Tappa inte KOL när vårdskulden ska betas av!

”Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men kanske är det slutet på början.” Så långt Winston Churchill, från ett tal i slutet av 1942, efter tre år av krig mot en initialt övermäktig fiende. Nu är vi snart två år in på kampen mot coronaviruset, SARS-CoV-2, och mot en pandemi som fram till nu tagit många, många liv och som satt mycket av övrig sjukvård i vänteläge.

Sjukvårdspersonalen har på många håll gjort hjälteinsatser och nu när vaccineringen i Sverige har nått höga nivåer har det största trycket på vården sjunkit undan. Nu finns det åter tid att ta hand om all uppskjuten vård och all vård som satts på sparlåga. Många av våra medlemmar med kroniska sjukdomar vittnar om att de hållit kontakt med vården digitalt och via telefon. Det är bra och fungerar till en viss gräns! Men många av våra medlemmar vittnar också om att de avstått vård, att de blivit mer isolerade och mindre aktiva. Vi försöker nu vända på detta. Igenom pandemin har vi hållit digitala möten och digitala aktiviteter och nu öppnar alltfler av våra föreningar upp igen. För aktiviteter och för sociala träffar. Samtidigt ska vården nu ta itu med en stor och oreglerad vårdskuld.

Vi får rapporter från Socialstyrelsen och från kvalitetsregister som visar att 26 000 färre personer med astma och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, har gjort spirometri under 2020 jämfört med 2019. Och utan spirometri kan man inte diagnosticera KOL. Många svårt sjuka KOL -patienter har inte kunnat eller avstått från att besöka sjukvården för uppföljning på grund av smittorisken. En patientgrupp som redan före pandemin inte var tillräckligt prioriterad riskerar nu att hamna än mer på efterkälken.

När nu regionerna tar tag i vårdskulden, får en kronisk sjukdom som KOL inte åter hamna i bakvattnet. Regionerna måste därför: • Prioritera vården av KOL -patienter med extra satsningar på diagnosticering av KOL. • Bygg upp fler certifierade astma/KOL -mottagningar som är anslutna till Luftvägsregistret för att ge pri-

märvården bättre möjlighet att ta hand om patienter innan de blir för sjuka. • Satsa på vårdpersonalen och se till att tillräckliga resurser finns för att arbeta evidensbaserat i interprofessionella team med ansvarig läkare, KOL -sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och psykolog utifrån patientens behov.

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendationer redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda.

Med hjälp och stöd från sjukvården finns goda möjligheter för många KOL-patienter att göra stora insatser på egen hand. Med rätt behandling och rätt kunskap kan man leva ett gott, aktivt och rikt liv med sjukdomen under många år. Men, för att komma dit är det första steget att få en diagnos och det får man genom att göra en spirometri. Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendationer redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda.

INGER ROS

Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung