Medicinsk access 8-2012

Sexlivet blir lidande av dolda klimakterie­ symtom. Av Håkan Hedin

Vetenskaplig, oberoende medicinsk tidskrift

Ingen kardio­ vaskulär prevention vid diabetes i Look AHEAD Peter Nilsson Malmö

John B Gurdon och Shinya Yamanaka.

Om Nobelpriset i medicin Olle Haglund Stockholm

Ångest: Att mäta, förstå och behandla osäkerhets­ tolerans. Av Johan Lundin Kleberg

med medicinteknik

Något om biverkningar med statinbehandling

Gunnar Nyberg Göteborg

Nr 8/9 2012 Årgång 8

Gästledare: Konstbok försöker förstå Parkinsons sjukdom. Av Susanna Lindvall

04.2012 R el e vA ns.ne T

Vid misstänkt järnbrist, kontrollera Ferritin och Transferrinmättnad.1

Fyller snabbt på järndepåerna

ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov.

Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2012-01-12. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB, Torshamnsgatan 30 A, 164 40 Kista. Telefon 08-558 066 00. Referens: 1. Gasche C et al. Inflamm Bowel Dis 2007;13:1545–1553.

Bli gästledare i Medicinsk access!

Du når många aktiva läsare genom att publicera dina åsikter i Medicinsk Access. Våra läsare är läkare, sjuksköterskor, forskare, beslutsfattare, läkemedelsindustri, vetgiriga patienter, opinionsbildare och mediafolk inom vård och medicin. Upplagan ligger för närvarande på 16.300 exemplar (TS kontroll) men når mer än fyrdubbelt antal läsare. Vår policy är att låta personer och organisationer publicera åsikter och politiska vårdkrav i tidningen. Medicinsk Access kommer dock inte att driva gästledarnas eller debattörernas frågor utan det får var och en göra själv. Vi är en oberoende medicinsk tidskrift som låter patientorganisationer, medicinska föreningar, läkarfackliga organisationer, sjuksköterskefackliga organisationer, landstingspolitiker, läkemedelsindustri, apotek och opinionsbildare att komma till tals genom att fritt delta i våra spalter. Vårdfolkets olika röster ger bredd och styrka i tidningen.

Välkommen som gästledare, debattör eller artikelförfattare till Medicinsk Access spalter.

Håkan Hedin, chefredaktör

Tidigare gästledare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access Nr 2 2012 Ingemar Färm Ordförande i Svenska Migränförbundet

Medicinsk access Nr 3 2012 Lena Jonasson Professor/överläkare, Kardiologiska kliniken, Linköpings Universitetssjukhus.

Ordf. Svenska Cardiologföreningen.

Medicinsk access Nr 4/5 2012 Leif Hassel Ordförande Hjärtoch Lungsjukas Länsförening i Värmland

“Om inte de ekonomiska konsekvenserna spelar någon roll så måste det handla om fördomar. Migrän tas inte på allvar.”

“Vi kan röra oss mellan olika discipliner, var och en med sin specialkunskap, och tillsammans faktiskt utöva det där som varit på modet ett bra tag nu, nämligen translationell medicin.”

”Bara hälften av hjärtsviktspatienterna i undersökningen anser att de får det stöd de behöver i vården.”

Medicinsk access Nr 6 2012

Medicinsk access Nr 6 2012

Medicinsk access Nr 7 2012

Elisabeth Wallenius Ordförande i Riksförbundet Sällsynta diagnoser

“Uppskattningar visar att två procent av befolkningen, 180 000 svenskar, har en sällsynt diagnos.”

www.medicinskaccess.se

Lars Ettarp Ordförande i Psoriasisförbundet.

“Något måste göras för att återskapa en rimlig servicenivå på apoteken för oss verkligt sjuka!”

Per Borgström Associate Professor vid Vaccine Research Insitute of San Diego i La Jolla, California och cancerforskare. ”Hade mina läkare i USA inte blint litat på TSH och T3 och T4 i plasma hade jag kanske sluppit utveckla min atrofi i lillhjärnan.”

3

Innehåll Gästledaren: Konstbok försöker förstå Parkinsons sjukdom

Trötthet, muskelvärk, diabetes – biverkningar med statinbehandling

Av Susanna Lindvall, ordf. Parkinsonförbundets

Av Gunnar Nyberg. Docent, Göteborg

Forskningsfond

Sidan 19

Sidan 6 Ingen kardiovaskulär prevention vid diabetes i LookAHEAD-studien

Att mäta, förstå och behandla osäkerhetsintolerans

Av Peter Nilsson, professor/överläkare Skånes

Av Johan Lundin Kleberg. Ptp-psykolog, Stockholm

universitets­sjukhus, Malmö

Sidan 8

Sidan 46

Om Nobelpriset i medicin/fysiologi 2012

Besök unik utställning Konsten i vården

Av Olle Haglund. Medicine doktor, Stockholm

Av Håkan Hedin

Sidan 13

Svenska Media Docu AB | Tingsgatan 2A | 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 | Fax: 0651-133 33

Chefredaktör och redaktion: Håkan Hedin Adress: Nybohallen, 820 40 Järvsö Tel: 0651- 76 76 88, 070- 206 14 09 E-post: hakan@medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Mikael Sagström Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 0651-76 76 88, 070- 848 56 92 E-post: zvi@medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070- 679 01 65 E-post: tord@medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svenska Media Docu AB

4

Produktion: Svenska Media Docu AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering.

Annonser Medicinsk Access: Annonsbokning och frågor kontakta Tord Amré.

Tel: 070- 679 01 65, eller 0652- 151 10 E-post: tord@medicinskaccess.se Annonstraffic: Ylwa Stake E-post: ylwa@svenskamedia.se Tel: 0651-150 50 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer mars 2013

Sidan 53

Omslagsbilden representerar en av de sju dödssynderna.

Gissa vilken?

Av Bertil Orsmark.

Kemiingenjör med inriktning Prenumeration / adressändringar: på Prenumerationspris livsmedelskemi och förbiokemi.

1 år (7-9 nr) är 391 kr och 2 år –690 kr (du sparar 92kr) inkl. moms. Utlandsprenumeration: 900 kr. Beloppet insättes på vårt bg: 494-9756 eller pg: 4173301-5. Märk inbetalningskortet prenumeration.

Kontakt: nettan@svenskamedia.se, telefon: 0651-76 04 22 (måndag-fredag 8-15) Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter.

ISSN: 1652-9782 www.medicinskaccess.se © Svenska Media Docu AB

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Att läsa:

3 6

Bli gästledare i Medicinsk Access!

38 Forskning och utveckling

Gästledare: Konstbok försöker förstå Parkinsons sjukdom

44 Få kvinnor rådfrågar vården om behandling av kronisk förstoppning

Susanna Lindvall. Ordf. Parkinsonförbundets Forskningsfond

8

Ingen kardiovaskulär prevention vid diabetes i LookAHEAD-studien Peter Nilsson professor/överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö

13 Om Nobelpriset i medicin/fysiologi 2012l Olle Haglund. Medicine doktor, Stockholm

19 Trötthet, muskelvärk, diabetes – biverkningar med statinbehandling Gunnar Nyberg. Docent, Göteborg

25 Sexlivet blir lidande på grund av dolda klimakteriesymtom Håkan Hedin

26 Sommarsol lyser av tillgänglighet Håkan Hedin

29 Våga väga – stöd för överviktiga gravida

Håkan Hedin

46 Att mäta, förstå och behandla osäkerhetsintolerans Johan Lundin Kleberg. Ptp-psykolog, Stockholm

50 Medicinteknik: Termometer som mäter temperaturen på distans Håkan Hedin

52 Huskur: Vitlök mot förkylning Håkan Hedin

53 Besök utställningen Konsten i vården på Medicinska Riksstämman!

Håkan Hedin

56 Bokklubben 58 Månadens Pottholzt

Håkan Hedin

32 Notiser

Om betablockad inte räcker

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigareeller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron, för ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av sanofi-aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com.

Datum för senaste översyn av produktresumé: 2011-12-22.

SE.DRO.12-08-02

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

www.medicinskaccess.se

5

Gästledare

Konstbok försöker förstå Parkinsons sjukdom!

P

arkinson är en komplex sjukdom. Drabbar ganska olika, men de flesta av oss i vuxen ålder kan ligga i riskzonen. Studier brukar i allmänhet handla om grupper av sjuka och medelvärden, om symptom men inte alltid om konsekvenser för individen.

Den Europeiska Parkinsonfederationen, EPDA, bedriver för närvarande en omfattande kampanj för att skapa ökad medvetenhet kring sjukdomen och dess inverkan på individen, familjen och samhället. Sverige har tagit ett ovanligt grepp genom en unik bok.

Unik bok I MIG är en konst- och fotobok som söker förstå sjukdomen Parkinson. Genom att beskriva symptomen separat, tillsammans med fotoserier om verkligheter, närmar sig boken sitt ämne på ett varligt och nyskapande sätt. Boken I MIG har upplevelser, inte medicinska termer, i fokus.

Medverkar gör: Kim Anderzon, Lill Lindfors, Michael Nyqvist, Nina Lekander, Caroline Krook, Ewa Fröling, Carolina Hemlin, Moa Silén, Louise Johansson, Pia Hansen, Stefan Branth, Susanna Lindvall, Oivvio Po-

lite, Maya Wiehe, Tina Thörner, Ylva Maria Thompsson, Madeleine Pegel, Morgan Olofsson, Nasim Aghili, Ulla Josephson Åberg, Bobby Ljunggren, Olle Lindvall, och Carl Kjellgren.

21 av de 22 skribenterna lider inte själva av Parkinsons sjukdom. Däremot har alla egna erfarenheter av något av alla de tillstånd som utgör sjukdomens symtom. Dramatikern Ewa Fröling beskriver upplevelser av ångest vid ett planerat konsertbesök. Sångerskan Lill Lindfors berättar om ett tillfälle när hon tappade rösten inför ett uppträdande.

”När symtomen behandlas separat, och dessutom inte i direkt relation till Parkinsons sjukdom, så kan de flesta känna igen sig i dem.”

När boken I MIG lanserades den 31 oktober medverkade socialministern Göran Hägglund. Han poängterade att Parkinson är en relativt vanligt sjukdom men som gemene man har lite kunskap kring. Boken I MIG är ett nytt och spännande sätt att göra det på!

När symtomen behandlas separat, och dessutom inte i direkt relation till Parkinsons sjukdom, så kan de flesta känna igen sig i dem. Boken som helhet − alla texter och alla foton tillsammans − visar verkligheten för den Parkinsonsjuke.

Verkligheter Bokens fotoserier har tema Verkligheter. Fotona skapar bilder av verkligheten där vardagens objekt och företeelser som speglar, skuggor och perspektiv skapar förskjutningar av tolkningar och föreställningar. Bokens fotoserier förhåller sig till sjukdomen som helhet, inte till enskilda symtom.

Carl Kjellgren, skådespelare och re-

Fakta: I Sverige finns idag drygt 22 000 personer med diagnosen Parkinsons sjukdom och ytterligare 14 000 bär på sjukdomen och kommer att få sin diagnos. Parkinson är än så länge en obotlig, neurodegenerativ sjukdom vars orsak man inte känner till. Parkinsonförbundets Forskningsfond, Parkinsonfonden, stödjer sedan 25 år aktivt den kliniska parkinsonforskningen i Sverige. Parkinsonfonden delar årligen ut miljontals kronor, i år drygt 8 miljoner kronor, och dess ekonomi är baserad på gåvor och testamenten. Parkinsonfonden är innehavare av ett insamlingskonto, ett så kallat 90-konto, som står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll. Plusgiro 90 07 94-9. Mer information finns på www.parkinsonfonden.se Boken I MIG finns på www.bokus.com och kommer att finnas i utvalda bokhandlar. Mer info finns på www.imig.se och på Facebook. Boken är producerad av The Treasure Factory / Brita Lindvall och Patriez van der Wens. Bokens textredaktörer är Helena Lindblom och Max Strandlund.

Boken har möjliggjorts med finansiellt stöd från EPDA (Den Europeiska Parkinsonfederationen), Abbott Scandinavia AB, H.Lundbeck AB och Orion Pharma AB. All vinst går till forskning kring Parkinsons sjukdom genom Parkinsonförbundets Forskningsfond/Parkinsonsfond

6

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Forskningen kring Parkinson är eftersatt men viktig. Läkare behöver utbildning och information för att kunna diagnostisera den svårupptäckta sjukdomen tidigare och att behandla parkinsonsjuka i rätt tid med rätta metoder.” gissör, är den ende av de medverkande som själv lider av Parkinsons sjukdom.

Han skriver i boken: ”Sedan några år går jag en livslång match mot Mr Parkinson. Jag vet att jag inte kan slå honom knockout. Där­ emot kan han knocka mig om jag inte är uppmärksam. Jag måste röra på mig.

Ducka, dansa, glida undan, försvara mig hela tiden. Aldrig sänka garden.

Det är en farlig motståndare man måste ta på allvar. Han kommer inte att ge upp. Han fightas fult, den jäkeln. Han

slår i nacken, i ryggen och under bältet.”

Skapa uppmärksamhet kring sjukdomen Genom att stöjda boken söker Parkinsonförbundets Forskningsfond/Parkinsonfonden skapa uppmärk­samhet kring sjukdomen. Forskningen kring Parkinson är eftersatt men viktig. Läkare behöver utbildning och information för att kunna diagnostisera den svårupptäckta sjukdomen tidigare och att behandla

Susanna Lindvall Ordförande för Parkinsonförbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden och vice ordförande för den Europeiska Parkinsonfederationen, EPDA parkinsonsjuka i rätt tid med rätta metoder. Genom en konstbok hoppas vi kunna nå ut till läkare, politiker, budgethållare och allmänheten på ett nytt sätt. Målet är att de skall inte bara läsa om sjukdomen utan även identifiera sig med den!

Detremin

TM

– flexibel behandling av D-vitaminbrist elagt b t p e c e r Nytt n!

D3-vitami

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens. Detremin ingår i läkemedelsförmånen från och med 120531 med följande begränsning: Detremin ingår i läkemedelsförmånerna endast till patienter som ska behandlas med ≥1.000 IE D-vitamin per dag och som inte behöver kalciumtillskott.

Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-08-26. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se.

Okt 2012 TM

kolekalciferol

www.medicinskaccess.se

7

Baserat på data från Look AHEAD bör synen på bantning vid typ 2 diabetes modifieras, men insatserna för en bättre livsstil har inte minskat i betydelse – snarast ökat eftersom mera kraft nu bör läggas på andra delar av denna rådgivning.

Fetma och viktnedgång – ingen kardiovaskulär prevention vid diabetes i amerikanska livsstilsstudien Look AHEAD Fetma är associerat med en lång rad metabola rubbningar och kardiovaskulära riskfaktorer samt risk för ökad mortalitet. Det skulle därför kunna vara logiskt att viktminskning vore av värde för att minska dessa risker, något som dock har varit svårt att bevisa med icke-kirurgiska metoder. Om Look AHEAD-studien och livsstilsbudskapens erfarenheter skriver här professor Peter Nilsson, Malmö.

N

yligen har man i USA stoppat en stor randomiserad studie (Look AHEAD) som syftade till att minska vikt med hjälp av intensifierad livsstil hos obesa patienter med typ 2 diabetes eftersom man inte kunde påvisa någon effekt på kardiovaskulära händel­ser. Detta väcker många frågor och kräver ingående analyser av hur livsstilsbudskapet bör utformas för kardiovaskulära riskpatienter med eller utan diabetes.

Sannolikt bör viktstabilitet i medelåldern vara ett bättre behandlingsmål än bantning om inte starka medicinska skäl talar för annan strategi. Livsstilsbudskapet är fortfarande viktigt men måste efterhand omprövas och definieras på nytt i takt med ny evidens, på samma sätt som ändrad läkemedelsbehandling.

Fetma diskuteras i hög grad, såväl

8

inom medicin och forskning som inom samhälle och kulturdebatt. Det är ett välkänt faktum att fetma uppvisar en familjär ansamling på basen av genetisk känslighet för livs­stilsinfluenser, men även att senare decenniers ökning av fetma över hela världen talar för att förändringar av livsstil och andra miljöinfluenser kan påverka hela befolkningar över en relativt kort tidsrymd. Intressant nog har denna globala utveckling av stigande BMI [1] inte motsvarats av en liknande ökning av hypertoni eller hyperkolesterolemi, utan tvärtom varit associerad med en sjunkande ålders-justerad risk för bl.a. hjärtinfarkt i vårt land. Detta kan sammantaget tala för influens av födelsekohorteffekter samt paradoxen av att fetma som samhällsfenomen på befolkningsnivå är markör för andra saker än den risk för medicinska pro-

blem som finns väl studerad på individnivå [2].

Fetma som medicinsk utmaning Hittills har man i den medicinska världen velat tackla fetma-epidemin dels med åtgärder tidigt i livet för att förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar, men sedan genom att rekommendera viktnedgång och medveten bantning som standardråd till vuxna personer med övervikt eller fetma. Detta har byggt på antagandet om en enkel linjär kausalitet så att minskad kroppsvikt reverserar de medicinska överrisker som tidigare observationellt belagts i samband med stigande kroppsvikt.

Visserligen har en lång rad korttids­ studier kunnat påvisa förbättringar i riskfaktorprofil, minskade symptom från leder, förbättrad psykisk hälsa och en lång rad andra positiva förändringar vid viktnedgång hos moti­verade personer med fetma, men det har varit mycket svårt att påvisa vinster vad avser tyngre sjuklighet och mortalitet. Det är egentligen bara insatser med hjälp av viktreducerande kirurgi

Medicinsk access nummer 8/9 2012

»

Lyrica – ett alternativ i din terapiarsenal.

Lyrica® (pregabalin) har tre godkända indikationer och har en verkningsmekanism som påverkar flera olika signalsubstanser. 1 Lyrica är dessutom ensamt om att vara indicerat för central neuropatisk smärta.1

Generaliserat ångestsyndrom

Lyrica har dokumenterad effekt på patienter som inte fått fullgod effekt alternativt inte tolererat behandling med generiska förstahandsalternativ.2,3*

Perifer och Central neuropatisk smärta

Tilläggsbehandling för partiella anfall vid epilepsi hos vuxna

LYR20120621PSE05

®

Referenser: 1. ww.fass.se, 2.Rickels K, et al. Int Clin Psychopharmacol. 2012; 142-150, 3. Toth et al., Pain Medicine 2010; 11: 456-465. Lyrica® (pregabalin) Indikationer: Epilepsi: Lyrica är ett läkemedel indicerat som tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall med eller utan sekundär generalisering. Neuropatisk smärta: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av perifer och central neuropatisk smärta hos vuxna. Generaliserat ångestsyndrom: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna. Varningar och försiktighet: Behandling med pregabalin har förknippats med yrsel och somnolens, vilket skulle kunna öka förekomsten av fallskador hos den äldre patientgruppen. Patienter bör därför tillrådas att vara försiktiga tills de känner till läkemedlets potentiella effekter. Försiktighet vid förskrivning till pat med missbruksanamnes. Dosering: 150–600 mg per dag, uppdelat på två eller tre doseringstillfällen.

Lyrica finns som hård kapsel, 25, 50, 75, 100, 150, 225 och 300 mg i förpackningar om 14, 56 eller 84 st. Samt burk 75, 150 och 300 mg om 200 st. Rx. * Förmån med begränsningar: Vid epilepsi ingen begränsning. Vid neuropatisk smärta endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Vid generaliserat ångestsyndrom endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med antingen SSRI eller SNRI, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl.

LYR120125PSE13 Senast uppdaterade produktresumé 01/2012 För mer information och prisuppgifter se www.fass.se. ATC N03A

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Fax 08-550 520 10 www.pfizer.se

”Sannolikt bör viktstabilitet i medelåldern vara ett bättre behandlingsmål än bantning om inte starka medicinska skäl talar för annan strategi.” »

10

som på allvar kunnat visa vinster med medveten (intentionell) viktnedgång, och i så fall hos en grupp med utpräglad fetma och BMI över 35 kg/m2. Ett exempel på detta är den svenska SOSstudien som blivit mycket omtalad för sina lyckade långtidsresultat [3], trots att dess design inte var strikt randomiserad från mitten av 1980-talet då en lokal etikkommitté inte ville tillåta randomisering inför kirurgisk inter­ vention. Istället har man jämfört den kirurgiska interventionsgruppen med en väl matchad kontrollgrupp från sam­­ma grupp av obesa individer som dock inte blev opererade.

