Tre av tio strokepatienter får afasi

Strokefallen minskar men andelen som drabbas av språkstörningen afasi efter insjuknande är fortfarande hög. Det visar ny forskning. Upptäckten belyser vikten av att patienter med stroke får rätt vård och rehabilitering.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att kontrollera strokepatienters språkförmåga redan i den akuta fasen, så att de med afasi kan fångas upp och få bästa möjliga behandling, säger Angelina Grönberg, logoped och doktorand vid Lunds universitet.

I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer årligen av stroke – och av dessa dör 6 300. Nya förebyggande behandlingar har lett till att de som insjuknar i så kallad ischemisk stroke, den vanligaste typen av stroke, har blivit färre. Samtidigt har minskad dödlighet och det faktum att befolkningen blir allt äldre medfört att antalet patienter som lever med långsiktiga följder av stroke ökar.

Den nya forskningen visar att 30 procent av de som får ischemisk stroke drabbas av afasi. Trots att diagnostik och behandling av stroke utvecklats mycket de senaste decennierna ligger andelen som får språkstörningen på samma nivå som 2005–2006. De som råkade ut för afasi i studien var generellt patienter som hade svårare former av stroke, var äldre och tillbringade längre tid på sjukhus.

Afasi innebär svårigheter att prata, skriva, läsa eller problem med att förstå vad andra säger. Forskarna kunde se att majoriteten av de drabbade fick en svår form av språkstörningen. Rehabiliteringen av strokepatienter som drabbas av afasi går dessutom ofta sämre än för andra som fått en stroke.

– Att få afasi påverkar livskvaliteten mycket negativt. Risken för depression är stor och det kan vara svårt att börja jobba igen. Det är därför viktigt att forska mer på afasi efter stroke, så att patienterna kan få optimal vård och rehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den nya studien omfattade 308 patienter som vårdades för ischemisk förstagångsstroke vid Skånes universitetssjukhus i Lund 2017–2018. För att upptäcka eventuella förändringar i förekomst jämfördes dessa med strokedrabbade som vårdats på sjukhus 2005–2006.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om stroke

• Stroke är syrebrist i hjärnan. Syrebristen orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). • Flera tydliga symtom. Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet. • 26 000 personer drabbas. I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer varav 6 300 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar. • Flera forskningsframsteg minskar dödlighet. Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder. • Forskningen ska bidra till att minska antal drabbade.

Hjärt-Lungfondens forskningsmål är att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Så minskar du risken att drabbas av stroke

•Håll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck. • Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag. • Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel bröd, ost, charkuteriprodukter, färdig mat som soppor såser och färdigrätter. • Sluta röka - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl.

Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka. • Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården, välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

”Ett sätt att se på cirkulationen är att likna hjärtat vid en fors. Floden som rinner snabbt i början grenar ut sig allt mer, rinner långsammare och blir nästan stillastående i ett stort delta, som bildar en sankmark (motsvarar kapillärbädden). Från kapillärerna rinner blodet allt snabbare och går till slut ihop i en flod som brusar in i hjärtat (övre och nedre hålvenerna)” Foto: Canstock, arkiv.

VAD DRIVER BLODETS CIRKULATION?

När William Harvey 1628 publicerade sin berömda avhandling ”Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus” (Om hjärtat och blodets rörelse hos djur) fanns det olika föreställningar om hur blodet rörde sig i blodådror, artärer och vener. Det dröjde upp till 50 år innan Harveys fynd och teorier vann allmän acceptans. Jag har tidigare redogjort för hur hans tankar togs emot i Norden.1

Idag betraktas det som allmän kunskap av nästan vilken skolelev som helst att hjärtat fungerar som en pump som driver blodet runt i kroppen i två kretslopp, det stora (till kroppens alla organ utom lungorna via vänster förmak och kammare) och det lilla kretsloppet till lungorna via höger förmak och kammare. Men Harvey talar inte om tryck överhuvudtaget, begreppet blodtryck fanns helt enkelt inte inom den medicinska vetenskapen förrän under senare delen av 1600-talet. Napolitanen Giacomo Borelli (1608-79), som anses som biomekanikens fader genom sina studier av muskler (och även läkare till drottning Kristina i Rom) liknade hjärtat vid en pistong (kolv) som sköt blodet framåt och ansåg att artärerna måste vara elastiska. Uppfattningen att ”djurens vätskor rör sig i enlighet med hydrauliska och hydrostatiska lagar” spred sig inom fysiologin, och den förste som har krediterats med att mäta blodtrycket var just den citerade engelsmannen Stephen Hales (1677-1761). Hales som till professionen var präst, även till hovet, studerade både växters och djurs fysiologi, och beskriver 1733 i sin avhandling Hemastaticks² blodtrycket hos en häst genom att mäta höjden till vilken blodet steg i ett rör infört i halspulsådern (se figur 1). Medicinen byggde fram till 1600-talet helt på Aristoteles lära om de fyra elementen, de två högre elementen eld och luft, som motsvarade gul galla resp. blod, och de två lägre elementen jord och vatten, som motsvarade svart galla och flegma (slem). ”Rörelse i cirkulation är det primära i kosmos och hos levande varelser” var en grundläggande tes, som genom århundradena vidarebefordrades av Hippokrates, Galenius och Da Vinci (1452-1519). Från Descartes (1596-1650) och Galileo (1564-1642) framåt utvecklade dessa en mer mekanistisk syn på cirkulationen, medan anatomen Vesalius (1514-1564) och Harvey (1578-1657) fortsatt stod mer för en vitalistisk syn.

