DEBATT
Den onämnbara modersrollen I samband med förberedelserna för stortingsvalet i Norge publicerades den 20 augusti en artikel i Dagsavisen, ”AP mobiliserar till kvinnokamp”. Den två-sidiga artikeln listade partiets 10 löften för kvinnors hälsa. Denna artikel kommenterades den 2 september av två psykiater och psykoanalytiker; Solveig Bugge Lande och Bjørn Lande. De skrev under rubriken ”Den onämnbara modersrollen” (Den unevnelige morsrollen).
Det mest intressanta med översikten är det som inte nämns: Vi har speciellt lagt märke till att de kroppsliga och psykologiska påfrestningar som kvinnokroppen utsätts för under graviditet, födelser och amning helt har förbigåtts! Speciellt påfallande och oroväckande är att det inte nämns något om det lilla barnets behov av att få möta en rimligt praktisk kompetens och psykologiskt tillgänglig mamma, en mor som har överskottskrafter nog för att kunna ingå i, uppehålla och glädja sig åt det tidiga finstämda samspelet med barnet. Här bör mamman kunna känna sig in i barnets behov. Kvaliteten i relationen mellan mor och barn är helt väsentlig för barnets senare utveckling. Genom detta nära förhållandet mellan två individer, personer, kommer det för barnet att skapas en upplevelse av trygghet som under normala förhållanden fortlever under livets lopp. Barnet utvecklar det vi talar om som en trygg anknytning. Under senare år har vi fått en bättre förståelse för vikten av en sådan anknytning som främjar barnets psykiska hälsa. I samspelet med mamman utvecklas barnets förmåga att förstå både sitt eget och moderns sinnestillstånd. Detta är grunden för att man som vuxen skall kunna förstå sig själv i samspel med andra och därmed kunna ingå i nära, ömsesidiga, respektfulla och ansvarsfulla relationer till andra människor. Det är alltså bl.a. förmågan till empati och stabilitet i nära förhållanden som grundläggs i dessa 2-3 första levnadsåren. Trygg anknytning även till pappan
En trygg anknytning till mamman banar väg för en trygg anknytning även till pappan lite senare under småbarnstiden. Pappans viktiga uppgift i denna tidiga period är att värna mamma-barn-relationen med den praktiska och emotionella omsorg han oftast representerar. En trygg anknytning till båda föräldrarna kommer senare i livet att ge motståndskraft, resiliens, mot utvecklingen av nervösa besvär, och stärker förmågan till samspel i familj, skola och arbetsliv. Genom det senaste decenniets utveckling inom neurovetenskapen har insikten vuxit om hur erfarenheter under dessa tidiga barnaår påverkar hjärnans utveckling och personligheten. Valet angående föräldraledighet, kontantstöd och andra omsorgsbestämmelser för småbarnsfamiljer måste ha som utgångspunkt barnets behov av att en sådan trygg
Foto: canstockphoto
anknytning till mamman och att just denna relation får vara den primära under de första åren av livet. Avbrott i relationen, eller bekymmer med anknytningen i dessa tidiga år kan väcka rädsla och ångest hos både mor och barn. Om rädslan för separation inte erkännes eller åtgärdas kan det bidra till att barnet utvecklar mer otrygga anknytningsalternativ och blir ängslig och mer sårbar, psykiskt likväl som fysiskt. I ett kvinnoperspektiv vill vi understryka att offentliga bestämmelser måste tillvarata mammans möjligheter att ägna tid och uppmärksamhet åt detta tidiga, viktiga och skapande samspel. Att mamman går tillbaka till heltidsarbete och låter pappan överta sin plats kan innebära en stor utmaning för barnet. Ett sådant byte av positioner måste komma först när föräldrarna och barnet är mogna för det. Förskoleplacering för ettåringar innebär, som vi ser det, en påfrestning som i alla fall inte alla barn mår bra av. För alla som vill sätta sig in i dessa ämnen rekommenderar vi läsning av den engelska psykoanalytikern Sue Gerharts nya bok ”Kärlekens roll: hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna”. (På norska: «Den viktige kjærligheten. Hvordan følelser former barnets hjerne») Boken rekommenderas till både föräldrar och fackfolk inom området. Inte minst bör den läsas av dem som har makt att bestämma och besluta. SOLVEIG BUGGE LANDE Psykiater och psykoanalytiker. BJØRN LANDE Psykiater och psykoanalytiker. (Översatt från. norska av Annica Dahlström)
#7 2021
53
