Meetings International #66, okt/nov 2016 (Swedish)

No. 66 Okt/Nov 2016 €19 / 165 SEK

SOFIA FALK en organisatorisk hacker Mångfald och inkludering utvecklar företagets intelligens EN KORKAD KANELBULLE VI GER OSS INTE DOPAMINDUSCH SKAPA TALANG KELLERMAN

Unforgettable you can leave the islands, but never forget them

visitfaroeislands.com

visitfaroeislands.com

business

uninterrupted

everything seems simpler at a distance, like your new strategy.

Vi tror att varumärken som skapar upplevelser man minns, är varumärken som lyckas.

Vi tror också att goda relationer börjar med att man möts. Kom gärna förbi på ett av våra kontor så berättar vi mer.

Vi ses!

STOCKHOLM / GÖTEBORG / MALMÖ / OSLO

How do you achieve your organizational goal of tomorrow, today?

Discover how we harness the power of community to improve your organizational results by visiting us online:

www.mci-group.com

Riga International Airport – Leading the Baltics!

Riga International Airport is the leading airport in the Baltic States and the key air traffic centre in this region providing regular passenger traffic, cargo and mail transport on civil aviation aircrafts with destinations in the cities of the European and non-European countries across the globe.

Riga International Airport provides both aviation (aircraft, passenger and cargo service), and non-aviation services (lease of premises and territory, parking, VIP centre services etc.). The airport serves full-service as well as low fare airlines.

On the first half of 2016, the number or passengers served by the airport, has grown by 6.3 %, number of flights has grown by 2.1 %, whereas, the volume of handled cargoes has increased by 9.8 %, in comparison with the first half of 2015. Besides, there has been a steep growth of transfer passengers, showing increase by 18.4 % (transfer passengers reaching 27 % of all the passengers handled).

TOP 10 of the most popular destinations within the last five years includes such Scandinavian cities as Oslo, Helsinki, Stockholm and Copenhagen.

Within the last five years (2011–2015), 21.9 % of all the passengers served by Riga International Airport have travelled to the Scandinavian countries, i.e., Norway – 7.5 %, Finland – 6.6 %, Sweden – 4.2 % and Denmark – 3.6 %.

During the first 8 months of 2016, 1.6 million passengers have flown between the Scandinavian countries and the Baltic States, with 45 % being the passengers served by Riga International Airport. Most of the passengers have travelled to the capital of Norway – Oslo (27 %) and the capital of Finland – Helsinki (25 %).

ADVERT

Among the Scandinavian countries, the highest growth has been seen by the Norwegian city Trondheim: +51.2 % and Stavanger: +27.0 %, comparing the data of 2011 and 2015. In comparison with 2015, growth in the number of passengers has been observed this year also in relation to other Scandinavian cities: Stockholm +10.3 % and Helsinki +5.3 %. Overall, growth in number of the passengers flying to/from Norway has grown by +3.4 %, with the highest growth among the Scandinavian countries shown

by Denmark +10.9 %.

During the first 8 months of 2016, 52 % of the passengers travelling to/from the Scandinavian were carried by the national airline airBaltic, 20 % by Norwegian airline and 10 % by Finnair.

From the summer season of 2015, SAS Scandinavian Airlines has resumed operation of air traffic between Riga and Stockholm, providing 17 flights between those two cities weekly in the summer season of 2016.

Overall, Riga International Airport provides on average 167 regular flights to the Scandinavian countries weekly in the summer season of 2016 (52 to Finland, 46 to Sweden, 39 to Norway, 30 to Denmark).

On the first half of 2016, number of the transit/transfer passengers to/from the Scandinavian countries accounted for 29.1 % of the total number of the passengers travelling to/from the Scandinavian countries.

In 2016, several airlines have increased number of flights to various destinations in the Scandinavian countries. In the winter season of 2016, Finnair increased the number of flights to Finland – from 17 to 19 weekly, while AirBaltic increased the number of flights to Denmark: from 22 to 26 weekly, and to Sweden: from 23 to 26 flights weekly. Whereas, the low fare airline Wizz Air has doubled the number of operated flights to Norway to 8 flights weekly.

Keflavik

New York

Trondheim

Bergen

Oslo

Stavanger

Turku Stockholm

Billund Copenhagen Glasgow Leeds Hamburg Manchester Doncaster Liverpool Bremen Dublin East Midlands Amsterdam Berlin Eindhoven Dortmund London Dusseldorf Brussels Cologne Prague Frankfurt Munich

Paris

Zurich Milan Nice

Barcelona Palma de Mallorca

Tenerife

Olbia

Palanga

Helsinki Tallinn

79

St. Petersburg

Riga

Moscow

Vilnius

destinations

Minsk Warsaw Kiev

Vienna

Tashkent

Budapest

Venice Rijeka Rimini Dubrovnik

Rome

Corfu

Thessaloniki Athens

Malta

Tbilisi

Burgas Istanbul

Heraklion

Baku

Antalya Rhodes

Larnaca Tel Aviv

Hurghada

There are 20 airlines operating at Riga Airport and they offer direct flights to 69 destinations in the winter and 79 in the summer season.

SAS has announced a new service on Copenhagen–Riga route from summer 2017 with 12 flights per week and airBaltic will start flights to three new destinations in Scandinavia: Gothenburg, Tampere and Stavanger.

Riga International Airport offers purchase of various additional services for the passengers. For example, Fast Track security check voucher.

With this voucher, a passenger can pass the security check at the Fast Track security checkpoint bypassing the queue. A voucher can be bought any time prior to departure at “Welcome to Riga!” office for €10. The voucher can be used only once with a valid boarding pass.

Riga International Airport takes care also of a special reception and serving of VIP guests. The centre is located next to the airport terminal – away from the usual airport's daily turmoil and activity, thus allowing for full enjoyment of the offered exclusivity. The centre allows the guests to enjoy comfort, individual attitude and tasteful interior which welcomes guests at the VIP Centre.

rooms for business talks distinguishing from each other by the refined style and atmosphere. Riga International Airport VIP Centre offers lounges at the Schengen area and non-Schengen area.

• Conference room – 88 sq. m, max capacity – 60 persons • November – 66 sq. m, 11 seats, meeting table for 12 persons • Tango – 53 sq. m, 15 seats • Juliet – 45 sq. m, 14 seats • Romeo – 28 sq. m, 11 seats • Oscar – 20 sq. m, 6 seats

Services of the VIP Service include execution of travelling documents, individual seeing-off and meeting, registration and receipt of the luggage, limousine service to and from the aircraft, individual waiting rooms, free parking for the period of service, Wi-Fi, TV, press, free access to VIP terminal, Minibar services, refined offer of alcoholic drinks and possibility to order warm meals and snacks. VIP Centre offers to buy exclusive client cards – VIP Platinum, VIP Gold and VIP Gold+.

Passengers at Riga International Airport main terminal also can use a Business Lounge which is serviced by TAV Operation Services Latvia.

For the purposes of organization of conferences, business meetings and presentations, the VIP Centre offers a conference room and 5 various

Application for VIP Service is available by e-mail, phone or filling the form at the airport homepage: E-mail: VIP@riga-airport.com Phone: +371 67207132 Mobile: +371 20220059 Electronic application form is available on: www.riga-airport.com

RIX provides “Meet & Assist service” for groups as well as individuals. This service will make group attendants feel specially welcome upon arrival to Riga. RIX can take care of welcoming of the passengers up to full passenger handling, including baggage transportation to buses or cars in the parking area.

For more detailed info contact Handling@riga-airport.com

ADVERT

Orbit period 55 hours

Earth at Arrival

Mars at Arrival

Earth at Launch Hope Spacecraft Trajectory

13–20 mins Signals decay

Mars orbit Insertion Altitude of science orbit 22,000–44,000 km elliptical

Mars at Launch

Cruising speed 126,000 km/h

200 Days Cruising distance from Earth to Mars 600 million kilometers

Launch speed 39,600 km/h

Hope Spacecraft decelerates to 14,000 km/h

Unfolding panels to recharge

Hope Spacecraft uses star trackers to navigate

UAE takes first step to Mars mission Aims to be among the top countries in space industry

T

he United Arab Emirates's mission is expected to reach Mars in 2021, the programme is the first by an Arab, Islamic country, and it will be executed by the UAE Space Agency with support from international partners.

The UAE entered the global race to explore outer space in July 2014 when The President, His Highness Shaikh Khalifa bin Zayed Al Nahyan, unveiled the space agency and announced plans to launch a scientific voyage of discovery to the red planet by 2021.

These announcements mark a turning point in the country's development establishing space technology as a new drive for diversified economic growth.

The Mars mission will enrich Emirati capabilities as well as increasing human knowledge about space exploration and distant planets. The probe will take nine months to make the journey to Mars.

By this the UAE will be one of only nine countries with ambitions for Mars. The mission is scheduled to arrive in 2021 to coincide with the 50th anniversary of the establishment of the UAE. The UAE Space Agency reports to the Cabinet and enjoys financial and administrative independence. It is responsible for organising, supervising and managing the nation's space sector as well as ADVERTORIAL

supporting its contribution to the national economy. The agency works to raise awareness about the importance of space technologies, enhance national capabilities and encourage peaceful application of space research.

UAE's investments in space technologies has already exceeded Dh20billion, including satellite data and TV broadcast company Al Yah Satellite Communications, mobile satellite communication company Thuraya Satellite Telecommunications and Earth mapping and observation system Dubai Sat. Globally, space technologies are becoming increasingly important to the security and economy of nations, in many cases backed by massive national programmes and establishments. The sector forms an integral part of telecommunications, navigation, broadcasting and climatology.

In the UAE Science, Technology and Innovation Policy, Space is identified as one of seven key industry sectors transforming Dubai and the UAE into a world class knowledge society.

Find out more on www.dubaibusinessevents.com

Riga offers wide range of services The capital of Latvia is located within a short distance from Sweden. Riga International airport is well connected to Stockholm Arlanda airport with up to 46 weekly flights operated by SAS, Air Baltic and Norwegian. As well as there are more than 80 destinations with over 300 weekly flights from all other main European airports. Riga International airport is allocated just 9 km from the city center and reachable within 15 minutes short transfer.

Riga, the capital of Latvia, is ideally located between its Baltic and Scandinavian neighbours. And with over 800 years of history, Riga offers an enriching historical cultural heritage with vivid incentives programs possibilities. In terms of meeting and event venues, the city prides itself on a blend of historical meeting halls and modern conference venues. With over 80 hotels and a total of 13,000 beds available, Riga is fully capable of hosting large congresses, conferences and official delegations. Over the next two years more than hotel rooms will be added to an already respectable accommodation figure, including dozens of conference rooms and professional multi-purpose meeting venues.

ADVERTORIAL

To name only a few: Mercure Riga Center Hotel, Metropole Riga Hotel, Wellton Valnu Hotel, Pulman Riga Old Town Hotel and many others. It's important to mention that all hotels and venues in Riga offer free Wi-Fi internet, a requirement for all hotels in the capital.

Number of hotels have Green Key certificates, which perfectly suits the needs of associations, conferences and planners. These include the modern Radisson Blu Hotel Latvia and Radisson Blu Daugava Hotel.

Affordable and service-oriented Whether you’re traveling in a small incentive group or large conference delegation, the cost–benefit nexus plays an important role.

Riga is providing very high value-for-money and good customer service and well trained personnel. Riga famous not only for its rich history and culture, but also – when it comes to hospitality – for its efficiency and service sector. Riga's well-trained employees are famous for being delicate and discreet, as well as friendly and welcoming.

© RTDB/Meet Riga © Riga Motor Museum © Radisson Blu Hotel Latvija

Finding new safe and more affordable destinations has become one of the highest priorities in the meeting industry.

photos

What do meeting organizers and planners look for in a destination?

In addition to the above-mentioned wide variety of hotels, Riga also boasts a number of great meeting venues. Among them we note the Great Guild House dating back to the 14th century, or the one-of-a-kind Riga Latvian Society House. Or shall it be brand new National Library of Latvia, which is made of steel and glass and with a distinctly contemporary feel. As for pre- or post-conference activities, you will be almost dizzy with choice. Riga has a rich, 800-year historical heritage that combines influences from Germany, Sweden and Russia. And while you’re at it, don’t forget to try some modern Latvian cuisine, which offers a great variety of flavors to tickle your taste buds and uses fresh ingredients grown near by as much as possible. Another example of how sustainable Latvia can be.

Meet Riga is the city's official convention bureau. Our partners include all major hotels, conference and event venues, destination management companies, professional congress organizers, meeting and incentive agencies, the commercial airline Air Baltic, chartered bus and car rental companies and many others. At Meet Riga, we believe provide excellent services for international travel planners, meeting planners and media representatives.

Meet Riga offers you a full range of services to help plan your next event. We’ll give you inspiring ideas and advice for your meeting itself and for your post-meeting activities.

For further information visit www.meetriga.com/en

A unique combination of Nordic attitudes mixed with historical beauty and affordable living makes Riga unique.

ADVERTORIAL

Free Free Free Free to Free to Free to Free to Free to Free to Free to Free totototo 33Days 3Days 3Days 3Days 3Days 3Days 3 •Days 3 •8Days 3 •8Days 3 •Streams 8Days •Streams 8Days •Streams 8•Streams 8•Streams 8•Streams 8•Streams 8•Streams 8Streams 8•Streams •80+ Streams •80+ 3 •80+ •80+ •80+ Education •80+ Education •80+ Education •80+ Education •80+ Education •80+ Education 80+ Education Education Education Education Education sessions sessions sessions sessions sessions sessions D sessions sessions sessions sessions sessions a attend attend attend attend attend attend attend attend attend attend attend

Feed Feed Feed Feed Feed Feed Feed Feed Feed Feed Feed your your your your your your your your your your your mind mind mind mind mind mind mind mind mind mind mind F 08 08 08 08 08 08 08 08 08 08 08 ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION ASSOCIATION SPECIAL SPECIAL SPECIAL SPECIAL SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS SPECIAL FOCUS FOCUS FOCUS FOCUS FOCUS

07 07 07 07 07 07 07 07 07 07 07

AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY AGENCY

06 06 06 06 06 06 06 06 06 06 06

SP 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE HEALTHCARE

AG E

02 02 02 02 02 02 02 02 02 02 02 PAPAPAPAPAPAPAPAPAPAPA

0

03 03 03 03 03 03 03 03 03 03 03 CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE CORPORATE

05 05 05 05 05 05 05 05 05 05 05 MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING MEETING DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN DESIGN

04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY TECHNOLOGY

Feed Feed Feed Feed your Feed your Feed your Feed mind your Feed mind your Feed mind your Feed mind your by Feed mind your by mind your choosing by mind your choosing by mind your choosing by mind choosing by mind choosing by mind choosing by from choosing by from choosing by from choosing by from over choosing from over choosing from over from 80 over from 80 over from 80 over free-to-attend from 80 free-to-attend over from 80 free-to-attend over 80 free-to-attend over 80 free-to-attend over 80 free-to-attend over 80 free-to-attend 80 free-to-attend 80 free-to-attend free-to-attend education free-to-attend education education education education education education sessions education sessions education sessions education sessions education sessions sessions sessions sessions sessions sessions sessions F across across across across across three across three three across three across days, three across days, three across days, three across days, all three days, all three days, delivered all three days, delivered all three days, delivered all days, delivered all days, delivered all days, delivered all delivered by all delivered by all leading delivered by all leading delivered by leading delivered by leading by leading by industry leading by industry leading by industry leading by industry leading by industry leading industry leading experts. industry experts. industry experts. industry experts. industry experts. industry experts. experts. experts. experts. experts. experts.

Global Global Global Global Global Suppliers Global Suppliers Suppliers Global Suppliers Global Suppliers Global Suppliers Global • Suppliers Global Unrivalled • Suppliers Unrivalled • Suppliers Unrivalled • Suppliers Unrivalled • Suppliers Unrivalled • Unrivalled • Unrivalled Education • Unrivalled Education • Unrivalled Education • Unrivalled Education • Unrivalled Education Education Education • Extensive Education • Extensive Education • Extensive Education • Extensive Education • Extensive • Extensive • Networking Extensive • Networking Extensive • Networking Extensive • Networking Extensive • Networking Extensive Networking Networking Networking Networking Networking Networking

www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com www.themeetingsshow.com

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com PUBLISHER Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com TEXT Lotta Giesenfeld Boman, Tommy Brotte,

No. 66

Okt/Nov 2016 In crisis is opportunity

Tomas Dalström, Roger Kellerman, Per Naroskin, Dan Persson, Kristian Persson, Robin Sharma, Atti Soenarso, Peter Svensson, Tomas Tranströmer FOTO Sara Appelgren, Erika Brice, Hjalmar Kyle, Yanan Li,

19 INTRO

Allting rapporteras, lite förklaras Atti Soenarso: Tänk om vi inbillar oss att vi hänger med.

20 OMVÄRLDSANALYS

Sari Lindvall, James Mahon, Magnus Malmberg,

Sofia Falk

Anna Ramstedt DESIGN KellermanDesign.com

Utvecklad smarthet och lönsamhet via mångfald och inkludering.

REDAKTIONELL A GL ÄDJESPRIDARE Bimo och hans

cello + Mika + Whistler + Anne Timberlake + Vancouver + Kuching + The Happy Reader PRENUMERATION Helår (sex utgåvor) 295 kronor

inklusive moms. Vid utlandsprenumeration tillkommer porto. KONTAKT Meetings International Publishing, P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden,

34 TOPOLOGI

Låt dig aldrig luras av en korkad kanelbulle Per Naroskin om att lära av årets Nobelpris i fysik.

44 MINDSET

Skapa talang Kristian Persson och Peter Svensson tror inte på att leta efter talang.

Editorial Office +46 8 612 42 20, Commercial Office +46 730 40 42 96, info@meetingsinternational.se, ­www.meetingsinternational.se TRYCKERI Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001 PAPPER Arctic Paper Munken Lynx 240/100 gram. FSC-märkt papper.

Cert. No. SGS-COC-1693 T YPSNIT T Adobe: Berthold Akzidenz Grotesk, DS Type: Leitura Display, Hoefler & Frere-Jones: Chronicle Text,

55 INTERMISSION

Klangen säger att friheten finns Världsberömde poeten Tomas Tranströmer.

56 ORGANISATIONENS INTELLIGENS

Att koordinera relationer handlar i högsta grad om möten Per Hörberg om att lära sig möta sig själv.

Chronicle Display, Knockout ISSN 1651-9663

67 SHARMA

How Business Titans Do It Mastery Session.

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

70 HJÄRNKOLL

Professor Lars Olsson Tomas Dalström om njutningsfulla dopaminduschars betydelse.

78 KELLERMAN

Tillåt inte okunskapen vinna i Borås Beslutet om ett nytt kongresshus kan rivas upp.

Meetings International stödjer ICCA, MPI och Site.

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.

 instagram @meetingsinternational

9

TH NEW EUROPE EXHIBITION FOR MEETINGS, EVENTS & INCENTIVE TRAVEL

Explore the emerging destinations of Europe over a cup of coffee

THE BOUTIQUE MEETINGS MARKET IS BACK AND THIS TIME IT’S PERSONAL Once you’ve seen what CONVENTA can do for you in two days you’ll never want aything else.

WWW.CONVENTA.INFO

18 - 19 JANUARY 2017, Ljubljana—Slovenia

INTRO | 19

Allting rapporteras, LITE FÖRKLARAS I den brittiska tidningen Independent läser vi att Helen Boaden, en av Englands mest meriterade journalister, har sagt upp sig efter att ha arbetat i 34 år för BBC. I tio år var hon chef för BBC News, därefter jobbade hon som chef för BBC Radio. Varför hon sa upp sig? Hon tror inte längre på dagens journalistik.

Det är många personer som kritiserar media, ofta med undertonen att det var bättre förr. Och vems är felet att ytligheten breder ut sig – jo, internet. Men Helen Boaden har en annan infallsvinkel. I sitt långa avskedsmejl betonar hon de förbättringar som den digitala teknologin har fört med sig.

Idag kan journalister rapportera från alla delar av världen. Det är lätt att komma över information, det går snabbt, är relativt enkelt och inte är det dyrt heller. En värld utan internet är det få personer som vill ha tillbaka.

Problemet, menar Helen Boaden, är att nyhetsrapporteringen som dominerar journalistiken beskriver händelser i fragment eller små delar.

Vi får inte ta del av hela bilden, utan får bara fragment av en händelse, det gäller särskilt inom tv-nyheter. Vilket innebär att vi får en sämre förståelse för vad som egentligen händer. Det är

som hon skriver: ”Allting rapporteras, men väldigt lite förklaras. Gör vi i media idag tillräckligt för att förklara och utforska? Eller är vi för upptagna för att gå vidare till nästa nyhet?”

Tänk om det är så att vi tror att vi kan ta hand om information från det ständiga flödet av nyheter, vi inbillar oss att vi hänger med. Men studier visar att uppdelningen av saker och ting försvårar komplext tänkande, och att vår kreativa förmåga sjunker.

Helen Boadens slutsats är att journalister inte bara måste tänka snabbt.

I dagens snabba värld måste man mer än någonsin förr också komma ihåg att tänka långsamt. ”In a world of fast är det viktigt att tala sig varm för ”the virtues of slow”.

För trettio år sedan i Italien grundade Carlo Petrini rörelsen Slow Food som en motkraft till den ökande snabbheten i livsmedelsindustrin.

I flera decennier har människor uppmuntrats till snabb tillagning av halvfabrikat i mikrovågsugn. Men hur näringsrik är snabbmat egentligen?

Undersökningar som gjordes visade sig att snabbhet har en fatal baksida.

Den insikten behöver nå inte bara journalistiken.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 30 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto Magnus Malmberg

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

20 | COVER STORY 20 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

S

RUNNING HEADER | 21

TEXT

Atti Soenarso FOTO

Sara Appelgren

FA L K

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

22 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

OMVÄRLDSANALYS | 23

Sofia Falks företag We Are The Story Doers bearbetar och skriver om processer och rutiner som inte är uppdaterade när det gäller mångfald och inkludering.

– Vi gör det genom att exponera de naturligt partiska perspektiven och preferenserna som hindrar företagen från att uppnå sin bästa operativa effekt när det gäller den framtid som de ska arbeta i. Vi gör det möjligt att utveckla företagets intelligens så att det spelar roll för resultatet på sista raden, säger Sofia Falk.

När The Society for Human Resourse Management frågade flera organisationer om mångfald finns med på listan över prioriteringar, svarade en fjärdedel ”ja”.

Femtioen procent av de tillfrågade organisationerna fokuserade enbart på mångfald för att de absolut var tvungna att följa reglerna. Femtiofyra procent saknade en tjänst i företaget för mångfald och inkludering, och i de fall det förekom bestod den av frivilliga personer. Mångfald fanns inte heller med som en post i budgeten.

Den sista punkten – uppföljningen – är kanske den viktigaste.

Trots att majoriteten av de tillfrågade (68 procent) på ett eller annat sätt genomförde mätningar för intern mångfald, var det bara tio procent som svarade att de anpassat organisationens strategi enligt mätningar och feedback.

Inkludering är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, och en fråga som många av dagens ledare tänker allt mer ofta på. Företagsvärlden blir allt mer internationell, vilket innebär att allt fler bolag måste lära sig att ta hand om och att ta del av olika kulturer.

Det handlar inte bara om att företagen måste få fler medarbetare, utan även att de som kommer till bolaget måste få en möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation.

Det handlar om utveckling och 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

24 | OMVÄRLDSANALYS

” Hur hittar ni kvinnor till ledningsjobben?”

tillväxt. Mångfald krävs för att företag ska kunna växa. Då behöver bolaget känna sin marknad genom bland annat bättre omvärldsanalys. Det blir även en självklarhet att arbeta med människor som kommer från olika bakgrunder eftersom det innebär en bredare kunskapsbas.

För att företag ska kunna växa handlar det om att attrahera personer med rätt kompetens. Etnicitet, religion, sexuell läggning eller kön spelar ingen roll. Man skulle rent av kunna säga: Ingen inkludering utan mångfald.

Uttrycket jämställdhet förknippas ofta med kvinnor, och mångfald kopplas ihop med etnicitet och nationalitet. Det felet görs i många företag, men då missar man att mångfald är så mycket mer. Det handlar bland annat om livserfarenhet, arbetslivserfarenhet, förmåga, attityd, fritidsintressen, socioekonomisk bakgrund, personlighet och värderingar.

För Sofia Falk handlar mångfald om en stor mängd av perspektiv, erfarenheter och preferenser. Med det resonemanget säger det sig självt varför vi tjänar på det, menar hon. Har vi gått i samma skolor, har samma hobby, är vana vid att fatta beslut på samma sätt, har ett likadant perspektiv på hur världen ser ut, vad som är normalt, vad som menas med MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

kompetens, vad som är goda prestationer …

– Har alla samma utgångspunkt är det väldigt liten sannolikhet att nå, förstå och relatera till en diversifierad kundgrupp, att ha en bred och flexibel definition kring vad exempelvis talang är, och att leta efter dem så att de vill jobba hos oss.

– Men också att ha en förmåga att sätta ihop högpresterande team som gör att vi hinner anpassa oss efter den snabbt föränderliga omvärld vi lever i.

Idag ser vi ett överskott av företag som anställer människor som har likartade utbildningar, har jobbat med liknande saker och idéer, producerar snarlika produkter till likadana priser och kvalitet. Och det sker samtidigt som världen vi lever i blir allt mer global och diversifierad.

– Men mångfald ger oss ingenting om vi inte inkluderar mångfalden av erfarenheter, perspektiv och preferenser i vårt agendasättande, våra beslutsprocesser etcetera. Det är lite som att bjuda in folk till festen, men inte bjuda upp till dans. Det innebär ju att gästerna sticker innan festen är över.

Vinst, omsättning, marknadsandelar, att vara attraktiv som arbetsgivare, en effektivare beslutsprocess, mer korrekt kundanalys, mer felfri innovations- och produkt/

RUNNING HEADER | 25

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

26 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

OMVÄRLDSANALYS | 27

”Samtliga av hennes många fina resultat kallades för tur”

tjänsteutvecklingsprocess, högre engagemang, högre lojalitet, mer cashflow per medarbetare, bättre samarbete i grupper, högre välmående, mindre sjuknärvaro …

Det är helt enkelt allt bra som ett företag behöver för att vara konkurrenskraftigt.

– Företagen vet och fattar det. Det är inte mer bevis för att blandade arbetsgrupper och en inkluderande kultur som behövs. Det handlar om att börja agera och skapa förutsättningar i företagens processer, rutiner och ledarskap för att attrahera och rekrytera en diversifierad medarbetarstyrka och låta deras idéer bidra till affären.

Sofia Falk har jobbat med mångfaldsfrågor i tio år, och säger att det är utifrån det perspektivet hon svarar.

Idag är företag och organisationer generellt ganska bra på att få med ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv – på papperet.

– Det finns nog inget bolag som inte har en plan, några fina ord i någon flashig vision och ett konsumentprisindex som handlar om head count av den ’synliga’ mångfalden på chefspositioner. Det fanns inte alls i samma utsträckning år 2008. Att säga att man arbetar med mångfald idag är lika självklart som att påstå att

man jobbar med hållbarhet utifrån en miljömässig synpunkt.

Hon konstaterar vidare att företagen har insett att det inte handlar om politiskt korrekta mål med nätverksträffar och speciella ledarskapsprogram för ”underrepresenterade” grupper. Att försöka ”fixa till” och ”rusta” de individer som inte i tillräckligt stor utsträckning återfinns på operativa och i beslutsfattande positioner.

– De börjar förstå att det handlar om att vi måste hacka våra företagssystem, uppgradera våra processer och rutiner och revitalisera vårt dagliga ledarskap för att åstadkomma den förändring som krävs. De förstår det för att de börjar märka av att de inte jobbar med det på sista raden, och att de inte hittar talanger i samma utsträckning som tidigare.

– För tio år sen var det just fina ord på ett papper. Idag är företag enormt måna om att hitta lösningar.

I grunden arbetar Sofia Falks företag med organisationsutveckling, och hon har jobbat med de här frågorna sedan 2008. Kunderna finns bland banker, advokatbyråer, tung industri, högteknologiföretag och bolag som arbetar med konsumentvaror.

We Are The Story Doers samarbetar med över 50 företag som har

mellan 20 000 och 100 000 anställda och de i sin tur jobbar i fler än 100 länder runt om i världen.

Tillsammans med de anställda inom bolagen eller organisationerna arbetar Sofia Falks företag för att diversifiera utvecklingsprocesser med teamarbete för att kunderna ska lyckas ännu bättre i sin verksamhet.

Sofia Falk har en intressant, lite annorlunda bakgrund. Hon är född i Sverige, uppvuxen i Colombia och har utbildat sig i många delar av världen.

Hennes engagemang för mångfald, inkludering och jämställdhet kommer utav en frustration som började när hon som 20-åring gjorde sin militärtjänst på Försvarets Tolk- och Underrättelseskola i Stockholm.

Irritationen ökade under hennes underrättelsetjänstgöring i Kosovo och Bogotá där hon märkte att hon inte kunde vara sig själv och få utlopp för hundra procent av sin potential.

När hon fyra år senare fortsatte i det civila näringslivet som kris­ hanteringskonsult i hopp om att det skulle vara bättre, märkte hon att det såg precis likadant ut där. Även om det fanns fler kvinnor än i Försvarsmakten var cheferna män och chefsrollen var formad för att passa dem.

– Innan jag påbörjade min militärutbildning trodde jag att jag hade 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

28 | OMVÄRLDSANALYS

”Du kan inte veta något om riskhantering.

Du är ju en ung kvinna”

samma möjligheter att utföra den som unga män, att det skulle räcka med att jag var mig själv.

Hon berättar att utbildningens tre första månader handlade om ganska hård träning. Rekryterna kröp i smuts, hade närstridövningar och en dag genomförde de ett halvt maratonlopp. Inklusive ryggsäcken sprang hon loppet med 15 kilos utrustning och i händerna hade hon en automatpistol. Av 60 deltagare sprang hon i mål på topp tio. Då sa killen bredvid henne: ”Du är en sån lycklig flicka!

Och du hade en sån tur som kom i mål som nummer tio.”

– Tur? Jag hade just sprungit 21 kilometer, och som många vet är halvmaraton en tuff övning. Och med 15 kilo utrustning på ryggen lovar jag att det i alla fall är tungt. Och de sa att jag hade tur.

Ett annat exempel Sofia Falk beskriver är när hon var på skjutbanan. Hon sköt bättre än alla killar, och återigen fick hon höra: ”Vilken tur du har!”

– Vi var tre kvinnor bland 60 män. Klart att vi påverkades av vår omgivning.

Sofia Falk bytte taktik. Hon försökte att ändra sitt beteende genom att börja gå och prata som de manliga deltagarna. Men för dem var hon fortfarande en ung kvinna, och samtliga MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

av hennes många fina resultat kal�lades för tur. Det var inte förrän hon började arbeta som militär omvärldsanalytiker i det svenska försvaret i Kosovo som hon på allvar fick veta och förstå vad det innebär att vara kvinna i militära sammanhang.

– Jag arbetade med de svenska männen, det vill säga mina kollegor, men de kunde inte relatera till de muslimska kvinnorna. I vår tjänst är ambitionen att samla in så mycket information som det bara går för att få så mycket analysmaterial som möjligt.

– När jag besökte kvinnorna började de att prata med mig eftersom jag är kvinna. De delade med sig av sina idéer, det var många nya bra kunskaper som vi kunde ta in i vårt arbete.

Vad som hände i Kosovo förändrade den svenska militärens förståelse för skillnaden mellan kunskapsinhämtande också ut ett genusperspektiv. Väpnade styrkor började förstå att det är bra att prata med många personer för att få det bästa perspektivet, och genom att inkludera de människor man vill ha viktig information ifrån.

Efter Kosovo lämnade Sofia Falk sin militära bana och började arbeta som risk managementkonsult. Hennes jobb var att hålla föreläsningar

och utbildningar inom risk- och krishantering för ledningsgrupper inom stor, tung svensk industri.

Som 24-åring gick hon in i ett mötesrum där hon mötte en grupp män, det var ledningsgruppen, men inte en enda kvinna. Hon började förbereda sig inför den kommande föreläsningen genom att ställa fram sin dator och göra ordning i rummet.

Då frågar en av männen: ”När kommer konsulten?”

– Det är jag, svarade Sofia Falk.

– Nej, nej … du kan inte veta något om riskhantering. Du är ju en ung kvinna, sa mannen.

– Jag berättade för dem vad jag hade gjort, men deras reaktion var nej, nej, nej.

– Människor som vi föreställer oss att den som vet något om risk och krishantering inte ser ut som du, avslutade mannen.

– I deras ögon var jag inte trovärdig.

Det Sofia Falk också lärde sig var att i det militära livet talade man mycket om operativ effekt. I den privata sektorn inte alls.

– Jag kunde inte fortsätta med det jobbet eftersom jag var kvinna.

Mina kunskaper, oavsett vilka de var, räknades inte in i den branschen. Jag kunde inte vara mig själv och missade hela min potential.

RUNNING HEADER | 29

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

30 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

OMVÄRLDSANALYS | 31

”Människor som vi föreställer oss att den som vet något om risk och krishantering inte ser ut som du”

Istället började hon att arbeta för ett kommunikationsföretag, och där var det fler kvinnor än män. Men det var ändå samma sak.

Alla processer och rutiner gjordes från ett enda perspektiv och det var utifrån en mans. Eller som Sofia Falk uttrycker det: – Även om de hade alla sina stora färdiga rutiner såg jag inte ut som ’en normal person’. Jag betedde mig inte som sådan och passade inte alls in i deras kriterier.

– Där blev jag arg. Skulle det faktiskt aldrig finnas någon förutsättning för att ta tillvara hela min potential därför att jag är kvinna?

Sofia Falk analyserade läget.

Tänkte att hon kanske skulle kunna arbeta med rekryteringar. Det var då hon började att träffa HR-människor i de största svenska företagen. Hon ställde frågor som: ”Hur hittar ni kvinnor till ledningsjobben?”

Det första svaret hon fick var: ”Vi kan inte hitta några kompetenta kvinnor.” Då ställde Sofia Falk motfrågan: ”Hur definierar du kompetens?”

– Fler av de personer jag träffade sa att de hade en jämställdhetsplan, men att de egentligen inte visste vem som var ansvarig för den, eller ens vad

det stod i den. Men vi har i alla fall en plan, sa de.

Det andra svaret på hon fick på frågan ”Hur hittar ni kvinnor till ledningsjobben?” löd: ”Vi har också ett internt nätverk för kvinnor i vårt företag. Vi samlar kvinnor kring en viktig fråga, och naturligtvis efter arbetstid eftersom vi inte kan använda dyrbar arbetstid till sådana frågor. Då träffas vi, dricker lite vin och kvinnorna får lära sig hur de kan skapa bättre förutsättningar för sig själva i arbetslivet. Kvinnorna måste sänka sina röster, veta hur man förhandlar, hur de ska bete sig och vad de ska ha på sig.”

Och, berättar Sofia Falk, så fick hon ett tredje svar, det så kallade Stora mentorframsteget. Det gick ut på att männen i de ledande befattningarna i företaget instruerade kvinnorna, som enligt Sofia Björk hade så hög potential, hur de skulle bete sig och hur de skulle klättra uppför stegen.

– Jag blev förvånad eftersom de gjorde det utifrån sitt eget köns perspektiv utan att se människorna de talade med.

Det var då Sofia Falk startade sitt första företag, Wiminvest, och gick ifrån ett i kön uppdelat näringsliv till

arbetet med att skapa mångfald och inkludering.

– För ett par år sedan visade det sig att det inte bara var etiketter det handlade om. Det handlade om personlighet. Om perspektiv. Om know how. Så vi bytte namn till Story Doers.

Sofia Falk pratar inte bara om mångfald i näringslivet och hur vi kan skapa det. Hon gör det. Hon är en organisatorisk hacker som ser näringslivet som sin lekplats.

Hon lär stora företag att hitta enkla och tillämpliga lösningar för att uppnå mångfald. Men hon visar också hur en ökad nivå av mångfald förbättrar beslutsfattandet, motiverar anställda och hittar kompetens som kan hjälpa företag att utvecklas och frodas.

Sitt första företag startade hon för att hon tröttnade på att det aldrig hände någonting. Säger att det finns många fantastiska kvinnliga nätverk, stora ambitioner, vacker retorik, men inga praktiska handlingar och få reella resultat.

– Vi har fortfarande inte lyckats med att skapa förutsättningar för att alla kvinnor ska kunna göra karriär på sina egna villkor och nå dit de har potential att nå.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

32 | OMVÄRLDSANALYS

Alldeles för ofta har kvinnlig kompetens, kunskap och talang inte tagits tillvara av bolag, menar hon.

– Därför fokuserar och satsar vi på kvinnliga talanger genom att få företag att tidigt lägga resurser på att kvinnor både ska vilja och kunna nå stjärnorna.

Det handlar om hur du väljer talanger till ditt företag eller till din organisation, personer som tillför

befinner vi oss i en tid präglad av humankapital, mångfald och inkludering. Konceptet för alla idag är att vara hållbar i alla aspekter, vilket befäster det faktum att din verksamhet handlar om dina medarbetare. Att se till att alla i teamet kan prestera sitt bästa är mer än bara en bra sak att göra.

– Du står och faller med de frågorna. Du ska utveckla samtliga i

”Jag berättade för dem vad jag hade gjort, men deras reaktion var nej, nej, nej” något nytt till verksamheten. Men även hur du interagerar med dina kunder på ett sätt som hjälper dig att relatera och verkligen få kontakt med dem. Det handlar om hur du utvecklar dina produkter och tjänster för att fånga en ny marknad eller få marknadsandelar. Men också hur du kommunicerar vem det är du vill ska köpa dina produkter eller tjänster.

– Allt det är betydelsefullt för den nedersta raden i din resultaträkning.

Efter att ha gjort den förändring du behöver för att hålla både relevans och lönsamhet, gäller det att gå ett steg längre genom att se till att dina smarta, spännande förändringar blir en del av hela företagets identitet.

Den vanligaste frågan Sofia Falk och hennes medarbetare får är ”Varför ska vår verksamhet också handla om mångfald och inkludering?”

Det snabba svaret är: Du ska inte.

Snarare bör du bry dig om alla dina medarbetare eftersom det är varken smart eller lönsamt att skilja ditt företags idé från dina anställdas utveckling.

Sofia Falk menar att hur vi än ser på saken i dagens företagsvärld MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

ditt team. När du förstår att utnyttja potentialen i mångfald och inkludering fungerar det som en katalysator för tillväxt.

– Sannolikheten är hög för att påverka din effektivitet, din produktivitet, företagets kvalitet, konkurrenskraft och marknadsandel. Det är en hög risk, men också en hög belöning i det projektet, och hur spännande är inte det?

Genom att titta på hur mångfald yttrar sig i näringslivet borde vi kanske förnya vårt språk om hur vi talar om mångfald.

När du googlar ”mångfald” får du se definitionen ”Kvalitet eller tillstånd att ha många olika former, typer, eller idéer”.

Men när uttrycket tillämpas på människor blir begreppet mångfald som exempel ofta en positionering av en grupp, till exempel vit, manlig, heterosexuell, som standard, och alla andra som ”övriga”. Det kanske är dags att införa ett mer holistiskt tänkande och synsätt?

– Vi är inte här för att berätta sagor. Det är de facto så att resultatet av vårt arbete faktiskt gör skillnad på

sista raden i din resultaträkning. Det tål att upprepas.

Hur ser då samarbetet med Sofia Falks företag ut? Hon förklarar att om du vill ha verklig förändring, då behöver du leta efter de saknade länkarna, kanske de smalare perspektiven och förklara att er out-of-date autopilot kanske inte är den bästa lösningen inför er framtid, och att det inte alltid känns riktigt bekvämt.

– Att jobba med oss skadar inte en enda del i ditt företag. Vi arbetar alltid med att se till att ditt företag kan svara på frågorna om framtiden innan den är här. Som en bonus får du mer stärkta och nöjda medarbetare.

Därför måste vi se till att du som företagsutvecklare är positiv till det här sättet att jobba. Vi menar, tills du verkligen är redo att ta steget.

Man skulle kunna förklara att tillvägagångssättet går ut på ”hjälp till självhjälp”. Det är alltså inte Sofia Falk och hennes konsulter som genomlyser bolaget, utan det är medarbetarna i det aktuella företaget som får rätt verktyg och kunskap.

– De är de bästa experterna i sin organisation, och vet vilka lösningar som krävs.

Möjligheterna att skapa ett företag som står för mångfald och inkludering är att ta reda på om organisationen är redo att gräva efter ny kunskap i en värld av just mångfald och inkludering. För ett bolag är det nödvändigt, och det börjar med ett möte med din ledningsgrupp för att se om de är angelägna att investera tid för en förändring.

– Om företaget inte köper idén att visualisera var bolagets framtid är verksamt, om de inte ser fördelarna genom att göra plats för medarbetarna med en uppsjö av perspektiv, preferenser och erfarenheter … ja, då stannar vi där. Annars går vi vidare och trycker på play-knappen.

RUNNING HEADER | 33

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

34 | TOPOLOGI

Per Naroskin är psykolog och psykoterapeut samt författare. Han har skrivit flera böcker och pjäser, samt är en efterfrågad föreläsare i ämnen som rör mänskliga möten, relationer och teknik. Han är även en av spanarna i Sveriges Radios kända program med samma namn. foto Hjalmar Kyle

Låt dig aldrig luras AV EN KORKAD KANELBULLE TEXT

Per Naroskin Vi lever i en tid av förbluffande händelser där saker och ting byter skepnad och spelreglerna ändras snabbare än vi hinner fatta.

Därför är det ingen slump att Nobelpriset i fysik handlar om fasövergångar, ett område som nu är på frammarsch, enligt Kungliga vetenskapsakademien. Jag saxar ur den ganska hänförda prismotiveringen: Årets pristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. Avgörande för de tre pristagarnas upptäckter var att de använde topologiska begrepp inom fysiken. Topologi är en gren av matematiken som beskriver egenskaper som förändras bara stegvis. Med den moderna topologin som verktyg kunde årets pristagare förbluffa experterna.

Deras pionjärarbeten har lett till att jakten på nya exotiska materiefaser nu pågår för fullt.

Så vackert, så sekulärt och så abstrakt. Så vill jag också kunna uttrycka mig!

För att göra det lite mer begripligt illustrerade professor Thors Hans Hansson topologin med tre bakverk: kanelbulle, bagel med ett hål och en MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

kringla med två hål. Det enda som räknas är antalet hål. Och det är antingen eller som gäller. Man kan inte ha ett bakverk med ett halvt hål.

Skillnader som man kan knåda om en kanelbulle, men om man för att den ska bli en bagel måste det till mer drastiska och radikala ändringar av spelreglerna.

Och för olika typer av materia gäller helt olika förutsättningar.

Gränsen mellan en kanelbulle och en kardemumma-dito är bara en smakfråga. Men skillnaden mellan en kardemummabulle och en bagel är avgörande. ”Materia som försätts i märkliga tillstånd”, skriver Vetenskapsakademin. Det gäller inte bara materia utan även i samhället och politiken.

Reglerna har ändrats. Inte bara lite.

Utan radikalt! Nya regler har plötsligt införts och de gamla är ogiltiga.

Plötsligt står man bara där och liksom: Vad hände? Man hamnar utanför spelplanen.

Tegelsten för tegelsten, steg för steg, har schackklubbens lokaler förvandlats till en kampsportsarena där allt är tillåtet. Hur patetisk framstår

man då inte när man står med asken med schackpjäser under armen mitt i boxningsringen.

Rättskaffens som en gammaldags liberal; klassens ordningsman står ensam kvar på skolgården och vädjar till förnuftet.

Det är så Hillary Clinton måste ha känt sig.

Donald Trump bryter mot alla tänkbara regler: för hur man debatterar, vad man kan påstå, ljuga om, förneka att man sagt det man precis sagt och med en makalös fräckhet bortförklara ett hot eller en förolämpning som sarkasm.

Att jämföra någon politiker med Hitler är alltid att skjuta över målet.

Alla mätarna slår upp på rött. Den ende som gjort det själv är förmodligen Rodrigo Duterte, Filippinernas president. Han jämförde sig med Hitler, med viss rätt; mannen som faktiskt blivit vald till president just för att han brutit mot alla regler när det gäller rättssäkerhet och brottsbekämpning.

Donald Trump är ingen Hitler.

Men när man läser beskrivningar av den tidiga Hitler så blir man

TOPOLOGI | 35

ändå kusligt berörd av likheterna mellan det groteska löjet och det skrämmande. Övergången är som i topologin: definitiv.

Pseudonymen Sebastian Haffner (som egentligen hette Raymund Pretzel) skulle ha fyllt 110 nästa år om han hade levat. Han är författaren till

Det är här topologin kommer in: Gränsen mellan pajas och monster är inte gradvis, den är stegvis. Det slår över. Underskatta aldrig jokern i leken. Man står där och tittar förfärat på och tänker vilken galning.

Och så är han plötsligt ordförande i elevrådet, rikskansler i Tyskland eller president i USA.

”Underskatta aldrig jokern i leken” En tysk mans historia mellan 1914 och 1933 (Geschichte eines Deutschen – Die Erinnerungen 1914–1933) som han skrev inifrån Tyskland redan i mitten av 1930-talet.

Sebastian Haffner beskriver hur Hitlers person i början mest varit ett handikapp för honom: ”… hallickfrisyren; den billiga elegansen, den wienska förstadsdialekten, det myckna och långvariga talandet överhuvudtaget, därtill epileptikerbeteendet, det vilda gestikulerandet, fradgan, den växelvis flackande och stirrande blicken. […] De flesta av dem som 1930 började jubla mot honom i Sportpalatset skulle förmodligen ha undvikit att ta emot eld av denne man på gatan. Ingen människa skulle ha blivit förvånad om denna varelse under sitt första tal blivit tagen i kragen av en polis och förflyttad till något ställe där man aldrig mer skulle se något av den och där den utan tvivel hörde hemma. När ingenting sådant hände, när människan tvärtom blev värre och värre, allt vansinnigare och mer monstruös och samtidigt bara blev alltmer berömd och oberäknelig, slog verkan om: Fascinationen inför monstret tog vid […]”

Ibland hör man att Trump borde byta taktik och bli mer statsmannamässig och ställa upp på reglerna för att bli trovärdig. Från hans perspektiv är det nog det dummaste han skulle kunna göra. Om man är tillräckligt udda kommer man inte att jämföras med de konventionella, de normala, med etablissemanget längre. Ingenting klibbar på Trump, allting klibbar på Clinton. Är man bara lite annorlunda kommer man att framstå som en loser i jämförelse med den som följer normerna. Men bryter man mot tillräckligt många regler så gäller helt nya. Som när man var liten och spelade spel: om någon hade fuskat lite grann, vänt på en tärning i smyg och ertappats så skulle han eller hon blivit utslängd och förödmjukad. Om någon dominant kamrat däremot skulle förnekat reglerna helt och skamlöst ändrat dem efter sina egna preferenser – då skulle han kanske kommit undan med det.

Haffner beskriver hur publiken inte kunde parera Hitlers våld mot spelreglerna. Han beskriver ”trögtänktheten hos dem som skulle tygla honom och som alltid ett ögonblick för sent begrep vad han egentligen

just hade sagt eller gjort, nämligen när han redan hade överskuggat det igen genom ett ännu vanvettigare uttalande.” Och hur åhörarna var ”ur stånd att fatta att den personifierade underjorden utmanade dem”.

Underjorden eller inte, men om man bryter tillräckligt mycket mot reglerna transformeras man: man går från sorglig typ till tyrann.

Det är inte så verkningsfullt att psykologer under ledning av William Doherty skrivit under ett manifest om att Trump är olämplig som kandidat. För det handlar inte om det, det är andra mekanismer som är verkningsfulla.

Trump är ingen Hitler, men det finns en likhet i att sätta sina egna regler och den lockelse som många tycks finna i själva revolten mot etablissemanget, utan att bry sig om hur fortsättningen blir.

Omvärlden kanske har börjat genomskåda Trump, men det finns många andra. Det dyker hela tiden upp nya. Antigay-talespersonen Andrew Bieszad har kommit fram till att orkanen Matthew var en syndaflod, ett straff för att det hållits Prideparader i bland annat Orlando.

Idag skakar vi på huvudet åt stolligheten, men i morgon kan vi vara tvungna att förhålla oss till den typen av galenskap och irrationella jakt på syndabockar.

Så lär av årets Nobelpris i fysik och av topologin: låt dig aldrig luras av en korkad kanelbulle. Den kan bli en brutal bagel med hål och sedan till alla experters förvåning: en grevéost!

Och så där håller det på tills bara hålen är kvar.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

36 | NÄTVERK 36 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

S

SM

RUNNING HEADER | 37

OL S S ON JA NS S ON

TEX T

Atti Soenarso

FOT O

Sara Appelgren

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

38 | NÄTVERK

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

NÄTVERK | 39

Sverige är ett framgångsrikt land när det gäller evenemang. Med ett rikt utbud av högkvalificerade arrangemang och upplevelser skapas arbetstillfällen, regional utveckling och mötesplatser.

Vasaloppet, Melodifestivalen, Bokmässan, Årets Kock och Sweden Rock är alla framstående exempel.

Nätverket Passionate About Events vill att den kompetens som finns runt om i landets olika evenemang ska tas tillvara, utvecklas och destilleras.

Inledningsvis handlar samarbetet om att via Instagram och andra sociala medier ge inspiration och samtidigt skapa nätverk för erfarenhetsutbyte. På sikt ska nätverket även kunna erbjuda föreläsningar och workshops.

– Vi vill skapa ett erfarenhetsutbyte över gränserna mellan alla som brinner för att skapa livskraftiga evenemang, säger Mikael Jansson som tillsammans med Sara Olsson tagit initiativet till nätverket.

– Tillsammans har vi upptäckt att vi genererar nya tankebanor och ingångar för att utveckla såväl

enskilda evenemang som branschen, säger Sara Olsson.

Mikael Jansson har arbetat med mässor och deras utveckling sedan 1980-talet både ur ett arrangörs- och utställarperspektiv. Han är verksam i det egna bolaget Fairlink och är svensk representant i olika internationella expertråd. Förutom att föreläsa och vara ledare för olika workshops är han författare, bland annat till storsäljaren ”Mässguru”.

Sara Olsson har en bakgrund som statsvetare, men började tidigt att jobba med festivaler och evenemang.

Bland annat har hon varit vd för Peace & Love samt vice vd för Palatset.

Därutöver har hon arbetat i styrelsen för ideella organisationer som Svenska Freds och Kvinna till Kvinna. Idag 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

40 | NÄTVERK

” Människor vill träffas och skapa speciella upplevelser, ett evenemang innehåller alla de komponenterna”

driver Sara Olsson ett eget konsultföretag inom bland annat utveckling och utbildning inom evenemang.

På frågan vad det är som händer när företrädare för olika event möts, utbyter kunskaper och erfarenheter blir svaret att det händer mycket både till innehåll och form, men även affärsmässigt.

– I­ kombination med att vi lever i en tid med utmaningar som integration, att få en levande landsbygd och att hitta nya mötesplatser ser vi evenemang som en viktig och rikstäckande resurs. Människor vill träffas och skapa speciella upplevelser, ett evenemang innehåller alla de komponenterna, säger Mikael Jansson.

Enligt Sara Olsson ser de en trend mot att evenemang korsbefruktas.

Det kan till exempel vara att festivaler kombineras med vetenskap och musik, idrottsevenemang med mässor och företagsevent med nycirkus.

– Genom vårt initiativ vill vi inleda ett mer strukturerat utbyte över gränser, evenemangsform och geografi, säger hon.

De anser att evenemang som verksamhetsgren har stor potential att bidra till utveckling, engagemang, tillväxt och expansion.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

Affärsområdet omfattar allt från mindre affärsmöten till festivaler med tiotusentals besökare, konserter, mässor och idrottsevenemang och är idag en miljardindustri.

Ett enda exempel är Vasaloppets vintervecka vilken beräknas inbringa en bra bit över 200 miljoner kronor i turismekonomiska intäkter.

Förutom besökarna till evenemang växer marknaden för ideella inslag. Att få vara med och arbeta under ett evenemang kan ibland väga lika tungt eller rent av tyngre än att medverka som publik.

Vad innebär det för framtiden?

Bredden inom event ger upphov till många spännande samarbeten och möjligheter att lokalt engagera människor för att genomföra de olika arrangemangen.

– Bredden visar sig även i vårt samarbete, säger Mikael Jansson. Jag kommer från en mäss- och analysbakgrund och har varit verksam i 20 år. Sara, som kommer från en bakgrund av festival, jämställdhet och kultur, tillför helt andra perspektiv, men vi verkar inom samma bransch.

RUNNING HEADER | 41

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

MINDblowing Meetings If you like a relaxed atmosphere, world-class design and great food, you’ll love Denmark

www.businesseventsdenmark.com

foto Sari Lindvall

SKAPA TALANG | 43

Leta inte efter talanger, SKAPA DEM TEXT

Atti Soenarso De allra flesta av oss har hört de här uttrycken någon gång i livet: ”Framgång är bara för vissa”, ”Det är de där utvalda”, ”Det är en medfödd talang”.

– Vi är trötta på det snacket. Vi vill få till ett nytänk kring hur man ser på det här med talang och träning. Med rätt träning och inställning kan vem som helst bli nästan vad som helst.

För med vår modell kan alla skapa talang.

– Det finns ju otroliga möjligheter att utvecklas inom allt, så varför ska man bara titta till begränsningarna?

Det säger Kristian Persson och Peter Svensson, författare till boken

”Skapa talang – konsten att bygga en mästare”. Med utgångspunkt i elitidrott, och den senaste forskningen inom området, presenterar de ett heltäckande sätt att se på träning och utveckling oavsett om du vill bli bäst i världen eller om du vill nå dina mål på din arbetsplats.

– Många personer ser talang som något man föds med. Vi påstår att det är något som man skapar. Det är den mentala omfokuseringen som är det viktiga, och det vi är ute efter. Vi vill visa att man genom att ändra fokus kan börja sluta att leta efter talanger och börja skapa dem istället.

Författarna har lång erfarenhet och djup kompetens inom träning och utbildning på alla nivåer inom barn- och ungdomsidrott, elitidrott samt den svenska polisens Nationella operativa avdelning. I boken kombineras praktiska råd med kunskaper om den senaste forskningen inom bland annat effektiv träning, stresshantering och ledarskap.

Exklusivt för Meetings International läsare delar författarna med sig av kapitlet Mindset.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

44 | SKAPA TALANG | MINDSET

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

SKAPA TALANG | 45

Mindset SKAPA TALANG TEXT

Kristian Persson Peter Svensson

foto Anna Ramstedt

Ett av de allra vanligaste samtalsämnena när två tränare möts på en läktare, i en föreläsningssal eller i en idrottshall är vem som kan bli något.

Vi har båda fört otaliga konversationer i ämnet och själva sagt saker som: ”Den där är värd att satsa extra på!” Vi såg det som en del av vår roll att placera människor – ofta ungdomar – i fack etiketterade ”Satsa på” eller ”Bara ha kul”.

Det var ju vad vi själva fick höra som unga. Kristian var minsann en bollbegåvning, Peter hade minsann alltid varit stark. Och de hade ju rätt!

Kristian blev tennistränare på heltid, Peter blev mångårig landslagsman i judo. Allt är förutbestämt.

Så fick vi höra om The Dan Plan.

Om vi inte blivit övertygade förr av alla adepter som överraskat oss genom åren, så blev historien om Dan det avgörande beviset på att inget är bestämt i förväg. Dan McLaughlins flickvän trodde förstås att krisen var övergående. Dan hade fyllt 30 år och beslutet att säga upp sig verkade inte seriöst. Hans jobb som reklamfotograf betalade hyfsat och karriären var på uppåtgående.

FOTO

Anna Ramstedt Sari Lindvall Men istället var det förhållandet som tog slut. Dan hade nämligen bestämt sig för att genomgå ett experiment på sig själv: han skulle testa om man verkligen kunde bli expert på vad som helst efter 10 000 timmar med deliberate practice.

Då hade han inte tid med så mycket annat. Han valde att ägna sitt nya liv åt att spela golf. Inte för att han hade en fallenhet eller intresse för sporten. Tvärtom. Han ville starta från noll. Tio tusen timmar senare – det motsvarar för Dans del sex timmar om dagen, sex dagar i veckan i knappt sex år – skulle han kvala in på den amerikanska proffstouren. Ingen av golfarna Dan pratade med trodde att han skulle lyckas. Men Dan ville veta: Om man helt bortser från saker som medfödd talang, föräldrapåverkan, drillning i unga år och andra faktorer som ofta får förklara människors framgång, hur långt kan man komma då?

Vi ringer upp Dan McLaughlin.

Han har vid det här laget lagt över hälften, 5 000 golftimmar, bakom sig.

Touren är fortfarande långt borta. Åren går. Dan gnetar på.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

46 | SKAPA TALANG

Vi ska snart presentera en bra nyhet.

Men först vill vi göra en sak väldigt MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

tydlig: Vi tror inte längre på det. Som ledare på olika nivåer har vi för länge sedan tappat räkningen på hur många gånger vi hört variationer på frasen ”han/hon har det”. Uttrycket kan syfta på allt möjligt som är ”det lilla extra”, eller ”det där som är så svårt att sätta fingret på”. Andemeningen är ofta att de som har det borde satsa på det eftersom de till skillnad från de andra har en chans att bli riktigt bra på det.

Denna fixering vid det verkar vara ett djupt mänskligt manér. När vi bedömer en medmänniska, och det gör vi alla vare sig vi vill eller inte, gör vi det gärna genom att peka på personens mest utmärkande drag. Vi låter egenskaper som personen visar upp utåt skapa vår bild av hans eller hennes inre. Egenskaper som bara är. ”John är en riktig bolltalang”, kan det då låta om en pojke som kastar rakare än sina jämnåriga. ”Maria är så bra på att måla, det har hon fått hemifrån.”

Eller: ”Daniel är så bra på att prata inför människor, det har han alltid varit.” John, Maria och Daniel har det.

Egenskaper blir till påklistrade attribut som man antingen har eller saknar. Typiskt nog gäller det här framför allt egenskaper som kräver en subjektiv bedömning. En person med stora fötter får aldrig höra att den har det. Däremot om fötterna kan jonglera länge med en fotboll. Till andra subjektiva attribut som våra medmänniskor kategoriseras med hör adjektiv som vacker, klok, modig, opålitlig och blyg. Eller bollteknisk, kreativ och karismatisk.

Ibland går det att verifiera med siffror. Intelligens till exempel. Vissa får resultatet 83 på ett IQ-test, andra närmare genomsnittet 100 och några få når över 131 på Wechlers IQ-skala och kan därefter ansöka om medlemskap i Mensa, klubben för Sveriges två procent smartaste personer. Testresultatet säger om du har det eller inte.

Men när en idrottsledare, en lärare eller en förälder lämnar ett det-omdöme säger det nog i själva verket mer om den som sagt det.

Kommentaren skvallrar nämligen om personens mentala inställning, om vilket mindset som upptar personens tänkande. Det finns, enligt psykologiprofessorn Carol Dweck, två sorters mindset: Fixed och Growth. Beroende på vilken typ du är kommer du att se radikalt olika på människors egenskaper, utveckling och potential. Ditt mindset påverkar också hur du ser på dig själv.

Den som är fixed ser starka kopplingar mellan vad hon är och vad hon gör. Attribut är fixerade vid personen. Arv och miljö har stor inverkan på vilka egenskaper som personen besitter. Resultat, betyg och omdömen blir viktiga eftersom de bekräftar bilden hon har av sig själv.

Den med growth mindset ser inte samma samband mellan prestation och person. Hon tror på sin egen möjlighet till utveckling. Attribut går att förändra, de kan växa till sig. Träning och nya erfarenheter blir viktiga eftersom de leder till utveckling.

För den med growth mindset tyder bollkänsla, konstnärliga färdigheter och retorisk förmåga framför allt på att personen som har de egenskaperna har övat hårt. Även IQ-kvoten går att höja för den som pluggar logisk problemlösning. Det är ju logiskt. Att John trädde in på aktiemarknaden med en miljon kronor i startkapital och Maria hade 20 000 som insats innebär inte att John kommer att göra bäst business i framtiden. Vi hoppas att vi inom en snar framtid sitter på en konferens, ett möte eller på en läktare och alla tränare, spelare och föräldrar runt omkring visar growth mindset. Tänk vad mycket konstruktivt vi skulle få sagt! Vilket leder oss in till den bra nyheten: Även den som varit fixed hela livet kan foto Sari Lindvall

– Motivationen kommer inifrån, säger han. Jag känner en djup passion för att pusha mig mer varje dag. Ingen tvingar mig att gå upp tidigt för att träna, men jag gör det dagligen.

På sin hemsida www.thedanplan. com för Dan dagbok över utvecklingen. Så här skrev han dag ett: ”Gick ut och puttade i två timmar. Har inte några ”riktiga” klubbor än, men det får räknas som en start. Så, bara 9998 timmar kvar.” Metodiskt skulle han bit för bit och precis enligt deliberate practice-konstens alla regler förbättra sitt spel. Eftersom han än så länge bara hade en putter började han närmast hålet och jobbade sig utåt.

Efter fem månader var han tillräckligt nöjd med sitt puttande för att börja med klubba nummer två. Dan höll sig obevekligt fast vid sin plan. Det tog nästan två år innan han genomförde en hel runda. För en vanlig golfare låter det kanske inte så inspirerande att i evighet nöta små detaljer och aldrig riktigt få njuta av spelet. Men så har projektet aldrig handlat så mycket om golf – utan om att utforska sin egen potential. Istället för att tryggt vila i att göra det han redan behärskar har han gett sig hän åt att bara öva på sina svagheter. Att se sina brister förvandlas till styrkor är vad som sporrar Dan att fortsätta.

– Vem som helst kan lyckas om de bara är beredda att lägga ner arbetet som krävs, säger han. Talang är en myt som används för att hålla folk tillbaka. Allt kokar ner till hårt jobb och vi är alla kapabla till underbara saker. Handicapet är nu nere i 3,2.

En mycket respektabel siffra. Men kommer han verkligen att lyckas hela vägen?

– Fram till nu har jag nått nästan alla mina mål. Jag kommer utan tvekan att lyckas.

RUNNING HEADER | 47

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

48 | SKAPA TALANG

ändra sig och bli mer growth. Vi är levande exempel på det. Vi bedömde tidigare människor efter vilken ”talang” de hade. Om det kunde bli något eller inte. Om vi själva hade det eller inte. Det var innan vi förstod hur utvecklingsbara vi människor är. Innan vi stötte på Dan med golfklubborna. Innan vi insåg att det där med bollbegåvning och råstyrka hade att göra med att vi som barn var ute varje dag och lekte med bollar eller brottades.

Fixed mindset Inställningen att

våra egenskaper är fixerade och medfödda och svåra eller omöjliga att förändra, lägga sig till eller träna bort. Antingen har man det eller inte.

Growth mindset Inställningen att

vår uppsättning egenskaper är föränderlig och går att påverka med hjälp av exempelvis träning. Alla kan bli nästan vad de vill.

Grunden i growth mindset är just att inget är hugget i sten. Alla kan bli growth. Golf-Dan må vara en galning men har också en av de tydligaste growth mindset-inställningarna vi stött på. Han, om någon, visar att det första som krävs för att närma sig sin fulla potential är en öppen inställning och övning.

Det finns avgörande skillnader

mellan fixed och growth. Carol Dweck illustrerade detta genom att be en skara barn lösa ett pussel. Efter fullbordad uppgift fick de feedback.

I den ena gruppen, låt oss kalla den Team Fixed, fick barnen höra att de måste vara väldigt smarta som lyckades med uppgiften. De andra barnen, Team Growth, fick höra att de måste ha ansträngt sig ordentligt för att

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

lösa pusslet. Den lilla skillnaden, att berömma barnens insats istället för att tala till deras personlighet, fick stora effekter i nästa del av testet.

I nästa fas av testet skulle barnen återigen pussla, men den här gången fick de själva välja om de ville försöka sig på ett svårare pussel eller fortsätta på samma nivå som tidigare.

Två tredjedelar av barnen i Team Fixed, vars personlighet fick beröm, valde att stanna kvar på en nivå där de kände sig säkra att lyckas. Eftersom de fått beröm för sin intelligens ville de inte riskera att framstå som osmarta om de misslyckades med ett klurigare pussel. I Team Growth som fått beröm för sina ansträngningar var däremot ivern stor att mäta sina krafter – över 90 procent valde det svårare alternativet. De hade märkt att deras nerlagda arbete var huvudsaken. Inte att pusslet färdigställdes.

Ansträngning märks tydligare ju svårare uppgiften är.

”De som får beröm för sina ansträngningar väljer gärna svåra uppgifter eftersom deras arbetsinsats är viktigare än uppgiftens slutförande” Carol Dweck drog slutsatsen av sin studie att barn är väldigt känsliga för omgivningens reaktioner. Vi är skickliga på att anpassa oss efter situationen och upprepar gärna en handling vi fått positiv respons för. Är det personlighet, utseende eller

resultat som bedöms är det just det som barnen vill visa upp.

I den tredje fasen kom så Carol Dweck fram till kärnan i sina studier av mindset. Barnen fick återigen göra de första pusslen. Growth-teamet förbättrade som väntat sina resultat jämfört med det första försöket. Men Team Fixed pusslade denna gång sämre, trots att de gjort precis samma pussel bara en liten stund tidigare.

Dweck förklarade sina resultat med att fixed mindset leder till ängslighet och att de barnen tänkte mer på vilket beröm de skulle få än att lägga bitarna på plats. Growth mindset ledde däremot till att barnen utvecklade sin pusselförmåga. Handen på hjärtat nu. Det här gäller inte bara barn, eller hur? Vi vuxna är också känsliga. De flesta av oss har inslag av både fixed och growth mindset inom oss. Det är inte ovanligt att vissa saker talar mer till growth mindset än andra. I skolan och inom fysisk träning är growth mindset vanligare. Vi är nog alla överens om att träning är den enda vägen för att öva upp konditionen.

Alla skulle vi lära oss böja starka verb, trots att det var svårt. Men någon som springer milen tre gånger i veckan kan samtidigt vara avigt inställd till att träna på att sjunga med motiveringen att dennes röstresurser aldrig dragit ner några applåder.

Kan vi vara säkra på att mindset spelar så stor roll? Ja. Scanningar av hjärnan visar att hos personer i Team Fixed är hjärnan som mest aktiv det ögonblick den får resultatet av en prestation. Frågor som ”vad blev det för betyg?” och ”hur gick det för mig?” upptar en stor del av hjärnans kapacitet. Medlemmarna i Team Growth däremot är som mest aktiva i hjärnan när de nås av information om vad de kan göra bättre nästa gång.

De personerna har fokus på inlärning och tänker att ansträngning gör

SKAPA TALANG | 49

dem smartare, till skillnad från de med fokus på betyg och resultat som tänker att ansträngning är till för dem som saknar talang. Även då personer möts av motgångar syns tydliga skillnader. I Team Growth ser man misslyckanden som något naturligt och lärorikt. Motgångar är bra eftersom det leder till utveckling. För Team Fixed tyder misstag på fel agerande och ett oönskat beteende. Det leder till att personen hellre slutar än fortsätter eftersom det ”ändå inte är min grej”.

Det är lätt att missta medlemmarna i Team Fixed för att sakna motivation, men i själva verket skvallrar inställningen om en rädsla att skada sitt anseende och sin självbild. Gänget i Team Fixed är oroliga för att bli bedömda, eftersom omdömet är lika med hur smart personen är. Om betyget är dåligt är jag osmart. Vinner jag är jag en vinnare, förlorar jag är jag en förlorare. En sådan inställning minskar benägenheten att utmana sig själv. Precis som vi såg i exemplet med de pusslande barnen väljer personer i Team Fixed gärna den lätta uppgiften för att inte göra bort sig. Carol Dweck har ett annat, mer drastiskt, begrepp för tillståndet i Team Fixed: Nuets tyranni. I nuet kan man fastna och aldrig få se sin potential förverkligas.

Den som är fast i nuets tyranni flyr svårigheter och vill hellre se andra misslyckas än att kämpa för att själv bli bättre. I Team Growth leder man tanken vidare, från nuet till nästa nivå. De personerna tänker: ”Ge mig en utmaning så får vi se hur jag klarar mig!” Team Growth siktar högre och drömmer större. Dweck menar att personer i den gruppen kan ta reda på vad de innerst inne vill – och kommer att ge järnet för att nå dit.

Vi ser ofta hur fixed mindset ställer till det för idrottare när de står inför pressade situationer. När

den avgörande putten ska sänkas, när saken ställs på sin spets, får personer med fixed mindset inte sällan svårt att leva upp till sin förmåga. De som fokuserar på resultatet misslyckas när det väl gäller eftersom de är så rädda att bli förlorare. Kroppen reagerar på det mentala stadiet genom att låsa sig. Det kallas för att ”choka”.

Muskler fungerar inte som normalt och putten missar hålet. Sorgligt nog ser vi också allt för ofta hur barn och unga faller offer för fixed mindset hos omgivningen. De sorteras tidigt ut som antingen ”lovande” eller ”borde syssla med något annat”. Och då är det inte ens den faktiska potentialen som bedöms, utan den skapligt ointressanta egenskapen ålder.

Tidigare skrev vi varför Svenska Fot-

bollförbundet bara hittar ålder när de letar efter talang. Det här allt för vanliga fenomenet kallas för Relative Age Effect, RAE, relativ ålderseffekt.

Du har säkert sett ett lag- eller klassfoto som knappt rymmer barnen eftersom deras längd skiljer sig så. En tioåring som är född i januari har levt tio procent längre än decemberfödda lagkompisar. Fördelen är naturlig och kan bli ännu starkare om januaribarnet är tidig i utvecklingen. Den som väljer ut förmåga efter ålder på det sättet kan lösa medlemskap i Team Fixed med detsamma.

”Allt för många barn och unga sorteras tidigt ut som antingen ’lovande’ eller ’borde syssla med något annat’”

Jean Côté som forskat på medfödda egenskaper ser ett starkt samband mellan födelsemånad och framgång under uppväxten. Pojken som väger 32 kilo har inga problem att vinna en duell på fotbollsplanen mot pojken som väger 22. Därför vänder sig Côté helt emot all typ av tidig specialisering. Det spelar nämligen ingen roll i slutändan. Fördelen är bara flyktig.

För att lyckas krävs motivation och ansträngningar på lång sikt. Dessutom är det värt att ifrågasätta rent moraliskt varför de som ligger först ska få de bästa förutsättningarna.

Borde det inte i rättvisans namn vara tvärtom?

”För att lyckas krävs motivation och ansträngningar på lång sikt” Många idrottsklubbar toppar sina lag i princip efter födelsemånad, men tro inte att effekten av fixed mindset och relativ ålderseffekt begränsas till fritidsintressen. Effekten kommer att påverka barnens framtida skolresultat, välstånd, karriär… En brittisk studie tog reda på vilka barn som valdes ut till olika ”talangprogram” i skolan och vilka som fick extrastöd. Var det de mest ambitiösa som valdes ut och de skoltrötta som fick stöd? Nej, det var barnen som var födda i det första kvartalet som ansågs vara värda att ge en extra skjuts i plugget. De sent födda sågs som problembarn i högre utsträckning än sina äldre klasskamrater. I USA fördelas födslarna något sånär jämnt mellan månaderna – ändå visade det sig att relativt få vd:ar för de största bolagen var födda i juni eller juli. Varför? Ålderseffekten igen. I USA delar man in klasserna

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

50 | SKAPA TALANG

annorlunda än i Sverige och juni- och julibarnen är de yngsta i klassen på första klassuppropet. Sommarbarnen föll offer för Team Fixed.

”Relative Age Effect innebär ett samband mellan födelsemånad och framgång under uppväxten. Tidig mognad jämfört med sina årskamrater ger tidiga fördelar” Côté pratar också om ett liknande fenomen: birthplace effect. Var du föds påverkar vad du blir. Anja Pärson, Ingemar Stenmark, Stig Strand och Jens Byggmark är alla födda i den lilla fjällbyn Tärnaby med knappt 500 invånare. I en del rika stadsdelar studerar en hög andel barn vidare till advokater, läkare eller ekonomer. I andra, fattigare delar av staden rekryteras ungdomar till kriminella gäng. Det här är ett exempel på att fixed mindset inte bara finns hos personer, utan kan omge hela samhällen. Du ser vilka som hyllas där just du bor. Tänk själv: Vilka yrken och egenskaper uppskattas av människor runt omkring dig? Vad kan du bli där du bor? I sin bok The Talent Code flyger succéförfattaren Daniel Coyle kors och tvärs runt världen och besöker olika hot spots, områden där många individer lyckas med samma sak. Tärnaby är ett typiskt exempel på en hot spot. Är det då för att tränarna eller faciliteterna där är extra bra som borgar för framgångarna?

Säkert är det så, men en lika viktig faktor är att i just Tärnaby värderas

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

just slalomåkning högre än allt. Det är Pärson som firas på torget, inte tjejen som blev advokat och flyttade till Stockholm. Omgivningens stela syn på framgång gör att det passar utmärkt in i Team Fixed.

Ett growth mindset är på många sätt välgörande. Forskning visar att formbarheten i hjärnans cellvävnad är som gjord för att lära nytt. Myelinet och synapserna, de växer så länge de frodas i en rik miljö och får uppleva nya saker. Ju hårdare hjärnan ansträngs desto mer utvecklas den.

Det är alltså inte bara för att må bra som ett growth mindset är att föredra.

Growth mindset är också framgångsrikt för lärande.

Praktiska råd Inte ännu. Om någon säger något

som andas fixed mindset: svara med growth. Lägg till: ”Inte ännu! Du är ju nybörjare, så klart du inte kan ännu.”

Om ett barn suckar högt och säger att det inte kan knyta sina skosnören är svaret ”inte ännu” mer utvecklande än att sätta sig ned på knä och få dit rosetten själv. Principen är enkel: När jag tränat ett tag så kan jag. Superordet ’ännu’ skapar growth mindset på samma sätt som det skapar grit.

Växande utvecklingssamtal. Vanligt-

vis fokuserar dessa samtal på jobbet eller i skolan på vad som är bra nu.

I ett utvecklingssamtal som skapar growth mindset ställer ledaren istället frågor till medarbetarna eller tränarkollegorna om vad de vill bli bättre på, och processen för att bli det. Frågor i stil med: Vad vill du bli bättre på? Hur ska du bli bättre på det? Vad kan du göra i dag, och vad kan du göra på längre sikt?

RAE-testet. Det här testet är lika

enkelt som avslöjande för alla som

är ledare för unga: Sortera barnen i åldersordning och jämför sedan med ett absolut tal. Talet kan vara exempelvis skolbetyg för en lärare, antal matcher och mål för en tränare, antal solouppdrag för en orkesterledare. Styr RAE din bedömning av barnen? Vad kan du i så fall förändra för att motverka effekten i framtiden?

Lösningen har du kanske redan listat ut: Ta fram ett exempel när du verkligen lyckades med att skapa en miljö eller en händelse där RAE inte gav utslag. Använd sedan denna händelse som målbild när du bygger nästa situation.

”Hjärnan är plastisk och som gjord för att lära nytt. Ju hårdare hjärnan ansträngs desto mer utvecklas den. Med growth mindset mår du bättre och lär dig mer” För oss är det en gåta. Growth

mindset låter bättre och skönare i alla avseenden. Men ändå möter vi så mycket fixed mindset. Vi har suttit på mängder av möten med föräldrar, tränare och landslagsledare där 1800-talsforskaren Francis Galtons förlegade syn på talang som enbart medfött fortfarande levde kvar.

Tränare som på fullaste allvar pratat om vikten av att locka de bästa förmågorna till just sin sport och sin klubb. Föräldrar som undrat om deras barn har de egenskaper som krävs.

Förutom de uppenbara genetiska arven som längd och skostorlek finns

SKAPA TALANG | 51 foto Sari Lindvall

det dock nästan inte någon mänsklig egenskap som inte går att träna upp.

Det är aldrig för sent att bli bättre.

Carol Dweck talar om att bygga en bro från fixed till growth mindset. En bro från det tyranniska nuet till det frodiga ”än”. Hon har i sina studier sett flera sätt att bygga denna bro. Ett sätt är att bara ge beröm för processer och aldrig för färdiga resultat. Ett annat att bara premiera utveckling och ansträngning och aldrig antal ”rätta” svar. Hon lät ett spelutvecklingsföretag ta fram ett mattespel som det finns gott om redan. Skillnaden med detta spel var att det aldrig gav poäng för rätt svar utan bara då spelaren lagt ner tid och engagemang på att lösa problem. Ju svårare problem desto mer beröm oavsett om spelare löste mattetalet eller inte. Genom att förflytta fokus till vad personer klarar eller inte klarar av nu till vad de inte klarar av än föds en insikt om hur viktig ansträngning och utveckling är för prestationen. Den som insett det blir mer härdig och motståndskraftig.

På så sätt leder growth mindset till högre grit.

”Med få undantag finns det nästan inga mänskliga egenskaper som inte går att träna upp” Carol Dweck påminner gärna om en ytterligare fördel med growth mindset. Runt många barn som blivit födda i mindre bemedlade hem har omgivningen byggt murar. Murar i form av exempelvis sämre skolor, färre vägar till bra jobb och mindre utrymme för misslyckanden. För Dweck är growth mindset en väg framåt för alla barn. ”Låt oss inte kasta bort fler liv”, sade hon under ett TED Talk, ”för när vi väl vet att förmågor kan utvecklas så mycket blir det en grundläggande mänsklig rättighet för barn, för alla barn, att bo på ställen som skapar den utvecklingen. Att bo på ställen fyllda av ’inte än’.”

Det är precis det här vi vill se mer av. Klubbledare som börjar tro på alla de tränar och inte bara de bästa för

stunden. Föräldrar som fokuserar på sina barns utveckling istället för nuvarande förmåga. Barn som ser att allt är möjligt.

Att våga utmana sig själv är nödvändigt för effektiv utveckling. Med framåtskridande feedback får vi fler att vilja anta utmaningar. Carol Dweck har sett det, vi har sett det. Nu vill vi se fler ledare, tränare, lärare, coacher, chefer, ja alla som jobbar med andra personers utveckling, som som vill skapa talang hos alla. Vi är inte där, än.

Och vi vill se att du skapar din egen talang genom att följa just dina drömmar. Ingen trodde att Dan McLaughlins idé att satsa på golftouren var något mer än en 30-årskris. Men Dan mår utmärkt och han utvecklas snabbare än någon kunnat tro. Han älskar det han gör. Dan är beviset på att människan är utvecklingsbar och att det aldrig är för sent att börja om.

Du kan bli nästa bevis.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

52 | GÄSTKRÖNIKA

En loge VÄL VÄRD SINA PENGAR TEXT

Dan Persson, Idrottens Affärer I Sydsvenskan tidigare i höstas finns en okunnig indignationsartikel om relationen MFF och Malmö stad. Reportern saknar helt kunskap om hur elitarenor och kommuner fungerar.

Det är klickjournalistik (läs själva på goo.gl/ynbQMh) på en nivå som får högerpopulistiska tidskrifter att bli avundsjuka. Vinklingen är att staden har gett för mycket till MFF och att stadens ledande politiker är underförstått korrupta när de utnyttjar den loge som ingår i avtalet.

På en punkt har reportern rätt.

Malmö stad måste ha en policy för hur man utnyttjar den loge man får som en del av samverkan. En sådan policy är enkel att skapa, jag kan skriva ihop den på mindre än två timmar (gratis dessutom).

I korthet handlar det om att logen ska användas för att bjuda in anställda på alla nivåer, företrädare MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

för civilsamhällets organisationer, näringslivet som är viktigt för kommunen, ledande befattningshavare från kringliggande kommuner, myndighetsföreträdare med flera.

Värdskapet bör vara rörligt mellan partierna i fullmäktige med hälften hos det styrande partiet.

På alla andra punkter har reportern fel. Malmö stad som har två moderna och fina arenor vilka till största delen är privatfinansierade, är tämligen enastående som har lyckats med detta. Kostnaden för utebliven ränta på 145 miljoner kronor i lån kan utifrån kommunens upplåningskostnad i nuläget ligga på cirka en procent, det vill säga vi pratar om 1,5 miljoner kronor.

Att jämföra med den för Stockholms stad i sammanhanget skäliga förlusten för Tele2 eller Göteborgsarenornas motsvarande på långt över 100 miljoner kronor.

1,5 miljoner kronor i uteblivna ränteintäkter är cirka fem kronor per besökare. Plockar vi fram motsvarande subvention för Malmös kulturbyggnader hamnar vi på tresiffriga belopp.

Jag har väldigt svårt att begripa varför opera ska subventioneras mer än idrott med tanke på genomsnittsinkomsten hos de som går på opera.

Nu kan jag inte Malmös geografi, men här i huvudstaden kan man gå från Östermalm till Operan utan att smokingen blir svettig.

Wagner är dessutom att se som rena nazistpropagandan.

Det är 2700 år sedan den första offentligt finansierade arenan byggdes. Än idag är 93 procent av Europas arenor för elit (definierad som att det finns betalande åskådare) offentligt finansierade och ägda.

Malmö med två privatägda arenor är i det sammanhanget unikt. Man får

GÄSTKRÖNIKA | 53

alla intäkter och alla fördelar, men behöver inte betala på samma nivå som andra städer.

En kommun/stad ska ställa följande krav på en elitklubb: 1. Marknadsföra kommunnamnet.

Då all media om Malmö som inte handlar om MFF är negativ är den positiva varumärkesexponering som Malmö FF (och ishockeyn) levererar den enda motvikten

5. Bedriva en kvalitativ ungdomsverksamhet med mycket bredd och därigenom få fler barn att gå ut skolan, senarelägga droger, minska på barnfetman med flera positiva effekter Att klubben får fram elitspelare är bra för klubben, men ingen del av samhällets krav.

6. Vara en stor aktör på integrationsområdet. Det är man. Idrot-

”Reportern saknar helt kunskap om hur elitarenor och kommuner fungerar” till ett varumärke som bara förknippas med kriminalitet och dålig ekonomi.

2. Ge medborgarna glädje och stolthet. Flera forskare påstår att ett lag som har framgångar påverkar tillväxten positivt med 0,3 procent. Jag är rätt tveksam till den typen av beräkningar, men negativt kan det inte vara.

Redan 0,1 procent handlar om 1,3 miljarder kronor (källa: SCB) i ökad tillväxt.

3. Vara det sammanhållande kitt i ett samhälle där digitalisering har gjort att ingen under 40 år läser lokaltidningen. MFF kan man prata om oavsett ålder, etnicitet, politisk åsikt, religion och så vidare. I ett samhälle förljuget av identifikationspolitik blir den här rollen och det ansvaret allt viktigare. Den emotionella relationen till laget är något som medborgarna delar.

4. Vara en del av ett brett eventutbud som ger valfrihet och mångfald för medborgarna.

ten är den aktör som gör mest på integrationsområdet i vårt land.

7. Generera stora skatteintäkter i form av löneskatter på personal inklusive spelare, moms, energiskatter, punktskatter. Jag har inte räknat på MFF, men utifrån omsättning bör vi prata cirka 20 miljoner kronor direkt till kommun och landsting och 10–20 miljoner kronor till som går till staten.

Klubbens krav på staden är lägre och enklare: 1. Förstå vad en elitklubb ger för värden för staden.

2. Bidrag till ungdomsverksamheten.

3. Ett mindre stöd till arenan. När det gäller MFF så är nog Malmö Stads stöd det lägsta i landet och då är fortfarande subventionen per åskådare mellan idrott och kultur fortfarande 1 till 10 för landet som helhet. I Malmö kan den vara 1 till 100.

Sammanfattningsvis har Malmö med sin ansträngda ekonomiska situation, jämfört med andra orter minimala pengar, fått allt det goda en elitklubb kan ge ett samhälle och totalt sett går man plus.

När de i lokala media får kritik för detta så beror det antingen på bristande kunskap eller på ren illvilja.

Elitidrotten är i de flesta fall en tillgång för staden, det är relativt enkelt att skapa en gemensam samverkan som är win win för båda parter. Undantagen handlar om klubbar som inte har ordning på ekonomin, men även här ligger Malmö Stad på första plats i Sverige då MFF både har det högsta egna kapitalet och den högsta omsättningen. Dessutom med potential att öka inom båda områdena. Klubben har fortfarande stora outnyttjade möjligheter att omsätta mer.

Det är trist med en så perspektivlös artikel. Då Sydsvenskans ledare är några av de bästa i landet är det ledsamt om den övriga redaktionen inte fokuserar på fakta, relativitet och perspektiv. Har man dessutom samma koll på elitidrott som SVTchef­en Jan Helin har på yttrandefrihet blir det fel.

När nu MFF vann SM-guld ska staden stolt stå bredvid och känna sig som den stora vinnaren.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes­ lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar­ meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens.

Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell.

Välkommen.

RUNNING INTERMISSION | 55 HEADER | 55

Klangen säger att friheten finns Allegro Jag spelar Haydn efter en svart dag och känner en enkel värme i händerna.

Tangenterna vill. Milda hammare slår.

Klangen är grön, livlig och stilla.

Klangen säger att friheten finns och att någon inte ger kejsaren skatt.

Jag kör ner händerna i mina haydnfickor och härmar en som ser lugnt på världen.

Jag hissar haydnflaggan – det betyder: »Vi ger oss inte. Men vill fred.« Musiken är ett glashus på sluttningen där stenarna flyger, stenarna rullar.

Och stenarna rullar tvärs igenom men varje ruta förblir hel.

foto Yanan Li

Den världsberömde svenske poeten Tomas Tranströmer (1931–2015) vann Nobelpriset i Litteratur 2011 “… för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Vi väntar med spänning på den kommande boken “I arbetets utkanter” (Bonniers) med tidigare opublicerat material.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

Att koordinera relationer HANDLAR I HÖGSTA GRAD OM MÖTEN TEXT

Atti Soenarso Kontaktpunkterna mellan nervcellerna i hjärnan kallas för synapser.

Mottagarcellen tolkar signalen som omvandlar den till en ny signal som skickas till nästa nervcell, och så vidare. Ju snabbare spridningen sker, desto större intelligens utvecklar vi.

Vår förmåga att lära, komma ihåg och koppla samman saker ökar. Ett rikare liv utvecklas för den med många flödande kopplingar i hela nervsystemet.

I organisationen kan människan sägas representera de här hjärncell­ erna. Mötet människor emellan avgör då kvaliteten i organisationens synapser. Fel eller blockerade signaler i mötet motverkar organisationens intelligens.

Mötas på riktigt – professionellt och personligt heter en bok skriven av Per Hörberg, organisations- och managementkonsult, utbildare och coach. Den vänder sig till alla som har MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

insett hur betydelsefull den personliga närvaron är i varje möte oavsett om det är ett möte på jobbet, med en vän eller med sin partner. Eller så här: Boken hjälper oss att förstå vikten av mötet i sig.

Per Hörberg tar udden ur ”huvudkontoret” som metafor för organisationens intelligens. Människans nervssystem är betydligt mer sammansatt än så. Hjärtat har visat sig vara mer centralt än vi har trott och magen kallas numera av forskarna för ”vår andra hjärna”. Alla nervceller både i hjärta och mage är av samma slag som i hjärnan. Hela kroppens nervsystem hänger förstås ihop.

Men utan en uttalad ”chef”. Däremot verkar kroppen ha en oväntad dirigent som skapar både energi och elektromagnetiska kraftfält.

För att moderna nätverksorganisationer ska kunna fungera

behöver ledare förstå den logik som Per Hörberg beskriver i boken. Den att organisationen, speciellt i kunskapsintensiv verksamhet, inte är en apparat som kan styras effektivt med tekniska eller ekonomiska parametrar. Organisationen av kompetens är mer att likna vid en levande organism som i varje ögonblick hanterar en större komplexitet än våra kraftfullaste datorer mäktar med.

Vårt samtal leder in på olika möteskulturer och hur de generellt har utvecklats de senaste tio åren. Per Hörberg konstaterar att det inte bara är barn och ungdomar som har fångats av skärmens dragningskraft. Den aktiverar även vuxnas neurologiska belöningssystem.

– Möteskulturen har blivit än mer komplex, där vi med produktivitet som ledstjärna tror att ’multi-tasking’ är bra. Det vill säga att på ett möte ha

foto Sara Appelgren

56 | ORGANISATIONENS INTELLIGENS

ORGANISATIONENS INTELLIGENS | 57

olika slags datorer påslagna samtidigt för att vara ’uppkopplade’. Jag visar i boken hur det är en fälla. På mindre meningsfulla möten sitter vi dessutom och läser och besvarar våra mejl under mötet för att ’spara tid’.

Per Hörberg berättar att entydiga studier visar att vi arbetar snabbare och bättre genom att göra en sak i taget. Sammantaget kan det då bli ett sammanhängande flöde av olika aktiviteter.

att tas bort från Wall Street för några år sedan på grund av sin omfattande korruptionsskandal internt och gentemot olika delar av marknaden. Den nya ledningen införde totalförbud för säljare att ens bjuda sina kunder på lunch eller evenemang som de tidigare alltid hade gjort. Istället skulle säljarna marknadsföra och sälja med en bättre, produktorienterad kommunikation. Ganska snart sålde de mer än någonsin.

”Fel eller blockerade signaler i mötet motverkar organisationens intelligens” – Jag trycker på skillnaden mellan att vara produktiv och att vara effektiv, eller effektfull. Den produktiva kulturen alstrar mycket, men till vilken nytta? Den effektiva kulturen skapar det som leder mot måluppfyllelsen. Det kan vara en mycket stor skillnad.

Han utvecklar resonemanget och säger att möteskulturen har en avgörande betydelse för att utveckla näringslivet och samhället. Om vi inte har fungerande ”synapser” så blir det ingen kommunikation. Få vet ursprunget och den grundläggande betydelsen av just det ordet. Communicare är latin och betyder ”göra gemensam”. Det är en viss skillnad mot att bara informera.

– Kommunikation i en organisation bygger på att lyssna och sända i ett samspel. En möteskultur som är ’top down’ lyckas sämre än en mer ömsesidig företagskultur. En effektiv kund-leverantörsfunktion bygger på detta samspel.

Ett exempel som Per Hörberg tar upp är Siemenskoncernen som höll på

– Ericsson verkar ha tappat greppet. Striden mellan teknik och ekonomifokus har lamslagit koncernen genom att ta fokus från strategin framåt. Risken är att fler svenska flaggskepp tappar mark när de inte insett vikten av att organisera sina relationer och nätverk både internt och på marknaden. Att koordinera relationer handlar i högsta grad om möten.

Enligt Per Hörberg har stadsförvaltning, landsting och kommuner tagit efter de gamla principerna för en organisation.

– ­Det medför successivt att de inte längre klarar sitt uppdrag i en förändrad omvärld. Det är inte bara Riksrevisionen som låter PR-konsulter sköta kommunikationen med omvärlden och det är inte bara nya Karolinska sjukhuset, NKS, som luras in i avtal som kostar tiotals miljarder kronor mer än mer än beräknat – för att de inte kan kommunicera på riktigt.

Tjänstemän och politiker i de krisande svenska förorternas förvaltning

har varken kompetens eller organisationsstruktur för att bidra till att lösa problematiken, menar Per Hörberg. Även där ”hoppas man på” att någon annan – i det här fallet civilsamhällets föreningar – ska klara biffen.

Mer moderna svenska företag som Spotify, Kings och Klarna tittar intensivt på nya, nätverksbaserade organisationsformer som alla bygger på att effektivisera mötet. Det kan kallas ”agilt”, ”Sociocracy 3.0” eller nätverksorganisation. De nya metoderna kan sammanfattas så här: 1. Att det inte är ok att prata strunt på de korta mötena, utan att hålla sig till syftet.

2. Att alla som har med frågan, problemet, målet att göra – är inkluderade på riktigt för att bidra till lösningen.

– Jag ser få ledare, med ett verkligt mandat att påverka, som verkligen vill mötas på riktigt. Kortsiktighet råder och då är det lättare att vara kvar i sin komfortzon och bevaka sitt nästa steg i karriären.

Problemet med en riktig förändring är att den inte kan skötas av andra, anser Per Hörberg. Idag tror fortfarande de flesta att lösningen är att tillsätta en kommitté, utredning eller studie som sedan ska implementeras.

– Det är ett föråldrat synsätt att ’experter’ löser problemen. Det är ganska lätt att rent teoretiskt komma fram till saker. Men desto svårare att genomföra dem. Jag som ledare behöver själv personifiera förändringen – gärna genom att möta sig själv först.

På frågan vad betyder människors avsaknad av omvärldsanalys för att förhindra utvecklingen av deras möten, blir svaret: – Mycket. Men jag vill inte betona ’analys’, för mig handlar det mer om att tolka bilder och skapa nya bilder 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

58 | ORGANISATIONENS INTELLIGENS

tillsammans. Allt vi tror på – hur ett företag ska skötas, marknadens utveckling, resursplanering, budgetering, ja även pengar som sådant – är baserat på våra berättelser. Pengar är ett påhitt som vi tror på. I och med att de flesta gör det fungerar sedlar eller siffror på ett konto som valuta i våra utbyten mellan produkter, tjänster och kunder.

– Vi behöver en ny berättelse om omvärlden i en tid av förändring.

utan även för vad som inte händer hos mig själv och min organisation.

Men hur ska man förbättra konsten att lyssna, det är väl en av de viktigaste parametrarna för att utveckla möten?

– Ja, lyssnandet är nyckeln för ett bra möte. Och det gäller både till mig själv och andra. Det här hänger ihop med missförståndet kring kommunikation – att det handlar om att sända information. Vi har ett ’sändande’

”Den produktiva kulturen alstrar mycket, men till vilken nytta?”

Annars riskerar totalitära krafter att ta över och då har vi varken marknadsekonomi eller demokrati kvar i förlängningen.

Många människor, även beslutsfattare, tenderar att undvika det besvärliga för att slippa ta ställning och möta dilemmat i vitögat. Varför? Jo, det skulle kräva att vår egen berättelse om oss själva kanske skulle behöva skrivas om. Jag kanske inte är modig, utan feg?

– När vit medelklass, med främlingsfientliga förtecken, inte har mött sin egen berättelse på länge, ja då röstar vi på en ledare med mottot ’make America great again’. Underförstått för att se till att mina gamla privilegier återuppstår utan att jag behöver utvecklas själv. Det mönstret känns igen i hela Europa, och ja Sverige är också en del av detta.

– Om jag fortsätter med ’business as usual’ i en föränderlig tid, så hittar jag mig själv förr eller senare med Svarte Petter i hand. Utan att se vad som händer i omvärlden är jag blind.

Inte bara för vad som händer där,

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

samhälle där föreläsningen är självklar på varje event.

(Event, säger Per Hörberg i parentes. Människor skulle bara veta varifrån ordet kommer: från enhetsskolan där alla skulle göra exakt samma sak samtidigt i skolan. Läraren stod då framför eleverna och läste före. De skulle, i takt och korus, läsa samma text efter. Den som läser före är en föreläsare.)

Mot den bakgrunden beskriver han i boken arbetsformer, exempelvis under event, men även i vardagens arbete, där stora grupper arbetar tillsammans för att lösa problem eller utveckla saker. Effektiviteten ligger i att flera olika perspektiv får plats.

Lyssnandet sätts i fokus och engagemanget blir alltid mycket högt. Per Hörberg kallar de olika formerna för Open Working Space.

Få chefer vågar göra så, även när det sannolikt skulle leda till högre effektivitet. Chefen, med en styrande gammal berättelse i ryggen som varnar för att tappa kontrollen, vågar inte släppa fram organisationens skaparkraft på riktigt. Hellre då göra

en (konsult) rapport till ledningsgruppen. Men vad händer sedan?

– Vi är tillbaka vid ruta ett.

Lyssnandet kommer bara igång i en mötes- eller organisationskultur där de ledande personerna har förmågan att lyssna (till sig själva ytterst).

Hur får vi ledare och chefer att läsa Per Hörbergs bok och genomföra de förändringar som är nödvändiga för att våra möten ska bli mer professionella för att på så vis kunna åstadkomma nödvändiga förändringar?

– Det blir lättare att möta dessa tankar i informella samtal i lednings- eller projektgruppen, än att läsa och implementera. För den som sedan antar utmaningen blir boken en vän att hålla i handen under utvecklingsresan.

I boken skriver Per Hörberg att tjugo procent av medarbetarna verkligen är motiverade till att bidra till företagets mål. Sextio procent är mer intresserade av sin lön, status och karriär. Finns det sådana mätningar gjorda?

– Ja, världens äldsta organisation för omfattande gallupundersökningar är just Gallup (gallup.com), grundad av George Gallup år 1935. De mäter löpande engagemanget i 50 länders företag och organisationer.

Han lyfter fram ett exempel från amerikanskt näringsliv i år som mäter lojaliteten hos medarbetare och chefer i åldrarna 36 till 52 år: 21 procent hade bytt jobb under det senaste året.

6 av 10 är öppna för att byta jobb direkt.

50 procent vill byta jobb inom det närmaste året.

Gallups slutsats är att den bristande lojaliteten, baserad på lågt engagemang, är bekymmersam. Idag utgör den gruppen 38 procent av arbetskraften. År 2025 utgör samma åldersspann 75 procent av de som arbetar.

ORGANISATIONENS INTELLIGENS | 59

– Medarbetare och chefer som inte blir sedda och lyssnade på, ledsnar.

Det tar på krafterna att låtsas vara effektiv genom att producera möten, mejl och rapporter utan att känna någon större meningsfullhet.

Per Hörberg ger ett konkret exempel på ett riktigt framgångsrikt företag som nämns i boken. Snabbväxande och mycket lönsamt – därför att de styr mot syftet för verksamheten och låter ekonomin bli en kon-

celler behöver för att kunna fungera.

Syrebrist i hjärnan leder snabbt till döden. På motsvarande sätt behöver vi respektera mötesplaneringen.

Bara luft, eller livsgivande syre för organisationen?

Om mötet bara är en del av organisationens mekanik tappar snart nog alla inblandade engagemanget.

Det kan avläsas bland annat i Gallups årliga studier, fortsätter Per Hörberg.

Istället för ”top down” bör mötet

”Jag hjälper organisationer att koppla personlig utveckling till organisatorisk effektivitet – genom möten” sekvens av det. Företaget består helt enkelt av mycket motiverade medarbetare. De varken motiveras eller motverkas av någon chef. De samarbetar med organisationens struktur som en bärande, stödjande resurs.

Möteskulturen bygger på transparens och tillit.

Att det finns många brister i planeringen av möten är något som säkert alla på exempelvis en arbetsplats kan relatera till. Möten tas för givet och som något nödvändigt ont.

– Det är som luften vi andas. Den tar vi som självklar, tills syret inte finns längre. Om luften vi andas dräneras successivt på det syre vi behöver för att leva, märker vi det inte förrän det är för sent. Jämför gärna med kanariefåglarna som gruvarbetarna hade som hjälp förr.

Fåglarna dog av syrebrist strax före gruvarbetarna, vilka i bästa fall hann upp ur gruvan i tid.

– Vi har idag luft, det vill säga möten. Men hur mycket syre har vi i dem? Syret är det som våra biologiska

initieras av den som ser ett behov av en snabb kollektiv lösning av en situation i organisationen.

– ­Varje möte ska ha en klar drivkraft. En situation som motiverar handling. Utan den drivkraften blir mötet meningslöst. Två exempel är: Vi har fastnat i administration, och vi behöver fokusera på det som skapar värde.

I en modern nätverksorganisation kan nära nog alla initiera sådana möten. Möten som är inriktade på att fatta ett beslut. Beslut som är tillräckligt bra för stunden och inte riskerar stor skada i eller för organisationen.

Men hindret, förutom hierarki, är personliga motsättningar och blockeringar i organisationen.

– Vem tror hen att hen är som kommer med detta förslag? Återigen.

Om vi fortsätter att undvika att mötas på riktigt, så kommer organisationens effektivitet att drunkna i den pseudoaktivitet som vi kallar produktivitet.

Då kan man ju undra, hur bra kan ett möte bli? Per Hörbergs svar är att

precis som att ett samhälle behöver kultur för att bli värdigt och levande, behöver organisationen det.

– Samhällskultur är en sak, men det jag menar här är kulturella uttrycksformer som teater, dans, show, idrottsevenemang, konst, musik. Och hur skulle det gå för oss utan fika? Det har exempelvis Espresso House gjort en stor affär av – att arrangera mysiga mötesplatser för att mötas med kaffe som förevändning. Det är kultur så att det förslår.

På motsvarande sätt kan ett möte i organisationen bli hur bra som helst genom att vi alla utvecklas ur vår komfortzon. Se på dig själv med lite perspektiv. Bli mer konstnärlig och fantasifull i ditt samarbete med andra. Är mitt sätt att bete mig just nu det bästa för att bidra till problemlösningen? Eller finns det andra uttrycksformer i min repertoar? Som att lyssna och verkligen intressera mig för vad medarbetaren säger?

– Är vår möteskultur öppen, fri, effektiv och pålitlig? Kan vi, tillsammans, ta oss förbi låsningar mellan hur läget är och borde vara? Kan vi sluta skylla ifrån oss och istället möta varandra?

Per Hörberg förklarar att i ett riktigt möte kan vi prata om spänningen i organisationen, eller mellan oss i gruppen. Bara genom att adressera problematiken riktas vår gemensamma uppmärksamhet åt samma håll. Vi kan också upptäcka vad som driver den kanske svaga men ändå pågående konflikten. När vi ser det kan vi förstå hela sammanhanget och bekräfta hur det låst situationen.

– Därifrån är det relativt enkelt att fatta beslut och komma vidare, med ett avslappnat sinne. Våra möten kan verkligen bli hur bra som helst. Men det bygger på att först möta sig själv.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

For those wanting to attend on their asked t o pur c hase ent r y t i c ket s t o t h i s own, fol ow their own agenda and make Connections mean everything excl u si v e par t y .

Ent r y i n cl u des open their own plans, then choose the trade visitor option. Simply register online bars, entertainment and dancing while connect i n g wi t h i n dust r y f r i e nds and i t ’ s al l and take advantage of all the travel and f o r a good cause, t h e MPI Foundat i o n. accommodation deals.

What’s new this year?

Why ibtm world? What’s in it for me?

Barcelona is one of the most visited cities in Europe and some say, the world. It’s trendy, modern and also traditional and it’s home to ibtm world. Every year some 15,500 meeting professionals make it their home for the week, so we asked Graeme Barnett, Senior Exhibition Director ibtm world, what’s new and what’s in it for you in 2016.

How can I attend ibtm world?

Depending on whether you want to apply to be a Hosted Buyer or register as a trade visitor, both are easy to do via www. ibtmworld.com.

Once again the Hosted Buyer programme is tailored to your needs. As a Corporate Buyer you will have access to a variety of invitation only events, and for those from an Agency we are working to your agenda too, with flexible attendance options, access to VIP lounges onsite and networking opportunities. Unique to the industry, for Association Buyers we also have My Association | My Club, which offers a range of benefits that include your own hub hotel, and the exclusive Associations Connect event.

Organised by

For those wanting to attend on their own, follow their own agenda and make their own plans, then choose the trade visitor option. Simply register online and take advantage of all the travel and accommodation deals.

With innovative technology, a packed Innovation Zone with new exhibitors showcasing the next generation of technology for events, plus real handson demonstrations and networking, it’s not just the sheer diversity of thousands of international exhibitors inspiring the meetings professional. The Knowledge Programme is bursting with education, and this year it’s been created by the industry for the industry so topics and themes are what you want to hear about, current and on trend. Check it out at www.ibtmworld. com and see for yourself. We have a special surprise for you… the design of the ACS Knowledge Village will be themed like a circus – yes we are in the business of creating impact at our events as well!

What’s in it for you?

We could meet suppliers from 5 continents in less than 3 days… you can’t beat that!

Bouchra El Bacha, Omni Destination Management, United States, Hosted Buyer

incentives, business travel & meetings expo | www.ibtmworld.com

We will get you from the airport to the venue in the quickest time yet due to the new Metro Station opening at the Fira Gran Via. The journey from the airport to ibtm world is just 19 minutes, making your connections as fast as the onsite wi-fi!

We have a full diary of events starting on 29th November with the Welcome Reception, celebrating Catalonia’s European Year of Gastronomy and enticingly called “Deliciously Barcelona”.

It’s all about the region’s wines, food, and culture, from the sea, land and countryside.

The following night exhibitors will hold events on their stands from 18.00 to 19.00, giving you even more networking and fun. For those who want to continue on, Club Night becomes Rendezvous, hosted in partnership with the MPI Foundation and Holland, creating the party of all parties. New this year, attendees are asked to purchase entry tickets to this exclusive party. Entry includes open bars, entertainment and dancing while connecting with industry friends and it’s all for a good cause, the MPI Foundation. incentives, business travel & meetings expo | www.ibtmworld.com

Organised by

foto James Mahon

GÄSTKRÖNIKA | 61

Investera i

INTERNATIONELL OMVÄRLDSBEVAKNING TEXT

Lotta Giesenfeld Boman, vd, Sigtunahöjden Att lyfta blicken och spana lite längre bort än till närmaste granne är något jag försöker göra med ojämna mellanrum. Och då menar jag att resa utanför landets gränser. Jag är nyfiken på vad som händer där ute … Vad gäller i Tyskland, England eller Spanien? Vad talar mina internationella kollegor om, hur planeras en konferens i Chicago nästa vår?

Allt grundar sig i ett stort intresse för människor, förändringsvilja och ett öppet sinne. Kan vi göra det annorlunda? Är det något som vi

inte har tänkt på som man gör bättre någon annanstans? Att investera i några dagars internationell omvärldsbevakning har resulterat i många bra idéer. Bland annat i svarta fondväggar i mötesrummen, roligare arbetskläder och menyer som sticker ut.

För att optimera tidsinsatsen och hinna träffa kollegor från så många olika länder som möjligt är vi med i International Association of Conference Centers, IACC. Organisationen är global med drygt 500 medlemsanläggningar som finns Europa, USA,

Australien, Asien och Pacific. Varje ”chapter” arrangerar årligen ett möte med spännande innehåll utifrån sin världsdels utmaningar inom mötesindustrin.

Sigtunahöjden fanns på plats vid årets IACC Europe Knowledge Festival, i mötesanläggningen Kapellerput utanför i Eindhoven i Holland tidigare i höstas.

Totalt var vi över etthundra personer som träffades under två dagar för att dela erfarenheter, lära nytt och omvärldsspana. Jag visste på förhand 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

62 | GÄSTKRÖNIKA

”Jag visste på förhand att investeringen skulle ge energi, kraft och många nya idéer”

att investeringen skulle ge energi, kraft och många nya idéer till att utveckla vår verksamhet. Med mig på resan åkte även fem kollegor.

En av helgens höjdpunkter var kocktävlingen Copper Skillet, en tävling för kökschefer i mötesindustrin.

Sigtunahöjdens Emil Bäcklin tävlade i seniorklassen.

Europafinalisterna i IACCs Europamästerskap tävlade om att få komma till världsfinalen som avgörs under mötet i Los Angeles nästa år.

Emil nådde inte ända fram, priset gick istället till Regina Andersen (seniorklassen, Danmark) och Mary Palecek ( juniorklassen, Storbritannien). Att det var två tjejer som gick vidare i en mansdominerad bransch gjorde förlusten lite lättare.

Så här sa Emil till mig efter tävlingen: – Jag har lärt mig mycket om vad det innebär att tävla och framför allt att göra det inför en så stor publik.

Precis innan tävlingen var jag väldigt nervös, men när jag väl började med matlagningen släppte det och det kändes mest kul. Jag kan mycket väl tänka mig att tävla igen, men var och när får vi se.

Själv fick jag möjlighet att delta i en paneldebatt med titeln MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

”Opportunities and Threats to the Venue Industry”. Under debatten lyftes frågor om utmaningar och vart utvecklingen av branschen är på väg. En annan fråga som diskuterades var framväxten av de nischade mötesanläggningarna.

IACC-medlemmen Chateau Form, med 24 anläggningar i Europa, är ett bra exempel på en verksamhet på stark frammarsch som erbjuder boutique-inriktning och en hemmahos-känsla. Chateau Form expanderar i Kina och etablerar sig snart i USA, men är fortfarande som starkast i Frankrike, Belgien, Tyskland.

En annan förändring är att fler företag väljer att designa egna möteslokaler in-house. Det är dock långt ifrån alla företag som har råd att bygga egna lokaler. Många bolag prioriterar möten face-to-face vilket är en positiv trend. Att många företag med egna mötesrum ändå väljer att komma till våra anläggningar visar att det fortfarande är stimulerande att byta miljö och att ta del av vår möteskompetens.

Rachel Bartlett, ordförande i IACC Europe, och jag var dessutom rörande överens om att det är våra medarbetare som avgör om gäster vill

återvända. Att hitta rätt medarbetare är en av de stora utmaningarna idag.

Det är angeläget att skapa en inspirerande och kreativ arbetsplats där människor vill stanna. Att då kunna erbjuda sina medarbetare ett internationellt nätverk är en anledning som kan göra oss mer attraktiv som arbetsgivare än andra.

Efter min spaning ute i Europa åkte jag hem med bättre koll på läget än innan, den känslan delade jag med många av mina kollegor. Att knyta nya kontakter och bredda sitt kontaktnät är viktigt, och inte minst nu när vi ser att kunderna hittar till oss från hela världen. Att utbyta erfarenheter med internationella kollegor och inse att vi står inför liknande utmaningar, att omvärldsbevaka, skratta och ha roligt ger energi till att fortsätta utvecklas.

Nästa stora IACC event är Asia Pacific den 15–17 januari i Australien och IACC Americas Connect i Los Angeles den 4–6 april. www.iacconline.org

Frankfurt Make a date with IMEX 2017

16–18 May 2017

Next year IMEX returns to its usual slot.

The worldwide exhibition for incentive travel, meetings and events.

This not-to-be-missed annual event for meeting planners is back in May. Whether you plan events in or outside Germany, IMEX in Frankfurt is the place to make those important business connections in person.

If you organise events, you belong at IMEX!

Join us at IMEX 2017 and be part of the scene.

Register your interest today at imex-frankfurt.com/register

imex-frankfurt.com

64 | RADAR

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

RADAR | 65

Appen som får information ATT GÅ IN ISTÄLLET FÖR UT TEXT

Tommy Brotte Forskning visar att vårt arbetsminne är mycket begränsat. Kort efter att vi har hört en information är kunskapen till största delen glömd och påverkad av egna tolkningar. Det här är problematiskt för den som arrangerar en konferens. För i de allra flesta fall minns deltagarna bara en bråkdel av vad de har hört och de lämnar ofta konferensen med en vag och egen uppfattning av vad som sagts.

Sällan är det samma bild som arrangörer och föreläsare vill förmedla.

Men det finns metoder och teknik för att få deltagarna att minnas mer och därmed få arrangören att få ut mer av sin investering. De bygger dels på att ge deltagarna möjlighet att på plats aktivt bearbeta ny information, jämföra den med tidigare erfarenheter, prata med andra deltagare om hur de uppfattar den nya informationen och att applicera den nya informationen i rätt kontext. Dels på att ge dem möjlighet att repetera informationen och genom att göra det enkelt för dem att fördjupa sina kunskaper.

Från bullets till frågor Istället för att

foto Erika Brice

rada upp dina allra viktigaste argument eller budskap i en presentation kan du istället väcka deltagarnas nyfikenhet och engagemang genom att göra om dem till frågor.

Om du till exempel vill få deltagarna att förstå de viktigaste punkterna i er senaste kundundersökning ställ frågor som: Vilka i vår bransch

har nöjdast kunder? Vilka fördelar har de jämfört med oss? Vad tror ni kunderna är mest nöjda med hos oss?

Vad tror ni att kunderna tycker att vi behöver utveckla mest?

I en app kan de svara anonymt och svaren kommer från alla deltagare, inte bara ifrån några få som trivs med att synas och höras. Du kan även alternera frågorna och be deltagarna att prata med varandra om vad de tror är de viktigaste insikterna i undersökningen och skicka in det. Då får de fler än sitt eget perspektiv och tempot blir sådant att de hinner reflektera över informationen och höra hur andra deltagare tänker kring fenomenet.

Det innebär att deltagarna får erfara flera olika tolkningar och synsätt. Det öppnar för ett djupare lärande.

med sig i sin telefon kan du se till att de alltid har tillgång till undersökningen, presentationen eller minnesanteckningar. Du kan till exempel skicka ut push-meddelanden med kompletterande frågor eller berätta om en ny artikel som lagts till i appen.

Repetitionen innebär att du hjälper fler av deltagarna att få varaktiga kunskaper.

Active Learning och Collaborative Learning Påståendena ovan bygger

Från fyrverkeri till kompetens och förändring Konferenser blir många

delvis på mina egna erfarenheter efter att ha producerat många hundra konferenser. Men de bygger till stor del på metoder hämtade ur pedagogikens Active Learning och Collaborative Learning. Metoderna har visat sig bidra till väsentligt mycket bättre inlärningsresultat än traditionell undervisning baserad på föreläsning.

Repetition – all kunskaps moder?

Begreppet är slitet, men faktum är att vi behöver repetera för att få information att bli till varaktig kunskap.

Med en app som deltagarna alltid bär

Fördjupning Inte sällan behöver vi

fördjupa kunskaperna om ett ämne för få det att bli verkligt betydelsefullt. Varför inte förse deltagarna med länkar till filmklipp om kundnöjdhet, bemötande eller vilket ämne det nu än må vara som ni anser är tillräckligt viktigt för att ta upp tid på en konferens.

gånger likt ett kostsamt fyrverkeri.

Deltagare och arrangörer känner stor inspiration och stolthet i stunden.

Men mycket snart hinner vardagen ikapp och vi glömmer merparten av vad vi pratade om på mötet och inspirationen sinar. Med hjälp av en modern teknik och av en plan för hur du före, under och efter konferensen engagerar dina deltagare kan du gå från kortsiktig inspiration till verklig kunskap, utveckling och förändring.

Appen är en så kallad White Label som tillåter kunden att använda sitt eget namn och grafiska profil.

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.

SHARMA | 67

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma's books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster).

Robin Sharma founded the Titan Academy and his blog is at robinsharma.com. photo Sara Appelgren

How Business Titans DO IT This is a Mastery Session that I call How Business Titans Do It. Nelson Mandela is a titan of humanity. Mozart is a titan of music.

Edison and Einstein are titans of invention and science. What I really want to dial into is: How do the best of the best in business achieve their staggeringly noticeable results? The seven points that follow apply to titans of business whether it's Elon Musk, Steve Jobs, the great celebrity CEOs or massively successful entrepreneurs.

1

Titans bulletproof their interior life

Almost every one of the best of the best in business has bulletproofed their interior life. By that I mean you can change the world by being a business titan or you can get knocked down. You don’t get to do both.

The starting point for being a titan in business is developing an interior core. This means that you have such a strong interior core that you can stay true to your ambition, even when people laugh at you and dismiss your impossible dream. You stay focused and dismiss the naysayers. That is interior bulletproofing.

How do you do that? It's about reading the autobiographies of people who’ve done it. It's about listening to the right podcasts that fuel your

positivity. It's about protecting your mindset, heartset and energy. It's about taking the time to work on yourself and also noticing the things that activate your fear.

Rather than running away from the things that activate your fear, go into them. When you notice the fear, it no longer has any power over you.

The more time you can spend on your interior life, bulletproofing your mindset and your emotions, taking care of your physical life through fitness, proper nutrition and getting enough rest, the more you can strengthen your spiritual core, so you’re living for a cause larger than yourself. Martin Luther King Jr. said, “If you have not discovered something you are willing to die for, then you’re not fit to live.” If you want to be a titan in business, just imagine developing a compelling cause that is so much larger than your own ego, something that is so massively attractive to you as a human being, that you would take a bullet for it – you will be undefeatable.

2

Titans stay in their own lane

When you stay in your own lane, you have no competition. When you stay true to your own vision for your future and your business, you have no industry peers.

We get trapped a lot of the time

because we measure our success by what our industry peers are doing. We get knocked off our focus by thinking about the competition. You want to stay true to your vision. You want to stay in your own lane.

We live in a world where we are afflicted by interruption and addicted to distraction. If you want to be a titan in business, you need to wire in a monomaniacal fidelity to your loftiest vision. You need to create a tight bubble of total focus around your thinking and energy, so that none of the shiny toys of the moment get through that porous bubble. You want to stay focused on your dream and goals – you want to protect your mindset.

That's what business titans do. They stay in their own lane. They’re not always distracted. They don’t always chase the opportunity of the moment.

They say, “Here is my vision. Here is my priority,” and they build a monomaniacal focus around that.

3

Understand that income earned is a result of value delivered

Business titans understand that income earned is a result of value delivered. The marketplace rewards contribution. What the average performer does in business just concerns the cash grab – “how can I deliver the least amount of value and get 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

68 | SHARMA

the most amount of cash?” That is a recipe for a very short career.

Do you want to rise to iconic and be a business titan? Do you want to own your industry? Here's what you do. You run the philosophy I call the 10× value obsession. It has allowed my clients to build fortunes in business. The 10× value obsession is this: relentlessly coach your team to think about one key idea. How can

great company is not so much about revolution or one big project or innovation that allows you to own the game. If you look at the best companies on the planet today, they’re all about incremental improvements done consistently every single moment. Building a great organisation is not so much about revolution, it's much more about evolution.

Small, daily optimisations and itera-

“When you stay in your own lane, you have no competition” we deliver 10 times the value that our clients expect for what we give them?

Most business people are stuck in scarcity – they think there's not a lot of money or resources, and they’re all about the competition. They’re really coming from a place of great fear.

Titans are fundamentally different.

They’re not about scarcity. They’re about generosity. They run the 10× value obsession – it's their dominant philosophy.

The way titans do business is really their mindset – how can I give my customer 10 times the value that they’re paying for? If you do that consistently, what happens? You don’t just have customers, you have fanatical followers. You don’t just have a business, you create a movement. Don’t be about building a business, that's what the average business person does. Be a titan. Be all about creating a movement.

4

Install the NSI mentality

Business titans install the NSI mentality, which stands for Never Stop Improving. Building a MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

tions done consistently over time lead to a world-class company. NSI: Never Stop Improving.

If you look at titans, everything they do is about improving. They want to improve their mentality and their health. They want to improve the way that they work in terms of their craft. They’re always trying to coach and mentor their teams, because the job of a leader is to create more leaders. They’re always improving the business – Michael Gerber's idea of not just working it, but working on it. If you want to be a titan, it's all about NSI. Think about relentless optimisation of the most important elements of your organisation

5

Learned Relentlessness

I hear a lot of entrepreneurs and business builders say, “When I encounter a roadblock in business, I get knocked off my game.

I get discouraged. I want to throw in the towel.” Martin Seligman, one of the preeminent researchers and thinkers in positive psychology, has a term called “learned optimism”. I’m

putting a little spin on it – relentlessness is a muscle.

What I teach people right now is simply this: being a titan is a lot about building the right muscles for relentlessness and persistence. Grit is a muscle. How do you become great at lifting weights? You practice and you build a muscle. We now know from neuroplasticity that the brain is very much like a muscle. If you want to build a better brain, you flex the muscle by doing the right things.

How do you become absolutely relentless, unstoppable and undefeatable as you make the ascent to your loftiest ambitions as a business person? You practice it every day.

That's the opportunity to be a titan.

You get knocked down – the victim sees it as failure. You see it as fuel to get stronger, braver and unstoppable.

Learn how to be relentless through daily practice so the muscle of relentlessness and undefeatability gets stronger and stronger.

6

Titans never stop learning

NSL – Never Stop Learning – is the sixth way that business titans own their game. One of the best things in my life, and I am absolutely no guru, is that I adore learning. I understand that education is inoculation against disruption. We live in a very volatile time in terms of the global economy and society at large.

How can you bulletproof your mindset, heartset and organisation? How can you protect your assets of energy, focus and self-discipline?

It's about learning – this is one thing I have realised while advising and coaching the people who come to my Titan Summit every year and helping them build their fortunes and world-class companies. These billionaires, business builders, innovators, industry leaders and humanitarians – some of the most successful people

SHARMA | 69

on the planet – all understand the value of learning. They understand the value of investing in themselves.

Ultimately, you can never rise higher or achieve any more than the level of your self-identity. You see yourself deep within – sometimes unconsciously – in terms of your interior story. If your story is – “Well, you know what? I’m average. I can’t be one of the great ones in business. The

at what you do that you become the undisputed heavyweight champion of your craft.

7

Know your mighty mission

You really want to dial into a purpose that not only touches you intellectually, but also touches you emotionally and even spiritually.

Like humanitarians such as Nelson Mandela, Mahatma Gandhi, Jonas

“You don’t just have a business, you create a movement” people I admire are cut from a different cloth.” – then obviously your daily behaviour will reflect your deepest beliefs.

The real work to be done is on your interior story – your self-identity. One of the best ways to work on that is through learning. How do you learn how to build a great company?

You learn how other people did it. You learn the strategy, how they hired the right people, developed world-class products and disrupted their field.

When you have looked at that, you realise that these people are actually not that different than you are. You can learn their strategy and tactics, but there are few things as valuable as seeing someone else's example.

NSL is really about the 2× 3× mindset. To double your income and impact, triple your investment in two core areas: your personal mastery and your professional capacity.

Double your investment in becoming stronger, braver, wiser and more confident, fearless and loving. And in your professional education, double your investment in becoming so good

Salk and Mother Teresa, all of the great business builders are not motivated by income. They’re not driven by ego. The true titans were driven by a mighty mission, something deep within themselves. They had developed and locked into some kind of idea or concept. Maybe it was a business idea that would help billions of people or an app that would allow people to do something a lot easier or a product with the utility to change the way people did business.

I don’t know what your disruptive product or big idea is. Here's the key idea: you don’t lock into it from the intellectual part of your brain, you go deeper. You lock into it emotionally, viscerally and spiritually. If it becomes a cause that touches your core, something deep within you will shift. It's like a switch will go on. You will tap into something far bigger than making money and becoming famous – something far bigger than those tiny ego pursuits that keep you small. You start to lock into your heroic ambition. That's when you wake up at four in the morning

while your peers are asleep. That's when you’ll develop a fire in your belly that allows you to run through walls. Where other people see problems, you see possibilities. Your fire becomes so contagious that everyone around you gets enrolled in that vision. That's when you tap into your interior greatness, which makes you truly unstoppable.

The seventh thing that business titans do is discover a mighty mission.

Don’t just pursue an idea because it will make you money. That is a recipe for failure. At my Titan Summit last year, I interviewed the iconic NBA superstar, basketball player Shaquille O’Neal, who is also an entrepreneur.

He said, “When I did things for money, they never worked out. When I did things because they were fun, which is really about passion and doing things that fuel your joy, that's when I made the fortune and became really successful.”

I hope I’ve shared some real insights that will allow you to dial into owning your game within your industry. Ultimately, to be a titan is to work with love, to develop the talents of your people with love, to serve your marketplace with love, to create products and a level of craft, which is really about love, and to bring such great value to the world that the entire world feels your love. If you do that, you really do build a movement rather than just a business. Go out and rock your craft. Own your game.

This article is an edited version of the ­Mastery Sessions at: goo.gl/fXbXQY

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

70 | HJÄRNKOLL 70 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

L

RUNNING HEADER | 71

OLSON

TEXT

Tomas Dalström FOTO

Sara Appelgren

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

72 | HJÄRNKOLL

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

HJÄRNKOLL | 73

Lars Olson är professor i neurobiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet i Stockholm. Han har varit en av två redaktörer för den femhundrasidiga boken Hjärnan, där han tillsammans med sina kollegor presenterar forskning om hjärnan i 30 kapitel. Han har varit medlem av Nobelförsamlingen som utser pristagarna i fysiologi eller medicin.

Vad är belöningssystemet? Varför har vi det?

– Det är ett system som ligger ganska djupt i hjärnan och som belönar oss för sådant som gör att vi ska överleva, som individer och art.

När vi äter, dricker, motionerar och har sex känns det njutningsfullt.

– Belöningssystemet är i själva verket oerhört komplext. Det har förbindelser med andra delar av hjärnan, framför allt storhjärnebarken, och många olika signalsubstanser är involverade. Men man brukar förenkla det hela genom att tala om dopamin, som är den helt klart viktigaste signalsubstansen i belöningssystemet.

Vad är dopamin?

– Det var svensken ­Arvid ­Carlsson som upptäckte att dopamin är en signalsubstans i hjärnan, vilket han fick

Nobelpriset för år 2000. Han är 90 plus och fortfarande verksam. Dopaminet har en enorm betydelse. När det frisätts njuter vi och vill göra mer av det vi njuter av. Belöningssystemet bygger successivt om sig, så att vi vill ha mer av det som är njutningsfullt.

Kommer belöningssystemet att förändras under detta århundrade?

– Nej, ur ett evolutionärt perspektiv är 100 år inte så lång tid. Det fantastiska är att denna väldigt gamla uppfinning fungerar så pass bra – och att vi fungerar så bra – när vi har förändrat våra livsvillkor så mycket.

Du skriver i boken Hjärnan: ”När man lärt sig ett beteende kvarstår minnet av den belönande handlingen i hjärnan, så att begäret efter liknande upplevelser består.

– Själva belöningssystemet ändrar på sig så att vi njuter mer och mer av 2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

74 | HJÄRNKOLL

det som har orsakat njutningen. Vi tar två droger till hjälp föra att förklara det. Amfetamin och kokain används vid missbruk – och forskarna vet exakt vad de gör. De orsakar mycket större frisättning av signalsubstansen dopamin, jämfört med vad man kan åstadkomma på naturlig väg; genom

Beroende ska ses som en förvärvad hjärnsjukdom.

En ganska spridd sjukdom …

– Om man rankar de vanligaste anledningarna till förlorade friska år; vilket kan bero på att man dör för tidigt eller blir sjuk, är nummer ett på listan depression, nummer

Rökning är ett annat vanligt missbruk.

– Nikotin är starkt beroendeframkallande. Det beror på att det är så kort tid mellan handling och positiv upplevelse. Nikotinet når hjärnan blixtsnabbt. Den tid det tar mellan handling och positiv upplevelse är viktig, för risken att bli beroende.

Någon har sagt att vi inte gör mycket om inte belöningssystemet är involverat. Stämmer det?

”Belöningssystemet ändrar på sig så att vi njuter mer och mer av det som har orsakat njutningen” naturlig njutning. Det är därför det är så farligt. Första gången är upplevelsen helt fantastisk och då tror belöningssystemet att det här är det viktigaste för överlevnaden och så bygger belöningssystemet om sig, så att man blir allt mindre intresserad av andra njutningar och allt mer intresserad av drogen.

Den prioriterar om …

– Drogen kidnappar belöningssystemet. Dessutom får vi starka minnen av det njutningsfulla i storhjärnebarken. Det tar några dygn, man måste sova några nätter medan hjärnan går igenom vad som har hänt och bestämmer sig för vad som ska sparas, men sedan sitter minnena. Vi kommer ihåg det som är kopplat till de starkaste emotionerna – positiva eller negativa.

– I fallet med drogen är det positiva minnen och de försvinner aldrig, om de är tillräckligt starka.

Det kan räcka med att en person som varit heroinist går förbi platsen där han brukade köpa heroin eller ser någon som håller på med det, så kan så starka minnen väckas att hon eller han börjar missbruka igen.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

två är alkoholism, som också är en förvärvad hjärnsjukdom. Vi talar om enorma samhällsproblem.

Kan man bygga om belöningssystemet igen för att bli fri från missbruket?

– Ja, det finns två klassiska sätt att ta sig ur ett drogberoende – att få en upplevelse som är ännu starkare än spriten – att hitta en ny kärlek eller att bli frälst; en så stark upplevelse så att den verkligen kan hålla emot. Sen finns det en del medicinska behandlingar som underanvänds, om man får säga så. Sen ska man komma ihåg att om en alkoholist har varit ren i ett halvår och brakar igenom en helg, så är inte allt förlorat. Det kallas återfall i sjukdom och det får även folk med högt blodtryck och diabetes. Men han eller hon vet att det gick att låta bli ett halvår och då kan man ha med sig den erfarenheten och fortsätta att vara nykter.

– En vanlig uppfattning är att det handlar om dålig karaktär och att man ska rycka upp sig. Men det finns mycket starka genetiska faktorer som gör att somliga löper större risk än andra att bli beroende av precis vad som helst.

– Ja, dopamin är till exempel viktigt för gångfunktionen. Om man tar bort dopaminet ur hjärnan, vilket man kan göra på en råtta till exempel, så rör den sig aldrig mer ur fläcken.

Parkinsons sjukdom är en sjukdom där man till slut inte kan röra sig och det beror på att dopaminnervceller dör.

– Rent allmänt kan man säga att om man skruvar ner dopaminsignaleringen i belöningssystemet blir livet väldigt trist och grått. Det är exempelvis inte kul att äta, och svårt att njuta över huvud taget.

Det är inte bara njutningar – som att vinna – som triggar systemet, utan även ”nästanvinster”.

– De enarmade banditerna är sataniskt byggda. När du vinner blinkar hela maskinen, det plingar och rasslar. Upplevelsen är väldigt intensiv. Det blir en väldig fart på belöningssystemet och aktivering av olika delar i hjärnbarken.

– Med hjälp av en datormodell av enarmade banditer och funktionell magnetkameraavbildning av hjärnan har man undersökt ’nästanvinster’.

Under studien halvligger testpersonerna i en magnetkamera och spelar på en skärm. När resultatet är tre likadana symboler vinner man. Det rullar fram ett körsbär, ett till och så ett tredje körsbär. Om det stannar i rad med de två tidigare vinner man.

Om det sista rullar långsammare och långsammare, men stannar för sent,

RUNNING 75 | PLAYFULNESS HEADER | 75

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

76 | HJÄRNKOLL

uppstår en ’nästanvinst’. Den som spelar tror att personen nästan vann, men det är bara strunt, apparaten är sådan.

– Det visar sig att en ’nästanvinst’ aktiverar belöningssystemet på precis samma ställen som vid vinst, men inte lika mycket. Att ha ’nästanvinster’ är

visar väldigt tydligt hur kokainet har kidnappat belöningssystemet.

Belöningssystemet kan också aktiveras vid blotta åsynen av choklad.

– Belöningssystemet aktiveras även mer hos de som uppger att de är beroende av choklad och äter mycket mer choklad än andra, jämfört med

”Är det roligt går det av sig själv, då vill man höra det, man vill göra jobbet” en del i strategin för att få människor att fortsätta spela, men det får inte finnas för många ’nästanvinster’, för då genomskådar spelarna det. Är samma delar aktiverade som när någon tar droger?

– Ja, belöningssystemet aktiveras, påverkas och förändras, precis på samma sätt av spel som man när man blir beroende av en drog.

– Det finns studier från USA med funktionell magnetkameraavbildning i hjärnan hos kokainister och icke kokainister. Dessa båda grupper fick båda fick se två filmer, en med erotiskt innehåll och en där man höll på och fipplade med sitt kokain och sprutade sig. När icke-kokainisterna fick se filmen med erotiskt innehåll, aktiverades naturligtvis belöningssystemet och det är också meningen.

När de fick se kokainfilmen upplevdes den som heltråkig, så inget hände i belöningssystemet. När man visade samma filmer för en grupp kokainister blev det tvärtom. De kan inte längre bli upphetsade av en film med erotiskt innehåll, men när de får se en film som handlar om kokain då går belöningssystemet igång. Det

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

kontrollpersoner som äter mindre choklad och inte anser sig vara chokladberoende. När de chokladberoende får se en bild av en chokladbit varvar systemet upp mer hos dem.

Du skriver att dataspel och virtuella vinster fungerar på samma sätt.

– När man är inne i spelet och får vinster, som man kan ha nytta av i spelet, aktiveras belöningssystemet på samma sätt, som om det vore riktiga pengar. Aktiveringen gäller inte minst när flera deltagare deltar i ett online-spel, du kan visa dem att du är duktig, vilket är belönande.

Hur utvecklas ett digitalt beroende? Är det på samma sätt som du tidigare har beskrivit?

– Svaret är ja och man kan tillämpa ungefär samma kriterier. Man ägnar sig mer och mer åt den här verksamheten och behöver en allt högre dos för att få en kick. Man åsidosätter annat, som exempelvis jobb, studier och sina nära och kära. Det är klassiska mått på beroende. Ibland går spelberoendet överstyr, man tar lån och förfalskar sin frus namnteckning för att komma över pengar för sitt spelande.

– Dataspelsberoendet kan ta sig ganska läskiga proportioner. Det finns fall när förtvivlade föräldrar fått kalla på socialen, som kommer och drar loss deras son, de flesta är killar, från datorn och försöker övertyga honom om att han måste äta och sova.

Jag har läst att det är svårare att bli av med ett digitalt beroende, eftersom det är lättare att få likes på Facebook, än i verkliga livet.

– Jag har inte studerat det, men jag kan jag gott tänka mig att det kan vara så.

I en undersökning av juridikstudenter i USA, som går andra och tredje årskursen, undersökte man hur mycket tid de la ner på att kolla på sådant som inte var relevant för utbildningen.

Femtioåtta procent var på andra sajter under mer än hälften av tiden.

– Då skulle man som lärare bli lite besviken.

Att det inte är lätt att skjuta upp belöningar visar Walter Mischel i sina världsberömda marshmallow-tester.

I dem erbjöds barn en marshmallow nu – eller två om de väntade en stund, medan forskarna gick ut ur rummet. I en ny bok beskriver han hur barn, som inte kunde motstå frestelsen, fick lära sig olika strategier för att skjuta upp belöningen. En var att de skulle säga tyst till sig själva ungefär så här: ”Nej, jag ska inte ta den, för jag håller på med en uppgift.”

Då skulle barnet aktivera prefrontala cortex* först i stället för limbiska systemet* och genom att upprepa det tillräckligt många gånger skulle det automatiseras till slut. Belöningssystemet byggs om och barnet lär sig att skjuta upp belöningen.

– Det tror jag att det ligger något i. Föräldrar och lärare måste föregå med gott exempel i så fall och låta bli att kolla på sina mobiler och vara ute på Facebook i tid och otid.

HJÄRNKOLL | 77

”Att ha ’nästanvinster’ är en del i strategin för att få människor att fortsätta spela”

Vilka utmaningar står samhället, företag och organisationer inför?

– Det var ingen liten fråga. Låt mig säga så här: Jag har kommit fram till att det absolut viktigaste är att det man gör eller hör på en föreläsning är roligt. Är det roligt går det av sig själv, då vill man höra det, man vill göra jobbet. Man kan som chef leverera positiva och negativa upplevelser.

Men det är så mycket bättre om de är positiva.

Vad menar du med roligt? Ska det vara intressant, humor …

– Du måste kunna förmedla ditt eget engagemang till dem du har framför dig. Ibland kommer det någon och säger att jag behöver skriva en doktorsavhandling som en del av min karriär. Då säger jag dörren är där, för det blir aldrig bra, man ska göra det för att det är roligt.

en av framtidens stora ödesfrågor.

Hur motiverar vi människor till att samåka istället för att åka själv i sin bil, med tanke på miljön? Där har väl också belöningssystemet en viktig betydelse.

– Belöningssystemet är ganska egoistiskt. Man måste verkligen förklara och vara pedagogisk för att få folk att så att säga njuta av att bränna mindre fossilt bränsle, sortera sina sopor bättre och så vidare. * Det limbiska systemet, står för de snabba besluten och är utvecklad för slåss-eller-flysituationer. Reptilhjärnan ingår i det limbiska systemet. Prefrontala cortex tar längre tid på sig och ger en bredare och djupare bild. Barnet hinner till exempel dra lärdom av tidigare erfarenheter och olika framtidskonsekvenser.

När prefrontala cortex aktiveras först har barnet därför lättare att avstå från frestelsen.

Jag intervjuade Gunnar Bjursell, en kollega till dig på Karolinska institutet. Han sa att motivationen är

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Han har bland annat skrivit boken ”Bäst i text Läseboken/ Skrivboken”, som handlar om hur man skriver texter som kommunicerar på hjärnans villkor. Han driver webbplatsen veryimportantbrains.se och bloggar om hjärnan och kommunikation på bastitext.se. foto Sara Appelgren

2016 No. 66 MEETINGS INTERNATIONAL

78 | KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, ­utbildare och nätverksbejakare. Har över 30 års erfarenhet inom den internationella ­mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto Sara Appelgren

Tillåt inte okunskapen VINNA I BORÅS Nyligen tog Borås stad emot namnlistor med begäran om en folkomröstning. Kravet: Beslutet om ett nytt kongresshus ska rivas upp.

I ett första steg ska Stadskansliet kontrollera att de inlämnade namnen är tillräckligt många, det vill säga minst tio procent av de röstberättigade invånarna. Det är vad lagen kräver.

Om antalet namn når över den gränsen ska kommunfullmäktige i december bestämma om en folkomröstning ska genomföras.

– Det här är unikt. Det är första gången som vi har att ta ställning till ett folkinitiativ, och vi är angelägna att hantera det så fort som möjligt.

Vår ambition är att hinna ta upp ärendet vid sammanträdet den 21 december, säger kommunfullmäktiges ordförande Per-Olof Höög (S) i ett pressmeddelande.

Kravet för att en folkomröstning ska hållas är att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige inte röstar emot förslaget.

Först därefter, och om det blir ett ”ja”, ska kommunfullmäktige i ett nytt beslut dels bestämma datum för omröstningen, dels fatta beslut om vad det ska stå på röstsedeln. Eftersom en folkomröstning är rådgivande är det fullmäktige som avgör frågan slutgiltigt.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 66 2016

Varför den här åsiktspolitiken ska leda till en folkomröstning när beslutet redan är fattat, kan bara handla om hur vi ställer oss till kommunala överklaganden och framtvingade folkomröstningar som den här.

Självklart kan omröstningen också skapa större spänningar i en redan till synes infekterad fråga. I Sverige finns det bara ett universitet och två högskolor som inte har ett kongresshus för olika slags möten. Det är – högst anmärkningsvärt, men äntligen finns frågan på den kommunala agendan – Lund, men även Borlänge och just nu aktuella Borås.

Borås har en av landets mer nyskapande högskolor inom sina ämnen, bland annat textil, och har sedan länge positionerat sig på en mycket uppmärksammad internationell nivå. Högskolan leder också flera andra spännande projekt som lockar forskare och akademiker till staden i stora skaror.

I Borås finns också en väl fungerande Convention Bureau, det är en stad med ett differentierat näringsliv som har flera spännande utvecklingsmöjligheter.

De personer som säger nej till ett kongresshus i Borås säger i samma stund också nej till kunskap och utveckling. De som förstår vad ett

kongresshus skapar för möjligheter för individer, organisationer, föreningar, företag i hela staden, kommunen och regionen, de säger inte nej.

Eller är det samma sak som när Donald Trump vann valet i USA trots att han inte fick flest röster, att Brexit ”vann” trots att det var 16 till 17 miljoner av 65 miljoner britter som röstade nej?

Till olika slags möten i Borås kommer människor redan nu från närområdet, regionalt, nationellt, ja från hela världen för att dela, utveckla och sprida en mångfald av kunskaper.

Låt Borås fortsätta att vara en inkluderande stad.

Okunskap är nyckeln till mycket av det negativa som händer i vår värld. Åsikter och de personer som skriker allra högst vinner mark. Tillåt inte det att hända i Borås.

8-9 FEBRUARY 2017 | VILNIUS, LITHUANIA Baltic Sea Region Exhibition for Meetings, Events and Incentives

Emerging Baltic Sea Region market Most desirable suppliers throughout the region Fully hosted buyer programme 3700+ pre-scheduled appointments Strong focus on education and knowledge Unrivalled networking opportunities

5

YEARS

TOGETHER

www.convene.lt

At this very moment a group of scientists is falling under a cat’s spell: Schrödinger’s.

Time to give your participants a similar treat?

ACV.AT MESSECONGRESS.AT VIENNA.CONVENTION.AT

Erwin Schrödinger, Austrian physicist, Nobel Prize winner © Bildarchiv/ÖNB