Meetings International #72, okt/nov 2018 (Swedish) by Meetings International

No. 72 Okt/Nov 2018 €19 / SEK 165

IACC SWEDEN TYSTA ZONER KLAN-SAMHÄLLETS LOGIK SEMANTISKA PROCESSER VISIONER × 3 KELLERMAN

”‌Vi driver utvecklingen idag”

Matilda, Caroline och Johan på Helsingborg Convention and Event Bureau.

HELSINGBORG Convention & Event Bureau

Helsingborg ligger mitt i det expansiva Öresundsområdet, med endast en timmes resväg till Copenhagen Airport och 30 minuter till inrikes flygplats. I Helsingborg promenerar man lätt till det mesta. Här finns livfulla strandpromenader, toppmoderna anläggningar, högklassiga kulturupplevelser och fina boendemöjligheter med totalt 1 600 hotellrum. Vi på Helsingborg Convention & Event Bureau är proffs på vår hemstad. Vi sätter genuint engagemang och kvalitet i främsta rummet. Hjälpen är helt kostnadsfri. helsingborgceb.com · helsingborgceb@helsingborg.se · facebook.com/helsingborgceb

Clarion Hotel SeaU Helsingborg står klart 2020 med 1 200 platser i kongress.

KONSTEN ATT TÄNDA EN IDÉ Borås Kongress öppnar upp sinnet så att du och dina kollegor kan njuta, bli berörda, överraskade och underhållna. Vi har alltid den modernaste tekniken på plats, ett vältrimmat kök som serverar gastronomiska upplevelser och personliga mötesrum som sätter fart på tankarna. Vi vill bjuda på en inspirerande kraftöverföring till våra gäster så alla kan tända gnistan för lysande idéer.

PLATS FÖR NYA TANKAR boraskongress.se

boras.com/kongress

INGREDIENSER FÖR ETT LY C K AT M Ö T E MÖTESUTRYMMEN SOM UTFORMAS MED DELTAGAREN I FOKUS, MENYER SOM TILLFREDSTÄLLER ALLA SMAKER, EXTRAORDINÄRA MÖTESUPPLEVELSER OCH SPECIALISTER SOM ÄR LIKA ENGAGERADE SOM DU ÄR. ALLA DE RÄTTA INGREDIENSERNA FÖR ETT LYCKAT MÖTE!

FEEL THE DIFFERENCE

radissonblu.com/sv

Unforgettable you can leave the islands, but never forget them

visitfaroeislands.com

No. 72

C HE F R E D A K T ÖR OC H A N S VA R IG U T GI VA R E Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com

Okt/Nov 2018 Framsteg

P UBL IS HE R Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com

12 INTRO

Jämställdhet är den nya tillväxtfaktorn Atti Soenarso om att hantera våra dramatiska insikter för att förstå världen bättre.

GL OB A L S A L E S DIR EC T OR Graham Jones

graham.jones@meetingsinternational.com T E X T Per Brinkemo,

14 OMVÄRLDSANALYS

IACC Sweden ”Där Sverige var för tjugo år sedan och lärde sig, där driver vi utvecklingen idag.”

F O T O Sara Appelgren

(inklusive omslagsfoto),

Magnus Malmberg, Atti Soenarso

31 R ADAR

DE S IGN KellermanDesign.com

Western Scandinavia – en megaregion med obalanser Men också möjligheter.

Tomas Dalström,

Roger Kellerman, Robin Sharma, Atti Soenarso

R E D A K T IONE L L A GL Ä D JE S P R ID A R E Bimo +

hans musik

+ Murakami + Rove Downtown Hotel Dubai

33 R ADAR

Cirkulär ekonomi positionerar Glasgow för event Satsning på partnerskap och informationsdelning.

+ Muiderberg + konstruktiv journalistik P R E NUME R AT ION Prenumera

via www.meetingsinternational.se

eller prenumeration@meetingsinternational.se

3 4 KL ANER

Utan förståelse för klanen, ingen integration Per Brinkemo: I mötet återupptäcker vi vår egen stat.

4 4 SHARMA

Isn't It Time? The 13 Questions for Visionaries Robin Sharma hopes to help you win.

KON TA K T Meetings

International Publishing

Box 224, 271 25 Ystad w ww.meetingsinternational.se info@meetingsinternational.se T R YCK Trydells, Laholm

[miljöcertifierade enligt, ISO 14001]

PA P P E R Arctic

Paper Munken Lynx 240g/100g

FSC märkt papper Cert No SGS-COC-1693

46 HJÄRNKOLL

Vad händer i hjärnan när vi hör andra prata i bakgrunden? Helena Janckes forskning visar att prestationen kan minska med tio procent.

58 KELLERMAN

Fullärd? Glöm det!

IS S N 1651‑9663

 Facebook @MeetingsIntSe  LinkedIn @Meetings International  Instagram @meetingsinternational

Roger Kellerman: Långsamt blir vi bättre på att berätta vad som händer i världen.

10 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.

INTRO

Jämställdhet ÄR DEN NYA TILLVÄXTFAKTORN Går vi mot en världsordning med ”Girlvilles” där kvinnorna dominerar och tjänar mest? Befinner vi oss i en tyst revolution där städer och kvinnor står i centrum? I boken Urban Express (2015) uppmärksammar författarna, föreläsarna och debattörerna Per Schlingmann och Kjell A Nordström ett nytt fenomen där städer och kvinnor är centrala. Allt fler överger landsbygden och flyttar till stan. De förutspår att om drygt 30 år bor 75 procent av världens befolkning i urbana områden, och att städerna har en överrepresentation av kvinnor. Kvinnor har en benägenhet att flytta till centralorter före män, skriver de. Och kvinnor utbildar sig i städerna. Det leder i sin tur till att kvinnor faktiskt börjar tjäna mer än män i många städer där det finns tillförlitlig statistik. Kvinnor dominerar redan på utbildningar på universitetsnivå. Det blir ännu tydligare i staden. Den tysta kunskapen som så många kvinnor har byggt upp under flera år börjar nu sippra upp ur asfalten, ur öknarnas glödheta sand; den tysta kunskap som bidrar till att kvinnorna i Rwanda är i majoritet i

parlamentet, den tysta kunskap som gör att allt för många människor som inte har besökt Dubai har förutfattade meningar om hur kvinnor har det där. Ser du inte, hör du inte, då kan du inte heller berätta. Att kvinnor nu har rätt att köra bil i Saudiarabien fnyser många människor åt. Men när vi granskar det som händer i flera av de arabiska länderna i verkligheten är framstegen många och snabba. På Zayed University i Dubai är det 95 procent kvinnor som studerar. I hela världen är den siffran kring 70 procent när det gäller kvinnliga studenter vid universiteten. Du som inte tror att det förändrar världen – räck upp en hand. I Dubai finns organisationen Women Establishment som startade år 2006, ju du läste rätt. Det är tolv år sedan. Har du hört makthavare säga att kvinnor är lite fler än halva befolkningen? Ja, men vad händer sedan? Hur ska vi kunna utveckla vårt samhälle om inte kvinnor får samma förutsättningar att bidra på lika villkor som män? År 2007 genomfördes Women Deliver Global Conference i London, och premiären för världsmötet samlade närmare 2 000 deltagare

från 115 länder. Så nära i tiden som för elva år sedan var dödligheten för kvinnor som dog när de födde barn skrämmande hög. Det var helt enkelt dags för världens ledare att uppmärksamma frågan och göra något åt situationen. Och de behövde samlas vid en fysisk mötesplats för att kunna diskutera hur det skulle gå till. Women Deliver Global Conference beskrevs som en banbrytande världskongress som manifesterade frågan ur många olika perspektiv, och flera konkreta handlingsplaner togs fram. Den kongressen är bara en i raden av många möten i olika storlek som förändrar, utvecklar världen, sätter agendan och gör skillnad. Och det är bara början. Världen är trots allt en mycket bättre plats än vad många tror. Det gäller bara att lära sig att hantera sina dramatiska instinkter för att förstå omvärlden bättre.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 30 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto

12 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

Magnus Malmberg

#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.

RUNNING HEADER

14 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

I ACC

RUNNING HEADER

TEXT

Roger Kellerman FOTO

Sara Appelgren

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 15

RUNNING HEADER

16 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

OMVÄRLDSANALYS

International Association of Conference Centres, IACC, beskriver sitt uppdrag som att i första hand samla de bästa hjärnorna i den globala mötesindustrin för att kunna utveckla de främsta mötesplatserna, så att de i sin tur kan leverera särskilda mötesupplevelser. Och så lägger organisationen till: ”Det finns möten … och så finns det IACC-möten.” De svenska medlemmarna i IACC har ett starkt internationellt engagemang. Lotta Giesenfeld Boman, vd för och ägare till Sigtunahöjden, valdes nyligen till organisationens ordförande i Europa. Hon är också styrelseledamot i IACC Global. I den europeiska styrelsen arbetar även två andra svenskor. Dels Sylvia Nylin som till vardags är vd för Svenska Möten med cirka 100 medlemsföretag, dels Gunilla Runsten, vd för Rönneberga Konferens. IACC är ett världsomspännande nätverk för mötesanläggningar och intressenter inom mötesindustrin. Organisationen har över 300 medlemmar, drygt tjugo av dem är svenskar. Det gör Sverige till ett av de största medlemsländerna. Ett medlemskap innebär tillgång till en global organisation för att bland annat

kunna nätverka, utbyta erfarenheter, ta del av nya trender och kunskaper. Exempel på ämnen som diskuteras är framtidens mötesrum, internationella trender som rör mat och dryck, den globala utvecklingen av hållbarhets- och miljöarbete, samt mötesdesign från hela världen. Dessutom finns det ett omfattande program för erfarenhetsutbyten mellan medarbetare på anläggningarna samt en internationell kocktävling, Copper Skillet. Lotta Giesenfeld Boman berättar att hon har varit engagerad i organisationen länge, även om hon till vardags jobbar som vd. – Genom åren har jag mötts av stor respekt för att jag är med och visar att Sverige ligger i framkant i världen när det gäller utvecklingen av möten. Förutom att jag är president i IACC 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 17

OMVÄRLDSANALYS

”Det är betydelsefullt att vi som arbetsledare tillåter våra medarbetare att bli engagerade”

Europe arbetar jag även som ordförande i den svenska styrelsen. Vid intervjun med IACC-styrelsens svenska representanter är det fullt hus på Sigtunahöjden. Ramirent, Holmen Timber, Media Markt, Astra Zeneca, Skanska, Boliden, Trafikverket och Nordea är några av företagen som jobbar här idag. På frågan varför IACC behövs i Sverige och internationellt, svarar Lotta Giesenfeld Boman att det finns behov av en organisation som på något sätt hanterar ett internationellt och aktivt nätverk för mötesindustrin. För mötesanläggningarna och deras medarbetare, men också för de organisationer och företag som har med de här anläggningarna att göra. – Som för alla organisationer handlar det om att människor vill träffas, samarbeta, och lära sig av varandra. Det är grunden för allt organisations- och föreningsarbete. Tillsammans är vi starkare, vi kan lära av varandra samt inte minst föra våra kunskaper och vårt nätverksarbete över landsgränserna. Det är en högaktuell fråga i dessa väldigt politiska tider. Lotta Giesenfeld Boman och Gunilla Runsten har varit med i IACC sedan tidigt på 2000-talet.

