Medicinsk Access 2020 Tema hjärta-kärl

2020 TEMA HJÄRTA-KÄRL ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

NYA EUROPEISKA RIKTLINJER FÖR PERIFER ARTERIELL KÄRLFUNKTION Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet

Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom

Innehåll Hjärta-Kärl 2020 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.17, 2020 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

26 Nya europeiska riktlinjer för perifer arteriell kärlfunktion 6 B ättre livskvalitet för patienter med aortastenos 14 H ögt blodtryck på akuten förutsäger risk för hjärtkärlsjukdom 18 Actionplan för en illa behandlad folksjukdom 20 H öga nivåer lipoprotein(a) vid typ 1-diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom 24 Diabetes typ 2 vanligare hos män som haft tidig pubertet 30 Alternativ operationsmetod gör att unga klaffopererade kan slippa blodförtunnande

2020 TEMA HJÄRTA-KÄRL ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

NYA EUROPEISKA RIKTLINJER FÖR PERIFER ARTERIELL KÄRLFUNKTION Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet

Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom

Omslaget: Tema Hjärta-Kärl Foto: Canstock, arkiv

34 Studie identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården i Sverige

22 Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet

12 Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom

10 Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad

32 Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom

36 Kunskap om muskelfunktion ger ökad förståelse för hjärtsjukdomar 38 Värt att veta om förmaksflimmer 40 B ehandling med Xarelto plus aspirin minskar den kombinerade risken för kärlhändelser 42 M edelhavskost studeras mot demens vid diabetes 44 B akterier ställer till det för genetisk forskning 46 Farxiga reducerar förvärrande av hjärtsvikt eller kardiovaskulär död M edicinnotiser 8 , 16, 48, 49

HJÄRTA-KÄRL 2020

3

Ny metod för operation av hjärtklaffsjukdom Med en ny metod på Karolinska Universitetssjukhuset har man gjort Sveriges första kateterbaserade operation för att ersätta hjärtats mitralis­klaff. Med denna nya metod kan patienter, som tidigare var bortom behandling, utredas och om anatomiskt möjligt erbjudas den nya kateterbaserade hjärtklaffimplantationen.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Medicinsk Access temanummer Hjärta-Kärl, ur innehåll:

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida:

Nya europeiska riktlinjer för perifer arteriell kärlfunktion: Denna publikation är mycket omfångsrik. Man har utgått från den tyska föreningens guidelines, vilket borgar för ”tysk grundlighet”. Slutsatserna beträffande epidemiologin stöder sig på studier från 1990-talet och fram till 2015.

Några senare översikter finns från 2017-18, men inga nya studier som motsäger de tidigare resultaten. Läs mer...

medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning, funktionsnedsättning och död.

Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige. Läs mer...

Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden. Forskarna fann ett tydligt samband mellan patientens blodtryck och senare insjuknande i hjärtkärlsjukdom, med ökande risk ju högre blodtryck som uppmätts. Läs mer...

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet.

Personer med typ 2-diabetes har en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Banbrytande studier som kommit de senaste åren visar att nya läkemedel kan reducera den risken markant. Läs mer...

Ny kunskap om muskelfunktion ger ökad förståelse för hjärtsjukdomar. Studien är ett genombrott inte bara ur det biologiska perspektivet utan också vad gäller teknikutvecklingen. Läs mer...

Actionplan för en illa behandlad folksjukdom. Benartärsjukdom är en hjärt-kärlsjukdom som trots att den drabbar nästan 20 procent av den äldre befolkningen är en av vår tids mest okända folksjukdomar. Studier visar att patienter med benartärsjukdom har sämre prognos än 4

HJÄRTA-KÄRL 2020

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Foto: Karin Olofsson.

personer som har haft en hjärtinfarkt. Nu behövs nationella riktlinjer, utbildningsinsatser inom primärvården och stöd till patienternas egenvård. Läs mer...

Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet visar en ny studie. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling. Läs mer...

En ny alternativ operationsmetod gör att unga klaffopererade kan slippa blodförtunnande. En majoritet av patienterna med hjärtklaffsproblematik är äldre och kvalificerar väl för en biologisk protes. Men för patienter med behov av en klaff med lång hållbarhet utan blodförtunnande medicinering kan metoden vara ett betydelsefullt alternativ. Läs mer...

Ta väl hand om er!

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

Ställ dina frågor till

0720–78 00 19 Telefontid måndag till torsdag 10.00–12.00

Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer. Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt.

På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför man ska träna.

Vem kan ringa till Flimmertipslinjen?

• Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Frågeställaren kan vara anonym

Flimmertipslinjen är ett samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristol-Myers Squibb och Biosense Webster.

Vad handlar frågorna om?

• Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom, behandling och sjukdomsutveckling • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har: • Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • En strävan att se helheten runt den som behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.

Förträngning på aortaklaffen, aortastenos. är en åkomma som drabbar en till två procent av befolkningen. Risken ökar kraftigt med stigande ålder. Foto: Edwards Lifesciences, arkiv.

Bättre livskvalitet för patienter med aortastenos – Det är en revolution detta med TAVI och en otrolig utveckling, säger Stefan James professor i kardiologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Förträngning i hjärtats aortaklaff, aortastenos, är den vanligaste typen av hjärtklaffsjukdom. 1 av 8 personer över 75 år och äldre drabbas. Den enda behandlingen är att byta ut klaffen. Tidigare kunde det endast göras med öppen kirurgi, då TAVI kom först kring 2000-talet. Det ledde till att upp emot hälften av alla patienter inte kunde få någon behandling. Nu kan operationen göras genom att den nya klaffen förs till hjärtat via ett större blodkärl, en miniinvasiv teknik som kallas transcatheter aortic valve implantation, TAVI. TAVI är alltså ett hjärtklaffsbyte via kateter som oftast sker via ljumskartären.

gör ett klaffingrepp. Orsaken till att människor får aortastenos är ännu inte klarlagd.

– Det är inte samma riskfaktorer som annan hjärtsjukdom med rökning, höga blodfetter och diabetes har vi sett i vår forskning. Vi vet inte heller säkert var kalket kommer ifrån, säger Stefan, som jämför med åderförkalkning av blodkärl där kalk kommer med blodfetter.

– Första tecken på aortastenos är nedsatt ork, dålig kondition och andfåddhet. Har man dessutom svimningar är det allvarligt. Överlevnaden kan då vara sämre än cancer. Då kan man riskera att bara ha ungefär ett halvår kvar om den är den allvarligare graden av aortastenos. Men att svimma och ständigt falla och slå sig är ett ovärdigt sätt att avsluta sitt liv på. Det handlar också om att förbättra livskvaliteten för den tid man har kvar att leva. Det kan bli många levnadsvärda år tack vare en ny hjärtklaff, säger Stefan.

Alltfler patienter kan få TAVI

Hittills har TAVI främst utförts på högriskpatienter som inte klarar öppen hjärtkirurgi, exempelvis på grund av annan sjukdom eller hög ålder. Men nu kan en av TAVI klaffarna användas på alla slags patienter, även lågriskpatienter. Det enligt PARTNER 3-studien som visar att TAVI med en viss hjärtklaff är överlägsen öppen hjärtkirurgi hos patienter med låg risk.

Aortastenos

Aortastenos är en ålderssjukdom, klaffarna riskerar att förtjockas mer ju längre vi lever och ju äldre vi blir.

Risken att dö inom ett år efter att symtom visat sig är 25 till 50 procent om man inte gör något klaffingrepp.

Risken att avlida inom ett år minskar betydligt om man 6

HJÄRTA-KÄRL 2020

Bättre livskvalitet tack vare TAVI

Stefan berättar att idag opererar han ibland 90-åringar som blir så mycket bättre. Ingreppet är så smidigt och patienten kan gå hem redan efter några få dagar på sjukhus och så vara väl återställda efter en vecka.

Nyligen opererade han en kvinna i 65-års åldern som var i mycket dåligt skick med begränsad förmåga att röra sig överhuvudtaget. Hon blev omedelbart bättre med TAVI och kunde obehindrat gå i trappor igen.

Många av dessa patienter lever ofta ensamma och är helt beroende i sitt liv av att kunna vara självständiga, det innebär att kunna klara sig själva, handla mat, betala räkningar och städa sitt hem.

93 procent av patienterna som fått TAVI har nämnt en

förbättrad livskvalitet (QoL) som det primära önskemålet och syftet med ingreppet. Patienterna önskade förbättring inom följande områden i livet: att kunna genomföra en specifik aktivitet, att bibehålla självständighet samt att minska smärta och symtom. 87 procent av dessa patienter uppnådde också sina mål efter operationen.

TAVI-patienter återgick också snabbare till dessa dagliga aktiviteter och uppvisade större förbättring efter 30 dagar jämfört med öppen hjärtkirurgi.

– Sammantaget innebär TAVI betydligt kortare sjukhusvistelse, mindre risk för blödningar, mindre risk för förmaksflimmer och lägre risk för stroke än öppen hjärtkirurgi, säger Stefan.

Behandling

Ungefär 85 procent patienterna blir helt symptomfria eller betydligt bättre efter TAVI. Ett klaffingrepp har oftast både en livsförlängande och symptomlindrande effekt.

Komplikationer vid ingreppet kan dock förekomma, men nyttan med ingreppet är betydligt större än risken.

Stefan och hans team följer en grupp patienter som de skapar en kunskapsbank kring för aortastenos.

De samlar in bildmaterial för att hitta mönster för sjukdomen och behandling.

Stefan har mest arbetat med hjärtinfarkter tidigare, senaste åren har det blivit alltmer aortastenos. Han berättar att nu är läkarna alltmer säkra på sjukdomen, de opererar mer och mer och kan då alltmer förutsäga resultaten. Stefan anser att det är bra att TAVI görs på universitetssjukhusen, där det finns samlad kunskap och erfarenhet för att välja ut patienter, operera samt att ta hand om eventuella komplikationer.

– Att ingreppen utförs av en liten dedikerad skara läkare som fått kompetens och erfarenhet av TAVI är viktigt. Antalet patienter ökar. Alltfler kommer också att kunna erbjudas TAVI tack vare att livskvaliteten visar sig bli så bra. Människor lever allt längre och blir allt äldre idag och behöver en kropp och hjärta som håller länge, vilket är fantastiskt, avslutar Stefan James.

Stefan James professor i kardio­ logi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Foto: Arkivbild

TORD AMRÉ

FAKTA

• Cirka 200 ingrepp per år genomförs med TAVI på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

• 1 500 TAVI har genomförts under 2019 i Sverige (Swedehearts årsrapport 2019) och antalet ökar med cirka 20 till 25 procent per år.

Source: Coylewright M et al. Patient-defined goals for the treatment of severe aortic stenosis: a qualitative analysis; Health Expect. 2016 Oct;19(5):1036-43.

Refereser 1. The New England Journal of Medicine, 2 maj 2019: Transcatheter Aortic-Valve Replacement with a Balloon-Expandable Valve in Low-Risk Patients 2. B aron SJ et al. Effect of SAPIEN 3 transcatheter valve implantation on health status in patients with severe aortic stenosis at intermediate surgical risk: results from the PARTNER S3i trial. JACC: Cardiovascular Interventions; 2018 11(12):1188-1198. KCCQ: Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire. OS: overall summary. MCID: minimal clinically important difference 3. https://www.karolinska.se/globalassets/global/1-teman-och-funktioner/tema-hjarta-och-karl/vardenhet-hjarta-och-karl/ patientinformation-tavi-mott-180911.pdf 4. JAMA CARDIOLOGY, Baron SJ et al, volume 2, number 8, pages 837-845, August 2017 5. Coylewrights qualitative analysis, page: 1041.

6. B aron SJ et al. Effect of SAPIEN 3 transcatheter valve implantation on health status in patients with severe aortic stenosis at intermediate surgical risk: results from the PARTNER S3i trial. JACC: Cardiovascular Interventions; 2018 11(12):1188-1198.

KCCQ: Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire. OS: overall summary. MCID: minimal clinically important difference 7. https://www.karolinska.se/globalassets/global/1-teman-och-funktioner/tema-hjarta-och-karl/vardenhet-hjarta-och-karl/ patientinformation-tavi-mott-180911.pdf

HJÄRTA-KÄRL 2020

7

MEDICINNOTISER

Könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lungoch allergikliniken.

Foto: David Naylor

– Förekomsten av svår sömnapné är lägre hos kvinnor samtidigt som vi vet att en större andel av kvinnornas andningsuppehåll är just under REM-sömn, även kal�lad drömsömn. Om studier visar att det finns skillnader mellan könen skulle det ha stor betydelse för diagnostik och behandling, säger Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien, som nyligen fick forskningsstipendiet ”Kvinnor & Hälsa” från 1,6 miljonerklubben.

Obstruktiv sömnapné karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. Tidigare betraktades obstruktiv sömnapné som ett tillstånd som framförallt drabbar män, men senare studier har visat att det i hög grad även drabbar kvinnor.

Tecken på åderförkalkning

– En stor del av befintliga studier är gjorda på män, medan vi vet mindre om vilka konsekvenser det kan få hos kvinnor. Det finns studier som talar för att andningsstörningar under drömsömnen skulle kunna vara mer skadligt än andningsstörningar under icke-drömsömn. I en tidigare studie såg vi att kvinnor med svår sömnapné under drömsömnen hade en förtjockning av innersta lagret i halspulsåderns vägg, vilket kan ses som ett tecken på åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren.

– Om sömnapné under drömsömnen är särskilt skadligt för hjärt-kärlsystemet får det konsekvenser för hur vi ska behandla sömnapné. REM-sömn utgör cirka 20 procent av total sovtid och återkommer cykliskt under natten med högre koncentration timmarna före uppvaknande.

8

HJÄRTA-KÄRL 2020

Vid behandling med övertrycksandning via mask (CPAP) blir det därför viktigt att behandlingen används hela natten, förklarar hon.

I studien ingår totalt 800 individer; 400 kvinnor från den populationsbaserade kohorten SHE (Sömn och Hälsa hos kvinnor) samt 400 män från den så kallade MUSTACHE-studien (Men in Uppsala; a Study of sleep, Apnea and Cardiometabolic Health).

För att diagnosticera och karaktärisera andningsstörningar under sömnen har samtliga deltagare genomgått polysomnografi, en klinisk neurofysiologisk sömnutredning där man mäter andning, puls och syresättning, men även ben- och ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt inte minst hjärnans aktivitet under sömn. De kommer även undersökas med ultraljud av halspulsådern.

Förutom könsspecifika skillnader är studiens fokus att studera vad det är med andningsstörningarna som är skadligt och vilket eller vilka mått på andningsstörningarna som bäst förutspår risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Källa: Akademiska sjukhuset Obstruktiv sömnapné •K araktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen.

•L eder till dagsömnighet och sänkt livskvalitet och allt fler studier visar att sömnapné också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

•A ndningsuppehållen är associerade med återkommande sänkningar i blodets syresättning, fragmenterad sömn och ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Att försöka andas mot en sluten luftväg medför också stora tryckförändringar i bröstkorgen. Alla dessa faktorer skulle potentiellt kunna bidra till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Nota bene: Forskningsstipendiet Kvinnor & hälsa på 50 000 kronor delas ut av 1,6 miljonerklubben 9 mars av socialminister Lena Hallengren (S) under den årliga hjärt­ kampanjen Woman in Red i Stockholm.

VÄRDEFULLA STUNDER

Lite väl mycket att berätta.

Men det är mamma.

Skydda det som är värdefullt för dina patienter med kranskärlssjukdom och hög risk för ischemiska händelser1 Sekundärpreventiv behandling med Xarelto + ASA, jämfört med behandling med enbart ASA, ger skydd mot:

Daglig dosering:

+ Xarelto® vaskulär dos 2,5 mg × 2

ASA

ASA

låg dos 75–100 mg × 1

1 av 4 allvarliga kardiovaskulära händelser 2* 1 av 4 dödsfall oavsett orsak2** För större blödningar enligt modifierade ISTH-kriterier var den observerade risken för Xarelto + ASA 3,2 % vs. ASA 1,9 % (HR 1,66, p < 0,0001) 2 Ingen signifikant skillnad i dödliga blödningar eller blödningar i kritiska organ 2

ASA = acetylsalicylsyra; ISTH = International Society on Thrombosis and Haemostasis; HR = hazard ratio; RRR = relativ riskreduktion; ARR = absolut riskreduktion. *Allvarlig kardiovaskulär händelse (stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död), 26 % RRR; 1,4 % ARR; p < 0,0001. **Sekundärt effektmått, 23 % RRR; 0,9 % ARR; p = 0,0012.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01).

Tabletter 2,5 mg (F). Indikation: Xarelto, i kombination med acetylsalicylsyra, är avsett för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter med kranskärlssjukdom eller symptomatisk perifer kärlsjukdom med hög risk för ischemiska händelser. Dosering: Den rekommenderade dosen är Xarelto 2,5 mg två gånger dagligen, i kombination med en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicylsyra. Behandlingslängden ska fastställas för varje enskild patient baserat på regelbundna utvärderingar med hänsyn tagen till risken för trombotiska händelser kontra blödningsrisk. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större

blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia.

Samtidig behandling av akut koronart syndrom i kombination med trombocytaggregationshämmande behandling hos patienter med tidigare stroke eller en transitorisk ischemisk attack (TIA). Samtidig behandling av kranskärlssjukdom/ perifer kärlsjukdom med acetylsalicylsyra hos patienter med tidigare hemorragisk eller lakunär stroke, eller någon form av stroke inom en månad. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Vid tillstånd med ökad blödningsrisk bör Xarelto användas med försiktighet.

Administrering av Xarelto bör avbrytas om svår blödning uppstår. Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med

kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Xarelto bör användas med försiktighet hos patienter med kranskärlssjukdom/perifer kärlsjukdom som är ≥ 75 år och samtidigt tar enbart acetylsalicylsyra eller acetylsalicylsyra och klopidogrel eller tiklopidin. Nyttan och risken med behandlingen ska regelbundet utvärderas för varje enskild individ.

Datum för senaste översynen av produktresumén november 2019. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Före förskrivning vänligen läs produktresumén på fass.se. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälsooch sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

XARS0215 – Bilbo

PP-XAR-SE-0572-1

Mars 2020

Referenser: 1. Xarelto 2,5 mg produktresumé, nov 2019. 2. Connolly SJ, Eikelboom JW, Bosch J, et al.

Rivaroxaban with or without aspirin in patients with stable coronary artery disease: an international, randomised, doubleblind, placebo-controlled trial. Lancet 2018 Jan 20;391(10117): 205–18.

"Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård." Foto: Canstock, arkiv.

Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad

10

Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning, funktionsnedsättning och död. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling visar David Darehed att chansen att komma till en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset minskar för varje procents ökning av sjukhusets beläggning när sjukhuset har en beläggningsgrad på över 85 procent. Det gick även att se en variation beroende på tidpunkt på dygnet när patienten kom in för misstänkt stroke. Under jourtid var det färre som blev inlagda direkt på strokeenhet än under dagtid.

– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige, säger David Darehed, doktorand vid Umeå universitet och läkare vid Sunderby sjukhus.

Särskild strokeenhet som första vårdenhet

HJÄRTA-KÄRL 2020

Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård. Men det är

David Darehed, doktorand. Foto: Mattias Petterson

"Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan." Foto: Canstock, arkiv.

alltså inte alla som får tillgång till det direkt.

Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan. Även om utvecklingen här går åt rätt håll och tiden att sätta in sådan behandling i genomsnitt har kortats, gick det också på denna punkt att se skillnader mellan olika sjukhus och tidpunkt på dygnet. Flest fick trombolys snabbt på universitetssjukhus och fler fick det snabbt på dagtid än under jourtid.

– Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till

och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed.

Avhandlingen är baserad på data från det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, berikat med data över beläggningsgrad. Patienter som insjuknade med stroke mellan 2010-2017 är studerade. I den största studien inkluderades över 130 000 patienter. I analyserna har hänsyn tagits till andra möjliga faktorer som kan påverka resultaten, däribland kön, ålder, strokens svårighetsgrad och samsjuklighet.

Källa: Umeå Universitet

Avhandling http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1411292&dswid=6750 David Darehed är uppvuxen i Gällivare. Han är specialist i internmedicin och dubbelspecialiserar sig just nu mot neurologi vid Sunderby Sjukhus i Luleå.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

11

Vi kan förvänta oss att kateterburna mitralisklaffproteser blir del av ordinarie sjukvård redan de närmaste 1-2 åren, först i lägre antal och senare som en större ökning.

Foto: Karin Olofsson

12

HJÄRTA-KÄRL 2020

Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom Det har inte funnits behandlingsalternativ för patienter som inte bedöms klara av hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin, och där kateterbaserad behandling med ett clips i hjärtklaffen inte är lämpligt. Med en ny metod på Karolinska Universitetssjukhuset har man gjort Sveriges första kateterbaserade operation för att ersätta hjärtats mitralisklaff.

Med denna nya metod kan patienter, som tidigare var bortom behandling, utredas och om anatomiskt möjligt erbjudas den nya kateterbaserade hjärtklaff­implantationen.

Ingreppet utfördes av kardiologen Magnus Settergren och hjärtkirurgen Peter Svenarud under ultraljudsvägledning av kardiologen Kari Feldt och kliniska fysiologen Patrik Norgren.

Det finns patienter med mitralisklaffläckage som inte kan opereras ens med minimal-invasiv hjärtkirurgi på grund av skörhet och andra sjukdomar som gör att patienten inte klarar av hjärt-lungmaskinen. Då erbjuder denna nya behandlingsmetod med kateterburet klaffbyte en helt ny möjlighet att behandla patienter som tidigare inte kunde behandlas. Vi är i början av ny era för kateter­ behandling av mitralisklaffen, säger kardiologen Kari Feldt, vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hela ingreppet görs på slående hjärta

Till skillnad från tidigare öppnar man inte patientens bröstkorg på vanligt sätt. Istället öppnar hjärtkirurgen ett mindre hål i bröstkorgen vid hjärtspetsen. Sedan förs den nya mitralisklaffen in via kateter, därav namnet kateterbaserad operation. Ingreppet vägleds av hjärtultraljud och röntgen. Hela ingreppet görs på slående hjärta utan behov av hjärt-lungmaskin.

För denna grupp patienter fanns tidigare ingen behand­ ling för att komma tillrätta med den svårt läckande klaffen.

Patienterna drabbades av progressiv hjärtsvikt och för tidig död. Klaffimplantationen utfördes som en del i en så kallad fas IV studie.

Fakta mitralisklaff Mitralisklaffen finns mellan vänster förmak och vänster kammare i hjärtat. En skadad klaff läcker och det syresatta blodet strömmar tillbaka till förmaket och lungorna när hjärtat försöker pressa ut blodet till kroppen.

Detta leder till att den drabbade patienten upplever andfåddhet och nedsatt ork.

Mitralisklaffläckage, eller mitralisinsufficiens, kan bero på en förvärvad defekt i klaffen eller på att den omkringliggande kammaren förstorats pga hjärtsvikt och därigenom drar isär klaffseglen. Båda former av mitralisklaffläckage kan komma ifråga för det nya kateterbaserade ingreppet.

Mitralisklaffen är den näst vanligaste klaffen som opereras i Sverige. Idag opereras ca 800 patienter om året för mitralisklaffsjukdom, varav ca 40 % får en klaffprotes.

Mitralisklaffen är den näst vanligaste klaffen som opereras i Sverige. Idag opereras ca 800 patienter om året för mitralisklaffsjukdom, varav ca 40 % får en klaffprotes.

Foto: Karin Olofsson

Vi kan förvänta oss att kateterburna mitralisklaff­ proteser blir del av ordinarie sjukvård redan de närmaste 1-2 åren, först i lägre antal och senare som en större ökning. Eftersom många äldre patienter inte bedöms klara av vanlig operation, och klaffsjukdomar ökar mer åldern, kan vi räkna med att hundratals människor kan komma att bli hjälpta av den här metoden varje år enbart i Sverige.

Nordens främsta centrum

– Vi har på Karolinska Universitetssjukhuset utvecklat Nordens främsta centrum för behandling av hjärtklaffsjukdomar. Utan högspecialiserad kateterbaserad behandling, minimal-invasiv hjärtkirurgi, avancerad hjärt­diagnostik med ultraljud och skiktröntgen, och ett nära samarbete mellan kardiologer, hjärtkirurger, radiologer samt narkospersonal som vi nu har på Karolinska skulle denna högspecialiserade vårdform inte vara möjlig, säger kardiologen Magnus Settergren.

Magnus Setter­ gren, kardiolog.

Foto: Stefan Bohlin

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset HJÄRTA-KÄRL 2020

13

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie under­ sökt om blodtrycksmätningar som görs på akuten kan användas för att förutsäga patientens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom i framtiden. Foto: Canstock, arkiv.

Högt blodtryck på akuten förut­ säger risk för hjärtkärlsjukdom Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden, visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Hypertension. Forskarnas slutsats är att blodtrycksmätningar på akuten kan användas som verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet genom tidig insättning av förebyggande behandling.

Högt blodtryck, hypertoni, är ett mycket vanligt tillstånd och den främsta riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom, men många är omedvetna om sitt höga blodtryck och får därför inte förebyggande behandling. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt om blodtrycksmätningar som görs på akuten kan användas för att förutsäga patientens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom i fram14

HJÄRTA-KÄRL 2020

tiden. I den registerbaserade studien ingick över 300 000 patienter som fått sitt blodtryck mätt på Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning mellan 2010 och 2016.

Under en ungefärlig uppföljningstid på 3,5 år efter besöket på akuten analyserades förekomsten av hjärtkärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, stroke eller plötslig hjärtdöd. Patienter med högt blodtryck delades in i tre olika kategorier baserat på sitt systoliska blodtryck (övertryck): mild (140-159 mmHg), måttlig (160-179 mmHg) eller svår hypertoni (≥180 mmHg).

Tydligt samband

Forskarna fann ett tydligt samband mellan patientens blodtryck och senare insjuknande i hjärtkärlsjukdom, med ökande risk ju högre blodtryck som uppmätts.

Patienter med mild hypertoni hade 15 procents ökad risk för hjärtkärlsjukdom under uppföljningstiden, medan

patienter med måttlig hypertoni hade upp bättre och ses som en möjlighet 35 procents ökad risk och patienter med att optimera eller sätta in behandling i svår hypertoni hade hela 63 procents tid. Eftersom blodtrycksmätningar ofta ökad risk. Liknande samband mellan görs på akuten är det ett underutnyttjat blodtrycksnivå och hjärtkärlsjukdom verktyg för att minska sjuklighet och observerades för det diastoliska bloddödlighet kopplat till hjärtkärlsjuktrycket (undertrycket), och sambandet dom, särskilt eftersom behandling med sågs oavsett hur akut patientens tillstånd blodtryckssänkande läkemedel idag är hade bedömts vid ankomsten till akutbåde väldokumenterad och kostnads­ mottagningen. I den statistiska analysen effektiv, säger Per Svensson, överläkare gjordes justering för faktorer som kan och docent vid institutionen för klinisk påverka risken för hjärtkärlsjukdom, såforskning och utbildning, Södersjuksom ålder, kön, tidigare högt blodtryck, huset, Karolinska Institutet, som lett diabetes och lipidsänkande behandling. studien.

Per Svensson, överläkare och Högt blodtryck på akuten kan visserTotalt hade drygt 46 procent av patiendocent. Foto: Ingela Wåhlstrand/ ligen bero på patientens akuta tillstånd terna förhöjt blodtryck under besöket på Karolinska Universitetssjukhuset eller att akutmottagningen är en stresakutmottagningen och tre procent drabsande miljö, men tillståndet bör inte ignoreras som det bades av hjärtkärlsjukdom under uppföljningstiden. ofta görs idag menar forskarna.

– Vi anser i stället att förhöjda blodtryck bör följas Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Elevated blood pressure in the emergency department – a risk factor for incident cardiovascular disease”. Pontus Oras, Henrike Häbel, Per H. Skoglund, Per Svensson. Hypertension, online 2 december 2019.

Forskarna har inte mottagit någon specifik finansiering för den aktuella studien och rapporteringar inga potentiella intressekonflikter.

er

ksflimm Förma med tbildning Aktivpatientu – din

Träff

Pass

1

tigast

för mig

är vik

och

mitt

mitt

ksflim

förma

1 och siffran de.

era t får er? mes gt plac • Ta imm göra ksfl pmässi kan förma

dina läke r medel • Reg elbunde n kon • Gör takt med goda läkare/f livsstils mer – Rök lim limmerm val: inte aksf ottagnin – Moti oner förm g – Sträat a ed rt va efter norm ta m – jä Lär dig Hjär alvikt eh hant -

som är slum an

son per st för Den erna ned na. a me itar Person gör selb 8. ran i pus 1–8 får siff lan st mel a min erk siffra iv en kan påv Skr som den

ft 5.

Vad

Uppgi

1.

Fråga

kan

Vem

d n ran tmKurator flim usry sinArbets-ten Det ed själv terapeu m Jag oFysi ten nde terapeu

Läkaren

Sjuk era kan oro

sköters

och stres s

n ärta Hj Dietiste

ståe

När

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

Du ka n göra my ditt liv med för cket för att påverka maks flimme

mer?

4

liv mitt

med

för imm ssa ksfl ? Kry sikt

förma

itivt

de sva

ativ

på

pos mer flim erkar aks påv förm Vad 2. liv med t. ditt igas erkar är vikt påv er Vad du tyck el som med dom ker sjuk a läke dric min Min och v och äter själ jag Vad på mig tänker jag Hur ar r trän ålde och Min r mig på mig nge rör strä jag ran Att er öve rök inte inte och jag Att lugnt det tar jag Att

© Riksförb

undet

HjärtLu

ng, 2018 17

Fråga

g, 2018

tLun

32

t Hjär

unde

förb

© Riks

ung, et HjärtL rbund

2018

1

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda!

© Riksfö

Träff

Pass

3

1

vid

viktne

d apt

öka

upp

i vikt

r s fö

. t och apti a stora satt någr t ned let för den mes istäl du har mål att äta en, små med flera ika mat iden • Ät a målt näringsr och ost • Börj gi- och kött, sås sist. rna ener håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. och at hem ig och inom gi. först ritm a ener favo en synl extr ion • Ha mat som ress ara a olja att dep • Förv ätt gärn att veta t.

• Tills bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

Om

en. : dag hela n 1). n. e över (se sida gari elad ein mar förd prot nde du beh mål flyta gi och vika Om ga små ener och att und olja mån mer pel s för • Ät fil, med dag dard mat till exem n lägg stan kter • Ät t ex ätt fett, is inna fett, lättprodu • Tills a prec . mer gärn let för rpastej, med istäl • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, leve lång erip lk och gg som mej • Välj dardmjö t pålä stan energirik lax. t s och sam nnä majo

r gå

öve

: lust mat

t

itlöshe

ng och

dgå

s : Tip

tablad

Fak

Z

tit!

e ap att ten. bättr ulera apti också på

tänk stim – men för att Tip dlar. itet hus utom du han ka aktiv a då. när att fysis • Var mer din er om gärna så äta kan • Öka behöver du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir vid olika ritm • Plan favo du inte dricka din . , så • Ha ser den iden äta och att du r målt k efte å välja • Dric kan ocks ra. and . (du med llen) ans tillfä fin mm till en duka tillsa att iden • Ät målt genom fint.

