HUR INVERKAR PRE PRO- OCH POSTBIOTIKA PÅ VÅR HÄLSA?

Vad gör tarmbakterierna, tarmens mikrobiot, för vår överlevnad? Hur viktiga är tarmbakteriernas genom för immunsystemet, nervsystemet, näringsstatus och hormonstatus? Vi har fler tarmbakterier än egna kroppsceller, 40-100 triljoner mikroorganismer, vilket är 10 gånger fler än våra egna celler. Foto: Canstock, arkiv.

Frågorna är många. Fler och fler frågor finner svar i forskningsrapporter, publicerade i välkända medicinska tidskrifter. Vad är prebiotika, probiotika och postbiotika?

Prebiotika är det substrat som bakterierna lever på, deras mat1. Probiotika är själva bakterierna, som i sig har en livslängd på några veckor.2 Utan prebiotika kan bakterierna inte reproducera sig och bilda nya kolonier, som överlever. Vad är då postbiotika? Det är de produkter, som bakterierna producerar för att hjälpa kroppen med viktiga byggstenar, såsom vissa vitaminer, neuroendokrina hormoner och cytokiner för immunsystemet.3

Gränsen mellan hälsa och sjukdom är flytande. Man kan se fenomenet som en kontinuerlig process från små förändringar i de biologiska systemen till symtomgivande tillstånd och fullt utvecklad sjukdom. Först då får man en diagnos. Frågan är var i denna utveckling vi vill intervenera. Vi är vana vid att utifrån typiska symtom diagnosticera en sjukdom, oftast lokaliserad till ett organ eller organsystem. Med kirurgisk precision vill vi finna en substans, som lindrar, bromsar eller raderar bort sjukdomen, helst med så lite biverkningar som möjligt.

I det funktionsmedicinska tänkandet, letar man efter rubbningar i de biologiska systemen, ofta med ursprung i tarmfunktionen och mikrobiomets funktion. Med dagens vetenskap har vi möjlighet att tränga djupare in i de molekylärbiologiska skeendena.

Vad gör tarmbakterierna, tarmens mikrobiot, för vår överlevnad? Hur viktiga är tarmbakteriernas genom för immunsystemet, nervsystemet, näringsstatus och hormonstatus? Vi har fler tarmbakterier än egna kroppsceller, 40-100 triljoner mikroorganismer, vilket är 10 gånger fler än våra egna celler.4 Dessa 1,5-2 kg bakterier, omsättes regelbundet. Inte endast mängden bakterier är viktig utan ännu viktigare är sammansättningen av bakterierna, fördelningen av de olika bakteriestammarna. En obalans i tarmfloran (dysbios), dvs för lite eller rent av avsaknad av vissa goda bakteriestammar och för mycket av de bakterier som är sjukdomsframkallande, stör den ekologiska jämvikten. Av allt som cirkulerar i kroppen, anses 2/3 komma från tarmfloran framhåller prof Lars Engstrand, KI.5

Tänkbara orsaker till dysbios

För att få en bild av tarmfloran, kan man göra en DNAanalys av tarmfloran och få svar på vilka bakteriestammar som finns. De goda bakterierna, som arbetar för oss består av olika stammar av lactobaciller, bifidusbaciller samt en rad andra identifierade bakterier exempelvis Akkermansia muciniphilia och Faecalibacterium Prausnitzii. Det finns flera tänkbara orsaker till dysbios, såsom en genomgången matförgiftning, upprepade behandlingar med antibiotika och syrahämmande läkemedel, en anatomisk förändring i övergången mellan tunntarm och tjocktarm t ex en blindtarmsoperation eller en inflammatorisk tarmsjukdom. Mer och mer uppmärksammar man att barn födda med kejsarsnitt inte får den naturliga kontakten med mammans mikrobiom och därför hämmas i sin utveckling till en normal tarmflora.6

”Postbiotika kan ha epigenetiska effekter på våra gener, dvs de kan långvarigt påverka generna. Man säger att de kan öka eller minska produktionen av de proteiner som kodar för olika egenskaper. Det innebär att såväl sjukdomsframkallande gener som hälsosamma gener kan försvagas eller förstärkas i människokroppen.” Foto: Canstock, arkiv.

Tarmbakteriernas gener, dvs dess genom är 100-150 gånger fler än vårt eget genom, som endast har 22 000 gener. De flesta växter har fler gener än vi har, t ex har majs 32 000 gener. Vi skulle inte klara av vårt immunsystem, vår ämnesomsättning eller vårt hormonsystem utan det livsavgörande tillskottet från bakteriernas gener. Dessa bakteriers tillskott av gener finns egentligen utanför vår egen kropp. Endast ett enradigt epitel i tarmen skiljer kroppen med dess blodsystem och lymfa från utifrån inkommande ämnen, dvs det som vi stoppar i munnen. Detta enradiga epitel är tänkt att släppa igenom väl digererad mat, men i möjligaste mån hindra passage av stora främmande molekyler. Ett lokalt immunsystem kan ta hand om en viss mängd toxiner, förutsatt att tarmbarriären fungerar. Överskottet går ut i blodet, kommer i kontakt med det övriga immunsystemet och kan i bästa fall oskadliggöras av levern och forslas ut den naturliga vägen.

Postbiotika kan ha epigenetiska effekter på våra gener, dvs de kan långvarigt påverka generna. Man säger att de kan öka eller minska produktionen av de proteiner som kodar för olika egenskaper. Det innebär att såväl sjukdomsframkallande gener som hälsosamma gener kan försvagas eller förstärkas i människokroppen. Riskfaktorer för metabol sjukdom kan öka eller minska. Våra gener är därför påverkbara av såväl endogena faktorer som faktorer som kommer utifrån. Exempel på endogena faktorer är de toxiner som tillverkas av gram-negativa bakterier s k lipoproteinsaccarider (LPS) och nedbrytningsprodukter från maten, som inte tas om hand av levern. Exempel på yttre faktorer är alla icke kroppsegna molekyler som kommer via maten, hudvårdartiklarna, rengöringsmedlen, dricksvattnet och luften såsom tungmetaller, läkemedel, gaser, industriellt framtagna konserveringsmedel, modifierad stärkelse, färgämnen etc. En annan negativ faktor, som påverkar mikrobiomet, är ett dåligt psykiskt mående, vilket ger ett stresspåslag med förhöjda cortisol- och adrenalinnivåer.

Kopplingar mellan mikrobiomet och metabola sjukdomar

Psykiska trauma efter svåra upplevelser PTSD (Post- Traumatic Stress Disorder) i vuxen ålder och ACE (Adverse Childhood Experiences) hos barn sätter spår i genuttrycken.7,8 Tarmens mikrobiom står i nära förbindelse med hjärnan via vagusnerven, neuroendokrina hormoner och bakteriernas cytokiner (biokemiska signaler), se tidigare artikel i MA.9 Det finns även kopplingar mellan mikrobiomet och metabola sjukdomar med inflammerade kärl och nerver. Dysbios har länkar till fetma, diabetes, hjärtkärl sjukdomar och Alzheimer.10,11

Ett exempel på skyddande postbiotika från bakterierna är Short Chain Fatty Acid (SCFA). De produceras i tjocktarmen av lactobaciller och bifidus-bakterierier, som använder resistent stärkelse som prebiotika. Dessa fettsyror ingår i den skyddande barriären i tarmen. Ju större variation på frukter och grönsaker desto större variation på bakteriestammarna. Dessa fettsyror är absolut nödvändiga för att upprätthålla tarmbarriären i form av mucosan och inte minst det lokala immunförsvaret.

Hur sker denna kommunikation mellan oss och mikroberna mer specifikt? Tarmens mikrobiot kommunicerar med oss i egenskap av värd genom metaboliter.

En metabolit är en substans som kroppen använder för att bryta ner mat, läkemedel, kemikalier och även egen vävnad för att kunna göra energi, tillväxtfaktorer, befrämja reproduktionen och hålla hos friska. Via metaboliterna reglerar bakterierna immunsystemet, matsmältningen, produktionen av B-vitaminer inklusive B12 och vitamin K, metaboliserar xenobiologiska ämnen och skyddar oss från sjukdomsframkallande bakterier och virus. De viktigaste metaboliterna är aminosyror, nukleotider, enzymer och coenzymer 12,13. Man vet inte i detalj vilka faktorer som reglerar strukturen och funktionen av tarmmikroberna, men dieten dyker upp som den viktigaste faktorn.14,15

Detta är bara början

Phytooestrogenerna har visat sig ha stor betydelse vid inflammatoriska sjukdomar. Man har undersökt bakteriefloran hos MS-patienter och funnit att de saknar flera phyooestrogen-metaboliserande bakteriestammar (Adlercreutzia, Parabacteroides och Prevotella), som finns hos friska kontroller.16 Phytooestrogener är samlingsnamnet för flavonoider och lignaner. Flavonoiderna i sin tur kan delas upp i isoflavonoider, prenylaterade flavonoider och coumestaner. Man har kartlagt metaboliter från dessa ämnen, som metaboliseras av ett antal namngivna bakterier.17 Det mest fascinerande är att man kartlagt hur ett antal metaboliter t ex genistein reglerar immunsystemets T-celler och hur coumestrol reglerar B-cellerna.17 Detta är bara början på hur vi kommer att förstå kroppens reglersystem och hur vår hälsa styrs genom bakterierna, framför allt genom sammansättningen och diffentieringen av vår diet.

Tryptofan är den aminosyra som är precursor till serotonin. Tryptofan är just en aminosyra, som används för kommunikation mellan oss och bakterierna. I detta fall vissa stammar av lactobaciller, som stimulerar produktionen av serotonin via endokrina tarmceller.18 På liknande sätt stimulerar lactobaciller och bifidusbaciller bildningen av GABA.19,20 Melatonin, sömnhormonet, bildas från serotonin. Långvågigt ljus, som dominerar i slutet av dagen, stimulerar bildningen av melatonin. Artificiellt kortvågigt ljus såsom blått ljus från TV, datorer och mobiltelelfoner motverkar bildningen av melatonin. En undersökning av tarmfloran har visat en dygnsvariation av Firmicutis bakterierna som sjunker vid nattfasta och Bacterioidetes, Proteobacterier och Verrucomicrobia ökar vid nattfasta.21 Beta-Glucoronidase är det enzym som fungerar som metabolit och reglerar mängden cirkulerande oestrogener. Oestrobolomet innehåller de bakterier som kan metabolisera östrogener. Det finns länkar mellan dysbios och hormonberoende sjukdomar, endometrios, PCOS, osteoporose, cardiovasculära sjukdomar, obesitas, adenom och vissa bröstcancrar. Se tidigare artiklar i Medicinsk Access!22

Brist på vitamin B6 kan bidraga

B-vitamin regleras av en eller flera bakteriestammar, som kan metabolisera vitaminet. Dessa vitaminer kan göras av bakterierna, men finns även i maten såsom vitamin B1, B2, B6, folsyra, biotin, niacin, pantotensyra och B12. Pseudomonas dentrifreans och ytterligare ett par bakterier behövs för att bilda B12.23,24 Det finns evidens för att B12 vitamin tas upp i ilium. Det är ett samspel mellan ilium och ventrikeln, där parietalcellerna producerar ett glukoprotein, som behövs för att B12 skall absorberas.25 Långvarig medicinering med syrahämmande medicin, såsom Omeprazol, kan därför ge B12- brist. Infektion med Helicobacter pylori orsakar B12-brist pga nedsatt förmåga hos parietalcellerna, likaså om de minskar i antal såsom vid ventrikelresektion. B12-brist kan ge neurologiska symtom och makrocytär anemi.26 Brist på vitamin B6 kan bidraga till neurologiska sjukdomar sàsom autism.27 Denna metabolit behövs för bildningen av neurotransmittorer sàsom serotonin, dopamin och GABA.28 Förutom förekomst i maten, kan B6 göras av bakterier fràn familerna Saccharomyces, Pichia, Klebsiella, Achromobacter, Bacillus och Flavobacterium.28

För att matsmältningen skall fungera måste saltsyrenivån i ventrikeln ge ett tillräckligt lågt pH. Saltsyran är även nödvändig för att åstadkomma en steril miljö i ventrikeln och förhindra överväxt av bakterier från såväl munhålan som från tarmen, SIBO. Mikrocytär järnbrist kan bero på dåligt upptag i duodenum och proximala jejunum. Järnupptaget är beroende av saltsyra och ett optimalt pH, varför låg saltsyrenivå hämmar upptaget.29,30 Även här kan syradämpande medel orsaka försvårat upptag och järnbrist. En normal saltsyrenivå behövs dessutom för sekretionen av matsmältningsenzym

”Tarmens mikrobiot kommunicerar med oss i egenskap av värd genom metaboliter. En metabolit är en substans som kroppen använder för att bryta ner mat, läkemedel, kemikalier och även egen vävnad för att kunna göra energi, tillväxtfaktorer, befrämja reproduktionen och hålla hos friska”. Foto: Canstock, arkiv.

från bukspottkörteln och för att stimulera frisättning av gallsyrorna. Även gallsyrorna är beroende av bakteriernas inverkan. De sekundära gallsyrorna modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i spjälkningen och absorptionen av fetter.31 Primära gallsyror produceras från kolestrol i levern och är nödvändiga för emulgering av fett och upptag av fettlösliga vitaminer.

De otroliga samspelen mellan våra biologiska system och den stora mängd och stora variation av mikroorganismer, som vår kropp agerar värd för, upphör inte att fascinera mig. Det är ett helt universum, som vi är beroende av för vår överlevnad och hälsa. Forskningen går framåt med stormsteg, men det kommer att dröja innan kunskapen, kan appliceras i hälso-och sjukvården.

AGNETA SCHNITTGER

Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion France.

1. Collins J. Medically Reviewed by Pathak, N. https://www.webmd.com/digestive-disorders/prebioticsoverview#091e9c5e81d0ddc9-1-2 , September 14, 2020 2. https://my.clevelandclinic.org/health/articles/14598-probiotics 3. Golen T, Ricciotti,H.. Harvard Women’s Health Watch, November 1, 2021 https://www.health.harvard.edu/nutrition/what-are-postbiotics 4. http://www.microbiomeinstitute.org/blog/2016/1/20/how-many-bacterial-vs-human-cells-are-in-the-body 5. Prof Lars Engstrand, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology, KI 6. Hoang DM, Levy EI, Vandenplas Y. The impact of Caesarean section on the infant gut microbiome. Acta Paediatr. 2021

Jan;110(1):60-67. doi: 10.1111/apa.15501. Epub 2020 Aug 11. PMID: 33405258. 7. Hantsoo L, Jašarević E, et al. Childhood adversity impact on gut microbiota and inflammatory response to stress during pregnancy. Brain Behav Immun. 2019 Jan;75:240-250. doi: 10.1016/j.bbi.2018.11.005. Epub 2018 Nov 3. PMID: 30399404;

PMCID: PMC6349044. 8. Stellenbosch University. ”Role of gut microbiome in posttraumatic stress disorder: More than a gut feeling.” ScienceDaily. ScienceDaily, 25 October 2017. <www.sciencedaily.com/releases/2017/10/171025103140.htm>. 9. Cryan JF, O’Riordan KJ, et al., The Microbiota-Gut-Brain Axis. Physiol Rev. 2019 Oct 1;99(4):1877-2013. doi: 10.1152/physrev.00018.2018. PMID: 31460832. 10. https://www.diabetologie-pratique.com/journal/article/0013682-dysbiose-intestinale-et-maladies-metaboliques-les-hypotheses-les-faits-et 11. Fromentin, S., Forslund, S.K., Chechi, K. et al. Microbiome and metabolome features of the cardiometabolic disease spectrum. Nat Med 28, 303–314 (2022). https://doi.org/10.1038/s41591-022-01688-4 12. Yang, W., Cong, Y. Gut microbiota-derived metabolites in the regulation of host immune responses and immune-related inflammatory diseases. Cell Mol Immunol 18, 866–877 (2021). https://doi.org/10.1038/s41423-021-00661-4 13. Lavelle, A., Sokol, H. Gut microbiota-derived metabolites as key actors in inflammatory bowel disease. Nat Rev Gastroenterol

Hepatol 17, 223–237 (2020). https://doi.org/10.1038/s41575-019-0258-z 14. Singh RK, Chang HW, et al.. Influence of diet on the gut microbiome and implications for human health. J Transl Med. 2017 Apr 8;15(1):73. doi: 10.1186/s12967-017-1175-y. PMID: 28388917; PMCID: PMC5385025. 15. David LA, Maurice CF, et al., Diet rapidly and reproducibly alters the human gut microbiome. Nature. 2014 Jan 23;505(7484):559-63. doi: 10.1038/nature12820. Epub 2013 Dec 11. PMID: 24336217; PMCID: PMC3957428. 16. Cox LM, Maghzi AH, et al., Gut Microbiome in Progressive Multiple Sclerosis. Ann Neurol. 2021 Jun;89(6):1195-1211. doi: 10.1002/ana.26084. Epub 2021 Apr 30. PMID: 33876477; PMCID: PMC8132291. 17. Cady N, Peterson SR, Freedman SN, Mangalam AK. Beyond Metabolism: The Complex Interplay Between Dietary Phytoestrogens, Gut Bacteria, and Cells of Nervous and Immune Systems. Front Neurol. 2020 Mar 13;11:150. doi: 10.3389/ fneur.2020.00150. PMID: 32231636; PMCID: PMC7083015. 18. Wang YM, Ge XZ, Wang WQ, et al. Lactobacillus rhamnosus GG supernatant upregulates serotonin transporter expression in intestinal epithelial cells and mice intestinal tissues. Neurogastroenterol Motil. 2015 Sep;27(9):1239-48. doi: 10.1111/nmo.12615.

Epub 2015 Jun 18. PMID: 26088715. 19. Wu Q, Shah NP. Restoration of GABA production machinery in Lactobacillus brevis by accessible carbohydrates, anaerobiosis and early acidification. Food Microbiol. 2018 Feb;69:151-158. doi: 10.1016/j.fm.2017.08.006. Epub 2017 Aug 16. PMID: 28941896. 20. Pocusaeva K, Johnson C. et al. GABA-producing Bifidobacterium dentium modulates visceral sensitivity in the intestine.

Neurogastroenterol Motil 2017:29;e12904 DOI:10.1111/nmo.12904 21. Sollars PJ, Pickard GE. The Neurobiology of Circadian Rhythms. Psychiatr Clin North Am. 2015 Dec;38(4):645-65. doi: 10.1016/j.psc.2015.07.003. Epub 2015 Sep 5. PMID: 26600101; PMCID: PMC4660252. 22. Baker JM, Al-Nakkash L, Herbst-Kralovetz MM. Estrogen-gut microbiome axis: Physiological and clinical implications. Maturitas. 2017 Sep;103:45-53. Doi: 10.1016/j.maturitas.2017.06.025. Epub 2017 Jun 23. PMID: 28778332 23. Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980 Feb 21;283(5749):7812. doi: 10.1038/283781a0. PMID: 7354869. 24. Fang H, Kang J, Zhang D. Microbial production of vitamin B12: a review and future perspectives. Microb Cell Fact. 2017; 16:15.

Doi: 10.1186/s12934-017-0631-y. PMCID: PMC5282855 25. Intrinsic factor and absorption of vitami B12. Nutr Rev. 1958 Oct;16(10):307-10. doi: 10.1111/j.1753-4887.1958.tb00635.x. PMID: 13590613. 26. Andrès E, Loukili NH, et al. Vitamin B12 (cobalamin) deficiency in elderly patients. CMAJ. 2004 Aug 3;171(3):251-9. doi: 10.1503/cmaj.1031155. PMID: 15289425; PMCID: PMC490077. 27. Sato K. Why is vitamin B6 effective in alleviating the symptoms of autism. 2018 Jun;115:103-106. Doi: 10.1016/j. mehy.2018.04.007. Epub 2018 Apr 12. PMID:29685187 28. Rosenberg J., Ischebeck T, Commichau FM. Vitamin B6 metabolism in microbes and approaches for formative production. Biotechnol Adv. 2017 Jan-Feb;31-40 doi: 10.1016/j.biotechadv.2016.11.004. Epub 2016 Nov 24. PMID: 27890703. 29. Stanley G. Schade, M.D., Richard J. Cohen, Marcel E. Conrad, M.D. M.D., Effect of Hydrochloric Acid on Iron Absorption. N Engl J Med 1968; 279:672 674 September 26, 1968. DOI: 10.1056/NEJM196809262791302 30 Ben ChaabaneImed,N .Ben Mansour O.H. Role of Helicobacter pylori infection in iron deficiency anemia. Centre hospitalouniversitaire (CHU) de Monastir, Monastir 5000, Tunisie La Presse MédicaleVolume 40, Issue 3, March 2011, Pages 239-247 https://doi.org/10.1016/j.lpm.2010.11.008 31. Heinken, A., Ravcheev, D.A., Baldini, F. et al. Systematic assessment of secondary bile acid metabolism in gut microbes reveals distinct metabolic capabilities in inflammatory bowel disease. Microbiome 7, 75 (2019). https://doi.org/10.1186/s40168019-0689-3

Adapt Anti Stress – direkt hjälp vid stresskänslan.

Ökar motståndskraften mot stress och oro Stärker den mentala kapaciteten Stärker koncentrationsförmågan Snabbverkande Patenterad, kliniskt dokumenterad, svensk forskning Vegansk

BASERAT PÅ SVENSK, VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress.

En skräddarsydd kombination av antistressämnen som ashwagandha, det patenterade extraktet Adapt232S, det unika kamomillextraktet SHC1 samt magnesium hjälper kroppen att hantera stress och oro bättre.

Anledningen är att dessa ämnen medverkar till normal omsättning av stresshormonet kortisol. Likaså bidrar de till nervsystemets normala funktion vid stress samtidigt som produktionen av kortisol i binjurarna normaliseras.

mattning samt ökad mental och fysisk förmåga. Välj mellan flytande Quick Shot eller kapslar för dagligt intag.

Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95. Adapt Anti Stress hittar du hos: