Medicinsk access 7-2012 by Medicinsk access

Epilepsi: Ny behandling vid epilepsi. Av Zvi Wirschubsky

Vetenskaplig, oberoende medicinsk tidskrift

Vad är det som är så bra med rödvin? Gunnar Nyberg, SU/S Göteborg

Vad är ett naturläkemedel? Annika Hjerpe Informationsansv. Svensk egenvård

Medicinteknik: Om strålkniven Cyberknife. Av Håkan Hedin

med medicinteknik

Hypotyreoidism - ett missbedömt sjukdomskomplex Karl E. Arfors, Tore Scherstén m.fl.

Nr 7 2012 Årgång 8

Debatt: Hög tid för svenska läkare att upptäcka vävnadshypotyreos. Av Per Borgström

TY00-SWE-29874

81 % FÄRRE SKOV1 64 % MINSKAD FUNKTIONSNEDSÄTTNING1 TYSABRI (natalizumab) har funnits 6 år3 på marknaden och över 104 000 patienter2 har behandlats med TYSABRI. Stratify JCV ger stöd vid individuell bedömning före och under behandling med TYSABRI.3

VAR 4:E VECKA

För MS-patienter som behöver mer effekt.3

Referenser: 1 Hutchinson M et al. J Neurology, 2009 March;256(3):405-15 2 Biogen Idec Data on file, June 2012, www.biogenidec.ch 3 TYSABRI SPC 06/2012 TYSABRI® Rx(F), (natalizumab), L04AA23, SPC 06/2012. Indikation: I monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros, för följande grupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Förpackning: 300 mg koncentrat till infusionsvätska. Varning och försiktighet: Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML, progressiv multifokal leukoencefalopati. Före start av behandling med TYSABRI måste en nyligen genomförd (inom ca tre månader) undersökning med magnetresonanstomografi (MRT) finnas tillgänglig som en referens. Patienterna måste kontrolleras regelbundet med avseende på nya eller förvärrade neurologiska symptom eller statusfynd som skulle kunna tyda på PML. Beslutsunderlag: Status för antiJVC-antikroppar identifierar olika risknivåer för PML hos TYSABRI-behandlade patienter. Patienter som är positiva för anti-JCV-antikroppar har ökad risk för att utveckla PML jämfört med patienter som är negativa för anti-JCV-antikroppar. För riskstratifiering före eller under behandling med TYSABRI kan testning av anti-JCV-antikroppar ge ytterligare understödjande information. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se www.fass.se.

BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12, plan 5, 194 61 Upplands Väsby. Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69 www.multipelskleros.nu | www.biogenidec.se

Bli gästledare i Medicinsk access!

Du når många aktiva läsare genom att publicera dina åsikter i Medicinsk Access. Våra läsare är läkare, sjuksköterskor, forskare, beslutsfattare, läkemedelsindustri, vetgiriga patienter, opinionsbildare och mediafolk inom vård och medicin. Upplagan ligger för närvarande på 16.300 exemplar (TS kontroll) men når mer än fyrdubbelt antal läsare. Vår policy är att låta personer och organisationer publicera åsikter och politiska vårdkrav i tidningen. Medicinsk Access kommer dock inte att driva gästledarnas eller debattörernas frågor utan det får var och en göra själv. Vi är en oberoende medicinsk tidskrift som låter patientorganisationer, medicinska föreningar, läkarfackliga organisationer, sjuksköterskefackliga organisationer, landstingspolitiker, läkemedelsindustri, apotek och opinionsbildare att komma till tals genom att fritt delta i våra spalter. Vårdfolkets olika röster ger bredd och styrka i tidningen. Välkommen som gästledare, debattör eller artikelförfattare till Medicinsk Access spalter.

Håkan Hedin, chefredaktör

Tidigare gästledare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access Nr 1 2012 Sven Andréasson Ordförande STROKE-Riks förbundet

Medicinsk access Nr 2 2012 Ingemar Färm Ordförande i Svenska Migränförbundet

Medicinsk access Nr 3 2012 Lena Jonasson Professor/överläkare, Kardiologiska kliniken, Linköpings Universitetssjukhus. Ordf. Svenska Cardiologföreningen.

“Flera av kommunerna erbjuder ingen rehabilitering efter stroke visar undersökningen, trots att de enligt lag är skyldiga att göra det.”

“Om inte de ekonomiska konsekvenserna spelar någon roll så måste det handla om fördomar. Migrän tas inte på allvar.”

“Vi kan röra oss mellan olika discipliner, var och en med sin specialkunskap, och tillsammans faktiskt utöva det där som varit på modet ett bra tag nu, nämligen translationell medicin.”

Medicinsk access Nr 4/5 2012

Medicinsk access Nr 6 2012

Leif Hassel Ordförande Hjärtoch Lungsjukas Länsförening i Värmland

”Bara hälften av hjärtsviktspatienterna i undersökningen anser att de får det stöd de behöver i vården.”

www.medicinskaccess.se

Elisabeth Wallenius Ordförande i Riksförbundet Sällsynta diagnoser

“Uppskattningar visar att två procent av befolkningen, 180 000 svenskar, har en sällsynt diagnos.”

Lars Ettarp Ordförande i Psoriasisförbundet.

“Något måste göras för att återskapa en rimlig servicenivå på apoteken för oss verkligt sjuka!”

Innehåll Debatt: Hög tid för svenska läkare att upptäcka vävnadshypotyreos

Hypotyreoidism – ett missbedömt sjukdomskomplex

Av Per Borgström, associate Professor,Vaccine Re-

Av Karl E. Arfors,Tore Scherstén och Per Borgström

search Insitute of San Diego i La Jolla, Californien

Sidan 6

Sidan 20

Vad är det som är så bra med rödvin? Artikelserie del III: Det är inte nådigt att vara RLS patient i Europa

Av Gunnar Nyberg, docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Av Sten Sevborn, Joke Jaarsma och Jan Ulfberg

Sidan 8 Vad är ett naturläkemedel?

Effektiv behandling av ländryggsmärta

Av Annika Hjerpe, medicinjournalist och informationsansvarig på Svensk Egenvård

Av Zvi Wirschubsky, medicinsk konsult

Sidan 15

Svenska Media Docu AB | Tingsgatan 2A | 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 | Fax: 0651-133 33

Chefredaktör och redaktion: Håkan Hedin Adress: Nybohallen, 820 40 Järvsö Tel: 0651- 76 76 88, 070- 206 14 09 E-post: hakan@medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Mikael Sagström Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 0651-76 76 88, 070- 848 56 92 E-post: zvi@medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070- 679 01 65 E-post: tord@medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svenska Media Docu AB

Sidan 22

Produktion: Svenska Media Docu AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering. Annonser Medicinsk Access: Annonsbokning och frågor kontakta Tord Amré. Tel: 070- 679 01 65, eller 0652- 151 10 E-post: tord@medicinskaccess.se Annonstraffic: Ylwa Stake E-post: ylwa@svenskamedia.se Tel: 0651-150 50 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer november 2012

Sidan 28

Omslagsbilden representerar en av de sju dödssynderna. Gissa vilken? Av Bertil Orsmark. Kemiingenjör med inriktning Prenumeration / adressändringar: på Prenumerationspris livsmedelskemi och förbiokemi. 1 år (7-9 nr) är 391 kr och 2 år –690 kr (du sparar 92kr) inkl. moms. Utlandsprenumeration: 900 kr. Beloppet insättes på vårt bg: 494-9756 eller pg: 4173301-5. Märk inbetalningskortet prenumeration. Kontakt: nettan@svenskamedia.se, telefon: 0651-76 04 22 (måndag-fredag 8-15) Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter. ISSN: 1652-9782 www.medicinskaccess.se © Svenska Media Docu AB

Medicinsk access nummer 7 2012

Att läsa:

Bli gästledare i Medicinsk Access!

Debatt: Hög tid för svenska läkare att upptäcka vävnadshypotyreos

28 Effektiv behandling av ryggsmärta – med eller utan nervsmärta Zvi Wirschubsky, medicinsk konsult

Per Borgström, professor Vaccine Reserch Institute of San Diego

30 Notiser

Vad är det som är så bra med rödvin?

34 Forskning och utveckling: Genombrott för nytt sätt att behandla diabetes

Gunnar Nyberg, docent Klin. Fys. Avdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S, Göteborg

15 Vad är ett naturläkemedel? Annika Hjerpe, medicinjournalist och informationsansvarig på Svensk Egenvård

20 Hypotyreoidism – ett missbedömt sjukdomskomplex Karl E. Arfors,Tore Scherstén och Per Borgström

22 Artikelserie: Det är inte nådigt att vara RLS patient i Europa Sten Sevborn, medlem i styrelsen i RLS Förbundet, samt EARLS, Joke Jaarsma, medlem i styrelsen i Hollands RLS-Förbund samt EARLS och Jan Ulfberg, leg. läkare Docent, Läkargruppen Capio, Örebro

25 Ny behandling mot epilepsi Zvi Wirschubsky, medicinsk konsult

27 Om att leva med Idiopatisk lungfibros

Håkan Hedin

35 Notiser Forskning och utveckling 41 Medicinteknik: Cyberknife möjliggör högre stråldoser utan att skada omkringliggande vävnad Håkan Hedin

42 Medicinteknik: Röntgenläkare styr sin arbetsstation med gester istället för med mus och tangentbord Håkan Hedin

45 Bokrecension Irene Ahlberg, frilans

48 Bokklubben 50 Månadens Pottholzt

Louise Svensson, frilans

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se

www.medicinskaccess.se

Debatt

Hög tid för svenska läkare att upptäcka vävnadshypotyreos

verläkare Mats Palmér påstår i en artikel i Sydsvenska Dagbladet att hypotyreos hos patienter med normala TSH- och T4värden är en ”inbillad sjukdom”. Vidare anklagar han Scandlab för att sälja dyra urin- och salivtester, som han menar inte är ändamålsenliga. Trots att hans specialitet är endokrinologi har han helt fel i båda fallen. En snabb genomgång av litteraturen inom området visar klart att bestämning av TSH och fritt T4 i serum korrelerar mycket dåligt med fritt T3 i vävnaden. Det handlar alltså om det sköldkörtehormonbesvär som rätteligen bör kallas VÄVNADSHYPOTYREOS. Jag betraktar kroppen som ett reglersystem med många komplicerade återkopplingar vilka är till för att hålla systemet stabilt. I en tumör finns en mängd autokrina och parakrina kontrollsystem. Ett annat sådant lokalt kontrollsystem är dejodinas-enzymerna, vilka spelar en central roll för just vävnadshypotyreos. Jag har också tagit fram underlaget till artikeln som professorerna Tore Scherstén och Karl E. Arfors sammanställt och varmt rekommenderar alla, som behöver uppdatera sig inom ämnet hypotyreos, att läsa den. Jag vill också bekräfta värdet av Scandlabs urinprover som till skillnad från enkel bestämning av TSH kan avslöja effekten av dejodinas-enzymerna på funktionen av tyroxin ute i vävnaden. Symptom på ataxi För ett antal år sedan var jag trött, energilös och gick upp i vikt. Jag sökte två olika endokrinologer, eftersom man i USA alltid ska ha en ”second opinion”. Båda läkarna bedyrade efter bestämning av TSH och T3 och

T4 att min tyreoidea-funktion var helt normal. Något senare började jag få symptom på ataxi, dvs inkoordination, och jag fick allt svårare att gå. Jag gick till en neurolog, som via magnetkamera avslöjade att jag hade atrofi i vermis

”Hade mina läkare i USA inte blint litat på TSH och T3 och T4 i plasma, utan istället använt sunt förnuft och sammanvägt alla mina symptom som klart indikerade att jag hade hypotyreos, hade jag kanske sluppit utveckla min atrofi i lillhjärnan.” i lillhjärnan. Han upplyste mig om att ataxi alltid är progressiv men trodde inte att jag nödvändigtvis skulle ”sluta mina dagar i rullstol”. Jag berättade om mitt tillstånd och läkarnas diagnoser för Karl Arfors som var min mentor från 80-talet på Pharmacia Experimental Medicine i La Jolla. Karl upplyste mig om att läkares tester oftast missar det han kallade vävnads-hypotyreos. Jag blev förvirrad men gjorde då en enkel Google-sök-

ning på ”ataxia hypothyreoidism” och fann att det inte är ovanligt att man får ataxi vid hypotyreos. Jag beställde då Scandlabs ”dyra” urin- och saliv-tester som visade att jag hade ”adrenal fatigue” och att mitt T3 i urin var mycket lågt. En av Scandlab anvisad läkare ordinerade en låg dos kortisol för att avlasta mina binjurar, och sedan fick jag Levaxin. Hör och häpna: ganska snart minskade mina ataxiproblem avsevärt. Jag är övertygad om att jag inte är ensam om att bli feldiagnostiserad. Hade mina läkare i USA inte blint litat på TSH och T3 och T4 i plasma, utan istället använt sunt förnuft och sammanvägt alla mina symptom som klart indikerade att jag hade hypotyreos, hade jag kanske sluppit utveckla min atrofi i lillhjärnan. De tester som Scandlab tillhandahöll i Sverige kan erhållas från bl.a Genova Diagnostics. Tyvärr litar även ”experterna” i USA blint på TSH och T3 och T4 i plasma för att ställa diagnos på tyreoidea-funktion. Jag hade en lång diskussion med en av mina endokrinologer, som vidhöll att TSH “is good enough for me”. Varför har jag så svårt att gå? Min far Bengt Borgström, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, fick på sin ålders höst, efter konventionell bestämning av TSH och T3/T4 i plasma, diagnosen hypotyreos och behandlades med 50 ug Levaxin så att hans TSH normaliserades. Trots detta blev hans gång och balans allt sämre och han frågade mig ofta: “Varför har jag så svårt att gå”. Jag kommer väl ihåg att han då var väldigt “frusen”. Även om det var 25 grader inomhus vägrade han låta oss öppna något fönster. Han älskade att spela golf, men en vår när vi kom

Medicinsk access nummer 7 2012

ner till Falsterbo hade hans balans och koordination försämrats så att han inte längre kunde svinga sin klubba. Han var en otrolig kämpe som trots tilltagande besvär med koordination och balans promenerade mycket, först med stavar och sedan med rullator. P.g.a progression av den obehandlade ataxin slutade han dock sina dagar i rullstol. Med adekvat behandling av hans hypotyreos hade min fars ataxi troligen kunnat hållas stabil, och kanske hade han då kunnat spela golf ett par år till och inte behövt sluta sina dagar i rullstol. Tyvärr fick han enbart diagnosen hypotyreos men tyvärr aldrig diagnosen ataxi. Trots att hans MR inte visade några ”hål i hjärnan” fick han istället diagnosen vaskulär demens, vilken påstods orsaka hans dåliga koordination och balans. Om vi idag kunde få se hans magnetkamerabild är jag övertygad om att denna skulle visa avsevärda atrofier

i hans vermis i cerebellum. Själv har jag aldrig via bestämning av TSH och T3/T4 fått diagnosen hypotyreos. Det var bara Scandlabs urintest som visade att jag hade otroligt lågt T3. Jag behandlar nu mig själv med 4 Grains NatureThroid, och vid min senaste årliga kontroll blev jag pga omätbart TSH anmodad att omedelbart ta kontakt med ännu en endokrinolog, vilket jag självfallet inte fann någon anledning att göra. Behandlingen med NatureThroid har avsevärt lindrat min ataxi, och även om min golf aldrig har varit något att skryta med, kan jag fortfarande svinga mina golfklubbor. Avslutningsvis vill jag säga att det är mycket olyckligt att “experterna” inom endokrinologi, vidhåller att TSH- och serum T3 - och T4 - mätningar är tillförlitliga och att urintester saknar värde, trots att det finns många “peer reviewed” publikationer som klart visar att så inte är fallet. Detta

leder till att många patienter som lider av en “inbillad sjukdom” får utstå mycket onödigt lidande, och detta är jag själv och min far bra exempel på.

Per Borgström Från Lund, bor numera i La Jolla i Californien. Associate Professor vid Vaccine Research Insitute of San Diego i La Jolla, California och cancerforskare.

Detremin

– ﬂexibel behandling av D-vitaminbrist elagt b t p e c e r t Nyt n! D3-vitami

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens. Detremin ingår i läkemedelsförmånen från och med 120531 med följande begränsning: Detremin ingår i läkemedelsförmånerna endast till patienter som ska behandlas med ≥1.000 IE D-vitamin per dag och som inte behöver kalciumtillskott. Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-08-26. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se. Okt 2012 TM

kolekalciferol

www.medicinskaccess.se

Etanol i rödvinet står för en mindre del av effekten via en minskning av fibrinogen och ökning av HDL-kolesterol, medan polyfenolerna, mest resveratrol men även flavan-3-oler, quercetin och antocyaniner, står för huvudeffekten. Dessa verkar gynnsamt på trombocytaktiviteten, dvs. verkar antikoagulerande, stimulerar eller förstärker effekten av NO och endotelderiverad hyperpolariserande faktor (EDHF), hämmar uttrycket av endotelin och minskar oxidativa syreradikaler (ROS).

Vad är det som är så bra med rödvin? De senaste åren har det blivit allt vanligare att man i allehanda media får höra att ett glas rödvin om dagen är nyttigt för hjärtat, cirkulationen och blodtrycket. Det verkar också som om vinförsäljarna rider på denna våg: annonser i dagspress och veckomagasin för vin har blivit vanligare, och det är klart mer ofta reklam för rött vin än för vitt. Det finns vetenskaplig grund för detta, men vad är det egentligen i rödvinet som är bra? skriver här docent Gunnar Nyberg, Göteborg.

ör kanske cirka 10 år sedan hörde jag på ett riksstämmesymposium redogörelser för studier av morbiditet och mortalitet relaterade till kardiovaskulär sjukdom (CVD). Fyra studier presenterades, rörande rött vin, vitt vin, öl och sprit. Vin- och ölstudierna berättade i stort sett samma story: liten daglig mängd var bäst, helnykterhet var något sämre, och sedan steg morbiditeten med ökande dagliga mängder. Rött vin var bättre än vitt, som i sin tur var bättre än öl. Vad gäller vodka rapporterades en studie från Finland, där drickandet huvudsakligen var koncentrerat till stora mängder på helgerna, s.k. binge drinking. Med detta var inget positivt, alla mängder intagna på detta sätt var förenade med ökad sjuklighet och dödlighet.

För mycket alkohol på en gång, även om det i genomsnitt per dag blev lika mycket som litet vin varje dag, var således negativt. Men vad är det då med vinet, är alkoholen en positiv faktor i det hela, och finns det annat i vinet som är nyttigt? Jag inspirerades till denna lilla översikt genom en färsk studie publicerad i den ansedda tidskriften Circulation Research (Chiva-Blanch G et al, publ. online Sept. 6, 2012). I denna studie undersökte man nämligen vanligt rödvin (RW), samma rödvin med alkoholen eliminerad (DRW) och en spritdryck (Gin-tonic). 73 män med hög CV risk, ålder 55-75 år, fick under 3 x 4 veckor, i slumpmässigt vald ordningsföljd, dricka de tre dryckerna. Daglig etanoldos blev 30 g för alla, vil-

ket för rödvinet motsvarade 0,27 liter per dag. De två vinsorternas totala polyfenolhalt var praktiskt taget lika stor och kvantifierad. Gingroggen innehöll inga polyfenoler. Huvudvariabel var blodtryck och halten nitrat-nitrit (som ett mått på NO-bildningen) i blodet. Man undersökte noggrant (med frågeformulär) att de höll sig till samma diet, samma kalori-intag, samma mått av motion, och compliance mättes med reservatrolmetaboliter i urinen. Allehanda laboratorieprover kontrollerades och befanns förbli i huvudsak oförändrade över alla perioder. Förändring av blodtrycket Något förvånande fann man hos de 67 som fullföljde studien att förändringen av blodtrycket (såväl systoliskt som diastoliskt) för varje period var störst med DRW, signifikant bättre än med såväl RW som med gin-tonic (Figur 1). Trycket mättes dagen efter sista dagen i perioden, innan nästa period påbörjades. I princip samma förhållande sågs med nitrit-nitrat-halterna. Det är inga höga blodtrycksvärden det rör sig

Medicinsk access nummer 7 2012

04.2012 R el e vA ns.ne T

Vid misstänkt järnbrist, kontrollera Ferritin och Transferrinmättnad.1

Fyller snabbt på järndepåerna

ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2012-01-12. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB, Torshamnsgatan 30 A, 164 40 Kista. Telefon 08-558 066 00. Referens: 1. Gasche C et al. Inflamm Bowel Dis 2007;13:1545–1553.

Figur 1. Resultat från Chiva-Blanch et al’s studie. Förändringarna för DRW är signifikant större än för de andra två (p<0,05). Förändringarna över 4 veckor för DRW är också signifikanta (p<0,05).

om: systoliskt 132-138, diastoliskt 7780 mmHg, men i ett epidemiologiskt perspektiv är ändå den lilla sänkning DRW ger av betydelse, speciellt som i detta fall hos äldre patienter med känd CVD. Trots att studien syns förebildligt noggrann, laboratoriemässigt kontrollerad just därför att behandlingarnas natur omöjliggjorde en blind jämförelse, finns några invändningar mot metodiken. Den allvarligaste är att det saknas en analys av ev. tidseffekt över

astoliskt, och gin-tonic (Figur 2). hela den 12 veckor långa perioden, oberoende av dryckens karaktär. Den andra är att inget finns nämnt om ev. avstående från nitrathaltiga födoämnen, som ev. kan grumla bilden. Dock skall sägas som en styrka att korrelationerna mellan nitrit-nitrat och blodtrycksförändring var mycket goda för DRW (r = 0,60 och 0,36 för systoliskt resp. diastoliskt, p<0.01), medan den var lägre för RW systoliskt (r = 0,25, p<0,05) och ej signifikant för RW di-

Positivt eller negativt Det finns alltså anledning att sätta viss tilltro till denna studie. Hur relaterar den sig då till övrig litteratur på området? Är det polyfenolerna som är det goda, och är alkoholen t.o.m. en negativ faktor? I samma nummer av Circulation Research finns en annan längre Editorial med titeln “Red wine and cardiovascular health” (Li H & Förstermann U) som diskuterar

Figur 2. Korrelationer blodtryck – nitrat/nitrit i Chiva-Blanch et al’s studie. Blodtrycksförändring under perioden på x-axeln, nitrat/ nitrit på y-axeln. För DRW är Pearson r = 0,60, p<0.001 för systoliskt tryck och 0,36, p=0,002 för diastoliskt tryck. För RW är r = 0,25, p=0,035 för systoliskt tryck, övriga är ej signifikanta.

Medicinsk access nummer 7 2012

den nämnda studien och andra studier. Epidemiologiska studier visar att i relation till etanolintag ger en dagsdos på 12,5-25 g ren etanol den lägsta risken för CVD (Ronksley PE, Brien SE et al, BMJ 2011;342: d671). Antagligen sker effekten via en sänkning av blodtrycket, delvis av etanol själv, men även av andra ämnen, eftersom andra studier finns som visar att både RW och DRW ökar flödesmedierad vasodilatation (FMD) i brachialartären hos friska. Etanol dilaterar små resistenskärl hos människa, men har även andra effekter, såsom att öka HDL-kolesterol och minska fibrinogen i blod (Hansen et al, Eur J Clin Nutr 2005;59:449-55). Polyfenoler i RW har visats hämma pro-oxiderande och stimulera antioxiderande enzymsystem, hämma trombocytaggregation och kärlinflammation, samt förbättra endotelfunktionen (Guilford et al, Am J Enol Viticult 2011;62:471-86). Oxidativ stress i blodkärlen genom bildning av syreradikaler ”Reactive Oxygen Species”,

ROS) är associerat med riskfaktorer för CVD. ROS inaktiverar NO-syntase och minskar därmed NO-bildning, det blir t.o.m. omvänt bildning av superoxide som ytterligare förvärrar situationen. Polyfenoler bör därför verka bättre på individer med kraftig CVD risk, liksom i den citerade studien ovan. Är då inte etanolen verksam? I en färsk studie provocerades bildning av ROS genom att försökspersoner fick andas 100 procent oxygengas under 30 minuter efter intag av en engångsdos etanol i form av RW, vodka och öl (0,32 g per kg kroppsvikt för alla), samt vatten som kontroll (Kmic et al, Atherosclerosis 2011;218:53035). Man mätte lipoperoxider (LOOH) och urinsyra i blodet, etanolkoncentration (som blev lika för alla), samt pulsvågsförstärkning i form av AIx (augmentation index), vilket återspeglar endotelfunktionen. Aix steg efter vatten och denna stegring hämmades i lika hög grad av dryckerna. LOOH steg minst med RW. Resultaten talar

för att etanolen hade effekt på pulsvågsförstärkningen (AIx), och att polyfenolerna i RW har en gynnsam effekt, åtminstone i korttidsförsök. Andra studier har visat att RW kan minska ROS och att öka biologiskt tillgängligt NO i kärlen. Detta kan förklara de ökade nitrat-nitrit-värdena i den första studien (figur 2) vilket kan förklara blodtryckssänkningen. Polyfenolerna i RW är flera, men huvudsakligen anses resveratrol (en stilbenoid) som utgör omkring 70 procent, stå för effekten. Ganska mycket litteratur finns om resveratrol (Wikipedia har en grundlig genomgång). En mer utförlig genomgång av polyfenoler i födoämnen och relationen till CVD riskfaktorer kan man finna i två utförliga artiklar, som jag skall citera ytterligare data från (Hooper L et al, Am J Clin Nutr 2008;88:3850, och Habuzit V & Morand C, Ther Adv Chron Dis 2012, DOI: 10.1177/2040622311430006, 20 sidor). Man kan läsa om olika polyfenoler, t.ex. att isoflavonerna daidzein

Tabell 1 visar uppgifter på hur mycket resveratrol det finns i vin, druvsaft och jordnötter. Spanskt vin och druvsaft skulle vara nyttigast enligt denna tabell. Att vitt vin inte är lika polyfenolrikt beror på att det jäses utan skinn, och där sitter det mesta goda. Jordnötter är förvånansvärt rikt på resveratrol, per vikt ungefär som röda druvor.

www.medicinskaccess.se

och genistein och speciellt formononctin dominerar i sojaprotein, vilket också i en välkontrollerad studie visats sänka PWV hos postmenopausala kvinnor (Teede et al, Arterioscler Tromb Vasc Biol 2003;23:1066-71). Anthocyanidinerna dominerar hos färgade bär, t.ex. blåbär, medan flavanoler dominerar hos kakao och choklad, te, druvor och äpplen. (Egendomligt nog nämns inte resveratrol som dominerande polyfenol i RW i dessa översikter). Två studier Två epidemiologiska studier förtjänar att nämnas här: hos 1 898 kvinnor i ålder 18-75 år registrerades med en validerad kostenkät intaget av alla olika typer av polyfenoler (flavanoner, anthocyaniner, flavan-3-oler, polymerer, flavonoler och flavoner) och PWV, Aix och centralt SBP mättes. Högt anthocyaninintag associerades med lägre centralt SBP och PWV, medan högt flavonintag endast associerade med lågt PWV. Högre intag av bär och vin associerades också med lägre PWV, men inte specifikt med någon av de olika polyfenolklasserna (Jennings et al, Am J Clin Nutr 2012;96:781-8). Den andra studien kommer från

Finland och är en verklig långtidsuppföljning. 1 622 deltagare i studien ”CV risk in Young Finns” följdes upp efter ingång i studien 1980, då deltagarna var mellan 3 och 18 år (Aatola et al, Circulation 2010;122:2521-8). Lågt intag av grönsaker och bär var associerat med högre PWV i vuxen ålder, även efter korrektion av traditionella riskfaktorer. Mängden bär och grönt predicerade också vuxen-PWV, även där efter korrektion för livsstil och andra riskfaktorer. Fortsatt högt intag under hela uppföljningen var, jämfört med lågt fortsatt intag, associerat med signifikant lägre PWV. Tillbaka till den första studien: finns det andra studier som kan stöda fyndet att DRW är bättre än RW? Det finns faktiskt ytterligare studier på röd druvsaft, som ju bör likna avalkoholiserat rödvin vad gäller polyfenolinnehåll. Naissides et al (Eur J Clin Nutr 2006;60:740-45) fann hos 45 äldre kvinnor en minskning av AIx efter 6 veckor med intag av DRW. Studien var en parallellgruppsjämförelse med 45 kvinnor som fick RW. Någon skillnad i förändringen av hemodynamik och Aix sågs ej mellan grupperna, men sänkningen av AIx inom DRW-gruppen poängterades. Stein et al (Circula-

tion 1999;100:1050-5) fann hos 15 patienter med koronarsjukdom att flödesmedierad dilatation förbättrades efter 14 dagars intag av röd druvsaft samtidigt som LDL-partiklarnas känslighet för oxidering minskade. Denna uppsats kan inte göra anspråk på att med hundraprocentig säkerhet redogöra för de olika polyfenolernas möjliga differentierade effekter, men låt oss se på resveratrol eftersom det tycks vara den dominerande faktorn i rödvin. Från Wikipedia hämtas att mängderna kan variera mellan olika druvor. Tabell 1 visar uppgifter på hur mycket resveratrol det finns i vin, druvsaft och jordnötter. Spanskt vin och druvsaft skulle vara nyttigast enligt denna tabell. Att vitt vin inte är lika polyfenolrikt beror på att det jäses utan skinn, och där sitter det mesta goda. Jordnötter är förvånansvärt rikt på resveratrol, per vikt ungefär som röda druvor. Sammanfattning Jag vill sammanfatta denna lilla exposé med att visa Li & Förstermanns schematiska bild över rödvinets gynnsamma effekter på kardiovaskulär protektion, se Figur 3. Etanol står för en mindre del av effekten via en

Figur 3. Möjliga mekanismer för kardioprotektiva egenskaper hos rödvin. HDL är det ”goda kolesteroelt”. NO = kväveoxidul, kroppens endogena vasodilatator. EDHF = endotelderiverad hyperpolariseringsfaktor, gynnsam för glattmuskelcellers funktion. ET-1 = endothelin-1, kärlkontraherande substans som produceras i endotelet. ROS = reaktiva syreradikaler, verkar oxiderande på många andra substanser, vilket är ogynnsamt, och proinflammatoriskt.

Medicinsk access nummer 7 2012

”Men fortfarande får man väl anse det vara öppet om etanolens gynnsamma biokemiska effekter kanske hämmas av att det verkar hämmande på polyfenolernas effekter. ” minskning av fibrinogen och ökning av HDL-kolesterol, medan polyfenolerna, mest resveratrol men även flavan-3-oler, quercetin och antocyaniner, står för huvudeffekten. Dessa verkar gynnsamt på trombocytaktiviteten, dvs. verkar antikoagulerande, stimulerar eller förstärker effekten av NO och endotelderiverad hyperpolariserande faktor (EDHF), hämmar uttrycket av endotelin och minskar oxidativa syreradikaler (ROS). Men fortfarande får man väl anse det vara öppet om etanolens gynnsamma biokemiska effekter kanske hämmas av att det verkar hämmande på polyfenolernas effekter. Som så ofta får vi

konstatera att fler studier behövs. Jag skulle gärna se en långtidsuppföljning av måttlighetsdrickare jämfört med hälsofreakar (som äter allehanda antioxidanter men ej alkohol) med pulsvågsanalys som huvudvariabel.

Möjlig intressekonflikt: Författaren är vetenskaplig rådgivare till Sangrale Medical AB, som representerar Arteriograph i Norden.

Gunnar Nyberg Docent, Klin. Fysiol. Avd. Sahlgrenska Universitetssjukh. SU/S, Gbg ggnyberg@glocalnet.net www.blogspot.gunnarfnyberg.se

Om betablockad inte räcker

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigareeller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron, för ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av sanofi-aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2011-12-22. SE.DRO.12-08-02

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

www.medicinskaccess.se

Dormiplant

500 mg valeriana

w. fa

ss.

SoV gott

– vakna utvilad Dormiplant 500 mg är ett växtbaserat läkemedel som innehåller torkat extrakt från valerianarot. Dormiplant 500 mg används för lindrande av milda nervösa spänningstillstånd och sömnstörningar. SE_Dormiplant_Ad_MedicinskAccess_1012_210x297

Läs bipacksedeln noga innan användning. Finns på apoteket och i välsorterade hälsobutiker

Vi finns på Medicinska Riksstämman, monter nr. A01:33. Kom och besök oss. Välkomna!

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

Cirka var femte person i Sverige använder varje vecka någon form av natur- eller växtbaserat läkemedel alternativt kosttillskott. Undersökningar visar också att högutbildade personer konsumerar mer naturläkemedel än lågutbildade och kvinnor konsumerar mer än män.

Vad är ett naturläkemedel? Vad som är ett naturligt läkemedel eller en naturlig produkt är mycket en definitionsfråga. Inom EU pågår ett intensivt arbete för att införa gemensam lagstiftning på den här typen av preparat. Trots det består kulturskillnaderna mellan olika länder, inte minst gäller det hälso- och sjukvårdens attityd. Annika Hjerpe, journalist och författare inom egenvård, reder här ut begreppen.

m vi, utöver de 36 naturläkemedel som finns registrerade i Sverige, också räknar in växtbaserade läkemedel och de traditionella växtbaserade tillkommer 32 respektive 55 renodlade läkemedel med naturen som bas. Totalt säljs då på svenska marknaden 123 natur- och växtbaserade läkemedel som är godkända av Läkemedelsverket (enligt myndighetens hemsida av den 201207-09). Jämförelsen med Tyskland, där det finns cirka 3 000 registrerade naturläkemedel, säger en hel del om kulturskillnader inom hälso- och sjukvården vad gäller den här typen av produkter. Ändå visar uppgifter från svenska epidemiologiska undersökningar att användningen av naturläkemedel och växtbaserade läkemedel samt kosttillskott innehållande liknande substanser har ökat under de senaste 20 åren. Cirka var femte person i Sverige använder varje vecka någon form av

www.medicinskaccess.se

natur- eller växtbaserat läkemedel alternativt kosttillskott. Undersökningar visar också att högutbildade personer konsumerar mer naturläkemedel än lågutbildade och kvinnor konsumerar mer än män. Av patienterna i primärvårdens väntrum har sannolikt så många som var fjärde eller kanske till och med var tredje patient ätit naturläkemedel eller liknande produkter under den veckan de söker vård. Detta enligt Läkemedelsverkets senaste utgåva av Läkemedelsboken (2011 -2012). Trots att naturläkemedel och växtbaserade läkemedel, kanske framför allt i Sverige, länge har haft en lägre status än ”riktiga” läkemedel är det hela tiden naturens sinnrika och komplexa kemi som har stått för läkemedelsutvecklingen. 70 procent härör från naturen Hela sjuttio procent av de läkemedel som har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA de

senaste 25 åren härrör från naturen på ett eller annat sätt. Det visade en omfattande amerikansk studie för ett par år sedan. En slutsats från den översikten är att ”vanliga läkemedel” och naturläkemedel inte alls lever i två olika världar som många har hävdat. Vad som är ett naturligt läkemedel eller en naturlig produkt är mycket en definitionsfråga. De flesta läkemedel hämtades från början ur växt- och djurriket och den läkande kraften hos växterna eller djurdelarna upptäcktes oftast av en slump. Kunskaperna fördes sedan vidare från generation till generation. Förr använde man främst läkemedel för att lindra symtom på sjukdomar, som exempelvis smärta och feber. Det är först i modern tid som läkemedel används även för att förebygga och bota sjukdom. Faktum är att många av dagens etablerade läkemedel har sitt ursprung i naturen, ett av de äldsta exemplen är opium som var känt redan för fyratusen år sedan och togs från den intorkade mjölksaften från opievallmons frökapsel. Från opium började sedan, tidigt 1800-tal, utvinnas bland annat morfin ett smärtlindrande medel som används än idag. Andra exempel på läkemedel

» 15

”I Japan är till exempel det svenska växtbaserade läkemedlet Cernitol urologernas förstahandsval vid behandling av kronisk prostatit.” som är hämtade från växtriket och fortfarande används är acitylsalicylsyra, som har sitt ursprung i pilbark samt digitalis, en hjärtmedicin utvunnen från fingerborgsblomman. Även kinin, som är ett medel mot malaria, har naturen som källa och kommer ursprungligen från ”kinaträdets” bark. Härmar naturen Efter att forskarna har lyckats bestämma vilka ämnen som är verksamma i de växtdelar som tidigare har använts framställs de flesta läkemedel numera på kemisk väg även om de ”härmar” naturen på olika sätt. Med hjälp av dessa, så kallade syntetiska läkemedlen, försöker man styra de verksamma beståndsdelarna på olika sätt. I Centraleuropa har kulturen inom sjukvården länge varit mer öppen än i Sverige även för icke syntetiska läkemedel, det vill säga sådana preparat som klassificeras som natur- eller växtbaserade läkemedel. En fjärdedel av alla recept som där förskrivs mot prostatabesvär är till exempel växtbaserade. Även utanför Europa är at-

tityden ofta en annan. I Japan är till exempel det svenska växtbaserade läkemedlet Cernitol urologernas förstahandsval vid behandling av kronisk prostatit. Men många menar att skillnaden i efterfrågan mellan olika länder vad gäller dessa preparat kanske mest handlar om en kunskaps- och utbildningsfråga, inte minst inom sjukvården och apoteksvärlden. Faktum är att kraven för att bli godkända numera är lika hårda för natur- och växtbaserade läkemedel som det är för konventionella läkemedel. Detta stärker antagandet att det finns en kunskapslucka hos bland annat läkarkåren om potensen och säkerheten hos de förstnämnda. Men de senaste åren har det blivit lättare för läkare att hitta information om och även ge patienter recept på natur- och växtbaserade läkemedel. Naturläkemedel i Fass Från och med våren 2009 öppnades nämligen dörrarna för både naturläkemedel och växtbaserade läkemedel in i den svenska läkemedelskatalogen

Fass som ges ut av Läkemedelsindustriföreningen, LIF. – Vi är väldigt glada över detta framsteg eftersom vi länge har sett det som självklart att preparat som klassificeras som läkemedel, och följer läkemedelslagstiftningen, ska jämställas med konventionella läkemedel och då också finnas i Fass. Detta underlättar för sjukvården att på ett professionellt sätt använda naturläkemedel, säger Anders Nordqvist, vd för Svensk Egenvård. Numera följer växtbaserade läkemedel och naturläkemedel, med andra ord, samma regelverk som konventionella läkemedel. Det finns dock en undergruppering som benämns traditionella växtbaserade läkemedel som i vissa avseenden omfattas av andra bestämmelser (se faktaruta). Kost som läkemedel Läkarkåren har länge vetat att kosten kan vara minst lika betydelsefull som läkemedel för att tillfriskna från eller undvika vissa sjukdomar. Men skräddarsydda livsmedel med medicinsk effekt, är det mat eller medicin?

Faktaruta Vad är vad? Om växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel Godkända växtbaserade läkemedel För växtbaserade läkemedel tillämpas samma godkännandeprocedur som för konventionella läkemedel, där Läkemedelsverket bedömer kvalitet, säkerhet och effekt för produkter. Växtbaserade läkemedel kan vara avsedda för alla slags indikationer och administreringssätt, beroende på vilken dokumentation som finns för produkten. Registrerade traditionella växtbaserade läkemedel De traditionella växtbaserade läkemedlen genomgår en förenklad registrering för att erhålla försäljningstillstånd. I denna procedur bedömer Läkemedelsverket kvalitet för produkten på samma sätt som för konventionella läkemedel. Däremot bedöms effekt och säkerhet utifrån traditionell och långvarig användning. De registrerade produkterna är avsedda för egenvård och för vissa indikationer endast efter att läkare konstaterat att det inte föreligger en annan allvarlig sjukdom bakom symtomen. Godkända naturläkemedel Naturläkemedel är baserade på djurdelar (till exempel fiskoljor), bakteriekulturer, mineraler eller salter och Läkemedelsverket bedömer produkternas kvalitet och säkerhet. Effektbedömningen baseras på dokumenterad användning i länder som med avseende på läkemedelsanvändning står Sverige nära och understödjande studier. Produkterna får endast vara avsedda för egenvård. Naturmedel finns inte Naturmedel är ett gammalt begrepp som inte längre används av myndigheterna. Källa: Läkemedelsverkets hemsida den 2012-07-08

Medicinsk access nummer 7 2012

3 enkla sätt att öka energioch näringsintaget

x 40 ml

= 480 kcal 6

Calogen Extra innehåller mycket energi och är även kompletterad med vitaminer och mineraler. Calogen Extra kan med fördel ges till patienter med sjukdomar som kräver högt energioch proteinintag, t ex: Cancer, KOL eller anorexi.

Nutricia Box 3142, 169 03 SOLNA Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80 E-post: info@nutricia.com • www.nutricia.se

g p ro t ei n

Äldre undernärda patienter med dålig aptit har ofta svårt att äta stora volymer och även då passar Calogen Extra bra. Calogen Extra tolereras väl och har en bra compliance. Den lilla volymen gör att aptiten påverkas minimalt.

Visst vet vi alla, innerst inne, hur vi ska äta allsidigt och nyttigt för att hålla oss så friska som möjligt så länge som möjligt. Men ”skräddarsydd” mat använd på ett strukturerat sätt kan ha även medicinsk effekt. Läkaren Stefan Branth har studerat några livsmedel med dokumenterad medicinsk effekt av de uppemot 400 sådana produkter som finns registrerade i Sverige. (Egentligen är den korrekta siffran cirka 200 men flera produkter är registrerade flera gånger eftersom de har olika smaker.) Medicinska livsmedel säljs på apotek och i välsorterade hälsokostbutiker. De kan förskrivas av läkare på så kallad livsmedelsanvisning. – Ett problem är dock att läkare inte alltid förstår att skräddarsydda livsmedel kan ha så kraftfull medicinsk effekt. Ett försvar är att alltför lite information ges till oss inom sjukvården om dessa produkter. Jag, som ändå är specialist i klinisk nutrition, har själv fått söka efter informationen, säger Stefan Branth. I Sverige ökar intresset för den här typen av livsmedel. Många patienter köper också produkterna på eget initiativ och provar om det har någon effekt. Utan livsmedelsanvisning som lämnas på apotek är det dock betydligt dyrare för patienten. De som har förskrivningsrätt till livsmedelsanvisning är läkare med specialistkompetens som exempelvis barnläkare, gastroenterologer, njurmedicinare, internmedicinare, internkirurger, all-

mänmedicinare och dietister via livsmedelsanvisning (LVFS 1997:13). Kolhydrater eller fett? I boken ”Receptfritt i praktiken” går det att läsa i kapitlet ”Mat som medicin” om olika dieter och även en översikt av vad de innehåller av bland annat fett och kolhydrater. Är det kolhydrater eller fett som är skyldiga till fetmaepidemin i västvärlden? Om detta råder i dag delade åsikter och striden i kostdebatten är ofta hätsk. Kanske är forskarna nu närmare en lösning. Nya epidemiologiska studier från Lund antyder att båda läger kan ha rätt och att toleransen för olika dieter styrs av våra gener. För hundra år sedan ansågs feta barn vara friska barn. Numera vet vi att fetma leder till ökad sjuklighet senare i livet. Barn före tre års ålder får fortfarande vara knubbiga, men redan från sju års ålder är fetma kopplat till ökad risk för framtida hjärt-kärlsjukdom. Fetman i olika åldersgrupper har i dag blivit ett större folkhälsoproblem än undernäring. Vid millenniumskiftet beskrevs i en rapport från WHO att övervikt och fetma är ett större ohälsoproblem än undernäring och infektionssjukdomar tillsammans. Det finns flera tänkbara orsaker till varför så många är feta idag och varför bara vissa blir det. Bland de faktorer som nämns är tillgången på mat, matens sammansättning, hungersignaler till hjärnan, brist på fysisk aktivitet, stress och det genetiska arvet. Så mycket som 15 procent av alla

läkarbesök i Sverige i dag handlar om problem och oro relaterade till magen. Är ”magont” lika gammalt som människan? Nej, men mycket bottnar, enligt forskare som intervjuas i denna bok, säkert i vårt moderna kosthåll vars sterila mat varken ger oss rätt näring eller nödvändiga bakterier. Livskraftiga bakterier Att jordens födelse beräknas ha inträffat för fyra miljarder år sedan är förstås en gammal nyhet. Hela 1,5 miljarder år senare vaknade de första levande organismerna på vår jord, nämligen bakterierna. Först för sju miljoner år sedan dök våra släktingar upp i historien med förmänniskan. Detta medan den moderna människan, homo sapiens, kom för bara 200 000 år sedan. Bakterierna har, med andra ord, haft bra mycket längre tid på sig att utvecklas än vi och har också visat sig vara mycket livskraftiga. – Människan har mellan ett och två kilo bakterier i kroppen. Det är viktigt att vi behandlar dessa våra bakterier väl, annars kan de mycket lätt förgöra oss, säger Peter Benno. Han är gastroenterolog i Stockholm samt forskare vid Karolinska institutet och medförfattare till flera böcker om magen från Karolinska University Press. Probiotika betyder ”för liv”. Men inom sjukvården talas det oftare om antibiotika som betyder ”mot liv”. Vad är det som gäller och var står vi i dag?

Faktaruta Vad är vad? Om kosttillskott Kosttillskott definieras juridiskt som livsmedel och reglerna kring dem

utfärdas därför av Livsmedelsverket som också är kontrollmyndighet. Kosttillskott är avsedda att komplettera en normal kost. Vitaminer, mineraler och andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan som exempelvis aminosyror, essentiella fettsyror och fibrer kan säljas som kosttillskott. Kosttillskott ska säljas i avdelade doser i färdigförpackad form. Ingående ämnens namn och mängd ska anges på förpackningen, liksom rekommenderad daglig dos och varning för att överskrida denna. Sedan 2005 finns gemensamma regler kring vitaminer och mineraler inom EU. Dessa innehåller förteckningar över vilka substanser som är tillåtna i kosttillskott. Läs gärna mer på www.svenskegenvard.se

www.medicinskaccess.se

Annika Hjerpe Medicinjournalist Informationsansvarig Svensk Egenvård

Hypotyreoidism – ett missbedömt sjukdomskomplex De tester som i dag vanligen används kliniskt för diagnos av hypotyreoidism, nämligen TSH och T4 i plasma, är inte alltid tillräckliga för att kunna fastställa sjukdomstillstånd och deras grad. Det skriver här professorerna Tore Scherstén, Karl E. Arfors och Per Borgström.

tyrningen av den intracellulära koncentrationen av sköldkörtelhormon förmedlas av tre olika enzymer – dejodinaser – vilkas nivåer varierar i olika typer av vävnader i kroppen. Typ I-dejodinas (D1) och typ II-dejodinas (D2) ökar cellulär sköldkörtelaktivitet genom omvandling av inaktivt tyroxin (T4) till aktivt trijodtyronin (T3). Typ III-dejodinas (D3) minskar densamma genom att omvandla T4 till reversed T3 (rT3), en mycket potent hämmare av omvandlingen av T4 till T3 [5]. Aktiviteten av cellernas dejodinasenzymer förändras som svar på olika

fysiologiska stimuli, vilket innebär att koncentrationen av fritt intracellulärt T3 varierar. Eftersom denna aktivitet och transporten av T4 och T3 in i cellern bestämmer det aktiva sköldkörtelhormonets nivå ute i vävnaden, är TSH i serum ett mycket dåligt mått på vävnadsnivån av aktivt sköldkörtelhormon (se figur 1). Kommer från hypofysen Det thyreoidea-stimulerande hormonet (TSH) kommer från hypofysen och utsöndringen regleras av dess T3-nivå. P.g.a en unik dejodinasuppsättning i hypofysen avspeglar inte

T3-nivån i hypofysen T3-nivåerna i resten av kroppen. Användning av TSH som en indikator på kroppens totala thyreoideafunktion förutsätter att T3-nivån och dess förändringar i hypofysen direkt korrelerar till den som finns i alla andra vävnader under ett brett spektrum av fysiologiska förhållanden. Detta har emellertid visat sig inte vara fallet. På grund av den unika uppsättningen av dejodinaser i hypofysen kommer denna att svara på annat sätt och ofta tvärtemot vad som sker i övrig vävnad. Många tillstånd resulterar i en ökning av T3-nivån i hypofysen samtidigt som man ser en sänkning i resten av kroppen. Hypofysen innehåller endast låg D1-aktivitet och ingen D3-aktivitet till skillnad från övriga celler i kroppen [8]. Hypofysens T3-nivåer be-

Figur 1. Här åskådliggörs förenklat hur TSH som utsöndras från hypofysen reglerar frisättningen av T4 från thyriodea. Det bör noteras att hypofysen har en unik uppsättning av dejodinaser och att fritt T3 i hypofysen, vilket reglerar frisättningen av TSH, sällan korrelerar till fritt T3 ute i den perifera vävnaden. Hypotalamus, som utsöndrar Tyrotropin-frisättande hormon (TRH), är också involverat i reglering och frisättning av TSH. Eftersom bestämmning av TRH-nivåer inte används kliniskt har dessa inte inkluderats i figuren.

Medicinsk access nummer 7 2012

stäms således av D2-aktiviteten [2, 3, 5] vilken är omkring tusen gånger mer effektiv vid omvandling av T4 till T3 än D1-enzymet som finns i övrig vävnad i kroppen [3, 4, 6, 7]. I hypofysen omvandlas 80‑90 procent av T4 till T3 [10, 11] medan endast ca 30‑50 procent av T4 i den perifera vävnaden omvandlas till det aktiva T3-hormonet [9, 11]. Detta beror på ineffektiviteten hos D1 och närvaron av konkurrerande D3 som bildar rT3 [11]. Dessutom svarar D2 på ett motsatt sätt jämfört med D1 vid många sjukliga tillstånd såsom fysiologisk och emotionell stress, depression, PMS, diabetes, leptin-resistens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, inflammation och autoimmuna sjukdomar. D2 stimuleras och uppregleras (ökad aktivitet) som svar på dessa förhållanden som leder till ökad omvandling av T4 till T3 inom hypofysen, medan man i resten av kroppen får lägre nivåer av aktivt T3. Detta gör att TSH förblir oförändrat även om det finns en betydande cellulär hypotyreos i resten av kroppen. Det är således uppenbart att ett normalt TSH-värde inte kan användas som en tillförlitlig indikator för normala T3nivåer i övriga kroppen. Med en bättre förståelse av sköldkörtelns fysiologi, vilken inkluderar lokal styrning av intracellulär aktive-

ring och avaktivering av sköldkörtelhormoner med dejodinaser, framstår det klart att konventionella mätningar av TSH och T4 i plasma inte med säkerhet återspeglar hormonstatus i kroppens vävnader annat än i hypofysen ( HYPERLINK ”http://nahypothyroidism.org/deiodinases” http:// nahypothyroidism.org/deiodinases).

Per Borgström Associate Professor vid Vaccine Research Insitute of San Diego i La Jolla, California och cancerforskare.

Tore Scherstén Professor em. i kirurgi, tidigare huvudsekreterare Statens Medicinska Forskningsråd.

Hormonnivåer i urinen Bestämning av hormonnivåer i urinen har många fördelar. De korrelerar väl till exponeringen i vävnaden av ett hormon under en 24‑timmarsperiod i stället för vid endast en viss tidpunkt. Detta är viktigt eftersom sköldkörtelns aktivitet varierar under dygnet. Ett prov insamlat under en 24-timmarsperiod ger därför en bättre bild av det genomsnittliga beteendet av sköldkörteln än ett prov taget vid en viss tidpunkt [1]. Dessutom kan njuren ses som ett ˮin vivo-ultrafilterˮ där fritt hormon passerar från blod till urin men där det proteinbundna hormonet inte gör det. Urinmätningar som tillhandahölls av bland andra Scandlab ger således ett rättvisande mått på vävnadsexponering av icke-proteinbundet T3. Det är även klarlagt att T3 i urin ger en mycket bra diagnostisk separation mellan hypertyreoida, eutyreoida och hypotyreoida

patienter. (HYPERLINK ”http://bmb. oxfordjournals.org/content/30/3/local/ front-matter.pdf” http://bmb.oxfordjournals.org/content/30/3/local/frontmatter.pdf ). Vidare korrelerar nivåerna av fritt T3 i urin väl med klassiska symptom på hypotyreos [1]. Om man misstänker att en patient har hypotyreos är det också mycket viktigt att samtidigt kontrollera binjurefunktionen. Om patienten har förhöjda nivåer av kortisol måste detta behandlas först. Om nivån förblir förhöjd kommer den enbart att stimulera D3 och därmed fortsätta rT3-produktionen, vilken minskar effektiviteten i behandling av hypotyreos. Låga kortisolnivåer bör behandlas eftersom dessa minskar antalet T3-receptorer och även förhindrar T3-transport inom cellerna. Därför är det att rekommendera att man testar och rättar till binjurefunktionen innan man inleder behandling av hypotyreos. Scandlab tillhandahöll tidigare salivtest för bedömning av binjurefunktion. Det ska betonas att dessa tester utförs i England av Genova Diagnostics, vars huvudkontor ligger i Asheville, NC, USA. Inom området funktionella laboratorietester är Genova Diagnostics globalt sett ledande och även pionjär när det gäller nya, innovativa metoder för personlig medicin.

Karl E. Arfors Professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB

Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

www.medicinskaccess.se

Artikelserie om RLS - del III

Det är inte nådigt att vara RLS patient i Europa Allt för många RLS patienter måste vänta flera år, med oändliga besök hos ett stort antal läkare, på sin RLS diagnos. Patienterna i de nio länder som undersöktes upplever att det beror på fördomar, okunskap och ointresse inom den medicinska världen. Onödiga läkarbesök i kostar mycket lidande för de drabbade och tid och resurser inom sjukvården som skulle kunna användas bättre. Det skriver här Sten Sevborn, Joke Jaarsma och Jan Ulfberg aktiva i European Alliance for Restless Legs Syndrome.

et är viktigt att veta om RLS patienterna även har andra sjukdomar som kräver farmakologisk intervention, eftersom många av dessa farmaka kan interagera med RLS medicinerna och även ge biverkningar som RLS patienten kanske tror kommer från RLS medicinerna. Många läkare förskriver antidepressiva om de inte kan ställa diagnosen RLS. De flesta antidepressiva triggar eller förvärrar RLS symtomen. (Se fig. 23.) Fig. 24 visar de mest använda comorbiditets substanserna. Många antidepressiva kan förvärra eller orsaka RLS symtom eftersom de blockerar de receptorer som dopaminagonisterna behöver för att reducera RLS symtomen. För co-morbiditets läkemedel varierar intaget mellan 0 och 16 gånger/dygn. Sömnstörningar Att få sova gott en hel natt utan avbrott är något mycket sällsynt för en RLS-patient och ligger därför högt på önskelistan. Vi frågade om sömnstörningar utan och med behandling på en skala från 0 till 10 där 0 = inga problem och 10 mycket svåra problem. Den streckade linjen som visar antalet patienter per styrka på sömnstörningen utan behandling går hela tiden uppåt. Den fyllda linjen som visar antalet patienter per styrka på sömnstörningen med behandling går hela tiden neråt. RLS medicinerna och/eller hypnotika är effektiva när det gäller att reducera sömnstörningarna. (Se fig. 25.) Patienterna indikerar klart att RLS

var den huvudsakliga orsaken till sömnstörningarna. Hypnotika Många patienter använder hypnotika och de flesta använder de bensodiazepinliknande substanserna zolpidem och zopiklon. Normalt har de ingen negativ effekt på RLS symtomen, och ger mindre s.k. ”hang-over” vilket bensodiazepiner kan ge upphov till. 50 procent anser att sömnmedicinerna fungerar bra och 14 procent att de fungerar dåligt. Zopiklon ansågs av

flest användare som “bra”. 9 procent av alla patienterna hade varit på ett sömnlaboratorium. Diskussion RLS är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av den vuxna befolkningen. I cirka ⅓ av fallen (3 procent av den vuxna befolkningen), är symtomen så svåra att patienterna behöver läkemedelsbehandling för att få en acceptabel livskvalitet samt kunna sköta arbeta och sociala funktioner. RLS patienter blir ofta inte tagna på allvar i vårdapparaten. Resultaten visar klart att patientorganisationerna har en stark ställning och utför ett viktigt arbete och borde få betydande resurser till förfogande för den viktiga utbildningsverksamheten de idag sköter. Det finns ännu ingen kurativ be-

2 500 2 000 D o 1 500 s e 1 000 s 500 0 Morgon

Eftermiddag

Kväll

Användning av mediciner för co-morbiditet

Figur 23. Levotyroxin Paracetamol Simvastatin ASA Omeprazol Metformin Metoprolol Calcium Enalapril Esomeprazol 0

Figur 24.

100

150

200

Patienter

Medicinsk access nummer 7 2012

45%

handling för RLS. Forskning och utveckling om RLS har under de senaste årtiondena gjort framsteg men nyligen hamnat rejält i backvattnet beroende på ointresse från läkemedelsindustrin som i stort stoppat sina aktiviteter inom forskning och utveckling om RLS beroende på att patenttiden gått ut. Det är ur vår synpunkt ett stort misstag eftersom marknadspotentialen för dopaminagonisterna (och även andra läkemedel) är betydligt större för RLS än för Parkinsons sjukdom (PD). Flera stora aktörer inom läkemedelsindustrin har lämnat RLS patienterna i sticket. Det är av yttersta vikt att läkare, speciellt öppenvårdsläkare, i hela Europa blir utbildade eller bättre utbildade om RLS, symtomen och behandlingen, så att läkare snabbt och enkelt kan hjälpa RLS patienter. När detta händer, kan RLS patienterna snabbare och enklare diagnosticeras och behandlas optimalt. Samhället som helhet skulle göra stora besparingar inom hälsosektorn. Tidigare användes högre doser av dopaminerga läkemedel än idag. Vi

vet nu att det inte är någon brist på cerebralt dopamin vid RLS utan kanske en något förhöjd extraneuronal nivå. Det är därför viktigt att starta med lägsta möjliga dos och att behålla den dosen så länge det går. Härigenom borde man bättre kunna undvika överdosering och i stället kunna ha en förlängd effekt av läkemedlet. I riktigt svåra fall är det ofta fördelaktigt att kombinera dopaminagonister, antiepileptika och opioider för att få ett bra terapeutiskt svar med minimala biverkningar. Dessa läkemedel agerar ofta synergistiskt. För höga doser ger snabbt svåra biverkningar. Det är viktigt att läkaren tillsammans med patienten hittar det läkemedel som fungerar bäst. Medicinkostnaden för att behandla RLS är låg, oftast under 20 kronor/ dygn och patienten kan fortsätta att arbeta och betala skatt i stället för att ligga samhället till last. Kostnadseffektiviteten är mycket stor. Konklusioner Studien visar att många RLS patienter

måste vänta många år, med oändliga besök hos ett stort antal läkare, på sin RLS diagnos. Patienterna i de nio länder som vi undersökt upplever att det beror på fördomar, okunskap och ointresse inom den medicinska världen. Onödiga läkarbesök i kostar mycket lidande för de drabbade och tid och resurser inom sjukvården som skulle kunna användas bättre. Studien visar också att alltför många RLS patienter skickas hem som sjukskrivna eller sjukpensionerade på grund av RLS, sannolikt beroende av att läkaren inte var medveten om framstegen inom diagnos- och behandlingsmöjligheter som kommit fram genom internationell RLS forskning. Totalkonklusioner anno 2012 består av fem punkter: 1. En ökad kännedom om förekomst och svårighet när det gäller RLS i Europa är av största vikt. 2. Utbildning av läkare och övrig sjukvårdspersonal i Europa om RLS är mycket viktig. 3. Snabb diagnos och adekvat medicinsk behandling av RLS torde leda till reducerade kostnader för hälsovård. 4. Kraftigt förstärkta resurser för F & U för diagnos och behandling av RLS är av stor vikt. 5. Utökade resurser för att säkerställa RLS patientorganisationernas verksamhet är vitala för att bistå med utbildning av patienter och läkare. Norge har som tionde land nyligen avslutat studien, men ingår inte i ovanstående data.

Sten Sevborn medlem i styrelsen i RLS Förbundet, samt EARLS

Joke Jaarsma Medlem i styrelsen i Hollands RLS-Förbund samt EARLS

Jan Ulfberg Leg. läkare Docent, Läkargruppen Capio, Örebro

40% P a t i e n t e r

35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0

Symtomstyrka

Figur 25.

www.medicinskaccess.se

Utan behandling

Med behandling

Enkelt tillägg vid ”On-off”-syndrom vid Parkinsons sjukdom 1

AZI.05.2012

En tablett dagligen1 Ingen titrering oavsett ålder 1-2 Gynnsam biverkningsprofil 3 Förbättrad motorfunktion under hela dygnet

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.elundbeck.se REFERENSER: 1. Azilect Produktresumé (SPC) 2. The Parkinson Study Group TEMPO and PRESTO Investigators. J Neurol Science 2006; 248:78-83 3. Stocchi F et al, Poster, The 8th Congress of the European Federation of Neurological Societies. (EFNS) Paris, September 2004

Azilect® (rasagilin) Rx (F), ATC-kod: N04B D02 , ett receptbelagt läkemedel vid Parkinsons sjukdom. INDIKATION: Behandling av Idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi utan levodopa eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (on-off-dose-fluktuationer). DOSERING: 1 mg en gång dagligen. FÖRPACKNINGAR OCH PRISER: Tablett 1 mg Blister 28 st, Tablett 1 mg Blister 112 st. SUBVENTION: För behandling av Parkinsons sjukdom som tilläggsbehandling till levodopa hos patienter med ”On-off”syndrom, som får otillräcklig effekt av levodopa. För pris och vidare information, se FASS.se. SPC 2010-10-19

Perampanel är den första i klassen selektiva, ickekompetitiva antagonist (AMPA) glutamatreceptorer på postsynaptiska neuroner. Glutamat är den primära stimulerande neurotransmittorn i det centrala nervsystemet och är inblandad i ett antal neurologiska störningar orsakade av hyperexcitation av nervsystemet. Aktivering av AMPAreceptorer av glutamat tros vara orsaken till de flesta snabba excitatoriska synaptiska transmissionerna i hjärnan.

Ny behandling vid epilepsi Den 13 september 2012 lanserades i Storbritannien en ny behandling för epilepsi; Fycompa (perampanel). Perampanel är det första läkemedlet i sin klass och avsett för tilläggsbehandling av fokala anfall med eller utan sekundära generaliserade anfall hos patienter med epilepsi som är äldre än 12 år.

erampanel är det första och enda läkemedlet som har AMPA- receptorer som selektiva mål. AMPA-receptorer är receptorer i hjärnan som spelar kritisk roll för spridning av epileptiska anfall. Perimpanel har den fördelen

att den doseras en gång dagligen vid läggningsdags och är det enda läkemedlet av tredje generationens läkemedel som kan från början användas mot fokala anfall hos vuxna. Det finns drygt 76 000 personer i Sverige som har epilepsi. Av dessa är

cirka 10 000 barn. Det exakta antalet beror på hur sjukdomen definieras. I Storbritannien finns cirka 600 000 individer som är drabbade av epilepsi. Varje år leder detta till döden hos cirka 1 000 personer. En tredjedel av dödligheten drabbar barn och ungdomar och av det totala antalet dödsfall anses hälften kunna förebyggas. Kan bli fria från sina anfall Upp till 70 procent av patienter med

Verkningsmekanism Perampanel har unik verkningsmekanism mot AMPA (α-amino-3-hydroxy-5-methyl-4-isoxazolepropionic acid) receptorer som är kritiska vid igångsättande och spridning av anfall vid epilepsi. Läkemedlet blockerar receptorerna som finns vid nästan alla neuron och överför neurotransmittorn glutamat som tros vara kritisk vid sjukdomar som epilepsi, neurodegenerativa sjukdomar, rörelseorganens sjukdomar, smärta och psykiatriska sjukdomar. Fycompa Fycompa är ”Shuriken” på japanska och betyder och betyder ”kastande stjärna” eller ”Ninja stjärnor”, ett undangömt japanskt vapen som består av skarpa handhållna vapen som gjorts av föremål som nålar, spikar, knivar som mynt och andra platta metaller. HYPERLINK ”http://en.wikipedia.org/wiki/Shuriken” http://en.wikipedia.org/wiki/Shuriken Läkemedlet är upptäckt, framställt, producerat, lanserat och distribuerat av det japanska läkemedelsföretaget Eisai. Säkerhet och effekt Perampanel är ett viktigt tillägg vid epilepsi. Fas III studier har visat att upp till 12 mg/dag perampanel dagligen vid terapiresistent epilepsi minskade anfallsfrekvensen de första 26 veckorna av behandling. Effekten varade under minst ett år. I medelvärde minskade anfallen hos 39, 2 procent av patienter (13-26 veckor), hos 46,5 procent (veckor 40-52) och hos 58,1procent veckorna 92-104. 41,4 procent av patienterna svarade på behandling veckorna 13-26, 46,9 procent svarade veckor 40-52 och 62,7procent svarade veckor 92-104. Majoriteten av patienterna (91 procent) titrerades framgångsrikt till 10 eller 12 mg perampanel dagligen. Biverkningar De vanligaste biverkningarna var yrsel (43,9 procent), sömnsvårigheter (20,2 procent), huvudvärk (16,7 procent) och trötthet (12,1 procent). Efter hälften av behandlingstiden var 70,8 procent av patienterna fortfarande kvar med perampanel vilket visar den låga frekvensen av behandlingsavbrott pga. biverkningar.

www.medicinskaccess.se

epilepsi kan bli fria från sina anfall vid korrekt diagnos och optimal behandling men detta uppnås endast hos cirka 50 procent av patienterna. – Framgångsrik handläggning av fokala anfall vid epilepsi är en stor utmaning hos många patienter och incidensen av okontrollerade anfall är för hög. Perampanel ger läkare nya möjligheter att behandla fokal epilepsi och kan spela nyckelroll för att förbättra anfallen hos vuxna och ungdomar med kontrollerade fokal epilepsi, sade Fergus Rugg-Gunn, neurolog vid University College London Hospital NHS Foundation, England vid en nyligen hållen presskonferens. – För att ungdomar, som är drabbade av epilepsi, ska få optimal utbildning, sociala interaktioner och arbete krävs att deras anfall kommer under kontroll och att omgivningen bättre förstår dem. Just nu har en av tre patienter med epilepsi fortfarande okontrollerade anfall, även efter en första eller andra linjens behandling vilket är oacceptabelt, sade David

Ford, direktör för organisationen Young Epilepsy, Storbritannien. Tre kliniska studier Godkännandet av perampanel grundades på tre kliniska studier med sammanlagt 1 480 patienter. Dessa randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier visade liknande resultat i effekt och tolerans av perampanel som tilläggsbehandling av fokala anfall med eller utan sekundära generaliserade anfall hos patienter med epilepsi som är ≥ 12 år. Perampanel blev godkänt vid den Europeiska Unionen 23 juli 2012. FDA satte 22 oktober 2012 som datum för godkännandet. HYPERLINK http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/ medicines/human/medicines/002434/human_med_001572. jsp&mid=WC0b01ac058001d124” http://www.ema.europa.eu/ ema/index.jsp?curl=pages/ medicines/human/medicines/002434/human_med_001572. jsp&mid=WC0b01ac058001d124.

Zvi Wirschubsky medicinsk konsult

Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

Referenser: • Rogawski MA. Epilepsy Currents 2011;11:56-63

HYPERLINK ”http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3117497/” http://www.ncbi.nlm.

nih.gov/pmc/articles/PMC3117497/ • Krauss GM. Serratosa JM, Villanueva V et al. Neurology 2012: HYPERLINK ”http://www.neurology.org/content/78/18/1408. abstract?sid=bfb70df6-e65f-4558-bec5-36fa791b256b” http://www.neurology.org/content/78/18/1408.abstract?sid=bfb70df6-e65f-4558-bec536fa791b256b • French JA. Neurology 2012;79:589-596. • HYPERLINK ”http://www.neurology.org/content/79/6/589.abstract?sid=83675a1a-fa9b-4d28-ba18-158f8cad0dc6” http://www.neurology.org/ content/79/6/589.abstract?sid=83675a1a-fa9b-4d28-ba18-158f8cad0dc6 • Pugliatti M, et al. Epilepsia 2007: 48(12) 2224 – 223 • HYPERLINK ”http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1528-1167.2007.01251.x/abstract” http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.15281167.2007.01251.x/abstract

Medicinsk access nummer 7 2012

Har Idiopatisk lungfibros sedan fyra år –

Bestämde sig för att tillhöra de 20 procenten som lever mer än fem år När Anita Engstrand fick diagnosen idiopatisk lungfibros (IPF) för snart fyra år sedan visste hon ingenting om sjukdomen eller vad den innebar. Efter läkarbesöket hade hon därför ett stort behov av att lära sig mer och sökte information om sjukdomen på nätet. När hon insåg att det endast var ungefär 20 procent av patienterna som lever mer än fem år efter diagnos, bestämde hon sig för att bli en av dem.

iagnosen fick Anita under en period då det var mycket som hände i hennes liv och allt kändes allmänt rörigt. Hon hade dessutom under en längre tid gått och dragit på en dubbelsidig lunginflammation som inte riktigt ville ge med sig. Hon blev andfådd när hon gick i trappor och småhostade ständigt och började fundera över varför hon var tröttare i allmänhet och upplevde att konditionen hade blivit sämre. När hon under hösten inte ens orkade gå 18 hål på golfbanan utan fick bryta kände hon att nu måste det vara något som inte stod rätt till. På försommaren hade hennes syster gått bort i lungcancer och hon hade sedan tidigare även lungsjukdomen, KOL, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Med det som bakgrund bad Anita sin läkare om att få göra en ordentlig undersökning med skiktröntgen för att utreda om hon skulle gå samma öde till mötes som sin syster.

Anita har alltid levt ett aktivt liv, älskar golf, skidor och att vistas i fjällen både på vintern och sommaren. Efter några månader, med ”detektivarbete” och åtskilliga undersökningar för att utesluta andra lungsjukdomar, fick hon diagnosen av sin läkare som sa: – Jag hade hellre meddelat att du har lungcancer än idiopatisk lungfibros. Vid den tiden, december 2008, fanns det inte något läkemedel med bevisad effekt mot sjukdomen. Det fanns helt enkelt inget att göra åt den allvarliga sjukdom som hon drabbats av. Om det varit lungcancer hade hon varit igång med behandling inom några få dagar. Sjukdomens orsak är okänd Benämningen ”idiopatisk” lungfibros betyder att man egentligen inte vet den exakta orsaken till varför vissa drabbas av lungfibros. Däremot är de symtom Anita hade – torrhosta och andfåddhet – vanliga tecken på sjukdomen och man vet att det är inflam-

mationer i lungvävnaden som bildar ärr, vilka i sin tur påverkar andningen. Hennes läkare vet inte i vilket skede sjukdomen befinner sig då förloppet varierar från person till person. Sjukdomen är progressiv, ärrbildningen och symtomen förvärras med tiden. En positiv inställning ger kraft Anita försöker ta dagen som den kommer och inte tänka så mycket på vad som kan hända. – Det är inte så att jag känner mig sjuk, utan har vant mig att leva med min andfåddhet. Jag känner mig heller inte ledsen över sjukdomen utan försöker se de möjligheter jag har trots sjukdomen. Förhoppningsvis är jag en bra förebild för patienter som drabbas av idiopatisk lungfibros. Det gäller att inte gräva ner sig och må dåligt utan ta dagen som den kommer. Sjukdomsförloppet kan gå riktigt fort när det sätter till. Det jag kan göra nu är att leva livet och vara snäll mot min kropp. Jag äter nyttig mat, frukt och grönt samt kompletterar med kosttillskott. Sen älskar jag lugna morgonar och anpassar min vardag efter ett något lugnare tempo, säger Anita Engstrand. Louise Svensson frilans

Faktaruta Idiopatisk Lungfibros • Idiopatisk lungfibros (IPF) är en funktionsnedsättande och allvarlig sjukdom som främst kännetecknas av fibros (ärrbildning) i lungorna, vilket hindrar gasutbytet i lungorna. • IPF är en progressiv sjukdom, vilket innebär att ärrbildningen och symtomen förvärras med tiden. • Medianöverlevnadstiden från diagnos är två till fem år, med en femårig överlevnadsgrad på omkring 20–40 procent, vilket gör IPF mer skyndsamt dödlig än många cancerformer såsom bröst-, äggstocks- samt tjock- och ändtarmscancer. • Pirfenidone är idag det enda preparatet som är godkänt av EU och som har en dokumenterad positiv effekt på sjukdomen, då den bromsar upp sjukdomsförloppet. • Patienter som fått diagnosen IPF är i första hand mellan 40 och 80 år, med en medianålder på 63 år. Sjukdomen tenderar att drabba något fler män än kvinnor.

www.medicinskaccess.se

Effektiv behandling av ländryggsmärta - med eller utan nervsmärta En nyligen publicerad fas IIIb studie [1] som presenterades vid den 14:e konferensen för IASP (International Association of Pain) i Milano fann man att patienter som drabbats av ländryggssmärta med eller utan samtidig nervsmärta kan med fördel behandlas med tapentadol (Palexia, Grünenthal).

apentadol är den första centralt verkande smärtstillande läkemedlet som kombinerar två verkningsmekanismer; morfinreceptoragonist, μ-opioidreceptorn, och noradrenalin reuptake inhibitor. Palexia har klassificerats som ett narkotiskt preparat. Ländryggssmärta Ländryggssmärta är en av de allra vanligaste kroniska smärtsjukdomarna och en av de allra vanligaste orsakerna för arbetsfrånvaro och den näst vanligaste orsaken till att besöka doktorn (Den mest vanliga orsaken att uppsöka vård är förkylning.). – Kronisk ländryggssmärta påverkar patienterna på många olika sätt. Socialt, att man inte orkar träffa vänner och andra. Mentalt, att man endast fokuserar på smärta, att man inte kan sova tillräckligt. Smärta påverkat sex och allt vardagligt liv, sade Dr. KaiUwe Kern, smärtspecialist vid Institute of Pain Medicine i Wiesbaden, Tyskland.

Livstidsprevalensen för ländryggssmärta mer än tre månader är ungefär 9 procent i Europa. Akut ryggsmärta definieras som smärta som varar mindre än sex veckor och är ofta självbegränsande. 2-7 procent utvecklar kroniska ryggsmärtor. Patienter med kronisk ländryggssmärta har både nociceptiv (inflammatorisk smärta) som nervsmärta. Smärtan är vanligtvis svårare om nervsmärta finns med. Den behandlas klassiskt med högre doser opioider som tyvärr inte alltid är så effektiva och ger så svåra biverkningar att många patienter avbryter sin behandling. Nervsmärta är inte alltid lätt att ställa diagnos på och symptom, patologi och röntgenfynd är dåligt korrelerade med varandra. Endast hos en av tio patienter kan man härleda specifika orsaker till nervsmärta som t ex diskbråck, spinal stenos, frakturer, cancer, ledinflammation mm. Diagnos Ländryggssmärta kan vara mycket

komplicerat och därför kan en korrekt diagnos vara svår att ställa. Nyckelelement är att genomföra fysisk undersökning och identifiera så kal�lade ”röda flaggor” i sjukhistorien t ex riskfaktorer som kan peka på underliggande allvarliga sjukdomar som reumatism eller cancer. Behandling Behandling beror bland annat på hur länge man haft ryggsmärtan. För lät�tare smärtor används t ex vanliga smärtstillande t ex NSAID eller paracetamol. För svårare smärtor används klassiska svaga (tramadol, kodein) eller starka opioider (morfin, oxykodon). Svåra biverkningar leder till att många patienter slutar behandling med opioider och därför behövs verskamma alternativ. – Man kan behandla med en mycket lägre dos med tapentadol för att få samma effekt som opioider, sade Dr. Ilona Steigerwald, Head of Medical Affairs New Brands at Grünenthal GmbH SBU Europe & Australia, och tillade att man därför får mindre dosberoende biverkningar. WHO:s rekommendationer är att behandla enligt en smärtstege d.v.s. smärtintensiteten. Men kronisk smär-

1. Steigerwald I. Et al. Effectiveness and safety of tapentadol prolonged release for severe, chronic back pain with or without a neuropatic pain component; results of an open-label , phase 3b study. Curr Med Res. Opin. 2012; 28 (6):1-26

Medicinsk access nummer 7 2012

Man kan behandla med en mycket lägre dos med tapentadol för att få samma effekt som opioider, sade Dr. Ilona Steigerwald.

ta är ett komplext tillstånd med flera orsaker och därför rekommenderas att i behandlingen även ta hänsyn till underliggande sjukdom och inte bara till smärtintensitet. Behandling av kronisk ländryggssmärta är multimodal och inkluderar läkemedel, sjukgymnastik och multidisciplinära åtgärder. Biverkningar Tapentadol ger dosberoende klassiska opioidbiverkningar. Eftersom man endast behöver ta en femtedel så stor dos av tapentadol, som morfin, för att uppnå samma smärtstillande effekt ger tapentadol mindre dosberoende gastrointestinala biverkningar. Detta har lett till att färre patienter avbryter behandling med tapentadol jämfört med morfin. Andra vanliga biverkningar vid tapentadolbehandling är illamående, kräkningar och svindel. Om man utvecklar krampanfall, orolig andning, skakningar och feber kan man ha drabbats av det ovanliga mycket allvarliga tillståndet Serotonin syndrom (serotonergt syndrom). Pris Palexia Depot ingår i högkostnadsskyddet för patienter med svår långvarig smärta som provat, men inte tolererat, en stark opioid och avbrutit behandlingen (referens Janusinfo). Studier har visat

www.medicinskaccess.se

– Läkemedlet har låg potential att interagera med andra läkemedel och är lätt att starta behandling, sade Dr. Kai-Uwe Kern.

att det går lätt att byta behandling från opioid till Palexia Depot. Utmaningar till nuvarande behandling Uppskattningsvis har så många som två tredjedelar av alla patienter med kronisk ländryggsmärta nervsmärta som förekommer mer hos patienter med intensivare och mer långvariga ryggsmärtor. I ryggsmärta med både nociceptiv och nervsmärta krävs ofta behandling med flera läkemedel Tapentadol har effekt mot både nociceptiv och nervsmärta Tapentadol verkar synergistiskt genom sin dubbla verkningsmekanism mot smärta. Dess effekt och tolerans har i kliniska studier åtminstone under två år visat effekt mot både moderat till svår kronisk ländryggssmärta som mot smärtor vid ledgångsinflammation (osteoartrit). Läkemedlet har också visat effekt i randomiserade, placebokontrollerad fas III studier vid svår kronisk diabetes perifer nervsmärta. Långtidstoleransen för tapentadol har demonstrerats hos patienter med ländryggssmärta under två år. Eftersom nervsmärta kan bero på nedåtgående nervbanor med noradrenalin som transmittor, kan tapentadol Depot vara lämplig behandling för kro-

niska ländryggsmärta med samtidigt nervsmärta. – Läkemedlet har inga metaboliter som ansamlas i kroppen, låg potential att interagera med andra läkemedel, lätt att starta behandling som att byta från opioid, och kan tas med eller utan måltid vilket är fördel för bl.a. äldre patienter, sammanfattade Dr. KaiUwe Kern. Fas IIIb klinisk studie I en öppen 12 veckor lång fas IIIb studie har tapentadol Depot nu visats ge effektiv smärtlindring vid svår kronisk ländryggsmärta med eller utan nervsmärta hos patienter som tidigare inte fått tillräcklig smärtlindring.

Zvi Wirschubsky medicinsk konsult

Medicinnotiser Bröstcancer hos äldre – ny behandling ger god effekt Ungefär hälften av alla som får bröstcancer är över 65 år. Trots det finns få kliniska studier på kvinnor över 65 år. Men på den europeiska cancerkongressen ESMO presenterades data från en studie där 275 av 724 deltagare var 65 år eller äldre. Samtliga hade spridd hormonpositiv bröstcancer. – Vanligtvis behandlas äldre kvinnor med bröstcancer baserat på studier som har gjorts på yngre kvinnor. Det är inte alltid så bra, säger Irma Fredriksson, biträdande överläkare vid Bröstcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon välkomnar fler studier bland äldre kvinnor. I den aktuella studien fick patienterna Afinitor i kombination med ett antihormonellt läkemedel (exemestan), eller enbart exemestan. Båda läkemedlen ges i tablettform. När forskarna studerade alla kvinnor över 65 år, visade det sig att de som fick Afinitor inte

hade någon tumörtillväxt i 6,8 månader i median, vilket kan jämföras med 4,0 månader för dem som enbart fick exemestan. Förekomsten av biverkningar var marginellt högre bland de äldre

Irma Fredriksson

Hormonpositiv bröstcancer är den vanligaste formen av bröstcancer. Det innebär att tumörens tillväxt stimuleras av kvinnliga hormoner (östrogen och progesteron).

kvinnorna och i enlighet med tidigare känd biverkningsprofil för substansen. För de allra äldsta, kvinnor över 70 år, var skillnaden ännu större. De som fick Afinitor hade ingen tumörtillväxt under 6,8 månader, jämfört med 1,5 månader för de som enbart fick exemestan. – Den här typen av studier är viktiga då de kan bidra till att öka kunskapen om behandling av äldre kvinnors bröstcancer, säger Irma Fredriksson. HH

Mer växtsteroler i maten minskar risken för hjärtinfarkt Ett högt kostintag av naturligt förekommande växtsteroler sänker kolesterolvärdet i blodet och minskar risken för hjärtinfarkt med nästan en fjärdedel. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Växtsteroler finns naturligt i alla livsmedel från växtriket. Eftersom växtsteroler blockerar tarmens upptag av kolesterol i tarmen har de ända sedan 1950-talet använts för att behandla förhöjda kolesterolvärden. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att personer som äter mycket växtsteroler dessutom har upp till 24 procents lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Sofia Klingberg och hennes forskarkollegor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och Umeå Universitet, har studerat data från över 77 000 personer i Västerbotten. Resul-

taten visar att personer med ett högt intag av växtsteroler i genomsnitt hade tre procent lägre kolesterolvärde jämfört med de som hade ett lågt intag. – Vi kan som första forskargrupp i världen också visa att kostintaget av naturligt förekommande växtsteroler tycks påverka risken att senare insjukna i hjärtinfarkt. Män med ett högt intag av växtsteroler hade 24 procents lägre risk för hjärtinfarkt, jämfört med män med ett lågt intag av växtsteroler, säger Sofia Klingberg. Analyserna har tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar kolesterolvärde och risk för hjärtinfarkt, till exempel ålder, BMI, intag av mättat och omättat fett, alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet, kolesterolsänkande medicinering och hos kvinnor även menopausal status. Hos kvinnor sågs inte motsvarande

Sofia Klingberg

effekt, vilket dels kan bero på att de undersökta kvinnorna var färre och dels på att kolesterolvärdet inte är en lika stark riskfaktor för hjärtinfarkt hos kvinnor. Fler studier kommer enligt Sofia Klingberg att krävas, men resultaten antyder att en kost med mycket växtsteroler skulle kunna ordineras för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. HH Källa: Sahlgrenska akademin

Medicinsk access nummer 7 2012

En analys - två resultat! QuikRead go CRP+Hb ®

Icon hörselapp.

Testa hörseln i mobilen med gratisapp från HRF Nu kan du testa hörseln i din mobil. Hörselskadades Riksförbund (HRF)har släppt appen ”Hörseltestaren”, som är gratis att ladda ner. – Ett enkelt hörseltest gör det lättare att undvika hälsorisker, säger Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande. Nedsatt hörsel är ett av våra största och snabbast växande folkhälsoproblem. I dag har ungefär 1,4 miljoner svenskar svårigheter att höra. Cirka 800 000 av dem är i yrkesverksam ålder. Men det finns också ett stort mörkertal, som inte själva har insett att de har en hörselnedsättning. Därför har Hörselskadades Riksförbund (HRF) nu tagit fram en gratisapp för iPhone/iPad och Android som gör det enkelt att ta reda på om det finns tecken på hörselnedsättning. Hörseltestet, som är utvecklat av Forskningsinstitutet Hörselbron och vetenskapligt beprövat, mäter förmågan att uppfatta tal i brus. – Ofta märker vi inte själva när vi börjar höra dåligt, eftersom hörselnedsättningen kommer smygande. Det som märks först är istället svår huvudvärk, extrem trötthet, förstärkt tinnitus och andra stressymptom – och förstås en hel del missförstånd, säger Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande. Om hörseltestet visar att det finns tecken på nedsatt hörsel är det dags att uppsöka en vårdmottagning för en hörselundersökning. Appen är dessutom länkad till HRFs informationstjänst Hörsellinjen, som kan ge personlig rådgivning. HRF har sedan tidigare hörseltest på webben och i telefon. Länkar till appen ”Hörseltestaren”, HRFs övriga hörseltest och mer information finns på Jan-Peter Strömgren www.horseltest.se HH

www.medicinskaccess.se

Nyhet!

CRP+Hb

www.oriondiagnostica.se

Medicinnotiser Minskad jobbstress reducerar risken för hjärtinfarkt Det finns ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar. Genom att stressa mindre på arbetet kan risken för att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. Det visar en europeisk studie, gjord av forskare från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som nyligen publicerats i The Lancet. Genom en stor Europeisk undersökning kan forskarna nu visa att det finns ett samband mellan jobbstress och kranskärlssjukdomar. – Studien visar ett tydligt samband mellan stress på arbetet och ökad risk för hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd som är de mest ”objektiva” manifestationerna av kranskärlssjukdom, säger

Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet. Undersökningen bygger på data från 13 studier som samlats in under 21 år från flera europeiska länder. Totalt omfattades cirka 197 000 personer. – Studiens omfattning gör att vi statistiskt kan bevisa ett samband mellan stress och hjärtsjukdomar. Att detta tidigare antagande nu är statistiskt klarlagt är viktigt för planering av framtida åtgärder inom arbetsmiljöområdet, säger Töres Theorell. Resultaten visar att risken för att drabbas av kranskärlssjukdomar kan minskas med upp till 20-30 procent genom att minska stressen inom arbetet. Detta utifrån hur många som

drabbats av kranskärlssjukdomar efter att hänsyn tagits till faktorer som kön, ålder och sociala faktorer. HH

Töres Theorell

Sajt erbjuder fakta och stöd vid cancer Idag blir var tredje svensk sjuk i cancer någon gång i livet, men många fler berörs av sjukdomen. Nu finns 1177. se/cancer. Förutom faktagranskad information om cancerformer, undersökningar och behandlingar kan cancersjuka och närstående ta del av andras upplevelser och erfarenheter genom berättelser, filmer och reportage. 1177.se/cancer är en viktig kanal med fakta,information och stöd som den drabbade och närstående kan stödja sig emot, dygnet runt när frågor eller oro dyker upp. Sajten vänder sig framförallt till alla som befinner sig i början av vårdkedjan, som misstänker att de är

drabbade och som har gått igenom de första undersökningarna. Då informationsbehovet och oron kanske är som störst och den kontinuerliga kontakten med vården ännu inte är påbörjad. Men även de som påbörjat sin behandling kan ha stor nytta av sajten. När man som cancersjuk börjar sin behandling får man främst information genom sin läkare och speciella kontaktsjuksköterskor, men det kan ibland vara svårt att komma ihåg alla frågor man har vid sina läkarbesök och många frågor kan även dyka upp efter besöket. Som komplement till den personliga kontakten finns 1177.se/cancer där man i lugn och ro

kan läsa och identifiera sig med andra som berättar om sina upplevelser. På 1177.se/cancer finns en frågetjänst där man anonymt kan ställa frågor om sin eller närståendes cancersjukdom och få svar av läkare eller sjuksköterska inom 7 dagar. Här kan man ställa frågor innan man fått besked eller kommit till behandling eller frågor man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin behandlande läkare eller kontaktsköterska. Samtliga Sveriges landsting och regioner står bakom 1177.se/cancer och all information är faktagranskad.

Blixtsnabb access till rätt ICD-kod

Diagnoskod.se är ett unikt webbverktyg som hjälper dig att söka efter korrekt ICD10-SE-kod. Fyll bara i koden eller en beskrivning av diagnosen i sökrutan så är du igång! Du kan även snabbt och enkelt skapa en egen lista över de diagnoskoder som du ofta använder. www.diagnoskod.se är helt fri att använda!

OTH120302PSE02

Diagnoskod.se inkluderar: • Socialstyrelsens verk ICD-10-SE • Vad respektive kod innefattar • Alla fördjupande texter • Vad respektive kod utesluter • Alla anmärkningar

Medicinnotiser Tidig hud mot hud-kontakt ger den nyfödda mer tid nära föräldrarna Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden. Barn som föds förtidigt eller sjuka behöver oftast vårdas på en nyföddhetsavdelning. I Sverige behövs sådan vård efter 10 procent av alla förlossningar, vilket innebär cirka 10 000 barn i Sverige varje år. Detta innebär nästan alltid att mor/far och barn separeras från varandra. Det är välkänt att separation mellan ett nyfött barn och dess föräldrar kan leda till svårigheter i anknytningen dem emellan. Ett sätt att göra föräldrarna delaktiga i barnets vård och minska separationen är att barnet vårdas hud mot hud med sina föräldrar, det som kallas för att vårda barnet enligt kängurumetoden, i stället för att barnet vårdas i kuvös. Barnsjuksköterskan och doktoranden Ylva Thernström Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete undersökt föräldrars möjlighet, motivation och upplevelse av att vårda sitt förtidigt födda barn eller sjuka nyfödda barn hud mot

hud enligt kängurumetoden så mycket som föräldrarna ville, periodvis eller dygnet runt. Föräldrar har intervjuats och besvarat frågeformulär. Resultaten visade att mammor och pappor kunde och ville känguruvårda sina barn förutsatt att de fick den hjälp, det stöd samt den information från vårdpersonalen som de behövde. Föräldrar upplevde att det var lättare att vårda sitt barn enligt kängurumetoden om de fick stöd från sin partner, stöd från personalen och från anhöriga med exempelvis passning av syskon, att ordna mat och liknande. Rutiner på neonatalavdelningen och personalens attityder kunde försvåra för föräldrarnas att vårda sitt barn hud mot hud. De barn som hade sin första hudkontakt med pappan fick sin första kontakt betydligt tidigare efter födelsen än de som började hos mamman. Desto tidigare efter födseln ett barn började vårdas hud mot hud, desto längre blev den totala tiden det sedan vårdades hud mot hud under resten av vårdtiden. Det visar att om vårdpersonalen tidigt erbjuder föräldern möjligheter till tidig hud mot hud-vård så gynnar det mer närhet under resten av hela den ibland långa vårdtiden. Ylva Thernström Blomqvists avhandling visar att föräldrar i Sverige

Ylva Thernström Blomqvists

ville vara delaktiga i sina barns vård under tiden de vårdades på neonatalavdelning. De ville vårda sina barn hud mot hud enligt kängurumetoden och var väldigt motiverade till att göra så, trots att det ibland kunde upplevas som jobbigt. Desto tidigare efter barnets födelse föräldrarna fick börja vårda sitt barn enligt kängurumetoden, desto mer vårdades barnet hud mot hud under hela vårdtiden. HH Källa: Uppsala Universitet

OTH20120706PSE02

www.smärtlinjen.se www.smärtlinjen.se

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

C288933_Smartlinjen_annons_180x75.indd 1

www.medicinskaccess.se

2012-07-06 11:29

Forskning och utveckling

Genombrott för nytt sätt att behandla diabetes Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Metoden går ut att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på ”fel” platser i kroppen så som muskler och hjärta.

stället transporteras fettet till mindre skadliga platser och som en följd av det klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature och beskrivs där i en kommentar som ett stort genombrott för diabetesforskningen. Arbetet bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited. – Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 och sedan dess har VEGF-B-projektet varit en lång ökenvandring, men nu gör vi viktiga upptäckter slag i slag. I den nu aktuella studien har vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, och det går att göra med ett läkemedel, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet. Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, som orsakas av övervikt. Vid insulinresistens reagerar inte längre kroppens celler tillräckligt

Ulf Eriksson

på insulin, vilket ger ett förhöjt blodsocker. Insulinresistens hänger samman med att kroppen har lagrat fett på ”fel” platser i kroppen, som i muskler, kärl och hjärta, men riktigt hur detta sammanhang ser ut är inte klarlagt. Det är däremot klarlagt att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader. Det upptäckte professor Ulf Erikssons forskargrupp i en studie som publicerades i Nature 2010. Nu har alltså teorierna utvecklats i en ny studie, där VEGF-B blockeras i ett antal råttor och möss. Aldrig utvecklade insulinresistens Totalt fyra delstudier redovisas i artikeln i Nature. I ett fall har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått en substans, kallad 2H10, som är en antikropp som blockerar effekten av VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och de fick inte diabetes. Forskarna har också korsat mössen som alltid får diabetes med möss som saknar möjlighet att producera VEGF-B. Det skyddade avkomman från att utveckla sjukdomen. Dessutom har mössen som inte kan producera VEGF-B fått äta mycket fet mat och bli överviktiga, nå-

Åke Sjöholm

got som inte ledde till diabetes för dem. I ytterligare två studier har forskarna använt sig av normala möss respektive råttor, djur som inte är framavlade för att alltid få diabetes typ 2. I stället har djuren fått utveckla sjukdomen som en följd av fet kost och övervikt. I dessa fall har djuren botats i olika utsträckning från sin etablerade sjukdom efter att ha behandlats med substansen 2H10, som ges som injektioner. – De resultat vi visar i den här studien är ett mycket stort genombrott och en helt ny princip vad gäller såväl förebyggande som behandling av diabetes typ 2. De befintliga behandlingarna är associerade med mycket biverkningar och effekten brukar inte vara hållbar över tid. Det finns ett enormt behov av nya strategier för att behandla diabetes typ 2, säger professor Åke Sjöholm, överläkare i diabetologi vid Södersjukhuset i Stockholm. Den substans som används i studien, 2H10, är en monoklonal antikropp och är under utveckling av det australiska läkemedelsbolaget CSL Limited. Forskare från CSL har deltagit i den aktuella studien som också är delfinansierad av företaget. I övrigt har studien finansierats av Ludwiginstitutet för cancerforskning, Frans Wilhelm och Waldemar von Frenckells Fond, Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Diabetesfonden, Ekon. dr Peter Wallenbergs Stiftelse för Ekonomi och Teknik och Hjärt-Lungfonden. Tidigare i år fick Ulf Eriksson Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor, vilket är det största i Sverige inom forskningsområdet hjärt-kärlsjukdom. Det kommer användas för att finansiera fortsatt VEGF-B-forskning.

HH Källa: Karolinska Institutet

Medicinsk access nummer 7 2012

Forskning och utveckling Gener kan ligga bakom att diabetiker svarar sämre på fysisk aktivitet Motion är viktigt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Nu visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet att typ 2-diabetiker eller personer med nedsatt glukostolerans kan ha sämre genetiska förutsättningar att tillgodogöra sig motion än friska. Fyndet kan vara en viktigt pusselbit för utvecklingen av behandling och motionsråd. – Det är exempelvis möjligt att dessa grupper behöver lägga till lite mer intensiv motion för att nå lika positiva effekter som andra får, säger distriktsläkare Tomas Fritz vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) som står bakom avhandlingen. Forskningen, som engagerat flera forskargrupper vid Karolinska Institutet, är en renodlad motionsstudie som följt totalt 213 personer i åldrarna 45-69 år och med ett BMI (body mass index) över 25. Studiedeltagarna var indelade i tre grupper: personer med

typ 2-diabetes, personer med nedsatt glukostolerans och en frisk kontrollgrupp. Hälften av deltagarna i varje grupp levde som vanligt, medan den andra hälften gick stavgång, fem timmar i veckan under fyra månader. Resultaten visar att personerna med diabetes typ-2 eller nedsatt glukostolerans varken sänkte sitt BMI, blodsockervärde, midjemått eller sin andel kroppsfett – trots medelintensiv fysisk aktivitet. Mitokondrierna i deras muskelceller hade även en minskad förmåga att bränna socker och fett än hos personer med normal glukostolerans. Mitokondrierna, som brukar beskrivas som cellens kraftverk, har betydelse både för musklers prestationsförmåga och för hur helkroppsmetabolismen och insulin- känsligheten regleras. Deltagarna med normal glukostolerans förbättrade däremot sina värden och kroppsmåttet och hade mer nor-

mal förmåga att bränna socker och fett i muskelcellerna. – Det är ett oväntat och viktigt fynd som kan vara till hjälp vid utvecklingen av klinisk behandling och motionsråd till personer med typ 2-diabetes eller nedsatt glukostolerans. Resultaten tyder på att de har sämre genetiska förutsättningar att svara på fysisk aktivitet än de som inte har nedsatt glukostolerans, säger Tomas Fritz. HH Källa: Karolinska Institutet

m stä r a k ! r lä de kholm n u på i Stoc ssa

Tomas Fritz.

PROGRAM:

17.30 – 18.00 18.00 – 18.15

Samling och lättare tilltugg Inledning – Malin Parkler, Affärsområdesdirekör Pfizer Primärvård.

18.15 – 19.00

Föreläsare – Bengt Mattson, miljöchef på Pfizer AB, diskuterar frågor med utgångspunkt från industrins och hälso- och sjukvårdens miljömässiga ansvarstagande.

19.00 – 19.45

Föreläsare – Pauline Göthberg, ekonomie doktor, kommer att beskriva de initiativ, bland annat utvecklandet av en leverantörsdatabas, som pågår i samverkan med hälso- och sjukvårdens olika intressenter.

19.45 – 20.00 20.00 –

Frågor och diskussion Lättare buffé

LYR20121001PSE03

INBJUDAN TILL VETENSKAPLIG SAMMANKOMST

Pfizer Forum Läkemedel och vår miljö 29 november 2012, Strandvägen 7a, Stockholm

DATUM: Torsdagen den 29 november 2012 kl.17.30 – 20.00

PLATS: Strandvägen 7a, Stockholm För mer information och anmälan kontakta: Maud Egnell E-post: maud.egnell@pfizer.com

Erika Johansson E-post: erika.johansson@pfizer.com

Forskning och utveckling Fetmakirurgi lika effektivt för tonåringar som för vuxna Unga med svår fetma kan ha lika stor nytta av fetmakirurgi som vuxna. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet, där 81 unga efter operation gick ner i genomsnitt 44 kilo med förbättrad hälsa och livskvalitet som följd. I studien, som publiceras i den ledande tidskriften International Journal of Obesity, fick 81 ungdomar mellan 13 och 18 år genomgå en så kallad gastric bypass-operation. Dessa operationer har tidigare bara i undantagsfall utförts på personer under 18 år. Den nya studien visar att operationen har lika stor och positiv effekt för unga som för vuxna: en uppföljning

två år efter ingreppet visade att de opererade ungdomarna i genomsnitt gått ner från 133 till 89 kilo, att deras uppskattade livskvalitet ökat och att flera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, framför allt insulinnivåerna, kraftigt förbättrats. —Bland de tonåringar som ingick i studien fanns många med stora problem, med en historia av psykosociala problem relaterade till fetma som till exempel mobbning men också underliggande psykisk sjukdom som till exempel ADHD. Med tanke på det är resultaten överraskande bra. Vi kommer noga studera vilka eventuella bieffekter som kan uppstå av fetmakirurgi i ton-

Torsten Olbers

Claude Marcus

bben!

okklu bok i b

Handbok för klinisk Genusmedicin Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mottagligheten för sjukdomar och dess konsekvenser. Boken täcker tolv olika medicinska områden, ger praktisk och användbar information. Författarna till denna handbok är alla experter som visar den medicinska förståelsen och behandlingen av bl.a. hjärtsjukdom, benskörhet, artrit, smärta, våld m. m. Av: K. Schenk-Gustafsson, P. R. DeCola, D.W. Pfaff och D. S. Pisetsky. Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

åren. Men det finns idag inte några alternativa behandlingar för denna grupp, och vi vet från tidigare studier att unga med svår fetma riskerar att utveckla sjukdom och sänkt livskvalitet under livet, så vår förhoppning är att metoden på sikt kan erbjudas till fler tonåringar, säger Torsten Olbers, forskare vid Sahlgrenska akademin, överläkare i kirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ledare för studien: Professor Claude Marcus på Karolinska Institutet har varit ansvarig barnläkare i studien: — Dessa ungdomar har genomgått en mängd olika försök till viktkontroll utan bestående resultat. Det är därför mycket lovande att vi nu ser ut att vara på väg att få ett behandlingsalternativ för denna extremt svårbehandlade grupp. Forskarna understryker att ett kirurgiskt ingrepp inte per automatik har effekt för psykiska problem: en del ungdomar i studien hade fortsatta psykiska problem även efter operation och viktnedgång. Det förekom också kirurgiska komplikationer som tarmvred och gallsten som krävde ytterligare operation. HH Källa: Sahlgrenska akademin

sid. 49! Beställningstalong på ATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAEditors AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGAGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA-

Handbook of Clinical Gender Medicine Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

TATCCAATGATAAGCCGGTATCCAATG

490 kr

+ porto

Medicinsk access nummer 7 2012

Forskning och utveckling Blodsockertest bör erbjudas oftare Trötthet, nattliga toalettbesök och domningar i armar och ben kan vara tidiga tecken på diabetes. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som föreslår att vårdinstanserna bör ta fler blodsockerprover, även då symtomen är vaga. Personer som är i förstadiet till diabetes har en oförmåga att hantera blodsockret, som visar sig flera år före själva insjuknandet. Denna oförmåga, kallad nedsatt glukostolerans, kan mätas i prover – och en tidig upptäckt kan ge stora möjligheter att förhindra att diabetessjukdomen bryter ut. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, konstaterar doktoranden Susanne Andersson därför att patienter oftare bör erbjudas blodsockerprov, även då symtomen är vaga och oklara. – Vår studie visar att personer med

nedsatt glukostolerans kan uppleva en rad symtom, som till exempel oförklarlig trötthet, ökad känslighet i fötter, domningar och stickningar i armar och ben, ökad törst och besvär från urinvägarna i form av nattliga och täta trängningar, säger Susanne Andersson: – Patientens upplevelser av vad som känns i kroppen kan ge en viktig vägledning för hur hälso- och sjukvårdpersonal ska agera. Därför bör vården vara mer generös när det gäller provtagning av blodsocker. I en av avhandlingens studier fick 2 500 personer i Skövde och Vara svara på en enkät. Enkäten, som gjordes medan deltagarna fortfarande inte kände till att de hade nedsatt glukostolerans, visar att hos män har nedsatt glukostolerans samband med dålig sömn, lägre livslust och lägre självskattad hälsa. – Både män och kvinnor med ned-

Susanne Andersson

satt glukostolerans har en mer omfattande riskfaktorprofil än de som hade normala blodsockervärden, säger Susanne Andersson. Avhandlingens slutsats är att patientens egen berättelse är av stor klinisk relevans när det gäller bemötande, diagnos och behandling av diabetes. HH Källa: Sahlgrenska akademin

Portvin, choklad och lite olivolja Är du glad, modig, agerar moraliskt och utan ånger? Då har du chans att bli riktigt gammal. Dricker du dessutom portvin, äter choklad och får i dig lite olivolja varje dag? Då kan du, med mycket tur och vilja, kanske bli hela 122 år gammal. Det var i alla fall så hon levde fransyskan Jeanne Louise Calment som hade fyllt 122 år när hon dog i Paris 1997. I ”Receptfritt i praktiken” punktbelyser vi några stora problemområden som många bottnar i vår kost och livsstil. Det handlar bland annat om magen och olika kostrekommendationer – vilken är den ”rätta”? Finns det över huvud taget något rätt? Vi försöker också ge instrumentell information om egenvård vid exempelvis prostataproblem, klimakteriebesvär samt vid lättare depressioner och nedstämdhet.

Birger Jarlsgatan 55, 111 45 Stockholm Telefon: 08-545 411 60 www.svenskegenvard.se

Beställ boken via vår hemsida www.svenskegenvard.se alternativt mejla till Ann Wahlgren, ann@svenskegenvard.se. Boken kostar 75 kronor styck, inkl moms plus porto. (Riktpris i butik 175 kr)

www.medicinskaccess.se

Forskning och utveckling Ny teknik avslöjar halsflussbakterier Varje år drabbas 700 miljoner människor av halsfluss, orsakad av streptokockbakterier. Därtill dör 600 000 personer varje år av blodförgiftning, orsakad av samma bakterie. Inom fem år finns troligtvis en metod för att förstå hur halsflussbakterien streptokocker orsakar sjukdom – till gagn för framtida, bättre medicinering. Penicillin biter visserligen på streptokockerna, men för att få ner anbibiotika-användningen i världen behövs andra slags mediciner. På sikt förväntas tekniken också kunna användas på andra bakterier. Johan Malmström, forskare i Immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola, har fått ett prestigefullt ”starting grant” på 1,5 miljoner Euro från Europeiska forskningsrådet (ERC) för att utveckla och färdigställa en ny och mer effektiv teknik

för att avslöja halsflussbakterier. I sitt arbete har han utgått från en så kallad masspektrometri-teknologi, som han med hjälp av bioinformatik, dataanalys och egenutvecklad mjukvara skapat en ny variant av. Masspektrometri är ett sätt att mäta flera av bakteriernas proteiner på samma gång. – Problemet är att idag vet man väldigt lite om hur streptokockbakterien orsakar sjukdom. Hittills har man bara kunnat studera dem i konstgjorda miljöer utanför kroppen, men eftersom de där är utanför sin naturliga miljö avslöjar de inget om vilket tillvägagångssätt den använder för att ta sig in i kroppen, säger Johan Malmström. Med den här teknologin kan man skrapa patienten i halsen och mäta bakterien vid själva infektionsstället. – Hittills har vi sett stora skillnader

Johan Malmström

i bakteriens proteinmönster vid en infektion vilket ger ledtrådar till bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper, säger Johan Malmström. HH Källa: Lunds universitet

Känsligare mätinstrument behövs inom strokevården

ment inom vården och forskningen, och de problem som personerna själva tycker är viktiga. I sitt avhandlingsarbete har hon tittat på vanliga situationer där det kan uppstå problem, som exempelvis att tvätta håret, klippa naglarna, borsta tänderna eller knyta skorna. – Mycket av detta fångas inte upp av de traditionella mätinstrumenten. En person kanske klarar att klä på sig själv, men inte att ta fram kläderna ur garderoben. Mätinstrumenten bedömer grövre aspekter, som om man klarar att gå 50 meter. Men inte om personen kan gå upp på en pall för att ta ned något ur ett skåp eller plocka upp något från golvet, säger Malin Tistad. Hon menar att det är viktigt att föra en dialog med patienterna och höra sig för om deras mål med rehabiliteringen. Och att det skulle behövas mer känsliga mätinstrument som även kan fånga upp det som de själva tycker är viktigt. Hon har i

Malin Tistad

En av Malin Tistads slutsatser i hennes avhandling är att det är tydlig skillnad på vad strokepatienter tycker är viktigt i vården och vad som kan fångas upp av olika mätinstrument. Hon har fokuserat på ny kunskap om de rehabiliteringsbehov som strokedrabbade personer har och hur de använder sig av hälso- och sjukvårdens resurser. Hon har även studerat hur pass nöjda patienterna är med hälso- och sjukvården det första året efter en stroke. Studien omfattar cirka 350 personer som 2006-2007 vårdades vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna respektive Huddinge och en kontrollgrupp från 1993-1996 vid samma strokeenhet. Datainsamlingen skedde i samband med insjuknandet samt tre, sex och tolv månader efteråt. Malin Tistad menar att det finns en tydlig skillnad mellan de problem som uppstår till följd av en stroke, och som fångas upp av traditionella mätinstru-

sitt avhandlingsarbete studerat ett relativt nytt mätinstrument, stroke impact scale, som tagits fram i samråd med patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. – Men det fångar exempelvis inte upp trötthet, vilket nästan en tredjedel av patienterna lider av. Trötthet har en oerhört stor påverkan på det dagliga livet, så att det kan bli svårt att ta sig för med sådant man gjort tidigare. Sammanlagt visar hennes resultat att 33 procent av personerna med stroke inte anser sig ha fått tillräcklig rehabilitering. Och att hela 48 procent av patienterna med svår stroke inte tycker att de fått sina behov tillgodosedda. HH Källa:

Medicinsk access nummer 7 2012

Genetiskt skydd mot arsenik Evolutionen har inte bara styrt människans utveckling i flera miljoner år, utan inverkar också på dagens människa. Det är en slutsats av en studie av argentinska bybor i Anderna, där vattnet innehåller mycket arsenik. Hos dessa bybor var en viss genvariant, som ger en effektiv och mindre giftig omsättning av arsenik i kroppen, mycket vanligare än hos andra indiangrupper. Studien är gjord i ett samarbete mellan Karin Broberg vid Lunds universitet och Carina Schlebusch och Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet. – Vi vet att många bakterier och växter har gener som ökar motståndskraften mot arsenik. Det mycket giftiga ämnet arsenik förekommer ju i mark och vatten på många håll i världen. Om människorna i dessa områden också har skyddande gener är en fråga som inte studerats tidigare, säger arbets- och miljömedicinaren Karin Broberg. Höga halter av arsenik i dricksvattnet är kopplat till en rad hälsoeffekter. Ökad sjuklighet i barnaåren, ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är några exempel. På många håll är detta ett relativt nytt problem, som i Bangladesh där det uppstått i samband med nya, borrade brunnar. I Anderna däremot har människor levt med arsenikhaltigt dricksvatten i tusentals år, beroende på dels höga halter av giftet i berggrunden, dels följderna av gruvdrift från den indianska tiden och framåt. 7000 år gamla mumier från norra Chile har t.ex. visat sig ha höga arsenikhalter i hår och Karin Broberg inre organ. – Vi fann att människorna uppe i bergen i Argentina hade en ovanligt effektiv omsättning av arsenik. Det innebär att giftet snabbt lämnar kroppen i stället för att ansamla sig i vävnaderna, har länge studerat frågor om hälsoeffekter av metaller i Anderna, säger Karin Broberg. I den nu publicerade studien har forskarna undersökt generna hos atacameño-indianska bybor i San Antonio de los Cobres i Argentina, som bott i området i flera generationer. Deras gener jämfördes med generna hos flera grupper indianer och mestiser i Peru samt indianska grupper från Colombia och Mexiko. Mer än två tredjedelar av de argentinska byborna visade sig bära på en genvariant som ökar omsättningen av arsenik, jämfört med hälften av peruanerna och bara 14 procent av de andra indianska grupperna. Studien är gjord i ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Peru. Man hoppas nu kunna fortsätta att kartlägga gener som ökar människans tolerans för giftiga ämnen.

HH Källa: Lunds universitet

www.medicinskaccess.se

Stöd Lions Cancerforskningsfond

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcﬀ.se 39

Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt p책 v책r hemsida:

www.medicinskaccess.se

Medicinteknik Professor Waldemar Koszewski, Polen, föreläste entusiastiskt om Cyberknifen. Bland annat sade han att Cyberknife behandlar prostatacancerpatieter effektivt utan att sexlusten drabbas.

Cyberknife möjliggör högre stråldoser utan att skada omkringliggande vävnad Strålkniven eller Cyberknife är världens första strålkirurgisystem som utformats för att behandla tumörer var som helst i kroppen med stor noggrannhet. Maskinen har en möjlig klinisk precision på mindre än 1 mm vilket gör att man kan stråla högre doser varje dag utan att skada omkringliggande vävnad. Den har funnits i över 10 år, främst i USA och Tyskland. Nu finns den också etablerad i Polen. I Sverige finns ännu ingen cyberkniv.

olen, Wieliszew (3 mil norr om Warszawa). Cyberknife är en relativt ny teknik som använder joniserande strålning för behandling av många olika cancertyper. Det är en så kallad strålkniv där man fokuserar många olika strålar från olika riktningar på tumören eller området som ska behandlas. Principen kan liknas vid Gammaknife som utvecklades av Lars Leksell, Sverige, i slutet på 1960-talet. Det finns dock stora skillnader mellan de olika maskinerna. Stora skillnader mellan Gamma knife och Cyberknife Med Gammaknife skruvar man fast skallbenet och det måste sitta kvar

under hela behandlingen. Cyberknife använder istället en plastmask som gjuts runt huvudet och som kan tas av mellan varje behandling, vilket gör att man kan dela upp behandlingen under flera dagar för att till exempel ge frisk vävnad en chans att reparera sig själv mellan behandlingsdagarna. En annan stor skillnad är att Gammaknife bara kan behandla områden i huvudet. Med Cyberknife kan man även behandla tumörer som sitter utanför huvudet. Det fungerar bra därför att Cyberknifemaskinen kan ta röntgenbilder av behandlingsområdet även under behandlingen. Bilder som behandlas av ett dataprogram och räknar ut om tumören rört sig till exempel p.g.a.

andning eller patientrörelse. Genom att göra denna analys kan man kompensera för rörelser hos patienten genom att roboten med strålkällan kan följa patienten under behandlingen baserat på vad datorn ser på bilderna som tas under behandlingen. Cyberknife lämpar sig inte för alla cancertyper men fungerar utmärkt på till exempel vissa typer av prostatacancer, lungcancer, levercancer, bukspottskörtelcancer, skelettcancer, ryggradscancer, hjärntumörer m.m. Den kan användas både på primära tumörer och metastaser. En fördel är att man kan behandla en tumör på kortare tid än en vanlig IMRT-behandling. Anledningen till detta är den höga precisionen hos Cyberknife vilket gör att man kan stråla högre stråldoser varje dag utan risk att skada omkringliggande vävnad. Vanligt är att man behandlar en tumör i 1-5 behandlingsomgångar. Håkan Hedin Källa: Rockstar Physics

Faktaruta: Rockstar Physics är ett teknikvetenskapligt konsultbolag specialiserat på medicinsk teknologi, strålfysik, bioteknologi och nanoteknik. Bolaget grundades 2011 av Dr Joakim Nilsson som är fysiker. Han är en av världens främsta experter på Cyberknife och har undervisat sjukhusfysiker, hjärnkirurger, strålläkare, urologer, thoraxkirurger och strålsjuksköterskor/operatörer på Accurays huvudkontor i Kalifornien. Det är företaget Accuray som tillverkar Cyberknife.

www.medicinskaccess.se

Medicinteknik

Röntgenläkare styr sin arbetsstation med gester istället för med mus och tangentbord

å den nyligen avslutade Röntgenveckan i Göteborg presenterades för första gången en prototyp där röntgenläkare styr sin arbetsstation med gester, istället för med mus och tangentbord. Detta kan bidra till ett effektivare arbetssätt och på sikt förändra hur röntgenläkare interagerar med sin arbetsstation. För en röntgenläkare består arbetsdagen till stor del av många timmar framför en bildskärm, där mycket stora datamängder i form av både text och bildserier ska analyseras. Är mus och tangentbord de optimala verktygen när röntgenläkarna ställer diagnos på patienterna? Anders Persson, föreståndare för CMIV och själv röntgenläkare framhåller att ergonomin har klara brister: – Dagens arbetsstationer är egentligen designade för fyra-armade röntgenläkare. Två händer behövs till tangentbordet, en till musen, och en till diktafonen där man läser in sin diagnos. Ersätta mus och tangentbord Den experimentella prototypen, som visades upp under Röntgenveckan, är

tänkt att utforska om gester på interaktiva ytor till exempel en iPad eller annan pekskärm kan komplettera eller till och med ersätta mus och tangentbord. Visionen är att röntgenläkaren både ska kunna arbeta effektivare, men också med mindre ansträngning. Utifrån en analys av brister i dagens verktyg har ett koncept utarbetats där ett fåtal intuitiva gester kan utföra en stor mängd funktioner, tack vare ett adaptivt gränssnitt. Nu är projektet inne i en fas med utvärdering och insamling av reaktioner på prototypen. – Gestbaserade gränssnitt har dramatiskt förändrat hur vi använder mobila enheter, till exempel telefoner och vi tror att samma utveckling kommer att ske i våra stationära arbetsmiljöer. Vår prototyp är ett exempel på hur gestbaserad interaktion kan bidra till ett effektivt arbetssätt för röntgenläkare, säger Thomas Rydell, projektledare på Interactive Institute. Även om projektet utforskar hur framtidens röntgenläkare ska kunna arbeta med mobila enheter visar initial feedback att denna teknik skulle kunna

komma till nytta i vården redan idag. – En vanlig reaktion har varit att en individuellt anpassad interaktion via pekskärm kan innebära en avgörande skillnad för röntgenläkare som har arbetsskador eller andra besvär som gör att till exempel musen inte kan användas, säger Anders Persson. Demonstrator Prototypen är utvecklad av Interactive Institute vid Visualiseringscenter C i samarbete med medicinteknikföretaget Sectra och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings Universitet, som en del av ett demonstratorprojekt som studerar innovativ användning av mobila enheter i sjukvården. Projektet är en demonstrator delvis finansierad av mötesplatsen C-site, som drivs av Norrköping Science Park, samt Sectra. En demonstrator är en produkt eller tjänst som ännu inte är färdigställd men gör det möjligt att utvärdera affärspotential, styrkor och svagheter. HH

Visionen är att röntgenläkaren både ska kunna arbeta effektivare, men också med mindre ansträngning. Utifrån en analys av brister i dagens verktyg har ett koncept utarbetats där ett fåtal intuitiva gester kan utföra en stor mängd funktioner, tack vare ett adaptivt gränssnitt. Projektet är inne i en fas med utvärdering och insamling av reaktioner på prototypen.

Medicinsk access nummer 7 2012

Medicinteknik Surfplattan gör sjukhusvistelsen bekvämare Med ett enkelt pek blir dagens matsedel, larm, radio och TV mer lät�tillgängligt. Karolinska Universitetssjukhusets nya vårdavdelning på Huddinge, nyligen invigt, blir först i Sverige med att installera surfplattor som gör tillvaron bekvämare för patienten under sjukhusvistelsen. Med PatientPad kan patienten med ett pek på stora knappar få tillgång till radio, TV, internet, larm- och lampknappar, telefon, spel och filmer – direkt vid sängen. Dessutom kan den fyllas med information från sjukhuset om besökstider, eftervård och övrig service. PatientPad, som är en kombination av en specialbyggd surfplatta och en särskild mjukvara, är baserad på operativsystemet Android 4.0, med tillgång till över 500 000 applikationer. Den är utvecklad för sjukhusmiljö och tål både vatten och desinfektionsmedel. Patientplattan kan också enkelt

integreras med sjukhusets belysning och patientsignalsystem. Sjukhuset kan själva utforma innehållet och bestämma urvalet av funktioner och internetapplikationer. Patientplattan är ett försöksprojekt som vi installerar i våra nya enkelrum. Vid sidan av övriga funktioner kan vi ladda terminalen med allt som patienten behöver veta kring sin sjukhusvistelse och dessutom ge patienten snabba uppdateringar. Genom att informera via patientplattan räknar vi med att kunna minska sjukhusets pappershantering och trycksaksproduktion, säger Åsa Stark, ansvarig för lokalplanering på avdelningen för lokal- och byggplanering på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Patientplattan är enkel att använda och har en pekskärm med stora knappar på framsidan. En specialutvecklad mjukvara ger patienten en överskådlig

vy till alla funktioner och sjukhuspersonalen ett praktiskt system att återställa plattan efter varje patient. – PatientPad är utvecklad för att fungera i sjukhusmiljö, säger Anders Lennhagen, försäljningsansvarig på AMAB och initiativtagare till PatientPad. Den är mer robust än en vanlig surfplatta. Knapparna är mycket tydligare så att även personer med mindre datavana ska kunna hantera den. Patientplattan är också skyddad så att patienten inte kommer ut i öppen webbläsare. Den har utvärderats med gott resultat i tre månader på patienter i olika åldrar på St Görans och Danderyds Sjukhus i Stockholm. – Min mamma som är 71 år har mycket liten datavana och hon kan använda den utan problem, tillägger Anders Lennhagen.

Seminarium om

Omega 3

Nitrit/Nitrat/Kväveoxid MD Olle Haglund Torsdag 25 oktober kl 9-17

Plats: Mariagårdens Hälsocenter, Enebyberg Kostnad: 900 kr inkl moms Anmälan och info:

Bo Engborg, 08-559 24 170, boengborg@gmail.com

www.medicinskaccess.se

Å P A R E R E M NU

PRE

idning t g i l p a vetensk läkaren, e d n e o r Obe ollektivet – la vårdk ttaren. som når he sköterskan, beslutsfa sjuk forskaren,

er/år m m u n 0 med 8-1 emplar. r e m m 00 ex Utko å cirka 19 0 ap . i en upplag rre upplaga ö t s r a h r o Vissa utgåv

ssionen skaren e f o r p v Skrivs a apen själv (läkaren, for lust. akkunsk och s väcker läs m o s jö il mfl.) i en m

www.medicinskaccess.se

4 q

Ja.tack,.jag.vill.gärna.prenumerera.ett.år.på.tid-. skriften.Medicinsk.Access.för.391.kr.inkl.moms.

Frankeras.ej Vi.bjuder.på. portot!

Namn.............................................................................................. Avdelning......................................................................................

Svenska Media Docu AB

Adress.............................................................................................

Svarspost Kundnummer:.901.444.900 827.20.Ljusdal

Postadress..................................................................................... Telefon............................................................................................

Bokrecension

Inspirerande och kunskapsgivande läsning om fettsyror

ett är hett. Nästan dagligen hör och läser vi åsikter och kommentarer om fetter, det handlar om kost och dieter och det handlar om fettsyror och hälsa. Uppfattningarna går ofta isär på vad som är bra för oss och inte, vad som är hälsobefrämjande och inte och vad som är vetenskapligt belagt och inte. Som lekman, och som icke specialist, är man i händerna på de sakkunniga och forskarna och vem kan man lita på i en värld där särintressen styr det mesta? Olle Haglund är medicine doktor och disputerade redan 1993 med en avhandling om omega-3-fettsyrornas betydelse vid hjärtkärlsjukdom. Sedan dess har han varit passionerat dedikerad till detta ämnesområde. Han är inte bara en outsinlig kunskapsbank och en lysande pedagog utan också befriande obunden och neutral, helt oberoende från såväl läkemedelsindustri och skolmedicin som den komplementära/alternativa medicinen och hälsorörelsen, men med både kunskap om och intresse för båda sidor. När han under året utkom med sin bok

”Omega-3-revolutionen, och mycket annat om hälsa och sjukdom” var det många som hade stora förväntningar. Att på ett begripligt och engagerande sätt förmedla fakta om kroppens och fettsyrornas kemi, om sjukdomar och tillstånd, om funktioner och processer i kroppen utan att skriva någon på näsan låter för bra för att vara sant. Så skulle vi alla, såväl allmänhet som journalister, sjukvårdspersonal och andra icke specialister på området, verkligen ha nytta och glädje av denna viktiga bok? Svaret är ja. Hur lite eller mycket vi än vet om fettsyror så är ”Omega3-revolutionen, och mycket annat om hälsa och sjukdom” en inspirerande och kunskapsgivande läsning. Vad är fett och fettsyror, frågar författaren alldeles i början av boken. Här får vi inte bara en kemisk beskrivning och fettsyrornas uppbyggnad utan också förklaringar som vi kan hänga upp fakta på och minnas den. Och för den som händelsevis inte visste om fettsyrornas enormt viktiga funktion och kroppens geniala konstruktion, blir också detta mycket uppenbart.

Omega-3-revolutionen – och mycket annat om hälsa och sjukdom Författare: Olle Haglund Förlag: Medhag AB Sidantal: 230

www.medicinskaccess.se

Även om fokus ligger på omega-3fettsyror så glöms inte andra fettsyror bort i denna bok. Omega-6, som de flesta av oss äter för mycket av, får också ett ganska stort utrymme, och flera andra som omeg-4, 7 och 9 avhandlas också. För den som inte visste vad det är som skiljer mättade och omättade fettsyror åt, hur fettsyror bildas och omsätts, var de finns och vilka funktioner de har och vad som utmärker transfettsyror är bra mycket klokare efter en genomläsning av Olle Haglunds bok. En stor del av boken upptas av fettsyrornas betydelse för en mängd olika sjukdomar och tillstånd, allt från hjärtkärlsjukdomar, PMS, klimakteriebesvär, tarmsjukdomar och depression till ADHD, demens och våldsamhet. Här presenteras fakta och forskning på ett lättbegripligt sätt för både lekmän och expertis. Ett avsnitt som jag tror att många kommer att uppskatta är genomgången av olika fettsyror som finns på marknaden och också jämförelsen mellan olika typer av omega-3-preparat. Marknaden är en djungel, objektiv information är nästan omöjlig att få och även om författaren också påpekar att det är svårt att jämföra olika oljor så hjälper han till att räta ut många frågetecken. ”Omega-3-revolutionen, och mycket annat om hälsa och sjukdom” är en bok för alla oss som är intresserade av att veta mer om fettsyrornas stora betydelse för kroppen, hälsan och välbefinnandet. En fakta, - kunskaps och uppslagsbok som växlar mellan att vara komplicerad och okomplicerad, allt för att ge oss en god inblick i fettsyrornas värld.

Irene Ahlberg Frilansande medicin- och hälsojournalist

BROs Utmärkelse 2012 går i år till Jonas Bergh, professor vid Karolinska Institutet Priset ”Årets Bröstsjuksköterska 2012” tilldelas Eva Alm och Elisabeth Stolpe Rados på Västmanlands sjukhus i Västerås. Fotograf/Källa: Fredrik Hjerling

Hjältar i bröstcancervården belönas Bröstcancersveriges finaste utmärkelser går i år till Jonas Bergh, professor vid Karolinska Institutet, och bröstsjuksköterskorna Eva Alm och Elisabeth Stolpe Rados på Västmanlands sjukhus i Västerås.

åda utmärkelserna ges för att uppmärksamma hjältarna i vården av kvinnor med bröstcancer. Vi är så oändligt tacksamma för att de finns, säger Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande för BRO. BROs Utmärkelse 2012 föräras i år professor Jonas Bergh, professor vid Karolinska Institutet och en av Sveriges mest namnkunniga cancerforskare inom bröstcancer. – Det här är det finaste pris jag har fått under hela mitt yrkesliv, säger Jonas Bergh. Det finns inget som kan konkurrera med ett erkännande från patienternas egen organisation. Utmärkelsen, som ges i samarbete mellan BRO och AstraZeneca, får han för sina betydelsefulla och helhjärtade insatser för bröstcancerbehandlade. I

motiveringen betonas också bredden i Jonas Berghs åtaganden, ”alltifrån forskargärning till behandling och bemötande av enskilda patienter till att driva frågor om bröstcancerbehandling med beslutsfattare på alla nivåer”. Västerås har Sveriges bästa bröst sjuksköterskor Samtidigt utses Årets Bröstsjuksköterska 2012. Priset har instiftats av BRO i samarbete med Novartis för att uppmärksamma bröstsjuksköterskornas viktiga arbete. I år delas priset av Elisabeth Stolpe Rados och Eva Alm, båda vid Bröstenheten på Västmanlands sjukhus i Västerås. De får priset för ”ett oerhört professionellt och säkert yrkesutövande som skapar öppenhet, trygghet och värme i mötet med bröstcancerbe-

handlade”. Även deras insatser för att förbättra bröstcancervården genom lokala och nationella nätverk premieras. – Jag känner mig oerhört hedrad, det är som att få ett Jerringpris. Det finaste man kan få, det kommer ju direkt från en patientförening, säger Elisabeth Stolpe Rados. – Vi har under lång tid byggt upp verksamheten tillsammans. Och att vi båda utses till Årets Bröstsjuksköterskor gör mig enormt glad. Det är verkligen delad glädje, säger Eva Alm. HH

Medicinsk access nummer 7 2012

Välkommen till

Konsten i vården

Det finns många inom vården som arbetar med Ska pande i bild och form. Nu är dom med och ställer ut sin konst för besökarna under Medicinska Riksstäm man. Konstnärerna visar upp tavlor i olja, akvareller, skulpturer, keramik, bild samt andra former. Det är ca 30 konstnärer från vården som visar upp sin konst, bland andra 12 st. från Karolinska. Utställning en pågår under alla dagar på Medicinska Riksstäm man. Missa inte detta tillfälle att se konst och kultur! Konstverken kommer att vara till salu eller bara visas upp. Alla är hjärtligt välkommen till årets konstutställning på Medicinska Riksstämman.

STOCKHOLMSMÄSSAN 28 – 30 NOVEMBER www.riksstamman.se www.sls.se www.medicinskaccess.se

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel. 0651-150 50, www.medicinskaccess.se

Vi ses i monter A 01:10

Björkstig av: Janina Stoor.

Medicinsk access och Svenska Läkaresällskapet samarrangerar Konstutställning på Medicinska Riksstämman 28-30 november.

Bokklubben Friterad orm i Guangzhou Nytt Av: Stephan Rössner

pris!

Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 150 kr

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Vårt pris: 150 kr

Ord. pris: 220 kr

En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

A new vision to understanding medicine

Rössners ABC-bok om hälsa Av: Stephan Rössner

Vårt pris: 150 kr

Vårt pris: 180 kr

ATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT GATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCAC GGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAAT GATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA Editors AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT GATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCAC GGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAAT GATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGAGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT

Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

ACGGTATCCAATGAT

TGCATCACGGTATC

consideration of the role of gender will undoubtedly become an integral feature of

care. Ord. pris: 196 krall research and clinical Vårt pris: 50 kr

Defining the role of gender in medicine requires a broad perspective on biology and diverse skills in biomedical and social sciences. When these scientific disciplines come together, a revolution in medical care is in the making. Covering twelve different areas of medicine, the practical and useful ‘Handbook of Clinical Gender Medicine’ provides up-to-date information on the role of gender in the clinical presentation, diagnosis, and management of a wide range of common diseases.

Pottholzt funderingar s! t pri ytin well-referenced Av Tomas The contributing authorsWeitoft of this handbook are all experts Nwho,

Handbok för klinisk ok! Genusmedicin Ny b Av: Karin Schenk-Gustafsson, DeCola, Pfaff, m.fl.

ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

Handbook of Clinical Gender Medicine Editors: Schenck-Gustafsson, K. (Stockholm); DeCola, P.R.; Pfaff, D.W. (New York, N.Y.); Pisetsky, D.S. (Durham, N.C.) XVI + 522 p., 62 fig., 4 in color, 63 tab., soft cover, 2012 CHF 69.– / EUR 51.– / USD 69.00 Prices subject to change EUR price for Germany, USD price for USA only ISBN 978–3–8055–9929–0 e-ISBN 978–3–8055–9930–6

Ord. pris: 695 kr

Fields of Interest General Medicine; Internal Medicine; Cardiovascular System, Geriatrics, Immunology, Infectious Diseases, Neurology, Metabolism, Nephrology, Oncology, Pharmacology, Psychology, Psychiatry, Social Medicine, Urology

Vårt pris: 490 kr

Pottholzt andra funderingar Nytt chapters, cogently and concisely explain how incorporation of gender issues into Ett gott skratt förlänger livet. Av Tomas Weitoft research can affect the medical understanding and treatment of heart disease, AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

osteoporosis, arthritis, pain, violence, and malaria among other conditions. Sjukvården är en tummelplats ACGGTATCCAATGAT för This intriguing and unique medical textbook provides readers with a valuable new perspective to understand and incorporate gender issues into the många olikabiology sorters människor och different branches of medicine. personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de www.karger.com/Gender_Medicine mest befängda situationer kan uppstå. Tomas Weitofts humoristiska vardagsbilder vill locka fram skrattet och få oss att se det komiska i det vardagliga och mödosamma slitet i sjukvården.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 50 kr

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

pris! Nytt

pris!

Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris: 125 kr

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 50 kr

Reumatism Av: Johan Frostegård

Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i Genusmedicin är ett viktigt nytt Editors en område i hälsa och sjukdom. BioKarinofullständig Schenck-Gustafssonuppslagsbok om CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA Paula R. som DeCola ingen kan vara utan. TATCCAATGATAAGCCGGTATCCAATGAT hälsa logiska och sociala faktorer som Donald W. Pfaff En där några av de ligger till grund för mottagligheDavidnöjesläsning S. Pisetsky senaste rönen presenteras, segliten för sjukdomar och dess konvade myter avlivas och några nya Gender medicine is an important new field in health and disease. It is derived sekvenser. from top-quality research and encompasses the biological and social determinants uppslag förs fram. that underlie the susceptibility to disease and its consequences. In the future,

AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle Tbc vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Ord. pris: 220 kr

Handbook of Clinical Gender Medicine

TBC – Dödsängelns budbärare Av: Björn Petrini

Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedelsbiverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Målet med boken är inte att vara heltäckande utan att ge utgångspunkter för att själv söka och värdera information.

Ny aktuell bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom. Den allra senaste forskningen, om förekomst, orsaker, och behandling. Olle Haglund anses som en av de främsta experterna i Norden på fettsyror.

En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostatacancer – den högsta siffran för någon cancerform i Sverige idag.

Vårt pris: 150 kr

Välfärdens ohälsa Av: Lars Wilsson

Omega-3-revolutionen Av: Olle Haglund

Prostatacancer Av: Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark

Vårt pris: 170 kr

Vårt pris: 100 kr

Ord. pris: 220 kr

Magens språk Av: Lars Fändriks

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Handbook of Clinical Gender pris! Nytt Medicine

Vårt pris: 150 kr

Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns uppskattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Om bakterier och bakteriesjuk domar Av: Björn Petrini

Ord. pris: 198 kr

Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får övertaget över vaginans bakteriella normalflora.

Vill ha barn Av: Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm

Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris: 280 kr

Sömnens betydelse för hälsa och arbete Av: Torbjörn Åkerstedt

Ord. pris: 280 kr

Diabetes hos barn och unga Av: Gisela Dahlquist

Ord. pris: 290 kr

Candida och andra svampar i våra kroppar Av: Björn Petrini

Vårt pris: 75 kr

I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten. Vidare presenteras nya läkemedel och den senaste forskningen på området

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Allt om Omega-3 Av: Tom Saldeen

pris! Nytt

Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kost- och livsstilsråd.

Ord. pris: 200 kr

Vårt pris: 50 kr

Kallet döden kärleken Av: Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Fritiden är obefintlig och lönen noll, ändå är arbetsglädjen självklar, liksom kamratskapet och hängivenheten för yrket.

Ord. pris: 150 kr

Vårt pris: 100 kr

Bröstcancer Av Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet

Melanom Av Yvonne Brandberg m.fl. Karolinska Institutet

Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Vilka behandlingsalternativ finns? Hur kommer du att reagera på behandlingen? Och vad händer om cancern kommer tillbaka eller sprider sig?

Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor, med en ökad exponering för solens ultravioletta ljus som följd. Den drabbar människor i alla åldrar och vid spridning är prognosen dålig.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Ord. pris: 198 kr

Outsidern: pris! min fars kamp Nytt med galenskapen Av: Nathaniel Lachenmeyer

Vårt pris: 50 kr

Denna första svenska handbok i EBMs grunder leder läsaren, steg för steg, genom en process som utgår från en patients sjukhistoria via informationssökning och kritisk litteraturgranskning till en behandlingsrekommendation. Till hjälp i denna process har världens mest kända detektivpar anlitats, nämligen Sherlock Holmes och Dr. John Watson.

Ord. pris: 210 kr

Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut, vad gör att vi ärver sjukdomen. Är det möjligt att förebygga sjukdomen? Den nya boken är reviderad med de senaste forskningsrönen samt ett helt nytt kapitel om huruvida man kan förebygga Alzheimers.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Av: Britta Wahren och Patrik Wahren

Alzheimer Av: Forskare vid Karolinska Institutet

En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni? En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Ord. pris: 149 kr

Vårt pris: 170 kr

Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes spår Av Jörgen Nordenström

Vi lever som i ett moln av virus och bakterier. Mikroorganismer muterar och blir farligare. Nya sjukdomar som HIV, SARS och fågelinfluensa uppstår och flera former av cancer har visat sig orsakas av infektioner. En viktig bok om olika smittor och hur man skyddar sig.

Ord. pris: 250 kr

Vårt pris: 180 kr

Leveransvillkor: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652-15190 eller ringa 0652-15110 och beställa. Besök vår hemsida www.medicinskaccess.se för mer information om bokklubben.

Faxa eller skicka in beställningstalongen nedan. Faxnummer: 0652-15190. Eller beställ på internet: www.medicinskaccess.se

Ja tack, jag vill gärna prenumerera ett år på tidskriften Medicinsk Access för 391 kr inkl moms.

Plats för frimärke

(Fyll i det antal böcker du vill beställa)

Om bakterier...

..........ex

Handbok för klinisk...

..........ex

Friterad orm i Guangzhou

..........ex

Magens språk

..........ex

Allt om Omega-3

..........ex

Candida och andra...

..........ex

Välfärdens ohälsa

..........ex

Pottholzt funderingar

..........ex

Sömnens betydelse...

..........ex

Prostatacancer

..........ex

Pottholzt andra funderingar

..........ex

Evidensbaserad medicin...

Diabetes hos barn...

..........ex

Omega-3-revolutionen ..........ex

Kallet, döden kärleken

..........ex

Outsidern : min fars kamp... ..........ex

Vill ha barn

..........ex

Reumatism

..........ex

Bröstcancer

..........ex

Alzheimer

..........ex

TBC – Dödsängelns...

..........ex

Rössners ABC-bok

..........ex

Melanom

..........ex

Framtidens farliga smitta

..........ex

Namn (texta gärna)

Avd.

Institution/Företag

Adress

Postadress

Telefon (obligatorisk)

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

..........ex

Månadens Pottholzt i Medicinsk access Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar. Pottholzt funderingar om...

Pot

...DET HAR BLIVIT SVÅRARE FÖR LÄKEMEDELSBOLAGEN ATT FÅ GÖRA LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR I SVERIGE

...NÄ MED

Tomas uppväxt TomasWeitoft, Weitoft, iuppväxt Stockholm bosatt i Gävle. i Stockholm Han har doktorerat vid bosatt i Gävle. Uppsala universitet och Han har doktorerat arbetar som läkare med vid Uppsala universireumatiska sjukdomar tet specialitet. och arbetar som som ”Pottholzt funderingar” såg dagens läkare med reumaljus i mars 1999. Boken som tiska sjukdomar Pottholzt andra fundespecialitet. ringar kom ut 2007.

”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. I dagarna utkommer den andra boken om Pottholzt.

Smycka ditt hem, kontor, mottagning eller väntrum med välgjorda handmålade kopior i olja på duk. Förgyll din arbetsmiljö med historiska konstverk.

Krøyer ”Hip hip hurra”

20% rabatt

på tavla med ram! Ränte- och avgiftsfri avbetalning i upp till 12 månader!* * Avbetalningsplan läggs upp efter kreditprövning. Planens längd bestäms av köpebeloppet, minsta månadsdebitering är 400 kr. Exempel: Hip hip hurra med ram enl. bilden kostar 7500 kr, med rabatt blir summan 6000 kr som kan delas upp på 12 avbetalningar om 500 kr vardera.

Rosseau ”Tiger i tropisk storm”

Klimt ”Kyssen”

Strindberg ”Staden”

Skånegatan 66, Stockholm | 070-670 26 71 Nybohallen, Järvsö | 0651-76 76 88

Renoir ”Roddarnas frukost”

van Gogh ”nattcafé”

www.nastanakta.se

Medicinsk access nummer 7 2012

Sittkissare Cernitol behandlar vattenkastningsbesvären vid godartad prostataförstoring. Både för dig som redan sitter ner och för dig som funderar på att börja. L Ä S M E R O M G O D A R TA D P R O S TATA F Ö R S T O R I N G P Å W W W . C E R N I T O L . S E Läs bipacksedeln noga före användande. För mer information, se fass.se Produktresumén är uppdaterad 2012-07. Kontakta läkare innan behandling för att inte missa eventuell bakomliggande allvarlig sjukdom (prostata- eller urinblåsecancer). Om besvären förvärras eller kvarstår i mer än 6 månader ska läkare kontaktas för förnyad bedömning.

POSTTIDNING B

Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal

starka skäl att besöka Medicinska riksstämman!

Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats för hälso- och sjukvårdens utveckling. Gör som tusentals läkare, forskare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, studenter och andra i vårdteamet – kom och fortbilda dig, debattera, diskutera och mingla med politiker, beslutsfattare och företrädare för näringslivet. Framtidens hälsa är allas ansvar.

Vem ska vi lita på? Hur fattades beslutet att erbjuda unga flickor vaccinering mot livmodershalscancer? Är beslutet hälsoekonomiskt och vetenskapligt motiverat? Med bl a Måns Rosén, chef för SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering.

The Mindful Doctor – The Mindful Nurse. Symposium med bl a Walter Osika, Stressforskningsinstitutet. Presenterar olika stresshanteringsstretegier och mindfulnesstekniker för en hållbar yrkessituation.

Nya diagnostiska kriterier för Alzheimers sjukdom. Idag lider 100 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Tidig behandling är av värde för att kunna initiera terapeutiska och sociala interventioner i tid. Med bl a Lars Lannfelt, Uppsala universitet.

Det humanistiska synsättet i hälso- och sjukvården Med Astrid Seeberger, överläkare, författare till ”Den skamlösa nyfikenheten” och årets etikpristagare av Svenska Läkaresällskapets Hippokratespris.

Ohälsosamma levnadsvanor – vår tids utmaning. Med Elizabeth Dean, professor vid University of British Columbia i Kanada. Dean efterfrågas världen över för sin forskning inom livsstilsrelaterade sjukdomar så som fetma, diabetes, högt blodtryck, stroke och cancer.

Specialistkompetens gör skillnad. Presenterar förslag på hur en satsning kan utformas för ökad kompetens hos personal inom äldrevård och omsorg. Med bl a Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska och docent i omvårdnad, medlem i Svensk sjuksköterskeförenings styrelse.

Framtidens hälsa – vilken levnadsvana väger tyngst? Vilka förändringar av levnadsvanor ger störst hälsovinster? Är det bättre att promenera till jobbet och röka en cigarett istället för att åka med en rökfri buss? Med Carl-Johan Sundberg.

Hemvård istället för vårdhem – när doktorn tar av sig skorna. För drygt 60 år sedan lanserade Ivar Lo-Johansson parollen ”Hemvård istället för vårdhem” för att protestera mot den planerade utbyggnaden av ålderdomshem. Problematiken är annorlunda idag, men fortfarande finns det brister i vården och omsorgen om de äldre. Moderator Eva Nilsson Bågenholm, Socialdepartementet.

Nya kompetenser för morgondagens vårdpersonal. Med bl a Torie Palm Ernsäter, sakkunnig i kvalitets- och vårdutvecklingsfrågor, Svensk sjuksköterskeförening, Micael Edblom och Stefan Lindgren.

eLäkekonst – går IT-lösningarna, professionen och patienterna åt samma håll? Har myndighetskraven på journalsystem ökat? Dessa och många andra frågor tas upp. Med bl a Karin Johansson, statssekreterare och Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen. Läs mer på www.riksstamman.se!

28 –30 november 2012 SToCKHoLmSmÄSSAn i ÄLvSjö

Arrangör

Medarrangörer

Mediapartner

Samarbetsorganisationer

Välj mellan hundratals programpunkter + utställning med flera scener.