• Gör d, t ex upp a stun lägg och

Z

Z

ed Aktiv m er imm fl s k a förm

tt trö för är är det du när lad äta Om utvi att du är en, dag för en så t på mat

t måle före ål tidig det udm gin från • Vila s att äta. huv en dag för att a ditt och ener av dag trött skriva n gärn • Ät är du pigg re dele du är för kan iskt om då a stör diet räck ryck (en kan ngsd mat ov). en näri eller äta beh vid • Ta laga orka ngsdryck ut näri

kan . Då . in mat laga frysa för att du kan för trött r så du är ione s! a flera port även när bt gärn snab mat Laga bra i dig

du få

Tip

© Riksfö

ung, et HjärtL rbund

2017

2

kolan

ngs

HjärtLu L ionella Nat med KO Aktiv

Träff

Pass

3

1 ng och

öka

vid

viktne

satt ned

en. : dag i vikt r hela n 1). upp e öve r gå (se sida maten. elad ein förd de till prot mål gräd och vika n och ga små energi gari att und mån mer mar s för • Ät fil, med nde dag dard mat , flyta stan kter n lägg • Ät t ex ätt olja is inna rodu fett, • Tills a prec . mer för lättp tej, gärn med let istäl leverpas • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, lång erip mej lk och gg som • Välj dardmjö kt pålä stan energiri lax. ker t dryc sam äs och ngs näri onn få maj du ist. ov kan en diet beh Vid na via kriv förs

öve

du beh

let mes istäl den du har mål äta ga små med att maten, n mån rika tide • Ät a mål närings och ost • Börj rgi- och kött, sås sist. rna ene håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. t och at hem ig och inom förs ion ritm ress favo en synl att dep • Ha mat ara att veta t.

• Förv bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

!

aptit

att äta svårt ningen: lad du har av and är utvi Om nd så du en, på gru äta. icin mat

att ten. ttre a apti också på r bä uler tänk stim s fö . för att t – men dlar hus vite utom du han me, ka akti a då. när fysis • Var mer din er om gärna fram r äta . kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir ritm .

• Plan favo du inte din ser den n, så • Ha du tide ra. så att and r mål d, k efte ans med fin stun • Dric mm en tillsa n till a • Ät tide mål att duk fint.

• Gör genom a upp t ex lägg och

Tip

ed Aktiv m t ik v s rt jä h

: lust mat a. och ra stor aptit för någ t

Om

dgå

s : Tip

med före dags att nde • Vila det är idga örsv när luftr din ing.

• Ta maten. ndn före pysa för . änd ma t. hem laga mat • Anv sam mat r lång gad orka • Ät igla färd du inte .

• Ha llen då ning ställ tillfä rätt i upp • Ät

ZZ

Z

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

äta

rgin ene r att äta. och s att tt fö pigg är dag trö du ofta det n. när för inge då är lad en, är lagn utvi dag mat en. du du är du är t på dag rgi på när en så ål tidigdelen av ja. a ene och äta mat udm re r lägg in före sväl huv stör öve frysa a och • Vila beh a ditt räcka kan gärn kan att tugg så du inte r, så du • Ät målet är lätt mat från du orka som 2 gad r när mat igla a färd portione • Välj gärn flera .

• Välj gärna a att laga • Lag trött för för

rbund

ung, et HjärtL

2016

Om

© Riksfö

Om

t

she

itlö d apt

tablad

Fak

Och till dig som träffar patienter med KOL

tern

rsal

er?

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

Aktiv m KOL

ed

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet.

Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.

Kom igång!

För att komma igång som handledare krävs ett lösenord.

Kontakta Marie Ekelund på marie.ekelund@hjart-lung.se.

Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se

HJÄRTA-KÄRL 2020

15

MEDICINNOTISER

Hjärtfel hos foster hittas med unik MR-teknik bilderna direkt på skärmen vid undersökningen. Fördelen är att vi direkt och med stor säkerhet kan säga om fostret har ett hjärtfel eller inte, och hur allvarligt det i så fall är. Det innebär att föräldrarna kan få ett besked att lita på, och sjukvården kan förbereda sig på bästa sätt inför barnets födsel.

Sonens allvarliga hjärtfel upptäcktes

”Det var ett tungt besked, men det var skönt att få veta hur det låg till. Efter att Lian fötts fanns det bara ett alternativ: operation. Annars hade han inte klarat sig. I dag är han en glad och busig treåring som klarar sig helt utan mediciner”. Foto: Canstock, arkiv.

Varje år föds runt 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Att ställa rätt diagnos så tidigt som möjligt kan vara avgörande för barnens framtid.

Skånes universitetssjukhus är först i landet att rutinmässigt undersöka fosterhjärtan med hjälp av magnetkamera. Tack vare metoden kan fler säkra diagnoser ställas.

Oftast väcks misstanken om att ett foster har hjärtfel vid ett rutinultraljud under graviditetens gång. Men ibland uppstår misstanken sent under graviditeten, och då är ett vanligt ultraljud mer utmanande för att ställa diagnos. I dessa fall kan det vara svårt att säkert säga om det är ett hjärtfel eller inte, och hur allvarligt det i så fall är.

Oklarheten gör att sjukvården ofta tar det säkra före det osäkra

– Man förbereder för att barnet kommer att födas med hjärtfel. Det kan innebära att de blivande föräldrarna innan förlossningen behöver bo i närheten av ett specialist­ sjukhus och att mamman föder där istället för på sitt hemsjukhus, säger Erik Hedström, specialistläkare och verksam vid Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitets­ sjukhus och Lunds universitet.

Rörliga och skarpa

Hjärt-MR-gruppen har utvecklat en metod som med större säkerhet kan undersöka fostrets hjärta i de fall då ultraljud inte räcker till. Metoden innebär att man undersöker hjärtat med magnetkamera istället för med vanligt ultraljud. Med magnetkamera skapas rörliga och skarpa bilder av hjärtat för att bland annat bedöma dess pumpfunktion. Det kan ge en mer detaljerad bild av hjärtat än andra tekniker.

– När vi först introducerade möjligheten att avbilda fosterhjärtat tog det oss en till två veckor efter undersökningen att få fram bilderna. Nu har vi nått fram till att få 16

HJÄRTA-KÄRL 2020

Amelika Voca från Helsingborg var en av de första patienter som undersöktes med magnetkamerametoden.

Misstanken om att sonen Lian hade ett medfött hjärtfel väcktes när hon var gravid i sjätte månaden.

– Det var vid ett vanligt ultraljud som läkarna såg vad de trodde var ett hjärtfel. Men de visste inte säkert. Att sväva i ovisshet var otroligt jobbigt, säger hon.

För att ta reda på hur det verkligen stod till med Lians hjärta, undersöktes Amelika Voca med hjälp av den unika metoden i magnetkameran på Skånes universitetssjukhus. Då kunde läkarna konstatera att Lian hade ett allvarligt hjärtfel.

– Det var ett tungt besked, men det var skönt att få veta hur det låg till. Efter att Lian fötts fanns det bara ett alternativ: operation. Annars hade han inte klarat sig. I dag är han en glad och busig treåring som klarar sig helt utan mediciner.

Enligt Erik Hedström pågår löpande utveckling av magnetkamerametoden för att ytterligare förbättra bildupplösningen för att undersöka mindre strukturer, och för att snabba upp bildinsamlingen för att underlätta för den gravida kvinnan.

– Ultraljud och magnetkamera kompletterar varandra.

Däremot finns det tillfällen då vi inte når hela vägen till säker diagnos med någon av metoderna. Vi fortsätter utvecklingen för att förtydliga informationen till de blivande föräldrarna, öka patientsäkerheten och förbättra nyttjandet av sjukvårdens resurser.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Så fungerar metoden •E n bild från en magnetkamera består enkelt uttryckt av många linjer som samlas in en i taget. Eftersom hjärtat hela tiden slår är det extra svårt att samla in just hjärtbilder, ännu mer utmanande är detta för fosterhjärtat som slår snabbt med cirka 140 slag per minut. Fosterhjärtat är dessutom bara cirka fem centimeter i diameter vid fullgången normal graviditet.

•H os vuxna använder man EKG för att sortera insamlade linjer till rätt tidpunkt under hjärtslagen och därmed få en film av hjärtats pumprörelse. Eftersom moderns EKG-signal är starkare än fostrets är detta inte möjligt vid undersökningar av fosterhjärtat.

•G enom att förfina avancerade MR-metoder kan Skånes universitetssjukhus även avbilda fosterhjärtan med magnetkamera.

Källa: Erik Hedström, specialistläkare, verksam vid HjärtMR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

FORXIGA® (dapagliflozin) för patienter med typ 2-diabetes

FOR TODAY FOR TOMORROW

I DECLARE-studien, den största kardiovaskulära utfallsstudien med en SGLT2-hämmare som inkluderade 17 160 patienter, visade Forxiga en fördel i jämförelse med placebo både hos patienter med och utan etablerad kardiovaskulär sjukdom när det gäller det sammansatta effektmåttet sjukhusinläggning för hjärtsvikt eller kardiovaskulär död. Skillnaden i effekt drevs av sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Forxiga reducerad även förekomsten av renala händelser i det sekundära sammansatta effektmåttet.

För sjukhuskrävande hjärtsvikt 27% RRR (0,8% ARR) Riskkvot 0.73 (konfidensintervall 0.61-0.88) Forxiga gruppen 2.5% respektive Placebo gruppen 3.3%, p< 0.0011

Progression till nefropati 47% RRR (1,3% ARR) Riskkvot 0.53 (konfidensintervall 0.43-0.66) Forxiga gruppen 1.5% respektive Placebo gruppen 2.8%, Nominell Signifikans: p<0.00011-2 Renala komponenter i det renalt sammansatta effektmåttet, nefropati = kvarstående eGFR-minskning, njursjukdom i slutstadiet och njurdöd.1

Hjälp patienter att nå sina behandlingsmål i dag för att minska risken för händelser av sjukhuskrävande hjärtsvikt eller bidra till att minska risken för renala händelser i framtiden1

RRR = relativ riskreduktion, ARR = absolut riskreduktion

Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx, (F). Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin.

Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll och kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Viktig säkerhetsinformation: Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas.

Senaste översyn av produktresumén: 2019-11-19. För ytterligare information och priser se www.fass.se.

AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. www.astrazeneca.se

SE-6281-02-20-FO

References: 1. Forxiga SPC. www.fass.se. 2. Mosenzon O et al. Lancet Diab Endocrinol 2019, vol 7, augusti 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31196815

Rökning är den vanligaste orsaken till benartärsjukdom. Sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtagligt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningsprocessen märks oftast inte, men kan leda till symptom i form av gångrelaterade bensmärtor, så kallad ”fönstertittarsjuka”.

Foto: Canstock, arkiv.

Actionplan för en illa behandlad folksjukdom Benartärsjukdom är en hjärt-kärlsjukdom som trots att den drabbar nästan 20 procent av den äldre befolkningen är en av vår tids mest okända folksjukdomar. Studier visar att patienter med benartärsjukdom har sämre prognos än personer som har haft en hjärtinfarkt. Nu behövs nationella riktlinjer, utbildningsinsatser inom primärvården och stöd till patienternas egenvård.

Benartärsjukdom (BAS) innebär åderförkalkning i benens pulsådror där förträngningar hindrar ett normalt blodflöde. Åderförkalkningsprocessen märks oftast inte, men kan leda till symptom i form av gångrelaterade bensmärtor, så kallad ”fönstertittarsjuka”.

Rökning är den vanligaste orsaken till benartärsjukdom.

18

HJÄRTA-KÄRL 2020

Även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas. Ärftlighet har också betydelse för sjukdomen som ökar med åldern och är mycket ovanlig under 50 års ålder.

Lätt att diagnosticera

I sin allvarligaste form - kritisk ischemi - har patienterna svåra smärtor även i vila, svårläkta sår på fötterna eller utveckling av kallbrand med risk för amputation. Sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtagligt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Men, sjukdomen är lätt att diagnostisera genom att man mäter blodtrycket både i arm och vid ankel. Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen finns det en kärlförträngning i benet.

”Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen finns det en kärlförträng­ ning i benet.” Illustrationen visar normal och aterosklerotisk artär.

Illustration: Karin Lodin

Den mest grundläggande behandlingen består av rökstopp, en ökad fysisk aktivitet och bra kostråd. Patienter med symptom av sin sjukdom behöver också bästa medicinska behandling riktad mot förhöjda blodfetter, högt blodtryck och proppförebyggande medicin för att förhindra en för tidig sjuklighet och död. Är sjukdomen uttalad ska dessa patienter också ha en kärlkirurgisk bedömning.

Stora skillnader i behandling

Trots omfattande forskning som talar för att patienter med symptomgivande BAS ska behandlas enligt i stort sett samma principer som patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller stroke, ses stora skillnader i behandlingen.

I en färsk svensk studie (Sigvant, et al. 2019) jämfördes patienter vårdade i Sverige för hjärtinfarkt med patienter som fått diagnosen BAS. Studien visade att BAS-patienten löper en högre risk att dö jämfört med patienter som genomgått en hjärtinfarkt.

Patienter som genomgått kirurgisk behandling för BAS är heller inte lika intensivt läkemedelsbehandlade jämfört med patienter som har genomgått en hjärtinfarkt, det gäller speciellt kvinnor.

Data från det kärlkirurgiska registret, Swedvasc, tyder på ett för litet fokus på medicinsk behandling och uppföljning. Själva kirurgin håller hög internationell standard

men den medicinska och livsstilsinriktade behandlingen behöver förbättras.

Så vad behöver vi göra?

För det första saknar BAS-patienterna nationella riktlinjer kring medicinsk behandling, det måste komma på plats. För det andra behövs utbildningsinsatser inom primärvården samt att de kärlkirurgiska klinikerna behöver ta större ansvar för både medicinsk behandling och uppföljning och för det tredje behöver patienterna stöd till egenvård.

Genom dessa åtgärder hoppas vi att den här undanskymda patientgruppen - vars röst nu företräds av Riksförbundet HjärtLung - får den uppmärksamhet och behandling som sjukdomens allvar kräver.

INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung, patientorganisation som arbetar för människor med hjärt-, kärl- och lung­sjukdom.

JOACHIM STARCK Registerhållare för nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi, Swedvasc.

Actionplan för benartärsjukdom • BAS-patienterna är i behov av nationella riktlinjer kring medicinsk behandling på samma sätt som patienter med annan hjärtkärlsjukdom. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk ischemi är på gång att införas. Det är bra och kommer förhoppningsvis att öka medvetenheten för sjukdomen som helhet.

• Det behövs utbildningsinsatser inom primärvården där de flesta av BAS-patienterna vårdas. Primärvården behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienter identifieras och behandlas på samma sätt som patienter med annan hjärt-kärlsjukdom.

• De kärlkirurgiska klinikerna behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienterna inte bara ska få bästa kirurgiska behandling utan också bästa medicinska behandling och uppföljning.

• Stöd till egenvård. Kan man påvisa BAS som en riskfaktor för patienten finns det mycket större möjligheter att stödja till livsstilsförändringar vilket medför stor patientnytta.

HJÄRTA-KÄRL 2020

19

I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på Karolinska Univer­ sitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar. Foto: Canstock, arkiv.

Höga nivåer lipoprotein(a) vid typ 1-diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom

Karin Littmann, läkare och doktorand.

Foto: Privat.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, det visar en studie från Karolinska Institutet som har publicerats i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

– Det finns i dag ingen lättillgänglig behandling för att sänka höga lipoprotein(a)-nivåer, men behandlingen av övriga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom bör optimeras hos patienter med typ 1-diabetes som har höga lipoprotein(a)-nivåer, säger studiens försteförfattare Karin Littmann, läkare och doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.

Patienter med typ 1-diabetes har på grund av sin sjukdom en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom.

Diabetes och höga blodsockernivåer kan också på sikt leda till läckage av proteiner i urinen, nedsatt njurfunktion, försämrad cirkulation, nedsatt känsel och skada på ögats näthinna med försämrad syn.

Lipoprotein(a) är en typ av blodfett, men dess nivåer i blodet bestäms framför allt av ärftliga faktorer och påverkas inte av kost eller livsstilsfaktorer så som nivåerna av övriga blodfetter gör. Tidigare forskning har visat att höga nivåer av lipoprotein(a) innebär en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar som hjärt­infarkt, stroke

och hjärtklaffsjukdom. Hur lipoprotein(a) påverkar risken för hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar hos patienter med typ 1-diabetes är i dag inte helt känt. Man vet inte heller om det finns något samband mellan lipoprotein(a)nivåer och höga blodsockernivåer i denna patientgrupp.

Dubbelt så hög risk att drabbas

I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på Karolinska Universitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar.

Patienter med typ 1-diabetes och höga lipoprotein(a)nivåer hade 50 procents ökad risk att drabbas av någon hjärtkärlsjukdom, 70 procents ökad risk för kranskärlssjukdom och dubbelt så hög risk att drabbas av klaffsjukdom jämfört med patienter med typ 1-diabetes och låga lipoprotein(a)-nivåer. De hade också 70 procents ökad risk att få läckage av proteiner i urinen, vilket är ett tecken på nedsatt njurfunktion. Patienter med höga värden av långtidssocker (HbA1c) hade högre lipoprotein(a)-nivåer jämfört med patienter med låga nivåer av långtidssocker.

– Vår slutsats är att höga nivåer av lipoprotein(a) hos patienter med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Nivåerna av dessa blodfetter bör därför mätas och vara en del i den totala riskbedömningen, säger Karin Littmann.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “The association of lipoprotein(a) plasma levels with prevalence of cardiovascular disease and metabolic control status in patients with type 1 diabetes mellitus”. Karin Littmann, Tigist Wodaje, Michael Alvarsson, Matteo Bottai, Mats Eriksson, Paolo Parini, Jonas Brinck. Diabetes Care, online 18 december 2019, doi: 10.2337/DC19-1398.

Studien finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet samt genom ett forskarinitierat projekt med stöd av läkemedelsföretaget Sanofi. Sanofi har inte medverkat i studiedesign, datainsamling, analys, manusskrivande eller beslut att publicera artikeln.

20

HJÄRTA-KÄRL 2020

För dina patienter med typ 2-diabetes

UPPTÄCK POTENTIALEN MED OZEMPIC ® (semaglutid)

Kardiovaskulära fördelar och statistiskt överlägsen effekt med behandling en gång i veckan

STATISTISKT ÖVERLÄGSEN EFFEKT PÅ HbA1C1 vs. jämförande behandlingar2,3

STATISTISKT ÖVERLÄGSEN VIKTNEDGÅNG1 vs. jämförande behandlingar2,3

KARDIOVASKULÄRA FÖRDELAR hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom vs. standardbehandling + placebo3,4

Referenser 1. P<0,0001.

2. Jämförande behandlingar var sitagliptin, insulin glargin, exenatid ER och dulaglutid.

3. Ozempic® produktresumé se fass.se.

4. MACE (Major Adverse Cardiovascular Events) 26% kardiovaskulär riskreduktion (ARR 2,3%), HR: 0,74, 95% CI 0,58:0,95.

Ozempic® (semaglutid) Rx, (F) ATC-kod: A10BJ06. Ozempic 0,25 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna; Ozempic 0,5 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna; Ozempic 1 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna. Diabetesmedel. Glukagonlikpeptid-1-receptor(GLP-1) analoger. Indikation: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes mellitus som ett komplement till kost och motion, som monoterapi när metformin anses olämpligt på grund av intolerans eller kontraindikationer och som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes. Varningar och försiktighet: Semaglutid ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Semaglutid är ingen ersättning för insulin. Akut pankreatit har observerats vid användning av GLP-1-receptoragonister. Patienter bör informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen med semaglutid upphöra. Om pankreatit fastställs, ska semaglutid inte sättas in igen. Det finns ingen erfarenhet från patienter med kronisk hjärtinsufficiens NYHA-klass IV och semaglutid rekommenderas därför inte till dessa patienter. Hos patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin och semaglutid har en ökad risk för att utveckla komplikationer av diabetesretinopati observerats. Försiktighet ska vidtas när semaglutid används till patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin. Graviditet och amning: Semaglutid ska inte användas under graviditet och under amning. Fertila kvinnor rekommenderas att använda en preventivmetod när de behandlas med semaglutid. Semaglutid ska sättas ut minst 2 månader före en planerad graviditet på grund av den långa halveringstiden. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Datum för översyn av produktresumén 10/2018.

Subventioneras endast för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.

1 GÅNG I VECKAN

©2018 Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se www.ozempic.se

SE/DIA/1018/0301 (2) november 2018

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning

”Precis som för alla nya läkemedel är de mer kostsamma, men Stefan James anser att det i längden kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att prioritera upp läkemedlen och se till att de används.

– Det finns inga gratisluncher, visst kostar det pengar, men om man kan få dessa patienter att slippa hjärtinfarkter, slippa komma in akut, slippa vårdas på sjukhusavdelningar, så spar man mycket resurser och lidande.” Foto: Canstock, arkiv.

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet – synd och skam att inte behandla patienterna på bästa sätt Under senare år har det kommit nya läkemedel som revolutionerat diabetesvården. Men ännu är det långt ifrån alla patienter som får ta del av de nya behandlingarna.

Ordföranden för Svenska Kardiologföreningen Stefan James anser att behandlingarna måste nå ut till fler patienter tidigare.

– De nya läkemedlen reglerar inte bara blodsockernivåerna utan minskar också på ett påtagligt sätt risken för allvarliga hjärtkomplikationer. Men det har gått förvånansvärt långsamt att få ut de nya behandlingarna till patienterna, säger Stefan James, till vardags hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och Uppsala universitet.

Personer med typ 2-diabetes har en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Banbrytande studier som kommit de senaste åren visar att nya läkemedel kan reducera den risken markant.

– Risken för komplikation av hjärtkärlsjukdom hos en person med typ 2-diabetes och tidigare hjärtsjukdom kan minskas med upp till 20-30 procent. De här läkemedlen har tillfört både diabetespatienter och hjärtpatienterna väldigt stora möjligheter, säger Stefan James.

Två nya grupper läkemedel

De nya läkemedelsgrupperna GLP-1-receptoragonister (glukagon-like peptide-1) och SGLT-2-hämmare fungerar på olika sätt. GLP1 ökar utsöndringen av insulin och påverkar vikten positivt medan SGLT2 påverkar utsöndringen av glukos via njurarna. Båda läkemedlen är framtagna som behandling och reglering av blodsock22

HJÄRTA-KÄRL 2020

ernivåerna, HbA1c, men är även mycket effektiva i att förebygga hjärtkärlsjukdom.

– Med GLP-1 sänks långtidsblodsockret (HbA1c) och dessutom minskar risken för hjärtkärldöd och hjärtinfarkt på ett väldigt imponerande sätt och SGLT2-hämmare minskar risken för hjärtsvikt påtagligt, säger Stefan James.

HbA1c är det första och det viktigaste att ha kontroll över i en diabetesbehandling. Patienten ska ha ett uppsatt individuellt målvärde för HbA1c och nå detta så tidigt som möjligt i behandlingen. Om patienten inte når målvärdet, ska behandlingen intensifieras för att inte öka risken för olika komplikationer.

När HbA1c regleras med hjälp av läkemedel finns det en risk att patienten hamnar allt för lågt i blodsockervärde, men GLP-1-receptoragonister och SGLT-2-hämmare är skonsamma och ger låg risk för hypoglykemi (lågt blodsocker).

Snart med i svenska riktlinjer

De nya läkemedelsgrupperna finns med i uppdaterade behandlingsrikt­linjer från europeiska hjärtläkar­föreningen ESC, den amerikanska diabetesorganisationen ADA och den europeiska diabetesorganisationen EASD. Nu pågår arbetet med en uppdatering av de svenska riktlinjerna, diabetes- och hjärtläkare håller på att ta fram ett gemensamt dokument.

– Det är på väg att slut­ föras och vi kommer i stort sett att vara överens om en Stefan James, hjärtläkare tågordning för att visa att vi och professor.

har samma syn på hur det här ska gå till. Vi hjärtläkare måste vara mer aktiva och utbilda oss och ta ansvar för något som tidigare kanske mer varit förbehållet diabetesläkare, säger Stefan James.

Primärvården en utmaning

En stor utmaning enligt Stefan James är att implementera de nya riktlinjerna i primärvården, där de flesta patienterna med typ 2-diabetes finns.

– Det gäller att utbilda och informera allmänläkare och kardiologer inom både privat och offentlig öppenvård, här återstår ett stort arbete. Vi hoppas att allmänläkarna själva i större utsträckning kommer att förskriva de här läkemedlen, speciellt till patienter som förutom typ 2-diabetes även har hjärtsjukdom, säger Stefan James.

Frågan om hur detta ska nå ut i primärvården stod på dagordningen för det Kardiovaskulära vårmötet som skulle hållits i Malmö den 22 april. Med rådande pandemi blir det istället ett digitalt *seminarium (länk) där det kommer att diskuteras hur läkemedlen, med fokus på GLP-1 analoger, ska användas. Det digitala seminariet handlar om behandling av patienter med typ 2-diabetes

utifrån både diabetesläkarens, hjärtläkarens och allmänläkarens utgångspunkt.

Samhällsekonomiskt lönsamt

Precis som för alla nya läkemedel är de mer kostsamma, men Stefan James anser att det i längden kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att prioritera upp läkemedlen och se till att de används.

– Det finns inga gratisluncher, visst kostar det pengar, men om man kan få dessa patienter att slippa hjärtinfarkter, slippa komma in akut, slippa vårdas på sjukhusavdelningar, så spar man mycket resurser och lidande, säger han.

– Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom. Denna patientgrupp har störst risk av alla att få allvarliga hjärtkärlkomplikationer och dö för tidigt. Nu finns det tillgängliga läkemedel som är bevisat effektiva och som inte har särskilt allvarliga biverkningar, då är det ju synd och skam att inte använda dem, säger Stefan James.

MATILDA LANN Journalist

”Det gäller att utbilda och infor­ mera allmänläkare och kardiologer inom både privat och offentlig öppenvård, här återstår ett stort arbete. Vi hoppas att allmänläkarna själva i större utsträckning kom­ mer att förskriva de här läkemedlen, speciellt till patien­ ter som förutom typ 2-diabetes även har hjärt­ sjukdom” Foto: Canstock, arkiv.

*Symposiet sänds den 22 april kl.16.00, anmälan görs på www.novokunskap.se

FAKTA: typ 2-diabetes • Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, som alla har gemensamt att blodsockernivån är för hög.

• Cirka 500 000 svenskar har diagnosen och nio av tio av dessa har typ 2-diabetes.

• Varje dag får 80 svenskar typ 2-diabetes.

• Orsaken till sjukdomen varierar men arvsanlag, övervikt, stress, hög ålder och en inaktiv livsstil är några riskfaktorer.

• Många är i förstadiet till typ 2-diabetes eller till och med har sjukdomen utan att veta om det. Vanliga symptom är ökad törst, stora urinmängder och trötthet.

• Typ 2-diabetes är extra allvarlig om man drabbas tidigt (från 40 års ålder). Vanligast är att få diagnosen vid 50–60-års ålder och det har beräknats att man i sådana fall och utan sakkunnig behandling förlorar sex-sju år av sin livslängd.

• Ungefär åtta av tio som har typ 2-diabetes är överviktiga och personer med sjukdomen har ungefär fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller för tidig död jämfört med de som inte har typ 2-diabetes.

HJÄRTA-KÄRL 2020

23

” Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män. Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt” Foto: Canstock, arkiv.

Diabetes typ 2 vanligare hos män som haft tidig pubertet

24

Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet, visar en studie vid Göteborgs universitet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver den insulinbehandling.

uppföljningstid var 30 år, från 30 års ålder och framåt.

I hela gruppen var det 1 851 män, ungefär sex procent, som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snittåldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gräns för vad som beskrivs som tidig respektive sen typ 2-diabetes.

Den aktuella observationsstudien, publicerad i tidskriften Diabetologia, omfattar 30 697 män i Sverige födda 19451961. Uppgifter om deras pubertetsålder och BMI före och efter puberteten hämtades från en populationsbaserad epidemiologisk studie, The BMI Epidemiology Study Gothenburg.

Underlaget omfattade BMI-värden vid 8 och 20 års ålder, samt pubertetsålder definierad som den tidpunkt då längdtillväxten varit som snabbast, alltså mitt i spurten, med en snittålder på 14 år. Till detta adderades sedan nationella hälsodata från svenska register. Genomsnittlig

Tydligt förhöjda risker

HJÄRTA-KÄRL 2020

Den aktuella studien slår inte fast några orsakssamband, och klarlägger inte heller några mekanismer mellan tidig pubertet och typ 2-diabetes. Resultaten är dock tydliga, och kvarstår även efter justering för BMI i barndomen.

Starkast var kopplingen mellan tidig pubertet och tidigt diagnosticerad typ 2-diabetes, som utvecklades före 57 års ålder. Den fjärdedel av studiedeltagarna som hade tidigast pubertetsålder (vid cirka 9-13 års ålder) löpte fördubblad risk att drabbas jämfört med den fjärdedel som hade högst ålder vid sin pubertetsspurt (cirka 15-18 år).

också förhöjd i gruppen deltagare som genomgått tidig pubertet, men den kopplingen var inte lika stark, och kvarstod inte efter justering för BMI vid 20 års ålder.

Det faktum att deltagare som genomgått tidig pubertet oftare behandlades med insulin i de fall sjukdomen utvecklades, framkom via data från register över förskrivna läkemedel, och styrker resultaten.

Viktigt att följa och hjälpa

”I hela gruppen var det 1 851 män, ungefär sex procent, som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snitt­ åldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gräns för vad som beskrivs som tidig respektive sen typ 2-diabetes” Foto: Canstock, arkiv.

Detta efter justering för deltagarnas BMI vid 8 års ålder.

Sambandet mellan tidig pubertet och tidigt utvecklad typ 2-diabetes kvarstod även efter justering för BMI vid 20 års ålder.

Risken för sen typ 2-diabetes, efter 57 års ålder, var

Bakom studien står docent Jenny Kindblom och professor Claes Ohlsson med kollegor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män.

Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt, säger Jenny Kindblom, och fortsätter: – Fynden stärker bilden av att tidig pubertet kan ge negativa effekter, och att ett högt BMI både före och efter puberteten bidrar. För att identifiera och hjälpa fler individer är det därför viktigt med kontinuerlig kontroll av längd- och viktutveckling, inte bara barndomen utan även i tonåren, avslutar hon.

Jenny Kindblom, docent. Foto: Cecilia Hedström

Claes Ohlsson, professor.

Foto: Elin Lindström

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Early puberty and risk for type 2 diabetes in men; https://doi.org/10.1007/s00125-020-05121-8

FRITERAD ORM I GUANGZHOU Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 109 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Friterad orm i Guangzhou” Av Stephan Rössner.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 109 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

25

NYA EUROPEISKA RIKTLINJER FÖR PERIFER ARTERIELL KÄRLFUNKTION ”Denna publikation är mycket omfångsrik. Man har utgått från den tyska föreningens guidelines, vilket borgar för ”tysk grundlig­ het”. Slutsatserna beträffande epidemiologin stöder sig på studier från 1990-talet och fram till 2015. Några senare översikter finns från 2017-18, men inga nya studier som motsäger de tidigare resultaten.” Foto: Canstock, arkiv.

Guideline on peripheral arterial disease är titeln på en publikation från European Society for Vascular medicine (Vasa – European Journal of Vascular Medicine 2019;48, Supplement 102). Arbetet med dem har pågått sedan 2016, då guideline-kommittén fick tillstånd från German Angiologic Society att använda deras riktlinjer som utgångspunkt. De behandlar såväl asymptomatiska som symptomatiska perifera artärsjukdomar (PAD) med ursprung i atheroskleros (ASCL). Även patienter med ökad risk för PAD, såsom koronar hjärtsjukdom, karotisstenos, diabetes, njurdysfunktion och cerebrovaskulär sjukdom omfattas. Barn däremot omfattas inte.

Litteratursökning av tidigare guidelines gjordes systematiskt, och den evidens de grundats på, samt övrig litteratur fram till januari 2019 med sökorden PAD, (olika grammatiska uttryck), intermittent claudication (IC) och ”critical limb ischemia” (CLI). Rekommendationerna grundar sig på tre nivåer av evidens: A är högsta nivå, byggd på data från flera randomiserade kliniska studier 26

HJÄRTA-KÄRL 2020

(RCT) eller meta-analyser. Nivå B bygger på en enda RCT eller stora icke-randomiserade studier. Nivå C bygger på expertkonsensus och/eller små studier, registerstudier eller retrospektiva studier. Rekommendationerna ges med vedertagen klassindelning, se tabell 1. De hänför sig enbart till PAD i benen, som i c:a 95 procent orsakas av ASCL. Rekommendationerna kommer här att anges med nivå och klass inom parentes.

Diagnostik och epidemiologi

PAD:s svårighetsgrad bestäms i Europa huvudsakligen enligt Fontaine, medan man i USA huvudsakligen använder Rutherfords kategorier. Tabell 2 ger en jämförelse av systemen. Prevalensen för asymptomatisk PAD bestäms med ankle-brachial pressure index (ABI) med Dopplerteknik. Sensitiviteten för att ABI ger utslag för minst 50 procent stenos (bestämd med angiografi) är nästan 95 % i vila med nästan 100 procent specificitet. Fontaine stadium II är liktydigt med ”claudicatio intermittens” (IC), och stadium III-IV kallas i texten ”critical limb ischemia” (CLI).

Nyheterna i dessa GL listas för olika kapitel. Vad gäller epidemiologin fastslås (A;1) att patienter med PAD är att betrakta som högrisk för vaskulära händelser, och att alla

Tabell 1. Definition av rekommendationsgrad

PAD-patienter med andra ASCL-manifestationer, inklusive njurinsufficiens, skall ha optimal terapi (B;I).

När det gäller diagnostik bör fötter undersökas regelbundet, speciellt hos äldre, (C;1), och ABI under 0,9 är ett säkert tecken på PAD (B;1). Man lägger vikt vid att vid CLI (vilket definieras som transkutant mätt syretryck, TcPO2, under 30 mm Hg), bör man göra fullständig utredning av smärta, kardiovaskulära riskfaktorer och övrig co-morbiditet.

Behandling

Stopp för rökning av tobak och andra substanser (t.ex. cannabis) är en absolut nödvändig åtgärd, och alla vedertagna program skall ordineras (A;1). Detta gäller troligen också e-cigaretter, men mer evidens behövs (C;2). Statiner skall användas, LDL skall sänkas till under 1,8 mmol/L eller mer än 50 procent (A;1). Om dessa nivåer inte uppnås, ens med kombination av ezetimib (B;2a), kvalificerar patienten för PCSK9-terapi (B;1). Man hänvisar till pleiotropa och plack-stabiliserande effekter för att rekommendera statiner till PAD oberoende av kolesterolnivån (C;2a).

Blodtrycket skall sänkas till 130/80 (A;1). Trombocytaggregationshämmare skall användas vid symptomatisk PAD (A;1). Alla PAD skall screenas för diabetes (A;1) och diabetespatienter skall screenas för PAD (A;1). Vid PAD utan risk för blödning kan 100 mg ASA + 2 x 2,5 mg rivaroxaban prövas (B;2a).

Klass

Definition

Användning

1

Evidens eller konsensus för att en given behandling eller procedur är av nytta, användbar och effektiv

Rekommenderas, är indicerad

2

Motsägande evidens för, eller olika åsikter om användbarhet eller effektivitet av behandling eller procedur

2a

Övervägande evidens för användbarhet eller effektivitet

Bör övervägas

2b

Användbarhet och effektivitet mindre väl stödd av evidens /åsikter.

Kan övervägas

3

Evidens eller konsensus för att behandling eller procedur är ineffektiv eller oanvändbar, även i vissa fall skadlig.

Rekommenderas inte

Tabell 2. Klassifiering av PAD enligt Fontaine (stadier) och Rutherford (grad, kategori).

Fontaine

Kliniska symptom

Rutherford Grad (R)

Kategori (R)

Kliniska symptom

I

Inga symtom från benen

0

0

Inga symptom

IIa

Gång till bensmärta >200 m

I

1

Lätt claudiatio

IIb

Gång till bensmärta < 200 m

I

2

Medelsvår claudicatio

I

3

Svår claudicatio

III

Vilosmärta

II

4

Vilosmärta

IV

Ischemiska sår eller gangrän

III

5

Begränsade ischemiska sår

III

6

Svåra ischemiska sår eller gangrän

HJÄRTA-KÄRL 2020

27

Tabell 3. Differentialdiagnostiska möjligheter vid PAD Klinisk bild

Lokalisering

Förekomst

Dominerande symptom

Påverkan av rörelse

Påverkan av vila

Påverkan av läge

Övrigt

Symmetrisk IC i lår och klinkor

Bilateralt i lår, klinkor, höfter

Sällsynt

Smärta

Reproducibel

Avtar snabbt

Ingen

Impotens

IC i lår och klinka

Klinka, höft, lår

Mindre sällsynt

Muskelspasm, smärta

Reproducibel

Avtar snabbt

Ingen

Impotens

IC i vaden

Vadmuskeln

3-5 % av vuxna

Muskelspasm, smärta

Reproducibel

Avtar snabbt

Ingen

Atypiskt vid stress

IC i foten

Hålfoten

Sällsynt

Stark smärta vid stress

Reproducibel

Avtar snabbt

Ingen

Även som domningskänsla

Kron. compartment syndrom

Vadmusklerna

Sällsynt

Åtsnörande skarp smärta

Efter stark belastning

Avtar mycket långsamt

Minskar med höjda ben

Vanligt hos aktiva atleter

Venös claudicatio

Hela benet, mest i vaden

Sällsynt

Åtsnörande skarp smärta

Efter gående

Avtar långsamt

Avtar snabbt m. benhöjning

Tid. iliofemoral DVT; venös occl.; ödem

Nervrot-kompression

Utstrålande smärta i benet

Vanligt

Åtsnörande skarp smärta

Efter vila (stå, sitt) och gående

Vanligt i vila

Bättre vid ändrat läge

Tid. ryggvärk, bättre i liggande

Symptomatisk Bakercysta

Fr. knäveck ner i vad strålande

Sällsynt

Svullnad, trycksmärta

Vid belastning

Förekommer i vila

Ingen

Ej intermittent

Höftarthros

Höft och lår

Vanligt

Smärta

Efter olika mkt ansträngning

Avtar långsamt

Bättre vid avlastning

Varierande symptom

Spinal stenos

Ofta bilat. lår baksida, klinka

Vanligt

Smärta muskelsvaghet

Kan likna IC

Avlastning, varierar mkt över tid

Bättre vid böjning av lumbarryggrad

Värre i stående och sträckt ryggrad

Fot- och fotledsarthros

Fotled, fot, fotvalv

Vanligt

Smärta

Efter stark belastning

Avtar långsamt

Kan bättras vid avlastning

Varierar mkt i relation till belastning

Förkortningar: IC = claudicatio intermittens. DVT = djup ventrombos

Som fysioterapi rekommenderas övervakad fysisk träning minst 30 min 3 ggr per vecka i 3 månader (B;1). Vid CLI är kirurgisk revaskularisering förstahandsval (A;1).

Detta bör ske vid specialiserade kliniker (C;1).

För fortsatt rehabiliterande behandling rekommenderas regelbunden gångträning, optimering av sekundärprevention (statiner, blodtryck, smärtlindring) och kontroll av följsamheten (C;1).

Patienter med PAD som haft hjärtinfarkt har mellan 2 och 7 ggr högre risk än patient utan PAD att få infarkt eller stroke, och ännu högre risk om de tidigare haft stroke (3-9 ggr).

Senaste översikt enligt PubMed är Morley RL, Sharma A, Horsch AD, Hinchcliffe RJ. Peripheral artery disease.

BMJ 2018;360:j5842. Den sammanfattar kort att PAD övervägande är asymptomatisk, att vid PAD finns ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, att endast 1-3 % utvecklar extremitetshotande komplikationer, att viktigast är att kontrollera riskfaktorerna, samt att patienter med CLI har hög risk för amputering och förtidig död. En bra tabell över differentialdiagnostiska möjligheter finns, som är översatt i tabell 3.

Kommentar

Denna publikation är mycket omfångsrik. Man har utgått 28

HJÄRTA-KÄRL 2020

från den tyska föreningens guidelines, vilket borgar för ”tysk grundlighet”. Slutsatserna beträffande epidemiologin stöder sig på studier från 1990-talet och fram till 2015.

Några senare översikter finns från 2017-18, men inga nya studier som motsäger de tidigare resultaten.

Stor vikt har lagts på att framhäva att majoriteten av PAD (mätt med ABI) är asymptomatisk, och medför högre risk för andra kardiovaskulära sjukdomar än om inte PAD föreligger. Man trycker på att man skall överväga diagnosen oftare och använda ABI frikostigt. Om man kan konstatera PAD behöver kardiovaskulär risk uppgraderas och fler patienter sättas på optimal behandling. Även om enbart PAD konstateras hos en asymptomatisk patient utan kardiovaskulära riskfaktorer rekommenderas intensiv kolesterolsänkande terapi. Detta är helt i överensstämmelse med den nuvarande dogmen att kolesterol skall sänkas så mycket som möjligt, och torde därför bidra till en ökad förskrivning av statiner och de dyrare PCSK9-preparaten (och liknande medel).

GUNNAR NYBERG docent, em. Mölndal, kgfnyberg@gmail.com

Kalciumkarbonat/Kolecalciferol

Två styrkor för behandling av kalcium– och D-vitaminbrist T!

NYHE

500 mg / 2000 IE tuggtablett med smak av apelsin tillgodoser tillförsel av rekommenderat intag av kalcium- och D-vitamin vid bristbehandling

n En

500 mg/800 IE n För

behandling och profylax av kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre samt som komplement till ­specifik­­osteoporosbehandling­

it takes two to tango tuggtabletter med smak av apelsin

Bencium® tuggtablett, (Kalciumkarbonat, kombination med Kolecalciferol). Rx. F. ATC-kod: A12AX. Indikation (500 mg/800 IE): profylax och behandling av vitamin D- och kalciumbrist hos äldre samt som vitamin D- och kalciumtillskott som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med ökad risk för vitamin D- och kalciumbrist. Indikation (500 mg/2000 IE): för vuxna för behandling av kalcium- och vitamin D-brist. Rekommenderad dosering: 1 tuggtablett dagligen motsvarande 500 mg kalcium och 800 IE vitamin D3. Alternativt 1 tuggtablett dagligen motsvarande 500 mg kalcium och 2000 IE vitamin D3. Dosen av vitamin D beror på sjukdomens svårighetsgrad, önskvärda serumnivåer av 25 hydroxikolekalciferol (25(OH)D) och patientens svar på behandlingen. Innehåll: En tuggtablett innehåller: kalciumkarbonat motsvarande 500 mg kalcium och kolekalciferolkoncentrat (i pulverform) motsvarande 800 IE (20 mikrogram) eller 2000 IE (50 mikrogram) kolekalciferol (vitamin D3). Varningar och försiktighet: Bencium bör förskrivas med försiktighet till patienter med sarkoidos, nedsatt njurfunktion, patienter vid samtidig behandling med hjärtglykosider eller tiaziddiuretika, patienter med en hög tendens till stenbildning samt immobiliserade patienter med osteoporos. Datum för översyn av produktresumé: 2019-05-21. För ytterligare information och pris samt förpackningar se www.fass.se och www.tlv.se

Consilient Health är ett snabbväxande läkemedelsföretag specialiserat inom endokrinologi och kvinnohälsa.

Vi tillhandahåller receptbelagda läkemedel som vi hoppas ska gynna både patienter och hälso-sjukvård.

I Norden har vi lanserat ett brett sortiment av D-vitamin i mjuka kapslar, som erbjuder olika alternativ för ökad följsamhet samt möjlighet till kostnadsbesparingar.

Ref. Bencium® Produktresumé SPC 2019-05-21, www.Fass.se

Consilient Health Salagatan 18A 753 30 Uppsala. Tel: 08 626 20 17.

E-post: infonordic@consilienthealth.com www.consilienthealth.com

SE-BEC-11

Alternativ operationsmetod gör att unga klaffopererade kan slippa blodförtunnande Förträngning eller läckage av hjärtats aortaklaff är en av de enskilt vanligaste orsakerna till hjärtoperation. Oftast sätter man in en biologisk eller mekanisk klaffprotes. Nu inför Akademiska sjukhuset en alternativ operationsmetod för yngre patienter där man flyttar en befintlig hjärtklaff vilket innebär att patienten slipper behandlas med blodförtunnande livet ut.

30

HJÄRTA-KÄRL 2020

– En majoritet av patienterna med hjärtklaffsproblematik är äldre och kvalificerar väl för en biologisk protes. Men för patienter med behov av en klaff med lång hållbarhet utan blodförtunnande medicinering kan metoden vara ett betydelsefullt alternativ, och vi upplever att det finns en betydande efterfrågan, säger Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi- och anestesi på Akademiska sjukhuset.

”Ross-operationen är tekniskt mer avancerad än en traditionell klaffprotesoperation, men i gengäld finns belägg för mycket goda långtidsresultat utan blodförtunning” Foto: Canstock, arkiv.

Teamet som infört en alternativ metod för hjärtklaffoperationer; från vänster: narkos­ läkare Carl-Henrik Ölander, operationssjuksköterskan Xiao-Min Johansson, thorax­ kirurgerna Per Vikholm och Petter Schiller samt Ismail El-Hamamsy från Montreal.

Foto: Privat.

Utan behandling riskerar förträngning eller läckage av hjärtats aortaklaff att leda till svår hjärtsvikt och dödlighet, men tack vare moderna metoder kan det stora flertalet behandlas säkert och effektivt. Det vanligaste är att man opererar in en klaffprotes, som kan vara av biologisk eller mekanisk typ. Biologiska proteser medför inget behov av blodförtunnande behandling. Nackdelen är att de behöver bytas på grund av slitage efter ett antal år, vilket kräver ett eller flera ytterligare ingrepp.

Teknik som beskrevs på 1960-talet

Yngre personer får därför ofta mekaniska proteser, som håller längre men har nackdelen att man behöver full blodförtunning livet ut. Detta kan medföra avsevärda inskränkningar i livet för personer som önskar ha en aktiv livsstil eller för kvinnor som önskar bli gravida.

Akademiska inför nu en alternativ operationsmetod som kombinerar frihet från blodförtunnande med lång hållbarhet för yngre patienter. Metoden bygger på man flyttar en av patientens befintliga hjärtklaffar enligt en teknik som beskrevs på 1960-talet av hjärtkirurgen Donald Ross.

– Ross-operationen är tekniskt mer avancerad än en traditionell klaffprotesoperation, men i gengäld finns belägg för mycket goda långtidsresultat utan blodförtunning, säger överläkare Petter Schiller som genomfört de första två operationerna. Det är förstås centralt med ett lyckat operationsresultat, och vi är så långt mycket nöjda.

Sen kommer vi även att stötta patienterna med bland annat blodtryckskontrollen under det viktiga första halvåret efter operationen.

Metoden har stegvis förfinats sedan den först beskrevs på 1960-talet. I den moderna tappningen är operationstekniken standardiserad och det ingår en noggrann uppföljning efteråt.

– Ross-teamet har gjort minutiösa förberedelser och även tagit in internationell expertis för att få bästa möjliga start på programmet, säger biträdande verksamhetschef och sektionschef Vilyam Melki.

Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgioch anestesi.

Foto: Staffan Claesson.

Petter Schiller, överläkare.

Källa: Akademiska sjukhuset

Akademiska utför över 600 öppna hjärtoperationer och 200 klaffingrepp med kateterteknik per år. Sett till det totala antalet hjärtoperationer utgör Ross-metoden en mindre andel och så kommer det att förbli även under överskådlig tid.

HJÄRTA-KÄRL 2020

31

”Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall med halter väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärt-kärlsjukdom och demens.” Foto: Arkivbild

Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology.

Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder, enligt forskarna.

Antalet personer med demens förväntas öka upp till tre gånger under de kommande 30 åren. Ingen verksam behandling finns för närvarande och därför är det extra viktigt att hitta miljö- och livsstilsfaktorer som går att påverka. Nyligen har enstaka vetenskapliga studier sett samband mellan luftföroreningar och demens, men på vilket sätt luftföroreningar skulle påverka risken för demens har varit oklart.

32

HJÄRTA-KÄRL 2020

I denna studie har forskarna undersökt sambandet mellan halten luftföroreningar utanför bostaden och demens, och speciellt vilken roll hjärt-kärlsjukdom kan ha i detta. Cirka 3 000 personer utan demens, med en medelålder på 74 år, rekryterades från den allmänna befolkningen på Kungsholmen i Stockholm. Dessa följdes sedan med upprepade kliniska undersökningar under upp till 11 år. Totalt utvecklade 364 personer demenssjukdom under studiens gång.

– Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall med halter väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärtkärlsjukdom och demens. Det vi ser tyder på att lokalt producerade luftföroreningar påverkar risken att drabbas av demens och att påverkan i huvudsak beror på att luftföroreningar påverkar risken att få hjärt-kärlsjukdom, särskilt stroke, vilken i sin tur ökar risken för demens,

säger studiens huvudförfattare Giulia Grande, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföroreningar och demens

De senaste årens exponering föreföll mer betydelsefull än tidigare exponering för luftföroreningar, vilket förvånande forskarna med tanke på att demens oftast utvecklas långsamt och under lång tid. Men det stämmer väl med internationella studier av luftföroreningar och risken för hjärt-kärlsjuklighet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföroreningar och demens, och förklarade ungefär hälften av sambandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll.

– Det är känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlhälsa och att hjärt-kärlsjukdom ökar risken för demens. I vår studie har vi kopplat samman dessa tre faktorer och visat att till och med i så goda förhållanden som i Stockholm kan luftföroreningar bidra till demens.

Detta understryker ytterligare vikten av att minska exponeringen för luftföroreningar. För att förhindra ut-

Tom Bellander, professor. Foto: Ulf Sirborn.

Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföro­ reningar och demens, och förklarade ungefär hälften av sam­ bandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll. Foto: Canstock, arkiv.

veckling till demens är det även viktigt att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom, inte minst för människor som bor i förorenade miljöer, säger Giulia Grande.

Källa: Karolinska Institutet

Debora Rizzuto, forskare och Giulia Grande, forskare.

Foto: Stefan Zim­ merman.

Publikation: “The role of cardiovascular disease in the association of long-term exposure to air pollution and the risk of dementia,” Giulia Grande, Petter L.S. Ljungman, Kristina Eneroth, Tom Bellander, Debora Rizzuto, JAMA Neurology, online March 30, 2020, doi: 10.1001/jamaneurol.2019.4914 Studien har finanseriats av the Swedish National Study on Aging and Care på Kungsholmen, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet’s doktorandfinansieringsprogram och Forte.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 99 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 99 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

33

Ny teknik och artificiell intelligens påverkar patientsäkerheten på flera olika sätt. I den kliniska vardagen, till exempel, ger det diagnostiskt stöd, särskilt inom röntgen där noggrannheten har blivit mycket bra. Ett annat exempel är textanalys av patientjournaler som kan hjälpa till att förutsäga kliniska resultat. Foto: Siemens

Studie identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården i Sverige Digitalisering är en allmänt erkänd metod för att hantera den ökande belastningen på sjukhus och vårdorganisationer världen över.

En ny studie från Siemens Financial Services har identifierat ”en ny generation digital och mobil diagnostik” och ”smarta, digitaliserade sjukhus” som två av de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården.

De lyfter också fram den förväntade kapitalinvesteringen som krävs under de kommande fem åren. Båda områdena kräver var för sig 0,3 miljarder dollar (2,9 miljarder SEK). Investeringen överskrider sjukhusens och vårdorganisationernas normala kapitalbudgetar och därmed krävs ytterligare finansiering från den privata sektorn.

34

HJÄRTA-KÄRL 2020

Specialister inom finansiering anpassar alltmer sina finansieringslösningar till vårdens ekonomiska förutsättningar och kan därmed erbjuda digital omvandling på ett hållbart sätt.

Siemens Financial Services (SFS) har släppt en ny forskningsrapport som identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling i vården.

En åldrande befolkning, förändrade livsstilar och matvanor, en ökning av kroniska sjukdomar, såsom diabetes, cancer och hjärtsjukdomar, är alla faktorer som bidrar till en snabbt ökande belastning på sjukhus och vårdorganisationer världen över. Digitalisering av vården är vida känt som en metod för att hantera denna ökande belastning och samtidigt förbättra patientresultat, utan att medföra stigande kostnader.

SFS intervjuade sakkunniga från hela världen såsom

ledningskonsulter, akademiker och forskare samt experter hos statliga socialdepartement, medicinska föreningar och akutvårdsorganisationer, för att kartlägga var man ser att digitalisering skulle kunna ge störst fördelar relativt snabbt.

Två av de främsta områdena för teknikinvesteringar som identifierades av respondenterna var: (a) En ny generation digital och mobil diagnostik och (b) Smarta, digitaliserade sjukhus

Det finns många områden, som digitala triageringssystem i ambulanssjukvården som leder till färre ambulanstransporter, papperslösa journalsystem och styrning av utrustning som gör dem mer energisnåla. Foto: Siemens

för att möjliggöra digital omvandling genom att låta sjukhus och vårdorganisationer betala för att använda den nya generationens teknik, istället för att behöva köpa den rakt av. Lösningarna har utformats med hjälp av specialistfinansiärernas kunskaper kring den nya digitala tekniken och dess processer, som har en djup förståelse för hur denna teknik används i praktiken och en erfarenhet av de specifika fördelar som man kan räkna med att den kommer att föra med sig. ”Med hjälp av specialistkunskaper inom vårdsektorn kan varje finansieringsupplägg, vare sig det gäller en enstaka utrustningsenhet eller en verksamhetsomfattande strategisk digital uppgradering, formas efter organisationens specifika kliniska behov och kassaflöde.” säger Carl Ahlgren, Head of Sales Nordics, Siemens Financial Services. ”Det finns en rad finansieringslösningar idag som är utformade för att just möjliggöra digital omvandling, genom att sjukhus och vårdorganisationer betalar för att använda en ny generation av digital teknik. Detta hjälper dem att spara värdefullt kapital samtidigt som de drar nytta av fördelarna med digitalisering.”

Carl Ahlgren, Head of Sales Nordics, Siemens Financial Services.

Källa: Siemens Financial Services

Diagnostik

Digitaliseringen påverkar både administration och hantering inom diagnostikområdet och själva utrustningens prestanda. Genom att till exempel länka enheter digitalt kan man maximera deras kliniska användning. Dessutom möjliggör mobila diagnostiska enheter snabbare diagnos och triagering, samtidigt som man maximerar användningen av personal och utrustning.

Smarta digitaliserade sjukhus

Det finns ett brett utbud av smarta sjukhusapplikationer.

Till exempel gör digital tillgångsspårning att rätt utrustning och teknik är på rätt plats vid rätt tidpunkt, vilket minskar förseningar och avbokningar avsevärt. Ett annat exempel är förutsägbart underhåll, som med hjälp av data från utrustning ser till att viktig teknik och faciliteter finns tillgängliga när de behövs. Sådan teknik bidrar stort till förbättrade patientupplevelser samtidigt som den minskar behandlingskostnaderna.

SFS studie uppskattar att investeringsutmaningen för Sverige inom dessa två investeringsområden uppgår till mycket stora summor under de kommande fem åren.

Tittar man närmare, så kräver ”den nya generationen diagnostisk avbildning” och ”smarta sjukhus” var för sig 0,3 miljarder dollar (2,9 miljarder SEK) under femårsperioden 2019-2023. Majoriteten av de tillfrågade sa att det var viktigt att kunna förvärva teknik och utrustning för digital omvandling, färdigheter och resurser utan att behöva nyttja knappt kapital. Detta kan möjliggöras med hjälp av rätt sorts finansiering. Specialistfinansiärer erbjuder en rad finansieringslösningar som är utformade

Digitalisering inom hälso- och sjukvården innebär ofta sats­ ningar på hållbarhet utan att man tänker på det. Ett exempel som ligger nära till hands är att digitala vårdbesök kan innebära minskade resor för både patienter och specialister. Foto: Sie­ mens

Metodik Forskningsmetodik: 53 ledningskonsulter, akademiker och forskare, experter inom statliga socialdepartement, medicinska föreningar och akutvårdsorganisationer i tretton länder runt om i världen intervjuades och fick titta på indirekt data från hundratals sjukvårdsinstitutioner, under perioden maj-juli 2019. Genom kvalitativa intervjuer undersökte man var respondenterna såg att man skulle uppnå störst fördelar på kortast tid genom digitalisering inom vården.

HJÄRTA-KÄRL 2020

35

Strukturella förändringar under kalciumtransport observerade i realtid jämfört med närmast korresponderade kristallstruktur (vitfärgad). Horisontella linjer markerar membranets placering. Foto: Magnus Andersson.

Kunskap om muskelfunktion ger ökad förståelse för hjärtsjukdomar De molekylära mekanismerna för muskel­ funktion är ännu inte helt kända. Magnus Andersson och hans forskarteam visar hur ett protein som reglerar muskelavslappning förändrar sin struktur just i det kritiska skede då kalcium, som använts vid muskel­kontraktion, pumpas från muskelcellen tillbaka till dess lagrings­utrymme.

Studien som är ett genombrott inte bara ur det biologiska perspektivet utan också vad gäller teknikutvecklingen är publicerad i tidskriften Science Advances.

För att utföra livsviktiga processer i cellen krävs ofta att kroppens proteiner förändrar sin struktur. Denna flexibilitet har genom evolutionen blivit inkodad i proteinets aminosyrasekvens. För att förstå hur proteiner fungerar på molekylär nivå måste vi kartlägga hur de olika delarna av proteinet rör sig, det vill säga hur proteinet antar olika intermediära tillstånd.

Metoden är relativt ny

En del intermediära tillstånd kan stabiliseras för att på så vis möjliggöra strukturbestämning, men de flesta tillstånd är tyvärr inte tillräckligt stabila för den typen av experiment. Genom att ”filma” reaktionen med snabba röntgenpulser direkt i den naturliga omgivningen kan man följa utvecklingen av intermediära tillstånd utan krav på konstgjord stabilisering.

36

HJÄRTA-KÄRL 2020

Eftersom de strukturella förändringarna är väldigt små utförs experimenten vid synkrotroner som kan skjuta 10^10 fotoner på provet under en 100 pikosekunders röntgenpuls. Metoden är relativt ny och har hittills varit begränsad till ljuskänsliga proteiner eftersom själva proteinreaktionen startas av en laserpuls.

I den nya studien har Magnus Andersson och hans team startat reaktionen indirekt genom att använda laser för att frigöra ATP från en ljuskänslig inaktiv ATP-förening.

– Det finns ett stort antal liknande ljuskänsliga föreningar för exempelvis signalsubstanser och metaboliter som i princip möjliggör liknande experiment för ett stort antal viktiga proteiner, säger Magnus Andersson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

I en serie experiment

Det specifika proteinet som forskarna har studerat sköter muskelavslappning och är således viktigt för till exempel normal hjärtfunktion. För att muskler ska kunna slappna av måste kalcium som använts vid kontraktion pumpas tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet, SR, ett rörliknande system som omger muskelcellen.

Kalcium kan inte passera SR-membranet av egen kraft utan pumpas av proteinet SERCA. Själva pumpningsprocessen är energikrävande och SERCA-proteinet sätter inte igång utan att först få tillgång till energibärande ATP. Trots att flera intermediära tillstånd har fångats med hjälp av molekyler som liknar ATP saknas information

om hur proteinet ser ut på molekylär nivå från muskelcellen. Nästa observerade i den kritiska övergången då proteinet tillstånd bildades vid 13 millisekunder och öppnar sig mot SR-delen av cellen för att visade på en hittills okänd proteinstruktur återföra kalcium och på så vis låta muskeln precis innan kalcium ska släppas tillbaka slappna av. till sitt förvaringsutrymme.

I en serie experiment vid ESRF-­ Observationer av nya strukturer ökar vår synkrotronen i Grenoble, Frankrike, förståelse för den underliggande molekylära samlade forskarna tidsupplösta röntgenmekanismen för muskel­funktion, som data direkt i biologiska SR-membran, vars är viktig för att förstå exempelvis hjärt­ proteininnehåll till 90 procent består av sjukdom.

SERCA-proteiner.

– Tidsupplöst röntgenspridning möjlig– Eftersom mätningarna sker i en gör inte bara strukturbestämning av instaMagnus Andersson, universi­ lösning bestående av många cirkulära bila tillstånd utan levererar också struktutetslektor, Associate Profes­ membranfraktioner som rör sig fritt relarer med en tidsstämpel. Det blir på så vis sor. Foto: Mattias Petterson. tivt varandra är den strukturella informamöjligt att undersöka hur olika tillstånd tionen lågupplöst utan detaljer. Vägen till en molekylär av proteinet utvecklar sig över tid och hur förloppet skiljer vy över den filmade reaktionen är i dagsläget långt ifrån sig åt beroende på yttre faktorer såsom pH, temperatur, standardiserad, säger Magnus Andersson. eller kemisk sammansättning, samt under förhållanden som är karakteriserande för sjukdom som till exempel vid Observationer av nya strukturer mutation, säger Magnus Andersson.

I studien utnyttjade forskarna kapaciteten hos dagens Utvecklingen av synkrontonaläggningen MAX IV i superdatorer och algoritmer och lyckades identifiera Lund kommer förhoppningsvis möjliggöra den här typen strukturer för två intermediära SERCA-tillstånd. I det av experiment också i Sverige inom en snar framtid. först bildade tillståndet vid 1.5 millisekunder hade proteinet slutit sig kring ATP-molekylen och tagit upp kalcium Källa: Umeå Universitet

Originalartikel: Ravishankar, H, Pedersen, M.N., Eklund, M, Sitsel, A., Li, C., Duelli, A., Levantino, M., Wulff, M., Barth, A., Olesen, C., Nissen, P., Andersson, M.: Tracking Ca2+ ATPase intermediates in real-time by X-ray solution scattering. Science Advances, https://doi.org/10.1126/sciadv.aaz0981

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA

En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från fyra nordiska länder.

Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex

Ja tack! Jag beställer ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

37

Mølholms sjukhus privathospitalet Mølholm i Vejle.

Värt att veta om förmaksflimmer Det räknas med att upp mot en halv miljon svenskar har förmaksflimmer men bara kring 350 000 har fått detta diagnosticerat. Var fjärde vuxen svensk kan förväntas få förmaksflimmer vid något tillfälle i livet. Förmaksflimmer ger en fördubbling av dödligheten och är en viktig riskfaktor med tanke på utveckling av stroke och hjärtsvikt. Mer än 5 000 fall av stroke årligen kan tillskrivas förmaksflimmer.

Förmaksflimmer ger även väsentligen nedsatt livskvalitet – i en grad som vid svår hjärtsvikt eller långvarig cancersjukdom.

Många upplever successivt social isolering på grund av utvecklingen av undvikandebeteende och för att man kanske inte lyckas behålla sitt arbete. Det är lätt att känna sig ensam i sin diagnos speciellt om man inte har fått god och tillräcklig kunskap om förmaksflimmer och vilka behandlingsalternativ som finns och kan erbjudas.

Förmaksflimmer räknas som en folksjukdom och kan ha stora konsekvenser för så väl hälsa som livskvalitet.

38

HJÄRTA-KÄRL 2020

Otillräcklig kunskap bakom otillfredsställande behandling

Riksförbundet HjärtLung har i en medlemsundersökning 2018, påvisat att bara kring hälften av personer med förmaksflimmer var nöjda med sin behandling. 4 av 10 upplevde att de inte hade fått tillräcklig information om sin sjukdom och bara 1 av 10 uppgav sig fått tillräcklig utbildning kring att leva med förmaks-flimmer. Bakom dessa siffror döljer sig troligen otillräcklig kunskap.

Behandling av förmaksflimmer bygger på två ”hörnpelare”

För det första är ställningstagande till behovet att behandla med blodförtunnande medicin viktigt för att skydda mot stroke. Inte alla med förmaksflimmer ska ha blodförtunnande medicin – det kräver en bedömning av riskfaktorer utöver själva förmaksflimret. De vanligaste riskfaktorerna är högt blodtryck, diabetes, ålder över 65 år – och i ännu högre grad – ålder över 75 år. Men det finns också ökad risk för allvarliga blödningskomplikationer i samband med den blodförtunnande behandlingen.

Det är också viktigt att hitta en behandling av förmaksflimret hos personen som kan ta bort – eller minska – obehaget och som inte ger betydande biverkningar.

Många personer får inte tillräckligt bra effekt – eller upplever oacceptabla biverkningar – vid medicinsk behandling för förmaksflimmer. Ett kateterbaserat ingrepp som kallas ”ablation” kan vara ett relevant och bra alternativ för dessa personer.

Kateterablation är aktuellt om man:

- inte har tillräcklig bra effekt av medicinsk behandling - har betydande biverkningar vid medicinsk behandling - är relativt ung, inte har annan betydande hjärtsjukdom och har ett önskemål om ablationsbehandling som alternativ till medicin.

Knapphändig kunskap om kateterablation

Tyvärr är kunskap om denna behandling – både bland personer med förmaksflimmer och bland läkare – otillräcklig. Det betyder att alldeles för få erbjuds behandling med ablation. Detta trots att 9 av 10 som får behandling upplever att de bli helt av med sitt förmaksflimmer – eller får väsentligt reducerade symtom och kan sluta med medicinen de tidigare har tagit mot rytmrubbningen.

Långa väntetider

Förutom otillräcklig kunskap är det i Sverige dessutom mycket långa väntetider på ablationsbehandling, ibland upp mot ett år eller mer. Totalt sett väntar mer än hälften av de personer som har remitterats för ablation längre än de 90 dagarna som vårdgarantin lovar. Jämfört med till exempel Danmark och Tyskland utförs det totalt i Sverige bara hälften så många ablationsbehandlingar (per miljon invånare) som i grannländerna. I Sverige ses dessutom också mycket stor variation – upp mot en faktor 2-3 i skillnad - i behandlingsaktivitet med ablation mellan de olika regionerna. Generellt är behandlingsaktiviteten

mycket lägre än i till exempel Danmark och Tyskland trots att förmaksflimmer är lika vanligt i alla tre länder.

Behandling i utlandet

Tills tillräcklig kapacitet finns i Sverige har man möjlighet att söka behandling utomlands – till exempel i Danmark. Möjligheten baserar sig på EU-direktivet om fri patientrörlighet. Det betyder att man kan bli behandlad i utlandet och få kostnaderna till behandlingen täckta via Försäkringskassan.

I Danmark kan man bli behandlad på Privathospitalet Mølholm i Vejle. På HjerteCenter Mølholm har man specialiserat sig i behandling av hjärtrytmrubbningar och är godkända av danska hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Sundhedsstyrelsen) till behandling av patienter inom offentlig vård. Kvalitén av behandlingarna dokumenteras i den danska rikstäckande kvalitetsdatabasen www.ablation.dk.

Låg komplikationsfrekvens

Under 2019 har HjerteCenter Mølholm endast haft en komplikation vid ablationsbehandling för förmaksflimmer med tillfällig påverkan av kraft till arm och ben.

Med runt 400 ablationer för förmaksflimmer under året ger det en komplikationsfrekvens på 0,25 %. Detta är oerhört lågt och kan jämföras med de bästa centren i världen. Samtidigt finns dokumentation att mindre än 10 % av patienterna som genomgår ablationsbehandling för förmaksflimmer, upplever återfall inom första året efter ingreppet. Som svensk patient som genomgår behandling i Danmark, är man försäkrad på exakt samma nivå som danska patienter. Detta gäller även om det – oförväntat – skulle tillkomma betydande komplikation till behandlingen.

Det är aldrig längre väntetid än 3 arbetsveckor för ablationsbehandling. Det betyder också att personen själv kan hitta tider då det passar hen bäst att abladeras.

FAKTA - G odkänt av danska hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Sundhedsstyrelsen) - Bland Skandinaviens mest erfarna center - Hög behandlingsvolym per operatör - Mycket låg komplikationsfrekvens (2019: 0,25 %) - Systematisk uppföljning - Heltäckande försäkring - Dygnsbemannat med specialistläkare och sjuksköterskor - Kort väntetid (max 3 arbetsveckor) - M er information på hemsidan: https://www.molholm. dk/specialer/hjertesygdomme/se/

PETER STEEN HANSEN Överläkare, Ph.D., DMSci, FEHRA Klinikchef vid HjerteCenter Mølholm, Danmark

Svensktalande personal HjerteCenter Mølholm har en svensktalande rådgivare, Gabriella Edvardsson Alsøe, som hjälper till med frågor kring behandling av förmaksflimmer och möjligheterna att kostnaderna täcks via Försäkringskassan. Hon svarar i telefon på vardagarna och nås på 010 585 33 40.

HjerteCenter Mølholm leds av klinikchef Peter Steen Hansen som var bland de första i Skandinavien som introducerade ablationsbehandling för förmaksflimmer. Han har personligen utfört mer än 5 000 ablationer för förmaksflimmer och utför runt 400 ablationsbehandlingar årligen.

HJÄRTA-KÄRL 2020

39

Behandling med Xarelto plus aspirin minskar den kombinerade risken för kärlhändelser Det visar den kliniska fas III-studien Voyager PAD som nyligen presenterades i samband med virtuella kongressen ACC.20/WCC Virtual (American College of Cardiology’s 69th Annual Scientific Session together with World Congress of Cardiology). Resultaten publicerades samtidigt i den medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine, NEJM.

– Trots dagens befintliga behandlingar drabbas en av fem patienter med PAD av ytterligare kärlhändelser efter det att de genomgått ett ingrepp för att återställa blodflödet i 40

HJÄRTA-KÄRL 2020

underbenen, så kallad revaskularisering. Dessa patienter har en hög risk för både kardiovaskulära och perifera kärlhändelser och har fram till nu haft begränsade behandlingsalternativ, säger Anders Gottsäter, adjungerad professor och överläkare i kärlmedicin vid Skånes universitetssjukhus och huvudprövare för Voyager PAD i Sverige.

I studien utvärderades Bayers faktor Xa-hämmare rivaroxaban i vaskulär dos plus aspirin jämfört med enbart aspirin, bland patienter med symtomatisk perifer arteriell sjukdom (PAD). Behandlingen inleddes upp till tio dagar efter att de genomgått ett perifert revaskulariseringsingrepp varefter patienterna följdes upp under i

medeltal 28 månader. Voyager PAD är den första kliniska utfallsstudien som påvisar fördelar med kombinerad antikoagulations- och trombocythämmande behandling vad gäller minskad risk för perifera kärlhändelser efter perifer revaskularisering.

Huvudresultatet i Voyager PAD visade en signifikant 15 procentig relativ riskreduktion för det kombinerade utfallsmåttet akut extremitetsischemi (ALI), större amputation på grund av vaskulär etiologi, hjärtinfarkt, ischemisk stroke eller kardiovaskulär död. Voyager PAD visade också en 28 procentig relativ minskning av sjukhusinlägg-

ningar relaterade till koronara- eller perifera trombotiska händelser och en 12 procentig relativ minskning av ytterligare perifera revaskulariseringar bland patienter som fick rivaroxaban i kombination med aspirin. Dessutom var risken för akut extremitetsischemi reducerad med 33 procent jämfört med enbart aspirin.

Om PAD och benartärsjukdom PAD orsakas av ateroskleros som kännetecknas av uppbyggnad av plack i artärerna som vid benartärsjukdom begränsar blodflödet till de nedre extremiteterna som kan ge upphov till kärlkramp i benen. Globalt är cirka 202 miljoner människor drabbade av PAD och denna grupp har också en betydligt högre risk för samsjuklighet med kranskärlssjukdom och andra kärlsjukdomar.

Om Voyager PAD Fas III-studien Voyager PAD omfattade 6 564 patienter från 534 kliniska centra i 34 länder världen över, varav Sverige bidrog med totalt 44 patienter från 4 olika sites. I studien randomiserades patienterna till att få antingen rivaroxaban i vaskulär dos 2,5 mg två gånger dagligen plus aspirin 100 mg en gång dagligen eller aspirin 100 mg en gång dagligen tillsammans med verkningslös substans, placebo. Det primära effektmåttet var en sammansättning av akut extremitetsischemi (ALI), större amputation på grund av vaskulär etiologi, hjärtinfarkt, ischemisk stroke eller kardiovaskulär död. Det primära säkerhetsmåttet var större blödningar enligt Thrombolysis in Myocardial Infarction (TIMI). I Voyager PAD var förekomsten av större blödningar inte signifikant olika i de olika behandlings­armarna.

Källa: Bayer AB

Anders Gottsäter, adjungerad professor och överläkare.

Ny och uppd aterad!

De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

HJÄRTA-KÄRL 2020

41

I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabetes och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blod­fetter och högt blodtryck. Foto: Canstock, arkiv.

Medelhavskost studeras mot demens vid diabetes Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en ny världsunik studie som nu påbörjats vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.

– Det finns en hel del som talar för att kost, träning och modern diabetesbehandling kan påverka utvecklingen av demens, men det saknas evidensbaserad forskning på området. Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien.

Förhöjd demensrisk

Personer med typ 2-diabetes har en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdomar jämfört med personer utan 42

HJÄRTA-KÄRL 2020

diabetes. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning, ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck samt låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt.

Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändra dessa faktorer, bland annat via ändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.

I studien kommer personer över 65 år med typ 2-­diabetes och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med

läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck.

Gruppen utbildas av dietist i medelhavskost. Den innehåller mycket grönsaker, nötter, olivolja, rotsaker, en hel del fisk, en del fullkornsprodukter, men bara sparsamt med kött och mejeriprodukter samt i princip inget socker alls.

Deltagarna får dessutom regelbundet nötter och olivolja gratis hemskickade.

Den här gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes. Personerna i studien anmäler sig frivilligt, och lottas sedan till antingen försöksgruppen eller kontrollgruppen.

Olov Rolandsson, professor i allmän­ medicin.

Foto: Mats Pettersson

Fullskalestudie sedan

Till att börja med görs en pilotstudie med 80 deltagare i Umeå och Uppsala, för att se om deltagarna klarar att fullfölja programmet och om det sker några tecken till förändringar i metabola värden och minnesfunktion. Om pilotstudien fungerar, blir det sedan en fullskalestudie som man kommer att söka 1700 frivilliga deltagare till i hela landet.

– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.

Mats Martinell, forskare vid Upp­ sala universitet.

Foto: Mats Pettersson

Dietist Anna Tellström går igenom medelhavskosten med delta­ garen Inga Häger i pilotstudien. Foto: Mats Pettersson

Källa: Umeå universitet

Beställ prenumeration

2020 TEMA HJÄRTA-K ÄRL ÅRGÅNG 16

på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

VETENSK APLIG OBEROEN

Ett år 370 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 23 april, 2020.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödl ighet

Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsju kdom

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

Sjuksköterska

• WWW.MEDICINSKA CCESS.SE

Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Läkare

DE MEDICINSK TIDSKRIFT

NYA EUROPEISKA RIKTLINJER FÖR IFER ARTERIELL KÄRLFPER UNKTION

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

43

Bakterier ställer till det för genetisk forskning ”De flesta bakterieföroreningar i celler som odlas på laboratorier är oftast lätta för forskare att upptäcka. Men för att avslöja föro­ reningar med mykoplasma krävs särskilda tester”. Foto: Canstock, arkiv.

En gåtfull modifiering av DNA, som är vanlig i bakterier, existerar inte i människan eller andra däggdjur. En ny studie av LiU-forskare demonstrerar att fynd som gjorts av den epigenetiska markören 6mdA i djur med stor sannolikhet har orsakats av begränsningar i tekniker och bakteriella föroreningar i prover.

För ett par år sedan kom ett par studier som fick stor uppmärksamhet bland forskare inom genetikområdet.

Studierna handlade om en särskild epigenetisk markör, det vill säga en modifiering på DNA som påverkar hur DNA-sekvensen används av olika celler, som fram till dess aldrig hade observerats i flercelliga organismer. Den epigenetiska markören, kallad 6mdA, är däremot vanligt förekommande i bakterier, där den spelar en viktig roll för bakteriers förmåga att skydda sig mot virus.

När flera forskargrupper rapporterade att de hittade 6mdA i olika djur, och till och med i mänskliga celler, väckte det både stort intresse och frågor bland forskare.

Bland annat har de uppmätta nivåerna av 6mdA varit så låga att forskare har undrat om en epigenetisk signal som 44

HJÄRTA-KÄRL 2020

är så ovanlig verkligen kan fylla en funktion. Efter de första rapporterna har det också kommit en del studier i vilka forskarna inte kunnat detektera 6mdA hos djur.

Föroreningar i prover?

Liksom många andra forskare började Colm Nestors forskargrupp vid Linköpings universitet att studera den gåtfulla epigenetiska signalen. Men de lyckades inte mäta den i celler från människa och mus. När de till sist hittade 6mdA i två prover med mänskliga celler, visade det sig att båda var förorenade med mykoplasmabakterier. Forskarna misstänkte att den epigenetiska markören kom från bakterien och inte de mänskliga cellerna. De behandlade cellerna med antibiotika mot mykoplasma och 6mdAsignalen försvann.

LiU-forskarna menar att föroreningar med mykoplasmabakterier kan vara ett underskattat problem för den epigenetiska forskningen. Den aktuella mykoplasmabakterien är nämligen vanligt förekommande hos friska personer och ger vanligtvis inga hälsobesvär. Eftersom mykoplasma kan finnas både utanför celler och till och med leva inuti cellerna i kroppen, kan det hända att

denna bakterie följer med oupptäckt i prover från människor. De flesta bakterieföroreningar i celler som odlas på laboratorier är oftast lätta för forskare att upptäcka.

Men för att avslöja föroreningar med mykoplasma krävs särskilda tester.

LiU-forskarna fann snart att det inte bara var mykoplasmabakterier som ställde till det för forskare som vill studera 6mdA-markören. De hittade även problem med flera olika metoder som använts för att detektera denna epigenetiska modifiering.

Colm Nestor framhåller att rapporterna om 6mdA i dägg­ djur är välgjorda studier som publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Att flera olika metoder ger liknande missvisande resultat på grund av helt olika artefakter är väldigt ovanligt. Foto: Thor Balkhed.

”Finns inte i däggdjur”

– Vi insåg att ”signalerna” från den här epigenetiska markören, 6mdA, helt enkelt var bakgrundsbrus. Men av flera olika komplicerade tekniska problem var det här bakgrundsbruset i flera av metoderna inte slumpmässigt, utan det såg ut som om det vore riktiga signaler. Nu kan vi med säkerhet säga att 6mdA inte finns i däggdjur, säger Colm Nestor, biträdande lektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien som publiceras i Science Advances.

Colm Nestor framhåller att rapporterna om 6mdA i däggdjur är välgjorda studier som publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Att flera olika metoder ger liknande missvisande resultat på grund av helt olika artefakter är väldigt ovanligt.

– När vi analyserar sådant som är mycket sällsynt måste vi bli allt mer försiktiga och vaksamma på om vi verkligen kan mäta det med de metoder vi använder. När det gäller 6mdA tror jag att mycket tid och pengar kan sparas och besvikelser kan undvikas om forskare slutar försöka studera något som helt enkelt inte finns där, säger Colm Nestor.

Colm Nestor, biträdande lektor, Foto: Thor Balkhed.

Källa: Linköpings universitet

Artikel: ”No evidence for DNA N6-methyladenine in mammals”, Karolos Douvlataniotis, Maike Bensberg, Antonio Lentini, Björn Gylemo och Colm E. Nestor, (2020), Science Advances, publicerad online den 18 mars 2020, doi: 10.1126/sciadv.aay3335 Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, LiU-Cancer Network och Cancerfonden.

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar.

Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 109 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 109 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

45

Farxiga reducerar förvärrande av hjärtsvikt eller kardiovaskulär död En sub-analys av data från den stora fas-3-studien DAPA-HF Nya data från studien DAPA-HF (Dapagliflozin And Prevention of Adverse-outcomes in Heart Failure) visar att Farxiga (dapagliflozin) minskar förekomsten av den primära sammansatta utfallsvariabeln ”förvärrad hjärtsvikt eller kardiovaskulär (CV) död”, jämfört med placebo hos patienter med hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion (HFrEF), oberoende av annan medicinering.

I studien gavs Farxiga (Forxiga i Europa och Sverige) till patienter med varierande farmakoterapi, mekaniska hjälpmedel eller hjärtrytmkorrigerande implantat. En tydlig minskning av utfallsvariabeln sågs i alla dessa grupper (1).

Mene Pangalos, VD för Biopharmaceuticals R & D säger att ”dessa nya data från DAPA-HF-studien stärker ytterligare Farxigas kliniska effekt utanför diabetesindikationen. Genom att risken för hjärtsvikt reduceras oberoende av all annan terapi har Farxiga potential att reducera sjukdomsbördan för all annan hjärtsvikt”.

Resultaten presenterades vid American College of Cardiology’s (ACC) 69e årliga vetenskapliga möte, som hölls tillsammans med World Congress of Cardiology (ACC.20/

AstraZeneca i CVRM Cardiovascular, Renal and Metabolism (CVRM) är AstraZenecas tre terapiområden, och utgör huvudparten av företagets tillväxt. Genom forskning syftande till bättre förståelse för sammanhanget mellan hjärta, njurar och pankreas investerar AstraZeneca i en medicinportfölj syftande till organprotektion och att hämma sjukdomsförlopp, minska risker och samsjuklighet. Företagets ambition är att forska fram läkemedel till att hämma eller helt stoppa CVRM-relaterade sjukdomar, och återställa organfunktion genom att i fortsättning bidra med nya forskningsrön som kan förbättra terapipraxis, och därmed förbättra CV-hälsa för millioner patienter världen över.

46

HJÄRTA-KÄRL 2020

WCC), och har publicerats i European Heart Journal.

Farxiga är indicerat som monoterapi eller som del i kombinationsterapi för att förbättra diabeteskontroll hos vuxna med typ-2-diabetes (T2D). I USA har det också godkänts för att minska risken för sjukhusvård hos patienter med T2D och känd CV sjukdom eller multipla CV riskfaktorer.

I januari 2020 antog US Food & Administration (FDA) en supplementär New Drug Application (sNDA) för Farxiga, som fick prioritet för bedömning för reduktion av förvärrad hjärtsvikt hos patienter med eller utan T2D. Bedömning planeras till andra kvartalet 2020.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt (HF) är en livshotande sjukdom, där hjärtat inte kan pumpa blodet runt kroppen tillräckligt bra (2).

Ungefär 64 millioner världen över har detta. Ungefär hälften har en minskad ejektionsfraktion (EF). HF är en kronisk, nedbrytande sjukdom, där ungefär hälften dör inom 5 år från diagnos (3,4). Dödligheten för HF är i paritet med vanliga cancerformer hos män (prostata, urinblåsa) och kvinnor (bröstcancer) (5). HF är den dominerande anledningen till sjukhusvård i åldrar över 65 år, och utgör en signifikant klinisk och ekonomisk samhällsbelastning (6).

AstraZeneca AstraZeneca (LSE/STO/NYSE:AZN) är ett globalt forskningsdrivet biofarmaceutiskt bolag med fokus på upptäckt, utveckling och kommersialisering av receptbelagda terapier, huvudsakligen inom tre terapiområden: onkologi, kardiovaskulär och renal medicin, och metabolism, samt luftvägsmediciner. Med bas i Cambridge, United Kingdom har AstraZeneca kontor och laboratorier i över 100 länder, och deras läkemedel används av millioner patienter världen över. Besök hemsidan astrazeneca.com astrazeneca.se eller följ företaget på twitter.com/AstraZenecaSE

DAPA-HF

DAPA-HF (Dapagliflozin And Prevention of Adverseoutcomes in Heart Failure) är en internationell, multicenterstudie med dubbelblind randomisering till parallella grupper av patienter, med eller utan T2D, som har HF och reducerad EF (LVEF<40%). Grupperna får antingen 10 mg Farxiga eller placebo en gång dagligen i tillägg till övrig standardiserad behandling. Den primära utfallsvariabeln var tid till konstaterad förvärring av HF i form av sjukhusvård eller akutbesök p.g.a. svikt, eller CV död.

Farxiga

Farxiga är den första i sin klass av SGLT2-hämmare som kan tas oralt en gång dagligen med indikation för behandling av patienter med otillräckligt kontrollerad T2D, både ensamt och i kombination med annan terapi, som ett tillskott till diet och fysisk aktivitet för förbättring av glykemisk kontroll, och har ytterligare fördel genom viktreduktion och blodtryckssänkning. I studien

DECLARE CV-utfall hos vuxna med T2D minskade Farxiga risken för sjukhusinläggning för HF eller CV död, jämfört med placebo, när dessa terapier lades till standardterapi.

I DAPA-HF-studien minskade Farxiga, i tillägg till standardterapi, både incidensen av CV död och förvärring av svikt hos patienter med HFrEF, med eller utan T2D. Farxiga studeras också hos patienter med HF i studierna DELIVER (HFpEF) och DETERMINE (HFrEF och HFpEF), samt även hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD) i DAPA-CKD-studien. Farxiga genomgår ett omfattande program av kliniska studier med över 35 pågående och fullgjorda studier, typ fas IIb och III, med över 35 000 patienter och 2,5 millioner patient-år.

GUNNAR NYBERG Källa: AstraZeneca

Referenser 1. Docherty KF et al. 2020 Consistent Benefit of Dapagliflozin According to Background Therapy in Patients with HFrEF: An Analysis of the DAPA-HF Trial. Presented at the American College of Cardiology’s 69th Annual Scientific Session Together with World Congress of Cardiology (ACC.20/WCC); 28 March – 30 March, Chicago.

2. M ayo Clinic. Heart failure; 2017 [cited 2020 Mar 24]. Available from URL: https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/ heart-failure/symptoms-causes/syc-20373142.

3. T ravessa AMR, Menezes Falcão LF de. Treatment of Heart Failure With Reduced Ejection Fraction-Recent Developments. Am J Ther 2016; 23(2):e531-49.

4. M ozaffarian D et al. Heart Disease and Stroke Statistics-2016 Update: A Report From the American Heart Association. Circulation 2016; 133(4):e38-360.

5. M amas, M. A., Sperrin, M., Watson, M. C., Coutts, A., Wilde, K., Burton, C., ... Myint, P. K. (2017). Do patients have worse outcomes in heart failure than in cancer? A primary care-based cohort study with 10-year follow-up in Scotland. European Journal of Heart Failure, 19(9), 1095-1104. https://doi.org/10.1002/ejhf.822 6. A zad N, Lemay G. Management of chronic heart failure in the older population. J Geriatr Cardiol 2014; 11(4):329–37.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2020

47

MEDICINNOTISER

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en form av pulmonell hypertension som innebär att lungornas blodkärl förändras och blir för trånga. Vad som händer och varför är inte helt klarlagt. När PAH utvecklas sker en förändring som gör att lungornas blodkärl drar ihop sig och väggarna blir tjockare och mindre flexibla. Därmed blir utrymmet inuti blodkärlet mindre. Med smalare blodkärl ökar motståndet och blodet får svårare att nå ut i lungorna. Foto: Canstock, arkiv.

Cereno Scientific får särläkemedelsstatus från FDA i USA för behandling av Pulmonell Arteriell Hypertension Cereno Scientific har av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, beviljats särläkemedels­status för bolagets ledande läkemedels­kandidat CS1, för behandling av Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). PAH innebär högt blodtryck i lungornas pulsådror där det ökade trycket främst orsakas av förändringar i blodkärlen i lungorna.

CS1 är en ny formulering av valproinsyra (VPA), en HDAC (Histone DeACetylase)-hämmare som fungerar som en epigenetisk modulator med antitrombotiska, antiinflammatoriska, antifibrotiska och blodtrycks-sänkande egenskaper. Dessa egenskaper överensstämmer väl med sjukdomens mekanismer som är involverade i PAH. Cereno Scientific ansökte i december 2019 om särläkemedels­status (Orphan Drug Designation, ODD) för CS1 inom PAH till det amerikanska läkemedelsverket FDA och nu har myndigheten godkänt Bolagets ansökan.

– Vi är mycket glada att FDA har beviljat särläkemedelsstatus för vår HDAC-hämmare CS1, vilket ger oss möjlighet att genomföra ett kliniskt utvecklingsprogram

Om Cereno Scientific AB Cereno Scientific utvecklar en pipeline av förebyggande behandlingsmetoder mot hjärt- och kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar genom epigenetisk modulering med hjälp av HDAC-hämmare (HDACi). Företagets första program, CS1, är ett dubbelverkande antitrombotiskt fas II-läkemedel riktat mot venös trombos och prevention av stroke vid

48

HJÄRTA-KÄRL 2020

på den sällsynta och svåra sjukdomen PAH - med målet att med vår ledande läkemedelskandidat CS1 hjälpa en bredare patientgrupp som nu innefattar patienter med sällsynta sjukdomar. Vårt fokus på att utveckla läkemedels­kandidater som påverkar epigenetisk modulering bottnar i vårt arbete på Cereno Scientific att hjälpa patienter med kardiovaskulära sjukdomar, säger Sten R. Sörensen, VD för Cereno Scientific.

FDA beviljar, genom sitt Office of Orphan Products Development (OOPD), särläkemedelsstatus för läkemedel och biologiska produkter som är avsedda för behandling av sällsynta sjukdomar eller tillstånd som påverkar färre än 200 000 personer i USA. Särläkemedelsstatus är avsedd att underlätta utveckling av läkemedel för sällsynta sjukdomar och kan innebära vissa förmåner och incitament till läkemedelsutvecklarna, inklusive sju års marknadsexklusivitet om läkemedlet blir godkänt, hjälp från FDA med utformningen av kliniska studier, samt skatte­lättnader för kvalificerade kostnader för kliniska studier.

Källa: GU Ventures vid Göteborgs Universitet.

förmaksflimmer. Cereno Scientific utvärderar också potentialen för epigenetisk modulering av sällsynta sjukdomar relaterade till lungfibros, trombos, inflammation och högt blodtryck i lungkretsloppet. Cereno Scientific har även två HDAC-hämmare i preklinisk fas, CS014 och CS036. Bolaget har sina lokaler i AstraZenecas BioVenture Hub.

MEDICINNOTISER

Bilden på Solutiokatetern visar kontroll­ handtaget med det blå skjutreglaget med vilken man kontrollerar nålen i andra änden av katetern. Här är nålen i utskjutet läge och devierar då åt sidan bort från den blå laser fibern som är sammankopplad med Solutiokatetern.

Genom att nålen är böjd devierar den ut igenom kärlväggen så att man via nålen kan anlägga bedövningsmedel i vävnaden utanför kärlet.

Nytt instrument för åderbråcks­kirurgi

har gett positiva resultat i klinisk studie Medicinteknikbolaget Medvasc rapporterar positiva resultat från en första klinisk studie där patienter med åderbråck behandlades med ett nytt, smärtfritt och effektivt instrument, Solutio™ katetern, vilket utvecklats av bolaget.

har stora förhoppningar att de goda kliniska resultaten skall leda till att fler patienter med åderbråck kommer under behandling.

Samtliga patienter i studien rapporterade minimal smärtupplevelse, och Solutio™ katetern visade sig vara säker och fungera utan komplikationer. Ytterligare studier planeras ske under året för att verifiera de goda resultaten och därefter förberedelser för produktlansering.

Laserbehandling är i dag den ledande behandlingstekniken av åderbråck. Svagheten med denna teknik är att den är smärtsam. Ofta krävs omfattande lokalbedövning med upp till 30 injektioner genom huden längs den ven på benet som ska behandlas, samt både lugnande och smärtstillande läkemedel under ingreppet. Det är smärtsamt för patienten och resurskrävande för sjukvårdsorganisationen.

Ungefär 30 % av befolkningen besväras av åderbråck men endast ett mindre antal patienter behandlas.

Obehandlade åderbråck kan leda till kroniska bensår vilket medför stora kostnader för vården. Medvasc

Solutio™tekniken, innebär att laserfibern och Solutio™katetern sammankopplas och förs in i den åderbråcksven som skall behandlas.

På plats i åderbråcksvenen anläggs lokalbedövningen inifrån venen genom Solutio™katetern som innehåller en böjd nål som kan tränga igenom kärlväggen inifrån kärlet ut till omgivande vävnad, där lokalbedövningsmedlet anläggs.

Dessa nålstick känns inte av patienten eftersom det inte finns några

Medvasc har utvecklat en teknik där laserbehandling kan genomföras med minimal smärta:

smärtreceptorer på insidan av kärlväggen. Med Solutio™ minskas de smärtsamma nålsticken genom huden till endast ett och därmed minimeras patientens smärta vid laserbehandling.

– Åderbråck drabbar ett stort antal av befolkningen, och problemet med att ett fåtal patienter behandlas leder till komplikationer i form av smärta och bensår som besvärar både patienten och belastar sjukvården.

Att lösa problemet med smärta under behandling kommer vara en viktig tillgång i behandlingen av åderbråck.

Resultaten från studien ser lovande ut att komma mycket närmare en lösning”, säger Docent Anders Lundell, Scandinavian Venous Centre Malmö.

Dr Anders Lundell var huvudprövare i studien.

Michael Åkesson, läkare samt vd och grundare till bolaget.

Källa: MedVasc AB

Målet med den aktuella studien var att utvärdera smärta och säkerheten av Solutio™tekniken. Nio patienter som motsvarade de definierade kriterierna för att inkluderas deltog i studien och genomgick proceduren med den kombinerade laser Solutio™teknologin. Smärta utvärderades genom så kallad Visual Analog Scale (VAS), där maximal smärta ger ett värde på 100. Alla patienter i studien rapporterade minimal smärta på mellan 5-24 enligt VAS-skalan. Solutio katetern bedömdes också vara säker och lätt att använda av behandlade läkare.

MEDVascs planer inför produktlansering inbegriper att under året genomföra ytterligare en klinisk studie för att verifiera tidigare studie på en uppdaterad prototyp av Solutio™. Ansökan för CE märkning i Europa och USA har initierats och företaget har initierat diskussioner med partner avseende tillverkning och produktion av Solutio™ katetern. Försäljning kommer att levereras i engångsuppsättningar direkt till behandlande kliniker och läkare. Produktlansering är planerad till år 2022 och planen är att börja med den nordiska marknaden och därefter EU och USA.

HJÄRTA-KÄRL 2020

49

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms.

TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 50 2

2020 #6 2017 HJÄRTA-KÄRL

Plats för frimärke

Foto: Canstock, arkiv

Nästa nummer utkommer

23 APRIL

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV?

• Signifikant bättre reduktion av stroke/systemisk embolism jämfört med warfarin1*

• Signifikant bättre säkerhet avseende allvarlig blödning jämfört med warfarin1*

*Stroke/systemisk embolism p=0,01. Allvarlig blödning p<0,0001 Ref: 1. Produktresumé för Eliquis®

Eliquis® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer. Eliquis® är kontraindicerat vid: 1. Pågående kliniskt signifikant blödning. 2. Leversjukdom associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. Händelse eller tillstånd som bedöms som en betydande riskfaktor för större blödning. 4. Samtidig behandling med något annat antikoagulantium såsom ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin, heparinderivat, orala antikoagulantia förutom vid särskilda omständigheter under byte av antikoagulationsbehandling, då UFH ges i doser nödvändiga för att bibehålla en central ven- eller artärkateter öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer.

Eliquis® rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys, med hjärtklaffprotes eller till patienter med befintlig eller tidigare trombos som har fått diagnosen antifosfolipidsyndrom. Eliquis® rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 17 februari 2020. För fullständig information och pris se fass.se.

Bristol-Myers Squibb Aktiebolag, Tel. 08-704 71 00, www.bms.com/se, Pfizer Aktiebolag, Tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se.

432SE2001615-01 PP-ELI-SWE-1467 Mars 2020

ELIQUIS® är den enda faktor Xa-hämmaren som vid icke-valvulärt förmaksflimmer visat både: