Metsä Group bokslut 2013 by Metsä Group

METSÄ GROUPS BOKSLUT

BOKSLUT 2013 OMSÄTTNING MILJ. EURO

RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, %

600

5 500

500

4 400

400 3 300

300

2 200

200

100 1 100

2009

2010

2011

2012

2013

INVESTERINGAR MILJ. EURO

0 2009

2010

2011

2012

2013

-100

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN MILJ. EURO

240

2009

2010

2011

2012

-4

2013

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD MILJ. EURO

600

2 500

500

2 000

180 400 120

1 500

300 1 000

200 60

500

100

2009

2010

2011

2012

2013

2009

2010

2011

2012

2013

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD %

2009

2010

2011

2012

2013

2009

2010

2011

2012

2013

SOLIDITET %

160

120

2009

2010

2011

2012

2013

PEFC/02-31-120

UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10 02020 METSÄ communications@metsagroup.com Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi. Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Omslag: Carta Integra 210 g/m2 Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2

OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE %

Övriga Europa Finland Tyskland Storbritannien Kina Italien Sverige Nordamerika Övriga Asien Övriga länder

30 19 13 10 7 5 5 4 4 3

2 10

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

KONCERNEN 11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 12 BALANSRÄKNING 13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN 15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET 70 RESULTATRÄKNING 71 BALANSRÄKNING 72 FINANSIERINGSANALYS 74 NOTER TILL BOKSLUTET 83 84 85 86

FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE REVISIONSBERÄTTELSE KVARTALSJÄMFÖRELSER FEM ÅR I SIFFROR

FÖRVALTNING 87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN 96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE 99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

BALANS OCH FINANSIERING

För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 miljoner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsättningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlagningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostnader var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört med föregående år. Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012: -14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hänförde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återföringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskrivningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringsprogram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestaltningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sverige var 6,6 miljoner euro. Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 miljoner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finansiella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3) och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och 2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy. Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro (2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8 och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7 miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6). Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkastningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9 procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9 procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9).

Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 miljoner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011: 524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt 2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4). Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1 och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4). Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i futurpriserna för el. I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012: 61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41). Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i til�läggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insatserna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2014. I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på 450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspensionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån. Moody’s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil till positiv. Standard & Poor’s Rating Services höjde Metsä Boards kreditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärderingarna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader.

2 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

cernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna arbetstiden. Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå.

Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april. Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september 2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal.

MEDLEMMAR

PERSONAL

Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar (2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått.

Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012: 11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbetade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands (2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljoner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och arvoden. Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppförandekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemännen (2012: 75) genomgått utbildningen. Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kartlägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet. Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3). Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom kon-

INVESTERINGAR

Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1). Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro. Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapkowice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny förädlings- och logistikcentral. För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraftverk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraftverket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är 50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014. Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren 2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet. Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Joutseno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstekniska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process. I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet. Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökgaserna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och minskar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014.

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 3

Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015. Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula. Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas olika behov.

på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte genom att man lade till nya funktioner. I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Finland med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den internationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15 januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014.

FÖRETAGSARRANGEMANG

TRÄPRODUKTER

I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro. Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabagkoncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned. I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt 8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012: 904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3). Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekonomiska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden. Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för byggprojekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför allt i Asien. Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodprodukternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamheten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder. Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produktionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trävaror. Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främjades under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscentral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013. Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen. Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets system- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden. Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företagen säljer varandras produkter. Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringsprogrammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. Förhandlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedläggningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Casteljaloux sades 31 personer upp i slutet av året. Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned förädlings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om

AFFÄRSOMRÅDEN VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012: 1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär. I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Virkeshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energived. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försäljningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka. Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat. Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten. Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden. För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lockade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmedlemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd

4 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsättningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer. MASSA

Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012: 1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljoner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades, framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvolymer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsalumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012. Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar under året och slutade på 910 dollar per ton. Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton (2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000) och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton (2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt årsproduktionsrekord. Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 procent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt PEFC-standarden i Finland. Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi påbörjades. Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen. Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investering i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december. KARTONG OCH PAPPER

Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012: 2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångskaraktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto. Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmängder för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron.

Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kursdifferenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden. Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6 miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkastningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resultatet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0 procent (12,4). I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av september minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa. Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med cirka 1 procentenhet. Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av falskartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärsverksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Linerboard and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment från och med början av 2014. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012: 981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Finland och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljoner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbättrad produktionseffektivitet. Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapkowice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk. I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryssland i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappersmarknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder. Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad. År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skandinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är speciellt avsett för användning i köket.

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 5

FORSKNING OCH UTVECKLING

Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och 2011: 0,3) av rörelsekostnaderna. Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna i nära samarbete med våra kunder. Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grundläggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befintliga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter. I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium, som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspartnerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogrammet Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accelerera kommersialiseringen av forskningsresultaten. Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, transport och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstiftningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt planerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa standardsystem inom branschen för multiföretagande. Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktionslösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav. Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglinjen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas behov och därmed en kundorienterad produktutveckling. Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet, som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013. Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartongoch pappersindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamhe-

6 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet. År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre prestanda och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktionen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014 kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare. Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leveranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som planerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartongverksamheten under 2014. Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade produkter på marknaden.

HÅLLBAR UTVECKLING

Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden. Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82 procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä Groups virkesanskaffning tillämpar. Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013 i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämförelseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncernens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 procent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och 2011: 80). Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig del av alla investeringar i produktionen. Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbrukningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302

miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbrukningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO2) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxider (som NO2) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel (som SO2) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreförbrukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800). Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till 845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanläggningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År 2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011: 69 000). I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001. På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några tillståndsvillkor överskreds dock. Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6 och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3 miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av driftsoch underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader. Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal (2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal. Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling.

RISKHANTERING OCH RISKER

Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.

Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott. Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga: UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET

På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering. TILLGÅNG TILL FINANSIERING

Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre förbättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group behöver. Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande. AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR

Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa.

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 7

EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA

AVBROTTSRISKER

Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksamhet och rörelseresultat.

Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten. Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med försäkringsavtal.

KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER

Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna. Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten. När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut. KUNDRELATIONER

I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärsverksamheten i fråga samt på koncernens resultat.

SÄKERHETSRISKER

Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer. PERSONAL

Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov. FINANSIERINGSRISKER

PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL

Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet. Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group. ANSVARSRISKER

Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal.

8 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena. ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET

Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning. PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR

prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014.

FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER

För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan. Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal: • Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring • Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvars försäkring • Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring • Program för transportförsäkring • Program för kreditförsäkring

UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN

År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag. Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas marknaden för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans. Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor del av huvudmarknaden. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halvåret har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barrmassa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong. Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar. Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskartong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop kraftliner under den närmaste framtiden. Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna förväntas fortfarande inte. Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på returpapper innebär betydande utmaningar även för det nya året Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet 2013.

FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA

Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en til�läggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent (5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5). Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN

Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 9

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013 METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Euro

Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott

48 098 156,39

balanserade vinstmedel från tidigare år

595 983 633,63

sammanlagt

644 081 790,02

Styrelsen föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna

2 404 907,82

samt dessutom

2,18

2 404 910,00

andelsränta betalas 6,5 % på inbetalt andelskapital

13 135 268,01

5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A

26 857 186,76

4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B

4 509 565,25

44 502 020,02

bland balanserade vinstmedel lämnas

597 174 860,00

sammanlagt

644 081 790,02

Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital

203 407 308,67

Tilläggsandelskapital A

554 684 359,92

Tilläggsandelskapital B

110 542 437,05

Reservfond I

3 939 904,28

Reservfond II

64 144 460,00

Balanserad vinst

597 174 860,00

Eget kapital sammanlagt

1 533 893 329,92

Esbo, den 6 februari 2014

Martti Asunta Ordförande

Kari Jordan Viceordförande Verkställande direktör

Mikael Aminoff

Eino Halonen

Arto Hiltunen

Saini Jääskeläinen

Juha Parpala

Timo Saukkonen

Antti Tukeva

10 BOKSLUT 2013 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Justerade Milj. euro

Not

1.1–31.12.2013

1.1–31.12.2012

OMSÄTTNING

3, 5

4 931,6

5 001,0

31,2

-13,4

Övriga rörelseintäkter

3, 6

81,2

76,8

Material och tjänster

3, 7

-3 399,1

-3 462,4 -705,5

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning

Personalkostnader

3, 7

-692,2

Avskrivningar och nedskrivningar

3, 8

-255,1

-249,1

Övriga rörelsekostnader

3, 7

-363,1

-406,0

334,4

241,5

9,7

4,8

RÖRELSERESULTAT

Resultatandelar i intresseföretag Kursdifferenser

-4,6

2,4

Övriga finansiella intäkter

8,3

15,3

Övriga finansiella kostnader

-124,1

-130,8

223,7

133,2

RESULTAT FÖRE SKATT Inkomstskatt

ÅRETS RESULTAT

ÖVRIGT TOTALRESULTAT

-35,1

-31,8

188,7

101,4

2,4

-25,3

10, 21

POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras Totalt

-0,1

7,1

2,3

-18,1

POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET -2,5

-0,5

Finansiella tillgångar som kan säljas

-57,9

-17,3

Omräkningsdifferenser

-20,3

15,2

-0,2

0,1

Kassaflödessäkringar

Övriga poster

22,3

5,3

Totalt

-58,5

2,8

Övrigt totalresultat efter skatt

-56,2

-15,3

ÅRETS TOTALRESULTAT

132,5

86,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras

ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande

109,2

59,2

79,5

42,1

188,7

101,4

ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare

83,1

49,6

Innehav utan bestämmande inflytande

49,3

36,5

132,5

86,1

Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2013 11

KONCERNENS BALANSRÄKNING

Milj. euro

Not

31.12.2013

Justerade

31.12.2012

1.1.2012

528,5

TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA 11

529,0

533,8

Övriga immaterialla tillgångar

11, 36

254,2

238,9

232,2

Materiella anläggningstillgångar

12, 36

1 988,3

2 073,3

2 129,0

Goodwill

Biologiska tillgångar

11,1

8,4

8,5

Andelar i intresseföretag

73,0

66,6

69,6

Finansiella tillgångar som kan säljas

305,7

356,2

367,9

Övriga finansiella tillgångar

20,1

13,9

11,5

Uppskjutna skattefordringar

47,0

70,4

65,4

3 228,4

3 361,4

3 412,5

KORTFRISTIGA Omsättningstillgångar

775,0

724,8

781,3

Kundfordringar och övriga fordringar

700,9

705,7

735,1

4,6

8,4

34,0

Derivatinstrument

2,4

5,1

0,3

Kassa och banktillgodohavanden

Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

TILLGÅNGAR TOTALT

452,7

518,5

330,4

1 935,5

1 962,4

1 881,1

0,0

20,6

6,8

5 164,0

5 344,4

5 300,4

572,6

EGET KAPITAL OCH SKULDER TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL Andelskapital

654,7

594,5

Omräkningsdifferenser

24,9

37,9

28,9

Fond för verkligt värde och övriga fonder

224,9

236,1

240,2

Balanserade vinstmedel

INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

EGET KAPITAL TOTALT

578,0

498,2

284,4

1 482,6

1 366,7

1 126,1

476,3

491,2

358,9

1 958,9

1 857,9

1 485,0

LÅNGFRISTIGA SKULDER Uppskjutna skatteskulder

244,3

319,4

362,2

Pensionsförpliktelser

154,4

154,0

135,5

Avsättningar

24, 36

19,3

34,6

44,7

Låneskulder

1 601,9

1 161,2

1 854,2

Övriga skulder

6,6

4,2

6,3

Derivatinstrument

20,3

30,7

26,4

2 046,8

1 704,2

2 429,4

KORTFRISTIGA SKULDER Avsättningar

24, 36

33,9

53,8

144,8

Låneskulder

354,6

958,2

438,5

Leverantörsskulder och övriga skulder

750,8

754,0

761,8

8,8

4,5

12,2

10,2

11,8

28,8

1 158,3

1 782,4

1 386,1

Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst Derivatinstrument

SKULDER TOTALT

3 205,1

3 486,5

3 815,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT

5 164,0

5 344,4

5 300,4

Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

12 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS BALANSRÄKNING

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

Milj. euro

Not

EGET KAPITAL 1.1.2012

Andelskapital

Omräkningdifferens

Fond för verkligt värde och övriga fonder

Balanserade vinstmedel

572,6

28,9

240,2 0,0

28,9

Totalt

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital totalt

293,5

1 135,2

359,9

1495,2

-9,1

-1,1

-10,2

240,2

284,4

1 126,1

358,9

1 485,0

59,2

42,1

101,4

9,0

-7,3

-11,4

-9,7

-5,6

-15,3

9,0

-7,3

47,9

49,6

36,5

86,1

-29,6

-12,8

-42,3

IAS 19 retroaktiv justering JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2012

572,6

Årets resultat Övrigt totalresultat, netto efter skatt

10, 21

ÅRETS TOTALRESULTAT Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender

Förändring i andelskapital

Överfört från fritt till bundet kapital

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten

21,9 3,2

-3,2

21,9

0,0

198,7

108,6

307,3

EGET KAPITAL 31.12.2012

594,5

37,9

236,1

498,2

1 366,7

491,2

1 857,9

EGET KAPITAL 1.1.2013

594,5

38,2

236,1

519,0

1 387,8

500,0

1 887,8

-0,3

0,0

-20,9

-21,1

-8,8

-29,9

37,9

236,1

498,2

1 366,7

491,2

1 857,9

109,2

79,5

188,7

-13,0

-17,0

3,9

-26,1

-30,1

-56,2

-13,0

-17,0

113,1

83,1

49,3

132,5

-31,6

-36,8

-68,4

-1,4

58,9

-5,7

0,0

IAS 19 retroaktiv justering JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2013

594,5

Årets resultat Övrigt totalresultat, netto efter skatt

10, 21

ÅRETS TOTALRESULTAT Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender

Förändring i andelskapital

Överfört från fritt till bundet kapital

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten EGET KAPITAL 31.12.2013

60,2 5,7

4 654,7

24,9

0,1

5,4

5,5

-27,4

-21,9

224,9

578,0

1 482,6

476,3

1 958,9

Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2013 13

KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Justerade Milj. euro

Not

2013

2012

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN Årets resultat Justeringar i årets resultat

188,7

101,4

347,3

260,1

Erhållna räntor

8,7

7,2

Betalda räntor

-119,2

-123,8

Erhållen utdelning Övriga finansiella poster, netto Betalda skatter Förändring i rörelsekapital

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

3,4

12,6

-16,7

-26,4

-51,0

-56,2

-47,6

82,1

313,5

257,1

0,0

-0,7

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av aktier i intresseföretag Förvärv av övriga aktier Investeringar i anläggningstillgångar Försäljning av aktier i dotterföretag

Försäljning av aktier i intresseföretag Försäljning av övriga aktier Försäljning av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN

-2,1

-5,9

-206,6

-201,7

5,4

-2,8

0,5

11,9

0,6

1,2

36,0

27,9

-1,3

-4,8

-167,5

-174,9

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring i andelskapital Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande

4, 30

Sålda innehav utan bestämmande inflytande

4, 30

Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning

60,4

45,4

-21,1

-164,4

0,0

471,1

1 109,4

339,2

-1 278,8

-524,6

3,0

-9,3

-5,8

0,2

-78,1

-52,3

-211,0

105,2

FÖRÄNDRING I KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE

-65,1

187,3

Kassa och banktillgodohavande vid årets början

518,5

330,4

Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Betalda andelsräntor och dividender NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Omräkningsdifferens Förändring i kassa och banktillgodohavande KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE VID ÅRETS SLUT Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

14 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

-0,8

0,9

-65,1

187,3

452,7

518,5

NOTER TILL BOKSLUTET 1. Redovisningsprinciper

NYA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPATS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN

Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet.

GRUNDDATA OM KONCERNEN

Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern (”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa. Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo. En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo. Vid sitt möte 6.2.2014 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet.

Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2013. IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: Den mest centrala förändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls. Förändringarna har påverkat utformningen av posterna i koncernens totalresultat. IAS 19, Ersättningar till anställda: De mest väsentliga förändringarna är följande: alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokförs direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden” har avskaffats, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Den förändrade standarden har anpassats retroaktivt enligt övergångsreglerna. De obokförda försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna har bokförts i balansen 1.1.2012. Uppgifterna för 2012 har justerats enligt den förändrade standarden. I följande tabell presenteras de justeringar som gjorts i koncernens ingående balans samt i jämförelseperiodens siffror.

Gammal redovisnings princip

Milj. euro

Ny redo visnings princip

Förändringens inverkan

BALANS 1.1.2012 Långfristiga tillgångar

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER

Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2013 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna. Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån. Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet ifall inget annat nämnts. Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde. Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet.

Övriga finansiella tillgångar

12,6

11,5

-1,1

Uppskjutna skattefordringar

61,8

65,4

3,6

Uppskjutna skatteskulder

362,4

362,2

-0,2

Pensionsförpliktelser

122,6

135,5

-12,9

1 495,2

1 485,0

-10,2

Ny redo visnings princip

Förändringens inverkan

Långfristiga skulder

Eget kapital totalt

Gammal redovisnings princip

Milj. euro BALANS 31.12.2012 Långfristiga tillgångar Övriga finansiella tillgångar

17,2

13,9

-3,3

Uppskjutna skattefordringar

60,0

70,4

10,3

Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder

320,2

319,4

-0,7

Pensionsförpliktelser

116,2

153,9

37,7

1 887,8

1 857,9

-29,9

Personalkostnader

709,5

705,5

-4,0

Övriga finansiella intäkter och kostnader

110,2

115,5

5,2

31,8

0,0

25,3

-7,1

Eget kapital totalt

RESULTAT 2012

Inkomstskatt

ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012 Poster som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 15

IFRS 13 Verklig värdering: Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av verkligt värde. En utvidgning av verklig värdevärdering sker inte, men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 har utvidgat koncernbokslutets noter en aning. Förbättringar i IFRS-standarderna (Annual Improvements to IFRSs 2009–2011, maj 2012): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna har inte varit betydlig. IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet: Med förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang eller motsvarande avtal. Inverkan av den förändrade standarden har inte varit betydlig.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande inflytandet upphör. Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräk-

16 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

ningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder. Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft. ETT FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL

Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs, senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet. Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar. Eftersom den vägda medelkursen för Metsä Board Oyj’s B-aktier under 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg medelpriset för de anskaffade aktierna, har åtgärderna för upplösning av företaget påbörjats.

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital.

Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag. Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs. De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen. Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresseföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde. SAMRISKFÖRETAG

Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång.

FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 17

från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären. Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan. Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad. Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust. Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna. Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en

18 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen. Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar: • emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter • brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller kapitalbetalningar • av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga • sannolikheten för att gäldenären gör konkurs • den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar. Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.

FINANSIERINGSSKULDER

Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan. De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna.

DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4)

Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att til�lämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot. Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen. Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 28. VALUTASÄKRING

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen. Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter.

RÄNTESÄKRING

Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie. Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde. Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde. SÄKRING AV RÅVAROR

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsäliittos el- och naturgasköp i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom kan säkringsredovisning tillämpas som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgasköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”. Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 19

nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.

ENGÅNGSPOSTER

Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar.

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år. Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar görs inte på tillgångar som är till försäljning. En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som en egen post i koncernens resultaträkning.

Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och justerats. Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts. Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad. Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.

LEVERANS- OCH HANTERINGSKOSTNADER

Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader.

INTÄKTSREDOVISNING

Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen. Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut. De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är: • D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt. • C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort. • F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till köparens fraktförare.

20 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

KOSTNADER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL

Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.

INKOMSTSKATTER

Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder. De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföring-

ens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid. De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar. De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen. Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan användas.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR GOODWILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod. ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska nytta tillfaller koncernen. De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad, kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

DATAPROGRAM

Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. UTSLÄPPSRÄTTER

Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar. Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa. ÖVRIGA

Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hänförliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar. I övriga fall upptas de under omsättningstillgångar. Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i framtiden. Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under den period då de uppkommit.

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 21

Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder:

NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i resultaträkningens rörelseresultat.

Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas. Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de specifika risker som är förknippade med tillgången. För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte.

OFFENTLIGA BIDRAG

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.

Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Värderingen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intresseföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Tung kraftverksteknik Övrig tung teknik Lätta maskiner och inventarier Övriga poster

20–40 år 20–40 år 15–20 år 5–15 år 3–10 år

HYRESAVTAL

Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skuld. Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyres perioden.

22 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande. Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden (first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet, som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.

EGET KAPITAL

Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen. För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert att ersättning erhålls. OMORGANISERINGAR

En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen. MILJÖFÖRPLIKTELSER

Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.

Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbestämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner. Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatematikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsenhet (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den räntesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagsobligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet under den period som de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar. ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en omstrukturering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är förknippad med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad anställning. Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning utifrån det antal personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER

VINSTANDELS- OCH BONUSPLANER

PENSIONSÅTAGANDEN

Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonusplanerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna. Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis.

Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 23

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats som ett dotterbolag i koncernbokslutet.

DIVIDENDER/ANDELSRÄNTOR

De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas. Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld, har bokförts under finansiella kostnader.

JÄMFÖRELSETAL

Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet.

NYA OCH REVIDERADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM SKA TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE RÄKENSKAPSPERIODER

Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade standarder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför dessa från och med standardens och tolkningens giltighetsdatum eller, om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet. * = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom EU den 31 december 2013. IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att bestämma. Den nya standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures. Vid rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en

24 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Den nya standarden bedöms endast ha en något minskande effekt på balansens nyckeltal. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som koncernen ska ge om sina andelar i andra sammanslutningar. IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011) (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures enligt kapitalmetoden. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer vägledning gällande tillämpningen. Ändringarna bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för information om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är begränsat till värdeminskade tillgångar. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrifter eller bestämmelser. Ändringarna bedöms inte ha någon effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans – Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på koncernbokslutet. Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs), ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013) (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 201 eller senare): De små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en

gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013) och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora.

ganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 8. PENSIONSPLANER

IFRS 9 Finansiella instrument* och ändringar i den (tidpunkten för standardens ikraftträdande har skjutits upp (tidigare den 1 januari 2015), giltighetsdatumet bestäms senare): Syftet med projektet som ursprungligen skulle genomföras i tre steg är att ersätta den existerande standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Ändringarna i första steget (publicerade i november 2009) gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna indelas enligt värderingssätt i två huvudgrupper: tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. Ändringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder, och bestämmelser gällande dessa i IAS 39 överfördes till den nya standarden i huvudsak i oförändrat form. Ändringarna som gäller allmän säkringsredovisning publicerades i november 2013. Den del av IFRS 9 som inte ännu slutförts gäller nedskrivningar av finansiella tillgångar. Utöver detta föreslår IASB vissa ändringar i principerna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Den del som gäller makrosäkringsredovisning har avskilts till ett separat projekt från IFRS 9. Eftersom IFRS 9-projektet fortfarande pågår, är det omöjligt att för närvarande ge en bedömning om standardens effekter på koncernbokslutet.

2. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar vid upprättandet av bokslutet och bedömningar som använts i redovisningsprinciperna Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena. Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar. NEDSKRIVNINGSTEST

Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar förutsätter uppskattningar. År 2013 redovisades inga nedskrivningar baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga anta-

Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde. En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena. FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE

För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 2,5 miljoner euro lägre eller 4,0 miljoner euro högre, om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 36,5 miljoner euro högre eller 36,6 miljoner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat. AVSÄTTNINGAR

VEn avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning per den 31 december 2013 uppgick till 53,2 miljoner euro. INKOMSTSKATTER

Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning per den 31 december 2013 har 24,4 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redo-

NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2013 25

visar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31 december 2013 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 775,0 miljoner euro. KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2013 till 558,9 miljoner euro och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,1 miljon euro.

3. Segmentinformation Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat. Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.

RÖRELSESEGMENTEN VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel samt skogs- och naturvård. TRÄPRODUKTINDUSTRI

NEDSKRIVNING AV INVESTERINGAR I FORM AV EGET KAPITAL SOM KLASSIFICERAS SOM FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 153,0 miljoner euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2013. Denna förlust uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.

26 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3

Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träprodukter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av högklassig och förnybart nordiskt virke. MASSAINDUSTRI

Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen. Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong. Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland. KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI

Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en betydande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier, grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen.

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

ÖVRIG VERKSAMHET

Metsä Tissue underlättar med sina förstklassiga produkter vardagen för konsumenter, slutanvändare och kunder. Affärsverksamheten är en av de ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och storhushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Bolagets egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.

Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter. Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de ovan nämnda rörelsesegmenten.

RÖRELSESEGMENTEN 2013 Virkesanskaffning och skogstjänster

Träproduktindustri

Extern omsättning

371,1

Intern omsättning

1 189,9

Omsättning totalt

1 561,0

Milj. euro

Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter

Massaindustri

Kartong- och pappersindustri

Mjuk- och matlagningspapper

Övrig verksamhet

837,0

780,3

1 943,1

999,8

60,1

533,5

76,2

0,3

897,0

1 313,8

2 019,3

1 000,1

27,8

-2,1

196,6

113,6

0,0

-17,2

0,0

9,2

27,8

15,1

196,6

104,4

Elimineringar

Koncernen totalt

0,4

0,0

4 931,6

5,4

-1 865,4

0,0

5,8

-1 865,4

4 931,6

55,1

-7,0

-49,6

334,4

0,6

-0,4

0,0

-7,9

54,5

-6,6

-49,6

342,3

Resultatandelar i intresseföretag

9,7

Finansieringskostnader, netto

-120,4

Inkomstskatt

-35,1

Årets resultat

188,7

Tillgångar

291,4

392,1

848,6

1 981,0

917,9

185,4

-268,9

Andelar i intresseföretag

73,0

Ofördelade tillgångar

743,4

Tillgångar totalt

Skulder

4 347,6

5 164,0

228,9

108,5

116,9

455,5

273,1

69,9

-268,9

983,9

Ofördelade skulder

2 221,2

Skulder totalt

3 205,1

Investeringar

5,4

43,5

28,7

66,9

53,0

17,2

Avskrivningar

2,8

28,9

59,9

103,6

39,7

2,0

Nedskrivningar

Medelantal anställda

8,0

968

2 670

214,5 12,5

-2,3

896

249,4 5,7

3 245

2 930

513

Mjuk- och matlagningspapper

Övrig verksamhet

11 222

Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter) Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).

ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2013

Milj. euro

Virkesanskaffning och skogstjänster

Träproduktindustri

Massaindustri

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter

Kartong- och pappersindustri

Elimineringar

8,3

Förändring i lager

Koncernen totalt 8,3

-0,5

Personalkostnader

-7,5

1,7

Nedskrivningar

-8,0

-0,2 2,5

2,5

-1,3

-3,1

-4,4

Återförda nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Totalt

0,0

-17,2

0,0

9,2

0,6

-0,4

-5,6 -8,2

0,6

-0,4

0,0

-7,9

NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 27

I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost om 2,4 miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post om 2,2 miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsproduktverksamheterna. I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

I rörelseresultatet ingår försäljningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksområdet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012. Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljöreservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en återföring av kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med försäljningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om 1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid Metsä Board Gohrsmühle år 2011. I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla nedskrivna pappersmaskin i Äänekoski.

TRÄPRODUKTINDUSTRI:

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI:

RÖRELSESEGMENTEN 2012 Milj. euro

Virkesanskaffning och skogstjänster

Träproduktindustri

Massaindustri

Kartong- och pappersindustri

Mjuk- och matlagningspapper

Övrig verksamhet

Elimineringar

Koncernen totalt 5 001,0

Extern omsättning

349,4

850,2

772,9

2 046,7

981,5

0,3

0,0

Intern omsättning

1 166,0

54,0

501,0

60,9

0,0

3,0

-1 784,8

0,0

Omsättning totalt

1 515,4

904,2

1 273,9

2 107,6

981,5

3,3

-1 784,8

5 001,0

20,2

16,3

150,5

221,1

35,1

67,7

-269,4

241,5

0,0

-2,3

2,3

146,2

-6,8

73,7

-227,3

-14,2

20,2

18,6

148,1

74,9

41,9

-5,9

-42,1

255,7

Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter

Resultatandelar i intresseföretag

4,8

Finansieringskostnader, netto

-113,0

Inkomstskatt

-31,8

Årets resultat

101,4

Tillgångar

267,5

390,4

877,9

2 055,2

905,4

144,0

-251,1

Andelar i intresseföretag

66,6

Tillgångar som innehas för försäljning

20,6

Ofördelade tillgångar

867,8

Tillgångar totalt

Skulder

4 389,4

5 344,4

193,1

113,4

158,5

486,5

272,9

32,3

-251,1

1 005,6

Ofördelade skulder

2 481,0

Skulder totalt

3 486,5

Investeringar

5,9

26,8

35,3

66,1

65,0

17,0

-5,3

210,9

Avskrivningar

2,7

31,1

59,3

111,1

40,8

5,0

10,2

260,3

-2,3

-10,8

1,8

913

3 551

3 205

Nedskrivningar

Medelantal anställda

1 015

2 859

28 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3

-11,3

443

11 986

ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2012

Milj. euro

Virkesanskaffning och skogstjänster

Träproduktindustri

Massaindustri

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter

Kartong- och pappersindustri 149,6

Förändring i lager

-0,1

-1,0

Personalkostnader

-2,1

-5,0

Resultatandelar i intresseföretag

Övrig verksamhet

Elimineringar

80,9

-226,7

-6,8

-1,8

2,3

Övriga rörelsekostnader 0,0

TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad

om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram. MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö-

ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.,

-2,3

2,3

3,7

-15,8 -0,6

-0,2

Återförda nedskrivningar

Koncernen totalt

-1,1

0,6

Nedskrivningar

Totalt

Mjuk- och matlagningspapper

0,0 -0,2

11,0

13,3

-8,8

0,0

-5,4

146,2

-6,8

73,7

-14,2 -227,3

-14,2

lig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnadsavsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmånen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 miljoner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i Nurmes. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt-

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-

ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier, en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima -aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försäljningen av fastigheter i Finland. Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om 4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä Boards Husum -fabrik. Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en tillgång som innehas för försäljning. Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänför-

ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organisationsförändringar i alla verksamheter. ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om

80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänförlig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pappersindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i koncernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande (not 4). I rörelseresultatet för Kartong- och pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen eliminerats som interna försäljningsvinster.

NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 29

GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma princip. GEOGRAFISKA OMRÅDEN OMSÄTTNING

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR

INVESTERINGAR

Milj. euro

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Finland

953,6

903,1

2 450,1

2 517,3

133,9

82,7

Tyskland

661,3

672,2

155,6

161,0

15,3

13,6

Storbritannien

482,7

542,4

30,3

27,7

0,5

Italien

243,4

211,4

0,2

0,3

0,0

0,0 28,1

Sverige

238,0

245,6

346,6

375,5

31,1

Frankrike

235,3

250,2

5,5

23,9

0,9

Polen

152,0

125,1

79,5

63,3

21,0

75,6

Holland

115,6

99,1

0,0

0,1

0,0

Övriga EU

538,9

588,5

66,9

71,3

3,7

4,4

Ryssland

138,3

154,1

46,3

49,9

7,9

5,0

Norge

121,5

126,4

0,0

Övriga Europa

176,0

211,9

0,1

0,0

Kina

329,5

322,1

0,3

0,4

0,1

0,0

USA

153,0

127,3

0,1

0,0

Övriga länder

392,5

421,6

0,0

4 931,6

5 001,0

3 181,5

3 290,9

214,5

210,9

TOTALT

PERSONAL I SLUTET AV ÅRET

Finland

2013

2012

5 238

5 414

Tyskland

1 670

1 876

Sverige

1 408

1 450

Storbritannien

590

720

Ryssland

537

531

Polen

422

430

Slovakien

325

399

Frankrike

182

228

Baltikum

114

140

Övriga Europa

169

174

Övriga länder TOTALT

10 741

11 447

UPPGIFTER OM VIKTIGA KUNDER

Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av koncernens intäkter år 2013 eller 2012.

30 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3

4. Företagsförvärv, tillgångar till försäljning samt sålda verksamheter

Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en til�läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 4,6 miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro.

FÖRETAGSFÖRVÄRV FÖRVÄRV UNDER ÅR 2013 FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä Tissue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av Metsä Tissue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 6,7 miljoner euro. I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmedlen med 1,3 miljoner euro. Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro.

INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2013 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE: Milj. euro

2013

Från ökning av ägarandel / Metsä Tissue Oyj

6,7

Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj

-1,3

INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2012 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE: Milj. euro

2012

Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy

-68,8

Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy

268,3 0,2

Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy

-0,6

Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj

-0,5

Från inverkan av övrig verksamhet

198,7

Nettoinverkan på eget kapital

TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING

Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till försäljning. Metsä Board hade förhandlat om försäljningen under år 2012 och det verkliga värdet baserade sig på ledningens bästa uppfattning om fabriksområdets värde utgående från erhållna offerter. I samband med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade nedvärderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay hade inga skulder till försäljning. Metsä Board sålde i januari 2013 fabriksområdet Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22,4 miljoner euro. Metsä Board klassificerade också Simpele Papers gamla pappersmaskin som en tillgång till försäljning. Verkligt värde baserade sig på ett preliminärt köpeavtal.

Från ökning av ägarandel / Metsä Group Treasury Oy

0,1

Från inverkan av övrig verksamhet

0,0

TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNNG

Nettoinverkan på eget kapital

5,4

Milj. euro Materiella anläggningstillgångar Tillgångar totalt

Not

2013

2012

0,0

20,6

0,0

20,6

FÖRVÄRV UNDER ÅR 2012 FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angående UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,0 procent i Metsä Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaffningen 516,3 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen med 68,8 miljoner euro. Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmögenhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro.

SÅLDA VERKSAMHETER DOTTERBOLAG

Metsä Wood sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur hör till tyska koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om 1,1 miljoner euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner euro. År 2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar. Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex -fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012 inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar.

NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2013 31

SÅLDA VERKSAMHETER TOTALT Milj. euro Materiella och immateriella anläggnigstillgångar

Not

2013

2012

2,8

0,6

Omsättningstillgångar

2,6

0,0

Kundfordringar och övriga fordringar

1,8

0,3

Likvida medel

0,4

3,0

Tillgångar totalt

7,6

3,9

0,0

1,2

Pensionsåtaganden

0,0

1,8

Leverantörsskulder och övriga skulder

3,0

0,1

Skulder totalt

3,0

3,1

Nettotillgångar

Avsättningar

4,6

0,7

Omräkningsdifferenser och kostnader för sakkunniga

0,2

-0,1

Vederlag totalt

5,9

0,2

Försäljningsvinst

1,1

Försäljningsförlust

5. Entreprenaduppdrag I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I koncernens omsättning för år 2013 ingår 9,9 miljoner euro (8,0) i intäkter från entreprenaduppdrag. I koncernens resultaträkning 2012 ingick 2,9 miljoner euro (3,1) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 1,1 miljoner euro (2,7) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.

6. Övriga rörelseintäkter

-0,4 Milj. euro

Kontant erhållen köpeskilling Kostnader för sakkunniga Likvida medel i sålda företag Inverkan på kassaflödet

2012

12,8

18,4

0,2

Försäljningsvinster

-0,2

0,0

Hyresintäkter

5,8

5,2

-0,4

-3,0

Sålda tjänster

13,9

5,4

-2,8

Offentliga bidrag

21,5

14,0

Övriga

27,3

25,4

Totalt

81,2

76,8

FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corporation kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Corporation köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsäliitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för 334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med 202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de bokfördes direkt i eget kapital.

32 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 5–6

2013

5,9

De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro, Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro och försäljningen av Metsä Board Alizay för 1,9 miljoner euro. De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro. De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.

7. Rörelsekostnader

LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I FÖRVALTNINGSRÅDET SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN Löner och arvoden

Milj. euro

2013

2012

Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under perioden Förändring av lager

2 444,9

2 466,8

-29,1

22,8

Köpta tjänster Distributionskostnader Övriga köpta tjänster Material och tjänster totalt

633,4

627,4

349,9

345,4

3 399,1

3 462,4

Euro Järvinen Hannu

ordförande

Paajanen Juha

vice ordförande

Övriga medlemmar totalt

2013

2012

56 400

57 000

24 000

22 800

98 400

90 000

178 800

169 800

178 800

171 000

Fd. ledamöter i förvaltningsrådet

1 200

Totalt

Frivilliga tilläggspensioner Personalkostnader Löner och arvoden Aktiebonusersättningar (not 34)

2013

2012

Järvinen Hannu

ordförande

9 757

9 576

Paajanen Juha

vice ordförande

4 476

4 138

14 233

13 714

14 233

13 714

Euro 461,0

466,4

5,7

2,9

Lönebikostnader

Övriga medlemmar totalt

Pensioner Förmånsbestämda planer

5,5

4,0

56,5

54,9

Övriga lönebikostnader

163,6

177,4

Lönebikostnader totalt

225,5

236,3

Personalkostnader totalt

692,2

705,5

Avgiftsbestämda planer

Fd. ledamöter i förvaltningsrådet Totalt

LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I STYRELSEN SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN Övriga rörelsekostnader

Löner och arvoden

Hyror

39,0

46,0

Köpta tjänster

95,5

101,5

Förlust på sålda långfristiga tillgångar Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader totalt

0,3

0,8

228,3

257,7

363,1

406,0

Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader. Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro förknippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2013 till 17,7 miljoner euro (19,6).

Euro Asunta Martti

ordförande

Jordan Kari

vice ordförande

2012

83 640

86 640

Aminoff Mikael

46 500

48 900

Halonen Eino

48 000

51 600

Hiltunen Arto

48 900

49 800

Jääskeläinen Saini

46 800

48 600

Parpala Juha

47 100

48 900

Saukkonen Timo

46 800

48 600

Tukeva Antti Totalt

48 600

50 700

416 340

433 740

Frivilliga tilläggspensioner Euro

ARVODEN UTBETALDA TILL NYCKELPERSONER INOM LEDNINGEN

Asunta Martti

ordförande

Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.

Jordan Kari

vice ordförande

ARVODEN BETALDA TILL LEDNINGENS NYCKELPERSONER TOTALT

2013

Aminoff Mikael

2013

2012

14 470

14 556

8 045

8 215

Halonen Eino

8 304

8 669

Hiltunen Arto

8 460

8 366 8 165

2013

2012

Jääskeläinen Saini

8 096

Löner och arvoden

5,5

5,1

Parpala Juha

8 784

8 875

Aktiebonus

0,0

Saukkonen Timo

8 728

8 821

Pensionskostnader

3,2

3,1

Tukeva Antti

8,2

Totalt

Milj. euro

Totalt

8,7

8 408

8 518

73 294

74 185

Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem.

NOTER TILL BOKSLUTET 7 — BOKSLUT 2013 33

Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 444 euro (1 362 171) i lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 081 541 euro (1 054 878) i lön och naturaförmåner, 453 791 euro (196 766) i resultatlön samt i aktiearvoden 0 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 112 112 euro (110 527) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2013 som löner och naturaförmåner 2 690 932 euro (2 814 891), som resultatlöner 605 367 euro (357 057) och som aktiearvoden 0 euro (0). Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som motsvarar 6–18 månaders lön. Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 34. Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas uti-

34 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 7

från en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han berättigad till ett fribrev. Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år 2013 var 1,1 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3 miljoner euro (0,2). Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga ledamöter inom ledningsgruppen år 2013 var 1,1 miljoner euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6). REVISIONSARVODEN

Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab. Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering. ARVODEN TILL HUVUDREVISORN Milj. euro

2013

2012

Revisionsarvoden

1,2

Arvoden för skattetjänster

0,0

Övriga arvoden

0,0

Totalt

1,2

1,3

Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,6 miljoner euro (1,2).

8. Avskrivningar och nedskrivningar

Milj. euro

2013

2012

Avskrivningar Övriga immateriella tillgångar

14,4

14,1

Byggnader och konstruktioner

41,8

43,5

190,1

199,2

Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Totalt

3,1

3,5

249,4

260,3

Nedskrivningar Övriga immateriella tillgångar

0,0

0,2

Byggnader och konstruktioner

3,1

-6,8

ningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baseratpå tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller dess nettoförsäljningsvärde. Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande: FÖRHÅLLANDE V

0–5 %

5–10 %

10–15 %

15–20 %

Maskiner och inventarier

2,6

-2,3

Övriga materiella tillgångar

0,0

-2,3

20–50 %

Totalt

5,7

-11,3

50 %–

255,1

249,1

Träproduktindustri

8,0

0,0

Massaindustri

0,0

-2,3

Kartong- och pappersindustri

-2,3

-10,8

Mjuk- och matlagningspapper

0,0

1,8

5,7

-11,3

Avskrivningar och nedskrivningar totalt

Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar enligt segment

Nedskrivningar totalt

TRÄPRODUKTINDUSTRIN

I nedskrivningar ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. I nedskrivningar ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski. I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller år 2012 en återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår år 2012 dessutom en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.

NEDSKRIVNINGAR AV TILLGÅNGAR PRÖVNINGSPRINCIPER

Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskriv-

Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig på läget i slutet av december 2013. I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på enhetens genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar. Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen. Siffrorna för år 2014 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället. Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om ändringar i dessa faktorer. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester som gjorts på läget i slutet av december 2013 använt 5,60 procent (4,81). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt.

NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 35

Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2013: GOODWILL, ME

RESULTAT (V-B)/B

Metsä Wood UK

0,7

över 50 %

CEE försäljningsbolagen

0,9

över 50 %

Tallsågarna

5,0

över 50 %

Totalt

6,7

ENHET

Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser KASSAGENERERANDE ENHET

V-B MILJ. EURO

VIKTIG PREMISS

FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B

Metsä Wood UK

59,2

• Ett stigande försäljningsbidrag under en 5-års testperiod (accumulerat 4,7 %)

• Höjningen i medelpriset 3,1 %-enheter lägre

• WACC baserad på räntenivåoch kreditrisk vid tidpunktenför prövning CEE försäljningsbolagen

2,3

• Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 6,8 %)

• WACC 6,5 %-enheter högre

• Höjningen i medelpriset 2,4 %-enheter lägre

• WACC baserad på räntenivå • WACC 2,3 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning Tallsågarna

27,6

• Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 5,6 %)

• Höjningen i medelpriset 1,0 %-enheter lägre

• WACC baserad på räntenivå • WACC 3,7 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning

I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

MASSAINDUSTRIN

Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massaindustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen. Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av Metsä Group. I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena.

36 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 8

Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,60 procent (4,41). Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013: ENHET Massaindustrin

GOODWILL, ME

RESULTAT (V-B)/B

389,8

över 50 %

På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 11,2 procent efter skatt eller medelpriset på massa under estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRIN

Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal. I prövningen för år 2013 är de kassagenererande enheterna desamma som för 2012 med undantag av Husum, vars pappers- och lainerproduktion har sammanslagits till en kassagenererande enhet. I prövningen för år 2013 har nyttjandevärdet varit som bas för alla enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2012. Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp.

Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 6,11 procent (5,88) och för Metsä Fibres del 5,30 procent (4,41). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013: GOODWILL, ME

RESULTAT (V-B)/B

Falskartong 1)

21,0

över 50 %

Kemi 1)

18,1

över 50 %

ENHET

Kyro Paper 1)

1,1

20–50 %

Husum papper och kraftlainer

7,7

över 50 %

Zanders 1)

0,6

0–5 %

Marknadsmassa 1)

9,4

över 50 %

Totalt

57,9

1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä

Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag”

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2013 och i prövningen har nyttjandevärdet använts. I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, förutom på områdena Skandinavien och Västra Europa där tillväxten antas vara 1,5 procent. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,6 procent (5,3). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2013: ENHET

KASSAGENERERANDE ENHET

V-B MILJ. EURO

VIKTIG PREMISS

FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B

Zanders

0,2

• WACC baserad på räntenivå • WACC 0,02 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning

RESULTAT (V-B)/B

Nord-Öst Europa (NEE)

36,0

över 50 %

Skandinavien (SCD)

64,5

över 50 %

Västra Europa (WE)

13,9

över 50 %

Mellersta-Östra Europa (CEE)

29,7

20-50 %

3,6

över 50 %

Baking & Cooking

När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

GOODWILL, ME

Totalt

147,7

I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet märkbart (> 50 %), förutom i CEE (27 %). På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V<B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,8 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 procent lägre än de använda.

NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 37

9. Finansiella intäkter och kostnader Milj. euro

2013

10. Inkomstskatter 2012

Kursdifferenser Kommersiella poster Säkring / ej säkringsredovisning Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter Övriga Kursdifferenser totalt

-2,3 -1,4

6,9 -6,0

Milj. euro

2013

2012

Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst

-61,2

-75,6

Skatt för tidigare räkenskapsperioder Uppskjutna skatter

0,1

-0,2

-0,9

1,7

-4,6

2,4

Övriga skatter Totalt

2,5

0,1

23,9

43,9

-0,3

-0,2

-35,1

-31,8

AVSTÄMNING AV INKOMSTSKATT Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och likvida medel

8,1

7,2

Dividendintäkter

0,2

8,0

8,3

15,3

Övriga finansiella intäkter totalt

Övriga finansiella kostnader Värdering av finansiella tillgångar och skulder Värdeförändring i finansiella tillgångar Vinster och förluster av derivat (ej säkring) - " - från säkring till verkligt värde - " - från föremålet för säkring till verkligt värde Värdering totalt

Räntekostnader från finansiella skulder värderade till periodiserade anskaffningsutgifter

-0,1

2013

2012

Resultat före skatt

223,7

133,2

54,8

32,6

Förändring i Finlands skattesats från 24,5 % till 20,0 %

-24,5

0,0

Förändring i Sveriges skattesats från 26,3 % till 22,0 %

0,0

-9,8

Skatt enligt skattesats i Finland

Skillnad mellan finländska och utländska skattesatser

-1,9

0,0

Skattefria intäkter

-1,6

-2,7

0,2

0,6

-5,2

17,6

Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter

9,5

-6,6

Användning av skattemässiga underskott som inte bokförts tidigare

4,4

11,5

-121,3

-131,3

-7,3

-10,9

Övriga finansiella kostnader totalt

-124,1

-130,8

Finansiella intäkter och kostnader totalt

-120,4

-113,0

Övriga finansiella kostnader

Milj. euro

Icke-avdragsgilla kostnader

Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster

4,9

12,2

11,1

0,0

-14,7

-10,6

9,0

Resultatandelar i intresseföretag

-2,3

-1,2

Skatter från tidigare räkenskapsperioden

-2,5

-0,1

2,9

2,4

Inkomstskatt i resultaträkningen

35,1

31,8

Effektiv skattesats, %

15,7

23,9

Övriga

Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 procent den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner euro. Företagsskattesatsen i Sverige ändrade från 26,3 procent till 22,0 procent den 1 januari 2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner euro.

38 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 9–10

SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2013 Milj. euro

SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012 Före skatt Skatteinverkan

Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer

Före skatt Skatteinverkan

Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet 2,4

-0,1

2,3

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet Kassaflödessäkringar

Milj. euro

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer

-25,3

7,1

-18,1

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet -2,5

-0,4

-2,9

-0,5

0,2

-0,3

Finansiella tillgångar som kan säljas

-57,9

22,8

-35,1

Finansiella tillgångar som kan säljas

-17,3

4,6

-12,7

Omräkningsdifferenser

-20,3

-0,1

-20,4

Omräkningsdifferenser

15,2

0,6

15,8

-0,2

0,0

-0,2

0,1

0,0

0,1

-80,8

22,3

-58,5

-2,5

5,3

2,8

Övriga poster Totalt

Kassaflödessäkringar

Övriga poster Totalt

NOTER TILL BOKSLUTET 10 — BOKSLUT 2013 39

11. Immateriella tillgångar IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013

Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2013 Omräkningsdifferens Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsvärde 31.12.2013

Goodwill

Övriga immateriella rättigheter

Pågående projekt

Totalt

533,8

489,6

10,1

1 033,5

-4,4

-1,3

0,0

14,4

-0,4 0,0 529,0

GOODWILL ENLIGT SEGMENT 2013

2012

Virkesanskaffning och skogstjänster

2,4

-5,7

Träproduktindustri

6,7

7,1

21,0

35,4

Massaindustri

3,9

-11,4

0,0

-11,9

Kartong- och pappersindustri

12,7

7,5

-4,2

3,3

Mjuk- och matlagningspapper

144,6

149,0

498,7

26,9

1 054,6

Övrig verksamhet

390,4

0,0

-260,9

0,0

-260,9

Omräkningsdifferens

0,0

0,8

0,0

0,8

Ackumulerad avskrivning på minskningar

0,0

3,1

0,0

3,1

Periodens avskrivningar

0,0

-14,4

0,0

-14,4

Nedskrivningar

0,0

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013

0,0

-271,4

0,0

-271,4

Bokvärde 1.1.2013

533,8

228,8

10,1

772,7

Bokvärde 31.12.2013

529,0

227,4

26,9

783,2

Goodwill

Övriga immateriella rättigheter

Pågående projekt

Totalt

528,5

464,2

11,6

1 004,3

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2012

Anskaffningsvärde 1.1.2012 Omräkningsdifferens

5,3

0,7

0,0

6,0

Ökningar

0,0

22,2

7,0

29,1

Minskningar

0,0

-6,7

0,0

-6,7

Överföringar mellan poster

0,0

9,2

-8,5

0,7

533,8

489,6

10,1

1 033,5

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012

0,0

-243,6

0,0

-243,6

Omräkningsdifferens

0,0

-0,5

0,0

-0,5

Anskaffningsvärde 31.12.2012

Elimineringar Totalt

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013

Milj. euro

Ackumulerad avskrivning på minskningar

0,0

-2,5

0,0

-2,5

Periodens avskrivningar

0,0

-14,1

0,0

-14,1

Nedskrivningar

0,0

-0,2

0,0

-0,2

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012

0,0

-260,9

0,0

-260,9

Bokvärde 1.1.2012

528,5

220,6

11,6

760,7

Bokvärde 31.12.2012

533,8

228,8

10,1

772,7

40 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 11

-31,7

529,0

533,8

Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som uppkom i sambandnmed Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper. I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats. Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 8,2 miljoner euro (7,7). Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 11,2 miljoner euro (9,5). Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning. Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram samt patenter, licenser och varumärken.

12. Materiella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2013 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2013 Omräkningsdifferens Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsvärde 31.12.2013

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013

Mark- och vattenområden

Byggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt

Totalt

84,9

1 478,8

5 762,2

149,4

93,2

7 568,5

-0,3

-11,6

-50,5

-1,5

-1,1

-65,0

1,7

12,9

100,5

0,3

66,2

181,5

-0,5

-54,5

-17,0

-0,2

-3,6

-75,8

0,1

20,9

59,5

1,0

-84,7

-3,3

85,8

1 446,5

5 854,6

149,0

69,9

7 605,9

-5 495,2

-15,4

-932,3

-4 419,4

-128,2

0,0

Omräkningsdifferens

0,0

6,9

39,1

1,1

0,0

47,2

Ackumulerad avskrivning på minskningar

0,3

41,9

29,4

-0,4

0,0

71,2

Periodens avskrivningar

0,0

-41,8

-190,1

-3,1

0,0

-235,0

Nedskrivningar

0,0

-3,1

-2,6

0,0

-5,7

-15,1

-928,4

-4 543,5

-130,6

0,0

-5 617,5

Bokvärde 1.1.2013

69,5

546,5

1 342,8

21,2

93,2

2 073,3

Bokvärde 31.12.2013

70,8

518,1

1 311,1

18,4

69,9

1 988,3

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013

I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2012 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2012

Mark- och vattenområden

Byggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt

Totalt

84,0

1 474,2

6 147,0

147,6

89,3

7 942,1

Omräkningsdifferens

0,4

11,0

58,4

1,3

2,0

73,0

Ökningar

0,7

12,1

61,5

0,6

112,2

187,1

Minskningar

0,0

-6,8

-49,0

-0,9

0,0

-56,8

Överföringar mellan poster

0,0

38,3

68,1

3,2

-110,4

-0,7

Tillgångar till försäljning

0,0

-50,0

-523,7

-2,5

0,0

-576,2

Anskaffningsvärde 31.12.2012

84,9

1 478,8

5 762,2

149,4

93,2

7 568,5

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012

-15,4

-936,1

-4 737,2

-124,5

0,0

-5 813,1

Omräkningsdifferens

0,0

-7,6

-44,2

-1,0

0,0

-52,8

Ackumulerad avskrivning på minskningar

0,0

6,6

47,2

-4,0

0,0

49,8

Tillgångar till försäljning

0,0

41,4

511,7

2,5

0,0

555,6

Periodens avskrivningar

0,0

-43,5

-199,2

-3,5

0,0

-246,2

Nedskrivningar

0,0

6,8

2,3

0,0

11,4

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012

-15,4

-932,3

-4 419,4

-128,2

0,0

-5 495,2

Bokvärde 1.1.2012

68,6

538,1

1 409,8

23,1

89,3

2 129,0

Bokvärde 31.12.2012

69,5

546,5

1 342,8

21,2

93,2

2 073,3

I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Ali-

zays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.

NOTER TILL BOKSLUTET 12 — BOKSLUT 2013 41

Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfärdats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 975,3 miljoner euro (286,9). Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har aktiepanter för 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar för 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro utfärdats. Garantierna för lånet uppgår totalt till 1 968,1 miljoner euro. I ANSKAFFNINGSVÄRDET PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR INGÅR TILLGÅNGAR SOM HYRTS MED AVTAL OM FINANSIELL LEASING ENLIGT FÖLJANDE: Milj. euro

Markområden

Maskiner och Byggnader inventarier

Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2013

0,0

18,4

45,3

63,7

Ackumulerade avskrivningar

0,0

-8,6

-32,1

-40,6

Bokvärde 31.12.2013

0,0

9,9

13,3

23,1

Markområden

Byggnader

Maskiner och inventarier

Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2012

0,0

18,4

51,1

69,5

Ackumulerade avskrivningar

0,0

-7,5

-33,5

-41,1

Bokvärde 31.12.2012

0,0

10,9

17,5

28,4

Milj. euro

Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke. Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intresseföretagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen upptagna biologiska tillgångarna liten. 2013

2012

1.1.

8,4

8,5

Förvärv under perioden

0,0

0,2

-1,3

-1,2

Milj. euro

Avverkning under perioden Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde 31.12.

13. Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan på företagets egna antaganden. I slutet av år 2013 ägde koncernen skog närmast bara i Finland.

42 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTETT 13–14

0,9 8,4

2013

2012

66,6

69,6

14. Andelar i intresseföretag Milj. euro

Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2013 innehåller tillgångar om 0,7 miljoner euro (3,7), vilka hyrts via finansiella leasingavtal. Under år 2013 aktiverades lånekostnader om 1,9 miljon euro (0,8). Räntesatsen var 2,12-5,76 procent (3,35-3,66), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten. Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag till anskaffningsutgiften.

4,0 11,1

1.1. Resultatandelar Utdelningar Ökningar Minskningar Tillgångar till försäljning Omräkningsdifferens 31.12.

9,7

4,8

-3,2

-4,6

0,0

0,7

-0,1

-4,7

0,0

-0,1

0,8

73,0

66,6

Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy 15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän Energia. Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca Holz GmbH 6.7.2012. Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012. I intresseföretagens bokvärde 31.12.2013 ingår goodwill hänförligt till företaget ZAO HC Vologodskie Lesopromyshlenniki 1,3 miljon euro (1,3).

MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2013 Milj. euro

Hemland

Tillgångar Skulder

Omsättning Resultat

Innehav, %

Finsilva Oyj

Finland

246,4

143,9

18,3

15,7

49,9

Katrinefors Kraftvärme Ab

Sverige

31,6

31,1

12,0

0,0

50,0

Lohjan Biolämpö Oy

Finland

15,7

14,0

6,6

0,0

46,0

Mäntän Energia

Finland

7,2

4,4

15,4

0,1

90,0

Suomen Metsäsijoitus Oy

Finland

20,4

0,9

1,0

3,2

25,0

Omsättning Resultat

Innehav, %

MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2012 Milj. euro

Hemland

Tillgångar Skulder

Finsilva Oyj

Finland

236,7

143,7

18,0

6,4

49,9

Katrinefors Kraftvärme Ab

Sverige

19,7

19,1

11,4

0,1

50,0

Lohjan Biolämpö Oy

Finland

15,5

13,8

1,3

0,0

46,0

Mäntän Energia

Finland

9,1

5,4

12,4

0,2

90,0

Suomen Metsäsijoitus Oy

Finland

16,9

0,2

0,7

0,5

25,0

Inget intresseföretag noteras offentligt. TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG Milj. euro

2013

2012

16,9

16,1

105,0

94,1

Ränteintäkter

0,2

0,1

Räntekostnader

0,0

Långfristiga

2,9

1,5

Kortfristiga

1,3

1,9

7,1

6,0

Försäljning Inköp

Fordringar

Skulder Kortfristiga

Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima. Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden som använts är 3,9 procent (3,38) och 6,9 procent för Olkiluoto 3 som ät under byggnad. För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är 47,8 miljoner euro (40,0) och verkligt värde 297,9 miljoner euro (347,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 283,4 miljoner euro (329,9), varav B-serien 276,9 miljoner euro (304,7) och B2-serien 6,5 miljoner euro (25,2), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,7 miljoner euro (-4,4) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 7,2 miljoner euro (10,5) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0). Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro. Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.

16. Övriga finansiella tillgångar

15. Finansiella tillgångar som kan säljas

2013

2012

Av intresseföretag

2,9

1,5

Av övriga

6,9

7,3

9,8

8,9

Förmånsbestämda pensionplaner (not 23)

9,0

3,3

Av övriga

1,3

1,8

Totalt

10,3

5,1

Övriga finansiella tillgångar totalt

20,1

13,9

Milj. euroa Milj. euro

2013

2012

0,3

0,4

Icke-noterade aktieplaceringar

305,4

355,8

Totalt

305,7

356,2

Offentligt noterade aktieplaceringar

Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar. Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset är vanligtvis lägre än marknadspriset.

Räntebärande lånefordringar

Totalt

Räntefria fordringar

NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 — BOKSLUT 2013 43

17. Uppskjutna skatter AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2013 Milj. euro

1.1.2013

Bokfört i resultaträkningen

Bokfört i övrigt totalresultat

Omräkningsdifferenser

0,9

-0,1

Förvärv / Avytringar

31.12.2013

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar

25,7

-4,3

Interna bidrag

14,3

-4,9

0,0

9,4

Underskottsavdrag och övriga avdrag

21,3

2,7

0,5

24,4

Övriga temporära skillnader

24,5

-6,8

-0,1

2,4

85,7

-13,3

0,9

2,8

-15,4

-12,6

-1,2

0,1

70,4

-26,0

-0,3

2,9

Totalt Kvittat mot uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

22,3

20,1 0,0

76,1 -29,1

0,0

47,0

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 141,8

-20,7

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde

80,1

-17,1

Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde

61,0

Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar

Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader

51,9

63,0 38,2

-22,8

0,0

1,1

-1,1

-0,5

1,4

-0,1

334,8

-37,2

-22,5

-1,6

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar

-15,4

-12,6

-1,2

0,1

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

319,4

-49,9

-23,7

1.1.2012

Bokfört i resultaträkningen

Totalt

119,6

-1,5

52,7 0,0

273,5

-1,6

0,0

244,3

Bokfört i övrigt totalresultat

Omräkningsdifferenser

Förvärv / Avytringar

31.12.2012

0,1

-29,1

AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2012 Milj. euro Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar

20,3

-2,0

7,2

Interna bidrag

14,4

-14,5

Underskottsavdrag och övriga avdrag

20,5

0,6

0,1

21,3

Övriga temporära skillnader

27,3

-1,2

-2,1

0,5

24,5

0,8

Totalt Kvittat mot uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

82,6

11,8

-9,4

-17,2

-0,6

2,5

65,4

11,1

-6,9

25,7 14,3

0,0

85,7 -15,4

0,8

0,0

70,4

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar

163,4

-23,8

2,3

141,8

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde

83,7

-3,7

0,0

80,1

Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde

79,8

Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader Totalt

-18,7 1,5

52,5

-3,1

-2,0

4,5 6,7

0,0

334,8

6,7

0,0

319,4

379,4

-32,1

-19,2

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar

-17,2

-0,6

2,5

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

362,2

-32,8

-16,8

44 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 17

61,0

-1,5

0,0 51,9

-15,4

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra, ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare. Vid utgången av 2013 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 114,2 miljoner euro (80,9), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 24,4 miljoner euro (21,3). Dessa förluster har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 300,5 miljoner euro (1 326,0). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland. De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2013 till 374,3 miljoner euro (383,3). Koncernen hade 31.12.2013 beskattningsbara nettoförluster på totalt 1 414,7 miljoner euro, varav 1 293,1 miljoner euro inte förfaller. Av förlusterna förfaller 47,6 miljoner euro under åren 20142018 och resten under senare år.

18. Omsättningstillgångar Milj. euro

2013

2012

292,9

271,0

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter Förskottsbetalningar Totalt

40,8

37,7

405,8

381,6

35,4

34,5

775,0

724,8

19. Kundfordringar och övriga fordringar 2013

2012

Av intresseföretag

0,0

0,1

Av övriga

7,9

1,9

7,9

2,1

Kundfordringar

1,7

2,2

Övriga fordringar

0,0

Resultatregleringar

0,3

2,0

2,5

Milj. euro Räntebärande lånefordringar

Totalt

Kundfordringar och övriga räntefria fordringar Av intresseföretag

Av övriga 557,2

575,2

Övriga fordringar

89,2

86,8

Resultatregleringar

44,6

39,1

691,0

701,1

Totalt

693,0

703,6

Kundfordringar och övriga fordringar totalt

700,9

705,7

Kundfordringar

Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag i koncernbokslutet, behandlas närmare i not 34.

OSÄKRA KUNDFORDRINGAR

Under år 2013 bokfördes som kostnader 0,4 miljoner euro för att få omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (1,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och tjänster”.

I KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA HAR AVDRAGITS FÖLJANDE POSTER 2013

Milj. euro 1.1. Ökning Minskning 31.12.

2012

5,2

5,4

5,8

2,2

-5,4

-2,4

5,6

5,2

Koncernen har år 2013 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 1,1 miljoner euro (1,0). FÖRDELNING AV KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA Milj. euro

2013

2012

Icke förfallna

493,7

500,2

52,2

61,6

Förfallna Under 30 dagar 31–60 dagar

7,2

7,5

61–90 dagar

0,0

0,4

91–180 dagar

0,9

1,0

Över 180 dagar

3,2

4,6

557,2

575,2

31.12.

NOTER TILL BOKSLUTET 18–19 — BOKSLUT 2013 45

20. Kassa och banktillgodohavanden 2013

Milj. euro

Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift

2012

20,1

0,0

280,6

401,0

Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde

Kontanter och bankkonton

152,0

117,5

Totalt

452,7

518,5

21. Eget kapital FÖRÄNDRINGAR I ANDELSKAPITALET Milj. euro Andelskapital 1.1.2013

Andelskapital

A-tilläggsandelskapital

B-tilläggsandelskapital

C-tilläggsandelskapital

Totalt

147,9

380,0

55,9

10,6

594,5

Betalda andelsavgifter

4,2

26,8

24,8

0,0

55,8

Överfört från räntor

1,8

24,3

0,0

26,0

Kapitalbonus

0,0

1,4

0,0

1,4

-3,3

-13,5

-4,6

0,0

-21,4

14,4

-14,4

0,0

2,7

-0,8

-7,2

3,8

-1,5

Andelskapital 31.12.2013

153,3

418,1

83,3

0,0

654,7

Andelskapital 1.1.2012

Återbetalda andelar Överfört till B-tilläggsandelskapital Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld

149,1

366,1

46,4

10,9

572,6

Betalda andelsavgifter

4,1

22,4

15,6

0,0

42,1

Överfört från räntor

1,8

22,7

0,0

24,5

Återbetalda andelar

-3,6

-16,2

-1,4

-0,1

-21,3

Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld Andelskapital 31.12.2012

-3,6

-15,0

-4,7

-0,2

-23,5

147,9

380,0

55,9

10,6

594,5

Andelskapital

A-tilläggsandelskapital

B-tilläggsandelskapital

C-tilläggsandelskapital

Totalt

50,1

136,6

27,2

0,0

213,9

FÖRÄNDRING I DEN DEL SOM ÖVERFÖRTS TILL KORTFRISTIG FINANSIERINGSSKULD Milj. euro 31.12.2013 Förändring

-2,7

0,8

7,2

-3,8

1,5

31.12.2012

52,8

135,7

20,0

3,8

212,3

Förändring 31.12.2011

FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE OCH ÖVRIGA FONDER Milj. euro Fond för verkligt värde

2013

2012

61,6

78,4

1,2

Omvärderingsöverskott

94,9

Reservfond

Uppskrivningsfond

65,7

60,0

Fonder enligt stadgarna

0,1

Fond för investerat fritt eget kapital

1,6

224,9

236,1

Totalt

46 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 20–21

3,6

15,0

4,7

0,2

23,5

49,2

120,8

15,3

3,6

188,9

ANDELSKAPITAL

Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar. TILLÄGGSANDELAR

Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Til�läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsandelar om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900 miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljoner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar. Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission, enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro. En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar. Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen för Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades ingen tilläggsränta på våren 2013. Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta hade bokförts en skuld om 0,9 miljoner euro i bokslutet 31.12.2012. Skulden avvecklades under våren 2013.

Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om andelslag i kapitel 8 paragraferna 3-5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen användas. OMRÄKNINGSDIFFERENSER

Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser. FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE

Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring av kassaflöden. UPPSKRIVNINGSFOND

Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och värdepapper i långfristiga tillgångar. OMVÄRDERINGSÖVERSKOTT

Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna. RESERVFOND OCH FONDER ENLIGT STADGARNA

Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige. FOND FÖR INVESTERAT FRITT EGET KAPITAL

Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital. RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITALET

Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om totalt 44,5 miljoner euro skall betalas (39,7 miljoner euro år 2012). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2013 till 9,8 miljoner euro (10,0).

NOTER TILL BOKSLUTET 21 — BOKSLUT 2013 47

ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2013

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Omräkningsdifferens

Milj. euro

Fond för verkligt värde och övriga fonder

Totalt

Innehav utan bestämmande inflytande

4,9

-2,5

2,4

-0,9

0,8

-0,1

-1,7

-2,9

-4,6

1,1

1,5

2,5

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet

Balanserade vinstmedel

Eget kapital totalt

Säkring av kassaflödet Säkring av valutaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till omsättningen Säkring av ränteflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital

5,1

0,4

5,6

bokförda som justeringar till finansposterna

0,9

1,2

2,1

vinster och förluster bokförda mot eget kapital

-0,7

0,5

-0,2

bokförda som justeringar till inköpen

-3,7

-4,2

-7,9

1,0

-3,5

-2,5

-27,6

-30,3

-57,9

0,0

-27,6

-30,3

-57,9

-14,5

-7,6

-22,1

1,6

0,2

1,8

-12,9

-7,4

-20,3

Säkring av råvaror

Totalt Finansiella tillgångar som kan säljas vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde överfört till övriga rörelseintäkter Totalt Omräkningsdifferenser Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar Totalt Övriga poster

-0,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet Övrigt totalresultat efter skatt

-0,1

9,6

-13,0

-17,0

-0,1

-0,2

9,5

12,8

22,3

-26,1

-30,1

-56,2

Balanserade vinstmedel

Totalt

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital totalt

-15,6

-9,6

-25,3

4,3

2,9

7,1

3,9

ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2012

Milj. euro

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Omräkningsdifferens

Fond för verkligt värde och övriga fonder

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet Säkring av kassaflödet Säkring av valutaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital

3,4

3,5

7,0

bokförda som justeringar till omsättningen

1,2

1,6

2,8

-6,5

-2,4

-8,9

0,0

-1,3

-1,6

-2,9

1,0

0,6

1,6

-2,2

1,8

-0,5

vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde

-7,9

-9,4

-17,3

överfört till övriga rörelseintäkter

0,0

-7,9

-9,4

-17,3 17,5

Säkring av ränteflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till finansposterna Säkring av råvaror vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till inköpen Totalt Finansiella tillgångar som kan säljas

Totalt Omräkningsdifferenser

10,5

7,0

Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar

-2,0

-0,3

-2,3

8,5

6,7

15,2

0,0

0,1

3,4

1,9

5,3

-9,7

-5,6

-15,3

Totalt Övriga poster

0,0

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet

0,5

2,9

Övrigt totalresultat efter skatt

9,0

-7,3

48 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 21

-11,4

22. Innehav utan bestämmande inflytande MEST BETYDANDE INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE 2013

2012

Metsä Fibre -koncernen

303,6

288,6

Metsä Board -koncernen

127,1

133,7

Metsä Tissue -koncernen

44,8

67,2

Milj. euro

Övriga Totalt

0,8

1,8

476,3

491,2

23. Pensionsåtaganden Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. PLANER FÖR ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING Milj. euro

2013

2012

143,8

142,4

Skulder i balansräkningen Förmånsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner Skulder i balansräkningen totalt

10,6

11,6

154,4

154,0

Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fondens investeringskommitté. I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras som förmånsbestämda planer. Pensionsfonden Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invaliditetsoch efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyddet. Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsfonden. Tillgångarna i pensionsfonden har placerats i fastigheter, koncernbolagens aktier och andelar samt i övriga noterade aktier och skuldebrev. Dessutom har pensionsfonden skuldebrevsfordringar hos koncernen samt banktillgångar. Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har därtill ett förmånsbestämt pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Storleken på pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till ett fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med inflationsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga faktorer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonderad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring. Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Holland, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz. SIFFRORNA I BALANSRÄKNINGEN

Förmånsbestämda pensionsplaner Skulder i balansräkningen Överfonderade planer i balansräkningens tillgångar Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner totalt

Milj. euro 143,8

142,4

-9,0

-3,3

Nuvärdet av fonderade åtaganden Det verkliga värdet av systemets tillgångar Underskott på fonderane åtaganden

134,8

139,1

Nuvärdet av ofonderade åtaganden

2013

2012

138,8

134,3

-134,0

-122,2

4,9

12,1

130,0

127,0

Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner totalt

134,8

139,1

Nettoskuld i balansräkningen

134,8

139,1

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tyskland, Storbritannien, Finland och Sverige. I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensionsplaner. Planerna beviljar en ålders-, invaliditetsoch efterlevandepension utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjänstemän, den högsta ledning och tidigare ägare av lokala bolag som är berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storleken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pension måste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i 25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsår efter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbestämda planerna i Tyskland är ofonderade. De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de personer som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fonder, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är berättigade till dessa.

NOTER TILL BOKSLUTET 22–23 — BOKSLUT 2013 49

ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2013

ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2012

Milj. euro

Åtagandets nuvärde

Systemtillgångarnas verkliga värde

Milj. euro

Åtagandets nuvärde

Systemtillgångarnas verkliga värde

Totalt

1.1.2013

261,3

-122,2

139,1

Totalt

1.1.2012

227,5

-111,9

115,7

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring

4,5

0,0

4,5

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring

Administrativa utgifter

0,0

0,1

Administrativa utgifter

4,0

0,0

4,0

0,0

0,1

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)

9,5

-4,8

4,8

0,1

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)

10,6

-5,3

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring

0,6

0,0

5,3

0,6

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring

-0,2

0,0

-0,2

Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande

-3,3

3,7

0,3

Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande

Poster i räkenskapsperiodens resultat

11,3

-1,0

10,2

0,0

14,4

-5,1

9,2

Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten

0,0

-3,0

-0,4

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden

0,1

0,0

0,1

11,0

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden

26,2

0,0

26,2

Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster

Poster på grund av omdefinitionen Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster

Poster i räkenskapsperiodens resultat Poster på grund av omdefinitionen

0,0 -0,4 11,0

-12,9 0,0 0,0

-12,9

-0,4

0,0

-0,4

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat

10,1

-12,9

-2,7

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat

Omräkningsdifferenser

-3,4

2,2

-1,2

Omräkningsdifferenser

Betalningar 0,0

-4,2

Från dem som deltar i systemet

0,0

-0,1

0,0

Betalningar för planerna Utbetalda förmåner

31.12.2013

0,0

1,8

-3,0

25,1

2,9

-1,9

1,0

Betalningar

Från arbetsgivare

Uppfyllda åtaganden

1,8 28,2

Från arbetsgivare

0,0

-5,6

Från dem som deltar i systemet

0,2

-0,2

0,0

-10,3

4,1

-6,3

-1,5

1,4

-0,1

261,3

-122,2

139,1

Betalningar för planerna -11,0

4,3

-6,7

Utbetalda förmåner

0,4

-0,1

0,3

Uppfyllda åtaganden

268,8

-134,0

134,8

31.12.2012

Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för ledningsgruppen.

SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2013 Milj. euro Nuvärde för åtagandet Det verkliga värdet av systemets tillgångar Totalt

Tyskland

Storbritannien

Finland

Sverige

Övriga länder

Totalt

108,2

79,3

42,9

20,7

17,6

268,8

0,0

-88,3

-32,9

0,0

-12,8

-134,0

108,2

-9,0

10,0

20,7

4,8

134,8

SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2012 Milj. euro Nuvärde för åtagandet Det verkliga värdet av systemets tillgångar Totalt

50 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 23

Tyskland

Storbritannien

Finland

Sverige

Övriga länder

Totalt

102,1

75,6

42,9

23,8

16,8

261,3

0,0

-77,5

-32,6

0,0

-12,2

-122,2

102,1

-1,8

10,3

23,8

4,6

139,1

VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2013 Tyskland

Storbritannien

Finland

Sverige

Övriga länder

3,15

4,45

1,4–3,75

4,0

2,25–4,1

Löneökning, %

3,0

2,4

0,0–3,5

2,8

1,0–3,75

Pensionsökning, %

2,0

2,8–3,6

2,1

2,0

2,0–3,5

Män

21,0

22,0

19,0

19,7

17,2–21,5

Kvinnor

25,3

24,2

24,7

22,8

23,0–24,3

Män

23,8

23,4

20,6

21,7

17,2–25,7

Kvinnor

27,9

25,7

26,4

24,2

23,0–27,2

Diskonteringsränta

Medellivslängd Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut

VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2012 Tyskland

Storbritannien

Finland

Sverige

Övriga länder

3,76–5,3

4,35

3,2–3,5

3,2

2,0–4,0

2,0–3,0

2,5-2,8

0,0–3,5

2,7

1,0-4,0

2,0

2,6–2,8

2,1

2,0

2,0–3,8

Män

19,8

22,4

19,0

19,7

17,2–23,5

Kvinnor

24,2

25,0

24,7

22,9

23,0–26,3

Män

22,6

23,7

20,6

21,7

17,2–23,8

Kvinnor

26,8

27,0

26,4

24,2

23,0–25,3

Diskonteringsränta Löneökning, % Pensionsökning, % Medellivslängd Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut

Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfarenheter inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid 65 års ålder. DE FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDENAS KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2013 Effekt på det förmånsbestämda åtagandet Ändring i antagandet

Ökning

Minskning

Diskonteringsränta

0,5 %

Minskning med 7,5 %

Ökning med 8,3 %

Löneökning, %

0,5 %

Ökning med 1,1 %

Minskning med 1,1 %

Pensionsökning, %

0,5 %

Ökning med 5,3 %

Minskning med 5,3 %

Ett års ökning i antagandet

Ett års minskning i antagandet

Ökning med 4,2 %

Minskning med 4,2 %

Förväntad medellivslängd

Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte sannolikt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella antaganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen. TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2013 Noterade Onoterade

TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2012 Totalt

Egetkapitalinstrument

2,8

0,2

3,0

Skuldinstrument

3,1

Totalt

Egetkapitalinstrument

Noterade Onoterade 1,9

0,2

2,1

Skuldinstrument

3,3

15 %

15,9

19,0

14 %

15,4

18,7

Fastigheter

6,5

Fastigheter

6,3

Godkända försäkringar

6,6

Godkända försäkringar

5,6

Likvida medel

Likvida medel Investeringsfonder

3,0

91,6

68 %

Tillgångar i försäkringsbolagen Totalt

100,5

4,3

33,5

134,0

100 %

Investeringsfonder

2,1

82,3

67 %

Tillgångar i försäkringsbolagen Totalt

89,6

5,1

32,6

122,2

100 %

NOTER TILL BOKSLUTET 23 — BOKSLUT 2013 51

Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto Osuuskunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt Aoch B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 1,9 miljoner euro (1,1). De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan. TILLGÅNGARNAS VOLATILITET

Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklassiga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna består i Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från företag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker. ÄNDRINGAR I AVKASTNINGEN PÅ MASSKULDEBREVSLÅNEN

Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompenserar detta till en viss del. INFLATIONSRISKEN

Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade, och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög inflation). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta) eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad inflation ökar underskottet.

24. Avsättningar

Milj. euro

Avsättning för omstrukturering

Avsättning för miljökostnader

Övriga avsättningar

Totalt

1.1.2013

45,0

26,6

16,9

88,4

Omräkningsdifferens

-0,2

0,0

-0,2

-0,5

3,4

7,4

0,9

11,6

-33,2

-4,9

-3,1

-41,3

-3,1

-1,1

-1,2

-5,4

0,0

0,2

0,0

0,2

11,8

28,2

13,2

53,2

Ökning av avsättningar Ianspråktagna avsättningar Återföring av outnyttjade avsättningar Diskonteringsinverkan 31.12.2013

2013

2012

Långfristiga

19,3

34,6

Kortfristiga

33,9

53,8

Totalt

53,2

88,4

Milj. euro

Ökningen i Metsä Woods omstruktureringsavsättning om 3,3 miljoner euro hänför sig till planerna på att stänga den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige bokförde en avsättning för miljökostnader om 6,5 miljoner euro. I samband med försäljningen av Alizay återförde Metsä Board avsättningar om totalt 2,4 miljoner euro. En 1,3 miljoner euros återföring hänför sig till produktionsförändringen år 2011 i Metsä Board Gohrsmühle. Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2017.

25. Låneskulder

FÖRVÄNTAD MEDELLIVSLÄNGD

Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivslängden ökar därmed åtagandena enligt planerna. Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad anställning förväntas bli 10,5 miljoner euro under 2014. Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4).

RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Milj. euro

BALANSVÄRDE 2013

BALANSVÄRDE 2012

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Masskuldebrevslån

189,3

261,0

Lån av kreditinstitut

1 054,4

565,9

272,5

245,1

Pensionslån Finansiella leasingskulder

33,9

37,7

Övriga skulder

51,7

51,5

1 601,9

1 161,2

136,0

743,8

Totalt

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Kortfristig andel av långfristiga skulder

2,2

0,3

Övriga skulder

216,5

214,2

Totalt

354,6

958,2

1 956,5

2 119,5

Kortfristiga skulder

Räntebärande låneskulder totalt

52 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 24–25

RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Milj. euro

BALANSVÄRDE 2013

BALANSVÄRDE 2012

9,8

8,9

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

26. Övriga skulder 2013

Milj. euro

Lånefordringar

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR 7,9

Lånefordringar Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift

2,1

20,1

0,0

280,6

401,0

Kontanter och bankkonton

152,0

117,5

Totalt

460,6

520,6

Räntebärande finansieringstillgångar totalt

470,4

529,5

1 486,1

1 590,0

Räntebärande nettoskuld totalt

Erhållna förskott

1,9

1,7

Övriga skulder

3,8

0,1

Resultatregleringar

0,9

2,4

Totalt

6,6

4,2

27. Leverantörsskulder och övriga skulder Milj. euro

2002–2014

Ränta, % 9,400

2013 0,0

4,7

87,2

Resultatregleringar

0,5

0,8

Totalt

5,2

4,8

9,000

15,3

8,750

0,0

448,8

2012–2017

5,125

Varat yhteensä

174,1

173,8

RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA

189,3

725,2

Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder

FINANSIELLA LEASINGSKULDER, FÖRFALLOTIDER

Resultatregleringar 2013

2012

MINIMILEASINGAVGIFTER 7,1

7,7

1–2 år

21,5

6,3

2–3 år

1,8

3,8

3–4 år

1,5

3,0

4–5 år

1,3

2,6

Över 5 år

10,2

26,5

Totalt

43,4

49,9

Framtida finansiella kostnader Nuvärde av minimileasingavgifter

4,0

Leverantörsskulder

2004–2020

under 1 år

2012

2006–2013

Milj. euro

2013

RÄNTEFRIA SKULDER TILL INTRESSEFÖRETAG

MASSKULDEBREVSLÅN Milj. euro

2012

RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA

3,2

5,6

40,2

44,3

15,3

4,6

330,4

64,9

78,7

334,8

335,5

Totalt

745,5

749,1

Leverantörsskulder och övriga skulder totalt

750,8

754,0

Nuvärde av minimileasingavgifter 6,3

6,6

1–2 år

20,8

5,4

2–3 år

1,5

3,0

3–4 år

1,2

2,3

4–5 år

1,1

2,0

Över 5 år

9,2

24,9

40,2

44,3

under 1 år

Totalt

De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10-15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp.

NOTER TILL BOKSLUTET 26–27 — BOKSLUT 2013 53

28. Hantering av finansiella risker De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden. Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens interna bank. Under 2013 sålde Metsä Board sitt innehav om 51 procent i Metsä Group Treasury till Metsäliitto Osuuskunta som nu äger 100 procent av företaget. Finansieringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Group Treasury som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden.

VALUTARISK

Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet. US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK, NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används. Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av

54 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28

de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,6 månader säkrats (2012: 4,7). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 3,2 månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 3,5 månader (2,6). Säkringsgraden för den svenska kronan var 8,2 månader (5,0), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,5 månader (4,2) och pundets säkringsgrad var 4,9 månader (3,8), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (2,3). Med de säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 94 procent (94) säkrats. Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 10 procent (12) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (10). Den låga säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor och polska zlotyn upphörde under åren 2011 och 2012. Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 19,0 miljoner euro (16,0) och summan av koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 5,7 miljoner euro (3,0). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 4,6 miljoner euro (3,9). Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet.

VALUTAFLÖDE OCH SÄKRING VALUTAFLÖDE, NETTO

SÄKRING, MÅN.

Milj. euro

Säkring

31.12

USD

470,8

-127,4

3,2

Medeltal 3,9

GBP

275,9

-112,2

4,9

4,4

SEK

-346,0

236,4

8,2

6,3

NOK

97,0

-23,5

2,9

3,0

DKK

70,0

-22,7

3,9

4,1

Övrig lång

87,6

-17,1

2,3

3,5

Övrig kort

-64,0

6,8

1,3

2,2

Totalt 2013

1 411,3

-546,1

4,6

4,4

Totalt 2012

1 484,8

-576,5

4,7

4,6

RÄNTERISK

SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLÄNDSKA BOLAG EGET KAPITAL

Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 822,7 miljoner euro (1 298,3). Av derivatportföljen riktades en andel på 659,2 miljoner euro (1 079,1) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 163,5 miljoner euro (219,2). Ränteswap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 7 år (1–8).

SÄKRING, %

Milj. euro

Säkring

31.12

Medeltal

GBP

85,7

-70,0

82,0

SEK

458,0

0,0

Övriga

147,4

0,0

Totalt 2013

691,1

-70,0

10,0

Totalt 2012

753,3

-77,7

10,0

12,0

Lånebelopp, milj. euro Räntebindningstid, mån.

2013

2012

1 743

1 907

20,9

23,2

Medelränta, %

4,5

5,1

Räntekänslighet, milj. euro

2,2

-0,3

Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.

REFINANSIERING AV LÅN

RÄNTERISK

Milj. euro

Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda fordringarna och skulderna presenteras i not 25. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat. För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner. Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden förlängdes under år 2013 från 6 till 12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av året till 20,9 månader (23,2). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 19 och 24 månader (15–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2013 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med 2,2 miljoner euro (-0,3), beroende på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta. Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat.

1–4/2014

638

5–8/2014

198

9–12/2014 2015

TOTALT

11 133

2016

255

2017

222

>2017 Totalt

286 1 743

RÅVARURISK

För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Group Treasury. Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med koncernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 20, 0) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För elsäk-

NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 55

ringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin eleller naturgasposition. Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeandelen fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser. Av elsäkringarna har cirka 39 procent (41) verkställts med fysiska leveransavtal och 61 procent (59) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 procent (100) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har 72 procent (91) verkställts med fysiska leveransavtal och 28 procent (9) med så kallade finanssäkringar. Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet. SÄKRING AV ELPRISRISK, 31.12 2013

2012

Elposition, netto 2014

1 317,4

1 393,5

Säkring av elposition 2014

1 485,0

1 394,5

113

100

GWh

Säkringsgrad i slutet av året, %

Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion.

sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen. Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Finansieringsarrangemangen under år 2013 har i en betydande grad balanserat lånematuriteten. I april tog Metsä Board ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012 och betalade bort det återstående beloppet av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro. I december betalade Metsä Board bort en låneandel på 150 miljoner euro (bridge financing) och finansierade det i huvudsak med pensionslån och banklån. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december som förfaller år 2019. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april 2014. Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 188,4 miljoner euro (1 167,8) varav 735,7 miljoner euro (649,3) i bindande långfristiga kreditlöften och 452,7 miljoner euro (518,5) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 174,7 miljoner euro (526,5). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av 2013 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för år 2014. Alternativ för återfinansiering för åren 2014–2016 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 5 procent (26) över en period om 12 månader och 34 procent (16) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genomsnittliga maturitet är 3,3 år (2,0). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 11 procent (10). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 28.

MOTPARTSRISK LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent (80– 100) av de första 12 månadernas och 50–100 procent (50–100) av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent (20) av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 25 procent (35) måste

56 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28

De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas eko-

nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDAavtal som upprättats med motparterna. Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser. Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn. I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 17,7 procent (13,0), varav 0,1 procent (0,2) mellan 90 och 180 dagar och 1,5 procent (0,8) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i noterna till bokslutet. Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Belgien, Sverige och Polen. De 10 största länderna representerar cirka 70 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 7 procent (7) av de totala kundfordringarna år 2013. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är 30 procent av de totala kundfordringarna (28). I slutet av år 2013 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade.

HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR

Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvär-

den som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur. Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna). DE NYCKELTAL SOM BESKREV KAPITALSTRUKTUREN 31.12.2013 OCH 31.12.2012 VAR: 2013

Milj. euro Nettoskuldsättningsgrad, % Soliditet, %

Räntebärande främmande kapital

2012

38,1

34,8

1 956,5

2 119,5

470,4

529,5

Räntebärande nettoskuld

1 486,1

1 590,0

Eget kapital

1 482,6

1 366,7

- räntebärande finansieringstillgångar

476,3

491,2

Totalt

1 958,9

1 857,9

Balansomslutning

5 164,0

5 344,4

+ innehav utan bestämmande inflytande

- erhållna förskott Totalt

17,3

6,4

5 146,7

5 338,0

Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2013 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood. I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2013 och 2012 inom de gränser som avtalats i låneavtalen. I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen.

NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 57

KÄNSLIGHETSANALYS FÖR MARKNADSRISKER INVERKAN PÅ POSITION AV EGET KAPITAL OCH FLÖDESPOSITION 31.12 Milj. euro

Inverkan på finansieringstillgångar och skulder 2013

2012

Inverkan på position av eget kapital 2013

2012

Inverkan på position av eget kapital inkl. säkring 2013

2012

Inverkan på årligt kassaflöde

Inverkan på årligt kassaflöde inkl. säkring

2013

2012

2013

2012

-2,2

0,3

11,3

17,4

-5,0

-6,6

7,3

9,4

-47,1

-39,4

-34,3

-21,2

-27,6

-30,9

-16,4

-21,2

34,6

-43,5

11,0

25,3

RÄNTERISK (MARKNADSRÄNTORNA +100 BP) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital

1,3

3,4

12,2

13,7

RÅVARURISK (ELPRISET +20 %) Resultatpåverkan

0,0

12,3

15,9

Resultatpåverkan

-8,9

-4,3

Övrig inverkan på eget kapital

13,6

8,3

Övrig inverkan på eget kapital VALUTARISK (USD -10 %)

-0,2

-0,1

-0,2

-0,1

-8,6

-10,9

-1,6

-3,2

-45,8

-51,3

-45,8

-51,3

VALUTARISK (GBP -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital

2,9

0,5

10,7

13,6

VALUTARISK (SEK -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital

-2,7

2,3

-12,6

-14,6

poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet

Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden.

58 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28

Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv.

AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2013 Milj. euro Masskuldebrevslån

BALANSVÄRDE

2013

2014

2015

2016

2017

2018–

725,2

Amortering

-464,1

-87,2

-40,8

-14,7

-9,0

-201,3

-249,6

-169,3

-53,9

-39,6

-53,4

-21,2

-14,8

-11,7

-5,1

-2,8

-3,8

Amortering

-68,8

-43,4

-33,4

-98,3

-19,4

-50,7

Finansiell kostnad

-16,8

-12,3

-10,1

-6,7

-3,5

-4,2

Amortering

-6,6

-5,4

-3,0

-2,3

-2,0

-24,9

Finansiell kostnad

-1,1

-0,9

-0,7

-0,6

-1,6

Finansiell kostnad

Lån av kreditinstitut

767,2

Amortering Finansiell kostnad

Pensionslån

Finansiella leasingskulder

Övriga långfristiga räntebärande skulder

-173,8

313,9

44,3

54,5

Amortering

-2,9

Finansiell kostnad

-0,7

-743,8

-385,6

-255,4

-154,5

-234,9

-130,8

-80,6

-43,4

-32,3

-21,4

-15,8

-9,6

-758,5

-2,3

-1,4

-0,3

-0,1

-1 716,7

-387,9

-256,8

-154,8

-234,9

-130,9

-90,5

-43,4

-32,3

-21,4

-15,8

-9,6

-13,3

-8,0

-0,7

-2,1

-0,3

-2,6

-2,1

-6,3

-5,4

-3,2

-0,7

0,2

-877,1

-46,3

Långfristiga totalt amorteringar år 2014 Långfristiga räntebärande i balansen

-743,8 1 161,2

Amortering

214,5

Amortering

-214,5

Finansiell kostnad

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder

-10,0

762,7

Amortering

Totalt

2 882,1

Amortering Finansiell kostnad

Borgensansvar

-1,8

1 905,0

Finansiell kostnad

Kortfristiga räntebärande skulder

-49,7

26,9

Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat Råvaruderivat Totalt

42,6

-7,5

-2,4

-0,9

-886,8

-55,0

-7,8

-4,1

-0,7

0,2

881,8

46,5

881,8

46,5

0,0

-5,0

-8,5

-7,8

-4,1

-0,7

0,2

Derivatfordringar Valutaderivat Totalt

Derivatinstrumentens nettokassaflöde

5,1

NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 59

AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2012 2014

2015

2016

-10,4

-1,4

-2,8

Amortering

-62,2

-180,7

-399,3

-100,6

-130,7

-243,2

Finansiell kostnad

-40,4

-37,9

-23,2

-12,5

-7,9

-4,1

Milj. euro Masskuldebrevslån

BALANSVÄRDE

Amortering

Pensionslån

2018

-174,1

Finansiell kostnad

Lån av kreditinstitut

2017

2019–

189,3 -15,3

1 116,6

335,6

Amortering

-63,1

-37,7

-111,7

-32,6

-58,0

Finansiell kostnad

-15,2

-12,3

-8,8

-5,2

-3,7

-2,9

Amortering

-6,3

-20,8

-1,5

-1,2

-1,1

-9,2

Finansiell kostnad

-0,8

-0,6

-0,3

-0,2

-1,1

Amortering

-4,4

-49,9

Finansiell kostnad

-0,8

-136,0

-289,1

-512,4

-308,6

-164,4

-327,4

-67,5

-62,0

-42,6

-28,3

-13,3

-10,9

-759,6

-4,5

-2,0

-0,1

-1 114,2

-293,6

-514,4

-308,7

-164,4

-327,4

-77,3

-62,0

-42,6

-28,3

-13,3

-10,9

-9,4

-6,3

-8,3

-0,3

-0,2

-2,7

-6,6

-6,4

-4,1

-1,5

-0,5

0,4

Finansiella leasingskulder

Övriga långfristiga räntebärande skulder

Långfristiga totalt amorteringar år 2013 Långfristiga räntebärande i balansen

40,2

56,1

1 737,8 -136,0 1 601,9

Amortering Finansiell kostnad

Kortfristiga räntebärande skulder

218,6

Amortering

-218,6

Finansiell kostnad

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder

-9,8

766,2

Amortering

Totalt

-0,1

2 722,7

Amortering Finansiell kostnad

Borgensansvar

-1,8

27,1

Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat

-1 212,1

Råvaruderivat Totalt

30,5

-7,3

-4,7

-2,5

-0,2

-1 226,0

-11,1

-6,6

-1,8

-0,5

0,4

1 214,7

0,0

-11,3

-11,1

-6,6

-1,8

-0,5

0,4

Derivatfordringar Valutaderivat Totalt

Derivatinstrumentens nettokassaflöde

60 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28

1 214,7 2,4

FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING

Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen. 31.12.2013 Perioder, då det förutseddakassaflödet förväntas erhållas

Mycket sannolika valutakassaflöden

Avtalsbaserade räntekassaflöden

Mycket sannolika varukassaflöden -9,9

138,4

-5,7

101,8

-2,8

-9,6

56,9

-5,0

-8,8

Q4 Totalt 2014 2015

7,7

-2,9

-7,8

304,8

-16,4

-36,1

2,4

-14,9

-23,1

2016

-9,6

-13,3

2017

-7,0

-4,2

2018

-2,2

2019– Kassaflöden totalt

307,2

-50,1

-76,6

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning

307,2

577,0

76,6

Mycket sannolika valutakassaflöden

Avtalsbaserade räntekassaflöden

Mycket sannolika varukassaflöden

125,9

-3,9

-9,6

112,1

-1,7

-9,1

38,1

-4,7

-8,0

31.12.2012 Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas

Q4 Totalt 2013 2014

14,8

-1,7

-8,0

290,8

-12,0

-34,7

-9,5

-26,6

2015

2,1

-8,2

-17,4

2016

-3,5

-9,3

2017

-1,2

2018–

-0,3

Kassaflöden totalt

292,9

-34,6

-88,0

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning

292,9

590,0

88,0

NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 61

29. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Milj. euro

Not

Till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar till försäljning

Lån och övriga fordringar

Derivat i säkringsredovisningen

Till periodiserat anskaffningsvärde

Bokvärde totalt

Verkligt värde

305,7

FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013 Finansiella tillgångar som kan säljas

Övriga långfristiga finanstillgångar

20,1

Kundfordringar och övriga fordringar

699,3

Kassa och banktillgodohavanden

20,1

452,7

Derivatinstrument

-0,2

Totalt

305,7

19,9

432,6 2,5 305,7

1 152,0

2,5

2,4

0,0

1 480,2

1 638,3

FINANSIELLA SKULDER 31.12.2013 Långfristiga räntebärande finansskulder

1 601,9

Övriga långfristiga finansskulder

4,7

Kortfristiga räntebärande finansskulder

354,6

373,4

648,6

Leverantörsskulder och övriga skulder

Derivatinstrument

4,4

Totalt

Milj. euro

Not

26,1

30,5

4,4

0,0

26,1

2 609,8

2 640,3

2 695,5

Till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar till försäljning

Lån och övriga fordringar

Derivat i säkringsredovisningen

Till periodiserat anskaffningsvärde

Bokvärde totalt

Verkligt värde

356,2

FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2012 Finansiella tillgångar som kan säljas

Övriga långfristiga finanstillgångar

13,9

Kundfordringar och övriga fordringar

704,2

Kassa och banktillgodohavanden

518,5

Derivatinstrument

Totalt

356,2

518,5 -0,2 -0,2

5,3 356,2

1 236,7

5,3

5,1

0,0

1 597,9

1 194,5

FINANSIELLA SKULDER 31.12.2012 Långfristiga räntebärande finansskulder

1 161,2

Övriga långfristiga finansskulder

4,2

Kortfristiga räntebärande finansskulder

958,2

971,4

661,1

Leverantörsskulder och övriga skulder

Derivatinstrument

Totalt

12,5 12,5

Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader (not 27). Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar-

62 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29

30,1 0,0

0,0

30,1

2 784,8

42,6

2 827,4

2 873,8

den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0-5,4). Av de räntebärande skulderna har 48 procent (37) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2013 4,5 procent (5,1). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.

HIERARKIN FÖR FINANSIERINGSTILLGÅNGARNAS OCH -SKULDERNAS VERKLIGA VÄRDEN 2013 Milj. euro

Not

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

305,4

305,7

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar som kan säljas

0,3

Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde

20,1

Derivatinstrument, fordringar

20,1 2,4

2,4

15,8

30,5

432,6

Långfristiga räntebärande finansiella skulder

1 638,3

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder

373,4

FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Derivatinstrument, skulder

14,8

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

2012 Milj. euroa

Not

Nivå 1

Finansiella tillgångar som kan säljas

0,4

Derivatinstrument, fordringar

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

355,8

356,2

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

5,1

35,4

42,6

518,5

FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Derivatinstrument, skulder

7,1

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Långfristiga räntebärande finansiella skulder

1 194,5

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder

971,4

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERATS ENLIGT NIVÅ 3 Milj. euro

2013

2012

Värde 1.1.

355,8

367,5

Vinster och förluster i resultaträkningen Vinster och förluster i övrigt totalresultat Förvärv Avyttringar Värde 31.12.

0,1

-57,9

-17,3

7,8

5,9

-0,5

305,4

355,8

I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B. Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva marknader Nivå 2 De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder, som använder sig av observerbar prisinformation på marknaderna Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden

Det verkliga värdet på el- och naturgasledningar definieras genom att tillämpa offentligt noterade marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga värdet på valutaterminer och -optioner definieras genom att tillämpa marknadspriserna på rapportperiodens sista dag. Det verkliga värdet på swapavtal har definierats med en metod, som bygger på nuvärdet av de framtida kassaflödena. Till stöd för denna används marknadsräntorna och övriga marknadsuppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2). För finansiella instrument, som man inte bedriver handel med, definieras det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan olika metoder samt antaganden, som huvudsakligen utgår ifrån de förhållanden som gäller på marknaden på varje rapportperiods sista dag, kräver eftertanke (Nivå 3). Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats.

Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas presenteras i not 15.

NOTER TILL BOKSLUTET 29 — BOKSLUT 2013 63

DERIVATINSTRUMENT 31.12.2013 Nominellt värde

Milj.euro

Derivattillgångar

Derivatskulder

Verkligt värde totalt

Säkring av verkligt värde

Säkring av kassaflöde

Derivat utanför Säkring av säkringseget kapital redovisningen

Ränteswappar

779,2

13,1

-13,1

2,5

-13,2

Räntederivat totalt

779,2

0,0

13,1

-13,1

2,5

-13,2

0,0

-2,4

Valutaterminer

1 168,8

2,3

0,6

2,5

-0,6

-0,2

Valutaoptioner

74,4

0,0

Valutaswappar

43,5

Valutaderivat totalt

1 286,8

Elderivat

2,4

1,7

-2,4

0,0

2,0

-2,0

2,6

-0,3

0,0

2,5

-0,6

-2,2

172,3

14,7

-14,7

Övriga råvaruderivat

7,2

0,1

-0,1

Råvaruderivat totalt

179,5

0,0

14,8

-14,8

0,0

-14,8

0,0

2 245,5

2,4

30,5

-28,1

2,5

-25,4

-0,6

-4,6

Nominellt värde

Derivattillgångar

Derivatskulder

Verkligt värde totalt

Säkring av verkligt värde

Säkring av kassaflöde

28,9

-28,9

-1,8

-20,9

28,9

-28,9

-1,8

-20,9

0,0

-6,2

4,6

0,7

-0,2

Derivatinstrument totalt

0,0

31.12.2012

Milj.euro Ränteswappar

1 256,0

Räntederivat totalt

1 256,0

0,0

Valutaterminer

874,8

5,0

Valutaoptioner

47,3

0,0

Valutaswappar

42,4

Valutaderivat totalt

964,5

Elderivat

5,1

Derivat utanför Säkring av säkringseget kapital redovisningen -6,2

0,0

0,5

-0,5

0,5

4,6

-0,5

4,6

0,7

-0,2

164,1

12,9

-12,9

-6,9

Övriga råvaruderivat

3,8

0,3

-0,3

0,0

Råvaruderivat totalt

167,8

0,0

13,2

-13,2

0,0

-6,9

0,0

-6,3

2 388,3

5,1

42,6

-37,5

-2,3

-23,2

0,7

-12,7

Derivatinstrument totalt

-6,0 -0,3

30. Noter till koncernens rapport över kassaflöden Milj. euro

2013

2012

35,1

31,8

255,1

249,1

Justeringar i årets resultat Skatter Avskrivningar och nedskrivningar Biologiska tillgångar

-2,7

0,2

Resultatandelar i intresseföretag

-9,7

-4,8

Vinster/förluster från långfristiga tillgångar

-12,9

-20,1

Finansieringskostnader, netto

120,4

113,0

Pensionsförbindelser och avsättningar Totalt

-38,0

-109,3

347,3

260,1

-63,4

63,3

6,8

28,1

Förändring i rörelsekapital Förändring i omsättningstillgångar Förändring i kundfordringar och övriga fordringar Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder Totalt

64 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29

8,9

-9,4

-47,6

82,1

FÖRÄNDRINGAR I INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

År 2013 innehåller förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Tissue Oyj:s ägarandel om 18,3 miljoner euro och ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 2,7 miljoner euro (not 4). År 2012 innehöll förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Fibre Oy:s ägarandel om 152,4 miljoner euro, ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 4,9 miljoner euro och ökningen i Biokraft Oy:s ägarandel om 7,0 miljoner euro. De sålda innehaven utan bestämmande inflytande om 471,1 miljoner euro härstammar från försäljningen av ägarandelar i Metsä Fibre Oy (not 4).

31. De viktigaste dotterföretagen 31.12.2013 METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 81–82. METSÄ FIBRE

Land

Antal aktier

Ägarandel, %

METSÄ BOARD INHEMSKA

INHEMSKA Metsä-Botnia Metsät Oy

Finland

100 000

100,00

Metsäliitto Osuuskunta

Finland

Oy Silva Shipping Ab

Finland

400 000

100,00

Alrec Boiler Oy *)

Finland

899

24,92

Metsä Board Kemi Oy

Finland

2 000 000

100,00

UTLÄNDSKA

OOO Peterbox

179 171

Ryssland

100,00

Metsä Fibre GmbH

Tyskland

100,00

Metsä Fibre S.r.l.

Italien

100,00

Oy Hangö Stevedoring Ab

Finland

150

100,00

OOO Metsä Svir

Ryssland

100,00

Metsä Board International Oy

Finland

10 000

100,00

Ryssland

43 700

99,00

Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd

Cypern

742 105

100,00

Metsa Board Americas Corporation

USA

180

100,00

Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd

Australien

100,00

Hong Kong

100

100,00

ZAO Petrovles Podporozhye

METSÄ TISSUE UTLÄNDSKA Dambi AB Metsä Tissue AB

Sverige

4 501 000

100,00

Metsa Board Hong Kong Ltd

Sverige

2 000 000

100,00

Metsa Board Shanghai Ltd

Kina

100,00

Metsä Tissue A/S

Danmark

1 000

100,00

Metsa Board Ibéria S.A.

Spanien

147 871

100,00

Metsä Tissue AS

Norge

6 020

100,00

Metsa Board Italia s.r.l.

Italien

100 000

100,00

Metsa Board Singapore Pte Ltd

Singapore

10 000

100,00

Metsa Board UK Ltd

Storbritannien

2 400

100,00

Metsä Board Benelux n.v./s.a

Belgien

2 921

100,00

Metsä Board CZ s.r.o.

Tjeckien

Metsä Board Deutschland GmbH

Tyskland

Metsä Board France S.A.S.

Frankrike

8 211

100,00

Metsä Board Hungary Kft.

Ungern

100,00

Metsä Board Ireland Ltd

Irland

5 000

100,00

Metsä Board Nordic A/S

Danmark

100,00

Metsä Board Nordic AB

Sverige

1 000

100,00

Metsä Board Polska Sp. Z o.o.

Polen

232

100,00

Metsä Board Schweiz AG

Schweiz

100

100,00

M-real Benelux B.V.

Holland

2 000

100,00

M-real Hellas Ltd

Grekland

306

51,00

OOO Metsä Board

Ryssland

100

100,00

Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH

Tyskland

100,00

Metsä Tissue Czech s.r.o.

Tjeckien

100,00

Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o.

Polen

2 300 000

100,00

Metsä Tissue Poland Sp z.o.o.

Polen

98 171

100,00

Metsä Tissue Slovakia s.r.o.

Slovakien

100,00

Metsä Tissue Ukraine LCC

Ukraina

100,00

Metsä Tissue GmbH

Tyskland

Metsä Tissue Hungary Kft.

Ungern

Metsä Tissue Ltd

Storbritannien

100,00

OOO Metsä Tissue

Ryssland

100,00

100,00 100,00

UTLÄNDSKA Metsä Board Deutsche Holding GmbH Metsä Board Zanders GmbH

Tyskland Tyskland

100,00 2 800 000

BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH Tyskland Metsäliitto Energie GmbH

USA

Metsä Board Netherlands B.V. Metsä Board NL Holding B.V.

80,00 50

100,00

Holland

1 000

100,00

Holland

15 350

100,00

7 009 900

100,00

Metsa Board IBP (HK) Ltd

Hong Kong

Metsa Board IBP China Ltd

Kina

Metsä Board Reinsurance AG

Schweiz

Metsä Board Sverige AB

Sverige

M-real Holding France S.A.S.

Frankrike

M-real UK Holdings Ltd M-real UK Services Ltd M-real UK Services Ltd

90,00

Tyskland

Metsä Board IBP Deals Americas Ltd

100,00

100,00 19 997

100,00

10 000 000

100,00

520 000

100,00

Storbritannien

146 750 000

100,00

Storbritannien

115 800 001

100,00

Iso-Britannia

115 800 001

100,00

*) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet.

NOTER TILL BOKSLUTET 30–31 — BOKSLUT 2013 65

32. Samriskföretag

33. Ansvarsförbindelser

Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I bokslutet ingår koncernens andel av tillgångarna, skulderna, intäkterna och kostnaderna i Metsätapiolas fastigheter. I koncernens resultat och balans ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter enligt följande:

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen.

2013

2012

Långfristiga tillgångar

58,0

47,9

Kortfristiga tillgångar

5,1

4,8

Tillgångar totalt

63,1

52,7

Långfristiga skulder

49,0

40,8

Kortfristiga skulder

3,8

5,1

52,9

45,9

Omsättning

13,3

12,2

Kostnader

14,3

14,0

-1,5

-1,6

Milj. euro

Skulder totalt

Resultat

MEST BETYDANDE SAMRISKFÖRETAG Ägarandel, %

2013

2012

Äänevoima Oy

56,25

Metsätapiolas fastigheter

48,98

66 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 32–33

Milj. euro

2013

2012

Inteckningar för egna lån Ställda panter som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut

628,0

260,0

Pensionslån

137,5

132,5

Övriga skulder Ställda panter

11,7

10,0

841,1

470,1

Företagsinteckningar som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut Företagsinteckningar

Övriga skulder Fastighetsinteckningar

Lån av kreditinstitut

MINIMIHYRESAVGIFTERNA FÖR OUPPSÄGBARA HYRESAVTAL 2013

Milj. euro

16,2

16,8

20,0

20,6

1–5 år

603,0

3,0

över 5 år Totalt

30,2

19,9

180,8

164,1

970,7

282,2

1,5

1,9

4,6

2012

Under 12 månader 3,0

Inteckningar i lösöre som säkerhet för lån

Inteckningar i lösöre

Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter det ursprungliga förfallodatumet.

3,0

Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut

ÖVRIGA HYRESAVTAL

1,3

2,4

37,6

39,7

ANSVAR FÖR SAMRISKFÖRETAG

Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2029 en förbindelse att köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent.

Övriga förbindelser för egen del Givna panter

13,4

Borgensansvar och åtaganden

32,9

18,1

Övriga hyresavtal

37,6

39,7

Pensionsansvar

0,3

Övriga egna ansvar

9,4

11,8

Panter

0,3

0,0

Borgensansvar

2,0

3,5

6,7

10,4

Åtaganden för intresseföretag

Åtaganden för övriga Borgensansvar

34. Aktiebonussystem Under räkenskapsperioden har koncernen haft ett aktiebonussystem i kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemets inverkan på resultatet för år 2013 var 5 718 512 euro.

Totalt 854,7

483,5

1 578,3

289,9

Borgensansvar och åtaganden

41,6

32,0

Övriga hyresavtal

37,6

39,7

Panter Inteckningar

Pensionsansvar

0,3

Övriga ansvar

9,4

11,8

2 521,9

857,1

Totalt

De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren. Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har utfärdats aktiepanter på 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar på 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro. Garantierna för lånet uppgår till totalt 1 968,1 miljoner euro. Lånet har i sin helhet upptagits under punkt ”Ställda panter som säkerhet för lån”.

AKTIEBONUSSYSTEMET 2011

Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013– 2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.

NOTER TILL BOKSLUTET 34 — BOKSLUT 2013 67

AKTIEBONUSSYSTEMET 2011 Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010

2011–2013

2012–2014

2013–2015

TOTALT

7 245 000

GRUNDDATA Maximal aktiebonus, antal Beviljningsdag(ar)

Intjäningsperiodens börjar, datum Intjäningsperioden slutar, datum Aktieinnehavsskyldighet, år Villkor för bonus Kriterier

Rätt uppkommer senast, datum Frisläppande av aktier, datum Maximal giltighetstid, år Betalningsätt Återstående bindningstid, år Personer (31.12.2013) Realisationspris, euro

2 347 500

2 550 000

4.4.2011/11.4.2012

11.4.2012

10.5.2013

10.12.2013

1.1.2011

1.1.2012

1.1.2013

31.12.2013

31.12.2014

31.12.2015

Anställningsavtal

Soliditet

ROCE, EBIT-faktor

30.4.2014

30.4.2015

30.4.2016

1.1.2016

1.1.2017

1.1.2018

Aktier och kontanter

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE * Aktiekurs vid tilldelning, euro

3,09

1,90

2,80

Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro

2,73

1,83

2,54

Antagen utdelning, euro

0,12

0,02

0,08

Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro

3,15

4 994 134

4 984 116

6 112 752

16 091 003

2 565 691

1 853 232

1 299 589

5 718 512

-39 846

54 212

14 366

4 440 129

2 772 847

1 245 377

8 458 353

4 337 501

7 500

27 500

2 320 001

2 355 000

Beviljade

124 862

181 250

77 501

383 612

Återförda

Tilldelade

116 664

Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro INVERKAN PÅ RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar, euro Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro Antal 1.1.2013 ** Utestående i början av perioden Förändring under perioden

Förverkade Antal 31.12.2013 Utestående i slutet av perioden

2 012 639

2 053 751

2 242 500

6 308 889

Genomförbara i slutet av perioden

2 012 639

2 053 751

2 242 500

6 308 889

Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå. * * Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter.

METSÄLIITTO MANAGEMENT OY

Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om 15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i

68 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 34

förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kursen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto. Ifall det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 underskrider det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, förlängs systemet fram till publiceringen

av Metsä Boards delårsrapport Q3/2014. Systemet förlängs motsvarande ett år i sänder år 2014, 2015 eller 2016 fram till publiceringen av delårsrapporterna Q3/2015, Q3/2016 eller Q3/2017. Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet upplöses. I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie. Under år 2013 bokfördes kostnader om 0,7 miljoner euro (0,0) i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram. Eftersom det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, har åtgärder vidtagits för att avveckla systemet.

36. Miljöposter I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen. RESULTATRÄKNING 2013

2012

21,8

21,6

Löner och arvoden

3,0

3,2

Lönebikostnader

1,5

1,6

12,2

13,1

Milj. euro Material och förnödenheter Personalkostnader

Avskrivningar Övriga rörelsekostnader Totalt

8,6

10,1

47,3

49,5

2013

2012

306,8

317,2

BALANSRÄKNING

35. Transaktioner med närstående

Milj. euro Immateriella och materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1.

Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar. Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 7 och not 34. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser. Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2013 var 758,0 miljoner euro (728,4). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2013 var 21,3 miljoner euro (16,9). Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2013 var 18,3 miljoner euro (18,0). Metsä Group Treasury Oy, som ägs av Metsäliitto Osuuskunta, fungerar som Metsä Groups interna bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser. Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget. Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 31. I not 32 presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 14.

Ökningar Minskningar Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12.

6,3

9,1

-22,4

-19,6

-181,1

-184,1

109,5

122,7

28,2

26,6

2013

2012

11,0

16,3

1 654

1 362

871

911

0,5

5,9

Avsättningar Miljöavsättningar

NOTER

Förbindelser för skötsel av miljö (milj. euro)

Utsläppshandel Innehav av utsläppsrätter (1 000 t) Förverkligade utsläpp (1 000 t) Försäljning av utsläppsrätter (milj. euro)

Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning.

37. Händelser efter räkenskapsperioden Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

NOTER TILL BOKSLUTET 35–37 — BOKSLUT 2013 69

MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING (FINLÄNDSK REDOVISNINGSPRAXIS) not

1.1–31.12.2013

1.1–31.12.2012

1 676,6

1 604,6

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning

2,0

-1,8

Tillverkning för eget bruk

0,3

0,4

64,4

147,1

-1 043,5

-968,3

Milj. euro OMSÄTTNING

Övriga rörelseintäkter

Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Köpta tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga rörelsekostnader

RÖRELSERESULTAT

Finansiella intäkter och kostnader

33,8

-14,9

-447,1

-411,6

-164,7

-154,8

-35,6

-26,1

-71,9

-79,4

-1 729,1

-1 655,2

14,2

95,1

65,7

69,7

Intäkter från andelar i företag inom samma koncern Intäkter från andelar i intresseföretag

3,1

4,2

Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva

9,8

12,6

Övriga ränte- och finansiella intäkter Kursdifferenser

5,3

1,9

1,2

-3,7

Nedskrivningar på placeringar

-11,7

-35,4

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

-37,9

-33,6

35,5

15,6

49,8

110,7

-1,6

3,3

0,0

48,1

113,9

RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT

Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens

Inkomstskatt

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT

70 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING Milj. euro

not

31.12.2013

31.12.2012

AKTIVA

31.12.2012

Andelskapital

not

PASSIVA

BESTÅENDE AKTIVA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

31.12.2013

Milj. euro

EGET KAPITAL

12 203,4

200,7

Immateriella rättigheter

6,6

7,8

Tilläggsandelskapital A

554,7

515,8

Goodwill

0,9

1,0

Tilläggsandelskapital B

110,5

75,9

Övriga utgifter med lång verkningstid

1,4

1,8

Tilläggsandelskapital C

0,0

14,4

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

Övriga fonder 15,3

7,7

24,1

18,3

6,0

5,3

Byggnader och konstruktioner

44,9

41,1

Maskiner och inventarier

93,0

84,1

1,9

2,1

MATERIELLA TILLGÅNGAR

Mark- och vattenområden

Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

PLACERINGAR

Fordringar hos företag inom samma koncern

3,9

61,7

56,0

596,0

528,8

Balanserade vinstmedel

5,7

16,0

151,6

148,5

1 574,2

1 553,4

139,7

1,9

9, 10

Andelar i företag inom samma koncern

Reservfond I Reservfond II

Räkenskapsperiodens överskott

48,1

113,9

1 578,4

1 509,6

14,0

12,3

3,9

3,8

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens

AVSÄTTNINGAR

FRÄMMANDE KAPITAL

14, 15

LÅNGFRISTIGT

Andelar i intresseföretag

26,5

Övriga aktier och andelar

1,7

2,0

Masskuldebrevslån

174,8

174,7

1 742,2

1 583,8

Lån av kreditinstitut

433,4

473,9

1 917,9

1 750,5

Pensionslån

65,0

BESTÅENDE AKTIVA TOTALT

26,5

Erhållna förskott

1,9

1,7

RÖRLIGA AKTIVA

Skulder till företag inom samma koncern

2,8

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Resultatregleringar

Material och förnödenheter

123,4

89,5

Färdiga produkter och varor under tillverkning

35,2

33,2

3,0

3,1

26,6

28,6

188,1

154,4

11,2

17,4

Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar hos koncernföretag

KORTFRISTIGT

9,5

Erhållna förskott

6,2

3,4

Leverantörsskulder

76,0

57,7

Skulder till företag inom samma koncern

54,2

45,1

1,5

Skulder till intresseföretag

0,0

0,1

Övriga skulder

11,5

19,1

Fordringar hos företag inom samma koncern

385,3

434,5

Fordringar hos intresseföretag

0,6

1,0

Lånefordringar

0,5

0,4

Övriga fordringar

7,0

5,5

Resultatregleringar

6,3

6,9

FORDRINGAR TOTALT KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN RÖRLIGA AKTIVA TOTALT

AKTIVA TOTALT

Resultatregleringar

11 64,9

472,8

513,3

484,3

532,4

0,0

80,3

672,5

767,0

2 590,4

2 517,5

35,0

9,5

0,3

73,1

40,5

Pensionslån

Övriga fordringar

Kundfordringar

1,1 719,2

Lån av kreditinstitut

Lånefordringar

KORTFRISTIGA FORDRINGAR

0,0 677,9

FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT

PASSIVA TOTALT

2,6

1,2

11,2

16,6

116,2

104,2

316,3

272,6

994,2

991,8

2 590,4

2 517,5

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING — BOKSLUT 2013 71

MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS Milj. euro

2013

2012

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN Rörelseresultat

14,2

95,1

Justeringar i rörelseresultatet 1)

35,5

-54,1

Erhållna räntor

15,2

14,4

Betalda räntor

-34,4

-30,6

68,8

73,9

-2,8

-7,4

Erhållen utdelning Övriga finansiella poster, netto

0,0

22,9

38,0

119,3

129,1

Förvärv av aktier

-32,5

-192,0

Investeringar i anläggningstillgångar

-49,7

-30,9

0,4

339,0

Betalda skatter Förändring i rörelsekapital 2)

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Avyttring av aktier Avyttring av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar

KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING

5,3

1,6

-130,3

128,2

-206,8

245,9

-87,5

375,1

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Betalda andelsräntor Ökning/minskning i eget kapital

FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL

Likvida medel i början av perioden Förändring i likvida medel LIKVIDA MEDEL I SLUTET AV PERIODEN

202,7

207,8

-238,1

-176,7

-0,3

-16,2

22,3

-318,9

-39,7

-37,8

60,4

45,4

7,3

-296,5

-80,2

78,5

80,3

1,7

-80,2

78,5

0,0

80,3

1) Justeringar i rörelseresultatet Avskrivningar och nedskrivningar

35,6

26,1

Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar

-0,3

-81,6

Förändring i avsättningar Totalt

0,1

1,3

35,5

-54,1

-33,7

21,2

2) Förändring i rörelsekapital Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+) Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+)

18,1

-0,9

Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-)

38,5

17,7

22,9

38,0

Totalt (ökning-/minskning+)

72 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis. Metsä Wood Holdings Oy fusionerades i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 30.4.2013.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR

Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika ekonomiska livslängd enligt följande:

OMSÄTTNING

Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och övriga korrektivposter avdragits.

för byggnader och konstruktioner för maskiner och inventarier för övriga tillgångar

20–40 år 3–15 år 5–10 år

KURSDIFFERENSER

Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.

Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.

LEASING

Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader. AFFÄRSTRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på bokslutsdagen.

MILJÖUTGIFTER

PENSIONER OCH ANSVARSUNDERSKOTT

EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget. Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet.

Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten av dessa poster framgår ur noterna.

UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för räkenskapsperioden.

Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador på miljön.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.

AVSÄTTNINGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen.

Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER — BOKSLUT 2013 73

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT 2013

2012

1 159,0

1 119,0

348,4

342,7

Milj. euro

1. OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE Finland EU-länder Övriga länder Totalt

169,3

142,8

1 676,6

1 604,6

1,5

Hyresintäkter

0,3

Vinst på försålda anläggningstillgångar

56,9

Sålda tjänster Övriga Totalt

1,7 81,3 58,4

5,8

5,7

64,4

147,1

Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försäljningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro.

Material, förnödenheter och varor 1 043,5

968,3

-33,8

14,9

Förändring av lager Köpta tjänster Distributionskostnader

250,5

243,3

Övriga köpta tjänster

196,6

168,3

1 456,8

1 394,8

105,3

97,1

Pensionskostnader

24,6

22,6

Övriga lönebikostnader

34,8

35,1

164,7

154,8

Personalkostnader

Totalt

I FÖRETAGETS TJÄNST VAR UNDER PERIODEN I MEDELTAL Tjänstemän

1 165

1 201

Arbetstagare

1 533

1 556

Totalt

2 698

2 756

Revision

0,1

Skattekonsultering

0,0

Övriga arvoden till revisionsbyråer

0,0

Totalt

0,1

9,7

14,9

IT kostnader

21,2

21,3

Köpta tjänster

19,3

16,3

0,0

0,1

21,7

26,8

71,9

79,4

Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Totalt

Immateriella rättigheter

2,7

2,5

Goodwill

0,1

Övriga aktiverade kostnader

0,4

Byggnader och konstruktioner

8,0

4,6

24,1

18,2

Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Planenliga avskrivningar totalt

Förändring av avskrivningsdifferens

Totalavskrivningar

Koncernchefen

1,5

1,3

Styrelsens medlemmar och suppleanter

0,4

Förvaltningsrådets medlemmar

0,2

Totalt

2,1

1,9

0,4

35,6

26,1

1,6

-3,3

37,2

22,8

Intäkter från bestående aktiva Utdelningar 65,7

69,7

Från intresseföretag

3,1

4,2

Från övriga

0,0

68,8

73,9

9,8

12,6

9,8

12,6

78,6

86,5

Totalt Ränteintäkter Från företag inom samma koncern Totalt

Intäkter från bestående aktiva

Löner och arvoden till högsta ledningen

0,3

5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Från företag inom samma koncern

Övriga rörelsekostnader Hyror

Huvudrevisor är KPMG Oy Ab.

Planenliga avskrivningar

Material och tjänster

Löner och arvoden

2012

4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

3. RÖRELSEKOSTNADER

Totalt

2013

Huvudrevisorns arvoden

2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Inköp under räkenskapsperioden

Milj. euro

Övriga ränte- och finansiella intäkter Ränteintäkter från företag inom samma koncern

4,9

1,4

Ränteintäkter från övriga

0,5

Totalt

5,3

1,9

PENSIONSÅTAGANDEN FÖR LEDNINGEN

Kursdifferenser

1,2

-3,7

Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.

Nedvärdering av placeringar

-11,7

-35,4

74 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT

Milj. euro

2013

2012

-4,0

-2,6

Övriga räntekostnader

-28,7

-26,8

Övriga finansiella kostnader till företag inom samma koncern

-1,2

-0,5

Övriga finansiella kostnader

-4,0

-3,7

Totalt

-37,9

-33,6

Finansiella intäkter och kostnader totalt

35,5

15,6

Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om 11,7 miljoner euro (35,4) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri. 6. KURSDIFFERENSER I RESULTATRÄKNINGEN -0,4

0,1

Inköpens kursdifferenser

0,0

Finansieringens kursdifferenser

1,7

-3,7

Totalt

1,2

-3,7

Försäljningens kursdifferenser

INKOMSTSKATT Skatt för räkenskapsperioden

0,0

Skatt för tidigare räkenskapsperioder

0,0

Totalt

0,0

Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12.

Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12.

48,4

45,2

4,3

2,4

-5,2

-1,3

2,5

2,1

49,9

48,4

-40,6

-39,4

0,0

1,3

-2,7

-2,5

-43,3

-40,6

6,6

7,8

0,4

Anskaffningsvärde 1.1.

1,1

Anskaffningsvärde 31.12.

1,1

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

GOODWILL

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

-0,1

0,0

Avskrivningar under året

-0,1

Ackumulerade avskrivningar 31.12.

-0,2

-0,1

0,9

1,0

Bokvärde 31.12.

8,9

8,5

Ökningar

0,1

0,4

Minskningar

0,0

-0,1

-0,2

0,1

Anskaffningsvärde 31.12.

8,8

8,9

Ackumulerad avskrivning 1.1.

-7,1

-6,9

Ackumulerad avskrivning på minskningar

0,0

0,1

Avskrivningar under året

-0,4

Ackumulerade avskrivningar 31.12.

-7,5

-7,1

Bokvärde 31.12.

1,4

1,8

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

0,2

Överföringar mellan posterna

PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Anskaffningsvärde 1.1.

7,7

3,6

Ökningar

9,9

6,3

Överföringar mellan posterna

-2,3

-2,2

Anskaffningsvärde 31.12.

15,3

7,7

Anskaffningsvärde 1.1.

66,1

58,4

Ökningar

14,3

9,1

-5,2

-1,5

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT

0,0

Anskaffningsvärde 31.12.

75,1

66,0

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

-47,8

-46,3

Överföringar mellan posterna

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Ökningar

Anskaffningsvärde 1.1.

Minskningar

8. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA TILLGÅNGAR

Anskaffningsvärde 1.1.

2012

ÖVRIGA AKTIVERADE UTGIFTER

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Räntekostnader till företag inom samma koncern

2013

Milj. euro

0,0

1,4

-3,2

-3,0

-51,0

-47,8

24,1

18,2

0,5

0,6

Anskaffningsvärde 1.1.

5,9

Ökningar

0,8

0,0

Anskaffningsvärde 31.12.

6,6

5,9

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

-0,6

Ackumulerade avskrivningar 31.12.

-0,6

6,0

5,3

Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12.

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

MARK- OCH VATTENOMRÅDEN

Bokvärde 31.12.

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 75

2013

2012

129,1

120,8

Ökningar

8,0

9,8

Minskningar

0,0

-1,5

Milj. euro

Anskaffningsvärde 1.1.

64,9

-0,1

-12,5

Överföringar mellan posterna

0,1 129,1

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

-88,1

-81,3

0,0

-2,2

Ackumulerad avskrivning på minskningar

-8,0

-4,6

Avskrivningar under året

-96,1

-88,1

44,9

41,1

Bokvärde 31.12.

-3,7

-3,9

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

427,2

395,4

22,6

41,3

Minskningar

-0,1

-10,9

Överföringar mellan posterna

10,5

1,5

460,2

427,2

-343,2

-316,4

0,1

-8,6

-24,1

-18,2

-367,2

-343,2

Bokvärde 31.12.

93,0

84,1

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

16,9

15,5

Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året

Bokvärde 31.12.

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

Ökningar

Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12.

Anskaffningsvärde 31.12.

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

Ackumulerade avskrivningar 31.12.

0,0

632,1

596,6

-448,1

-414,2

0,1

-10,8

-32,4

-23,2

-480,5

-448,1

151,6

148,5

13,4

11,8

1 553,4

1 658,6

9. PLACERINGAR, AKTIER

MASKINER OCH INVENTARIER

Ackumulerade avskrivningar 1.1.

544,1

Minskningar

3,9

Anskaffningsvärde 31.12.

596,6 35,7

141,0

Anskaffningsvärde 1.1.

2012

Ökningar

Anskaffningsvärde 31.12.

Överföringar mellan posterna

Ackumulerade avskrivningar 31.12.

2013

MATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT

BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER Anskaffningsvärde 1.1.

Milj. euro

ANDELAR I FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde 31.12.

32,5

192,0

-11,7

-297,2

1 574,2

1 553,4

26,5

31,1

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Anskaffningsvärde 1.1.

0,0

-4,6

26,5

Anskaffningsvärde 1.1.

2,0

2,2

Ökningar

0,0

-0,3

-0,2

1,7

2,0

1 581,9

1 691,8

Minskningar Anskaffningsvärde 31.12.

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

Minskningar

ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR

Anskaffningsvärde 31.12.

18,3

18,2

Ökningar

0,2

0,1

Minskningar

0,0

PLACERINGAR, AKTIER TOTALT

Överföringar mellan posterna

0,0

Anskaffningsvärde 1.1.

18,5

18,3

Anskaffningsvärde 1.1.

Anskaffningsvärde 31.12.

Ökningar Minskningar

Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar

-16,2

-15,8

0,0

-0,3

-0,4

-16,6

-16,2

Bokvärde 31.12.

1,9

2,1

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.

0,2

0,1

Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12.

Anskaffningsvärde 31.12.

Ökningar

Anskaffningsvärde 31.12. 3,9

1 602,5

1 581,9

1,9

128,7

139,7

1,9

-1,9

-128,7

139,7

1,9

4,1

13,7

ÖVRIGA FORDRINGAR

-14,4

-1,6

Anskaffningsvärde 1.1.

0,0

5,7

16,0

Ökningar

0,0

Anskaffningsvärde 31.12.

0,0

Ökningar Överföringar mellan posterna

16,0

-301,9

FORDRINGAR HOS FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN

Minskningar

Anskaffningsvärde 1.1.

192,0

-11,9

PLACERINGAR, FORDRINGAR

Anskaffningsvärde 1.1.

PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR

32,5

Anskaffningsvärde 31.12.

76 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT

Milj. euro

2013

2012

1,9

128,7

139,7

1,9

Kundfordringar

54,2

80,4

-1,9

-128,7

Lånefordringar

316,9

339,3

139,7

1,9

PLACERINGAR, FORDRINGAR TOTALT Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde 31.12.

2013

Milj. euro

2012

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos företag inom samma koncern

Övriga fordringar Resultatregleringar

PLACERINGAR, FORDRINGAR

Totalt

0,7

0,0

13,5

14,8

385,3

434,5

Fordringar hos intresseföretag 0,0

1,9

Kundfordringar

0,6

0,9

Övriga lånefordringar

139,7

0,0

Lånefordringar

0,0

0,1

Placeringar, fordringar totalt 31.12.

139,7

1,9

0,6

1,0

Kundfordringar

73,1

64,9

Lånefordringar

0,5

0,4

Övriga fordringar

7,0

5,5

Resultatregleringar

6,3

6,9

86,8

77,7

484,3

532,4

Räntor

0,0

0,1

Försäkringar

0,7

0,5

Periodiseringar av löner och lönebikostnader

0,9

0,8

Erhållna bidrag

1,3

0,7

Gradvisa intäktsföringar

0,9

2,8

Övriga resultatregleringar

2,5

2,0

Totalt

6,3

6,9

Kapitallån, givna

Totalt Övriga fordringar

10. MARKNADSVÄRDE AV PLACERINGAR I BESTÅENDE AKTIVA BÖRSNOTERADE AKTIER Bokvärde

530,0

Marknadsvärde

419,3

293,2

Differens

110,7

233,0

526,1

Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 110,7 miljoner euro (233,0) från aktierna i Metsä Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde. 11. FORDRINGAR LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lånefordringar Övriga fordringar Totalt

11,5

19,0

0,0

0,1

11,5

19,1

Totalt

Fordringar totalt

KORTFRISTIGA RESULTATREGLERINGAR

De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande fordran om 16,5 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy. År 2013 har fordran, 16,5 miljoner euro, upptagits som en kortfristig lånefordran. Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kursutvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen. Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits.

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 77

2013

2012

200,7

198,3

Betalda andelsavgifter

4,2

4,1

Överfört från räntor

1,8

Återbetalda andelar

-3,3

-3,6

203,4

200,7

31.12.

A-tilläggsandelskapital 1.1.

515,8

486,9

PENSIONSSTIFTELSENS UNDERSKOTT

Betalda tilläggsandelar

28,1

22,4

Överfört från räntor

24,3

22,7

-13,5

-16,2

554,7

515,8

75,9

61,8

Överfört från C-tilläggsandelskapitalet

14,4

0,0

Betalda tilläggsandelar

24,8

15,6

Minskning 31.12.

Milj. euro

12. EGET KAPITAL Andelskapital 1.1.

*) Andelskapital 31.12.

2012

1.1.

2,2

1,8

Ökning

0,6

1,0

-0,2

-0,6

2,6

2,2

1.1.

0,9

0,5

Ökning

0,1

0,4

31.12.

1,0

0,9

1.1.

0,7

0,2

Ökning

0,1

0,7

-0,5

-0,1

0,3

0,7

1.1.

3,8

2,4

Ökning

0,8

2,1

-0,7

-0,8

3,9

3,8

13. AVSÄTTNINGAR

Återbetalda tilläggsandelar **) A-tilläggsandelskapital 31.12.

2013

Milj. euro

ARBETSLÖSHETSPENSION

Minskning

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR B-tilläggsandelskapital 1.1.

-4,6

-1,4

110,5

75,9

14,4

14,5

0,0

-14,4

-0,1

Minskning

C-tilläggsandelskapital 31.12.

0,0

14,4

31.12.

Reservfond I 1.1.

3,9

Reservfond I 31.12.

3,9

56,0

52,9

Återbetalda tilläggsandelar B-tilläggsandelskapital 31.12.

AVSÄTTNINGAR TOTALT C-tilläggsandelskapital 1.1. Betalda tilläggsandelar Överförda/återbetalda tilläggsandelar

14. FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Räntefritt

Reservfond II 1.1.

5,7

3,2

61,7

56,0

642,7

569,8

-39,7

-37,8

-5,7

-3,2

Överfört från föregående års överskott Reservfond II 31.12.

Räntebärande Totalt

4,8

5,6

673,1

713,6

677,9

719,2

266,3

228,2

Kortfristigt Överskott 1.1. Betalda andelsräntor Överfört till reservfond II

-1,4

0,0

48,1

113,9

Överskott 31.12.

644,1

642,7

Eget kapital totalt

1 578,4

1 509,6

Kapitalbonus Räkenskapsperiodens överskott

Räntefritt Räntebärande Totalt

50,0

44,5

316,3

272,6

*) Utestående andelsavgifter Tecknat andelskapital

259,6

259,2

Betalda andelsavgifter

-203,4

-200,7

56,2

58,5

Utestående andelsavgifter

**) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2014 till återbetalning 26,4 miljoner euro.

15. LÅNGFRISTIGA LÅN OCH AVBETALNINGSPLAN Skulder till företag inom samma koncern

Massskuldebrevslån

Lån av kreditinstitut

Pensionslån

Övriga lån

2014

0,0

40,5

9,5

0,0

50,0

2015

0,0

159,1

0,0

159,1

Milj. euro

Totalt

2016

0,0

34,1

0,0

34,1

2017

0,0

174,8

29,3

65,0

0,0

269,0

2018

0,0

10,9

0,0

10,9

2019–

0,0

200,0

0,0

200,0

Totalt vid årets slut

0,0

174,8

473,9

74,5

0,0

723,1

78 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT

Milj. euro

2013

2012

40,5

35,0

16. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Lån av kreditinstitut Pensionslån

9,5

Erhållna förskott

6,2

3,4

76,0

57,7

Leverantörsskulder Skulder till företag inom samma koncern

48,9

36,4

Leverantörsskulder

3,7

8,7

Resultatregleringar

1,6

0,0

2,6

1,2

Erhållna förskott

Skulder till intresseföretag Leverantörsskulder Skulder till övriga Övriga skulder Resultatregleringar Kortfristigt främmande kapital totalt

11,2

16,6

116,2

104,2

316,3

272,6

17. RESULTATREGLERINGAR Kortfristiga Räntor

3,9

4,4

Pensionsförsäkringar

2,5

2,0

Övriga pensionsersättningar

2,8

0,7

Periodiserade personalkostnader

28,5

24,9

Periodiserade inköp

71,0

59,3

7,5

12,8

116,2

104,2

Övriga resultatregleringar Totalt

18. ANSVARSFÖRBINDELSER

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otil�låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 79

2013

Milj. euro

2012

2013

2012

0,7

0,4

Löner och arvoden

0,5

0,7

Lönebikostnader

0,3

Avskrivningar

0,2

0,4

Övriga rörelsekostnader

0,3

1,0

Totalt

2,0

2,9

4,7

6,1

Milj. euro

19. MILJÖPOSTER

Inteckningar för egna lån Ställda panter för lån

Resultaträkning

Lån från kreditinstitut

260,0

65,0

292,8

Pensionslån Ställda panter Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern

547,8

Borgensansvar och åtaganden

25,3

För övriga Borgensansvar

2,2

13,2

30,0

7,8

8,2

19,6

21,7

Material och förnödenheter Personalkostnader

Övriga egna förpliktelser För egna åtaganden

För nästa år För därpå följande år Totalt Panter

292,8

Borgensansvar och åtaganden

550,0

27,5

13,2

30,0

Övriga ansvarsförpliktelser

27,4

29,9

883,4

380,2

Leasingansvar Totalt

Metsä Groups interna finansieringsenhet, Metsä Group Treasury Oy, övergick i september 2013 i sin helhet i Metsäliitto Osuuskuntas ägo då Metsä Board Oyj sålde sin ägarandel om 51 procent. I samband med ägararrangemanget beviljade Metsäliitto Osuuskunta ett borgensansvar åt alla Metsä Group Treasurys samarbetsbanker för bolagets derivat- och låneansvar. Som en följd ökade Metsäliitto Osuuskuntas borgensansvar betydligt jämfört med år 2012. Milj. euro

Bruttobelopp 2013

Öppna kontrakt, verkligt värde

Bruttobelopp 2012

Öppna kontrakt, verkligt värde

427,0

-6,8

435,0

-11,4

Terminkontrakt

121,2

-0,7

119,5

0,8

Optionkontrakt

2,9

0,0

2,5

0,0

551,1

-7,5

557,0

-10,6

ANSVAR PÅ GRUND AV DERIVATKONTRAKT Räntederivat Ränteswapkontrakt Valutaderivat

Derivatkontrakt totalt

Balansräkning Materiella tillgångar

Leasingansvar

80 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT

Anskaffninsvärde 1.1.

0,2

0,3

Minskningar

-0,5

-1,7

Ackumulerade avskrivningar

-3,3

-3,1

1,0

1,6

Ökningar

Bokvärde 31.12.

Avsättningar Miljöavsättningar

0,1

Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter

4,6

11,6

I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.

MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 Land

Ägarandel, %

Asunto Oy Tapiolan Jalava

Finland

48,98

2 415

Asunto Oy Tapiolan Pyökki

Finland

48,98

1 206

Asunto Oy Tapiolan Saarni

Finland

48,98

1 206

Asunto Oy Tapiolan Tammi

Finland

48,98

1 206

Storbritannien

100,00

874

Finnforest Polska Sp. z.o.o.

Polen

100,00

Finnforest Slovensko s.r.o.

Slovakien

100,00

Storbritannien

100,00

DOTTERFÖRETAG

Burt Boulton and Haywood Ltd

Finnforest UK Holdings Ltd Finnforest Österreich GesmbH

Koncernens ägande, %

Antal aktier

Bokvärde 1 000 euro

0 43 200 000

53 458

Österrike

100,00

Kiinteistö Oy Metsätapiola

Finland

48,98

30 432

15 018

Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti

Finland

48,96

212

2 119

Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti

Finland

48,98

Kirkniemen Kartano Oy

Finland

100,00

57 100

6 035

Kumpuniemen Voima Oy Metsa Forest Latvia SIA Metsa Wood Italia S.r.l. Metsä Board Oyj *

243

Finland

53,97

462

Lettland

100,00

670

3 259

Italien

100,00

Finland

40,74

42,81 60,85

133 682 092

529 985

Metsä Fibre Oy

Finland

50,20

38 211

721 058

Metsä Forest Eesti AS

Estland

100,00

150 000

1 146

Metsä Forest Sverige AB

Sverige

100,00

5 000

703

Polen

100,00

100

2 000

Metsä Group Treasury Oy

Finland

100,00

50 000

10 236

Metsä Tissue Oyj

Finland

85,00

7 750 800

174 836

Metsä Wood CZ s.r.o.

Tjeckien

100,00

3 500

Metsä Wood Deutschland GmbH

Tyskland

100,00

27 948

Metsä Group Services Sp. z.o.o.

Metsä Wood Eesti AS Metsä Wood France S.A.S.

Estland

100,00

100 000

651

Frankrike

100,00

405 000

4 596

Metsä Wood Holland B.V.

Holland

100,00

143

Metsä Wood Hungary Kft.

Ungern

100,00

1 056

Metsä Wood Ibérica S.L.U.

Spanien

100,00

500

146

Metsä Wood Schweiz AG

Schweiz

100,00

200

750

USA

100,00

500 000

316

Frankrike

100,00

100 000

100

Metsä Wood USA Inc. Metsäliitto France S.A. Mittaportti Oy

Finland

33,33

OOO Metsa Forest Podporozhye

Ryssland

100,00

OOO Metsa Forest St. Petersburg

Ryssland

100,00

Finland

20,00

Äänevoima Oy DOTTERFÖRETAGSAKTIER TOTALT

53,62

1 000

8 4 579

56,25

100

981

2 000 000

2 000 1 574 237

*) Moderföretagets andel av rösterna 61,56 %, koncernens sammanlagda andel 62,24 %

MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 — BOKSLUT 2013 81

INTRESSEFÖRETAG

Land

Ägarandel, %

Koncernens ägande, %

Antal aktier

Bokvärde 1 000 euro 14 439

Finsilva Oyj

Finland

49,90

48 128 550

Hartolan Kuningaslämpö Oy

Finland

50,00

300

Lohjan Biolämpö Oy

Finland

46,00

782 000

782

Metsäteho Oy

Finland

24,00

Perkaus Oy

Finland

33,33

2 500

Punkaharjun Lämpö Oy

Finland

20,00

Punkavoima Oy

Finland

35,00

8 750

929

Suomen Metsäsijoitus Oy

Finland

25,00

23 850

4 011

Ryssland

44,19

ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki

6 164

INTRESSEFÖRETAGSAKTIER TOTALT

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR Finnforest Nippon

26 485

Land

Ägarandel, %

Koncernens ägande, %

Antal aktier

Bokvärde 1 000 euro 120

Japan

10,00

Finnish Wood Research Oy

Finland

25,00

Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy

Finland

5,00

150

Misawa Homes of Finland

Finland

Bostads- och fastighetsbolag Golf-aktier

400

67 1 106 186

Telefonaktier och -andelar

Övriga aktier och andelar

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR TOTALT

82 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013

1 746

FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE

Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2013 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.

Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Johan Björkenheim, Eero Ekman, Teuvo Hatva, Ville Hirvonen, Antti Isotalo, Risto Junttila, Airi Kulmala, Hans-Erik Lindqvist, Juha Paajanen och Martti Palojärvi.

Enligt åldersparagrafen står Ilkka Juuselas mandat till fullmäktiges disposition.

Esbo, den 1 april 2014 För förvaltningsrådet

Hannu Järvinen Förvaltningsrådets ordförande

Miika Arola Förvaltningsrådets sekreterare

FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE — BOKSLUT 2013 83

Översättning

REVISIONSBERÄTTELSE

TILL MEDLEMMARNA I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta benämnda andelslagets bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2013. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.

UTTALANDE OM KONCERNBOKSLUTET

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. UTTALANDE OM BOKSLUTET OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. ÖVRIGA UTTALANDEN

Vi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.

TILLÄGGSUPPGIFT REVISORNS SKYLDIGHETER

Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd eller styrelse eller verkställande direktören har

84 BOKSLUT 2013 — REVISIONSBERÄTTELSE

Efter publiceringen av bokslutet har skiljedomstolen givit sitt beslut gällande det öppna tvistemålet som har beskrivits i verksamhetsberättelsen och bokslutet och beordrat Metsäliitto Osuuskunta och dess dotterbolag att som ersättning betala motparten totalt 67,1 miljoner euro, varav Metsäliitto Osuuskuntas andel är 47,5 miljoner euro. Skiljeförfarandets resultat skiljer sig följaktligen från den uppskattning som presenterades i bokslutet. Metsäliitto Osuuskunta har vederbörligen informerat om skiljedomstolsbeslutet den 11 februari 2014.

Esbo, den 1 april 2014 KPMG Oy Ab Raija-Leena Hankonen CGR

KVARTALSJÄMFÖRELSER

Milj. euro RESULTATRÄKNING

Hela året

Per kvartal

2013

2012

Q4/2013

Q3/2013

Q2/2013

Q1/2013

Q4/2012

Q3/2012

Q2/2012

Q1/2012

1 561,0

1 515,4

393,4

897,0

904,2

213,7

352,5

392,2

422,8

375,6

350,8

384,8

404,1

207,6

260,2

215,5

216,0

217,0

249,4

1 313,8

1 273,9

221,8

339,8

341,6

309,3

323,1

321,4

326,6

300,4

325,5

Kartong- och pappersindustri

2 019,3

Mjuk- och matlagningspapper

1 000,1

2 107,6

479,2

502,3

502,8

535,0

508,5

532,3

522,2

544,6

981,5

258,5

247,8

243,8

250,1

254,1

248,5

235,4

243,5

5,9

3,3

1,7

2,1

1,1

1,0

0,6

1,0

0,8

0,9

Elimineringar

-1 865,4

-1 784,8

-469,3

-440,9

-468,8

-486,4

-448,1

-434,0

-446,2

-456,5

OMSÄTTNING

4 931,6

5 001,0

1 216,9

1 213,0

1 240,5

1 261,1

1 228,0

1 242,2

1 246,9

1 283,9

Virkesanskaffning och skogstjänster

27,8

20,2

7,1

5,5

7,7

7,4

7,0

1,9

5,3

6,0

Träproduktindustri

-2,1

16,3

2,0

-12,8

4,5

4,3

0,7

-0,8

12,1

4,2

Massaindustri

196,6

150,5

51,1

50,7

47,5

47,3

30,8

40,3

34,6

44,8

Kartong- och pappersindustri

113,6

221,1

30,5

19,3

28,9

34,8

39,3

23,4

162,0

-3,6

Mjuk- och matlagningspapper

55,1

35,1

14,7

12,8

13,9

13,7

6,7

11,4

7,0

10,0

Omsättning per segment Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Massaindustri

Övrig verksamhet

Rörelseresultat per segment

Övrig verksamhet Elimineringar RÖRELSERESULTAT -"-, exklusive engångsposter

-7,0

67,7

-4,7

1,1

-2,5

-0,9

-4,1

-5,2

78,7

-1,7

-49,6

-269,4

-13,1

-13,3

-10,7

-12,5

-3,3

-14,0

-237,4

-14,6

334,4

241,5

87,6

63,3

89,3

94,2

77,2

57,0

62,2

45,1

342,3

255,7

86,6

73,0

93,7

89,0

71,0

67,8

63,9

53,0

-"-, i % av omsättningen

6,9

5,1

7,1

6,0

7,6

7,1

5,8

5,5

5,1

4,1

Resultatandelar i intresseföretag

9,7

4,8

0,5

-0,2

2,8

6,7

-0,3

1,1

4,9

-1,0

Kursdifferenser Övriga finansiella intäkter och kostnader RESULTAT FÖRE SKATT Inkomstskatt PERIODENS RESULTAT

RÖRELSERESLUTAT EXKL. ENGÅNGSPOSTER

-4,6

2,4

-2,6

-2,0

-0,2

0,2

1,1

1,7

-1,7

1,3

-115,9

-115,5

-24,1

-30,0

-23,0

-38,8

-30,3

-35,2

-14,5

-35,3

223,7

133,2

61,3

31,2

69,0

62,3

47,7

24,6

50,9

10,1

-35,1

-31,8

10,3

-10,6

-18,8

-16,0

2,0

-8,6

-16,8

-8,5

188,7

101,4

71,6

20,6

50,2

46,3

49,7

16,0

34,1

1,6

Q1/2012

2013

2012

Q4/2013

Q3/2013

Q2/2013

Q1/2013

Q4/2012

Q3/2012

Q2/2012

Virkesanskaffning och skogstjänster

27,8

20,2

7,1

5,5

7,7

7,4

7,0

1,9

5,3

6,0

Träproduktindustri

15,1

18,6

1,8

-2,8

11,8

4,3

1,8

0,5

12,1

4,2 42,5

Massaindustri

196,6

148,1

51,1

50,7

47,5

47,3

30,8

40,3

34,6

Kartong- och pappersindustri

104,4

74,9

29,3

18,9

26,0

30,2

23,5

25,5

19,8

6,1

Mjuk- och matlagningspapper

54,5

41,9

14,7

12,8

13,9

13,1

13,5

11,5

7,0

10,0

-56,1

-48,0

-17,4

-12,2

-13,2

-13,3

-5,7

-11,9

-14,9

-15,8

342,3

255,7

86,6

73,0

93,7

89,0

71,0

67,8

63,9

53,0

2013

2012

Q4/2013

Q3/2013

Q2/2013

Q1/2013

Q4/2012

Q3/2012

Q2/2012

Q1/2012

38,1

34,8

38,1

36,1

35,0

35,1

34,8

34,2

33,6

28,3

133

1 486

1 590

1 486

1 583

1 649

1 676

1 590

1 648

1 705

1 993

Avkastning på sysselsatt kapital, %

8,9

6,7

9,4

6,5

9,3

10,2

8,0

6,0

7,3

4,8

- ” -, exklusive engångsposter

9,1

7,1

9,3

7,5

9,8

9,7

7,3

7,1

7,4

5,7

9,9

6,1

14,9

4,4

10,7

9,9

10,8

3,5

8,2

0,4

10,3

6,9

14,7

6,5

11,7

8,8

9,4

5,9

8,6

2,6

Övrig verksamhet och elimineringar TOTALT

NYCKELTAL Soliditet, % Nettoskuldsättningsgrad, % Räntebärande nettoskuld, milj. euro

Avkastning på eget kapital, % - ” -, exklusive engångsposter

KVARTALSJÄMFÖRELSER — BOKSLUT 2013 85

FEM ÅR I SIFFROR

Milj. euro

2013

2012

2011

2010

2009

Omsättning

4 932

5 001

5 346

5 377

4 837 -169

Rörelseresultat

334

241

497

- "-, exkl. poster av engångskaraktär

342

256

314

547

-75

Resultat före skatt

224

133

-98

345

-329

Räkenskapsperiodens resultat Långfristiga tillgångar

189

101

-157

214

-342

3 228

3 361

3 413

3 534

3 697

775

725

781

798

669

1 161

1 258

1 107

1 340

1 364

Summa tillgångar

5 164

5 344

5 300

5 672

5 730

Eget kapital

1 483

1 367

1 126

1 154

927

476

491

359

524

471

Långfristiga skulder

2 047

1 704

2 429

2 534

2 689

Kortfristiga skulder

1 158

1 782

1 386

1 460

1 643

Summa eget kapital och skulder

5 164

5 344

5 300

5 672

5 730

Avkastning på sysselsatt kapital, %

8,9

6,7

1,1

11,8

-3,3

- "-, exkl. poster av engångskaraktär

9,1

7,1

8,5

13,4

-1,4

Avkastning på eget kapital, %

9,9

6,1

-9,9

13,9

-20,0

Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga tillgångar

Innehav utan bestämmande inflytande

- "-, exkl. poster av engångskaraktär

10,3

6,9

8,6

18,2

-13,4

Soliditet, %

38,1

34,8

28,1

29,7

24,5

132

116

157

100

114

154

143

199

1 956

2 119

2 293

2 398

2 778

470

529

339

459

575

1 486

1 590

1 953

1 939

2 203

207

204

227

138

152

4,2

4,1

4,2

2,6

3,1

Medelantal anställda

11 222

11 986

13 046

13 168

14 534

Anställda i slutet av året

10 741

11 447

12 525

12 820

13 592

5 238

5 414

5 660

5 734

5 575

Nettoskuldsättningsgrad, % Skuldsättningsgrad, % Räntebärande främmande kapital Räntebärande finansieringstillgångar Räntebärande nettoskuld Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar, %/oms.

- av vilka i Finland

FORMLER FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader

Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE

Avkastning på eget kapital (%)

Soliditet (%)

Nettoskuldsättningsgrad (%)

Skuldsättningsgrad (%)

Räntebärande nettoskuld

= Räntebärande skulder - kassa och banktillgodohavanden - räntebärande fordringar

Kassaflöde från rörelsen

= Årets resultat + justeringar i årets resultat + förändring i rörelsekapital

86 BOKSLUT 2013 — FEM ÅR I SIFFROR

Balansomslutning - räntefria skulder (årsmedeltal) Resultat före skatt - inkomstskatt Eget kapital totalt (årsmedeltal) Eget kapital totalt Balansomslutning - erhållna förskott Räntebärande nettoskuld Eget kapital totalt Räntebärande skulder Eget kapital totalt

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem har upprättats med stöd av 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en särskild rapport och den är publicerad samtidigt med Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse. Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt andelslag och moderbolag till Metsä Group. I denna utredning hänvisas till Metsäliitto Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid beslutsfattandet och administrationen inom de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt de principer och instruktioner som har godkänts av Metsäliittos styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”. Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation om börsbolagens företagsstyrningssystem som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa. I enlighet med det ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller som på grund av sin omfattande verksamhet är regionalt eller nationellt viktiga följa rekommendationen för börsbolagen till den del som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt i enlighet med comply or explain-principen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges. Metsä Group upprättar boksluten och delårsrapporterna i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS). Bokslutsdokumenten publiceras på finska, svenska och engelska.

Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i Finland. Moderbolaget Metsäliitto Osuuskuntas hemort är Helsingfors.

DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN

Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Vid beslutsfattandet assisteras förvaltningsorganen av olika organ som nämns senare i denna beskrivning. Dessa organ bereder även förvaltningsorganens beslut. Verkställande direktören för Metsäliitto Osuuskunta arbetar för närvarande som Metsä Groups koncernchef. Senare i denna utredning hänvisas till verkställande direktören med ordet koncernchef. FULLMÄKTIGE

Fullmäktige utövar ledamöternas högsta beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i de frågor som enligt lagen och stadgarna ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är: • att besluta om fastställande av bokslutet, • att besluta om vinstutdelning till medlemmarna, • att besluta om beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen, • att välja ledamöterna till förvaltningsrådet och revisorerna samt att besluta om arvoden för dem. Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta eller hans/hennes maka/make kan väljas till fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet förrättas för varje valkrets så att man från varje valkrets väljer lika många representanter som antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens val-

längd den 1 januari under valåret, beräknat i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas kretsorganisationer. En person i Metsä Groups personal är inte valbar enligt valordningen. Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige, förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst 1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen. Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet. Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden. Fullmäktiges sammansättning framgår av sida 96 i denna publikation. DISTRIKTSRÅD

I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från distriktet valda ledamöterna i fullmäktige, ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen samt av de fullmäktigekandidater som inte har blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet valda kandidater från distriktet, dock alltid minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 87

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt medlemmarnas engagemang i andelslagets beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen. Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom: • att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och befria dem från sina uppdrag samt besluta om deras arvoden, • att utse en verkställande direktör, som också är koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar annat, • att ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse och principiellt viktiga, • att granska bokslutet och ge fullmäktige förslag om disposition av överskottet. Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i taget samt utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst och vid val lotten. Förvaltningsrådet består av minst tjugo (20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3) sakkunningledamöter till förvaltningsrådet. Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller

henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år senare. Med en mandatperiod på tre år har man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatperiod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet. Förvaltningsrådets sammansättning framgår av sida 97 i denna publikation. FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ

Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild valkommitté som valts bland förvaltningsrådets ledamöter i enlighet med en särskild fastställd arbetsordning. Valkommittén gör dessutom ett förslag som rör styrelseledamöternas arvoden. Valkommittén består av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Valkommitténs ordförande är förvaltningsrådets ordförande och sekreterare är styrelsens sekreterare. Kommittén kan kalla styrelseordföranden som expert till mötet. Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 7 maj 2013 följande personer till valkommittén: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen, Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula och Erkki Vainionpää. I kommittén ingår dessutom förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande Juha Paajanen med stöd av sin ställning. INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD

År 2013 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter och fyra (4) av dessa hade valts av representanter för olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2013. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 95 procent.

88 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

STYRELSEN

Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de detaljerade principer som ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande. Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”. Styrelsen har bland annat följande uppgifter: • att fastställa verkställande direktörens/koncernchefens uppgifter och övervaka att denna/dessa sköter andelslagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser • välja och avskeda de direktörer som direkt underlyder verkställande direktören och den eventuellt utsedda koncernchefen • att besluta om sättet att uppbära insatsen samt om tilläggsinsatser och villkoren för dessa • att fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt övervaka att de iakttas, • att underteckna och framlägga bokslutet och koncernbokslutet för granskning av förvaltningsrådet • bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet • besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av affärsverksamheter • att på nomineringskommitténs förslag fastställa belöningar och andra förmåner för verkställande direktören/koncernchefen och annan högre ledning, • även i övrigt besluta om de ärenden som med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga och vittbärande. Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuus-

kunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt. Styrelsemötena förbereds av koncernchefen. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs. Styrelsen utvärderar regelbundet en gång om året sitt arbete och sina arbetsmetoder genom en självutvärdering. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH MANDATPERIOD

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som avviker från rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas omfattande deltagande i beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen består av minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid ingången av det kalenderår som börjar efter det sammanträde av förvaltningsrådet där ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga mandatperioden enligt rekommendationen. Andelslagets ägare har dock inte ansett att det har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas. Under de senaste åren har förvaltningsrådets valkommitté lagt speciell vikt vid styrelsens sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Styrelseordförande under 2013 var Martti Asunta, vice ordförande Kari Jordan och styrelseledamöterna var Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva.

Styrelseledamöternas meritlistor framgår av sida 98 i denna publikation och deras innehav i Metsä Group av sida 95. STYRELSEUTSKOTT

För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett kontrollutskott och en nomineringskommitté till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i ärenden utifrån utskottens beredning. Styrelsen väljer utskottsmedlemmarna bland sina ledamöter. KONTROLLUTSKOTTET

Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll bedömer och övervakar utskottet frågor om den ekonomiska rapporteringen, revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för utskottet. Kontrollutskottet består av minst tre (3) medlemmar som styrelsen väljer bland sina ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollutskottets möten, med undantag för de situationer där utskottet vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollutskottet ska regelbundet rapportera till styrelsen om sin verksamhet och de iakttagelser som utskottet har gjort. År 2013 är Arto Hiltunen ordförande för kontrollutskottet och Martti Asunta samt Eino Halonen är medlemmar. NOMINERINGSKOMMITTÉ

Nomineringskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lönesystem och en plan för efterföljare och utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen samt de viktigaste principerna för avtalen för högsta ledningen. Dessutom presenterar nomineringskommittén årliga mål för högsta

ledningen för beslut i styrelsen och följer upp att dessa uppnås. Vidare behandlar nomineringskommittén frågor i anslutning till högsta ledningens belöningssystem och presenterar dessa för beslut i styrelsen. Nomineringskommittén består av tre (3) medlemmar som styrelsen årligen utser inom sig. Majoriteten av medlemmarna i nomineringskommittén ska vara oberoende av Metsä Group, och en person som hör till Metsä Groups operativa ledning kan inte vara medlem i kommittén. Nomineringskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Nomineringskommitténs ordförande under 2013 var Martti Asunta, medan Eino Halonen och Antti Tukeva var kommitténs medlemmar. INFORMATION OM STYRELSENS OCH KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD

Styrelsen sammanträdde tretton (13) gånger under året och ledamöternas deltagande var 97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 92 procent. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 83 procent. KONCERNCHEF

Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande direktör som också är Metsä Groups koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör. Koncernchefen har till uppgift att leda Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet med lagen och bestämmelserna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och anvisningar. Koncernchefen är enligt stadgarna ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen. Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet, och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker från rekommendationen kan motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta.

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 89

Koncernchefens meritförteckning framgår av sida 98 i denna publikation och hans innehav i Metsä Group av sida 95. LEDNINGSGRUPPEN

Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är Metsä Groups koncernchef. Ledningsgruppen bistår koncernchefen med planeringen och den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande direktörer, branschdirektörerna för Metsä Wood och Metsäliitto Virkesanskaffning samt av koncernens ekonomi- strategidirektörer. Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel två gånger i månaden och dessutom alltid vid behov. Ledningsgruppen bestod 2013 av koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidirektör), Mikko Helander (Metsä Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direktör), Esa Kaikkonen (Metsä Woods branschdirektör), Juha Mäntylä (Metsä Forests branschdirektör) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör). Ledningsgruppens meritförteckningar framgår av sida 99 i denna publikation och ledningsgruppens innehav i Metsä Group av sida 95.

På denna webbplats beskrivs principerna, målen och ansvaren för Metsä Groups internkontroll samt principerna för internrevisionen. Metsä Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna. DEFINITION AV INTERNKONTROLL OCH DESS MÅLSÄTTNINGAR

Internkontrollen omfattar den ekonomiska övervakningen och den övriga övervakningen inom Metsä Group. Internkontrollen genomförs av styrelsen, kontrollutskottet och den operativa ledningen samt av hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att: • de mål som har satts upp för Metsä Group uppnås, • resurserna används på ett ekonomiskt, ändamålsenligt och effektivt sätt, • riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån, • den ekonomiska informationen och den övriga informationen är tillförlitlig och korrekt, • de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas, • lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna, • verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade, • det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten. FÖREBYGGANDE ÖVERVAKNING

INTERNKONTROLL, INTERNREVISION OCH RISKHANTERING

En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att verksamheten övervakas kontinuerligt och tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och genomförs med stöd av bland annat interna instruktioner och olika rapporteringssystem.

Med förebyggande övervakning avses bland annat fastställande av värderingar, allmänna verksamhets- och affärsprinciper samt mål och strategier för Metsä Group. Metsä Groups företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen. DAGLIG ÖVERVAKNING

Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem-

90 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

pel på detta kan vara bland annat att fastställa ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de farliga arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem. ÖVERVAKNING I EFTERHAND

Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som säkerställer att målen uppnås och som ser till att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs. ÖVERVAKNING AV EKONOMISK RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING OCH GODKÄNNANDEN

Organisationerna för de olika affärsområdena och koncernens ekonomiska organisationer ansvarar för den ekonomiska rapporteringen. Enheterna och affärsområdena ger varje månad rapporter om ekonomin. Controllerna för affärsområdena granskar månadsresultaten för de affärsverksamheter och enheter som hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen samt affärsriskerna och -möjligheterna för affärsområdena behandlas månatligen i Metsä Groups ledningsgrupp med deltagare från högsta ledningen i Metsä Group och inom alla affärsområden samt i ledningsgruppen för ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena månatligen till styrelserna för affärsområdenas moderbolag. I Metsä Groups Controllers´ Manual finns en detaljerad beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt rapporteringsproceduren. För kreditövervakningen ansvarar alla affärsområden i enlighet med Metsä Groups policy för kreditövervakning och policyn för affärsområdena som har gjorts upp utifrån policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorgani-

sation för kreditövervakning tillsammans med affärsområdenas ledning. Befogenheterna att godkänna kostnader, viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den beslutsordning som styrelsen har fastslagit samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har gett. För godkännandet och uppföljningen av investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas de i affärsområdets ledningsgrupp inom ramen för den årliga investeringsplanen. De mest betydande investeringarna presenteras separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen för affärsområdets moderbolag för godkännande. INTERNREVISION

Metsä Groups internrevision bistår styrelsen med dess övervakningsuppgift genom att bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä Groups verksamhet. Internrevisionen stöder organisationen dessutom genom att utvärdera och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt ledarskapet och administrationen. I sitt arbete följer internrevisionen det verksamhetsdirektiv för internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har fastställt. Enheten för internrevisionen arbetar under koncernchefen och kontrollutskottet. Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms som viktiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Handlingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet ses över med ledningen halvårsvis. Omfattningen och samordnandet av internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov underleverantörer för att tillfälligt anställa

ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De externa tjänsteleverantörerna arbetar då under chefen för internrevisionen. Varje revision redovisas med en skriftlig rapport som delas ut till koncernchefen, den högsta ledningen i den underkoncern som har varit föremål för revisionen samt till ledningen i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna för kontrollutskottet. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i de genomförda revisionerna i jämförelse med handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag som internrevisionen utfört samt eventuella ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig rapport om internrevisionens verksamhet. RISKHANTERING

Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de uppsatta målen uppnås. Styrningen av affärsverksamheten och den effektiva samordningen av riskhanteringen utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och som syftar till att bibehålla riskhanteringen som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollutskott. Den centrala riskhanteringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar. Det främsta syftet med riskhanteringen är att identifiera och bedöma de risker, hot och möjligheter som kan ha betydelse både för genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen. När det gäller betydande investeringar fogas

dessutom separata riskkartläggningar till förslagen. Affärsområdena utvärderar och följer regelbundet upp riskmiljön och eventuella förändringar i den som en del av den årliga planeringen och den strategiska planeringen. Identifierade risker och hanteringen av dem rapporteras till ledningen, kontrollutskottet och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen. ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN

Ansvarsområdena inom riskhanteringen i Metsä Group fördelas på följande sätt: • Styrelsen ansvarar för riskhanteringen inom Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn. • Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste riskområdena och huruvida Metsä Groups riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger kontrollutskottet förslag för styrelsen. • Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgruppen ansvarar för att principerna för riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att riskerna rapporteras på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt. • Koncernens chef för riskhanteringen ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä Group. • Affärsområdena och serviceverksamheterna har till uppgift att identifiera och bedöma väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera om riskerna på ett överenskommet sätt.

