”Titta på Tyskland som snabbt får ut nya cancerläkemedel till patienterna”

Olof Karlsson, läkare och vice ordförande för Njurcancerföreningen. ”Man kan vara med och bryta mark. En studie blir förhoppningsvis ett cancerläkemedel som patienter får tillgång till och därmed bättre vård, det kan också vara en trygghet för patienter att veta att det finns en studie som pågår”. Foto: Canstock, arkiv.

Njurcancer hade fram till för några år sedan en dålig prognos. Tack vare stora forskningsframgångar som lett till nya läkemedel är situationen mer hoppfull. Många patienter väljer att delta i studier för att bidra till utvecklingen – samtidigt hänger inte systemen för införande med och nya läkemedel når inte alltid patienterna.

– Deltar du i en studie kommer du att hjälpa andra, inte bara i Stockholm och Sverige. Det är en global sjukdom så du som deltar gör en jätteinsats. Om behandlingen fungerar blir du också själv rikligt belönad. Det säger Olof Karlsson, läkare och vice ordförande för Njurcancerföreningen, som blev diagnostiserad med spridd njurcancer 2014. Vid årets njurcancerkväll som ägde rum i september låg fokus vid just kliniska studier.

Studier leder till bättre vård

Forskningen går i snabb takt framåt och det har lett till nya läkemedel men även behandlingar som kombinerar olika läkemedel. I Sverige pågår just nu flera forskningsstudier inom njurcancer. För patienter är det valfritt att delta i en klinisk prövning och studien får bara genomföras efter att patienten både muntligt och skriftligt gett sitt samtycke. Samtidigt är kliniska prövningar en förutsättning för att forskningen ska gå framåt och nya läkemedel ska kunna godkännas. För Olof Karlsson var det en självklarhet att delta. – Man kan vara med och bryta mark. En studie blir förhoppningsvis ett cancerläkemedel som patienter får tillgång till och därmed bättre vård, det kan också vara en trygghet för patienter att veta att det finns en studie som pågår.

För den som vill delta i en studie rekommenderar Olof Karlsson att prata med sin läkare och fråga om vilka kliniska prövningar som skulle kunna vara aktuella. Regionala cancercentrum samlar också studier på sin hemsida – där går att söka efter kliniska prövningar utifrån typ av cancer.

Viktigt är att patienterna får ett bra underlag och rådgivning från ansvarig vårdpersonal, eftersom det är patienten själv som fattar beslutet om att vara med. Vad finns det för risker? Vilka biverkningar kan uppkomma och hur mycket tid tar studien i anspråk? – Samtalet med din läkare ska utstråla ett lugn. När läkaren förklarar hur de ska hantera eventuella biverkningar försvinner oron tycker jag. Du bevakas noggrant och det tas labbprover hela tiden, jag kan också alltid få direktkontakt med min ansvariga sjuksköterska, säger Olof Karlsson.

Nya läkemedel når inte Sverige

Men idag är det inte alltid som resultatet av studierna når patienterna. Alla nya läkemedel som testas godkänns inte av TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, för att ingå i högkostnadsskyddet. Något Olof Karlsson är mycket kritisk till. – Varför ska vi vara med i en studie om det inte kommer fram läkemedel till de svenska patienterna? Medicinen kanske istället når Tyskland som har ett annat system för införande av läkemedel. Vi patienter som har slitit med kliniska prövningar har ju då faktiskt bedrivit biståndsverksamhet i Tyskland, säger han.

Kombinationsbehandlingar – svår nöt att knäcka

Särskilt tydlig blir problematiken när det kommer till kombinationsbehandlingar. Systemet för att godkänna och utvärdera kombinationer av olika läkemedel är inte anpassat till hur verkligheten med den snabba utvecklingen ser ut idag – det är samtliga aktörer överens om.

Gustaf Befrits, hälsoekonom på NT-rådet (rådet för nya terapier) i Region Stockholm anser att bristen på hälsodata är ett av problemen. Myndigheterna kan idag till exempel se hur många piller av ett läkemedel som sålts och vilka substanser det kan kombineras med. Men det saknas information om vilka substanser det de facto har kombinerats med. – Har vi ingen aning om det, då har vi väldigt svårt att vikta och komma fram till en hållbar modell där det blir rättvist vem som får pengarna, säger han.

Samtidigt är det kombinationsbehandlingar som många gånger är hoppet för cancerpatienter. – Immunterapi och kombinationsterapier gör att patienterna nu kan tro att det finns hopp, vi går från en sjukdom som innebar en successiv försämring, till att nå ett stadium av att vi får stopp på det och du blir kroniker, säger Olof Karlsson.

Föråldrat system

De beslutande myndigheterna TLV och NT-rådet medgav redan på förra årets njurcancerdag att de regelverk som finns att följa är en bromskloss. Trots flera års översyn har regeringen inte landat i någon uppdaterad modell. Läkemedelsutredningen som lades på regeringens bord i januari 2019 är den första genomgripande översynen av finansieringsmodellen för förmånsläkemedel sedan 1998. Utredningen fick dock skarp kritik från många av remissinstanserna och förändringsarbetet tappade fart. – Systemet behöver absolut förändras, men jag tycker ändå att det har förändrats en hel del under mina år i politiken. Bekymret är att modellen har för lite resurser för att hantera alla de nya fantastiska läkemedlen som kommer. Det fanns väldigt mycket bra förslag i utredningen som vi borde ha haft på plats, säger Dag Larsson (S), ledamot socialutskottet.

Även Acko Ankarberg Johansson (KD), som är ordförande för socialutskottet, anser att det finns vissa delar i läkemedelsutredningen som borde tas fasta på. – Sällsynta sjukdomar eller särläkemedel borde vi ha en gemensam pott för. Där tycker jag att regeringen borde komma tillbaka. Det är dessa läkemedel vi pratar om här, vi bör hantera dem gemensamt i Sverige så att det inte beror på var jag bor, säger hon.

Tysk modell framgångsrik

Enligt en rapport från TLV där man jämfört olika europeiska modeller för prissättning av läkemedel sticker Tyskland ut. Här sätter tillverkarna fritt pris på nya läkemedel och lämnar samtidigt in uppgifter om bedömning av läkemedlets utökade terapeutiska nytta. Läkemedlet utvärderas efter några månader och om effekten inte är bättre än motsvarande tidigare läkemedel sänks priset till referenspriset för motsvarande preparat. Om läkemedlet däremot har större effekt än tidigare preparat förhandlar tillverkaren och myndigheterna priset. Njurcancerföreningen förespråkar den tyska modellen. – De har hittat en lösning som snabbar på processen att få ut nya cancerläkemedel till patienterna. Låt saker komma ut på en testperiod i alla fall så att du får reda på mer fakta om det, säger Olof Karlsson.

Patienternas röst saknas

Med vid året debatt var Liselott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet. Hon anser att en viktig aspekt för att få till bättre processer är att involvera patienterna. – Det som saknas i systemen idag är patienter, patientinflytande och patientinvolvering. Det har vi framfört många gånger. Vi har värdebaserad prissättning på läkemedel idag, det ställer vi oss bakom. Men vem kan avgöra värdet? Det är faktiskt patienten. Om vi jämför läkemedel och enbart tittar på överlevnaden skiljer det kanske inte så mycket, men tittar du på livskvalitet kan det vara radikala olikheter, säger hon.

Tillbaka till Olof Karlsson och den senaste kliniska prövningen han deltog i. Vilket värde gav det honom? – Jag var på röntgen, som det ser ut nu har jag fått stopp på tillväxten av mina metastaser, det är det som går att räkna hem, säger han.

”Vad ska vi med forskning till om behandlingarna inte når patienterna?” Debatt på årets Njurcancermöte med fr. v Olof Karlsson, Njurcancerföreningen, Dag Larsson (S), Socialutskottet, Gustaf Befrits, NTrådet, Jonathan Lind Martinsson, TLV, Liselott Eriksson, Blodcancerförbundet, och Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

MATILDA LANN Medicinjournalist