18 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

– Då deltog Sverige i ett internationellt sammanhang utan att ha en egen röst i diskussionerna. Idag är vi med i EU sedan länge, och internationella koncernbolag och mindre företag konfererar på våra anläggningar. För att förstå deras behov och kompetens har IACC en större roll att fylla idag än vad organisationen hade då, säger Lotta Giesenfeld Boman. – Det är väldigt roligt att jobba i Nätverkssverige, och det är minst lika kul att arbeta internationellt där vi lär känna kollegor från olika länder, och lär oss mer om deras kulturer. Det är en stor bonuseffekt som är jätteviktig, säger Lotta Giesenfeld Boman. IACC är en tajt och personlig nätverksorganisation, och när vi träffas en gång om året är det som att tiden stått still. Inför resan kittlar det alltid till när jag tänker på hur roligt det ska bli att få möta de personer från Australien och Kanada som jag pratade med för ett år sedan. Det är jättehäftigt. Svenska Mötens vd Sylvia Nylin är sedan i år invald i IACCs europeiska styrelse. Den svenska organisationen är sedan år 2003 en associerad medlem av IACC som består av tre avdelningar, Europa, Amerika och Asien/ Australien. Varför väljer Svenska Möten att engagera sig i IACC?

RUNNING HEADER

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 19

RUNNING HEADER

20 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

OMVÄRLDSANALYS

” Det handlar om mycket konkret inspiration för att utveckla sin egen verksamhet”

– Jag ser fram emot att göra vår röst hörd på den internationella arenan. Att få ta del av möjligheterna att tidigt uppfatta nya, globala trender för att vi ska kunna fortsätta att leda utvecklingen av möten i Sverige, säger Sylvia Nylin. Med vid intervjun är också Gunilla Runsten, vd för Rönneberga Konferens i Lidingö. Hon arbetar både i organisationens europeiska och svenska styrelse. Med under mötet är även Pernilla Rehnberg, vd för Thoresta herrgård och just nu suppleant i IACC Sweden. Hon har tack vare sina anställningar i olika svenska anläggningar varit IACC-medlem i tjugo år, och långt innan IACC Europe bildades. Pernilla Rehnberg har också varit medlem i den europeiska styrelsen. Till det fullbokade IACC-mötet i Lissabon, Europe Knowledge Festival, kom det fyrtio svenskar. Totalt fanns det 130 platser för de europeiska medlemmarna. I princip är svenskar i majoritet under alla europeiska sammankomster. – Att fyrtio av 130 medlemmar är svenskar är en stor delegation. Vi är många medlemmar i Sverige även om tjugo anläggningar inte låter så mycket. Men vi är engagerade. Många av våra svenska deltagare tar med sig hela sin ledningsgrupp eller delar av

någon personalgrupp. I år åkte alla i vår ledningsgrupp från Sigtunahöjden till Lissabon, säger Lotta Giesenfeld Boman. De fyra kvinnorna är överens om få vara med på det europeiska mötet innebär att stötta en fortsatt kompetensutveckling. Men reser man ensam från sin arbetsplats är det svårt att förmedla känslan när man kommer hem. – Det blir en helt annan energi om det är fler personer från samma anläggning som upplever det internationella mötet tillsammans. Därför är det jätteroligt att många av anläggningarna kommer med flera medarbetare. Om man skickar någon till Stockholm för att lyssna på olika talare, är summan för att skicka någon utomlands blygsam eftersom man får så många dagar, och träffar intressanta människor från flera olika länder. Vårt gäng träffar ju också andra personer och knyter nya kontakter, säger Lotta Giesenfeld Boman. En fråga som inte är lika lätt att besvara är varför det internationella engagemanget fungerar så bra för IACC Sweden. Det är visserligen många svenskar som åker till International Congress and Convention Associations, ICCA, kongresser, men avstår att engagera sig i styrelse- och 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 21

OMVÄRLDSANALYS

kommittéarbete, varken inom ICCA eller i andra internationella organisationer. Mötesindustrins drivkraft är möten för utveckling, att utbyta kunskap och nätverksbyggande. Men det finns nästan inga svenskar som arbetar i någon styrelse inom mötesindustrin globalt förutom kvinnorna i IACC. Hur kommer det sig? – I andra organisationer är det en annan nivå på arbetet med mycket

Det där vore kul att vara med i, säger Lotta Giesenfeld Boman. De eldsjälarna borde ju finnas med i andra svenska organisationer inom mötesindustrin, men riktigt så är det inte. Lotta Giesenfeld Boman säger att IACC Sweden varit tidiga med att samla ihop de medlemmar som de har kommunicerat med. Det finns en Facebooksida som uppdateras med information som är lätt att ta till sig.

”Åker man med sitt eget gäng eller sin egen ledning till ett internationellt möte upptäcker man att det finns något för alla” mer rent styrelsearbete. Inom IACC får du komma till en av Europas bästa mötesanläggningar för dina styrelsemöten. Det är kopplat till att du samtidigt gör studiebesök och träffar andra som arbetar med ungefär samma frågor som du gör i din vardag. Att få komma bakom kulisserna är en stor förmån som jag tror spelar in varför just IACC har fått många svenskar att engagera sig, säger Lotta Giesenfeld Boman. Hon konstaterar att organisationen fungerar bra, och att det finns proaktiva svenska medlemmar. Men det handlar också om ett hållbart ledarskap i den svenska organisationen. – Vi som träffas här idag har varit med länge. Jag skulle kunna kalla oss fyra för eldsjälar. Allt sådant här arbete bygger på att det finns en kärna av dedikerade människor som pratar gott om organisationens arbete och inspirerar andra. Man kanske känner att det här är något för oss också. 22 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

– Vi försöker hålla våra medlemmar välinformerade om vad som händer. Som ordförande får jag ofta höra att vi i Sverige har bra kunskaper och är engagerade, men att det engagemanget saknas i andra länder. En av anledningarna till vår framgång är att många medlemmar får information från oss på sitt eget språk. Det är inte anonymiserat som det kan vara när informationen kommer på engelska, säger Lotta Giesenfeld Boman. Gunilla Runsten berättar att den svenska föreningen finns som en slags medlemsklubb, och att de är noga med att uppmuntra sina medlemmar på olika sätt. Som exempel på hur en organisation kan förlora energi nämner hon IACC Denmark. – Problemen brukar uppstå när någon i organisationen slutar, då kan man tappa mycket av farten i arbetet. Så var det i Danmark när deras starke man slutade, då föll successionen eftersom det inte fanns någon egentlig sammanhållning, säger Gunilla

Runsten. Man måste lämna över stafettpinnen för att kunna upprätthålla strukturen, engagemanget och glädjen. Det är precis som ni säger, vi har vår medlemsklubb och det har inte de andra. Men varför just IACC Sweden klarar av att hålla i det här arbetet är inte helt lätt att förklara. Enligt Pernilla Rehnberg är det flera svenska anläggningar som är nyfikna på IACCs nätverk. Har man sagt att man är med så är man det genom att visa sitt engagemang och ta del av det utbud som finns. – Vi har också konstaterat att det är först när man är medlem och verkligen engagerar sig som kan förstå att wow, vilket härligt sammanhang det här är. Gunilla Runsten säger att anledningen till att hon är med i IACC är att hon tidigare i arbetslivet och i olika sammanhang blev presenterad för organisationen av sina chefer. – Vi som har varit med ett tag har ett ansvar att introducera yngre medlemmar i den här typen av nätverk. Generellt är vi svenskar ganska dåliga på det. Att det är viktigt att engagera sig är en ledarskapsfråga, och inte bara det kortsiktiga ”what's in it for me, kan jag räkna med en affär genom att gå på det här mötet?” Istället måste man lyfta blicken och se andra fördelar. Det är jätteviktigt. Det kan handla om värden som kanske inte syns omedelbart utan först när du kommer in i nätverket och får nya kunskaper. Kvinnorna är överens om att värdet ökar i takt med att man har varit med i nätverket ett tag, och engagerat sig i de immateriella fördelar som inte alltid går att sätta fingret på. – Det är betydelsefullt att vi som arbetsledare tillåter våra medarbetare att bli engagerade. Arbetslivet har blivit hetsigare, man kräver hela tiden snabba resultat och har inte tid att vara borta för ofta. Därför är det

RUNNING HEADER

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 23

RUNNING HEADER

24 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

OMVÄRLDSANALYS

betydelsefullt att man tillåter både sig själv och sina medarbetare att engagera sig, säger Gunilla Runsten. Lotta Giesenfeld Boman anser att jobbar man i mötesindustrin då har man skyldighet att ha koll på vad som händer utanför sin egen bakgård. Omvärldsbevakning är viktigare än någonsin eftersom vi lever i en internationell värld.

– Åker man med sitt eget gäng eller sin egen ledning till ett inter nationellt möte upptäcker man att det finns något för alla. När man lyckas få med folk i klubben som också åker med utomlands upptäcker man att man vill vara en del av ledarteamet, säger Sylvia Nylin. Lotta Giesenfeld Boman berättar att till skillnad från många andra

”Där Sverige var för tjugo år sedan och lärde sig, där driver vi utvecklingen idag” – De som säger ”Vi behöver en verksamhet i Sverige för svenska kunder” talar inte sanning längre. Antingen är våra kunder på plats här i en vecka, för att veckan därpå arbeta utomlands eller träffa sina kollegor i ett annat internationellt sammanhang. Då kan jag som leverantör bidra med en upplevelse som står ut eller känns mer exklusiv, och dessutom har en internationell influens. ’Här har de tänkt till lite’, är en reaktion som vi får höra ofta. När Sylvia Nylin började arbeta för Svenska Möten för snart tre år sedan, var IACC den enda organisation hon fann som kändes relevant utifrån hennes nya perspektiv. – Jag hittade ingenting annat, och det är möjligt att jag har missat något eftersom jag inte har någon bakgrund i mötesindustrin. I alla de branscher som jag har jobbat i tidigare har jag engagerat mig internationellt. Det är roligt och himla berikande. Och IACC blev helt rätt för mig.

föreningar erbjuder IACC bland annat ”staff exchange”, ett omfattande program för erfarenhetsutbyten bland medarbetarna på anläggningarna. Det är en möjlighet som Sigtunahöjden har utnyttjat flera gånger. – Det innebär att vi kan skicka våra medarbetare till vilken medlemsanläggning som helst i världen, och vi kan ta en emot någon som jobbar hos oss. IACCs internationella kocktävling, Copper Skillet, vanns i år av Niclas Jansson från Sigtunahöjden. Finalen genomfördes under IACC Knowledge Festival i Portugal. Vinsten innebär han får åka till Toronto i Kanada för att tävla i världsfinalen i april nästa år. – Copper Skillet är den enda tävlingen för kockar som jobbar i vår typ av verksamhet. Så fungerar IACC, och är man tydlig som arbetsgivare berättar man vilka möjligheter anställda har inom organisationen: ’De här möjligheterna kan jag erbjuda dig om du börjar jobba här. Är du kock har jag som arbetsgivare förväntningar på att

du ska ställa upp och tävla, och då får du en chans.’ – I det arbetet har vi varit framgångsrika. Det här föder även ett engagemang och ett intresse internt. Det bidrar till stolthet i en bransch där kompetenshöjningar är en extra utmaning på kocksidan, och det blir en stark drivkraft för vårt engagemang inom IACC, säger Lotta Giesenfeld Boman. En del i IACCs framgång är de globala årligen återkommande kongresserna med erfarenhetsbyten och inspiration. Enligt Lotta Giesenfeld Boman har de en bredd där alla deltagare får konkret inspiration både i det operativa arbetet, men även i tävlingen som är en viktig del för kockarna. Därutöver får deltagarna nya kunskaper och en strategisk överblick om hur mötesindustrin utvecklas. – Det är givande för en hel ledningsgrupp att följa med eftersom det finns något för alla. Det handlar om mycket konkret inspiration för att utveckla sin egen verksamhet. Det är en av framgångsfaktorerna. Sylvia Nylin berättar att Svenska Möten uppmuntrar sina medlemmar att engagera sig internationellt, och organisationen försöker förmedla relevant information. – Inför mötet i Portugal förhandlade vi fram en rabatt för att intresserade personer skulle kunna prova på att vara med på konferensen utan att vara medlem. Vi hoppas att det ska locka fler deltagare till våra kommande europeiska möten. På frågan vilka de tre mest betydelsefulla strategiska frågorna är för svenska IACC svarar Lotta Giesenfeld Boman: – Det viktigaste är att det är en fördel att vara med i föreningen. Det ger möjligheter till erfarenhetsutbyte som att kunna åka på personalutbyten, och få chansen att ställa upp i

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 25

OMVÄRLDSANALYS

kocktävlingen. Det är tre konkreta medlemsförmåner. Men det finns även erbjudanden att vara med i internationella mötesmässor som IMEX Frankfurt och The Meetings Show i London. I vår ställer vi ut gemensamt under Meetings & Events i Kista. Som en liten aktör är det annars nästan omöjligt att få tillgång till eller att ha råd att vara med på de här mässorna. Sylvia Nylin förklarar att sett utifrån Svenska Mötens strategiska

en låg profil. Men sedan dess har jag pratat mycket med våra medlemmar om frågan, och jag tror att det kommer att ske många sådana här strukturella förändringar i mötesindustrin inom de närmaste tre till fem åren. IACC är ett intressant forum för att se hur långt andra länder har kommit, och vilka konsekvenser den digitala utvecklingen för med sig. – Det är många förutsättningar som kommer att förändras. Som ledare för Svenska Möten måste jag ta

”I år åkte alla i vår ledningsgrupp till Lissabon” perspektiv är det viktigt att organisationen engagerar sig i de strukturella förändringar som sker i mötesindustrin och i andra branscher. – När jag började arbeta med de här frågorna blev jag väldigt överraskad över hur extremt analogt saker och ting var, även om jag hade en viss föraning om kommande förändringar. Då hade vi precis börjat med onlineförsäljning av konferenser i Sverige, ett erbjudande som ännu ligger i sin linda. När Sylvia Nylin var på sin första IACC–konferens i Holland deltog hon i ett seminarium som handlade om just frågor kring online. – Det var jätteintressant att få höra hur man tänkte i andra länder. Men jag blev lite mörkrädd av det jag hörde. Den generella attityden var att vi är livrädda för Booking.com, och att det blir likadant för vår bransch som inom den privata sidan med höga provisioner. Jag upplevde att alla stoppade huvudet i sanden. – Eftersom det var min första internationella konferens höll jag 26 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

ansvar för att föra ut de här kunskaperna till våra medlemmar, och peppa anläggningarna att börja tänka på de här frågorna istället för att bli överraskade av utvecklingen. Till för tre år sedan var den digitala förändringsprocessen inom IACC på en väldigt låg nivå, enligt Sylvia Nylin. – Jag tog upp frågan och sa att vi måste bli digitala. Vi måste marknadsföra oss digitalt och kommunicera via de kanalerna, annars går vi under. Vi kommer inte att kunna nå ut på det sätt vi har gjort tidigare. Ett samarbete inleddes med den svenska, molnbaserade kommunikationsbyrån Up There, Everywhere som jobbar aktivt för att kunna driva fram ny kunskap och nytt innehåll. Sylvia Nylin säger att IACC tack vare det här sättet att arbeta har tagit initiativet att driva mötesindustrin framåt. Idag ligger Sverige ligger långt fram i de här frågorna om man jämför med många andra länder. – Där Sverige var för tjugo år sedan och lärde sig, där driver vi

utvecklingen idag. Utländska anläggningar tittar mycket på hur vi jobbar när det gäller till exempel logistik inomhus, design eller hur mötesrummen är planerade. Internationellt arbetar man fortfarande väldigt statiskt och tråkigt även om man börjar se en förändring. Förutom digitaliseringen och dess påverkan är hållbarhet en betydelsefull fråga som är inne i en andra våg, säger Sylvia Nylin. – Om man tänker på de sjutton globala mål som FN har satt upp, och inkluderar Agenda 2030 och Visita som har satt upp mål för branschen, ska mötesindustrin sätta upp sina egna mål i år. Sigtunaklustret har kommit långt när det gäller matsvinn som har en stor miljöpåverkan i vår bransch. Det är transporterna och matsvinnet som är problemen. Sylvia Nylin konstaterar att det finns otroligt mycket mer att göra. Och hon vill gärna se den första, helt hållbara anläggningen i Sverige. – På Svenska Mötens årsmöte i år hade vi hållbarhet som tema. Vilken svensk anläggning blir först med att vara klimatneutral? Det är spännande att prata om. Men det samlande begreppet saknas trots det lite grann, säger hon. Lotta Giesenfeld Boman berättar att hon sedan år 2006 har varit med på flera olika studieresor. Då hade Sverige så mycket mer att lära av andra länder när det gällde event, teknik och internet. Däremot var måltider och hållbarhet områden där Sverige redan låg i framkant. – Jag kommer ihåg en studieresa till England där vi besökte en anläggning med 100 rum. De serverade hel- och halvfabrikat och sorterade inte ens papper! Under åren har Sverige inte bara överglänst andra länder, utan också utvecklats mycket snabbare. Idag ligger vi jämsides när det gäller i stort sätt alla frågor, säger Lotta Giesenfeld Boman.

RUNNING HEADER

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 27

RUNNING HEADER

28 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

OMVÄRLDSANALYS

– Det var det här jag var inne på, säger Sylvia Nylin. Nu bidrar Sverige till IACC och många ser upp till oss. De är måna om att vi kommer till internationella möten, de frågar och lär av oss. Det hade ju aldrig hänt om vi inte engagerat oss internationellt. Vårt självförtroende växer när vi upptäcker att vi är bättre än många anläggningar i andra länder. Åk iväg

har sitt eget ansvar att hela tiden förbättra verksamheten. I många andra länder är hierarkin betydligt mer strikt, vilket gör att den dynamiska förändringen går långsammare. Sylvia Nylin anser att det även handlar om trendspaning rent generellt. Förra året började Svenska Möten att ta fram en trendrapport till i första hand organisationens med-

”De är måna om att vi kommer till internationella möten, de frågar och lär av oss” och se vad du faktiskt gör bättre. Det skapar en stolthet och trygghet i det du gör. Lotta Giesenfeld Boman har funderat över att de svenska anläggningar som är med i IACC oftast är enskilda anläggningar och inga internationella multikedjor. Säger att det är en stor kulturell faktor eftersom svenskar är snabba på att snappa upp saker och ting, och generellt sett inte fastnar så lätt i strukturer. – Svenskar är ”early adopters”, vilket också kan förklaras av att vi är ett av de mest beresta folken i världen, säger hon. Ser vi något som är bra tar vi till oss det. Se bara på mat-scenen där vi låter oss inspireras väldigt mycket. Är man då en privatägd eller enskild anläggning går det snabbare att implementera förändringen än om man lever i en annan miljö. En annan framgångsfaktor är den gemensamma ledarskapskulturen, managementkulturen, där svenskar delegerar mycket. – Man har stor frihet som medarbetare hos oss på Sigtunahöjden. Man behöver inte gå till chefen för att göra en liten förändring utan man

lemmar. Parallellt hade hon en dialog med Mark Cooper, vd för IACC, vilket resulterade i att trendrapporten presenterades på den internationella konferensen i fjol. – Vi har gjort trendrapporten för andra året i rad, och tänker fortsätta med det. Där tänker vi och IACC likadant. Vi behöver kunskap när man ska börja investera och utveckla sin anläggning, och sin produkt som helhet. Då ska man få inspiration och ny kunskap så att man ser att de här trenderna snart når oss också, säger Sylvia Nylin. Hon säger vidare att de här trenderna har sin utgångspunkt i de megatrender som finns i samhället, det sker förskjutningar i värderingar, de nya generationerna tänker annorlunda. Nya beteendemönster i samhället speglar sig i mötesindustrin. Hur ska man tänka för att fortfarande vara lönsam och paketera interaktivitet, är frågor som diskuteras mycket inom Svenska Möten. Sylvia Nylin tar sin ledningsgrupp som ett exempel. De flesta kollegorna är minst tio år yngre än henne.

– Jag försökte få med dem på en konferens med övernattning. Det gick inte alls, de skulle hem. Fritiden är helig för det ska tränas, passas barn och ditten och datten. När mina barn var små för tjugo år sedan älskade jag att åka på möten med övernattning för då fick jag sova ifred. Ett annat exempel som Sylvia Nylin tar upp är grupprum. De är ett minne blott. Alla medarbetare vill sitta i en loungemiljö när de kommer till ett externt möte. De vill inte sitta i något grupprum och prata. Så det gäller att hela tiden se till att man ligger steget före. – Det är jätteintressant för oss i Sverige att ha en dialog med våra internationella kollegor och IACC för där kan man göra det ihop. Vi försöker hjälpa varandra. Vi delar våra spaningar med dem, och de delar sina iakttagelser med oss. Lotta Giesenfeld Boman säger att det handlar om att komma över tröskeln. – Jag upplever att vi blir mer engagerade och på ett annat sätt än män, vi har en mer lojal inställning. När jag mejlar till anläggningarna är det sällan jag får återkoppling från en manlig kollega. Kvinnor vill få saker och ting gjorda. Där står vi idag, och vi fortsätter att utvecklas och ser hela tiden framåt. Kanske är det så att vi kvinnor har lättare för att samarbeta mer prestigelöst. Som man känns det som en lite för enkel förklaring. Men när jag tänker tillbaka på mitt långa arbetsliv som journalist inom mötesindustrin, inser jag att Lotta Giesenfeld Boman har rätt. Kvinnorna i vår industri har alltid varit i majoritet, och de har tagit över allt fler jobb på toppnivå, rakt över. Inte så konstigt att de ständigt flyttar fram positionerna. Det är bra.

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 29

Barcelona, Spain 27-29 novemBer 2018

Inspiring events for better business results The leading global event for the meetings, events and incentives industry.

Connect with us at www.ibtmworld.com

Organised by

bild

Jeff Fisher

RADAR

Western Scandinavia EN MEGAREGION MED OBALANSER Det geografiska området Western Scandinavia har stor potential och kan vara avgörande för att området ska klara tillväxt och välfärd på sikt. Det konstaterar OECD i sin första studie om Megaregioner som lanserades tidigare i år. Western Scandinavia är ett inofficiellt självbetecknat namn som åtta regionala och lokala partners – det vill säga tre regioner i Norge (Oslo, Akershus, Østfold), tre områden i Sverige (Västra Götaland, Halland och Skåne) och två städer i Sverige (Göteborg och Helsingborg), kollektivt har valt för området som ligger till grund för den här OECD-studien. Området sträcker sig längs den 50 mil långa kust som förenar Norges huvudstad (Oslo), den näst största och tredje största staden i Sverige (Göteborg och Malmö) och deras närliggande områden. Western Scandinavia omfattar omkring en tredjedel av befolkningen i Norge och Sverige (30 procent av den norska folkmängden och 33 procent av de svenska invånarna år 2016). Med en sammanlagd bruttonationalprodukt, BNP, på 201

miljarder USD genererar området en något mindre BNP än Norge (228 miljarder USD) och cirka hälften av Sveriges BNP (400 miljarder USD). När mötet genomfördes flyttade OECSs experter inom flera områden från Paris till Göteborg för en dag. I fokus för programmet stod megatrender, megaregioner och framtiden när det gäller attraktivitet, innovation, integration och transporter. Det som främst hindrar området från att blomma ut är bristen på bra järnvägsförbindelser, menar OECD. Megaregionen Western Scandinavia sträcker sig från Oslo–Göteborg– Malmö/Köpenhamn med Västsverige som ett nav i centrum. Ett område så intressant att OECD valt att specialstudera det. De ser Västra Skandinavien som en naturlig megaregion, och skulle om bara länderna och städerna samarbetar mer, kunna bli ännu mer attraktiv och framgångsrik. – OECD sätter fingret på frågor som vi har arbetat länge med att lösa. Deras argument väger tungt och nu behöver vi jobba ännu mer intensivt tillsammans med våra grannregioner. OECD visar också att det vore klokt

att samarbeta mer med våra grannar inom andra områden. En kunskap vi tar på stort allvar, säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) i Västra Götalandsregionen. – Studien pekar på en rad gemensamma intressen som vi i den här megaregionen behöver bli bättre på att ta tillvara. Ökad samverkan skulle på lite sikt ge högre tillväxt och fler jobb. Det finns exempelvis mycket att vinna på att väva ihop Göteborg och Oslo. Den kanske viktigaste nyckeln till att driva den regionala utvecklingen är att investera mer i hållbar infrastruktur, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Studiens resultat lanserades för första gången i samband med mötet i Göteborg, och diskuterades tillsammans med de svenska och norska kommuner, regioner och fylken som deltagit i studien. Speciellt inbjudna var också företrädare från näringslivet och akademi. Fyra nyckelområden stod i fokus: innovationer, attraktivitet, integration och infrastruktur. Frågeställningarna kretsar kring vilka de 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 31

RADAR

”Det finns mycket att vinna på att väva ihop Göteborg och Oslo”

senaste rönen är för dessa områden på lång sikt. Vilken är regionernas roll? Hur kan megaregioner bidra till nytta i ett skandinaviskt och europeiskt sammanhang? Västra Skandinavien är ledande i Europa när det gäller innovationer och en stor del av invånarna är välutbildade, aktiva, engagerade och ser positivt på sina liv och på livskvaliteten i området. Men det finns utmaningar. OECD konstaterar att det finns uppenbara obalanser på arbets- och bostadsmarknaderna och att integrationen fungerar sämre. Hållbara transporter är den största utmaningen och huvudskälet till att det går trögt att få arbetsmarknaden i regionen att växa. Att det inte görs tillräckliga investeringar i infrastruktur får negativa effekter på ekonomin i stort och när det gäller antalet jobb. Naturligtvis behöver inte allt samarbete genomföras på megaregional nivå. Genom att använda sig av de nätverk för samarbete som redan finns skulle Western Scandinavia kunna samarbeta kring flera konkreta nyckelområden: Attraktivitet, kultur och turism

När evenemang sätts i en kontext snarare än att betraktas som enskilda händelser på olika platser 32 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

skulle paletten av exempelvis artistframträdanden, sportarrangemang och näringslivsevenemang kunna förmedla bilden av ett levande och attraktivt område med en stor dragningskraft. Det skulle kunna uppnås lättare om Western Scandinavia tillsammans initierade och planerade aktiviteter som till exempel kulturhändelser. Klimatutmaningar och utveckling av hållbara städer Att tillsam-

mans utveckla nätverk av smarta och hållbara städer kan underlätta uppnåelsen av klimatmålen samt driva igenom en smart specialisering. Hälsa och välbefinnande En pro-

aktiv allians skulle kunna underlätta spridningen av kunskap mellan institutioner och verksamheter som specialiserat sig på hälsa och medicinsk teknologi. Inkluderande arbetsmarknader Mer

kan göras för att konsolidera de insatser som görs i syfte att integrera arbetssökande på arbetsmarknaden samt att få till stånd en bättre matchningsprocess. Hållbar och grön transport Det finns

både ekonomiska och miljömässiga skäl till att hitta alternativ till

vägtransporter. Det finns stora möjligheter till kunskapsdelning när det gäller miljövänlig transportteknologi och självkörande bilar, inklusive användningen av befintliga testfaciliteter. En fullständig kostnadsnyttoanalys kan genomföras för att undersöka förutsättningarna för utbyggnaden av ett snabbt och modernt järnvägsnät längs kusten, med en eventuell utvidgning till den bredare Oslo–Hamburg-korridoren. Marin och maritim miljö Att värna

om och bevara marint liv och att möjliggöra en konkurrenskraftig och hållbar maritim miljö är en samhällsutmaning som Western Scandinavia borde vara väl positionerad att ta itu med tillsammans. Övergången till en biobaserad ekonomi En strategi för att gemensamt

utveckla en biobaserad ekonomi, särskilt vad gäller biogas, kan bidra till att bygga upp en kritisk massa, främja kunskapsdelning och stimulera investeringstillväxten.

Det första steget från teori till praktik blir för grannregionerna i väst att ta fram en gemensam strategi för samverkan som utgår från de utmaningar som OECD har identifierat.

foto

RADAR

Cirkulär ekonomi POSITIONERAR GLASGOW FÖR EVENT The Scottish Event Campus, SEC, satsar på ett partnerskap med cirkulär ekonomi, kallat Circular Glasgow. Det är ett initiativ från Glasgow Chamber of Commerce som syftar till att engagera lokala organisationer som är involverade i produktionen av stora event i städer. Avsikten är att ge föreningarna större möjligheter att förbättra sitt miljöarbete och det miljöarv som blir kvar efter ett evenemang. Initiativet ingår i en bredare satsning som har sitt ursprung i Holland och kallas just Cirkelekonomi. Det är ett socialt initiativ inriktat på att påskynda det praktiska genomförandet av den cirkulära ekonomin, och introducerade det som kallas the

Circle Lab, en digital plattform där många organisationer kan ansluta sig. I år har Scottish Event Campus gjort flera förbättringar när det gäller hållbarhetsarbetet inom anläggningen. Partnerskapet innebär att de kan fortsätta arbetet genom att dela bästa praxis med andra organisationer i Glasgow med omnejd. Peter Duthie, vd för SEC, välkomnar initiativet och ser fram emot att lära av andra organisationer, men även att få dela med sig av sina egna idéer. – Det är viktigare än någonsin för eventarenor och arrangörer att överväga vilken inverkan eventen har för miljön. Man talar ofta om grundläggande miljömedvetenhet och

återvinning, men Circular Glasgow och liknande initiativ uppmuntrar ett nytt tänkande och hur man hjälper miljön på olika sätt, säger Peter Duthie. Scottish Event Campus har redan påbörjat sin cirkulärekonomiska resa genom att donera stora, gamla mattor till en välgörenhetsorganisation. Mattorna ska användas i en lokal ungdomsgrupps ljudisolerade musikstudio. Initiativet till partnerskapet kom strax efter att Scottish Event Campus fick utmärkelsen Gold Award för sitt hållbarhetsarbete inom the Green Tourism Award Scheme.

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 33

RUNNING HEADER

34 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

KLANER

Utan förståelse för klanen INGEN INTEGRATION I mötet återupptäcker vi vår egen stat TEXT

Per Brinkemo Klansamhällen har plattare hierarkier än stater och är demokratiska på gränsen till anarki. Västvärlden förstår inte detta och missbedömer därför ständigt händelser i länder där klanstrukturer råder, vilket de svenska reaktionerna på den arabiska våren visat. Hur ska människor som är vana att förlita sig på klanen för rättskipning få tillit till det svenska samhället?

Native American girl photo © iStock.com/LazorPhotography

I korthet

Svenska forskare, politiker och journalister är okunniga om klansamhället som fenomen. Skandinavien är den del av världen där befolkningarna har högst tillit till staten. Tiotusentals immigranter kommer till Sverige från stater som saknar legitimitet. Hos många finns en djup misstro mot det offentliga.

Diskussionen om integration kräver större medvetenhet om kulturella skillnader i synen på demokrati och statens roll. Den arabiska våren blev vinter. Vad var det egentligen som hände? Skeenden i Nordafrika och Mellanöstern kom att användas som slagträn i den svenska inrikespolitiska debatten. Men vad visste svenskarna om vad som faktiskt pågick? Var demonstrationerna mot sittande regimer uttryck för längtan efter demokrati, eller fanns det andra krafter bakom upproret? En bisarr intervju Den kända sven-

ska tv-journalisten Stina Dabrowskis ben skakade av rädsla. Hon fruktade att den ökände härskaren mitt emot henne när som helst skulle ge order åt sitt beväpnade livgarde att gripa 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 35

KLANER

henne. Hon undrade hela tiden om mannen var galen eller ”bara” drogad. Det är inte konstigt att hon tänkte så. Hennes intervjuperson hade rykte om sig att vara opålitlig och oberäknelig. Han betedde sig också i den här situationen underligt, nyckfullt, verkade stundtals frånvarande. Så frånvarande att hon kände sig föranledd att

Gaddafi: Ja, det är ingen demokrati. Det är ett odemokratiskt system. Majoriteten godtar inte den som styr. Om han som regerar i Sverige fått under 50 procent av rösterna har han majoriteten emot sig. Hur ska han kunna regera över en majoritet som inte valt honom? Han får tvinga dem och då är det diktatur.

” För människor vana vid klansamhällets principer framstår tanken på en stat som märklig, till och med hotfull” fråga om hon tråkade ut honom. Det var år 1990 som Dabrowski intervjuade Libyens ledare, överste Muammar al-Gaddafi. Hon hade med bistånd från den svenska ambassaden i landet fått klartecken till en intervju och rest till Tripoli. Efter flera dagars otålig väntan på ett hotellrum i huvudstaden blev hon uppringd klockan 04.00 på natten med beskedet att överste Gaddafi var redo. Hon hämtades på hotellet och kördes till en flygplats där ett plan väntade som skulle föra henne till hemlig ort, i närheten av Sirte i västra Libyen, överstens hemtrakter. Intervjun ägde rum i Gaddafis nomadtält mitt ute i öknen och har blivit en klassiker, sannolikt för att den för många tittare framstod som fullkomligt bisarr. Inte på grund av frågorna, utan av svaren som oftast föregicks av tystnad, sen ett märkligt överlägset skratt. Dabrowski: Du säger i din ”gröna bok” att om ett parti med 51 procent av rösterna regerar, är det diktatur. I Sverige regerar ett parti som har mycket färre röster. Är det en diktatur?

36 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

Dabrowski: Om jag var tv-journalist här i Libyen, hade jag fått kritisera dig? Gaddafi: Ja, varför inte. Det är ju normalt. Jag brukar inte utsättas för kritik för jag utövar ingen makt och kritik riktas ofta mot politiker och förvaltningars maktutövning. Men i Libyen är systemet folkligt förankrat. Människorna utövar makten själva. Det är ett folkligt självstyre. Dabrowski: Jag har hört att om det uppstår en opposition i Libyen blir de mördade. Gaddafi: Det stämmer inte. Det finns ingen opposition i ett land med folkligt system. Opposition riktas mot en regering och Libyen har ingen. Klansamhällets logik Vad var det

egentligen Gaddafi sa? Vad menade han? Ingen regering? Folkligt självstyre, därför ingen opposition? Och att vi svenskar lever i en diktatur? Var han inte verkligen spritt språngande galen? Bortsett från Gaddafis märkliga person och beteende, var svaren från honom logiska utifrån den kontext han var uppväxt och verkade i.

Det var uppenbart att intervjuaren och den intervjuade representerade skilda världar. I grunden var de båda barn av sina kulturer – två fundamentalt olika sätt att organisera samhället. Deras samtal kom att bli en illustration av de avgrundsdjupa skillnaderna mellan dessa båda samhällssystem; klansamhället och den representativa demokratin under en liberal rättsstat. Det råder väl idag ingen tvekan om att Gaddafi med tiden förlorade all verklighetskontakt. Likafullt var hans svar då fullt logiska utifrån hans världsbild och syn på samhället, precis som Stina Dabrowskis frågor var självklara utifrån hennes erfarenheter av vad ett gott och välordnat samhälle är och borde vara. Libyen, en teknokratisk konstruktion När Muammar al-Gaddafi

föddes år 1942 fanns det inte någon libysk nation. Italienarna hade kolonialiserat denna del av Nordafrika, som i huvudsak beboddes av berber och arabiska nomadstammar. Gaddafi var född i öknen i en nomadfamilj som ingick i den ganska betydelselösa klanen med samma namn, Gaddafi. Han var yngst i en stor barnaskara och blev den förste i sin familj som fick lära sig läsa och skriva och senare fick en formell yrkesutbildning – som militär. Den libyska nationen bildades när Gaddafi var en liten pojke, år 1949, och blev fullt ut självständig år 1951. Landet har till skillnad från flera grannländer inte sitt ursprung i någon egen självständighetsrörelse, utan i FN. Det är alltså en teknokratisk konstruktion. I kaoset efter andra världskriget röstade den nybildade världsorganisationen för att bilda en ny självständig stat. Tre regioner – Tripolitania, det vill säga Tripoli och omgivande områden, Cyrenaica, som

this b e a ut y is a beast this b e a ut y E T T U N I K T E X E M PE L PÅ H A N T V E R KS S K I C K LiI GsH Ea T. O LY M P U S P E N - F. beast w w w.o l y m p u s . s e

EAT U Tn UiN KT AN Ks I ChKi L E T.mOpLY Pe Un S -PF.E N - F. qI U e EeXxEAMmPE p lLePÅ o fH C r TAVfEtRsKS m ASn p.I GOHly u sM p

w w w.o l y m p u s . s e

VILNIUS | LITHUANIA Baltic Sea Region Exhibition for Meetings, Events and Incentives

Fully hosted buyer programme 3000+ pre-scheduled appointments Top industry suppliers Strong focus on education and knowledge Unrivalled networking opportunities

www.convene.lt

KLANER

täcker de östliga delarna av Libyen samt Fezzan, den södra delen – stod efter kriget under några år under brittiskt och franskt mandat. Därefter slogs de samman för att utgöra den nya nationen Libyen. Landet blev en monarki, och en man som ansågs härstamma i rakt nedstigande led från profeten Muhammed, ur klanen Senussi,

och trygghet, vilket Gaddafi själv erfarit från sin egen uppväxt som nomad. Med vetskap om klanernas betydelse och makt försökte han först motarbeta dem, precis som Saddam Hussein i Irak och Siad Barre i Somalia gjorde. De förbjöd folket att tala om klaner. Samtliga tre insåg emellertid snart, var och en på sitt håll, att detta var en oframkomlig väg. Istället

” Vi har inte endast bristande omvärldskunskap. Den kulturella självkännedomen är minst lika låg” valdes till kung – Muhammad Idris bin Muhammad al-Mahdi as-Senussi, mer känd som kung Idris. Han skulle år 1969 komma att störtas av en grupp militärer, med en viss Muammar al-Gaddafi i spetsen. Det var en helt oblodig kupp. Men blodigt skulle det bli – senare. Gaddafi var väl medveten om vilka som bebodde det unga landet Libyen och vilka principer som gällde. Han visste att det libyska samhället bestod av olika stammar med värderingar och normer som man haft i flera hundra år. Han kände till att de förkastade idén om en överhöghet som skulle kunna styra dem; den inneboende misstänksamhet som invånare i klansamhällen hyser inför all form av centralmakt. För människor vana vid klansamhällets principer, som i mycket utgörs av total solidaritet inom gruppen, framstår tanken på en stat som märklig, till och med hotfull. För den som är uppväxt utan centralt styre beror den allmänna ordningen och säkerheten på att varje medlem inom samhället vet sin plats. Det medför en känsla av solidaritet

började de använda klanstrukturerna till sin fördel. I Gaddafis fall ville han framställa Libyen som en stat utan ledning, en massornas stat. Han framlade sina tankar i ”Den gröna boken”, där han gick till angrepp mot västerländska demokratiska stater. Han menade att sådana med nödvändighet är förtryckande, eftersom de bygger på representation. Låter man någon representera en, har man gett upp sin egen suveränitet. Folkomröstningar är bara ett diktatoriskt sätt att utöva demokrati. I allmänna val har man bara möjlighet att rösta ja, nej, eller avstå. Det finns ingen möjlighet att påverka beslut i konkreta frågor. Det är väst som har auktoritära stater Det finns en allmänt spridd

missuppfattning att klansamhällen är hierarkiska och auktoritära, där en klanledare har oinskränkt makt över sin grupp. Men det är precis tvärtom, och i den meningen hade Gaddafi rätt om västerländska demokratier. Det är demokratiska statssamhällen som är hierarkiska och auktoritära. Folket

väljer en ledning som ges mandat att styra och stifta lagar, vilka sen ska åtlydas. Klansamhällen är däremot platta organisationer. Varje klangrupp sköter sig själv och inom den diskuterar man sig fram till lösningar på praktiska problem. Systemet bygger på konsensus. Klanhövdingar har snarare funktionen som kloka medlare än som ledare. Antropologen I M Lewis, som studerade klansamhället i Somalia, skrev att ”en hierarkisk modell av myndigheter är främmande för det pastorala somaliska samhället, där beslutsprocesser är så demokratiska att de gränsar till anarki.” 1 Detta gäller alla klansamhällen, också det libyska. Utifrån sina erfarenheter av stamsamhället skapade Gaddafi därför en uppgraderad form av klanstruktur, genom bland annat folkkongresser och folkkommittéer. Där fick de olika befolkningarna inom landet säga sitt och vara delaktiga i nationens beslut. ”Folket har inte längre någon president. Folket är presidenten. Libyen har inte längre någon härskare. Folket är härskaren”, deklarerade Gaddafi. De olika klanerna och deras självbestämmanderätt levde sålunda kvar under Gaddafis överinseende. Samtidigt fanns en rad klaner som inte accepterade Gaddafi och som ständigt var på kollisionskurs mot honom, inte minst när de såg hur rikedomar från de oljekällor som upptäckts i slutet av 1950-talet bara kom vissa grupperingar till del. Gaddafi hade, i syfte att behålla makten, slutit förbund med mäktiga klaner. Istället för att skapa en generell politik, för alla landets invånare, belönade han dem som följde honom. Oppositionella klaners medlemmar fängslades. Offentliga avrättningar hörde till vardagen. Gaddafis kusin, Ahmed Gaddafi al-dam, arbetade för regimen i 42 år. Han lever idag i landsflykt, men var en av diktatorns närmaste män, 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 39

KLANER

”Hur kan analyser göras av länder i Mellanöstern, utan att man nämner den viktigaste sociala enheten – klanen?”

befälhavare för livvaktsstyrkan, senare den mest betrodde diplomaten och Gaddafis personlige sändebud. I en nyligen visad dokumentär, ”Libyen – en omöjlig nationalstat”, säger han: ”Det fanns en allians mellan stammarna Awlad, Sliman, Gaddafi, Magarha, Hasouna, Tarhoun och Warshefana. Den alliansen bestod under Gaddafi och han drog nytta av den. När det var strid stred de för honom. De hade en överenskommelse, ungefär som en allians mellan olika partier i västvärlden, fast starkare på grund av blodsbanden.” Dessa allianser, själva grundstrukturen i länder som Libyen, har västvärlden gång efter annan visat sig oförmögen att förstå. Det blev inte minst tydligt när den omvälvande process som gavs namnet ”den arabiska våren” bröt ut i slutet av år 2010. De flesta bedömare tyckte sig se en folklig resning, fröet till en samhällsomdaning, där diktaturer och nepotism i arabvärlden skulle krossas för att ersättas av en samhällsmodell lik västerlandets. Många var rörda till tårar av vad man såg som modiga demonstranter som krävde demokrati och mänskliga rättigheter. Men man glömde att samhällsstrukturerna i denna del av världen inte ser ut som i väst. 40 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

Som om alla på jorden vore svenskar Tiotusentals immigranter

kommer till Sverige från stater som saknar legitimitet. Misstron mot det offentliga i dessa länder är bottenlös, såvida man inte tillhör, eller är i allians med, den gruppering som styr. Sådana erfarenheter sitter djupt. Hade vi som mottagarland förstått något av detta, hade vi inte stått oförstående inför vendettor på svenska gator och människor som inte vill blanda sig i och vittna. Men vi saknar insikt om dessa sociala strukturer. När människor flyr instabila och illegitima stater och når Sverige och övriga Skandinavien, kommer de till den del av världen där befolkningarna inte bara har högst interpersonell tillit, utan där statens makt dessutom erkänns. De flesta av oss litar på staten och räknar med att den levererar vad den ska. Gör den inte det, ses det som en avvikelse från normalt agerande. Mycket lite av detta sätt att tänka är vi själva medvetna om. Det är ju bara ”normalt”. Vi har alltså inte endast bristande omvärldskunskap. Den kulturella och nationella självkännedomen är minst lika låg. Det är antagligen därför som vissa forskare och politiska företrädare på fullt allvar kan hävda att det

inte finns någon inhemsk kultur i Sverige. I all välvilja möter vi nyanlända, som om alla på jorden vore svenskar med svenska erfarenheter. Allt är bara en fråga om att lära sig det svenska språket och att, som det heter, ”komma i sysselsättning”. För alla vill ju göra rätt för sig. Detta proklameras ständigt av olika partiföreträdare, som om demokratiskt tänkande och mognad, känslan för individuella rättigheter och skyldigheter, vore något som följde automatiskt av arbete och ett nytt inlärt språk. Här finns en total omedvetenhet om grunderna för det sakta men säkert framväxta demokratiska tänkande, som tagit mycket lång tid att uppnå i väst. När Libyen blev svensk inrikespolitik I Sverige gjordes upproret

mot Gaddafi till ett inrikespolitiskt slagträ. I kölvattnet av Jasminrevolutionen i Tunisien och demonstrationerna på Tharirtorget i Kairo, stod Libyen på tur. Den 16 februari år 2011 startades demonstrationer i de östra delarna av landet, i staden Benghazi, och spreds till huvudstaden Tripoli. Demonstrationerna slogs brutalt ner av Gaddafis armé. Utrikesminister Carl Bildt kommenterade situationen men vägrade uttala direkt stöd för

KLANER

demonstranterna. Han visste mer än de flesta om landets struktur. ”Det handlar inte om att stödja den ena eller den andra. Det handlar om att få stabilitet och rimlig utveckling. I Libyen finns ju risk för ett rent sammanbrottsscenario, med mycket omfattande humanitära och andra konsekvenser”, förklarade Bildt. Kritiken lät inte vänta på sig. Olika partiföreträdare var upprörda över

handelsförbindelser regimerna där har med EU.” Carl Bildts partikamrat, riksdagsledamoten Maria Abrahamsson, förklarade i en radiointervju att utrikesministern självklart upprördes över regimens våld mot demonstranter, men bakom oppositionen fanns en klanproblematik. Situationen var alltså mer komplicerad och mångfacetterad än vad hans kritiker insåg.

” Konflikten Israel–Palestina skulle lika gärna kunna skildras som en konflikt mellan en stat och olika klaner” utrikesministerns uttalande och krävde hans avgång. Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde sade: ”Det är anmärkningsvärt att Sveriges utrikesminister Carl Bildt inte tar bladet från munnen och stödjer demonstranterna.” Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Mikael Damberg kommenterade: ”Det är oerhört viktigt att Sverige har en konsekvent och tydlig röst, en mer aktiv röst än vad vi har haft hittills.” Gustav Fridolin lämnade i riksdagen in en skriftlig fråga: ”Det framstår som att Sverige är neutralt mellan demokrati och diktatur, mellan en diktatorisk regim som använder massivt och dödande våld mot den egna befolkningen, och dem i befolkningen som kräver demokrati. Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesministern hur han avser att klargöra att Sverige stöder demokratisträvanden i alla arabiska och andra länder där protester pågår, oavsett vilka

42 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

Aftonbladet ville ta reda på om det verkligen stämde, om det fanns andra bevekelsegrunder för de libyska demonstrationerna än längtan efter demokrati. Tidningen intervjuade islamologen Jan Hjärpe: ”Pratet om klanproblematik är ren propaganda”, hävdade han. Han ansåg att den syn på Libyens klanproblematik som Bildt stod för var föråldrad och härstammade från hur landet såg ut för 50 år sedan, före Gaddafi. ”Idag är klanernas roll inte alls lika framträdande. De som står för revolutionen är de unga. Det här handlar inte om klanrivaliteter utan de unga som sätter sig upp mot det gamla gardet. De unga har en ny, modern samhällssyn och kontakt med omvärlden genom sociala medier”, sade Hjärpe. Carl Bildts uttalande om vikten att i detta läge inte stöta sig med klanledare fick professorn att skratta och utbrista: ”Det är ren dumhet.” Idag vet vi att det i själva verket var ett klanuppror som ägde rum. Libyen

kastades in i ett vanvettigt krig mellan olika klaner i det land som Muammar al-Gaddafi styrt i 42 år. Det var klanernas kamp om makten över staten. Hur kunde professor Hjärpe ta så fel? Och varför såg så få andra de bakomliggande strukturerna och motiven till upproret? Vi förstår inte våra egna statliga strukturer Svenska politiker avslö-

jade bristande förståelse för vad demokrati och nationsbyggande är och innebär, vilka processer som ligger bakom framväxten av ”vårt eget”, liberala rättsstater grundade på demokratiska värderingar. Detta, tillsammans med bristande kunskap om omvärlden, ledde till en total felbedömning av vad som egentligen frammanade den ”arabiska våren”. Trots att klansamhället är ett utbrett fenomen, den vanligaste samhällsformen i världen – dessutom den form som alla samhällen är sprungna ur – har ämnet länge negligerats av svenska forskare, politiker och journalister. Det har legat ett tabu kring frågan, vilket berövat oss förmågan att förstå såväl utrikespolitiska som integrationspolitiska händelser. Sedan min bok Mellan klan och stat – somalier i Sverige kom ut år 2014, har många människor hört av sig. En inte ovanlig kommentar har varit: ”Det här är ju helt nytt, varför har ingen annan skrivit om klansamhället?” Ofta har jag dessutom hört: ”När klansamhället beskrivs förstår man plötsligt vad en stat är. Man får så att säga syn på det egna.” Det finns gott om litteratur i ämnet, dock inte på svenska. Men läser man allt ifrån FN-rapporter till antropologiska studier, eller litteratur av giganter som Francis Fukuyama, författare till The Origins of Political Order, eller av islamkännaren Akbar S Ahmed, rättshistorikern Mark S

KLANER

”När klansamhället beskrivs förstår man plötsligt vad en stat är”

Weiner eller Mellanösternkännaren Mordechai Kedar, öppnar sig världar som är skrämmande okända i Sverige. Hur kan svenska analyser göras av länder i Mellanöstern, utan att man knappt ens nämner den viktigaste sociala enheten – den utvidgade familjen, klanen? Hur kan man göra politiska studier av länder, utan att också göra sociologiska? Israel–Palestina, en konflikt mellan stat och klan När till exempel Israel–

Palestina-konflikten skildras får vi bara höra om de två dominerande politiska partierna i Palestina, Fatah och Hamas. Men i vilket samhälle verkar de? Hur ser den sociala strukturen ut? Vilken legitimitet har de? Få svenskar vet att Palestina till stora delar är ett utpräglat stamsamhälle där olika klaner stundtals motarbetar varandra och vägrar överge sina maktbaser till förmån för en centralmakt. Hur många vet att rekrytering till de båda politiska partierna, Fatah och Hamas, till stor del tycks ske efter klanlinjer? Konflikten Israel–Palestina skulle lika gärna kunna skildras som en konflikt mellan en stat och olika klaner som har svårt att ens acceptera den palestinska nationella juridiska lagen.

Ofta avgörs konflikter istället genom den traditionella arabiska sedvanerätten Urf, genom kompensationer. Om en medlem av en klan utsatts för brott måste förövarens klan kompensera den förorättades. Om det inte sker finns risken för blodshämnd. Sådana släktfejder utspelar sig med jämna mellanrum på palestinsk mark. Märk väl att detta inte är en partsinlaga i konflikten mellan Israel och Palestina. Det jag efterfrågar är helt enkelt en mer djuplodande analys.

har denna debatt totalt dominerats av migrationsfrågan, men de båda frågorna är ömsesidigt beroende av varandra. Båda är därför nödvändiga att diskutera utan skygglappar. Per Brinkemo är före detta journalist och författare till boken ”Mellan stat och klan.”

1 ”A modern history of the somalis – nation and state in the Horn of Africa” (Eastern African Studies, Oxford 2002)

Hur vinna tillit? Hur får man männi-

skor som flytt korruption, förföljelse, förtryck och krig att känna tillit till det svenska samhället? De som är vana att lösa konflikter långt ifrån det offentligas insyn, och som aldrig åtnjutit individuella rättigheter eller skyldigheter, utan är präglade av kollektivism och traditionella värderingar i synen på religion, familj, sexualitet, äktenskap, könsroller och barnuppfostran. Hur kan de bli delaktiga i den gemenskap som har tagit århundraden att uppnå och som, trots sina brister, attraherar så många människor på jorden? Det finns inga enkla svar. Men någonstans här bör väl diskussionen om integration ta sin början. Länge

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 43

SHARMA

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma's books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster). Robin Sharma founded the Titan Academy and his blog is at robinsharma.com. photo

Sara Appelgren

Isn't It Time? THE 13 QUESTIONS FOR VISIONARIES 1. Isn't it time you transcended all your usual excuses? 2. Isn't it time you embraced each of your largest fears? 3. Isn't it time to let go of toxic associations? 4. Isn't it time to insulate your sublime talents? 5. Isn't it time to get ultra-fit? 6. Isn't it time to find both real fortune and sustained fulfillment? 7. Isn't it time to take more epic travels and enjoy more adventures? 8. Isn't it time to produce poetic work that utterly dominates your domain? 9. Isn't it time to rest and recover more? 10. Isn't it time to forgive those who've hurt you? (They were doing the best they knew how to do, just like you.) 11. Isn't it time to let go of the past? (You cannot construct a glorious future if you're stuck in 1993.) 12. Isn't it time to model the highest of human decency? 13. Isn't it time to become the hero of your life? 44 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

You know, one of the most human of weaknesses we all need to wage war with is the absolute sabotaging seduction of “putting off.” It's so easy to put off our inner work so we become the finest versions of our most luminous selves. It's so easy to put off investing the sweat equity that will help us reach mastery at our chosen craft. It's so easy to put off fortifying our health and making time for relaxation [so you hack the inflammation that causes disease and physical destruction]. It's so easy to put off doing our dreams, growing in love and carving out the kind of life that will leave a phenomenal legacy. My urgent, and encouraging, suggestion for you? No longer postpone

leading the existence that your destiny holds for you.

Pro Tip: The smallest of actions is always a hundred times better than the noblest of intentions.

Today, no matter what it is, do something to raise your standards, escalate your talents and magnify your native heroism. Please … because the price of reaching for higher is always far less than the heartbreaking cost of profound regret. And if what I've just shared resonates with you and you really are ready to live this message as a daily way of being as well as discover exactly how the most successful people in the world think, set up their daily rituals, install peak habits, grow financial fortunes and elevate the world, then … Hope this text helps you win. And handcraft a life you absolutely love.

RUNNING HEADER

46 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

RUNNING HEADER

JA H N C K E TEXT

Tomas Dalström FOTO

Sara Appelgren

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 47

RUNNING HEADER

48 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

HJÄRNKOLL

Helena Jahncke är docent i arbetshälsovetenskap och forskare vid Högskolan i Gävle och har skrivit avhandlingen Cognitive Performance and Restoration in Open-Plan Office Noise. Hon har tävlat i bland annat golf vilket väckte hennes intresse för psykologi och hur hjärnan fungerar. Efter studier i Uppsala blev hon doktorand i en grupp som forskar om arbetsmiljö vid Högskolan i Gävle. Därefter har hon drivit egna forskningsprojekt om bland annat kontorsutformning och flexibelt arbete. Helena Jahncke vill göra den kunskap som redan finns kring hur man exempelvis kan främja hälsa på arbetsplatserna, mer lättillgänglig. Därför var det inget svårt val när hon började arbeta som analytiker och projektledare på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, även om hon har kvar viss tid på högskolan. ”Att få ut resultaten i praktiken är något jag brinner för och har saknat tid för som forskare.” Många i mötesindustrin delar rum. Vad händer i hjärnan och varför påverkas resultatet av det vi gör när vi hör andra tala? Människor är särskilt känsliga för röster som stör. Helena Jahnckes

forskning visar att prestationen kan minska med tio procent – ibland mer – när vi hör någon tala i bakgrunden. Prestationen försämras tidigt, precis när vi börjar uppfatta vad någon säger. Vad händer i min hjärna när jag läser den här artikeln?

– Förenklat så har du processer i din hjärna som hjälper dig att hålla fokus på uppgiften och utestänga olika distraktioner. Arbetsminnet hjälper dig också att länka ihop det du precis har läst med information som du har lagrat i ditt långtidsminne, så att du kan förstå det du läser. Dessutom aktiveras olika semantiska processer. De hjälper dig att tolka det språkliga i orden så att du förstår vad som står i texten. Om jag hör en röst i närheten som säger något när jag läser, vad händer då?

– Din hjärna börjar tolka det som sägs av rösten. Då uppstår det en krock mellan de semantiska processer som redan är igång för att

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 49

HJÄRNKOLL

du ska förstå det du läser – och de semantiska processer som behövs för att tolka rösten du hör i bakgrunden. Det finns en begränsning i hur mycket vi kan göra på en gång?

– Ja, det kan man säga. Vi har sett att prestationen försämras i själva uppgiften, i ditt exempel att läsa den här artikeln, när hjärnan även hanterar ljud i bakgrunden. Kan de semantiska processerna påverka andra uppgifter?

finns en teori som handlar om den här krocken mellan likartade processer, som vi talat om, och en teori om att avvikande ljud i sig fångar uppmärksamheten. Det senaste är att det är en kombination av båda. Många kollar efter information på nätet. Hur påverkas det av röster i bakgrunden?

– Vi har studerat en uppgift som liknar den du nämner: Du får frågan vilket radhus som är byggt

”Vi såg att prestationen var bättre i cellkontoren där man sitter enskilt” – Det finns studier som visat att olika processer kan krocka på liknande sätt som jag nyss beskrev. Exempelvis när du ser ett antal siffror och ska komma ihåg i vilken ordning de presenteras. Rösten i bakgrunden drar igång en omedveten process som registrerar förändringarna – ordningen i ljudet. Samtidigt kräver uppgiften processer som hanterar ordningen av siffrorna. En krock mellan likartade processer än en gång. Den här typen av processer är känsliga för ljud om de är föränderliga över tid. Föränderliga över tid. Vad innebär det?

– När vi pratar gör vi pauser och det kan finnas andra variationer. Ljud som varierar ökar chansen för att vår uppmärksamhet fångas. Motsatsen är ett konstant ljud. Det kan vara ett fläktsystem som surrar kontinuerligt. Några andra störningar som påverkar oss negativt?

– Plötsliga ljud fångar lätt vårt intresse. Vi blir distraherade och tappar fokus på arbetsuppgiften, vilket resulterar i att vi presterar sämre. Det 50 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

efter sjuttiotalet, ligger i ett specifikt område och är dyrast. Du måste söka i en lista med flera kolumner och samtidigt minnas vilka objekt som matchar rätt byggår, område och pris för att klara uppgiften. Det krävs processer i hjärnan som gör det möjligt att söka igenom listan, att du förstår innehållet och att du successivt uppdaterar informationen över vilka objekt som matchar de olika kriterierna. Du behöver uppdatera information i ditt arbetsminne för att till slut endast ha kvar det radhus som är korrekt. Och den röst som hörs i bakgrunden kan påverka förståelsen, inkodningen av information och arbetsminnets möjligheter att behålla informationen i minnet. Det blir den här krocken vi har talat om igen. Vi är ofta inte medvetna om att det är viktigt att upprepa den här typen av information för att vi ska minnas den. Eftersom arbetsminnet ingår i hjärnans bevakningssystem och hela tiden tar in ny information från våra yttre sinnen, kan den bara behålla informationen några sekunder innan den raderas. Men om vi upprepar den,

kan vi behålla den längre. Ett exempel är när vi knappar in ett telefonnummer. Vi repeterar det tyst för oss själva tills vi knappat in sista siffran.

– Ja, repetition är ett bra sätt för att behålla informationen i arbetsminnet.

Jag tycker att andras prat är ett stort problem när jag ska arbeta med något som kräver koncentration. Skriva till exempel.

– Vi brukar prata om taluppfattbarhet och ju tydligare talet är, desto mer störd blir du. En av mina kollegor har undersökt hur ljud och tal påverkar skrivprocessen. Den påverkas väldigt tydligt. När vi inte hör vad rösten säger presterar vi bättre och när vi har perfekt taluppfattbarhet presterar vi väldigt dåligt. Det här tappet i prestation nås väldigt tidigt, redan precis när vi börjar uppfatta vad personen säger. Det behöver alltså inte vara jättetydligt för att vi ska tappa i prestation. Nu har vi gått igenom några exempel på vad som händer i hjärnan när den blir störd och hur det påverkar prestationen. Jag föreslår att vi placerar hjärnan i några olika typer av kontor: cellkontor, kontorslandskap och aktivitetsbaserat kontor. Kan du gradera dem med tanke på störningar?

– Nej det kan jag inte och vet du varför? För att de är utformade på olika sätt. Det finns enskilda rum som är lyhörda, man hör vad som sägs i rummen bredvid eller i korridoren. Ett kontorslandskap kan se helt olika ut jämfört med ett annat. Det är svårt att generalisera och säga att en typ är sämre eller bättre än något annat. Det beror på vad man ska göra där och hur man lyckas med att stödja det som ska genomföras. Om jag ska genomföra en koncentrationskrävande uppgift i de olika kontorstyperna, var fungerar det på ett bra sätt?

RUNNING HEADER

2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 51

RUNNING HEADER

52 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

HJÄRNKOLL

– I den stora studie vi gjorde om aktivitetsbaserade kontor fick de anställda genomföra en faktisk arbetsuppgift som är koncentrationskrävande både före och efter bytet av kontor. Vi såg att prestationen var bättre i cellkontoren där man sitter enskilt, jämfört med kontorslandskapen, som de skulle flytta ifrån. I de nya aktivitetsbaserade kontoren jämförde vi olika rumstyper och

att lyssna, trots att man arbetar med något eget.

– Nej, det beror på de här omedvetna processerna av talljuden vi hör i bakgrunden, som vi talat om tidigare. Vi har ingen knapp för att stänga av öronen. Du och dina kollegor har gjort en studie som visar att prestationen försämras mellan två och tio procent om det går att uppfatta vad någon säger i

”Prestationen minskar med ungefär åtta procent när man hör tal i bakgrunden” arbetsytor med varandra. Det finns till exempel storrum där man har infört tysta zoner och storrum där man får prata fritt. Resultatet visar verkligen betydelsen av att sitta på en plats där det är mindre distraktioner och tystare när man ska arbeta med en koncentrationskrävande uppgift. Det är inte ovanligt att de som arbetar inom mötesindustrin sitter flera i samma rum, även om det inte är ett kontorslandskap. Någon pratar i telefon och en annan sitter och arbetar med en analys till exempel.

– Man hör verkligen vad som sägs när det bara är några få personer i rummet. Är det väldigt många kan det vara ett sorl och man uppfattar inte vad som sägs lika tydligt, i alla fall inte från dem som sitter längre bort, och ett sorl är mindre störande eftersom det dränker en del plötsliga ljud. Jag har suttit i ett litet arbetsrum tillsammans med två andra journalister. När jag hade avslutat en telefonintervju sa ofta någon av dem att du borde ha frågat det eller sagt så. Och jag gjorde likadant. Det går inte att låta bli

bakgrunden, jämfört med om talet inte går att urskilja.

– Vi hade en uppgift som påminner lite om när vi skriver ett kort sms eller en kort anteckning om något vi redan vet och kan associera till – inget avancerat – då minskar prestationen med två till fyra procent. De semantiska processerna är inblandade, men vi är inte beroende av extern information, utan hämtar allt från långtidsminnet. Det är information vi redan kan och den är inte lika känslig när någon pratar. Och vad gäller på nästa nivå?

– Ett exempel: Du ska minnas information som du letat rätt på och använda den. Det kan vara en text du ska läsa och sedan redovisa vad som stod i den. För att klara det krävs det att du minns informationen. Det handlar om inkodning i hjärnan som blir störd när uppmärksamheten dras till något annat, och semantiska processer som krockar när du blir störd av en röst. Prestationen minskar med sex procent. Och så åtta procent.

– Vi talade tidigare om att du ska svara på vilket radhus som är byggt efter sjuttiotalet, ligger i ett specifikt område och är dyrast. Du måste söka i flera kolumner för att hitta rätt svar. Du måste minnas och uppdatera information om vilket objekt som bäst matchar rätt byggår, område och pris för att klara uppgiften. Det är en process som sker i flera steg. Den är mer avancerad än sexprocentsexemplet. Om du ska jämföra två alternativ, till exempel för en resa, måste du minnas det första alternativet för att kunna jämföra med det du ser nu, om du inte har skrivit ner det. Prestationen minskar med ungefär åtta procent när man hör tal i bakgrunden. Om du ska minnas och jämföra olika alternativ. Då talar vi om arbetsminnet igen som har begränsad kapacitet, ständigt uppdateras och fylls på med ny information.

– Ja, precis.

Och slutligen – tio procent?

– Det handlar om att minnas igen. Den här gången endast ord som är associerade till ett specifikt tema, till exempel trädgårdsredskap, i en lista med blandade ord. Sedan presenteras flera listor efter varandra. Uppgiften ställer krav på ditt episodiska minne*. För att hitta ett ord igen som är kopplat till rätt tema, trädgårdsredskap, krävs att de både kodas in och upprepas innan de återges. Det ställs även krav på att orden successivt uppdateras, så att de inte sammanblandas med information som presenterats i andra listor. Vi har sett att prestationen faller med tio procent om man jämför med när det är helt tyst. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att i en annan situation med andra ljudförhållanden kan procentsatserna se annorlunda ut för de här olika uppgifterna som jag nämnt. * I det episodiska minnet kan vi bevara och hämta minnen från det vi har varit med om under hela vår livstid. Minnena är kopplade 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 53

HJÄRNKOLL

till händelser i tid och rum, så det krävs en medveten påminnelse av en tidigare eller kommande händelse; till skillnad från det semantiska minnet – som inte är knutet till händelser i vårt personliga liv.

Kan du sätta en prislapp på det?

– En mycket förenklad beräkning där vi räknar på en prestationsminskning med endast två procent under ett år, resulterar i en produktivitetsförlust på en 100 000 kronor för tio

ljud sammanfalla med hur prestationen faktiskt påverkas. Det kan alltså vara ansträngande för hjärnan att arbeta i miljöer med ljud även om du inte tror att du störs av det?

– Ja, du kanske inte tänker på att du måste anstränga dig mer för att klara av arbetsuppgiften och att det har ett pris, både i prestation och trötthetsutveckling. Om det gäller

”Sorl är mindre störande eftersom det dränker en del plötsliga ljud” anställda, som har en medellön på 26 000 kronor. Men även rörelser påverkar prestationen. De drar till sig blickar och minskar koncentrationen. Glasrutor i rum är ett exempel.

– Javisst, visuella distraktioner är också störande.

Du skriver att olika personer upplever samma ljud olika störande.

– Det är väldigt många komponenter som spelar in när vi tolkar ett ljud. Situationen spelar stor roll. Om du är trött, irriterad och på dåligt humör kanske du har svårare att acceptera en kollega som sitter och pratar bredvid dig när du försöker koncentrera dig. Innehållet har också betydelse. Är det du hör intressant och betydelsefullt för dig kanske du inte upplever ljudet som lika störande, precis som forskning visat att ljud är mindre störande om du själv upplever att du kan kontrollera det. Sen har även fysikaliska ljudegenskaper betydelse. Om ljuden varierar över tid eller om de är konstanta till exempel. Sedan behöver inte upplevelsen av vad som är ett oönskat och störande 54 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

inlärning till exempel så har du inte lärt dig lika väl, du klarar inte av att minnas det du vill minnas lika bra. Och du kanske inte är medveten om vad det är som sker, du tror att du presterar bra. Vi har sett i vår och andras forskning att det är bättre att lära sig nya saker under tysta förhållanden. Varför är aktivitetsbaserade kontor bättre än att sitta tillsammans med någon i ett mindre rum eller kontorslandskap?

– I ett kontorslandskap har du samma arbetsplats oavsett om du ska koncentrera dig eller prata. I ett aktivitetsbaserat kontor har du möjlighet att byta plats och variera mellan olika miljöer beroende på uppgift. Men jag vill inte lägga någon värdering i vad som är bättre eller sämre, det beror mycket på hur kontoret är utformat och hur man tar hänsyn till medarbetarna och uppgifterna som ska utföras. Men alla byter inte arbetsplats. Vad kan man göra åt det?

– Skulle vi veta det skulle det vara enkelt. Jag tror att det är en komplicerad fråga. Det kanske inte finns

tillräckligt många arbetsytor och rum dit man kan tänka sig att gå för att få bättre förhållanden. Det kan också vara så att vissa har arbetsuppgifter som innebär att de inte är involverade i flera aktiviteter, så de behöver inte växla. Eller att man sitter med samma typ av uppgift hela dagen. Jag var hos ett företag som säljer aktivitetsbaserade kontor. En chef sa att människor inte förstår hur störda de blir, så de sitter kvar hos sina kompisar. De vet inte hur hjärnan fungerar och hur den påverkas av var de väljer att arbeta. Ett aktivitetsbaserat kontor kräver aktiva val, men de vet inte varför de ska välja det ena eller andra.

– När man flyttar in i den här typen av kontor behöver man ge medarbetarna stöd i att förändra sitt arbetssätt. Se till att tekniken exempelvis stöder smidiga växlingar och att medarbetarna får en utbildning i hur de ska tänka och välja – och hur viktigt det är att välja. Man kan inte flytta in och tro att det bara är att jobba på som vanligt, för det är verkligen en förändring i sättet att planera och genomföra sitt arbete. Sedan har också medarbetarna själva ett eget ansvar när det finns bra förutsättningar. När jag googlar är det många som har problem. Det blev svårare än de trodde.

– Det är därför jag tror att den här forskningen är betydelsefull. Att visa med faktiska arbetsuppgifter, exempelvis att prestationen blir bättre om man går från ett storrum där man får prata, till en tyst zon när man behöver koncentrera sig. Det har vi mätt i faktisk prestation och då är det viktigt att nå ut med den här informationen så att medarbetarna reflekterar över det här och blir motiverade att underlätta för sig själva. Varför blir resultatet bättre om man byter plats oftare? Du skriver att de som växlar fyra gånger eller mer är

Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens. Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell. Välkommen.

FRANKFURT 21–23 MAY 2019

WARNING: ONLY FOR THOSE WITH 2020 VISION The whole purpose of IMEX – its raison d’etre – is to help event planners plan ahead. So we know you’ll appreciate knowing the dates of IMEX 2019 and IMEX 2020 right now. We’re already researching, trend-spotting and teaming up with industry disruptors to make these shows the most current, useful and thought-provoking possible. Discover new destinations, find inspiration of every kind and kick-start your business planning at IMEX 2019, and you’ll have 2020 nailed! How’s that for a plan? IMEX AMERICA 2018: 16–18 October IMEX in Frankfurt 2019: 21–23 May IMEX in Frankfurt 2020: 21–23 April (yes – April!)

HJÄRNKOLL

mer produktiva, jämfört med att inte byta alls.

– Det är bra att byta arbetsplats för olika uppgifter. Vi har inte hunnit grotta in oss i vad det är som ligger bakom resultatet att det finns en stark relation mellan självskattad produktivitet och att byta arbetsplats ofta. Vi skulle vilja se vad det är som kännetecknar dessa grupper. Har det att göra med vilken typ av arbetsupp-

kontorslandskap? Går du inte till en tyst zon är det som att sitta i ett kontorslandskap.

– I det aktivitetsbaserade konceptet brukar det ingå storrum som innebär att man delar rum med andra, precis som i kontorslandskap. Skillnaden är att man har en fast plats i kontorslandskap men inte i aktivitetsbaserade kontor, utan där ska det finnas större valmöjligheter. Sedan

”Vi har ingen knapp för att stänga av öronen” gifter de har? Och innebär arbetsuppgiften att de har ett behov av att växla eller inte. Det är många aspekter i det här som vi behöver se närmare på. Varför sitter så många personer kvar på samma arbetsplats dag efter dag?

– Mer än hälften ”nestar” i de studier vi har gjort. Det behöver inte vara något negativt i sig, men det är absolut en fråga vi behöver titta närmare på. Och det du var inne på är viktigt. Har man fått kunskap om var man ska arbeta för att utföra en viss arbetsuppgift på bästa sätt, förstår man vikten av att växla arbetsplats. Eller så har man helt enkelt inte ett behov av de olika miljöerna och arbetsytorna i sitt arbete? Det är många aspekter även här. Kan storrummet i ett aktivitetsbaserat kontor jämföras med ett

kan storrum i aktivitetsbaserade kontor, likväl som kontorslandskap, ha olika ljudmiljöer och gemensamma förhållningssätt som reglerar hur lugnt och tyst det är just där. Mer eller mindre alla talar om hur angeläget det är att medarbetarna kan kommunicera med varandra.

– I en intressant australisk studie utgick forskarna från en databas med omkring 42 000 personer. Forskarna undersökte bland annat hur viktigt medarbetarna tyckte att kommunikationen med kollegorna var, samt om man var mer nöjd i en viss typ av kontor. Analyserna visade att de anställda tyckte att det var mindre betydelsefullt – att det är lätt att kommunicera – i jämförelse med andra miljöfaktorer, som att ha en bra akustisk miljö utan störningar. Samtidigt

är kommunikation svårt att mäta och det är viktigt att vi klargör om det är kvantitet eller kvalitet som vi pratar om, likaså om det är arbetsrelaterad eller generell social kommunikation på arbetsplatsen. När man jämförde de personer som satt i kontorslandskap med de som satt i enskilda rum, såg man för det första att de som satt i kontorslandskap inte var mer nöjda med hur lätt det var att interagera med andra. De som satt i enskilda rum tyckte också att det var lätt att prata med kollegorna. Man kunde också konstatera att den positiva effekten av att det är lätt att interagera med andra är så pass liten, jämfört med de nackdelar som finns av exempelvis dåliga ljudförhållanden. Det visar att företag och andra bör fokusera på att ta hand om ljudmiljön, integritet och så vidare istället för att lägga fokus på att främja kommunikationen. Men självklart hänger även det här på vilken yrkesgrupp vi pratar om. Hur ska man tänka för att skapa ett öppet kontor som fungerar bra?

– Jag skulle säga att det antingen är ett storrum byggt för kommunikation eller för koncentrationskrävande arbete. Det blir sällan bra om man mixar det här i samma rum. Rätt utformat ger kontoret stöd för olika typer av uppgifter. När man utformar ett kontor är det viktigt att man gör en behovsanalys. Olika arbetsgrupper eller olika avdelningar i ett företag kan ha varierande behov som bör styra utformningen i den mån det går.

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Hans nya bok ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag – Så kan du återställa den” har nominerats till Årets marknadsföringsbok 2017. Han föreläser även om bokens tema. dinhjarnafran2008.se foto

Sara Appelgren 2018 No. 72 MEETINGS INTERNATIONAL | 57

KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, utbildare och nätverksbejakare. Har över 30 års erfarenhet inom den internationella mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto

Sara Appelgren

Fullärd? GLÖM DET! Världen har minst sagt förändrats när det gäller journalistik sedan jag började att skriva för över 40 år sedan. Då arbetade jag på en liten svensk landsortstidning och skrev om allt ifrån olyckor, sport och kultur till samhällsfrågor. Det var ett bra sätt att lära känna det samhälle vi levde i. År 1984 fick jag tillfälle att skapa min första egna tidning, och började skriva om mötes- och eventindustrin. Jag fick möjlighet att resa ut i världen, vilket öppnade mina ögon då jag tidigt insåg att allt inte var som hemma i trygga Sverige. Europa, Mellanöstern, Asien, Australien, Nya Zealand och USA blev betydelsefulla kunskapshubbar ur vilka jag fick nya bredare och djupare kunskaper om hur deras olika delar av mötesindustrin fungerade. Så småningom kom det ekonomiska undersökningar som visade att det jag hade trott om mötes- och eventindustrins ekonomiska storlek stämde. Det är en stor och betydelsefull industri som utvecklar individer, föreningar, organisationer, företag, högskolor, universitet och hela samhällen. Synd att så få politiker förstår det. Men också den frågan är upp till industrins företrädare. Sedan flera år har vi äntligen lagt till Afrika till vår palett av kunskap, senast om utvecklingen i Rwanda och den östa delen av kontinenten. I slutet av året reser vi till Sydamerika och lär oss mer om utvecklingen i bland

58 | MEETINGS INTERNATIONAL No. 72 2018

annat Colombia. Långsamt blir vi bättre på att berätta vad som händer i olika delar av världen. Våra lärdomar om mötes- och eventindustrin har vi till största delen fått av de människor som vi har mött under åren. Det har varit företrädare för och medlemmar av olika nätverk, företag och organisationer som exempelvis ICCA, PCMA, MPI, INCON, IACC, JMIC, AIPC, IAPCO, SITE, IMEX, IBTM World, Best Cities. Nya insikter och kunskaper har också delats av alla de personer världen över vilka ingår i våra nätverk. Det är personer som regelbundet rapporterar om vad som händer och vilken utveckling som sker. Det är lätt att se det som en självklarhet, men det är ingen självklarhet. Parallellt väller det in information i våra datorer som kan kategoriseras som strunt, och knappt går att skydda sig emot. Debatterna om sociala mediers förträfflighet har inneburit att de sociala kanalerna har fått sig en och annan törn i år. Vad väntar oss de närmaste fem åren? Kanske vet vi lite mer efter Best Cities Global Forum i Bogotá i december. En aldrig sinande källa till nya kunskaper strömmar till oss från hela världen. Vi arbetar utifrån det och med att fortsätta att skapa och utveckla konstruktiv journalistik.

ÂŠIAKW-AG

acv.at

messecongress.at

vienna.convention.at

Talking about innovations. In a venue that speaks for itself

100 ÅR I HJÄRTAT AV SKANDINAVIEN Världen förändras. Vi också. Du med. Men det personliga mötet behåller sin livskraft. Det är vi ett levande bevis på. Varje dag ser vi hur framgångsrika möten driver utvecklingen framåt. Idéer blir till verklighet, utmaningar får lösningar, affärer utvecklas och nya kontakter skapas. I år firar vi 100 år och ser fram emot en fantastisk fortsättning. Varmt välkommen till vår mötesplats!