Min Medicin 2014 #3

2014

#3

ÅRGÅNG 2

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MIN-MEDICIN.SE

Oxidativ stress är vanligast bland medelålders kvinnor – men lätt att testa

Ultraljud varnar för hjärt-kärlsjukdom Handske hjälper skadade röra fingrarna igen GÄSTLEDARE: HÅKAN HEDMAN

NJURSVIKT VANLIG ORSAK TILL HJÄRT- KÄRLSJUKDOM

De flesta unga vill äta bättre

Patienter med tarmcancer får vänta orimligt lång tid – patientföreningar kräver dansk sjukvårdsmodell

Edwards SAPIEN 3 Transcatheter Heart Valve

DESIGNING THE FUTURE OF TAVI The SAPIEN 3 valve was designed to meet the most critical needs in TAVI, with an outer skirt to minimize paravalvular leak and an ultra-low delivery profile that reduces vascular and bleeding complications.

Together, we’re designing the future of TAVI.

LE A R N M O RE AT S A PIE N 3.C O M For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events.

Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity.

Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings, and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device.

Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, SAPIEN, and SAPIEN 3 are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. © 2014 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E4002/08-13/THV

Edwards Lifesciences I edwards.com Route de l’Etraz 70, 1260 I Nyon, Switzerland USA I Japan I China I Brazil I Australia I India

Innehåll #3 2014 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattsson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré.

Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.22, 2014 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 2001-9068 www.min-medicin.se © T&M Media AB

6 Oxidativ stress är vanligast bland medelålders kvinnor 5 12 13 14 15 18 19 20 21 22 24 26 29 29 30 34 35 36 38 39 40 41 45 49 50

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / agencyby

51 52 55 56

Gästledare Ultraljud varnar för hjärtkärlsjukdom 85-åringarna inte så skröpliga Vi underskattar risken att drabbas av ny hjärtinfarkt Kvinnor minskade sin risk för stroke Dränage ger större chans överleva bakteriell meningit Rågknäcke till frukost håller dig mätt längre De flesta unga vill äta bättre Designade antikroppar förstör giftiga proteiner vid Alzheimers Välling ökar risken för övervikt hos små Nytt sätt behandla cancer Patienter med tarmcancer får vänta orimligt lång tid Hjärtsviktsstudie avbruten i förtid Mer gallsyra efter fetmakirurgi hemligheten bakom vikttapp ”Jävsdeklaration borde göras om” Ny nässpray för all slags allergisk rinit Kombinationsbehandling bra för barn med ADHD Alkohol ökar risken för spelproblem Parkinsonläkemedel för dosautomat godkänt Främre korsbandsskada påverkar knäfunktionen även på lång sikt Allt fler tros köpa läkemedel på nätet Mer än var tionde vuxen blir sjuk av sin medicin eHälsomötet Vitalis slog deltagarrekord Smärta vid samlag kan brytas med KBT Medicinnotiser ”Glutenintolerans och sköldkörtelsymptom ofta omöjliga att skilja på” Glad nyhet för allergiker Vad kolhydraterna gör med din hjärna Medicinnotiser

42 Sandviken vidareutbildar läkare för att de ska stanna

28 Johan hade tarmcancer – fick Losec av läkaren

16 Handsken som snabbt hjälper patienter röra fingrarna igen

46 Rehabilitering av migrän bör sättas in i tidig ålder #3 2014

3

Hej! Nu är vi uppe i smöret – vår artikel om margarin­tillverkning i förra numret väckte stort intresse, bland annat på Dagens Nyheters ledar­sida, och hos våra läsare, förstås.

Därtill får vi får allt fler prenumeranter och besöken på hemsidan ökar. Jag har sagt det förr, men återigen, TACK alla ni som engagerar er och bidrar till en bra tidning! Fortsätt höra av er till mig.

Hälsan engagerar och en väg till en god sådan är att äta bra, det understryks allt oftare Men vilka kemikalier och hur mycket onödigt socker smygs in i vår mat och dryck?

Lite mer vet vi nu om vad som kan dölja sig i margarin.

Att ett glas rödvin om dagen är bra finns det nu konsensus kring och svenskarna dricker mer vin än någonsin, MEN så ser jag i Aftonbladet, som läst prisbelönte journalisten Mats-Eric Nilssons magasin Hunger i förväg, att i Simrishamn finns en fabrik som för Systembolagets räkning tar in italienskt vin tankvis och tillsätter en mängd E-ämnen, kemikalier och annat som man inte kunnat gissa sig till. Och precis som i margarinets fall så behöver de inte anges i innehållsförteckningen på flaskan eller vinboxen.

Chateau Vadeau (vad då)?

vinerna mjukare, gummi arabicum används också för att göra smaken rundare.

Syrligheten ökas med DL-äppelsyra (E296) eller dämpas med neutral kaliumtartrat (E336). Kaliummetabisulfit (E224) förhindrar bakterietillväxt och oxidering.

Vilket helt osökt leder mig till näringsforskaren Magnus Nylanders utmärkta artikel om oxidativ stress.

Den pågår i det tysta i våra kroppar men kan på sikt kan ge problem med hälsan. Precis som vi misstänker att alla tillsatser i mat och dryck gör.

Bryta bröd eller inte?

Bröd misstänkliggörs också allt oftare och vi äter allt mer surdegsbröd och hoppas att det ska vara bättre. I maj utkommer den svenska översättning av ”Brain Grain” en kontroversiell bok om vad kolhydraterna gör med vår hjärna. Professor Karl Arfors har läst den åt oss och recenserar. Den svenska översättningen lottar vi ut. Glutenintolerans är också vanligare än vad vi tror och missas ofta, enligt läkaren Britt-Marie Toregard, som hjälpt många patienter till ett gladare glutenfritt liv.

Japp, det är inte lätt att äta och dricka rätt men vi håller dig uppdaterad efter bästa förmåga.

Njut av våren och gör så gott du kan, är min ordination!

För söt-tillvanda svenskars skull tillsätts koncentrerade druvmusten MCR, ett sötningsmedel som även kan höja alkoholhalten, sockerkulör (E150) färgar starkviner, gelatin, proteinet kaserin eller äggvita körs i för att göra

KATARINA MATTSSON Chefredaktör

Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt.

Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess eller tel: 070-710 69 73 för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare.

Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.

Medicinsk access nr 8/9 2013

4

Medicinsk access nr 1 2014

FATIMA PEDROSA DOMELLÖF Sekreterare i Ögonfonden Professor i ögonsjukdomar, Umeå universitet

ANN-CHRISTINE REIMER Sköldkörtelsjuk sedan 2002 – diagnostiserad två år senare

”Om du håller med mig om att ett fint arv att lämna till våra barn och barnbarn är förutsättningar för bra syn hela livet, då är det verkligen dags att agera.”

”Vi är så jobbiga att läkaren alldeles för ofta gånger tar till alla möjliga diagnoser för att bli av med oss. Depression, utbrändhet, fibromyalgi och alzheimer kan bli domen”

#3 2014

Medicinsk access nr 2 2014 JAN-PETER STRÖMGREN Förbundsordförande, Hörselskadades Riksförbund (HRF)

”Här finns det uppenbart anledning att höja kunskapsnivån bland vårdgivarna, så att det inte snålas med patientinformation och remisser.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlandsprenumeration kostar 900 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@medicinskaccess.se, tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens chef­redaktör är Katarina Mattsson, katarina@ medicinskaccess.se, tel: 070-710 69 73.

Mediapro Katarina Mattsson nås på samma nummer samt via katarinamattsson @telia.com Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommunikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.

GÄSTLEDARE

Forskningen eftersatt:

Njursvikt vanlig orsak till hjärt- kärlsjukdom – stort mörkertal En av tio svenskar uppskattas idag ha nedsatt njurfunktion.

Andelen har ökat kraftigt. Njursvikt är en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom och en mängd andra allvarliga följdsjukdomar.

Det är en av anledningarna till att insamlingsstiftelsen Njurfonden har startats.

Njursvikt är en vanligare sjukdom än vad vi tidigare har trott. Tillståndet är oftast behandlingsbart om det upptäcks i tid, men de flesta är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har några märkbara symptom. Det betyder att det behövs ökad kunskap för att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem som det behövs mycket mer forskning om.

Njursvikt kan inträffa när som helst i livet. Medfödda missbildningar eller en så enkel sak som halsfluss kan leda till att barn, ungdomar och vuxna drabbas av njursvikt.

Idag är drygt 5 000 svenskar njurtransplanterade och knappt 4 000 går i regelbunden dialysbehandling. 20 000 har mycket grav njursjukdom och ytterligare 300 000–400 000 har en ganska uttalad njurpåverkan.

Förutom mänskligt lidande, kostar behandlingen samhället stora pengar. Kostnaden för en patient i dialys kan uppgå till en miljon kronor per år.

Närmast en folksjukdom

Njursvikt är ännu inte klassad som en folksjukdom – vilket är märkligt eftersom var tredje fall av hjärtkärlsjukdom beror på njursvikt.

Med 1,4 miljoner hjärt-kärlsjuka innebär det drygt 450 000 med njursvikt. En siffra som mer än väl kvalificerar in njursvikt som folksjukdom!

Njurforskning hör inte till de strategiska forskningsområdena i Sverige så som exempelvis diabetes-, canceroch neuroforskning gör. Det innebär att njursvikt inte

uppmärksammas i samhället och att forskningsanslagen är relativt små.

Med det vetande vi har idag om sambandet mellan njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom måste njursjukdom bli ett betydligt mer prioriterat forskningsområde. Bristen Det behövs ökad kunskap för att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem som det behövs mycket mer forskning om. på ekonomiska medel är en avgörande faktor för att forskningen kring njursjukdomar inte går snabbare framåt.

Detta måste vi ändra på!

Nya Njurfonden

Njurförbundet har nu grundat insamlingsstiftelsen Njurfonden tillsammans med Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening.

Stiftelsen ska samla in ekonomiska medel och lämna bidrag till vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer. Fonden ska även verka för att allmänheten får kunskap om njurarnas viktiga funktioner.

Fokus på högt blodtryck

Som en start på det informationsarbetet har vi i år fokus på blodtrycket. Ett högt blodtryck kan många gånger vara orsakat av njurproblem. Därför bör urinprov alltid tas på patienter med högt blodtryck – något som inte sker i dag, dessvärre. Tidigt upptäckta njurproblem kan behandlas. Ibland kan dialys och transplantation undvikas helt om insatser sätts in i tid.

HÅKAN HEDMAN Ordförande Njurfonden www.njurfonden.se #3 2014

5

© Can Stock Photo Inc. / egis

För att förebygga ohälsosam oxidativ stress kan man dagligen äta en stor färg­variation av frukt och bär.

Oxidativ stress är vanligast bland medelålders kvinnor – men lätt att testa Oxidativ stress är ett väletablerat begrepp inom medicinsk forskning. Den innebär att kroppen har en kemisk obalans mellan skadliga former av syre, främst fria syreradikaler, och skyddande antioxidanter.

Det är ingen sjukdomsdiagnos, men kan göra att vi mår sämre, åldras snabbare samt bidra till ökad risk för att utveckla till exempel hjärtkärlsjukdom och andra besvär.

Jag har gjort tusentals vetenskapligt validerade ”fältanalyser” av oxidativ stress under de senaste 15 åren. Analysresultaten visar tydligt att det är vanligt med kraftig oxidativ stress hos människor i Sverige, framför allt bland kvinnor.

Tidigare krävde analyser av oxidativ stress omfattande arbetskrävande laboratorieutrustning och var därför för­ behållet främst universitetsforskning. Utvecklingen har gått framåt och nu kan vi utföra och tolka kostnads­effektiva vetenskapligt dokumenterade analyser av oxidativ stress var som helst. För att förstå vad oxidativ stress är och betydelsen av denna, så krävs att man vet något om fria radikaler och antioxidanter.

Fria radikaler

Kroppens ämnesomsättning bildar ständigt olika fria radikaler. Många utgör stora ”tröga” molekyler som enkelt kan hållas på plats med hjälp av enzymer och kan utan risker ingå i den nödvändiga ämnesomsättningen.

När vi i dagligt tal pratar om skadliga fria radikaler så handlar det om små kemiskt reaktiva fria syreradikaler och snarlika syreföreningar som bildas när cellerna utvinner energi från födan och när immunförsvaret agerar med inflammation.

Det är bildningen av sådana fria radikaler som behöver vara reglerad och som kräver att vi har ett bra ”rostskydd”.

Förbränningen i cellerna kräver tillräckligt med syre för att fungera. Efter inandningen transporteras syret bundet med blodet ut till kroppens vävnadsceller. Vid förbränningen i cellernas energifabriker kommer några procent ständigt att omvandlas till skadliga fria syre­ radikaler.

Vi har ett naturligt skydd mot detta, men om det blir för mycket fria radikaler i relation till försvaret, så uppstår ett biokemiskt slitage, som med tiden kan leda till allt svårare bestående cellskador och sämre hälsa.

Antioxidanter

Utan ett antioxidativt försvar skulle vi inte kunna överleva i vår syrerika miljö. Hur sunt vi än lever, utsätts våra vävnader ständigt för skadliga fria radikaler.

Den typ av radikaler (superoxidradikalen) som alltid bildas har vissa signalgivande funktioner till exempel i samband med respons på fysisk träning. Men det får inte bli för mycket och radikalerna behöver snabbt kunna elimineras, främst genom samverkande enzymer. Fungerar inte detta så kommer det att resultera i kaskader av betydligt mer skadliga fria radikaler och andra skadliga ämnen. ”Fria radikaljägare”

Vi är ständigt beroende av ett försvar som tillräckligt effektivt kan eliminera dessa radikaler. Det oundgängliga försvaret utgörs av en mängd direkt eller indirekt sam­ verkande antioxidanter.

Flera av dessa kan kroppen själv tillverka, men vi behöver även tillföra en mångfald andra med kosten/ näringsintaget för att få ett fullödigt försvar mot syrets skadliga effekter.

Det är bildningen av sådana fria radikaler som behöver vara reglerad och som kräver att vi har ett bra ”rostskydd”.

Direktverkande antioxidanter fungerar som ”fria radikaljägare” genom att de kan donera elektroner och därigenom släcka ut olika typer av radikaler och skapa kemiskt stabila oskadliga ämnen.

Försvaret är i första hand anpassat till att skydda mot de radikaler som alltid bildas vid den naturliga energiproducerande ämnesomsättningen. En förutsättning för försvarets nödvändiga och skyddande effekter, är att vi inte har svåra genetiska defekter i bildning av kroppsegna antioxidanter samt har ett fullvärdigt näringsintag. #3 2014

7

© Can Stock Photo Inc. / dobled

För att på ett enkelt sätt säkerställa ett tillräckligt intag av olika antioxidanter, till exempel selen, kan man med fördel använda dokumenterade kosttillskott.

Oxidativ stress

Olika livsstilar och miljöer kan kraftigt öka belastningen av fria radikaler och andra kemiskt reaktiva syreföreningar.

Något som ställer höga krav på våra antioxidativa försvar.

Klarar vi inte av att eliminera angreppen, så drabbas vi i olika grad av den obalans som kallas oxidativ stress. Det Är det vanligt med hög oxidativ stress i Sverige?

Svaret är tyvärr ja! Jag har utfört tusentals veten­ skapligt validerade analyser av oxidativ stress sedan slutet av 1990-talet. Resultaten visar att det är vanligt med hög oxidativ stress i Sverige. är ingen sjukdomsdiagnos, men det kan leda till accelererat åldrande samt ökad risk för att utveckla olika besvär och sjukdomar.

Vanliga orsaker

Orsakerna till hög ihållande oxidativ stress är individuella.

8

#3 2014

Vanliga orsaker är dåliga näringsintag, långvariga inflammationer/infektioner, rökning, alkoholmissbruk, P-piller, graviditet, för lite motion eller omvänt och för hård fysisk träning i relation till vilan och nattsömnen.

Olika orsaker adderas till varandra och skapar oxidativ stress som leder till sämre förutsättningar för bra hälsa.

Vid oxidativ stress har det uppstått en obalans mellan syrets angrepp och kroppens ”rostskydd”. Är det vanligt med hög oxidativ stress i Sverige? Svaret är tyvärr ja! Jag har utfört tusentals vetenskapligt validerade analyser av oxidativ stress sedan slutet av 1990-talet.

Resultaten visar att det är vanligt med hög oxidativ stress i Sverige. Minst hälften av de äldre kvinnorna var drabbade av mycket hög oxidativ stress.

Mätningen går fort

Tidigare var analyser av oxidativ stress tidskrävande samt krävde komplicerad analysutrustning med särskild personal. Idag har mycket förändrats och nu finns användar­ vänliga vetenskapligt välpublicerade mätinstrument (Callegari FORM-system).1,2,3,4 Analysen görs på en droppe kapillärblod och är klar för tolkning och rådgivning på mindre än tio minuter och

Undvik prefabricerad processad mat och använd bra och om möjligt färska råvaror.

kallas därför Point of Care-analys. Mätvärdet uttrycks med så kallade FORT-enheter och återger mängden av härskningsprodukter (peroxider) och som står i proportion till de radikaler som skadat vävnaderna.

Denna typ av analys lämpar sig därför bra för användning inom exempelvis friskvård eller vid olika typer av klinisk verksamhet/forskning.

Kan sänkas snabbt

Vid hög oxidativ stress gäller det naturligtvis att söka finna orsakerna till det höga värdet (se egenvårdsråd nedan).

Hos många med hög oxidativ stress lyckas man sänka eller normalisera analysvärdet inom några månader. Analyser av oxidativ stress ger bland annat god vägledning för att finna rätt balans mellan vila, träning och näringsintag.

Lyckas man inte sänka ett kraftigt förhöjt värde bör läkare utreda om någon odiagnostiserad sjukdom kan vara grundorsaken till det förhöjda värdet.

Idag avlider nära 100 000 människor i Sverige per år.

Hälften av dessa avlider av vår vanligaste typ av hjärtkärlsjukdom, och av dessa ungefär 20 000 människor efter plötsliga blodproppar/infarkter och strokes/slaganfall.

Dystra siffror som gör det angeläget att tidigt vidta åtgärder

för att söka förebygga utvecklingen av denna typ av så vanlig kärlsjukdom eller arterioskleros, åderförkalkning.

Förebygga hjärt-kärlsjukdom

Utvecklingen av sjukdomen är förknippad med kroniska inflammationsprocesser i kärlväggarna och betraktas därför idag som en inflammatorisk sjukdom.

Idag avlider nära 100 000 människor i Sverige per år. Hälften av dessa avlider av vår vanligaste typ av hjärt-kärlsjukdom, och av dessa ungefär 20 000 människor efter plötsliga blodproppar/ infarkter och strokes/slaganfall.

Utvecklingen är avhängig av miljö, kost, livsstilar samt genetik och kan börja utvecklas redan under ungdomsåren. Långt, oftast decennier, senare kan sjukdomen, ofta oväntat för den drabbade, ”slå till” med plötsliga bristningar/ blödningar och blodproppar i olika för livet avgörande blodkärl, bland annat i hjärtats kranskärl.

Reglerad inflammation

Inflammation är en nödvändig del i människans im#3 2014

9

© Can Stock Photo Inc. / AntonioGuillem

Planera vardagen för att undvika onödig stress och var fram för allt noga med tillräcklig nattsömn.

munförsvar. Utsätts vi till exempel för ”inkräktare” som olämpliga bakterier via sår i huden, så skapas det snabbt en viktig lokal inflammation med arbetande immunförsvarsceller och andra immunologiska ämnen.

För att närmare kunna bedöma orsaken och utvecklingen av åderförkalkning, så har detta milleniums forskning visat att det är nödvändigt att beakta just låggradig kronisk inflammation i blodkärlen.

Inflammationer behöver dock vara reglerade, inte för stora och inte för små, samt inte pågå längre än de behövs.

Tyvärr drabbas många av autoimmuna sjukdomar, till exempel inflammatorisk reumatisk sjukdom, med ”uppjagade och snedtända” immunförsvar som angriper kroppsegen vävnad.5 Pyrande kronisk inflammation

Sådan sjukdom leder till långvarig nedbrytande inflammation, som kräver medicinsk vård. Något som inte är lika välkänt, är att många utan diagnostiserad sjukdom, ofta har dolda ohälsosamma ”pyrande” kroniska inflammationstillstånd i olika vävnader. Sådan kronisk vävnadsinflammation räknas inte som någon sjukdom, men om kärlvävnaden är drabbad, så kan det med tiden alltså leda till åderförkalkning. 6,7 De flesta har hört att för höga halter av totalkolesterol och fram för allt det så kallade ”onda” LDL-kolesterolet, utgör en riskfaktor för utveckling av åderförkalkning.

10

#3 2014

Även om forskningen visar sådana samband, så har närmare hälften av dem som drabbas av hjärtinfarkter och strokes inte särskilt förhöjda kolesterolhalter.

För att närmare kunna bedöma orsaken och utvecklingen av åderförkalkning, så har detta milleniums forskning visat att det är nödvändigt att beakta just låggradig kronisk inflammation i blodkärlen.

Den vanligaste markören för att mäta inflammation kallas CRP (C-reaktivt protein). Analysen används ofta för att påvisa om det föreligger någon akut infektion och då är värdena som regel mycket höga.

Mäta låggradig inflammation

Vid analys av låggradig inflammation, krävs en särskilt känslig analys, så kallad. hsCRP (high sensitivityCRP). Ett flertal studier har nu visat starka statistiska samband mellan denna markör och risken för infarkter och strokes.8 Det amerikanska veckomagasinet Woman’s World uppmärksammade tidigt detta faktum och det fick ett allmänt genomslag när tidningen lyfte fram att forskning vid Harvard universitetet visat att förhöjda nivåer av hsCRP i blodet gav en ungefär tre gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och dubbel risk för stroke.9 Vidare har det beräknats att så många som 25 miljoner människor i USA har nivåer av hsCRP som ger sådan risk9, något som motsvarar i storleksordning hela 800 000 människor i Sverige!

Förebygga åderförkalkning

Sammantaget pekar det på att hsCRP utgör en viktig

markör för att i tidiga skeden bättre kunna uppskatta risken för sjukdom, det vill säga långt före klinisk hjärtkärlsjukdom utvecklats. Sådana analyser kan således ut-

screeninganalyser, samt att det även går att bedöma icke infektiösa inflammationer.

Resultatet kan bli att oxidativ stress ”föder” inflam­ mation och att inflammationen sedan i sin tur ”föder” ytterligare oxidativ stress och så vidare Resultatet blir då en accelererande vävnads­ skadande ”ond cirkel” som behöver hejdas. göra en viktig del i arbetet att förebygga åderförkalkning.

Vad kan då analyser av oxidativ stress ha för plats i detta viktiga sammanhang? Jo, analyser av hsCRP visar statistiskt säkerställda samband med vetenskapligt dokumenterade analyser av oxidativ stress – när hsCRP ökar så ökar även oxidativ stress i motsvarande grad.8 En biokemisk förklaring är att oxidativ stress bidrar till att skapa inflammation genom att frisätta ett cellulärt akutfasprotein, NF-kB (nuclear factor kappaB) som signalerar till genmaterialet att uppreglera frisättningen av inflammationsframkallande ämnen, exempelvis interleukin-6. ”Föder” varandra

Resultatet kan bli att oxidativ stress ”föder” inflammation och att inflammationen sedan i sin tur ”föder” ytterligare oxidativ stress och så vidare. Resultatet blir då en accelererande vävnadsskadande ”ond cirkel” som behöver hejdas.

Detta är sannolikt mekanismen till att exempelvis en ledgångsreumatiker som har ett svårt sjukdomsskov ofta drabbas av extremt hög oxidativ stress.5 Mörka bärskal dämpar

Skandinavisk forskning pekar på att koncentrat av särskilda flavonoider (antocyaner) från blåbärs- och svarta vinbärsskal är ett naturligt biverkningsfritt alternativ som kan bidra till att minska frisättningen av NF-kappaB och därmed bidra till att bryta nämnda ”onda cirkel” samt sänka förhöjd CRP och oxidativ stress.10,11,12 Nämnda analys av oxidativ stress kan komplettera hsCRP när det gäller att upptäcka låggradig kroppsinflammation och därmed bättre kunna förebygga utvecklingen av bland annat åderförkalkning. Fördelar med analys av oxidativ stress är att det snabbt går att tolka kliniska

Dold oxidativ stress vanlig

Mot bakgrund av denna artikel så framgår det att analyser av oxidativ stress kan vara angelägna för alla! Dold oxidativ stress är vanlig – ett biokemiskt slitage och ohälsosamt tillstånd man i de flesta fall påtagligt kan minska eller eliminera genom att ge enkla råd.

Egenvårdsråd, för att förebygga eller söka eliminera ohälsosam oxidativ stress:

• Minimera konsumtionen av raffinerat socker.

• Undvik prefabricerad processad mat och använd bra och om möjligt färska råvaror.

• Ät dagligen en stor färgvariation av grönt, frukt och bär.

• Var noga med att äta (helst vildfångad) fet fisk eller annan fet marin mat flera gånger i veckan. Om inte ta dagliga tillskott med fiskolja eller annan omgega-3 fettsyrarik olja.

• För att ha ”hängsle och livrem”, så toppa gärna näringsintaget med ett modernt dagligt multivitamin/mineraltillskott.

• Om du i motsats till många faktiskt tycks äta helt fullvärdigt, så ta åtminstone ett dagligt kosttillskott med selen.

• Motionera regelbundet, rök inte och var måttlig med alkohol.

• Planera vardagen för att undvika onödig stress och var fram för allt noga med tillräcklig nattsömn.

• Var noga med din munhygien (följ tandvårdsteamets råd) och håll tandborsten ren och bakteriefri. (Jag återkommer till detta i nästa nummer.)

• Få åtminstone årligen din nivå av hsCRP och/eller oxidativa stress analyserad och tolkad.

MAGNUS NYLANDER Medicine doktor, närings­ forskare & tandläkare FOU-ansvarig vid MNBiocare i Stockholm och vid Advant Nutrition, Uppsala

Referenser: 1. Torri C. Oxidative stress, human diseases and biomarkers. Clinical Laboratory International. 2003;27:28-29.

2. Palmeri B& Sblendorio V. Oxidative stress tests: Overview on reability and use. Part I. Eur rev. Med. Pharmacol. Sci. 2007;11(5):309-342.

3. P almeri B& Sblendorio V. Oxidative stress tests: Overview on reability and use. Part II. Eur rev. Med. Pharmacol. Sci. 2007;11(6):383-399.

4. G arelnabi et al. Evaluation of a hovel colorimetric assay for free oxygen radicals as marker of oxidative stress. Clinical Biochemistry. 2008;41:1250-1254.

5. H enriksson K & Nylander M. Oxidative stress and clinical symptoms before and after supplementation with vitamin C or anthocyanins in Swedish patients with different rheumatic disease (for publication).

6. Libby P. Inflammation in atherosclerosis. Nature. 2002;420:868-874.

7. R idker PM et al. Comparison of C-reactive protein and low-density lipoprotein cholesterol levels in the prediction of first cardiovascular events. N Engl. J. Med. 2002;347:1557-1567.

8. A brahamson JL et al. Association between novel oxidative stress markers and C-reactive protein among adults without clinical coronary heart disease. Atherosclerosis. 2005;178:115-121.

9. Hamilton L. Protect yourself from heart attack and stroke. Womans World. 2003 March 6:12 10. K arlsen et al. Anthocyanins inhibit Nuclear Factor-kB activation in monocytes and reduce plasma concentrations of proinflammatory mediators in healthy adults. J. of Nutr. 2007;137:1951-1954.

11. Tsuda T. Anthocyanins as an antioxidant under oxidative stress in rats. Biofactors. 2000;13:133-139.

12. Youdim KA et al. The potential role of dietary flavonoids in reducing microvascular endothelium vulnerability to oxidative and inflammatory insults. J Nutr Biochem. 2002;13:282-288.

#3 2014

11

Ultraljud varnar för hjärt- kärlsjukdom

Doktorand Charlotte Eklund vid Sahlgrenska akademien.

En ultraljudsundersökning av handledens blodkärl kan på några minuter upptäcka åderförkalkning som riskerar att orsaka hjärt- och kärlsjukdom.

Metoden kan också användas för att följa effekterna av en behandling.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu utvecklat en metod som med hjälp av högfrekvent ultraljud hittar även de första, mindre väggförändringarna i blodkärlen.

Hjärt- och kärlsjukdom orsakad av åderförkalkning är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige.

Göteborgsforskarna blev för åtta år sedan först i världen att genom högfrekvent ultraljud kunna följa utvecklingen av åderförkalkning hos möss. 2007 blev gruppen även först med att applicera metoden på människor. Nu har metoden testats och utvärderats på bland annat 416 patienter som remitterats till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för bröstsmärta med misstanke om hjärtsjukdom.

snabbare sätt att studera strukturförändringar i kärlen än de metoder som normalt används.

– Genom att hålla en ultraljudssändare vid handleden kan vi på någon minut få fram en detaljrik bild över blodkärlet och dess kärlvägg. Våra studier visar att graden av åderförkalkning i handledens kärl avspeglar graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och att patienter med åderförkalkning i handledens artär oftare drabbas av hjärtinfarkt och stroke och oftare är i behov av kranskärlsvidgning, säger doktorand Charlotte Eklund vid Sahlgrenska akademien och fortsätter: – De kärlförändringar vi upptäcker i handledens artärer är med andra ord en markör för en annalkande hjärt- och kärlsjukdom.

Undersöka fistlar

Enklare och mer precist

Utöver riskbedömningen för framtida hjärt- och kärlhändelser kan metoden enligt Charlotte Eklund också användas för att följa effekterna av olika behandlingar. Den goda bildkvaliteten öppnar också för fler användningsområden, till exempel vid undersökning av fistlar och bedömning av kärlskada i armens kärl efter olika ingrepp.

Metoden kommer även att användas inom kärlforskning i kommande studier och används redan nu i en pågående studie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Resultaten visar att den nya ultraljudsmetoden genom sin höga bildupplösning erbjuder ett enklare, mer precist och

Källa: Sahlgrenska akademin

12

#3 2014

Länk till avhandling: https://gupea. ub.gu.se/handle/ 2077/34833

© Can Stock Photo Inc. / aletia

Stöd Lions Cancerforskningsfond

85-åringarna inte så skröpliga – men allt fler lider av fetma

Bilden av äldre och deras hälsa bör omprövas. En studie på 85-åringar i Linköping visar att de inte är så skröpliga som de ofta beskrivs.

Majoriteten mår bra och klarar sig själva. Men en varningssignal är att allt fler äldre lider av fetma.

Det är i en färsk doktorsavhandling från Linköpings universitet som Huan-Ji Dong, läkare och doktorand i geriatrik, ifrågasätter den negativa bild av åldrande som ofta överväger i samhällsdebatten.

Knappt 500 Linköpingsbor födda 1922 deltog i studien ELSA 85, som genomfördes med enkäter, hembesök och besök på läkarmottagning.

Dessutom kartlades deltagarnas sjukvårdsbesök och sjukvårdskostnader. Tre år senare analyserades kroppssammansättningen hos kvinnorna.

Själva nöjda

Resultaten visar att majoriteten av 85-åringarna klarade sig självständigt och skattade sin hälsorelaterade livskvalitet högt, trots flera kroniska sjukdomar och frekvent användning av hjälpmedel.

Riskfaktorer för att hamna på sjukhus var täta besök hos distriktsläkare, bruk av flera hjälpmedel, förekomst av hjärtsjukdom eller minst två andra sjukdomar.

Oroande var att 85-åringar med fetma (BMI över 30) hade mer problem att röra sig och utföra aktiviteter för att klara sitt boende, som att laga mat, städa och tvätta.

– I takt med att allt flera lider av fetma i hög ålder kommer behoven av omsorgsinsatser att öka, säger Huan-Ji Dong.

Sammanfattningsvis visar studien en övervägande positiv bild med bevarad hälsa och funktion för tre fjärdedelar av den äldre befolkningen.

För den mindre gruppen såg forskarna hur vissa mönster av multisjuklighet påverkade behovet av sjukvård. Därför är det viktigt att beakta komplexiteten av sjukdomar i planeringen av den framtida vården. Personer med normalvikt eller övervikt klarar sin funktion bättre och lever mer självständigt än de som lider av fetma.

Källa: Linköpings universitet

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se

Vi underskattar risken att drabbas av ny hjärtinfarkt Vad tror du är den vanligaste konsekvensen av att drabbas av hjärtinfarkt i dag?

39%

Fysiska konsekvenser

26%

Inga märkbara men, löper större risk att drabbas igen

21%

Psykiska konsekvenser

5%

Vet ej Omedelbart dödsfall

3%

Annat

3%

Inga konsekvenser

2%

Källa: Hjärt-Lungfonden och Sifo

Bara var fjärde svensk, 26 procent, känner till att den vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt är att man löper större risk att drabbas igen, men lever vidare utan märkbara men.

Det visar en ny Sifo-undersökning som har genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och som lyfter fram behovet av mer forskning för att förhindra livslång hjärtsjukdom.

– Många vet inte att den som överlever sin hjärtinBara 3 procent tror att den vanligaste konsekvensen är omedelbart dödsfall, vilket är den näst vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt. farkt har inflammation kvar i kärlen och fortfarande är hjärtsjuk. Det här är kunskap som är livsviktig att sprida – så att den som får en infarkt kan slippa att drabbas igen, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för HjärtLungfonden.

14

#3 2014

• Fyra av tio svenskar, 39 procent, tror – felaktigt – att hjärtinfarkt oftast leder till fysiska konsekvenser.

• 26 procent av svenskarna känner till att den vanligaste konsekvensen är att man lever vidare utan märkbara men, fast med en högre risk att drabbas igen.

• 21 procent tror att psykiska konsekvenser är vanligast. Bara 3 procent tror att den vanligaste konsekvensen är omedelbart dödsfall, vilket är den näst vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt.

Men tack vare hjärtforskningen minskar dödligheten. En 65-åring som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt kan i dag överleva och leva minst tolv år till.

Hjärt-kärlsjukdom är dock fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av akut hjärtinfarkt och 8 000 dör.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Kvinnor minskade sin risk för stroke Mer än var tionde kvinna i Göteborgsområdet drabbas någon gång i livet av en stroke.

Det visar resultat från den omfattande Kvinnostudien vid Göteborgs universitet.

Forskarna har också med framgång provat en metod där patienter som söker till vårdcentraler uppmuntras till förebyggande livsstilsförändringar.

I den välkända Kvinnoundersökningen har forskare vid Göteborgs universitet sedan slutet av 1960-talet kartlagt hälsan hos fler än tusen kvinnor i Göteborgsområdet.

I den senaste studien har forskarna fokuserat på risken för stroke. Studien visar att under de 32 år som kvinnorna följdes drabbades 13 procent av kvinnorna av stroke i form av hjärninfarkt och/eller hjärnblödning.

Farligt flimmer

Kartläggningen visar att risken för stroke har ett starkt samband både med livsstilsfaktorer som övervikt och rökning, och med medicinska riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtflimmer och diabetes. Exempelvis var risken för stroke dubbelt så stor för kvinnor som hade ett konstaterat hjärtflimmer jämfört med friska kvinnor.

– Det är angeläget att förebygga stroke genom att förändra riskbeteenden som låg fysisk aktivitet, rökning, dåliga kostvanor, stress och pressad livssituation och att finna verktyg för detta i primärvården. I studien såg vi också ett starkt samband mellan ökad fysisk aktivitet och ett ökat upplevt välbefinForskaren Ann Blomstrand.

nande hos kvinnorna, säger forskaren Ann Blomstrand som presenterar rönen i sin avhandling.

Identifiera motiverade

Personer som söker vård är dock olika benägna att förändra sin livsstil. För att identifiera motiverade patienter har Ann Blomstrand och hennes medarbetare provat en ny metod, där både manliga och kvinnliga patienter vid åtta av Närhälsans vårdcentraler på Hisingen fick medverka i en enkät om sin livsstil samt erbjöds att få göra en hälsoprofil, medverka i hälsosamtal och kontrollera blodtryck och blodsocker.

De som i enkäten uppgav en ”inte så bra livsstil” och samtidigt ville göra något åt det erbjöds att delta i programmet. En uppföljning ett år senare visade att av de 2 120 deltagare som medverkat hade många sänkt sitt blodsocker och blodtryck, minskat i vikt och midjemått och hade lägre BMI mätt som medelvärden.

Drack mindre alkohol

Även alkoholvanorna hade förändrats till det bättre: av de 55 som i enkäten uppgav en hög konsumtion rapporterade nästan två tredjedelar, 35 personer, att de minskat sin alkoholkonsumtion ett år senare. Tjugo procent av deltagarna angav ett generellt ökat välbefinnande.

– Vår studie visar att man med livsstilsfrågor framgångsrikt kan fånga in motiverade individer, och att de med stöd från vårdpersonal ofta kan engageras i sin egen förebyggande vård. Detta gynnar i sin tur välbefinnandet och kan minska risken för folksjukdomar som stroke, hjärtsjukdom och diabetes, säger Ann Blomstrand.

De positiva erfarenheterna av projektet har gjort att Närhälsan i Västra Götalands påbörjat införandet av metoden. (Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34832) Källa: Sahlgrenska akademin

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se #3 2014

15

NY TEKNIK

Handsken som snabb patienter röra fingrar – känner hur de rör sig Mer information om Glorehahandsken: www.reacting.se Vårkongresser där handsken demonstreras: • Exposantia, 19th International Health Care Exhibition i italienska Bologna 21-24 maj.

• European Congress of Physical and Rehabilitation Medicine i franska Marseille 26-31 maj.

Företaget Reacting i Östersund är först i Sverige med att använda italienska Gloreha-handsken för handrehabilitering, till exempel efter stroke.

Ett eller flera fingrar kan över samtliga leder aktiveras.

Programmering av utrustningen utförs med ett enkelt och överskådligt dataprogram.

Handsken är smidig och lätt att använda för såväl terapeuten som patienten med nedsatt handfunktion.

Terapeuten styr vilka rörelser som skall tränas vid ett visst tillfälle och har full kontroll över träningen.

Utrustningen kan av terapeuten programmeras för varje patients behov.

En av fördelarna med Glorehahandsken är att armen kan röra sig fritt varvid hand och armrörelse kan samordnas vid träning av vissa rörelser. Exempelvis att lyfta och förflytta ett glas. Funktionella rörelser ger en extra motivation och kognitiv inlevelse i träningen.

Mekanisk muskelträning

Handsken medger en effektiv och intensiv mekanisk träning av neuromuskulära funktioner. Valfritt kan ett eller flera fingrar över samtliga leder, passivt aktiveras. Programmering av utrustningen sker via ett enkelt och överskådligt dataprogram.

Via en tredimensionell bild på da16

#3 2014

taskärmen uppnås en koppling mellan hjärnan och utrustningens styrning av handens mekaniska rörelse. Träningseffekten förstärks genom både en bildmässig och sensitiv upplevelse.

Gloreha finns i två versioner: en för kliniker, institutioner och rehabanläggningar och en för hemmabruk som kan kopplas till en egen dator.

Handsken är lätt att sätta på, finns i olika storlekar och har en lätthanterlig programvara.

Lätt att registrera patientens träning och lagra den i en databas, vilket underlättar uppföljningen och den fortsatta handträningen.

säger Kjell-Erik Söder, VD på företaget Reacting i Östersund. Alltmer har det framkommit vid rehabiliteringsarbete att träningen bör vara intensiv, repetitiv, funktionell – uppgiftsorienterad och anpassad till den tränande.

Här kan terapeuter få en god och uthållig hjälp som stimulerar alla.

Så här säger före detta stridspiloten Kjell Lundström som testat handsken.

– Det är en intressant träningsutrustning där man både kan se och känna hur fingrarna rör sig. Det blir verklighetstroget och känns naturligt.

Jag har nu tränat med handsken vid ett flertal tillfällen – under stark koncentration och med samtidig och lika rörelse i den ”friska handen”. Det är den enda träning för handen och fingrarna som jag har fått under ett och ett halvt år efter stroken, förutom NMES elkontakter, som inte ger någon rörelse i fingrarna mer än maximal sträckning. Jag har stor tilltro till apparaten och dess möjligheter i framtiden.

Ser och känner rörelsen

Svårare med händer än fötter

– Patienten engageras att med blicken följa de olika rörelserna i verkligheten, känna in dessa, och i 3D-animation på en dataskärm följa rörelserna och få en neurokognitiv stimulans,

Varför lär sig då de flesta, cirka 75 procent, som haft en stroke att gå igen? Medan så många får en bestående funktionsnedsättning i hand och fingrar? Handens mo-

bt hjälper rna igen torik är oerhört mer komplex och förhoppningsvis kan mer hjärnforskning bringa klarhet i var de direkta orsakerna ligger.

Allt fler vetenskapliga belägg finns för att hjärnans plasticitet med­ger återhämtning, tillfrisknande och återinlärning.

Rent praktiskt känns det kanske inte för en strokepatient lika nödvändigt att träna upp en arm med nedsatt funktion som att komma igång med att kunna förflytta sig och på så vis blir mer självständig Med en slapp arm och hand har

man ju möjlighet att lösa uppgifter med den andra, friska armen. Kanske kan man utveckla ett sorts beteende av att inte använda den ”sämre handen” så att impulsflöden till och från armen och handen förändras vilket gör att det centrala nervsystemet inte får en rimlig chans att stimuleras och/eller stimulera.

Används i Europa vid flertal diagnoser

(en sällsynt, ärftlig neurologisk sjukdom som bland annat kännetecknas av dåligt koordinerade muskelrörelser, ataxi ) GuillainBarrés syndrom (en akut autoimmun polyneuropati som bland annat ger förlamning i armar och ben som tilltar under loppet av några dagar eller veckor), ryggmärgsskador, perifera nervskador samt reumatiska åkommor.

Vid sjukhus bland annat i England används handsken vid stroke, CPskador, traumatiska hjärnskador, MS, Parkinsons, Friedreichs ataxi

BJÖRN WAHLBERG Frilansjournalist och Ma:s redaktion

Referenser: Borboni A., Fausti D., Mor M., Vertuan A.; Faglia R.; A CPM device for hand rehabilitation. Conference AIMETA 2011 Adams K.M., Thompson S.T.; Continuous Passive Motion use in hand therapy. Hand Clinics, 1996; Vol. 12; n.1; Dirette D., Hinojosa J.; Effects of continuous passive motion on the edematous hands of two persons with flaccid hemiplegia. The American Journal of Occupational Therapy, 1994; May; 48(5):403-9.

Gaggioli A., Morganti F., Meneghini A., Pozzato I., Greggio G., Pigatto M., Riva G.; Computer-guided mental practice in neurorehabilitation. Stud Health Technol Inform. 2009; 145:195-208.

Giudice M.L. Effects of Continuous Passive Motion and elevation on hand edema. The American Journal of Occupational Therapy, 1990; Oct; 44(10):914-21 Nowak DA.; The impact of stroke on the performance of grasping: usefulness of kinetic and kinematic motion analysis. NeurosciBiobehav Rev 2008;32:1439–1450.

Seitz et al.; A common frame work for perceptual learning. Curr. Neurobiol 2007, 17: 1-6.10 Takahashi C.D., Der-Yeghiaian L., Le V., Motiwala R.R., Cramer S.C.; Robot-based hand motor therapy after stroke. Brain, 2008; Feb; 131(Pt 2):425-37.

Tham K., Tegnér R.; Video feedback in the rehabilitation of patients with unilateral neglect. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 1997; Vol. 78, April.

Winter et al.; Hands-on therapy interventions for upper limb motor dysfunction following stroke. Cochrane Database Syst Rev.2011 Jun 15; 6:CD006609.

#3 2014

17

© Can Stock Photo Inc. / VILevi

Dränage ger större chans överleva bakteriell meningit

En ny studie från Karolinska universitetssjukhuset visar att dödligheten i hjärnhinneinflammation kan sänkas radikalt med en ny behandling.

Utöver den gängse behandlingen har läkargruppen prövat att dränera hjärnvätska genom en slang som opereras in till hjärnans vätskefyllda hålrum, det så kallade ventrikelsystemet, för att sänka trycket i kraniet och på så sätt förbättra blodflödet till hjärnan.

kliniken i USA var dödligheten för sådana patienter som innefattats i Karolinskas studie 41 procent. Många av dem som överlever får bestående men, som hörselskador.

Normalt behandlas medvetslösa patienter som drabbats av meningit med en kombination av antibiotika, kortison och respirator på intensivvårdsavdelning. Denna behandling ska startas omedelbart och dödlig­heten ökar för varje Dödligheten var 30 procent i den timmes för­dröjning. standardbehandlade gruppen, men bara 10 procent i gruppen Ventrikeldränage med ventrikeldränage. Detta är en På Karolinska har läkarna statistiskt bevisad skillnad. nu lagt till ventrikeldränage, år och är ett mycket allvarligt till­stånd det vill säga en slang som via ett med hög dödlighet inom ett par dygn. borrhål i skallbenet förs ner till Sjukdomen leder nämligen till att hjärnans vätskefyllda hålrum för trycket stiger mycket snabbt i hjärnan att mäta och behandla det höga på grund av den kraftiga inflamtrycket, främst genom att tappa ut mationen. Det höga trycket äventyrar hjärnvätska genom slangen. Man blodflödet till hjärnan och kan leda till har också kunnat starta behandatt hjärna och hjärnstam kläms sönder. lingen snabbt tack vare tidig diagnostik.

Men vanliga Ventrikeldränage och intrakraI en nyutkommen studie från Mayoniell tryckmätning är en vedertagen Den typ av hjärnhinneinflammation som patienterna har lidit av, bakteriell meningit, drabbar omkring 200 svenskar varje år.

Läkargruppen på Karolinska universitetssjukhuset har studerat patienter med den allvarligaste formen, de som snabbt blivit medvetslösa av hjärnhinneinflammationen.

Detta drabbar 30-40 svenskar per

18

#3 2014

metod vid behandling av traumatiska hjärnskador.

Metoden har tidigare prövats mot svår hjärnhinneinflammation i mindre skala, men detta är den största (105 patienter) och dessutom den första kontrollerade studie som genomförts på denna svårt sjuka patientgrupp.

Att den är kontrollerad innebär att man inkluderat en jäm­ förelsegrupp av patienter som fått standard­behandling enligt tidigare rikt­linjer.

Fler helt friska

Dödligheten var 30 procent i den standardbehandlade gruppen, men bara 10 procent i gruppen med ventrikeldränage. Detta är en statistiskt bevisad skillnad.

Dessutom var andelen som helt tillfrisknade betydligt större i den dränagebehandlade gruppen, 54 procent jämfört med 32 procent.

– Det är glädjande resultat. Detta visar vikten av klinisk forskning och specialiserad neurointensivvård, som syftar till att tillvarata kroppens viktigaste organ, nämligen hjärnan, säger Bo-Michael Bellander, överläkare på neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning.

Källa: Karolinska universitets­ sjukhuset

Rågknäcke till frukost håller dig mätt längre

Rikard Landberg.

Studien presenteras i tidskriften Nutrition Journal.

I den studie där knäckebröd utgjorde en större del av frukostens totala energiinnehåll minskade energiintaget med sju procent vid en godtycklig lunchmåltid fyra timmar senare. Hungern var dessutom mindre. Skillnaderna var statistiskt signifikanta.

Två studier genomfördes med 20 respektive 21 normalviktiga personer i åldrarna 25 till 53 år. Syftet var att undersöka om frukost med knäckebröd av fullkornsråg ger ökad mättnad jämfört med frukost på vit formfranska.

Båda frukostarna var energimässigt lika sinsemellan (bröd, lättmargarin, skinkskivor och apelsinjuice). Men testfrukosten i den första studien var energimässigt större än den andra studien.

– Resultaten visar tydligt att människor upplever en större mättnad då de äter knäckebröd på fullkornsråg jämfört med vitt vetebröd. Skillnaden var så stor som 25 procent. Resultaten att råg ger mättnad kan ha betydelse för viktnedgång, men detta behöver visas i en långtidsstudie säger studienasvarige docent Rikard Landberg, vid SLU:s institution för livsmedelsvetenskap. (Länk till studien: http://www.nutritionj.com/content/13/1/26) Var det något som förvånande dig under studien och med resultatet?

– Ja, att mättnadseffekten tydligast framträder då man jämför produkterna som del av relativt små frukostar (knäckebröd mot vetebröd).

Varför blir man mättare på råg?

Gäller det alla rågprodukter?

– Råg innehåller hög halt av kostfibrer och dessa kan på olika sätt påverka hur snabbt näringsämnen tas upp i kroppen.

Detta är kopplat till mättnad. Fibrer ifrån råg påverkar insulinsvaret efter en måltid och kan också påverka utsöndringen av mättnadshormoner vilket kan bidra till mättnadseffekten. Strukturen i ett rågbröd är lite kompaktare än hos vete, vilket bidrar till dessa effekter.

Dessutom innehåller råg en rad olika bioaktiva ämnen som, teoretiskt skulle kunna påverka mättnad, men om detta vet vi litet ännu.

Har råg några fler positiva egenskaper?

– Rågfibrer är bra mot trög mage och det finns ett godkänt hälsopåstående kring rågfibrer och förstoppning. Råg har också visat sig sänka insulinsvaret efter intag, jämfört med motsvarande mängd tillgängliga kolhydrater i form av vete, dock utan att påverka glukossvaret. Upprepade positiva korttidseffekter kan vara gynnsamt även på lång sikt.

Rågfaktorn vad är det?

– Rågfaktorn är ett fenomen där insulinsvaret (insulinindex) efter en måltid av rågprodukt blir lägre än för motsvarande veteprodukt (trots samma mängd energi och tillgängliga kolhydrater) men utan att glukossvaret (GI) ändras. Det behövs med andra ord mindre insulin för att kontrollera blodsockret, vilket i förlängningen förmodligen är positivt. Vi vet ännu inte orsakerna till detta fenomen som kallas ”rågfaktorn”.

Hur mätt känner du dig just nu?

Mätt

För första gången har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kunnat visa att den som äter knäckebröd av fullkornsråg till frukost blir mindre hungrig och känner sig mättare längre än den som äter mjukt bröd bakat på vetemjöl.

Inte mätt

Fler hälsoeffekter av råg Råg är ett i huvudsak nordeuropeiskt sädesslag, som mest används för att framställa bröd, flingor, kross och mjöl. Forskargruppen vid SLU i Uppsala har under flera år studerat olika hälsoeffekter av just råg. I tidigare studier har de bland annat visat att råg kan förbättra insulinoch blodsockervärden, sänka det så kallade psavärdet hos män med prostatacancer och kanske skydda mot vissa former av tjocktarmscancer.

Har du några rekommendationer när det gäller råg?

– Vi vet ännu för lite om fördelarna av att äta fullkorn ifrån specifika spannmål för att kunna ge specifika råd.

Däremot rekommenderar jag, liksom livsmedelsverket, att man ska byta sina vita ”raffinerade” produkter mot fullkornsprodukter. Det finns ett massivt stöd för att fullkorn är nyttigt och förebygger en rad sjukdomar. Vår och andra forskning kan förhoppningsvis bidra till att klargöra hälsofördelarna för de individuella spannmålen så att kostråden på sikt kan bli ännu mer specifika.

(Nedkortad version, tidigare publicerad i Nutrition Journal mars 2014) #3 2014

19

© Can Stock Photo Inc. / fabianaponzi

De flesta unga vill äta bättre Nästan varannan svensk, 44 procent, vill äta mer hälsosamt för att främja den långsiktiga hälsan.

Samtidigt vill var femte gå ned i vikt genom att äta bättre och nästan lika många, 19 procent, vill förändra sina matvanor för att få mer energi.

Det visar resultatet från Hälsobarometern, en statistiskt säkerställd undersökning, som genomförts av hälso­ kedjan Life.

65 procent av svenskarna vill äta mer allsidigt och hälsosamt än vad de gör idag. Denna siffra är högst bland åldersgruppen 18-30 år där närmare åtta av tio (75 procent) vill förbättra sin kosthållning.

Lägst är siffran bland 51-65-åringarna där 36 procent tycker att de äter tillräckligt nyttigt redan.

Kvinnor mer hälsoinriktade

Kvinnor vill i större utsträckning äta mer allsidigt och hälsosamt än män, 69 procent respektive 61 procent. Önskan om att gå ned i vikt är något större bland kvinnor än män, 21 procent av kvinnorna äter hälsosamt för att gå ned i vikt och motsvarande siffra för männen är 19 procent.

Endast en procent av svenskarna uppger att de skulle vilja äta mer hälsosamt och allsidigt för att göra personer 20

#3 2014

i deras omgivning nöjda och två procent vill förbättra sin kosthållning för att se bättre ut.

Svenskarna tänker långsiktigt

– Det är glädjande att svenskarna tänker på sin långsiktiga hälsa snarare än yttre anledningar när det kommer till viljan att äta mer hälsosamt. Vi har till exempel sett en ökad försäljning av så kallad supermat och det är ett steg i helt rätt riktning mot att äta mer hälsosamt och allsidigt.

Att en så stor del av svenskarna visar på önskan om en hållbar hälsa är mycket positivt, säger Thomas Johansson, marknadsdirektör på Life. Åldersmässigt skiljer sig anledningen till att äta hälsosamt en aning åt mellan svenskarna. Varannan person (51 procent) i åldersgruppen 51-65 år tycker att det är som allra viktigast att äta mer allsidigt för en långsiktig hälsa.

Samma siffra i åldersgruppen 18-30 är 35 procent.

Drygt två av tio (22 procent) i samma åldersgrupp vill dessutom äta mer allsidigt och hälsosamt för få mer energi.

Motsvarande siffra bland svenskarna i åldern 31-40 år är 16 procent och för dem är det snarare viktminskning som är anledningen till att äta mer hälsosamt (23 procent).

Källa: Life

Designade antikroppar förstör giftiga proteiner vid Alzheimers Stora satsningar pågår för att oskadliggöra små – men giftiga – proteinsammansättningar som uppstår vid bland annat Alzheimers sjukdom.

Forskare vid Umeå universitet har nu utvecklat en teknik som gör det möjligt att designa anti­kroppar som är specifikt inriktade mot de skadliga proteinerna.

– Vi hoppas att man med hjälp av denna teknik ska kunna tillverka "nästa generations" terapeutiska antikroppar mot bland annat Alzheimers och Parkinsons sjukdom, säger Anders Olofsson, som leder en forskargrupp vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Umeå universitet.

Resultaten är publicerade i tidskriften PLoS ONE. Alzheimers och Parkinsons sjukdom samt den i Norrland vanliga Skelleftesjukan hör alla till en sjukdomsgrupp som totalt består av 29 olika sjukdomar.

Gemensamt för sjukdomarna är en felaktig proteinsammansättning som i slutändan leder till proteinaggregat i olika vävnader. I mycket hög förstoring ser aggregaten ut som långa trådar vilka gemensamt kallas amyloid. Även om amyloida aggregat i vävnaden korrelerar med sjukdom så pekar ett stort antal oberoende undersökningar på att mindre, fortfarande lösliga sammansättningar, är betydligt giftigare. Dessa benämns med ett gemensamt namn för oligomerer.

Kliniska studier på gång

En intressant metod ur terapeutisk synpunkt är att med hjälp av antikroppar selektivt försöka oskadliggöra dessa oligomera sammansättningar. För Alzheimers sjukdom pågår sedan flera år kliniska studier på människa.

I dag har en metod som benämns passiv vaccinering

fått stor uppmärksamhet.

I stället för att använda patienternas eget immunförsvar för att skapa antikroppar, som vid en vanlig vaccinering, använder man redan färdiga antikroppar som är specifikt designade för att nå ett särskilt mål.

Metoden anses säkrare eftersom man inte aktiverar kroppens eget försvar och att Anders Olofsson. man därigenom kan behålla en kontroll på antikropparnas egenskaper, justera dosen och, om nödvändigt, även avbryta behandlingen.

Nål i en höstack

– Att designa antikroppar som bara binder till oligomera sammansättningar kan dock liknas vid att leta efter en nål i en höstack, eller kanske snarare att leta efter en nål i en stack av nålar, förklarar Anders Olofsson.

Forskargruppen vid Umeå universitet presenterar i sin studie en generell metod för att designa oligomer-specifika antikroppar och beskriver även vilka biokemiska och bio­ fysiska egenskaper som kontrollerar detta. De har testat tekniken genom att framställa oligomer-specifika antikroppar mot Amyloid β och α-synuclein, två polypeptider som associeras till Alzheimers respektive Parkinsons sjukdom.

– Men vår metod är dock generell och kan riktas mot i princip vilken proteinsammansättning som helst. Den är därför möjligen intressant för betydligt fler sjukdomar, avslutar Anders Olofsson.

Källa: Umeå universitet #3 2014

21

© Can Stock Photo Inc. / melastmohican

Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder än genomsnittet. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk.

Välling ökar risken för övervikt hos små – satsa hellre på gröt

Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare.

Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över 2 000 barn i Halland.

Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt 2 666 halländska förskolebarn.

Syftet har dels varit att kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels att studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa.

Tröstar med mat

Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor.

Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor.

– De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta.

Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd AlmqvistTangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutveck22

#3 2014

lare inom Region Halland.

Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor.

Av de 2 666 mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader – endast 1,6 procent av mödrarna helammade.

Lösa amningsproblem

Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår.

– Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen.

Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder än genomsnittet. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk.

Undvik gärna välling

– Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge

barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen.

Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer.

I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning.

Gerd AlmqvistTangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland.

Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det vanligare att välling användes som ersättning.

– Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen.

Källa: Sahlgrenska akademien

Länk till avhandling: http://gupea.ub. gu.se/handle/ 2077/34837)

Då hjälper Membrasin.

Redan i 35-40-årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor. Och problemen ökar ju äldre man blir, man räknar med att närmare 2 miljoner svenska kvinnor lider av dessa besvär. Men det finns hjälp. Membrasin med det unika havtornsextraktet SBA 24 har ett rikt innehåll av vitamin A som bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnor, som finns i bland annat mun, ögon och underliv, fungerar som en naturlig skyddsbarriär och har betydelse för kroppens naturliga försvar. Deras normala uppbyggnad och fuktighet påverkar därför det allmänna välbefinnandet och kan ha stor betydelse för livskvaliteten, inte minst socialt.

MEMBRASIN KAN HJÄLPA

Även om ökande ålder är en vanlig orsak till torra slemhinnor så kan besvären lika ofta bero på dålig kost, livsmiljö, stress, hormonförändringar eller biverkningar av läkemedel. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna vilket kan förhindra problem som muntorrhet, grusighet i ögonen eller torra slemhinnor i underlivet. Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja, SBA 24, som med sitt höga innehåll av vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

den höga kvaliteten och innebär att oljan och det känsliga innehållet isoleras utan att skadas av värme, oxidation eller lösningsmedel.

VETENSKAPLIGT DOKUMENTERAD

Membrasin och SBA 24 har studerats vid bl.a. Åbo universitetssjukhus och är Sveriges mest använda produkt mot torra slemhinnor.1, 2 1 Svensk Läkemedelsdata 2011.

2 GfK Medic*Scope juni 2013.

UNIK FRAMSTÄLLNINGSPROCESS

Havtornsextraktet SBA 24, som bara finns i Membrasin, utvinns ur hela havtornsbär, alltså både fruktkött och de mycket fettsyrarika kärnorna. Detta ger Membrasin en unik och naturligt balanserad sammansättning med ett komplex av omättade fettsyror och ett högt innehåll av vitamin A. SBA 24 framställs genom en avancerad process, s.k. superkritisk koldioxidextraktion, där innehållet varsamt tas tillvara. Den låga temperaturen och syrefria miljön säkerställer

Finns i hälsofackhandeln och på apotek.

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79.

Vid torra och känsliga slemhinnor

Klipp från Youtube-filmen om projektet.

Nytt sätt behandla cancer – hämmar enzym vid celldelning Ett forskarlag från fem svenska universitet har, under ledning från Karolinska institutet och Science for Life Laboratory, hittat ett helt nytt sätt att behandla cancer.

Konceptet presenteras i den ansedda tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning.

Utan detta enzym infogas skadade byggstenar i tumörens DNA, vilket till slut dödar den.

– För att påskynda utvecklingen av den här behandlingsprincipen och så snabbt som möjligt komma vidare till kliniska studier på patienter arbetar vi med en öppen innovationsmodell.

Redan före publicering har vi skickat ut en hämmare av MTH1-enzymet för testning till forskargrupper i hela världen, säger Thomas Helleday, innehavare av Söderbergprofessuren vid Karolinska institutet, som lett studien.

Thomas Helleday.

24

#3 2014

Under de senaste decennierna har utveckling av nya cancerläkemedel riktat in sig på att slå mot specifika genetiska defekter i cancerceller.

Sådana läkemedel kan vara effektiva, men ett problem har varit att cancern utvecklar resistens.

I den studie som nu publiceras i Nature presenterar forskarna en generell enzymatisk aktivitet som förekommer i all cancer och som verkar vara oberoende av vilka genetiska förändringar som finns i specifika cancerformer.

Dör utan enzymet

Forskarlaget visar att alla undersökta cancertumörer behöver MTH1enzymet för att överleva. På det sättet skiljer sig cancerceller från normala celler, som inte behöver detta enzym över huvud taget.

– Bakgrunden är att cancerceller har förändrad ämnesomsättning, vilket gör att fler DNA-byggstenar skadas. MTH1 renar och förhindrar skadade byggstenar att tas in i DNA och där orsakar celldöd, och möjliggör därmed att cancercellerna kan dela sig. Normala celler behöver inte MTH1 eftersom deras DNA-byggstenar är intakta. Denna generella enzymatiska aktivitet i cancerceller öppnar för en helt ny väg att behandla cancer, säger Thomas Helleday.

För att ta behandlingskonceptet vidare har forskare inom olika vetenskapliga discipliner vid fem svenska

universitet samverkat. De har tagit fram en potent MTH1-hämmare, som selektivt dödar cancerceller i tumörer bortopererade från hud­ cancerpatienter.

En som testat hämmaren är Roger Olofsson Bagge, kirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och även knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Sällsynt framsteg

– När vi såg att tumören från en av mina melanompatienter, som ut­ vecklat resistens mot all nuvarande behandling, faktiskt svarade mycket bra på behandlingen blev vi oerhört lyckliga, det är sällan man får vara med och själv beskåda ett sådant genombrott, säger han.

Mycket arbete kvarstår dock innan det är dags för kliniska studier, enligt Thomas Helleday dröjer detta sannolikt något år.

För att snabba på utvecklingen har MTH1-hämmaren skickats till forskargrupper över hela världen för testning. I ytterligare en artikel som publiceras i samma nummer av Nature presenterar delar av den svenska forskargruppen tillsammans med kollegor i Österrike och Storbritannien resultat som visar att även tidigare identifierade substanser som dödar cancerceller fungerar genom att hämma MTH1-enzymet, något som alltså inte varit känt förrän nu. ”Fungerar verkligen”

– Att redan existerande anticancer­ substanser slår mot MTH1 visar att konceptet verkligen fungerar. När

vi nu förstår mekanismen, kan vi utveckla väldigt selektiva hämmare.

Det har funnits en skepsis mot att den akademiska forskningen på allvar kan bidra till läkemedelsutveckling, här visar vi att vi både vill och kan bidra, säger Thomas Helleday.

Forskarlaget bakom resultaten är koncentrerat till Science for Life Laboratory (SciLifeLab), som på

regeringens uppdrag nyligen satt upp en nationell forskningsplattform för läkemedelsutveckling.

De svenska universitet som deltagit i samarbetet utöver Karolinska institutet och Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet är Uppsala universitet, Linköpings universitet och Stockholms universitet. Samarbeten har också inletts

med forskningsanläggningarna SP Process Development och SweTox som skapats efter nedläggningen av AstraZeneca i Södertälje. Forskningen har framförallt finansierats av Torsten Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Källa: Karolinska institutet

Publikationer: • ”MTH1 inhibition kills cancer by preventing sanitation of the dNTP pool”, Helge Gad, Tobias Koolmeister, Ann-Sofie Jemth et al., Nature, online 2 April 2014, doi: 10.1038/nature13181.

• “Stereospecific targeting of MTH1 by (S)-crizotinib as anticancer strategy”, Kilian V. M. Huber, Eidarus Salah, Branka Radic et al., Nature, online 2 April 2014, doi: 10.1038/nature13194.

Film om projektet: www.youtube.com/watch?v=NAPYaSQPios

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 65!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #3 2014

25

Bo Karlsson och Birgitta Rehnby. Foto: Eva Kindvall Vinkvist.

Patienter med tarmcancer

– patientföreningar kräver dansk sjukvå En svensk patient med diagnos tarmcancer får i genomsnitt vänta i 70 dagar på att behandlingen ska komma igång.

I Danmark är motsvarande siffra max 30 dagar.

– Det är fullständigt oacceptabelt när vi vet att orsaken till de långa väntetiderna i Sverige helt beror på vårdens organisation.

Det säger förbundsordförandena Bo Karlsson och Birgitta Rehnby.

Kritiken från Bo Karlsson och Birgitta Rehnby riktar sig mot Socialstyrelsen och socialminister Göran Hägglund (kd).

De företräder var sin intresseorganisation – ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade samt Mag- och tarmförbundet. Båda har tarmcancerpatienter bland sina medlemmar.

I ett gemensamt arbete under våren har de gått hårt åt det svenska sjukvårdssystemets uppbyggnad.

26

#3 2014

Bakgrunden är att Socialstyrelsen har gjort sin tredje rapport om väntetiderna. Enligt delrapporten ”Väntetider i cancervården – väntetider från remiss till behandling i cancervården” får patienter med tarmcancer vänta i medeltal 65-76 dagar från remissutfärdande till behandlingsstart.

Det ska jämföras med Danmarks tio till max 30 dagar.

Och inom den tiden har patienten oftast hunnit bli opererad, strålbehandlad eller fått igång annan livsnödvändig behandling.

Stöd från läkare

Patientföreningarna får stöd i kritiken från professor Mef Nilbert, överläkare vid Skånes universitetssjukhus samt chef för Regionalt Cancercentrum Syd. I en intervju med Tidningarna Telegrambyrå säger hon att svensk vård måste snegla på sina grannar: – Danmark har som mål att behandlingen ska starta inom 30 dagar. Där gör de alla undersökningar på samma gång.

Här finns en tendens att beställa en undersökning i taget.

Konferens under Tarmcancerdagen den 25 mars. Foto: Eva Kindvall Vinkvist.

får vänta orimligt lång tid

rdsmodell

Kritiken från Bo Karlsson och Birgitta Rehnby riktar sig mot Socialstyrelsen och socialminister Göran Hägglund (kd).

Detta är ett grovt exempel, men åskådliggör att det är många korta väntetider som läggs på varandra och som för patienten kan resultera i en väntan på i genomsnitt över två månader.

Tredje gången gillt?

– Myndigheten har undersökt väntetiderna för tredje gången. Det är dags att lägga pappren åt sidan och gå till handling! Vi föreslår att Socialstyrelsen tittar på hur Danmark har löst problemen. Varför måste hjulet alltid uppfinnas på nytt?

I Danmark ses cancer som en akutsjukdom och det finns ett system – så kallat pakkeforlöb – där patienten står i fokus och slussas fram utan väntetider.

Dåligt samarbete

I Sverige arbetar enheterna mer isolerade vilket gör att dagar läggs till dagar, till exempel ska remissen bedömas (1-2 dagar), patienten kallas (2-5 dagar), röntgen beställas (2-5 dagar), patienten diskuteras på en läkarkonferens (2-3 dagar)och patienten kallas till operation (2-3 dagar).

”Psykologiskt jobbigt”

Johan Ingerö, presschef hos socialministern, hälsar att Göran Hägglund avstår från att kommentera artikeln.

Det finns inget bevisat samband mellan väntetiderna och en spridning av cancersjukdomen.

– Att vänta länge i vårdköer när man precis fått besked om en cancersjukdom, är psykologiskt jobbigt. Även om sannolikheten inte är så hög att cancern sprider sig på grund av väntetider så är det en oacceptabel väntan orsakad av sjukvårdsorganisationens brister i sin uppbyggnad. Det var just den orimliga väntan för cancerpatienter i kombination med sämre överlevnadssiffror än bland annat Sverige, som fick danska politiker att sätta igång en förändrings­ process, konstaterar Bo Karlsson och Birgitta Rehnby.

LENA BERGLING RMP Media #3 2014

27

Johan hade tarmcancer

– fick Losec av läkaren Johan Viktorsson sökte för magproblem, oregel­bundna toalettvanor, slemmig avföring och trötthet.

Den 38-årige småbarnspappan kom hem med ett recept på magsårsmedicinen Losec.

Först när Johan själv läste en tidnings­artikel som beskrev symptomen för tarmcancer, började han misstänka vad det rörde sig om.

– Ingen kan veta vad en tidig diagnos hade betytt, men det är helt klart att min resa hade blivit betydligt enklare, säger Johan Viktorsson från Sundbyberg.

Diagnosen tarmcancer – med metastaser i levern – ställdes den 30 maj 2011. Då hade Johan Viktorsson gått till vårdcentralen igen och ställt ultimatum: – Jag går inte härifrån förrän ni uteslutit att jag har tarmcancer, sade han till vårdpersonalen Undersökte inte ändtarmen

Johan Viktorsson.

Tyvärr besannades hans misstankar.

– Jag vet nu att läkaren redan vid mitt första besök tio månader tidigare, sannolikt hade upptäckt cancern om hon bara stoppat upp ett finger i min rumpa och känt efter. Men det gjorde hon aldrig. Det är klart att det inte är något man genomgår med någon större glädje, men jag hade accepterat en sådan undersökning, säger Johan Viktorsson.

Från våren 2011 och två år framåt tillbringade Johan Viktorsson mer än 20 timmar på operationsbordet. Han

har opererat cancer i tarmen och i levern, dit sjukdomen hade spridit sig.

Enbart vårdkostnaden för kirurgin överstiger 300 000 kronor. Sedan tillkommer alla läkemedel, cellgifter, läkar­ besök, tiotals röntgenundersökningar och ersättning från Försäkringskassan.

Mellan hopp och förtvivlan

Men framför allt har Johan pendlat känslomässigt mellan hopp och avgrund. Denne 38-årige, vältränade och hälso­samme med med åtta Vasalopp och flera maratonlopp bakom sig, fick 25 procent chans att överleva. Han som precis fått sin andra son!

Han som hade en fyraåring där hemma att ta hand om!

Det blev var sitt brev till pojkarna. Ifall pappa inte skulle överleva. Så här beskriver Johan Viktorsson sina tankar: – Läkaren gav mig rådet att förbereda mig på slutet inför den första leveroperationen. Det var inte lätt, men en människa måste ibland göra svåra saker. Jag skrev mitt avsked, och när jag hade klistrat igen kuverten med mina brev till mina barn så hade jag gjort allt jag kunnat. Jag var förberedd på allt, allt utom avskedet.

Avskedsbreven oöppnade

Breven ligger oöppnade. I snart ett år har Johan Viktorsson varit frisk.

– Jag är frisk till motsatsen är bevisad, säger han lugnt.

Johan är tillbaka på jobbet som affärsutvecklare på Rusta, men nu på 80 procent.

– Jag var odödlig i 38 år, men är inte det längre. Nu vill jag passa på att ta vara på vardagen, hinna med att träna, titta på fåglar, göra saker med ungarna och inte alltid stressa så mycket.

LENA BERGLING RMP Media

Dålig kunskap om tarmcancer

28

#3 2014

Sju av tio svenskar har haft cancer eller någon i sin närhet som har drabbats. Det visar en ny sifo-undersökning.

är den tredje vanligaste cancerformen, efter bröst- och prostatacancer.

Tidigt upptäckt har stor betydelse: åtta av tio fall går att operera.

Frågorna i sifon, ställda till 1 000 slumpvis utvalda personer, från 15 år och uppåt, fokuserar på tarmcancer, en av de dödligaste cancerformerna.

Drygt 5 500 svenskar får besked om tarmcancer varje år och tarmcancer

Få vet symptomen

Men trots detta är kunskapen om sjukdomen låg hos allmänheten. Endast var tredje har mycket god eller ganska god kunskap om symptomen för tarmcancer.

– Tarmcancer är en lite brun cancer. Den ligger i skymundan för rosa bandet och blå bandet, konstaterar Bengt Glimelius, onkolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Undersökningen gjordes under mars i år för ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade med ekonomiskt stöd av ett läkemedelsbolag.

LENA BERGLING

Hjärtsviktsstudie avbruten i förtid Ett läkemedelsföretag avbryter den hittills största studien inom kronisk hjärtsvikt i förtid efter att den nya substansen, LCZ696, visat övertygande effekt jämfört med en av dagens standard­­ behandlingar, ACE-hämmaren enalapril.

– Det finns ett stort behov av nya behandlingar för denna patientgrupp och resultaten är hittills mycket lovande, säger professor Michael Fu, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och svensk huvudprövare.

Efter en enhällig rekommendation från Data Monitoring Committee (DMC) har Novartis beslutat att stoppa den kliniska studien PARADIGM-HF i förtid på grund av att studiens effektmått uppnåddes tidigare än planerat.

Otvetydiga interimsresultat har visat att den nya substansen fördröjde tid till kardiovaskulär död samt reducerade vårdtiden till följd av hjärtsvikt jämfört med standardbehandlingen ACE-hämmaren enalapril.

– Det är välkommet med en ny behandling för denna mycket svårt sjuka patientgrupp och vi ser med tillförsikt fram emot att få ta del av resultaten när de är färdig­

Fakta om kronisk hjärtsvikt Omkring 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen vilket kan bero på att hjärtats förmåga att dra ihop sig är försvagad. Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd i den äldre befolkningen, och en av få hjärtsjukdomar

analyserade, säger professor Michael Fu, huvudprövare för PARADIGM-studien i Sverige samt överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och fortsätter: – Det nya läkemedlet kan bli ett bättre alternativ till behandling än angiotensinreceptor-blockerare (ARB) vid intolerans mot ACEhämmare. Vissa patienter kan Professor Michael Fu. också slippa att använda sviktpacemaker vilket, förutom för­enklad behandling för patienterna, kan innebära kostnadsbesparingar. Det är dock för tidigt att säga om man kan byta ut enalapril mot det nya läkemedlet innan vi har sett färdiganalyserat slutresultat.

Resultaten för PARADIGM-HF kommer att presenteras på en kommande kardiologisk konferens och företaget planerar nu att inleda diskussioner med globala hälsomyndigheter för marknadsföringstillstånd.

Om LZC696 LCZ696 är den första i klassen av så kallade ARNI (Angiotensin Receptor Neprilysin Inhibitor).

Läkemedlet, som tas som tablett två gånger per dag, verkar genom att blockera olika neurohumorala kaskader och därmed hämmar effekter som orsakar hjärtat skada vid hjärtsvikt samtidigt som skyddsmekanismer främjas.

Källa: Novartis

som ökar i västvärlden. Tillståndet är allvarligt och behandlingen livslång.

Kronisk hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis under en längre tid, vanligen hos äldre personer. Bakomliggande orsaken är ofta att det finns någon form av skada på hjärtat, till följd av högt blodtryck och/eller hjärtinfarkt.

Mer gallsyra efter fetma­kirurgi hemlig­heten bakom vikttapp Fetmakirurgi har visat sig ha positiva effekter inte bara på vikten utan på diabetes och hjärtsjukdomar.

Men hälsoeffekterna orsakas inte av en förminskad magsäck, utan av att operationerna leder till ökade gallsyranivåer i blodcirkulationen.

Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin och University of Cincinnati, som i en studie i Nature konstaterar att gallsyrasignaleringen kan bli ett helt nytt mål för behandling av fetma och diabetes.

Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat att överviktskirurgi är den enda effektiva behandlingen för fetma och fetmarelaterad diabetes.

Men vilka mekanismer som orsakar de positiva effekterna har varit oklart.

Professor Fredrick Bäckhed kan nu tillsammans med internationella forskningskollegor visa att fetmaoperationens positiva effekter sannolikt orsakas av att operationen ökar gallsyrenivåerna.

I fokus för studien, som publiceras online i den ledande vetenskapliga tidskrifen Nature, står en särskild

receptor kallad FXR som medverkar i gallsyrans cellsignalering.

– Våra studier visar att signaleringen via FXR är helt nödvändig för att de positiva effekterna av operationen ska uppnås. Det är ett viktigt genombrott för att förstå hur överviktskirurgi påverkar ämnesomsättningen, och för att kunna utveckla nya behandlingsstrategier, säger Fredrik Bäckhed.

Bättre ämnesomsättning

Eftersom en stor del av världens befolkning lider av fetma är det inte realistiskt att operera alla. Dessutom innebär fetmaoperationer en viss risk för komplikationer. Behandlingsstrategier baserade på FXR-receptorn skulle därför kunna bli ett viktigt, framtida komplement.

I studien, som utförts i samarbete med forskare från University of Cincinnati i USA, fick möss cirka 80 procent av magsäcken avlägsnad genom så kallad vertical sleeve gastrectomy (VSG). Metoden är densamma som används på människor. I försöken såg forskarna att möss som hade FXR gick ner i vikt och fick förbättrad sockermetabolism medan operationen inte hade någon effekt hos möss som saknade FXR. Försöken visar också att tarmens bakterieflora, som Fredrik Bäckheds forskargrupp tidigare visat är förändrad vid fetma och diabetes, också den förändrades av VSG. – Även dessa fynd är nya och an­tyder att en förändrad tarmflora tillsammans med signalering genom FXR kan bidra till en förbättrad ämnesomsättning. Det innebär att behandlingar som baseras på tarmfloran i framtiden skulle kunna hjälpa mot diabetes, säger Fredrik Bäckhed.

Professor Fredrick Bäckhed

Källa: Göteborgs universitet #3 2014

29

© Can Stock Photo Inc. / focalpoint

”Jävsdeklaration Sedan ett par decennier har det uppmärksammats att kliniska läkemedels­prövningar, sponsrade av läkemedels­­industrin, utsatts för manipulation.

Den har utförts av läkarna, bolagen, statistikerna och författarna till publikationer.

Det har därför uppkommit krav att författare till artiklar skall deklarera eventuella finansiella förmåner för att läsarna skall kunna bedöma trovärdigheten.

I vissa fall ges denna deklaration med sammanfattningen, abstractet, för att nå flest läsare, eftersom många nöjer sig med att läsa sammanfattningen.

Hur troligt är det att ett läkemedelsföretags sponsring påverkar resultatet beträffande effektivitet och säkerhet till förmån för det läke­m edel som studeras?”

Det finns ett flertal publicerade studier av hur läkare och forskare uppfattar sådana jävsdeklarationer. Det finns motsägande resultat: en studie visade att läsarna inte brydde sig om deklarationerna, andra studier visade tvärtom att läsarna tenderade att vara skeptiska till rapporterade resultat, och mer eller mindre ignorerade dem.

Jäv höjer trovärdighet

En paradoxal attityd har också konstaterats, nämligen att jävsdeklarationen till och med höjer författarens tro­ 30

#3 2014

värdighet. Den attityden är givetvis ur vetenskaplig synpunkt ologisk; metodologisk stringens i planläggning och utförande skall vara det främsta kriteriet för bedömning av en studie.

För att så invändningsfritt som möjligt studera hur en jävsdeklaration interagerar med uppgifter om studiekvalitet har en grupp forskare från Harvard, Cleveland, Philadelphia och några andra välrenommerade centra för medicin, juridik och etik genomfört en randomiserad studie av praktiserande läkares bedömning av simulerade vetenskapliga abstract gällande tre nya läkemedel mot hyperlipidemi, diabetes och angina pectoris.

För varje indikation gjordes tre abstracts med respektive hög, medelmåttig och låg stringens. Alla studier visade i stort sett likvärdiga effekter och med statistiskt säkerställd signifikans. (Kesselheim AS et al, New Engl J Med 2012;367:1119-27).

Man skapade sedan även tre olika typer av jävsdeklarationer (”disclosure” är den engelska termen) avseende finansiering av studien. A) Ingen källa angavs, B) National Institute of Health (NIH, en federal institution), och C) ett namngivet läkemedelsbolag, valt bland de tolv största i USA. Av dessa variabler skapades 27 olika abstracts.

Vad läkarna ansåg

Urvalet var 503 praktiserande läkare. Dessa fick meddelande om att de slumpmässigt blivit uttagna till en enkät om hur man gjorde sina val vid läkemedelsförskrivning.

De skulle bedöma, för varje abstract, på en sjugradig skala, sannolikheten för att de skulle förskriva medlet när det kom ut på marknaden.

borde göras om” De skulle även skatta hur stringenta studierna föreföll, och om hur mycket de litade på resultaten, även detta med sjugradiga skalor. Slutligen skulle de ange hur många abstracts av detta slag de läst sista månaden, om de hade själva fått något finansiellt stöd från läkemedelsföretag sista året, samt svara på frågan ”Hur troligt är det att ett läkemedelsföretags sponsring påverkar resultatet beträffande effektivitet och säkerhet till förmån för det läke­ medel som studeras?”.

Industrin påverkar

Svarsfrekvensen var 53,5 procent, 269 läkare. Demo­ grafiskt och läkarmässigt skilde de sig inte från de som inte svarade. 76 procent hade erhållit någon form av industrisupport under det gångna året. I allmänhet ansåg man att industri­sponsring kunde påverka resultaten, medelpoäng 5,4 (konfidensintervall 4 – 6,9), där 7 var högsta påverkan.

Genomsnittligt kunde försöksläkarna identifiera graden av stringens väl. Jämfört med medelstringenta studier litade man signifikant mindre på de lågstringenta, och omvänt, mer på de högstringenta. Sannolikheten för att förskriva läkemedlet ifråga var också i överensstämmelse med detta: mindre troligt för de lågstringenta, mer troligt för de högstringenta.

Bedömningen av stringensgraden var klart beroende av jävsdeklarationen. Man bedömde stringensen lägre om ett läkemedelsbolag angivits som finansiär (oddskvot 0,63, konfidensintervall 0,46 – 0,87; p=0,006). Detta gällde även i jämförelse med studier där ingen finansiering angavs.

Ännu större var skillnaden när federalt sponsrade studier jämfördes.

Dåligt formulerade

Jävsdeklarationen uttrycks oftast helt allmänt som till exempel ”potentiella bindningar eller jävsförhållanden: inga uppgivna” eller på engelska ”conflict of interest: none declared”. Sådan formulering ger intryck av att deklaranten själv bestämt kriterierna för jävet, och borde inte få förekomma. Det finns andra och kanske bättre sätt. I en del artiklar har jag hittat följande: ”All authors have completed the ICMJE uniform disclosureform at www.icmje.org/coi_disclosure.pdf ” plus ytterligare specificering.

Bedömningen av stringensgraden var klart beroende av jävsdeklarationen. Man bedömde stringensen lägre om ett läkemedelsbolag angivits som finansiär Ser man närmare på detta formulär, som givetvis anpassats efter förhållanden i USA, blir man dock förskräckt. ”No disclosure” definieras på följande sätt: •B eträffande ett inskickat manus intygas att för forskningen inga medel tagits emot från någon annan än den egna institutionen, och även att institutionen inte mottagit externa medel för att betala din lön.

• Beträffande dina aktiviteter utan koppling till denna forskning skall du anmäla eventuellt samarbete med alla externa institutioner som MYCKET BRETT #3 2014

31

Fotnot: Astra-Hässle i Mölndal var ett av flera bolag i Astrakoncernen, som 1999 fusionerade med engelska Zeneca till nuvarande AstraZeneca.

Anläggningen i Mölndal är ett av AstraZenecas största forskningscentra.

har forskning eller intressen inom det område som din forskning ligger. Från dessa institutioner skall ALLT STÖD som mottagits inom 36 månader, från det att arbetet skickats till publicering, rapporteras. Dock behöver inte medel från statlig myndighet, välgörenhets­ eller andra akademiska institu­ tioner rapporteras. (Notera att denna sista sats inte gäller för punkt 1).

• Eventuell intellektuell egendom (patent och dylikt) som relaterar till arbetet skall deklareras.

Det förefaller svårt att se att man kan deklarera ”no disclosure” i de flesta fall. Forskning bedrivs till största delen med medel från fonder, staten, läkemedelsindustrin och andra föreningar. Faran blir att man betraktar all forskning med större skepsis än vad den förtjänar. Det kan också leda till att forskare utesluts ur sin forsknings­ grupp som författare därför att han inte kan deklarera ”no disclosure”.

Egenintressets påverkan

I Medicinsk access nr 1 i år presenterade professor emeri­ tus Tore Scherstén skrämmande exempel på hur industrin korrumperar såväl myndigheter som medicinska tidskrif­ ter och läkare/forskare. Bland referenserna anger han Pe­ ter Götsches bok ”Deadly medicines and organised crime.

How Big Pharma has corrupted healthcare” (Radcliffe 2013, se www.radcliffehealth.com).

Jag har läst Peter Götsches bok. Den är verkligen skrämmande. Den ger ett vederhäftigt intryck; Götsche har erfarenhet av anställning först som medarbetare i in­ dustrin, sedan som epidemiolog och granskare av studier.

Han var medgrundare till The Cochrane Collaboration 1993, och grundade den nordiska underavdelningen samma år.

I boken har kända redaktörer för de mest välrenom­ merade tidskrifterna (NEJM, BMJ) skrivit förord där de betygar hur deras Faran blir att man betraktar all erfarenhet stämmer forskning med större skepsis med Götsches, och än vad den förtjänar. hur de själva inte förmått göra allt de velat för att motarbeta missförhållandena. Boken borde läsas av varje forskare och doktor som ett slags immunise­ ring mot att själv angripas av korruption.

Annan erfarenhet

Det skall dock sägas att de värsta missförhållandena tycks hänföra sig till de allra största firmorna i Europa och – främst – i USA. Min personliga erfarenhet av att ha varit anställd från 1966 till 1999 av Astra­Hässle som klinisk farmakolog och medicinsk rådgivare är ganska starkt avvikande från Götsches bild. Den interna forskningen på Hässle under 1960­ och 70­talet leddes av ärliga, kvalifi­ cerade forskare som själv skrev sina uppsatser och bars av högt ställda etiska krav.

Betydelsefulla läkemedel såsom beta­blockerare, protonpumpshämmare och kärldilatatorer dokumente­ rades av hederliga kliniska läkare. Kontakt för idé­utbyte med toppforskare på Sahlgrenska Sjukhuset etablerades.

Myndigheternas alltmer stegrade krav på dokumentation, både avseende journalföring, statistisk bearbetning och 32

#3 2014

kvantitet i fråga om patientmaterial, tillgodosågs med kvalificerade och ständigt ökande resurser. Som läkare inom industrin var vi alla medvetna om de etiska krav som ligger i Helsinforsdeklarationen, och vi besjälades av Som läkare inom industrin var vi alla medvetna om de etiska krav som ligger i Helsinforsdeklarationen, och vi besjälades av en vilja att göra bättre mediciner än de som redan fanns. Vi bromsade om man alltför ensidigt ville framhäva fördelar i jämförelse med andra preparat. en vilja att göra bättre mediciner än de som redan fanns.

De personer som skötte den praktiska kontakten med de kliniskt verksamma läkare som ställde upp för att göra prövningar, kliniska prövningsledare, hade mycket strikta regler att tillämpa vad gäller journalföring och dokumen­ tation. De var också medicinskt sett välutbildade, genom högskoleexamen och internutbildning.

Marknadsföringen sköttes av kunniga människor i gott och nära samarbete med forskningssidan. Vi bromsade om man alltför ensidigt ville framhäva fördelar i jämfö­ relse med andra preparat. Myndigheter i olika länder, spe­ ciellt i USA, var noga med att all dokumentation skulle med i dossiern, och räknas med i bedömningen, speciellt i fråga om biverkningar.

Götsche själv förnekar på intet vis att industriforskning har frambringat många verksamma och nyttiga, livräd­ dande läkemedel. Hans avskräckande exempel rör främst medel inom neurologi, psykiatri och cancer, och vidare hur ekonomiska intressen spelar för stor roll för kliniska prövningar, för publicering i välrenommerade tidskrifter, och hur myndigheter infiltreras.

Svära en modern ed

Om jävsdeklarationen inte hjälper läsaren att bedöma tilliten till den forskning som presenteras, hur skall man då skapa tillit? Jag tror att man skulle vinna mycket med att använda en modern form av Hippokrates ed.

En sådan finns i form av World Medical Association International Code of Medical Ethics (finns tillgänglig på Svenska Läkarsällskapets hemsida www.sls.se).

Dess formuleringar täcker in det mesta vad gäller läkarens plikter i allmänhet, mot patienter och mot kolleger, och är med andra ord en modern Hippokrates ed. Möjligen skulle man kunna lägga till ytterligare skrivningar som väldigt tydligt utsäger att ”en läkare skall inte förfalska eller utelämna vetenskapliga data” eller liknande.

En deklaration under en publikation att författarna har undertecknat en försäkran om att följa denna etiska kod skulle göra mig betydligt mer trygg än den nuvarande formen av jävsdeklaration. Givetvis bör det också finnas ett lagrum för påföljd om man bryter mot denna ed, som mycket väl kunde beivras vid allmän domstol.

GUNNAR NYBERG Docent i invärtes medicin ggnyberg@glocalnet.net www.gunnarfnyberg.blogspot.com

N

u

Varför nöja sig med det näst bästa?

på

ENERGI till livet

ap o

te

Upplev full effekt med den originala Q10-produkten Om man inte prövat Bio-Qinon Q10, har man inte upplevt full effekt.

Testa själv resultatet av mer än 20 års forskning och produktutveckling – och upplev skillnaden.

Luft- och fukttät blisterförpackning; god hygien.

Fler än 90 vetenskapliga studier dokumenterar produktens egenskaper.

Det originala Q10märket från Pharma Nord.

Resultatet av 23 års produktutveckling och forskning.

100% naturidentiskt, Q10 Precise ingredienser.

Dokumentation på upptag, verkan och säkerhet.

Bio-Qinon är utvald som referensprodukt i internationell forskning.

Producerat, packat och kontrollerat på Pharma Nords egen anläggning i Danmark.

SE_Q10_Gold_Ad_Produkt_MedicinskAccess_0313_210x297

Varunummer apotek Bio-Qinon Q10 30 mg Bio-Qinon Q10 GOLD 100 mg

Oriola 753610 753621

Apoteket AB 209967 209969

Ljusskyddade kapslar med 100 mg Q10 upplöst i vegetabilisk olja.

Innehåller coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

Finns även i hälsobutikerna

Abonnera gratis på Pharma Nords Hälsonytt – registrera dig på www.pharmanord.se

08-36 30 00 www.pharmanord.se

k

© Can Stock Photo Inc. / Weisman

Receptbelagt:

Ny nässpray för all slags allergisk rinit – med både kortison och antihistamin Fakta: Dymista hjälper mot all form av allergisk rinit, det vill säga allergi på grund av såväl pollen som kvalster (damm) och pälsdjur. De kliniska studierna visar att Dymista är signifikant mer effektiv i att lindra symtomen. Detta gäller patienter med såväl måttlig som svår allergisk rinit. Dymista tas som nässpray, en sprayning i vardera näsborre två gånger om dagen.

De aktiva substanserna är flutikason propionat (kortison) och azelastin (antihistamin).

Nu finns Dymista – en receptbelagd nässpray som kan användas för behandling av allergisk rinit.

Den har i ett flertal studier* visat ge signifikant bättre och snabbare effekt än nässspray med kortison som idag vanligen används för behandling av pollenallergi.

I dag tar många av allergikerna minst två mediciner, oftast i form av kortisonnässpray och antihistamin­ tabletter. Trots detta blir ett flertal inte tillräckligt hjälpta av sin behandling.

Sammanlagt två miljoner svenskar lider av allergisk rinit, där pollen är den vanligaste orsaken till besvären.

I den gruppen har fler än var fjärde så svåra besvär att deras livskvalitet och förmåga att arbeta och studera påverkas kraftigt.

Gustaf Bratt, 34 år, har märkt stor skillnad sedan han började använda Dymista varje dag: – Jag är pollenallergiker och har haft allmän nästäppa under en längre tid. Kort efter att jag började med be­ handlingen märkte jag en jättestor skillnad jämfört med

tidigare alternativ. Det har lättat enormt att andas och det är även lättare att prata – både när jag arbetar på kontoret och när jag tränar skidåkning på fritiden.

Snabbare än kortisonspray

Flera kliniska studier* visar att Dymista ger signifikant bättre och snabbare effekt än andra mediciner på mark­ naden. Symptomen för allergi– till exempel rinnande näsa och nästäppa – lindras redan inom 15–30 minuter.

Effekten är därmed flera dagar snabbare än till exempel kortisonnässpray.

För snickaren Rickard, 49 år, gav behandlingen snabbt symptomlindring: – Redan vid första användningstillfället märkte jag att det gick mycket, mycket lättare att andas. Jag har flera allergier, både pollen, pälsdjur och kvalster. Ingen av de behandlingar jag provat tidigare har gett denna goda effekt. Något annat som jag också är mycket positivt är att nässprayen även minskat mina nattliga snarkningar.

Källa: Meda

* Studier (USA): 1. Clinically Relevant Effect of a New Intranasal Therapy (MP29-02) in Allergic Rhinitis Assessed by Responder Analysis.

Meltzer, et al.

2. A novel intranasal therapy of azelatine with fluticasone for the treatment of allergic rhinitis. Carr, et al.

3. Double-blind, placebo-controlled study of azelastine and fluticasone in a single nasal spray delivery device. Hampel, et al.

34

#3 2014

Kombinationsbehandling bra för barn med ADHD I en ny klinisk studie på barn med ADHD har man jämfört ett fettsyratillskott med läkemedel och även kombinationen av dessa båda.

Resultaten visade bland annat att ett tillskott av fettsyror gav en tydlig symptomlindring och färre biverkningar än läkemedelsbehandlingen.

Vid kombinationsbehandling med fettsyror och läke­ medel kunde man använda en lägre läkemedelsdos, vilket resulterade i färre biverkningar jämfört med behandling­ en med enbart läkemedel.

Syftet med studien som nyligen publicerats i Journal of Attention Disorder, var att fastställa effekten och säker­ heten av ett specifikt omega-3/6-tillskott jämfört med läkemedel (metylfenidat) hos barn med ADHD-diagnos.

Under tolv månader fick 90 barn i åldrarna 6-12 år antingen ett fettsyratillskott, långtidsverkande läkemedel eller kombinationen läkemedel + fettsyror.

I alla tre behandlingsgrupperna minskade ADHDsymptomen.

Koncentrationssvårigheterna förbättrades likartat i alla tre grupperna. Minskning i svårighetsgraden av ADHDsymptomen var tydlig och bestående hos de barn som fått fettsyratillskott. Behandlingen med metylfenidat gav en snabb minskning, men en hög andel biverkningar.

Lägre läkemedelsdos

I kombinationsgruppen uppnåddes ett motsvarande positivt behandlingsresultat med en lägre läkemedelsdos.

Vid behandling med fettsyror och vid kombinationsbe­ handling var antalet biverkningar färre än vid läkeme­ delsbehandlingen. I fettsyragruppen var biverkningarna dessutom av övergående karaktär.

Författarna av studien; professor Barragán, doktor Breuer och professor Döpfner sammanfattar de positiva resultaten med att barn med ADHD effektivt och säkert kan förbättra koncentrationen och minska symptomen

med hjälp av ett fettsyratillskott eller i kombination med metylfenidat. Överläkare Mats Johnson, barnneuropsykiatriska kli­ niken vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg kommenterar den nya studien.

– Detta är mycket intressanta resultat som kan ge oss nya möjligheter för behandling av ADHD. Det dominerande läkemedlet som skrivs ut för ADHD i Sverige är metylfenidat. Förskrivning av ADHD-läke­ medel till barn och vuxna i Sverige har ökat kraftigt den senaste tiden.

De vanligaste biverkningarna av centralstimulerande medel såsom metylfenidat hos både barn och vuxna är nedsatt aptit, sömnsvårigheter, huvudvärk, buksmärtor, muntorrhet och humörsvängningar.

Överläkare Mats Johnson.

Foto: Anna Bokström

Låga halter omega-3

Forskning från de senaste decennierna har visat att barn och ungdomar med ADHD har låga halter av omega-3-fettsyror i blodet. Överläkare Mats Johnson har varit delaktig i en svensk placebokontrollerad studie där man med hjälp av blodanalyser hittade samband mellan minskade ADHDsymptom och en ökning av fettsyror i blodet hos barn med ADHD som fått ett tillskott med omega-3 och omega-6-fettsyror. Resultatet av denna studie ger ytter­ ligare stöd för att just dessa fettsyror kan ge lindring av ADHD-symptom.

Produkten som använts i studierna är fettsyratillskottet Eye q. Det innehåller en sammansättning av omega-3/6-fettsyror­ na EPA, DHA, och GLA från fisk och växten jättenattljus.

Det finns flera publicerade dubbelblinda placebo­ kontrollerade kliniska studier på Eye q, som visat på signifikanta förbättringar hos barn med ADHD-symp­ tom1234 och dyspraxi5.

Källa: iQmedical

Referenser: 1. B arragàn, E. et al.(2014) Efficacy and Safety of Omega-3/6 Fatty Acids, Methylphenidate, and a Combined Treatment in Children With ADHD. Journal of Attention Disorders.

2. J ohnson, M. et al. (2008) Omega-3/Omega-6 Fatty Acids for ADHD. A Randomized Placebo-Controlled Trial in Children and Adolescents. Journal of Attention Disorders. 12 (394-401).

3. S inn, N. & Bryan, J. (2007). Effect of supplementation with polyunsaturated fatty acids and micronutrients on learning and behavior problems associated with child ADHD. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics, 28(2).

4. Sinn, N. et al. (2008). Cognitive effects of polyunsaturated fatty acids in children with attention deficit hyperactivity disorder symptoms: A randomised controlled trial. Prostaglandins Leukotrienes Essent. Fatty Acids, 78 (311-326).

5. The Oxford-Durham Study: a Randomized, Controlled Trial of Dietary Supplementation with Fatty Acids in Children with Developmental Coordination Disorder. Pediatrics, 2005; 115;1360-1366.

#3 2014

35

Det finns ett tydligt samband mellan spelproblem och alkoholkonsumtion. Det visar Folkhälsomyndighetens pågående befolkningsstudie om spel, pengar och hälsa i Sverige.

Studien visar att riskabla alkoholvanor ökar risken för att bli problemspelare, att alkoholkonsumtion i samband med spelande, speciellt på spelmaskiner, ökar risken för att bli problemspelare och att riskabla alkoholvanor och problemspel förstärker varandra.

Spelmaskiner värst

Nära 55 procent av problemspelarna har, enligt studien, riskabla alkoholvanor jämfört med 16 procent bland dem som inte är problemspelare.

– Servering av alkohol i samband med spel ökar risken för problemspel framförallt när det gäller spel på spelmaskiner, något som man bör ta hänsyn till vid tillståndsgivningar, säger Jessika Svensson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Var tionde person som brukar dricka alkohol när de spelar är problemspelare. Vanligast är det att dricka samtidigt som man spelar poker på klubb, kasinospel på restaurang, spelmaskiner på pub eller när man spelar på olika spelformer på Casino Cosmopol, medan det är ganska ovanligt på travbanor.

Förstärker varandra

Problemspelare som ofta dricker under spelandet har en högre sannolikhet att fortfarande vara problemspelare ett år senare. 68 procent av de problemspelare som drack medan de spelade fortsatte ha spelproblem jämfört med 16 procent av de problemspelare som inte drack.

Swedish longitudinal gambling study, Swelogs, är en svensk befolkningsstudie som beräknas pågå mellan 2008 och 2015. Syftet är att ta fram kunskap som ska användas för att utveckla förebyggande metoder mot skadeverkning­ ar av överdrivet spelande. De drygt 8 000 slumpmässigt utvalda personerna mellan 16 och 84 år som deltog vid det första mättillfället kontaktas ytterligare minst tre gånger under studien.

Källa: Folhälsomyndigheten 36

#3 2014

© Can Stock Photo Inc. / 4774344sean

Alkohol ökar risken för spelproblem

FÖR DIG SOM INTE VILL ELLER KAN ANVÄNDA ÖSTROGEN

Klimadynon lindrar klimakteriebesvär

Klimadynon används för lindring av klimakteriebesvär såsom värmevallningar och kraftiga svettningar. Klimadynons effekter på denna typ av besvär har dokumenterats i flera kliniska studier.

Varje dag blir cirka 600 000 kvinnor i Sverige påminda om att de befinner sig i klimakteriet. En vanlig behandling för att lindra besvären är östrogen. För den som inte vill eller kan använda östrogen är Klimadynon ett alternativ.

Annan mekanism Klimadynon, som är ett extrakt av det väldokumenterade silveraxet, har en annan verkningsmekanism än östrogen. Den exakta verkningsmekanismen är inte fullständigt klarlagd, men

vid kliniska studier har man kunnat konstatera att det inte föreligger en s.k. östrogeneffekt. Detta är en av förklaringarna till att Klimadynon inte uppvisar det biverkningsmönster som en traditionell östrogenbehandling kan ge.

Säkert för långtidsanvändning I kliniska studier har man noga följt kvinnor under ett års tid för att dokumentera att användningen är trygg och säker. Därför har Läkemedelsverket godkänt användning av Klimadynon i upp till 12 månader utan läkarkontakt.

Klimadynon är klassificerat som ett väletablerat växtbaserat läkemedel.

Klimadynon finns receptfritt på apotek och i hälsobutiker Referenser: E cacy and tolerabillity of BNO 1055 on climacteric complains. Wuttke, W et al 2006; Maturitas 55, Supplement 1: 8391 Klimadynon vs. conjungated estrogen in a double-blind placebocontrolled study: effects on menopaus symtoms and bone markers. Wuttke, W et al. 2003. Maturitas 44 supplement 1: 6777 First time proof of endometrial safety of the special black cohosh extract BNO1055. Raus, K et al. 2006; Menopause 13 (4) 67891.

Klimadynon är ett väletablerat växtbaserat läkemedel använt för lindring av klimakteriebesvär såsom värmevallningar och kraftiga svettningar. Läs bipacksedel noga före användning. Klimadynon bör inte tas längre tid än 12 månader utan läkarkontakt. Om klimakteriesymtomen förvärras under användning av läkemedlet bör läkare eller annan sjukvårdspersonal kontaktas. För ytterligare information se www.fass.se.

Marknadsförs av Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79.

#3 2014

37

MyFID är en programerbar dosautomat med små snabblösliga microtabletter som doseras rakt ned i ett vattenglas.

Foto: Sara Winsnes www.sarawinsnes.se

Parkinson­ läkemedel för dosautomat godkänt – på marknaden i höst Uppsalabaserade Sensidose har under några år utvecklat ett helt nytt och patenterat system för individuell dosering av tablettläkemedel.

I systemet ingår en elektronisk doseringsapparat MyFID, som ger patienten individuellt anpassade läkemedelsdoser i form av mikrotabletter.

Sten Magnus Aquilonius.

38

#3 2014

Den första tillämpningen avser behandling av Parkinsons sjukdom med tablettläkemedlet Flexilev som Läkemdelsverket nu godkänt.

Doseringsapparaten MyFID fick CE-godkännande i höstas.

– Det är mycket glädjande att vi nu fått Flexilev godkänt. Nästa steg är att ansöka hos TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, om pris och subvention av produkten. Målsätt­ ningen är att under början av hösten lansera doseringssystemet i Sverige som första marknad, säger Jack Spira, vd på Sensidose, och fortsätter: – Med hjälp av dosautomaten och Flexilev kan vi erbjuda ett helt nytt sätt att skräddarsy tablettbehandling vid Parkinsons sjukdom. Förutom att varje patient får rätt dos, vid rätt tillfälle, kan patienten enkelt och

exakt med hjälp av dosautomaten återkoppla symptom och effekter till behandlande läkare.

Systemet, MyFID, som Sensidose har utvecklat och patenterat, möjlig­ gör att doseringen kan finjusteras med hjälp av mikrotabletter och en elektronisk dosautomat, som liknar en smart telefon med tryck-känslig skärm. Via denna kan patienten också justera sin dos och registrera effekter och eventuella biverkningar.

Lättlösliga mikrotabletter

Mikrotabletterna, Flexilev, innehåller levodopa och karbidopa 5 milligram respektive 1.25 milligram i en ny lättlöslig beredningsform.

Det finns flera exempel på sjuk­ domar där denna nya princip för tablettbehandling, med individanpas­

sade doser, kan innebära betydande förbättringar för patienten.

– Tillverkning av dosautomat och mikrotabletter sker hos kontrakterade underleverantörer i Sverige. Alla förut­ sättningar är uppfyllda för att kunna leverera en unik produkt som har möj­ lighet att förbättra dagens behandling av Parkinsons sjukdom, säger Jack Spira.

Dosautomaten har utvecklats i samverkan med läkare, sköterskor och ett patientråd för Parkinsons sjukdom. Systemet från Sensidose täcker stora medicinska behov speci­ ellt för de patienter som behöver en noggrant titrerad dos.

– Marginaler mellan underdose­ ring utan effekt och överdosering med besvärliga biverkningar kan vara små. Här kommer systemet från Sensidose att fylla en viktig funk­ tion, säger Sten Magnus Aquilonius, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap, Neurologi, vid Uppsala universitet, en av grundarna till, och styrelseledamot i Sensidose.

Källa: Sensidose

© Can Stock Photo Inc. / woodoo

Främre korsbands­skada påverkar knäfunktionen även på lång sikt En korsbandsskada ger negativa långtidskonsekvenser när det gäller självrapporterad knäfunktion, aktivitetsnivå, muskelstyrka och rörelsemönster.

Detta oavsett om skadan enbart har behandlats med fysioterapi (sjukgymnastik) eller i kombination med operation.

Allt enligt en avhandling från Umeå universitet. Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada som främst drab­ bar unga idrottsaktiva personer.

Långtidseffekterna är bristfälligt undersökta och Eva Tengman, doktorand vid institutionen för samhälls­medicin och rehabilitering, har därför i sitt avhandlingsarbete stude­ rat långtidkonsekvenser, i medeltal 23 år, efter en kors­ bandsskada vad gäller självrapporterad knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster.

I sitt arbete har hon granskat uppföljningsdata från 70 personer med en främre korsbandsskada varav 33 behand­ lades med fysioterapi i kombination med kirurgi och 37 personer behandlades enbart med fysioterapi. Data från dessa personer jämfördes även med data från 33 icke skada­ de, ålders- och könsmatchade personer i en kontrollgrupp.

I jämförelse med kontrollpersonerna hade korsbands­ skadade, oavsett behandling, en nedsatt självskattad knäfunktion.

Sämre balans och styrka

Korsbandsskadade uppvisar också en nedsatt knäspeci­ fik aktivitetsnivå medan inga skillnader sågs vad gäller en generell aktivitetsnivå. Vid jämförelse med friska kontroller hade de korsbandsskadade nedsatt styrka i knästräckarna medan de presterade bra vad gäller hoppkapacitet. I jämförelse med kontrollpersonerna

hade de korsbandsskadade även en nedsatt balans vid stående på ett ben både vad gäller skadat och oskadat ben.

– Resultaten visar att även om de flesta får en hygglig funktion i sitt skadade knä och klarar sitt dagliga liv på ett bra sätt, så blir många ändå begränsade i sitt liv efter en korsbandsskada. Det handlar framför allt om att man får svårigheter att genomföra aktiviteter som ställer höga krav på knä­ leden, som vissa former av Eva Tengman fysisk träning, eller olika former av aktiv fritid, säger Eva Tengman.

Hon kommer ursprungligen från Åsele, är fysio­terapeut (sjukgymnast), samt doktorand vid institutionen för sam­ hällsmedicin och rehabilitering.

I avhandlingen har Eva Tengman även analyserat rörelsemönster under ett längdhopp på ett ben via tre­ dimensionell rörelseanalys. Korsbandsskadade som hade behandlats med operation visade likande rörelsemönster som kontroller, med undantag för rotation i knäleden.

Detta indikerar att korsbandsrekonstruktion till viss del återställer knäledens biomekanik.

De korsbandsskadade som enbart fick behandling med fysioterapi visade flera skillnader i rörelsemönster, jämfört med kontroller, vilket tyder på att de använder sig av kompensatoriska rörelsestrategier.

Fredagen den 28 mars försvarade Eva Tengman, sin avhandling med titeln: Långtidskonsekvenser av en främre korsbandsskada.

Knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster.

Källa: Umeå universitet #3 2014

39

Allt fler tros köpa läkemedel på nätet – ungdomar en riskgrupp Fakta näthandel: • 69 procent av svenskarna sökte någon gång under 2013 efter hälsoinformation på nätet. (Källa: Svenskarna på internet 2013) • Den svenska detaljhandelns försäljning på internet ökade med 17 procent och omsatte 37 miljarder kronor under 2013. Tre av tio svenskar handlade varor på internet minst en gång i månaden.

(Källa: Handelns utredningsinstitut HUI)

Antalet svenskar som söker information om hur man köper läkemedel på nätet ökar stadigt.

Varje månad genomförs cirka 200 000 sökningar på läkemedel på Google, visar en analys av de sökningar som görs.

Snabbast växer efterfrågan på anti­ biotika mot bland annat klamydia, visar analysen. Utvecklingen oroar Läkemedelsverket, som har i upp­ drag att aktivt motverka handeln och användningen av olagliga läkemedel.

– Svenskarna håller på att ändra sina köpmönster. Vi handlar alltmer på nätet, vi reser mer. Som patienter letar vi information om sjukdomar på nätet och ställer själva diagnosen.

Det här gör också att det kan ligga

nära tillhands att köpa medicinen på nätet, säger Marie Kerttu, utredare på enheten för kontroll av läkeme­ delsprodukter och narkotika på Läkemedelsverket.

Den som köper okontrollerade lä­ kemedel från de nätsajter som rankar högst i träffarna på nätet riskerar inte bara att få fel läkemedel utan pro­ dukterna kan också innehålla farliga ämnen och felaktiga doser.

– För att vara säker på att få rätt

behandling för sin åkomma är det viktigt att söka hjälp på sin vårdcen­ tral och att hämta ut sin medicin på ett godkänt apotek.

En av riskgrupperna när det gäller att köpa okontrollerade läkemedel på nätet är ungdomar.

– Personalen på landets ungdoms­ mottagningar har en viktig roll när det gäller att möta ungas frågor om könssjukdomar, psykisk ohälsa och utseende. Vi hoppas att de ska hjälpa oss att sprida kunskap om varför det är viktigt att handla läkemedel säkert, säger Marie Kerttu.

Källa: Läkemedelsverket

Tävling!

Vi lottar ut fem exemplar av Rolf och Kristina Nordemars bok ”När kroppen gråter”.

Obs! Du måste vara prenumerant av Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 maj!

FRÅGA: VILKET BOKFÖRLAG GER UT BOKEN NÄR KROPPEN GRÅTER? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

40

#3 2014

Mer än var tionde vuxen blir sjuk av sin medicin – 40 procent kunde förhindrats Minst tolv procent av den vuxna befolkningen i Sverige har haft en sjuklighet som kan relateras till användning av läkemedel.

I fyra av tio fall hade de oönskade effekterna kunnat förhindras.

Det visar en avhandling vid Sahl­ grenska akademin.

Katja Hakkarainen och hennes forskarkollegor har med hjälp av enkäteter till 7 099 vuxna i Sverige och uppgifter ur medicinska journa­ ler från 4 970 vuxna i Östergötland kartlagt den läkemedelsrelaterade sjukligheten, innefattande biverk­ ningar, förgiftningar, läkemedels­ beroende, otillräckliga effekter av

läkemedel och avsaknad av läke­ medelsbehandling.

Studierna, som redovisas i Katja Hakkarainens avhandling, visar att 19 procent av alla vuxna i Sverige själva rapporterar någon form av läkemedelsrelaterad sjuklighet, och att 12 procent haft detta enligt studier av sjukvårdsjournalerna.

Biverkan eller dålig effekt

Katja Hakkarainen

Den sjuklighet som rapporterades oftast var läkemedelsbiverkningar och att det använda läkemedlet haft otillräcklig effekt. Samtidigt ansåg var femte deltagare i enkätstudien att antingen de själva, vårdpersonal eller anhöriga kunde ha förhindrat just denna sjuklighet.

Kliniska experter som granskat den läkemedelsrelaterade sjuklig­ het som beskrevs i journalerna drog också slutsatsen att 39 procent, eller fyra av tio fall, hade kunnat före­ byggas.

– Våra resultat visar att läkeme­

delsrelaterad sjuklighet är ett bety­ dande folkhälsoproblem och måste förebyggas i hela vårdsektorn, säger Katja Hakkarainen, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Länk till avhandling. http://hdl.handle. net/2077/34825

Studerat på bredare front

De flesta tidigare studier i ämnet har fokuserat på läkemedelsbiverkningar.

Katja Hakkarainens avhandling för uppmärksamheten till ett bredare spektrum av läkemedelsrelaterad sjuklighet, inklusive otillräckliga effekter av läkemedel. Det senare innebär till exempel att ett potentiellt verksamt läkemedel har doserats fel av patienten eller förskrivits eller använts felaktigt på annat sätt.

– Studierna visar att både öppen­ vården och slutenvården måste bli bättre på att uppmärksamma läkemedelsrelaterad sjuklighet, och tillsammans med forskare, säkerhets­ experter och vårdpersonal genomföra fler studier för att utveckla före­ byggande strategier, säger Katja Hakkarainen.

Källa: Sahlgrenska akademin

Söker du nya utmaningar?

HelseBemanning söker just nu läkare och sjuksköterskor för uppdrag i både Sverige och Norge. Vi erbjuder individanpassade uppdrag utifrån dina önskemål. www.helsebemanning.se 018-701 18 00 post@helsebemanning.se

#3 2014

41

I Sandviken tar en del av läkarna som närmar sig pension sig an ST-läkarna och handleder dem vi en gemensam utbildningscentral. Här är familjeläkaren Lars Lannsjö, 61, på språng med 27-åriga ST-läkaren Hannah Johansson som är väldigt nöjd med upplägget.

Foto: Anders Friberg

Nytt grepp mot läkarbristen:

Sandviken vidareutbildar l

– Hälsocentraler startar gemensam utb Vi hör på många håll i media att det råder läkar­brist i hela landet.

Men i Sandviken har man en konkret plan för att på sikt lösa läkarbristen.

De två hälsocentralerna Sandviken Södra Din Hälso­ central och Sandviken Norra Din Hälsocentral har startat en gemensam utbildningscentral för utbildning av nya specialister i allmänmedicin.

Det är därför möjligt att göra en om­ fördelning av arbetskraft och arbets­uppgifter så att äldre läkares tid används mer till ut­ bildning och handledning.

Med nya gemensamma arbetssätt skapas en god utbild­ nings- och arbetsmiljö för både handledare och ST-läkare.

Sedan ett antal år tillbaka råder brist på familjeläkare i hela landet. Det har sin förklaring bland annat i ett minskat intag av ST-läkare i allmänmedicin på 90-talet.

Intagningarna baserades då på arbetslivspoäng vilket gjorde att många av de yngre inte kom in.

42

#3 2014

Därmed finns också ett stort åldersglapp läkarna emellan. De som var nyblivna läkare då har liksom sina tidigare handledare snart uppnått pensionsålder. Det tar tid att få fram en färdig specialist och det gör att framti­ dens läkartillgång måste ses över redan nu.

De båda offentligt drivna hälsocentralerna i Sandviken har tagit ett gemensamt grepp om en utbildningssatsning.

Det är en del av landstingets satsning på utbildning i stort men med fokus på allmänmedicin och utanför centralort.

Minska hyrläkarbehovet

– Genom att öka kapaciteten för utbildning av nya specia­ lister kan vi säkra återväxten i specialiteten. Vi kommer att ha fler ST-läkare i patientarbetet och därmed kan vi också minska hyrläkarbehovet på sikt. Med fler fasta läkare skapar vi bättre kontinuitet för fler patienter, säger Anna Karin Svensson, studierektor ST Syd tillika familje­ läkare vid Sandviken Norra Din hälsocentral.

Fler ST-läkare betyder också ett större åtagande vad gäller handledning och därför ges de äldre specialisterna med lång erfarenhet mer tid för handledning och man handleder också fler ST-läkare åt gången.

Samlade inför 10-mötet.

Foto: Anders Friberg

äkare för att de ska stanna

ildningscentral

– Utbildningsläkarna är legitimerade och utför också ett patientarbete med ett eget patientunderlag vilket ska­ par kontinuitet och möjlighet till helhetsbedömningar på ett bättre sätt. Det är därför möjligt att göra en omfördel­ ning av arbetskraft och arbetsuppgifter så att äldre läkares tid används mer till utbildning och handledning, säger Anna Karin Svensson.

Vidareförmedla kunskap

Lars Lannsjö, 61, är familjeläkare på Sandviken Södra Din hälsocentral och har minst 25 års erfarenhet av handledning.

– Vi är flera som är på väg mot pension och innan vi slutar behöver vi lägga mer kraft på utbildning och hand­ ledning av fler ST-läkare, säger Lars Lannsjö.

Utbildningscentralen har som mål att ha minst fyra handledarlag där alla handledare har tre ST-läkare i olika faser av sin utbildning.

– Den största skillnaden blir att vi handleder fler STläkare nu och att vi får mer avsatt tid till det. En effekt kan också bli att vi handleder i grupp vid vissa tillfällen framöver. Förutom den inplanerade tiden och ”bedside­ handledningen” jobbar vi hela tiden tillsammans, har

öppna dörrar och ST-läkarna har alltid möjlighet att få snabb hjälp av vem som helst, inte bara handledaren, säger Lars Lannsjö.

Gemensam hyrläkarorganisation

Den brist på allmänspecialister som finns täcks idag av hyrläkare. Det är en dyr lösning och ger en sämre kon­ tinuitet för patienten. Samtidigt som den gemensamma utbildningscentralen skapas gör man också gemensam sak av en hyrläkarorganisation, något separerad från de övriga läkarna. Hyrläkarorganisationen kan med ett mer slimmat arbetssätt ha hög produktionstakt med bra flöden utan att den medicinska kvaliteten äventyras.

– Av erfarenhet vet vi att renodlade hyrläkar­ mottagningar också fungerar bra och det kan bli en bra kontinuitet även där så länge riktlinjer och rutiner följs vad gäller till exempel uppföljning av patienter. Syftet med utbildningscentralen är ändå att minska behovet av hyrläkare och i stället öka möjligheten för befolkningen att ha en egen doktor. Lättillgänglighet och kontinuitet är grunden för en god primärvård. Utan det blir det inte bra, säger Lars Lannsjö.

Anna Karin Svensson, studierektor ST Syd.

#3 2014

43

Hannah Johansson, 27, är ST­läkare på Sandviken Norra Din hälsocentral och är inne på sitt första år av fem. Hon är jättenöjd med sin placering och en god am­ bassadör för utbildningscentralen.

– Varje dag har vi ett gemensamt läkarmöte med läkarna från "södra" där vi bland annat diskuterar nya riktlinjer, svåra patientfall, nya läkemedel. Det ger mycket goda förutsättningar för god handledning och utbyte Det unika 10-mötet och alla öppna dörrar skapar god stämning. Det råder ingen prestige utan alla hjälper alla och man tjuvlyssnar mer än gärna på varandra. mellan kollegor. Även vi yngre läkare på ST­ och AT­nivå känner att vi kan och har möjlighet att ta plats och lyfta frågor. Det är högt i tak och dessutom ett trevligt socialt inslag, berättar Hannah Johansson – De yngre som kommer direkt från skolbänken har med sig det allra senaste och det kan vara helt nytt för en annan så utbytet kollegor emellan, gammal som ung är viktigt. Det är ett bra forum för utveckling, förbättringar och patientsäkerhet, säger Lars Lannsjö.

teter redan under sina sjukhusplaceringar under AT­ tjänstgöringen men i Sandviken hoppas man att ryktet om den nya utbildningscentralen ska sprida sig.

Genom att skapa en trivsam utbildnings­ och arbets­ miljö med eget patientunderlag med god kontinuitet samt få möjlighet att se helheten för patientens bästa ska få ST­läkarna att välja Sandviken.

Stort möte varje dag

Nya arbetssätt lockar också. Det unika 10­mötet och alla öppna dörrar skapar god stämning. Det råder ingen prestige utan alla hjälper alla och man tjuvlyssnar mer än gärna på varandra. Det kan finnas en farhåga att man som familjeläkare på en liten hälsocentral på en mindre ort blir ensam men det gäller definitivt inte i Sandviken.

– Här är vi många kollegor som jobbar tillsammans för våra patienter och i och med att vi ses varje dag blir vi inte ensamma på våra rum. Vi lunchar oftast ihop och det är allmänt god stämning. Jag tror nya läkare känner av det. När vi nu börjar med utbildningscentralen som vi själva starkt tror på kommer konceptet sälja sig självt när vi lyckas sprida informationen om det vi gör. Jag tror det här kan bli hur bra som helst, säger Hannah Johansson.

Halvvägs med rekrytering

Rekryteringen av ST­läkare till orten är en av utmaning­ arna men man har redan rekryterat åtta ST­läkare, målet är tolv.

Unga läkare hinner lätt rekryteras till sjukhusspeciali­

S

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

HELENA FAHLSTEDT Kommunikatör Landstinget Gävleborg

sid. 65!

Beställningstalong på

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni?

En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr + Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 44

#3 2014

porto

eHälsomötet Vitalis slog deltagarrekord Rekordmånga konferensbesökare och supernöjda utställare. − Det känns att vi har träffat rätt, säger Maria Sterner, affärsansvarig för Vitalis 2014.

eHälsomötet Vitalis, hölls under tre intensiva aprildagar på Svenska Mässan i Göteborg. Konferensen samlade hela 1 408 delegater, vilket innebär en ökning med 22 procent samt deltagarrekord.

Maria Sterner förklarar framgången: − Vi har fått mycket positiv feed­ back för utformningen av program­ met, att vi lyckats fånga de angelägna frågorna. Årets konferens innehöll ett flertal nyheter, bland andra ett vetenskapligt program och ett nätverksevent kring gamification (spelifiering, användan­ det av spelmekanismer inom verk­ samheter som traditionellt inte hör

samman med spelande, reds anm.) − Satsningarna har blivit mycket väl mottagna och har bidragit till att öka intresset för vår mötesplats. Extra roligt är det ökande deltagandet från våra nordiska grannländer, säger Maria Sterner.

De fick Vitalis-stipendiet

Årets Vitalis­stipendium utdelades till Kurt Boman och Mona Olofs­ son, Medicin­ och geriatrik­kliniken, Skellefteå, för sitt bidrag CAR­ DISTA, distansundersökning av patienter med hjärtsjukdomar.

Den IT­baserade lösningen byg­ ger på elektroniskt överförd hjärt­ sviktsjournal och EKG i realtid.

En ultraljudsrobotarm fjärrstyrs av hjärtspecialist i interaktion med den lokala läkaren och patienten.

Juryns motivering löd: “CARDIS­ TA­konceptet öppnar möjligheter för en mer jämlik vård oberoende

Kurt Boman och Mona Olofsson.

av geografi samt kortar ledtiderna från undersökning till diagnos och behandling”.

Källa: Vitalis

ST-läkare till utbildningscentralen i Sandviken De senaste lo kala och internati onella nyheter läse r du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerligt aktuella medicinska n yheter.

Vi ses!

Hos oss får du en bred, flexibel ST-utbildning och stort eget ansvar. Utbildningscentralen ger oss möjligheten att arbeta med din utbildning genom god handledning och ett individanpassat utbildningsprogram.

Som ST-läkare vid Primärvården får du arbeta under handledning av erfarna läkare. Tillsammans med din tilldelade handledare och vår studierektor utvecklar ni en personlig utbildningsplan för dig.

Här finns redan ett flertal ST-läkare och du kommer att ingå i en kollegial grupp som tar aktiv del i sin egen utbildning.

Se sista ansökningsdag och ansök via www.lg.se/jobb.

#3 2014

45

Först när jag såg denna lejoninna i Kenya så insåg jag att hon måste ha migrän, men så lade jag märke till att det var hennes unge som bet henne i svansen.

Rehabilitering av migrän Avsikten med denna artikel är att dels, med hjälp av det internationellt validerade hälso­ skattningssystemet SF 36, visa hur dåligt människor med frekvent primär huvudvärk mår.

Och dels att med samma system visa den förbättring man kan uppnå med en rehabilitering som bygger på medicinsk helhetssyn i avskild miljö över lång tid.

Svår frekvent primär huvudvärk som kronisk huvudvärk av spänningstyp och migrän medför stora samhälls­ ekonomiska kostnader.

Därtill kommer ett personligt lidande med nedsatt all­ mänt välbefinnande vilket är svårt att värdera såväl i vården som vid bedömning av arbetsförmåga och försäkrings­ ersättning.

Sekundärt kommer anhöriga och arbetskamrater att påverkas av individens huvudvärkssituation. Trots sin huvud­värks­problematik kan dessa individer göra stora ansträngningar för att förmedla intrycket av att de fysiskt mår bra vilket leder till att de kan bli missförstådda och ifråga­satta.

Vården missar helheten

När individer med svår frekvent primär huvudvärk söker vården är huvudvärken det primära för patienten och vård­givaren fokuserar därför i allmänhet på symto­ 46

#3 2014

met smärta som behandlas med farmaka istället för att se till helheten och orsaken bakom smärtan vilket i en pressad vårdsituation skulle ta avsevärt mycket mer tid och resurser att utreda.

Människor med svår frekvent primär huvudvärk är genomgående mycket aktiva och kreativa människor som efterhand, på grund av huvudvärken, förlorar själv­ förtroendet med depression, ångest och allmänt nedsatt hälsa som följd. Denna försämrade allmänhälsa kombine­ rad med spänningstillstånd, dålig sömn och överförbruk­ ning av läkemedel ökar med tiden huvudvärkens frekvens och intensitet.

För att finna de bakomliggande orsakerna till huvud­ värken i denna multifaktoriella sjukdomsbild fodras ett väl samarbetat team med läkare med olika specialiteter, specialutbildad sköterska, sjukgymnast och psykolog och gott om tid.

Startades med fondmedel

Migränskolan startades 1996 som ett projekt sökt av Svenska Migränförbundet, sponsrat av Allmänna Arvs­ fonden och genomfört på Sommarsol Rehab & Rekreation i Vejbystrand.

Resultatet av projektet var så lovande att Migränskolan blev en del av Sommarsols Rehabiliteringsprogram och utvecklades under tio år och ungefär 300 deltagare.

I samband med att jag 2007 pensionerades från tjänsten

Migrän jämförd med svenska män.

9 ungdomar under 30 år jämfört med svenska män.

bör sättas in i tidig ålder som verksamhetschef flyttades Migränskolan till Hjelm­ slunds Gård. 2009 bildades den ideella föreningen Hjelm­ slunds huvudvärksklinik och Migränskola som sedan dess har drivit verksamheten.

Av praktiska skäl hyrde skolan åter in sig på Sommar­ sol. Migränskolan drivs som internat och arbetar med medicinsk helhetsdiagnostik, samtalsterapi enskilt och i grupp, undervisning i smärtans och huvudvärkens natur, läke­medel och läkemedelsanvändning och fysikalisk behandling enskilt och i grupp.

inom vetenskapen samt deltar vid behov i individuell diagnostik.

Klinikchef är specialutbildad huvudvärkssjuksköterska som ansvarar för planering och arbetar med enskilda sam­tal, diagnostik och gruppsamtal.

Det är ofta tidskrävande att synliggöra de bakomliggande faktorerna och därför fokuserar vården på symtomet smärta och behandlar med smärtlindrande eller smärtförebyggande läkemedel vilket ofta med tiden orsakar läkemedels­utlöst huvudvärk.

Kopplar in arbetsplatsen

Det läggs stor vikt vid utredning av arbetsmiljö och kon­ takt med arbetsplats med diskussion om arbetsupplägg.

Internatskolan är uppdelad i två perioder på 12 respek­ tive fem dagar vardera med ett halvårs mellanrum. För närvarande är priset 3 500 kronor per dygn, det vill säga totalt 59 500 kr för båda perioderna.

Verksamhetschef på Migränskolan är en allmänläkare med specialitet i företagshälsovård som förutom enskilda samtal och diagnostik föreläser om smärta, huvudvärk, stressfaktorers inverkan, läkemedel och läkemedels­ användning. Läkaren deltar även i gruppsamtal till­ samman med huvudvärkssjuksköterskan.

Föreläsningar om forskning

Neurologspecialist föreläser om senaste forskning och fram­steg

KBT psykolog arbetar främst med gruppsamtal för att lära deltagarna att använda sig av psykologin.

Sjukgymnast diagnostiserar muskulära spänningar, felaktiga rörelsemönster och har gruppövningar i avslapp­ ning, rörelse och balans och lägger upp övningar för vidare behandling hemma.

Massageterapeuter arbetar med massage och avslappning samt avslappnande gymnastikprogram och vatten­gympa.

Individuella utlösande faktorer

Migränskolan bygger på att varje individ har sina in­ dividuella huvudvärksutlösande faktorer. Därför är det viktigt att man i avskildhet från sin vardag först måste finna sig själv och våga inse vilka inre och yttre faktorer som ligger bakom huvudvärken. #3 2014

47

Att leva med migrän och ständig huvudvärk är som att leva på en tistel. Det sticks hela tiden och kardborren trasslar in sig över allt och är omöjlig att bli av med.

Men tisteln har även en annan sida. Den har de underbaraste blommor med näring för oändliga mängder av fjärilar, humlor, bin och vackra www.migranskolan.org Foto: Bjarne Lembke

När detta börjar klarna är det tid att börja arbeta med strategier för att minska de utlösande faktorerna.

Olika typer av huvudvärk

Migränskolans deltagare har haft en mycket sammansatt och individuellt varierande huvudvärksproblematik. Av de människor som kommit till Migränskolan har ingen endast haft en typ av huvudvärk utan oftast till exempel en anamnestiskt klar migrän kombinerat med läkeme­ delsutlöst huvudvärk och muskulär spänningshuvudvärk.

De bakomliggande fysiska och mentala orsakerna är helt individuella och det finns således lika många orsaker till huvudvärken som det finns människor som har huvudvärk. Även om inte huvudvärken försvinner så lindras den såväl i intensitet som var­aktighet. Livs­ kvaliteten ökar och man mår helt enkelt bättre.

Det är ofta tidskrävande att synliggöra de bakom­liggande faktorerna och därför fokuserar vården på symtomet smärta och behandlar med smärtlindrande eller smärt­förebyggande läkemedel vilket ofta med tiden orsakar läkemedelsutlöst huvudvärk.

Den kroniska huvudvärken startar oftast i tonåren och då är det viktigt att hjälpa dessa unga individer att finna bakomliggande orsaker. Överrörlighet och höga krav

Mycket ofta ligger det överrörlighet syndrom och mycket höga krav på sig själv bakom. Sannolikt har även den ökande uppkopplingen på nätet en stor betydelse. Allt detta ser såväl vården som individen som naturliga fenomen.

Det viktiga är att försöka få individen själv att se sin situation innan man försöker skapa strategier för att minska dessa bakomliggande faktorer.

SF 36 bra för unga

Uppföljning av verksamheten med såväl frågeformulär och det internationellt renommerade hälsoskattningssystemet SF 36 har visar goda resultat. Även om inte huvudvärken försvinner så lindras den såväl i intensitet som varaktighet.

Livskvaliteten ökar och man mår helt enkelt bättre. Detta syns särskilt bra när det gäller unga deltagare.

Man blir nästan mörkrädd när man ser SF 36 vid första perioden jämfört med svenska befolkningen i genomsnitt och svenska förtidspensionärer. Vad som är uppmuntran­ de är att det till synes går att åtgärda. Särskilt uppmunt­ rande är resultaten hos unga individer.

Huvudvärkspatienter har i regel en med normal­ befolkningen i det närmaste jämngod fysisk förmåga PF (Fysiskt funktionsförmåga).

48

#3 2014

Detta är den synbara fysiska hälsan hos dessa männ­ iskor. Fysisk rollfunktion - RP - minskar genom initiativ­ löshet, trötthet och övertygelsen att huvudvärken ökar i samband med fysisk aktivitet.

Lustfylld fysisk aktivitet

Fysisk rollfunktion tycks vara den svåraste att påverka men är mycket viktig. Kan man genom lustfylld fysisk aktivitet öka denna parameter så följer ofta de andra med.

BP (smärta) visar betydande smärtpåverkan vid Migränskolans start. Efter 6 månader vid Migränskolans period två finns fortfarande smärtan kvar men i signifi­ kant lägre grad.

GH (allmän hälsa) är störd genom allehanda fysiska hälso­problem såsom magbesvär, allmän muskelsmärta, ofta förekommande infektioner, hjärtarytmier, läkemedels­ biverkan med mera.

VT (vitalitet), är störd av onormal trötthet och initiativ­ löshet och speciellt hos unga med hög läkemedelsförbrukning.

SF (social funktion) störs av ideliga tillkortakomman­ den i familje- sällskaps- och arbetsliv.

Smärtan hindrar mindre

RE (emotionell rollfunktion) som är mycket viktig för denna typ av människor är ofta mycket låg från början, påverkad av den kroniska smärtan och initiativlöshet men stiger ofta till 100 efter genomförd Migränskola.

MH (mental hälsa) är störd genom depression, ångest, sömnsvårigheter och fobier.

Enligt SF 36 manual är förändring med 5 enheter kliniskt signifikant Från botten till toppen

Den individuella variationen är mycket stor och ofta skiljer sig bilden beroende på ålder och social situation. Vi har ofta sett hur unga människor kan vända från totala bottennivåer till toppresultat.

Sammanställning av unga är gjord av de 9 deltagare som varit 30 år och där under. Resultatet visar att ju tidigare man tar tag i dessa unga människor ju bättre resultat. Problemet är att dessa unga människor ofta inte har fasta arbeten som tvingar dem till rehabilitering och ofta får svårt med finansiering.

BJARNE LEMBKE Med.lic. leg. läk.

Specialist i företagshälsovård och allmänmedicin Verksamhetschef Migränskolan www.migranskolan.org

© Can Stock Photo Inc. / Magone

Smärta vid samlag kan brytas med KBT Många kvinnor lider i tysthet av samlagssmärta och få får en diagnos och behandling. Örebroforskning visar att drabbade kvinnor ofta bär på katastroftankar och rädsla som leder till att de undviker sex.

– Det blir en ond cirkel som är svår att bryta.

Det skriver psykologiforskarna Steven Linton och Johanna Thomtén vid Örebro universitet i Women's Health.

– Vi kan bidra med ökad kunskap kring psykologiska mekanismer och öppna upp för nya behandlingar med kognitiv beteendeterapi, säger Steven Linton, professor i psykologi vid Center for Health and Medical Psychology vid Örebro universitet Vår forskning visar att det finns många likheter mellan kvinnor som upplever smärta vid samlag och andra smärtpatienter.

Smärta i slidmynningen är inte något som det pratas högt om. Kvinnor som drabbas upplever en svidande eller brännande känsla när de försöker föra in någonting i slidan. De kan inte använda tamponger och sex gör ont.

Tajta kläder kan upplevas som obehagliga och det kan vara smärtsamt att cykla.

– Många kvinnor lider i tysthet. Det finns indikationer på att allt fler drabbas men att endast 60 procent av kvinnor som lider av detta söker sjukvård och av dessa är det bara 40 procent som får en diagnos. Vården är inte rustad. Såväl mottagande, diagnoser som behandling måste bli bättre, säger Steven Linton.

Allt fler drabbas

– Sex ska aldrig vara smärtsamt och en viktig del i be­ handlingen som vi tar fram handlar om att uppmuntra kvinnan att med sin partner utveckla en sexuell repertoar som innebär positiva känslor istället för oro, rädsla, krav,

skam och skuld, säger Johanna Thomtén, postdoktor vid Örebro universitet.

För att skapa nya behandlingar har forskarna under­ sökt likheter mellan dessa kvinnor och smärtpatienter med besvär i nacke och rygg. De kan då dra nytta av den kunskap som redan finns.

– Vår forskning visar att det finns många likheter mellan kvinnor som upplever smärta vid samlag och andra smärtpatienter. Den så kallade fear­avoidancemodellen, som visar hur smärtpatienter ofta fastnar i en ond cirkel, stämmer även på kvinnor med samlagssmärta.

Riskerar permanentas

För bägge patientgrupperna leder smärtan ofta till katastrof­ tankar, negativa känslor och rädsla. Tankar som målar upp ett värsta scenario och gör människor rädda för sådant de upplever som riskfyllt. Vid ryggsmärta kan det handla om vardagliga sysslor i hemmet eller på arbetet och vid samlagssmärta blir intimiteten lidande.

– Jag vill betona att vi inte förespråkar samlag trots smärta utan att det handlar om att lära mer om de här kvinnornas katastroftankar och rädsla inför smärta för att kunna hjälpa dem att bryta det som annars kan bli en ond cirkel. Fastnar de i en ond cirkel leder det ofta till depres­ sion och ökar risken för att problemen ska bli kroniska, säger Johanna Thomtén.

Utifrån FA­modellen kan en behandling med kognitiv beteendeterapi utformas som hjälper patienter att bryta den onda cirkeln och hantera smärtan och rädslan.

– Det finns ett behov av ytterligare forskning för att kunna ta hänsyn till de skillnader som finns. Vi måste till exempel undersöka partnerns roll, hur rädsla påverkar sexlust och hur känslolivet påverkas av att kvinnor und­ viker sex, säger Steven Linton.

Källa: Örebro universitet #3 2014

49

MEDICINNOTISER

Långvarig smärta kan motas i grind Väldigt många människor får någon gång i livet problem med smärta från muskler, leder eller skelett. I en del fall utvecklar det sig till ett långvarigt lidande.

Psykologen Sofia Bergbom har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt hur man på ett tidigt stadium kan hjälpa personer som drabbas och genom psykologisk behandling undvika långvariga besvär.

Professor Steven Linton.

Olika former av smärta påverkar dagligen upp till 30 procent av befolkningen och över 60 procent drabbas av smärta någon gång i livet. Av dem får många så pass ont att de behöver stanna hemma från arbetet.

– Det som avgör om en person drabbas av långvarig smär­ ta har lite att göra med fysiologiska eller organiska faktorer.

De allra flesta som får ont kan få hjälp genom olika former av behandling som träning eller sjukgymnastik eller att värken försvinner av sig själv, säger Sofia Bergbom och fortsätter: – Men en mindre grupp, fem, tio procent får lång­ variga och funktionsnedsättande problem.

Hur smärtan upplevs

Psykolog Sofia Bergbom.

Olika psykologiska behandlingar, främst kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar, men inte optimalt. Sofia Bergboms forskning undersöker hur man kan förbättra förståelsen av variationerna i människors upplevelse av smärta och hitta olika psykologiska profiler.

Målet var också att se om det gick att matcha psykolo­

gisk behandling mot dessa olika profiler och se vad det är i behandlingen som ger resultat.

I slutet av 1990­talet utvecklades under ledning av professor Steven Linton vid Örebro universitet ett speciellt frågeformulär, som undersöker vem som riskerar att drabbas av långvarig smärta. Det har fått benämningen Örebroformuläret och används över hela världen, men ironiskt nog kanske inte så ofta i Sverige.

– Alla som söker för smärta borde redan på vård­ centralen få fylla i ett sån´t formulär. Då skulle man tidigt se vem som löper risk för långvarig smärta och försöka bryta den utvecklingen.

Primärvården vara alert

Sofia Bergbom har undersökt smärtpatienter med olika profiler, de som drabbas av depressivitet, de som blir rädda och drabbas av katastroftankar samt de som har en kombination av dessa besvär. De här patienterna går att hitta om primärvården tidigt undersöker riskfaktorerna.

– Men även om behandlingarna var effektiva för pa­ tienterna, gick det inte att hitta behandlingar som specifikt matchade patienternas profiler, det kräver ytterligare forsk­ ning. Men att i ett tidigt skede bedöma och screena smärt­ patienterna för att hitta de psykologiska riskfaktorer som varnar för långvariga besvär har gett goda erfarenheter. Att tidigt behandla katastroftankar, oro och depressivitet kan få stor betydelse för om smärtan utvecklas och blir långvarig.

Källa och foto: Örebro universitet

Personalbrist i cancervården hotar säkerhet och forskning Cancerfondens nionde utgåva av enkäten Cancerfondsrapporten visar att personalbrist är en realitet för i princip alla svenska cancerkliniker.

Bristen på specialister hotar både patientsäkerhet och forskning.

– Cancerpatienten som får veta att operationen måste skju­ tas upp för att operationssjuksköterskan är sjuk, läkaren som rings in trots att hon är tjänstledig för att forska och chefen som våndas inför sommarbemanningen. Alla är de offer för dagens slimmade sjukvård, säger Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh.

I årets rapport har Cancerfonden, inför höstens riks­ dagsval, tagit reda på var partierna står i frågor som kan bli avgörande för framtidens cancervård, forskning och prevention. Tillsammans med Demoskop har den också undersökt den allmänna opinionens i dessa frågor. Åldersgräns för solarium

Exempelvis tycker samtliga partier, liksom en stor majo­ ritet av de tillfrågade i opinionsundersökningen, att det är bra med en 18­årsgräns för att sola i solarium.

Cancerfondens ”valguide” visar också att alla partier 50

#3 2014

utom Moderaterna och Sverige­ demokraterna anser att exponerings­ förbud för tobak och tobaksreklam är ett mycket eller ganska bra förslag.

I våra nordiska grannländer Norge och Finland, har man redan infört exponeringsförbud.

– Rökningens risker har varit kända länge. Samtidigt kan åtgärder som exempelvis förbud mot marknadsföring i butik och på cigarettpaketen, regel­ bundna skattehöjningar och förbud mot rökning på allmän plats leda till minskat rökande. Detta är i högsta grad Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare. Foto: Andrea Björsell. en politisk fråga, säger Stefan Bergh.

Cancerfondsrapporten 2014 presen­ terar också siffror över antalet ställda cancerdiagnoser i Sverige, liksom antalet dödsfall i cancer. 2012 ställdes drygt 57 000 cancerdiagnoser i Sverige vilket är något färre än året innan. På längre sikt ser Cancerfonden dock en stadig ökning av insjuknandet i cancer.

Källa Cancerfonden

© Can Stock Photo Inc. / Simply

”Glutenintolerans och sköldkörtelsymptom ofta omöjliga att skilja på” Fakta om gluten • Gluten kan finnas i alla sädesslag (korsintolerans) • Allt som innehåller mjöl Kan också fi nnas i exempelvis: • Salladsdressing • Kryddor • Färdiga såser, färdiglagad mat • Kosmetika • Schampo • Hårgelé Läs ALLTID innehållsförteckningen!

Glutenintolerans (GI) är vanligt förekommande i befolkningen men här finns samma problematik när det gäller adekvata prover för diagnos som vid hypotyreos (låg ämnesomsättning).

Dessa patienter får höra att de ”är friska” trots att de kan ha multipla till synes ”konstiga” symptom som doktorn ofta upplever som svår­ tolkade.

Ett hundratal symptom kan för­ knippas med GI och hypotyreos och är ofta omöjliga att skilja på. Och det värsta av allt är att man kan vara glutenintolerant utan att ha några symptom alls. Man uppskattar att cirka 30 procent i en normalpopula­ tion är glutenintoleranta.

Och det värsta av allt är att man kan vara glutenintolerant utan att ha några symptom alls.

Men siffran är troligen större, i synnerhet bland patienter med sköld­ körtelproblem.

Skilja från celiaki

GI måste skiljas från celiaki som är den svåraste formen där man i biopsier från tunntarmen hittar vil­

lusatrofi, det vill säga avsaknad av tarmludd (villi).

Detta är ett allvarligt tillstånd med försämrat upptag av näringsämnen som kan bli livshotande om det inte diagnosticeras i tid. Patienten får ofta efter lång tid IBS (Irritable Bowl Syndrome), tidigare colon irritabile, och liknande som diagnos.

Förädling och ökad exponering

Man började förädla (kromosom­ förändra) framför allt vete i början på 1900­talet och detta har bland annat resulterat i flera sorters gluten (proteiner) som är främmande för oss.

Idag finns upp mot 80 olika gluten­ molekyler mot enstaka i ursprungliga vetesorter. Vidare har bearbetning och malning av vetet gjort att expo­ neringen av gluten ökat.

Det är inte så svårt att förstå att det finns många möjligheter för vårt im­ munsystem att reagera och hos en del känsliga individer ger det upphov till

läckande tarm där tarmens normala genomsläpplighet ökar och främman­ de stora molekyler slipper igenom och attackeras av immunförsvaret.

Läckande tarm leder till en kro­ nisk inflammation i kroppen. Detta är ett autoimmunt tillstånd liksom exempelvis Hashimoto kronisk inflammation i sköldkörteln och diabetes typ 1, två sjukdomar som också ökar.

Påverkar nästan alla organ

En mängd symptom kan förknippas med GI och praktiskt taget alla organ i kroppen kan påverkas.

När det gäller provtagning mäter man endast några få antikroppar och kan sällan ställa diagnos. Det finns bara ett säkert sätt att testa; det är att helt utesluta gluten ur kosten under fyra månaders tid och se vad som händer.

BRITT-MARIE TOREGARD Leg läk, Djurgårdskliniken #3 2014

51

© Can Stock Photo Inc. / federicofoto

Glad nyhet för allergiker:

Nytt test mäter exakt hur allergisk du är Nu kan man med testet CD-sens i ett provrör mäta minsta mängd allergen som startar den allergiska reaktionen.

Det innebär att till exempel jordnötsallergiker kan få reda på precis hur försiktiga de måste vara för att undvika en allergisk reaktion.

vanlig sockerbit väger cirka tre gram och motsvarar vikt­ mässigt alltså tre miljoner års pollenexposition.

Hur uppstår en allergisk reaktion?

Några mikrogram räcker för att personer med ärftlig benägenhet kan bli allergiska och börja bilda IgE­anti­ kroppar specifikt riktade mot allergenet.

Alla utsätts för allergiframkallande ämnen, allergen, som IgE­antikropparna sätter sig på ytan av vissa inflammatoris­ finns bland annat i pollen och djurepitel. Mängden allergen ka celler, så kallade basofila granulocyter i blodet och mastceller är ofta mycket liten. i vävnaden, och väntar på att deras allergen ska dyka upp.

När det gör det, till exempel efter kontakt Den koncentration allergen som ger häften av maximalt med en katt, fångar de upp allergenet och svar kallas CD-sens. Det är en mycket god överensbryggor bildas mellan närliggande IgE­anti­ stämmelse mellan graden av känslighet mätt som kroppar på ytan av varje cell (Bild 2). allergeninhalation vid allergisk astma och CD-sens (2).

Det krävs cirka 1 000 sådana bryggor för att stimulera en cell att frisätta många olika kemiska Ett exempel beräknat från pollen­rapporten: vi andas in cirka 1 µg (mikrogram) gräsallergen per säsong. En substanser, bland annat histamin, som sedan retar till 52

#3 2014

exempel slemhinnan i lungan och ger en astmatisk reaktion.

Hur diagnostiserar man allergi?

Diagnos av allergi vid exempelvis astma bygger på att pa­ tienten berättar för sin läkare om sina besvär och att man gör ett enkelt hudtest.

Med en liten dos allergen på huden och ett litet stick stimuleras IgE­antikropparna på mastceller i huden att ge en liten, lokal allergisk reaktion i form av svullnad, rodnad och klåda, ungefär som ett myggbett.

I sällsynta fall gör man vid astma ett provokationstest vilket innebär att patienten får andas in stigande doser av det misstänkta allergenet.

Det tar två till tre timmar och innebär en hel del besvär för både patient och sjukvård. Några dagar tidigare ska man ha gjort en liknande test med ett irriterande ämne, metakolin, för att ha kontroll på luftvägarnas allmänna känslighet. Den kan variera beroende på till exempel en lättare virusinfektion eller exposition för irriterande ämnen som cigarettrök eller bilavgaser.

En diagnostisk revolution

Visar inte hur allergisk man är

Det är ett bra, enkelt, ofarligt och billigt sätt att påvisa att patienten har IgE­antikroppar mot de allergen som tycks orsaka patientens besvär. Däremot ger hudtestet ingen information om graden av allergenkänslighet.

Eftersom de basofila granulocyterna i blodet tycks reagera parallellt med mastcellerna i vävnaden skulle man kanske i ett blodprov kunna mäta patientens allergenkänslighet?

Försök startades för cirka tio år sedan (1). Ett litet, cirka fem milliliter, blodprov från patienten delas upp #3 2014

53

Bild 2.

Allergenet måste kunna binda två IgE-antikroppar för att ge den kritiska bryggan och aktivera cellen. Det räcker med cirka 1 000 bryggor för att stimulera en cell att frisätta till exempel histamin.

Bild 1.

När allergenkoncentrationen i den tillsatta lösningen är hög får man ett maximalt svar från basofilerna. Det sjunker sedan med minskande dos allergen. CD-sens är dosen allergen som ger hälften av maximal allergisk reaktion.

i tio små rör. Till dessa tillsätts minskande mängder av allergenet.

De högre doserna stimulerar basofilerna att frisätta mediatorer (förmedlare) men när allergenmängden som tillsatts börjar bli för liten minskar svaret för att till sist upphöra (Bild 1).

Vi tror att man kommer att använda CD-sens mera i framtiden eftersom det är ett enkelt, billigt och ofarligt sätt att mäta en patients allergen­känslighet.

Den koncentration allergen som ger häften av maxi­ malt svar kallas CD-sens. Det är en mycket god överens­ stämmelse mellan graden av känslighet mätt som allergen­inhalation vid allergisk astma och CD-sens (2).

Vad kan CD-sens användas till?

Att få ett säkert värde på graden av en patients allergenkänslighet är av stor nytta till exempel när man vill följa upp hur ett barn förväntas växa ifrån sina allergier, eller i samband med olika behandlingsformer riktade mot den allergiska reaktionen, till exempel allergen specifik im­ munterapi (ASIT) även kallad hyposensibilisering (3) eller anti-IgE, till exempel injektioner med Xolair (4).

Den senare behandlingen registrerades i Europa och Sverige för knappt tio år sedan för att användas vid svår allergisk astma. Senaste åren har man, med stor framgång, också använt Xolair vid svår födoämnesal­ lergi, till exempel mot mjölk, hasselnötter och jord­ nötter.

Idag finns inget alternativ till CD-sens om man vill följa behandlingens effekt och kanske överväger att ändra dosen.

Använda CD-sens mer i framtiden

Vi tror att man kommer att använda CD-sens mera i framtiden eftersom det är ett enkelt, billigt och ofarligt sätt att mäta en patients allergenkänslighet.

CD-sens finns redan tillgängligt på flera sjukhus­ laboratorier, och flera är på väg. Särskilt intressant är CD-sens vid diagnos och behandling av svår, livshotande födoämnesallergi.

Det måste kännas lugnande att veta att när CD-sens är negativt till exempel mot jordnöt, är patienten, oftast en ungdom, utom all fara och behöver inte längre vara på sin vakt mot jordnötter i omgivningen.

GUNNAR JOHANSSON Professor, överläkare vid avdelningen för klinisk immun­ ologi och transfusions­medicin, Karolinska universitets­sjukhuset Solna samt vid Karolinska institutets enhet för klinisk immunologi och allergi.

ANNA NOPP Docent vid enheten för klinisk immunologi och allergi, Karolinska Institutet.

Referenser: 1. J ohansson S.G.O., Nopp A, van Hage M, Olofsson N, Lundahl J, Wehlin L, Söderström L, Stiller V, Öman H. Passive IgEsensitization by blood transfusion. Allergy 2005;60:1192-1199.

2. Dahlén B, Nopp A, Johansson S.G.O, Eduards M, Skedinger M, Adédoyin J. Basophil allergen threshold sensitivity, CD-sens, is a measure of allergen sensitivity in asthma. Clin Exp Allergy 2011;41:1091-1097.

3. N opp A, Cardell L.O., Johansson S.G.O. , Öman H. CD-sens, a biological measure of immunological changes stimulated by ASIT. Allergy 2009;64:811-814.

4. J ohansson S.G.O., Nopp A, Öman H, Ankerst J, Cardell L.O., Grönneberg R, Matsols H, Rudblad S, Strand V, Stålenheim G. The size of the disease relevant IgE antibody fraction in relation to “total-IgE” predicts the efficacy of anti-IgE (Xolair) treatment.

Allergy 2009;64:1472-1477.

54

#3 2014

Vad kolhydraterna gör med din hjärna Den amerikanske neurologen och medicine doktorn David Perlmutters bok ”Grain Brain” kommer ut i svensk översättning i slutet av maj och heter då ”Hotet mot din hjärna – den överraskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ”.

Den boken måste läsas av alla med hälso­ intresse och som försöker åstadkomma en hälso­sammare och friskare ålderdom.

David Perlmutter som är både neurolog och specialist i nutrition kan på ett utmärkt sätt länka ihop dessa kun­ skaper när han behandlar sina patienter på sin klinik i Florida, USA. (www.perlmutter.com) Hans kunskaper och erfarenheter formar boken, som är skriven av en erfaren författare, Kristin Loberg, som ger språket spänst. Och det blir inte så mycket läkarfackuttryck som man annars kan få i böcker skrivna av läkare.

Perlmutter berättar att det inte finns någon magisk kur för autism, precis som det inte heller finns för schizo­ freni eller bipolär sjukdom – dessa hjärnförändringar är mycket olika sinsemellan men har ett underliggande för­ hållande som är gemensamt – alla har i grunden inflam­ mation som grundorsak. Och den i sin tur kan man säga idag grundar sig på den mat vi äter. Även om det fortfarande är mycket debatt om detta visar patienter som drabbas av autism i många fall att de svarar positivt på att eliminera gluten, socker och ibland även mjölkprodukter ur kosten.

Bättre utan vete och socker

ADHD och andra bokstavsdiagnoser beskriver Perlmut­ ter på ett ingående sätt. De finns alla inom psykiatrins diagnostik och dessa patienter förbättras ofta när man tar bort gluten, socker och mjölkprodukter ur deras kost, hävdar Perlmutter.

Man blir mycket stimulerad av Perlmutters framställ­

ning och hans bevisföring kring hur hjärnan belastas av socker och snabba kolhydrater – men det är associationer och inga direkta bevis.

Och att skaffa fram sådana bevis för eller emot socker är ju nästan ogörligt med en sjukdom som utvecklas lång­ samt och som drabbar i högre medelålder. Och om man skulle eliminera socker och stärkelse under hela livet får man ett omöjligt kosthåll att jämföra med.

Fetma krymper hjärnan

Mycket talar för att resonemanget har viss bärkraft och många av de studier som Perlmutter laborerar med har som underlag utmärkta studier i bra tidskrifter och han visar att ju fetare man är desto mindre blir hjärnans volym. Det finns även studier som visar att vid ökat sockerintag minskar hippocampus (centrum för minnet i hjärnan) kapacitet.

Till detta skall läggas att läkemedelsindustrins olika försök att lösa Alzheimer-problematiken grundligen har misslyckats och att inga försök att minska plack-bildning­ en har fört de olika teorierna vidare.

Alzheimers driven av inflammation

Det nya är att även Alzheimers är en sjukdom, liksom många andra så kallade folksjukdomar, som troligen drivs av inflammation på samma sätt som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även cancer.

Man kan mäta förhöjda CRP-värden, som indicerar inflammation – vita blodkroppar som aktiverar låg­ gradig inflammation i de små blodkärlen ute i vävna­ den - och som långsamt, långsamt gör att organen blir alltmer odugliga för att slutligen klappa ihop och för hjärnan blir ju det katastrofalt.

Vi lottar ut tre exemplar av neurologen och näringsspecialisten David Perlmutters bok: ”Hotet mot din hjärna – den överraskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ” (Pagina förlag).

Den tar upp hur kolhydrater, såväl snabba som långsamma, förstör din hjärna men också hur vi med en fyraveckors kostomläggning och förändrad livsstil kan förbättra våra chanser till ett sunt liv.

Doktor Perlmutter anser att kolhydrat­ intag kan orsaka demens, ADHD, ångest, depression, kronisk huvudvärk och flera andra tillstånd. Han beskriver också varför hjärnan mår så bra av vissa fetter och varför de vid vilken ålder som helst kan få hjärnan att producera nya hjärnceller.

Se tävlingstalong på sidan 60.

KARL E. ARFORS Professor – specialist i mikro­ cirkulation och inflammation.

Andra banbrytande och kontroversiella böcker: • Pure, White, and Deadly: How Sugar Is Killing Us and What We Can Do to Stop it av Dr. John Yudkin • The Paleo Diet: Lose Weight and Get Healthy by Eating the Foods You Were Designed to Eat av Dr. Loren Cordain • Good Calories, Bad Calories: Fats, Carbs, and the Controversial Science of Diet and Health av Gary Taubes • Wheat Belly: Lose the Wheat, Lose the Weight, and Find Your Path Back to Health av Dr. William Davis Detta är en serie böcker som försökt påverka hur vi tänker om kosten och hur vår kropp fungerar.

Den första av John Yudkin från Storbritannien sablades ner av de moderna fett- och kolesterolrädda forskarna.

Den moderna socker- och mjölindustrin gjorde allt för att industrin skulle få ett övertag och ILSI (International Life Science Institute) hjälpte till på allt sätt. Och läkare och dietister hade bara en sak i huvudet; att mättat fett är farligt och skall undvikas, annars stiger det farliga kolesterolet och man landar i hjärtinfarkt och död.

Gary Taubes som gjort en mycket bra sammanställning av hur det förhåller sig med kostråden och har gett ett bra underlag för den utveckling som i senare tid resulterade i William Davis bok: Wheat Belly, som nu även finns på svenska: Brödberoende, översatt av Per Wikholm och Katarina Wikholm.

#3 2014

55

MEDICINNOTISER

Skoldatorer kräver gott ledarskap – först och främst i kommuntoppen Datorn är ingen silverkula som kan lösa alla problem i skolan.

Men när skolor använder teknik på rätt sätt ger det resultat.

Professor Åke Grönlund.

Det skriver professor Åke Grönlund i boken ”Att förändra skolan med teknik”. Utifrån sin forskning visar han att nyckeln till framgång finns i ledarskapet.

– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierek­ tor i grundskolan.

I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina ar­ betsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kom­ mer alla elever i alla skolor till del.

– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.

Att hitta rätt väg

Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna ut­ nyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.

– Därför är inte detta ett it­ projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn.

Eftersom förändringarna är genom­ gripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God använd­ ning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisa­ tionsutveckling, lärresurser och teknik­ användningsavtal, säger Åke Grönlund.

Positiva effekter

När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärar­ na är mer tillgängliga för eleverna.

Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.

– Vår forskning har till exempel visat att en ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it­stöd ger bättre resultat än traditio­ nella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.

Läs hela artikeln på www.medicinskaccess.se

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av David Perlmutters bok: ”Hotet mot din hjärna” Obs! Du måste vara prenumerant av Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 maj!

FRÅGA: VILKET VÄRDE MÄTS FÖR ATT INDICERA INFLAMMATION? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

56

#3 2014

MEDICINNOTISER

Självtest för män med kissproblem vann nytänkarpris Glada vinnare av innovationstävlingen ”När jag blir 100”.

Den nationella innovationstävlingen ”När jag blir 100” är avgjord och vann gjorde ett mätinstrument som kan användas hemma vid vattenkastningsbesvär.

Tävlingen handlar om smarta lösningar som gör verklig skillnad i äldres vardag.

Juryns motivering löd: Prostaguard har utvecklat en enkel, naturlig och innovativ metod för att testa sig själv.

Metoden ger ett snabbt svar och belastar inte sjukvårds­ systemet.

– Vi är jätteglada! Att vinna ger oss en bekräftelse på att idén är kommersiellt gångbar och ger oss mod att satsa vidare, säger Helena Bladh som ingår i teamet bakom Prostaguard.

Det är ett mätinstrument som ger män i övre medel­ åldern möjlighet att i hemmets trygga miljö testa sig vid vattenkastningsbesvär.

Lider i onödan

De som ligger bakom idén heter Linda Svensson, Helena Bladh, Mikael Karlsson, Christopher Scheutz och är deltagare i Clinical Innovation Fellowships, en satsning på klinisk innovation från KI, KTH och SLL. – Det finns idag en miljon män som har problem med vattenkastning. Vår tanke med självtestet är att nå dem så att de ska slippa lida i det dolda och få en bättre livskvalitet.

Många går onödigt länge utan behandling för att det är jobbigt och genant att uppsöka vården, säger Helena Bladh.

Stor vikt läggs vid användarvänligheten i mätinstru­ mentet för att öka mätmetodens säkerhet. I den komplet­ terande appen registrerar mannen sina resultat, vilket genom dess enkelhet kommer leda till ett bättre besluts­ underlag för läkare och ökar tolkbarheten och kunskaps­ nivån om tillståndet hos användaren.

Projektet har hittills kallats Prostaguard. För att bättre spegla den bredare patientgrupp som vattenkastningsbe­ svär drabbar utöver prostataförstoring, planerar teamet nu ett namnskifte.

– Förslag välkomnas, säger Helena Bladh.

Läs hela artikeln på www.medicinskaccess.se

Fothälsodagen 6 maj:

Hur mår dina fötter?

Foto: Katarina Mattsson

– få gratis råd om dina fötter I år är det tionde gången som förbundet Sveriges Fotterapeuter utlyser en nationell fothälsodag i början av maj och uppmuntrar på så vis svenska folket att ta lite extra hand om sina fötter.

De lokala fotterapeuterna uppmärksammar dagen på olika sätt runt om i landet, många håller till exempel öppet hus och ger kostnadsfri rådgivning kring allmän fothälsa och fotvård.

Det kommer även att finnas fotterapeuter på en del apotek runt om i landet runt för att prata fotproblem med kunderna.

Förbundet Sveriges Fotterapeuter är en fri och obunden rikstäckande yrkesorganisation för cirka 2 200 professio­ nella fotterapeuter. Medlemmarna arbetar privat eller är anställda inom kommun och landsting. De finns repre­ senterade över hela Sverige.

Mer information hittar du här: www.fotforbundet.com

Visste du att: • Foten består av 26 ben, 32 leder, omkring 20 muskler och mer än 100 ledband.

• Vår fotstorlek förändras 25 gånger under vår livstid.

• 75 % av befolkningen kommer att få problem med sina fötter någon gång under sin livstid.

• De vanligaste kroniska sjukdomarna som även påverkar

fötterna är diabetes, artrit, artros och PAD (Peripheral Arterial Disease) och arterioskleros (åderförkalkning).

• I de fl esta fall är det fotterapeuten som upptäcker förändringar på fötterna som kan tyda på en kronisk sjukdom.

• En fotterapeut behandlar och korrigerar nageltrång. På samma sätt som en tandläkare reglerar tänder kan en fotterapeut reglera naglar.

#3 2014

57

Bokvinnare!

Vinnarna av Alexander Rozental och Lina Wennerstens bok ”Dansa på Deadline” blev: Åsa Ottosson, Blekingesjukhuset Karlshamn Lena Berbres Jansson, Alfta Gudrun Palo, Mjölkuddens HVC Luleå Eva Drott, Ögonmott. Norrköping Margareta Lefverman, Vänersborg

FRÅGAN LÖD: VAD KALLAS DET INOM PSYKOLOGIN ATT SKJUTA UPP SAKER SOM SKA GÖRAS? RÄTT SVAR VAR: PROKRASTRINERING

Vinnarna av Helena Rooth Svensson bok ”Sköldkörteln och mitokondrierna” blev: Margareta Johannesson, Öxabäck Eya le Wartie, Ockelbo Karin Säll Hansson, Växjö Berit Lembke Mattsson, Uppsala Janicke Henrikson, Stockholm FRÅGAN LÖD: VEM ANSER ATT BOKEN BORDE VARA ETT OBLIGATORIUM I LÄKARUTBILDNINGEN? RÄTT SVAR VAR: TORE SCHERSTÉN

Bokerbjudande till alla Prenumeranter Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Ditt pris per bokpaket

100 kr inkl. moms och frakt!

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! beställning av . . . . . . . . . . . . . . . . . . bokpaket Pottholzt, pris 100 kr/paket inkl. moms och porto! Skicka faktura!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

58

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

#3 2014

Plats för frimärke

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MIN-MEDICIN.SE

Medicinsk access är Sveriges största oberoende medicin­ tidskrift.

Min Medicin kommer ut med 7 till 10 nummer per år.

Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

Bokklubben KAOS I KVINNO­ HJÄRNAN: Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig?

Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände.

Ord. pris 230:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

220:-

150:-

150:-

150:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

60

#3 2014

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer.

Ord. pris 198:-

150:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

100:-

150:-

170:NJURARNA - DE SOM HÅLLER OSS I BALANS Astrid Seeberger, KIUP För dig som är patient, anhörig eller vill veta mer om vad som händer när man drabbas av en njur­sjukdom.

Ord. pris 220:-

150:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

150:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

170:REUMATISM Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten.

Ord. pris 198:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

100:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

50:-

75:-

HANDBOK FÖR KLINISK GENUS MEDICIN Karin Schenk-Gustafsson, DeCola, Pfaff, m.fl .

Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mot tagligheten för sjukdomar och dess konse kvenser.

Ord. pris 695:-

400:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

170:-

170:-

170:-

30:-

40:-

170:-

BRÖSTCANCER Jonas Bergh m.fl . Karolinska Institutet Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer?

Ord. pris 198:-

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl .

Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor.

Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

ALZHEIMER Forskare vid Karolinska Institutet Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut.

Ord. pris 198:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Njurarna

st Bröstcancer

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Handbok för klinisk...

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Alzheimer

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #3 2014

61

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …HJÄRTTRANSPLANTATIONER FÖR GANGSTERLEDARE

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

62

#3 2014