Min Medicin 2014 #1

2014

#1

ÅRGÅNG 2

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MIN-MEDICIN.SE

Låg halt B12 hos äldre män markerar ökad risk för benbrott Liten mängd träning ger snabb hälsovinst Omega-3 kostillskott kan hjälpa vid mild Alzheimer GÄSTLEDARE: ANN-CHRISTINE REIMER

ASTRÖTT OCH FÅNGEN I SIN EGEN KROPP

Sjukvården behöver en haverikommission:

Vill du flyga eller vårdas?

Fånga dagen och få syn på livet

– så du slipper ångra det ogjorda

Då hjälper Membrasin.

Redan i 35-40-årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor. Och problemen ökar ju äldre man blir, man räknar med att närmare 2 miljoner svenska kvinnor lider av dessa besvär. Men det finns hjälp. Membrasin med det unika havtornsextraktet SBA 24 har ett rikt innehåll av vitamin A som bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnor, som finns i bland annat mun, ögon och underliv, fungerar som en naturlig skyddsbarriär och har betydelse för kroppens naturliga försvar. Deras normala uppbyggnad och fuktighet påverkar därför det allmänna välbefinnandet och kan ha stor betydelse för livskvaliteten, inte minst socialt.

MEMBRASIN KAN HJÄLPA

Även om ökande ålder är en vanlig orsak till uttorkade eller tunna slemhinnor så kan besvären lika ofta bero på dålig kost, livsmiljö, stress, hormonförändringar eller biverkningar av läkemedel. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna vilket kan förhindra problem som muntorrhet, grusighet i ögonen eller torra slemhinnor i underlivet.

Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja, SBA 24, som med sitt höga innehåll av vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

SBA 24 framställs genom en avancerad process, s.k. superkritisk koldioxidextraktion, där innehållet varsamt tas tillvara. Den låga temperaturen och syrefria miljön säkerställer den höga kvaliteten och innebär att oljan och det känsliga innehållet isoleras utan att skadas av värme, oxidation eller lösningsmedel.

VETENSKAPLIGT DOKUMENTERAD

Membrasin och SBA 24 har studerats vid bl.a. Åbo universitetssjukhus och är Sveriges mest använda produkt mot torra slemhinnor.1, 2 1 Svensk Läkemedelsdata 2011.

2 GfK Medic*Scope Kvinna 2012.

UNIK FRAMSTÄLLNINGSPROCESS

Havtornsextraktet SBA 24, som bara finns i Membrasin, utvinns ur hela havtornsbär, alltså både fruktkött och de mycket fettsyrarika kärnorna. Detta ger Membrasin en unik och naturligt balanserad sammansättning med ett komplex av omättade fettsyror och ett högt innehåll av vitamin A.

Finns i din hälsobutik och på de flesta apotek.

Vid torra och känsliga slemhinnor

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79 eller besök www.helapharma.se

Innehåll #1 2014 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattsson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré.

Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.17, 2014 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: www.min-medicin.se © T&M Media AB

48 Sjukvården behöver en haverikommission 5

Gästledare

6

Att följa riktlinjerna skulle rädda liv

10 Ny ”tankebok” om livets

korthet

13

Medicinnotiser

14

Kvinnor dör oftare vid första infarkten

18

Kemiskt ämne tros kunna reparera skadade nervceller hos parkinsonsjuka

22 Ytterligare fynd vid

Alzheimers öppnar för nya behandlingar

14 Liten mängd träning ger snabb hälsovinst

32 Kroniskt trötthetssyndrom – lite närmare gåtans lösning

38 Kosten kan dämpa farlig inflammation

27 Medicinnotiser 28 ”Okunniga läkare ”tvingar”

patienter till egenimport av Levaxin-alternativ”

30 Låg halt B12 hos äldre män

markerar ökad risk för benbrott

30 Tecken till infektionsutlöst

autoimmunitet hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom

32 Kvinnan som ersatte ett

mänskligt sinne

40 Forskningen kostar hälften

av marknadsföringen av studierna

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / SergeyNivens

44 En hostmedicin som bäddar

för narkos-chock

47 Ny metod kan visa risk för

återfall i bröstcancer

24 Omega-3 kosttillskott kan hjälpa vid mild Alzheimer #1 2014

3

Hallå där! Äntligen är den, i mitt tycke, tristaste månaden – februari – till ända! Eller vabuari som de lär kalla den på Försäkringskassan, för att vård av barn (vab) toppar då.

ingen vill berätta vem som gjorde fel, medan man inom flyget letar systemfel. Jag tror att hon har rätt.

Håller du inte med? Hör av dig till oss då – välformulerade genmälen välkomnas!

Men vi på redaktionen har inte legat på latsidan för det. Och allt fler vill säga sin mening i Medicinsk access eller dela med sig av sitt kunnande till en vetgirig läsekrets.

Vi har fått många uppmuntrande ord på vägen för att vi breddat tidningens innehåll och jobbat ännu mer med formen för att locka till läsning. TACK för det!

När vårljuset närmar sig och juldallret runt magen blir mer påtagligt, får många träningsmotivation eller vill toppa sin träning. Både för den som vill nå nya mål och för den som vill komma upp ur myssoffan har vi en inspirerande artikel av medicine doktor Jessica Norrbom vid Karolinska institutet, tillika personlig tränare. Hon berättar vad gott en liten träningsskvätt gör.

Tjafs eller viktigt?

En lite mer filosofisk text har vi också – om vad som är viktigt i livet EGENTLIGEN. En fråga som flyter upp till ytan när vi är i kris eller kanske döende. Cancerläkaren Peter Strang berättar om sina erfarenheter och vi lottar ut hans nya bok.

Sist men inte minst så låter vi en patient med för låg ämnes­ omsättning berätta om sin mödosamma väg från att befinna sig i ett zombielikande tillstånd till att bli sprudlande pigg igen.

Av egen erfarenhet vet jag hur olika åsikterna är inom läkarkåren om när man ska behandla och hur. För ganska många år sedan hade jag vid ett tillfälle två remisser för samma typ av provtagning, en från specialistläkaren som behandlade mina låga ämnesomsättning och en från hus­ läkaren som också ville kolla läget.

Forskningsfusket fortsätter

Forskningsframstegen är många, i det här numret berät­ tar vi om några av dem, som vanligt. Till exempel att det faktiskt ger effekt att äta fiskolja som kosttillskott även om man redan drabbats av Alzheimers. Att den förebygger stod redan klart, så jag fortsätter äta fiskoljekapslar och hoppas på allehanda hälsovinster.

Fast det är inte så bra som det skulle kunna vara inom svensk sjukvård och forskning. Vissa studieresultat mörkas och forsk­ ningsfusket grasserar – professor Tore Scherstén belyser detta.

Och många fel begås inom vården, stora som små, om det skriver Christer Wik, doktor i företagsadministration.

Han gör en jämförelse med flygets säkerhet som faktiskt är enormt mycket bättre. Varför? kan man undra. Jag inter­ vjuade för några år sedan en läkare som även jobbade inom flyget och hon ansåg felet vara att när vården havererar i Sverige så letar man efter ansvariga personer, vilket gör att

Samma prov – olika svar

Jag gick till labbet och förklarade för sjuksköterskan som skulle ta proverna. Hon förstod precis för hon hade också stora problem med att ställa in sin medicinering för hypo­thyreos.

Själv hade jag hållit på i tre trista år, då jag ömsom varit komatöst trött och frusen, ömsom övermedicinerad, det vill säga skakig, stressad utan anledning och svettig.

Vilka svar jag fick? Specialist­ läkaren sade att jag måste höja dosen (han visste inte att jag slutat med levaxinet). Husläkaren tyckte inte att jag behövde någon medicin alls.

Då kör vi på mot våren då!

KATARINA MATTSSON Chefredaktör

Tidigare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access nr 6 2013 MIA LUNDIN Certified Registered Nurse och Nurse Practitioner med specialistutbildning inom gyne­kologi och obstetrik

”En tioårig dansk studie från oktober 2012, visar att hormon­ terapi som startar tidigt i den postmenopausala perioden, minskar risken att dö i hjärtin­ farkt, eller hjärtsvikt.”

4

#1 2014

Medicinsk access nr 7 2013 BJÖRN BRAGÉE Smärtläkare

”Vi ser helt enkelt inte när paradigmen förändras förrän i efterhand. När förstod Du att internet skulle medföra att var tredje patient idag ställer sin diagnos själv?”

Medicinsk access nr 8/9 2013 FATIMA PEDROSA DOMELLÖF Sekreterare i Ögonfonden Professor i ögonsjukdomar, Umeå universitet

”Om du håller med mig om att ett fint arv att lämna till våra barn och barnbarn är förutsättningar för bra syn hela livet, då är det verkligen dags att agera.”

Prenumeration / adressändringar: Prenumerationspris för 1 år (7-9 nr) är 350 kr inkl. moms och 2 år 530 kr inkl. moms.

Utlands­ prenumeration: 900 kr.

Beloppet insättes på vårt bg: 5253-7149 Märk inbetalningskor­tet prenumeration.

Ange fullständig adress.

Kontakt: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 (måndag-fredag 9-15) Naturligtvis går det att prenumerera på vår hemsida: medicinskaccess.se

Det går även bra att använda talongen på Bokklubben-uppslaget.

”Astrött och fången i sin egen kropp” – läkarnas inkompetens tar långsamt död på oss med för låg ämnesomsättning Du har oss omkring dig. Sjukdomen syns inte utanpå oss, men vi finns.

Jag kallar oss sköldpaddor. Vi är sjuka i sköldkörteln.

Detta livsviktiga lilla organ som sitter mitt på halsen kan orsaka enorma problem när det inte fungerar.

Utan ämnesomsättningshormon dör vi och fram tills befrielsens stund är inne är det en lång och plågsam väntan på döden.

Under 2013 skrevs sköldkörtelmedicin (Levaxin eller Euthyrox) ut till 400 000 patienter i Sverige. Av dessa var 327 000 kvinnor och 66 000 män. I jämförelse med 2006 är det 90 000 fler.(1) Sjukdomar i sköldkörteln är en galopperande farsot med stort mörkertal då alldeles för många blir feldiagnostiserade – eller inte diagnostiserade alls. Vi är så jobbiga att läkaren alldeles för ofta gånger tar till alla möjliga diagnoser för att bli av med oss. Depression, utbrändhet, fibromyalgi och alzheimer kan bli domen.

Blir inte trodda

När det gäller nedstämdhet är det lätt att svara ja när vi hör frågan om vi är deprimerade upprepas gång på gång. Det är självklart att vi är nedstämda när vi inte blir hörda, inte trodda och får kämpa som galningar för att hålla oss upprätta.

Nedstämdhet är i mina ögon en mindre lyckad ke­ misk process i hjärnan. Sådan nedstämdhet har inget med sköldkörteln att göra. Cancer botas inte med Alvedon och ”lyckopiller” löser inte sköldkörtelproblematiken.

Det händer att sköldkörtelsjukdomar tas upp i media.

TV4 har haft inslag i morgonsoffan, SVT:s Fråga doktorn har också haft oss på agendan och tidningar skriver. Läkare som blir intervjuade säger att det är en enkel sjukdom att diagnostisera och en enkel sjukdom att behandla. Här används till och med ibland ord som ”lätt att bota”. Men en sköldkörtelsjukdom är kronisk och går därför inte att bota.

Det är livslång medicinering som gäller.

Jag har bloggat i snart åtta år om hur det är att ha låg äm­ nesomsättning. Hundratals kommentarer, mail och samtal från medsystrar, uppblandade med några få män, vittnar om vilka oerhörda påfrestningar en sköldkörtelsjukdom är både för drabbade och anhöriga.

Via bloggen har jag genomfört en enkät. 49% svarade att de fick vänta SJU ÅR eller längre på diagnos. Sex procent fick diagnos inom sex alternativt fem år. Åtta procent upp­ gav att de har alla symptom, men ingen diagnos. 15 procent fick diagnos direkt.

Många bortförklaringar

Har du symptom på för hög ämnesomsättning blir det fart på läkarna. Du tappar snabbt i vikt, har hjärtklappning och diarré. Låg ämnesomsättning däremot gör oss ohyggligt trötta, vi tappar hår, har tröga magar, fryser, har stela leder, dåligt minne, koncentrationssvårig­heter, torr hud och en mängd andra symptom.

Om låg ämnesomsättning inte syns i provsvaren vid första anblicken avfärdas vi som lata – patienten är tjock och klassas direkt som lat. Trötthet förklaras med att vi

lever i ett stressat samhälle och trög mage förklaras med att vi äter fel.

Alla symptom kan ha normala förklaringar, men söker patienten läkare gång på gång kan de inte bortförklaras. Det prov som läkarna är mest intresserade av är TSH. Det är en sorts värdemätare på hur det står till i sköldkörteln, anser de. Är TSH OK struntar de lite väl ofta i att testa vidare. Vård­ centralen har en vårdpeng, prover kostar pengar. Är patien­ ten tjock är det sannolikt fel kost som orsakar problemen.

Väntar för länge

TSH ska i allmänhet ligga under 2,5 (olika mätmetoder).

MEN: trots att läkarna är absolut mest intresserade av TSH kan de avfärda patienter som har 7-8 och till och med 15.

Det är inte så mycket för mycket tycker de. Avvakta. Så går ett halvår som är helvetet på jorden för den stackars patien­ ten. Själv kan jag knappt sitta upp vid 3,8.

Vi är så jobbiga att läkaren alldeles för ofta gånger tar till alla möjliga diagnoser för att bli av med oss. Depression, utbrändhet, fibromyalgi och alzheimer kan bli domen Astrött och fånge i sin egen kropp tvingas patienten av­ vakta och söker sedan hjälp. Igen. Kanske lägger sjukvården till proverna T4/T4 Fritt. Visar inte det något är det rätt kört. MEN: Den vanligaste formen av sjukdom i sköldkör­ teln är kronisk inflammation. Det innebär att man har anti­ kroppar mot egen produktion av ämnesomsättningshormon.

Man kan ha normalt TSH, hyggliga övriga värden och höga värden på antikroppar. Alltså måste även antikroppar testas.

Vårdpengen ska räcka till mycket.

Många som lyckats få diagnos och medicin (Levaxin är i princip ensam herre på täppan) mår ändå förfärligt dåligt.

Levaxin är hormonet T4. Det ska kroppen omvandla till hormonet T3 = energi. Alltså MÅSTE man testa om krop­ pen tar hand om konverteringen. T3/T3 Fritt glöms OFTA bort i provtagningen. Är värdet i underkant tillsätts med för­ del T3 i form av Liothyronin. Det är redan klart att använda och vandrar snabbt ut i kroppen.

Stor okunskap bland läkare

I den okunskap läkarna lever har 1) många inte hört talas om Liothyronin 2) en del tror att det är licensbelagt 3) en del lever i villfarelsen att det skulle vara ett naturläkemedel 4) en del säger att Liothyronin är en gammal medicin gjord på gris som inte används.

Liothyronin tillverkas av samma företag som Levaxin, Takeda Pharma. Uppenbarligen är de dåliga på att mark­ nadsföra det. MEN: Levaxin, med eller utan Liothyronin, är inte Takedas gåva till mänskligheten.

Det finns andra preparat. Om detta återkommer jag.

ANN-CHRISTINE REIMER Sköldkörtelsjuk sedan 2002 – diagnostiserad två år senare

Läs mer om AnnChristines kamp för att få rätt medicin på sidan 32.

#1 2014

5

© Can Stock Photo Inc. / tolokonov

Två av tre stroke orsakade av flimme

Att följa riktlinjern Varje dag drabbas 13 personer med förmaksfl immer av stroke i Sverige. Adekvat behandling hade kunnat förebygga två tredjedelar av dessa.

Varje stroke kostar samhället cirka 741 000 kr. Per år blir det en stor summa som lätt skulle kunna minskas på ett förhållandevis enkelt sätt.

Lösningen är att behandla enligt gällande riktlinjer!1,2

Ungefär 55 procent av patienterna med förmaksflimmer får ingen, eller för diagnosen, närmast verkningslös medicin så som vanlig ASA (acetyl­ salicylsyra). Riktlinjerna fastslår att ASA inte är lika effektivt som warfa­ rin och därför inte ska användas för behandling av förmaksflimmer.

Cirka 165 000 personer går därför omkring och har en onödigt hög risk 6

#1 2014

att drabbas av en stroke. Visste dessa patienter om detta skulle fler troligen kräva en mer effektiv behandling.2 I SBU:s rapport 2013 visas att kvin­ nor är underbehandlade jämfört med män. Män har 25 procent större chans att få rätt behandling än kvinnor, trots att kvinnor med förmaksflimmer löper större risk att få stroke. I SBU­ rapporten konstaterar man också att ju

fler riskfaktorer patienterna hade, desto lägre var andelen som behandlades med warfarin.2 Minoritet tar ut sin medicin

Från Läkemedelsregistret framgår att endast 42 procent av alla patienter med känd flimmerdiagnos hämtar ut warfarin inom tre månader efter första vårdkontakten. Det är färre kvinnor som hämtar ut sitt recept än män (37 procent mot 46 procent), trots att kvinnligt kön i sig är en riskfaktor i riskstratifieringsskalan CHA2DS2­ VASc.2 Enligt Anders Själander, docent och överläkare vid Umeå universitet, medi­

er kan förebyggas:

na skulle rädda liv cinkliniken Sundsvalls sjukhus, kan Största andelen flimmerpatienter som två av tre stroke orsakade av förmaks­ behandlas med warfarin befinner sig i flimmer förebyggas.2 70–75-årsåldern.

Om 70 procent Efter 80 års ålder faller an­ av patientgruppen delen behandlade markant, skulle behandlas trots att risken för flimmer­ efter Social­styrelsens relaterad stroke fortsätter att riktlinjer3 skulle sam­ öka. Vid 90 års ålder behand­ hället och sjukvården las bara lite drygt var 10:e patient med spara en halv miljard warfarin. kronor om året. Hälf­ Enligt Anders Själander kan två av Kunde gått värre för Lasse ten av besparingarna tre stroke orsakade För fyra år sedan fick Lasse, då 58 år, skulle göras i sjuk­ av förmaksflimmer förebyggas. reda på att han fått förmaksflimmer. vården och hälften i Diagnosen ställdes efter att han kommit den kommunala vården och omsorgen. in på akuten med hjärtrytmrubbning En win-win situation för både samhälle, och en obehagskänsla i bröstet. Trombyl landsting och hjärtpatienter.2

sattes in och fortsatta besök skulle ske på vårdcentralen. Under drygt två års

Män har 25 procent större chans att få rätt behandling än kvinnor, trots att kvinnor med förmaksflimmer löper större risk att få stroke. tid tänkte Lasse inte så mycket på att han hade förmaks­flimmer. Det uppstod inga större problem och han hade sällan några känningar av flimret.

Sedan hände det en dag, det som kunde slutat mycket illa. Efter att ha ätit lunch med sina arbetskamrater skulle Lasse resa sig för att hämta kaffe och blev då yr. Hela rummet tycktes snurra. #1 2014

7

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus arrangerar man kurser i självtest.

vårdcentralen under dryga året läste han att Stockholm läns landsting tagit beslutet att erbjuda 2 000 patienter att kostnadsfritt få en självtestapparat.

Denna möjlighet hade ingen informe­ rat honom om tidigare.

- När jag frågade min läkare om jag var en lämplig person för självtest fick jag svaret att det skulle vara möjligt.

Och så blev det, säger Lasse.

Efter att ha genomgått utbildningen på AK-mottagningen kan han nu, genom att avläsa värdet, sköta sin egen dosering av Waran. Lasse berättar att det varit lätt att lära sig självtestap­ paraten.

- I mitt jobb reser jag mycket och är borta från hemmet under längre tider. För att kunna göra Att antalet rätt behandlade flimmer­ regelbundna tester behöver jag patienter är så lågt som 45 procent ha en egen apparat. Jag har kanske kan härledas till okunskapen svårt att besöka vårdcentraler kring warfarin. eller sjukhus i den utsträck­ ning som behövs. Ibland är arbetstiden efter hand. Besöken på jag borta i ett par veckor och då ofta vårdcentralen för att testa sitt PK/INR- i ”ödemarken”, säger Lasse och fort­ värde skedde var fjortonde dag i början sätter: av Waranbehandlingen men kunde - I mitt jobb kan man inte be­ sträckas ut till var femte vecka då hans stämma vart man vill jobba. Även om INR-värde låg stabilt. jag inte reste så mycket skulle jag välja egenvårdstest eftersom jag tror att man Erbjöds testa själv hemma känner sig ”friskare” om man själv får Efter att ha skött PK/INR-testerna på bestämma över sin fritid. Om jag har Han försökte göra sina kamrater upp­ märksamma på detta men kunde inte forma orden. Hans beteende uppfat­ tades av en kamrat som snart förstod vad som hänt. Ambulans tillkallades och Lasse hamnade på sjukhus där man kunde konstatera en stroke.

En månad efter händelsen var Lasse nästan helt återställd. En viss afasi fanns kvar men med hjälp av logope­ den var förutsättningarna att bli helt återställd mycket goda. Man hade satt ut Trombyl och ersatt med Waran.

Lasse tyckte att livet var på väg tillbaka och han längtade tillbaka till jobbet och sina kamrater.

Efter två månader började Lasse arbeta halvtid och trappade upp

8

#1 2014

några frågor kan jag alltid ringa vård­ centralen och prata med personalen.

Det är enkelt och ger mig mer frihet och fritid, avslutar han.

Färre än hälften rätt behandlade

Att antalet rätt behandlade flimmer­ patienter är så lågt som 45 procent kanske kan härledas till okunskapen kring warfarin. Men faktum är att man idag har en stor kunskap kring behandlingen genom lång erfarenhet av kontinuerliga kontroller på flimmer­ mottagningarna.

Sverige är bäst i världen då det gäller följsamhet och effektivitet. Om Lasse redan från början behandlats med Waran hade han troligtvis inte fått sin stroke vilket besparat honom lidande, vården tid och samhället pengar.

Sedan många år tillbaka finns det möjlighet att köpa CoaguChek – en apparat för självtest av INR-värdet. De personer som har självtestapparaten är i regel arbetsföra och reser en hel del och för dessa underlättar apparaten det dagliga livet.

På flera orter i landet finns kliniker där personal utbildar patienter i själv­ test. De patienter som är utbildade tar själva provet genom att sticka sig i fing­ ret, analyserar och ringer vårdcentralen

för att få en ordination. En del sköter sin dosering själv och har kontakt med vården vid behov.

Självtest passar inte alla

Alla patienter anses inte själva kunna hantera självtestapparaten. Det kan bero på dålig compliance (följsamhet) eller alkoholism/missbruk.

Om patienten är lämplig avgörs av behandlande läkare. För att reda ut om patienten är aktuell för en mätare skriver ansvarig läkare en remiss till en koagulationsmottagning. Där förskriver specialistläkare då eventuellt ut mätutrustningen. Patienter som behandlas med Waran och förväntas kunna hantera utrustningen på ett medicinskt säkert sätt, har möjlig­ het att gå en utbildning i att hantera utrustningen och medicineringen.

Erbjuds gratis i Stockholm

För att öka jämlikheten erbjuder vården i Stockholm från första februari förra året självtest kostnadsfritt. Av de 30 000 personer som behandlas med warfarin i Stockholm är drygt 2 000 personer aktuella för att få mätutrust­ ningen gratis.

När beslutet om gratis självtestap­ parat togs i Stockholm gick många patienter till sin vårdcentral och frågade hur de skulle göra för att få en

apparat. Många fick inget svar eftersom informationen inte nått ut på ett bra sätt till vårdcentralerna.

Om man betänker att 2 000 pa­ tienter ska erbjudas självtest och ser på antalet personer som vården kan utbilda per år så förstår man att det blir köer. På Karolinska universitetssjuk­ huset i Huddinge, Södersjuk­huset och Danderyds sjukhus arrangerar man kurser i självtest. Planen är att hinna utbilda 2 000 patienter under två år.

Från det att utbildningar­ na drog igång under våren har man utbildat cirka 150 patienter. Resurspersonal har tillsatts och väntetiden ligger på mellan fem och sex månader.

Studie i Stockholm och Halland

Det pågår en studie, StrokeStop, som drivs vid KTA Prim, Karolinska sjuk­ huset i Stockholm samt vid Hallands sjukhus medicinklinik i Halmstad.

Man har undersökt 13 000 75- och 76-åringar, både kvinnor och män, för att se om de har förmaksflimmer.

Att man valt att undersöka 75-åringar är för att i den åldern är förmaksflimmer vanligare än hos personer i 65-årsåldern. Enligt preli­ minära resultat som presenterats vid den europeiska hjärtkongressen i Am­

sterdam hittade forskarna obehandlat förmaksflimmer hos fem procent, vilket ger en fem gånger högre risk för stroke än hos personer utan flimmer.4,5 Slutresultaten beräknas vara klara november 2018.

Trots att folksjukdomen förmaks­ flimmer både är kostsam för samhäl­ let och orsakar stort lidande för de drabbade, så används inte de rekom­

Med tanke på det preliminära resultat som visas i den pågående studien i Stockholm och Halland kan dagens siffror kring antal drabbade av stroke komma att öka. Det är dags att sätta stopp för det! menderade evidensbaserade och kost­ nadseffektiva behandlingar som finns tillgängliga för vården.

Som en direkt konsekvens drabbas varje dag tretton personer med förmaks­ flimmer av stroke i Sverige. Med tanke på det preliminära resultat som visas i den pågående studien i Stockholm och Halland kan dagens siffror kring antal drabbade av stroke komma att öka. Det är dags att sätta stopp för det!

MARIE EKELUND Redaktör för Förmaks­ flimmer.com

CHA2DS2-VASc 6 Bokstav

Riskfaktor

Poäng

CHA2DS2-VASc-poäng

Rekommenderad behandling

C

Hjärtsvikt (EF <40procent)

1

CHA2DS2-VASc-poäng

Rekommenderad behandling

H

Hypertoni

1

0

Ingen behandling

A

Ålder ≥ 75 år

2

D

Diabetes

1

1 och fler

Warfarin i 1:a hand, i 2:a hand annan antikoagulantia

S

Tidigare stroke/TIA

2

V

Perifer kärlsjukdom

1

A

Ålder 65-74 år

1

S

Kvinnligt kön*

1

* Kvinnor under 65 år utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av antitrombotisk (proppförebyygande) behandling.

Riskfaktorer som innebär viss risk men är svåra att gradera: • N edsatt njurfunktion. Innebär ökad risk för både tromboembolism och blödning. Mest uttalat vid eGFR <15 ml/min.

• Samtidig aktiv cancersjukdom • Graviditet • Lungsjukdom • Sömnapné

Referenser: 1. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/Formaksflimmer_forekomst_risk_for_stroke.pdf 2. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/baettre-hjaertvard-raeddar-brett-fotbollslag-om-dagen-6344 3. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/centralarekommendationer/sammanfattning 4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5632632 5. http://europace.oxfordjournals.org/content/15/1/135.full 6. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-21

#1 2014

9

© Can Stock Photo Inc. / logoboom

Ny ”tankebok” om livets korthet:

”Fånga dagen och få syn på livet” – så du slipper ångra det ogjorda

Som ung läkare satt jag ofta och samtalade om livet med mina patienter. De hade fått en cancerdiagnos och den situationen hade tvingat dem att stanna upp och tänka till: Vad var huvudsaker och vad är bisaker i deras liv? Vad ville de hinna med?

Många av mina patienter blev botade men de hade ändå blivit påminda om livets osäkerhet.

Andra hade oturen att drabbas av en svår cancer och blickade tillbaka på sina liv.

– Om jag bara hade vetat… var en vanlig kommentar.

– Om jag bara hade vetat…

beslut framför oss. Det kan handla om den där efterlängtade långresan med familjen eller om balansen mellan arbete och fritid: hur stor del av mitt liv får arbetet ta?

Om jag själv har svårt att bestämma mig brukar jag resonera så här: Jag är 56 år, jag borde statistiskt sett kunna leva 30 år till, så skötsam som jag är… Men om jag visste att jag bara hade 10 år eller, hemska tanke, bara fem år kvar: hur viktig är då den här frågan? Ett sådant enkelt tankeexperiment som egentligen handlar om livets korthet och osäkerhet får mig att prioritera saker nu när jag är pigg och verkligen kan förverkliga vissa drömmar. Jag vet ju inte hur det är om fem år.

Men egentligen vet vi. Varje liv har ett slut någon gång, det Genom åren har jag suttit och pratat med många är ett livsvillkor som kan oroa, men tanken på livets korthet patienter som befunnit sig i livets slutskede. Nästan ingen kan också förhöja livskänslan och skapa glädje. Vi förstår har ångrat det man gjort, däremot ångrar man ibland det som blev ogjort: man hade så många chanser, men man tog dem inte. Och nu håller livet på Tanken på döden kan vara skrämmande att rinna ut … men den kan också på ett paradoxalt sätt En annan bra aspekt med att reflektera både förhöja och förstärka livskänslan och över livets korthet är att man blir lite modi­ få oss att ”få syn på livet” och helt enkelt gare.

Ibland är det saker som vi skulle vilja hjälpa oss när det gäller livsval. säga till våra närmaste, men det blir inte av.

Om man blir medveten om att livet inte är inte alltid att uppskatta det självklara, men den dag vi inser en självklarhet kanske man blir mer mån om att säga saker att livet är ändligt kan vi på ett bättre sätt göra kloka val och såsom ”Vad glad jag är över att ha dig som vän” eller ”Jag satsa på det som ger livet mening. Många patienter har med älskar er”. förvåning sagt: Att känna mening - Det är konstigt, men livet har aldrig varit så intensivt Jag har många gånger ställt mig stora frågor såsom: som nu när det inte längre är självklart. Det är som om alla känslor har förstärkts, det gäller oron men också glädjen, allt • Vad är meningen med livet?

• Vad är meningen med mitt liv? framträder mer tydligt.

Så självklart, och ändå inte. Jag ville skriva en ljus bok om • Varför lever vi, och varför blev vi placerade här på jorden? hur tanken på livets korthet kan förstärka livsglädjen. Det är • Astronomer säger att vi är skapade av stjärnstoft, att de atomer som bygger upp oss är samma atomer som fanns nu vi lever, det är nu vi har chansen. när världen blev till. Är det så? Om både jag, träden i sko­ Underlättar svåra val gen och stenarna på marken är skapade av samma stjärn­ Under antiken användes begreppet memento mori – tänk på stoft som hela universum, hör vi ihop då och på vilket sätt? döden och livets korthet, så att du inte glömmer bort att leva • Vad lever vi för, vad är drivkraften i en människas liv och och så att du förstår att fånga dagen. Tanken på döden kan vad är drivkraften i mitt liv? vara skrämmande men den kan också på ett paradoxalt sätt • Vad är det som får oss att orka? både förhöja och förstärka livskänslan och få oss att ”få syn • Om vi ändå måste dö, om inget varar i längden och om på livet” och helt enkelt hjälpa oss när det gäller livsval. allt skall tagas ifrån oss – vad är det då för mening med Ofta vet vi vad som egentligen är viktigt i våra liv och vad någonting alls? vi skulle vilja göra men vi har en tendens att skjuta dessa Jag tror att människan behöver känna mening för att må bra #1 2014

11

och för att på sikt överleva. Mening är ingen lyxfråga, det handlar om kärnan i varje människas liv. Där du hittar din mening, där hittar du även ditt liv – även om källorna till mening kan se olika ut i olika situationer.

Människor behöver både riktning, mål och mening, något att kämpa för. Den judiska psykiatern Viktor Frankl, som satt i tyskt koncentrationsläger under kriget, kom fram till att de fångar som inte kände någon mening och som sak­ nade mål snart gick under. Hans eget mål blev att överleva kriget för att kunna vittna om fasorna och övergreppen, det höll honom vid liv.

Det finns en skillnad mellan mening och menings­ källor: medan mening är det som vi ser vid första anblicken, handlar meningskällor om det bakomliggande. Vissa finner stor mening i familjelivet, andra i fotboll, golf eller i körsång.

Utåt sett handlar exemplet om fyra olika former av mening, men den bakomliggande meningskällan är en och samma: människans obotliga längtan efter gemenskap.

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Tre källor till mening

Frankl skriver i sina böcker om tre meningskällor. Den första kallar han för kreativa värden, som egentligen handlar om det vi ger och skapar. Det kan naturligtvis handla om konst men i de flestas liv om mer vardagsnära saker: vi ”ska­ par” en familj och vi ger av vår vänskap, omtanke och kärlek och det mår vi bra av.

Nästan ingen har ångrat det man gjort, däremot ångrar man ibland det som blev ogjort: man hade så många chanser, men man tog dem inte. Och nu håller livet på att rinna ut …

Den andra källan benämner han för upplevelse-värden, det vill säga det vi upplever, det vi får av våra närmaste och av livet. I den kategorin finns andras vänskap och omsorger men också till exempel starka och viktiga upplevelser i natu­ ren. För någon handlar det om stillheten i en kyrka.

Den tredje meningskällan benämner Frankl för inställ­ nings-värden, det vill säga vår inställning till det som sker.

Inställningen handlar om var vi lägger fokus: glädjen över allt vi har och får eller bitterheten över det vi saknar?

Döden ger perspektiv på livet

Livet och döden hör ihop och vi mår bra att ibland tänka på li­ vets korthet, för att få perspektiv på våra liv. Att tänka på döden tydliggör möjligheterna i nuet. Skall man då tänka på döden hela tiden? Jag tror inte det. Det är med döden som med solen: man kan bara titta på solen – eller döden – en kort stund, sedan måste man vända bort blicken och fokusera på livet.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

PETER STRANG Onkolog, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms sjukhems palliativa sektion

Peter Strang: Så länge vi lever. Hur insikten om livets korthet kan tydliggöra nuet och dess möjligheter.(Libris 2013.)

Vi lottar ut tre exemplar av boken, se sid: 14.

12

#1 2014

Telefon 0652-10892 www.lcff.se

MEDICINNOTISER

Hjärtstartare på tågen

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Hjärtstartare har installerats på 23 regionaltåg i Mellansverige, från Mjölby i söder till Mora i norr. Syftet är att kunna rädda resenärer som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Bakom satsningen står Tåg i Bergslagen i samarbete med Hjärt­ Lungfonden.

– När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp kan en snabb insats med en hjärtstartare vara avgörande. Med hjärtstartare i kollektiv­ trafiken där många människor rör sig kan vi rädda fler liv, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt­Lungfonden.

Varje år drabbas cirka 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp.

Bara omkring 500 av dem överlever. Forskning visar att den som drabbas av plötsligt hjärtstopp och får en stöt av en hjärtstartare inom 180 sekunder har 75 procents chans att överleva. Ju tidigare stöt desto större chans.

Ombordpersonalen, sammanlagt 200 anställda, kommer att utbildas i hjärt­lungräddning och i att hantera hjärtstartare.

Källa Hjärt-Lungfonden

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se #1 2014

13

© Can Stock Photo Inc. / SergeyNivens

Liten mängd träning ger snabb hälsovinst – speciellt om du är otränad Hur kommer man igång med träning och gör den till en livsstil? Och om man redan tränar och tycker sig stå och stampa; hur gör man då för att variera sin träning? Är det viktigt? Och vad händer i musklerna när vi tränar?

Medicine doktor Jessica Norrbom och tillika personliga tränaren besvarar dessa frågor.

Människokroppen är byggd för rörelse och både kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet minskar påtagligt risken för prematur död och har positiva effekter på välbefinnande och livskvalitet, kognitiva funk­ tioner och sjukdomar såsom cancer, sjukdomar i hjärtats kranskärl, högt blodtryck och metabola syndromet.

En halvtimme om dagen

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) har tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet som antogs av Svenska Läkaresällskapet 2011. Där rekommenderas alla, helst varje dag, att vara lågintensivt fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Till detta kan räknas exempelvis promenad till och från jobbet.

Utöver denna aktivitet rekommenderas minst 150 min aktivitet i veckan på måttlig intensitet, då man blir and­ fådd och får förhöjd puls, eller 75 min i veckan med hög intensitet. Styrketräning eller belastningsträning bör finnas

med två gånger per vecka. Det kan vara träning som utförs hemma, ute eller på gym med syftet att belasta musklerna. Äldre bör träna balans

Äldre bör även träna balans för att öka stabiliteten i bål och ben och därmed minska risken för fall. Betydelsen av styrke­ träning för äldre tas upp nedan. I rekommendationerna står det även att långvarigt stillasittande bör undvikas, även för dem som uppfyller kraven på fysisk aktivitet.

Att långvarigt stillasittande har en negativ inverkan på hälsa är inte något nytt. Redan 1953 publicerades en klassisk studie utförd på Londons bussar där konduktörer och chauf­ förer studerades (Morris et al).

Konduktörerna, som gick i snitt 600 trappsteg per dag, hade en flerfaldigt minskad risk att drabbas av kranskärlssjukdom jämfört med chaufförerna som satt ner 90 procent av sin arbetstid.

I en studie från Danmark som pågick under endast 14 da­ gar minskades den dagliga aktiviteten hos försökspersonerna från 10 000 steg per dag till 1 500 steg per dag samtidigt som kaloriintaget ökades med 50 procent. (Knudsen et al).

Kroppens förfall går fort

På denna korta tid uppmättes bland annat ökad kroppsvikt, mer fett som ansamlades runt buken och försämrad insulin­ känslighet. Detta visar att en aktiv vardag kan bidra till väldigt stora hälsovinster.

© Can Stock Photo Inc. / Feverpitched

En vältränad 80-åring kan vara lika stark som en otränad 30-åring!

Som nämndes ovan publiceras det allt fler studier som påvisar negativa effekter på hälsa av långvarigt stillasittande.

Helst bör vi bryta den muskulära inaktiviteten ett par gånger per timme. Flera korta pauser utspridda över dagen har kopplats till lägre midjemått, lägre BMI (Body Mass Index) samt lägre halt av fettsyror och glukos i blodet (Healy et al).

I dagsläget vet forskarna inte vilken slutgiltig effekt aktiveringen av alla enskilda gener resulterar i men det verkar som att det är positivt när många gener aktiveras.

Att minska den stillasittande tiden med 2­3 timmar per dag kan motsvara upp till 350 kcal per dag (Levine et al) vilket på ett år ger stora effekter, både på viktkontroll och hälsofaktorer. Även om inaktivitet snabbt ger negativa effekter på hälsa går det också att uppnå snabba positiva effekter dosen av fysisk aktivitet ökas. Som exempel kan nämnas att ett träningspass ger upphov till lägre blodtryck under de kom­ mande 12 timmarna och en bättre sockerkontroll i 24­48 timmar efter träningen.

Otränad får snabb vinst

Vad som bestämmer hur stort svaret blir på träning är dels individens träningsstatus men också tidigare erfarenheter.

En otränad individ får ofta ett större träningssvar vilket kan 16

#1 2014

bli en bra positiv drivkraft att fortsätta med träningen.

Andra viktiga faktorer som påverkar svaret på träning är kost, ålder och arvsanlag. Kosten har en central roll men kommer inte att behandlas vidare i denna artikel.

Med ökad ålder sker vissa fysiologiska förändringar, varav påverkan på musklerna kommer att diskuteras nedan, men den kanske främsta orsaken till sänkt kapacitet med ålder är en lägre aktivitetsgrad.

Våra arvsanlag föds vi med och de kan vi inte påverka.

Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på trä­ ning, men kan inte förklara alla individuella skillnader i träningssvar.

900 gener aktiveras

Ett enda träningspass ger upphov till att cirka 900 olika gener aktiveras i de arbetande muskelcellerna (Timmons et al) samt att de individer som svarade mest på träningen var de som aktiverade flest gener.

När en gen aktiveras vid upprepade träningstillfällen kommer det kunna leda till att den tillverkar fler proteiner, till exempel muskelfibrer, och, som kan leda till att muskeln kan utveckla mer kraft och därmed blir starkare.

I dagsläget vet forskarna inte vilken slutgiltig effekt akti­ veringen av alla enskilda gener resulterar i men det verkar som att det är positivt när många gener aktiveras.

En orsak till varför det är viktigt med styrketräning är att muskelstyrka är nödvändig för att kunna vara fysiskt aktiv.

För personer som på grund av sjukdom tvingats till fysisk inaktivitet och varit sängbundna, och därmed förlorat såväl styrka som kondition, är det speciellt viktigt att införa styrke­träning i rehabiliteringen för att klara de belastningar vardagslivet har.

Motarbeta minskad muskelstyrka

Även äldre personer har stor fördel av att inkludera styrke­ träning som ett regelbundet inslag i sin träning. Vid 50-60 års ålder minskar muskelstyrkan markant hos den som inte tränar men en vältränad 80-åring kan vara lika stark som en otränad 30-åring!

Minskad muskelstyrka beror delvis på att vi med ökad ålder förlorar en del av de snabba muskelfibrerna (typ 2-fibrer) då det är främst de nervceller som styr typ 2-fibrerna som dör.

Nervimpulserna går också långsammare med åldern vil­ ket gör det svårt att få en lika bra muskelaktivering som hos unga. Tillsammans leder dessa förändringar till en mins­ kad förmåga att utveckla kraft, och därmed en försämrad styrkeförmåga.

Lårmuskulaturen viktig för äldre

Lårmuskulaturen, som har en viktig roll när vi reser oss upp och hjälper oss att hålla balansen, är en av de muskelgrup­ per som drabbas mest. En svag lårmuskulatur kan därför öka risken för exempelvis fallskador. De senaste åren har flera studier indikerat att det är viktigt att även ha inslag av power, dvs snabba, explosiva styrkeövningar i träningen, och det har föreslagits vara en kritisk faktor som bestämmer funktionell status hos äldre (Reid & Fielding, Tschopp et al).

Det finns stora individuella variationer i hur människor svarar på träning. Med svar menas de förändringar och anpassningar i skelettmuskulaturen som görs för att kunna tillgodose de ökade kraven som ställs, till exempel att lyfta tyngre eller springa längre.

De två träningstyperna styrketräning och konditionsträ­ ning ger till viss del lika, till viss del olika, träningssvar över tid. Större muskelfibrer med ökad kontraktionskraft obser­ veras som svar på styrketräning. Efter en tids uthållighetsträ­ ning ökar förekomsten av kapillärer och mitokondrier. Med fler mitokondrier kan musklerna producera mer energi, de blir därmed mer uthålliga och kan arbeta på en högre belast­ ning utan att bli lika trötta.

Muskelcellerna blir också bättre på att lagra energi i form av kolhydrater (glykogen) och fett (triglycerider) för att på så sätt ha mer energi nära till hands under fysisk aktivitet.

Som svar på kombinerad styrke- och uthållighetsträning hos knappt 60 personer svarade en del av personerna med en tydlig styrkeökning medan andra svarade med en tydlig uthållighetsförbättring.

Ytterligare en del blev både lite starkare och lite mer uthålliga (Karavirta et al). Att kombinera styrka och

Referenser: Apro et al. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2013; 305(1): E22-32.

Burgomaster et al. J Physiol. 2008; 586(1): 151-160.

Healy et al. Diabetes Care. 2008; 31(4): 661-6.

Karavirta et al. Med Sci Sports Exerc. 2011; 43(3): 484-490.

Knudsen et al. J Appl Physiol. 2012; 113(1): 7-15.

Levine et al. Science. 2005; 307: 584-6.

uthållighet i samma pass är en fråga som ofta diskuteras i träningsvärlden. Flera svenska studier som publicerats de senaste åren visar att signaleringen till cellerna att starta genprogram för muskeltillväxt efter hård styrketräning inte hämmas av ett efterföljande uthållighetsträningspass (Apro et al, Lundberg et al) och att styrketräning som genomförs efter uthållighetsträning till och med kan stimulera till ännu fler och större mitokondrier och vara positivt för den syreupptagningsförmågan (Wang et al). Det har också visats att intervallträning kan åstadkomma samma typ av föränd­ ringar på cellnivå på kortare tid men med högre intensitet (Burgomaster et al).

Förändra en sak i taget

Att variera träningen och lägga in olika typer av träningspass och rörelser är också ett sätt att utveckla kroppens olika egen­ skaper, och bidrar till en. Det finns många olika modeller för hur träningen kan varieras Muskelcellerna blir också bättre på och pulseras att lagra energi i form av kolhydrater och vad som (glykogen) och fett (triglycerider) för passar den att på så sätt ha mer energi nära till enskilda hands under fysisk aktivitet. individen kan skilja sig åt. Det är viktigt att inte göra för många och för stora förändringar på en gång utan att utvärdera en förändring i taget.

Det är också viktigt att anpassa övningar och upplägg efter vad som är specifikt för den idrott man utövar.

Dessutom måste det finnas tid för vila och återhämtning.

Om man upplever att man kör fast i sin träning, eller att resultat uteblir, kan det vara bra att fundera över följande parametrar; frekvens (hur ofta), duration (hur länge) och intensitet (hur hårt) träningen bedrivs.

Lura kroppen ifrån platån

Vår kropp är fantastisk på att anpassa sig efter det vi utsätter den för men om man alltid tränar lika länge och på samma belastning kommer en platåfas nås där vi är anpassade efter detta och ytterligare förbättring sker därför inte.

Sammanfattningsvis, vi människor mår både fysiskt och psykiskt bra av fysisk aktivitet och regelbunden träning minskar kraftigt risken för ett flertal sjukdomar och för tidig död. Variation i träningsupplägg och rörelser ger en allsidig och funktionell kropp. Det är bra att röra sig så mycket man har förmåga till och glöm inte att lite träning är bättre än ingen träning!

JESSICA NORRBOM Med Dr, Karolinska institutet.

Personlig tränare, fortasana.

Lundberg et al. J Appl Physiol. 2014; PubMed ahead of print.

Morris JN, et al. Lancet. 1953; 265: 1111-1120.

Reid KF, Fielding RA. Exerc Sport Sci Rev. 2012; Jan 40(1): 4-12.

Timmons et al. FASEB J. 2005; 19(7): 750-760.

Tschopp M et al. Age Ageing. 2011; Sep 40(5): 549-56.

Wang et al. J Appl Physiol. 2011; 111(5): 1335-1344.

#1 2014

17

© Can Stock Photo Inc. / SergeyNivens

Amerikansk upptäckt:

Kemiskt ämne tros kunna reparera skadade nervceller hos parkinsonsjuka – ger hopp om nytt läkemedel För att hitta nya läkemedel mot den neurodegenerativa sjukdomen Parkinsons har forskare vid Whitehead Institute for Biomedical Research i Cambridge i USA utarbetat en ”plattform” som bygger på flera biologiska metoder.

De har använt jästceller, nervceller från råtta och till slut stamceller från patienter med Parkinsons sjukdom och testat nästan 200 000 substanser.

– Det här är jättespännande forskning. Att använda jäst­ celler på det här sättet är intressant och kan kanske också användas på andra sjukdomsmodeller. Sedan är det också spännande att de har använt stamceller från en patient med Parkinson och lyckats blockera de sjuka egenskaperna man såg i cellerna, säger Patrik Brundin, professor i neuro­ vetenskap vid Lunds Universitet och professor och Director för Center for Neurodegenerative Science vid Van Andel Institute i Grand Rapids i USA och fortsätter: – Men den stora frågan är om detta kommer att fungera på patienter.

Parkinsons sjukdom beror på att de nervceller i hjär­ nan som producerar dopamin bryts ner och dör. Dopamin behövs för att hjärnan ska kunna kontrollera våra kropps­ rörelser och utan dopamin får man svårare att röra sig. Stel­ het och skakningar är vanliga symtom men många patienter får också andra problem som nedstämdhet, förstoppning och svårigheter att kontrollera blodtrycket.

I nervceller hos Parkinsonpatienter bildas det giftiga

klumpar av proteinet alfa-synuclein och det bidrar till att cel­ lerna dör. Den vanligaste behandlingen av Parkinsons sjuk­ dom är att tillföra hjärnan nytt dopamin genom läkemedel som omvandlas till dopamin av de nervceller som finns kvar.

– Det här behandlar symtomen men med tiden förvärras sjukdomen och patienterna får också sidoeffekter av medi­ cinen. Det finns behov av att hitta nya behandlingar som kan bromsa eller stoppa sjukdomsprocessen, säger Vikram Khurana, neurolog vid Massachusetts General Hospital i Boston i USA där han behandlar patienter med Parkinsons sjukdom.

Han är också verksam som forskare vid Whitehead Insti­ tute och var den som rekryterade patienter till studien.

Blockerar ”giftigt” protein

– Vi använde jästceller som genetiskt manipulerats att bilda alfa-synuclein i hög mängd för att kunna testa ett stort antal kemiska ämnen.

Sedan är det också spännande att Jästcellerna blev de har använt stamceller från en på samma sätt som mänskliga patient med Parkinson och lyckats nervceller sjuka blockera de sjuka egenskaperna av den höga man såg i cellerna. mängden alfasynuclein. Vi letade efter ämnen som kunde blockera det, säger Daniel Tardiff, en annan av de forskare som utförde arbetet vid Whitehead Institute.

Efter att ha testat nästan 200 000 kemiska ämnen hittade #1 2014

19

(Från vänster) Chee­Yuen Chung, Vikram Khurana och Daniel Tardiff är forskare vid Whitehead Institute och de som utfört studierna.

De här forskningsresultaten publicerades i två artiklar i tidskriften Science den 24 oktober 2013.

Daniel Karlsson, stamcellsforskare på läkemedels­ bolaget Pfizer.

forskarna ett ämne, N­aryl benzimidazole (NAB), som hindrade den giftiga effekten av alfa­synuclein. När försöken upprepades på organismen C. elegans (en cirka 1 mm kort rundmask) och på nervceller från råtthjärnor såg de samma lovande resultat.

Men kunde substansen också fungera på mänskliga nerv­ celler? För att besvara den frågan använde Vikram Khurana och hans kollega Chee­Yuen Chung, en metod där celler från mänsklig hud ”omprogrammerades” till att bli iPS celler, så kallade pluripotenta stamceller.

De här cellerna kan sedan behandlas till att bilda nerv­ celler. Forskarna tog hudceller från patienter som bär på en mutation i alfa­synuclein genen, vilket ger en aggressiv form av Parkinsons sjukdom, och preparerade fram nervceller.

Efter att ha odlats i flera veckor visade nervcellerna tecken på att vara sjuka av det muterade alfa­synuclein proteinet.

När forskarna behandlade cellerna med NAB förhindrade den bildandet av proteinklumpar via samma cellulära signal­ vägar som man identifierat i jästcellerna.

De senaste åren har varit tunga för flera läkemedelsbolag. Många substanser har sett mycket lovande ut i utvecklingsfasen, men senare misslyckats med att påvisa någon effekt på patienter.

– Det är anmärkningsvärt att substansen hade samma effekt på både jästceller och nervceller från patienter och att den verkade via samma signalväg, det förvånade oss, säger Chee­Yuen Chung. Utan resultaten från jästcellerna hade vi inte vetat vad vi skulle leta efter.

Effekt även på mänskliga nervceller

– Det som är spännande med de här studierna är att de visar att substansen har effekt i flera organismer och att den verkar genom samma mekanism, först i jäst, sedan i rundmask och i neuron från råtta och till slut i nervceller från en patient med Parkinsons sjukdom. Det ger en tyngd till arbetet, säger Daniel Karlsson, stamcellsforskare på läkemedelsbolaget Pfizer och deras enhet för Neuroscience i Cambridge, USA. – Men det kvarstår att visa att det kan utvecklas till ett läkemedel, först måste de testa hur det fungerar i djurför­ sök och sedan undersöka andra egenskaper hos substansen, bland annat hur den bryts ner i kroppen, och om den pas­ serar blod­hjärn barriären. Det är en komplicerad och högst 20

#1 2014

reglerad väg att gå, att ta substansen från forskningsavdel­ ningen till en klinisk prövning, fortsätter han.

Daniel Karlsson, som arbetar med att ta fram iPS celler från patienter berättar vidare om denna process.

– Man kan ta celler, till exempel hudceller, och ”om­ programmera” dem så att de kan bli i princip vilken celltyp som helst. Det är som att vrida tillbaka klockan, att återställa specificeringsprocessen. När man väl har iPS cellerna behandlar man dem på olika sätt för att få exempelvis nervceller eller muskelceller. Det svåra är att veta hur man skall behandla dem för att få fram de celler man vill ha, och att kunna göra detta på ett reproducerbart sätt. Det här är ett otroligt spännande område inom stamcellsforskningen eftersom det utvecklas hela tiden.

Långt kvar till läkemedel

Ännu kan forskarna inte använda omprogrammerade mänskliga nervceller för att testa hundratusentals substanser utan är hänvisade till enklare modeller såsom de jästceller Daniel Tardiff använde.

Nu planerar forskarna vid Whitehead Institute att modi­ fiera NAB så att den kan testas i djurförsök.

– Men, påpekar Patrik Brundin, även om substansen fungerar i djurförsök är det inte säkert att den fungerar i kliniken. Tyvärr är de djurmodeller som finns inte bra på att förutsäga vad som fungerar kliniskt och det finns många exempel på substanser som fungerat bra mot alfa­synuclein i djurförsök men sedan inte haft effekt på patienter med Parkinson. Där har forskningen mycket kvar att göra.

– De senaste åren har varit tunga för flera läkemedelsbolag.

Många substanser har sett mycket lovande ut i utvecklings­ fasen, men senare misslyckats med att påvisa någon effekt på patienter. Dessa långa och kostsamma studier har tyvärr ofta varit försök riktade mot någon typ av neurologisk sjukdom.

I ett försök att vända denna negativa trend märker jag av ett enormt intresse från läkemedelsindustrin att använda iPS teknologin. Genom att använda sig av patientnära material tidigt i framställningen av nya läkemedel hoppas man öka framgångarna i de kliniska faserna, säger Daniel Karlsson.

RAGNHILD AHLGREN PhD, cellbiolog och vetenskapsjournalist

Då hjälper Membrasin.

Redan i 35-40-årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor. Och problemen ökar ju äldre man blir, man räknar med att närmare 2 miljoner svenska kvinnor lider av dessa besvär. Men det finns hjälp. Membrasin med det unika havtornsextraktet SBA 24 har ett rikt innehåll av vitamin A som bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnor, som finns i bland annat mun, ögon och underliv, fungerar som en naturlig skyddsbarriär och har betydelse för kroppens naturliga försvar. Deras normala uppbyggnad och fuktighet påverkar därför det allmänna välbefinnandet och kan ha stor betydelse för livskvaliteten, inte minst socialt.

MEMBRASIN KAN HJÄLPA

Även om ökande ålder är en vanlig orsak till torra slemhinnor så kan besvären lika ofta bero på dålig kost, livsmiljö, stress, hormonförändringar eller biverkningar av läkemedel. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna vilket kan förhindra problem som muntorrhet, grusighet i ögonen eller torra slemhinnor i underlivet. Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja, SBA 24, som med sitt höga innehåll av vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

den höga kvaliteten och innebär att oljan och det känsliga innehållet isoleras utan att skadas av värme, oxidation eller lösningsmedel.

VETENSKAPLIGT DOKUMENTERAD

Membrasin och SBA 24 har studerats vid bl.a. Åbo universitetssjukhus och är Sveriges mest använda produkt mot torra slemhinnor.1, 2 1 Svensk Läkemedelsdata 2011.

2 GfK Medic*Scope juni 2013.

UNIK FRAMSTÄLLNINGSPROCESS

Havtornsextraktet SBA 24, som bara finns i Membrasin, utvinns ur hela havtornsbär, alltså både fruktkött och de mycket fettsyrarika kärnorna. Detta ger Membrasin en unik och naturligt balanserad sammansättning med ett komplex av omättade fettsyror och ett högt innehåll av vitamin A. SBA 24 framställs genom en avancerad process, s.k. superkritisk koldioxidextraktion, där innehållet varsamt tas tillvara. Den låga temperaturen och syrefria miljön säkerställer

Finns i hälsofackhandeln och på apotek.

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79.

Vid torra och känsliga slemhinnor

© Can Stock Photo Inc. / creatista

Ytterligare fynd vid Alzheimers öppnar för nya behandlingar Sista steget i den normala inflammationsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers sjukdom, visar ny forskning från Karolinska institutet.

I en studie, som publiceras i tidskrif­ ten Alzheimer’s & Dementia, framgår bland annat att nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de molekyler, som behövs för att vävnad ska kunna rensas från skadliga inflammatoriska ämnen och återhämta sig, är lägre vid Alzhei­ mers sjukdom än normalt.

Lägre nivåer av dessa molekyler kunde också kopplas till sämre minnesfunktion.

Alzheimers sjukdom är den van­ ligaste formen av demens och leder på sikt till nervcellsdöd kopplad till ökande grad av minnesstörningar.

Liksom andra neurodegenerativa sjukdomar karaktäriseras Alzheimers av en inflammatorisk process i hjärnan.

Långvarig inflammation, med frisätt­ ning av inflammatoriska och giftiga substanser, kan orsaka ytterligare skada och nervcellsdöd.

Inflammationsprocessen avslutas normalt med så kallad resolution eller

minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsut­ veckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprin­ ciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

tillväxtfaktorer sti­ mulerar vävnadens reparation.

Forskare vid Ka­ rolinska Institutet har nu tillsammans med kollegor i USA Förbättra minnes­ visat att nivåerna Professor Marianne funktionen? av resolutionsreg­ Schultzberg.

I pågående studier undersöker lerande molekyler Foto: Bengt J Becker. forskarna nu hur de molekyler är lägre än normalt som bidrar till upplösning påverkar i hjärnan och i ryggmärgsvätskan vid nervcellsdöd i cellodling och om man i Alzheimers sjukdom. djurexperiment kan förhindra neuro­ Lägre halt påverkar kognitionen degeneration och förbättra minnes­ Forskarna har också visat att den lägre funktionen genom behandling med halten av dessa molekyler korrelerar dessa substanser. med lägre grad av kognitiv funktion, De hittills kända molekyler som det vill säga minnesförmåga. Resulta­ fungerar upplösande vid inflamma­ ten bygger på analyser av ryggmärgs­ tion är derivat från omega-3-fettsyror, vätska från 15 patienter med Alzhei­ vilka utgör populära kosttillskott som mers sjukdom, 20 patienter med mild tillskrivits flera hälsofrämjande effekter kognitiv svikt och 21 kontrollpersoner. och även visats kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdoms­ Vår hypotes är att ökad resolution vid processen vid Alzheimers sjukdom, inflammations­processen i hjärnan hos personer i linje med de nya resultaten som med Alzheimers sjukdom minskar nervcells­ beskrivs ovan. döden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på Forskarna bakom de aktuella sjukdomsutveckling och kognition. resultaten har i tidigare studier visat att omega-3 också kan stimulera celler att Forskarna analyserade också hjärnväv­ ta hand om så kallad beta-amyloid, ett upplösning. Detta är en aktiv process nad från 10 Alzheimerpatienter och 10 protein som dödar nervceller och finns som regleras av olika molekyler, där i hjärnan i form av plack vid Alzhei­ vävnaden rensas från avdödade mikro­ kontrollpersoner.

– Vår hypotes är att ökad resolution mers sjukdom. organismer, rester från döda celler och liknande genom en upptagsmekanism vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom Källa: Karolinska institutet (fagocytos) och där frisättning av

Publikation: ”Resolution of inflammation is altered in Alzheimer’s disease”, Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff

C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald JM, Serhan CN, Granholm A-C & Schultzberg M, Alzheimer’s & Dementia, online 14 February 2014.

#1 2014

23

© Can Stock Photo Inc. / kadmy

Omega-3 kosttillskott kan Tidigare studier har visat att Omega-3 fettsyror kan skydda mot att utveckla Alzheimers.

Ny forskning vid Karolinska institutet visar nu att de med mild Alzheimer kan ta upp Omega-3 via kosttillskott och ge effekt på kända markörer för sjukdomen och inflammation, som spelar stor roll vid sjukdomen.

bindningar belägna vid positionerna 4, 7, 10, 13, 16 och 19.

Eikosapentaensyra (20:5 n­3, EPA) är en 20­kol­fettsyra med fem cis­dubbelbindningar belägna vid positionerna 4, 7, 10, 13 och 16. Dessa essentiella fettsyror finns i fisk och fiskolja.

Växt­härledda källor för DHA och EPA prekursorer inklu­ derar linfrö, linfröolja, valnötter, rapsolja och sojabönolja.

DHA och EPA införlivas i neurala membran glycerofos­ folipider, där de stöder upp de neurala cellmembranen och dess olika funktioner.

Den mänskliga hjärnan är uppbygd av både Omega­3 fett­ syran DHA (dokosahexaoensyra) och Omega­6 fettsyran AA Fettet ojämnt fördelat (arakidonsyra). Ytterligare en Omega­3 DHA­innehållet i hjärnan varierar fettsyra så kallad EPA (eikosapentao­ mycket från en region till en annan, ensyra) finns endast som spår i det med de högsta nivåerna i frontala centrala nervsystemet. cortex och den lägsta i substantia nigra/ Omega­3 fettsyror kan människan ventrala tegmentumområdet. (1) inte producera själv utan dessa måste DHA spelar en viktig roll i neuro­ intas via kosten till exempel via feta genesis, och i neurotransmission genom marina födoämnen som finns i sill Omega-3 finns främst i feta att öka nivåer av neurotransmittorer, makrill och tonfisk, eller i form av fiskar som till exempel lax. och skydda mot oxidativ stress, medan flytande fiskolja eller i kapslar.

Omega­6 fettsyror intas via vegetabilier, storbladiga gröna. EPA i tillägg till neuroleptika troligen har en mer uttalad antidepressiv och antipsykotisk effekt genom att modulera Hjärnan är uppbyggd av fett, framför allt DHA och AA, neuronal aktivitet. (2) varav 20 procent är torrvikt.

DHA­brist förknippas med dysfunktioner i de neuronala Dokosahexaensyra (22:6 n­3, DHA) är en viktig avgörande membranens stabilitet och påverkar transmission av seroto­ fleromättad fettsyra (PUFA) som innehåller sex cis­dubbel­ 24

#1 2014

hjälpa vid mild Alzheimer nin, noradrenalin och dopamin, som i sin tur kan påverka sinnesstämning och kognitiv dysfunktion.

EPA balanserat immunförsvaret

Däremot är EPA viktigt för att balansera immunförsvaret, och har antidepressiva och antipsykotiska effekter i samband med depression i neurala celler genom att minska ARA ­ härledda lipidmediatorer.

Sammanfattningsvis bidrar bägge fettsyrorna till modu­ lering av nervcellsfunktionen, inte bara genom att generera olika lipidmediatorer och reglera olika fysikalisk­kemiska egenskaper inom uppbyggnaden av neural membran, utan även genom att modulera olika gener och påverka olika enzymers aktiviteter.

Den större effekten av DHA på neurala och icke­neurala membran jämfört med EPA kan också bero på dess högre nivåer jämfört med EPA och dess större förmåga att hämma HMG­CoA reduktas och minska membrankolesterolhalteller kolesterol/glycerofosfolipid molförhållande, eller båda.

Minskar risk för hjärt-kärlsjukdom

EPA och DHA är essentiella fettsyror som hör till n­3­fettsyra familjen. Dessa fettsyror skiljer sig från varandra i sin ämnes­ omsättning och i deras neurokemiska effekter; EPA metabo­ liseras till 3­serien prostaglandiner, tromboxaner och 5­serien

leukotriener från Coxs och 5­LOX. Metabolism av EPA genererar också RvE1 och RvE2. I motsats härtill är DHA inte ett substrat för COX. Det oxideras av 15­LOX­enzym som producerar neuroprotektiner och dokosatriener.

EPA­ och DHA­härledda lipidmediatorer minskar ris­ ken för att utveckla hjärt­och cerebrovaskulära sjukdomar genom deras antiinflammatoriska, antitrombotiska, antiag­ gregerande, antiapoptotiska, och antioxidativa effekter.

Inom de kardiovaskulära och cerebrovaskulära systemen, minskar även EPA­ och DHA­härledda lipidmediatorer också plasmaviskosi­ Däremot är EPA viktigt för att tet, förbättrar fibrino­ balansera immunförsvaret, lysen, och förbättrar och har antidepressiva och endotelcellernas antipsykotiska effekter. funktion genom att öka tillgången på kväveoxid, hämmar glatta muskelcellers migration och spridning, samt sänker blodtrycket.

I hjärnvävnaden, konkurrerar EPA med ARA för Coxs och LOXs, och minskar uppkomsten av ARA­härledda lipidmediatorer. I kontrast till detta producerar de DHA­ härledda lipidmediatorerna nervskyddande, antiapoptotiska och antioxidativa effekter.

Dessutom reglerar n­3 fettsyror uttrycken av ett stort antal gener, antingen på ett positivt eller negativt sätt. En sådan #1 2014

25

interaktion mellan nutrition och gener har viktiga effekter på cellmetabolism, celldifferentiering och tillväxt, och i slutändan på olika sjukdomsprocesser. Sammanfattningsvis är en balans i DHA och EPA viktig för hjärnans normala utveckling.

Mindre DHA vid Alzheimers

Postmortala svenska hjärnstudier har påvisat att halten av DHA är sänkt vid Alzheimers sjukdom (AD) om detta be­ ror på att det är en del av den hjärnatrofi som pågår vid AD eller så är reduktionen av DHA är en del av den patologiska process som pågår vid AD. (3)

Sålunda ju mer DHA ökade i CSF, desto större blev förändringen av markörerna av både CSF AD och de inflammatoriska biomarkörerna som uppmättes.

Detta är ännu oklart. Kronologiskt sett vet man att hjärnan under både fostertiden och därefter är i kontinuerligt behov av framför allt DHA för att bygga upp hjärnans byggstenar.

Samlade erfarenheter från både befolkningsstudier, djur­ studier och ett antal kliniskt randomiserade genomförda studier på människa har påvisat att ett ökat intag av fisk är kopplat till en lägre risk att utveckla AD men även att uppskjuta graden av kognitiv svikt hos patienter med så kallad kognitiv svikt (MCI) samt har även visat sig ha en broms­ande effect vid mycket mild AD såväl som att minska depressiva symptom.

DHA stärker minnesförmågan

Högre nivåer av Omega-3 fettsyran DHA (dokosahexaoen­ syra) och andra Omega-3 fettsyror har även visat sig kor­ relera med en sänkt risk att att utveckla minessvikt även vid normalt åldrande. (4) Lite är känt om överföring av essentiella fettsyror (FA) över blodhjärnbarriären (BBB) i vuxen ålder hos människa.

erhöll aktiv behandling med Omega-3 FAS. Vi noterade efter detta att ingen positiv effekt på minnesfunktionerna erhölls i vare sig placebogruppen eller den aktiva gruppen med avseende på minnesfunktioner mätta med ett kognitivt testbatteri (med bland andra Minimental Examination test, MMSE och ADAS-Cog).

Effekt på episodiska närminnet

När vi fortsatte att analysera data (5) hos de mest lindrigt sjuka AD patienter med MMT på > 27 poäng (max 30 poäng innebär att minnesfunktionen är väl fungerande) så noterades en signifikant positiv effekt på det så kallade episodiska när­ minnet med en tydlig uppbromsningseffekt som även kunde noteras i placebogruppen hos de mest friska AD patienterna efter att de erhöll aktiv Omega-3 FAS behandling.

Initialt i studiens begynnelse så genomförde jag rygg­ märgsvätskeprov på de först inkluderade 33 patienterna, 18 som fick n-3 FA tillskott och 15 fick placebo som således var inkluderade i den dubbelblinda, placebokontrollerad rando­ miserad OmegAD studien som beskrivits ovan. (6) Vid 6 månader, visade det n-3 FA tillägg grupp signi­ fikanta ökningar i CSF (och plasma) eikosapentaensyra (EPA), DHA och totala n-3 FA nivåer (p <0,01), medan inga förändringar observerades i placebogruppen.

Förändringar i CSF-och plasmanivåer av EPA och n-3 docosapen-taenoic syra var starkt korrelerade, i motsats till de av DHA. Förändringar i DHA-nivåer i CSF var omvänt korrelerad med CSF-nivåer av total (T-tau) och fosforylerat tau (Ph-tau), och direkt korrelerad med löslig interleukin1-receptor typ II. Sålunda ju mer DHA ökade i CSF, desto större blev för­ ändringen av markörerna av både CSF AD och de inflam­ matoriska biomarkörerna som uppmättes.

Slutsatser: Oralt tillägg av n-3 FA con uppskjuter föränd­ ringar i n-3 FA profil i CSF, vilket tyder på att överföring sker av dessa n-3 FAs över blodhjärnbarriären (BBB) hos vuxna patienter med Alzheimers sjukdom.

Svensk unik Omega-3-studie

I vår världsunika studie, den så kallade OmegAD studien (7), som publicerades redan 2006 undersökte vi om kost tillskott med Omega-3 FAS skulle kunna påverka graden av kognition.

Vi inkluderade då 204 patienter med manifest mild till måttlig AD som inkluderades baserat på minnessymtom med ett MMT>15 poäng där hälften av patienterna erhöll 2,3 gram Omega-3 FAS (varav 1.7 gr DHA och 0.6 gr EPA).

Detta motsvarade cirka ett kvarts kilo fisk dagligen.

Häften av patienterna erhöll aktiv substans och hälften erhöll placebo under 6 månader varefter placebogruppen

YVONNE FREUND MD PhD Specialist i psykiatri och geriatrik, steg II kognitiv psykoterapeut, överläkare geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, institutionen för NVS, sektionen för klinisk geriatrik, ledamot i Expertrådet geriatrik i Stockholm läns landsting samt vice ordförande i Stockholms psykiaterförening.

Se även pressmeddelandet på vår hemsida: http://medicinskaccess.se/2013/12/17/omega-3-kosttillskott-gynnsamt-alzheimers-sjukdom/

Referenser: (1) (Levant B., Ozias M.K., Jones K.A., and Carlson S.E. (2006).

Differential effects of modulation of docosahexaenoic acid content during development in specific regions of rat brain. Lipids 41:407–414.)I form av fosfolipider, glykolipider och kolesterol.)

(2) (Maes M., Mihavlova L., Kubera M., and Bosmans E. (2007).

Why fish oils may not always be adequate treatments for depression or other inflammatory illnesses: docosahexaenoic acid, an omega-3 polyunsaturated fatty acid, induces a Th1-like immune response. NeuroEndocrinol. Lett. 28:875–880 ) (3) (Akhlaq FarooquiBeneficial Effects of Fish Oil on Human Brain110.1007/978-1-4419-0543-7_5© Springer Science+Business Media, LLC 2009) (4) (Overberg M, Edmund Christenson K Dallier G Fatty acid composition of brain phospholipids in aging and in Alzheimers disease, lipids26:421-5,1991).

(5) (Omega-3 fatty acid treatment in 174 patients with mild

26

#1 2014

to moderate Alzheimer disease: OmegAD study: a randomized double-blind trial. Freund-Levi Y, Eriksdotter-Jönhagen M, Cederholm T, Basun H, Faxén-Irving G, Garlind A, Vedin I, Vessby B, Wahlund LO, Palmblad J. Arch Neurol. 2006 Oct;63(10):1402-8) (6) (Transfer of omega-3 fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the OmegAD study Y. Freund Levi,†, I. Vedin,†, T. Cederholm, H. Basun, G. Faxén Irving, M. Eriksdotter, E. Hjorth, M. Schultzberg, B. Vessby, L.-O. Wahlund,N. Salem Jr,J. Palmblad. Article first published online: 11 JAN 2014.DOI: 10.1111/joim.12166) J Intern Med. 2013 Nov 23.:1-9, doi: 10.1111/ joim.12166. [Epub ahead of print) (7)Länk till avhandling av Yvonne Freund-Levi, Omega-3 fatta amid tretalet in mild To moderate Alzheimers disease: Results from the Omega studie URI: http://hdl.handle.net/10616/39048

© Can Stock Photo Inc. / ruigsantos

Kvinnor dör oftare vid första infarkten

Fler kvinnor dör i sin första hjärtinfarkt, jämfört med männen.

Och kvinnor får fortfarande en sämre efterbehandling efter infarkten.

Det visar ny svensk forskning.

- Prognosen för hjärtinfarkt har förbätt­ rats, men inte lika mycket för kvinnor som för män, säger Johanna Berg, fors­ kare vid Sahlgrenska akademin till Riks­ förbundet HjärtLungs tidning Status.

I en avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg där symtomen, dödligheten och prognosen vid hjärtin­ farkt studerats, redovisas nya fakta vad gäller kvinnor.

- Av hundra kvinnor mellan 35 och 55 år som kom in till sjukhus med sin första hjärtinfarkt under perioden 2005-2010, dog fyra inom en månad.

Motsvarande siffra för män var två dödsfall inom en månad efter infark­

ten, säger Johanna Berg, till Status.

Uppgifterna, som är hämtade från det svenska dödsorsaksregistret och från patientregistret, visar på klara könsskillnader.

Väntar längre på vård

Det är fler män som insjuknar i hjärtinfarkt, men om man tittar inom gruppen män, jämfört med gruppen kvinnor, så är det högre andel kvinnor som dör. Efter att man tagit hänsyn till att kvinnorna har fler sjukdomar sam­ tidigt är andelen kvinnor som avlider 44 procent högre.

- Studier visar också att det kan ta

Fakta om kvinnor och hjärtinfarkt

Varje dag dör 50 kvinnor i hjärt-kärlsjukdom. Många kom­ mer till sjukhus för sent och många gånger med diffusa symptom.

Bröstsmärta är ett säkert symtom för alla hjärtinfarkts­ patienter. Symtomen på hjärtinfarkt kan yttra sig lite olika för kvinnor och män. För både kvinnor och män gäller en tryckande smärta mitt i bröstet, matsmältningsliknande be­ svär, ryggsmärtor, yrsel, illamående och kräkningar. Andra vanliga hjärtinfarktsymtom är kallsvett, trötthet, andnöd och ont i en arm.

Kvinnor fler tysta hjärtinfarkter

Det finns också tysta hjärtinfarkter som kan gå helt obe­ märkta förbi, men ändå lämna ett ärr i hjärtat och öka risken

längre tid för kvinnor att får en krans­ kärlsröntgen, det tar längre tid att få komma till en hjärtintensivavdelning och man får vänta längre på en utred­ ning, säger Johanna Berg.

- När vi nu vet hur hårt kvin­ nor drabbas av hjärtinfarkt måste sjukvården bli bättre på att ta hand om kvinnorna. Att få en snabb och säker diagnos och att få kunskap om livsstilens betydelse för att förebygga hjärtinfarkt är oerhört viktigt, det får inte skilja i vården beroende på vilket kön man tillhör, säger Inger Ros, förbunds­ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Läs hela artikeln på www.hjart-lung.se/ Kvinnor drabbas hårt av hjärtinfarkt Källa: Sahlgrenska akademin

för en ny infarkt. Tack vare ultraljudsteknik kan sjukvården idag enklare upptäcka om en patient haft en tyst hjärtinfarkt tidigare. Tysta hjärtinfarkter drabbar oftare kvinnor.

Ofta uppfattar inte kvinnorna att de har fått hjärtinfarkt och tenderar därför att vänta för länge innan de söker akut­ vård. Symtomen relateras helt enkelt inte till hjärtat, utan man tror att symtomen beror på något annat.

Hos alla som drabbas av en hjärtinfarkt är bröstsmärtorna det helt dominerande symtomet. Smärtorna är ihållande, skärande, brännande eller tryckande.

Om smärtan varar längre än 15-20 minuter trots vila, tyder detta på en hjärtinfarkt. Smärtan strålar ut med värk eller smärta i bägge armarna, framförallt i vänster arm. Även nacken, ryggen, käkarna eller magen påverkas av obehaglig värk. #1 2014

27

© Can Stock Photo Inc. / alexskopje

”Okunniga läkare ”tvingar” patienter till egenimport av Levaxin-alternativ” Att vara sköldkörtelsjuk patient är en kamp. Ofta får vi kämpa flera år för att få en diagnos – trots att det enligt läkarna är en lätt diagnos att ställa.

När vi väl fått diagnosen är vi ofta missnöjda med medicinen.

I Sverige har Levaxin i princip 100 procent av marknaden. Men på många funkar den inte.

jag livet tillbaka. Det var som att gå från två till tio på två röda sekunder. Det händer att jag får dippar, men jag dippade hela tiden med Levaxin, så numera är jag i himlen varje dag.

Efter år av kämpande är det väldigt lätt att bli desperat i sin kamp för ett normalt mående. Om en patient inte mår bra av blodtrycksmedicinen finns femtioelva andra sorter att välja bland. Vi sköldkörtelpatienter är på grund av läkarnas Ett halvår kan det ta att bli återställd från symptomen av för okunskap, och ovilja att ta tills sig sådant som vi berättar kan låg ämnesomsättning, säger läkarna. Jag blev inte återställd fungera, hänvisade till Levaxin. Själva påstår de sig inte hört förrän jag drev igenom att få prova licenstalas om Armour Thyroid och de som erkänner preparatet Armour Thyroid. Det tog SJU sig veta något påstår att det inte fungerar och ”det ÅR att komma dit. sysslar inte vi med här”.

Jag kämpade som en galning för att Utan Internet hade jag aldrig fått veta att Arkomma tillbaka till att känna mig som en mour Thyorid finns. Bloggar och andra forum där normal människa igen. Jag gjorde precis andra patienter berättade visade vägen. Jag hade allt för att förbättra mitt mående både som Jag fick äntligen varit hänvisad till min kammare och läkarens ord odiagnostiserad och som ätare av Levaxin. diagnosen ”proverna är bra, du har inga problem med sköldFöretagshälsovården undrade om jag var kronisk inflam­ körteln längre”. flygrädd eller rädd för mina arbetskamrater mation i sköld­ körteln. En Desperata importerar själva när jag inte orkade flyga till möten på huJag hade tur som lyckades övertyga min läkare om vudkontoret i Stockholm. En gång stod jag glädjens dag. att få prova Armour Thyroid. Alldeles för många till och med vid diskbänken och tänkte: har inte den turen. I stället surfar de ut på nätet och impor”Hur ska jag orka flytta Provivaförpackningen från den sidan terar själva från långt bort i fjärran. Vad de får i paketet har diskhon till den andra?”. Då är man sjuk. Det var hemskt! de ingen aning om. Om det kommer fram. Tullen kanske Inte galen men galet trött tar det.

Det enda jag visste var att jag inte var galen och att det Alla vet att Louis Vuitton-väskan på marknaden i Beijing gällde att bevisa det. Jag gick på någon slags terapi som gick inte är äkta. Varför skulle läkemedel som köps på internet ut på att sitta i en stol och tänka på en vacker plats. Det funvara äkta? Det kan lika gärna vara sockerpiller eller arsenik. kade naturligtvis inte. Sedan gjorde jag ett stresstest och hon Med läkarnas nuvarande strategi tvingas patienterna till som analyserade det hade aldrig sett ett så bra resultat. Just egenimport. det. Jag var inte stressad det allra minsta, däremot oerhört Med tanke på vilka skumma typer det finns på internet frustrerad över att jag inte blev hörd utan bara avfärdad. kan egenimport vara att skeppa patienten rakt in i döden.

Läkarnas största måttstock på frisk och sjuk i sköldkörLåt oss få prova under kontrollerade former. Det är ren vinst teln är TSH. I mitt fall tog det två år att passera sjukstrecket – samhället kan få en sjukskriven mindre. och antikropparna visade sig då ligga fyra gånger över norUtan internet hade jag varit hänvisad till malvärdet. Jag fick äntligen diagnosen kronisk inflammation i sköldkörteln. En glädjens dag. min kammare och läkarens ord ”proverna Sedan började nästa match. Den mot Levaxin. Sockerpilär bra, du har inga problem med sköld­ ler enligt min mening. Jag kände visserligen skillnad efter körteln längre”. första halva 25 mikrogram-pillret, men det planade ut och Att fylla i en ansökan för patienten om licenspreparat tar efter två månader var jag lika sjuk igen. Ordern var att ungefär två minuter. Sedan är det Läkemedelsverket som komma tillbaka efter ett år, men jag lyckades tjata mig till beslutar om apoteket ska få köpa in det. Men spärrvakten ett nytt besök efter ett halvår och då blev dosen 50 mikroär inte Läkemedelsverket. Det är läkaren som vägrar ta gram. Så höll det på. alternativ medicin till sig. Och då menar jag inte alternativ Efter tre, fyra år med Levaxin och sedan ytterligare ett som rötter och örter. Jag menar ett alternativ till Levaxin. par år med tillägg av Liothyronin – också det en kamp för För det finns sådana. att få – lyckades jag driva igenom att få prova Armour ThyAllt vi sköldkörtelsjuka vill är att roid, ett amerikanskt läkemedel som fås på licens. Att det är må bra. licensbelagt innebär inte att det är något hokus-pokus. Det är helt enkelt så att det amerikanska företaget inte ansökt om att få sälja det i Sverige.

Trollade livet tillbaka

Med Armour Thyroid blev det abrakadabra. Plötsligt fick

ANN-CHRISTINE REIMER http://www.visit-stina.com http://blogg.visit-stina.com

Se även AnnChristines gäst­ ledare på sidan 3.

#1 2014

29

© Can Stock Photo Inc. / RonfromYork

Risk för frakturer kan påverkas av balansrubbningar orsakade av nedsatta funktioner hos nervceller vid brist på vitamin B12, även vid marginell brist.

Låg halt B12 hos äldre män markerar ökad risk för benbrott Vitamin B12 i serum (blodvätska) fungerar som markör för benägenheten att ådra sig olika benbrott under åldrandet (1). Det visar en svensk studie från Göteborg, som publicerades i oktober 2013.

till nya studier, som kan belysa orsakssamband; de epidemi­ ologiska studierna är hypotes-genererande.

Moderna statistiska metoder kan även utesluta och kompensera för några av de synvillor, som de epidemiologiska metoderna dras med.

Den västsvenska studien (1) ingick i en internationell epidemiologisk undersökning (MrOS) av benomsättningen hos äldre män. Arbetet var prospektivt och bedrevs vid flera olika centra i olika länder.

Till undersökningen i Göteborg (1) inbjöds 1 010 möjliga deltagare, systematiskt utvalda ur offentliga register. För att få delta i studien måste mannen – inte hon eller hen – kunna gå utan stöd och kunna redogöra för tidigare sjukdomar, livsstil och aktuell medicinering.

Möjliga deltagare fick frågeformulär om tidigare frakturer efter 50 års ålder, fallolyckor under de senaste 12 månaderna, allvarliga sjukdomar, diet med ett visst fokus på alkohol och kalk.

Från studien uteslöts 220 intresserade män (22 procent), som redan åt B-vitaminer i varierande doser och kombinationer (1).

Den slutliga gruppen som undersöktes blev alltså 790 män.

Deras ålder var i genomsnitt 75 år (medianvärde), spridning mellan 70-81 år. Deltagarna följdes i genomsnitt 5,9 år.

Före studiens start (1) hade deltagarna i genomsnitt (median) homocystein i plasma 14 mikromol/L, spann 6-48. Motsvarande värden för folat i serum var 15 mikromol/L, spann 6-46.

Misstänkt samband med B-12-brist

Större benägenhet bryta ben

Av de 790 män som deltog i studien (1) ådrog sig 110 minst en fraktur under observationstiden. Det visade sig att nivåerna av vitamin B12 samvarierade med benägenheten att ådra sig frakturer – ju lägre vitaminnivå, desto större benägenhet att knäcka ben.

Samvariationen mellan vitamin B12 i serum och risken för fraktur kan inte tolkas som ett tecken på orsakssamband.

Det betonar författarna tydligt (1).

I själva verket kan aldrig epidemiologiska studier påvisa orsakssamband. De beskriver bara läget inom en viss population vid ett visst tillfälle.

Därtill kan epidemiologiska studier beskriva förändringar inom en grupp under en tidsperiod på det vis som gjorts i studien från Göteborg (1).

På det här viset kan epidemiologiska studier ge upphov

I den västsvenska studien (1) var samvariationen mellan vitamin B12 i serum och benbrott oberoende av patienternas kroppsmassa (BMI), benvävnadens mineraltäthet, homocystein i plasma och cystatin C. Anmärkas bör dock att de värden på homocystein som före­låg före undersökningens start inger misstanke om att några av del­ tagarna i studien hade brist på vitamin B12 och/eller folat (jfr 1).

Samvariationen mellan vitamin B12 i serum och risken för fraktur kan inte tolkas som ett tecken på orsakssamband. Det betonar författarna tydligt (1).

Till förtjänsterna hos studien från Göteborg (1) hör att författarna kortfattat nämner möjligheten att risk för frakturer kan påverkas av balansrubbningar orsakade av nedsatta funktioner hos nervceller vid brist på vitamin B12, även vid marginell brist som i den aktuella studien.

Uppföljande studie

En annan spännande möjlighet är att författarna antyder planläggning av en framtida prospektiv, randomiserad och placebokontrollerad studie av de centrala B-vitaminerna vid marginella bristtillstånd (1).

I det här sammanhanget är det värt att nämna att de enda studier på marginell B-vitaminbrist – från Iizuka och från Oxford – med övertygande resultat hade bristorsakad skada på nervceller som gemensam nämnare (jfr 2,3).

BO NORBERG Docent, medicinkliniken vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt redaktör för Rondellen/The Rondel, www.rondellen.net bo.norberg@vll.se

Referenser: 1. L ewerin C et al. Low holotranscobalamin and cobalamins predict incident fractures in elderly men: the MrOS Sweden.

Osteoporos Int, Published online 16 October, 2013 (DOI 10.1007/s00198-013-2527-y).

2. N orberg B. Magnetröntgenbevis: B-vitaminer bromsar hjärnans förtvining – vid förstadie till demens. Medicinsk Access 2013(8-9):22-24 3. N orberg B. Brain atrophy and B vitamins – new approach in mild cognitive impairment [editorial]. Rondel 2014; 34.

URL: http://www.rondellen.net/publisher34_eng.htm

#1 2014

31

© Can Stock Photo Inc. / Scrofula

Lite närmare gåtans lösning?

Tecken till infektionsutlöst autoimmunitet hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom – möjliga serologiska biomarkörer hittade Vårt mål med studien var att finna korsreaktiva mikrobiella antigener mot vilka en ökad serologisk reaktivitet finns vid ME/CFS. Vi ville också pröva hypotesen att ME/CFS är en infektionsutlöst autoimmun sjukdom, och ville bättre förstå hur en sådan autoimmunitet kan uppstå I slutändan ville vi utveckla laboratorietester för ME/CFS.

ME/CFS (Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome) börjar ofta efter en infektion. Korsreaktioner mellan mikrobiella epitoper och autoepitoper (antikropparnas bindningsställen på kroppsegna molekyler) är kända orsaker till autoimmun sjukdom.

Shock Protein 60 (HSP60). Sådana antikroppar binder till både mikrobens och människans HSP60.

I det senare fallet kallas antikropparna autoantikroppar.

Sådana autoantikroppar kan potentiellt påverka normala HSP60-funktioner hos människa. Till exempel är HSP60 viktigt för mitokondriernas funktion. Mitokondrierna är kroppens främsta energifabrik. De omvandlar syre och kolhydrater till energi. Om inte mitokondrierna kan fylla på energiförråden tillräckligt fort kan inte energikrävande vävnader som muskler och hjärna återfå funktionen lika snabbt som vanligt.

Nedsatt mitrokondriefunktion?

Arbetshypotesen var att mitokondriefunktionen är nedsatt vid ME/CFS, eventuellt beroende på autoantikropDen ökade förekomsten vid ME/CFS av IgM anti­kroppar par mot HSP60 och andra korsreaktiva mitokondrieantigener. mot några HSP60 antigener från både människa Vi prövade en stor uppsättning av mikrobiella och mikrob är förenlig med en infektions­utlöst auto­ antigener som har, eller inte har, en mitokondriell immunitet vid ME/CFS. Sådana anti­kroppar kan bli motpart, för serologisk reaktivitet med blodvärde­f ulla som biomarkörer för ME/CFS. prov från ME/CFS-patienter. Vi hoppades finna Immunsvaret vid en infektion kan då drabba normala antikroppar som skulle kunna tyda på en infektionsutlöst kroppsfunktioner. Ett protein som det ofta bildas antikropautoimmunitet. par mot vid infektion med bakterier och parasiter är Heat I en första omgång analyserades blodprov från 69 ME/ 32

#1 2014

CFS-patienter och 72 blodgivare, i en andra omgång från 62 ME/CFS-patienter och 399 kontrollpersoner.

ME/CFS-patienterna utvaldes enligt Kanada-kriterierna (Carruthers et al 2003). Antikropparna mättes med Suspension Multiplex Assay (SMIA; Blomberg et al 2012) för immunglobulin G (IgG) och immunglobulin M (IgM) på en Luminex 200 maskin, med hela mikrober, rekombinanta proteiner och syntetiska 30-aminosyrors peptider, i allt 910 mikrobiella antigener, bioinformatiskt och experimentellt utvalda för att fungera i vårt antikroppstest.

Mikrober som tidigare implicerats vid ME/CFS, eller nyupptäckta mikrober som inte prövats tidigare hos ME/ CFS-patienter, var: från de 8 Herpesvirus, de 4 Enterovirusgrupperna, 5 Parecho-, 2 Cardio-, 1 Annello-, 7 Parvooch 10 Polyomavirus. Bland bakterier prövades Borrelia, Anaplasma, Q feber (Coxiella), Chlamydia, Mycoplasma och Mykobakterier (tuberkulos), bland urdjur Toxoplasma.

Många antigener prövades för varje mikrob.

I den andra omgången hade 15 av 61 (24 procent) av ME/ CFS, och 1 of 399 (0.25 procent) icke-ME/CFS proverna (331 blodgivare, 20 multipel skleros och 48 systemisk lupus erythematosus patienter), IgM reaktivt med en peptid från

den huvudsakligen proteinbindningsslyngan från Chlamydia pneumoniae HSP60 (p<0.0001, Fishers exakta test exakta test).

Andra HSP60 peptider, huvudsakligen från samma slynga, visade också en signifikant ökad HSP60 IgM reaktivitet i ME/CFS-proverna. Några peptider från kapsidproteiner från små DNA virus gav också signifikanta skillnader mellan ME/CFS- och icke-ME/CFS-prover.

Den ökade förekomsten vid ME/CFS av IgM antikroppar mot några HSP60 antigener från både människa och mikrob är förenlig med en infektionsutlöst autoimmunitet vid ME/ CFS. Sådana antikroppar kan bli värdefulla som biomarkörer för ME/CFS.

Jonas Blomberg1*, Amal Elfaitouri1, Björn Herrmann1, Lars Rönnblom2, Rudiger Pipkorn3, Agnes Bölin-Wiener1, Olof Zachrisson4 och Carl-Gerhard Gottfries4.

Sektionerna för Klinisk Mikrobiologi1 och Reumatologi2 vid Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet,

Tyska cancerforskningscentret i Heidelberg3, och Gottfrieskliniken i Mölndal4.

S

(Vi erkänner tacksamt ekonomiskt stöd från ME Research UK (MERUK) och Olle Engkvist-stiftelsen.)

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

JONAS BLOMBERG Som lett studien. MD, PhD, professor emeritus i klinisk virologi, Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset Jonas.blomberg@medsci.uu.se

sid. 73!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #1 2014

33

Cochleaimplantatet:

Kvinnan som ersatte – Om Beethoven levt idag hade han sannolikt varit en av världens cirka 219 000 personer med hörselimplantat.

nyligen ”The Lasker Award” , den amerikanska medicinvärldens motsvarighet till Nobelpriset.

Koppling till demens?

Det säger Ingeborg Hochmair om sin sedan länge bortgångne landsman. Ingeborg Hochmair är vd och grundare av MEDEL, ett företag som tillverkar och marknadsför de hörselimplantat som många betraktar som en av de största tekniska landvinningarna i modern tid – cochleaimplantaten.

Med ett implantat kan till och med helt döva med fungerande hörselnerv bli hörande. För prestationen att utveckla det moderna hörselimplantatet, den enda produkt som kan ersätta ett mänskligt sinne, mottog Ingeborg Hochmair 34

#1 2014

Ämnet är högaktuellt genom studier som pekar på ett möjligt samband mellan hörselnedsättning och demens, även om anledningen ännu inte kunnat klarläggas . En möjlig orsak tros vara att vi lättare förlorar talet vid hörselnedsättning då ordbanken i vårt långtidsminne får mindre gymnastik.

- Det finns ett starkt samband mellan våra kognitiva för­ mågor och hörselnedsättning. Men om åtgärderna sätts in i rätt tid finns mycket att vinna, fortsätter Ingeborg Hochmair.

Ingeborg bestämde sig redan som 13-åring för att arbeta

© Can Stock Photo Inc. / lisafx

e ett mänskligt sinne inom det medicinska området. Visionen var tydlig, hon ville förbättra livet för människor.

I barndomshemmet fanns gott om karriärförebilder, Ingeborgs mormor var en av Österikes första kemiingenjörer och hennes föräldrar var båda ingenjörer. Under ungdomsåren mötte hon ingenjören Erwin Hochmair, som inspirerade henne att studera till elingenjör. Förutom att Erwin kom att bli hennes make, ledde valet till ett yrkesmässigt samarbete som i dag har mer än 40 år på nacken.

Under tidigt 1970-tal blev ingenjörsparet ombett av professor Burian i Wien att försöka utveckla ett implantat som kunde göra döva personer hörande.

- Att kombinera medicin och ingenjörskunnande och

arbeta med något som syftade till att förbättra människors livskvalitet var perfekt för mig, berättar Ingeborg Hochmair.

Det finns ett starkt samband mellan våra kognitiva förmågor och hörselnedsättning. Men om åtgärderna sätts in i rätt tid finns mycket att vinna.

En rudimentär grund till en konstruktion hade redan tagits fram i Frankrike och i Kalifornien. Den bedömdes dock inte vara av tillräcklig kvalitet och krävde exempelvis att den döve kunde hantera läppläsning. #1 2014

35

- För att något ska hända krävs samarbete mellan flera parter som patienter, kirurger och utvecklaren. Det lärde vi oss och vi bär det med oss hela tiden, säger Ingeborg Hochmair.

Växande problem

För prestationen att utveckla det moderna hörselimplantatet, den enda produkt som kan ersätta ett mänskligt sinne, mottog Ingeborg Hochmair nyligen ”The Lasker Award” , den amerikanska medicinvärldens motsvarighet till Nobelpriset.

Paret gjorde bedömningen att det borde vara möjligt att stimulera hörselnerven genom elektriska signaler och på så sätt återskapa ljud och helt enkelt hoppa över de delar av örat som inte fungerar.

Utmaningen för Ingeborg och Erwin var dock att para ihop rätt nervsträngar med rätt signaler bland ett i det närmaste oändligt antal möjliga kombinationer. Två års idogt utvecklingsarbete startade som kom att underlättas av den döva kvinnan Connie. Hon tillhörde en familj med fyra döva och erbjöd sig att flytta till Wien och ställa upp för olika undersökningar om bara paret kunde lösa problemet.

En av hennes döva bröder avled under tiden men just på dennes födelsedag 1980 lyckades äntligen försöken och Connie kunde höra. I dag har hon 34 år av hörande bakom sig och implantatets konstruktion ligger till grund för de produkter som används än i dag. Produkten fick namnet cochleaimplantat efter cochlean, det latinska namnet på hörselsnäckan.

Fakta om hörsel och hörsel­implantat • 630 miljoner personer – tio procent av jordens befolkning och en av fem européer, är påverkade av någon sorts hörsel­ skada. I Sverige räknar man med att ungefär 1,3 miljoner svenskar lider av hörsel­nedsättning.

• Vid 65 års ålder har uppskattnings­vis 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i Sverige nedsatt hörsel.

• M er än 95 procent av alla döva eller gravt hörselskadade barn som föds i Sverige opereras med hörselimplantat, oftast på båda öronen.

• I Sverige fanns 2 348 personer som opererats med hörsel­ implantat den 31 december 2011. Det är ungefär en procent av alla som opereras i världen.

• Ett cochlea­implantat är en smal sträng med elektroder som opereras in i hörsel­snäckan (cochlean) och som stimulerar hörselnerven genom elektriska signaler. På så sätt hoppar man över de delar av örat som inte fungerar och åter­skapar ljud med hjälp av teknik.

Paret Hochmairs startade sedermera MED-EL som numera är ett företag med 1 500 anställda över hela världen.

Nedsatt hörsel är en av våra växande folksjukdomar och i Sverige lider uppskattningsvis 1,3 miljoner svenskar av hörselnedsättning. Vid 65 års ålder har uppskattningsvis 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i Sverige någon form av hörselnedsättning.

- Vi lever i ett kommunikationssamhälle, där god hörsel är en förutsättning för att kunna delta fullt ut i samhället.

Om du inte hör, är du berövad ett sinne och kanske därmed möjligheten till utbildning och får en begränsning av yrkesvalet, säger Ingeborg Hochmair.

Idag opereras i stort sett alla nyfödda döva barn med hörselimplantat. För bara några år sedan ändrades indikationen för cochleaimplantat från dövhet till hörsel­ nedsättning.

FLER BEHÖVER IMPLANTAT

Hos vuxna med hörselproblem förekommer en hög grad av underbehandling. Av cirka 3 500 öronkirurgiska ingrepp som utförs per år är endast cirka 360 implantat­ operationer. Även om inte alla med hörselnedsättning är i behov av implantat, i vissa fall räcker konventionell hörapparat gott, skulle många fler vara betjänta av implantat.

- Även om cochleaimplantaten funnits sedan 1980-talet är det fortfarande pionjärtider för hörselvården. Ett cochea­implantat kanske inte räddar liv, men hörselproblem är helt klart värda större fokus i vårt samhälle både bland politiker, allmänheten och i samhället i stort, avslutar Ingeborg Hochmair.

EVA REFTMARK

•D et finns även andra typer av hörselimplantat som passar personer med exempelvis ensidig dövhet eller så kallat ledningshinder, ett slags konstruktionsfel i örat. Exempel på sådana implantat är Vibrant Soundbridge (mellanöronimplantat) och Bonebridge (benledningsimplantat.)

• S killnaden mellan en hörapparat och ett implantat är att hörapparater i princip fungerar som en förstärkare som via en högtalare leder in ljudet till örat via hörselgången. De förutsätter att örat kan ta emot ljud, det vill säga att det finns hårceller och fibrer i hörselnerven som fungerar och att ljudimpulserna kan föras vidare till hörselområdena i hjärnan.

• En hörapparat kan aldrig återställa normal hörsel. Ett implantat hoppar över de delar i hörselkedjan som inte fungerar och stimulerar antingen via elektriska impulser eller via mekaniska vibrationer. På så sätt återskapas ljud.

Referenser: 1. N IH Publication No 11-4798 (2011-03-01). ”Cochlear Implants”. National Institute on Deafness and Other Communication Disorders.

2. http://www.laskerfoundation.org/awards/2013_c_description.htm 3. Bland annat Mulrow et al., 1990; Appolonio et al.,1996; Cacciatore et al., 1999.

4. http://www.laskerfoundation.org/awards/2013_c_description.htm

36

#1 2014

V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter

eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Att äta mycket frukt och grönt, motionera, undvika övervikt och sluta röka dämpar den farliga inflammatoriska aktiviteten i kärlen.

Kosten kan dämpa farlig inflammation – Ät frukt och grönt med många olika färger Nyttiga färg­ ämnen Blått och lila – antocyanin: Finns i blåbär, björnbär, svarta vinbär och vindruvor.

Mörkt rött – anto­ cyanin: Finns i körsbär, hallon och smultron.

Rött – lykopen: Finns i alla typer av tomatprodukter och vattenmelon.

Gult och orange: Finns i morötter, aprikoser, mango, apelsiner och persikor.

Grönt – Klorofyll, sulforafan: finns i gröna bladgrönsaker som spenat, broccoli och bryssel­kål.

Vitt – Sufider och flavonoider: Finns i lök, vitlök och äpplen.

Källa: Supermat, Helena Nyblom.

Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom, inte bara fettinlagrning i kärlen.

Inflammationen känns inte, men ställer till med stor skada i kärlen.

Fram till mitten av 1980-talet ansågs åderförkalkning och hjärtinfarkt enbart bero på fettinlagring i blodkärlen, något som i sin tur antogs orsakas av ett för högt intag av mättat fett.

Idag vet man att sjukdomsutvecklingen beror på att det också pågår en inflammation i blodkärlen. Lena Jonasson, kardiolog och professor vid Linköpings universitet, var en av de forskare som under 80-talet undersökte blodkärl och upptäckte att placken inte bara innehöll kolesterol utan också aktiverade celler från immunförsvaret.

Små plack också farliga

– Placken måste inte täppa till kärlet särskilt mycket för att vara farliga, vilket man trodde förut. Det är graden av inflammation som avgör om placken brister och bildar blodproppar, säger Lena Jonasson. Det har man sett när man studerat mänsklig vävnad.

Den här typen av inflammation känns inte i kroppen men kan påvisas genom olika typer av blodprov, bland annat så kallad högkänslig mätning av CRP. Graden av inflammation i kroppen påverkas av flera livsstilsfaktorer. Rökare och personer som inte motionerar och sitter mycket stilla har högre nivåer av olika inflammationsmarkörer i blodet. Även stress, övervikt och kostintaget spelar roll för hur mycket inflammatoriska ämnen som bildas i blodet och kärlväggarna.

Skräpmat ökar inflammation

Lena Jonasson berättar om en studie i New York där deltagarna fick äta enbart typisk västerländsk skräpmat med stor andel snabba kolhydrater och mättat fett i form av exempelvis hamburgare, pommes frites och läsk.

– Deltagarna fick förhöjda nivåer av endotoxiner, gifter från bakterier, och ökad inflammation i blodet.

Skräpmat ökar alltså graden av inflammation, men finns det mat som har förmåga att dämpa den inflammatoriska processen?

– Det verkar som att vissa livsmedel har den effekten.

Bland annat har forskning visat att personer som intar mycket 38

#1 2014

fleromättade fettsyror från till exempel olivolja och valnötter får en sänkning av inflammationsmarkörer i blodet jämfört med dem som bara äter mättat fett, säger Lena Jonasson.

Frukt, nötter och grönsaker, som innehåller så kallade fyto­ kemikalier, har antiinflammatorisk effekt. Fytokemikalier är

Det är bra att få i sig så många färgpigment som möjligt. En enkel regel är att försöka äta mat med många olika färger varje dag mikronäringsämnen, färgpigment, som till största delen sitter i skalet och ger växten färg och smak samt skyddar mot UVstrålning. Det finns flera tusen olika sorters fytokemikalier.

Två stora grupper fytokemikalier är kartenoider och flavonoider. De gula och röda kartenoiderna finns inte bara i frukt och grönsaker utan även i exempelvis äggula och lax.

Flavonoider tillhör gruppen polyfenoler. De finns i bland annat lök samt mörkröda och blå bär.

Det är bra att få i sig så många färgpigment som möjligt.

En enkel regel är att försöka äta mat med många olika färger varje dag. Ämnena förstärker varandras effekt. Det är därför ingen god idé att plocka ut ett färgämne och äta mycket av det. Variera istället.

Lite fett ökar färgupptaget

– Ibland frigörs mer av det nyttiga pigmentet när födoämnet hettas upp. Det nyttiga ämnet lykopen i tomat är till exempel mer tillgängligt efter upphettning, berättar Lena Jonasson.

För att få i sig många av de nyttiga ämnena är det därför bra att äta både råa och tillagade frukter, bär och grönsaker.

Att äta lite fett ökar också upptaget i kroppen eftersom en del av färgpigmenten är fettlösliga.

Vitamintabletter innehåller över huvud taget inte några fytokemikalier. Kanske är det en förklaring till varför de i princip inte visat sig ha några positiva hälsoeffekter.

ULRIKA JUTO Vetenskapsjournalist och redaktör för Riksförbundet HjärtLungs tidning Status

© Can Stock Photo Inc. / gwolters

Skuggsidan av kliniska forskningen:

Forskningen kostar hälften av marknadsföringen av studierna – negativa resultat mörkas av spökskrivare 40

#1 2014

Medicinsk forskning har i ett historiskt perspektiv och på goda grunder haft ett högt anseende i såväl universitetsvärlden som hos allmänheten.

Detta gäller tveklöst fortfarande för den medicinska grundforskningen, som är den som ligger bakom den snabba och genomgripande positiva utveckling inom medicinen som vi bevittnat under de senare årtiondena.

Det förhåller sig något annorlunda när det gäller den kliniska forskningen, framförallt beträffande utvärdering av kostnadseffektivitet och säkerhet kring nya läkemedel.

Orsaken till den växande misstron är avslöjandet av flera skandaler kring redovisningen av randomiserade, kontrollerade kliniska läkemedelsstudier, som visat sig vara manipulerade på olika sätt.

Det är särskilt olyckligt eftersom de randomiserade, kontrollerade studierna – ”randomized, controlled trials” (RCTs) – har betraktats som gyllene standard för evidensbaserad klinisk medicin.

Kontrollen av hur en studie av läkemedel skall läggas upp, genomföras och tolkas omhändertas vanligen av den finansiellt ansvarige, det vill säga läkemedelsföretaget, även om studien utförs vid en eller flera akademiska institutioner - Ghostmanagement.

Institutionerna som har kontrakt med företagen betecknas som ”Contract Research Organisations (CROS)”, en lönsam akivitet.

Spökskrivare döljer det negativa

När studien är klar sammanställs data av företagets statistiker, som är väl förfarna i hur man tar fram det positiva och döljer det negativa. Den vetenskapliga rapporten skrivs sedan av anställda skribenter eller av medicinska kommunikationsföretag med förfarna skribenter, som dock inte står med som författare eller omtalas i Acknowledgement – så kallade ghostwriters, spökskrivare.

Enbart i USA lär det finnas omkring 50 kommunikationsföretag som servar de stora läkemedelsföretagen. Ett av de mest kända är Complete Health Care Communication (CHC) som enligt egna uppgifter har tagit fram fler än 500 artiklar med en acceptanskvot för publikation i prestige­f yllda medicinska tidskrifter på omkring 80 procent.

Opinionsledare som officiella författare

Väl etablerade och kända akademiska forskare, så kallade Key Opinion Leaders (KOLs), erbjudes sedan att stå som författare till arbetet. Margret Soltan (professor i engelska

vid George Washington University, Washington DC) har uttryckt det på följande sätt: ”Ju mer prestigefullt Universitetets och forskarens namn är desto större inflytande får studien på den praktiserande läkarens förskrivningar”.

Eller som Kardinal Newman, Washington DC skrivit: ”The idea of a university is to gain enough prestige to make its medical faculty worth ghosting”.

Att vetenskapare gör avkall på sin akademiska integritet och accepterar att stå som författare till ett arbete som de inte deltagit i förklaras av ekonomiska och andra fördelar för dem själva och för institutionen.

Att vetenskapare gör avkall på sin akademiska integritet och accepterar att stå som författare till ett arbete som de inte deltagit i förklaras av ekonomiska och andra fördelar för dem själva och för institutionen.

Därtill kommer karriärfördelar med ytterligare en välskriven artikel i portföljen.

De allmäna problemen med spökskrivning har i skönlitterär form beskrivits på ett lysande sätt i Kerstin Ekmans roman Grand final i skojarbranchen.

Inom den medicinska sektorn har det kommit ett flertal böcker som redovisar hur läkare manipuleras och studierna snedvrides genom ghostmanagement, ghostwriting och så kallad ”spin”.

Spin innebär att enbart för företaget gynnsamma data tas med i den vetenskapliga rapporten medan det negativa och biverkningarna tonas ned eller mörkas helt.

I tabellen här intill visas några av de viktigaste böckerna om läkemedelsföretagens kidnappning av läkarna och av den kliniska läkemedelsforskningen.

Böckerna är skrivna av mycket erfarna forskare eller vetenskaps­journalister, som varit involverade i kliniska prövningar och ledamöter i medicinskt vetenskapliga tidskrifters redaktioner.

De två första böckerna är skrivna av erfarna chefredaktörer vid två av de mest prestigefyllda medicinska tidskrifterna inom klinisk medicinsk vetenskap, British Medical Journal (BMJ) respektive New England Journal of Medicine (NEJM).

Båda inser att ansvaret för missförhållande ligger förutom hos industrin hos såväl forskarna som tidskrifterna.

Tidskrifterna är allt för beroende av industrin för sin överlevnad.

De är beroende av såväl annonser som av att sälja särtryck för att användas i företagens marknadsföring. Men kanske ligger det tyngsta ansvaret på forskarna som ger avkall på sin integritet genom att acceptera att stå som författare till

Namn

Bakgrund

Titel

Richard Smith

Fd redaktör BMJ

The Trouble with Medical Journals. RSM Press

Marcia Angell

Fd redaktör NEJM

The Truth about the Drug Companies. Rhtb New York

Carl Elliott

Prof. Bioethics, Univ. Minnesota

White Coat Black Hat. The Dark Side of Medicine Beacon Press

Ralf Sundberg

Docent och författare

Forskningsfusket! Optimal Förlag

David Healy

Prof. Psychiatry Cardiff Univ. UK

Pharmageddon. Univ. Calif. Press

Ben Goldacre

Physician and writer UK

Bad Pharma. Faber & Faber

Peter Götzsche

Prof. Founder of N Cochrane Co Centre

Deadly Medicines and Organized Crime, Radcliffe P

Konferens 81

Kungl VHAA

Trust and Confidence in Scientific Research. KVAA Konferens 81

#1 2014

41

© Can Stock Photo Inc. / herminutomo

arbeten som de mycket ytligt eller inte alls haft beröring med tidigare.

Marknadsföringen dyrare än forskningen

Marcia Angell, som var chefredaktör för New England Journal of Medicine i mer än tjugo år, betonar i sin bok The Truth about the Drug Companies att läkemedelsföretagen lägger mer än dubbelt så mycket pengar på marknadsföring som på forskning och att de har en större vinstmarginal än de flesta andra industriföretag.

Båda inser att ansvaret för missförhållande ligger förutom hos industrin hos såväl forskarna som tidskrifterna. Tidskrifterna är allt för beroende av industrin för sin överlevnad.

En kostnad som sällan redovisas av företagen är de miljarder dollar de lägger på ”utbildning” av läkare – kanske den mest lönsamma utgiften de har för marknadsföring.

Frustrerande förtroendeförlust

År 2010 uttryckte hon sin frustration över kliniska forskningens utveckling på följande sätt: ”It is simply no longer possible to believe much of the clinical research that is published, or to rely on the judgement of trusted physicians or authorative medical guidelines. I take no pleasure in this conclusion, which I reached slowly and reluctantly over my two decades as an editor” Carl Elliott, som är professor i Bioethics, University of Minnesota, beskriver i sin bok ”White Coat, Black Hat. Adventures on the Dark Side of Medicine” på ett klart lysande och humoristiskt sätt hur läkemedelsindustrin lyckats med att helt ta kommandot över alla tre faser i utvärderingen av nya mediciner.

42

#1 2014

Fas I innebär en prövning av en ny medicins biologiska effekter och vilka risker som kan vara förenade med användningen. I denna riskfyllda fas utnyttjar man frivilliga, väl betalda försökskaniner, inte sällan universitetsstudenter, som behöver få tillskott i kassan.

I fas II testas vilken dos som krävs för att nå den önskade effekter. Även i denna fas utnyttjas åter igen oftast frivilliga försökskaniner.

Den sista, fas III, görs på patienter för att jämföra den nya drogen mot gängse behandling vid sjukdomen ifråga eller i värsta fall enbart mot placebo.

Enligt Elliott genomförs oftast samtliga faser på kliniska institutioner, inte sällan vid akademiska centra. En institution som har kontrakt med företagen betecknas som ”Contract research Organization (CRO)”.

Lönsamt för alla utom patienterna

Den vetenskapliga rapporten skrivs av väl förfarna skribenter, som inte finns med på författarlistan - ghostwriters.

Det är med andra ord en ”win-win situation” för alla utom patienterna och ibland heller inte för försökskaninerna.

Ralf Sundberg ger oss i sin bok ”Forskningsfusket!” den historiska bakgrunden till varför utvecklingen inom medicinen hamnat där den är idag. Boken ger oss ett underlag för att vi skall förstå alla de skrämmande problem inom industri, medicinska tidskrifter och forskarvärlden som de övriga författarna beskriver.

Den är mycket viktig för alla läkare att känna till och borde därför ingå som ett obligatorium i läkarutbildningen David Healy, professor i psykiatri i Storbritannien och tidigare generalsekreterare i the British Association for Psychopharmacology, betonar i sin bok Pharmageddon att marknaden för läkemedel är den största inom industrin och omsatte år 2010 mer än 900 miljarder dollar varav nästan hälften i USA.

Huvudsakligen var det läkemedel för kroniska sjukdomar och prevention snarare än livräddande mediciner. Vid sidan av läkemedel mot cancer var majoriteten neuropsykiatriska mediciner tätt följda av kolesterolsänkare. Medicinerna är mer inriktade mot riskfaktorer än mot säkerställda sjukdomar.

Få verkligt nya mediciner

Han betonar även att väldigt få verkligt nya mediciner tagits fram under de senare decennierna. Det har huvudsakligen varit fråga om modifikation av tidigare patenterade mediciner som när patentet gått ut, har utbytts mot en isomer eller en metabolit av den ursprungliga drogen, och därmed möjliggjort ett nytt patent på en drog med i princip samma verkningsmekanism.

Selektiva serotonin upptagshämmare (SSRIs) marknadsförs som både lugnande och antidepressiv medicin men de är i princip enkla derivat av redan existerande antihistaminer, vilka var väl så effektiva för neuropsykiatriska problem.

För att nämna ett svenskt exempel från Astra Zeneca.

När den storsäljande protonpumpshämmarens (omeprazol), patent gick ut år 2002 så introducerades en isomer av omeprazol, Nexium, som patenterades.

Billig byts ut mot dyr kopia

Det innebar att sjukvården bytte en billig och effektiv medicin till en identisk men oerhört mycket dyrare medicin.

Peter Götzsche, som nu är professor vid Köpenhamns Universitet i ”Clinical Research Design and Analysis” och specialist inom intern medicin har i år kommit ut med en bok som väckt stor internationell uppmärksamhet.

I sin karriär har Götzsche under flera år varit verksam inom läkemedelsindustri med såväl marknadsföring som forskning.

Han är en av grundarna av den välkända och mycket aktade vetenskapsgranskande organisationen Cochrane Collabora-

tion och chef för ”The Nordic Cochrane Centre”. Han är med andra ord utomordentligt väl insatt i såväl de indistruella som de akademiska kulturella förhållningssätten.

Finasiärer manipulerar resultaten

Hans bok har den utmanande titeln ”Deadly Medicines and Organised Crime. How big pharma has corrupted healthcare”. En titel som talar för sig själv men också återger hur han upplevt verkligheten i dessa två världar.

Han ger en detaljerad och kunnig insyn i hur randomiserade, kontrollerade studier av läkemedel manipuleras och framhäver fördelar och döljer biverkningar av nya eller modifierade gamla mediciner till förmån för företaget som står för medicinerna och som finansierat studien.

Han redovisar i boken de bötesbelopp respektive skadestånd som de tio största läkemedelsföretagen fått erlägga under åren 2007 till 2012. De vanligaste orsakerna till fällande dom var falsk marknadsföring, missvisande och manipulerade forskningsresultat och döljande av skadliga biverkningar.

Den totala summan var något över elva miljarder dollar.

Fusket inom annan forskning

Missförhållanden finns naturligtvis också inom andra forskningsområden än det medicinska även om det inte har till närmelsevis samma dimension som inom den kliniska läkemedelsforskningen. Detta framgår av den skrift som Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien publicerade 2013 – Trust and Confidence in Scientific Researh - efter en internationell konferens i ämnet.

TORE SCHERSTÉN Professor emeritus #1 2014

43

© Can Stock Photo Inc. / Bialasiewicz

En hostmedicin som bäddar för narkos-chock:

”Vi förstår inte EMA:s passitivitet” – riskerar mångas liv med fortsatt försäljning European Medicine Agency, EMA, underskattar risken med bruket av pholcodine-haltiga hostmediciner vilket årligen leder till cirka 400 fall av svår allergisk chock, med fem till åtta procents dödlighet, i samband med narkos.

För drygt 30 år sedan såg två australiensiska forskare ett samband mellan injektion av det muskelavslappande medel, NMBA, som inleder varje narkos och svår, så kallad anafylaktisk chock med blodtrycksfall, hjärtstillestånd och fem till åtta procent av fallen dödlig utgång (1).

De förstod inte den bakomliggande orsaken. Sådana reaktioner var vanliga i vissa länder, till exempel Australien, England, Frankrike och Norge men mycket ovanliga t.ex. i Danmark och Sverige.

Eftersom sjukdomsbilden tydde på en allergisk reaktion medierad av IgE-antikroppar måste patienten under flera månader före reaktionen ha blivit exponerad för något ämne som har en allergiframkallande, så kallad allergen, struktur som också finns på NMBA. Denna allergena struktur har av australiensarna definierats som en ”quarternary/tertiary ammonium ion”, QAI (2).

Vi blev intresserade av att försöka finna detta ämne och det passade då bra att jämföra fynd i Norge där sådana reaktioner var vanliga, 1/5 200 operationer, och i Sverige, som hade få reaktioner, 1/83 000.

Vi fann ett hundratal QAI-haltiga hushållskemikalier, till exempel kosmetika och tvättmedel och läkemedel, typ host­dämpande sådana, både i Norge och i Sverige.

Men bara i Norge fanns en hostmedicin som innehöll ett hostdämpande läke­medel, pholcodine, PHO, och som hade QAI strukturen (3).

Få biverkningar rapporterade

Hostmedicinen, Tuxi, hade funnits i Norge sedan 1960-talet och man uppskattade att cirka två av fem norrmän tog Tuxi regelbundet, till exempel i samband med förkylningar.

Mycket få biverkningar hade rapporterats.

När vi undersökte om och i så fall hur många norrmän och svenskar som hade IgE-antikroppar mot QAI, och alltså riskerade att få en anafylaktisk chock av NMBA vid en operation, fann vi att cirka tio procent positiva i Norge men ingen i Sverige. Det verkade alltså som cirka var fjärde person som regelbundet intog Tuxi bildade IgE-antikroppar mot PHO. Under pollensäsongen ökar halten IgE-antikroppar hos en pollenallergiker två till tre gånger beroende på pollen-exposition.

Eftersom biverkningar av Tuxi inte hade rapporterats gjorde vi ett experiment: några personer med och utan IgE-anti­kroppar mot QAI fick ta en tesked Tuxi om dagen i en vecka.

Efter ett par veckor exploderade IgE-produktionen och halten IgE-antikroppar mot QAI ökade 80-100 gånger i

gruppen med IgE-antikroppar medan ingen effekt sågs bland de andra (4). Ingen fick några biverkningar.

Narkoschockerna minskade drastiskt

Diskussioner inleddes med norska Läkemedelsverket som tog våra observationer på allvar och Tuxi togs från marknaden i mars 2007. Sedan dess har antalet fall i Norge av anafylaxi relaterad till IgE-antikroppar mot NMBA sjunkit från cirka 15-20 per år till en till två. (1).

En liknande situation ägde rum i Sverige på 1970-80 talet.

Då fanns på marknaden en hostmedicin, Tussokon, som innehöll PHO och under den tidsperioden rapporterades ibland upp till fem till sex fall per år av anafylaxi under narkos och fem till sex procent av populationen hade IgEantikroppar mot PHO (5).Efter att Tussokon drogs in 1988 ser vi i Sverige ungefär ett fall per år.

I Europa finns en myndiget, European Medicine Agency, EMA, som har till uppgift att utvärdera rapporter om läkemedelsbiverkningar och vidta nödvändiga åtgärder. Den i detta sammanhang viktigast kommitteen inom EMA är Committee for Medical Products for Human Use, CHMP, som sedan ett par år, har en svensk ordförande. År 2010 kallade Sedan dess har antalet fall i EMA till en expertNorge av anafylaxi relaterad genomgång av PHO’s roll vid anafylaxi mot till IgE-antikroppar mot NMBA NMBA. Mötet domisjunkit från cirka 15-20 per år nerades av representill en till två. tanter för tillverkare och försäljare av PHO-haltiga hostmediciner och bara en av oss fick vara med för att presentera våra fynd.

Från industrins håll framfördes synpunkter som ifrågasatte hostmedicinernas relation till NMBA-utlöst anafylaxi, bland annat för att antalet fall baserades på spontan rapportering, som ju inte är riktigt pålitligt. Men man bortsåg också från den väl dokumenterade effekten på IgE i blodet.

EMA bedömde fynden som tveksamma

EMA ställde sig mycket tveksamma till våra fynd och tog beslutet (6) att eftersom ”PHO är ett sedan länge väl dokumenterat läkemedel mot hosta” och inga, eller mycket få, biverkningar har rapporterats finns ingen anledning att dra in dessa utan folk i EU kunde, som tidigare, rekommenderas ta dessa läkemedel vid behov. En ny utvärdering skulle göras om två år.

I början av hösten i år startades i Frankrike en treårig studie av IgE-antikroppar mot PHO hos patienter som fått diagnosen anafylaxi mot NMBA och hos matchade kontroller. Studien är enbart sponsrad av företag som tillverkar och säljer PHO-haltiga hostmediciner.

EMA har, som sagts, till uppgift att skydda individer som #1 2014

45

Bild 1. PHO har bara ett QAI-allergen och kan inte bygga IgE-antikroppar och utlösa en en allergi, men det kan till exempel suxamenthonium.

Bild 2. PHO-mediciner finns i nästan hela världen. I Sverige och Norge har de dragits in men EMA har beslutat att liknande hostmediciner får forsätta att säljas inom EU. Ett beslut som riskerar många européers liv, hävdar författarna

måste ta läkemedel och förhindra att de får svåra biverkningar. I fallet PHO ställer vi oss mycket tveksamma till EMA’s agerande.

Visserligen ger PHO mycket få och lindriga direkta biverkningar, men genom att så ovanligt aktivt stimulera till bildning av IgE-antikroppar, som också kan reagera med ett annat läke­medel, uppkommer en farlig situation.

I många fall är dessa antikroppar riktade mot en aller­ gen struktur, QAI, som också finns på NMBA. Eftersom NMBA har minst EMA har till uppgift att två sådana aller­ skydda individer som måste gena struktur, ta läkemedel och förhindra medan PHO bara att de får svåra biverkningar. har en (Bild 1), kan IgE-antikropparna och NMBA-molekylen, men inte PHO-molekylen, bilda bryggor på ytan av de inflammations-skapande cellerna mastceller och basofiler och stimulera dessa att initiera en allergisk reaktion.

och Norge borde EMA varit försiktig i sitt beslut och dragit in dem till exempel i Frankrike och sett vad som hände.

Och varför kommenterar man inte den mycket anmärknings­ värda effekten av PHO på IgE’s och kanske också andra av immunsystemets kontrollmekanismer? Liknande har bara observerats vid avstötningsreaktionen efter benmärgstransplantation och cellgiftsbehandling av lymfkörtelcancer (8).

Många onödiga dödsfall att vänta

Sjukvården i till exempel Frankrike, England och Australien borde vara bekymrad över lidande och kostnader eftersom de, vid narkos, varje år har att se fram mot cirka 400 fall av svår allergisk chock, varav 20-30 avlider. Siffrorna är baserade på prevalensen i Norge före 2007 och publicerade uppgifter om mortalitet (4). Och förkylda patienter som tar PHO-haltig hostmedicin borde vara olyckliga eftersom var tionde har 200-300 gånger förhöjd risk för sådan svår reaktion. Men, å andra sidan, hostmedicin-fabrikanterna kan vara mycket nöjda eftersom EMA låter dem fortsätta tjäna kanske 200-300 miljoner kronor per år (Bild 2).

Mer än 200 gånger förhöjd risk

När en individ med IgE-antikroppar mot QAI exponeras för NMBA kan alltså en svår allergisk reaktion, anafylaxi, uppkomma. Individer som har IgE-antikroppar mot QAI har 200-300 gånger större risk än folk i allmänhet att få sådan anafylaxi vid narkos.

Det är svårt att förstå EMA:s passivitet. Det är i och för sig korrekt att ”PHO-haltiga hostmediciner har liten biverkan och de har en väl dokumenterad effekt” (6) ; det vill säga de är näst in till verkningslösa (7). Och en hostmedicin mindre på marknaden har ingen medicinsk betydelse, det finns många alternativ.

Men PHO har uppenbarligen en nyckelroll för uppkomsten av de IgE-antikroppar som orsakar en NMBA-utlöst anafylaxi. Förstår inte EMA att ett läkemedel, utan att ge några biverkningar, kan förbereda kroppen för en svår reaktion mot ett annat läkemedel? Från oberoende observationer i Sverige

GUNNAR JOHANSSON Medicine doktor, professor i klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Karolinska universitets­sjukhuset, och Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

ERIK FLORVAAG Medicine doktor, professor vid Laboratorium for klinisk biokjemi og yrkesmedisinsk avdeling, Haukeland universitetsjukehus i Bergen, ch Klinisk Institutt 2, det medisinsk-odontologiske fakultet vid Universitetet i Bergen i Norge.

Referenser: 1. F lorvaag E, Johansson SGO, Irgens Å, de Pater GH. IgE-sensitization to the cough suppressant pholcodine and the effects of its withdrawal from the Norwegian market. Allergy 2011;66:955-960.

2. B aldo BA, Fisher MM. Substituted ammonium ions as allergenic determinants in drug allergy. Nature 1983;306:262-264.

3. F lorvaag E, Johansson SGO, Öman H, Venemalm L, Degerbeck F, Dybendal T, Lundberg M. Prevalence of IgE antibodies to morphine.

Relation to the high and low incidence of NMBA anaphylaxis in Norway and Sweden, respectively. Acta Anaesthesiol Scand 2005;49:437-44.

4. F lorvaag E, Johansson SGO, Öman H, Harboe T, Nopp A. Pholcodine stimulates a dramatic increase of IgE in IgE-sensitized individuals. A pilot study. Allergy 2006; 61:49-55.

5. J ohansson SGO, Öman H, Nopp A, Florvaag E. Pholcodine caused anaphylaxis in Sweden 30-years ago. Allergy 2009;64:820-821.

6. http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/news_and_events/news/2011/11/news_detail_001389.jsp&mid=WC0b01ac058004d5c1 7. Smith SM, Schroeder K, Fahey T. Over-the counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in ambulatory settings.

Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 1. Art. No.:CD001831.DOI 8. Ringdén O, Persson U, Johansson SGO. Are increasing IgE-levels a signal of an acute graft-versus-host reaction? Immunol. Rev. 1983;71:57-75.

46

#1 2014

© Can Stock Photo Inc. / dinophoto

Ny metod kan visa risk för återfall i bröstcancer Patienter som återinsjuknar i bröstcancer har dubbelt så många genetiska avvikelser i tumörerna.

Genom att kombinera information om tumörens biologiska egenskaper med annan information om patienten är det möjligt att avgöra vilka kvinnor som har högre risk att få nya brösttumörer.

Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Bröstcancer är idag den cancersjukdom som orsakar flest dödsfall i Västvärlden. Nästan 8 000 svenska kvinnor får veta att de har bröstcancer varje år. Ofta upptäcks tumörerna tidigt, och behandlingen är effektiv. Cirka tjugo procent får dock återfall.

– Bröstcancer är en komplex sjukdom som inte är identisk hos två olika individer. Två patienter som har lika stora brösttumörer kan därför svara olika på samma behandling, säger Toshima Parris, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Enligt Göteborgsstudien har tumörerna hos bröstcancerpatienter med högre risk för återfall dubbelt så många genetiska avvikelser som patienter med mindre elakartade tumörer.

– Genom att kombinera genetiska analyser av tumörprover med den tumörklassifiering som sjukvården använder idag kan vi med större exakthet förutsäga vilka patienter

som riskerar återfall, säger Toshima Parris, vars avhandling också visar att förändrad aktivitet för 13 gener är förknippad med sämre utfall av cancerbehandlingen.

Behandling av bröstcancer anpassas idag individuellt för varje patient. Läkare väljer behandling beroende på tumörens storlek, om tumören hunnit sprida sig och hur gammal patienten är, och tar även hjälp av andra markörer.

Bättre prognos

– Vi visar att sjukdomsprognosen kan förutses bättre om man inte bara tar hänsyn till de etablerade markörerna utan även av aktiviteten för fyra proteiner som uttrycks av de gener vi identifierat. Dessa proteiner reglerar celltillväxt och inflammatoriska responser och kan därmed spela en viktig roll i tumörutvecklingen, säger Toshima Parris.

De forskningsresultat som presenteras i avhandlingen vilar på samarbeten mellan onkologer, patologer, genetiker och molekylärbiologer.

Forskning pågår om vilken roll de identifierade proteinerna i bröstcancerceller har. Forskarna undersöker även om fynden kan utvecklas till framtida målinriktade behandlingar för bröstcancer.

Källa: Sahlgrenska akademien

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/34391

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se #1 2014

47

© Can Stock Photo Inc. / Nimdamer

Sjukvården behöver en haverikommissi

Vill du flyga e

– vården har 6 jumbojetar med sk Vi matas nästan dagligen av hemska nyheter om hur oskyldiga människor dött i bombdåd, olyckor, naturkatastrofer och andra vidrigheter runt om i världen. Det är förfärligt – men när skall vården göra något åt de ”bombdåd” de förorsakar i Sverige - varje dag?

Enligt en vårdskademätning från Socialstyrelsen dör mellan 3 000 och 4 000 människor i vården varje år på grund av fel och brister. Det motsvarar drygt åtta personer per dag eller sex fullastade jumbojet per år.

Dessutom skadas drygt 100 000 människor. Det motsvarar nio procent av alla patienter. Dessa vårdskador ger en extra vårdtid på ca 630 000 vårddygn per år, till en kostnad av närmare sex miljarder. Men de totala kostnaderna är mångdubbelt högre.

Vi får inte bortse från vad detta kostar samhället i övrigt i form av mänskligt lidande, förlorad arbetsinkomst, mins-

kade skatteintäkter, rehabiliteringskostnader, med mera.

Skadorna innebär också att ca 1 700 välbehövliga vårdplatser alltid är upptagna av patienter som skadats.

Enligt obekräftade uppgifter har kostnaderna varit cirka 100 miljoner kronor för att ta reda på varför fem personer omkom när en Norsk Herkules flög in i Kebnekaise. Det är inte ens så många personer som dör dagligen på grund av brister i vården. Rapporten är på över 200 sidor.

Det var dessutom en stor nyhet som kablades ut i media där det till och med gjorts ett reportage i Kalla fakta 131117.

Var är mediagranskningen?

Jag vill gärna se en reporter från Rapport eller Aktuellt stå framför ett sjukhus med bedrövad blick titta in i kameran och säga: ”Idag dog 39-åriga Kalle och sju andra patienter i vården på grund av slarv och brister”.

På text-TV (131027) står att vården använder ett otilllåtet läkemedel trots förbud från Socialstyrelsen på grund av

ion:

eller vårdas?

kadade varje år

allvarliga biverkningar. När skall vi få se en haverikommission utreda den svenska vårdens ”bombdåd”. Det har mig veterligen bara skett en enda gång.

Det är inte utan man börjar ifrågasätta samhällets prioriteringar. Hur mycket har till exempel denna historia kring Sture Bergvall kostat oss skattebetalare? Det måste vara hundratals miljoner!

Systematisk utvärdering saknas

Det finns författningskrav från Socialstyrelsen där myndigheten kräver systematiskt kvalitetsarbete. Men det systematiska verkar vården ignorera till stora delar utan håller på med en massa ”projekt” i gammal känd stil.

Enligt Socialstyrelsens rapport är arbetet osystematiskt och mycket bristfälligt. Det är snart dags att införa vite för brister vården på samma sätt som yrkesinspektionen gör vid arbetsmiljöbrister.

Varför kräver vi felfrihet i många situationer men ac-

cepterar att vården fortsätter att kräva mer och mer pengar utan att visa bättre resultat? Du accepterar inte att vattnet i vattenkranen riskerar att skada dig 32 dagar (nio procent) varje år om du dricker det. Det kan till och med vara dödligt att dricka det – och du vet inte vilken dag det är.

Skulle du acceptera att banken drog för mycket pengar från ditt konto vid nio procent Om flyget skulle ha samma olycksav alla tillfällen statistik som den svenska vården du betalar en skulle det omkomma eller skadas räkning? Eller nästan 248 miljoner (nio procent) att nio procent människor i flygresor. av all post inte kom fram till rätt adressat.? Det finns massor med exempel när vi kräver hundra procent säkerhet.

Världens flygtrafik transporterar ca 2,75 miljarder passagerare varje år. Det är bara ett år under de senaste tio åren som det omkommit mer än 1 000 personer i flygolyckor i hela världen.

Det var 2006 när det omkom 1 008 personer enligt IATAS statistik. Då skall vi notera att detta gäller antalet döda även i privatflyg och militärflyg, inte bara kommersiell flygtransport.

Om flyget skulle ha samma olycksstatistik som den svenska vården skulle det omkomma eller skadas nästan 248 miljoner (nio procent) människor i flygresor.

Vi kan inte hålla på och pumpa in pengar i den svenska vården så länge de inte själva tar itu med sina brister och visar resultat.

Det sker ca 35 000 flygplansstarter i Europa varje dag.

Det skulle innebära att 3 100 (nio procent) flygplan havererar varje dag, bara i Europa. SAS har ca 170 flygplan, och med samma felfrekvens som den svenska vården, skulle deras flygplansflotta vara utraderad på grund av haverier på elva dagar och 15 (nio procent) SAS-flygplan skulle haverera varje dag.

Varför lyckas flyget?

Vad är det som gör att flyget är så säkert. Jo, de har i årtionden arbetat med kvalitetsfrågor på ett systematiskt sätt för att förhindra att fel och misstag upprepas. Som resultat är flyget det säkraste transportmedel vi har idag.

Om vården skulle lägga ner lika mycket resurser på att rätta till sina fel som man gjort vid Kebnekaisekatastrofen borde de lägga ner 48 miljarder per år, lågt räknat. När skall vården börja att seriöst utreda sina fel och brister för att öka säkerheten?

Vad gör vården? Jo, trampar på i gamla fotspår och kräver mer och mer resurser utan att egentligen förbättra situationen.

Det har blivit ett mantra i vården att ”vi har inga resurser”.

De har massor med resurser, men hur används de? Just nu tävlar alla politiska partier under parollen ”resursförstärkningar till vård, skola och omsorg”. Vi kan inte hålla på och pumpa in pengar i den svenska vården så länge de inte själva tar itu med sina brister och visar resultat.

Näst intill kriminellt

En felfrekvens på nio procent är näst intill kriminell. Det finns en potential på minst sex miljarder till resursförstärkning i vården om de reducerade sina brister.

Jämför det med dessa ständiga besparingar. Det skulle kanske innebära att vårdköerna kunde bli ett minne blott och 1 700 vårdplatser skulle frigöras. Dessutom skulle arbets­miljön för medarbetarna förbättras radikalt och stressen minska.

Sverige har en uttalad nollvision vad gäller döda och skadade i trafiken. Antalet döda i trafiken är knappt tio procent av antalet döda i vården varje dag. Enligt nyligen publicerad statistik är den svenska trafiken bland den minst olycksdrabbade i hela världen.

När skall vården komma med en nollvision? Varför skall vården ha kömiljarder när de inte arbetar systematiskt för att bli bättre? Varför skall de ha extra anslag för att fortsätta vara dåliga och inte lösa ett problem de borde ha löst för länge sedan?

Jag väljer nog att flyga.

CHRISTER WIK Doctor of Business Administration

Bokerbjudande till alla Prenumeranter Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Ditt pris per bokpaket

100 kr inkl. moms och frakt!

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! beställning av . . . . . . . . . . . . . . . . . . bokpaket Pottholzt, pris 100 kr/paket inkl. moms och porto! Skicka faktura!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

50

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

#1 2014

Plats för frimärke

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Medicinsk access är Sveriges största oberoende medicintidskrift.

Min Medicin kommer ut med 7 till 10 nummer per år.

Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

Bokklubben KAOS I KVINNO­ HJÄRNAN: Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig?

Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände.

Ord. pris 230:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

220:-

150:-

150:-

150:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

52

#1 2014

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer.

Ord. pris 198:-

150:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

100:-

150:-

180:OMEGA-3REVOLUTIONEN Olle Haglund Ny aktuell bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom. Den allra senaste forskningen, om förekomst, orsaker, och behandling.

Ord. pris 220:-

150:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

150:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

170:REUMATISM Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten.

Ord. pris 198:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

100:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

50:-

75:-

HANDBOK FÖR KLINISK GENUS MEDICIN Karin Schenk-Gustafsson, DeCola, Pfaff, m.fl .

Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mot tagligheten för sjukdomar och dess konse kvenser.

Ord. pris 695:-

400:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

170:-

170:-

170:-

30:-

40:-

170:-

BRÖSTCANCER Jonas Bergh m.fl . Karolinska Institutet Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer?

Ord. pris 198:-

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl .

Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor.

Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

ALZHEIMER Forskare vid Karolinska Institutet Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut.

Ord. pris 198:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Omega-3-revolutionen

st Bröstcancer

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Handbok för klinisk...

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Alzheimer

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #1 2014

53

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …STAMKUNDER

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

54

#1 2014