Min Medicin 2018 #2

2018

#2

ÅRGÅNG 6

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Paradigmskifte i diagnosticeringen av diabetessjukdomarna

ODYSSEY

visar signifikanta vinster med reduktion av LDL kolesterol samt sänkt total mortalitet GÄSTLEDARE: BO KARLSSON

300 PERSONER MED TARMCANCER HAR AVLIDIT I ONÖDAN SEDAN TARMCANCER MÅNADEN 2017

Ett första steg mot ny möjlig behandling av cancer

Allt fler gravida snusar – kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd

Ett lyckligt forskarliv

Professor emeritus Tom Saldeen berättar minnen fran Örebro, Lund, Uppsala och Gainesville

Nästa nummer utkommer

26 APRIL

© Can Stock Photo Inc. / woodoo

Innehåll #2 2018 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

30 Ett lyckligt forskarliv – Professor emeritus Tom Saldeen berättar minnen från Örebro, Lund, Uppsala och Gainesville

Annonser: Josefi ne Nilsson Tel: 0652­151 10, josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10

5

Tryckeri: V­Tab Vimmerby

300 personer med tarmcancer har avlidit i onödan sedan Tarmcancer­ månaden 2017

6

Karolinska Universitetssjukhuset förbättrar strokevården för patienterna

10

Markör involverad i lymfsystemet kopplas till hjärtsvikt

12

Kinolonantibiotika kopplas till ökad risk för akut aortasjukdom

14

Kan skonsammare behandling av nya blodkärl minska återfall efter kranskärlsoperation?

22

Kroppens ”sockertermostat” identifierad

24

Kvinnligt kön ingen skyddande faktor för hjärtsjukdom vid typ 1­diabetes

26

Manipulering av bindvävscellerna i bröst tumören omvandlas och kan behandlas med konventionell hormonterapi

28

Stark koppling mellan bra kondition i medelåldern och risk för demens

36

Cytokiner kan påverka dopaminet

40

Stamcellsstudie kan leda till starkare muskler på ålderns höst

44

Bröstcancerns spridningsvägar kartlagda

46

Forskningsgenombrott kan hjälpa sveriges 800 000 astmatiker

50

Rätt kost effektivt vapen mot fettlever

52

Linné och läkemedlen – materia medica

56

Hälsocoacherna har landat – en ny roll inom Riksförbundet HjärtLung

60

Ny metod lyckas hantera och lagra data från miljoner nervceller – i realtid

62

Ny forskning om samband mellan sömn, arbete och hälsa

67

Ny bok: Komplementärmedicin

77

Boktävling: Lyteskomikens historia

80

Bokklubben

Nästa nummer: Utkommer v.17, 2018 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: Foto: Meta Sjödin

Medicinnotiser 16, 38–39, 49, 59, 66, 70

42 Ett första steg mot ny möjlig behandling av cancer

18 ODYSSEY – visar signifikanta vinster med reduktion av LDL kolesterol samt sänkt total mortalitet

8 Paradigmskifte i diagnosticeringen av diabetessjukdomarna

54 Allt fler gravida snusar – kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd #2 2018

3

Ett första steg mot ny möjlig behandling av cancer Nu visar forskare att små molekyler som stör cellernas skydd mot skadliga syreföreningar dödar cancerceller samtidigt som friska celler överlever. Forskarna hoppas nu att molekylerna på sikt ska kunna utvecklas till cancerläke­ medel för människor. Forskarna tror nu på att en ny behandling med god effekt mot ett fler­ tal former av cancer, men med få biverkningar, ska kunna utvecklas.

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Professor emeritus Tom Saldeen berättar om en spännande och intressant resa i livet om sin forskningsutbildning, familjeliv och sitt stora intresse av fotboll. Tom har upplevt det mesta inom medicin och har ett stort register av kunnande. Läs mer…

Paradigmskifte i diagnosticeringen av diabetessjukdomarna. Den stora skillnaden från dagens indelning är att typ 2-diabetes består av flera undergrupper.

– Det här det första steget mot individanpassad behandling vid diabetes, säger Leif Groop läkare och professor i diabetes och endokrinologi. Läs mer…

Omkring 240 000 kvinnor kan ha njursvikt utan att veta om det, enligt en färsk studie vid Karolinska Institutet.

Obehandlad njursvikt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Samtidigt upptäcks mäns njursjukdomar betydligt oftare än kvinnors. Läs mer…

indirekt bidragit till vår allmänna kulturkunskap genom att han gav vägledning åt provinsialläkarna.

Gästledaren: Bo Karlsson, ordförande ILCO Tarm -Uro och Stomiförbundet. Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt. Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år.

Mer i detta nummer: Peter M Nilsson, professor/överläkare redovisar färska resultat från ODYSSEY studien som visar på positiva budskap. Peter menar att man nu måste anse att LDL kolesterolhypotesen är slutligen bevisad med hjälp av de nya studierna.

Goda nyheter för svår bröstcancer: Nästan vart tredje cancerfall som drabbar kvinnor i Sverige är bröstcancer.

Av dessa är cirka 10–15 procent tumörer som inte svarar på behandling med hormoner. Forskare utvecklar nu ett nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer, som innebär att den aggressiva tumören omvandlas till en hormon­ känslig tumör som kan behandlas med konventionell hormonterapi. Läs mer…

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Lyteskomikens historia” av Stephan Rössner. Carlsson Bokförlag.

Att tänka på: Det kommer en ny dag i morgon!

Gunnar Nyberg, Medicinsk access eminente medicinhistoriker, tar upp en avhandling av Linné. Gunnar konstaterar med att Linné var en sann upplysningsman och har

Medicinsk access nr 7 2017 INGER ROS Ordförande Riksför­ bundet HjärtLung

KJELL HOLM Verksamhetschef STROKE-Riksförbundet

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 8/9 2017

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 366 kronor inkl. moms. En ettårig utlandspre­ numeration kostar 600 kr inkl. moms.

Medicinsk access nr 1 2018 MARKUS OTTERLOO Vice ordförande EDS Riksförbund

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Vår undersökning visar också att åtta av tio tycker att det är viktigt att ha tillräckligt med kunskap för att kunna sköta behandlingen på egen hand.”

4

#2 2018

”Det är upprörande att det fortfarande finns sjukhus där många strokepatienter först läggs på, en observations- eller intagnings­ avdelning eller på en vanlig vård­ avdelning, för att i ett senare skede överföras till en strokeenhet.”

”Detta skapar ett stort mänskligt lidande men också ekonomiskt slöseri då avvisade patienter inte blir friska utan belastar vården alltmer på andra sätt.”

GÄSTLEDARE

300 personer med tarmcancer har avlidit i onödan sedan

Tarmcancermånaden 2017 Mars är Tarmcancermånaden och återigen tvingas vi fokusera på de brutala orättvisor som drabbar patienter med tarmcancer jämfört med andra cancerformer.

åldersgrupp som erbjuds testet, beror på att 75 procent av dem som får sjukdomen är över 65 år. Fem procent är under 50 år.

HER2­test men inte RAS­test

De största problemen är två: Dels att screening fortfarande inte erbjuds alla, dels frågan om att använda biomarkörtester vid spridd tarmcancer för att säkerställa bästa val av behandling.

Mammografi men inte ”Tarmografi”

Mammografi infördes 1978 och Sverige var ett av de första länderna i europa som införde detta. Tarmcancerscreening är också infört i många europeiska länder men inte i Sverige.

80–90 procent av patienter som får sin tarmcancer upptäckt tidigt kan opereras och många blir helt friska.

Tarmcancer drabbar drygt 6 000 svenskar varje år och är den näst mest dödliga cancerformen i Sverige. Redan 2013 slog Socialstyrelsen fast att: ”Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt. Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år.”

Men under de år som har gått sedan Socialstyrelsen kom med sin starka rekommendation om tarmcancerscreening, erbjuds fortfarande inga sådana undersökningar i 19 av 20 landsting.

Det innebär 1 500 liv för åren 2013–2017.

Röstsvaga grupper

Så varför går det så långsamt att införa screeningprogram i övriga Sverige? Kan det vara så att samhället, vården, allmänheten – ja, vi alla – ser på sjukdomarna lite annorlunda? Finns det skillnad i hur mycket vi satsar på till exempel bröstcancer och tarmcancer? Patienter med tarmcancer är i allmänhet äldre och inte lika röststarka i debatten.

Region Stockholm-Gotlands screeningsprogram, det enda i Sverige, startade 2008 och omfattar alla mellan 60–69 år. Screeningen baseras på test av blod i avföringen och tarmkameraundersökning (koloskopi). Provtagningsmaterial skickas ut för hemprovtagning. Att det är denna

Sedan många år gentestas ALLA kvinnor med spridd bröstcancer för att se om de innehåller HER2-genen.

För patienter med spridd tarmcancer görs motsvarande så kallat RAS-test endast på tre sjukhus. Både HER2-test och RAS-test är vägledande för vilken behandling patienten ska ha utöver cellgifter. Cirka femtio procent av tarmcancerpatienter är lämpade för denna typ av behandling. RAS-testet kan utföras på de flesta stora sjukhus i Sverige. Dock sker det inte per automatik ”Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock­ och ändtarms­ cancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt.

Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år.” vid diagnos av spridd tarmcancer. Några få onkologiska centra gör en så kallad reflex RAS-testning och läkaren kan då med ledning av testsvaret sätta in korrekt efterföljande behandling.

Andra onkologiska centra väntar med detta, varför då?

Vi vet att personer med spridd tarmcancer som får antikroppsbehandling i tillägg till cellgifter kan leva flera år längre än de som inte får det.

Skillnaderna vi ser mellan patientgrupper är bedrövligt. Man får intrycket av att det finns en slapphet och trötthet och också en stor portion konservatism inom tarmcancerområdet. Det som är självklarheter i behandling av andra cancersjukdomar, är fortfarande inte genomfört för patienter med spridd tarmcancer.

Varför då?

BO KARLSSON Ordförande ILCO, Tarm­ uro­ och stomiförbundet #2 2018

5

Kappilär i hjärnan.

Foto: Arkivbild.

Karolinska Universitetssjukhuset förbättrar strokevården för patienterna Ett nytt arbetssätt inom strokevården i Stock­ holms län minskar behandlingstiden för stro­ kepatienter med upp till 1,5 timme. Något som är avgörande för att kunna rädda hjärnceller, minska och ofta eliminera risken för livslånga handikapp. En tremånaders kvalitetsuppfölj­ ning visar att mer än 90 procent av patienterna kommer rätt direkt efter att den nya riktlinjen infördes i oktober förra året.

Christina Sjöstrand, överläkare Tema Neuro. Foto: Oscar Segerström, Medicinsk bild, Karolinska Universitets­ sjukhuset.

6

#2 2018

Arbetet med att skapa en ny riktlinje för strokevården i hela Stockholms län startade för två år sedan, och har sedan införandet i oktober förra året inneburit en stor förbättring för patienterna. Tiden från det att stroken inträffar tills att behandlingen startar kan nu minskas med mellan 1 till 1,5 timme.

Det nya arbetssättet innebär att ambulanspersonalen kontaktar en strokeläkare direkt. Vid bedömning att patienten drabbats av en stor stroke åker ambulansen direkt till Karolinska Solna.

– Idag kommer alla med så kallad stor stroke direkt till Karolinska Solna för möjlighet till trombektomi, ett komplicerat, högspecialiserat ingrepp då man drar ut proppen från hjärnans kärl, säger överläkare Christina Sjöstrand, Tema Neuro.

Metoden är både snabb och effektiv för personer som har drabbats av en stor stroke. För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.

För patienten innebär det räddade hjärnceller, mins-

kat funktionsbortfall och handikapp. Arbetssättet kan innebära skillnaden mellan att bli förlamad och att inte få några men över huvud taget.

Det nya arbetssättet innebär en vinst även för andra patientgrupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning. Dessa har också nytta av att få snabb vård och patientnyttan är mycket stor.

Det nya arbetssättet har tagits fram genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset samt de olika sjukhusen i länet vars roll är att ta hand om eftervården av patienterna. Därmed skapas plats för fler trombektomibehandlingar på Karolinska.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Det nya arbetssättet innebär en vinst även för andra patient­ grupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning. Dessa har också nytta av att få snabb vård och patientnyttan är mycket stor.

Trombektomibehandlingar har gjorts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2005, och 2014 gjordes 104 behandlingar. Den nya sjukhusbyggnaden är dimensio­ nerat för att kunna ta emot fler patienter som behöver behandlingen.

Inom SKL, Sveriges Kommuner och landsting, pågår just nu ett nationellt arbete för att ge alla landets patienter möjlighet till denna typ av snabb behandling, oavsett bostadsort, med den nya regionala riktlinjen för Stock­ holm som förebild.

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

Paradigmskifte i diagnosticeringen av diabetessjukdomarna En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvar­ liga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Istället för indelningen i typ 1 och typ 2-diabetes föreslår forskarna fem olika grupper.

Foto: Meta Sjödin

8

#2 2018

Den stora skillnaden från dagens indelning är att typ 2-diabetes består av flera undergrupper.

– Det här det första steget mot individanpassad behandling vid diabetes, säger Leif Groop läkare och professor i diabetes och endokrinologi.

I dag har omkring 425 miljoner människor i världen diabetes. År 2045 väntas antalet ha ökat till 629 miljoner*.

Följdsjukdomar i form av njursvikt, retinopati (ögonskador), amputationer och hjärt-kärlsjukdomar kostar samhället enorma summor och den enskildes lidande är stort. Behovet av ny och bättre behandling är därmed stort.

– Dagens diagnostik och klassificering av diabetes är otillräcklig och kan inte förutsäga framtida komplikationer eller val av behandling, säger professor Leif Groop som tagit initiativ till studien.

Han menar att resultaten innebär ett paradigmskifte i hur man ska se på sjukdomen i framtiden.

– I dag ställs diagnosen genom att man mäter blodsockret. Om man även tar hänsyn till de faktorer vi gjort i ANDIS (Alla Nya Diabetiker I Skåne) kan man ställa en mer exakt diagnos.

Förutom en mer förfinad indelning kan forskarna även se att olika grupper har olika risk för olika följdsjukdomar.

– Det betyder att man tidigare kan sätta in en behandling som förebygger komplikationer hos de patienter som har störst risk att drabbas, säger Emma Ahlqvist, docent och förstaförfattare till publikationen.

Leif Groop, läkare och professor i diabetes och endokrinologi.

Foto: Apelöga.

Emma Ahlqvist, docent. Foto: Johan Bävman.

Nya grupper

Diabetes delas i dag in i typ 1-diabetes (ca 10 procent), typ 2-diabetes (85-90 procent) och ett antal mindre vanliga sjukdomar som LADA, MODY och sekundär diabetes.

• Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes): motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.

• Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati.

• Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens.

Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.

• Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.

• Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.

– De som har allra mest att tjäna på den nya diagnostiken är de svårt insulinresistenta (grupp 3) eftersom de i dag är de mest felbehandlade, säger professor Leif Groop.

Det här ger oss ännu bättre möjligheter att skräddarsy behandlingen till varje individ.

Resultatet överträffade förväntningarna

Forskarna har sedan upprepat analysen i ytterligare tre studier från Sverige och Finland.

– Resultatet överträffade våra förväntningar och överensstämde mycket väl med analysen från ANDIS. Den enda skillnaden var att grupp 5 var större i Finland än i Skåne. Sjukdomsutvecklingen var anmärkningsvärt lika i de båda grupperna, säger Leif Groop.

Rekryteringen av nyinsjuknade diabetespatienter fortsätter och forskarna har flera studier på gång baserade på den data man redan har.

– Ju längre studien pågår desto mer och bättre data får vi, säger Emma Ahlqvist.

Forskarna planerar även att inleda motsvarande studier i Kina och Indien med människor av andra etniska bakgrunder.

– Det här ger oss ännu bättre möjligheter att skräddar­ sy behandlingen till varje individ, avslutar hon.

Källa: Lunds universitet.

Publikation i The Lancet Diabetes & Endocrinologi https://doi.org/10.1016/S2213-8587(18)30051-2 * Enligt Internationella Diabetesfedrationen, www.idf.org. Studien har finansierats genom forskingsmedel från Vetenskapsrådet, ERC, Vinnova Swelife, Academy of Finland, NovoNordiskFonden, ALF-medel, Vasa Hospital district, Pfizer, Lilly och Novartis.

#2 2018

9

Markör involverad i lymfsystemet kopplas till hjärtsvikt

10

#2 2018

Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny markör i blodet som kopplas till ökad risk för hjärtsvikt. Det överraskande är att markören inte är involverad direkt i hjärtats funktion, som de flesta tidigare kända markörerna är.

Istället påverkar den processer i lymfsystemet.

markör, en tillväxtfaktor för lymfkärl som kallas VEGF-D, och risken att drabbas av hjärtsvikt. Framför allt hos kvinnor, säger Yan Borné, forskare vid Lunds universitet och en av de som ligger bakom studien. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC.

Hjärtsvikt är det svårbehandlade tillstånd då hjärtpumpen inte längre klarar av att förse kroppen med tillräckligt med blod. Cirka 250 000 personer i Sverige lider av sjukdomen. Symtomen är diffusa och kan bero på många orsaker. Därför har forskare vid Lunds universitet sökt efter markörer, signalämnen i blodet, som kan hjälpa vården att snabbare upptäcka hjärtsvikt.

– I analyserna såg vi ett tydligt samband mellan en viss

Markör involverad i celltillväxt i kärlen

Den aktuella tillväxtfaktorn är involverad i endoteltillväxt, den reglerar alltså hur cellerna på kärlens insida växer.

– Tidigare markörer vid hjärtsvikt har framför allt handlar om hjärtat och vilken belastning hjärtat utsätts för. Vi tog istället avstamp i lymfsystemet och det faktum att personer med hjärtsvikt samlar på sig vätska. Markören vi identifierat påverkar de lymfatiska kärlen så att de i sin

Foto: canstockphoto

tur hjälper kroppen att avlägsna vätskan exempelvis från benen, säger Gunnar Engström, professor i kardiovaskulär epidemiologi, som också varit involverad i forskningen.

Fyra gånger så hög risk vid förhöjda nivåer av markören

I epidemiologiska studier följde forskarna 4 265 personer under femton års tid (1991-2014), i den så kallade Malmö kost och Cancer Studien. Med hjälp av proteomik, som gör det möjligt att ur ett litet blodprov kartlägga en stor mängd proteiner, kunde forskarna mäta den aktuella markören hos personerna, som inte tidigare diagnosticerats med hjärtsvikt. Resultatet visade att de som hade förhöjda nivåer av VEGF-D hade ökad risk att senare utveckla hjärtsvikt.

Forskarna studerade även en grupp med 430 patienter med andningssvårigheter som kom till akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan 2013-2014.