Blod är inte bara en vätska

I modern tid har den mekanistiska synen utvecklats av fr.a. Otto Frank (1865-1944) och Ernest Starling (1866-1927), vars teoretiska bygge har lett till många framgångsrika

William Harvey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, var den förste att presentera en modern helhetssyn på blodomloppets funktion. 1628 publicerade han sin berömda avhandling ”Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus (On the Motion of the Heart and the blood; Om hjärtats och blodets rörelser)”. Källa: Wikipedia. Figur 1. Så här kan det ha sett ut när Stephen Hales mätte blodtrycket på en häst.

koncept inom behandlingen av hjärtsjukdomar och blivit allmänt accepterad inom skolmedicinen. Det har lett till stora framgångar för behandlingen av hjärtsjukdomar. Mest spektakulär är främst hjärt-lung-maskinen som kan hålla igång cirkulationen medan hjärtoperationer kan utföras.

Men det har alltid funnits filosofer och fysiologer som fortsatt att tänka i en vitalistisk bana. Redan Goethe (17491832) är berömd för att ha yttrat att ”Blod är en alldeles särskild sorts saft”. Rudolf Steiner (1861-1925), antroposofins fader, både tänkare och fysiolog, ansåg att blodet rann av sig själv, och inom skolmedicinen kan man säga att fysiologen Arthur Guyton (1919-2003) har delvis fullföljt denna tankegång genom sin teori om att cirkulationen åtminstone delvis är styrd av det venösa återflödet till hjärtat.

Det är alldeles sant att blod är inte bara en vätska där blodkroppar är uppslammade. Den svenske patologen Robin Fåhraeus (1888-1968) bedrev i ungdomen forskning på blodets egenskaper och beskrev och förklarade sänkningsreaktion, ”sänkan” som den kallades populärt. Den blev ett väl använt redskap som indikator på svåra sjukdomar, såsom infektioner, autoimmuna åkommor och inte minst cancer. Fåhraeus kunde visa att blodet fick mycket olika strömningsegenskaper vid olika typer av sammansättningar, beroende på koncentration av både blodkroppar och andra ämnen, främst äggviteämnen. Det finns starka skäl att betrakta blod som ett självständigt organ i sin egen rätt, och ännu finns mycket outforskat om blodets rheologiska egenskaper och dess effekter på cirkulationen i stort. En som grundligt studerat litteraturen om cirkulationen ur en mängd aspekter, såsom embryologiska, anatomiska, rheologiska och mekaniska, är anestesiologen Branko Furst, verksam i Albany N.Y., USA. Jag har tidigare redogjort för innehållet i hans bok The Heart and Circulation3 i Medicinsk Access nr. 8/9 2017.4 I korthet är hans tes att hjärtat inte är en tryckpump (det skulle aldrig orka utföra det arbete det behövde göra om så vore), utan fungerar som en vädurspump (ram pump, se figur 2) vars främsta funktion är att skapa ett pulserande flöde. Vidare menar han att blodet är ett organ i sin egen rätt, och att cirkulationen i princip drivs av blodet; de specifika faktorer som är inblandade är ännu till stor del outforskade.

Likna hjärtat vid en fors

Nyligen hörde jag ett program om golfströmmen på radio. Den hålls igång genom att vatten värms upp långt söderut och rör sig norrut i havsytan, där det avkyls, sjunker och rör sig tillbaka som en kall djup ström. Skulle det kunna fungera på samma sätt i kroppen? Ett sätt att se på cirkulationen är att likna hjärtat vid en fors. Floden som rinner snabbt i början grenar ut sig allt mer, rinner långsammare och blir nästan stillastående i ett stort delta, som bildar en sankmark (motsvarar kapillärbädden). Från kapillärerna rinner blodet allt snabbare och går till slut ihop i en flod som brusar in i hjärtat (övre och nedre hålvenerna). Energin till att hålla cirkulationen igång måste alltså komma från vävnaderna via kapillärerna. Furst ger fler möjliga exempel på hur denna energi skulle kunna genereras (se t.ex. ref. 4). Kan, som redan Aristoteles trodde, värme ”alstrad” i hjärta och lungor och sedan avgiven via hudens kapillärer vara en sådan drivkraft, i analogi med golfströmmens uppkomst?

Figur 2. ”Hydraulisk vädur. Kallas också akvapult eller stöthävert. Anordningen fordrar tillgång till ett vattenflöde på några meters fallhöjd. Den består, som figuren visar, av ett tilloppsrör 1 (vanligen med en längd av 20 m eller mer), en kammare 2, som är försedd med en tryckklocka 6, en utloppsventil 3, en stigrörsventil 4 och ett stigrör 5. Ventilen 3 hålls av tyngdkraften normalt öppen, och vatten kan härvid obehindrat strömma genom apparaten. När vattenhastigheten blivit tillräckligt stor, kommer ventilen 3 att medföras av vattenströmmen och härigenom stängas. Härvid uppträder en plötslig tryckstegring (”vattenslag”) i kammaren 2, varvid vatten strömmar upp genom stigröret 5. Tryckstöten mildras medelst tryckklockan 6, som dock ej får vara för stor. Sedan strömningen upphört, skall ventilen 3 ånyo öppna sig, varefter förloppet upprepas av sig självt. Man kan med en sådan vädur nå en stighöjd intill 6 à 7 ggr den tillgängliga fallhöjden, Vädurspumpen anses ha uppfunnits på 1700talet och tillskrivs vanligen Joseph Michel Montgolfier (17401810)”. Från Svensk Uppslagsbok 1962. Figur 3. Visar schematiskt skillnaderna mellan de tre cirkulationsmodellerna som diskuteras. I Guytons modell utgör höger förmak en motståndsregulator (femkanten), men den drivande kraften ligger i hjärtmuskeln (power source). Vänsterkammarmodellen ser hjärtat enbart som den drivande kraften, medan ”biological model” förlägger den drivande kraften i kroppens och lungornas kapillärer, medan hjärtat har funktionen som motståndsregulator. Från ref. 3.

”Ett sätt att se på cirkulationen är att likna hjärtat vid en fors. Floden som rinner snabbt i början grenar ut sig allt mer, rinner långsammare och blir nästan stillastående i ett stort delta, som bildar en sankmark (motsvarar kapillärbädden)”. Foto: Tord Amré

Jag skriver den här artikeln för att uppmärksamma alla intresserade på en utmärkt föreläsning av Branko Furst, som finns på YouTube5. Sök på hans namn. Föreläsningen gavs på ett webinarium ordnat av Creative Folkstone Triennal 2021 under namnet The Plot. Furst ger en utomordentlig historisk återblick som bakgrund och inleder med tre kliniska exempel där det är omöjligt att förklara förhållandena om man betraktar hjärtat som en tryckpump. Figur 3 visar schematiskt skillnaderna i de tre cirkulationsmodeller han diskuterar. Googla gärna också på ”ram pump” för att se hur moderna vädurspumpar är konstruerade och fungerar.

GUNNAR NYBERG

Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER

1. Nyberg G. Hur mottogs Harveys tes om blodcirkulationen av samtiden? Gäller den ännu? Med Access 2018;7:32-35. 2. Hales, Stephen. Statical essays: containing Hemastaticks; or, an account of some hydraulick and hydrostatical experiments made on the blood and blood-vessels of animals, also an account of some experiments on stones in the kidney and bladder; with an enquiry into the nature of those anomalous concretions. printed for W. Innys and R. Manby, at the West-End of

St. Paul’s; and T. Woodward, at the Jalf Moon between the Temple-Gates, Fleetstreet. MDCCXXXIII. Read at a meeting of the

Council of the Royal Society, Feb. 28, 1733. 3. Furst, Branko. The Heart and Circulation. An Integrative Model. 2nd ed. Springer Nature Switzerland 2020. ISBN 978-3-03025061-4. (eBook 978-3-030-25062-1). 4. Nyberg G. Hjärtat är en tryckpump som driver blodet genom cirkulationen – det vet väl alla? Med Access 2017;8/9:6-11. 5. Circulation revisited: the Circulation of Blood. Lecture by Branko Furst at the Creative Folkstone Triennal 2021. YouTube, ”The Plot”.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa”

Av Lars Wilsson.

Antal ex Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö