Min Medicin 2022 #1

2022

#1

ÅRGÅNG 18

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

HJÄRTKOMPLIKATIONER I SAMBAND MED VACCINATION MOT COVID-19

KAN VI PÅVERKA VÅRT BIOLOGISKA ÅLDRANDE?

RISKEN FÖR DÖD OCH HJÄRTINFARKT MINSKAR MED TIDIG OPTIMERING AV BLODSOCKERNIVÅN

VACCINMOTSTÅNDETS HISTORIA OCH NUTID - DEL 1 SKÖLDKÖRTELHORMONET T3 OCH HJÄRTKÄRLSYSTEMET GÄSTLEDARE: MAI BERGSTRÖM ORDFÖRANDE

OSTEOPOROSFÖRBUNDET

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

Innehåll #1 2022 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 24 mars, 2022 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: Hyttån, sydost om Los. Hälsingland Foto: Robert Fors

14 HJÄRTKOMPLIKATIONER I

SAMBAND MED VACCINATION MOT COVID-19

5 Varför är Sverige bland de sämsta i klassen i Europa på osteoporosvård?

10 Vattenintag kan ha en positiv inverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom 12 Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar 17 Studie identifierar möjlig nybehandling av diabeteskomplikationer 18 Rekordår för hjärttransplantationer på Skånes universitetssjukhus ositivt CHMP-utlåtande för 20 P empagliflozin (Jardiance) avser utökad indikation baserad på behandlingsnyttan hos vuxna patienter med hjärtsvikt och bevarad ejektionsfraktion.

22 Arteriograph använd i medicinskt fältarbete i Uganda 25 Positiv bedömning av Zenicors tumEKG:”Större nytta till lägre kostnad” 26 S å utvecklades hjärt-boxen som användes vid transplantation av ett grishjärta 33 Moderna människan utvecklade ett effektivare skydd mot oxidativ stress 34 Karolinska först i världen med att ge stamceller till foster med svår benskörhet 42 Kvinnligt könshormon kan skydda mot död i covid-19 44 Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom 46 Vaccinets skydd mot smitta avtar snabbt – skydd mot svår sjukdom består kånsk studie: 48 S omikron utgör viss risk för ovaccinerade äldre med riskfaktorer 50 Biomarkörer kan skydda mot sjukdomsutveckling 52 Lundaforskare löser kittlande syntesproblem som kan bana väg för nya läkemedel 54 Mikrovågsstrålning från basstationer på hustak gav medicinska symptom som överensstämmer med mikrovågssyndromet 62 Psykiska hälsan och välbefinnandet 66 Konstant tinnitus är kopplat till förändrad hjärnaktivitet 69 B oktävling 72 B okklubben

58 KAN VI PÅVERKA VÅRT BIOLOGISKA ÅLDRANDE?

6 R ISKEN FÖR DÖD OCH HJÄRTINFARKT MINSKAR MED TIDIG OPTIMERING AV BLODSOCKERNIVÅN

28 SKÖLDKÖRTELHORMONET T3 OCH HJÄRTKÄRLSYSTEMET

36 V ACCINMOTSTÅNDETS HISTORIA OCH NUTID - DEL 1 #1 2022

3

Symptom vid Covid-19 uppträder också i samband med vaccination mot Covid-19.

Hjärtpåverkan i form av myokardit har rapporterats som komplikation till Covid-19.

I en sjukhuskohort om nära 37 millioner patienter, varav 1,45 millioner fick diagnosen Covid-19 rapporterades drygt 5000 fall av myokardit. 42 % av dessa hade Covid-19, medan 58 % av de som inte hade Covid-19 hade myokardit. Läs mer...

Vilken koppling finns mellan T3, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes? Kan kardiovaskulär sjukdom behandlas med sköldkörtelhormoner?. Läs mer...

2021 blev ett rekordår när det gäller antalet hjärttransplantationer på Skånes universitetssjukhus. Inom thoraxkirurgin i Lund utfördes fler hjärttransplantationer än någonsin tidigare, 36 stycken, vilket är flest i Skandinavien. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Läs mer...

Det finns många goda råd och lösningar på hur vi kan leva våra liv för att uppnå en god hälsa. Forskare delar dagligen med sig av studier i ämnet. Resultatet av den forskning som bedrivs når inte alltid allmänheten, utom när det lyfts fram på löpsedlar med häpnadsväckande rubriker. Läs mer...

Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Läs mer...

Kan vi påverka vårt biologiska åldrande? Vår förväntade medellivslängd påverkas av var i världen vi bor. I västvärlden har vi enligt statistik från 2013 en förväntad livslängd på 80-85 år. Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Konsten att tänka klart” av Christer Sturmark och Douglas Hofstadter. Förlag: Fri Tanke.

En tanke: ”Att vara andra till lags?

Det är med dig själv du måste leva.”

Dag Hammarskjöld.

Gästledaren Maj Bergström: Ordförande Osteoporosförbundet. ”Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning? Läs mer...

Medicinsk access nr 6 2021 JÖRGEN JEHANDER Ordförande Njurcancerföreningen

Det är många som vittnar om hur läkare helt missar den psykiska aspekten när man ger cancerbesked.

Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det.

4

#1 2022

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 7 2021 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson Prostatacancerförbundet

Ett nationellt screeningprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos. Detta trots att deras cancer aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.

Medicinsk access nr 8-9 2021 NGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendatio­ ner redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda.

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

VARFÖR ÄR SVERIGE BLAND DE SÄMSTA I KLASSEN I EUROPA PÅ OSTEOPOROSVÅRD? Var femte minut bryter sig en person i Sverige till följd av osteoporos. Sverige är det land inom EU som har flest människor med sjukdomen osteoporos (benskörhet). I en europeisk jämförelse ligger Sverige i botten vad gäller väntetider och tillgång till bentäthetsmätare som diagnostiserar osteoporos. Hur kan detta få fortsätta år efter år?

Socialstyrelsen har satt ner foten många gånger och vill se stora förbättring i alla regioner. Socialstyrelsen ger högsta möjliga prioritet till sjukvården att tillhandahålla rutiner som identifierar frakturpatienter och ser till att de utreds och behandlas (frakturkedjor) men sådana rutiner lyser med sin frånvaro på de allra flesta svenska sjukhus.

Det är en stor förvåning att vi inte kommer framåt med en sjukdom som orsakar otroligt mycket lidande, kostar samhället och sjukvården mycket och som faktiskt går att behandla.

Vid osteoporos försvagas skelettet på grund av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad. Till följd av detta bryter sig personen lätt, till exempel vid fall från stående, eller bara av att man lyfter till exempel en matkasse. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor, särskild efter klimakteriet då östrogennivån går ner och inte ger samma skydd längre. I Sverige sker runt 90 000 frakturer varje år som är orsakade av osteoporos, 16 000 av dessa är frakturer i höfterna, dvs lårbenshalsen, av dessa patienter avlider cirka 30 % inom ett år.

För få bentäthetsmätare

Att ställa diagnos osteoporos är enkelt, det görs via en bentäthetsmätning i en DXA-maskin, en lågstrålande röntgenutrustning. Tillgång till DXA-mätare och kvalificerad och kompetent personal att utföra och tolka mätningarna är A och O för att kunna ställa diagnos.

I en nyligen publicerad studie som kartlagt sjukvården för osteoporos i EU, hamnar Sverige i samma bottengrupp som några av EU:s fattigaste länder. Sverige har en mycket låg tillgång till DXA-mätare, knappt åtta/ miljonen, bara Bulgarien, Lettland, Ungern och Polen har lägre tillgång.

Näst längst väntetider i Europa

Bedömningen av osteoporos beror inte enbart på tillgängligheten av DXA-mätare utan också hur effektivt dessa används. Sverige har i den europeiska jämförelsen tredje längst väntetider, 90 dagar, bara Cypern och Spanien har längre väntetider. Flertalet andra EU-länder ligger under 45 dagar.

För att kunna förhindra frakturer krävs medicinska

insatser. Ändå visar studien att medicineringen, som är effektiv och inte dyr, används i alldeles för liten utsträckning och dessutom minskar användningen. Denna europeiska kartläggning gjordes innan pandemin och hur det ser ut nu med osteoporosvården efter två år med corona vet vi inte riktig ännu men att det blivit någon förbättring det är vi säkra på att det inte blivit!

Det finns också en utbredd missuppfattning att osteoporos är något ”naturligt” för äldre människor och att det inte går att behandla. Inget kan vara mer fel! Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få.

Varför tas just osteoporos med en axelryckning?

Vi i Osteoporosförbundet gör vad vi kan för att sprida kunskap om sjukdomen, bland annat i informationskampanjen ”ge oss två minuter”, som är en ”snabbutbildning” i osteoporos som finns på www.osteoporos.org.

Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning?

Det viktigaste att veta är:

• Osteoporos märks inte förrän man får en fraktur.

En kvinna över 50 år som får ett benbrott någonstans i kroppen ska genomgå en bentäthetsmätning.

• Om kroppslängden har minskat mer än tre centimeter kan det tyda på att skelettet har en låg bentäthet.

• Håll koll på släkten. Har mamma, mormor, gammelmormor brutit sig? 60 - 70 % av de som får osteoporos har ärvt sjukdomen.

• Några extra kilon efter klimakteriet kan motverka benskörhet. Dels ökar tyngden belastningen på skelettet, dels skyddar hullet vid fall. Men stor övervikt ökar tvärtom risken för fraktur, särskilt i fötterna.

• Vid fysisk aktivitet används och belastas skelettet, vilket ger en signal om att här behövs en förstärkning och ny benmassa bildas. Skelettet fungerar som en muskel. Belastar vi det inte så förtvinar det.

MAI BERGSTRÖM Ordförande Osteoporosförbundet #1 2022

5

6

#1 2022

Risken för död och hjärtinfarkt minskar med tidig optimering av blodsockernivån

”Det finns en stor grupp människor som idag går med oupptäckt typ 2-diabetes eftersom man ofta inte känner av att blodsockervärdet är förhöjt innan det blir mycket högt. Detta är väldigt olyckligt eftersom den här patientgruppen riskerar skadliga effekter längre fram i livet”.

Foto: Canstock, arkiv.

Att snabbt få kontroll över blodsockervärdet är avgörande för prognosen efter diagnos med typ 2-diabetes.

–Risken för död och hjärtinfarkt minskar vid förbättrad blodsockerkontroll tidigt efter diagnos. Vi har tidigare inte förstått hur stor betydelse god tidig blodsockerkontroll faktiskt har, säger Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, och överläkare NU-Sjukvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset.

studien, en nyckelstudie inom typ 2-diabetesområdet. Den visar vikten av tidig god blodsockerkontroll för att minska risken för organskador inte bara de närmsta åren efter diagnos utan även längre fram i tiden. Han har genomfört studien tillsammans med Rury Holeman, professor vid Oxford University i Storbritannien.

–Resultatet visar att tidig god kontroll av blodsocker-nivån vid typ 2-diabetes innebär avgörande skillnader för risken för hjärtinfarkt och död längre framåt i tiden. Liknande analyser har inte tidigare utförts och därför har vi inte vetat att tidig kontroll har en så stor betydelse, säger Marcus Lind.

På konferensen Diabetesforum 2021 i Göteborg presenterade Marcus Lind resultat av en ny utvärdering av UKPDS-

Risken för dödsfall 20 procent lägre

Studien utgår från The UK Prospective Diabetes Study #1 2022

7

Vinster med tidig behandlad typ 2-diabetes

• Risken för dödsfall inom 10–15 år efter diagnos minskar med 20% om blodsockernivån är inom målnivå (HbA1c 52 mmol/ mol eller lägre).

• Risken för dödsfall minskar med 3% om blodsockernivån förbättras vid en senare tid.

• Risken för hjärtinfarkt minskar med 20% vid behandling direkt vid diagnos.

• Risken för hjärtinfarkt minskar med 7% vid behandling 10 år efter diagnos.

”Eftersom de långsiktigt skadliga effekterna av dåligt behandlad typ 2-diabetes ökar över tid, är tidiga insatser viktiga för personer med typ 2-diabetes. För att minska risken att personer går med oupptäckt typ 2-diabetes och inte behandlas i tid är screening av riskgrupper en möjlighet”. Foto: Canstock, arkiv.

Marcus Lind, professor i dia­ betologi och överläkare.

Foto: Joachim Roos.

(UKPDS), den nyckelstudie inom typ 2-diabetes som la grunden för många målvärden samt till metformin som initial behandling. Den nya studien visar hur stor roll blodsockervärden har de första 5–10 åren efter diagnos för risken att drabbas av dödsfall eller hjärtinfarkt 10–20 år senare. Resultatet är tydligt: Det är särskilt viktigt att blodsockervärden är under kontroll de första åren efter diagnos.

–Risken för att inom 10–15 år dö som en följd av sin typ 2-diabetes är 20 procent lägre om blodsockernivån ligger på ett HbA1c 52 mmol/mol eller lägre, alltså inom målnivån enligt de uppsatta riktlinjerna, detta i jämförelse med att istället ligga 10 mmol/mol högre (62 mmol/ mol). Om blodsockernivån förbättras först 10 år efter diagnos blev riskminskningen för död endast tre procent.

Det är med andra ord tydligt att vi behöver upptäcka och behandla typ 2-diabetes tidigt, säger Marcus Lind.

Risken för att få en hjärtinfarkt 10–15 år efter diagnos minskar med 20 procent om målvärden för blodsockret nås direkt efter diagnos, vilket kan jämföras med en riskminskning för hjärtinfarkt med 7 procent under samma period om behandling startar tio år efter diagnos.

–Vi har en stor effekt om vi når bra blodsocker direkt vid diagnos. Sambandet är starkt och vi vet nu att de skadliga effekterna av höga blodsockervärden ökar över tid och även har en kvardröjande effekt när blodsockret är under kontroll igen. Det kan vara lätt att tro att det inte innebär så stora risker att gå med högt blodsocker en period så länge man är frisk i övrigt. Nu vet vi att det är precis tvärtom, dåligt behandlat blodsocker kan ge allvarliga skador senare i livet, säger Marcus Lind.

UKPDS-studien https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1778353/

8

#1 2022

Screening av utvalda grupper

Eftersom de långsiktigt skadliga effekterna av dåligt behandlad typ 2-diabetes ökar över tid, är tidiga insatser viktiga för personer med typ 2-diabetes. För att minska risken att personer går med oupptäckt typ 2-diabetes och inte behandlas i tid är screening av riskgrupper en möjlighet.

–Det finns en stor grupp människor som idag går med oupptäckt typ 2-diabetes eftersom man ofta inte känner av att blodsockervärdet är förhöjt innan det blir mycket högt. Detta är väldigt olyckligt eftersom den här patientgruppen riskerar skadliga effekter längre fram i livet. Det är viktigt att vårdpersonal är frikostiga med att erbjuda screening för personer med en riskprofil. Detta inkluderar bland annat personer som har föräldrar eller syskon med typ 2-diabetes eller som har en tydlig övervikt, säger Marcus Lind.

–Kunskapen om hur viktig tidig behandling är måste nå ut till primärvården. Sjukvården har en viktig roll att förmedla riskerna med högt blodsocker över tid till patienter, för även om det inte finns skador här och nu så ökar risken för hjärtinfarkt och dödsfall sen. Det är viktigt att vi når ut med kunskap om att patienter inte ska vänta med att söka hjälp, det gäller att agera idag. Viktiga delar i att nå ett bra blodsockervärde är dels livsstilsinterventioner, dels behandling med glukossänkande läkemedel, säger Marcus Lind.

SANNA BERGLING Medicinsk skribent

Ingår i det fria vårdvalet.

Patientavgift och frikort gäller.

Tar du Alfuzosin / Finasterid?

Har du fått information om alternativet?

Bara i Sverige är det fler

än 300.000 män som söker vård för sina besvär och fler än 207.000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom av en godartad förstorad prostata (BPH).

Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Vid läkemedelsbehandling är biverkningarna såsom trötthet, yrsel och minskad sexlust vanliga.

– Jag kan inte förstå varför många läkare gör på det viset när vi kan erbjuda patienterna en effektiv behandling. Enligt lag är det sjukvårdens plikt att informera om alternativen och ge patienten rätt att välja den behandling som han föredrar.

CoreTherm®- Modern behandling för godartad prostataförstoring Kräver ingen operation Ca 10 minuters behandling Snabb, säker och effektiv Erbjuds på 17 st. kliniker i Sverige

Dag Sandblom, urolog vid Capio Urologi Solna, som sedan augusti 2020 erbjuder värmebehandling med CoreTherm®, menar att även om BPH inte innebär livsfara, innebär den ofta en kraftigt försämrad livskvalitet för många medelålders och äldre män.

”Många skulle efterfråga den här behandlingen – Om de visste om den” – Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid, var än de bor i landet.”, avslutar Dag Sandblom.

Kontakta oss för mer information: Sonny Schelin

Dag Sandblom

www.coretherm.se

info@prostalund.com

Tel. 046-12 09 04

ProstaLund

#1 2022

9 M-2021-014SE/1

Förhoppningen är att det ska visa sig att ett ökat vattenintag kan minska risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Nu pågår därför en annan studie för att ta reda på om en och en halv liter ökat vattenintag per dag i ett års tid hos individer som vanligtvis har lågt vattenintag kan ha en positiv inverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom.

Foto: Brendan Church, Unsplash 10

#1 2022

Vattenintag kan ha en positiv inverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom Cirka 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. 2 883 svenskar dog av hjärtsvikt 2020.

Hjärtsvikt uppkommer ofta som en följd av andra hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtklaffsjukdom eller hjärtrytmrubbningar. Nu har forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden funnit en markör för risken att utveckla hjärtsvikt.

Våra fynd kan öka möjligheterna till att sätta in förebyggande behandlingar i ett tidigare skede hos personer som riskerar att utveckla hjärtsvikt, säger Sofia Enhörning, läkare och docent, Lunds universitet, Malmö. Forskarna konstaterar att deras studie visar på ett signifikant samband mellan höga nivåer av ett specifikt protein i blodet och senare utveckling av hjärtsvikt hos personer i övre medelåldern.

Fyndet skulle både kunna öka möjligheterna att sätta in förebyggande behandling på de individer som löper högre risk för hjärtsvikt och i förlängningen leda till nya behandlingsmöjligheter.

Om ett orsakssamband mellan proteinet och utveckling av sjukdom påvisas så kan nivåerna av proteinet i blodet enkelt sänkas genom att dricka vanligt vatten.

Förhoppningen är att det ska visa sig att ett ökat vattenintag kan minska risken för utveckling av hjärtkärlsjukdom, säger Sofia Enhörning. Nu pågår därför en annan studie för att ta reda på om en och en halv liter

ökat vattenintag per dag i ett års tid hos individer som vanligtvis har lågt vattenintag kan ha en positiv inverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom.

Allt fler som drabbas av hjärt-kärlsjukdom räddas idag till livet. Vi hoppas att den här forskningen ska hjälpa till att minska lidandet och dödligheten även för personer som lever med hjärtsvikt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Vanligaste symptomen trötthet och andfåddhet

Hjärtsvikt uppkommer ofta som en följd av andra hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtklaffsjukdom eller hjärtrytmrubbningar. Två miljoner svenskar lever med hjärt-kärlsjukdom idag.

Vid akut hjärtsvikt är symtomen dramatiska och livshotande. Vanliga symptom är kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, kraftig blekhet, svår hjärtklappning och ångest samt ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna (lungödem). Ambulans bör genast tillkallas.

Vid kronisk hjärtsvikt är de vanligaste symptomen trötthet och andfåddhet – symptom som är vanliga och kan bero på många orsaker som inte alls är relaterade till hjärtsjukdom. Därför kan diagnosen bli svårställd.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Sofia Enhör­ ning. Läkare och docent, Lunds univer­ sitet, Malmö Foto: Charlotte Carlberg.

Kristina Spar­ reljung.

Generalsekre­ terare HjärtLungfonden Foto: Anna Molander

Universitet och institution: Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet Typ av studie: Kohortstudie (observationsstudie) Studiepopulation: 5 297 personer i övre medelåldern.

Studiens namn och länk: Copeptin as a predictive marker of incident heart failure Forskningen är finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl.

#1 2022

11

Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports. Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forskningsoch bioetik vid Uppsala universitet.

Foto: David Naylor.

12

#1 2022

Hur vi ser på sjukdom påverkar våra attityder till prevention. I en ny studie från Uppsala universitet fick 432 slumpmässigt utvalda svenskar, i åldrarna 40 till 70 år, svara på en enkät om vad de vet om orsakerna till hjärtinfarkt och hur mycket de tror att de själva kan påverka sin egen risk att drabbas.

Resultaten visar att det är stor variation mellan hur människor ser på hjärt- och kärlsjukdom. Det är till exempel olika för män och kvinnor. Om de själva hade kända riskfaktorer för sjukdom spelade roll, samt även hur hög hälsoliteracitet de har, alltså deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap om hälsa.

– Din förmåga att hitta, förstå och använda hälsoinformation för att fatta beslut påverkar dina attityder.

Det är viktigt, eftersom våra resultat visar att det sätt som en människa uppfattar sjukdom också påverkar hur villiga de är att delta i hälsoundersökningar. Det påverkar

också hur de vill få sina testresultat redovisade, säger Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forskningsoch bioetik vid Uppsala universitet.

Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor

Deltagarna såg rökning, högt blodtryck och övervikt som de viktigaste orsakerna till hjärtinfarkt. Men ungefär en femtedel av de som svarade kände inte till att diabetes också är en riskfaktor. Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor, medan män tenderade att välja kategorin övervikt och fetma.

Ett oväntat resultat var att de personer som visste om att de själva hade en riskfaktor, till exempel rökning, högt blodtryck, övervikt eller stillasittande, la samtidigt mindre vikt vid just den specifika riskfaktorn än vad andra deltagare gjorde. Överraskande nog var förhållandet omvänt för stress. Där de som rapporterade hög stress också betonade att det är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

– De som upplevde att de själva inte kan påverka sin egen risk för hjärtinfarkt, ville heller inte ta emot råd i samma utsträckning som andra personer. Det betyder att man inom vården måste anpassa hälsoundersökningar och sättet som människor får information om hur sin hälsa. Att öka hälsoliteraciteten kan vara ett sätt att stärka

”Deltagarna såg rökning, högt blodtryck och övervikt som de vikti­ gaste orsakerna till hjärtinfarkt. Men ungefär en femtedel av de som svarade kände inte till att diabetes också är en riskfaktor. Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor, medan män tenderade att välja kategorin övervikt och fetma”. Foto: Canstock, arkiv.

deras möjlighet till livsstilsförändring som förebygger sjukdom och minska riskerna i sin egen vardag. Och givetvis att öka deras kunskaper om hur de själva kan bidra till att minska risken för att få en hjärtinfarkt.

– Det viktigaste budskapet från den här studien är att vi kan påverka risken för sjukdomar i hjärta och kärl

genom att ändra våra levnadsvanor. Och det är kanske särskilt viktigt för människor med känd ärftlighet. Det är det budskapet vi behöver kommunicera till allmänheten, säger Åsa Grauman.

Källa: Uppsala universitet

Grauman Å, et al; Public perceptions of myocardial infarction: Do illness perceptions predict preferences for health check results, Preventive Medicine Reports, volume 26, April 2022, online 25 januari (Open Access) DOI: 101683; https://doi.org/10.1016/j. pmedr.2021.101683; Tidigare studier: Vanligt underskatta risk för hjärtinfarkt, april 2021. https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=5470&typ=pm&lang=sv Studien: Grauman Å., et al; Good general health and lack of family history influence the underestimation of cardiovascular risk: a cross-sectional study; European Journal of Cardiovascular Nursing, zvab019, DOI: 10.1093/eurjcn/zvab019, https://doi. org/10.1093/eurjcn/zvab019 Communicating Test Results from a General Health Check: Preferences from a Discrete Choice Experiment Survey (Patient, 2021) DOI: 10.1007/s40271-021-00512-4, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33778921/ Exploring research participants’ perceptions of cardiovascular risk information-Room for improvement and empowerment, (Patient Education and Counseling, 2019) DOI: 10.1016/j.pec.2019.03.010, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30928343/ Short-term mental distress in research participants after receiving cardiovascular risk information (PLOS One 2019) DOI: 10.1371/ journal.pone.0217247, https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0217247 The publics’ perspective on cardiovascular risk information: Implications for practice, (avhandling Uppsala universitet 2021), http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-427327

#1 2022

13

Hjärtkomplikationer i samband med vaccination mot Covid-19 Symptom som vid Covid-19 uppträder också i samband med vaccination mot Covid-19.

Europeiska Läkemedelsmyndigheten EMA håller räkning på inrapporterade misstänkta biverkningar genom programmet EudraVigilance (www.dap.ema.europa.eu). Där fanns fram till 4 december 2021 607283 misstänkta biverkningar rapporterade för Pfizers vaccin Tozinameran (i Sverige Comirnaty). Totalt har c:a 428 millioner doser getts t.o.m. oktober 2021 inom EU. Det stora flertalet är milda och snabbt övergående besvär men allvarliga tillstånd finns. Av det totala antalet kom drygt 150 tusen i åldersgruppen 65+, och av dessa var omkring 9000 hjärtrelaterade. C:a 75 procent var kvinnor.

14

#1 2022

Hjärtpåverkan i form av myokardit har rapporterats som komplikation till Covid-19. I en sjukhuskohort om nära 37 millioner patienter, varav 1,45 millioner fick diagnosen Covid-19 rapporterades drygt 5000 fall av myokardit.1 42 procent av dessa hade Covid-19, medan 58 % av de som inte hade Covid-19 hade myokardit. Den procentuella risken för myokardit hos Covid-patienter blev 0,146 procent, medan risken för icke-Covid-patienter blev 0,009 %.

Justerad risk-kvot blev för alla var 15,7 och var åldersberoende, med ökande risk-kvot för varje åldersgrupp utom för under 16 år (risk-kvot 36,8). Så var t.ex. risk-kvoten för gruppen 17-39 år omkring 7, och för ålder över 75 år 31,6.

Visade förmaksflimmer

Jag fick förmaksflimmer (AF) i samband med Covid-

”Många rapporter har indikerat att SARS-CoV-2-virus kan leta sig in till inre organ: lungor, njurar, kanske bukspottkörtelns Langerhanska öar, och hjärta.

Sannolikt kan även mRNA-vacciners beståndsdelar följa samma vägar.

Således har 1226 fall hjärtmuskelinflammation (myokardit) rapporterats efter mRNA-vaccinering i USA från 29 december 2020 till 11 juni 2021”.

Foto: Canstock, arkiv.

vaccination, vilket jag tidigare beskrivit i Medicinsk Access nr 7, 2021. Jag är 85 år utan tidigare allvarliga sjukdomar, ingen hereditet för hjärtsjukdomar och normalt EKG registrerat senast 2016. Periodvis har kammarutlösta extraslag noterats. Hjärtfrekvens i vila i allmänhet 55-65/min, blodtryck 120-130/70-80. Några dagar efter första vaccinsprutan 210310 (Comirnaty) noteras snabbare och oregelbunden hjärtrytm i episoder, avbrutet av regelbunden rytm.

Efter 1-2 veckor regelbunden rytm med extraslag ibland. I anslutning till andra sprutan 210407 noteras återigen efter någon dag helt oregelbunden rytm, även om den var ganska jämn, med frekvens mellan 100-120/min, som fortsatte; ingen behandling insattes.

EKG 210422 visade snabbt förmaksflimmer, frekvens 114/min, sannolikt fladder-flimmer och vänstersidigt

hemiblock (LAH) samt högergrenblock (RBBB). Arbetsprov gav stegring av hjärtfrekvens till 140/min vid avslut på 120 W p.g.a. trötthet. Blodtryck 120/80 till 140/80.

Ekokardiografi av hjärtat (UCG) visade normalstor vänsterkammare med lätt sänkt longitudinell kontraktilitet, normal EF (60 procent) och lätt förstorade förmak.

Man noterade även viss asynkroni anteroseptalt, d.v.s. att i framväggen och i mellanskiljeväggen i hjärtat var inte kontraktionerna helt samordnade.

Behandling

Behandling med Eliquis och beta-blockad inleddes. Vilofrekvensen gick så småningom ner till 80-90/min, den subjektiva arbetsförmågan har gått ned. Ett regulariseringsförsök med elchock 210622 resulterade i sinusrytm #1 2022

15

med fortsatt LAH och RBBB, frekvens 75/min, som efter 2 dagar återgick till flimmer. Detta har därefter bestått med i stort sett oförändrad EKG-bild. Under månader därefter låg blodtryck i genomsnitt på 115-120/70-75 och hjärtfrekvens på 85-90/min med betablockad (atenolol 50 mg x 1). En UCG-kontroll 211014 visade som förut sänkt systolisk funktion med EF 50-60 procent. Förmaken kraftigt förstorade. Blodtryck 115/80, hjärtfrekvens 75/ min. EKG visar förmaksflimmer med LAH och RBBB som tidigare.

Kommentar

Ytterligare granskning av EKG vid olika tidpunkter av mitt liv visar förändringar i R-vågens höjd i bröstavledningarna, som kan motsvara asynkronin på UCG, och alltså tyda på en myokardskada av samma natur som vid hjärtinfarkt. Figuren visar hur den s.k. R-progressionen ändrats jämfört med äldre EKG. Ytterligare förklaring ges i figurtexten.

På y-axeln visas R-taggens höjd över baslinjen.

På X-axeln är värdena för bröstavledningarna av EKG avsatta. 1985 och 2010 följde R-taggens höjd ett normalt förlopp. På EKG efter 210422 är för­ loppen onormala och kan tyda på myokardskada.

En liten förbättring i avledning V2 sågs efter regu­ lariseringsförsöket 210622. S = sinusrytm, F = förmaksflimmer.

Ytterligare ett fall av som beskriver AF i samband med vaccinering finns närmare beskrivet i Medicinsk Access nr 7, 2021.2 Många rapporter har indikerat att SARSCoV-2-virus kan leta sig in till inre organ: lungor, njurar, kanske bukspottkörtelns Langerhanska öar, och hjärta.

Sannolikt kan även mRNA-vacciners beståndsdelar följa samma vägar.

Således har 1226 fall hjärtmuskelinflammation (myokardit) rapporterats efter mRNA-vaccinering i USA från 29 december 2020 till 11 juni 2021.3 I en färsk studie från Israel har 884 828 personer som vaccinerats med

Comirnaty analyserats.4 Myokardit var starkt associerat med vaccinering med en risk-kvot av 3,24, vilket innebär 2,7 händelser per 100 000 invånare. Som jämförelse fann man att risk-kvoten för myokardit orsakat av infektion med Covid-19 var betydligt högre, 18,28. Studiens resultat diskuteras utförligt i en Editorial.5 Av de 607283 misstänkta biverkningar för Comirnaty rapporterade till EudraVigilance var c:a 44000 hjärtrelaterade, och av dem c:a 30 procent i åldern 65+. Mer specifikt fanns 1948 fall av förmaksflimmer, varav 60 procent i åldern 65+. Ungefär hälften hade återgått till sinusrytm; 59 dödsfall förelåg. Förmaksfladder var mer sällsynt: endast 161 fall rapporterades, s.g.s. alla i åldern 65+ och flertalet var män.

I Sverige publicerar Läkemedelsverket veckovis rapporter om misstänkta biverkningar. Per den 3 februari hittar jag för Pfizers vaccin Comirnaty 51557 rapporter per 15095619 givna doser, alltså en incidens på 0,34 procent. Detta kan jämföras med 0,66 procent för Spikevax (Moderna) och 1,8 procent för Vaxzevria (Astra-Zeneca).

Hjärtsjukdomar förekom inte i denna specifikationslista, där huvudvärk, feber, frossa och trötthet var de vanligaste för alla tre vaccinerna. Mer detaljerat anges antalet behandlade rapporter för Comirnaty vara 11305, varav 5976 (53 procent) var allvarliga. 267 dödsfall rapporterades men kausalt samband med vaccinet är ej säkert. I 1009 rapporter av 11305 (8,9 procent) angavs hjärtbiverkningar, och drygt hälften utgjordes av hjärtklappning, myokardit och perikardit.

För Spikevax var 54 procent av 2613 rapporter allvarliga biverkningar, varav 38 dödsfall och 353 hjärtrelaterade, som för Comirnaty. För Vaxzevria var motsvarande siffror 37 procent av 5775 rapporter allvarliga, varav 45 dödsfall och 358 hjärtrelaterade. Här var de vanligaste biverkningarna hjärtklappning, förmaksflimmer och infarkt. Vaxzevria är ett vaccin av annan typ än Comirnaty och Spikevax, vilket kanske förklarar det annorlunda biverkningsmönstret.

Det är viktigt att komma ihåg att vissa rapporterade misstänkta biverkningar sannolikt inte är relaterade till vaccineringen utan skulle inträffat ändå, men det är tydligt att symptom och dödlighet är betydligt allvarligare med själva sjukdomen. Det är dumdristigt att ta risken att få Covid-19, lika dumdristigt som att köra bil utan säkerhetsbälte.

GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. M orbidity and Mortality weekly report. US Dept. of Health/Centers for disease control and prevention. MMWR Sept. 3, 2021, vol. 70, sid 1228-32.

2. Kun Li, Bin Huang, Tao Ji, Shao-Gan Xu, Wen Jiang. A postoperative man with Marfan syndrome with palpitations and chest pain after receiving the SARS-CoV-2 vaccine. Infection and Drug Resistance 2021;14:2953-6.

3. G argano JW, Wallace M, Hadler SC et al. Use of mRNA COVID-19 vaccine after reports of myocarditis among vaccine recipients: update from the advisory committee on immunization practices. – United States, June 2021. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2021;70:977-82. DOI: 10.15585/mmwr.mm7027e2.

4. B arda N, Dagan N, Ben-Shlomo Y et al. Safety of the BNT162b2 mRNA Covid-19 vaccine in a nationwide setting. N Engl J Med 2021;385:1078-90.

5. Lee GM. The importance of context in Covid-19 vaccine safety. N Engl J Med 2021;385:1138-40.

16

#1 2022

Studie identifierar möjlig nybehandling av diabeteskomplikationer Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en mekanism som kan förklara hur diabetes orsakar vävnadsskador när syrenivåerna i vävnaderna sjunker. Studien, som har publicerats i tidskriften eLife, identifierar ett proteinkomplex som en möjlig måltavla för behandling av diabeteskomplikationer.

Diabetes är ett allvarligt tillstånd som gör att blodsockernivån blir för hög. Hos patienter med diabetes kan överproduktion av reaktiva syreradikaler (ROS), syreföreningar som lätt reagerar med andra kemiska ämnen, leda till allvarliga vävnadsskador. Den nya studien tyder på att hämning av proteinkomplexet hypoxia-inducible factor-1 (HIF-1) bidrar till överproduktion av ROS och att HIF-1 därmed kan vara en attraktiv terapeutisk måltavla.

– Ett potentiellt skadligt tillstånd vid diabetes är hypoxi, som kännetecknas av att syrenivåerna i vävnaderna sjunker.

I vår studie ville vi undersöka hur HIF-1, hypoxi och överproduktion av reaktiva syreradikaler hänger ihop vid diabetes, säger Xiao-Wei Zheng, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare tillsammans med Sampath Narayanan och Cheng Xu, också vid Karolinska Institutet.

Forskarna rekryterade 13 deltagare med typ 1-diabetes och 11 friska personer. Samtliga exponerades för mild, kortvarig syrebrist vid fem tillfällen i totalt en timme.

Forskarna tog blodprover från deltagarna före och efter exponeringen och analyserade förändringarna i deras ROS-nivåer. Resultatet visade att syrebrist ökade ROSnivåerna hos deltagarna med diabetes medan personerna utan diabetes var opåverkade.

Höga glukosnivåer hämmade HIF-1

Eftersom syrebrist ökar cellernas ROS-nivåer vid diabetes, och HIF-1 hjälper cellerna att reagera vid syrebrist, antog forskargruppen att hämning av HIF-1 skulle bidra till överproduktionen av ROS. För att testa denna hypotes, analyserade de relationen mellan HIF-1, glukosnivåer och ROS-produktion i möss. De fann att höga glukosnivåer hämmade HIF-1 både i celler med syrebrist och i musnjurar genom en mekanism som involverar enzymer kallade HIF prolyl-hydroxylaser (PHDs).

Hämningen av HIF-1 bidrog i sin tur till överproduktionen av ROS. Återställning av HIF-1-funktionen i möss minskade överproduktionen av ROS i vävnadernas celler och skyddade njurarna från celldöd och skada.

– Vi har visat att hämning av HIF-1 spelar en central roll vid ROS-överproduktion och vävnadsskada i diabetes, och därmed är en möjlig måltavla för behandling av dessa komplikationer. Dessa resultat är aktuella eftersom den första PHD-hämmaren som kan aktivera HIF1 nyligen godkänts för klinisk användning i patienter med kronisk njursjukdom. Om våra resultat verifieras i framtida studier kan liknande hämmare testas som möjlig ny behandling för diabetes, säger Sergiu Catrina, lektor och överläkare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och studiens delade sistaförfattare tillsammans med Fredrik Palm vid Uppsala universitet.

Xiao-Wei Zheng, forskare.

Privat foto.

Sergiu Catrina, lektor.

Privat foto.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Repression of Hypoxia-Inducible Factor-1 Contributes to Increased Mitochondrial Reactive Oxygen Species Production in Diabetes” Xiaowei Zheng, Sampath Narayanan, Cheng Xu, Sofie Eliasson Angelstig, Jacob Grünler, Allan Zhao, Alessandro Di Toro, Luciano Bernardi, Massimiliano Mazzone, Peter Carmeliet, Marianna Del Sole, Giancarlo Solaini, Elisabete A Forsberg, Ao Zhang, Kerstin Brismar, Tomas A. Schiffer, Neda Rajamand Ekberg, Ileana Ruxandra Botusan, Fredrik Palm, Sergiu-Bogdan Catrina, eLife, online 15 februari, 2022, doi: 10.7554/eLife.70714 Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Bert von Kantzows stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Kung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, Karolinska Institutets forskningsstiftelser, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes, Erling-Perssons stiftelse, Hjärt-Lungfonden och ERC.

#1 2022

17

Hjärttransplantation på Skånes universitetssjukhus. Foto: SUS.

Rekordår för hjärttransplantationer på Skånes universitetssjukhus 2021 blev ett rekordår när det gäller antalet hjärttransplantationer på Skånes universitetssjukhus. Inom thoraxkirurgin i Lund utfördes fler hjärttransplantationer än någonsin tidigare, 36 stycken, vilket är flest i Skandinavien.

Hjärttransplantationer på vuxna utförs i Sverige på Skånes universitetssjukhus i Lund och på Sahlgrenska 18

#1 2022

universitetssjukhuset i Göteborg.

En förklaring till att 2021 blev ett rekordår för Skånes universitetssjukhus kan vara hur donerade hjärtan fördelas i landet. Det pågår ett projekt som syftar till att skapa en nationell väntelista för hjärttransplantation i Sverige för att få en mer jämlik vård i landet.

– Det har skett en förändring inom hjärttransplantationsverksamheten i Sverige som innebär att patienter

Jag är väldigt tacksam för att jag fått den här möjligheten tack vare en annan människas beslut, säger Ziad Hasbini.

Foto: SUS.

Fakta: Hjärttransplantationer Hjärttransplantationer på vuxna utförs på Skånes universitetssjukhus i Lund och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Antal hjärttransplantationer 2021 Sverige: 66 (36 på Skånes universitets-sjukhus och 30 på Sahlgrenska) Danmark: 24. Norge: 23. Finland: 22.

som det kan vara svårt att hitta matchande organ till på grund av immunologiska faktorer, nu prioriteras nationellt. Dessutom matchas yngre donatorer i första hand med yngre mottagare nationellt. Det kan vara så att fler patienter på vår väntelista 2021 kunde matchas nationellt mot donerade hjärtan och därmed bli transplanterade hos oss, säger Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Rekordmånga organdonationer

2021 var även ett rekordår i Sverige för organdonationer.

Det kan också ha varit en bidragande faktor men Johan Nilsson förklarar att sambandet inte är självklart.

– Ju fler donatorer vi har desto fler hjärtan kan bli aktuella för transplantation men ett rekordår för organdonationer behöver inte innebära rekordår för hjärttransplantationer. Det kan till exempel bero på att donatorerna är äldre, då kan vi inte alltid använda hjärtat. Ju äldre donatorn är desto större är risken för senare komplikationer och därför blir det i praktiken en övre gräns kring 70 år.

Förutom ålder är det donerade hjärtats funktion en avgörande faktor för om ett donerat hjärta kan användas eller inte.

– Hjärtat måste ha normal vänsterkammarfunktion, det ska vara väldigt speciella omständigheter för att vi ska använda ett hjärta med sänkt funktion.

Ziad en av de som fick nytt hjärta

59-årige Ziad Hasbini är en av de 36 personer som förra året fick ett nytt hjärta på Skånes universitetssjukhus. Efter tio år med växande hjärtproblem sattes Ziad Hasbini upp på väntelistan för transplantation under sommaren 2020.

– Jag var väldigt andfådd hela tiden, trött och kunde inte leva ett vanligt liv. Men jag har hela tiden försökt ha en positiv inställning och tänkt att saker löser sig. Det har hjälpt mig mycket, säger Ziad Hasbini.

Så en dag i februari ringde telefonen.

– Det var den 14 februari, på alla hjärtans dag, när jag fick ett samtal från sjukhuset i Lund där de sade att de hittat ett hjärta som passade och att en taxi skulle hämta mig om 20 minuter. Då blev det stressigt och nervöst, berättar Ziad Hasbini.

Operationen gick bra och Ziad Hasbini återhämtade sig snabbt. Efter två till tre veckor kunde han så smått börja träna och i oktober avbröt han sin sjukskrivning och började arbeta igen.

– Nu mår jag jättebra och kan leva som vanligt. Jag är väldigt tacksam för att jag fått den här möjligheten tack vare en annan människas beslut. Någon gång kommer vi alla att dö, varför inte ge någon annan möjlighet att leva genom att donera sina organ?

Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitets­ sjukhus i Lund.

Foto: SUS.

Färre utredningar

Tack vare de många hjärttransplantationerna under 2021 är väntelistan på Skånes universitetssjukhus i nuläget relativt kort. Men här har sannolikt pandemin spelat en roll då färre personer sökt vård för olika typer av hjärtproblem. Det har lett till att utredningar inte kommit igång i samma utsträckning som tidigare och det har i sin tur lett till att färre satts upp på väntelista för transplantation.

I slutet av januari väntade 19 personer i Sverige på ett nytt hjärta, 11 på Skånes universitetssjukhus i Lund och 8 på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Vi borde ha betydligt fler på väntelistan sett till vår folkmängd. Om man överför internationella siffror till Sverige borde vi ha 250 personer som är i behov av transplantation eller en mekanisk hjärtpump. Förra året transplanterades 66 patienter. Jag tror det är rimligt att utgå från att behoven av transplantationer kommer att öka framöver när utredningsdelen kommer igång i normal omfattning, säger Johan Nilsson.

Källa: Skånes universitetssjukhus #1 2022

19

Foto: Canstock Photo

Positivt CHMP-utlåtande för empagliflozin (Jardiance) avser utökad indikation baserad på behandlingsnyttan hos vuxna patienter med hjärtsvikt och bevarad ejektionsfraktion Det positiva utlåtandet för empagliflozin är baserat på fas 3-studien EMPEROR-Preserved som visade signifikanta resultat hos hjärtsviktspatienter med en ejektionsfraktion i hjärtats vänstra kammare på över 40 procent.1 Ett godkännande skulle innebära att empagliflozin skulle vara den första och enda godkända 20

#1 2022

behandlingen med bevisad effekt för vuxna med symtomatisk kronisk hjärtsvikt, inklusive de med bevarad ejektionsfraktion. Förekomsten av hjärtsvikt ökar och beräknas idag påverka drygt 60 miljoner människor över hela världen samt är en av de främsta orsakerna till sjukhusinläggning i Europa.

Det positiva utlåtandet meddelades nyligen av den vetenskapliga kommittén för läkemedel (CHMP) vid europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och avser rekommendation av empagliflozin för behandling av symptomatisk kronisk hjärtsvikt hos vuxna.¹ Empagliflozin har tidigare godkänts för behandling av vuxna med symtomatisk kronisk hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion (HFrEF).2 Ett godkännande baserat på det positiva utlåtandet från CHMP skulle utvidga indikationen till att omfatta vuxna hjärtsviktspatienter oavsett ejektionsfraktion i vänster kammare (LVEF), och därmed även inkludera de med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF).

– För allra första gången har vi nu en behandling som kommer att förbättra de kliniska resultaten för alla patienter med hjärtsvikt - oavsett ejektionsfraktion, säger professor Stefan Anker, huvudprövare för EMPERORPreserved-studien och hjärtsviktsspecialist vid Charité Berlin, Tyskland. Hälften av alla patienter med hjärtsvikt är de med bevarad ejektionsfraktion. Dessa lider av symtom och har idag en dålig prognos på grund av frånvaron av godkända behandlingar. Dagens positiva EMA-utlåtande är ett viktigt steg framåt när det gäller att omdefiniera klinisk praxis samt tillhandahåller en livlina för de miljontals patienter i Europa som diagnosticerats med HFpEF. Det positiva utlåtandet baseras på resultaten från den randomiserade, placebokontrollerade fas 3-studien EMPEROR-Preserved, där effekten av empagliflozin 10 mg jämfördes med placebo som tillägg till befintlig behandling hos 5 988 vuxna med hjärtsvikt med LVEF över 40 procent. Empagliflozin påvisade en 21-procentig relativ riskreduktion (3,3% absolut riskreduktion, 0,79 HR, 0,69-0,90 95% KI) för det sammansatta primära utfallsmåttet kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt. Nyttan var oberoende av ejektionsfraktion eller diabetesstatus.3 Säkerhetsprofilen var överlag likvärdig med tidigare visad riskprofil för empagliflozin.4 – Ett godkännande skulle vara historiskt; inte bara för att Jardiance skulle bli det första godkända läkemedlet vid hjärtsvikt oavsett ejektionsfraktion - men framförallt för att det skulle vara det första godkända läkemedlet med bevisad effekt hos patienter med hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HFpEF), säger Ola Vedin,

Om EMPEROR-studierna EMPEROR-studierna är en del av ett internationellt studieprogram där man undersöker empagliflozins effekt och säkerhet vid behandling av hjärtsviktspatienter med eller utan typ 2-diabetes. Studierna är randomiserade, dubbelblinda fas 3-studier som undersöker behandling med empagliflozin jämfört med placebo utöver den standardbehandling som patienterna redan får.

kardiolog och internationell medicinsk rådgivare vid Boehringer Ingelheim. För första gången skulle man kunna erbjuda en evidensbaserad behandling till den här utsatta patientgruppen, vilket är av mycket stor klinisk vikt.

Om hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt kan inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen för att tillgodose kroppens behov av syre och näring. Hjärtsvikt utgör en betydande global sjukdomsbörda: Över 60 miljoner patienter världen över har hjärtsvikt och hälften av dem har HFpEF.6, 7 Hjärtsvikt är en av de främsta orsakerna till sjukhusinläggning och blir allt vanligare i västvärlden på grund av en åldrande befolkning.6 Risken för dödsfall hos personer med hjärtsvikt ökar vid varje sjukhusinläggning.8 Det finns två olika typer av hjärtsvikt; Hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HFpEF) och hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarfunktion (HFrEF). Vid HFpEF har hjärtat blivit stelt och vänsterkammaren kan därför inte fyllas ordentligt med blod, vilket leder till att en mindre mängd blod blir tillgängligt för att pumpas ut i kroppen. Äldre kvinnor med hypertoni och flimmer är särskilt vanliga i denna grupp, men även personer med diabetes.9, 10 Olika tecken på hjärtsvikt kan vara trötthet, andfåddhet vid vila eller ansträngning och bensvullnad. Det finns andra sjukdomar som kan ge liknande symtom och det är därför viktigt att patienten får tidig diagnos så att rätt behandling kan sättas in. På sjukhus är hjärtsvikt den vanligaste inläggningsorsaken för patienter > 65 år.10

Stefan Anker, professor.

Ola Vedin, kardiolog

Källa: Boehringer Ingelheim

Referenser 1. Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP). Jardiance summary of opinion. Available at: https://www.ema. europa.eu/en/d... Accessed: January 2022.

2 Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP). Jardiance European Public Assessment Report (EPAR) summary.

Available at: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/jardiance. Accessed: January 2022.

3 Anker S, Butler J, Filippatos G, et al. Empagliflozin in Heart Failure with a Preserved Ejection Fraction. N Engl J Med. 2021;10.1056/NEJMoa2107038.

4 Boehringer Ingelheim. Data on file.

5 Zinman et al. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Typ 2 Diabetes, New England Journal of Medicine, September 17, 2015.

6 Andersen MJ, Borlaug BA. Heart failure with preserved ejection fraction: current understandings and challenges.

Curr Cardiol Rep. 2014;16(7):501.

7 GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–858.

8 Solomon S, Dobson J, Pocock S, et al. Influence of Nonfatal Hospitalization for Heart Failure on Subsequent Mortality in Patients With Chronic Heart Failure. Circulation. 2007;116(13):1482–7.

9 www.hjart-lungfonden.se/sjukdo...

10 www.lakemedelsboken.se/kapitel...

#1 2022

21

Arteriograph använd i medicinskt fältarbete i Uganda Arteriograph är en enkel apparatur för mätning av kärlstyvhet och endotelfunktion. Jag har tidigare skrivit om den, och vilken nytta man kan ha av att mäta dessa funktioner.1,2 Kärlstyvhet är en stark riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, CVD, 3 och mäts i form av pulsvågshastighet (PWV), och ger ett mått på de större artärernas åldrande. Endotelfunktion mäts såsom augmentation index (AIx) som kan ses som ett samlat mått på hur väl de små artärerna (arterioli) och kapillärerna förmår producera kärlvidgande substanser, framförallt kväveoxid (NO), och kärlstyvheten.

Jag vill här berätta om hur Arteriograph har använts på försök i medicinskt fältarbete i ett land med lågt utvecklad medicinsk infrastruktur, nämligen Uganda. Detta skedde inom ramen för Rakai Project Study Group (RPSG), som började som en kontrollerad enkelblind studie av effekten av könssjukdomar med syfte att se om positiv effekt på dessa hade någon inverkan på incidensen av HIV.4 Rakai är ett lantligt område i sydvästra Uganda med 384 000 invånare (1990). Närliggande byar delades in kluster 22

#1 2022

på 4-7 byar, Fem kluster allokerades till antibiotika för behandling av könssjukdomar, fem kluster fick kontrollbehandling (vitaminer och maskmedel). Prevalensen av HIV i hela befolkningen var 15,9 procent. I denna första studie fann man signifikant minskning av syfilis och trichomoniasis i behandlingsklustren, men ingen skillnad i incidensen av HIV, som var 1,5 procent per 100 personår i bägge grupperna.

RPSG har därefter fortsatt med syfte att registrera förekomsten av HIV och så småningom introducera en riktad behandlingsstrategi med anti-retroviral behandling (ART) och manlig omskärelse från år 2004 och framåt. År 2017 redovisades resultatet hos c:a 34 000 personer med sammanlagt 103 000 besök.5 Man fann kraftiga ökningar av ART och omskärelse, med 69 procent täckning och 59 procent förekomst av omskärelse år 2016. HIVincidensen hade sjunkit med 42 procent jämfört med 2006, från 1,17 till 0,66 fall per 100 personår.

Varför gjordes studien med arteriograph?

I ett samarbete med Institutionen för Global Hälsa vid Karolinska Institutet i Stockholm ville man försöka samla populationsdata för kardiovaskulär sjukdom.6 Då det är

”I ett samarbete med Institutionen för Global Hälsa vid Karolinska Institutet i Stockholm ville man försöka samla populationsdata för kardiovaskulär sjukdom (6). Då det är extremt svårt att få direkta data, d.v.s. genom fortlöpande diagnos vid sjukdomstillfället, såsom t.ex. hjärtinfarkt och stroke, ville man undersöka om mätning under fältförhållanden av EKG och kärlstyvhet var möjlig att handha av sjukvårdspersonal och kunde accepteras av befolkningen som surrogat för ”direkt” diagnostik.

Arteriograph valdes för att det var en tillräckligt enkel och snabb metod, som endast var beroende av batteridrift och en enkel dator för datainsamlingen”. Foto: Canstock, arkiv.

extremt svårt att få direkta data, d.v.s. genom fortlöpande diagnos vid sjukdomstillfället, såsom t.ex. hjärtinfarkt och stroke, ville man undersöka om mätning under fältförhållanden av EKG och kärlstyvhet var möjlig att handha av sjukvårdspersonal och kunde accepteras av befolkningen som surrogat för ”direkt” diagnostik. Arteriograph valdes för att det var en tillräckligt enkel och snabb metod, som endast var beroende av batteridrift och en enkel dator för datainsamlingen. Frågan var om dessa två mätningar var lika genomförbara och acceptabla som vanlig blodtryckstagning, och skillnaden i acceptans skulle få uppgå till högst 5 procent.

118 personer enrollerades, varav 57 hade HIV och 61 var HIV-negativa. Man analyserade kohorten i två grupper: a) de med ålder 35-49 (medel 46) år och Framingham risk score beräkning, och b) de över 50 år (medel 58) .

Varje grupp analyserades med avseende på HIV-status (+ eller -).

Resultaten visade att undersökningarna accepterades till 100 procent, och skillnad mot enbart blodtryckstagning var bara 2 procent. M.a.o. kan man fortsätta att använda dessa metoder. Mer specifikt såg man att de HIV-positiva hade 3-7 ggr högre PWV-värden större än

Rakai

”Rakai är ett lantligt område i sydvästra Uganda med 384 000 invånare (1990). Närliggande byar delades in kluster på 4-7 byar, Fem kluster allokerades till antibiotika för behandling av könssjuk­ domar, fem kluster fick kontrollbehandling (vitaminer och maskmedel). Prevalensen av HIV i hela befolkningen var 15,9 procent.”

Foto: Duncan Purvey/Getty Images /Google Maps.

10 eller 11 m/s, när bägge åldersgrupperna betraktades. I gruppen 35-49 år var detta särskilt markant, trots att Framingham risk score var lägre för de HIV-positiva än de HIV-negativa. Man kan därför dra slutsatsen att mätning av PWV ger en förbättring av riskbedömningen, särskilt hos de yngre. I övrigt sågs inga påtagliga skillnader mellan grupperna med avseende på AIx eller EKG-variabler. #1 2022

23

Kommentar: Studier avseende HIV i afrika

I en annan studie från Uganda,7 undersöktes 105 personer över 40 år gamla (median 49 år), som behandlats med ART under 7 år (median) och 100 matchade HIV-negativa kontroller. För mätning av artärstyvhet användes ankle-brachial index (ABI), en mer komplicerad metod som ger ett mått på artärstyvhet. Metoden bestämmer trycket i artärerna i armen och bakom fotknölen och på fotryggen med doppler-teknik.

Man fann att förekomsten av förhöjt ABI-värde var 33 procent hos HIV-positiva män, mot 19 procent i kontrollgruppen HIV-negativa. Motsvarande för kvinnor var 19 resp. två procent. HIV-patienter har alltså, trots långvarig behandling med ART, ökad förekomst av förhöjd artärstyvhet.

I en studie från Oxford8 undersöktes 226 personer, varav 90 HIV-positiva. De analyserades både med hänsyn till HIV och till förekomst av metaboliskt syndrom (MeS), som också är en riskfaktor för CVD. Man mätte PWV och regional distensibilitet i aorta med magnetresonansteknik, och studerade samband mellan HIV, MeS och andra riskfaktorer för CVD, såsom kolesterol, BMI och högkänslig CRP. Man fann att högst PWV och lägst distensibilitet förelåg hos de med både HIV och MeS. Multipel regressionsanalys visade att förutom ålder och systoliskt blodtryck var HIV en stark oberoende prediktor för hög PWV. PWV är alltså en stark riskfaktor för CVD, och MeS ökar ytterligare risken. Däremot fann man inte något säkert samband med ART. – Mekanismen bakom HIV-effekten på kärlen anses bero på både försämrad endotelfunktion, generell inflammation och modifiering av glatta muskelceller och stödvävnad i aortaväggen. För att ytterligare minska HIV-infektionens långsiktiga effekter på blodkärlen tycks det behövas annan terapi utöver ART. I en studie från norra Tanzania9 ville man undersöka om MeS inverkade negativt på PWV hos HIV-patienter, både med och utan behandling. Hos 102 patienter fann man med hjälp mätningar med SphygmoCor, (en relativt ”Det är glädjande att finna att Arteriographen går bra att använda under svåra fältförhållanden, och det är bara att hoppas att den publicerade studien skall bli ett incitament till större använd­ ning i mindre utvecklade län­ der för att bidra till insam­ ling av epidemiologiska data för kardiovaskulär sjukdom”. Foto: Arkivbild.

omständlig metod som fordrar god operatörsvana) att utan MeS förelåg inga skillnader i PWV, vare sig med eller utan ART. Däremot var PWV förhöjt signifikant hos HIV-positiva med ART, jämfört med både kontroller och de utan ART men med MeS. Påverkan på AIx, alltså huvudsakligen endotelfunktionen, visade inga skillnader.

Studien visade alltså att MeS förvärrar artärstyvheten, och att ART inte har någon stor effekt på kärlförändringarna.

Det bör också nämnas att genom PEPFAR (betyder President’s Emergency Plan for AIDS Relief, och startades av President Busch Jr år 2001) har HIV-läkemedlen blivit s.g.s. gratis för många länder i Afrika, så att numera antalet överlevande personer med HIV är ökande.

Alltsedan Arteriographmetoden introducerades omkring 2005 har den varit den överlägset enklaste och snabbaste metoden för mätning av PWV och AIx. Proceduren är i princip densamma som en vanlig blodtrycksmätning i armen, bara något längre: en registrering tar 3-4 minuter.

Metoder som introducerades 10 år tidigare, såsom Complior och SphygmoCor, är utmärkta men omständliga, och lämpar sig inte för rutinbruk i kliniken, i synnerhet inte under fältförhållanden. Jag verkade under ett 10-tal år för att introducera Arteriographmetoden hos kliniker inom primärvården, men fick inte forskarna med mig, som fortsatte att använda de övriga metoderna. Detta trots att Arteriograph är väldokumenterad och i jämförelse med de övriga metoderna visat jämförbara resultat.10,11 Jag vill också framhålla att man kan se PWV och blodtryck i analogi med diabeteskontrollens mätningar av blodsocker och HbA1c. Blodsocker ger en ögonblicksbild, vilket är bra att ha ibland, men för den långsiktiga prognosen är det HbA1c man behöver följa. Då PWV är positivt associerat med blodtrycket är det den långsiktiga effekten av blodtrycksbehandlingen på PWV som ger ett bättre utslag på hur väl kontrollerad patienten är.

Det är glädjande att finna att Arteriograph går bra att använda under svåra fältförhållanden, och det är bara att hoppas att den publicerade studien skall bli ett incitament till större användning i mindre utvecklade länder för att bidra till insamling av epidemiologiska data för kardiovaskulär sjukdom.

GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. Nyberg G. Noninvasiv pulsvågsanalys med Arteriograph berättar om artärernas elasticitet och funktion. Medicinsk Access 2015;6:18-20.

2. Nyberg G. Puls, blodtryck och artärstyvhet. Några olika sätt att undersöka människans cirkulationssystem. Medicinsk Access 2016;8/9:19-23 3. Nyberg G. Modern pulsvågsanalys, stark oberoende riskfaktor för kardiovaskulär analys. Medicinsk Access 2016;3:16-19.

4. Waver MJ, Sewankambo NK, Serwadda D et al. Control of sexually transmitted disease for AIDS prevention in Uganda: a randomised community trial. Lancet 1999;353:525-35.

5. Grabowski MK, Serwadda DM, Gray RH et al. HIV prevention efforts and incidence of HIV in Uganda. NEJM 2017;377:2154-66.

6. Enriquez R, Ssekubugu R, Kigozi G et al. ECG abnormalities and arterial stiffness by HIV status among high-risk populations in Rakai, Uganda: a pilot study. Global Heart 2021;16:83-95.

7. Siedner MJ, Kim J-H, Nakku RS et al. HIV infection and arterial stiffness among older-adults taking antiretroviral therapy in rural Uganda. AIDS 2016;30:667-70.

8. Rider OJ, Asaad M Ntusi N et al. HIV is an independent predictor of aortic stiffness. J Cardiovascular Magnetic Resonance 2014; 16:57-65.

9. Msoka TF, Van Guilder GP, Smulders YM et al. Association of HIV-infection, antiretroviral treatment and metabolic syndrome with large artery stiffness: a cross-sectional study. BMC Infectious Diseases2018;18:708-15.

10. Ring M, Eriksson MJ, Zierath JR et al. Arterial stiffness estimation in healthy subjects: a validation of oscillometric (Arteriograph) and tonometric (SphygmoCor) techniques. Hypertension Research 2014;July 24. DOI: 10.1038/hr.2014.115 11. Ring M, Eriksson MJ, Nyberg G, Caidahl K. Importance of software version for measurement of arterial stiffness. Arteriograph as an example. PlosONE2018;13(5):e0197019. DOI: org/10.1371/journal.pone.0197019

24

#1 2022

Positiv bedömning av Zenicors tum-EKG:

”Större nytta till lägre kostnad” Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har gjort en hälsoekonomisk bedömning av olika metoder för att diagnostisera förmaksflimmer i primärvården. Resultaten visar att vårdkedjan med Zenicors tum-EKG är mer effektiv för sjukvården.

Förmaksflimmer i hjärtat är en av de vanligaste orsakerna till stroke och idag uppskattas runt 430 000 av personer i Sverige ha förmaksflimmer. 100 000 av dessa fall är odiagnostiserade. För att ställa diagnosen finns olika metoder i sjukvården.

En hälsoekonomisk bedömning från TLV visar nu att den metod där Zenicors tum-EKG ingår är mer effektiv för sjukvården. TLV uttrycker i rapporten att de kliniska resultaten visar nyttan för patienter med förmaksflimmersymptom. I sin bedömning skriver TLV: ”...användningen av Zenicor-EKG ger större nytta till en lägre kostnad”.

– Vi ser naturligtvis positivt på TLV:s rapport. Den bekräftar resultaten från användningen i primärvården i Region Värmland och Region Stockholm som visar att vår metod möjliggör en effektivare diagnostisering och dessutom till en lägre kostnad. Vår förhoppning är att slutsatserna i rapporten leder till att fler regioner implementerar denna vårdkedja så att färre patienter i Sverige ska behöva drabbas av stroke på grund av odiagnostiserat förmaksflimmer, säger Mats Palerius, VD Zenicor Medical Systems.

100.000 oupptäckta förmaksflimmer

Region Värmland var först med att implementera metoden i primärvården och har använt den i hela regionen sedan 2018.

Zenicors tum-EKG. Foto: Zenicor.

Sedan vi införde Zenicors tum-EKG har vi kunnat hjälpa fler värmländska patienter. Det har även varit tidsbesparande för personal i både primärvården och slutenvården då avläsningen skett centralt. Genom att snabbt sätta in åtgärder kan patienten få behandling direkt.

Det är win-win för alla inblandade, säger Charlotte Johansson, verksamhetschef för bild- och funktionsdiagnostik vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Det intressanta är att det alltså finns potential att förbättra vården och förhindra väldigt många strokefall i Sverige. Idag beräknas runt 100.000 personer i Sverige ha oupptäckt förmaksflimmer. Om alla dessa upptäcktes skulle vi kunna förhindra 5.000 strokefall per år.

Den idag vanligaste metoden, Holter EKG, är gammal, men naturligtvis något som klinikerna är vana vid att använda.

Utvärderingarna är gjorda på beställning från MTPrådet på SKR. Källa: TLV

Rapporten TLV har i sin rapport jämfört olika metoder för att diagnosticera förmaksflimmer. Rapporten visar att vårdkedjan med Zenicors tum-EKG i primärvården ger en kostnadsbesparing på 384 kronor per utredning och patient jämfört med den idag vanligaste metoden i sjukvården. Zenicors tum-EKG innebär att patienten själv registrerar sitt EKG och att det automatiskt sänds till en central databas hos vårdgivaren, vilket gör diagnosticeringen enkel och säker.

Utvärderingarna: https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2022-02-07-halsoekonomiskbedomning-av-zenicor-ekg-vid-formaksflimmer.html https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2022-02-07-halsoekonomiskbedomning-av-coala-heart-monitor-pro-vid-formaksflimmer.html https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2022-02-07-halsoekonomiskbedomning-av-kardiamobile-vid-formaksflimmer.html

#1 2022

25

”Vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag men vi kan i dagsläget inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar. Vi vet efter erfarenheter från Australien att ett hjärta kan klara cirka sex timmar i boxen med goda resultat.” Foto: Canstock,arkiv.

Så utvecklades hjärtboxen som användes vid transplantation av ett grishjärta ”Hjärtboxen kan skapa helt nya möjligheter för patienter i väntan på hjärttransplantation.”

Det säger Johan Nilsson, thoraxkirurg vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på den specialbyggda box som nyligen används 26

#1 2022

i samband med den unika transplantationen av ett grishjärta till en man i USA. Det här är historien om hur boxen utvecklades – och vad den kan komma att innebära för framtidens hjärtpatienter.

Forskningen som lett fram till den nya preservationsmetoden med hjärtboxen har pågått i mer än 20 år och letts av Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och senior professor vid Lund universitet.

Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning.

– Att hjärtboxen användes vid transplantationen i USA visar att den kan vara ett viktigt verktyg i samband med transplantationer för att bevara hjärtat på ett så bra sätt som möjligt innan det opereras in i patienten. Att boxen fungerar bra och är säker stöds av de studier vi gjort här på Skånes universitetssjukhus, säger Johan Nilsson, överläkare inom thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och lektor vid Lunds universitet.

Första transplantationen till människa 2017

Den första versionen av hjärtboxen användes vid en transplantation av ett mänskligt hjärta till en patient första gången sommaren 2017. Våren 2020 publicerade Johan Nilsson och hans forskarkollegor resultaten av en första klinisk pilotstudie där metoden utvärderats.

– Vi undersökte och jämförde hur sex patienter mådde efter att de fått sina nya hjärtan och i vilken utsträckning de drabbades av komplikationer. Ingen av de sex patienter som hade fått nytt hjärta med den nya metoden hade drabbats av komplikationer, däremot såg vi komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen, berättar Johan Nilsson.

Sammanlagt 15 patienter inkluderades i pilotstudien

och nu pågår arbetet med att följa upp samtliga patienter.

Samtidigt pågår en studie med den senaste versionen av hjärtboxen, det vill säga samma modell som användes vid den uppmärksammade transplantationen av ett grishjärta till en människa i Maryland i USA. 20 patienter deltar så här långt i studien som totalt ska omfatta 66 patienter.

– Vi undersöker nu bland annat om hjärtboxen kan minska risken för avstötning av det nya organet. Detta är något man sett tecken på i djurstudier och skulle kunna vara en bidragande orsak till de senaste framgångarna inom xenotransplantation (transplantation från djur till människa).

Johan Nilsson, Thoraxkirurg Foto: SUS

Längre förvaring öppnar nya möjligheter

Förhoppningen är att ett hjärta ska kunna förvaras uppemot tolv timmar i den specialbyggda boxen, att jämföra med de cirka fyra timmar som är möjligt med dagens metod.

– Vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag men vi kan i dagsläget inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar. Vi vet efter erfarenheter från Australien att ett hjärta kan klara cirka sex timmar i boxen med goda resultat. Om vi genom fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar och det skulle också underlätta förberedelserna inför operation. Det skulle göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson.

Viktoria Jernryd, Perfusionist.

Foto: SUS

Källa: Skånes universitetssjukhus

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#1 2022

27

”Hypotyreos är den vanligaste endokrina rubbningen i världen.

Tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomarna står de för en betydande andel av den globala sjukvårdsbördan. För att förstå sambandet mellan dessa två sjukdomar behöver man känna till sköldkörtelhormonernas betydelse för det kardiovaskulära systemet”.

Foto: Canstock, arkiv.

28

#1 2022

Sköldkörtelhormonet T3 och hjärtkärlsystemet Vilken koppling finns mellan T3, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes? Kan kardiovaskulär sjukdom behandlas med sköldkörtelhormoner?

Vilket underlag finns för den gamla och alltjämt rådande dogmen ”TSH under referensområdet vid substitutionsbehandling kan leda till förmaksflimmer och hjärtinfarkt?” Subklinisk hypotyreos, d v s lätt förhöjt TSH, men T4/T3 inom referensområdet vilka konsekvenser kan det få för hjärt-kärlsystemet?

För att få svar på frågorna har ett stort antal artiklar som berör sköldkörtelhormonerna och hjärt-kärlsystemet studerats av undertecknad artikelförfattare.

Sköldkörtelhormonerna har en central roll i det kardiovaskulära systemet. Det finns rikligt med receptorer för sköldkörtelhormonerna i hjärtat och i blodkärlen. Sköldkörtelhormonerna kan variera lokalt på vävnadsnivå oberoende av nivåerna i blodet. Om nivåerna i hjärtat blir låga uppstår lokalt en kardiell vävnadshypotyreos (Vale).

Sambandet mellan hjärtat och sköldkörteln kopplas till ett gemensamt anlage innan den embryonala differentieringen till två organen äger rum.

Hypotyreos är den vanligaste endokrina rubbningen i världen. Tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomarna står de för en betydande andel av den globala sjukvårdsbördan. För att förstå sambandet mellan dessa två sjukdomar behöver man känna till sköldkörtelhormonernas betydelse för det kardiovaskulära systemet (Hafe, Jabbar, Klein, Paschou, Razvi).

Vad händer i hjärt-kärlsystemet när det aktiva sköldkörtelhormonet T3 blir för lågt på vävnadsnivå?

• eNOS - (endothelial nitric oxide synthase) minskar.

Enzymet NOS bildar i endotelet gasen kväveoxid (NO).

Man kan se NO som en gas som ska spänna ut det innersta lagret, endoletet, i kärlväggarna. Minskad NOsyntes leder till ökad artärstelhet och högt blodtryck.

Afterload d v s trycket som ska pumpa blodet mot aorta- och pulmonalisklaffarna ökar, vilket kan orsaka hjärtsvikt. Artärstelheten är en stark markör för dödlighet i vaskulär sjukdom. Pulsvågshastigheten, PWV, Pulse Wave Velocity är ett mått på artärstelheten.

• NO-brist - förutom att det leder till artärstelhet och högt blodtryck leder det även till sänkt signalförmedling för mitokondriogensen (nybildningen av mitokondrier).

Mitokondrierna är cellernas kraftstationer som omvandlar

kostens energi till den kemiska energin ATP, adenosintrifosfat. Med färre mitokondrier och sänkt energiproduktion ökar den oxidativa stressen.

• Nedsatt kodning för LDL-receptorer leder till högt LDL-kolesterol. Högt LDL-kolesterol tillsammans med den lågaktiva inflammationen, som uppstår vid låg ämnesomsättning, gynnar åderförkalksutvecklingen.

• Högt diastoliskt blodtryck uppstår till följd av störd kalciumcykel i sakromeren. Vid lågt T3 på cellnivå minskar kodningen för SERCA2, ett kalciumATPas, som kräver mycket energi i form av ATP. Efter en muskelkontraktion ska kalciumATPas pumpa tillbaka kalcium till det sarcoendoplasmatiska retiklet i hjärtmuskelcellen. Kalcium styr hjärtmuskelcellens kontraktion - relaxation vilket påverkar slutvolymen och trycket.

•L ägre cardiac output, slagvolymen minskar. Muskelfibrernas kontraktilitet, sammandragning, försvagas vilket gör att ejektionsfraktionen, EF, måttet på hjärtats pumpförmåga minskar.

• Högt kärlmotstånd, T3 har en direktverkande dilaterande effekt på den glatta muskelaturen i artärerna. Vid T3-brist ökar kärlmotståndet och blodtrycket stiger.

• Myocardiet och kärlsystemet har rikligt med receptorer för T3. Vid lågt T3 på cellnivå minskar kodningen för muskelcellerna som bildar hjärtats form och funktion.

Vidare minskar kodning för jonkanaler och ATPaser i plasmamembranet vilket medför konsekvenser såväl för pumpförmågan som för olika former av arytmier.

T3 verkar både på genomet d v s kodar för nya byggstenar till proteiner och hormoner men har även en direkt ”icke genomisk” stimulerande effekt på jonkanaler och ATPaser i cellmembranet.

• Minskad syntes av mitokondrier, genuttrycket, kodningen för transskriptionsfaktorerna minskar. De reglerar kärnDNA och mitokondrieDNA vilket krävs för nybildning av mitokondrier • Fibrosökning i hjärtmuskeln på bekostnad av den annars normala a -myosinsyntesen som T3 kodar för.

•Ö kad inflammation, inflammationsmarkörerna Il-6, TNF och CRP stiger.

• EKG-förändring såsom sinusbradykardi, low-voltage EKG och långt QT intervall vilket kan ge upphov till torsade de pointes. Torsade de pointes är en speciell variant av ventrikeltakykardi som kan leda till plötslig hjärtdöd. Ventrikulära extraslag är vanliga vid hypotyreos medan supraventrikulära extraslag förekommer oftare vid förhöjd ämnesomsättning.

•F örmaksflimmer är vanligare vid låg ämnesomsättning #1 2022

29

”Kardiell vävnadshypotyreos orsakad av låg T3-nivå i hjärtat kan få allvarliga konsekvenser för cirkulationssystemet. Vid T3-brist minskar nybildningen av hjärtmuskelceller och muskel­ kontraktionen försvagas. Förmak och kammare dilateras (tänjs ut) vilket påverkar sinusknutans normala elektriska impulser. ANP (atrial natriure­ tic peptide) och BNP (brain natriuretic peptid) är hormoner som insöndras med stigande grad av hjärtsvikt. Det föreligger ett omvänt förhållande mellan T3 och BNP, lågt T3 i hjärtmuskelcellen ger högt BNP. BNP är en markör för kardiell väv­ nadshypotyreos”. Foto: Canstock, arkiv.

på cellnivå än vid förhöjd ämnesomsättning. En stor studie som undersökte sambandet förmaksflimmer och T3 visade att risken för förmaksarytmier var högre vid T3 i nedre referensområdet och lägre vid T3 i övre referensområdet (Anderson).

Sköldkörtelhormonerna har en central roll i den kardiovaskulära homeostasen. Det är T3 som stimulerar både den diastoliska hjärtrelaxationen och den systoliska hjärtkontraktionen.

Kardiell vävnadshypotyreos orsakad av låg T3-nivå i hjärtat kan få allvarliga konsekvenser för cirkulationssystemet.

Vid T3-brist minskar nybildningen av hjärtmuskel-celler och muskelkontraktionen försvagas. Förmak och kammare dilateras (tänjs ut) vilket påverkar sinusknutans normala elektriska impulser. ANP (atrial natriuretic peptide) och BNP (brain natriuretic peptid) är hormoner som insöndras med stigande grad av hjärtsvikt. Det föreligger ett omvänt förhållande mellan T3 och BNP, lågt T3 i hjärtmuskelcellen ger högt BNP. BNP är en markör för kardiell vävnadshypotyreos. (Wang) Även smärre förändringar i sköldkörtelhormontillgången kan få stor inverkan på det kardiovaskulära systemet. Det finns ingen korrelation mellan TSH och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, däremot föreligger en korrelation mellan T3 på vävnadsnivå och hjärt-kärlsjukdom.

Subklinisk hypotyreos är en laboratoriemässig definition – lätt förhöjt TSH men normala värden för T4,T3 – ett lab.svar som många skulle bedöma som ”normalt”. Även vid subklinisk hypotyreos föreligger mellan 20–80% ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet (Razvi). Den s k Rotterdamstudien visade att äldre kvinnor med subklinisk hypotyreos hade ökad förekomst av ateroskleros i aorta.

Man fann att subklinisk hypotyreos utgjorde en högre riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar än förhöjda blodfetter, förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker och rökning. Denna risk kan inte tillskrivas det lätt förhöjda TSH utan är resultatet av lågt T3 på cellnivå med dess konsekvenser för hjärt-kärlsystemet.

Low T3 syndrom, LTS, vilket innebär lågt fritt T3 30

#1 2022

men T4 och TSH inom referensområdet, kan ses vid allvarlig sjukdom, vid akut hjärtinfarkt och vid lågt energiintag. För att minska energibehovet under sjukdomstiden minskas insöndringen av TRH-TSH från hypotalamus-hypofys vilket leder till sänkt produktion av sköldkörtelhormonerna. Dejodinaserna på vävnadsnivå bestämmer T3-tillgången i vävnaderna. Vid sjukdom stiger inflammationsmarkörerna. En sådan markör är Il-6 som blockerar dejodinas 2 varvid konverteringen T4 till T3 hämmas. På cellnivå ökar enzymet dejodinas 3 vilket inaktiverar det aktiva T3 och vävnadshypotyreos utvecklas (von Hafe, Gerdes et Iervasi).

Oavsett vilka mekanismer som leder till lågt T3 i blodet så är fritt lågt T3 (TSH och T4 inom referensområdet) en stark prediktor för hjärtsvikt och hjärtdöd (Biegelmeyer).

Vid hjärtinfarkt sjunker T3 varvid remodelleringsprocessen tar vid, en process som ska läka skadeområdet.

Skadade hjärtmuskelceller ersätts med fibros. På gennivå i hjärtcellen reaktiveras det fetala genprogrammet som driver cellerna tillbaka till stadiet före differentieringen. Om det embryonala programmet styrt utvecklingen av hjärtat, så kan det på nytt differentieras till normala hjärtceller under förutsättning att T3 når generna i cellerna. T3 i lågdos bildar nya normala kontraktila hjärtmuskelceller i stället för de skadade. T3 stimulerar nybildningen av mitokondrier och nybildningen av blodkärl kring skadeområdet (Mastorci, Gerdes et Ojamaa).

T3 i lågdos har en snabb och effektiv verkan. Det sänker både artärtrycket och det diastoliska trycket och det ökar slagvolymen. T3 behandlingen minskar risken för förmaksarytmier och det förbättrar vänsterkammar kontraktiliteten (Rajagopalan).

T3 stimulerar genuttrycken (kodar) för alla strukturer till hjärt-kärlsystemet och det har en direktverkan på jonkanalerna i cellmembranet. Det har en antiinflammatorisk, antiischemisk och antifibrotisk effekt och det är en stark antioxidant.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) kännetecknas av utvidgade hjärtkammare och försämrad kammarfunktion med risk för hjärtsvikt och dödlighet. Det finns ett samband mellan DCM och låga nivåer av sköldkörtelhormoner. Vid hjärtsvikt stiger BNP som också blir en serummarkör för låg T3-nivå i hjärtat (Wang).

I hjärtmuskelcellen finns exakt samma gener för sköldkörtelhormonsyntesen som de i sköldkörteln. Vid dilaterad kardiomypati, DCM, förändras genuttrycken.

På vävnadsnivå i hjärtat stiger T4 medan T3 sjunker.

Lågt T3 i blodet och försämrad T3-syntes i hjärtvävnaden prognostiserar allvarlig kardiovaskulär utveckling.

Tillskott med T3 i låg dos har en hjärtskyddande effekt och kan användas i kliniken. Den rekommenderade dosen T3 vid behandling av DCM bör inte överstiga 0,2–0,4 μg/kg per dag (det vill säga 15–30 μg per dag, uppdelat på två eller tre administreringstillfällen) och cirka 1 μg/kg per dag för L-T4 (d v s 50–100 μg en gång dagligen) (Gil-Cayuela, Mastorci).

”En annan studie undersökte sambandet mellan T3 och metabolt syndrom hos medelålders kvinnor.

Man fann att T4 och T3 – inte TSH – korrelerade starkt till hjärt-kärlsjukdom hos kvinnorna med metabolt syndrom. I gruppen icke-metabolt syndrom korrelerade högt T3 till lägre blodsocker, högre insulinnivåer och lägre risk för hjärt-kärl­ sjukdom”. Foto: Canstock, arkiv.

Peripartumkardiomyopati, PPCM, en diagnos som är lätt att missa.

Gunnar Nyberg har i Medicinsk Access nr 8-9 2021 sammanfattat delar av A Barasas doktorsavhandling Peripartum Cardiomyopati and Heart Failure. (Peripartum omfattar månaderna före och efter förlossning). Den redovisade delen visade att vid PPCM föreligger artärstelhet, nedsatt endotelfunktion och nedsatt syntes av den vaskulära endoteliala tillväxtfaktorn.

De identifierade parametrarna, menar undertecknad artikelförfattare, kan kopplas till låg T3-nivå på cellnivå.

Genom att mäta pulsvågshastigheten som är ett mått på artärstelhet, och att överväga behandling med lågdos T3 skulle peripartumhjärtsvikten kunna lindras och kanske till och med rädda liv.

Under graviditet och förlossning utsätts hjärtat för särskild belastning. En graviditet förbrukar ungefär samma energimängd som motsvarande den som finns i 12 kg fett.

Hos en individ pumpar hjärtat varje timme ~ 280 liter blod. För att klara detta producerar och konsumerar hjärtat ungefär 30 kg ATP vaje dag! Hjärtat består till 28 % av mitokondrier (Boudina). T3 på cellnivå i hjärtat är ett nödvändigt hormon för nybildning av mitokondrier, för ATP-produktionen, för nybildning av hjärtmuskelceller, för pumpförmågan och för att jonkanalerna i hjärtcellsmembranet ska fungera.

Diabetes och hypotyreos är båda globala folkhälsosjukdomar

En koppling mellan typ 2-diabetes och sköldkörtelhormoner är den nedsatta T3-kodning för glukostransportproteinet. Normalt ska proteinet transportera blodsockret över cellmembranet in till cellen som svar på den ATP-beroende insulinstimuleringen. Vid låga nivåer av transportproteinet ökar blodsockret. T3 kodar även för adenosinnukleotidtransportproteinet, ANT, ett protein som transporterar ATP ut från innermembranet i mitokondrien. Nedsatt kodning för ANT leder till energibrist i cellerna och en ökning av den oxidativa stressen.

I en jämförande studie av sköldkörtelhormoner hos typ 2-diabetiker och icke-diabetiker fann man signifikant lägre T3 i blodet i diabetesgruppen. Däremot var det ingen större skillnad mellan grupperna när det gällde T4 och TSH (Islam).

En annan studie undersökte sambandet mellan T3 och metabolt syndrom hos medelålders kvinnor.

Man fann att T4 och T3 – inte TSH – korrelerade starkt till hjärt-kärlsjukdom hos kvinnorna med metabolt syndrom. I gruppen icke-metabolt syndrom korrelerade högt T3 till lägre blodsocker, högre insulinnivåer och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom (Luna-Vazquez).

Studier på råtta som inducerats till diabetes visade låga T3-nivåer i hjärtvävnaden trots att blodvärdena för TSH, T4 och T3 var inom referensområdet. Nivåerna i hjärtvävnaden korrelerade inte till värdena i blodet. För att återställa T3-nivån i hjärtvävnaden och hjärtfunktionen krävdes inte mindre än en trefaldig dosökning av T3 (Weltman).

Neuropatisk smärta förekommer

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken vid diabetes. Enligt forskaren M. Gerdes triggar diabetes igång en kardiell vävnadshypotyreos som bedöms vara främsta orsaken till hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker.

Behandling med lågdos T3 till diabetiker kan förhindra progress av hjärtsjukdom. Men frågan är om det inte är lågt T3 på cellnivå som triggar igång diabetes med dess konsekvenser för kärlsystemet. Kärlförändringarna förklaras ju av de negativa följderna för endotelet som lågt T3 på cellnivå orsakar.

Trots nya blodsockersänkande behandlingar har inte kardiovaskulära följdkomplikationer kunnat avvärjas.

För detta krävs en ny kompletterande behandling som specifikt inriktas mot utvecklingen av kärlförändringar.

Här har man funnit att T3 med dess gynnsamma effekter på endotelet kan förbättra flödet i kranskärlen, i de perifera artärerna och i njurarna.

Kärlförändringar som är kopplade till låga T3-nivåer i vävnaderna återspeglas inte i blodnivåerna. Lågdos T3 är en säker och billig tilläggsbehandling (Gerdes).

Det finns även en koppling mellan lågt T3 i vävnaden och diabetesneuropati. En neurofysiologisk undersökning visade att vid diabetesneuropati så var både nervledningshastigheten och amplituden låga vilket korrelerade till lågt T3 (Zhu). Neuropatisk smärta förekommer även vid hypotyreos.

Enligt rådande dogm anses sköldkörtelhormonbehandling, som inte styrs till referensområdet för TSH, utgöra hög risk för förmaksflimmer och hjärtinfarkt. Tvärtom, #1 2022

31

studier har visat att det är lågt T3 på cellnivå och T3 i nedre eller under referensområdet som utgör allvarlig risk för hjärt-kärlsjukdom och död. Studier har även visat att vid endast T4-behandling för hypotyreos ökar T4 medan T3 och TSH minskar. Lägre nivå av det aktiva T3 hormonet kan förklarar otillräcklig restitution hos vissa behandlade hypotyreospatienter (Werneck de Castro, Ettleson) T3 är inte ”bara” ett sköldkörtelhormon. T3 ger förutsättningar för liv och livets funktioner. Det spänner tvärvetenskapligt och kan inte vara reserverat till endokrinologernas provtagningssvep vid sköldkörtelsjukdomar.

Man måste skilja på organet sköldkörteln och på sköldkörtelhormonerna på vävnadsnivå eftersom det inte finns någon korrelation mellan nivåerna i blodet och i vävnaderna. Den gemensamma faktorn till många av våra folkhälsosjukdomar är otillräcklig T3-tillgång på vävnadsnivå – inte minst när det kommer till hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och metabolt syndrom. T3-nivån bör inte ligga i nedre referensområdet utan snarare i mitten eller i övre referensområdet.

Syftet med artikeln har varit att understryka betydelsen av T3 för gynnsam påverkan av våra folkhälsosjukdomar.

Utrymmet tillåter endast ett fåtal referenser och den redogör heller inte för de olika T3-doserna vid behandling av hjärtkärl-sjukdom.

Den kliniska och molekylära forskningen har banat väg för ett PARADIGMSKIFTE. När vi nu har facit måste vi också börja tillämpa det. Endokrinologer, kardiologer, diabetologer och allmänläkare behöver alla ta del av aktuell forskning, om inte riskerar ohälsotalen öka såväl på individ- som på folkhälsonivå.

HELENA ROOTH SVENSSON Senior läkare Specialist allmänmedicin Författare till boken ”Sköldkörteln och mycket mer” forlag@heroscare.se www.heroscare.se

Referenser Anderson JL, Jacobs V, Heidi M et al. Free thyroxine within the normal reference range predicts risk of atrial fibrillation. Journal of Cardiovascular Electrophysiology, January 2020.

Biegelmeyer E, Scanagata I, Alves L. Reveilleau M et al. T3 as predictor of mortality in any cause non-critically ill patients. Endocr Connect. 2021 Jul 28;10(8):852–860.

Boudina S. Role of Mitochondria in Cardiovascular Comorbidities Associated with Obesity and Type 2 Diabetes. Chapter 11 - Mitochondria in Obesity and Type 2 Diabetes. Editor(s): Béatrice Morio, Luc Pénicaud, Michel Rigoulet, Academic Press 2019, Ettleson MD, Bianco AC. Individualized Therapy for Hypothyroidism: Is T4 Enough for Everyone? J Clin Endocrinol Metab. 2020 Sep 1;105(9):e3090–104.

Gerdes AM, Ojamaa K. Thyroid Hormone and Cardioprotection. Compr Physiol. 2016 Jun 13;6(3):1199.

Gerdes M, Iervasi G. Thyroid Replacement Therapy and Heart Failure. Circulation. 2010;122:385–393.

Gerdes M. Restoring thyroid hormones in heart may prevent heart disease from diabetes New York Institute of Technology. ”Restoring thyroid hormones in heart may prevent heart disease from diabetes.” ScienceDaily, 25 June 2014.

Gil-Cayuela C, Ortega A, Tarazón E et al. Myocardium of patients with dilated cardiomyopathy presents altered expression of genes involved in thyroid hormone biosynthesis. PLoS ONE 13(1). 2018.

Hafe von M, Neves JS,Vale C et al. The impact of thyroid hormone dysfunction on ischemic heart disease. Endocrine connections vol. 8,5 (2019): R76–R90.

Islam S, Yesmine S, Kahn SA et al. A comparative study of thyroid hormone levels in diabetic and non-diabetic patients. Southeast Asian J Trop Med Public Health 2008 Sep 39(5).

Jabbar A, Pingitore A, Pearce SH et al. Thyroid hormones and cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol. 2017 Jan;14(1):39–55.

Klein I, Danzi S. Thyroid Disease and the Heart. Current Problems in Cardiology. Volume 41, Issue 2, February 2016.

Luna-Vazquez F, Cruz-Lumbreras R, Rodríguez-Castelán J et al. Association between the serum concentration of triiodothyronine with components of metabolic syndrome, cardiovascular risk, and diet in euthyroid post-menopausal women without and with metabolic syndrome. Springerplus. 2014;3:266.

Mastorci F, Sabatino L, Vassalle C, Pingitore A. Cardioprotection and Thyroid Hormones in the Clinical Setting of Heart Failure.

Front Endocrinol (Lausanne). 2020 Jan 28;10:927.

Paschou SA, Bletsa, E, Stampouloglou PK et al. Thyroid disorders and cardiovascular manifestations: an update. Endocrine (2022).

Rajagopalan V, Zhang Y, Ojamaa K et al. Safe Oral Triiodo-L-Thyronine Therapy Protects from Post-Infarct Cardiac Dysfunction and Arrhythmias without Cardiovascular Adverse Effects. PLoS One. 2016 Mar 16;11(3).

Razvi S, Jabbar A, Pingitore A et al. Thyroid Hormones and Cardiovascular Function and Diseases. J Am Coll Cardiol. 2018 Apr 24;71(16):1781–96.

Vale C, Neves JS, von Hafe M et al. The Role of Thyroid Hormones in Heart Failure. Cardiovasc Drugs Ther. 2019 Apr;33(2):179188.

Wang K, Ojamaa K, Samuels A et al. BNP as a New Biomarker of Cardiac Thyroid Hormone Function. Front Physiol. 2020 Jul 9;11:729.

Weltman NY, Ojamaa K, Schlenker EH et al. Low-Dose T3 Replacement Restores Depressed Cardiac T3 Levels, Preserves Coronary Microvasculature and Attenuates Cardiac Dysfunction in Experimental Diabetes Mellitus. Mol Med 20, 302–312 (2014).

Werneck de Castro JP, Fonseca TL, Ueta CB et al. Differences in hypothalamic type 2 deiodinase ubiquitination explain localized sensitivity to thyroxine. J Clin Invest. 2015 Feb;125(2):769–81.

Zhu FF, Yang LZ. The Association Between the Levels of Thyroid Hormones and Peripheral Nerve Conduction in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Exp Clin Endocrinol Diabetes, 2018 Sep;126(8):493–504.

Läs även tidigare artiklar av Helena Rooth Svensson i Medicinsk Access Vad förenar Långtidscovid-19, ME-CFS Nr 2 2021 sid 36–39.

TSH – Tyreoidea stimulerande hormon ett vanligt blodprov vid utredning av trötthet Nr 8/9 2019 sid 19–21.

Hypotyeros – en negligerad folkhälsosjukdom Nr 7 2018 sid 42–43.

Hypotyreos – den försummade folkhälsosjukdomen Nr 1 2018 sid 29–31.

Kemikalier och sköldkörtelhormonerna Nr 7 2017 sid 32–35.

Hypotyreos, Subklinisk hypotyreos & Vävnadshypotyreos Nr 1 2017 sid 42–46.

Uppdatera Hypotyreosbehandlingen NU! Nr 6 2016 sid 22–24.

Sköldkörtelhormonerna och hjärtat Nr 3 2016 sid 42–44. ”Dags att sänka referensvärdet för TSH” Nr 4/5 2014 sid 54–55.

32

#1 2022

”Studien visar även att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60.000 år sedan.

Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, båda sjukdomar som kopplats till oxidativ stress” Foto: Canstock, arkiv.

Moderna människan utvecklade ett effektivare skydd mot oxidativ stress Endast en bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. De fann att personer som bär på neandertalvarianten av proteinet har en flerfaldigt ökad risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.

Vad som gör den moderna människan unik är en fråga som länge gäckat forskare. Ett sätt att angripa frågan är att studera de proteiner, eller byggstenar, i kroppen som har en förändring jämfört med våra föregångare och som bärs av nästan alla nu levande människor. Det finns runt 100 proteiner som har en sådan unik förändring. Ett av dessa är proteinet glutationreduktas som är en del av kroppens försvar mot oxidativ stress.

Studien som är publicerad i tidskriften Science Advances har undersökt förändringen av glutationreduktas i detalj och har letts av Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi och Svante Pääbo vid Max Planck Institutet. De kunde visa att neandertalproteinet skapade fler reaktiva

syreradikaler som är orsaken bakom oxidativ stress. Det är den tredje unika förändringen hos människan som studerats hittills.

Bär på neandertalproteinet

Studien visar även att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60.000 år sedan. Idag förekommer det främst hos personer på den indiska subkontinenten där 1–2 procent beräknas bära på neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, båda sjukdomar som kopplats till oxidativ stress.

– Riskökningarna vi ser är stora med flerfaldigt ökad risk för både inflammatorisk tarmsjukdom och kärlsjukdom, säger Hugo Zeberg.

Varför just den här förändring kom att bli en av de unika förändringarna som nästan alla moderna människor bär på har forskarna bara teorier om.

– Att bromsa oxidativ stress är lite som att hindra något från att rosta så mycket. Kanske är det faktum att vi lever längre något som drivit den här förändringen, spekulerar Svante Pääbo.

Källa: Karolinska Institutet

Hugo Zeberg, biträdande lektor.

Institutionen för neurovetenskap. KI. Max Planck Institutet.

Foto: Privat.

Svante Pääbo.

Max Planck Institutet.

Foto: Privat.

Publikation: “A substitution in the glutathione reductase lowers electron leakage and inflammation in modern humans”. Lucia Coppo, Pradeep Mishra, Nora Siefert, Arne Holmgren, Svante Pääbo och Hugo Zeberg. Science Advances, online 5 januari, 2022, doi: 10.1126/ sciadv.abm1148 Forskningen finansierades av NOMIS Foundation, Max Planck Society, Jeanssons Stiftelser och Magnus Bergvalls Stiftelse.

Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

#1 2022

33

Stamcellsoperation. ”Det är första gången behandlingen ges till ett foster på det här sättet i en klinisk prövning, men i en annan del av samma studie har stamceller av den här typen givits till tolv spädbarn, utan komplikationer”.

Foto: Catarina Thepper.

34

#1 2022

Karolinska först i världen med att ge stamceller till foster med svår benskörhet En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln. På så sätt hoppas man öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett.

Osteogenesis imperfecta är en medfödd genetisk sjukdom där proteinet kollagen typ 1 är defekt eller produceras i för liten mängd, vilket gör att skelettet inte kan lagra tillräckligt med kalk och bli starkt. Skelettet omsätts också för snabbt, vilket bidrar till svagheten.

De som lever med den allvarliga formen av sjukdomen kan, utan behandling, få hundratals frakturer under ett liv. De kan också drabbas av en extrem överböjlighet i ledband och ligament, sammantryckta ryggkotor och stora smärtor.

Idag är prognosen bättre för barn som föds med sjukdomen eftersom det finns ett läkemedel. Operationer och återkommande besök hos sjukgymnast gör också mycket.

Svår osteogenesis imperfecta innebär dock fortfarande att man blir kortvuxen och får besvär med brutna ben, även om det inte är lika stor omfattning som förr, säger Eva Åström, läkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och huvudprövare för BOOSTB4-studien. Den svåra formen av osteogenesis imperfecta är mycket ovanliga, i Sverige föds ungefär 5 barn per år med den.

Den 18:e november 2021 genomfördes den första prenatala (innan födseln) transplantationen av benbildande stamceller till en patient med svår osteogenesis imperfecta.

Familjen kom från Tyskland till Karolinska Universitetssjukhuset inom ramen för EU-samarbetet BOOSTB4.

Injektion via navelsträngen

Tidigare forskning visar att det finns goda möjligheter för att behandlingen ska vara till nytta. Teorin är att stamcellerna söker sig till skelettet där de kan hjälpa till med benbildningen, säger Cecilia Götherström, forskare på Karolinska institutet, som utvecklar den här typen av stamceller.

Det är första gången behandlingen ges till ett foster på det här sättet i en klinisk prövning, men i en annan del av samma studie har stamceller av den här typen givits till tolv spädbarn, utan komplikationer.

Orsaken till att vi vill ge stamcellerna redan innan

Eva Åström, läkare på Ast­ rid Lindgrens Barnsjukhus.

Foto: Privat.

Stamcellsspruta. Foto: Catarina Thepper.

födseln är att färre av cellerna filtreras bort av lungorna då ett foster har annorlunda blodcirkulation och inte börjat andas på vanligt sätt ännu. Behandlingen får därför förutsättningar att bli mer effektiv. Det är förstås också positivt att kunna påverka barnets benbildning så tidigt i livet som möjligt, säger Eva Åström.

Behandlingen med stamcellerna till fostret sker som en injektion via navelsträngen på Centrum för Fostermedicin, landets enda center för nationell högspecialiserad vård på området.

Det är samma typ av ingrepp som vi använder när ett foster behöver en blodtransfusion, vilket är något vi gör 1-2 gånger i veckan, berättar Peter Lindgren, verksamhetschef för Centrum för fostermedicin.

Cecilia Göther­ ström, forskare Karolinska i nstitutet.

Foto: Jacob Sjöman.

Tre ofödda barn fått behandlingen

Efter ingreppet och minutiös övervakning dygnen efteråt mådde både mamma son bra. Barnet är nu fött och kommer att återvända till Karolinska Universitetssjukhuset för att upprepa behandlingen när barnet är 3-5 månader.

Hittills har nu tre ofödda barn fått behandlingen, som är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten.

Forskningsprojektet är en del av Horizon 2020programmet, EU:s största satsning på forskning och innovation samt Vetenskapsrådet. Karolinska Institutet är sponsor för den kliniska prövningen. Stamcellerna tillverkas på speciallaboratoriet Vecura på Karolinska Universitetssjukhuset.

Peter Lindgren, verksamhetschef för Centrum för fostermedicin.

Foto: Anne Björkman.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset #1 2022

35

Det verkar finnas några huvudsakliga orsaker till varför personer väljer att varken vaccinera sig eller sina barn. En orsak är att man ideologiskt motsätter sig vaccinet, antingen på grund av religion eller politiska uppfattningar. Detta kan även grunda sig i misstro mot staten eller andra institutioner som vill introducera ett vaccin. En vanlig orsak är att man värnar om allas rätt att själva välja om man vill bli vaccinerad eller inte. Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin.

Om du inte förstår hur ett vaccin verkar kan det vara svårt att förstå att det inte är farligt att spruta in komponenter av virus eller bakterier i kroppen. Kanske kan inte dessa människor förstå hur många som skyddas mot sjukdomar eller hur farliga sjukdomarna kan vara för befolkningen eller för olika riskgrupper. Har du ingen grundkunskap i ämnet är det även lätt att falla för de konspirationsteorier som finns.

Foto: Canstock arkiv.

Vaccinmotståndets

historia och nutid - del 1 Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner.

Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Detta har haft en stor påverkan på synen på vaccin och individers vilja att vaccinera sig men dessa tragiska händelser har också resulterat i att vaccin blivit mycket säkrare. Här ges en översikt av några sådana historiska händelser och dessas betydelse för debatten.

De senaste århundradena har livslängden och välståndet ökat markant. Livslängden har ökat från cirka 50 år till över 80 år i många utvecklade länder. Detta brukar härledas till tre olika förändringar eller uppfinningar: en förbättrad hygien, antibiotika och vaccin. Av dessa är det endast vaccin som kunnat utrota en sjukdom helt då smittkoppor inte längre kan hittas i befolkningar någonstans i världen.1,2 Före vaccinet uppfanns användes en metod kallad variolation för att skydda befolkningen mot sjukdom.

36

#1 2022

Variolation kan spåras tusen år bakåt i tiden till buddistiska nunnor i delar av Asien. De hade utvecklat metoder för att skydda sig specifikt mot smittkoppor då denna var en av de farligaste sjukdomarna innan vaccinet lyckades utrota den. Variolation gick ut på att var togs från ett sår på en sjuk person vilket sedan användes för att infektera en frisk person. Det gjordes antingen via ett existerande sår hos den friska personen eller genom att åstadkomma ett sår och infektera detta. Det var väldigt viktigt att varet togs från en person med endast milda symptom av smittkoppor. På detta sätt försäkrades patienterna om att de fick en överkomlig version av sjukdomen. De som utsattes för variolation insjuknade efter proceduren i smittkoppor vilket gjorde att de blev immuna mot sjukdomen och då skyddade från att få en allvarligare version av sjukdomen.

Variolation spred sig senare till det område som idag är Turkiet (på 1700-talet var området en del av det Ottomanska imperiet). Där levde Lady Mary Wortley Montagu med sin man som var den brittiske ambassadören i landet.

Lady Montagu lät sitt äldsta barn bli skyddat mot smittkoppor genom variolation under ett pågående utbrott i lokalsamhället. Hon skrev sedan hem till vännerna i England och berättade om den kontroversiella metoden. År 1721 lät hon sitt yngre barn genomgå proceduren hemma i England under ett pågående utbrott.

Variolation bemöttes både positivt och negativt i Europa

och i andra delar av den moderna världen när metoden introducerades. Många i de välutbildade hushållen och de övre samhällsklasserna ställde sig positivt till variolation. Ett exempel är den brittiska kungafamiljen som lät sina barn genomgå proceduren. Andra var mer skeptiskt inställda som till exempel många av invånarna i Boston.

Där ville pastorn Cotton Mather och hans läkare Zabdiel Boylston införa variolation som svar på den epidemi av smittkoppor som ägde rum år 1721. Filosofin under denna period var att man inte skulle arbeta emot Gud vilket många ansåg att variolation gjorde. Kritikerna menade på att: “all that is the handiwork of nature is good; all that is the handiwork of man is harmful”.3-7 Några år senare blev en läkare i Skottland vid namn Edward Jenner informerad av en kvinna, som tidigare arbetat på en gård med att mjölka kor, att hon inte kunde få smittkoppor. Orsaken till detta var att hon tidigare haft kokoppor, något som hon och många andra blivit smittade av på olika gårdar. Ingen av de som haft kokoppor blev sjuka i smittkoppor under följande epidemier och de ansåg sig därför vara immuna. Jenner började undersöka möjligheten av att det mycket mindre allvarliga kokoppsviruset kunde skydda mot smittkoppor.

Om det stämde så skulle man inte längre behöva använda sig av variolation, som även om detta var mycket mindre riskfyllt än att bli smittad av smittkoppor på ett

naturligt sätt ändå innebar risker, även risk att dö. Den 14 maj år 1796 utförde Jenner sin första vaccination med kokoppsvirus på en 8-årig pojke. Smittkoppor var innan vaccinationens introduktion orsaken till mellan 8% och 20% av alla dödsfall, bara i Europa. En bok som publicerades av Jenner blev en stor framgång och metoden spred sig snabbt till andra länder i Europa och även till Nordoch Sydamerika. Redan i början av 1800-talet var vaccin vanligt förekommande samtidigt som motståndet mot metoden växte.1, 3-6, 8, 9 Vaccination är metoden att skydda en individ från eventuella framtida sjukdomar eller symptom. Detta genom att utsätta personen för en substans som stimulerar kroppens produktion av bland annat antikroppar och andra delar av immunförsvaret. På så sätt är kroppens immunförsvar förberett för att övervinna framtida infektioner av den specifika sjukdomen.

Värt att tillägga är att Benjamin Jesty egentligen var först med att vaccinera en människa. År 1774 injicerade han hela sin familj med kokoppsvirus under en pågående epidemi av smittkoppor i Storbritannien. Han var bonde och hade som många andra som arbetade på gårdar insett att kokoppor verkade hjälpa mot smittkoppor.10 Under de efterföljande åren började osanningar spridas om vaccinet mot smittkoppor.

Eftersom kokoppsviruset extraherades från kor blev #1 2022

37

vissa i allmänheten rädda att vaccinet skulle göra de människor som erhöll detta till en blandning av ko och människa. Målningar och plakat spreds som visade människor med hovar och horn. Det kom att kallas ”minotaurization”. År 1853 grundades The Anti-vaccination League i Storbritannien vilket var den första organisation som aktivt och strukturerat arbetade mot vaccin. Konceptet spred sig senare till andra länder.6 Stora demonstrationer hölls även på flera platser runt om i världen som respons på olika vaccin eller de lagar olika Edward Jenner regeringar ville införa. Lagar som skulle (1749–1823) leda till obligatoriska vaccinationer för alla barn utan att föräldrarna kunde invända.

Exempelvis genomfördes demonstrationer i Montreal och Leicester år 1885, där det till största delen var arbetare och personer med lägre social status som deltog. Vissa som var kritiska mot vaccin var dock utbildade och även ledande inom sina områden. Alfred Russel Wallace var en sådan person. Wallace var med om att formulera idén om evolutionen och tanken om naturligt urval tillsammans med Charles Darwin. Även om Wallace var banbrytande inom sitt område var han öppet kritisk mot vaccinationer och hur dessa fungerade.4-6, 9, 11, 12 Det dröjde hela 89 år innan nästa vaccin kom i användning. År 1885 utvecklade Louis Pasteur från Frankrike ett vaccin som skulle hindra personer som blivit smittade av rabies att dö. Även detta vaccin framställdes med hjälp av djur. Material togs från döda kaniners hjärnor och vävnadsprov fick sedan stå för att torka tills viruset hade försvagats tillräckligt. Den här typen av vaccin ledde dock till att somliga vaccinerade fick rabies och det skulle dröja många decennier innan ett säkrare alternativ framställdes.

På 1950- och 60-talet lyckades man framställa ett rabiesvaccin med mindre risker genom att odla fram det i cellkulturer från bland annat mänskliga celler. Denna metod användes senare även för att ta fram vaccin mot polio och mässling.5, 8 Under tiden det tog att förbättra rabiesvaccinet upptäckte forskare att det även gick att använda hela virus som man dödade eller inaktiverade istället för att försvaga.

Detta var ett säkrare alternativ jämfört med tidigare, då berörda virus inte kunde mutera tillbaka till den vilda typen (naturligt förekommande). En nackdel var dock att även om dessa typer av vaccin var säkrare så gav de också många biverkningar och kraftigare reaktioner hos de vaccinerade. Senare visade det sig även att vaccinen inte gav så gott skydd som förväntat.5 Historiskt sett har det tyvärr inträffat några omtalade katastrofer där vaccin eller dess handhavande visat sig vara felaktiga och lett till olika biverkningar eller skador.

På 1880-talet blev det stora protester i Montreal, Kanada, där vaccineringarna mot smittkoppor hade lett till att ett antal personer blev sjuka. Många vägrade efter detta att vaccinera sig och menade på att vaccinet var farligt och skadligt.12 Ett annat exempel är det vaccin som gavs till nyfödda på ett sjukhus i Lübeck, Tyskland, mellan 1929 och 1930.

38

#1 2022

”Om en individ är infekterad med flera olika influensavirus kan dessa utbyta delar av sitt genom och nya kombinationer av influensavirus kan bildas.”. Foto: Canstock, arkiv.

Vaccinet var det nya Bacille Calmette-Guerin (BCG) vaccinet som skulle skydda mot tuberkulos. Det visade sig dock vara kontaminerat med tuberkulosbakterier och medförde att 90,6%, antingen blev sjuka eller dog.14 Under den första massvaccinationen mot polio i USA på 1950-talet inträffade bland annat en incident med ett felaktigt vaccin från en av tillverkarna, Cutter Laboratories. Följden blev att tusentals barn blev sjuka och en del dog i polio. Mer nyligen så har två olika vaccin mot svininfluensa fått oväntade och icke förutsedda negativa följder. År 1976 fick flera personer i USA Guillian-Barré syndrom (övergående neurologiska förlamningar och andra symptom) och åren 2009–2010 fick några hundra personer (mest barn och unga) narkolepsi i Sverige av vaccinet. Många andra länder drabbades även de av ökade fall av narkolepsi i samband med vaccinet. Det finns fler exempel där vaccinet i sig har fört med sig skada vilket har medfört negativa konsekvenser för all vaccinering.7, 12-16 Förutom att principen om vaccin har behövt överleva riktiga katastrofer har det även ställts mot lögner om vad vaccin kan leda till. Detta började redan när vaccin först kom och har sedan dess blivit ännu vanligare och fört med sig allvarliga konsekvenser. Två av de lögner som har haft störst inverkan på uppfattningen av vaccin och vaccintäckning härstammar från Storbritannien. År 1974 blev en läkare från Skottland övertygad om att vaccinet mot pertussis (kikhosta) kunde leda till hjärnskador hos barn.

Som en följd föll vaccintäckningen i Storbritannien mot pertussis från 77% till 33% vilket i sin tur ledde till tre epidemier varvid flera barn dog. Ett annat exempel som de flesta har hört talas om är Andrew Wakefields artikel i The Lancet i februari 1998. I artikeln hävdar Wakefield felaktigt att det finns ett samband mellan MPR vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund och tarmproblem

incidenterna. Vi vill här gå igenom några utvalda händelser som påverkat människors tillit till vaccin och deras villighet att låta vaccinera sig eller sina barn.

Syftet med denna översikt är att belysa olika bakomliggande orsaker till vaccinmotstånd och spegla dessa ur ett historiskt perspektiv, baserat på en litteraturgenomgång.

Det har funnits personer som aktivt arbetat emot vaccin och dess effekter så länge vaccin har existerat. De forskningsfrågor som främst ska undersökas är följande:1 Hur uppstod och utvecklades vaccinmotstånd?2 Varför är vissa personer skeptiska mot vaccin?³ Är det några specifika historiska händelser som ligger bakom misstron till vaccin? samt 4 Hur har detta påverkat det vaccinmotstånd vi ser idag?

Montréal 1885

samt autism. Artikeln fick stor uppmärksamhet och även om resultaten och slutsatserna i studien senare blivit motbevisade av flera andra forskare, hänger rädslan om en ökad risk för autism kvar hos många föräldrar mer än två decennier senare.7, 9, 11, 17, 18 Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin

Det verkar finnas några huvudsakliga orsaker till varför personer väljer att varken vaccinera sig eller sina barn.

En orsak är att man ideologiskt motsätter sig vaccinet, antingen på grund av religion eller politiska uppfattningar. Detta kan även grunda sig i misstro mot staten eller andra institutioner som vill introducera ett vaccin.

En vanlig orsak är att man värnar om allas rätt att själva välja om man vill bli vaccinerad eller inte. Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin. Om du inte förstår hur ett vaccin verkar kan det vara svårt att förstå att det inte är farligt att spruta in komponenter av virus eller bakterier i kroppen. Kanske kan inte dessa människor förstå hur många som skyddas mot sjukdomar eller hur farliga sjukdomarna kan vara för befolkningen eller för olika riskgrupper. Har du ingen grundkunskap i ämnet är det även lätt att falla för de konspirationsteorier som finns.

En annan orsak är att många inte tror att vaccin utgör den bästa lösningen. De fokuserar istället på andra alternativ, som att till exempel leva på ett hälsosamt sätt eller att förlita sig på naturläkemedel.3–5, 7, 12, 18–22 Vaccinmotstånd har existerat så länge som vaccin har funnits. Det kan kopplas till lögner och rädslor men också till verkliga historiska händelser där de som tagit vaccin blivit sjuka eller negativt påverkade. Skräcken för vaccin har sedan funnits kvar i samhällen under lång tid efter

Ett av de första exemplen där de vaccinerade drabbats av oförutsedda komplikationer av ett vaccin tilldrog sig 1885 i Montréal, Kanada. En konduktör på ett tåg som åkte igenom och stannade i Montréal var sjuk i smittkoppor och spred vid uppehållet i Montréal smittan vidare.

Smittkoppor spred sig snabbt bland stadens invånare och så många som möjligt vaccinerades.12, 23 Redan månaden efter blev ansvariga myndigheter tvungna att stoppa alla vaccinationer då ett stort antal av de vaccinerade hade utvecklat rosfeber efter att ha fått vaccinet. Då det inte var känt vad detta berodde på eller hur utvecklingen skulle fortsätta, bestämdes att pausa vaccinationerna tills en utredning kunde genomföras.

Epidemin förvärrades av att de som motsatte sig vaccination aktivt spred lögner om farorna med vaccin. De drog samtidigt ner varningsskyltar som hade satts upp i syfte att informera om var sjuka bodde och hjälpa folk att undvika att bli smittade.12, 23 Det tog tre månader innan vaccinationen kunde återupptas. Anledningen till att personer blivit sjuka efter vaccinering var för att injektionerna hade gjorts på ett icke-sanitärt sätt. Sprutorna var inte rengjorda och andra problem med hygienen ledde till att en del blev sjuka.

Vaccinet självt kunde inte klandras och inga experter kunde finna att det var dåligt eller inte framställts på ett korrekt vis. Vid denna tidpunkt var dock skadan redan skedd och invånarna i Montréal var nu rädda för att vaccinera sig. Det blev inte bättre av att en del personer, som exempel en man vid namn Alexander Ross, spred lögner om farorna med vaccinet och aktivt försökte få folk att avstå. Det visade sig sedan att Ross själv var vaccinerad, detta var bara ett sätt för honom att få uppmärksamhet och utmålas som hjälte.12, 23 Smittan spred sig framförallt i de fransktalande områdena med lägre social status. I början av september 1885 så uppskattades att ca 2 000 personer var sjuka i smittkoppor. I slutet av månaden hade antalet ökat till ca 4 000 personer. Poliser som skulle se till att sjuka inte vistades bland friska personer, utan istället isolerade sig på ett säkert ställe, började patrullera staden. Den 28 september samma år bestämde även ledarna i staden att det skulle införas obligatoriska vaccinationer.12, 23 Den negativa responsen blev snabb och tydlig. Befolkningen slöt upp och marscherade mot lokaler där ansvariga för vården arbetade. Flera egendomar, däribland läkares hus och mottagningar samt även flera apotek eller andra #1 2022

39

grad. Vissa veckor blev alla barn sjuka medan barn som föddes under andra veckor knappt blev påverkade alls.14 Det blev en stor skandal när detta hände och både i Tyskland och i andra länder blev människor oroliga för BCG vaccin och dess risker. Det tog lång tid innan förtroendet för vaccin och vården var återställt.14 Cutter-incidensen 1955

Propaganda mot vaccinering som användes i Montréal 1885.

platser där vaccin såldes, blev förstörda. Våldsamheter mot poliser som försökte få kontroll på situationen förekom också. De följande fem veckorna rapporterades nästan 6 000 dödsfall i provinsen Quebec varav fler än 3000 i Montréal. Totalt insjuknade 19 905 personer i smittkoppor under utbrottet.12 Lübeck 1929–1930

Tuberkulos är en sjukdom som fortfarande påverkar många personer och en tredjedel av jordens befolkning sägs vara infekterad. Av dessa utvecklar cirka 10% symptom.

Tuberkulos är tyvärr mycket svår att bli frisk från även med behandling och speciellt var detta fallet innan antibiotika fanns. Barn är mer känsliga för tuberkulos och risken att dö är större för dem än för vuxna friska människor.14 I december 1929 introducerades ett Bacille CalmetteGuerin (BCG) vaccin mot tuberkulos. Vaccinet skulle ges till alla barn på ett sjukhus i Lübeck, Tyskland, inom 10 dagar efter att de hade fötts. Vaccinet bestod av tre doser som skulle administreras oralt. Den sista dosen skulle tas högst 10 dagar efter födseln och det skulle gå två dagar mellan varje dos. Det här betydde att barnen som högst kunde vara sex dagar gamla när vaccinationen inleddes.

I fyra månader gavs vaccinet till sammanlagt 251 barn.

En del föräldrar valde att tacka nej å sina barns vägnar.

Av de 251 barn som blev vaccinerade inom de 10 dagarna och fick alla tre doser blev 90,8% påverkade på ett eller annat vis. Totalt 173 av barnen blev kliniskt sjuka och ytterligare 72 barn dog inom ett år från det att de blivit vaccinerade. Ytterligare fem barn dog men detta kunde inte kopplas till vaccinet utan tros ha berott på andra omständigheter.14 En utredning gjordes efter att det upptäcktes att en oproportionerlig stor andel av de vaccinerade barnen blev sjuka. Utredningen kom fram till att det inte var något fel på vaccinet i sig här heller. Det som blev fel var dock hur vaccinet förbereddes. I samma laboratorium som vaccinet tillverkades forskade man även på levande tuberkulosbakterier. Säkerhetsreglerna var inte så omfattande och de verkar inte heller ha följts i den utsträckning som hade behövts. Detta ledde till att vaccinet kontaminerades med levande tuberkulosbakterier. Olika vaccindoser fick olika mycket levande bakterier i sig vilket resulterade i att barn som föddes under olika veckor blev påverkade i varierande 40

#1 2022

Polio var en av de mest omskrivna smittsamma sjukdomarna under större delen av 1900-talet. Sjukdomen och dess följder satte skräck i stora delar av befolkningen.

Föräldrar var livrädda för att just deras barn skulle bli sjuka i polio, vilket kunde resultera i förlamning eller död. På 1950-talet visade undersökningar att det som amerikanska föräldrar var mest rädda för, förutom atombomben, var just polio. Ett vaccin mot polio var därför efterlängtat av många. En stor del av föräldrarna var villiga att vaccinera sina barn då detta enligt dem var mycket bättre än alternativet.7, 13 De två ledande amerikanska forskarna inom polio och framställandet av det vaccin som skulle skydda mot polio var Jonas Salk och Albert Sabin. Salks vaccin framställdes genom att inaktivera viruset med hjälp av formaldehyd medan Sabin istället tog fram ett vaccin byggt på levande men attenuerat virus. De olika vaccinen har båda styrkor och svagheter. Det inaktiverade vaccinet, skapat av Salk, var säkrare om det framställdes korrekt. Dock gav det inte lika starkt eller långvarigt skydd som Sabins, som å andra sidan var farligare då dess virus kan mutera tillbaka till den vilda typen och medföra skada. Detta händer dock bara i 1 av 2 000 000 fall men risken finns där.5, 7, 13 När man började massvaccinera barn under 50-talet i USA, för att förhoppningsvis kunna utrota polio, valde man att använda Salks inaktiverade vaccin. Produktionen av vaccinet fördelades mellan flera olika företag på olika ställen runt om i landet men det var ingen som kontrollerade att företagen utförde sitt arbete korrekt. Ett företag i Kalifornien vid namn Cutter Laboratories, som var familjeägt och inte vidare tekniskt erfaret, skulle sköta en del av produktionen.7, 13 Då Cutter Laboratories inte hade den kompetens som hade behövts blev vaccinet felbehandlat och därför inte fullständigt inaktiverat. Detta ledde till att det i april 1955, några dagar efter starten av vaccinationsprogrammet, rapporterades flera fall av förlamningar och andra biverkningar av vaccinet. Inom en månad var det nödvän-

Albert Sabin (1906-1993) (v) och Jonas Salk (1914-1995) (h).

digt att avbryta vaccinationerna mot polio i USA.7, 13 Totalt dog tio barn, 200 blev paralyserade och 40 000 barn blev på ett eller annat sätt sjuka av vaccinet. Detta utgjorde en del av de över 200 000 barn som fick det felaktigt framställda vaccinet. Företaget Cutter Laboratories ansågs ansvariga för katastrofen då företaget inte tillverkat vaccinet på det sätt som var föreskrivet. Ansvar kan också läggas på staten och dess brist på regler och kontroll. Efter detta bestämde staten sig för att istället använda Sabins attenuerade vaccin. Detta, tekniskt sett farligare vaccin, användes tills på 90-talet då en förbättrad version av Salks vaccin återintroducerades i USA. Under tiden som Sabins attenuerade vaccin användes insjuknade mellan 6 och 8 barn i polio årligen på grund av vaccinet.7, 13 Cutter-incidensen ledde till nya lagar gällande ökad översyn och reglering av läkemedel och vård i USA. Mot bakgrund av det som hände med poliovaccinet på 50-talet är vaccinproduktion och testning av vaccin det säkraste och mest reglerade av alla läkemedel i USA. Å andra sidan ledde incidenten också till att företag kan hållas ansvariga om något går fel med de vaccin de producerar.

I ett land där personer och organisationer kan stämmas

på enorma summor får detta stora följder. Framför allt om man tar med i beräkningen att vaccin kostar mycket att ta fram och ger en relativt liten vinst. Många företag ville därför inte ta risken som det innebar att producera vaccin vilket under åren har lett till att efterfrågan på vaccin har varit större än den mängd som kan produceras.

Detta har varit påtagligt framför allt under vissa vintrar då influensasäsongen varit extra svår och många velat vaccinera sig. 5, 7, 13 Läs del två i nästa nummer av Medicinsk Access.

KLARA TVEDE-JENSEN Läkarstudent, Lund

PETER M NILSSON Professor Enheten för medicinsk historia, Lund

1. Andreano E, D’Oro U, Rappuoli R, Finco O. Vaccine Evolution and Its Application to Fight Modern Threats. Front Immunol.

2019; 10:1722.

2. Roser M, Ortiz-Ospina E, Ritchie H. Life Expectancy. OurWorldInData [Internet]. 2013 [8 december 2021]. Hämtad från https://ourworldindata.org/life-expectancy#citation 3. Callender D. Vaccine hesitancy: More than a movement. Hum Vaccin Immunother. 2016 Sep;12(9):2464-8.

4. Grabenstein JD. What the world’s religions teach, applied to vaccines and immune globulins. Vaccine. 2013 Apr 12;31(16):2011-23.

5. Greenwood B. The contribution of vaccination to global health: past, present and future. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2014 May 12;369(1645):20130433.

6. Jourdain O. Resistance to vaccination in France: History and the influence of social media. J Gynecol Obstet Hum Reprod.

2021 Sep 50;7 7. Hotez PJ. America’s deadly flirtation with antiscience and the medical freedom movement. J Clin Invest. 2021 Apr 1;131(7):e149072.

8. Plotkin SA. Vaccines: the fourth century. Clin Vaccine Immunol. 2009 Dec;16(12):1709-19. doi: 10.1128/CVI.00290-09. Epub 2009 Sep 30.

9. André FE. Vaccinology: past achievements, present roadblocks and future promises. Vaccine. 2003 Jan 30;21(7-8):593-5.

10. Pead PJ. Benjamin Jesty: The first vaccinator revealed. Lancet [internet]. 2006 Dec 23 [2021 Dec 13].

11. Baker JP. The pertussis vaccine controversy in Great Britain, 1974-1986. Vaccine. 2003 Sep 8;21(25-26):4003-10.

12. Berman JM. When antivaccine sentiment turned violent: the Montréal Vaccine Riot of 1885. CMAJ. 2021 Apr 6;193(14):E490-E492.

13. Fitzpatrick M. The Cutter Incident: How America’s First Polio Vaccine Led to a Growing Vaccine Crisis. J R Soc Med. 2006 Mar;99(3):156.

14. Fox GJ, Orlova M, Schurr E. Tuberculosis in Newborns: The Lessons of the ”Lübeck Disaster” (1929-1933). PLoS Pathog. 2016 Jan 21;12(1):e1005271.

15. Sencer DJ, Millar J. Reflections on the 1976 Swine Flu Vaccination Program. Emerg Infect Dis. 2006;12(1):29-33. 07 16. Läkemedelsverket. Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi (Ds 2020) [Internet]. Stockholm [2021 Dec 15]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-ochnarkolepsi 17. Gunther M. Så lurade Andrew Wakefield världen om MPR-vaccinet. DN. 2021 Sep 19 18. Poland GA, Jacobson RM. The clinician’s guide to the anti-vaccinationists’ galaxy. Hum Immunol. 2012 Aug;73(8):859-66.

19. Boyd, K. Beyond politics: additional factors underlying skepticism of a COVID-19 vaccine. HPLS 2021; 43, 12.

20. M acDougall H, Monnais L. Vaccinating in the age of apathy: measles vaccination in Canada, 1963-1998. CMAJ. 2018 Apr 3;190(13):E399-E401. 9.

21. Harmsen IA, Mollema L, Ruiter RA, Paulussen TG, de Melker HE, Kok G. Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health. 2013 Dec 16;13:1183.

22. B aker J, Jhaveri R. Conversations with the editors: Promoting Science and Combating Anti-science: The Past and Present of the Antivaccine Movement. Clin Ther. 2020 Dec 42(12) 23. Shafer R.G. The mandatory vaccinations that triggered a riot in Montréal in 1885. Washington Post [Internet]. 2021 Aug 10 [2021 Dec 11].

24. H oller K, Scalzo A. ”I’ve heard some things that scare me”. Responding with empathy to parents’ fears of vaccinations. Mo Med. 2012 Jan-Feb;109(1):10-3, 16-8.

25. S arkanen T, Alakuijala A, Julkunen I, Partinen M. Narcolepsy Associated with Pandemrix Vaccine. Curr Neurol Neurosci Rep. 2018 Jun 1;18(7):43.

26. Jegede AS. What led to the Nigerian boycott of the polio vaccination campaign? PLoS Med. 2007 Mar;4(3):e73.

27. Mohammed A, Tomori O, Nkengasong J.N. Lessons from the elimination of poliomyelitis in Africa. Nat Rev Immunol. 2021; 21: 823–828.

28. Salzinger C. Coronatrötta tyskar. SR. 2021 Mar 26 29. Nevéus I. Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse. DN. 2021 Dec 16:26 30. M otta M, Callaghan T, Sylvester S. Knowing less but presuming more: Dunning-Kruger effects and the endorsement of antivaccine policy attitudes. Soc Sci Med. 2018 Aug;211:274-281.

31. Germani F, Biller-Andorno N. The anti-vaccination infodemic on social media: A behavioral analysis. PLoS One. 2021 Mar 3;16(3):e0247642.

32. Coronavirus disease (Covid-19): Hydroxychloroquine [Internet]. WHO. 2021 Apr 30. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/coronavirus-disease-(covid-19)-hydroxychloroquine

#1 2022

41

”Studien omfattar totalt nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år som diagnostiserades med covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020”.

Foto: Canstock, arkiv.

42

#1 2022

Kvinnligt könshormon kan skydda mot död i covid-19 Det kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en viss skyddande effekt mot att bli svårt sjuk och avlida i covid-19. Det visar en registerstudie som har genomförts vid Umeå universitet.

Det skulle i så fall kunna förklara varför män löper större risk än kvinnor att avlida under pandemin.

Resultaten är så pass intressanta att det är motiverat att gå vidare med kliniska studier. Däremot är det absolut olämpligt att själv börja experimentera med tillskott eftersom östrogen också kan ge en rad mer eller mindre svåra biverkningar och bara ska tas i samråd med läkare, säger Malin Sund, professor vid Umeå universitet och första författare till studien.

I studien har forskarna jämfört dödstalen i början på pandemin för kvinnor med covid-19-diagnos som redan behandlades med läkemedel som höjde respektive sänkte östrogennivåerna. Studien omfattar totalt nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år som diagnostiserades med covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020.

Signifikant minskad dödlighet

Bland dessa fanns en grupp om 2 500 kvinnor som åt östrogentillskott som behandling vid klimakteriebesvär, en betydligt mindre grupp om drygt 200 kvinnor som åt östrogensänkande läkemedel efter cancerbehandling samt en kontrollgrupp som varken fick tillskott eller sänkning av östrogenet.

Forskarna kunde då se att risken för dödsfall i covid-19 i gruppen som fick östrogentillskott var mindre än hälften, 2,1 procent, jämfört med kontrollgruppen, där dödligheten låg på 4,6 procent.

– Det är en signifikant minskad dödlighet som vi visar

har samband med just östrogentillskott. Detta eftersom vi har rensat för möjliga bakgrundsfaktorer, säger AnneMarie Fors Connolly, forskare vid Umeå universitet och senior författare till studien.

Högst risk för dödsfall hade gruppen som istället fick östrogensänkande behandling. Men där är orsakssambandet med östrogen inte säkerställt, eftersom den gruppen både var äldre och hade genomgått cancerbehandling, något som i sig ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Studien genomfördes innan det fanns vacciner mot covid-19. Det går därför inte att utifrån denna studie säga hur mycket östrogen minskar risken för svår sjukdom och död bland vaccinerade kvinnor.

– För kvinnor som genomgått cancerbehandling är det viktigt att fortsätta ta sin medicin för att minska risken för återfall i cancern. Den här studien ger inget skäl att sluta. Däremot bör de givetvis vara noga med att bli vaccinerade och inte utsätta sig för onödig smittorisk, säger Malin Sund.

Malin Sund gästprofessor, Institutionen för kirurgisk och periope­ rativ veten­ skap, Umeå universitet.

Foto: Mattias Pettersson.

Större risk för män än för kvinnor

Det är känt att risken att drabbas allvarligt och dö i covid-19 är betydligt större för män än för kvinnor.

En hypotes har varit att det skulle bero på det manliga könshormonet testosteron. En svensk tidigare studie med testosteronsänkande läkemedel kunde dock inte påvisa någon sänkning av risken för dödlighet i covid-19 bland dem som fick läkemedlet. Istället kan en möjlig förklaring till skillnaden i dödlighet mellan könen alltså vara det kvinnliga könshormonet östrogen. Det krävs dock randomiserade behandlingsstudier för att bekräfta fynden i denna registerstudie.

Källa: Umeå Universitet

Anne-Marie Fors Connolly MIMS clinical research fellow, leg.

Läkare Institutionen för Klinisk Mikrobiologi, Umeå Univer­ sitet.

Foto: Mattias Pettersson.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Om den vetenskapliga publiceringen: Association between pharmaceutical modulation of oestrogen in postmenopausal women in Sweden with death due to COVID-19 – a cohort study Malin Sund, Osvaldo Fonseca-Rodríguez, Andreas Josefsson, Karin Welen, Anne-Marie Fors Connolly. doi 10.1136/ bmjopen-2021-053032

#1 2022

43

Individer med högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt jämfört med individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Individer med högst riskkvot drabbades också i högre utsträckning av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än individer med lägst apoB/apoA-1-värde.

Foto: Canstock, arkiv.

44

#1 2022

Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken globalt och inbegriper många olika tillstånd som stroke och hjärtinfarkt med åderförkalkning i olika organ. I många fall går sjukdomen att förebygga och bromsa med livsstilsförändringar och behandling av blodfetter bland annat med statiner.

För att bedöma vem som har ökad risk att drabbas används i dag mestadels referensvärden för det så kallade ”onda” LDL-kolesterolet. Vid vissa medicinska tillstånd mäts även andra typer av fettpartiklar och så kallade apolipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet. I internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas apolipoproteinet apoB, som transporterar det ”onda” kolesterolet, som en alternativ riskmarkör för personer med typ 2 diabetes, övervikt (högt BMI) och kraftigt förhöjda blodfettnivåer.

Analysmetoderna är enkla, billiga och säkra

Senare forskning har dock pekat på vikten av att även ta hänsyn till apolipoproteinet apoA-1, som transporterar det ”goda” skyddande HDL-kolesterolet som också har anti-inflammatoriska egenskaper. Genom att mäta kvoten apoB/apoA-1 bildas en riskkvot som speglar balansen mellan de ”onda” fettpartiklarna, som påskyndar åderförkalkning, och de ”goda” skyddande apoA-1-partiklarna, som bromsar processen.

I den aktuella studien har forskarna analyserat sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och apoB/apoA-1-värden hos fler än 137 000 svenska män och kvinnor i åldern 25–84. Individerna följdes i upp till 30 år och totalt

drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom.

Analysmetoderna är enkla, billiga och säkra och kräver inte att proven tas på fastande mage till skillnad från LDL och icke-HDL provtagning. Forskningen baseras på en stor databas (AMORIS), där man länkat laboratorieanalyserna till flera kliniska diagnosregister.

– Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och att behöva operera hjärtats kranskärl. Studien visade också att risken förstärktes om man hade låga skyddsvärden av apoA-1, säger Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin, epidemiologiska enheten, Karolinska Institutet.

Sambanden sågs både för män och kvinnor

Göran Walldius, huvudansva­ rig författare och professor emeritus. KI. Foto: Joakim Walldius.

Individer med högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt jämfört med individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Individer med högst riskkvot drabbades också i högre utsträckning av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än individer med lägst apoB/apoA-1-värde.

Sambanden sågs både för män och kvinnor och de förhöjda nivåerna kunde påvisas redan 20 år före hjärtkärlsjukdomens debut.

– Tidig förebyggande behandling och information om hjärt-kärlrisk är givetvis viktig för att den enskilda individen ska behandla sin risksituation. Tidig behandling kan dessutom minska kostnaderna för samhällets hälso-sjukvård, säger Göran Walldius.

Sammantaget talar resultaten för att kvoten apoB/ apoA-1 är en bättre markör för att identifiera fler individer med risk för framtida hjärt-kärlsjukdom än om man bara använder apoB-metoden, menar forskarna.

– Gränsvärden för apoB, apoA-1 och även apoB/apoA1-kvoten bör kunna införas i nya riktlinjer och därmed komplettera nuvarande riktlinjer för bedömning och behandling av blodfettrubbningar, avslutar Göran Walldius.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Long-term risk of a major cardiovascular event (MACE) by apoB, apoA-1 and the apoB/apoA-1 ratio – experience from the Swedish AMORIS cohort: A cohort study.” Göran Walldius, Ulf de Faire, Lars Alfredsson, Karin Leander, Peter Westerholm, Håkan Malmström, Torbjörn Ivert, Niklas Hammar, PLOS Medicine, online 1 december, 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003853 Studien har finansierats av Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin.

#1 2022

45

”Studien är en observationsstudie som bygger på nationella registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 1,7 miljoner personer. Resultaten kunde även bekräftas genom analyser i en ännu större grupp som innehöll närmare 4 miljoner personer”. Foto: Canstock, arkiv.

Vaccinets skydd mot smitta avtar snabbt – skydd mot svår sjukdom består En registerstudie vid Umeå universitet som nu har publicerats i The Lancet visar att skyddet av vaccination mot att insjukna i covid-19 avtar successivt efter ett antal månader, beroende på vaccintyp. Skyddet mot att bli svårt sjuk bibehålls däremot betydligt bättre över tid.

Peter Nord­ ström Profes­ sor.

Foto: Mattias Pettersson.

46

#1 2022

– Den dåliga nyheten är att skyddet mot att bli smittad i princip verkar vara borta sju månader efter andra dosen.

Den goda nyheten är att skyddet mot att behöva sjukhusvård och riskera att avlida bibehålls betydligt längre.

Vaccination är alltså i vilket fall mycket klokt och viktigt, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Studien som rönte stor uppmärksamhet redan under förhandspublicering i höstas är nu granskad och resultaten

därmed bekräftade. Efter att forskarna gjort stora omarbetningar och ytterligare analyser som bland annat lett till att det framkommer mer tydligt att det finns ett generellt bättre skydd mot svår sjukdom, har studien blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Studien är en observationsstudie som bygger på nationella registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 1,7 miljoner personer. Resultaten kunde även bekräftas genom analyser i en ännu större grupp som innehöll närmare 4 miljoner personer.

Studien undersökte två utfall. Det första var infektion oavsett allvarlighetsgrad, och det andra var allvarlig COVID-19, definierat som inläggning på sjukhus eller död inom 30 dagar efter bekräftad infektion. Efter sex månader var det kvarvarande skyddet mot en infektion

29 procent efter två doser Pfizer, och 59 procent efter två doser Moderna. För AstraZeneca sågs inget kvarvarande skydd mot infektion alls efter fyra månader. Däremot, när det gällde risken för allvarlig COVID-19 verkade skyddet från vaccinen bibehålls bättre. Skyddet var 89 procent en månad efter den andra dosen av något av vaccinen, vilket sjönk till 64 procent från fyra månader och under resten av uppföljningstiden i studien.

Marcel Ballin Doktorand.

Foto: Mattias Pettersson.

Rätt att erbjuda en tredje dos

Resultaten understryker att det var rätt att erbjuda en tredje dos. Framför allt visar resultaten att det är rätt att prioritera vaccination av de allra äldsta och sköraste, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare.

Innan studien från Umeåforskarna har några observationsstudier och uppföljningar av fas3-studierna på vaccinen undersökt hur vaccineffekten avtar över tid i andra länder, men dessa har främst omfattat de första fyra till sex månaderna och för Pfizers vaccin.

Det som den här studien bidrar med är att vi haft en längre uppföljningstid och att vi kunnat undersöka hur väl skyddet håller i sig beroende på vaccintyp. Styrkorna är att vi gjort detta i ett populationsbaserat material

”Resultaten understryker att det var rätt att erbjuda en tredje dos. Framför allt visar resultaten att det är rätt att prioritera vaccination av de allra äldsta och sköraste”. Foto: Canstock, arkiv.

baserat på hela den svenska befolkningen, vilket ökar möjligheten att generalisera resultaten till andra länder med liknande befolkningsstruktur som Sverige, säger Anna Nordström, adjungerad professor i folkhälsa och medförfattare till studien.

Källa: Umeå universitet

Anna Nord­ ström Adjung­ erad professor.

Foto: Mattias Pettersson.

Om den vetenskapliga publiceringen: Risk of infection, hospitalisation, and death up to 9 months after a second dose of COVID-19 vaccine: a retrospective, total population cohort study in Sweden.

Peter Nordström, Marcel Ballin, Anna Nordström. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(22)00089-7 Läs mer: Covid-vaccination kopplad till minskad smittspridning inom familjen. Medicinsk Access nummer 7 2021. https://issuu.com/medicinskaccess/docs/ma621/8

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar.

Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#1 2022

47

Skånsk studie: omikron utgör viss risk för ovaccinerade äldre med riskfaktorer

Fredrik Kahn. Överläkare och forskare.

Skånes univer­ sitetssjukhus.

Mycket tyder på att virusvarianten omikron ger en mildare sjukdom än deltavarianten av covid-19. Men detta gäller främst vaccinerade.

För personer över 65 år, och medelålders män med riskfaktorer, innebär omikron hög risk för svår sjukdom om man varken är vaccinerad eller haft sjukdomen tidigare. Det visar resultat från en studie på hela Skånes befolkning.

– Risken är lägre än med deltavarianten, men fortfarande hög för ovaccinerade som inte haft covid-19 tidigare, säger Fredrik Kahn, överläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Resultaten kommer från en delstudie av den regionala vaccinationsuppföljningsstudien Covers.

I delstudien har forskarna undersökt hur allvarligt sjuka skåningarna blivit av omikron jämfört med deltavarianten. Underlaget utgörs av totalt 55 000 personer som för första gången lämnat positivt provsvar på covid-19.

Forskarna har jämfört provsvar från perioden då delta48

#1 2022

varianten dominerade smittspridningen (från vecka 27 till vecka 47 2021), med perioden då omikron dominerade (vecka 52 2021 till vecka 1 2022).

Risken inte obetydlig

Risken för allvarlig sjukdom bland ovaccinerade som smittats för första gången är lägre under perioden då omikron dominerar smittspridningen. Men risken är fortfarande hög för både ovaccinerade kvinnor och män i åldersgruppen 65+, oavsett om man har andra riskfaktorer eller inte.

Fredrik Kahn, överläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus, ger ett exempel: – För en ovaccinerad man över 65 år med en underliggande riskfaktor var risken för svår sjukdom nästan 40 procent med deltavarianten. Med omikron är risken drygt 15 procent. Klart lägre – men långt ifrån obetydlig.

Hade personen varit vaccinerad hade risken istället sjunkit till 3 procent, säger Fredrik Kahn.

För en ovaccinerad kvinna i motsvarande ålderskategori och antal riskfaktorer var risken att bli svårt sjuk under

För en ovaccinerad kvinna i motsvarande ålderskategori och antal riskfaktorer var risken att bli svårt sjuk under perioden då deltavarianten dominerade drygt 20 procent. Under omikron-perioden var risken drygt 16 procent. För en vaccinerad kvinna i denna kategori sjunker risken för svår sjukdom vid omikron till 0,3 procent.

Foto: Arkivbild.

perioden då deltavarianten dominerade drygt 20 procent.

Under omikron-perioden var risken drygt 16 procent. För en vaccinerad kvinna i denna kategori sjunker risken för svår sjukdom vid omikron till 0,3 procent.

Ovaccinerade i större risk

Till riskfaktorer räknas förutom ålder till exempel cancersjukdomar, demens och fetma. Svår sjukdom innebär att personen blir inlagd på sjukhus och behöver vård med mer än fem liter syrgas. Det är framför allt bland ovaccinerade män med mer än en riskfaktor som risken ökar kraftigt för svår sjukdom även med omikronvarianten.

I resultaten syns också en risk för svår sjukdom under

omikronperioden bland ovaccinerade män i åldersgruppen 40 – 64 år som har en eller flera riskfaktorer. Men att vaccinera sig mot covid-19 gör stor skillnad, säger Fredrik Kahn.

– Vi ser att oavsett kön, ålderskategori och underliggande riskfaktor eller inte, så sjunker risken för svår sjukdom rejält om personen är vaccinerad. Vaccinen är inte så effektiva mot smittspridningen av omikron – men de skyddar väldigt bra mot att bli svårt sjuk.

I vaccinationsuppföljningsstudien Covers fortsätter forskarna nu att följa vaccinernas effekter och hur immunförsvaret reagerar på sikt efter vaccination.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Fakta: Studien är publicerad som så kallad preprint. Det är en vetenskaplig text som ännu inte har genomgått referentgranskning, peer review, för publicering i exempelvis en vetenskaplig tidskrift.

Länk till preprint: Risk of severe COVID-19 from the Delta and Omicron variants in relation to vaccination status, sex, age and comorbidities – surveillance results from southern Sweden | medRxiv För fler siffror från studien: Vaccinernas skyddseffekt i Skånes befolkning (sodrasjukvardsregionen.se)

#1 2022

49

Att kartlägga vilka proteiner som skyddar mot, eller ökar risken för sjukdom, är viktigt eftersom det ökar vår förståelse för hur inflammatoriska sjukdomar uppstår. Flera av proteinerna kan även visa sig vara viktiga för läkemedelsutvecklingen.

Foto: Canstock, arkiv.

50

#1 2022

Biomarkörer kan skydda mot sjukdomsutveckling En omfattande studie från Uppsala universitet visar att flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar faktiskt kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom. Detta tros bero på att proteinerna i dessa fall motverkar vävnadsskador, en proaktiv funktion som delvis skiljer sig från den roll som proteinerna spelar vid kronisk eller akut inflammation.

Inflammatoriska processer spelar en viktig roll i uppkomsten av många sjukdomar, så som reumatism, artros, astma, allergi och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Proteinbiomarkörer är mätbara molekyler som kan användas för att diagnostisera en sjukdom eller för att bilda sig en uppfattning om hur långt framskriden en sjukdom är. Ett protein klassas vanligtvis som en biomarkör för en sjukdom, om mängden protein i blodet är högre hos patienter med sjukdomen jämfört med friska individer.

Ett stort antal proteiner har på detta sätt kopplats till inflammatoriska sjukdomar.

Vad som däremot är orsak och vad som är verkan mellan den uppmätta mängden proteinbiomarkörer och inflammatorisk sjukdom är oftast inte känt. Mängden protein i blodet kan antingen förändras som svar på sjukdomen, till exempel för att skydda från vävnadsskada, eller så kan förändringen vara den underliggande faktorn som orsakar sjukdom.

Naturens egna kliniska prövning

För att hitta proteinbiomarkörer som direkt orsakar eller skyddar mot sjukdom, använde forskarna från Uppsala universitet en metod som kallas mendelsk randomisering.

– I mendelsk randomisering använder vi oss av information inbäddad i vår egen arvsmassa för att bestämma orsakssambanden. Vi undersöker om individer som fötts med genetiska anlag som ger höga naturliga nivåer av ett protein kommer att ha högre eller lägre risk att utveckla en viss sjukdom senare i livet. Mendelsk randomisering har ofta kallats naturens egna kliniska prövning eftersom de genetiska anlag som ärvs av föräldrarna slumpas ut hos avkomman, säger Torgny Karlsson, biostatistiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi,

Uppsala universitet, och en av forskarna som lett studien.

Nära hundra proteinbiomarkörer, som tidigare kopplats till inflammatorisk sjukdom, undersöktes i den aktuella studien. Analyserna visade att proteinet IL-12B skyddar mot psoriasis och psoriasisartrit, LAP-TGF-b-1 mot artros, TWEAK mot astma, VEGF-A mot tarmsjukdomen ulcerös kolit och LT-a mot både typ 1-diabetes och reumatism. Endast en biomarkör visade sig ha en skadlig effekt, nämligen IL-18R1 som ökade risken för att utveckla allergi, hösnuva och eksem.

– Överraskande nog visade det sig vara vanligare att proteinerna skyddar mot sjukdomsutveckling än att de ökar sjukdomsrisken. Resultaten tyder på att dessa proteiner spelar en viktig roll för att skydda vävnaden hos friska individer, säger Weronica Ek, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och en av forskarna som lett studien.

Weronica Ek, docent och forskare.

Foto: David Naylor.

Effektiv metod

Att kartlägga vilka proteiner som skyddar mot, eller ökar risken för sjukdom, är viktigt eftersom det ökar vår förståelse för hur inflammatoriska sjukdomar uppstår. Flera av proteinerna kan även visa sig vara viktiga för läkemedelsutvecklingen.

– Eftersom de proteiner vi undersökt är utvalda för att vara sjukdomsmarkörer, är den spontana tanken att ett läkemedel som sänker protein-nivåerna borde vara den mest lämpade för att behandla sjukdomssymptom hos patienter. Våra resultat tyder dock på att sådana behandlingar kan ha negativa effekter i friska vävnader och till och med öka risken för att en inflammatorisk sjukdom ska uppstå, vilket är viktigt att beakta när nya läkemedel utvecklas, säger Åsa Johansson, gruppledare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet, och den seniora forskaren bakom studien.

– Vi vill även belysa att mendelsk randomisering är en effektiv metod för att utvärdera proteiner som måltavlor för nya läkemedel och hoppas att denna metod framöver ska ses som ett alternativ till vissa djurförsök, säger Åsa Johansson.

Åsa Johansson, gruppledare och forskare.

Foto: David Naylor.

Källa: Uppsala universitet

Studien: Weronica E. Ek et al. (2021) Causal effects of inflammatory protein biomarkers on inflammatory diseases, Science Advances, DOI: 10.1126/sciadv.abl4359 Peer review, Observationsstudie, Människor.

#1 2022

51

Lundaforskare löser kittlande syntesproblem som kan bana väg för nya läkemedel

Ett forskarlag har på syntetisk väg lyckats framställa två molekyler som annars bara bildas av mikroorganismer i extremt kontaminerat avloppsvatten från en övergiven gruva i Sydkorea. Metoden som tog fyra år att utveckla kan bana väg för nya typer av läkemedel.

Daniel Strand Kemiforskare och professor.

Foto: Jonas Ahlstedt.

52

#1 2022

Glionitrin A och B är två besläktade molekyler med egenskaper som gör att de kan bli användbara i läkemedelsutveckling. Forskare som vill använda dessa molekyler har dock arbetat i uppförsbacke under nära ett decennium.

Glionitrin A och B är naturprodukter och produceras enbart av en svamp som hittats i extremt kontaminerat surt avloppsvatten från en övergiven sydkoreansk gruva.

Eftersom svampen endast skapar molekylerna när den provoceras med en specifik bakterie från samma avlopp har glionitrin A och B visat sig svåra att framställa genom

fermentering. Nu har ett forskarlag från Lunds universitet i stället löst problemet genom att skapa de ytterst komplexa molekylerna på syntetisk väg. I en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society redogör forskarna för sitt arbete med att utveckla metoden.

– Vi har arbetat med det här problemet i fyra år. Varje gång vi trodde att vi hade en lösning visade molekylerna upp oväntade sidor som skickade oss tillbaka till ritbordet, säger Daniel Strand, kemiforskare vid Lunds universitet.

Trots problemets komplexa art visade sig lösningen vara både enklare och mer effektiv än vad forskarna trott.

Genom att utveckla en ny så kallad asymmetrisk organokatalytisk reaktion lyckades Daniel Strand och hans kollegor skapa molekylernas mest svårtillgängliga delar.

Det satt dock långt inne.

– När vi trodde att problemet var löst kom molekylen

”När vi trodde att problemet var löst kom molekylen med en sista överraskning. Det visade sig att den verkliga strukturen var spegelbilden till den struktur vi från början trodde var glionitrin A. Hela tiden hade alltså vi och andra forskargrupper jagat en molekyl som aldrig fanns”. Modell av den naturliga spegelbilden av glionitrin A. Foto: Jonas Ahlstedt.

med en sista överraskning. Det visade sig att den verkliga strukturen var spegelbilden till den struktur vi från början trodde var glionitrin A. Hela tiden hade alltså vi och andra forskargrupper jagat en molekyl som aldrig fanns, säger Daniel Strand.

Stort behov av nya klasser av antibiotika

Komplicerade naturprodukter med unika egenskaper som glionitrin A och B är viktiga verktyg när det kommer till att utveckla nya typer av läkemedel. Medan glionitrin A uppvisar antibiotiska egenskaper även mot resistenta bakterier får glionitrin B cancerceller att bli mindre

benägna att migrera. Att kunna framställa molekylerna på syntetisk väg hjälper forskarna att inte bara förstå hur de fungerar, utan även förbättra deras egenskaper.

– Det finns ett stort behov av nya klasser av antibiotika, inte minst sådana som kan bidra till kampen mot resistenta bakterier. Vi förväntar oss att våra resultat ska inspirera till vidare utveckling av grundläggande syntetisk kemi men också användas i läkemedelsutveckling, säger Daniel Strand.

Källa: Lunds universitet

Niels Koning Kemiforskare.

Foto: Jonas Ahlstedt.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Chemical Society: ”Total Synthesis of (−)-Glionitrin A and B Enabled by an Asymmetric Oxidative Sulfenylation of Triketopiperazines”

#1 2022

53

Mikrovågsstrålning från basstationer på hustak gav medicinska symptom som överensstämmer med mikrovågssyndromet Tidigare bostad

Datum

Mätvärde

mikroW/m2

Lokal

Före 5G

Medelvärde

Maxvärde

Sovrum, norr

2021-11-04

Ej angett

9 000

Vardagsrum

Ej angett

2 000

Hall

Ej angett

3 000

Ej angett

354 000

Vardagsrum

Ej angett

51 000

Hall

Ej angett

154 000

Efter 5G Sovrum, norr

Sovrum, säng-fönster

2021-12-15

5 000-20 000

1 690 000

Sovrum, säng-vägg

2022-02-02

2 000-6 000

110 000

Sovrum/arbetsrum

1 000-15 000

102 000

Vardagsrum, soffbord

1 400-3 500

222 000

Kök, köksbord

200-10 000

210 000

Hall

500-3 500

269 000

Balkong

1 400-3 800

143 000

20-105

3 500

60-270

12 300

Nuvarande bostad Bäddsoffa

2022-02-04

Kök

Tabell 1. Mätvärden i bostaden 2021-11-04 före 5G och vid två tillfällen efter installation av 5G. Resultat för nuvarande bostad anges även.

54

#1 2022

Denna fallstudie visar att en 5G basstation på taket ovanför en bostad orsakade en kraftig ökning av mikrovågsstrålning. Detta ledde till att två personer boende i bostaden utvecklade tydliga symptom på mikrovågssyndromet redan inom ett par dagar. Vid flytt till boende med betydligt lägre strålning minskade eller försvann symptomen snabbt. Studien visar även att strålning långt under nivåer som medges av myndigheterna orsakar ohälsa.

Mikrovågssyndromet beskrevs redan på 1970-talet i forna Sovjetblocket. Forskare som gjort vetenskapliga undersökningar av yrkesexponerade för mikrovågor beskrev symptom som trötthet, yrsel, huvudvärk, sömnsvårigheter, koncentrations- och minnesproblem. Dessa symptom sattes i samband med exponering för radiovågor eller mikrovågor. Det konstaterades att symptomen generellt avklingade när exponeringen upphörde.1 Mikrovågssyndromet är ett erkänt begrepp internationellt, även med namnet ’electromagnetic hypersensitivity (EHS)’, i Sverige kallat ’elöverkänslighet’.2,3 Även det så kallade ’Havannasyndromet’ har ansetts bero på pulsad mikrovågsstrålning.4 Vanligast är att symptomen orsakas av mikrovågsstrålning som sänds ut från mobiler, basstationer för trådlös kommunikation, WiFi, smarta elmätare etc. Kännetecknade är att den drabbade personen oftast upplever symptom från flera organ, dock främst relaterade till det centrala nervsystemet och hjärtat. Vanliga symptom är sömnproblem, huvudvärk, hjärtklappning,

yrsel, tinnitus och humörsvängningar. Symptomen varierar från person till person.

Känsligheten för mikrovågsstrålning är individuell.

Redan mycket låga nivåer av strålningen kan orsaka medicinska besvär hos särskilt känsliga personer (elöverkänsliga/ EHS).5 Eftersom mikrovågsstrålning inte syns eller luktar är det oftast svårt för den som drabbas att identifiera den som orsak till symptomen. Upprepade studier har under 2000-talet visat ökad risk för dessa symptom bland de som bor nära basstationer som sänder ut mikrovågsstrålning.

Exempelvis visade en studie från Indien ökad förekomst av sömnproblem, huvudvärk, yrsel, irritabilitet, koncentrationsproblem och högt blodtryck.6 Vi beskriver här två personer som efter att basstationer för 5G monterades på hustaket rakt ovanför deras bostad fick symptom typiska för mikrovågssyndromet. Efter flyttning till annan bostad med betydligt lägre strålning gick symptomen kraftigt tillbaka eller försvann helt.

Detta är den första studien av effekter av exponerig för 5G från basstationer.

Fallbeskrivning

Två personer, man med åldern 63 och kvinna med åldern 62 år, har bott i en lägenhet högst upp på sjunde våningen i ett flerbostadshus sedan 10 år tillbaka. De har tidigare varit i stort sett friska. Den 4 november 2021 gjordes mätningar av mikrovågsstrålning i bostaden efter att paret fått veta att basstationer för 5G skulle installeras ovanför lägenheten. Sedan tidigare fanns en basstation på samma plats för 3G eller 4G. Den mätare som användes i samtliga undersökningar är Safe and Sound Pro II med fabrikskalibrering. Mätningarna initierades av att en lyftkran lyfte upp nya basstationer på taket. Efter förfrågan meddelade hyresvärden att basstationer för 5G installerades.

Därmed fanns möjlighet att mäta mikrovågsstrålning i lägenheten både före och efter att 5G tagits i drift.

Kort tid efter att basstationerna för 5G driftsatts i november 2021 fick både mannen och kvinnan olika symptom som de misstänkte berodde på strålning från basstationerna. Bilden visar basstationer på skorstenen.

Ny mätning gjordes 15 december 2021, och ytterligare en uppföljande mätning den 2 februari 2022. Tabell 1 visar resultaten före och efter att de nya basstationerna installerats. Samtliga värden anges i mikroW/m2. Vid de två första tillfällena gjordes screening av enbart max-värden.

Efterföljande mätningar i februari gjordes under 3 minuter på varje ställe. Det är känt att med 5G-tekniken varierar pulserna mycket snabbt varför längre mättid är värdefull.

Efter installationen av 5G påvisades mycket höga max-värden i lägenheten Särskilt allvarligt är givetvis den synnerligen höga mikrovågsstrålningen i sovrummet, där en stor del av dygnet tillbringas, men även i den övriga lägenheten.

Paret beslöt att flytta från lägenheten redan några dagar efter driftsättningen i november 2021 eftersom symptomen var så svåra att fortsatt vistelse i lägenheten blev omöjlig. De flyttade till annan bostad med betydligt lägre mikrovågsstrålning, se Tabell 1. Symptomen gick därefter på kort tid tillbaka för bägge personerna.

Den radiofrekventa strålningen varierar med snabba pulser, vilket är särskilt problematiskt för 5G. Maxvärdet är det högsta värdet under mättiden. Ur biologisk synvinkel

Tabell 2. Kliniska symptom graderade 0-10. 0 = inga symptom, 1 = milda symptom, 10 = outhärdlig smärta och/eller obehag. Tidigare frisk man med ålder 63 år.

Symptom

Före 5G

Med 5G

Efter 5G

Huvudvärk

0

6

0

Stickning, bränning, hetta i kroppen

0

0

0

Muskelvärk

0

0

0

Ledvärk

3

3

3

Öronvärk

0

0

0

Öronsusning (tinnitus)

2

6

2

Ljudintolerans

0

0

0

Yrsel

0

0

0

Balansproblem

0

0

0

Koncentrationssvårighet

0

0

0

Nedsatt närminne

0

0

0

Förvirring

0

0

0

Trötthet

0

7

0

Svårt att somna

0

5

0

Tendens till depressison

0

3

0

Självmordstankar

0

0

0

järtbesvär (hög puls, oregelbunden puls, långsam H puls)

0

0

0

Synbesvär

0

0

0

Ångest/panikattacker

0

0

0

Känslomässigt/emotionellt påverkad

0

3

0

Irriterad

0

0

0

Växlande kroppstemperatur (värmekänsla/köldkänsla)

0

0

0

Andnöd, andningsbesvär, tryck över bröstet, hosta

0

0

0

Magbsevär-diarré

0

0

0

Hudbesvär (ansikte, armar, ben)

2

5

4

-brännande känsla, stickningar i huden på händer och armar

0

0

0

Näsblödning

1

5

1

Blodtryck (högt eller lågt)

1

5

1

Hårförlust

0

0

0

#1 2022

55

är de höga pulserna särskilt skadliga. Det enskilda värdet gäller för mättid <5 mikrosekunder och medelvärdet för pulser under tiden 1,25 sekunder.

Tabell 1 visar även resultatet av uppföljande mätning av lägenheten den 2 februari 2022. Resultaten visar betydligt högre värden jämfört med december 2021. Exempelvis uppmättes max-värdet 1 690 000 mikroW/m² vid kvinnans säng som stod endast 5 meter rakt under basstationen på taket. Värdet är så högt att risken finns för både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Det visar också att strålningen rakt under en basstation placerad på taket ovanför kan vara mycket hög. Den högre strålningen som uppmättes i februari 2022 tyder på att strålningen från basstationen ökat till följd av större användning av 5G. Dessa höga värden är betydligt lägre än gällande referensvärden som rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, för maximal tillåten exponering för mikrovågsstrålning från basstationer: 10 000 000 mikroW/ m2 som medelvärde under 6 minuter.7 Eftersom referensvärdet är ett medelvärde innebär det att ännu högre värden medges för korta pulser, som dessutom är mer biologiskt aktiva. SSM:s referensvärden skyddar inte mot Tabell 3. Kliniska symptom graderade 0-10. 0 = inga symptom, 1 = milda symptom, 10 = outhärdlig smärta och/eller obehag. Tidigare frisk kvinna med ålder 62 år.

56

Symptom

Före 5G

Med 5G

Efter 5G

Huvudvärk

0

6

1

Stickning, bränning, hetta i kroppen

0

2

0

Muskelvärk

0

0

0

Ledvärk

0

2

1

Öronvärk

0

1

0

Öronsusning (tinnitus)

2

6

3

Ljudintolerans

0

2

0

Yrsel

2

10

3

Balansproblem

0

7

2

Koncentrationssvårighet

1

8

1

Nedsatt närminne

0

7

2

Förvirring

0

6

0

Trötthet

2

8

2

Svårt att somna

0

10

0

Tendens till depressison

0

6

0

Självmordstankar

0

0

0

Hjärtbesvär (hög puls, oregelbunden puls, långsam puls)

1

5

1

Synbesvär

1

4

1

Ångest/panikattacker

0

3

0

Känslomässigt/emotionellt påverkad

0

7

1

Irriterad

0

8

2

Växlande kroppstemperatur (värmekänsla/köldkänsla)

0

7

1

Andnöd, andningsbesvär, tryck över bröstet, hosta

2

7

2

Magbesvär, diarré

0

0

0

Hudbesvär (ansikte, armar, ben)

0

0

0

-brännande känsla, stickningar i huden på händer och armar

0

8

0

Näsblödning

0

0

0

Blodtryck (högt eller lågt)

0

5

0

Hårförlust

0

0

0

#1 2022

skadliga effekter, exempelvis mikrovågssyndromet eller cancer, vid längre tids exponering från basstationer, som är fallet vid exponering i bostäder, kontor eller skolor.

Det gäller endast skydd mot omedelbara effekter till följd av så intensiv strålning att vävnader värms upp inom 30 minuter. Det innebär att allmänheten är helt oskyddad mot andra effekter än akuta termiska trots att dessa visats i stor omfattning, exempelvis skadlig påverkan på nervsystemet, oxidativ stress och DNA-skador.7 Anmärkningsvärt är även att det saknas vetenskapliga undersökningar som visar att det inte föreligger risk för skadlig hälsopåverkan vid kronisk exponering för strålning från basstationer vid nivåer motsvarande SSMs referensvärde, eller vid de nivåer som uppmätts i denna fallstudie. Det gäller såväl 5G, som 4G, 3G och GSM. Det saknas fortfarande studier av risker med strålning från både 4G och/eller 5G under dygnets 24 timmar. Denna fallstudie är den första i sitt slag som gjorts av effekter av exponering av människor för 5G. Att hävda att exponering för strålning inte medför risker eftersom exponeringen är lägre än SSMs referensvärde saknar således helt vetenskaplig grund.

Symptom

Tabell 2 visar självskattade symptom hos mannen i den tidigare bostaden, dels vid den första mätningen 2021-11-04 före driftsättning av 5G, dels efter installation av 5G, och slutligen i nuvarande bostad med betydligt lägre strålning. Han har sedan tidigare artros i höger höft (4 år) och i fingrar (cirka 12 år) och seborroiskt eksem i ansiktet och i hårbotten. Symptomen som nu uppstod är typiska för mikrovågssyndromet med tillkomst av trötthet, sömnsvårighet. känslomässig påverkan, näsblödningar, ökande tinnitus och hudbesvär. Han har haft hypertoni cirka 15 år som nu förvärrades liksom den tinnitus som debuterade för 6 år sedan i samband med stress. Näsblödning på grund allergiska besvär under pollensäsong förvärrades nu från grad 1 till grad 5. Samtliga symptom minskade eller försvann helt redan efter ett dygn efter flytt till annan bostad med betydligt lägre strålning.

Tabell 3 visar resultatet för den 62 åriga kvinnan. Hon har varit tidigare frisk frånsett behandling av hypertoni sedan våren 2021. Sedan tidigare haft lätt tinnitus (grad 2) och tendens till yrsel, trötthet och tryck över bröstet (samtliga grad 2) som debuterade i samband med utmattningssyndrom 2004. Även hon drabbades av typiska symptom för mikrovågssyndromet, men fler än för mannen. Mest uttalat var sömnsvårighet och yrsel, följt av hudbesvär (brännande känsla, stickningar i huden på händer och armar), koncentrationsproblem, irritabilitet, tinnitus, balansproblem, nedsatt närminne, förvirring, trötthet, tendens till depression, hjärt- och lungsymptom. Sömnen blev kraftigt störd, vaken flera timmar och däremellan uppvaknanden. Tillkomst av hjärtklappning (grad 5), tyngdkänsla över bröstet (grad 7) och värmekänsla i kroppen (grad 7). De allra flesta av dessa symptom försvann helt eller minskade kraftigt 1 till 3 dagar efter byte till bostad med lägre mikrovågsstrålning.

Diskussion

Frågorna i vår undersökning bygger på studier om EHS/elöverkänslighet som gjorts av Belpomme och medarbetare8,9

samt de symptom som tidigt beskrivits som kännetecknande för mikrovågssyndromet.10 Vår undersökning kan ses som en klassisk provokationsstudie med mätningar före, under och efter exponering och där undersökningspersonen är sin egen kontroll. Helt klart visar resultaten på ett samband mellan ökad exponering för mikrovågsstrålning och de symptom som ingår i mikrovågssyndromet.

Symptomen uppkom efter en mycket stor ökning av exponeringen genom driftsättning av 5G (ökning cirka 40 gånger eller mer) och minskade därpå kraftigt eller försvann helt efter att exponeringen minskade efter flyttning till annan bostad.

Prevalensen i Sverige av mikrovågssyndromet/EHS/ elöverkänslighet är idag okänd. Den har inte undersökts.

Det kan emellertid förväntas att förekomsten ökar med den kroniska och ökande exponeringen för mikrovågor till följd av främst utbyggnad av 4G, 5G och ökad användning av trådlös teknik som sänder ut mikrovågor för kommunikation. Detta gäller särskilt som det rör sig om modulerade och pulsade mikrovågor som visats vara särskilt skadliga.7 En publikation från 2016 angav som riktlinje för maximal exponering dagtid till 100, nattetid 10 och 1 mikroW/m2 för särskilt känsliga personer.11 Vare sig denna rekommendation eller klassningen av mikrovågsstrålning som ’möjligen cancerframkallande’ 2011 av cancerorganet IARC vid WHO, publicerad 2013,12 har haft någon effekt på gällande regler för tillåten strålning, fastän hälsorisker upprepat observerats vid exponering som är betydligt lägre än gällande referensvärden som rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Trots omfattande belägg för hälsorisker ökar mikrovågsstrålningen i miljön kraftigt. Detta visas av denna fallbeskrivning liksom i en nyligen publicerade studie av mätningar i Stockholm.13

Mikrovågssyndromet och EHS måste tas på allvar av hälsovården. Detta är ingen psykisk sjukdom. Ett flertal olika somatiska symptom ingår i mikrovågssyndromet och kroniska sjukdomar inklusive cancer är en risk vid kronisk exponering.11 Symptomen måste utredas för att utesluta andra orsaker, mikrovågsstrålningen kan vara en.

Noggrann anamnes måste tas för att utreda olika källor till mikrovågsstrålning. Dessutom bör utredningen kompletteras med mätning av strålningen både i bostaden och på arbetsplatsen varvid hänsyn bör tas till att det föreligger stor skillnad i känslighet mellan olika individer.

Patienterna måste mötas med respekt, utredas, få medicinsk diagnos och behandling varvid eliminering eller minskning av den sjukdomsorsakande faktorn, det vill säga exponeringen, är viktigast. Det bör göras tidigt i sjukdomsförloppet för att minska risken för irreversibla skador och kronisk sjukdom. Eftersom det finns stor okunskap om mikrovågssyndromet, såväl inom sjukvården som bland allmänheten, och därmed ett förmodat stort mörkertal, måste läkarkåren utbildas och syndromet få en enhetlig ICD-kod för att kunna följa den framtida utvecklingen. De uppmätta värdena i lägenheten efter installationen av 5G på taket gör att bostaden ur medicinsk synvinkel med hänsyn till kända hälsoeffekter är obeboelig, trots att strålningen är betydligt under gällande referensvärden.

LENNART HARDELL Tidigare professor och överläkare, onkologiska kliniken, USÖ Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer MONA NILSSON Strålskyddsstiftelsen

Referenser 1. Marha K, Musil J, Tuhá H. Electromagnetic Fields and the Life Environment. San Francisco Press Inc. 1971.

2. Carpenter D. The microwave syndrome or electro-hypersensitivity: historical background. Rev Environ Health 2015;30:217222. https://doi.org/10.1515/reveh-2015-0016 3. Hedendahl L, Carlberg M, Hardell L. Electromagnetic hypersensitivity – an increasing challenge to the medical profession.

Rev Environ Health 2015;30(4):209-315.

4. National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. An assessment of illness of U.S. government employees and their families at overseas embassies. A Consensus Study Report. The National Academies Press, Washington, DC. 2020. htpps://doi.org/10.17226/25889 5. Stein Y, Udasin IG. Electromagnetic hypersensitivity (EHS, microwave syndrome) - Review of mechanisms. Environ Res. 2020;186:109445. doi: 10.1016/j.envres.2020.109445. Epub 2020 Mar 30. PMID: 32289567.

6. Singh K, Nagaraj A, Yousuf A, Ganta S, Pareek S, Vishnani P. Effect of electromagnetic radiations from mobile phone base stations on general health and salivary function. J. Int. Soc. Prev. Community Dent. 2016;6:54–59. https://doi.org/ 10.4103/2231-0762.175413 PMID:27011934 7. Hardell L. Nilsson M, Koppel T, Carlberg M. Aspects on the International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) 2020 guidelines on radiofrequency radiation. J Cancer Sci Clin Ther 2021;5:250-283.

8. Belpomme D, Carlo GL, Irigaray P, Carpenter DO, Hardell L, Kundi M, m.fl. The critical importance of molecular biomarkers and imaging in the study of electrohypersensitivity. A scientific consensus international report. Int J Mol Sci. 2021;22:7321. doi: 10.3390/ijms22147321. PMID: 34298941; PMCID: PMC8304862.

9. Belpomme D, Campagnac C, Irigaray P. Reliable disease biomarkers characterizing and identifying electrohypersensitivity and multiple chemical sensitivity as two etiopathogenic aspects of a unique pathological disorder. Rev Environ Health 2015;30:251-271. DOI: 10.1515/reveh-2015-0027 10. Oberfeld G, Navarro A. Enrique, PM, Maestu C, Gomez-Perretta C. The microwave syndrome – further aspects of a Spanish study. 2004 https://www.semanticscholar.org/paper/THE-MICROWAVE-SYNDROME-%E2%80%93-FURTHER-ASPECTSOF-A-STUDY-Oberfeld-Enrique/535fc132b607d5cadd92f033eac79bd35cb810b9 11. Belyaev I, Dean A, Eger H, Hubmann G, Jandrisovits R,Kern M, m fl. EUROPAEM EMF Guideline 2016 for the prevention, diagnosis and treatment of EMF-related health problems and illnesses. Rev Env Health 2016; 31:363-397. DOI 10.1515/reveh-2016-0011 12. IARC Working Group, 2013. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans. In: Non-Ionizing Radiation, Part 2: Radiofrequency Electromagnetic Fields, volume 102. International Agency for Research on Cancer, Lyon, France, 2013. http:// monographs.iarc.fr/ENG/Monographs/vol102/mono102.pdf.

13. Koppel T, Ahonen M, Carlberg M, Hardell L. Very high radiofrequency radiation at Skeppsbron in Stockholm, Sweden from mobile phone base station antennas positioned close to pedestrians’ heads. Env Res 2022; 208:112627. doi.org/10.1016/j. envres.2021.112627

#1 2022

57

”Vad händer om ekosystemet i vår inre trädgård rubbas?

Vi drabbas av dysbios och inflammation, vilket försvårar mikrobiomets förmåga att fullfölja sina uppgifter. Balansen och mångfalden av olika sorters mikrober är viktig för att upprätthålla en god andel vänliga bakterier, så att platserna inte upptas av gramnegativa inflammationsdrivande inkräktare”.

Foto: Canstock, arkiv.

58

#1 2022

Kan vi påverka vårt biologiska åldrande?

Vår förväntade medellivslängd påverkas av var i världen vi bor. I västvärlden har vi enligt statistik från 2013 en förväntad livslängd på 80-85 år, om vi undantar USA där man lever lite kortare, i 75-80 år. Jämsides med USA ligger Brasilien och Kina samt Nordafrika och Saudi Arabien. I Ryssland, Egypten och Sydamerika förutom Brasilien är medellivslängden 70-75 år.

Den kortaste medellivslängden finner vi i större delen av Afrika, 60-65 år. Dessa geografiska skillnader i livslängder beror förstås på socioekonomiska faktorer såsom tillgång på hälsooch sjukvård, förekomst av kroniska sjukdomar och infektionssjukdomar samt tillgång på mat, rent vatten och hygieniska bostäder.

Bortsett från dessa uppenbara faktorer finns det olika teorier om vad som gör att vi åldras olika mycket och i olika takt. Frågan är vilka faktorer som är avgörande för hur vi åldras och kan vi i så fall påverka vårt biologiska åldrande? Vi vill inte bara leva länge utan även leva ett friskt liv utan handikappande sjukdomar. Västvärldens befolkningar lever längre, men är sjuka de sista 10-15 åren av livet.

Förr trodde man att livslängden var på förhand utmätt, att antalet andetag och hjärtslag hade ett bestämt maximum. Vital substans. Vi andas hela tiden, i genomsnitt 17 andetag/minut, vilket blir 1020 per timme och 24 480 per dag och 8 935 200 på ett år och 536 112 000 andetag på en livslängd på 60 år. Vårt hjärta slår hela tiden, 60 slag/min, 3600 per timme, 86 400 per dag, 31 536 000 per år och 1 892 160 000 på 60 år. Efter en viss tid är organen utslitna.

Inte en orimlig tanke!

Sedan har man funderat vidare. Darwin kom med sin utvecklingslära, ”Om Arternas Uppkomst” 1859. Våra gener kom i fokus och hur individer selekteras utifrån överlevnadsmöjligheter. Survivial of the fittest. En teori var att det finns vissa gener för åldrande, som får effekt först efter reproduktiv ålder. Det innebär att de inte kan nedärvas från generation till generation. Släktet utvecklas därför inte mot en längre livslängd utan den avstannar.

Vi får förkalkade kärl

En i dag mer modern teori är att glukosmolekylen, som kan binda till kroppens proteiner, bildar overksamma komplex. Dessa AGE (Advanced Glycation Endproducts) bildas i blodkärlens väggar och binder även till blodets hemoglobin, HbA1c. Vi får förkalkade kärl och rubbad glukosomsättning med prediabetes och diabetes som följd. Beta-amyloid vid Alzheimer’s är ett annat exempel på proteinbindning. Dessa proteinbindningar försämrar kroppens metabola funktioner och gör oss sjuka och förkortar livslängden.

Inte endast endogena faktorer utan även omgivningsfaktorer såsom strålning och olika kemikalier i luft, vatten och mat orsakar ett övermått av fria oxidativa radikaler, ROS. Om dessa fria radikaler inte neutraliseras av antioxidanter, befarar man att de skadar DNA i cellerna och orsakar mutationer. Det kan medföra att replikationen av DNA ger upphov till sämre fungerande nya celler.

Om de fria radikalerna finns i övermått skadas även mitokondrierna, kroppens kraftverk. Hos unga individer finns en större mängd mitokondrier, som dessutom är välfungerande. Ju äldre vi blir ju färre antal mitokondrier har våra celler och ju sämre fungerar de. Under vår livstid samlar vi på oss fler och fler fria radikaler, ROS, som angriper mitokondrierna. Fler och fler celler går i apoptos (sjävdör) och förnyelsen av celler hinner inte med.

– Den fria radikal hypotesen.

”Vi får förkalkade kärl och rubbad glukosomsätt­ ning med prediabetes och diabetes som följd.

Beta-amyloid vid Alzheimer’s är ett annat exempel på proteinbindning. Dessa proteinbindningar försämrar kroppens metabola funktioner och gör oss sjuka och förkortar livslängden”.

Foto: Patrik Nasr

Den neuroendokrina hypotesen relaterar till hormonfunktionen och det neuroendokrina systemet från hjärnan till målorganen, de hormonproducerande körtlarna. Såväl kolhydratrik föda som stress av fysisk eller mental orsak höjer blodsockernivåerna. Stress höjer kortisol och adrenalin i blodet, varvid levern frigör extra glukos. Förhöjda blodsockernivåer ökar insulinnivåerna, tillväxthormonet (GH) och IgF-1.

Alla dessa hormoner är anabola. Konstant förhöjda insulinnivåer leder till insulinresistens och metabolt syndrom med hypertoni, diabetes, rubbad fettomsättning och övervikt/fetma. #1 2022

59

Fettlever och sömnrubbningar ingår även i de metabola komplikationerna. Man har funnit kopplingar mellan IgF-1 nivåerna och förväntad livslängd genom påverkan av telomerernas längd. Telemererna förkortas lite vid varje celldelning och ju snabbare celldelningen sker, ju snabbare förkortas telomerlängden och ju snabbare åldras vi och ju kortare blir livslängden. Efter 40-60 celldelningar avstannar celldelningen åtminstone i de flesta celler. Man talar om en cellulär klocka. Telemerase är ett enzym, som förhindrar förkortning av telomererna.

Detta telemerase sjunker vid förhöjda kortisolvärden, som i sig orsakas av stress. Stressfaktorn påverkar således det epigenetiska genuttrycket.

Frågan är vilka faktorer vi kan påverka och i så fall hur mycket för att öka vår livslängd och lägga till fler friska år i livet. Livsstilen spelar stor roll. Maten bör vara så fri som möjligt från rester av växt- och bekämpningsmedel, från preparat som antibiotika och tillväxthormon i animalisk föda, från ett otal tillsatser i industriomvandlad mat, exempelvis E-nummer och socker- och fett-ersättningsmedel. Kort sagt alla molekyler som är främmande för kroppen, som inte kan användas i cellerna utan måste avlägsnas via våra utsöndringsorgan.

Matsmältningsarbetet hinner avslutas

Vi bör sträva efter rena råvaror, som inte genomgått fysikaliska processer. Dessa processer medför att vitaminer och mineraler tillsammans med fibrer och andra viktiga ofta okända ämnen går förlorade. Ät om möjligt en stor mängd växtbaserad, icke industrilagad mat, som är ekologiskt odlad och närodlad och därmed följer växtsäsongerna.

Våra jordar har ofta mist viktiga näringsämnen, vilket gör att vi kan behöva tillskott av exempelvis zink, magnesium och C-vitamin. Bor vi på landet eller har tillgång till en kolonilott, kan vi odla grönsaker och frukt själva.

Det finns även på flera ställen så kallade REKO-ringar, där man kan abonnera på en låda i veckan. Det finns över 220 föreningar med 800 000 medlemmar i landet samt Facebook-grupper. REKO står för REjäl KOnsumtion.

Har man kunskap om vilda växter och bär, kan man förse sig från naturens skafferi.

Vårt välmående är även beroende av hur ofta vi äter och vid vilken tidpunkt i förhållande till sänggåendet.

Intermittent fasta innebär att man gör ett matuppehåll under 14-18 timmar i anslutning till natten. Matsmältningsarbetet hinner avslutas och energitillförseln går över på fettförbränning. Det har visat sig att midjemåttet krymper om man låter det gå 3 timmar mellan middag och sänggående. Matsmältningen hinner avslutas och cellena kan gå över i nödvändig reparationsfas. Våra tarminnevånare, mikrobiomet, kan också få välbehövlig vila från sina matsmältningrelaterade metabola uppgifter.

Vi utsätts hela tiden för kemiska substanser från luft, vatten och inte att förglömma rengöringsprodukter i hushållet och alla de skönhets- och hudvårdprodukter vi använder. Allt som appliceras på huden och naglarna tas upp i kroppen och måste bearbetas. Bruket av nagellack har blivit modernt igen, vilket tillför kemikalier, som accumuleras under tid.

Luftens kvalitet varierar från ort till ort beroende på exempelvis mängden avgaser, industriutsläpp, utsläpp från jordbruket och väderförhållanden. Vad kan vi göra åt det?

60

#1 2022

”Andra riskfaktorer är alkohol och tobaksmiss­ bruk. Dieten kan spela in, då man i studier sett att frukt och grönt skyddar. Ju mer man lär sig om kroppens mikrobiom, ju mer förstår man hur viktigt det är att förse sig med en stor variation av olika bakteriestammar”. Foto: Canstock, arkiv.

Personligen har vi investerat i en bra luftreningsapparat, som kan sättas på vid behov. Att säkra luftgenomströmningen inomhus hjälper en del. Naturligtvis ska man försäkra sig om att det inte finns mögel i de lokaler man vistas i. Det är inte säkert att vi känner lukten själva, utan det krävs mätinstrument.

Beträffande dricksvattnet har kommunen och vattenbolagen ständig kontroll så att inte givna maximala koncentrationer av mikrober, läkemedelsrester och tungmetaller överskrids. Det hindrar dock inte att vattenkvaliteten varierar och att den sammanlagda mängden belastar oss. Själva har vi en mycket effektiv vattenreningsapparat med mikrofilter till allt dricksvatten och vatten i matlagningen.

Se över vilka rengöringsmedel du använder och byt ut alla med långa innehållsförteckningar med kemiska namn, som Du inte kan identifiera. Gör likadant med alla produkter Du använder på huden och i munnen!

Sömnen är viktig

När vi nu är inne på livsstilen, är sömnen är viktig del, för att upprätthålla en optimal dygnsrytm och ge kroppen möjlighet till återhämtning och reparation. Alla har hört hur viktigt det är att sova 7-8 timmar per natt. Det är en bra början. Sömndjupet ger under den första delen av sömnen neuronerna i hjärnan möjlighet till reparation och organisering inom olika centra. Hjärnvolymen krymper under natten för att ge utrymme för det glymfatiska systemet att forsla bort restprodukter till kroppens lymfsystem.

REM-sömnen hjälper till att organisera våra intryck under dagen. Den hormonella balansen mellan melatonin och kortisol bestämmer vakenhetsgraden. Normalt sett skall kortisolnivåerna minska successivt under dagen och melantoninet öka. Denna balans är beroende av ljuset och ljusets våglängd. Ju rödare ljuset är, ju sömnigare blir vi.

–Vårt evolutionella arv från tider före elektriskt ljus! I dagens TV- och mobiltelefon- tid är det viktigt att filtera bort blåljuset, vilket kan göras med blåljusfilterande glasögon ett par timmar före sänggåendet.

Gör pauser i det stillasittande arbetet

Viktigt att rensa sovrummet från all elekronik, såväl blinkande ljus som elektromagnetisk aktivitet. Sätt WiFi

”Att knyta sociala kontakter, som förmedlar positiva känslor, glädje och skratt, har visat sig förlänga livet. Livet skall vara roligt att leva.

Vi ska kunna känna tacksamhet över att vi lever.

Jag tänker på alla de gamla människor i de ”Blå Zonerna” som lever länge och är friska”.

Foto: Priscilla Du Preez, Unsplash.

anslutningen på timer! Till slut är det viktigt med ritualer på kvällen och morgonen också för vuxna, inte bara för barn och hundar!

Kroppen har utvecklats för rörelse i alla former. Kommunikationen mellan kroppscellerna är beroende av syreoch nutritionsutbyte via blodkärl och bortforslande av koldioxid och avfall från cellerna. Rörelse underlättar blodgenomströmning och återflöde via vener och lymfkärl. Elektriska impulser från hjärnan till kroppens nervbanor behöver förutsättningar för fritt flöde för att styra sinnesorgan och muskler. Kroppen behöver rörelse.

Den är inte gjord för stillasittande över 8-10 timmar per dag. Således, gör pauser i det stillasittande arbetet och TV-tittandet, gå ett par promenader ute under dagen, även om du inte sportar eller tränar mer intensivt!

Konditionsträning, styrketräning och balansträning ger extra plus för välbefinnandet och stimulerar även hjärnan via BDGF (Brain Derived Growth Factor). Denna faktor ökar nybildandet av neuroner i hippocampus. Ett annat sätt att stimulera hjärnan är att vara nyfiken, att pröva och lära sig nya saker hela tiden. Enkla kostnadsfria aktiviteter såsom korsord, sudoki och schackspel stimulerar hjärnaktiviteten och ökar neuroplasticiteten.

När vi stressar upp oss för olika missöden, förtretligheter och tillkortakommande i det dagliga livet, behöver vi strategier för att få ner pulsen och minska flödet av adrenalin och kortisol. Rent fysiologiskt skall vi lämna fight/flightfasen och komma över i en vilo/reparationsfas.

– Sympaticus till parasympaticus.

De gamla medicinska vetenskaperna i Kina och Indien har sedan tusentals år utvecklat yoga, meditation och Tai Chi. Dessa tekniker har mer och mer inlemmats i den västerländska kulturen, men inte i vår medicinska arsenal.

Inom religionen finns möjligheter till eftertänksamhet, stillhet och bön, men inte så många människor är aktivt praktiserande i vårt sekulariserade samhälle.

Det viktigaste är kanske att man känner att man har

något att leva för – ett mål och en mening i livet. Att knyta sociala kontakter, som förmedlar positiva känslor, glädje och skratt, har visat sig förlänga livet. Livet skall vara roligt att leva. Vi ska kunna känna tacksamhet över att vi lever. Jag tänker på alla de gamla människor i de ”Blå Zonerna” som lever länge och är friska. Vi kan lära av dem.

En rad faktorer påverkar således livslängden och graden av handikappande kroniska sjukdomar. De allra flesta faktorer kan vi påverka genom att reducera inverkan av såväl endo- som exogena faktorer. På grund av de epigenetiska förutsättningarna reagerar vi olika på dessa riskfaktorer. Eftersom de svaga generna varierar från person till person, får vi olika sjukdomar. Somliga får hjärtkärlsjukdomar, andra får autoimmuna sjukdomar eller cancer eller till och med förblir friska. Vårt genetiska arv är inte orubbligt utan generna kan vridas upp eller vridas ner. Om man t ex har flera kvinnor i släkten med bröstcancer, så är det extra viktigt att testa sig och hålla nere östrogendrivande faktorer.

Den absolut viktigaste faktorn att fokusera på är IgF-1.

IgF-1 ökar vid låggradig inflammation och denna inflammation ökar vid förhöjda blodsockervärden. Förhöjda blodsockervärden får vi via ett övermått av kolhydratrik mat och via stress i alla former. IgF-1 är även kopplad till en förkortning av telomerlängden, som i sig bestämmer hur många gånger cellerna kan förmera sig. Dr David Perlmutter, en välkänd amerikansk neurolog, anser att denna faktor är så viktig att han använder en kontinuerlig blodsockermätare, fastän han inte är diabetiker.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära.

Certifierad i funktionsmedicin.

Bor i La Reunion Frankrike.

Referens www.GreenMedinfo.com, Green Med info Research Group: The science of longevity, How to live a Long & Healthy Life.

#1 2022

61

”Våra arvsanlag samspelar med en rad miljöfaktorer som påverkar vår hälsa. Det gör det svårt att förutspå vilka arvsanlag i kombination med miljösammanhang som utlöser en sjukdom eller ett beteende. Generna styr nämligen inte specifika beteenden. Däremot påverkar våra gener hur stort utrymme olika känslor och tankeprocesser får. Det i sin tur kan påverka hur vi beter oss”.

Foto: Simon Berger, Unsplash.

62

#1 2022

Psykiska hälsan och välbefinnandet Det finns många goda råd och lösningar på hur vi kan leva våra liv för att uppnå en god hälsa.

Forskare delar dagligen med sig av studier i ämnet. Resultatet av den forskning som bedrivs når inte alltid allmänheten, utom när det lyfts fram på löpsedlar med häpnadsväckande rubriker. Då handlar det ofta om svartvita vinklingar tagna ur sitt sammanhang. Fackpressen lägger ner större möda på att göra resultaten förståeliga, så att vi läsare ska kunna omsätta det vi lär oss i praktiken.

Men sällan hjälper det att hoppa 100 hopp med hopprepet varje dag om vi konstant utsätts för psykiska påfrestningar, och inte heller hjälper det om vi äter hälsosamt och samtidigt år efter år nedprioriterar våra sömnbehov. Det är klart att små insatser är bättre än ingenting! De hälsofrämjande insatserna vi gör är ett steg i rätt riktning.

Att se på vår hälsa ur ett helhetsperspektiv kan ge stora personliga vinster, inte minst för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Helt enkelt för att vi ska klara av att leva i det moderna samhället.

Vad är det som stressar oss?

De vanligaste sjukdomarna i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykiska sjukdomar. Folksjukdomar har ofta samma riskfaktor. Roten till det onda är kronisk stress och dåliga sömnvanor. Anledningarna till den kroniska stressen är förstås många. Dålig ekonomi, låg självkontroll på arbetsplatsen, tärande relationer, smärtproblematik, ett högt tempo i arbetslivet, orealistisk tidsplanering, dåligt ledarskap, hektiskt familjeliv, alltför många arbetsuppgifter eller -roller, dålig självkänsla, höga krav och känsla av otillräcklighet… Ja, det är bara några exempel på faktorer som kan spela in.

schimpanser, orangutanger – och dog ut för omkring tre miljoner år sedan. Genom DNA-studier vet man att den moderna människan utvecklades för cirka 200 000 år sedan. Våra förfäder var både jägare och samlare, levde nomadliv och förflyttade sig efter årstiderna och bytesdjurens vandringar. Stenåldersmänniskan levde sitt liv i samklang med naturen och efter sin biologiska klocka, anpassat efter dygnsrytm. Stenåldersmänniskan var vaken under dygnets ljusa timmar och sov när det var mörkt. Återhämtning och vila var ett naturligt inslag under dagen, mellan jakt och andra göromål. Det är stor skillnad mellan detta levnadssätt och hur vi lever våra liv idag, precis som Göran Burenhult (forskare arkeolog berättar i sina böcker, om hur viktigt det är att förstå (evolutionen och arvet du aldrig kommer ifrån).

Biokemiska signaler talar om vad vi ska göra

För att kroppen ska fungera krävs ett slags kommunikationssystem mellan kroppens olika delar. I kommunikationen använder sig kroppen av egenproducerade signalämnen: hormoner som utgör en del av kroppens biokemi.

Hormonerna har olika uppgifter. Bland annat reglerar de ämnesomsättning, fertilitet, immunförsvar och tillväxt.

Oavsett ålder och kön är vi fulla av hormoner som bland annat styr vårt mentala mående och vår sömn, men också vår aptit och vår mättnadskänslor. Efter påverkan av ljus och mörker samverkar hormonerna kortisol och melatonin under olika tider på dygnet. Kortisolet väcker dig på morgonen och sömnhormonet melatonin talar om för dig när det är dags att sova. Hungerhormonet ghrelin talar om när vi måste fylla på med näringsämnen som kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler – vår artegna föda som finns perfekt sammansatt i naturens skafferi. När vi fått i oss tillräckligt med mat är det hungerhormonet leptin som talar om att det är dags att sluta äta.

Orolimliga krav och förväntningar

I det västerländska 24/7-samhället finns det många orealistiska och omänskliga krav att leva upp till. En del krav är självpåtagna och andra kommer som förväntningar från vår omgivning. Det vi har att förhålla oss till är vår genuppsättning och det liv vi en gång var designade för att leva. Inuti dina celler finns en cellkärna som innehåller din genetiska kod. Denna kod avgör hur du ska fungera.

Utvecklingen av våra gener har pågått under miljontals år. Ofta blir det tydligt att våra biologiska förutsättningar inte är anpassade efter ett modernt sätt att leva.

Den moderna människan och stenåldersmänniskan

Sedan människans och apornas utvecklingslinje delades har människan gått igenom flera stadier av utveckling.

För 5-7 miljoner år sedan utvecklades släktet Homo från Australoptihecus, som ingick i samma familj som gorillor,

Serotonin har en viktig uppgift

Ett exempel på ett annat mycket viktigt hormon som har inverkan på vår mentala hälsa är må-bra-hormonet serotonin. Signalsubstansen serotonin reglerar även vår sömnrytm, matlust och sinnesstämning. Det är bara tre generationer tillbaka som vi började äta processad mat.

Matindustrin satte inte näring och väl sammansatta måltider i första rummet. Ekonomiska vinster och tidsvinster för konsumenten var det som stod i fokus – då som nu.

Det man inte visste då var att den processade maten, tillsammans med långvarig stress och antibiotikakurer, utarmar tarmfloran i tjocktarmen. Det är där som hela 80 procent av vårt serotonin – vårt må-bra-hormon – produceras! En utarmad tarmflora var förmodligen inget som drabbade våra förfäder. Vi vet att våra förfäder åt sådant som gynnade bakteriefloran – fibrer, grönsaker, frukt, bär, nötter och annan växtföda. #1 2022

63

beteenden som ADHD och antisocialt beteenden som exempelvis aggressivitet och impulsivitet. Vid inåt agerande beteende som passivitet, depressivitet och oro verkar miljön ha en större betydelse.

Vår vilja kan inte alltid styra

Forskarna är eniga om att vårt arv, vår genetiska uppsättning, påverkar upp till 40-50 procent. Miljöunika faktorer påverkar 50-55 procent och miljöunika faktorer enbart 5 procent. Det är en kunskap som är svår att ta till sig, för forskarvärlden såväl som för allmänheten. Kunskapen ställer saker och ting på sin spets. För vad säger det om vems felet är och i vilken utsträckning vi som individer kan påverka? Det säger egentligen ganska mycket om vi tar hänsyn till hur vi är biologiskt rustade och hur vi måste ta hand om kropp och själ för att fungera optimalt.

Våra mänskliga behov tar inte hänsyn till det vi vill, utan svarar bara på det som vår kropp och själ behöver.

Vi är inga övermänniskor

”Stenåldersmänniskan levde sitt liv i samklang med naturen och efter sin biologiska klocka, anpassat efter dygnsrytm. Stenåldersmän­ niskan var vaken under dygnets ljusa timmar och sov när det var mörkt. Återhämtning och vila var ett naturligt inslag under dagen, mellan jakt och andra göromål. Det är stor skillnad mellan detta levnadssätt och hur vi lever våra liv idag”. Old Huli Man, Tari, Southern Highlands, Papua New Guinea 1987. Foto: Göran Burenhult.

Hormonell obalans påverkar vår mentala hälsa

Moderna forskningsresultat visar att biologiska störningar kan öka riskerna att drabbas av depression och panikångest.

Serotoninets betydelse vid depression och panikångest har presenterats i en avhandling – Platelet serotonin function and personality traits i affective disorder – från Karolinska Institutet. Serotoninnivån påverkar även karaktärs och temperamentsdrag. Avhandlingen visar att låg serotoninproduktion rubbar flera funktioner som sömn, aptit, sexdrift, stämningsläge, ångest, kognition och minne – alla vanliga symtom vid psykisk ohälsa.

Arv och miljö

Våra arvsanlag samspelar med en rad miljöfaktorer som påverkar vår hälsa. Det gör det svårt att förutspå vilka arvsanlag i kombination med miljösammanhang som utlöser en sjukdom eller ett beteende. Generna styr nämligen inte specifika beteenden. Däremot påverkar våra gener hur stort utrymme olika känslor och tankeprocesser får. Det i sin tur kan påverka hur vi beter oss. Exempelvis kan två individer – enäggstvillingar med samma genuppsättning, beroende på händelser i livet (miljö), leda till att den ena tvillingen utvecklar ett kriminellt beteende medan den andra inte gör det. Man har i forskningen sett att våra arvsanlag har större påverkan vid utåtagerande

Vilka tankemönster och känslor får ta plats i våra liv?

Det förhållningssätt vi väljer att ha till oss själva och vår omgivning spelar stor roll för vårt psykiska välmående.

Samtidigt är det viktigt att inte försöka leva upp till orealistiska krav på att vara den perfekta människan som lyckas tänka de rätta och kloka tankarna och agera med sunt förnuft i alla situationer. Vi är i ett ständigt lärande och livet tenderar att gå i cykler. När vi tror att vi processat färdigt en svår händelse i vårt liv, när vi tror att vi lagt det bakom oss… JA, då väcks starka känslor plötsligt till liv – när vi minst anar det. Kanske vi hamnar i en situation som vi inte räknat med. På en tiondels sekund reagerar vi baserat på erfarenhet från en liknande situation vi upplevt tidigare. Ju mer vi lär känna oss själva, desto mer kan vi öka toleransen för våra egna känslor. Med erfarenhet får vi insikt och lär oss att vi inte behöver reagera på allt som väcker obehag i oss.

Acceptans ger oss sinnesro

Vi behöver acceptera att en längre tid med psykiska påfrestningar kan få vem som helst på fall. Det finns gränser för vad vi klarar av. Jag har mött friska människor som under delar av sitt liv drabbats av depressioner, men som med rätt verktyg har tagit sig tillbaka till ett liv i balans.

Jag har även mött personer diagnostiserade med tyngre psykiska diagnoser som bipolaritet, människor som levt i ett kaos och haft en liten tro på att kunna fungera i vardagen. Men gemensamt för dessa människor, med olika utmaningar, är att de med kunskap och stöttning av sin omgivning funnit strategier och redskap för att leva ett liv som de trivs med. Att ha goda matvanor, prioritera återhämtning, sömn och naturlig rörelse kan vara avgörande för hur väl rustad man är när man möter motgångar.

CHARLOTTE KAUPANG Utbildningssamordnare YourMinds

Källa: HHR, Hjärt- & Hjärnräddning, Konsten att främja god hälsa och förebygga ohälsa. Charlotte Kaupang 2021.

64

#1 2022

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms.

TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#1 2022

65

Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus. Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt.

Foto: Ethan Haddox, Unsplash

66

#1 2022

Konstant tinnitus är kopplat till förändrad hjärnaktivitet Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.

Tinnitus klassificeras i dag inte som en egen sjukdom men som ett symtom som kan ha många olika orsaker, till exempel en hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress.

Ofta beskrivs tinnitus som fantomljud som inte hörs för någon annan än den som drabbas. I dag har cirka 20 procent av svenskarna någon form av tinnitus, och risken att drabbas ökar med åldern.

Mäter hjärnans aktivitet

Svårighetsgraden av tinnitus definieras i dag genom självskattning av den som drabbats. Nu visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet, som genomförts i samarbete med företaget Decibel Therapeutics, att metoden hjärnstamsaudiometri (ABR) har potential att bli ett objektivt diagnosverktyg för att identifiera personer med konstant tinnitus. Hjärnstamsaudiometri mäter hjärnans aktivitet som svar på en specifik sekvens av ljudstimuli.

– Vi tror att vår ABR-metod kan ha en tillräcklig känslighet för att användas som ett diagnosverktyg. Metoden mäter den neurala förändringen i hjärnstammen hos personer med konstant tinnitus vilket skulle kunna bli en biomarkör i framtiden, säger Christopher R. Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Erkännande till patienter

Hjärnstamsaudiometri har tidigare föreslagits som ett verktyg för att mäta tinnitus, men vetenskaplig konsensus har saknats. Ingen tidigare studie har dock inkluderat lika många försökspersoner som denna studie. Här har forskarna gjort mätningar med hjärnstamsaudiometri på

405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Hos de med konstant tinnitus syntes en tydlig skillnad i mätningarna jämfört med personer utan tinnitus eller personer som skattat sin tinnitus som tillfällig.

– Vi behöver en objektiv diagnosmetod för tinnitus, både för att kunna ge ett erkännande till patienter som drabbats och för att främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Vår studie tyder på ett orsakssamband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet och utvecklingen av konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att verifiera detta. Vi behöver även ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandling, säger Christopher R. Cederroth.

Tinnitus förvärras

I studien följdes även drygt 20 000 personer med ingen eller varierande grad av tinnitus med målet att följa hur symtomen utvecklas över tid. Här visade forskarna att personer med tillfällig tinnitus har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinnitus, särskilt om besvären återkommer ofta. Dessutom fann studien att hos de som redan upplever konstant tinnitus är sannolikheten hög att besvären består.

– Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus.

Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt, säger Christopher R. Cederroth.

Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms universitet, Universitetet i Bergen och företaget Decibel Therapeutics Inc och finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stockholm Stress Center, GENDER-Net Co-Plus Fund “TIGER” och EU:s Horizon 2020 “ESIT” och “UNITI”.

Christopher R. Cederroth.

Docent och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi K.I. Foto: Annika af Klercker.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Alterations in auditory brainstem response distinguish occasional and constant tinnitus”. Niklas K. Edvall, Golbarg Mehraei, Martin Claeson, Andra Lazar, Jan Bulla, Constanze Leineweber, Inger Uhlén, Barbara Canlon och Christopher R. Cederroth. The Journal of Clinical Investigation, online 25 januari 2022, doi: 10.1172/JCI155094.

#1 2022

67

Bokvinnare nr 8-9 Vinnarna av ” LÄKARE MED PENNA OCH PATOS” Otto Hyldebrandt Pedersen Bunkeflostrand Bengt Bengtsson Uppsala Mathias Thurfjell Uddevalla FRÅGAN LÖD: V AD HETER TIDSKRIFTEN SOM CARL LINDGREN ÄR REDAKTÖR FÖR? RÄTT SVAR VAR: SVENSK MEDICINHISTORISK TIDSKRIFT

Medicinsk Access gratulerar vinnarna!

Vinsten är skickad med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

68

#1 2022

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

KONSTEN ATT TÄNKA KLART Människan har en unik superkraft: förnuftet. Hon är förmögen att både förstå, förklara och förändra världen. Men när tankelättja breder ut sig tenderar hon att halka sig fram till sina slutsatser. Behovet av att tro på förnuftet och att åter blåsa liv i upplysningens ideal är större idag än på många år.

I Konsten att tänka klart presenterar Christer Sturmark och Douglas Hofstadter en uppsättning enkla tankeverktyg för alla som vill bemästra konsten att tänka klart och få en djupare förståelse för sanning, vetenskap, förnuft och moral.

Boken är ett samarbete mellan två tänkande vänner och kan läsas som en vidareutveckling av Christer Sturmarks Upplysning i det 21:a århundradet.

Douglas Hofstadter är författare till kultboken Gödel, Escher, Bach: an Eternal Golden Braid (1979).

”En spännande och personligt berättad resa i tankens värld – om vetenskapen, existensen och moralen. Och om varför det är så förtvivlat viktigt att tänka klart, särskilt i en förvirrad samtid.” Åsa Wik forss, professor. ”Sturmark och Hofstadter skriver med klarhet och passion om vikten av klartänkthet i en tid av populism och vetenskapsskepsis. Det är dessutom en riktig bladvändare, svår att lägga ifrån sig.”

David Lagercrantz, författare. ”I en tid när Upplysningens ideal behöver allt stöd de kan få är vi lyckligt lottade som nu har en sådan överskådlig genomgång och ett sådant intelligent försvarstal.

Det här är verkligen en bok för vår tid.”

Steven Pinker, professor.

Christer Sturmark är VD för Fri Tanke och chefredaktör för Sans magasin.

Han är författare, föreläsare och samhälls-debattör

Tävling!

Douglas Hofstadter är amerikansk professor i kognitions-vetenskap och litteraturvetenskap vid Indiana University.

Förlag: Fri Tanke Du kan vinna boken ”Konsten att tänka klart” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”KONSTEN ATT TÄNKA KLART”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 10 mars!

FRÅGA: VILKEN PROFESSION HAR DOUGLAS HOFSTADTER? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#1 2022

69

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

70

#1 2022

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 24 februari, 2022.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#1 2022

71

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen?

Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72

#1 2022

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.

Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan.

Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

Slutsåld CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten.

Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

104:HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ?

Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Ord. pris 179:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­ dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer.

Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför­ säljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Friterad orm i Guangzhou

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Hur mår egentligen våra barn?

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #1 2022

73

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...VÅRD AV KVINNOR OCH MÄN PÅ SAMMA SJUKSAL

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

74

#1 2022

Adapt Anti Stress – direkt hjälp vid stresskänslan.

Ökar motståndskraften mot stress och oro Stärker den mentala kapaciteten

BASERAT PÅ

Stärker koncentrationsförmågan

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

SVENSK,

Snabbverkande Patenterad, kliniskt dokumenterad, svensk forskning Vegansk Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress.

En skräddarsydd kombination av antistressämnen som ashwagandha, det patenterade extraktet Adapt232S, det unika kamomillextraktet SHC1 samt magnesium hjälper kroppen att hantera stress och oro bättre.

Anledningen är att dessa ämnen medverkar till normal omsättning av stresshormonet kortisol. Likaså bidrar de till nervsystemets normala funktion vid stress samtidigt som produktionen av kortisol i binjurarna normaliseras. mattning samt ökad mental och fysisk förmåga.

Välj mellan flytande Quick Shot eller kapslar för dagligt intag.

Adapt Anti Stress hittar du hos:

Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95.

Rkommenderad dagsdos bör inte ö bör inte användas som alternativ till en varierad kost.

Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.