Vad gäller icke-kirurgiska inter­ ventioner så har det visats möjligt att förebygga progress till typ 2 diabetes när intensifierad livsstil med kost, motion och viktnedgång er­bjudits i randomiserade studier till individer med nedsatt glukostolerans (impaired glucose tolerance; IGT), identifierade efter screening. Däremot har ingen studie kunnat påvisa på ett entydigt sätt att viktreduktion kunnat förebygga kardiovaskulär morbiditet eller mortalitet. Tvärtom har några försök misslyckats vid användande av viktminskande nya läkemedel i form av rimonabant [4] och sibutramin [5].

Det har dessutom ingett vissa farhågor att ett betydande antal väl designade observationsstudier funnit rent av en ökad mortalitet associerad med viktnedgång i medelåldern, även efter exkludering av alla cancerfall samt justering för störfaktorer som kronisk sjukdom, rökning och psykisk ohälsa [6]. Detta skulle kunna tala för att det finns olika metabola och hormonella balanssystem vid fetma som inte är lätta att långsiktigt ändra utan att även en del negativa konsekvenser kan bli följden. Ett mindre känt exempel på detta, i liten skala, är den ökad risk

för gallstensanfall som kirurger noterat efter snabb viktminskning av olika skäl hos en del patienter.

Viktminskning vid diabetes Det är ett välkänt faktum att fetma och dålig livsstil ökar risken för typ 2 diabetes, fr.a. inom vissa familjer vilket kan bli tydliga på ärftliga anlags betydelse i kombination med ohälso­samma levnadsvanor. Man har bl.a. kunnat påvisa att det existerar gen-miljö interaktioner för utveckling av fetma i relation till grad av fysisk aktivitet och kost. Dessutom är en rad kardiovaskulära riskfaktorer kopp­lade till fetma och underliggande meka­nismer som insulinresistens och kronisk inflammation, särskilt tydligt vid typ 2 diabetes. Bland dessa räknas fr.a. hypertoni, dyslipidemi samt nedsatt fibrinolys – en samling av riskfaktorer som kan påskynda utvecklingen av aterosklerotisk hjärt­kärl­sjukdom.

Observationella studier har antytt en bättre prognos hos patienter med typ 2 diabetes som viktminskat under ett år jämfört med de som ökat i vikt [7]. Samtidigt vet man att viss antidiabetisk behandling kan minska grad av hyperglykemi samtidigt som vikten ökar (insulin, sulfonylurea, glitazoner), vilket kan störa olika observationella samband mellan vikt och risk.

Look AHEAD studien stoppad Mot denna bakgrund har intresset varit stort när man i USA för ett antal år sedan startade en storskalig, randomiserad interventionsstudie på över 5 145 obesa patienter med typ 2 diabetes (45-76 år, 60 procent kvinnor, 37 procent från minoritetsgrupper), för att i en interventionsgrupp sträva efter förbättrad livsstil och viktnedgång med syftet att förebygga kardiovaskulära sjukdomstillstånd samt kardiovaskulär mortalitet under upp till 11 års uppfölj-

ning. Denna studie, benämnd Look AHEAD, har varit den hittills största i sitt slag i världen för att kunna påvisa om en icke-kirurgisk intervention kunnat leda både till viktnedgång samt en förbättrad kardiovaskulär hälsa hos en utsatt riskgrupp av patienter [8,9].

Studien organiserades och stöddes av National Institute of Health (NIH). Vid viktreducerande kirurgisk intervention har man tidigare kunnat påvisa minskad diabetesmedicinering och lägre mor­talitet, t.ex. i den kända Swedish Obesity Subjects (SOS) studien [10], vilket lett till ett uppsving för denna typ av kirurgi. Av detta skäl knöts stora förhoppningar till Look AHEAD. I en rad publikationer har man från Look AHEAD rapporterat om framgång i interventionsgruppen av­seende vikt­nedgång, minskar blod­tryck och förbättrad blodfettsbalans, samt även om minskade besvär av sömnapné och en förbättrad självkänsla [9]. Allt detta har verkat positivt varför många nu blivit överraskade av att NIH i ett pressmeddelande från den 19 oktober låtit meddela att studien Look AHEAD avbrutits i förtid eftersom man inte sett någon signifikant effekt på kardiovaskulära händelser, varken negativa eller positiva [11]. Av detta skäl har man uppenbarligen valt att avbryta studien, inte minst med tanke på de stora kostnader en så pass stor studie medför.

Slutsatser av studien Man får således konstatera, i avvaktan på en fullständig publikation av Look AHEAD, att intentionell viktnedgång hos obesa patienter med typ 2 diabetes kunde minska riskfaktorer men inte risken för kardiovaskulära händelser, trots mycket omfattande insatser för intensifierad livsstilsbehandling med hjälp av kost, träning samt personliga coacher etc. Några bedömare

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Kaloribalans i medel­åldern syftande till viktstabilitet är den allmänna rekommendation som kan ges idag om inte starka medicinska skäl talar för andra strategier.” kanske trots allt vill hävda att skillnaden i uppnådd vikt i de experimentella grup­perna blev för liten för att påvisa positiv effekt, men å den andra sidan så finns det knappast möjligheter att satsa ännu större resurser på livsstilsbehandling hos motiverade patienter som de som deltog i denna studie.

Eftersom diabetes är ett risktillstånd för hjärtkärlsjukdom, väl belagt ur epidemiologisk synvinkel [12], så är resultaten förvånande och kanske nedslående för en del, inte minst för diabetessjuksköterskor som ofta lägger ner mycket tid på att understödja viktnedgång hos dessa patienter. Detta kan ofta visa sig vara svårt i praktiken och kan även motverkas av viktstimulerande effekter av vissa läkemedel vid diabetes, se ovan, men även för kardiovaskulär prevention (beta-receptor blockerare) eller för mindre grupper av patienter, t.ex. vis­sa neuroleptika.

Livsstilsbudskapet är fortfarande viktigt Den rimliga slutsatsen att dra är att viktstabilitet i medelåldern kan vara ett mål baserat på balans mellan kaloriintag och förbränning. Fokus bör ligga på att undvika ytterligare viktuppgång hos överviktiga eller obesa individer, men inte nöd­vändigtvis på viktnedgång om inte andra indikationer finns för detta, t.ex. ledsmärtor eller psykiska besvär. Livsstilsbudskapet vid diabetes förblir mycket väsentligt och utgör en grund i all behandling. Då bör insatser läggas på att befrämja fysisk aktivitet, såväl i vardagslivet som under träningspass, samt motverka tobaksbruk. Som be­ kant är rökning fortfarande alltför utbrett bland svenska diabetespatienter enligt Nationella Diabetes Registret [13]. Kostfrågorna är inte lätta att orientera sig i och man får sannolikt

www.medicinskaccess.se

använda råden från SBU 2010 om diabeteskost som menar att denna bör individualiseras [14]. Detta gäller om målsättningen fr.a. är en förbättrad metabol kontroll, medan den s.k. medelhavskosten har bäst belägg för kardiovaskulär prevention [15].

Viktstabilitet som rimligt behandlingsmål Baserat på data från Look AHEAD bör synen på bantning vid typ 2 diabetes modifieras, men insatserna för en bättre livsstil har inte minskat i betydelse – snarast ökat eftersom mera kraft nu bör läggas på andra delar av denna rådgivning. En balans mellan kaloriintag och kaloriförbränning leder till en viktstabilitet i medel­åldern vilket förefaller vara till nytta för de flesta patienter, och även ligger i linje med fynd hos friska individer i epidemiologiska studier [6]. Eftersom en ny generation av diabetes­läkemedel kan förbättra möjligheter till viktreduktion eller åtminstone viktstabilitet så ökar intresset för om dessa även kan minska kardiovaskulära händelser, bl.a. testat i studier med inkretin-aktiverande läkemedel. Preliminära data ser lovande ut [16], t.ex. med liraglutid efter 2 års uppföljning [17], men resultat av långtidsstudier bör avvaktas för kardiovaskulär prevention av verkliga händelser. Det kan tänkas att goda kardiovaskulära skyddseffekter kan ses av inkretin-modifierande terapi, dessutom kanske även oberoende av viktpåverkan, t.ex. via gynnsamma endoteleffekter eller skydd av ischemiskt myokardium i samband med hjärtinfarkt.

Mer forskning behövs om fetma, viktreduktion och risk Slutsatsen blir att visserligen är fetma som fenomen mera medicinsk farligt

på individnivå än på befolkningsnivå, på basen av de kunskaper vi har idag, men att icke-kirurgiska åtgärder mot fetma måste kunna visa sig kostnads­ effektiva och medicinskt säkra innan sådana kan rekommenderas i klinisk verksamhet. Mera forskning behövs eftersom hela fetmaproblemet å den ena sidan är ett samhällsfenomen med medicinska konsekvenser, men å den andra erbjuder många paradoxer och oklarheter. Kaloribalans i medel­åldern syftande till viktstabilitet är den allmänna rekommendation som kan ges idag om inte starka medicinska skäl talar för andra strategier.

Peter M Nilsson professor/överläkare Institutionen för Kliniska vetenskaper Skånes universitetssjukhus 205 02 Malmö e-mail: Peter.Nilsson@med.lu.se Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

11

Enkelt tillägg vid ”On-off”-syndrom vid Parkinsons sjukdom 1

AZI.05.2012

En tablett dagligen1 Ingen titrering oavsett ålder 1-2 Gynnsam biverkningsprofil 3 Förbättrad motorfunktion under hela dygnet

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.elundbeck.se REFERENSER: 1. Azilect Produktresumé (SPC) 2. The Parkinson Study Group TEMPO and PRESTO Investigators. J Neurol Science 2006; 248:78-83 3. Stocchi F et al, Poster, The 8th Congress of the European Federation of Neurological Societies. (EFNS) Paris, September 2004

Azilect® (rasagilin) Rx (F), ATC-kod: N04B D02 , ett receptbelagt läkemedel vid Parkinsons sjukdom.

INDIKATION: Behandling av Idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi utan levodopa eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (on-off-dose-fluktuationer).

DOSERING: 1 mg en gång dagligen. FÖRPACKNINGAR OCH PRISER: Tablett 1 mg Blister 28 st, Tablett 1 mg Blister 112 st.

SUBVENTION: För behandling av Parkinsons sjukdom som tilläggsbehandling till levodopa hos patienter med ”On-off”syndrom, som får otillräcklig effekt av levodopa. För pris och vidare information, se FASS.se. SPC 2010-10-19

Årets pristagare i fysiologi eller medicin har i flera år tillhört de tippade.

John B Gurdon och Shinya Yamanaka har upptäckt att mogna, specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler, så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS), som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader.

Upptäckt att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens gav nobelpris i fysiologi eller medicin 2012

O

ffentliggörandet av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin i Nobelforum, Karolinska Institutet, är för mig ett av årets mest spännande ögonblick! Årets pristagare har i flera år tillhört de tippade. John B Gurdon och Shinya Yamanaka har upptäckt att mogna, specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler, så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS), som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader.

De potentiella praktiska tillämpningarna är många och viktiga [1, 2]. Denna

John B Gurdon

www.medicinskaccess.se

gång höjs inga röster för att några andra skulle vara med att dela priset.

Sir John B Gurdon, 79-årig britt John Gurdon är född 2 oktober1933 i Dippenhall, Surrey, Storbritannien, och är alltså 79 år. Han gick sin grundutbildning vid Eton och Christ Church i Oxford. Vid en intervju berättade han att de tidigaste åren inte var så lätta.

Efter en termin i biologi skrev hans lärare: ”Att Gurdon skulle fortsätta med biologi skulle vara ett fullständigt bortkastande av tid både för honom och för dem som skall undervisa honom”. År 1958 klonade Gurdon världens första djur, en groda, ur en vuxen grodcellskärna tagen från tarmkanalen. Det dröjde flera år innan hans resultat accepterades av andra forskare.

Han erhöll sin doktorsgrad 1960 vid universitetet i Cambridge och var sen postdoktorsforskare vid California Institute of Technology i Pasadena, USA. 1962 publicerade han sina grundläggande resultat i Journal of Embryology and Experimental Morphology [3]. Sedan 1972 har han varit knuten till Universitetet i Cambridge där han bland annat varit professor i cellbiologi. Han

är numera verksam vid The Gurdon Institute i Cambridge. Gurdon är känd för att själv utföra mycket av laboratoriearbetet. Den senast publicerade artikeln handlar om förbättrad teknik för cellkärnstransfer [4].

Shinya Yamanaka Shinya Yamanaka är född 4 september 1962 i Osaka, Japan, och är alltså 50 år. Intressant är att just 1962, publicerade John Gurdon sina epokgörande resultat. Yamanaka avlade läkarexamen 1987 vid universitetet i Kobe och

»

Shinya Yamanaka

13

”Gurdon hade med sina försök för första gången visat att cellkärnor från differentierade kroppsceller hade förmågan att driva utvecklingen till en rad kroppscellstyper och vävnader, efter att ha transplanterats till cytoplasman av en äggcell.” »

utbildade sig först till ortopedkirurg innan han gick över till grundforskning. Han doktorerade 1993 i Kobe och var därefter verksam vid Gladstone Institute i San Francisko, USA och Nara Institute of Science and Technology i Nara i Japan. År 2006 publicerade han i tidskriften Cell sina huvudresultat om så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS) som utvecklats från vanliga kroppsceller [5]. Yamanaka arbetar idag vid Kyoto universitet och vid University of California i San Francisko, USA. Hans nuvarande forskning fokuserar på vägar att framställa celler som liknar embryonala stamceller genom att reprogrammera somatiska celler inklusive hudceller. En av hans senaste artiklar handlar om en ny strategi för genterapi vid hjärtsjukdom [6].

Gurdon ifrågasatte gällande kunskap Försök på 1950-talet med leopardgrodor (Rana pipiens) visade att specialiserade (differentierade) cellkärnor undergick irreversibla förändringar som gjorde att förmågan till vidare utveckling förlorades. John Gurdon hade tränats i embryologi i Oxford. Han beslöt sig för att göra liknande försök, men i stället med afrikansk dvärgklogroda (Xenopus laevis) (se nedanstående bild). I en epokgörande studie förstörde han kärnorna i grodägg med UVstrålning och transplanterade därefter

grodäggen med cellkärnor från differentierade tarmceller från grodyngel.

Många manipulerade ägg utvecklades inte men ett mindre antal simmande grodyngel bildades [3].

Afrikansk dvärgklogroda (Xenopus laevis) – Gurdons stora favorit Genom att göra serietransplantationer kunde Gurdon förbättra effekten.

Med sina försök kunde han visa att en ganska hög procent av alla tarmcellskärnor kunde omprogrammeras.

Han drog slutsatsen att specialiserade somatiska cellkärnor hade potentialen att gå tillbaka till mångpotens (pluripotens). I fortsatta försök använde han cellkärnor från vuxna grodor för att skapa grodyngel. Omvänt fick han embryonalt differentierade cellkärnor att utvecklas till vuxna grodor [7, 8]. Gurdon hade med sina försök för första gången visat att cellkärnor från differentierade kroppsceller hade förmågan att driva utvecklingen till en rad kroppscellstyper och vävnader, efter att ha transplanterats till cytoplasman av en äggcell. Gurdons forskning sammanfattas i figur 1.

Yamanakas forskning Efter John Gurdons epokgörande upptäckt att en differentierad cellkärna

hade förmågan att omvandlas till ett odifferentierat stadium, kvarstod frågan om det skulle kunna vara möjligt att inducera omvandling av en intakt differentierad cell till ett starkt omoget stadium. Många experter ansåg detta vara en omöjlighet. Det var här som Yamanaka tog vid. Han intresserade sig för mångpotenta (pluripotenta) celler, bland annat genom att studera pluripotenta embryonala stamceller (ES). Dessa celler hade först odlats och karakteriserats av Martin Evans som fick Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin 2007. Yamanaka undersökte vilka faktorer som var viktiga för att upprätthålla pluripotens hos ES-celler, som ERas. Yamanaka valde ut en uppsättning av 24 ES-celltranskriptionsfaktorer som han trodde var kandidatrar för att återinföra pluripotens hos somatiska celler. I ett epokgörande experiment förde han i ett enda steg in alla 24 generna som kodade för dessa transkriptionsfaktorer i hudfibroblaster. Ett fåtal av dessa bildade kolonier som var påfallande lik ES-celler. Därefter avlägsnade han en efter en av dessa 24 faktorer.

Detta ledde till identifierandet av endast fyra transkriptionsfaktorer som var tillräckliga att omvandla embryonala musfibroblaster till pluripotenta

Figur 1

14

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Figur 2.

stamceller [5]. Dessa faktorer var Myc, Oct3/4, Sox2 och Klf4. De pluripotenta stamcellerna kunde därefter utvecklas till musens alla celltyper.

Han kallade dessa celler för inducerat pluripotenta stamceller (iPS-celler).

Yamanakas forskning sammanfattas i figur 2.

Fortsatt utveckling Sedan de ursprungliga upptäckterna, har tekniken förbättrats på många sätt.

Man kan till exempel överföra pluripotensfaktorerna in i cellerna utan att använda retrovirala vektorer. Retrovirala vektorer kan slumpmässigt ta plats (integrera) i arvsmassan och leda till störning av närliggande gener, något som kan leda till tumöruppkomst.

Andra, inte integrerande virustyper, stabiliserade RNAs eller proteiner liksom s.k. episomala plasmider används nu för integrationsfri överföring av pluripotensgenerna. För vissa celltyper kan färre än de fyra faktorerna användas för att framkalla pluripotens.

Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Flera grupper har nu visat att somatiska celler direkt kunde omprogrammeras till hjärtmuskelcellsliknande celler utan att först bli stamceller hos musen. Det har till exempel visats att en kombination av tre hjärtspecifika transkriptionsfaktorer, Gata4, Mef2c och Tbx5 direkt framkallade bildning av hjärtmuskelcellsliknande celler från musfibroblaster in vitro [9].

Epigenetiska mekanismer ligger bakom!

Vid omvandlingen av specialiserade celler till pluripotenta iPS-celler och

www.medicinskaccess.se

tillbaka, är inte DNA-sekvenserna förändrade. Vad som sker är ändrade uttryck av olika transkriptionsfaktorer som förändrar uttrycket av olika gener. Det som styr allt detta är epigenetiska mekanismer. Epigenetik är idag ett av den medicinska forskningens hetaste områden. Det är den del av genetiken som behandlar ärftliga, men omvändbara förändringar i arvssubstansen DNA som är oberoende av DNAts bokstavskoder (nukleotidsekvenser). Det kan leda till att gener under livet ändras, slås på eller slås av.

Fosterutvecklingen styrs i hög grad av epigenetiska mekanismer [10, 11]. De

viktigaste formerna av epigenetiska förändringar är DNA-metylering av särskilda CpG-dinukleotider (anhopning av Cytocin-fosfat-Guanin), modifiering av histoner (fosforylering, acetylering, metylering m.m.) och s.k. mikro-RNA, som är icke kodande korta sekvenser av RNA. De epigenetiska förändringarna styrs av olika enzymer som bl.a. metylerar eller avmetylerar DNA eller acetylerar eller av-acetylerar DNA och histoner.

Histoner är rundade bildningar runt vilka DNA-tråden ringlar sig. Den 1924 februari äger ett stort internationellt symposium rum i Santa Fe, NM,

»

Figur 3: Olika strategier att framställa iPS-celler för hjärtkärl-ändamål [14].

15

Figur 4. Potentiella möjligheter att använda mänskliga iPS-celler framgår av denna figur.

»

USA. Det har titeln ”Nutrition, Epigenetics and Human disease”. Jag bevakar med mycket stora förväntningar detta möte på plats. Bland föreläsarna märks en av årets Nobelpristagare; John Gurdon. Under våren kommer jag med flera artiklar om epigenetik i Medicinsk Access.

Många möjliga praktiska tillämpningar Användande av iPS-celler har gett forskarna nya metoder för såväl grundforskning som tillämpad forskning [12]. Utnyttjande av iPS-celler kan ge stora möjligheter att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer. Man hyser också stora förhoppningar att kunna använda programmerade iPS-celler för regenerativa ändamål. Detta med starkt minskad risk för immunologisk avstötning och behov av samtidig immunnedsättande behandling. Olika stamceller, inklusive iPS-celler, kan potentiellt komma att användas för att framställa celler som kan ersätta sjuka eller förlorade celler vid degenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och typ 1-diabetes. Utveckling av nya läkemedel [12, 13] är också möjligt.

Efter lyckad screening av speciella läkemedel i iPS-celler, kan man starta prekliniska försök med djurmodeller och fas I-, II- och III-kliniska försök, följt av slutligt lanserande av läkemedlet. Man talar också om möjligheter med personaliserad behandling.

Det föreligger dock många praktiska problem innan dessa saker är möjliga.

Och hur är det med säkerheten? Det finns vissa farhågor att cancer ibland

16

kan uppkomma. Beträffande tidsplanen finns stor osäkerhet. Vissa forskare talar om tio år. Forskningen inom området är dock mycket intensiv och tekniska framsteg skulle kunna påskynda utvecklingen.

Stora förhoppningar vid hjärtkärlsjukdom Hjärtkärlsjukdom är fortfarande den ledande dödsorsaken i världen. Man har beräknat att 17 miljoner människor dör i sådan sjukdom, inklusive över 11 miljoner i hjärtsjukdom och stroke.

Viktiga orsaker till detta är förlust av hjärtmuskelceller och mikrovaskulära celler. Man har försökt använda s.k. autologa vuxna stamceller från benmärg för att reparera hjärtmuskulaturen. Resultaten har dock varit magra.

Framställande av iPS från differentierade kroppsceller följt av omprogrammering till olika specialiserade celler, inklusive sådana celler kopplade till hjärtkärlsjukdom, har stor potential [14]. Vägen dit är dock lång. I figur 3 visas möjliga strategier att framställa iPS-celler för hjärtkärl-ändamål.

Många etiska och andra problem Det föreligger en hel del etiska, legala och sociala frågor att lösa för att kunna använda den nya tekniken [15].

Bland sådana märks frågor om samtycke från den behandlade och patentfrågor. Det gäller också att säkerställa att cellerna inte kontamineras med bakterier, virus eller andra patogener.

Det finns också risk att nuvarande metoder för omprogrammering kan framkalla mutationer och andra genetiska

rubbningar, inklusive uppkomst av cancer. Forskarna menar dock att man till stor del löst dessa problem. Andra menar att så ännu inte är fallet.

Nobelföreläsningar 7 december Båda pristagarna kommer till Stockholm för att ta emot priset den 10 december. Som vanligt kommer de dagarna innan att föreläsa för allmänheten och massmedia. Detta äger rum fredagen den 7 december 15.00-16.45.

Platsen är Berzeliuslaboratoriet, Jacob Berzelius Lecture Hall, Karolinska Institutet, Berzelius väg 3.

Olle Haglund Medicine doktor olle@medhag.com Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Toviaz

– låt patientens behov styra dosen Toviaz® minskar antalet trängningsoch inkontinensepisoder vid överaktiv blåsa.1,2 Toviaz® har signifikant dosrespons vilket ger ett spelutrymme att anpassa dosen efter hur patienten upplever effekten när behandlingen inletts.3*

Toviaz® (fesoterodin) ATC-kod G04BD11 Urologiska spasmolytika. F. Indikation: Symtomatisk behandling av trängningsinkontinens och/eller ökad frekvens av blåstömningar och/ eller trängningar, som kan uppträda hos vuxna patienter med överaktiv blåsa. Dosering: Rekommenderad startdos är 4 mg en gång dagligen. Beroende på patientens svar kan dosen ökas till 8 mg en gång dagligen. Maximal dygnsdos är 8 mg. Full behandlingseffekt observerades mellan 2 och 8 veckor. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen, mot jordnötter eller soja eller mot något hjälpämne, Urinretention, Ventrikelretention, Okontrollerat trångvinkelglaukom, Myasthenia gravis, Svårt nedsatt leverfunktion (Child Pugh C), Samtidig användning av CYP3A4-hämmare hos individer med måttligt till svårt nedsatt lever- eller njurfunktion, Svår ulcerös kolit, Toxisk megakolon. Varningar och försiktighet: För ingående beskrivning av varningar och försiktighet se www.fass.se. Förpackningar och styrkor: Depottablett 4 mg, 28 st, 84 st (blister), 90 st (burk). Depottablett 8 mg, 28 st , 84 st (blister) 90 st (burk). För prisuppgifter och ytterligare information, se www.fass.se. Senaste översynen av information 09/2012. TOV120511PSE08.

Referenser: 1. Herschorn S et al. BJU Int 2010; 105(1):58–66. 2. Kaplan SA et al. BJU Int 2011; 107(9):1432–40. 3. Khullar V et al. Urology 2008; 71(5): 839–43. *Rekommenderad startdos är 4 mg 1 gång dagligen. Beroende på patientens svar kan dosen ökas till 8 mg 1 gång dagligen. Maximal dygnsdos är 8 mg.

Pfizer AB Tel: 08-550 520 00 www.pfizer.se

TOV20121011PSE07

(fesoterodin)

LINDH & PARTNERS

®

Folsyratabletter har tidigare endast funnits i 5 mg, vilket ofta överstiger det terapeutiska behovet.

Studier har visat att en så låg dos som 0,8 mg folsyra dagligen vanligtvis är tillräckliga för att uppnå maximal reduktion av plasmahomocystein.1 Folacin®(folsyra) tablett 1 mg är en styrka som motsvarar Läkemedelsverkets rekommendation på den dagliga dosen för underhållsbehandling av folatbrist.2, 3

•

Folacin 1 mg motsvarar den av Läkemedelsverket rekommenderade dagliga dosering vid underhållsbehandling.2

•

Folacin 1 mg kan anpassas till flera indikationer och patientens behov.2, 3

folacin F O L S Y R A

heart.se FOL20120921PSE08

Ibland passar 1 bättre än 5!

1 mg

Förnya recepten till 1 mg.

Folacin© (folsyra) tablett 1 mg, R X, F B03BB01. Indikationer: Folatbrist eller tillstånd med ökat folatbehov, makrocytär, megaloblastisk anemi med folsyrabrist, försämrat upptag av folat från tarmen vid malabsorption såsom celiaki (glutenintolerans), sprue av annan genes eller tarmresektioner. Vid långtidsbehandling med läkemedel som hämmar folatupptaget eller folatmetabolismen exempelvis vissa antiepileptika, antibakteriella medel i den terapeutiska undergruppen sulfonamider eller läkemedel innehållande sulfasalazin. Tillstånd där ett ökat folatbehov föreligger såsom vid alkoholism, hemolytiska anemier, behandling med vitamin B12, graviditet och amning eller genetisk polymorfism i det folatberoende enzymet metylentetrahydrofolatreduktas. Varningar och försiktighet: Då folat kan stimulera celldelning tillråds försiktighet vid behandling av patienter med folatberoende tumörsjukdom. Folsyratillskott kan öka tillväxt av redan etablerad malignitet. Under långtidsbehandling med folsyra kan en samtidig B12-brist döljas. Dosering: Startdos och underhållsdos beror på indikation. Se www.fass.se för utförlig information. Folacin finns som tablett 1 mg i plastburk om 100 och 1000 st. Senaste översyn av produktresumén: 2010-08-27. För mer information och prisuppgifter se www.fass.se.

Referenser: 1. Homocysteine Lowering Trialist’s Collaboration. Dose-dependent effects of folic acid on blood concentrations of homocysteine: a meta-analysis of the randomized trials. Am J Clin Nutr 2005; 82: 806–12. 2. Läkemedelsboken 2011–2012. Kapitel Anemier s. 244-245. 3. Produktresumé Folacin 1 mg, www.fass.se.

Den enkla förklaringen är att insulinet kräver lipidtransportörer för att kunna komma ut ur beta-cellerna, och detta kräver kolesterol. Statinerna minskar insulinutsläppet och detta kallas diabetes. Den livsstilsförändring som krävs för att hålla diabetesen borta (överhuvudtaget) är att få ner kolhydratintaget till max 100 g per dag.

Trötthet, muskelvärk, diabetes – något om biverkningar med statinbehandling Statinbehandling har en grundmurad ställning som förebyggande terapi för att minska risken för konsekvenserna av kardiovaskulär sjukdom. Detta bygger på många kontrollerade studier, men det finns fakta som inte passar in i mönstret, och som gör att vissa forskare är skeptiska till att minskningen av LDL-kolesterol är mekanismen för deras verkan. Om statinbehandling, biverkningar, diabetes, trötthet och muskelvärk skriver här docent Gunnar Nyberg, Sahlgrenska, Göteborg.

I

februari i år utfärdade USAs läkemedelskontrollorgan FDA (Food and Drug Administration) nya säkerhetsföreskrifter för de kolesterolsänkande statinerna för inkludering i läkemedelsinformationen. Det rörde dels att risken för ökande fasteblodsocker och utveckling av diabetes hade konstaterats, dels att statiner kunde medföra kognitiva rubbningar såsom minnesförlust, glömskhet och förvirring (www.fda.gov/consumer).

Däremot tog man bort föreskriften att leverfunktionstest skulle utföras regelbundet. Litet senare under året publicerades en ettårsuppföljning av en finländsk studie för prevention av diabetes typ 2 (T2D) (Rautio et al, BMJ

www.medicinskaccess.se

Open 2012;2:001472, doi; 10.1136/ bmjopen-2012001472). I studien gavs livsstilsråd. Efter 1 år kunde 484 statinanvändare och 2 314 individer som ej använde statin följas upp komplett.

Gruppernas förändringar med avseende på vikt, BMI, blodtryck, kolesterol (total, HDL och LDL) och triglycerider skilde sig ej signifikant mellan grupperna, medan fasteblodsocker var 0,073 mmol/L högre i statingruppen, vilket var signifikant även efter justering för andra riskfaktorer, ålder, kön mm. 7,5 procent i statingruppen hade utvecklat T2D mot 6,5 procent i kontrollgruppen (skillnad ej signifikant).

Författaren drar slutsatsen att nyttoeffekten av livsstilsförändringar hos

individer med hög risk för T2D kan hämmas vid samtidigt statinbruk.

Denna artikel refererades på nätsajten www.theheart.org/article/1449441 och gav upphov till många kommentarer. Dr Roger Blumenthal (Johns Hopkins UMC) påminde om att JUPITER-studien visade en riskökning av T2D med 27 procent men hade en avsevärd nettoeffekt vad beträffar kardiovaskulär sjukdom (CVD).

Flera inlägg vädrade stor skepticism mot vidsträckt användning av statiner (James J King, William Blanchett).

Eddie Vos ansåg att statinerna kunde bidra till hjärtsvikt, eftersom de reducerar coenzym Q10 (Q10), vars syntes i kroppen är beroende av HMGCoA-reductas (HMGR), d.v.s. samma enzym som hämmas av statiner så att LDL-syntesen minskar. Han citerade en egen kontrollerad hjärtsviktstudie av Q10 vs placebo där hospitalisering förekom signifikant mer sällan i Q10-gruppen under 1 år (23 vs37 %, p<0,001). Dennis Brown, läkare, be-

» 19

”Det rörde dels att risken för ökande fasteblodsocker och utveckling av diabetes hade konstaterats, dels att statiner kunde medföra kognitiva rubbningar såsom minnesförlust, glömskhet och förvirring.” »

rättade att han utvecklade svårartad myopati efter cirka ett år på låg dos statin. William Feeman Jr argumenterar kraftfullt mot primärprevention med statiner, och menar att de med risk för atherotrombotisk sjukdom skall statinbehandlas, övriga icke.

Någon beklagar att studien AIMHIGH, som var en jämförelse mellan statin+placebo och statin+niacin med målet att höja HDL, ”killed niacin”.

I detta sammanhang påpekar Wayne Kaesemeyer att de enda 2 studier som kunde visa nytta på incidens av CVD genom höjning av HDL gjordes på patienter som ej tog statiner, medan inga studier på statinanvändare har lyckats med detta. Han påpekar att mekanistiskt är nyttan av HDL-ökning en aktivering av SRB-1-receptorn till förbättrad endotelfunktion, och statiner förbättrar endotelfunktionen bättre än HDL. James J King svarar på ett inlägg om koronarartärkalcifiering som

bra mått för selektion att patienter, att det tvärtom är så att statiner påskyndar koronarartärkalkbildning (en artikel i Diabetes Care 2012) och varnar därför för detta.

Det sista inlägget av 28 kommer från Björn Hammarskjöld som undrar var alla professorshjärnor med kunskap finns. Den enkla förklaringen är att insulinet kräver lipidtransportörer för att kunna komma ut ur beta-cellerna, och detta kräver kolesterol. Statinerna minskar insulinutsläppet och detta kallas diabetes. Den livsstilsförändring som krävs för att hålla diabetesen borta (överhuvudtaget) är att få ner kolhydratintaget till max 100 g per dag. (Björn Hammarskjöld är en känd förespråkare för LC-HF-dieten) I tidskriften Circulation har man ibland en ”Cardiology Patient Page”, med korta artiklar skrivna på ett språk som kan sättas i händerna på patienter, med läkarens vägledning. En sådan

finns om statiner och risk för utveckling av diabetes (Shah RV & Goldfine AB, Circulation 2012;126:e282-4).

Figur 1 är hämtad från denna artikel.

Panel A visar resultat på morbiditet och mortalitet hos diabetiker och icke-diabetiker hos statinbehandlade patienter jämfört med kontroll i form av relativ risk med konfidensintervall.

Panel B visar vilka bedömningar som läggs i respektive vågskålar.

Vem behöver statiner och vem bör inte få dem?

I det följande skall jag diskutera dessa frågor mot bakgrunden av de påtagliga biverkningar som har rapporterats med statiner, vare sig de är svårartade, såsom diabetes, hjärtsvikt eller svår muskelpåverkan (rhabdomyolys), eller ”bara” har en märkbar inverkan på livskvaliteten, såsom muskel- och ledvärk, trötthet och kognitiva störningar såsom glömskhet, minnesförlust och

Figur 1: Överväganden inför beslut om en patient skall behandlas med statin. Notera att för diabetiker går konfidensintervallen för bättre statineffekt över linjen för lika risk vad gäller totalmortalitet och hjärtdöd, men är minst lika bra vad gäller stroke, koronar revaskulering och hjärtinfarkt som för icke-diabetiker. Från Shah RV & Goldfine AB, Circulation 2012;126:e282-4.

20

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Den gängse hypotesen att minskning av LDL-kolesterol är den verksamma mekanismen att minska CVD-risken har ganska länge ifrågasatts av ett fåtal forskare, som tycks ha blivit fler de senaste åren.” konfusion. Speciellt vill jag diskutera frågan om äldre ska ha statiner, och om det är skillnad mellan könen.

Den gängse hypotesen att minskning av LDL-kolesterol är den verksamma mekanismen att minska CVD-risken har ganska länge ifrågasatts av ett fåtal forskare, som tycks ha blivit fler de senaste åren. Alternativa hypoteser till atherosklerosens patogenes finns, som Ravnskov beskrivit i Medicinsk Access nr 2/2009. I en färsk översiktsartikel (Ravnskov U & McCully KS i Am J Med Sci 2012) ges flera argument för hur många epidemiologiska data stämmer bättre med deras hypotes, att atheroskleros (ASCL) orsakar toxiska lipidkomplex i immunreaktioner med bakterier i blodbanan, varvid artärernas vasa vasorum (egna blodkärl) blockeras, ger upphov till nekros och så småningom bildar vulnerabla plaques. Att lågt kolesterol inte har med detta särskilt mycket att göra menar de stöds av t.ex. frånvaro av korrelation av graden av ASCL och kolesterolnivå i blod, att högt kolesterol inte är en riskfaktor för äldre eller för kvinnor, samt att 30-årsuppföljningen av den välkända Framinghamstudien visade att risken för både hjärtmortalitet och total mortalitet var högst hos dem vars kolesterol hade sjunkit mest. (Observera att författarna inte anser statinerna ineffektiva med att minska risken för CVD, men de anser det vara statinernas pleiotropa egenskaper som är de effektiva).

En studie som stöder Framinghamstudien är en färsk ekologisk studie från Linköping där relationen mellan statinbehandling och incidens och mortalitet av hjärtinfarkt i Sveriges alla kommuner studerades. Man fann ingen signifikant relation trots att statinbehandling ökade avsevärt under de studerade åren (1998 – 2002 (Nilsson S et

www.medicinskaccess.se

al, J Neg Res Biomed 2012;10:6-14).

Eftersom de ”lätta” biverkningarna muskelsmärtor, trötthet och kognitiva rubbningar i vilket fall är krämpor som blir allt vanligare med ökande ålder, syns det därför både onödigt och skadligt att förskriva statiner till människor äldre än 70-75 år. Dessutom vet vi att det är stor individuell variation i fråga om metabolismen av statiner (DeGorter et al, J Clin Pharmacol 2012;52:1689-97). Många som inte tål en eller två sorter kan tolerera en tredje, åtminstone till en del. Graden av dessa biverkningar är dock svåra att bedöma: hur trött är det ”normalt” att vara när man är 75 år?

I en färsk studie av artärstyvhet, inflammation och malnutrition hos äldre (70+, medelålder 85 år) (Blacher J et al, J Hum Hypertension 2012;26:51824) befanns hög pulsvågshastighet (PWV) predicerande för mortalitet, men även att LÅGT kolesterol var predicerande för mortalitetsrisk, bägge mycket signifikant. Chokshi NP et al (Am J Cardiology 2012;110:1477-81) ifrågasätter starkt att människor över 80 år skall behandlas med statiner i primärpreventivt syfte. Hur är det då med sekundärprevention, hos patien-

ter som haft en infarkt eller stroke? De flesta meta-analyser som innehåller de stora välgjorda studierna brukar inte ha många patienter över 70 och bara ett fåtal över 75 år, så några specifika data på om det verkligen är effektivt är svårt att hitta. Vad beträffar kvinnor finns en färsk översikt (Gutierrez J et al, Arch Int Med 2012;172:909-19) av 11 placebokontrollerade statinstudier av totalt 43 193 patienter med genomgång hjärt-kärlsjukdom (CVD, stroke eller hjärtinfarkt) som utvärderas med avseende på könsskillnad i terapeutiskt svar. För män minskades risken signifikant för all slags mortalitet och händelser, för kvinnor var det ej signifikant minskning för totalmortalitet och stroke, endast för kardiovaskulära händelser.

Trötthet – en speciell biverkning En speciell biverkning är trötthet.

Detta är ett mycket vanligt symptom vid hjärtsvikt, även lindrig sådan.

Det är otvivelaktigt så att ubiquinon, eller Q10, hämmas av statinbehandling av orsak som angetts ovan. I sin yttersta konsekvens såg man detta i några fas-1-studier av lovastatin som gavs i hög dos till cancerpatienter, ef-

»

Graden av dessa biverkningar är dock svåra att bedöma: hur trött är det ”normalt” att vara när man är 75 år?

21

”En speciell biverkning är trötthet. Detta är ett mycket vanligt symptom vid hjärtsvikt, även lindrig sådan. Det är otvivelaktigt så att ubiquinon, eller Q10, hämmas av statinbehandling av orsak som angetts ovan.” tersom man sett en anticancereffekt i djurförsök. Patienter fick 7-dagarsbehandlingar med lovastatin i doser från 2 till 45 mg/kg och dag, d.v.s. från cirka 150 till 3 000 mg per dag.

Dosen titrerades upp; den dosbegränsande biverkningen var muskelvärk, även illamående, diarré och trötthet förekom. Både kolesterol och Q10 sjönk med upp till 43 och 49 procent, utan dos-response-samband. Om Q10 tillsattes gick muskelvärken tillbaka (Thibault A et al, Clin Cancer Res 1996;2:483 och Invest New Drugs 2001;19:81-3). En blind kontrollerad parallellgruppsstudie av Q10 jämfört med vitamin E (för att antioxidant effekt skulle vara ungefär lika i bägge grupperna) finns; dosen var 100 mg Q10 dagligen i 30 dagar. Patienter med muskelvärk och statinbehandling randomiserades till dessa behandlingar. Q10-gruppen erfor signifikant minskning av svårighetsgraden av värk och dess inverkan på daglig aktivitet, medan i placebogruppen inga förbättringar sågs. Andra studier har använt doser på upp till 200 mg dagligen. En systematisk översikt i JACC (Marcoff L & Thompson PD, JACC 2007;49:2231-7) drog dock slutsatsen att kliniska data fram till den tiden var otillräckliga för att säkert kunna ge rekommendationer, men att å andra sidan tillskott med Q10 är helt ofarligt och biverkningslöst i sig, och att det därför bör försökas om man bedömer statinbehandlingen som essentiell och kognitiva störningar uppkommer.

Sedan 2007 har uppenbarligen mer hänt. Den studie som relaterades ovan (Eddie Vos) har jag inte kunnat identifiera; om den inte ännu är publicerad torde den komma om den är välgjord.

Q10 har f.ö. visats ha antihypertensiv effekt. I en meta-analys av 12

22

studier, varav 3 randomiserade kontrollerade studier om 362 resp. 120 patienter befanns Q10 ha en tydlig blodtryckssänkande effekt av cirka 17 mm Hg systoliskt och 10 mm Hg diastoliskt (Rosenfeldt FL et al, J Hum Hypertension 2007;21:297-306). Ho et al (Cochrane Database Syst Rev 2009;oct7;(4):CD007435) kommer till liknande resultat vid analys av 3 kontrollerade studier (minskning 11/7 mm Hg) men uttryckte viss skepsis till pålitligheten i studierna.

Till frågan om kognitiva störningar kan sägas att en färsk översikt av Rojas-Fernandez & Cameron (Ann Pharmacother 2012;46:549-57) konstaterar att de är sällsynta i den totala litteraturen, men om sådana misstänks kan ett byte från mer lipofila statiner till mer hydrofila (t.ex. pravastatin och rosuvastatin) göra skillnad. – En belysande pro-con diskussion angående huruvida en frisk 55-åring utan andra riskfaktorer än ett förhöjt kolesterol ska behandlas med statin förs i JAMA nr 14, 2012, kan också rekommenderas till läsning.

ningen av LDL-kolesterol är mekanismen för deras verkan. Alternativa hypoteser finns som bör prövas. Vissa biverkningar är besvärande och kan eventuellt lindras med tillskott av Q10. Vid familjär hyperkolesterolemi är sänkning av kolesterol nödvändigt.

Det syns rimligt att med dagens dokumentation statinbehandla yngre och medelålders med högt kolesterol och kardiovaskulära riskfaktorer, men man kan starkt ifrågasätta om statiner överhuvudtaget skall ges till äldre personer (70+), i vilket fall i primärpreventivt syfte. Stora material på sekundärpreventiv statinbehandling hos äldre saknas. Större uppmärksamhet borde ägnas åt de svårbedömda biverkningarna, såsom trötthet, konfusion, glömskhet, minnesförlust, som kan vara nog så besvärliga, och farliga för de äldre.

Sammanfattning Statinbehandling har en grundmurad ställning som förebyggande terapi för att minska risken för konsekvenserna av kardiovaskulär sjukdom. Detta bygger på många kontrollerade studier, men det finns fakta som inte passar in i mönstret, och som gör att vissa forskare är skeptiska till att minsk-

Möjlig intressekonflikt: Författaren är vetenskaplig rådgivare till Sangrale Medical AB, som representerar Arteriograph i Norden.

Gunnar Nyberg Docent, Klin. Fysiol. Avd. Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S, GBG ggnyberg@glocalnet.net www.blogspot.gunnarfnyberg.se

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Resolor® (prukaloprid) är indicerat för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring. Läs produktresumén för Resolor innan läkemedlet förskrivs, särskilt beträffande överkänslighet mot något av innehållsämnena, nedsatt njurfunktion som kräver dialys, tarmperforation eller – obstruktion, obstruktiv ileus, svåra inflammatoriska tillstånd i tarmkanalen, svår och kliniskt instabil samtidig sjukdom, särskilt hos patienter med arytmi eller ischemisk kardiovaskulär sjukdom.

Mycket vanliga biverkningar som associeras med Resolor är huvudvärk, illamående, diarré, buksmärta, som företrädesvis uppträder i början av behandlingen och vanligtvis försvinner inom ett par dagar med fortsatt behandling.

Vanliga biverkningar är yrsel, kräkning, dyspepsi, rektal blödning, flatulens, onormala tarmljud, pollakisuri, trötthet.

Hennes väg bort... ...från kronisk förstoppning

Begränsning av subvention: Resolor® är subventionerat för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.

Referenser: 1. Resolor® (prukaloprid), SPC 2012.

2. Camilleri M et al. N Engl J Med 2008; 358:2344–54.

3. Quigley EM et al. Aliment Pharmacol Ther 2009; 29:315–28.

4. Tack J et al. Gut 2009; 58:357–65.

5. Shire-Movetis. Data on file, SPD555–12, 2012.

L I N D H & PA R T N E R S

t e h Ny

Nu finns det ett nytt läkemedel för kvinnor med kronisk förstoppning Resolor® är en selektiv 5-HT4-receptoragonist indicerad för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.1 Resolor® ger signifikant större andel patienter som uppnår normalisering av tarmtömning*, förbättring av sjukdomsspecifika symtom samt förbättrad livskvalitet jämfört med placebo.1-5 *Definierat som ett medeltal på ≥ 3 spontana, fullständiga tarmtömningar per vecka under den 12 veckor långa studieperioden.

Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Tel 08 544 964 00, medinfoglobal@shire.com

Dags att gå vidare

SE/LO/RES/12/0040

Resolor® (prukaloprid) , (F). Indikation: Resolor® är avsett för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring. AtC-kod: A03AE04. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne, nedsatt njurfunktion som kräver dialys, tarmperforation eller -obstruktion på grund av strukturell eller funktionell störning i tarmväggen, obstruktiv ileus, svåra inflammatoriska tillstånd i tarmkanalen, såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit och toxisk megakolon/megarektum. Varningar och försiktighet: Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av Resolor® till patienter med svårt nedsatt leverfunktion, arytmi eller ischemisk kardiovaskulär sjukdom, lungsjukdom, neurologiska eller psykiska störningar, cancer eller AIDS och andra endokrina störningar. En dos på 1 mg rekommenderas till patienter med svårt nedsatt njurfunktion. Vid svår diarré kan verkan av orala preventivmedel försvagas och användning av en ytterligare preventivmetod rekommenderas för att förhindra att det orala preventivmedlet eventuellt inte skyddar. Rekommenderas inte till män förrän ytterligare data blir tillgängliga, inte heller till patienter med ärftliga tillstånd såsom: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption. Graviditet och amning: Rekommenderas inte under graviditet och amning. effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner: Resolor® har associerats med yrsel och trötthet, speciellt under första dagen av behandling, vilket kan ha en effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Förpackningar: Filmdragerade tabletter 1 mg och 2 mg, 28 st. Texten är baserad på produktresumé: 03/2012. För ytterligare information och priser se www.fass.se.

Dormiplant

TM

500 mg valeriana

ww

w. fa

ss.

se

SoV gott

– vakna utvilad Dormiplant 500 mg är ett växtbaserat läkemedel som innehåller torkat extrakt från valerianarot.

Dormiplant 500 mg används för lindrande av milda nervösa spänningstillstånd och sömnstörningar.

SE_Dormiplant_Ad_MedicinskAccess_1012_210x297

Läs bipacksedeln noga innan användning.

Finns på apoteket och i välsorterade hälsobutiker

Vi finns på Medicinska Riksstämman, monter nr. A01:33.

Kom och besök oss. Välkomna!

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

Sexlivet blir lidande på grund av dolda klimakteriesymtom

E

n internationell undersökning avslöjar att mer än hälften av kvinnor (55 %) i klimakteriet i Sverige och deras partner (61 %) håller med om att de har mindre sex på grund av vaginal atrofi [1]. Det är ett vanligt tillstånd som påverkar upp till 45 procent av kvinnor i klimakteriet [2]. Undersökningen kallad CLOSER (CLarifying vaginal atrophy’s impact On Sex and Relationships) omfattade över 8 000 män och kvinnor från nio länder med erfarenhet av tillståndet, bl.a. 400 män och 400 kvinnor från Sverige.

Undersökningen bekräftar att 6 av 10 kvinnor i Sverige (62 %) undviker att ha intimt umgänge med sin partner på grund av vaginal atrofi. Nästan hälften av svenska kvinnor (45 %) upplevde att sex var mindre tillfredsställande på grund av vaginal atrofi.

Förstört sexlivet Vaginal atrofi är ett kroniskt tillstånd orsakat av sänkta östrogennivåer [3] med symptom som vaginal torrhet, klåda och smärta vid samlag [4]. Vaginal atrofi kan ha en betydande påverkan på livskvaliteten och kan leda till urogenitala problem [3,4].

Nästan en tredjedel (31 %) av svenska kvinnor var oroliga för att deras vaginala atrofi aldrig skulle försvinna och att de inte skulle ha något sexliv i framtiden som följd. De

svenska kvinnorna var, jämfört med kvinnor i andra länder, de mest benägna att tro att deras vaginala atrofi hade lett till slutet på deras sexliv.

– För första gången belyser en studie omfattningen av den vaginala atrofins påverkan på sexlivet för kvinnor i klimakteriet och deras partner. Det som förvånar mig mest är att svenska kvinnor är de mest benägna att tro att tillståndet innebär slutet på deras sexliv. Viktigt att få fram är att det inte alls behöver bli så eftersom det finns olika behandlingsalternativ tillgängliga, men kvinnor fortsätter att lida under tystnad, säger Lars-Åke Mattsson, professor på Sahlgrenska Akademin.

Den vaginala atrofins påverkan är känslomässig likaväl som fysisk. Mer än en tredjedel av svenska kvinnor (36 %) sade att deras vaginala atrofi hade fått dem att känna sig gamla och mer än en fjärdedel (29 %) kände sig mindre attraktiva. Mer än tre fjärdedelar av männen (77 %) höll med om att deras partner hade undvikit intimt umgänge på grund av vaginal atrofi Vaginal atrofi påverkar även partnern negativt och, följaktligen, relationen. Mer än tre fjärdedelar av männen (77 %) höll med om att deras partner hade undvikit intimt umgänge på grund av vaginal atrofi, och mer än en av fem män (24 %) rapporterade att deras partners tillstånd hade förvär-

rat deras egna sexuella hälsoproblem, som exempelvis erektil dysfunktion – Trots att vaginal atrofi drabbar nästan varannan kvinna under hennes livstid, kände många av de svenska kvinnorna i CLOSER-studien att det inte fanns tillräckligt med information att tillgå om tillståndet och vad man ska göra åt det. Tidigare studier har också visat att det fortfarande anses vara ett tabuämne2 men det är oerhört viktigt att uppmuntra mer öppen kommunikation kring ämnet mellan kvinnor och deras partner, samt deras vårdgivare, säger Lars-Åke Mattsson,.

Tillfällig lindring Istället för att tala med en vårdgivare behandlar många kvinnor vaginal atrofi själva med hjälp av receptfria glidmedel och återfuktande produkter.

Dessa åtgärder ger dock bara tillfällig lindring av symtomen och behandlar inte det underliggande tillståndet. När diagnosen vaginal atrofi har ställts kan många vårdgivare rekommendera östrogenbehandling som finns att få i både systemisk och lokal form. Östrogen för lokal behandling, den mest föredragna behandlingen enligt International Menopause Society [3], appliceras direkt på/i slidan medan systemisk hormonbehandling innebär att hormonerna cirkulerar i hela kroppen [3].

HH

Referenser: 1. CLarifying vaginal atrophy’s impact On SEx and Relationships (CLOSER). European Menopause and Andropause Society (EMAS) Annual Congress, March 2012.

2. Nappi RE, Kokot-Kierepa M. Vaginal health: Insights, Views and Attitudes (VIVA) – results from an international survey. Climacteric. February 2012;15:36–44.

3. Sturdee DW, Panay N. Recommendations for the management of postmenopausal vaginal atrophy. Climacteric. 2010;13:509–522.

4. Simon J, et al. Effective Treatment of Vaginal Atrophy With an ultra-Low-Dose Estradiol Vaginal Tablet. Obstetrics & Gynecology. 2008; 112(5):1053–1060.

www.medicinskaccess.se

25

Sommarsols historia började i slutet av 1920-talet i en liten stuga vid havet i Vejbystrand. Där samlades ett kollektiv med dålig hälsa och utan pengar men med en stark vilja och förhoppning om att förbättra sin hälsa.

Sommarsol lyser av tillgänglighet Rehab- och rekreationsanläggningen Sommarsol i Skåne, ligger vackert vid Skäldeviken norr om Ängelholm, nära havet med en långgrund sandstrand. Där finns Spa, pool och restaurang. Rummen är utformade med tanke på gästernas varierade grad av rörelsehinder. Verksamheten har pågått i över 80 år.

S

ommarsols historia började i slutet av 1920-talet i en liten stuga vid havet i Vejbystrand.

Där samlades ett kollektiv med dålig hälsa och utan pengar men med en stark vilja och förhoppning om att förbättra sin hälsa och därmed sin tillvaro. Verksamheten växte och 1936 inleddes samarbete med DHR. Ett samarbete som gav bredare rekrytering av gäster. I början av 1940-talet hade Sommarsol 75 sängplatser, kök och matsal. Ökad efterfrågan gjorde att en del gäster fick bo i tält på området. Det spelade inte så stor roll utan det viktigaste var att njuta av salta bad och den goda gemenskapen. Under 1950-talet ökade antalet rullstolsburna gäster och därmed kraven på utrymme och tillgänglighet.

Nu för tiden är situationen i sam-

26

hället en annan, förståelsen och tillvaron för rörelsehindrade människor har förbättrats, men fortfarande finns behov av rekreation och gemenskap.

Idag har Sommarsol en bred verksamhet med många års erfarenhet inom rehabilitering, rekreation, spa och konferenser.

Rehabilitering På Sommarsol erbjudes en välmeriterad rehabilitering av hög kvalitet.

Man tar emot personer för individuell rehabilitering samt har särskilda diagnosgrupper för: • Stroke/Afasi • MS • Postpolio • Parkinson • Smärta • Ryggmärgsskador

• Multimodal smärtrehabilitering • Nya Viktprogrammet Sommarsol har specialiserat sig på neurologisk rehabilitering, men behandlar även trafikskador, reumatiska sjukdomar, fibromyalgi, lokal eller generell muskelsmärta, rygg- och nacksmärta, artros m.fl.

Behandlingar och aktiviteter anpassas efter gästens behov och önskemål, och sker både individuellt och i grupp.

Målet med rehabiliteringen är, att få mer kunskap om sin diagnos samt att förbättra nedsatta och svaga funktioner, så att vardagen kan blir lättare.

Bland rehabiliteringspersonalen återfinns: • Medicinskt ansvarig läkare (spec. rehabiliteringsmedicin) • Sjukgymnaster • Behandlingsassistenter • Massageterapeuter • Arbetsterapeuter • Logoped och logopedassistent • Sjuksköterskor • Omvårdnadspersonal

Medicinsk access nummer 8/9 2012

– Sommarsol är en fantastisk mötesplats för rehabilitering och rekreation, med medarbetare som har stor erfarenhet och hög kompetens. Därför är det extra roligt att vi kompletterar vår verksamhet med korttidsboende och särskilt boende med rehabiliteringsinriktning, eftersom vi nyligen slutit avtal med 28 skånska och tre halländska kommuner, säger Kenneth Dämbäck, VD Stiftelsen Sommarsol.

• Kostrådgivare • Fritidsledare samt vid behov: • Kurator eller psykolog Moderna behandlingslokaler, fullt anpassade till funktionsnedsatta, behandlingsrum för enskilda behandlingar, örtbad, varmvattenbassänger samt ett ljusrum.

Rekreation Redan 1929 började Sommarsol med rekreationsvistelser. Den sociala miljön var då som nu oerhört viktig. En rekreationsvistelse på Sommarsol innebär närhet till både hav och skog.

Tillgängligheten på Sommarsol gör att vistelsen blir enkel, även för de med en funktionsnedsättning. Här möts alla gäster med värme, omtanke och god service.

En rad olika fritidsaktiviteter erbjuds under årets alla dagar. Vill gästen åka runt på egen hand kan fritidsledaren tipsa om trevliga utflyktsmål och arrangemang i närområdet.

Sommarsols SPA-avdelning är helt tillgänglig även för dig med en funktionsnedsättning. Där erbjuds SPA-behandlingar och SPA-paket, med övernattning och tillgång till badavdelning och relaxen ”Musslan” med SPA-pool.

Nytt för i år är att du kan ta med dig din medhjälpare/assistent till ett mycket förmånligt pris. Som rekreationsgäst kan du inte längre köpa personlig assistans från Sommarsols personal. Måndag till lördag kan du delta i lättgympa och vattengympa. För den som vill träna på egen hand finns tillgång både till Sommarsols Må-brahall och bassänger.

I restaurang, Skeppet, serveras allt från vällagad husmanskost till à la carte. Under sommaren bjuds det på flera olika buffeér. Restaurangen har fullständiga rättigheter.

Håkan Hedin

Hur får jag rehabilitering?

• Du behöver en remiss från din läkare.

• Läkarremissen styrker dina behov.

• De flesta landsting har en uttagningsläkare eller uttagningsnämnd som beviljar rehabiliteringsvistelser.

• Även din kommun, arbetsgivare eller försäkringsbolag kan i vissa fall betala din rehabilitering.

• Du kan även betala din rehabiliteringsvistelse själv.

www.medicinskaccess.se

27

Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt p책 v책r hemsida:

www.medicinskaccess.se

”Målet är att kvinnan inte ska gå upp mer än sex kilo under sin graviditet, men viktigare än det måttet är att hon ändrar sina vanor och äter bra mat.”

Från vänster: Förlossningsöverläkare Elisabeth Storck Lindholm tillsammans med barnmorskorna Camilla Borgström och Anette Holst.

Foto: Johan Adelgren

Våga väga – stöd för överviktiga gravida

S

edan 2006 driver förlossningsöverläkare Elisabeth Storck Lindholm, tillsammans med ett team av barnmorskor, sjukgymnast och dietister projektet, Våga väga, på Auroramottagningen Danderyds sjukhus. Projektet leder till lägre risker och mindre komplikationer för både mamma och barn.

– Tillsammans med barnmorskorna Camilla Borgström, Elisabeth Renfelt Orre, Anette Holst och Cathrine Bonnevier såg vi redan 2006 ett behov av stöd till mammor med övervikt (BMI över 30). 12 procent av alla gravida är överviktiga eller feta, vilket medför stora risker för både mamman och barnet. Bland annat ökar risken för havandeskapsförgiftning, graviddiabetes och stora barn. Förlossningen blir ofta långdragen och svår, med risk för komplikationer, och andelen akuta kejsarsnitt är betydligt högre. Dessutom medför kejsarsnitt på en överviktig kvinna högre risker än på en normalviktig kvinna. Så det finns många skäl till att ge dessa kvinnor stöd, säger Elisabeth Storck Lindholm.

De stöttar kvinnorna genom att samtala mycket med dem och de får träffa en barnmorska varannan vecka.

www.medicinskaccess.se

Kvinnorna har också tillgång till dietist på Norrtulls överviktsenhet och en specialistbarnmorska från Auroramottagningen, Caroline Ottenborg, som med sin erfarenhet hjälper dem att våga föda vaginalt.

– Målet är att kvinnan inte ska gå upp mer än sex kilo under graviditeten, men viktigare än det måttet är att hon ändrar sina vanor och äter bra mat. Frukost, lunch, middag och mellanmål enligt tallriksmodellen. Hon för kostdagbok och väger sig vid varje besök. Utöver det är motion viktigt, 30 minuter om dagen plus vattengymnastik en gång i veckan. Många av dessa kvinnor vill inte visa sig i baddräkt, men tillsammans med andra i samma situation blir det tvärtom en kravlös upplevelse, ofta fylld av skratt. Mycket tack vare vår omtyckta sjukgymnast Anne-Catrine Ljusberg, som även har individuella samtal med kvinnorna, säger Elisabeth Storck Lindholm.

Hjälpt 150 kvinnor Hittills har teamet hjälpt 150 kvinnor.

Drygt var tredje av dem lyckades hålla sig under en viktökning på sex kilo och två av tre lyckades hålla sig under tio kilo, vilket är ett bra resultat. Tack vare

bättre kostvanor och motion, kunde man se en lägre andel havandeskapsförgiftning och graviddiabetes, som glädjande nog låg på ungefär samma nivå som hos normalviktiga, och barnen blev normalstora. Akuta kejsarsnitt blev också färre. Idag ligger de på 26 procent som bara är en något högre andel än för normalviktiga.

Efter förlossningen remitteras de kvinnor som vill till överviktsenheten vid Norrtull. De har ett bra samarbete med dem. Vid uppföljningar har det visat sig att många kvinnor behållit sina nya bättre vanor, och flera har fortfarande kontakt med de andra kvinnorna från projektet, som fortsätter att stödja varandra.

Vad är utmaningen?

Kvinnan själv måste vilja förändring och förstå vad det innebär för både henne och barnet. En del kvinnor remitteras hit, utan att själva ha valt det. Då blir det i allmänhet mycket svårare att lyckas.

Att ändra sina vanor är kanske det svåraste som finns. Det krävs många motiverande samtal och ett stort tålamod.

HH Källa: Danderyds sjukhus

29

Hjälpa alla överviktiga gravida

F

örlossningsöverläkare Elisabeth Storck Lindholm driver tillsammans med medarbetare projektet Våga väga - hjälp till överviktiga gravida.

Hur kan din forskning bidra till det här projektet?

– Jag får fram nya fakta som berör just överviktiga gravida. Till exempel att om vi lyckas få dem att ändra sin kost till det bättre, ökar kvaliteten i modersmjölken. De behöver alltså inte gå ner i vikt, bara äta mer varierat och mindre fett. Jag har även forskat på sfinkterrupturer (allvarliga bristningar under förlossningen) och det

har faktiskt visat sig att överviktiga har en mindre andel sfinkterrupturer, vilket är en intressant iakttagelse.

Beskriv din vision för framtiden – Visionen är naturligtvis att vi kan hjälpa ALLA överviktiga gravida till bättre vanor och mindre risker. I Stockholm är vi idag ensamma om att ha ett Våga väga-projekt, men intresset från andra kliniker är stort.

Min förhoppning är att vi får en ökad förståelse för dessa kvinnor, och hur vi bemöter dem. Många känner skuld och skam och bär på mycket ångest.

De möts av fördomar, och ibland för-

Elisabeth Storck Lindholm

akt, i många sammanhang. Därför måste i alla fall vi inom vården bli mer förstående och visa dem respekt och medmänsklig värme, som de förtjänar.

Var tionde kvinna är förlossningsrädd

I år kommer runt 700 kvinnor till Auroramottagningen på Danderyds sjukhus för att bearbeta sin förlossningsrädsla. – Jag upplever att kvinnor har mer press på sig idag, och många har inte tillit till sin egen kropps förmåga, säger specialistbarnmorskan Lena Hultsberg. 2007 besökte 270 kvinnor Auroramottagningen. I år är det nästan tre gånger så många.

k

ok b i ok

Ny b

! n e b lub

Handbok för klinisk Genusmedicin Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mottagligheten för sjukdomar och dess konsekvenser.

sid. 57!

Beställningstalong på ATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAEditors AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGAGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA-

Handbook of Clinical Gender Medicine Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

Boken täcker tolv olika medicinska områden, ger praktisk och användbar information. Författarna ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG till denna handbok är alla experter som visar den CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG medicinska förståelsen och behandlingen av bl.a.

TATCCAATGATAAGCCGGTATCCA hjärtsjukdom, benskörhet, artrit, smärta, våld m. m.

Av: K. Schenk-Gustafsson, P. R. DeCola, D.W. Pfaff och D. S. Pisetsky.

490 kr

+ porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

30

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Hjälper dina patienter...

...återupptäcka sin värld Remicade vid måttlig till svår Crohns sjukdom1 Kan ge steroidfri remission2* Tidig läkning av tarmslemhinnan3** Administreras endast 6 gånger per år1

Remicade® (infliximab) är en TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Doseringen varierar för de olika indikationsområdena: • Reumatoid artrit • Psoriasisartrit • Ankyloserande spondylit • Psoriasis • Crohns sjukdom (även fistulerande) • Ulcerös kolit • Crohns sjukdom hos barn*** • Ulcerös kolit hos barn***. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab, mot andra murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom sepsis, abscesser, och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV). Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Remicade påbörjas. (Rx, F, SPC mars 2012). Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta att använda dem i minst 6 månader efter den sista behandlingen med Remicade. ***Remicade är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling. Remicade har inte studerats hos patienter yngre än 6 år med ulcerös kolit eller Crohns sjukdtom.

För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar och pris, se produktresumé på www.fass.se Ref 1. Remicade SPC, mars 2012. 2. Colombel JF, et al. NEJM 2010; 362: 1383-95. 3. Rutgeerts, et al. Gastrointest Endosc 2006;63:433-42. *Primär endpoint: v 26, 56,8% Remicade i komb. med azatioprin vs 30% azatioprin, p<0,001. **Primär endpoint: läkning av tarmslemhinnan hos responders v 10, 31% vs 0% för patienter med 3 doser vs 1 dos p=0,010.

MSD, Box 7125, 19207 Sollentuna · Tel 08-57813500 · www.msd.se Remicade: Registered trademark of Centocor Ortho Biotech, Inc. 10 14-GAST-1059060-0000 Okt 2012

Medicinnotiser

Kraftig ökning av adhd-läkemedel till vuxna Antalet personer som behandlas med adhd-läkemedel har ökat kraftigt.

Framförallt ökar förskrivningen till vuxna. Drygt 40 procent av dem får samtidigt fler andra narkotikaklassade preparat. En analys från Socialstyrelsen visar att det finns tecken på missbruk i gruppen.

– Det är anmärkningsvärt att en så stor del av de vuxna som behandlas med adhd-läkemedel också samtidigt använder en rad andra narkotikaklassade läkemedel. Det väcker frågor om felanvändning och lämpligheten i förskrivningen, säger Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Under 2011 hämtade knappt 60 000 personer i Sverige ut minst ett centralstimulerande läkemedel, varav det dominerande var metylfenidat. I vuxengruppen som utgör drygt 27 000 personer använde många även opioder, bensodiazepiner eller andra narkotikaklassade läkemedel. Socialstyrelsens analys visar att dessa personer tidigare ofta vårdats för missbruk eller diagnoser som kan tyda på missbruk, till exempel virushepatit och alkoholförgiftningar. De som hämtade ut narkotikaklassade läkemedel i stor utsträckning använde sig också av flera

förskrivande läkare på olika kliniker.

– Vi hyser farhågor om att det kan finnas en beroendeproblematik i gruppen, därför vill vi uppmärksamma vården och berörda myndigheter på problemet, säger Peter Salmi som konstaterar att det rör sig om regelbunden användning med flera receptuttag per år.

Ett annat kännetecken för vuxengruppen med flertalet narkotikaklassade läkemedel var att den i högre utsträckning använde snabbverkande metylfenidat i form av Ritalin än Concerta, vilket möjligen kan bero på att Ritalin kan ge ett ökat välbefinnande.

– Dessa fynd väcker frågor som Socialstyrelsen ska diskutera vidare med bland andra Läkemedelsverket, säger Peter Salmi.

Socialstyrelsen framhåller samtidigt vikten av att behandla adhd eftersom det annars finns risk att människor får en försämrad livskvalitet exempelvis på grund av svårigheter att fungera socialt i skolan och arbetslivet. Det finns också en hög samsjuklighet med ångest, depression och andra psykiska störningar. Däremot tycks inte behandlingen med metylfenidat omprövas årligen i enlighet med de gällande rekommendationerna. Det pågår även en

omfattande så kallad off label-förskrivning, det vill säga läkemedlet är inte godkänt för vuxna med adhd.

– Utvecklingen kräver vaksamhet.

Centralstimulerande läkemedel kan ge biverkningar på hjärta och kärl, och det förekommer även ökad ångest och aggressivitet. Nationella läkemedelsmyndigheter i EU har när det gäller barn kommit fram till att nyttan överväger riskerna, däremot gäller inte det för behandling av vuxna, säger Peter Salmi och tillägger att det än så länge finns få studier av långtidseffekterna av dessa läkemedel.

Socialstyrelsens analys visar även att flest befintliga användare av centralstimulerande läkemedel finns bland pojkar i åldersgruppen 10 till 17 år, där användarna utgör 3,3 procent av befolkningen. Även flickor har flest användare i denna åldersgrupp, 1,3 procent av befolkningen. Myndigheten planerar under nästa år att publicera en vägledning om stöd till personer med adhd samt att utforma nationella medicinska indikationer för insättning av läkemedel.

HH Källa: Socialstyrelsen

Lättöppnad förpackning godkänd av Reumatikerförbundet har v­ unnit pris – Reumatikerförbundet har i samarbete med bland annat Unicum i flera år arbetat för att företagen ska erbjuda konsumenterna lättöppnade förpackningar. Nu kan även människor med nedsatt handfunktion öppna förpackningar, säger Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.

På Scanpack mässan utdelades 2012 års Scan Star pris 2012 till Tetra Pak för deras kork DreamCapTM 26.

Korken är utvecklad i nära samarbete mellan Reumatikerförbundet och Tetra Pak. Juryns motivering är:

32

”En ny innovativ kork utvecklad för att möta konsumenternas behov. Korkens funktionalitet och enkelhet har testats av både Svenska Reumatikerförbundet och av juryns medlemmar och båda parter anser att den mycket väl motsvarar konsumenternas krav.”

– Många människor har svårt att öppna både läkemedelsförpackningar och dagligvaruförpackningar, vi är mycket glada att vårt arbete ger resultat, säger Anne Carlsson.

Korken är testad och godkänd enligt Reumatikerförbundets metod. Tes-

terna görs i fokusgrupper, där deltar personer med dokumenterat nedsatt handfunktion och alla hanteringsmoment måste uppnå en fastställd nivå för att förpackningen som helhet ska bli godkänd av Reumatikerförbundet som lättöppnad. Flera företag samarbetar med Reumatikerförbundet i sin produktutveckling för att bättre tillgodose konsumenternas krav.

HH

Medicinsk access nummer 8/9 2012

En analys - två resultat!

QuikRead go CRP+Hb ®

Ronald van Vollenhoven

Bra resultat vid behandling av reumatoid artrit Ett nytt läkemedel, JAK-hämmaren tofacitinib, ger överlägset resultat vid behandling mot reumatoid artrit jämfört med standardbehandlingen metotrexat. Det visar data från en fas III-studie som presenterades vid ACR 2012, världens största reumatologiska kongress, i Washington DC. – Studien visar att tofacitinib är överlägset metrotexat när det gäller de kliniska förbättringar som patienter uppnår samt även när det gäller att skydda mot ledskador till följd av reumatismen, säger Ronald van Vollenhoven, professor vid Karolinska Institutet och en av prövarna i den aktuella studien.

Till skillnad från andra läkemedel mot reumatoid artrit verkar tofacitinib genom att påverka signalvägar inne i cellerna. ORAL Start är en pågående fas III-studie som under två år ska jämföra effekt och säkerhet av behandling med tofacitinib med standardbehandlingen, metotrexat, vid måttlig till svår reumatoid artrit hos patienter som inte tidigare behandlats med metotrexat.

De halvtidsresultat som nu presenteras visar att de patienter som fått tofacitinib har uppnått signifikant bättre behandlingsresultat och mindre strukturella ledskador än de patienter som fått standardbehandlingen. Patienterna som behandlas med tofacitinib har även visat en signifikant förbättring av sina sjukdomssymtom. Av de över 900 patienter som deltar i studien ingår nio patienter vid tre svenska sjukhus.

Ronald van Vollenhoven, menar att det är angeläget med nya behandlings­alternativ vid reumatiska sjukdomar, inte minst med tanke på att en del patienter inte svarar på gängse behandlingar eller även kan utveckla resistens mot sin behandling efter ett tag.

– Tofacitinib är en liten molekyl till skillnad från de biologiska läkemedlen. Det innebär att det kan tas som tablett vilket kan vara en fördel jämfört med TNF-hämmare som enbart finns som injektion eller som droppbehandling. Det kan också vara en fördel att det inte finns risk att utveckla antikroppar mot själva läkemedlet, , säger Ronald van Vollenhoven

Nyhet!

CRP+Hb

www.oriondiagnostica.se

HH

www.medicinskaccess.se

33

Medicinnotiser Allt färre drabbas och dör av hjärtinfarkt Andelen som drabbas och dör av akut hjärtinfarkt har minskat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden. Dödligheten har minskat med 58 procent mellan 1990 och 2010. Det visar en ny rapport från Hjärt-Lungfonden.

– Den svenska hjärtforskningen är i världsklass. Tack vare framsteg inom forskningen och vården minskar dödligheten och vi får också fler friska år, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Rapporten från Hjärt-Lungfonden baseras på statistik från Socialstyrelsen och visar att andelen som drabbas av akut hjärtinfarkt har minskat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden. År 1990 drabbades 656 personer per 100 000 invånare, ett antal som har minskat till 453 personer per 100 000 invånare 2010.

Av de som drabbas av hjärtinfarkt är det också färre som avlider. Mellan 1990 och 2010 har dödligheten minskat från 286 till 120 personer per 100 000 invå-

Staffan Josephson

nare. Det innebär en minskning med 58 procent.

– Även om det är en positiv utveckling finns det bakom varje siffra en människa som drabbats, dött och lidit i onödan. Därför finns det fortfarande många utmaningar för hjärtforskningen, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärtinfarkt är den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. 2010 dog cirka 9 000 personer i hjärtinfarkt.

HH Källa: Hjärt-Lungfonden

Ny studie bekräftar kliniskt relevanta fördelar för Sativex vid MS-spasticitet En månads behandling med Sativex munspray minskar måttlig till svår spasticitet vid MS med 20 procent eller mer, för fler än 4 av 10 patienter som tidigare inte har svarat på konventionell behandling. Det visar resultatet från observationsstudien MOVE2 som genomfördes med 300 patienter i Tyskland. Efter tre månaders behandling var förbättringen 30 procent eller mer. Totalt bedömdes 55 procent av alla patienter som deltog från start, som lämpliga för att fortsätta behandlingen efter tre månader.

Den prospektiva observationsstudien MOVE2 (MObility ImproVEments with Spasticity in Multiple Sclerosis) presenterades på ECTRIMS kongress i Lyon, Frankrike. (ECTRIMS står för European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis).

I studien deltog 300 vuxna personer med måttlig till svår MS-spasticitet

34

som behandlades vid 42 specialistkliniker i Tyskland. Medelvärde på NRS-skalan minskade med 25 procent jämfört med värdet innan behandlingen med Sativex. 41 procent av patienterna förbättrades med minst 30 procent från baseline (från 6,7 till 3,2 i denna subgrupp.

– En förbättring på skattningsskalan NRS med minst 30 procent efter tre månader anses som kliniskt relevant. För patienterna innebär det mindre sömnsstörningar i form av kramper, mindre smärta, bättre blåskontroll samt större möjligheter att genomföra vanliga dagliga aktiviteter och att röra sig. Dessa fynd från den kliniska vardagen är i linje med, eller ännu bättre än, de resultat som rapporterats i tidigare kliniska studier av Sativex och de uppnåddes med något färre doser per dag i genomsnitt, säger huvudprövaren för MOVE2, professor Peter Flachenecker, vid neurolo-

giska rehabiliterings­centret Quellenhof i Bad Wildbad, Tyskland.

Cirka 17 000 personer i Sverige har diagnosen multipel skleros (MS).

Muskelstelhet som ofta leder till obehagliga spastiska kramper är ett av de vanligare symtomen.

– Många svenska patienter med MS lider av svår spasticitet, där de etablerade behandlingarna har otillräcklig effekt eller är riskfyllda. Sativex kan bli ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen mot svår spasticitet, säger specialistläkare Joachim Burman, Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

I MOVE2-studien tolererades Sativex i allmänhet väl. Biverkningar rapporterades hos 16,6 procent av patienterna. De vanligaste var yrsel, trötthet eller dåsighet som för de flesta patienter var övergående och mild eller måttlig.

HH

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Medicinnotiser Allt fler får propplösande behandling vid stroke Andelen patienter som får propplösande behandling vid stroke har ökat från 9,2 procent till 11,9 procent sedan Nationella strokekampanjen startade för ett år sedan. Det motsvarar 580 fler personer som varje år kan få behandling som ökar möjligheterna till ett bättre liv.

– De svenska trombolyssiffrorna är bland de bästa i världen, säger Markku Kaste, professor i neurologi vid Helsingfors universitetssjukhus och ledamot i världsstrokeorganisationen WSO:s kampanjkommitté. Den svenska strokekampanjen är något av det bästa jag har sett och antalet personer som har gjort AKUT-testet på kampanjens hemsida är mycket imponerande.

Stroke drabbar årligen cirka 30 000 personer i Sverige. Att snabbt få vård kan vara livsavgörande för den som

drabbas av en stroke, eftersom den viktiga propplösande trombolysbehandlingen måste ges tidigt.

Nationella strokekampanjens stora höstsatsning, Den stora utmaningen – sport vs stroke, är en utmaning till idrottare, motionärer och supportrar över hela landet. Tillsammans ska de göra 50 001 AKUT-test på en månad, ett mer än antal sittplatser på nya nationalarenan. Fem kända idrottsmän och kvinnor – Stefan Holm, Anette Norberg, Staffan Olsson, Josefine Bark och Mathias ”Bissen” Larsson – står bakom kampanjen. Dessutom har en rad idrottsförbund och arrangörer engagerat sig, som exempelvis Vasaloppet, Lidingöloppet, Svenska Handbollsförbundet och Svenska Curlingförbundet.

– För mig är det självklart att ställa upp när det handlar om att kunna bidra

an

mm

stä kar ! ä l r olm de un ockh å t p iS ssa

PROGRAM:

LYR20121001PSE03

Pfizer Forum Läkemedel och vår miljö 29 november 2012, Strandvägen 7a, Stockholm

till att rädda liv. Jag känner dessutom tre personer som drabbats av stroke och som tur är har överlevt. Idrotten har en bred förankring i Sverige och förhoppningsvis kan vi bidra till att budskapet får stort genomslag, säger Anette Norberg, flerfaldig VM- och OS-guldmedaljör i curling.

Nationella strokekampanjen är ett initiativ från Sveriges landsting och regioner. Kampanjen startade i oktober 2011 och ska pågå till och med 2013.

HH

17.30 – 18.00 18.00 – 18.15

Samling och lättare tilltugg Inledning – Malin Parkler, Affärsområdesdirekör Pfizer Primärvård.

18.15 – 19.00

Föreläsare – Bengt Mattson, miljöchef på Pfizer AB, diskuterar frågor med utgångspunkt från industrins och hälso- och sjukvårdens miljömässiga ansvarstagande.

19.00 – 19.45

Föreläsare – Pauline Göthberg, ekonomie doktor, kommer att beskriva de initiativ, bland annat utvecklandet av en leverantörsdatabas, som pågår i samverkan med hälso- och sjukvårdens olika intressenter.

19.45 – 20.00 20.00 –

Frågor och diskussion Lättare buffé

Pa

INBJUDAN TILL VETENSKAPLIG SAMMANKOMST

Anette Norberg,

DATUM: Torsdagen den 29 november 2012 kl.17.30 – 20.00

PLATS: Strandvägen 7a, Stockholm För mer information och anmälan kontakta: Maud Egnell E-post: maud.egnell@pfizer.com

C289996_Annons_Smarta_Miljomote_Annons_180x135.indd 1

www.medicinskaccess.se

Erika Johansson E-post: erika.johansson@pfizer.com

2012-10-16 13:34

35

Medicinnotiser Studie avslöjar självmordsbenägenhet hos deprimerade Psykiatrin framhåller ofta att bedömningen av självmordsbenägna patienter är deras svåraste utmaning. Företaget Emotra har utvecklat, EDOR, ElektroDermal OrienteringsReaktion, ett objektivt och kvantitativt fysiologiskt test för att mäta hyporeaktivitet. Genom att testa deprimerade patienter kan en klinik med 95-97 procent säkerhet avgöra om personen är självmordsbenägen.

I en serie av studier har docent LarsHåkan Thorell, forskare och grundare av Emotra AB, tidigare visat hur man genom att mäta graden av hyporeaktivitet hos deprimerade kan bedöma riskbenägenhet för självmord. Uppföljning och dokumentation av 279 patienter från tre oberoende internationella klini-

ker har påvisat 97 procents tillförlitlighet vid test av hyporeaktivitet i syfte att upptäcka deprimerade patienters självmordsbenägenhet. I samarbete med ledande forskargrupper inom den tyska suicidforskningen har Thorell nu fått den starka kopplingen mellan hyporeaktivitet och självmordsrisk ytterligare bekräftad.

I den tyska undersökningen, som pågick under en tidsperiod av 17 år, testades 783 tyska patienter med liknande metod. I det svensk-tyska samarbetet har testresultaten analyserats med samma tillförlitliga metoder som Thorell använt i sin forskning. Studien har bekräftat samtliga tidigare uppnådda resultat.

Den svensk-tyska studien visar även att hyporeaktivitet är vanligast bland bipolära patienter, vilket stämmer med tidigare observationer att självmord är vanligare bland dessa patienter.

Idag saknas tillförlitliga metoder för att identifiera patienter, som befinner sig i risk för att begå självmord. Den psykiatriska vården kan dock sätta in relevanta resurser för att hindra självmord, när risken väl upptäcks. Genom att låta patienterna genomgå Emotras EDOR-test, kan detta svåra diagnostiska problem lösas. Testet tar inte mer än 15 minuter. Förberedelserna tar 10 - 15 minuter. Testet kan genomföras av snabbutbildad vårdpersonal.

