Sjuksköterskor med ny certifiering kortar köer

Två sjuksköterskor på Skånes universitetssjukhus är först i Sverige med att bli certifierade för 3D-ultraljudsundersökning av bäckenbotten. Tack vare certifieringen kan sjuksköterskorna avlasta läkarnas arbete. På kort tid har de två år långa väntetiderna för en undersökning nu kortats till tre månader.

Det känns väldigt bra att patienter med svåra bäckenbottenproblem nu snabbare kan få hjälp, konstaterar Sara Strandberg, sjuksköterska på Bäckenbottencentrum kirurgi i Malmö som tillsammans med kollegan Mari Dahlberg är först i landet med specialistcertifieringen.

Fler söker hjälp

De senaste åren har antalet patienter som söker hjälp på grund av avföringsinkontinens ökat. Det är problem som oftast uppkommer i samband med förlossning eller på grund av ålder. Hit kommer också patienter med andra bäckenbottenbesvär. – Vi tror inte att antalet sjukdomsfall ökat. Däremot tror vi att de tabun som tidigare funnits kring de här problemen börjar försvinna. Många äldre kvinnor har haft sina problem länge och har skämts för att berätta om att de inte kan kontrollera avföring eller gaser. Samtidigt som yngre kvinnor numera vet vart de ska vända sig för att få hjälp efter en förlossning, berättar docent och överläkare Louis Banka Johnson på Bäckenbottencentrum kirurgi.

Ser helheten

Bäckenbottencentrum kirurgi i Malmö är ledande inom området och tar emot patienter från hela Södra sjukvårdsregionen. Sedan femton år undersöks patienternas bäckenbotten med 3D-ultraljud. Tekniken gör det möjligt att kartlägga hela bäckenbotten och upptäcka problem från slidan, urinblåsan, mellangården och ändtarmen. – Vi ser till helheten. Ingen patient går härifrån utan en vårdplan. En del behöver operation, men de allra flesta får annan medicinsk behandling som hjälper dem till en bättre livskvalitet, berättar Mari Dahlberg.

Samtidigt ger undersökningen patienten en bättre förståelse för vad som orsakar deras problem. – Det ökar motivationen att följa de råd och behandlingsalternativ som vi föreslår.

Kortar köerna

Det krävs både expertkunskap och lång erfarenhet för att göra 3D-ultraljudsundersökningar. När allt fler patienter sökte vård, växte köerna. Lösningen blev att låta mottagningens två sjuksköterskor med specialistkompetens som bäckenbottenterapeuter utföra undersökningarna. – Det gör att vi nu kan ta emot fler patienter. Resultatet av undersökningarna är ovärderligt när vi sätter en diagnos. Men eftersom vi själva inte längre behöver utföra alla undersökningar, kan vi ta emot fler patienter och hålla nere väntetiderna, berättar Marianne Starck, överläkare på Bäckenbottencentrum som de senaste åren lärt ut tekniken till enhetens två specialistsjuksköterskor, men även till många andra sjukhus i landet.

Certifieringen har utformats av experter på Skånes universitetssjukhus i nära samarbete med Emilia Rotstein, specialistläkare i gynekologi från Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Planen är att fler sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster i landet ska få certifiering för att utföra 3D-ultraljudsundersökningar av bäckenbotten.

Redan för två år sedan började sjuksköterskorna Sara Strandberg och Mari Dahlberg göra så kalllade 3Dultraljud på patienterna. Ett arbete som avlastat läkarna och som nu dramatiskt har kortat köerna. Foto: Skånes universitetssjukhus.

Ny undersökning visar:

Var fjärde röntgensjuksköterska har för hög arbetsbelastning, regionerna måste agera.

”Bild- och funktionsmedicin är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling, och kräver röntgensjuksköterskor”. Danderyd röntgen. Foto: Dan Lepp.

Vårdförbundet har under oktober månad låtit Novus undersöka arbetssituationen för röntgensjuksköterskor i landet. Resultaten visar att coronapandemin har gjort en redan tung arbetssituation ännu tyngre för landets röntgensjuksköterskor och det får konsekvenser. Icke-akuta, elektiva och CT-undersökningar har fått nedprioriteras, vilket ökat risken för att vissa sjukdomar, så som cancer, inte upptäcks i tid.  Nu ska alla dessa uppskjutna undersökningar arbetas ifatt. Samtidigt anser 73 procent av röntgensjuksköterskorna att bemanningen är för låg och hela 24 procent har en högre arbetsbelastning än de kan hantera. Det råder stora skillnader mellan regionerna vad gäller antalet röntgensjuksköterskor/100 000 invånare.  Västerbotten ligger bäst till med sina 65 röntgensjuksköterskor/100 000 invånare, medan Gotland ligger sämst till med 19/100 000, snittet i landet ligger på 37/100 000 invånare.

Novus-undersökningen med röntgensjuksköterskor sänder en allvarlig signal till vårdens arbetsgivare och politiker. Bild- och funktionsmedicin är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling, och kräver röntgensjuksköterskor. Ansvariga i de regioner som har alldeles för låg bemanning kan inte vänta och hoppas på det bästa, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet Foto: Dan Lepp.

”Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling”. Danderyd röntgen. Foto: Dan Lepp.

Antal legitimerade och sysselsatta per 100 000 invånare per län 2018. Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2035. Källa: SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035.

OM UNDERSÖKNINGEN:

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Vårdförbundet. Syftet med undersökningen är att undersöka röntgensjuksköterskors inställning till sin arbetssituation vad gäller villkor, arbetsmiljö och utveckling av professionen. Resultaten är representativa för målgruppen. Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.

Madelene Meramveliotaki, leg. röntgensjuksköterska. Foto: Dan Lepp. I Novus-undersökningen är det också avdelningarna i norr som är mest nöjda med sin arbetssituation, medan avdelningarna i öst och sydost sticker ut i negativ riktning. Vårdförbundet kräver nu snabba åtgärder från regeringen, regionerna och privata arbetsgivare för att undvika personalflykt och sjukskrivningar på grund av allt för hög arbetsbelastning, särskilt i de regioner där antalet röntgensjuksköterskor är alldeles för låg.

Arbetssituationen var ansträngd på många håll redan innan pandemin och nu är det ännu värre. Samtidigt uppger 18 av 21 regioner att det råder brist på vår kompetens. Röntgensjuksköterskor ska inte behöva betala med sin egen hälsa för att bistå andra att bli friska. Regioner och privata vårdföretag måste säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både rekrytera och behålla fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling, säger Madelene Meramveliotaki, leg. röntgensjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

Röntgensjuksköterskor utför ett högteknologiskt arbete där tekniken utvecklas hela tiden. Vårdförbundet vill därför att regeringen inför en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Därtill måste arbetsgivarna möta upp med erfarna handledare, god introduktion, bättre arbetsvillkor och en möjlighet att utvecklas under sitt yrkesliv när nu intresset för att utbilda sig till röntgensjuksköterska ökar, säger Sineva Ribeiro.

Röntgensjuksköterskorna har unik kompetens inom medicinsk teknik, omvårdnad och digitalisering och vill axla en nyckelroll i vårdens digitalisering, mobilitets- och teknikutveckling. Därtill kan vi bidra i omställningen till den nära vården, exempelvis genom fler mobila röntgenenheter som tas dit patienterna är. Att arbeta som röntgensjuksköterska kan vara fantastiskt, men vi är tyvärr för få idag i förhållande till behoven och det är det som sliter, säger Madelene Meramveliotaki.