Totalt 152 av dessa fick diagnosen hjärtsvikt. Dessa personer hade också förhöjda nivåer av VEGF-D. Yan Borné berättar att i gruppen med förhöjda nivåer av VEGF-D var sannolikheten att hjärtsvikt fyra gånger så hög som de med lägre nivåer av markören.

Vi tog istället avstamp i lymf­systemet och det faktum att personer med hjärtsvikt samlar på sig vätska. Markören vi identifierat påverkar de lymfatiska kärlen så att de i sin tur hjälper kroppen att avlägsna vätskan exempelvis från benen.

– Resultaten från det underlaget indikerar att den här markören i ett tidigt skede skulle kunna användas för att förutsäga framtida hjärtsvikt, just med tanke på hur den påverkar lymfsystemet. Vi hoppas att upptäckten på sikt kan leda till en snabbare diagnos på akutmottagning, säger Yan Borné. Återstår att kartlägga själva mekanismen

Nästa steg, förutom att upprepa resultaten, blir att undersöka om man kan se om det finns genetiska orsaker kopplade till tillväxtfaktor VEGF-D och risken att drabbas av hjärtsvikt.

– Vi har sett att det finns ett samband mellan hjärtsvikt och markören. Men vi vet inte exakt hur mekanismen däremellan fungerar, det återstår att reda ut, säger Yan Borné.

Yan Borné, forskare vid Lunds universitet.

Foto: Tove Smeds

Källa: Lunds universitet

Forskningen är finansierad av Hjärt-Lungfonden.

Publikation: Vascular Endothelial Growth Factor D, Pulmonary Congestion, and Incidence of Heart Failure Yan Borné, Klas Gränsbo, Jan Nilsson, Olle Melander, Marju Orho-Melander, Gustav Smith, Gunnar Engström Länk: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0735109717417852#

Gunnar Engström, professor kardiovas­kulär epidemiologi.

Foto: Kennet Ruona

#2 2018

11

© Can Stock Photo / Kateryna_Kon

Kinolonantibiotika kopplas till ökad risk för akut aortasjukdom

Ny forskning ledd från Karolinska Institutet ger ytterligare stöd för ett misstänkt samband mellan antibiotika av typen kinoloner och ökad risk för akut aortasjukdom. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Björn Pasternak, forskare Institutionen för medicin, Solna. Karolinska Institutet.

Foto: Privat.

Kinolonantibiotika, exempelvis ciprofloxacin, används över hela världen som behandling för olika infektioner, såsom allvarliga urinvägsinfektioner.

Tidigare observationsstudier har väckt farhågor att behandling med dessa läkemedel kan medföra en mer än fördubblad risk för akut och livshotande aortasjukdom (aortaaneurysm eller aortadissektion), men mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser i frågan.

För att reda ut om det verkligen finns ett samband har forskare från Karolinska Institutet, Statens Serum Institut i Danmark och Lunds universitet studerat data från svenska nationella hälsoregister. Forskarna jämförde risken för akut aortasjukdom efter drygt 360 000 behandlingsepisoder med kinolonantibiotika med motsvarande risk hos en lika stor jämförelsegrupp som behandlats med amoxicillin, en annan typ av antibiotika.

Resultaten visar en koppling mellan behandling med antibiotika av kinolontyp och en 66 procents förhöjd risk för aortaaneurysm eller aortodissektion. Detta motsvarade en absolut skillnad på 82 fall per 1 miljon behandlingsepisoder med kinoloner.

– Vår studie bekräftar resultaten i två tidigare observationsstudier, men indikerar att riskökningen inte är riktigt lika stor som de studierna visade, säger Björn Pasternak, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som har lett studien.

Målet med forskningen

Även den aktuella studien är en observationsstudie och kan därmed inte bevisa ett orsakssamband. Genom sin storlek och metodologiska utformning ger den dock de mest tillförlitliga resultaten hittills, enligt Björn Pasternak.

– Trots att den absoluta riskökningen var relativt liten bör dessa fynd tolkas i ljuset av hur utbredd användningen av kinoloner är. Målet med den här forskningen är att bidra till bästa möjliga beslutsunderlag inom vården.

Forskarna lyfter även fram en möjlig mekanism som kan förklara kopplingen.

– En av faktorerna som är inblandad i uppkomsten av akut aortasjukdom är ökad aktivitet i vävnadsnedbrytande enzymer som kallas metalloproteinaser. Vi vet att kinoloner ökar aktiviteten i dessa enzymer, som man också tror ligger bakom hälsenesmärta och ruptur – mer välkända biverkningar av kinoloner, säger Björn Pasternak.

Studien saknar specifik finansiering, men forskarna uppbar finansiering från det strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet, Lundbeck Foundation samt ALF-medel under genomförandet av studien.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Fluoroquinolone use and risk of aortic aneurysm and dissection: a nationwide cohort study”. Björn Pasternak, Malin Inghammar, Henrik Svanström. BMJ, online 8 mars 2018.

12

#2 2018

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Christan Sörlie Ekström & Annica Dahlström.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Kan skonsammare beha minska återfall efter kra

Stefan Thelin, professor och thoraxkirurg.

Kranskärlskirurgi är fortfarande den vanligaste hjärtoperationen i Sverige. Ingreppet görs när flera kranskärl förträngts eller täppts till. I en nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhu­ set, ska en ny så kallad no-touch-metod utvär­ deras, där de kroppsegna blodkärlen handhas med en skonsammare teknik vid kranskärlsope­ rationer. Förhoppningen är att betydligt färre patienter ska få återfall och drabbas av för­ trängningar och blockering i de nya kärlen.

– Om vår utvärdering av no touch-metoden kan påvisa positiva resultat kommer metoden att spridas och det kan leda till att betydligt färre patienter får återfall och drabbas av förträngningar och blockering i de nya kärlen, säger Stefan Thelin, professor och thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset som leder den nordiska studien.

Kranskärlskirurgi är fortfarande den vanligaste hjärtoperationen i Sverige även om antalet operationer minskat. Under 2016 utfördes cirka 2 500 rena kranskärlsoperationer och cirka 700 kombinerade med andra ingrepp vanligen klaffkirurgi att jämföra med närmare 14

#2 2018

25 000 PCI-ingrepp (ballongvidgning) mot kranskärlssjukdom.

– PCI är betydligt enklare för patienten och kan upprepas flera gånger, men risken för återfall är sannolikt högre än efter kranskärlsoperation. Den senare metoden leder ibland till bättre blodgenomströmning och långtidsresultat för vissa patientgrupper. Båda behandlingsmetoderna behövs men behöver även förbättras, framhåller Stefan Thelin.

Vid förträngningar i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen, blir blodflödet till hjärtat otillräckligt vilket kan medföra syrebrist och besvär med kärlkramp eller hjärtinfarkt. Kranskärlskirurgi görs när flera kärl förträngts eller täppts till. Man opererar då in ett kroppseget kärl från benet (vengraft) eller från insidan av bröstkorgsväggen (mammariagraft) som kopplas in bortom förträngningen eller stoppet.

– Ett problem är att nära hälften av patienterna som fått så kallade vengraft, får förträngningar eller blockering av vengraften inom fem år. Detta till skillnad från mammariagraftet som står öppet i 90 procent av fallen efter 10 år, men som vanligen bara kan användas till ett kranskärl, förklarar Stefan Thelin.

Vid kranskärlsoperationer används kroppsegna kärl som kopplas in bortom förträngningen eller stoppet.

Vänstra bilden visar en ven uttagen med så kallad no-touch-teknik.

Högra bilden visar en ven uttagen med standardteknik.

Foto: Tony Carlsson.

andling av nya blodkärl anskärlsoperation?

Ny operationsmetod

I en nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, prövas nu en ny operationsmetod där vengraftet tas från benet med så kallad no touch-teknik. Metoden har i senare års forskning vid thoraxkliniken i Örebro visat på betydande minskning av förträngningar och blockering i de nya kärlen. För att värdera de positiva resultaten från kliniken i Örebro genomförs nu en multicenterstudie med nio centra och totalt kommer 700 patienter att bjudas in, dels på svenska thoraxkliniker, dels på thoraxkliniken i danska Århus.

I korthet innebär den nya operationsmetoden att man tar ut venen med cirka en halv centimeters omkringliggande fettvävnad vilket lämnar det yttersta lagret av bindväv intakt. Innan venen ansluts till kranskärlen genom­spolas den med blod under fysiologiskt tryck(<150 mmHg).

Under hela ingreppet undviker man så långt som möjligt att manipulera venen med instrument som kan skada både bindväv och celler som täcker blodkärlens insida, så kallade endotelceller.

Källa: Akademiska sjukhuset

FAKTA: SWEDEGRAFT-studien • N ordisk multicenterstudie om kranskärlsoperation, ledd från Akademiska sjukhuset och UCR, som ansvarar för monitorering och insamlandet av data och den statistiska analysen.

• Finansieras av Vetenskapsrådet och Hjärtlungfonden.

• Startar våren 2018 och beräknas pågå fram till år 2022.

• Totalt kommer cirka 700 patienter att bjudas in att delta, både vid svenska thoraxkliniker och thoraxkliniken i danska Århus.

• Patienterna ska vara under 80 år och ha en planerad eller subakut operation inplanerad. De får inte ha opererats med vengraft tidigare, ha njursvikt och/eller allvarlig kontrastallergi.

• Patienterna slumpas in i två grupper där den ena får standardoperation och den andra opereras med så kallad non touch-teknik.

• Det främsta syftet är att utvärdera om en ny operationsmetod, kallad no touch, leder till minskning av förträngning och blockering i de inopererade kärlen. Ett andra syfte är att utvärdera om de kliniska resultaten såsom återfall av kärlkramp, ny hjärtinfarkt eller död skiljer sig mellan grupperna.

#2 2018

15

© Can Stock Photo / dolgachov

MEDICINNOTISER

240 000 kvinnor kan ha oupptäckt njursvikt

Marie Evans, njurforskare på Karolinska Institutet.

Foto: Privat

16

#2 2018

Omkring 240 000 kvinnor kan ha njursvikt utan att veta om det, enligt en färsk studie vid Karolinska Institutet. Obehandlad njursvikt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Samti­ digt upptäcks mäns njursjukdomar betydligt oftare än kvinnors.

rena blodet från slaggprodukter samt reglera blodtrycket.

Obehandlad njursvikt leder till bestående njurskador, vilket ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, blodbrist och högt blodtryck. Tillståndet kan leda till döden om det inte behandlas. Vid svår njursvikt ersätter dialys eller njurtransplantation de egna njurarnas funktion.

Enligt en forskningsstudie vid Karolinska Institutet är nästan 6 procent av befolkningen, 560 000 personer, drabbade av njursvikt. Minst 240 000 av de drabbade beräknas vara kvinnor som är omedvetna om sjukdomen, vilket kan innebära att ett livshotande tillstånd förblir obehandlat.

Studien visar även att kvinnor har 43 procent lägre chans att få en njursviktsdiagnos i jämförelse med män trots att tillståndet drabbar båda könen i ungefär samma grad, enligt studien.

– Njursjukdomar är tysta sjukdomar och därför måste vi vara särskilt uppmärksamma. Alla som har högt blodtryck, diabetes eller hjärtsjukdom ligger i riskzonen och bör screenas för njursjukdom med ett enkelt blodoch urinprov. Om fler gjorde det skulle vi kunna minska förekomsten av allvarlig njursvikt, säger Marie Evans, njurforskare på Karolinska Institutet.

Njurarna har många livsviktiga funktioner. Bland annat att medverka i bildandet av röda blodkroppar,

Källa: Njurförbundet

Fakta om nedsatt njurfunktion • Omkring 560 000 svenskar lever med kronisk njursvikt.

• Totalt cirka en miljon svenskar beräknas ha njurpåverkan.

• Njursvikt är en tyst sjukdom som kommer smygande, först utan symtom.

• Trötthet, nedsatt aptit, svullnad och klåda är symtom vid svår njursvikt.

• Riskfaktorer är bland andra hög ålder, diabetes, högt blodtryck, övervikt, åderförkalkning och hjärt­ kärl­ sjukdomar.

Så förebygger du njursvikt • Kontrollera blodtrycket regelbundet. Det bör ej över­ stiga 140/90.

• Håll dig i form med motion och undvik övervikt.

• Undvik rökning.

• Överdriv inte intag av antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID, såsom diklofenak eller ibuprofen.

• Har du diabetes, följ kostråden och se till att ha ett välkontrollerat blodsocker.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, för­ virrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Ring och beställ på 0652-151 10, maila till info@tmmedia.se eller skicka in talongen nedan:

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2016

ODYSSEY visar signifikanta vinster med reduktion av LDL kolesterol samt sänkt total mortalitet I den nya studien ODYSSEY kunde man visa goda effekter av en monoklonal antikropp (PCSK-9 hämmare) kallad alirocumab för att sänka LDL kolesterol hos över 18 000 patienter som nyligen haft en manifestation av koronar hjärtsjukdom. Dessutom sänktes den totala, men inte den kardiovaskulära, mortaliteten jämfört med placebo. Biverkningarna var för­ sumbara. Därmed har återigen värdet av regle­ ring av LDL kolesterol kunnat bevisas.

Den nya klassen av läkemedel för lipidsänkning, PCSK-9 hämmare, har låtit tala mycket om sig under senare år.

De bygger på principen om en riktad behandling med monoklonal antikropp mot ett viktigt steg i lipidomsättningen med påföljd att LDL kolesterol kan sänkas drastiskt med 60%. PCSK-9 hämmare ges i injektionsform varannan vecka, eller en gång i månaden, samt betingar ett högt pris i dagsläget. Detta har lett till omfattande diskussioner om indikationer samt kostnadseffektivitet. Under 2017 kom den första stora kliniska studien med ett sådant läkemedel i FOURIER studien [1]. Där hade man rekryterat över 27000 patienter med tidigare kardiovaskulär sjukdom, hög risk, samt omfattande bakgrundsbehandling med fr.a. statiner. Resultatet angav en reduktion av primär komposit kardiovaskulär utfallsvariabel med 15% samt en gynnsam biverkningsprofil utan större problem [1]. Dock var mortaliteten icke-signifikant förhöjd i studien.

Av dessa skäl har intresset varit stort för den andra stora utfallsstudien inom området, ODYSSEY [2]. Denna

presenterades som en ”late-breaker” på American College of Cardiology den 10 mars 2018 [3], men har ännu inte publicerats.

Den nya ODYSSEY studien uppvisade goda resultat

ODYSSEY jämförde alirocumab (Praluent, Sanofi/Regeneron) med placebo hos 18.924 patienter (medelålder 58 år, 25% kvinnor, 29% känd diabetes) med en nyligen (1-12 månader) inträffad händelse med hjärtinfarkt eller instabil angina [2]. De flesta hade högdosbehandling med statin (atorvastatin, rosuvastatin) i 89% av alla patienter.

Man använde sig av 1315 prövningscentra i 57 länder under perioden november 2012 till november 2017. LDL kolesterol sjönk med 64% initialt och med 55% mot slutet av studieperioden.

Resultatet angav en reduktion av primär komposit kardiovaskulär utfallsvariabel med 15% samt en gynnsam biverkningsprofil utan större problem.

Studien kunde uppfylla sin primära sammansatta kardiovaskulära utfallsvariabel (kombinationen av hjärtinfarkt, stroke, koronar död, eller instabil angina i behov av sjukhusvård) med 15% (Hazard ratio, HR=0.85, 95% konfidensintervall: 0.78-0.93, p=0.0003) [3].

Följande utfall nåddes för individuella komponenter av den primära utfallsvariabeln: • Koronar död: 2.2% för alirocumab mot 2.3%, p=0.38 #2 2018

19

I ODYSSEY studien sågs en signifikant sänkning av primär, komposit kardiovaskulär utfallsvariabel (bild till vänster) samt även en sänkt total mortalitet (bild till höger) vid behandling med alirocumab och LDL kolesterolsänkning på 60%. Referens 3.

• Icke-fatal hjärtinfarkt: 6.6% mot 7.6%, HR 0.86 (95%KI: 0.77 - 0.96), p = 0.006 • Ischemic stroke: 1.2% mot 1.6%, HR 0.73 (95%KI: 0.57 - 0.93), p = 0.01 • Instabil angina: 0.4% mot 0.6%, HR 0.61 (95%KI: 0.41 - 0.92), p = 0.02 Man rapporterade även en signifikant sänkning av total mortalitet, från 4.1% i placebo gruppen till 3.5% i den aktiva (alirocumab) gruppen (HR=0.85; 95%KI: 0.73-0.98, p = 0.026).

Detta är ett positivt budskap som gör att man nu måste anse att LDL kolesterolhypotesen är slutligen be­visad med hjälp av de två nya studierna.

Detta var av stort intresse, men eftersom man bestämt på förhand i analysplanen att endast gå vidare om den koronara mortaliteten blev signifikant, så räknas effekten på total mortalitet som en observation och inte ett resultat av den förbestämda analysen. Trots allt var det ett viktigt fynd i sig självt. Kritiker kan dock hävda att fyndet är rent observationellt. Ännu större vinster i en subgrupp med högt LDL kolesterol Jävsdeklaration: Peter M Nils­ son har deltagit i arvoderade utbildningsakti­ viteter i regi av läkemedelsföretag verksamma inom kardiovaskulär medicin samt i kliniska pröv­ ningar. Han har även deltagit med expertsynpunkter i referensgrupper för Pfizer, MSD och Sanofi (lipid­ sänkare) samt AstraZeneca/Bris­ tol-Myers Squibb, Boehringer­ Ingelheim, MSD, Novo Nordisk, Lilly och Novartis (antidiabetesläke­ medel). Dessutom har han anlitats av Läkemedelsverket, SBU och TLV för expertuppdrag.

20

#2 2018

Något som var viktigt i ODYSSEY var att de främsta vinsterna stod att finna i gruppen med höga LDL kolesterolnivåer (>2.6 mmol/L, >100 mg/dl) vid baslinjen.

För denna grupp reducerades primär effektvariabel med 24%, från 14.9% i placebogruppen till 11.5% i den aktiva behandlingsgruppen (HR=0.76, 95%KI: 0.65-0.87) och totalmortalitet med 29% (HR=0.71, 95%KI: 0.56-0.90).

Det var även av mycket stor betydelse att säkerheten överlag bedömdes som god och utan allvarliga biverkningar associerade med alirocumab. Det fanns t.ex. ingen ökad risk för ny diabetes eller neurokognitiva sidoeffekter med denna drastiska sänkning av LDL kolesterol. Man noterade dock en viss risk för hudreaktioner i

samband med injektionen, men detta var förväntat och inte allvarligt.

Jämförelse med FOURIER studien

Om man slutligen jämför FOURIER och ODYSSEY så är huvudbudskapet liknande, den relativa risken för primär, sammansatt kardiovaskulär utfallsvariabel minskade med 15% i båda studierna trots skillnader i patientsammansättning samt uppföljningstid. Den sammantagna bilden av effekt på mortalitet av PCSK-9 hämmare från de två studierna bör, enligt min mening, vara att det inte finns några hållpunkter för en ökad mortalitet men sannolikhet för en sänkt total mortalitet. Detta är ett positivt budskap som gör att man nu måste anse att LDL kolesterolhypotesen är slutligen bevisad med hjälp av de två nya studierna och därmed upphöjd till princip.

Frågan om pris och indikation – vad är en kostnadseffektiv behandling?

Kvarstående problem är det höga priset som gör att hälsoekonomer kommer att göra kompletterande analyser i de två studierna för att kunna identifiera subgrupper med större nytta, t.ex. de patienter som har kvarstående höga LDL-kolesterol värden trots optimal lipidsänkande terapi med konventionella läkemedel. En fortsatt debatt om rätt (och även fel) indikation för dessa nya och effektiva, men kostsamma läkemedel och deras rätta plats i terapiarsenalen kommer att fortsätta under de närmaste åren. En dag i framtiden blir de dock billiga som s.k. biosimilarer (generika) en utveckling som redan gjort tidigare dyrbar behandling mot reumatoid artrit med TNF-alfa hämmare (monoklonal antikropp) till idag en billig sådan.

PETER M NILSSON Professor/överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, samt Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Referenser: 1. S abatine MS, Giugliano RP, Keech AC, et al; FOURIER Steering Committee and Investigators. Evolocumab and Clinical Outco­ mes in Patients with Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2017;376:1713-1722.

2. Schwartz GG, Bessac L, Berdan LG, et al. Effect of alirocumab, a monoclonal antibody to PCSK9, on long-term cardiovas­ cular outcomes following acute coronary syndromes: rationale and design of the ODYSSEY outcomes trial. Am Heart J 2014;168(5):682-9.

3. S teg PG, Schwartz GG, Szarek M, et al. On behalf of the ODYSSEY OUTCOMES Investigators and Committees. ODYSSEY Out­ comes: Cardiovascular Outcomes with Alirocumab after Acute Coronary Syndrome: Results of the ODYSSEY Outcomes Trial.

(Late-breaker, oral presentation). American College of Cardiology (ACC) Meeting, Orlando, US, March 10th 2018.

NY BOK

Komplementärmedicin – vad fungerar och vad fungerar inte?

Alejandro Carballo.

Allt fler människor använder sig av alternativa eller komplementära behandlingsformer, både i stället för och jämsides med den ”vanliga” sjukvården. Från yoga och akupunktur till na­ turläkemedel och ljusterapi. Men vad fungerar, egentligen? Och vad fungerar inte? Det är äm­ net för en ny bok av Alejandro Carballo, erfaren läkare och expert på komplementära behand­ lingsformer, som till exempel yoga, akupunktur och homeopati.

Allt fler människor använder sig av alternativa eller komplementära behandlingsformer, både i stället för och jämsides med den ”vanliga” sjukvården. Från yoga och akupunktur till naturläkemedel och ljusterapi. Men vad fungerar, egentligen? Och vad fungerar inte? Det är ämnet för en ny bok av Alejandro Carballo, erfaren läkare och expert på komplementära behandlingsformer, som till exempel yoga, akupunktur och homeopati.

Utifrån ett digert forskningsunderlag ger boken konkret information om de 26 vanligaste komplementärmedicinska behandlingsformerna. Hur fungerar de, vad vet vi om deras verkan och risker, och vad säger forskningen?

– Boken är tänkt som en vägledning för både allmänheten och sjukvården, vilket behövs eftersom det råder brist på saklig information och kunskap om de komplementära metoderna. Det finns annars en risk att den som väljer sådana alternativ kanske inte får rätt diagnos, i rätt tid, säger Alejandro Carballo.

För att säkerställa att patienten alltid ges bästa möjliga vård argumenterar Alejandro Carballo för att de komplementära behandlingsmetoder där det finns en dokumenterad patientvinst bör integreras i det officiella sjukvårdssystemet.

I boken diskuteras även frågor som placeboeffekten, kroppens självläkande effekt och framtidens sjukvård.

Alejandro Carballo har 30 års erfarenhet som läkare och specialist inom klinisk farmakologi, allmänmedicin och företagshälsovård. Parallellt har han studerat och verkat som expert inom komplementärmedicin. Han har varit konsult för Läkemedelsverket kring registrering av växtbaserade läkemedel och representerat Sverige i den europeiska läkarföreningen för homeopatisk medicin. För närvarande driver han egen vårdcentral och företagshälsovård.

Förlag: Roos & Tegnér

Kroppens

”sockertermostat” identifierad

Det är de Langerhanska öarna i bukspott­ körteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rappor­terar forskare vid bland annat Karo­ linska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes.

Under normala betingelser är sockerkoncentrationen i vårt blod väl reglerad; för låga eller för höga värden är livshotande och det senare leder till diabetes. Det som anses vara normala värden varierar mellan olika djurarter, vilket innebär att en normal blodsockerkoncentration hos mus exempelvis kan anses vara diabetisk för människan.

Exakt hur detta styrs är okänt men man vet att regleringen av blodsockerkoncentrationen involverar flera olika organ som levern, hjärnan och den hormonfrisättande 22

#2 2018

delen av bukspottkörteln, de så kallade Langerhanska öarna. Interaktionen mellan dessa organ är komplex och vart och ett av dem har sin egen sockerregleringsnivå.

– Vi ville testa om det finns ett övergripande organ som reglerar blodsockerkoncentrationen inom det snäva intervall som föreligger hos olika djurarter under normala betingelser. Vår hypotes var att regleringen huvudsakligen styrs från de Langerhanska öarna, eftersom dessa fungerar som ett komplett hormonfrisättande mikroorgan, säger försteförfattare Rayner Rodriguez-Diaz, forskare vid University of Miami Miller School of Medicine, USA, och Karolinska Institutet.

Langerhanska öarna

För att testa sin hypotes transplanterade forskarna Langerhanska öar från olika djurarter, inklusive människa, till friska och diabetiska möss. Därefter mätte de blodsockerkoncentrationen och gjorde blodsockertoleranstester i de transplanterade mössen.

– Vi fann att de transplanterade Langerhanska öarna överförde blodsockerregleringen från de djurarter de kom ifrån. Det tyder på att det är de Langerhanska öarna som har det övergripande ansvaret för att reglera blodsockerkoncentrationen, det vill säga att de fungerar som “sockertermostater” i våra kroppar, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som är huvudansvarig för studien.

En intressant upptäckt var att de celler som frisätter hormonet glukagon i de Langerhanska öarna har en avgörande betydelse för regleringen av de insulinproducerande cellerna hos människa och därmed regleringen av blodsockerkoncentrationen, men däremot inte hos möss.

– Detta understryker betydelsen av att studera blodsockerregleringen med mänskliga Langerhanska öar.

Dessutom visar våra resultat att det inte räcker att transplantera bara insulinproducerande celler till patienter

Resultaten visar också att man bör tänka sig för när man behandlar diabetespatienter med läkemedel av typen glukagonreceptor­ antagonister med diabetes utan att man måste transplantera hela Langerhanska öar med dess olika celltyper, säger Alejandro Caicedo, forskare vid University of Miami Miller School of Medicine.

För att i framtiden kunna bota diabetes med hjälp av stamcellsteknologin måste man således ta fram alla de celler som finns i den Langerhanska ön och därefter skapa konstgjorda öar som kan transplanteras.

– Resultaten visar också att man bör tänka sig för när man behandlar diabetespatienter med läkemedel av typen glukagonreceptor-antagonister eftersom dessa direkt kan påverka de Langerhanska öarnas förmåga att fungera som sockertermostater, säger Per-Olof Berggren.

Per-Olof Berggren, Professor, Diabetes och Endokrinologi.

Foto: Stefan Zimmerman

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Paracrine interactions within the pancreatic islet determine the glycemic set point”. Rayner Rodriguez­Diaz, R. Damaris Molano, Jonathan R. Weitz, Midhat H. Abdulreda, Dora M. Berman, Barbara Leibiger, Ingo B. Leibiger, Norma S. Kenyon, Camillo Ricordi, Antonello Pileggi, Alejandro Caicedo, Per­Olof Berggren. Cell Metabolism, online 6 mars 2018, doi:10.1016/j.cmet.2018.01.015 Forskningen finansierades av Diabetes Research Institute Foundation (DRIF), National Institutes of Health (NIH), American Diabetes Asso­ ciation, Diabetesförbundet, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Familjen Erling­Perssons Stiftelse, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, försäkringsbolaget Skandia, Diabetes and Wellness Foundation, Berth von Kantzows stiftelse, och Stichting af Jochnick Foundation.

20:e Svenska

Kardiovaskulära Vårmötet

25-27 april 2018, Stockholm Waterfront

Välkommen att fira 20-års jubileum med oss!

SKV är en unik mötesplats som årligen samlar ca 1500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, BMA och annan vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukvården, samt representanter från industrin. Vi har ett brett program om fem parallella sessioner med ca 180 st. föreläsningar, som involverar ca 280 inbjudna föreläsare och moderatorer. I samband med mötet anordnar vi en utställning där ett 70tal företag visar upp sin verksamhet.

Tänk gärna på att det Kardiovaskulära Vårmötet är ett bra tillfälle för ST-läkare att presentera det vetenskapliga projekt eller kvalitetsarbete som numera ingår i ST-utbildningen.

Hjärtligt välkomna till det 20:e Kardiovaskulära Vårmötet!

Organisationskommittén

Stockho

l m 2018

WWW.VÅRMÖTET.SE #2 2018

23

Man fann att kvinnorna hade något mindre utbredd kranskärlssjukdom än männen, men att den skillnaden inte var särskilt stor. Foto: Canstock

Kvinnligt kön ingen skyddande faktor för hjärtsjukdom vid typ 1-diabetes 24

#2 2018

Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institu­ tet, Göteborgs universitet och Uppsala univer­ sitet i en ny studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

Det finns få studier som kartlagt förekomsten av kranskärlssjukdom hos personer med typ 1-diabetes. De flesta är gjorda på 1970–90-talet på få svårt sjuka patienter och har visat omfattande förträngningar i hjärtats kranskärl.

I fjol publicerade forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet en omfattande studie där alla patienter med typ 1-diabetes som genomgått kranskärlsröntgen 2001-2013 ingick, totalt knappt 2 800 patienter. 42 procent var kvinnor, 58 procent män. De hade haft diabetes i 35 år i snitt och var i snitt 58 år gamla.

En femtedel av patienterna hade normala kranskärl i hjärtat, en femtedel hade förträngningar i ett kärl och drygt hälften förträngningar i flera kärl.

– Resultatet överraskade oss positivt. Vi hade trott att fler skulle ha utbredd kranskärlssjukdom efter så lång tid med diabetes, men en förklaring är den goda diabetesvård vi har i Sverige i dag. Vi har bättre möjligheter att tidigt efter sjukdomsdebut behålla nära normala sockervärden och följer även andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom noga, säger Viveca Ritsinger, specialistläkare i internmedicin vid Ljungby lasarett och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Kartlagt könsskillnader

I en uppföljande studie av samma patientgrupp har forskarna nu kartlagt eventuella könsskillnader vad gäller kranskärlssjukdom vid typ 1-diabetes, något som det hittills inte har funnits någon kunskap om. Man fann att kvinnorna hade något mindre utbredd kranskärlssjukdom än männen, men att den skillnaden inte var särskilt stor. Det var ingen skillnad i dödlighet mellan könen under sju års uppföljningstid. Däremot hade kvinnorna högre risk att dö jämfört med kvinnor utan typ 1-diabetes och den risken var något högre än motsvarande risk för männen.

– Vi vet att kvinnor generellt drabbas av kranskärlssjukdom senare och har mindre utbredd sjukdom än män. Kvinnor med typ 2-diabetes kan däremot drabbas tidigare än kvinnor utan diabetes. Våra fynd tyder på att detta gäller även kvinnor med typ 1-diabetes, säger Viveca Ritsinger.

För båda könen var dödligheten högre ju fler kranskärl som drabbats.

Anna Norhammar, specialistläkare i internmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi vid Capio S:t Görans Sjukhus och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Foto: Anders Persson Capio St Görans sjukhus.

Viveca Ritsinger, specialistläkare i internmedicin vid Ljungby lasarett och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Foto: Privat.

Resultatet överraskade oss positivt.

Vi hade trott att fler skulle ha utbredd kranskärlssjukdom efter så lång tid med diabetes.

Medicinering kan förebygga

– Det är därför viktigt att noga följa riskfaktorer för kranskärlssjukdom vid typ 1-diabetes. Behandling som förebygger kranskärlssjukdom bör övervägas tidigt efter sjukdomsdebut. Det kan handla om till exempel medicinering som sänker blodfetter och blodtryck, säger Viveca Ritsinger.

– Det är viktigt att komma ihåg att patienterna i vår studie fick sin diagnos för länge sedan och att resultaten därför inte är representativa för de patienter som diagnostiseras i dag. Det är däremot värdefullt att veta att det kan finnas en ökad risk för kranskärlssjukdom även hos kvinnor med typ 1-diabetes, så att dessa patienter kan erbjudas förebyggande behandling, säger Anna Norhammar, specialistläkare i internmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi vid Capio S:t Görans Sjukhus och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Studien har finansierats av Hjärt-Lungfonden, Diabetesfonden och Familjen Kamprads stiftelse. Viveca Ritsinger har erhållit konsultarvoden från läkemedelsföretagen AstraZeneca, Novo Nordisk, och Boehringer Ingelheim. Katarina Eeg-Olofsson har erhållit föreläsningsarvoden från Novo Nordisk, Sanofi och Abbott.

Anna Norhammar har erhållit konsultarvoden från AstraZeneca, Merck Sharp & Dohme, Novo Nordisk, Eli Lilly and Company och Boehringer Ingelheim. Inga andra potentiella intressekonflikter har rapporterats.

Källa: Karolinska Institutet Inna Sevelius

Publikationer: ”Characteristics and prognosis in women and men with type 1 diabetes undergoing coronary angiography - a nationwide registry report” Viveca Ritsinger, Christel Hero, Ann-Marie Svensson, Nawzad Saleh, Bo Lagerqvist, Katarina Eeg-Olofsson, Anna Norhammar Diabetes Care, online 20 februari 2018 “Mortality and extent of coronary artery disease in 2776 patients with type 1 diabetes undergoing coronary angiography: A nationwide study” Ritsinger V, Hero C, Svensson AM, Saleh N, Lagerqvist B, Eeg-Olofsson K, Norhammar A. European Journal of Preventive Cardiology, online 13 januari 2017

#2 2018

25

Foto: Lunds universitet.

Forskarna utvecklar nu ett nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer, som innebär att den aggressiva tumören omvandlas till en hormonkänslig tumör som kan behandlas med konventionell hormonterapi.

Manipulering av bindvävs­cellerna i bröst­tumören omvandlas och kan behandlas med konventionell hormonterapi Nästan vart tredje cancerfall som drabbar kvinnor i Sverige är bröstcancer. Av dessa är cirka 10-15 procent tumörer som inte svarar på behandling med hormoner, vilket gör dem mer aggressiva och oftare ger upphov till återfall. Nu har ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Lunds universitet upptäckt att dessa aggressiva tumörer kan byta identi­ tet genom manipulering av bindvävscellerna i brösttumören. Forskarna utvecklar nu ett nytt läkemedel för svår­behandlad bröstcancer, som innebär att den aggressiva tumören omvandlas till en hormonkänslig tumör som kan behandlas med konventionell hormonterapi.

26

#2 2018

Vi har alltså utvecklat en ny behandlingsstrategi för aggressiva och svårbehandlade basala brösttumörer som innebär att cancern omvandlas till en hormonkänslig tumör.

Cancer uppstår till följd av mutationer och andra genetiska förändringar som stänger av de kontrollsystem för tillväxt som normalt finns i våra celler. Nya studier betonar dock vikten av cancercellernas kommunikation med andra celltyper i den omkringliggande vävnaden, såsom bindvävs-, blodkärls- och immunceller för att tumörer ska kunna bildas, sprida sig och motstå behandling.

Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village.

Foto: Kennet Ruona

Bröstcancer är en av de mest bindvävsrika tumörtyperna, vilket talar för att just bindvävscellerna skulle kunna spela en stor roll i denna tumörsjukdom.

Hormonkänslig och icke hormonkänslig bröstcancer

Genom analyser som rutinmässigt görs vid diagnos av bröstcancer delas sjukdomen in i flera olika undergrupper som har vitt skilda prognoser och behandlingsalternativ.

Den bästa prognosen har de patienter (cirka 70 procent) med en tumör som är hormonkänslig (luminal bröstcancer), medan de cirka 10-15 procent som har tumörer som är okänsliga för hormoner (basala brösttumörer) är mer aggressiva oftare ger upphov till återfall och patienterna kan endast erbjudas behandling med höga doser av cellgifter.

– I våra studier av bröstcancercellers kommunikation med sin omgivande vävnad har vi funnit en tillväxtfaktor – PDGF-CC – som förmedlar information mellan tumörceller och bindvävsceller främst i basala brösttumörer. Våra studier av runt 1400 brösttumörer visade att höga nivåer av PDGF-CC i tumörcellerna var associerat med en dålig prognos. Efterföljande experimentella studier bekräftade att hög aktivitet av PDGF-CC ledde till tumörer som växte fortare och med en större infiltration av bindväv,

Ulf Eriksson, PhD, Professor, Department of Medical Biochemistry and Biophysics.

Foto: Stefan Zimmerman

förklarar cancerforskare Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet.

Han har lett ett multidisciplinärt och internationellt forskarlag som utgått från Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village i samarbete med forskare från Karolinska Institutet.

– Tidigare har man trott att de olika undergrupperna av bröstcancer i huvudsak härstammar från olika typer av celler i bröstkörteln. Våra studier visar dock att bindvävsceller också kan påverka brösttumörens identitet vad gäller känslighet för hormoner, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska Institutet, och en av medförfattarna till studien.

Utvecklat behandlingsstrategi mot aggressiv bröstcancer

I experimentella modeller testade forskarna ett nytt biologiskt läkemedel som slog ut den PDGF-CC-medierade kommunikationen mellan tumörceller och bindvävsceller.

Detta resulterade i att basala brösttumörer omvandlades till hormonkänsliga luminala brösttumörer. Som en konsekvens av omvandlingen kunde tumörsjukdomen därefter behandlas framgångsrikt med gängse hormonläkemedel. Forskarna kunde även visa på det omvända; om en hormonkänslig luminal brösttumör får möjlighet att kommunicera med bindvävsceller, via PDGF-CC, omvandlades den till en basal brösttumör, som inte längre svarade på behandling med hormonläkemedel.

– Vi har alltså utvecklat en ny behandlingsstrategi för aggressiva och svårbehandlade basala brösttumörer som innebär att cancern omvandlas till en hormonkänslig tumör som svarar på konventionell hormonterapi, avslutar Kristian Pietras.

Källa: Lunds universitet

Studien är till stora delar finansierad av en donation från Göran och Birgitta Grosskopf, samt forskningsmedel från European Research Council (projektet TUMORGAN), Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

#2 2018

27

Stark koppling mellan bra i medelåldern och risk för Kvinnor som är i bra fysisk kondition i medel­ åldern har närmare 90 procents lägre risk för att utveckla demens i hög ålder jämfört med kvinnor med genomsnittlig kondition, visar en studie publicerad i den vetenskapliga tid­ skriften Neurology, som ges ut av amerikanska neurologföreningen.

– Det här visar att vi har möjlighet att påverka vår risk att få demens och Alzheimers sjukdom, säger Ingmar 28

#2 2018

Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.

Studien bygger på uppgifter om 191 kvinnor som genomgick konditionstest på träningscykel när de var i genomsnitt 50 år gamla. Kvinnorna fick trampa sig upp till sin maximala syreupptagningsförmåga, där effekten av deras insatser på cykeln avlästes.

40 kvinnor uppfyllde kraven på hög kondition, medan 92 låg på en medelnivå, och 59 på låg nivå. Av dem som

Foto: CanStock

Helena Hörder, postdoktor vid Sahlgrenska akademin.

Foto: Pernilla Lundgren/Södra Älvsborgs sjukhus

Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin.

Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet.

procent demens. I mellangruppen var andelen 25 procent, och i den lägsta gruppen 32 procent. Av de kvinnor som tvingades avbryta testet drabbades 45 procent av demens.

De kvinnor som var vältränade i medelåldern, och ändå utvecklade demens, gjorde det i genomsnitt elva år senare än de som var måttligt tränade. Sjukdomen bröt då ut vid i genomsnitt 90 års ålder istället för 79.

Skydd mot demens

kondition demens hamnade lågt var vissa också tvungna att avbryta testet på grund av bröstsmärtor, högt blodtryck eller andra kardiovaskulära problem.

Helena Hörder, postdoktor vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till artikeln, betonar att studien inte påvisar något orsakssamband mellan kondition i medel­ åldern och risken för demens. Däremot är kopplingen tydlig.

– Resultaten är spännande på grund av möjligheterna att förbättra kardiovaskulär kondition i medelåldern, vilket skulle kunna skjuta upp eller till och med skydda från demens. Men det behövs mer forskning, även för att undersöka när under en livstid det är som viktigast att vara i bra fysisk kondition, menar hon.

Studien bygger på bearbetning och analyser av resultat från Kvin­ noundersökningen i Göteborg som startade 1968, och från H70-studien, som hanteras inom AgeCap. Be­ gränsningar i den aktuella studien är det relativt låga antalet försöks­ personer, samt att deras kondition och syreupptag­ ningsförmåga bara testades vid ett tillfälle.

Källa: Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet

Fler friska år

Under de efterföljande 44 åren testades personerna i studien för demens vid sex tillfällen. 44 av de totalt 191 kvinnorna utvecklade sjukdomen, i genomsnitt drygt 20 år efter cykeltestet.

I gruppen som haft bäst resultat i cykeltestet fick fem

Titel: Midlife cardiovascular fitness and dementia, A 44-year longitudinal population study in women. http://mb.cision.com/Public/71/2472342/9d74cdb4541ff906.pdf

#2 2018

29

30

#2 2018

Universitetshuset i Uppsala är universitets huvudbyggnad.

Det ligger mycket centralt i staden, nära Domkyrkan.

Universitets­huset byggdes på 1880-talet. Idag används det vid föreläsningar, konferenser, konserter och akademiska högtidligheter. Foto: David Naylor

Ett lyckligt forskarliv Professor emeritus Tom Saldeen berättar minnen från Örebro, Lund, Uppsala och Gainesville Artikeln är ett sammandrag av ett föredrag som hölls inför Akademiska Sällskapet, Upp­ sala Universitet, 1 mars i år.

Jag är en mycket stolt karropilt. Den benämningen får studenter som studerat vid Karolinska läroverket (Karro) i Örebro, en anrik läroplats från 1200-talet och där bröderna Olaus och Laurentius Petri fick sin utbildning trehundra år senare. Själv studerade jag där under åtta år och mycket av tiden tillbringades i samma laboratorium där nobelpristagaren The Svedberg utfört sina kemiska analyser. Jag ville bli lika bra som han.

Vid sidan av kemin var fotbollen ett stort intresse, jag tränade alltid minst två gånger i veckan. Mitt mål var att bli lika bra som Yngve Brodd. Han kom till Örebro Sportklubb som 20-åring från Fritsla i division fyra, blev Professor Ahlström på Patologen ville att jag skulle disputera på detta projekt och det blev några underbara forskningsår. efter sin andra match i ÖSK landslagsman och några månader senare olympisk bronsmedaljör och proffs i Frankrike. Yngve gick bort för drygt ett år sedan vid 86 års ålder, vilket gjorde mig mycket ledsen.

Beslutade mig tidigt för att bli läkare. Det fanns inget alternativ. Min pappa, min pappas bäste vän, min morbror och min mammas kusin var alla läkare och alla fyra trivdes med sitt yrkesval. #2 2018

31

Efter avlagd studentexamen bar det av till Lund för läkarstudier. Där trivdes jag från första dagen. Jag hade verkligen kommit rätt och kom också tidigt i kontakt med forskning; först på histologiska institutionen och därefter på fysiologiska institutionen där min forskning resulterade i en vetenskaplig publikation. Jag startade ett forskningsDen sommaren betydde mycket för mig både professionellt och privat och jag har aldrig lärt mig så mycket under så kort tid. Det kändes vemodigt att lämna Örebro i början på september. projekt om cancermetastasering tillsammans med thoraxkirurgen Erland Linder. Vi kateteriserade små lymfkärl på försöksdjur med tumörer och kvantifierade cancercellsförekomsten i lymfan efter olika typer av behandling. Professor Ahlström på Patologen ville att jag skulle disputera på detta projekt och det blev några underbara forskningsår. Jag fick snart egna anslag från Forskningsrådet vilket jag fortsatt att få fram till min pension.

32

#2 2018

Sommaren 1959 praktiserade jag på Örebro lasaretts kirurgklinik. Som vanligt hade jag en väldig tur. Min handledare blev Bengt Norbäck som senare skulle komma att betraktas som en av Sveriges främsta kirurger beträffande teknik och snabbhet vid operationsbordet. Den sommaren betydde mycket för mig både professionellt och privat och jag har aldrig lärt mig så mycket under så kort tid. Det kändes vemodigt att lämna Örebro i början på september.

Men det roliga var inte slut. Hösten 1959 i Lund blev den bästa i mitt liv. Någon hade sett att man just uppförde ett stort antal tjusiga studentlägenheter på ett område som kallades Studentlyckan. Enda kruxet var att man måste vara gift för att få flytta in där. Jag gifte mig då med en mycket vacker, karismatisk och tekniskt skicklig person som lärt mig operera i Örebro. Det var inte Bengt Norbäck om nu någon trodde det, utan en flicka som heter Hill. Det blev fyra otroligt fantastiskt lyckliga år på Studentlyckan, som för oss verkligen gör skäl för namnet. Man sa där att sandlådan kryllade av våra barn. Vi fick tre barn på två och ett halvt år, ingen

Universitetshuset är Lunds universitets huvudbyggnad och är ritat av den berömde Helgo Zettervall som också ritat ”Gamla kirurgen” och Palaestra et Odeum.

Universitetshuset invigdes 1882 tillsammans med den i anslutning till byggnaden anlagda universitetsplatsen.

Foto: Kennet Ruona

en uppsats där kunskaperna skulle inhämtas på universitetsbiblioteket Carolina. Något sådant hade de aldrig upplevt tidigare. För att lätta upp stämningen något beslutade jag att vi skulle göra två kursresor till Stockholm då vi skulle lära känna varandra närmare och bli bjudna på middag av några läkemedelsföretag. Det har hänt flera gånger på läkarstämman i Stockholm att jag träffat på deltagare från den kursen och de har tackat mig för en av de mest intressanta och spännande, men också jobbigaste kurserna under hela studietiden.

Lämnade cancerforskningen

Jag hade lovat professor Viking Olov Björk på thoraxkirurgen att söka upp honom då jag kom till Uppsala, men han kontaktade mig i stället med anledning av ett dödsfall på hans avdelning. Det var en man som dött i lunginsuffiens efter trauma och där lungorna var kraftigt förtätade och parenkymet liknade levervävnad. Jag måste skamsen erkänna att jag inte sett något sådant tidigare och lovade återkomma då jag löst gåtan. Det skulle ta 17 år och lika många doktorsavhandlingar innan jag visste svaret. Jag lämnade nu cancerforskningen och koncentrerade mig helt på lungskadan och lämnade Lund för Uppsala, där jag, överraskande nog, också trivdes utomordentligt bra.

Jag trodde fram till flytten att Lund var bäst.

Universitetsrektorn Torgny Segerstedt var den som installerade mig då jag 1968 fick professuren i rättsmedicin i konkurrens med en dansk läkare och forskare och i sitt tal på installationsfesten nämnde han att jag var den förste professor vid universitetet som skulle pensioneras på 2000-talet. Det kändes då oändligt långt fram i tiden.

Lösningen på lungskadan

var tvilling. Barnaskaran skulle så småningom växa med ytterligare två och nästan alla har blivit läkare.

Yngste docenten i en klinisk disciplin någonsin

Jag disputerade våren 1963. Professor Ahlström var nöjd efter min disputation och eftersom jag var specialistkompetent i klinisk patologi ville han att jag skulle bli docent i samma ämne. Nils-Oskar Berg, son till en rektor vid Uppsala universitet fick ordna ett docentprov i klinisk patologisk diagnostik. Efter provet kom professor Ahlström in på mitt rum och gratulerade mig till att ha blivit den yngste docenten i en klinisk disciplin någonsin.

Jag gav min första föreläsning i rättsmedicin i Uppsala den 15 januari 1964. På den tiden var medicinstudenterna ofta äldre än de är idag och med mina 27 år var jag yngre än många av kursdeltagarna. Flera var i 40-årsåldern och det gällde att från början sätta sig i respekt. Kursen var på tre månader och jag meddelade att den skulle avslutas med såväl skriftlig som enskild muntlig tentamen och dessutom skulle alla kursdeltagarna få var sitt ämne för

Min forskning i Uppsala på den tiden utgjordes av studier på genes och profylax till den tidigare okända lungskadan. Det visade sig att den orsakades av en perifer intravasal koagulation med mikroembolisering till lungorna där fibrinet fastnade. Normalt undanskaffas fibrin snabbt och orsakar ingen skada, men föreligger en hämning av det fibrinolytiska, blodproppsupplösande systemet står fibrinet kvar och orsakar skadan.

Jag måste skamsen erkänna att jag inte sett något sådant tidigare och lovade återkomma då jag löst gåtan. Det skulle ta 17 år och lika många doktorsavhandlingar innan jag visste svaret.

Vi lyckades isolera och karakterisera den tidigare okända fibrinolyshämmaren. En bidragande orsak till det vätskeutträde som skedde i lungorna ansåg vi vara vasoaktiva peptider frisläppta från fibrinet och den bästa profylaxen ansåg vi vara en kombination av heparin och dextran där dextranet visade sig ha en tidigare okänd in#2 2018

33

Karolinska skolan, eller som den tidigare hette - Örebro skola, har under olika namn och i olika former fungerat sen medeltiden. Namnet Karolinska skolan, eller Scholae Carolina, fick skolan när Karl XIII år 1810 skänkte magasinsdirektionens fastighet vid Olaigatan till skolan. Som tack för denna gåva gav stadens myndigheter skolan detta namn. Foto: Martin Avedal , Örebro Tribune.

verkan på det fibrinolytiska systemet. När denna profylax började användas på Akademiska sjukhuset sjönk antalet lungskador och dödsfall vilket var mycket uppmuntrande.

Våra resultat blev glädjande nog uppmärksammade internationellt och jag blev inbjuden att hålla ett föredrag för 500 frågvisa läkare i USA. Det var väldigt spännande och resulterade i flera inbjudningar till olika universitet i USA och andra länder. Det var en mycket tursam tillfällighet att jag fick möjlighet att hålla det föredraget.

Man mottogs med viss respekt då man kom från Harvard och MGH, som då ansågs vara världens främsta sjukhus Man rekommenderade mig att söka ett s.k. SCOR grant (Support of Competetive Research) från NIH (National Institute of Health) i USA, på den tiden världens främsta medicinska forskningsfond för våra undersökningar på Mikroembolisyndromet, vår benämning på lungskadan.

Ett stort antal läkare och forskare på Uppsala Universitet och Akademiska Sjukhuset accepterade att delta.

Inbjuden till Harvard och MGH

Efter vad jag förstår orsakade vår ansökan en del huvud­bry hos NIH eftersom en grupp på Harvard och Massachusetts General Hospital, vidare kallat MGH, i Boston haft detta anslag tidigare och räknade med att få det förlängt. Jag vet att NIH kontaktade Professor Martin Holmdahl, som då var rektor vid universitetet, 34

#2 2018

om problemet och man rekommenderade en samverkan mellan de båda grupperna.

Som ett första steg blev jag inbjuden till Harvard och MGH under ett år. Det blev ett fantastiskt år. De forskare jag fick samarbeta med och handleda var alla unga kirurger handplockade från olika delar av USA, mycket ambitiösa och kunniga. Det var oerhört spännande att bli inbjuden till olika universitet i USA för att föreläsa. Man mottogs med viss respekt då man kom från Harvard och MGH, som då ansågs vara världens främsta sjukhus. I mitt kontrakt ingick att jag fick tillbringa fredagarna i närbelägna Providence i Rhode Island på Brown University och Rhode Island Hospital där jag på thoraxkliniken satte igång flera forskningsprojekt i vilka min fru Hill deltog under övriga dagar i veckan.

1977 firade Uppsala Universitet sitt 500-årsjubileum och det kommer jag aldrig att glömma. Vi fick väl tilltagna anslag vilket möjliggjorde att världsberömda forskare, inkluderande en nobelpristagare, kunde bjudas in till ett flertal symposier. Vi fick också medel för publicering av bidragen i två böcker om Mikroembolisyndromet.

Vid en av banketterna satt jag mitt emot Professor Robert Marston som varit chef för NIH och nu var president vid University of Florida i Gainesville. Han blev intresserad av vår forskning och bjöd in mig att komma till hans universitet och forska om vi i stället för lungorna, där han tyckte vi löst problemet, koncentrerade oss på hjärtat.

1981 arbetade jag fyra månader på University of Miami, vilket var fantastiskt givande och passade då på

att resa upp till Gainesville och hälsa på Marston och hans universitet. Sedan dess har jag under sammanlagt fem år forskat där och haft undervisning och patienter och allt har varit mycket givande.

Blodproppar och akut hjärtdöd

Sista månaden på MGH råkade jag komma in på kardiologernas experimentlabb och såg då att de höll på att försöka utveckla en metod att framkalla blodpropp i hjärtats kranskärl, vilket var exakt det jag ville göra. Jag ville testa de peptider vi hade isolerat på upplösning av Universitetets fotbollsstadion i Gainesville, Florida USA, rymmer 90 000 sittplatser. blodproppar. Jag åkte direkt ned Även våra studier av omega-3 fettsyror, som finns i fet till Gainesville och testade peptiderna i den modellen fisk, fick stor uppmärksamhet internationellt. Mitt inmed positivt resultat och skickade in ett abstrakt till en tresse för omega-3 fettsyror startade för 40 år sedan då jag kongress i USA. Då jag kom hem till Sverige blev jag uppringd klockan träffade två danska läkare Bang och Dyerberg som varit på Grönland och upptäckt att hjärt- och kärlsjukdom var tre en natt från ett företag i Kalifornien. Man ville att jag sällsynt hos eskimåerna. Deras hypotes var att intag av fet omedelbart samma natt skulle dra tillbaka abstraktet så fisk innehållande omega-3 fettsyror kunde vara en orsak. att det inte blev offentligt och ta första flyg över till USA. Vi gjorde då en hel del studier som resulterade i flera dokFöretaget bjöd på biljetten. Jag åkte dit och förhandlade.

Sedan hände inte så mycket mer. De hade själva tillverkat Deras hypotes var att intag av fet fisk inne­ en substans kallad t-PA (tissue plasminogen activator) som hållande omega-3 fettsyror kunde vara en orsak. i deras experiment visade sig vara effektivare på blodVi gjorde då en hel del studier som resulterade proppsupplösning än våra peptider, men det var i alla fall i flera doktorsavhandlingar och visade att deras en mycket spännande tid. Offentliggörandet av det företahypotes åtminstone delvis kunde vara riktig. gets resultat med t-PA är det bästa föredrag jag någonsin hört, det var rent sensationellt.

Majoriteten av de 14 sista avhandlingarna från min torsavhandlingar och visade att deras hypotes åtminstone institution kom att handla om blodproppar och akut delvis kunde vara riktig. hjärtdöd, den vanligaste diagnosen inom rättsmedicin vid En faktor som vi fann vara minst lika betydelsefull var den tiden. Vad som gläder mig är att det uppgivits att vi intag av antioxidanter främst tokoferoler och bland dessa fann vi att gamma-tokoferol var mest intressant, medan i Uppsala under min tid var i topp internationellt inom det hittills mest använda, alfa-tokoferol tycktes vara rättsmedicin avseende publikationer med hög så kallad mindre betydelsefullt då det gäller att förhindra hjärt- och impact factor. Om det stämmer kan det ha åtminstone kärlsjukdom. Vår forskning i USA är nu fokuserad på två orsaker. För det första att jag hade så duktiga medjust gamma-tokoferol. arbetare och för det andra att vi valde att publicera oss i För fem år sedan skjutsade jag mitt då trettonåriga tidskrifter med högre impact factor. barnbarn Victor till Arlanda. Då vi kom fram kramade han mig en lång stund och sa: ”Tom, vet du vilka städer Trepunktsbälten Ändå är det i en tidskrift med lägre impact factor som en som är de finaste i hela världen?”. Han var ganska berest av mina artiklar fick mest uppmärksamhet. Den handså jag svarade: ”Kan det vara Köpenlade om säkerhetsbälten och visade på negativa effekter hamn, Paris och New York?” ”Nej”, vid användning av tvåpunktsbälten i jämförelse med sa han. ”Det är Uppsala, Lund och trepunktsbälten. Artikeln uppmärksammades utomlands Örebro”. Jag instämmer men skulle och även av den amerikanska kongressen. Artikeln kan gärna ha lagt till Gainesville. ha bidragit till införande av trepunktsbälten i flera länder vilket anses ha sparat en miljon människoliv.

TOM SALDEEN

Referenser: The Microembolism Syndrome. Edited by Tom Saldeen. Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1978. Sid 1-239.

Saldeeen T: Den smygande fienden. Uppkomst, förebyggande och behandling av ischemisk hjärtkärlsjukdom. 1998. Sid 1-135.

Saldeen T: Allt om Omega-3. SwedeHealth Press. Andra Upplagan 2008. Sid 1-189.

Saldeen T: Omega-3. Vitaminet från havet. Optimal Förlag. Tredje Utgåvan 2010. Sid 1-223.

Saldeen T: Kärlek Lycka Glädje. Books on Demand. Femte upplagan 2018. Sid 1-330.

#2 2018

35

Cytokiner kan påverka dopaminet Proinflammatoriska cytokiner kan indirekt påverka produktionen av dopamin – ämnet som reglerar hur vi mår psykiskt. Det slår Örebro­ professorn Nikolaos Venizelos fast i en studie.

– Psykiatrin kan ha stor användning av det här forskningsresultatet, säger han.

Nikolaos Venizelos forskar om mekanismerna bakom neuropsykiatriska sjukdomar och syndrom som ADHD, autism, schizofreni och bipolära sjukdomar. Tillsammans med kollegorna Jessica Johansson och Ravi Vumma kan han nu visa att en grupp ämnen som kallas proinflammatoriska cytokiner indirekt kan minska produktionen av dopamin.

Dopamin är nödvändigt för att hjärnan ska fungera 36

#2 2018

och reglerar sådant som motivation, koordination, minnet och om vi känner oss glada eller ledsna.

Betydelse för psykiatrin

– Studien kan ha betydelse vid behandling av människor med psykiska sjukdomar. Exempelvis, en läkare som behandlar en patient med schizofreni skulle kunna mäta halterna av proinflammatoriska cytokiner i blodet. Är cytokinhalterna förhöjda skulle man kunna sätta in rätt inflammationsdämpande medicin och – i kombination med traditionell farmakologisk behandling – på det sättet få patienten att må bättre, säger Nikolaos Venizelos, professor emeritus och docent i biomedicin vid Örebro universitet.

Proinflammatoriska cytokiner produceras av immun-

försvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. När den här processen drar igång kan man känna sig trött, hängig och febrig – ungefär som vid en långvarig förkylning.

Det är sedan tidigare känt att proinflammatoriska cytokiner också finns i ökad mängd hos människor med psykiska sjukdomar, exempelvis bipolär sjukdom och schizofreni. Halterna av proinflammatoriska cytokiner är även förhöjda hos personer som är deprimerade.

– Det handlar om en mild men kronisk inflammation som kan orsakas av upprepad eller långvarig psykisk och social stress, men även av olämpliga kostvanor, säger Nikolaos Venizelos.

Halverades när cytokiner tillfördes

Det han och forskarlaget nu kan visa är att fyra särskilda sorters proinflammatoriska cytokiner minskade upptaget av tyrosin. Det är ämnet som bygger upp dopaminet.

Genom experiment på odlade hudceller – fibroblaster – kunde Nikolaos Venizelos konstatera att upptaget av tyrosin nästan halverades när proinflammatoriska cytokiner tillfördes.

Så för att sammanfatta kedjan: Höga halter av proinflammatoriska cytokiner ger ett minskat upptag av tyrosin. Det kan i sin tur ge lägre halter av dopamin, vilket kan leda till att vi mår sämre.

Nikolaos Venizelos har nu publicerat sina rön i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychobiology. Han har även forskat om olika cytokiners påverkan på upptaget av tryptofan – ett ämne som bildar serotonin. I likhet med dopamin är även serotonin ett välbefinnande hormon. Resultatet blev liknande – de proinflammatoriska cytokinerna minskade upptaget av tryptofan. Den här studien är dock inte publicerad än.

Forskar på öbor i Grekland

Nikolaos Venizelos leder Örebro universitets uppmärksammade projekt där invånarna på den grekiska ön Ikaria ska studeras. Forskarnas intresse beror på att öborna blir väldigt gamla samtidigt som de är friska även i hög ålder.

– Generellt bär många äldre ofta på lindriga kroniska inflammationer. De behöver inte vara sjuka, men det innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som exempelvis diabetes och senil demens. Det är en av sakerna jag vill göra på Ikaria – mäta olika cytokiner i blodet på öborna. Låga cytokinhalter kan tala för att befolkningen är befriad från kroniska inflammationer.

Det kan i så fall vara en av förklaringarna till att de når så hög ålder och ändå är välmående.

ikolaos Venizelos, professor emeritus och docent i bio­ medicin.

Källa: Örebro universitet

Läs mer om Nikolaos Venizelos forskning: https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv­2016/pris­for­enastaende­bidrag­till­psykiatrin/

XIII

STROKETEAM

KONGRESS

Stockholm Waterfront 13-14 september 2018 www.stroketeam.se

I september 2018 kommer den nationella stroketeamkongressen att äga rum i Stockholm.

Vi ser fram emot att träffas med representanter från hela teamet och hoppas att alla delar av vårdkedjan kommer kunna vara med.

Stroketeamkongressen är en möjlighet att träffas över professions- och specialitetsgränser för att se hur vi tillsammans kan förbättra vården för patienter med stroke.

Som vid tidigare stroketeamkongresser är ambitionen att erbjuda ett varierat program med föredrag, utbildningsaktiviteter, presentationer av kvalitets- och forskningsprojekt och inte minst en möjlighet att träffas och diskutera.

Varmt välkommen till Stockholm i september! Å den lokala organisationskommittén vägnar Mia von Euler Besök vår hemsida för mer information: www.stroketeam.se #2 2018

37

MEDICINNOTISER

Livmoderhalscancerfallen ökar kraftigt Cellprov.

Fotograf: Melker Dahlstrand

Antalet fall av livmoderhalscancer ökar för första gången på flera decennier, och ökningen är kraftig. Störst risk att drabbas av livmoderhalscancer har kvinnor som inte genomgått screen­ ing eller som inte screenats tillräckligt regelbundet. Det visar siffror från Cancerfondsrapporten 2018.

Mycket få biverkningar Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.

Bara 2014 till 2015 ökade antalet livmoderhalscancerfall, jämfört med tidigare år, med cirka 20 procent, eller ungefär 100 ytterligare fall. Ökningen är störst utanför storstadsregionerna.

– Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att screena sig. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet, säger Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.

Screeningstatistiken, som också är en del av Cancerfondsrapporten 2018, visar på att 82 procent av alla kvinnor i Sverige mellan 23 och 60 år regelbundet deltar i programmet.

Andelen kvinnor som deltar i screening skiljer sig mycket åt mellan olika landsting. Skillnaderna beror sannolikt på att landsting med relativt låg andel kvinnor som screenar sig inte i tillräckligt hög grad använder de effektivaste metoderna för att nå de som uteblir.

– Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefon-

Cancerfondsrapporten 2018 släpptes i sin helhet 21 mars 2018.

Läs mer: www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten

38

#2 2018

samtal och erbjudande om självtest.

Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre, säger Jan Zedenius.

Enligt Cancerfonden krävs politiska åtgärder också på nationell nivå

– Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer, avslutar Jan Zedenius.

Källa: Cancerfonden

MEDICINNOTISER

Nya fynd om sjukdomsrisker efter tidig hjärtkirurgi Varje år får 200-250 barn i Sveriges thymus borttagen vid kirurgi till följd av medfött hjärtfel. Foto: CanStock, arkiv.

Infektioner och autoimmuna sjukdomar är vanligare hos per­ soner som genomgått hjärtkirurgi som barn och samtidigt fått thymus bortopererad, vilket ofta sker för att komma åt hjärtat.

Det framgår av en studie publicerad i The Journal of Allergy and Clinical Immunology.

– Dels bör man vara uppmärksam på de ökade riskerna hos patienterna, och dels behöver man om möjligt undvika att ta bort thymus, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Sahlgrenska akademin, och överläkare vid universitetssjukhuset.

Thymus, även kallad brässen, sitter högt upp i bröstkorgen och är en körtel med viktiga funktioner för utvecklingen av immunsystemet. I den aktuella studien har forskarna identifierat individer i Sverige som under perioden 1997-2009 fick thymus bortopererad före fem års ålder i samband med operation av medfödda hjärtfel.

De 5 664 personer som identifierades jämfördes med två kontrollgrupper. Den ena kontrollgruppen bestod av 2 276 personer som också hjärtopererats som barn men fått behålla thymus. I den andra gruppen ingick cirka 56 000 köns- och åldersmatchade personer som inte hjärtopererats.

Många infektioner

Det som satt tydligast spår i sjukvårdsregistren är att de som saknar

– Här har vi sannolikt en underrapportering eftersom registren har dålig eller ingen täckning i primärvården. Patienterna har inte bara behövt vård utan till och med sjukhusbaserad vård, som inneliggande eller i öppenvård på sjukhus, konstaterar Olov Ekwall.

thymus har en överrepresentation av autoimmuna sjukdomar, då immunsystemet angriper den egna vävnaden; Olov Ekwall Prodiabetes typ 1, sköldkörtelsjukdom, Ändrade operationsmetoder fessor i pediatrisk immunologi. Foto: reumatisk sjukdom och glutenintoVarje år får 200-250 barn i SveriCecilia Hedström lerans. ges thymus borttagen vid kirurgi Sköldkörtelsjukdom är vanligare till följd av medfött hjärtfel. Olov än i båda kontrollgrupperna, diabetes Ekwall betonar vikten av vaksamtyp 1 är vanligare än i gruppen het över gruppen, där bara ett fåtal hjärtopererade med thymus i behåll, ännu passerat 40 års ålder, samt att och reumatiska sjukdomar och gludet finns ett behov av att utveckla tenintolerans är vanligare än hos icke operationsmetoder där thymus opererade. sparas.

Studien påvisar även ökad före– I en del fall kan man dela thykomst av tumörsjukdomar jämfört mus på mitten eller hålla den åt sidan med icke opererade, men där är Sköldkörtelsjukdom är vanligare än i båda riskerna fortsatt kontrollgrupperna, diabetes typ 1 är vanligare än mycket små. i gruppen hjärtopererade med thymus i behåll, På området inoch reumatiska sjukdomar och glutenintolerans fektioner är fallen är vanligare än hos icke opererade. desto fler. Både virus- och bakterieinfektioner är van- under operationen. I andra fall är ligare hos personer utan thymus än i man tvungen att ta bort thymus, men båda kontrollgrupperna. I relation till man kan då undvika att ta bort hela icke opererade är även svampinfektio- körteln. ner vanligare. Många infektioner kan dessutom gå under radarn.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Long term clinical effects of early thymectomy: associations with autoimmune diseases, cancer, infections and atopic diseases; http://www.jacionline.org/article/S0091­6749(18)30228­8/abstract

#2 2018

39

Irene Franco, postdok, och Maria Eriksson, professor, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

Stamcellsstudie kan leda till starkare muskler på ålderns höst 40

#2 2018

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En ny studie av forskare från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upp­ täckten kan leda till nya läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Studien publiceras i Nature Communications.

Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även att musklernas stamceller minskar i antal och aktivitet. Vad detta beror på har tidigare inte varit känt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur många mutationer som samlas i musklernas stamceller (satellitcellerna).

– Det som är mest förvånande är att det finns så många mutationer. Vi ser hur en frisk 70-åring har samlat mer än 1 000 mutationer i varje stamcell i muskeln och att mutationerna inte sker slumpmässigt utan att det finns vissa regioner som är mer skyddade, säger Maria Eriksson, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

trots att cellerna befinner sig intill varandra, vilket ger en extrem komplexitet i mutationsbördan, säger studiens försteförfattare Irene Franco, postdok i Maria Erikssons forskningsgrupp.

Stamceller. Foto: Arkivbild

Våra resultat kan komma till nytta för utveckling av träningsprogram särskilt anpassade för en åldrande befolkning

Nya metoder

Mutationerna uppstår under den naturliga celldelningen och de regioner som är skyddade är de som är viktiga för cellens funktion eller överlevnad. Forskarna såg dock att detta skydd avtar med åldern.

– Vi kan visa att skyddet minskar ju äldre du blir vilket tyder på en nedsatt funktion hos cellens förmåga att själv reparera sitt DNA. Och det är något som vi skulle kunna påverka med framtida läkemedel, säger Maria Eriksson.

För att göra studien har forskarna dragit nytta av helt nya metoder. Studien är gjord på enstaka stamceller som odlats för att ge tillräckligt med DNA för att sekvensera hela genomet.

– Vi har gjort det i muskelvävnad vilket är helt unikt. Vi ser också att det är ett väldigt litet överlapp av mutationer,

Irene Franco. Foto: Ulf Sirborn

Nu går forskarna vidare för att undersöka om träning kan påverka antalet ackumulerade mutationer. Är det så att träning i ung ålder rensar ut celler med många mutationer, eller innebär det att det skapas fler av dessa celler?

– Vi vill se om det är möjligt att själv påverka bördan av mutationer. Våra resultat kan komma till nytta för utveckling av träningsprogram särskilt anpassade för en åldrande befolkning, säger Maria Eriksson.

Tillgången till muskelvävnaden som använts i studien har möjliggjorts genom ett nära samarbete med kliniska forskare, däribland Helene Fischer, vid enheten för klinisk fysiologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Studien har gjorts i samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (Sci­Life­ Lab), Uppsala Universitet, Linköping Universitet, och Stockholms Univer­ sitet, samt flera affilierade institu­tioner i Italien.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, CIMED (Centrum för innovativ medicin), David och Astrid Hageléns stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Ostermans stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure, och EU-kommissionens program Marie Skłodowska-Curie.

Maria Eriksson. Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Somatic mutagenesis in satellite cells drives human skeletal muscle aging”. Irene Franco, Anna Johansson, Karl Olsson, Peter Vrtačnik, Pär Lundin, Hafdis T. Helgadottir, Malin Larsson, Gwladys Revêchon,Carla Bosia, Andrea Pagnani, Paolo Provero, Thomas Gustafsson, Helene Fischer, Maria Eriksson. Nature Communications, online 23 februari 2018, doi: 10.1038/s41467-018-03244-6.

#2 2018

41

Cancerceller delar sig ofta snabbare än normala celler.

2018

42

#2

Foto: CanStock, arkiv.

Ett första steg mot ny möjlig behandling av cancer Små molekyler som stör cellernas skydd mot skadliga syreföreningar dödar cancerceller samtidigt som friska celler överlever, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet och LiU i en ny studie i Science Translational Medicine. Forskarna hoppas att molekylerna på sikt ska kunna utvecklas till cancerläkemedel för människor.

tas 1, TrxR1. De hittade två molekyler som stämde in på vad de letade efter.

– Vi såg att molekylerna har bra tumörhämmande aktivitet. De är mer specifika mot just tioredoxinreduktas 1 än andra substanser som också hämmar tioredoxinsystemet, så förhoppningsvis har de färre biverkningar, säger Stig Linder.

Hoppas på framtida läkemedel

Syret i luften är förstås livsviktigt för oss, men det kan också ställa till med skada. Som en naturlig del i cellens ämnesomsättning bildas små mängder av olika varianter av syreföreningar, kallade fria syreradikaler, som skadar proteiner och DNA. Fenomenet kallas oxidativ stress och är en möjlig akilleshäl hos cancerceller. I en ny studie ledd av professor Elias Arnér vid Karolinska Institutet har forskarna utnyttjat denna svaghet hos tumörceller.

– Tumörceller är utsatta för mycket oxidativ stress. De delar sig ofta och andas snabbare än friska celler, vilket leder till att det bildas mycket fria syreradikaler i cancerceller. Det är en intressant tanke att ingripa mot skyddet mot oxidativ stress, som är en allmän process i cancer i olika organ, säger Stig Linder, professor vid institutionen för medicin och hälsa vid LiU och vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.

I både friska celler och cancerceller finns två skyddssystem som motverkar de skadliga effekterna av oxidativ stress. Tidigare laboratorieförsök har visat att substanser som slår ut båda skyddssystemen samtidigt dödar även friska celler och ger svåra biverkningar. Därför ville forskarna bakom den nya studien hitta substanser som bara påverkar det ena systemet, närmare bestämt tioredoxinsystemet. De studerade ett mycket stort bibliotek med närmare 400 000 små molekyler för att hitta substanser som specifikt hämmar enbart enzymet tioredoxinreduk-

I laboratorieförsök hade molekylerna lovande effekt på 60 olika former av odlade cancerceller. Normala celler var mindre känsliga för molekylerna jämfört med tumörceller. Forskarna har också provat att behandla tumörer hos möss med den ena av molekylerna och fann att den hade tumörkrympande effekt utan uppenbara biverkningar.

Molekylerna har än så länge bara testats på möss, men forskarna hoppas att de på sikt ska kunna utvecklas till en ny form av cancerbehandling.

– Jag hoppas på att ny behandling med god effekt mot ett flertal former av cancer, men med få biverkningar, ska kunna utvecklas. Det verkar fungera i musmodeller och vi hoppas därmed att denna princip för behandling ska kunna utvecklas för människor, även om det krävs många år av ytterligare forskning, säger professor Elias Arnér vid Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelse för Strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, National Institutes of Health (NIH) och Oblique Therapeutics AB. Studien är gjord i samarbete med forskare vid NIH i USA. Flera av forskarna är meduppfinnare på patent som sökts och som bygger på upptäckter i studien, och två av forskarna är anställda och aktieägare i ett företag som utvecklar hämmare av TrxR1.

Elias Arnér, professor vid Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn.

Stig Linder, professor vid institutionen för medicin och hälsa vid LiU. Foto: Göran Billeson

Elias Arnér, professor vid Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn.

Källa: Linköpings universitet

Artikel: ”Irreversible inhibition of cytosolic thioredoxin reductase 1 as a mechanistic basis for anticancer therapy”, William C. Stafford, Xiaoxiao Peng, Maria Hägg Olofsson, Xiaonan Zhang, Diane K. Luci, Li Lu, Qing Cheng, Lionel Trésaugues, Thomas S. Dexheimer, Nathan P. Cous­ sens, Martin Augsten, Hanna-Stina Martinsson Ahlzén, Owe Orwar, Arne Östman, Sharon Stone-Elander, David J. Maloney, Ajit Jadhav, Anton Simeonov, Stig Linder och Elias S. J. Arnér, 2018, Science Translational Medicine 10(428), publicerad 14 februari 2018, doi: 10.1126/ scitranslmed.aaf7444

#2 2018

43

Foto: Meta Sjödin

Bröstcancerns spridningsvägar kartlagda Bröstcancer sprider sig till andra organ i kroppen enligt vissa specifika mönster. Det visar ett forskarlag från Karolinska Institutet, KTH och Helsingfors universitet som kartlagt bröstcancerns spridningsvägar i patienter genom att studera cancercellernas DNA. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.

44

#2 2018

Jonas Bergh Professor. Foto: Ulf Sirborn

Johan Hartman Docent och specialistläkare. Foto: Jonas Eriksson.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige, varje år dör nära tvåtusen patienter av sjukdomen. De dödliga fallen är nästan uteslutande en följd av att tumörer i bröstet spridit sig till andra organ som skelett, hjärna och lever.

Metastaser i armhålans lymfkörtlar är en viktig riskfaktor för att bröstcancern kommer att sprida sig till andra organ. Något som tidigare inte varit känt är om dessa metastaser är ansvariga för att sprida cancer vidare till andra organ och inte heller vilka vägar cancercellerna tar.

Cancervävnad från 20 patienter

I den aktuella studien undersökte forskarna DNA i cancervävnad från 20 patienter med brösttumörer och metastaser i både armhåla och andra organ. Med så kallad next-generation sequencing kunde de kartlägga släktskapet mellan cancercellerna i bröstet och de som fanns i metastaser i andra organ. På så vis kunde de visa cancerns spridningsvägar.

Studien visade att tumörceller sprids från brösttumören till armhålans lymfkörtlar och till andra organ som skelett och hjärna. Ofta sprider sig sedan metastaser vidare från det första organet till andra organ i nästa steg.

– Vårt viktigaste fynd var dock att metastaserna i lymfkörtlarna i armhålan inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid institutionen för onkologi- patologi, Karolinska Institutet som lett stu-

dien tillsammans med professor Jonas Bergh vid samma institution.

Tidig explosion av cancerceller

De fann också att det i vissa fall rör sig om en tidig explosion av cancerceller från brösttumören, som ger upphov till metastaser i flera olika organ på en gång. Forskarna visade också att olika regioner i brösttumörerna gav upphov till metastaser i specifika organ i kroppen.

Vi hoppas att det här leder till förbättrad behandling av metastatisk cancer i framtiden.

Tillsammans kan fynden hjälpa läkare att fatta kliniska beslut om när, var och hur många vävnadsprov som bör tas för att förstå hur allvarlig sjukdomen är, och anpassa behandlingen på bästa sätt.

– Resultaten bekräftar också tidigare forskning som visar att cancerbehandlingen behöver individanpassas.

Vi hoppas att det här leder till förbättrad behandling av metastatisk cancer i framtiden, säger Johan Hartman.

Studien leddes av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med forskare från KTH/SciLifeLab och Helsingfors universitet. Arbetet har finansierats med anslag från Märit och Hans Rausings fond, Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder med flera.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Evolutionary history of metastatic breast cancer reveals minimal seeding from axillary lymph nodes” Ullah I, Karthik GM, Alkodsi A, Kjällquist U, Stålhammar G, Lövrot J, Martinez NF, Lagergren J, Hautaniemi S, Hartman J, Bergh J The Journal of Clinical Investigation, online 26 februari 2018, doi:10.1172/JCI96149

#2 2018

45

Studien inkluderade över 5 000 barn. Foto: Canstock, arkiv

Forskningsgenombrott kan hjälpa sveriges 800 000 astmatiker

Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en omfattande internationell studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Upptäckten, som presenteras i The Lancet Respiratory Medicine, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling.

Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade och yttrar sig i svårigheter att andas. I Sverige är uppskattningsvis 800 000 personer drabbade av sjukdomen, varav cirka 50 000 har svår astma som ger stora problem i vardagen. Orsaken till astma tycks vara en kombination mellan arv och en rad miljöfaktorer, men det finns fortfarande många kunskapsluckor att fylla.

I samarbete med bland annat universitetet i Groningen, Nederländerna, har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en omfattande kartläggning av vilka epigenetiska förändringar som kan kopplas till astma. Epigenetiken styr var och när olika gener är aktiva, och DNAmetylering är en av de vanligaste mekanismerna för att reglera detta. Den aktuella studien visar att astmatiker har en lägre grad av DNA-metylering i vissa immunför46

#2 2018

svarsceller jämfört med friska kontrollpersoner, framför allt i så kallade eosinofila celler som är centrala för den astmatiska inflammationen. DNA-förändringarna som forskarna identifierade på 14 olika ställen i genomet hos barn med astma fanns dock inte från födseln, utan dessa är alltså förvärvade förändringar.

– Vi tror att fynden är en viktig pusselbit för att förstå sjukdomsmekanismerna, även om vi ännu inte kunnat visa att de epigenetiska förändringarna verkligen orsakar astma. Våra resultat tyder på att den minskade DNAmetyleringen hos astmatiker leder till ökad aktivering av immunförsvarscellerna, vilket spelar en central roll vid utveckling av astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Studien inkluderade över 5 000 barn från 10 europe-

iska kohorter, bland annat den svenska födelsekohorten BAMSE (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologi) som leds av Erik Melén. Forskningen är resultatet av ett längre samarbete med europeiska forskare inom EU-programmet MeDALL (Mechanisms of the Development of Allergy).

– Detta är den hittills största epigenetiska astmastuVår förhoppning är att våra upp­ täckter ska leda till förbättrad diagnostik och behandling. dien och vår förhoppning är att våra upptäckter ska leda till förbättrad diagnostik och behandling. Att påverka den epigenetiska regleringen skulle kunna bli en ny intressant behandlingsstrategi, säger Erik Melén.

Forskningen finansierades av EU (MeDALL), Formas, Hjärt-Lungfonden (Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare), Stiftelsen för Strategisk Forskning, Stockholms läns landsting (ALF-medel), Strategiska

Erik Melén, Docent. Foto: Stefan Zimmerman

forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet samt Vetenskapsrådet.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “DNA methylation in childhood asthma: an epigenome­wide meta­analysis”. Cheng­Jian Xu, Cilla Söderhäll, Mariona Bustamante, Nour Baïz, Olena Gruzieva, Ulrike Gehring, Dan Mason, Leda Chatzi, Mikel Basterrechea, Sabrina Llop, Maties Torrent, Francesco Forastiere, Maria Pia Fantini, Karin C. Lødrup Carlsen, Tari Haahtela, Andréanne Morin, Marjan Kerkhof, Simon Kebede Merid, Bianca van Rijkom, Soesma A Jankipersadsing, Marc Jan Bonder, Stephane Ballereau, Cornelis J Vermeulen, Raul Aguirre­Gamboa, Prof Johan C de Jongste, Henriette A Smit, Ashish Kumar, Göran Pershagen, Stefano Guerra, Judith Garcia­Aymerich, Dario Greco, Lovisa Reinius, Rosemary RC McEachan, Raf Azad, Vegard Hovland, Petter Mowinckel, Harri Alenius, Nanna Fyhrquist, Nathanaël Lemonnier, Johann Pellet, Charles Auff ray, Pieter van der Vlies, Cleo C van Diemen, Yang Li, Cisca Wijmenga, Mihai G. Netea, Miriam F. Moff att, William O.C.M Cookson, Josep M. Anto, Jean Bousquet, Tiina Laatikainen, Catherine Laprise, Kai­Håkon Carlsen, Davide Gori, Daniela Porta, Carmen Iñiguez, Jose Ramon Bilbao, Manolis Kogevinas, John Wright, Bert Brunekreef, Juha Kere, Martijn C Nawijn, Isabella Annesi­Maesano, Jordi Sunyer, Erik Melén, Gerard H Koppelman. The Lancet Respiratory Medicine, online 23 februari 2018.

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight.se introducerar

Multi Radiance Medical på den Skandinaviska marknaden

MRM har funnits i 20 år, finns i 30 länder, 400 000 sålda enheter, över 20 000 professionella utövare BEVISAD Multi Raciance Technology har bevisat att deras teknologi fungerar utan begränsningar!

OPTIMERAD MR4 Active har optimerats för att säkert leverera mesta möjliga ljus till djupvävnader och underlätta upptagning. ÖVERLÄGSEN I kliniska studier är superpulserande lasers överlägsna klass IV lasers vad gäller säkerhet, inflammationskontroll, smärtlindring, infektionskontroll och sårbehandling.

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

Handhållen, 25 W Super Pulsed Laser, 8 timmars behandlingstid, möjlighet till halv behandlingstid för äldre och barn • 470 NM blått LED ljus, bl a till MRSA • 640 nm rött LED ljus, bl a till sårläkning • 875 NM infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nm super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad • Statiskt magnetiskt fält, 35 mT, underlättar cirkulationen

Together with us champions are made when no one is watching #2 2018

47

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten. ”Det är aldrig för sent att ändra livsstil! Hur ska vi leva för att slippa civilisationssjukdomar? Och hur kommer det sig att hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet och de flesta cancerformer är helt okända i ursprungssamhällen? Vad kan vi lära av jägar- samlarsamhällena, som lever långt från västvärldens snabbmatskultur? Vi föds alla med en unik fysisk kapacitet - men aldrig tidigare i människans historia har vi använt och belastat våra kroppar så lite som idag. Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vad finns det för miniminivå på motion och rörlighet för att vi skall slippa drabbas av fysiska problem. Boken presenterar väl underbyggd kunskap, ger konkreta råd och visar att den nyttiga och goda maten faktiskt finns i överflöd - i butiken runt hörnet.”

En lättillgänglig och faktaspäckad bok om vilken livsstil vi människor är biologiskt anpassade till.

OBS!

Begränsad upplaga.

100 kr

Tillkommer 49 kr för porto inkl moms.

TOTALT 149 kr/ex (ordinarie pris 287 kr)

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80-talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV-produktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet- och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 149 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz. Foto: Ulf Sirborn

Nytt lovande angreppssätt för att läka ryggmärgsskador Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta permanent av med vissa funktionella förmågor. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu i tidskriften Cell att de har funnit en viktig mekanism som förklarar varför det ser ut så här. Med ett nytt angrepps­ sätt har forskarna lyckats främja funktionsåter­ hämtning hos ryggmärgsskadade möss.

I många organ kan skadad vävnad repareras genom att det bildas nya celler av samma typ som de som gått förlorade.

Men vid skador i det centrala nervsystemet bildas i stället en speciell typ av ärrvävnad, som hämmar den återbildande förmågan. Skador på hjärna och ryggmärg leder därför ofta till permanent bortfall av funktionella förmågor.

Man har länge ansett att ärrvävnaden blockerar nervfibrernas återväxt och att det är en förklaring till att funktionen inte återställs. Men ärrvävnaden är komplex och består av olika celltyper och molekyler och det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada. Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare vid Karolinska Institutet nu identifierat

en viktig mekanism som förklarar vad som gör att nervtrådarna inte kan växa genom ärrvävnaden.

Förbättrad funktionell återhämtning

– Fyndet ger en viktig förklaring till varför den funktionella återhämtningen är så begränsad efter skador i det centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Lau fellow vid Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Karolinska Institutet.

Förklaringen till att skador inte läker särskilt bra i hjärna och ryggmärg fann forskarna hos en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen. När forskarna hämmade ärrbildningen som drivs av just dessa celler klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen.

– Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz.

Källa: Karolinska Institutet

Forskningen har fått stöd av SciLifeLab, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, the National Genomics Infrastructure, UPPMAX, Foundation for Science and Technology (Portugal), Hållstens Forskningsstiftelse, EU:s sjunderampro­ gram, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Cancerfonden, JPND DACAPO­AD, Wings for Life Foundation, Tobias Stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och Torsten Söderbergs stiftelse.

Christian Göritz, Docent i cell- och molekylärbiologi.

Foto: Ulf Sirborn

Publikation: ”Reducing pericyte­derived scarring promotes recovery after spinal cord injury”.

David Oliveira Dias, Hoseok Kim, Daniel Holl, Beata Werne Solnestam, Joakim Lun­ deberg, Marie Carlén, Christian Göritz och Jonas Frisén. Cell, on­ line 1 mars 2018, doi: 10.1016/j. cell.2018.02.004.

#2 2018

49

Foto: canstockphoto

Rätt kost effektivt vapen mot fettlever Adil Mardinoglu, KTH-forskare med inriktning systembiologi.

50

#2 2018

Ett sänkt intag av kolhydrater kan vara ett framgångsrikt verktyg för att förebygga utvecklingen av fettlever. Det visar en studie gjord av bland andra KTH-forskare.

studera diagnosen närmare. Tio personer med kraftig övervikt och förhöjda mängder leverfett sattes på en diet som innebar sänkt intag av kolhydrater utan att reducera mängden kalorier.

Forskare på KTH:s forskningscenter Scilifelab har precis publicerats en studie i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Forskningsarbetet visar att en kosthållning snål på kolhydrater som socker påverkar kroppens metabolism positivt, och i förlängningen kan detta underlätta behandlingen av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom.

Fettlever, som diagnosen också kallas lite mer förenklat, är en vanlig diagnos och oftast ofarligt. Men vissa personer med fettlever får med tiden en leverskada. I förlängningen kan det leda till skrumplever och en ökad risk för levercancer.

I ett försök att undersöka bakgrunden till fettlever, och hur man bäst behandlar den, så började forskargruppen

Snabb och dramatisk reducering av leverfett

Mängden insamlad klinisk data har varit omfattade, och för att kunna studera metabolismen samt mag- och tarmbakterier har forskarna använt sig av big data-analys.

Resultatet av denna analys visade en mycket snabb och dramatisk reducering av leverfett hos samtliga personer.

Adil Mardinoglu, KTH-forskare med inriktning systembiologi, berättar att försökspersonerna fick följa en strikt kosthållning som inte skiljde sig från dag till dag, och som var snål på kolhydrater men hade ett något förhöjt proteininnehåll. Forskare kunde se att det fanns en tydlig koppling mellan hur olika leverfetter tas upp av kroppen och lever samt en hastig ökning av B-vitaminer

och bakterier som producerar dem.

Den här kopplingen kunde forskarna se genom att studera gener som är involverade i den mänskliga metabolismen.

– En kosthållning baserad på lågt kolhydratintag skulle kunna bli en effektiv behandlingsstrategi för ett stort hälsoproblem i samhället idag, säger Adil Mardinoglu.

Forskningsinsatsen bygger på en kombination av så kallad systemmedicin och avancerade kliniska studier, och där expertis inom just systemmedicin jobbar tätt tillsammans med kliniker och nutritionister. I samarbetet har forskarna och experterna kombinerat data från exempelvis arvsmassan och proteinmolekyler, för att identifiera olika biomarkörer.

– Vi har gått från en era då en forskaren kunde jobba självständigt i ett labb, med full kontroll över allt, till en värld där många professioner interagerar med varandra, säger Adil Mardinoglu.

Dieter är komplicerade

Jan Boren, professor vid Göteborgs universitet, är huvudförfattaren till studien som publicerats i Cell Metabolism.

Han berättar att den kosthållning forskarna studerat, förutom andra fördelar som viktminskning, också innebär snabbt och omfattande reducerings av leverfetter och

andra riskfaktorer kopplade till hjärtproblem. Samtidigt kunde forskarna se tidigare okända bakomliggande molekylära mekanismer till detta.

– Samtidigt är det viktigt att klargöra att dieter är komplicerade, och en typ av kosthållning passar inte alla typer av människor. Personer med höga nivåer kolesterol i blodet bör vara försiktiga, säger Jan Boren.

En kosthållning baserad på lågt kolhydratintag skulle kunna bli en effektiv behandlingsstrategi för ett stort hälsoproblem i samhället Hög koncentration av fett i levern är ett av de tidigaste symptomen på både icke-alkoholorsakad och alkoholorsakad fettleversjukdom, då kopplat till riskfaktorer som insulinresistens. Av den anledningen menar forskarna bakom studien att de nyvunna kunskaperna skulle kunna leda fram till behandling av både icke-alkoholorsakad och alkoholorsakad fettleversjukdom.

Arbetet har utförts av forskare från bland annat KTH, Chalmers, Göteborg universitet och en rad internationella universitet.

Källa: KTH

Studien: An Integrated Understanding of the Rapid Metabolic Benefits of a Carbohydrate-Restricted Diet on Hepatic Steatosis in Humans https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413118300548?via%3Dihub

#2 2018

51

MEDICINHISTORIA

Linné och läkemedle År 1753 ventilerades en avhandling av Linné I Uppsala med titeln “Granskning av de enkla läkemedlen (Censura medicamentorum simpli­ cium vegetabilium). Se figur 1. Respondenten var studenten Gustaf Jacob Carlbohm. Den omtrycktes i skriften Amoenitates academicae 1759 och senare ännu en gång 1768. Carlbohm föddes 1731 i Stockholm och kom 15 år gammal till Uppsala akademi, där han studerade natu­ ralhistoria och medicin fram till 1756, då han reste till Greifswald i Tyskland. Där disputerade han för doktorsgraden och fortsatte sedan till Paris för ytterligare studier. Där avled han dock 1758 i ”trånfeber”. Detta förmodas betyda lungsot (alltså tuberkulos) enligt Sackléns bok Sveriges läkarehistoria från 1824.

Avhandlingen kan nog ses som en programskrift, efterfrågad av central myndighet. I inledningen nämns att i de större europeiska länderna hade materia medica börjat underkastas en granskning, och nya dispensatorier, d.v.s. handledning i användning, sammanställdes. En nytillträdd tjänsteman, Hr Archiater Bäck, hade av Kungl. Majestät insatts som praeses i Kungl. Collegium medicum, hade visat iver att den svenska Materia Medica skulle förbättras. Därför tog Linné till sin uppgift att gå igenom de läkemedel som kom från växtriket, enär han på grund av kort tid och ”svaga själskrafter” inte kunde ta sig an mer än så.

Efter denna inledning kommer högstämda ord om medicinens konst och dess vikt att hålla kroppen sund och bevara mot sjukdom.

De gamle har under århundraden funnit värdefulla läkemedel, men med tiden har kunskap glömts bort och förväxlats, och misstag har insmugit sig av olika orsaker.

De gamle har under århundraden funnit värdefulla läkemedel, men med tiden har kunskap glömts bort och förväxlats.

52

#2 2018

Därför ”uppgick slutligen den dag” då de lärde samlade beskrivningen på simplicia, de enkla läkemedlen. (Man skilde på simplicia och composita, d.v.s. sammansatta blandningar).

De svårigheter som då uppstod var dels att örterna inte var systematiskt ordnade, dels att grekernas växter inte var tillgängliga hos oss. Vidskepliga föreställningar om stjärnornas inflytande på effekten av läkemedel hade också skapat förvirring, så att t.ex. vissa förnekade att opium eller kinabark hade någon effekt. För att skapa ordning och reda fastslog Linné som grundsats därför att ”sjukdomsarterna så noggrant som möjligt böra åtskiljas och att endast simplicia böra föreskrivas”.

Därför mynnar avhandlingen ut i en rekommendation till Kungl. Collegium medicum att ”Aesculapi tjänare må åläggas: 1)att lära känna sjukdomsarterna, 2) att så långt möjligt använda simplicia, 3) att föreskriva simplicia i rätt och tillräcklig dos. Vi vet ju, menar Linné, hur mycket vi äventyrar om vi ger heroiska medel,

såsom opium, kräk- och avföringsmedel, i försvagad dos.

Fördomen att alla gifter bör uteslutas måste bekämpas. ”Det bästa läkemedlet blir ett gift, om det tages i större dos, under det att det mest påtagliga gift använt i rätt dos kan utgöra ett utmärkt läkemedel.” – Tydligare än så kan man knappast uttrycka den grundläggande värderingen bakom klinisk farmakologi och läkemedelslära!

MEDICINHISTORIA

n – materia medica Många medel anges inte vara verksamma eller bör förvisas till köket

Efter detta följer en uppräkning av cirka 200 örtläkemedel som bör uteslutas! Korta kommentarer anger skälen. Jag skall citera några exempel, men går inte närmare in på örterna i sig, då jag inte kan identifiera mer än enstaka.

Ibland bör man inte skaffa något från utlandet, såsom acori veri radix (radix=rot), eftersom man har god inhemsk ersättning, t.ex. calamus vulgaris (ett tuggmedel som stimulerar saliv). Althaeae semina (semina=frön) saknar rotens kraft. Ari herba (herba=ört) är mycket onyttig. Castanei fructus (kastanjfrukt) är matnyttig men skalet ovisst. Intressant är att man hittar hermodactyli radix, roten av hösttidlösa här. Den innehåller colchicin, som är ett beprövat medel mot gikt, reumatism och blindhet, men Linné anser effekten ännu ej bevisad. Många medel anges inte vara verksamma eller bör förvisas till köket, d.v.s. de tjänar bäst som kryddor och smaksättare. Figur 2 visar ett uppslag i avhandlingen som dels ger slutet av de uteslutna örterna och början på listan av de som kan rekommenderas.

I listan på rekommenderade medel ser man ofta referens till andra moderna. auktoriteter från Europa och t.o.m. Amerika. Collinsonia var ett specifikt medel mot barnsängskolik, berömt av Cadwaller Colden (1668-1776), en amerikansk läkare i New York som hämtade kunskap från John Bartram (1699-1777), farmare i Pennsylvania som var den förste att utforska Nordamerikas örter.

Pierr Magnol och Claude Burlet var franska läkare. Pehr Kalm (1716-79), professor i Åbo, Finland, nämns i samband med ceanoti et lobeliae radicis, medel ”bäst mot syfilis, användes mycket av de vilda stammarna i New York”. Kalm gjorde en berömd forskningsresa i Nordamerika 1747-51.

Vissa medel använder vi än i dag

Medlen i den rekommenderade listan anges påfallande ofta vara verksamma mot syfilis. Kanske beror det på att många prövar ett medel i sjukdomens primär- och

sekundärstadium, och sedan tror att effekt har funnits när sjukdomen övergår i ett, till att börja med, osynligt tertiärstadium. Annars är det febernedsättande medel, digestiva, dvs medel för matsmältningen, och naturligtvis avföringsmedel och kräkmedel som dominerar. Muscus cumatilis är ”heroiskt”, används mot inälvsmask, ”välkänt för våra bönder”. Senegae radix från Virginien, används mot feber och ormbett. Vissa medel använder vi än i dag i renad form, t.ex. atropin och hyoscyamin av belladonna, kinin och kinidin från kinabark osv. Avsikten här är inte att gå igenom alla medel och diskutera dess effekter, delvis därför att det inte är helt lätt att identifiera alla medel och namn.

Det var också under 1700­talet som Sverige som land började ta ansvar för befolkningens hälsa genom att inrätta provinsial­ läkarsystemet.

Odling av trädgårdsiris är känd från europeiska kloster under medeltiden då den var en medicinalväxt.

Foto: Tord Amré

Avhandlingen får man se som ett typiskt exempel på upplysningstidens vilja till att genomföra rationellt tänkande inom läkekonsten, att rensa ut vidskepelse och felaktig kunskap, och att systematisera sjukdomsläran och sjukdomars behandling. Det var också under 1700-talet som Sverige som land började ta ansvar för befolkningens hälsa genom att inrätta provinsialläkarsystemet.

Landet indelades i distrikt och en läkare utnämndes at Kungl. Majestät till att ge service åt invånarna i distriktet mot ett fastställt arvode. Han (det vara bara män då) fick ta betalt enligt en låg taxa. De plikter han hade gentemot myndigheterna var dels att rapportera förekomst av vissa sjukdomar, dels att årligen rapportera om befolkningens hälsotillstånd i stort. Dessa årsberättelser blev med tiden omfattande kulturhistoriska beskrivningar av många företeelser i distriktet som var it utmärkta källor till vår kunskap om hur Sverige såg ut då. Linné var på så sätt en sann upplysningsman och har indirekt bidragit till vår allmänna kulturkunskap genom att han gav vägledning åt provinsialläkarna genom denna programskrift.

GUNNAR NYBERG Mölndal docent leg. läk. ggnyberg@glocalnet.net #2 2018

53

Fakta: - Varje år föds cirka 115 000 barn i Sverige.

- Under en tioårs­ period, 2007– 2016, har antalet kvinnor som röker i graviditetsvecka 30–32 minskat från 5 053 till 3 874 personer.

- Under samma tidsperiod har antalet kvinnor som snusar i gravi­ ditetsvecka 30–32 ökat från 311 till 770 personer.

54

#2 2018

Allt fler gravida snusar – kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd Andelen kvinnor som snusar i slutet av gravidi­ teten har mer än fördubblats på ett decennium, enligt nya siffror från Socialstyrelsen. Samti­ digt visar en forskningsstudie, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport, att snusning­ en kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd.

– Vår studie visar att snusning påverkar barnets hjärta på ett sätt som är förknippat med ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Det gäller även snusning tidigt under graviditeten, vilket understryker vikten av att blivande mammor avstår helt från nikotinprodukter – helst redan innan de blir gravida, säger Felicia Nordenstam, biträ-

Barnkardiolog Thomas Higgins vid Barnoch Ungdomssjukhuset i Lund undersöker Ludwig, 2 månader, med den nya 3D-ultraljudsmaskinen från Hjärt-Lungfonden. Foto: Martin Magntorn.

Felicia Nordenstam, biträdande överläkare vid Barnhjärtcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto privat.

Det är glädjande att antalet kvinnor som röker under graviditeten minskar, men olyckligt om snus uppfattas som ett ofarligt alternativ.

dande överläkare vid Barnhjärtcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset.

Varje år föds cirka 115 000 barn i Sverige. Nu visar ny statistik från Socialstyrelsen att allt fler kvinnor fortsätter att snusa under hela graviditeten. Under en tioårsperiod, 2007–2016, har antalet kvinnor som snusar i graviditetsvecka 30–32 ökat från 311 till 770, vilket innebär mer än en fördubbling.

Vända den negativa trenden

Samtidigt visar en studie vid Karolinska Institutet att barn till kvinnor som snusat under graviditeten får förändrad hjärtfrekvensvariabilitet – en förändring som även förekommit hos barn som avlidit i plötslig spädbarnsdöd.

EKG-undersökningar visar en signifikant skillnad mel-

lan barn till snusande och rökande mödrar jämfört med kontrollgruppen, en skillnad som förklaras av nikotin­ exponering.

– Det är glädjande att antalet kvinnor som röker under graviditeten minskar, men olyckligt om snus uppfattas som ett ofarligt alternativ. Nu hoppas vi att Felicia Nordenstams forskning kan bidra till att vända den negativa trenden med snusning under graviditeten, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Nästa steg för forskarna blir att följa barngruppen under förskoleåren, för att undersöka hur mödrarnas snusande påverkar faktorer som blodtryck och hjärthälsa längre upp i åldrarna.

Hjärt-Lungfonden anser att det behövs starkare reglering av tobaksprodukter för att minska nyrekryteringen av unga tobaksanvändare, samt att vården bör bli bättre på att hjälpa kvinnor att inte snusa under graviditeten.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att förbättra möjligheten att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärtfel och hjärtsjukdom hos barn, så att fler ska få möjlighet till ett bra liv.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta: Om graviditet och tobaksvanor (Källa: Socialsty­ relsen) - Varje år föds cirka 115 000 barn i Sverige.

- Under en tioårs­ period, 2007– 2016, har antalet kvinnor som röker i graviditetsvecka 30–32 minskat från 5 053 till 3 874 personer.

- Under samma tidsperiod har antalet kvinnor som snusar i gravi­ ditetsvecka 30–32 ökat från 311 till 770 personer.

Fakta: - Prenatal Expo­ sure to Snus Alters Heart Rate Varia­ bility in the Infant https://www.ncbi. nlm.nih.gov/pub­ med/28186551

#2 2018

55

Här är alla Hälsocoacher i HjärtLung.

Hälsocoacherna har landat – en ny roll inom Riksförbundet HjärtLung I november 2017 gick startskottet för utbild­ ningen av Riksförbundet HjärtLungs första Hälsocoacher. Fjorton medlemmar från norr till söder samlades under tre dagar och fick en intensiv utbildning med den erfarna livsstils­ coachen Ulrika Carlberger. ”Jag är så glad att vi kan introducera en ny roll inom HjärtLung”, säger Christine Cars-Ingels.

Hälsocoachen* är ytterligare ett led i vår ambi­ tion att fokusera på välmående, stärka det som är friskt och göra det vi kan själva för att må bättre i vardagen.”

Marie Ekelund är projektledare för hälsocoacherna. ”Just nu håller vi på att forma rollen tillsammans med de Hälso­coacher som utbildats. Vi har letat noga inom vår organisation efter rätt personer för den här rollen och haft telefonmöten med våra föreningar i jakten på blivande hälsocoacher. Inför utbildningen intervjuades alla intresserade av en erfaren certifierad integrativ coach, Ulrika Carlberger, som har stämt av att förutsättningarna för rollen finns från bägge håll. Nu står vi här med 14 positiva hälsocoacher - tillsammans har de många års livserfarenhet att utgå från, inte minst av hur det är att leva med hjärt- och lungsjukdom”.

Hälsocoachen är tänkt att fungera som en samtalsguide, i grupp och individuellt. En inspiration och ett bollplank att komma framåt i tanke och handling, med fokus på det friska och det egna ansvaret. Att coacha innebär att hjälpa andra att nå sina mål, genom att ställa frågor, byta perspektiv och våga tänka och pröva nytt.

56

#2 2018

Är du intresserad av att träffa en Hälsocoach HjärtLung?

Eller att utbilda dig till Hälsocoach HjärtLung?

För att delta i en grupp eller utbilda dig måste du vara medlem i Riksförbundet HjärtLung. Är du inte redan med­ lem hittar du medlemsansökan på www.hjart-lung.se.

För mer information, maila till: marie.ekelund@hjart-lung.se. *Att utbildas till Hälsocoach HjärtLung betyder inte att man är certifierad hälsocoach utan rollen är anpassad till att coacha Riksförbundet HjärtLungs medlemmar.

På sikt kan Hälsocoachen arbeta med att: • Coacha befintliga medlemmar till en aktiv livsstil • Locka nya medlemmar genom att erbjuda coachning • Erbjuda vården ett stöd för nysjuka i övergången från diagnos till vardag Hälsocoachens roll ska binda ihop och stärka den verksamhet som redan finns genom att vägleda befintliga och blivande medlemmar till att vara aktiva med HjärtLung.

Första gruppen hälsocoacher

Vid samlingen inför utbildningen pratade vi med några av de förväntansfulla blivande Hälsocoacherna. Citaten från dem visar att man såg fram mot att få den kunskap som krävs för att coacha. Allas förväntningar var höga. ”Jag förväntar mig verktyg för att genomföra möten som hjälper medlemmar att ändra sin livsstil”, sade Claes Åberg från Uppsala. ”Vi ska lära oss hur man leder samtal i grupp, genom att fråga och lyssna”, tror Linnea Blomström från Stockholm, ”det handlar om att hjälpa andra att hjälpa sig själva”.

Kalix Boden

Sorsele

Piteå

Uppsala Karlstad Stockholm Alingsås

Karlskoga-Degerfors Eksjö

Kristianstad

Här hittar du alla HjärtLungs Hälsocoacher, från norr till söder.

”Vi har många medlemmar, men det är ofta ett mindre antal aktiva som går på de aktiviteter som erbjuds. Det här kan bli ett sätt att nå ut även till de medlemmar som inte trivs i motionsgrupperna, ett sätt att nå flera helt enkelt” sammanfattar Margit Eklund, Piteå.

Utbildningen drog igång i ett högt tempo, där kunskaper varvades med praktiska övningar. Deltagarna fick lära sig coachens viktigaste verktyg, att ställa frågor och lyssna på svaren. Ulrika Carlberger guidade deltagarna genom coachningens olika faser, från nuläge till önskat läge med genomgång av hinder och möjligheter innan man kommer till det viktigaste – handling. Innan utbildningen var slut hade deltagarna coachat varandra i flera omgångar för att få praktisk erfarenhet av verktygen och rollen.

I en av de korta pauserna träffade vi Mikael Nissen från Kristianstad och Stig Theodorsson, Karlskoga-Degerfors. De hade upptäckt att båda har tidigare erfarenhet från flygvapnet och jämför coachens roll med navigatörens och pilotens. ”För mig är detta ett nytt sätt att leda på, det är lärorikt”, säger Mikael.

När utbildningen var slut började det nya uppdraget för hälsocoacherna. Med nya kunskaper i bagaget och en pärm med övningar ger de nyblivna hälsocoacher sig hem för att pröva sina vingar i verkligheten. Varje deltagare har som mål att genomföra fem hälsomöten med två grupper av medlemmar. I maj träffas alla hälsocoacherna igen för att utvärdera sina erfarenheter och diskutera hur den nya rollen på bästa sätt kan komma HjärtLungs medlemmar till nytta i framtiden. ”Det här var mycket bättre än jag förväntat mig”, säger Lisbeth Eriksson från Boden, ”nu åker jag hem och övar”.

Riksförbundet HjärtLung med fokus på framtid

Riksförbundet HjärtLung är en patientorganisation som genom opinionsarbete och andra insatser arbetar för att alla medlemmar ska få rätt behandling och rätt bemötan-

de över hela landet och må så bra som möjligt i vardagen.

Idag lever många länge med sin sjukdom och med hjälp av medicinsk utveckling och nya kunskaper går det att leva ”bättre” med en kronisk sjukdom än för bara några decennier sedan. Ny kunskap framhåller hur mycket livskvalitet kan påverkas genom livsstilen och dessa kunskaper medför hopp för den som är drabbad – det går att göra mycket själv för sin hälsa.

Vi behöver fokusera på det friska. Att hitta kraften, mentalt och fysiskt, för att göra rätt förändringar i vardagen. Det kräver kunskap, motivation och mod. En beteendeförändring föregås oftast av en attitydförändring. ”Det är lätt att frälsa dem som redan är frälsta” - de som motionerar fortsätter att motionera… Men hur lockar vi flera medlemmar till en bättre livsstil? Det är ett större grepp än vi tagit om livsstilsfrågor innan – och det kräver också nya arbetssätt för att lyckas.

Våra lokalföreningar stötta medlemmarna i ett proaktivt hälsoarbete. Motionsverksamheten är basen i detta arbete. Vi jobbar också med nya verktyg, som patientutbildningar och tematräffar där fokus förskjuts från sjukdom till hälsa och tyngdpunkten ligger på det personen kan göra själv för att må så bra som möjligt.

Men en del behöver extra hjälp för att nå till en god livskvalitet. Därför har vi skapat rollen som hälsocoach för att vägleda flera medlemmar till att ta aktiv del i våra aktiviteter, locka nya medlemmar till HjärtLung samt erbjuda vården ett modernt förhållningsätt som stöd för deras patienters långsiktiga hälsa.

Ulrika Carlberger, certifierad integrativ coach.

MARIE EKELUND Riksförbundet HjärtLung

Hallå där Birgit Nilsson i Boden!

Vad har hänt på Hälsocoachfronten sedan du kom hem från utbildningen? ”Redan innan utbildningen skrev vi ihop en inbjudan och delade ut på golv- och vattengympan. Så vi hade tre deltagare klara när vi åkte till utbildningen. Sedan vi kom hem har vi jobbat med marknadsföringen här i Boden. Vi har varit och presenterat Hälsocoachprojektet på KOL-skolan på Hälsocentralen. Där träffade vi nydi­ agnosticerade personer och flera verkade intresserade.

Sedan informerade vi på vårt medlemsmöte och nådde ut till ca 90 medlemmar och vi har haft Öppet Hus för alla som är intresserade av Hälsomöten. Så nu har vi kört igång, vi hoppas att det ska bli många grupper framöver…”

#2 2018

57

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

CAMILLA

Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan, som var ett hett debattämne under 1980- och 1990-talet.

Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken Camilla.

Redan på förlossningen, några timmar efter Camillas födelse och död, kom jag att tänka på tandläkarbesöken.

Den oro som jag känt: tänk om jag är gravid, jag borde inte vara här!

Samtidigt, så orimligt; amalgam skulle ju inte få användas om det kunde vara farligt för foster…

I boken får vi följa hur Camillas mamma kommer till insikt om att det kan ha varit kvicksilver från amalgam som orsakat Camillas svåra missbildning och hur hon försöker få gehör för denna fråga hos forskare och myndigheter.

Boken är en personlig skildring. Anteckningar i dagboken från tiden Camilla föddes och flera år framåt blev olästa.

Efter 35 år tog författaren Ulrika Rasmuson fram en stor kartong full med texter, samt funderingar som ligger till grund för boken om Camilla.

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Om författaren: Ulrika Rasmuson, civilingenjör i kemi och vid tiden för Camillas födelse expert på metallers ekologiska effekter på Naturvårdsverket

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

OBS!

Begränsad upplaga.

150 kr

Tillkommer 49 kr för porto inkl moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 287 kr)

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Camilla” Av Ulrika Rasmuson Antal ex

Plats för frimärke

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

MEDICINNOTISER

Tufft läge för nyförlösta med diabetes typ 1 En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg­och­dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäk­ tig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

– Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis rädslor, säger Karolina Lindén, doktorand inom vårdvetenskap och hälsa och legitimerad barnmorska, verksam inom Närhälsan i Göteborg.

En graviditet medför ökade risker för både foster och kvinna då den blivande mamman har typ 1-diabetes. I sin avhandling visar Karolina Lindén att det trots högspecialiserad vård och ett flertal involverade aktörer under graviditeten kan behövas ytterligare hjälp efter att barnet är fött och familjen kommit hem ifrån BB. Generellt mådde kvinnorna i den undersökta gruppen (168 individer) ganska bra, men två tredjedelar av dem uppgav att de efter hemkomsten från BB upplevde problem med instabila blodsockernivåer, varav en fjärdedel uppgav mer svårbemästrade problem. Vad de kraftiga svängningarna beror på, amning eller hormonomställningar, är oklart.

jag gäller alla blivande föräldrar, säger Karolina Lindén.

I arbetet med avhandlingen har hon studerat välbefinnande och diabeteshanteringsförmåga hos kvinnor med typ 1-diabetes under graviditet och upp till sex månader efter barnets födelse. En tredjedel av de studerade kvinnorna gav uttryck för ett behov av utökad professionell hjälp efter förlossningen. Och Karolina Lindén tror mer på lösningar där kvinnorna inte själva måste ta initiativet.

Uppföljning via telefon, och digitala möten mellan föräldern och ett diabetesteam, är varianter som kan fungera när de är svårt att ta sig till sjukhusets diabetesmottagning.

Rättighetsfråga

– Det viktiga är att det sker en uppföljning, och i den bästa av världar kan man redan under graviditeten identifiera vilka kvinnor som behöver ett utökat professionellt stöd efter hemkomsten ifrån sjukhuset, säger Karolina Lindén.

Hon betonar att gruppen barnafödande kvinnor med diabetes typ 1 inte bör patologiseras. I grunden är de vana att hantera sin sjukdom, och livet kretsar inte bara kring den.

Samtidigt utgör de en grupp som sällan uppmärksammas.

– Tyvärr syns de inte alltid. Men det är en rättighetsfråga att de får stöd utifrån sina förutsättningar även efter barnet är fött då den intensiva vården under graviditeten upphört, säger Karolina Lindén.

Karolina Lindén, doktorand inom vårdvetenskap och hälsa och legitimerad barnmorska.

Foto: Cecilia Hedström

Källa: Sahlgrenska akademin Svårt att ta in

– De ska ha fått information om att det här kan hända, men det är ju så när man är gravid och ska föda barn att man har fokus främst på förlossningen. Det är svårt att ta in information om vad som ska hända efteråt, och det tror

Publikation: Women with type 1 diabetes during pregnancy and postpartum Well­being and diabetes management; http://hdl.handle.net/2077/54536

#2 2018

59

Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

Foto: CanStock, arkiv.

Ny metod lyckas hantera och lagra data från miljoner nervceller – i realtid

60

#2 2018

Jens Schouenborg, professor i neuro­ fysiologi vid Lunds universitet.

Martin Garwicz, professor i neuro­ fysiologi vid Lunds universitet.

Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. En ny metod som utvecklats av fors­ kare vid Lunds universitet gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan använda direkt.

Lundaforskarna använde simulerade registreringar från nervceller för att utvärdera systemet. De kunde då visa att de samtidigt kan samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och sedan skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder.

– Metoden kommer ge oss möjlighet att på bästa sätt ta vara på de högkvalitativa och stabila registreringar som vi kan göra med elektroder utvecklade inom Neuronano Research Center, säger Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man ”lyssnar” på och kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.

Oavsett om det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall, så krävs extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.

Meningsfull kommunikation med hjärnan

Forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.

– Genom att koda om nervcellssignalerna direkt till så kallad bit-kod, ökar lagringskapaciteten rejält. Men den största vinsten ligger i att vi tack vare detta lagrar infor-

Bengt Ljungquist, försteförfattare på studien och doktorand vid Lunds universitet.

mationen på ett sätt så att den snabbt blir tillgänglig för datorernas processorer, förklarar Jens Schouenborg.

Förutom det stora antalet nervceller och mängden information i signalerna från varje cell så består utmaningen i att man också måste kunna simultantolka informationen för att kunna få en meningsfull kommunikation med hjärnan.

Lundaforskarna har kunnat visa att de samtidigt kan samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och sedan skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder.

Martin Garwicz, en av forskarna bakom studien, beskriver hur forskarnas metod skiljer sig från andra sätt att analysera nervcellers aktivitet, baserat på till exempel EEG, då elektroder sätts utanpå kraniet.

Lyssnar du med örat mot väggen hör du bara ett mummel, men om du sätter en mikrofon på varje person i rummet har du helt nya möjligheter att förstå samtalet.

– Antag att du vill höra vad tio personer i rummet bredvid samtalar om. Lyssnar du med örat mot väggen hör du bara ett mummel, men om du sätter en mikrofon på varje person i rummet har du helt nya möjligheter att förstå samtalet. Och tänk dig sedan att du kan lyssna på en miljon individer, hitta mönster i vad som förmedlas och direkt agera på det – det är det som vår nya metod möjliggör, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.

Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

– En stor fördel med den här arkitekturen och dataformatet är att det inte krävs någon ytterligare översättning, hjärnans signaler översätts direkt till bit-kod. Detta innebär en stor fördel inom all kommunikation mellan hjärnan och datorer, inte minst när det gäller kliniska tillämpningar, säger Bengt Ljungquist, försteförfattare på studien och doktorand vid Lunds universitet.

Källa: Lunds universitet

Publikation A Bit-Encoding Based New Data Structure for Time and Memory Efficient Handling of Spike Times in an Electrophysiological Setup Neuroinformatics, 5 mars 2018, https://doi.org/10.1007/s12021-018-9367-z

#2 2018

61

Solljus och fysisk aktivitet under dagen hjälper oss att sova bättre. Foto: Canstockphoto

Ny forskning om samband mellan sömn, arbete och hälsa Sömn påverkar funktioner som inlärning och förmågan att hantera stress. Solljus och fy­ sisk aktivitet under dagen hjälper oss att sova bättre. Det sa Christian Benedict, forskare på Uppsala universitet, när han presenterade sin forskning nyligen på ett seminarium på AFA Försäkring.

– Tidigare forskning har visat att arbetsmiljön är viktig för nattsömnen. En arbetsmiljö med stress och oro kan 62

#2 2018

ge sömnproblem, vilket i sin tur påverkar oss psykiskt.

Det har dock inte helt klarlagts tidigare hur sömnbrist påverkar vår arbetsförmåga, sa Christian Benedict, docent i neurovetenskap och ledare av Uppsala Sleep Science Lab på Uppsala universitet.

Christian Benedict har undersökt hur sömnbrist påverkar förmågan till stresshantering, inlärning och arbetsprestationen i övrigt. Han har nyligen avslutat det treåriga forskningsprojektet Samband mellan sömn, yrke och hälsa, som har finansierats av AFA Försäkring.

Precis som sömn är viktig för vårt fysiska välbefinnande är den också viktig för hjärnans hälsa.

När vi sover hanterar hjärnan information vi fått under dagen. Vi sparar och bearbetar information som kan vara viktig i framtiden och sållar bort det vi inte behöver.

Precis som sömn är viktig för vårt fysiska välbefinnande är den också viktig för hjärnans hälsa.

Sömnbrist leder till sämre prestation

Christian Benedict berättade om ett experiment i projektet där man utsatte studenter som sovit olika länge för komplicerade matteuträkningar och svåra ord, vilket motsvarar stressande situationer som är vanliga i skolan eller på ett arbete.

– Vi kunde konstatera att sömnbrist påverkar vår förmåga att prestera och bedöma på ett negativt sätt. De som hade sovit en hel natt klarade det bra, men de som hade sovit en halv natt tappade tio procent av informationen, sa Christian Benedict.

30–40 procent av alla vuxna kommer inte upp i 7–8 timmars sömn per natt, vilket är rekommendationen för

att vi ska känna oss utvilade på dagen.

Idag påverkar mobiltelefoner och den digitala tillgängligheten vår sömn.

För lite sömn kan leda till sjukdom

Kronisk sömnstörning ger en ökad risk att utveckla diabetes typ 2. Även hjärt- och kärlsystemet är beroende av hur vi sover och använder de första timmarnas sömn för att återhämta sig. Och en rubbad dygnsrytm påverkar redan efter några nätter vår ämnesomsättning och gör att vi riskerar att gå upp i vikt.

– Utsätter man sig för solljus under dagen påverkar det den inre klockan. Fysisk aktivitet på dagen är också något som hjälper oss att sova bättre, sa Christian Benedict.

Christian Benedict, docent i neuro­ vetenskap Uppsala universitet.

Foto: Arkivbild

Källa: AFA försäkring #2 2018

63

MEDICINNOTISER

Läkemedelsverket varnar för nät­ försäljning av fillers till konsumenter Fakta: Fillers är avsedda att användas för volymökning av ansiktsvävnad och används framför allt inom estetisk behandling för läpputfyllnad, ansiktskonturering och för korrige­ ring av rynkor.

Produkterna är CE­märkta som medicintekniska produkter i den högsta riskklas­ sen, dvs de är klassificerade som implantat i klass III. Detta innebär bland annat ett anmält organ ska ha varit involverad i processen när en produkt får sin CE­märkning.

Nätförsäljning av fillers, injicerbara implantat, kan innebära stora risker. Produkterna är inte avsedda för direktförsäljning till konsumenter och de är inte heller avsedda för att användas av som egenbehandlingsprodukt. Läkemedelsverket ser allvar­ ligt på detta och uppmanar konsumenter att vara uppmärksam­ ma med nätförsäljare av fillers.

Läkemedelsverket har fått kännedom om att så kallade fillers (injicerbara implantat) säljs via Internet bland annat utan medföljande bruksanvisning och med felaktig information om användning av produkterna. Produkterna är inte avsedda för direktförsäljning till konsumenter och de är inte heller avsedda för att användas av konsumenter som egenbehandlingsprodukt vilket bland annat har påståtts på en nätförsäljningssajt.

Två tillverkare av fillers har upptäckt att deras produkter packas om och säljs av en nätförsäljare utan medföljande bruksanvisning och med felaktig information om användning av produkterna. I sina ”viktiga

säkerhetsmeddelanden” uppmanar tillverkarna konsumenter att inte köpa deras produkter via nätförsäljaren i fråga. Man råder även konsumenter att inte använda eventuella sedan tidigare inköpta fillers.

Läkemedelsverket ser allvarligt på att produkter marknadsförs på ett sätt som skapar risker för konsumenter. Läkemedelsverket uppmanar konsumenter att vara uppmärksamma generellt med nätförsäljare av fillers om säljaren påstår att man kan spruta in implantatet själv. En ytterligare varningssignal är om produkterna har paketerats om så att varken originalförpackning och bruksanvisning följer med produkten.

En bruksanvisning är en viktig del av produkten och den innehåller viktig information om säker användning av produkterna, såsom kontraindikationer, försiktighetsåtgärder, lagringsförhållanden och risk för biverkningar samt även vem som är den avsedda användaren.

Svullnad, infektioner och knölar är exempel på relativt vanliga biverkningar som tillverkare informerar om. En bruksanvisning ska även innehålla information om allvarliga komplikationer även om de skulle vara sällsynta, till exempel överkänslighetsreaktioner och synförlust. En ompackad produkt utan denna typ av information kan vara en olaglig produkt. Endast produkter som uppfyller kraven i den medicintekniska lagstiftningen får marknadsföras och säljas i Sverige och de övriga EU-länderna.

Källa: Läkemedelsverket

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA

En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från fyra nordiska länder.

Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex

Ja tack! Jag beställer ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

64

#2 2018

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

Ny och uppd aterad!

De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 239 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket

Plats för frimärke

Pris 239 kr för alla tre böcker, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

#2 2018

65

MEDICINNOTISER

Kärlek och depression hänger samman i intima relationer Kärlek och lycka är begrepp som hänger tätt samman. Men är det i dag viktigare att tala om kärlek och depression? I sociologen Emma Engdahls bok ”Depressive Love – A Social Pathology” undersöks hur våra nära relationer kan orsaka depression.

Boken tar upp frågan hur två så motsatta fenomen som kärlek och depression uppstår i våra intima relationer.

Exempel från litteraturen, musiken och fotografins värld studeras och analyseras, precis som vardagslivet i form av e-post-, sms- och messengerkonversationer.

Jag kom fram till att den depressiva kärleken ofta framställs som ett ideal i de berättelser och bilder som omger oss i dagens samhälle.

– Det slog mig att kärlek och depression ofta uppträder tillsammans i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet. Jag ställde mig frågan vad det beror på och ville utforska sambandet mellan kärlek och depression, säger Emma Engdahl.

Jag kom fram till att den depressiva kärleken ofta framställs som ett ideal i de berättelser och bilder som omger oss i dagens samhälle.

Ett ikoniskt exempel

Emma Engdahl ser berättelsen om Lady Diana och pris Charles som ett ikoniskt exempel om den depressiva kärleken. Lady Diana som blev världskänd i och med bröllopet men 66

#2 2018

som blev folkets prinsessa först när hon gick ut öppet i massmedia och berättade om sina ätstörningar och sin depression. Något som var en konsekvens av den press hon upplevde i sitt äktenskap.

– Det är beklagligt. Däremot är det inte speciellt förvånande när man inser att den depressivt älskande människan är både anställningsbar och framgångsrik på relationsmarknaden. Att företag tjänar pengar på emotionellt komplexa personer och hur det är just sådana personer vi vill ha intima relationer med.

Med sin empiriska bas använder Engdahl olika sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Här möter vi tänkare som Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild,

Emma Engdahl. Foto: Göteborgs universitet.

Illouz, Bauman, Hegel med flera.

– I ett samhälle där vi säljer våra emotioner behöver vi fritt utlopp och full förståelse för det vi egentligen känner, oavsett vad för typ av känslor det rör sig om. Därför blir de emotionellt komplexa människorna attraktiva även på relationsmarknaden.

Samtidigt möts vi allt oftare ansiktemot-skärm istället för ansikte-motansikte, så vi får ytterligare problem, inte minst på det intima planet.

Källa: Göteborgs universitet

Boken och författaren ”Depressive Love – A Social Pathology” släpptes den 6 februari på det i Lon­ don och New York baserade förlaget Routledge.

Boken gavs ut på svenska 2016 (Depressiv kärlek – en social patologi, Daidalos förlag) och kommer nu att nå en världspublik genom den bearbetade versio­ nen på engelska.

Emma Engdahl är docent i sociologi vid samhällsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och har tidigare gett ut böckerna ”A theory of the emotional self” och ”Konsten att vara sig själv”.

NY BOK

Komplementärmedicin – vad fungerar och vad fungerar inte?

Alejandro Carballo.

Allt fler människor använder sig av alternativa eller komplementära behandlingsformer, både i stället för och jämsides med den ”vanliga” sjukvården. Från yoga och akupunktur till na­ turläkemedel och ljusterapi. Men vad fungerar, egentligen? Och vad fungerar inte? Det är äm­ net för en ny bok av Alejandro Carballo, erfaren läkare och expert på komplementära behand­ lingsformer, som till exempel yoga, akupunktur och homeopati.

Allt fler människor använder sig av alternativa eller komplementära behandlingsformer, både i stället för och jämsides med den ”vanliga” sjukvården. Från yoga och akupunktur till naturläkemedel och ljusterapi. Men vad fungerar, egentligen? Och vad fungerar inte? Det är ämnet för en ny bok av Alejandro Carballo, erfaren läkare och expert på komplementära behandlingsformer, som till exempel yoga, akupunktur och homeopati.

Utifrån ett digert forskningsunderlag ger boken konkret information om de 26 vanligaste komplementärmedicinska behandlingsformerna. Hur fungerar de, vad vet vi om deras verkan och risker, och vad säger forskningen?

– Boken är tänkt som en vägledning för både allmänheten och sjukvården, vilket behövs eftersom det råder brist på saklig information och kunskap om de komplementära metoderna. Det finns annars en risk att den som väljer sådana alternativ kanske inte får rätt diagnos, i rätt tid, säger Alejandro Carballo.

För att säkerställa att patienten alltid ges bästa möjliga vård argumenterar Alejandro Carballo för att de komplementära behandlingsmetoder där det finns en dokumenterad patientvinst bör integreras i det officiella sjukvårdssystemet.

I boken diskuteras även frågor som placeboeffekten, kroppens självläkande effekt och framtidens sjukvård.

Alejandro Carballo har 30 års erfarenhet som läkare och specialist inom klinisk farmakologi, allmänmedicin och företagshälsovård. Parallellt har han studerat och verkat som expert inom komplementärmedicin. Han har varit konsult för Läkemedelsverket kring registrering av växtbaserade läkemedel och representerat Sverige i den europeiska läkarföreningen för homeopatisk medicin. För närvarande driver han egen vårdcentral och företagshälsovård.

Förlag: Roos & Tegnér #2 2018

67

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

68

#2 2018

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

BOKTÄVLING

Lyteskomikens historia Vad får man egentligen skämta om?

En gång var det ett söndagsnöje för den välbärgade över­ klassen att titta på de ”sinnessjuka” på dåtidens förfärliga institutioner.

Alla länder vitsar om sina grannar: svenskar om norrmän och tvärtom, engelsmän om skottar, belgare om holländare osv.

Idag är det inte längre acceptabelt med skämt om hudfärg och etniskt ursprung. Men lyten har bemötts på de mest skiftande sätt.

Författaren, som har arbetat kliniskt med Sveriges absolut tyngsta patienter har gång på gång hört dem berätta om alla nedsättande tillmälen som de utsatts för. Det födde tanken till denna bok, som på ett avspänt och kärleksfullt sätt försöker berätta om detta svåra: hur vi bemött och hanterat alla dem som på ett eller annat sätt avviker från den gällande normen.

Stephan Rössner är professor emeritus vid Karolinska Institutet och har arbetat kliniskt och vetenskapligt med kost, motion, livsstil och näringsrubbningar, framför allt grav övervikt. Han har skrivit ett 40-tal populärvetenskapliga böcker, medverkat i media i otaliga sammanhang och även varit skådespelare på Klara Soppteaterns Vetenskapsteaterns föreställningar.

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Lyteskomikens historia” om du tävlar via kupongen nedan ­ lycka till!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Lyteskomikens historia”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta!

Ange även ditt Id­nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 10 april!

FRÅGA: VID VILKEN TEATER HAR STEPHAN RÖSSNER VARIT SKÅDESPELARE? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E­POST

ID­NUMMER

#2 2018

69

Bokvinnare nr 1 Vinnarna av Magdalena Ribbing & Karstens bok: ”Mat som mode” Louise Norman Kungsängen Yvonne Adamsson Otterbäcken Sonja Kullberg Stockholm FRÅGAN LÖD: HUR MÅNGA ÅR FIRAR GASTRO­ NOMISK KALENDER OCH GASTRONOMISKA AKADEMIEN? RÄTT SVAR VAR: 60 ÅR.

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

70

#2 2018

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Plats för frimärke

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 366 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 26 april, 2018.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam.

Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan, som var ett hett debattämne under 1980- och 1990-talet.

Ord. pris 170:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72

#2 2018

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

NY!

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bom­hus utanför Gävle som trots mot­stånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuk­sköterska.

Ord. pris 150:-

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

75:-

140:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Camilla

st Magens språk

st Hänt i skvättet

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Magnys

Nylander – Riktigt närings­intag…

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st För våra barns bästa

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Den fulländade människan

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #2 2018

73

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om…

…REHABMÖTEN MED DEN NYA TUFFA FÖRSÄKRINGSKASSAN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reu­ matiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funde­ ringar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

74

#2 2018

Foto: CanStock, arkiv.

Nästa nummer utkommer

26 APRIL