HH

Ny behandling av bakteriell vaginos Uppskattningsvis lider 300 miljoner kvinnor världen över av obehandlad eller otillräckligt behandlad bakteriell vaginos. Det svenska bolaget Laccure AB har utvecklat en ny, revolutionerade behandling för förebyggande av bakteriell vaginos (BV). Produkten tilldelades nyligen en CE-markning som medicinteknisk produkt i klass IIa. Den receptfria vaginaltabletten har provats i randomiserade, kontrollerade kliniska multicenter studier på 126 kvinnor i Sverige. Resultatet visar på en läkande effekt på 80 procent redan efter en vaginaltablett. Med en god säkerhetsprofil och genom att tillgodose kvinnornas behov av en anvandarvän-

lig produkt, utgör Laccures produkt en betydande förbättring i behandlingen av BV. Dessutom kan användandet av denna produkt signifikant minska behovet av antibiotika och därigenom minska risken for antibiotikaresistens.

Produkten bygger på en patentskyddad substans som frigör mjölksyra under en längre tid för att minska det förhöjda vaginala pH-vardet.

– Att vi redan efter en tablett och en veckas behandling fick så stor läkande effekt överskred våra redan högt ställda förväntningar på denna produkt. Studieresultaten har bekräftats i två oberoende studier, vilket ledde fram till CE-markningen, säger

Jeanette Robertsson, VD på Laccure.

BV är den vanligaste vaginala infektionen hos kvinnor i fertil ålder. Uppskattningsvis infekteras varje år mer än 300 miljoner kvinnor världen över. BV orsakas av en obalans i vaginalslemhinnans bakterieflora. Det förhöjda pHvärdet hammar den naturliga tillväxten av lactobaciller, med illaluktande flytningar som följd. Många kvinnor får flera återkommande infektioner. Idag saknas det effektiva och säkra behandlingar som även är anvandarvänliga.

Många kvinnor upplever BV som besvarande och generande, vilket påverkar livskvaliteten negativt.

HH

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

36

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se Medicinsk access nummer 8/9 2012

Medicinnotiser Multivitaminer verkar kunna förebygga cancer Man bör kanske överväga att ta en daglig multivitamin, trots allt. Enligt en stor och mycket omfattande studie på inte mindre än 15.000 manliga läkare som tog multivitaminer dagligen minskar risken för cancer signifikant. Physician’s Health Study II, som studien kallas, är en uppföljning av en tidigare studie som syftade till att testa huruvida vitamin C och E kan förebygga hjärtsjukdomar och cancer.

Den nya studien varade cirka 12 år och genomfördes på män i åldern 50 år och äldre och publiceras i den ansedda Journal of the American Medical Association (JAMA).

Läkarna randomiserades till en daglig multivitamin-tablett eller placebopiller (utan effekt). Efter att forskarna hade analyserat resultaten hittade de en statistiskt signifikant åtta procent lägre risk för cancer bland de män som hade fått multivitaminer jämfört med dem som fick placebo. Dessutom

observerade de en 27 procentig lägre dödlighet bland multivitamin-användare, som hade fått diagnosen cancer tidigare i livet. En liknande effekt sågs inte i placebogruppen. Detta resultat var dock bara borderlinebetydande.

En manlig – specifikt skyddande effekt – av multivitaminer har setts i tidigare forskning. I en fransk interventionsstudie på över 13 000 män och kvinnor, som publicerades 2004, sänkte ett dagligt tillskott med vitaminer och mineraler cancerrisken för män med 31 procent medan ingen effekt sågs hos kvinnor. Resultatet var statistiskt signifikant. Huruvida detta beror på att kvinnor har bättre nutritionsstatus än män till att börja med är fortfarande oklart, men det är ett känt faktum att kvinnor är mer benägna än män att konsumera multivitamintillskott.

Fler och fler människor börjar att komplettera sin kost med en daglig

multivitamin, inte som en ersättning för en hälsosam kost, men bara för att försäkra sig om ett tillräckligt intag av vitaminer och mineraler, som är särskilt viktiga för ett väl fungerande immunförsvar, t ex selen.

HH Källa: Pharma Nord

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm.

Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se www.medicinskaccess.se

37

Forskning och utveckling

Aktiv bevakning kan minska lidandet för prostatacancersjuka Med införandet av så kallade PSAtester, som tas för att upptäcka prostatacancer, upptäcks tumörer tidigt vilket minskar dödligheten. Samtidigt är prostatacancer i många fall en långsamt växande cancerform och många män skulle aldrig hinna utveckla några symtom under sin livstid. Det gör att de behandlas i onödan – och kan tvingas leva med allvarliga biverkningar i form av tarmbesvär, urininkontinens och impotens.

Forskare vid Sahlgrenska akademin kan i en studie med 968 män visa att många prostatacancersjuka skulle kunna avstå behandling och slippa biverkningar, om de istället underkastade sig så kallad aktiv monitorering. Studien är en delstudie i den stora screeningstudie för prostatacancer som sedan 1995 pågår i Göteborg under ledning av Jonas Hugosson vid Sahlgrenska akademin.

– Med aktiv monitorering menas att man med regelbundna kontroller av PSA och vävnadsprovtagning av prostatan följer cancertumörens utveckling. Visar tumören tecken på att växa eller bli mer aggressiv kan man gå vidare med operation eller strålning. Många män kan helt slippa eller i alla fall skjuta fram de biverkningar

som den botande behandlingen kan ge, säger Rebecka Arnsrud Godtman, doktorand hos Jonas Hugosson.

Av de 968 prostatacancersjuka männen i studien valde omkring hälften (46 procent) aktiv monitorering som behandlingsstrategi. Majoriteten av männen hade tumörer av lågrisktyp, men det fanns även män med mellan- eller högrisktumörer. Resultaten visar att: • Av de 440 männen som fick aktiv monitorering avled 60, men bara en av dem till följd av prostatacancer.

• Ingen av de män som hade lågrisktumörer utvecklade spridd prostatacancer eller avled till följd av sin cancer.

• 63 procent av männen i studien stod kvar under aktiv monitorering under hela uppföljningstiden (upp till 15 år).

• 37 procent av de som fick aktiv monitorering avbröt denna för att genomgå behandling (operation, strålning eller hormonbehandling), sedan monitoreringen upptäckt att tumören växt.

• Bara fyra män avbröt den aktiva monitoreringen med hänvisning till att de upplevde den som orosfylld.

• För män med mellan- eller högrisktumörer var aktiv monitorering mer riskfyllt. Män med mellan- eller högrisktumörer löpte en fyra gånger

Rebecka Arnsrud Godtman

högre risk att utveckla en obotbar cancer och/eller avlida till följd av sin cancer, jämfört med de män som hade lågrisktumörer.

– Sammantaget visar våra resultat att en aktiv monitorering har potential att minska överbehandlingen, så att fler män kan slippa biverkningar. En stor andel av de tumörer som upptäcks med hjälp av PSA-screening utgörs av lågrisktumörer, och särskilt äldre män skulle kunna avstå behandling och istället följas säkert med aktiv monitorering, säger Rebecka Arnsrud Godtman.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Blixtsnabb access till rätt ICD-kod

Diagnoskod.se är ett unikt webbverktyg som hjälper dig att söka efter korrekt ICD10-SE-kod. Fyll bara i koden eller en beskrivning av diagnosen i sökrutan så är du igång! Du kan även snabbt och enkelt skapa en egen lista över de diagnoskoder som du ofta använder.

OTH120302PSE02

Diagnoskod.se inkluderar: • Socialstyrelsens verk ICD-10-SE • Vad respektive kod innefattar • Alla fördjupande texter • Vad respektive kod utesluter • Alla anmärkningar

www.diagnoskod.se är helt fri att använda!

38

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Munnen känns inte torr längre”

Maria Lidqvist

Nytt test ger bättre vägledning vid misstänkt livmoderhalscancer Sedan organiserad screening infördes i Sverige på 1960-talet har antalet kvinnor som insjuknar och dör i livmoderhalscancer minskat kraftigt.

Screeningen, där cellprov tas från livmoderhalsen och undersöks i ljusmikroskop, upptäcker cellförändringar tidigt så att de kan behandlas innan de orsakar cancer. Men trots intensiv screening dör fortfarande 250 kvinnor varje år av livmoderhalscancer i Sverige, och ytterligare 500 insjuknar.

Det nuvarande testets känslighet är låg, vilket gör att cellprov måste tas minst vart tredje år. Ett stort antal prover måste dessutom göras om på grund av osäkra resultat – något som orsakar oro hos patienten och extra kostnader för sjukvården.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet har nu utvecklat ett kompletterande test som kan minimera antalet cancerfall som missas.

– Cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av två särskilda virustyper, kallade HPV16 och HPV18. Vi har utvecklat en metod som identifierar markörer för dessa cancerframkallande virus i cellen, vilket möjliggör en mera objektiv tolkning av testresultatet. Metoden kan ge säkrare diagnoser i tveksamma fall, vilket kan minimera antalet missade cancerfall och minska antalet kvinnor som måste återkallas på grund av svårbedömda cellprov, säger doktoranden Maria Lidqvist.

Forskningen bakom metoden har finansierats av Vetenskapsrådet och genomförts vid Sahlgrenska akademin i samarbete med Fujirebio Diagnostics AB i Göteborg.

HH Källa: Sahlgrenska akademin www.medicinskaccess.se

När det känns torrt... …kan Membrasin göra stor skillnad!

Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja som med sitt höga innehåll av karotenoider/ vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna och förhindrar t ex muntorrhet eller torra ögon, vilket har stor betydelse för livskvalité och välbefinnande.

Ett axplock av gjorda Membrasinstudier: Petra S Larmo m fl . Oral Sea Buckthorn Oil Attenuates Tear Film Osmolarity and Symptoms in Individuals with Dry Eyes. The Journal of Nutrition 2010. Erkkola R and Yang B (2003) Sea Buckthorn Oils towards Healthy Mucous Membranes. AgroFood Industry hi-tech.3,53-57. Yang B(2003) Effects of Sea Buckthorn Oil on Skin. Asia Pacific Personal Care 4 (5), 46 – 49.

FINNS I DIN HÄLSOBUTIK OCH PÅ APOTEK

0515-77 78 79 www.helapharma.se

39

Forskning och utveckling Stimulera hjärnceller med ljus Att föra in ett ljuskänsligt protein i genförändrade nervceller, transplantera in nervcellerna i hjärnan på försöksdjur, föra in en optisk fiber i hjärnan och så med dess hjälp belysa nervcellerna och stimulera dem att frisätta mer dopamin mot Parkinsons sjukdom ... Skeendet låter lite som science fiction. Men det ska snart bli verklighet i ett forskningslaboratorium vid Lunds universitet. Än så länge handlar det om grundforskning, men det framtida målet är att hitta nya sätt att behandla Parkinsons sjukdom. Denna allt vanligare sjukdom orsakas av att hjärnans celler inte producerar tillräckligt med signalämnet dopamin. En hel del försök, både på djur och människor, har gjorts med att transplantera in friska nervceller för att råda bot på dopaminbristen.

Men det är svårt att studera vad som händer med transplantaten.

– Vi vet inte hur de nya nervcellerna beter sig när de väl transplanterats in i hjärnan. Knyter de an till omkringliggande celler som de ska, och kan de fungera normalt och producera dopamin som de ska? Kan vi använda ljus för att förstärka dopaminproduktionen? Det är dessa frågor vi vill under-

söka med optogenetik, säger professor Merab Kokaia.

Optogenetik betyder att med hjälp av ljus kontrollera vissa celler i hjärnan och lämna övriga celler opåverkade.

För att göra detta förser man de aktuella cellerna med gener för ett speciellt ljuskänsligt protein. Proteinet gör att cellerna reagerar när de blir belysta med ljus från en tunn optisk fiber som implanteras in i hjärnan. Cellerna kan sedan ”slås på” när man belyser dem.

– Om vi får signaler som svar från hjärnan, så vet vi att det kommer från de intransplanterade cellerna eftersom det bara är de som bär på det ljuskänsliga proteinet. Det ger oss ett mycket mer specifikt sätt att studera hjärnans reaktioner än om man för in en elektrod, vilket är den nuvarande metoden.

Med en elektrod vet man ju inte om de elektriska signaler som uppfångas kommer från ”nya” eller ”gamla” hjärnceller, förklarar Merab Kokaia.

Arbetet kommer att göras i försöksdjur som utgör en s k råttmodell av Parkinsons sjukdom. De celler som transplanteras kommer att vara hudceller från en vuxen människa som ”programmerats om” till nervceller.

Merab Kokaia kommer att samar-

Merab Kokaia

beta med neuroforskarna Malin Parmar och Olle Lindvall i projektet. De tre lundaforskarna har fått ett anslag på 75 000 dollar från Michael J. Fox Foundation, en stiftelse för Parkinsonforskning startad av skådespelaren Michael J. Fox. Det ljuskänsliga proteinet är hämtat från en bakterie, som använder ljuset till att få energi. Eftersom det inte är ett mänskligt protein kommer säkerhetskontrollen att bli extra hård om metoden ska användas på människor.

– Vi vet att detta är forskning på lång sikt. Men metodiken är intressant och det ska bli spännande att se vad vi kan få fram, säger Merab Kokaia.

HH Källa: Lunds Universitet

Ny forskning visar hur astma utvecklas Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.

Astma är en sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Symptomen utlöses ofta av allergen från pollen, pälsdjur eller nötter och den drabbade får svårt att andas. Detta beror på att en av kroppens egna immunceller, mastcellen, exploderar och släpper ut en mängd ämnen som irriterar och förtränger luftvägarna.

40

Det är sedan tidigare känt att omogna mastceller cirkulerar i blodet även hos friska individer. Forskare vid Uppsala universitet har hittat två celltyper, dendritiska celler och alveolära makrofager, som behövs för att omogna mastceller ska kunna ta sig in i lungan. Dessa celler behövs för att ett slags klister ska bildas utmed blodkärlens väggar i lungan. Klistret är specifikt och gör att omogna mastceller bromsas upp istället för att fortsätta cirkulera runt i kroppen. När de omogna mastcellerna stannat upp helt rör de sig in i lungan. En vecka

senare har de blivit mogna mastceller som potentiellt kan orsaka astmasymptom.

I förlängningen hoppas forskarna att kunskap om varför mastceller ökar i lungorna vid astma kan ge upphov till nya läkemedel. Dagens läkemedel mot astma fokuserar på att stabilisera mastcellerna och mildra effekterna av de ämnena som släpps ut. Bättre vore kanske att stoppa mastcellerna från att ta sig in i lungan från första början.

HH Källa: Uppsala Universitet

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Forskning och utveckling Kostbehandling mest effektivt för att gå ner i vikt efter graviditeten De flesta kvinnor ökar sin vikt under graviditeten. För de flesta handlar det om några enstaka kilon, men för ungefär var femte kvinna är viktökningen markant och bestående. Eftersom ett högt BMI ökar risken för komplikationer och sjukdom både under och efter graviditet är viktökningstrenden bland reproduktiva kvinnor ett direkt hälsoproblem. Det gäller särskilt de kvinnor som redan före graviditeten har en ohälsosam övervikt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie med 68 överviktiga eller feta kvinnor utvärderat en metod med kostbehandling, som på tolv veckor fick kvinnorna att i genomsnitt gå ner tio procent av sin kroppsvikt. En uppföljning visade att viktminskningen bestod även ett år efter att kostbehandlingen inletts.

– Konkret innebar behandlingen att kvinnorna fick individualiserade råd och stöd för att gradvis minska intaget av sötsaker, snacks och läsk, att välja lättsockrade och livsmedel med låg fetthalt, fylla halva tallriken med grön-

saker och att minska sina portioner, samt att väga sig regelbundet, säger Fredrik Bertz, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien: – Resultatet är ovanligt bra. Dels såg vi en betydelsefull viktminskning, dels brukar personer som genomgår en diet återfå hälften av viktminskningen under det första året efter behandlingen, men det skedde inte här. Genom att använda avancerade metoder kunde vi även bekräfta effekten av behandlingen på kaloriintag, kaloriförbrukning och andelen muskler och fett i kroppen.

Att amma sitt barn ger, förutom optimal näring till barnet, också en hjälp för mamman att minska sin vikt. Men enligt Fredrik Bertz är amning inte tillräckligt för att uppnå den större viktminskning som överviktiga och feta kvinnor skulle behöva.

– Det har hittills funnits lite kunskap om vad som egentligen är bäst för att behandla fetma efter graviditet, om vi bör satsa på kost eller motion eller på en kombination, och om hur man gör viktnedgången hållbar över tid. Med

Fredrik Bertz

vår studie finns det nu en vetenskaplig grund för att ta fram policys och för att kunna fatta rätt kliniska beslut, vilket förhoppningsvis kan hjälpa kvinnor att uppnå en varaktig viktminskning, säger han.

De kvinnor som kombinerade kostbehandlingen med motion uppnådde förvånande nog inte någon ytterligare viktminskning.

– Det kan bero på att samtliga kvinnor i studien redan var relativt aktiva, och att det alltså inte fanns så stort utrymme för att öka sin totala kaloriförbrukning.

Men tidigare forskning har också visat att bara motion inte räcker för att gå ner i vikt, säger Fredrik Bertz.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Ojämlik tillgång till effektiv diabetesbehandling En insulinpump är den mest effektiva behandlingen för att förebygga syn- och andra organskador hos patienter med typ 1-diabetes. Men vem som får tillgång till en insulinpump beror på kön, ålder och var du råkar bo. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin.

För patienter med typ 1-diabetes, så kallad barndiabetes, kan behandling med insulinpump öka möjligheterna att nå en bättre blodsockernivå, och därmed minska risken för senare komplikationer som till exempel ögon- och njurskador. Men långt ifrån alla får behandling med insulinpump. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där forskare granskat samtliga 7 224 patienter som mellan 1999 och 2010 behandlats för typ 1-diabetes vid tio svenska sjukhus.

– Vi ville se om tillgängligheten till behandlingen skiljer sig mellan olika patientgrupper, och om det finns pa-

42

tienter som skulle ha nytta av en insulinpump men som inte får tillgång till behandlingen i Sverige idag, säger forskaren Marcus Lind som genomfört studien tillsammans med BrittMarie Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.

– Vi kan nu se att tillgången till insulinpump varierar stort. Kvinnor får behandlingen ungefär 50 procent oftare än män, och yngre vuxna i åldern 20 till 30 år får behandlingen mer än dubbelt så ofta som patienter i åldern 40 till 60 år. Patienter med dålig blodsockerkontroll fick behandling betydligt oftare än de med bättre kontroll, medan de med försämrad njurfunktion fick den mer sällan än de med normala värden.

I genomsnitt har 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1 diabetes i Sverige idag tillgång till behandling med

insulinpump. Men användningen varierar stort mellan olika sjukhus: på vissa sjukhus får 12 procent av patienterna en pump, på andra uppåt 30 procent.

Varför tillgången skiljer sig så stort är enligt Marcus Lind svårt att säga, men kostnaden är sannolikt ett skäl: behandlingen med insulinpump kostar cirka 30 000 kronor per år och patient, vilket är flera gånger dyrare än traditionell behandling med sprutinjektioner.

Ett annat skäl kan vara varierande kunskaper och erfarenheter av behandlingen hos personal på olika vårdenheter.

– För att alla diabetiker ska ha så bra blodsockervärden som möjligt borde sjukvården ha en generellt god tillgänglighet till den mest effektiva och avancerade behandlingen, oavsett vem du är eller vid vilken klinik du vårdas, säger Marcus Lind.

HH Källa: Sahlgrenska akademin Medicinsk access nummer 8/9 2012

Rehabilitering Rekreation Spa

Telefon: v채xel 0431- 44 31 00, Fax: 0431-45 33 13 E-post: info@sommarsol.se, Hemsida: www.sommarsol.se Postadress: Sommarsol, Harag책rdsv채gen 27, 266 54 Vejbystrand

Undersökningen visar att 41 procent av de tillfrågade inte har kontaktat med vare sig vård- eller apotekspersonal för råd om behandling av kronisk förstoppning.

Foto: Shire

Få kvinnor rådfrågar vården om behandling av kronisk förstoppning

O

mkring sex procent av Sveriges befolkning lider av kronisk förstoppning och kvinnor drabbas oftare än män [1]. En ny undersökning bland svenska kvinnor med kronisk förstoppning genomförd av Across Health på uppdrag av Shire visar att få frågar vård- eller apotekspersonal om råd kring behandling. Undersökningen visar också att svenska kvinnor i jämförelse med kvinnor i övriga europeiska länder i högre utsträckning föredrar internet som informationskälla framför sjukvårdspersonal [2].

Pinsamt att prata om sina besvär Undersökningen visar att 41 procent av de tillfrågade inte har kontaktat

44

med vare sig vård- eller apotekspersonal för råd om behandling av kronisk förstoppning. Internet ses istället som den främsta informationskällan för bra aktuell information om kronisk förstoppning (26,6%). Vanligaste svaret därefter är allmänläkare (15,5%), apotekspersonal (14,5%), specialistläkare (10,9%) och vänner (8,5%).

Undersökningen visar även att kvinnor hellre rådfrågar apotekspersonal än allmänläkare om nya behandlingar (43% jämfört med 16%) [2].

– Många tycker säkert att det är pinsamt att prata om avföringsbesvär.

Men det är viktigt att söka läkarhjälp när man upplever att man har långvariga problem. Kronisk förstoppning

kan vara ett tecken på annan sjukdom.

Det är inte heller bra att gå länge med förstoppning och att självmedicinera allt för mycket med laxermedel om det inte är på läkares ordination, det kan leda till värre tillstånd. Ett problem med de behandlingsalternativ som funnits är att de inte alltid ger tillräcklig lindring eller långvarig effekt, säger Henry Nyhlin, docent och överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Om kronisk förstoppning Funktionell kronisk förstoppning är ett tillstånd med, i många fall, svåra och kraftigt hämmande symtom som kraftiga buksmärtor och ett nedsatt

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Många tycker säkert att det är pinsamt att prata om avförings­besvär. Men det är viktigt att söka läkarhjälp när man upplever att man har långvariga problem.” allmäntillstånd. Många som drabbas upplever tydliga sociala begränsningar och försämrad livskvalitet [3, 4, 5, 6, 8]. Många går länge med sina besvär och försöker behandla sig själva men är väldigt missnöjda med behandlingen de har tillgång till [5, 6, 7].

Kronisk förstoppning är en relativt utbredd åkomma och den är vanligare

bland kvinnor än bland män. En studie genomförd i Sverige 2002 indikerar att i genomsnitt sex procent av befolkningen lider av kronisk förstoppning [1].

Definitionen ”Rom III-kriterierna”[9] har tagits fram för att standardisera vad som är kronisk förstoppning – det är om man lider av två eller flera av dessa symtom under tre månader:

• Krystning vid tarmtömning 25 procent av tillfällena • Hård avföring åtminstone 25 procent av gångerna • Känsla av ofullständig tarmtömning 25 procent av gångerna • Färre än tre tarmtömningar per vecka HH

1. Walter S, Hallböök O, Gotthard R, Bergmark M, Sjödahl R, Scand J Gastroenterol 2002;37:911–916 2. Undersökning genomförd av undersökningsföretaget Across Health på uppdrag av Shire. 440 svenska kvinnor med kronisk förstoppning har svarat på frågor via en webbenkät, under april och maj 2012.

3. Tack J, Müller-Lissner S, Stanghellini V, et al. Diagnosis and treatment of chronic constipation – a European perspective. Neurogastroenterol Motil 2011;23:697–710.

4.

Johanson JF, Kralstein J. Chronic constipation: a survey of the patient perspective. Aliment Pharmacol Ther 2007;25:599–608.

5.

Belsey J, Greenfield S, Candy D, Geraint M. Systematic review: impact of constipation on quality of life in adults and children. Aliment

Pharmacol Ther 2010;31:938–49.

6.

Wald A, Scarpignato C, Kamm MA, et al. The burden of constipation on quality of life: results of a multinational survey. Aliment Pharma-

col Ther 2007;26:227–36.

7.

Drost J, Harris LA. Diagnosis and management of chronic constipation. JAAPA 2006;19:24–9.

8.

Gershon MD, Tack J. The serotonin signaling system: from basic understanding to drug development for functional GI disorders. Gastro-

enterology 2007;132:397–414.

9.

http://www.romecriteria.org/criteria/

OTH20120706PSE02

www.smärtlinjen.se www.smärtlinjen.se

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

C288933_Smartlinjen_annons_180x75.indd 1

www.medicinskaccess.se

2012-07-06 11:29

45

Människor skiljer sig åt i vilken grad de upplever osäkra situationer som skrämmande.­ ­Osäkerhetsintolerans kallas rädsla och oförmåga att stå ut med osäkra situationer.­Från början utvecklades begreppet av kliniska psykologer. Det är en viktig del av vissa teoretiska modeller och KBT-behandlingar, framför allt för generaliserat­ångestsyndrom och tvångssyndrom.

Att mäta, förstå och behandla osäkerhets­­ intolerans

A

tt försöka kontrollera och förstå framtiden är kanske en av människans allra vanligaste och mest naturliga aktiviteter. Forskare som studerar hjärnans aktivitet när inget särskilt händer, upptäcker att samma områden är aktiva som när man tänker på framtiden. Framtiden är alltid osäker. Också nutiden är full av tvetydiga, oklara och osäkra situationer. Det går aldrig att veta exakt vad som menats, vad som uppfattats och vad kan iakttas. Människor skiljer sig åt i vilken grad de upplever osäkra situationer som skrämmande. Osäkerhetsintolerans kallas rädsla och oförmåga att stå ut med osäkra situationer. Från början utvecklades begreppet av kliniska psy-

46

kologer. Det är en viktig del av vissa teoretiska modeller och KBT-behandlingar, framför allt för generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom.

Senare har osäkerhetsintolerans beskrivits som ett personlighetsdrag, och mött ett allt större intresse inom neuropsykologisk forskning.

Osäkerhetsintolerans förknippas ofta med de kanadensiska psykologerna Freeston och Dugas och deras kolleger. De utvecklade Intolerance of uncertainty scale (IUS), det mest spridda instrumentet för att mäta osäkerhetsintolerans. I dag finns IUS i två spridda versioner, den längre originalversionen och IUS-12, en kortare version med utmärkta psykometriska

egenskaper. IUS-12 kan användas kliniskt i utredningar eller som utfallsmått i behandlingar.

Jag har översatt testet till svenska och beskriver bakgrund, jämförelsedata och psykometriska egenskaper.

En riskfaktor för ångesttillstånd och depression Michel Dugas och hans medarbetare skapade IUS för att förstå bakgrunden till generaliserat ångestsyndrom, ett tillstånd som kännetecknas av omfattande oro. Oro är en verbal aktivitet.

När man oroar sig tänker man påträngande, repetitiva tankar om negativa händelser i framtiden, tankar som åtföljs av ångest. På så sätt skiljer sig

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”När man oroar sig tänker man påträngande, repetitiva tankar om negativa händelser i framtiden, tankar som åtföljs av ångest.” oro från andra former av ångest som framför allt är förknippad med känslor av rädsla, somatiska sensationer och mindre verbalt formulerade tankar.

Människor som oroar sig brukar få en mindre ökning i sin hudkonduktansrespons – alltså ett mått på aktivitet i det sympatiska nervsystemet – än de som känner rädsla. Däremot är oro förknippat med en relativt sett ökad aktivitet i vänster hjärnhemisfär. Lateraliseringen har kopplats till att oro är en verbal aktivitet.

Borkovec menade att oro är ett sätt att försöka undvika subjektivt obehag och intensiva somatiska ångestreaktioner. Enligt Borkovec har orostankar förmågan att hämma de somatiska ångestreaktionerna för en kort tid. Dugas förslag är annorlunda. Det personer med GAD försöker undvika är inte katastrofen i sig – utan den situation

där den kanske skulle kunna inträffa.

Det är alltså osäkerheten i sig som är skrämmande.

Ett exempel: Märta – en fiktiv person – oroar sig över att hennes barn ska ha dött i en olycka. Kanske har de blivit överkörda? Kanske har de råkat förgifta sig själva med förorenad mat.

I en traditionell exponeringsövning skulle Märta få föreställa sig en scen där det värsta hänt – kanske där hon hittar sina döda barn. Men en sådan exponering kan träffa fel. När katastrofen väl är ett faktum finns inget att oro sig över. Ett alternativ är att exponera sig för situationen där osäkerheten är som störst – till exempel att föreställa sig sekunderna innan katastrofen är ett faktum. Sådana exponeringsövningar har använts i både experimentella studier och behandlingsmanualer.

Osäkerhetsintolerans har senare också kopplats till tvångssyndrom, särskilt hos personer med tvångshandlingar kopplade till kontroll [8].

Människor med tvångssyndrom berättar ofta att de kontrollerar saker för att misstanken om att något förfärligt skulle kunna hända väcker stark ångest, oavsett hur liten risken är. Forskningen om osäkerhetsintolerans och tvångssyndrom tyder på att osäkerheten i sig upplevs som hotande.

Men osäkerhetsintolerans är också en riskfaktor för andra ångesttillstånd och depression. I en aktuell metaanalys finns ett återkommande samband mellan osäkerhetsintolerans mätt med IUS och både GAD, depression och tvångssyndrom. En likhet mellan de tre tillstånden är att de kännetecknas av oönskade, påträngande tankar [9].

Också andra tillstånd som social fobi

»

Fråga 1, 2 ,4, 5, 8, 9 = IU-PA; Fråga 3, 6, 7,10,12 = IU-IA Referens: Carleton, R. N., Norton, P. J., Asmundson, G. J.G (2007). Fear of the unknown: a short version of the Intolerance of uncertainty scale. Journal of anxiety disorders, 21, 105-117 Översättning med skaparnas tillåtelse: Johan Lundin Kleberg

www.medicinskaccess.se

47

Tabell 1. Tabell 1. Medelvärden och standardavvikelser för IUS-12

Studie

Hela skalan (IUS-12)

Prospektiv Inhibitorisk Beskrivning av ångest (IU-PA) ångest (IU-IA) studien

Carleton M = 25,85 M = 16,68 M = 9,17 m fl (2007) Sd = 9,45 Sd = 6 Sd = 4,15

McEvoy & M = 37,49 M= 21,81 M = 15,68 Mahoney Sd = 11,40 Sd = 6,92 Sd = 5,23 (2011)

n = 818 227 män, 17-50 år (M =20,7) 576 kvinnor, 17-51 år (M = 20).

Deltagarna är kanadensiska studenter. n = 463, 55% kvinnor. Ålder: M 35 år (sd =11,7). Deltagarna är patienter i psykiatrisk öppenvård med ångest- och depressionstillstånd.

I tabell 1 visas jämförelsedata från två studier av IUS-12.

och panikångest kan kopplas till osäkerhetsintolerans [8,10]. Det verkar som att underliggande dimensioner i IUS-12 predicerar skilda typer av symtom. De frågor som berör obehag inför framtida händelser verkar främst ha ett samband med oro, generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom.

De frågor som handlar om undvikande och passivitet i osäkra situationer predicerar främst depression, social fobi och panikångest [8,10].

Osäkerhetsintolerans - psykofysiologi och neuropsykologi Att osäkerhetsintollerans har ett samband med symtom på ångest och depression är väl belagt. Definitionen av begreppet är något mer oklar. I de tidigaste rapporterna kopplades det till elaborerade kognitiva tolkningar av vad osäkerhet innebär för självet [2].

Men osäkerhetsintolerans har också betydelse för perception och snabba affektiva bedömningar. I ett experiment fick människor titta på bilder av 32 ansikten samtidigt. I några fall fick de i uppgift att avgöra om uppsättning-

48

en av bilder innehöll fler glada eller arga ansikten. I andra fall var det fördelningen mellan manliga och kvinnliga ansikten som skulle bedömas. På så sätt kunde forskarna skapa situationer där experimentdeltagarna kunde vara mer eller mindre säkra på vad de såg. De kunde också skapa situationer där antingen den emotionella bedömningen eller den visuella var osäker.

Samtidigt studerades hjärnakvititeten med fMRI. Det visade sig att personer med hög osäkerhetsintolerans hade högre aktivitet ibland annat insula och främre cingulum (ACC), alltså områden i hjärnan som kopplats till ångest och kroppslig introspektion när de gjorde osäkra emotionella bedömningar än osäkra visuella [11]. Ett annat experiment visade att personer med hög osäkerhetsintolerans visar högre aktivitet i amygdala än andra när det är osäkert om de kommer att se en negativ emotionell bild eller en positiv [12]. Funktionell EEG ger en bättre bild än fMRI av i vilken tidsordning olika kognitiva processer äger rum. En studie av med flera visade att

osäkerhetsintolerans har betydelse för processer som äger rum så tidigt som 150-200 milisekunder efter att en person fått en förvarning om att en emotionellt negativ bild kanske kommer att visas [13].

Psykometriska egenskaper Intolerance of uncertainty scale (IUS) [2] används oftast för att mäta osäkerhetsintolerans, både i kliniska och vetenskapliga sammanhang. Testet består av 27 frågor graderade med en femgradig Likertskala. De första fransk- och engelskspråkiga varianterna av testet hade god reliabilitet och validitet, men det har länge varit något oklart om det testet mäter kan delas upp i flera olika komponenter. Nick Carleton med flera använde faktoranalytiska metoder för att undersöka saken. I en artikel från 2007 kunde de visa att IUS består av två underliggande dimensioner. Den ena handlar om rädsla inför framtiden, den andra om en tendens att undvika situationer och beteenden som förknippas med osäkerhet [3]. De två dimensionerna har

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Stöd Lions Cancerforskningsfond fått namnet prospektiv ångest (IU-PA) och inhibitorisk ångest (IU-IA) [10].

Ett antal senare studier har också visat samma struktur i testet, både i kliniska och ickekliniska grupper [14,8]. Carleton reducerade det ursprungliga IUS till 12 frågor. Det förkortade IUS-12 hade ett mycket högt samband med sin längre föregångare (r = .94-96).

Testet har två delskalor, prospektiv ångest (IU-PA) och inbibitorisk ångest (IU-IA). Båda dessa har hög intern konsistens (α = .85) liksom hela skalan (α =.91). Det förkortade testet verkar ge ett mer väldefinierat mått på osäkerhetsintolerans än sin längre föregångare. Några av de frågor som tagits bort ur det ursprungliga, längre testet verkar vara relaterade specifikt till oro och generaliserat ångestsyndrom [7,10]. Det ursprungliga, längre IUS har god reliabilitet under en femveckorsperiod [2]. Ålder och resultat i IUS-12 har endast ett svagt positivt samband med varandra [15].

I tabell 1 visas jämförelsedata från två studier av IUS-12. Resultat från den svenska översättningen måste förstås tolkas med viss försiktighet, eftersom de inte genomgått någon specifik utvärdering. I det svenska formuläret motsvarar frågorna 1, 2, 4, 5, 8 och 9 delskalan IU-PA och frågorna 3, 6, 7,10 och 12 delskalan IU-IA

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408 Johan Lundin Kleberg Ptp-psykolog, Stockholm Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

www.medicinskaccess.se

Telefon 0652-10892 www.lcff.se 49

Medicinteknik Fördelen med denna termometer är att ta temperaturen på distans på t.ex. sjuka, sovande barn, vilka lätt kan bli irriterade över traditionell temperaturmätning. Man trycker bara på knappen ”Ansikte” för att växla in rätt syftning med mätningen.

Om man växlar över till ”Hem” knappen kan man mäta tempen i nappflaskan, barnmaten eller i badvattnet för att säkerställa att temperaturen inte är för het.

Termometer som mäter temperaturen på distans

T

ermometern VisioFocus, som är en utveckling av den första kontaktlösa termometern i världen, finns nu på marknaden. Genom att trycka in knappen för ”Ansikte” går det att på avstånd mäta temperaturen i t.ex. ett sjukt barn. Om man växlar över till ”Hem” knappen kan man mäta tempen i nappflaskan, barnmaten eller i badvattnet för att säkerställa att temperaturen inte är för het.

VisioFocus fungerar med hjälp av två patenterade infraröda, snabba kalibreringssystem, ett automatisk (AQCS) och ett manuellt (MQCS).

Genom attt eliminera väntetiden på termometern har termometern vidareutvecklats från alla andra infraröda termometrar, vilka har lång stabiliseringstid.

50

Den multifunktionella termometern tillåter användaren att ta kroppstemperaturen hos spädbarn och vuxna, samt temperatur på mat, i nappflaska på badvattnet, på hud, på rummet, på kaffe, vin eller andra föremål som håller en temperatur mellan 1 och 55 ° C. Sjuka, sovande barn Fördelen med denna termometer är att ta temperaturen på distans på t.ex. sjuka, sovande barn, vilka lätt kan bli irriterade över traditionell temperaturmätning. Man trycker bara på knappen ”Ansikte” för att växla in rätt syftning med mätningen. Termometern hålls vinkelrätt mot mitten av pannan och flyttas närmare tills den projicerade temperaturen visas mellan de två konsolerna.

Om termometern inte används under mer än 20 sekunder, går apparaten in i stand-by-läge och visar den omgivande temperaturen i 4 timmar, innan den stänger av sig själv.

Håkan Hedin

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Medicinteknik Helkroppsdräkt som ökar rörligheten och livskvaliteten hos stora patientgrupper Medtechbolaget Inerventions AB, som har tagit fram en unik helkroppsdräkt som ökar rörligheten och livskvaliteten hos stora patientgrupper – vann Medtech Investment Day Award 2012.

Det man på kort tid har lyckats med är att ta fram en enkel och kostnadseffektiv metod för att få konstant spända, spastiska muskler att slappna av på konstgjord väg. Terapin har förpackats i en så kallad Elektrodress, avsedd att underlätta livet för barn och vuxna med framför allt Cerebral Pares, men även stroke, MS, Parkinsons eller andra typer av nervskador.

– Jag tror att vår styrka ligger i hur lätt det är att se vilken nytta vår produkt gör. Redan efter tio minuter säger många att ”det här har jag aldrig kunnat göra förut”. Det har gjort att vi snabbt har kunnat växa och på två år har vi nått ut med vår teknik till mer än 300 patienter. Du får ett personligt

rehabiliteringsprogram inprogrammerat i dräkten som du kan dra på dig själv hemma och tvätta i maskin. Och du slipper underkasta dig dyra och plågsamma behandlingar, som ofta har svåra biverkningar, säger Emma Sjöberg, vice vd för Inerventions.

Idén till Elektrodress presenterades för första gången i SVT:s program

Emma Sjöberg

Draknästet 2010. Två år senare är nu produkten klar att lansera på den svenska marknaden. Inerventions räknar med att nå ut på den västeuropeiska marknaden under 2014-2015.

– Att se hur en del av våra användare åter kan röra sig, sitta eller äta själva, gör det värt hela resan. Det är fantastiskt roligt, säger Emma Sjöberg.

Det var fjärde gången som Medtech Investment Day anordnades av Swedish Medtech och andra gången med nordiska partners.

– Vi har tagit ett rejält steg framåt och stärkt vår nya nordiska plattform ytterligare med ett större inflöde av mer mogna, innovativa bolag. Vi ser också ett ökat internationellt intresse med investerare som kommer från USA, Storbritannien, Frankrike, Israel, Kina och Sydkorea, sa Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech.

HH

Lindra förkylningen med hjälp av naturen.

Tas vid första symtom

Pionjär inom naturlig hälsa – sedan 1923

Echinaforce är ett traditionellt växtbaserat läkemedel (extrakt av Echinacea purpurea), använt för lindring av symtom vid förkylning. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Echinaforce ska inte användas i längre perioder än 10 dagar per behandlingstillfälle, om symtomen kvarstår efter 10 dagars behandling av utbruten förkylning bör man rådgöra med läkare eller annan sjukvårdspersonal. Rekommenderas ej vid graviditet, amning, korgblomsallergi samt till barn under 12 år. Ta noga del av informationen på bipacksedeln eller, i tillämpliga fall, den yttre förpackningen.

Bioforce_MedicinskAccess_nr8-9-2012.indd 1

www.medicinskaccess.se

2012-11-13 07:37

51

Huskur

Vitlök mot förkylning

G

rekerna kallade vitlök för den ”stinkande rosen”, ett mycket gammalt medel att ta till vid förkylning. Enligt grekerna var vitlök också laxerande, bra mot spetälska, lindrade tandvärk, bra mot astma, bronkit, hosta, epilepsi och reumatism. Vilken ört!

För att få i sig vitlöken kan man äta den hackad eller skivad i riklig mängd i maten, till exempel i dagens sallad. Man kan skiva löken tunt och lägga på smörgås eller dricka varm mjölk med pressad vitlök. För att ha effekt som medicin bör vitlöken intas rå, inte kokt eller stekt.

Vinkur Romaren Gaius Plinius rekommenderar vitlök mosad i mortel tillsammans med gröna blad av koriander. Moset får dra i ett glas rött vin, silas och drickes. Ett tips är att pressa vitlöken genom

en vitlökspress in i en sluten tesil, som doppas cirka 10 minuter i ett glas rött vin. Egentligen tog man denna cocktail som en kärleksdryck – ett afrodisiakum – men drycken framstår mer som en ren förkylningsmedicin.

Spännande smak dessutom.

Håkan Hedin Källa: Marguerites Huskurer

Portvin, choklad och lite olivolja Är du glad, modig, agerar moraliskt och utan ånger?

Då har du chans att bli riktigt gammal.

Dricker du dessutom portvin, äter choklad och får i dig lite olivolja varje dag? Då kan du, med mycket tur och vilja, kanske bli hela 122 år gammal.

Det var i alla fall så hon levde fransyskan Jeanne Louise Calment som hade fyllt 122 år när hon dog i Paris 1997.

I ”Receptfritt i praktiken” punktbelyser vi några stora problemområden som många bottnar i vår kost och livsstil. Det handlar bland annat om magen och olika kostrekommendationer – vilken är den ”rätta”?

Finns det över huvud taget något rätt? Vi försöker också ge instrumentell information om egenvård vid exempelvis prostataproblem, klimakteriebesvär samt vid lättare depressioner och nedstämdhet.

Birger Jarlsgatan 55, 111 45 Stockholm Telefon: 08-545 411 60 www.svenskegenvard.se

Beställ boken via vår hemsida www.svenskegenvard.se alternativt mejla till Ann Wahlgren, ann@svenskegenvard.se.

Boken kostar 75 kronor styck, inkl moms plus porto. (Riktpris i butik 175 kr)

52

Medicinsk access nummer 8/9 2012

”Japanese open mind” bildmontage av Bertil Leidner.

Unikt tillfälle

Besök utställningen Konsten i vården på Medicinska Riksstämman!

Anmälningarna till Medicinsk access och Läkaresällskapets konstutställning i samband med Medicinska Riksstämman 2012 har överträffat alla förväntningar. Närmare 30 anmälningar på olika utställare har kommit in. Bland oljor, akvareller och keramik ställer Mona Harrysdotter Olander ut bildvävar, Rimma Axelsson, silversmide och Bertil Leidner, bildmontage. Besökaren kommer att få sig till livs en spännande blandning av konst, kultur och begrundande avkoppling.

M

edicinsk access och Svenska Läkaresällskapet har bjudit in vårdens eget folk att delta med konst i alla möjliga tekniker: olja, akryl, akvarell, gouache, glas, foto, smide, keramik och textil.

Missa inte detta gyllene tillfälle att besöka en unik utställning med skön konst i olika former.

Utställningen kommer att pågå under hela Medicinska Riksstämman.

Konstverken kommer att vara till salu eller bara visas upp. Det enda krav

som har ställts till utställarna är att de arbetar inom eller har anknytning till vården i Sverige.

Närmare 30 utställare Utställarna är: Marianne Brattö, olja.

Irene Grahn, bilder i gobeläng. Margaretha Bååth, botanisk konst. Janina Stoor, olja. Birgitta Tufvesson, akryl.

Mona Harrysdotter Olander, textilkonst. Maaria-Conchita Högberg, Anlouice Silverwitt, olja, Anna Aminoff, olja. Gill Angseryd, keramik. Lotta

”Rödhake” textilkonstverk av Mona Harrysdotter Olander.

www.medicinskaccess.se

Arboreius, foto. Rimma Axelsson, silversmide. Lisbeth Barkholt, akvarell.

Aikaterini Chtzidionysiou, måleri/ teckning. Birger Christensson, naturfoto. Ulla Evers Larsson, måleri. Rebeca Lagercrantz, skulptur /måleri.

Bertil Leidner, bild, montage. Birgitta Sander, måleri. Annica Wohlin Wottrich, keramik. Eija Olsson, akvarell.

Sven Röjdmark, Louise Lindgren, akryl. Shohreh Persis, glas/måleri.

Imbi Rahumaa, akvarell. Svetlana Solarova, lergods.

Håkan Hedin

”Segel”, brosch i silver och bärnsten av Rimma Axelsson.

53

Å P A R E R E M RENU

P

idning t g i l p a vetensk läkaren, e d n e o r Obe ollektivet – . la vårdk e h r å lutsfattaren n s e m b , so n a k s r sjuksköte forskaren,

er/år m m u n 0 med 8-1 emplar. r e m m o 0 ex Utk cirka 19 00 a på upplaga. i en upplag e r r ö t s r a or h Vissa utgåv

ssionen skaren e f o r p v Skrivs a apen själv (läkaren, for lust. akkunsk och s väcker läs m o s jö il m mfl.) i en

www.medicinskaccess.se

!

4 q

Ja.tack,.jag.vill.gärna.prenumerera.ett.år.på.tid-. skriften.Medicinsk.Access.för.391.kr.inkl.moms.

Frankeras.ej Vi.bjuder.på. portot!

Namn..............................................................................................

Avdelning......................................................................................

Svenska Media Docu AB

Adress.............................................................................................

Svarspost Kundnummer:.901.444.900 827.20.Ljusdal

Postadress.....................................................................................

Telefon............................................................................................

Välkommen till

Konsten i vården

Det finns många inom vården som arbetar med Ska­ pande i bild och form. Nu är dom med och ställer ut sin konst för besökarna under Medicinska Riksstäm­ man. Konstnärerna visar upp tavlor i olja, akvareller, skulpturer, keramik, bild samt andra former.

Det är ca 30 konstnärer från vården som visar upp sin konst, bland andra 12 st. från Karolinska. Utställning­ en pågår under alla dagar på Medicinska Riksstäm­ man. Missa inte detta tillfälle att se konst och kultur!

Konstverken kommer att vara till salu eller bara visas upp.

Alla är hjärtligt välkommen till årets konstutställning på Medicinska Riksstämman.

STOCKHOLMSMÄSSAN 28 – 30 NOVEMBER www.riksstamman.se www.sls.se www.medicinskaccess.se

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel. 0651-150 50, www.medicinskaccess.se

Vi ses i monter A 01:10

Björkstig av: Janina Stoor.

Medicinsk access och Svenska Läkaresällskapet samarrangerar Konstutställning på Medicinska Riksstämman 28-30 november.

Bokklubben Friterad orm i Guangzhou Nytt Av: Stephan Rössner

pris!

Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 150 kr

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Vårt pris: 150 kr

Ord. pris: 220 kr

En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

A new vision to understanding medicine

Rössners ABC-bok om hälsa Av: Stephan Rössner

Vårt pris: 150 kr

Vårt pris: 180 kr

Handbok för klinisk ok!

Genusmedicin Ny b Av: Karin Schenk-Gustafsson, DeCola, Pfaff, m.fl.

Vad är hälsa egentligen? Stephan AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG Rössner tar alfabetet till hjälp i Genusmedicin är ett viktigt nytt Editors en område i hälsa och sjukdom. BioKarinofullständig Schenck-Gustafssonuppslagsbok om CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA Paula R. som DeCola ingen kan vara utan.

TATCCAATGATAAGCCGGTATCCAATGAT hälsa logiska och sociala faktorer som Donald W. Pfaff En där några av de ligger till grund för mottagligheDavidnöjesläsning S. Pisetsky senaste rönen presenteras, segliten för sjukdomar och dess konvade myter avlivas och några nya Gender medicine is an important new field in health and disease.

It is derived sekvenser. from top-quality research and encompasses the biological and social determinants uppslag förs fram. that underlie the susceptibility to disease and its consequences. In the future, ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

ACGGTATCCAATGAT

TGCATCACGGTATC

consideration of the role of gender will undoubtedly become an integral feature of

care.

Ord. pris: 196 krall research and clinical Vårt pris: 50 kr

Defining the role of gender in medicine requires a broad perspective on biology and diverse skills in biomedical and social sciences. When these scientific disciplines come together, a revolution in medical care is in the making. Covering twelve different areas of medicine, the practical and useful ‘Handbook of Clinical Gender Medicine’ provides up-to-date information on the role of gender in the clinical presentation, diagnosis, and management of a wide range of common diseases.

Pottholzt funderingar s! t pri ytin well-referenced Av Tomas The contributing authorsWeitoft of this handbook are all experts Nwho,

ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

Handbook of Clinical Gender Medicine Editors: Schenck-Gustafsson, K. (Stockholm); DeCola, P.R.; Pfaff, D.W. (New York, N.Y.); Pisetsky, D.S. (Durham, N.C.) XVI + 522 p., 62 fig., 4 in color, 63 tab., soft cover, 2012 CHF 69.– / EUR 51.– / USD 69.00 Prices subject to change EUR price for Germany, USD price for USA only ISBN 978–3–8055–9929–0 e-ISBN 978–3–8055–9930–6

Ord. pris: 695 kr

Fields of Interest General Medicine; Internal Medicine; Cardiovascular System, Geriatrics, Immunology, Infectious Diseases, Neurology, Metabolism, Nephrology, Oncology, Pharmacology, Psychology, Psychiatry, Social Medicine, Urology

Vårt pris: 490 kr

Pottholzt andra funderingar Nytt chapters, cogently and concisely explain how incorporation of gender issues into Ett gott skratt förlänger livet.

Av Tomas Weitoft research can affect the medical understanding and treatment of heart disease, AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

osteoporosis, arthritis, pain, violence, and malaria among other conditions.

Sjukvården är en tummelplats ACGGTATCCAATGAT för This intriguing and unique medical textbook provides readers with a valuable new perspective to understand and incorporate gender issues into the många olikabiology sorters människor och different branches of medicine. personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter.

Kvicka kommentarer fälls och de www.karger.com/Gender_Medicine mest befängda situationer kan uppstå. Tomas Weitofts humoristiska vardagsbilder vill locka fram skrattet och få oss att se det komiska i det vardagliga och mödosamma slitet i sjukvården.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 50 kr

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

pris!

Nytt

pris!

Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris: 125 kr

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 50 kr

Reumatism Av: Johan Frostegård

ATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT GATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCAC GGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAAT GATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA Editors AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT GATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCAC GGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCAC GGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAAT GATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGAGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGG TATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA AGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGG TATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATC CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCAT

Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle Tbc vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Ord. pris: 220 kr

Handbook of Clinical Gender Medicine

TBC – Dödsängelns budbärare Av: Björn Petrini

Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedelsbiverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Målet med boken är inte att vara heltäckande utan att ge utgångspunkter för att själv söka och värdera information.

Ny aktuell bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom. Den allra senaste forskningen, om förekomst, orsaker, och behandling.

Olle Haglund anses som en av de främsta experterna i Norden på fettsyror.

En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostatacancer – den högsta siffran för någon cancerform i Sverige idag.

Vårt pris: 150 kr

Välfärdens ohälsa Av: Lars Wilsson

Omega-3-revolutionen Av: Olle Haglund

Prostatacancer Av: Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark

Vårt pris: 170 kr

Vårt pris: 100 kr

Ord. pris: 220 kr

Magens språk Av: Lars Fändriks

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Handbook of Clinical Gender pris!

Nytt Medicine

Vårt pris: 150 kr

Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns uppskattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Om bakterier och bakteriesjukdomar Av: Björn Petrini

Ord. pris: 198 kr

Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får övertaget över vaginans bakteriella normalflora.

Vill ha barn Av: Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm

Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris: 280 kr

Sömnens betydelse för hälsa och arbete Av: Torbjörn Åkerstedt

Ord. pris: 280 kr

Diabetes hos barn och unga Av: Gisela Dahlquist

Ord. pris: 290 kr

Candida och andra svampar i våra kroppar Av: Björn Petrini

Vårt pris: 75 kr

I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten. Vidare presenteras nya läkemedel och den senaste forskningen på området

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Allt om Omega-3 Av: Tom Saldeen

pris!

Nytt

Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kost- och livsstilsråd.

Ord. pris: 200 kr

Vårt pris: 50 kr

Kallet döden kärleken Av: Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Fritiden är obefintlig och lönen noll, ändå är arbetsglädjen självklar, liksom kamratskapet och hängivenheten för yrket.

Ord. pris: 150 kr

Vårt pris: 100 kr

Bröstcancer Av Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet

Melanom Av Yvonne Brandberg m.fl.

Karolinska Institutet

Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Vilka behandlingsalternativ finns? Hur kommer du att reagera på behandlingen? Och vad händer om cancern kommer tillbaka eller sprider sig?

Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor, med en ökad exponering för solens ultravioletta ljus som följd. Den drabbar människor i alla åldrar och vid spridning är prognosen dålig.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Ord. pris: 198 kr

Outsidern: pris! min fars kamp Nytt med galenskapen Av: Nathaniel Lachenmeyer

Vårt pris: 50 kr

Denna första svenska handbok i EBMs grunder leder läsaren, steg för steg, genom en process som utgår från en patients sjukhistoria via informationssökning och kritisk litteraturgranskning till en behandlingsrekommendation.

Till hjälp i denna process har världens mest kända detektivpar anlitats, nämligen Sherlock Holmes och Dr. John Watson.

Ord. pris: 210 kr

Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut, vad gör att vi ärver sjukdomen. Är det möjligt att förebygga sjukdomen?

Den nya boken är reviderad med de senaste forskningsrönen samt ett helt nytt kapitel om huruvida man kan förebygga Alzheimers.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Vårt pris: 170 kr

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Av: Britta Wahren och Patrik Wahren

Alzheimer Av: Forskare vid Karolinska Institutet

En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni? En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Ord. pris: 149 kr

Vårt pris: 170 kr

Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes spår Av Jörgen Nordenström

Vi lever som i ett moln av virus och bakterier. Mikroorganismer muterar och blir farligare. Nya sjukdomar som HIV, SARS och fågelinfluensa uppstår och flera former av cancer har visat sig orsakas av infektioner. En viktig bok om olika smittor och hur man skyddar sig.

Ord. pris: 250 kr

Vårt pris: 180 kr

Leveransvillkor: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652-15190 eller ringa 0652-15110 och beställa. Besök vår hemsida www.medicinskaccess.se för mer information om bokklubben.

Faxa eller skicka in beställningstalongen nedan.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på internet: www.medicinskaccess.se

Ja tack, jag vill gärna prenumerera ett år på tidskriften Medicinsk Access för 391 kr inkl moms.

Plats för frimärke

(Fyll i det antal böcker du vill beställa)

Om bakterier...

..........ex

Handbok för klinisk...

..........ex

Friterad orm i Guangzhou

..........ex

Magens språk

..........ex

Allt om Omega-3

..........ex

Candida och andra...

..........ex

Välfärdens ohälsa

..........ex

Pottholzt funderingar

..........ex

Sömnens betydelse...

..........ex

Prostatacancer

..........ex

Pottholzt andra funderingar

..........ex

Evidensbaserad medicin...

Diabetes hos barn...

..........ex

Omega-3-revolutionen ..........ex

Kallet, döden kärleken

..........ex

Outsidern : min fars kamp... ..........ex

Vill ha barn

..........ex

Reumatism

..........ex

Bröstcancer

..........ex

Alzheimer

..........ex

TBC – Dödsängelns...

..........ex

Rössners ABC-bok

..........ex

Melanom

..........ex

Framtidens farliga smitta

..........ex

Namn (texta gärna)

Avd.

Institution/Företag

Adress

Postadress

Telefon (obligatorisk)

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

..........ex

Månadens Pottholzt i Medicinsk access Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Potth

...NÄR MEDIC

PERSON GALLERIET I POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas uppväxt TomasWeitoft, Weitoft, i Stockholm bosatt i Gävle. uppväxt i Stockholm Han har doktorerat vid bosattuniversitet i Gävle.och Uppsala Han har arbetar som doktorerat läkare med vid Uppsala universireumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt tet och arbetar som funderingar” såg reumadagens läkare med ljus i mars 1999. Boken tiska sjukdomar som Pottholzt andra fundespecialitet. ringar kom ut 2007.

”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. I dagarna utkommer den andra boken om Pottholzt.

Smycka ditt hem, kontor, mottagning eller väntrum med välgjorda handmålade kopior i olja på duk. Förgyll din arbetsmiljö med historiska konstverk.

Krøyer ”Hip hip hurra”

20% rabatt

på tavla med ram! Ränte- och avgiftsfri avbetalning i upp till 12 månader!* * Avbetalningsplan läggs upp efter kreditprövning. Planens längd bestäms av köpebeloppet, minsta månadsdebitering är 400 kr. Exempel: Hip hip hurra med ram enl. bilden kostar 7500 kr, med rabatt blir summan 6000 kr som kan delas upp på 12 avbetalningar om 500 kr vardera.

Rosseau ”Tiger i tropisk storm”

Klimt ”Kyssen”

Strindberg ”Staden”

Skånegatan 66, Stockholm | 070-670 26 71 Nybohallen, Järvsö | 0651-76 76 88

58

Renoir ”Roddarnas frukost”

van Gogh ”nattcafé”

www.nastanakta.se

Medicinsk access nummer 8/9 2012

Sittkissare Cernitol behandlar vattenkastningsbesvären vid godartad prostataförstoring. Både för dig som redan sitter ner och för dig som funderar på att börja.

L Ä S M E R O M G O D A R TA D P R O S TATA F Ö R S T O R I N G P Å W W W . C E R N I T O L . S E Läs bipacksedeln noga före användande. För mer information, se fass.se Produktresumén är uppdaterad 2012-07.

Kontakta läkare innan behandling för att inte missa eventuell bakomliggande allvarlig sjukdom (prostata- eller urinblåsecancer). Om besvären förvärras eller kvarstår i mer än 6 månader ska läkare kontaktas för förnyad bedömning.

POSTTIDNING B

Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal

10

starka skäl att besöka Medicinska riksstämman!

Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats för hälso- och sjukvårdens utveckling. Gör som tusentals läkare, forskare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, studenter och andra i vårdteamet – kom och fortbilda dig, debattera, diskutera och mingla med politiker, beslutsfattare och företrädare för näringslivet. Framtidens hälsa är allas ansvar.

6

Vem ska vi lita på? Hur fattades beslutet att erbjuda unga flickor vaccinering mot livmodershalscancer? Är beslutet hälsoekonomiskt och vetenskapligt motiverat?

Med bl a Måns Rosén, chef för SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering.

1

7

2

8

The Mindful Doctor – The Mindful Nurse.

Symposium med bl a Walter Osika, Stressforskningsinstitutet. Presenterar olika stresshanteringsstretegier och mindfulnesstekniker för en hållbar yrkessituation.

Nya diagnostiska kriterier för Alzheimers sjukdom. Idag lider 100 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Tidig behandling är av värde för att kunna initiera terapeutiska och sociala interventioner i tid. Med bl a Lars Lannfelt, Uppsala universitet.

Det humanistiska synsättet i hälso- och sjukvården Med Astrid Seeberger, överläkare, författare till ”Den skamlösa nyfikenheten” och årets etikpristagare av Svenska Läkaresällskapets Hippokratespris.

Ohälsosamma levnadsvanor – vår tids utmaning. Med Elizabeth Dean, professor vid University of British Columbia i Kanada.

Dean efterfrågas världen över för sin forskning inom livsstilsrelaterade sjukdomar så som fetma, diabetes, högt blodtryck, stroke och cancer.

3

Specialistkompetens gör skillnad.

Presenterar förslag på hur en satsning kan utformas för ökad kompetens hos personal inom äldrevård och omsorg. Med bl a Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska och docent i omvårdnad, medlem i Svensk sjuksköterskeförenings styrelse.

4

Framtidens hälsa – vilken levnadsvana väger tyngst? Vilka förändringar av levnadsvanor ger störst hälsovinster? Är det bättre att promenera till jobbet och röka en cigarett istället för att åka med en rökfri buss?

Med Carl-Johan Sundberg.

5

Hemvård istället för vårdhem – när doktorn tar av sig skorna. För drygt 60 år sedan lanserade Ivar Lo-Johansson parollen ”Hemvård istället för vårdhem” för att protestera mot den planerade utbyggnaden av ålderdomshem. Problematiken är annorlunda idag, men fortfarande finns det brister i vården och omsorgen om de äldre.

Moderator Eva Nilsson Bågenholm, Socialdepartementet.

9

Nya kompetenser för morgondagens vårdpersonal. Med bl a Torie Palm Ernsäter, sakkunnig i kvalitets- och vårdutvecklingsfrågor, Svensk sjuksköterskeförening, Micael Edblom och Stefan Lindgren.

10

eLäkekonst – går IT-lösningarna, professionen och patienterna åt samma håll? Har myndighetskraven på journalsystem ökat?

Dessa och många andra frågor tas upp.

Med bl a Karin Johansson, statssekreterare och Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen.

Läs mer på www.riksstamman.se!

28 –30 november 2012 SToCKHoLmSmÄSSAn i ÄLvSjö

Arrangör

Medarrangörer

Mediapartner

Samarbetsorganisationer

Välj mellan hundratals programpunkter + utställning med flera scener.