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 91

RISKHANTERINGSPROCESS

Syftet med riskhanteringen är att • främja och säkerställa att de mål som har satts upp för affärsverksamheten uppnås • säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden • optimera Metsä Groups totala riskposition. Till de viktigaste elementen i Metsä Groups element hör att genomföra en övergripande riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet samt säkerheten i och den kontinuerliga utvecklingen av Metsä Group, krishantering och kontinuitets- och återhämtningsplaner. Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna är en tillräcklig riskbedömning en del av de preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på något annat sätt viktiga. UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT

• säkerställa att alla identifierade risker som påverkar personal, kunder, produkter, egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras på det sätt som lagen förutsätter utifrån bästa möjliga kunskaper och ekonomiska omständigheter • säkerställa att målen för Metsä Group uppnås • uppfylla intressegruppernas förväntningar • skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt • optimera vinst- och förlustrelationen • säkerställa hanteringen av den totala riskpositionen och minimeringen av de totala riskerna för Metsä Group.

De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.

HANTERING AV INSIDERINFORMATION

I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä Group värdepappersmarknadslagen samt dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i enlighet med Finansinspektionens standarder och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchef samt revisorer. I Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt de personer som har utsetts till Metsä Groups juridiska och ekonomiska uppdrag samt uppdrag inom kommunikation och investerarrelationer och som därigenom får regelbunden insiderinformation om Metsä Board.

92 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

REVISION

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är ett av Centralhandelskammaren godkänt revisionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisorns uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revisorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration. Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsen och Metsä Groups ledning. I enlighet med beslutet av det ordinarie fullmäktigemötet våren 2013 är Metsäliitto Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2013 CGR-samfundet KPMG Oy Ab med Raija-Leena Hankonen, GCR, som ansvarig revisor. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 1 212 000 euro (1 246 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 223 000 euro (205 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund i revisionsarvoden. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 32 000 euro (38 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 393 000 euro (962 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund för sådana tjänster som inte anknyter till revisionen.

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN

Denna utredning om Metsä Groups löner och arvoden har upprättats i enlighet med rekommendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning av den 15 juni 2010 och finns utgiven på Metsä Groups webbplats från den 1 april 2014. Enligt Metsä Groups praxis uppdateras utredningen om löner och arvoden preliminärt två gånger om året och alltid i mars–april samtidigt med den utredning som upprättas om förvaltningssystemet.

ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH STYRELSEN METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD

Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren 2013 att arvoden för ledamöterna i förvaltningsrådet ska förbli oförändrade under 2013. År 2013 var månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande 3 400 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 56 400 euro (57 000 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 24 000 euro (22 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 98 400 euro (91 200 euro 2012). Till ledamöterna i förvaltningsrådet utbetalades 2013 600 euro per möte i lön och mötesarvoden, totalt 178 800 euro (171 000 euro 2012).

STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

KORTSIKTIGA INCITAMENT

Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. Förvaltningsrådets möte beslöt i november 2012 att arvoden till styrelseledamöterna ska bli oförändrade 2013. År 2013 var månadsersättningen till styrelseordföranden 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 83 640 euro (86 640 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 332 700 euro (343 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Till styrelseledamöterna utbetalades 2013 totalt 416 340 euro (430 440 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Ovanstående arvoden är pensionsgrundande.

KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN

BELÖNING AV MEDLEMMARNA I DEN OPERATIVA LEDNINGEN

Syftet med Metsä Groups belöningssystem för den operativa ledningen är att på ett rättvist och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen för Metsä Groups resultat, tillämpningen av av strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto Osuuskuntas samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper til�lämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group, men beslut om belöningskriterierna fattas separat i varje dotterbolags styrelse. Belöningssystemet består av en fast månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens pensionsförmåner samt av ett aktiebonussystem.

SAMT AVGÅNGSVEDERLAG

Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 86 350,62 euro. I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner. Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6) månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 443,60 euro (1 362 171 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. År 2013 utbetalade Metsäliitto Osuuskunta 1 081 540,72 euro (1 054 878 euro 2012) i lön och naturaförmåner samt 453 790,89 euro (196 766 euro 2012) i resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. Metsä Groups övriga koncernbolag betalade ut totalt 112 111,99 euro (110 527 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Koncernchefen har en uppsägningstid på sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA MEDLEMMARNA I LEDNINGEN

Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. År 2013 utbetalade bolagen inom Metsä Group totalt 3 292 98,78 euro (2 904 262 euro 2012) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 93

LÅNGSIKTIGA INCITAMENT LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSYSTEM

År 2010 har en del av ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp medverkat i etablering av ett bolag vid namn Metsäliitto Management Oy. Av ledamöterna i ledningsgruppen är Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board. Koncernchef Kari Jordans placering var 1 000 000 euro. Dessutom har en del av bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board Oyj finansierats genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen bär själv ägarrisken för sina placeringar i systemet. Syftet med arrangemanget är att uppmuntra ledamöterna i ledningsgruppen att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta återbetalas senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs även lånets löptid. Metsäliitto Management har rätt att när som helst återbetala lånet i förtid. Om börskursen för Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att återbetala lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalade för sina B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen säger upp sig före avvecklingen av systemet återbetalas alla de medel som ledamoten har placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om syste-

94 FÖRVALTNING — UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN

met uppvisar en förlust, får ledamoten endast den beräknade andelen av kapitalet. Genom Metsäliitto Management har man köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board, varav koncernchef en indirekt innehar 1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i Metsäliitto Management Oy indirekt totalt 5 027 020 aktier. Eftersom börskursen för Metsä Boards B-aktie mot slutet av 2013 överskred det medelpris som betalats för Metsä Board Oyj:s aktier i samband med arrangemanget har systemet avvecklats. Vid tidpunkten för systemets avveckling var koncernchef Kari Jordan berättigad till den relativa andel som motsvarar hans innehav i Metsäliitto Management Oy:s nettotillgångar, dvs. totalt 1 138 340 euro. AKTIEBONUSSYSTEM FÖR LEDNINGEN Aktiebonussystem för 2011–2015: Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i december 2010 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2011–2015. Genom systemet kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjänandeperioder på tre kalenderår var om de fastställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna för aktiebonussystemet är kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte om personens anställningsförhållande har upphört före bonusutbetalningen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet gäller.

Systemets eventuella bonusar för varje intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt rörelsevinsten (EBIT). Bonusen för intjäningsperioden 2011– 2013 betalas till 51 personer och ska motsvara värdet på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Koncernchef Kari Jordans andel av bonusen motsvarar värdet på cirka 0,3 miljoner aktier. Eventuella bonusar för intjäningsperioderna 2012–2014 och 2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,1–4,5 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Läs mer om aktiebonussystemet på sidorna 67–68 i årsredovisningen. Aktiebonussystem för 2014-2018: Metsäliitto

Osuuskuntas styrelse har i februari 2014 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2014–2018. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–2018. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Efter varje intjäningsperiod följer en förbindelseperiod på två år, under vilken den ledande befattningshavaren inte får överföra eller sälja aktierna. Om koncernbolaget eller den ledande befattningshavaren säger upp eller häver den ledande befattningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under förbindelseperioden ska den ledande befatt-

ningshavaren återbetala de bonusar som redan utbetalats. Eventuell bonus för intjäningsperioden 2014–2016 grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) och rörelsevinsten (EBIT). Eventuella bonusar för den aktuella intjäningsperioden motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,6 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Systemet omfattar i början av intjäningsperioden 55 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp.

PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN

Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av lagen om pension för arbetstagare. Genom lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade pensionsskyddet som bygger på anställningsti-

den och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga naturaförmåner in i inkomsterna, men inte inkomster av optioner eller inkomster utifrån ledningens aktiebonussystem. PENSIONSSYSTEM FÖR KONCERNCHEFEN

Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2013 utgjorde årsavgiften för det förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 66 procent av den totallön och det totalarvode som bolagen inom Metsä Group betalade till koncernchefen (76 procent 2012). Koncernchefen har rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen.

PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN

Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

LEDNINGENS ANDELS- OCH AKTIEPLACERINGAR I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA OCH METSÄ BOARD OYJ Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta euro

Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj (B-aktier)

Martti Asunta

65 455

48 610

Mikael Aminoff

43 008

53 749

Eino Halonen

2 738

18 900

Arto Hiltunen

1 040

31.12.2013

Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj genom Metsäliitto Management (B-aktier)

STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Kari Jordan

520

48 047

103 005

2 678

Juha Parpala

16 947

1 000

Timo Saukkonen

65 994

3 699

Antti Tukeva

28 376

3 200

Saini Jääskeläinen

1 763 867

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP Hannu Anttila

617 353

Mikko Helander

881 933

Ilkka Hämälä Kari Jordan

617 353 520

Mika Joukio

Vesa-Pekka Takala

1 763 867

34 345

Esa Kaikkonen Juha Mäntylä

48 047

440 967 146 355

440 967 440 967

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 95

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE

Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten. Aikkinen Ilmari

Jordbrukare

Mynämäki

Niemelä Henry

Jordbrukare

Lappo

Alatalo Matti

Jordbrukare

Soini

Nylund Mats

Jordbrukare

Pedersöre

Eeva Toivo

Jordbrukare

Kauhajoki

Nyyssönen Olli-Pekka

Bilförare

Pielavesi

Haukilahti Tapani

Jordbrukare

Veteli

Pekonen Kari

Landsbygdsföretagare

Parikkala

Häppölä Heikki

Jordbrukare

Orimattila

Purhonen Petri

Jordbrukare

Enonkoski

Idström Eero

Jordbrukare

Kiuruvesi

Pyykkönen Rauno

Skogsbrukstekniker

Suomussalmi

Isomuotia Harri

Jordbrukare, forstmästare

Tavastkyro

Raininko Tuomo

Land- och skogsbruksföretagare

Jämijärvi

Juutilainen Jukka

Land- och skogsbruksföretagare

Juva

Raitala Juha

Jordbrukare

Loimaa

Juvonen Matti

Pensionär

Joensuu

Rautiola Antti

Jordbrukare

Oulainen

Kallunki Heikki

Fysioterapeut

Kuusamo

Ryymin Jaakko

Jordbrukare

Idensalmi

Kananen Jussi

Jordbrukare, agrolog

Viitasaari

Räsänen Tauno

Företagare

Tuusniemi

Kangas Erkki

Lantbruksföretagare

Harjavalta

Savolainen Jyrki

Jordbrukare

Laukaa

Keskinen Sakari

Jordbrukare

Mänttä-Vilppula

Sipola Atso

Jordbrukare

Uleåborg

Keskisarja Hannu

Jordbrukare

Nivala

Sirviö Antti

Jordbruksföretagare

Kemijärvi

Kivenmäki Ari

Agrolog, jordbrukare

Kuortane

Snellman Veli

Forstmästare

Helsingfors

Kiviranta Esko

Jordbrukare, vicehäradshövding

Sagu

Storsjö Bo

Jordbrukare

Kristinestad

Koskinen Jaakko

Jordbrukare

Fredrikshamn

Tienhaara Asko

Jordbrukare

Alajärvi

Kuisma Jaakko

Agrolog

Urjala

Tolvanen Matti

Jordbrukare, skogsbrukstekniker

Varkaus

Kuivalainen Kyösti

Landsbygdsföretagare

Lieksa

Tuominen Pasi

Landsbygdschef, jordbrukare

Eura

Laineenoja Jari

Agronom, financieringschef

Vittis

Tuppi Veli-Matti

Jordbrukare, företagare

Laihela

Laitinen Pirkko

Agrolog

Utajärvi

Turtiainen Matti

Journalist, jordbrukare

Kerimäki

Lamminsalo Asko

Landsbygdsföretagare

Rääkkylä

Uotila Kirsi

Skogsbruksföretagare

Helsingfors

Lauttia Petri

Jordbrukare

Tavastehus

Uusitalo Ilkka

Jordbrukare

Salo

Levänen Pertti

Äldre konstapel

St Michel

Vapaniemi Jukka-Pekka

Skogsserviceföretagare

Nurmijärvi

Lunttila Tommi

Land- och skogsbruksföretagare

Äänekoski

Wasberg Johan

Skogsingenjör

Korsholm

Lyömiö Matti

Agrolog

Mäntyharju

Wasström Anders

Landsbygdsföretagare

Raseborg

Långgård Thomas

Jordbrukare

Malax

Vuorela Erkki

Landsbygdschef

Salla

Morri Tiina

Skogsbruksföretagare

Virdois

Vuorenmaa Heino

Skogsbruksföretagare

Haapavesi

Murto Pentti

Agrologi

Tammerfors

Väänänen Martti

Jordbrukare

Siilinjärvi

Mäkinen Pirjo

Skogsbruksföretagare

Petäjävesi

Ylitalo Martti

Jordbrukare

Nevavuori Jari

Utvecklingschef, jordbrukare

Nystad

Ylä-Outinen Päivi

Jordbrukare

Villmanstrand

96 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD

Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse. ORDFÖRANDE Hannu Järvinen

Agronom

Janakkala

Jordbrukare

Punkaharju

Björkenheim Johan

Jordbrukare

Storkyro

Lappalainen Jukka

Jordbrukare

Pielavesi

Brandt Mats

Agrolog

Karleby

Lassila Hannu

Jordbrukare

Vetil

Ekman Eero

Landsbygdssekretare

Pemar

Lindqvist Hans-Erik

Forstmästare, stadsdirektör

Närpes

Hatva Teuvo

Skogbruksföretagare

Kajana

Linnaranta Jussi

Agronom

Kuopio

Hirvonen Ville

Agrolog

Rääkkylä

Malmström marten

Jordbrukare

Esbo

Hongisto Arto

Jordbrukare

Limingo

Mikkola Antti-Jussi

Jordbrukare

Pälkäne

Isotalo Antti

Jordbrukare

Kauhava

Nikula Timo

Agrolog

Laitila

Junttila Risto

Verksamhetsledare

Kemijärvi

Palojärvi Martti

Jordbrukare

Vichtis

Juusela Ilkka

Ekonomieråd

Sastamala

Ruuth Mauri

Agrolog

St Michel

Jäärni Antti

Jordbrukare

Simo

Siponen Ahti Tapani

Sociologie magister

Kiuruvesi

Kinnunen Esko

Jordbrukare

Pieksämäki

Tolonen Mikko

Jordbrukare

Suomussalmi

Kulmala Airi

Specialist, jordbrukare

Nousis

Vainionpää Erkki

Jordbrukare

Töysä

Kuutti Petri

Jordbrukare

Kouvola

Vanhatalo Jukka

Jordbrukare

Siikainen

Kässi Timo

Agrolog

Uurainen

Äijö Matti

Skogsingenjör

Ikalis

Hyvönen Jari

Bruksmätare

Keuru

Keskinen Matti

Inköpsförman

Nastola

Koljonen Timo

Systemspecialist

Esbo

Nurmi Mikko

Projektingenjör

Kyrö

VICE ORDFÖRANDE Juha Paajanen LEDAMÖTER

PERSONALREPRESENTANTER

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 97

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

MARTTI ASUNTA

KARI JORDAN

MIKAEL AMINOFF

EINO HALONEN

ARTO HILTUNEN

MARTTI ASUNTA

KARI JORDAN

(f. 1955) Forstmästare, skogsråd

(f. 1956) Ekonom, bergsråd

Styrelseledamot sedan 2005, styrelseordförande sedan 2008 • Huoneistokeskus Oy, byrådirektör (2003–2005) • Kuru kommun, projektchef (2001–2003) • Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV, företagare (1995−) • Föreningsbanken i Finland, bankdirektör (1993–1995) • Tampereen Aluesäästöpankki (SSP), regiondirektör (1988–1993) • Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars Förbund, fältchef, verkställande direktör (1982–1988) • Pellervo Media Oy, styrelseordförande (2013–) • Sällskapet Pellervo, styrelseledamot (2008–), styrelseordförande (2010–) • Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande (2008–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2008–)

Styrelseledamot och vice ordförande sedan 2005 • Metsä Group, koncernchef (2006–) • Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–) • Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–), ordförande (2006–) • Centralhandelskammaren, styrelseledamot (2007–2011), styrelseordförande (2012–) • Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011, 2013–) • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och medlem i styrelsens arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot (2012–2013), vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2014–) • Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, ledamot i fullmäktige (2006–2012), vice styrelseordförande (2013), styrelseordförande (2014–) • Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar

MIKAEL AMINOFF (f. 1951) Forstmästare Styrelseledamot sedan 2008 • Metsä Board Oyj, styrelseledamot (2010–) • Finlands Skogscentral Kusten, ledamot i regiondelegationen (2010–) • Sällskapet Pellervo, delegationsledamot (2010–2011) • Skogsägarförbundet Kusten, ordförande (2004–2007) • Södra skogsreviret, styrelseordförande (2000–2007) • Jord- och skogsbruksföretagare (1992–) • Västra Nylands skogsrevir, verkställande direktör (1980–1997)

EINO HALONEN (f. 1949) Ekonom, finansieringsråd Styrelseledamot sedan 2006 • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi, verkställande direktör (2000–2007) • Livförsäkringsbolaget Pohjola, verkställande direktör (1998–1999) • Merita Nordbanken, vice verkställande direktör, regionbanksdirektör (1998) • Merita Pankki Oy, direktör, medlem i ledningsgruppen (1996–1997)

SAINI JÄÄSKELÄINEN

JUHA PARPALA

• Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995) • Cramo Oyj, vice styrelseordförande (2003–) • YIT Oyj, styrelseledamot (2000–2012), ordförande i revisionsutskottet (2004–2012) samt medlem i val- och nomineringskommittén (2008–2012)

ARTO HILTUNEN (f. 1958) Ekonom Styrelseledamot sedan 2007 • Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK Corporation), koncernchef och styrelseordförande (2007–2009) • Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör (2004–2007), styrelseordförande (2005–2007), • Andelsaffären Elanto (efter fusionsbeslutet), verkställande direktör (2003) • Helsingin Osuuskauppa Elanto HOK, verkställande direktör, styrelseordförande (1998–2003) • Veho Group Oy Ab, styrelseledamot (2011–), ordförande (2012–) • Talent Vectia Oy, styrelseledamot (2010–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2010–) • SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–) • Itella Oyj, styrelseledamot (2010–), ordförande (2011–) • Jenny och Antti Wihuris fond, styrelseledamot (2010–)

SAINI JÄÄSKELÄINEN (f. 1959) Jord- och skogsbruksföretagare Styrelseledamot sedan 2005 • Mellersta Finlands centralsjukhus, anestesiskötare (1986–1988), barnmorska (1989–1998) • Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot (2009−) • Vapo Oy, ledamot i förvaltningsrådet (2005–2009)

TIMO SAUKKONEN

ANTTI TUKEVA

JUHA PARPALA (f. 1967) Agrolog Styrelseledamot sedan 2009 • Jordbrukare (1994–) • Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot (2011–) • Metsäliitto Osuuskunta, distriktsråd (1997–), ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008) • Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007)

TIMO SAUKKONEN (f. 1963) Agronomie- och forstmagister, forstmästare Styrelseledamot sedan 2007 • Jordbrukare (1992–) • Sällskapet Pellervo r.f., delegationsledamot (2008–) • Simpeleen Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2000–), ordförande (2011–) • Metsäliitto Osuuskunta, olika förtroendeuppdrag (1995–)

ANTTI TUKEVA (f. 1953) Agronom, lantbruksråd Styrelseledamot sedan 2009 • Osuuskunta Maitosuomi, verkställande direktör (2007–) • Osuuskunta Normilk, verkställande direktör (1994–) • Osuuskunta Maitojaloste, verkställande direktör (1991–2006) • Jord- och skogsbruk, Kukkala gård (1985–) • LähiTapiola Österbotten, styrelseledamot (2012–) • Lakeuden Lähivakuutus, vice styrelseordförande (2006–2012) • Olika förtroendeuppdrag inom jordbruks- och mejerinäringsorganisationer

Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

98 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

KARI JORDAN

HANNU ANTTILA

MIKKO HELANDER

ILKKA HÄMÄLÄ

MIKA JOUKIO

ESA KAIKKONEN

JUHA MÄNTYLÄ

VESA-PEKKA TAKALA

KARI JORDAN

MIKKO HELANDER

MIKA JOUKIO

JUHA MÄNTYLÄ

(f. 1956) Ekonom, bergsråd

(f. 1960) Diplomingenjör

(f. 1964) Diplomingenjör, MBA

(f. 1961) Agronomie- och forstmagister, forstmästare, skogsråd

Koncernchef, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, koncernchef (2006–) • Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–)

Verkställande direktör, Metsä Board Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2006 • Metsä Board Oyj, verkställande direktör (2006–) • Metsä Tissue Oyj, Valmet- och Metso-koncernerna, tidigare verkställande direktör i samt olika ledande befattningar • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2009–)

Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2012 • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (2012–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), direktör för affärsverksamheten Consumer Packaging (2006–2012) • Metsä-Serla Oyj och M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), flera ledande befattningar inom affärsverksamheten sedan 1990

För fullständig CV, se sidan 98

HANNU ANTTILA (f. 1955) Ekonom

ILKKA HÄMÄLÄ

Strategidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, strategidirektör (2006–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), verkställande direktör (2005–2006) • Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä Group), finansdirektör (2003–2004) • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1998–2003) • Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), tidigare olika ledande befattningar • Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot (2009–) • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet (2011–) • Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot (2007–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–) • Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2010–2013)

(f. 1961) Diplomingenjör Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Fibre Oy, verkställande direktör (2008–) • Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy), tidigare olika ledande befattningar • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–2013), styrelseledamot (2014–) • Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–) • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009–) • Finlands Kvalitetsförening r.f., delegationsledamot (2008–)

ESA KAIKKONEN (f. 1969) Juris kandidat, vicehäradshövding Branschdirektör, Metsä Wood Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Wood, branschdirektör (2013–) • Metsä Group, direktör för juridiska ärenden (2003–2013) • Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä Group), jurist (2000–2003) • Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), jurist (1998–2000) • Jurist i en advokatbyrå (1995–1998) • Finlands Näringsliv (EK), medlem i lagutskottet (2007–2013) • Skogsindustrin r.f., medlem i sahatoimikunta, (2013–) • European Organisation of the Sawmill Industry aisbl (EOS), styrelseledamot (2013–) • Finnish Wood Research (FWR) Oy, styrelseledamot (2014–)

Branschdirektör, Metsä Forest Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Forest, branschdirektör (2008–) • Metsäliitto Osuuskunta, tidigare olika uppdrag • Södra Österbottens skogscentral och Enso Forest Development Ltd, tidigare olika uppdrag • CEPI (Confederation of European Paper Industries), medlem i Forest Committee (2012–) • Skogsindustrierna, medlem i Skogskommitté (2011–) • Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet (2010–) • Finlands Skogsstiftelse, styrelseordförande (2010–) • Pellervo Ekonomiska forskningsinstitut, styrelseledamot (2011–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)

VESA-PEKKA TAKALA (f. 1966) Ekonomie magister Ekonomidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2010 • Metsä Group, ekonomidirektör (2010–) • Outotec-koncernen, ekonomi- och finansdirektör (2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare för verkställande direktören • Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör (2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005) • Outokumpu-koncernen, tidigare ledande befattningar inom ekonomiförvaltning • Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2013–)

Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP — FÖRVALTNING 99

EKONOMISK RAPPORTERING

Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en felaktig uppgift.

EKONOMISK INFORMATION

De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska. Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från communications@metsagroup.com och från koncernens webbplats www.metsagroup.com. Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor

100 BOKSLUT 2013 — EKONOMISK RAPPORTERING

och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är communications@metsagroup.com. Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt. Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2014 enligt följande: STÄNGT FÖNSTER

EKONOMISK ÖVERSIKT

PUBLICERINGSDATUM

1.1.–6.2.2014

bokslutskommuniké för 2013

torsdagen 6.2.2014

3.4.–13.5.2014

delårsbokslut januari–mars

tisdagen 13.5.2014

1.7.–31.7.2014

delårsbokslut januari–juni

torsdagen 31.7.2014

1.10.–5.11.2014

delårsbokslut januari–september

onsdagen 5.11.2014

METSÄ GROUP PB 10 02020 METSÄ Tel. 010 4601 www.metsagroup.fi www.metsagroup.com

PEFC/02-31-120