Psykisk Hälsa #3 2011. Förskola. by Mind Sweden

3 • 2011

TEMA: FÖRSKOLA

INNEHÅLL

Inledning:

En förskola för livet

2. Trenden med en ökad andel stora barngrupper är oroande. Barngruppernas storlek bör anpassas till viktiga faktorer såsom barnens ålder, språkliga förutsättningar, kompetensen hos de vuxna osv.

Hur kan förskolan och grundskolan främja den psykiska hälsan? I två temanummer hösten 2011 ska Psykisk Hälsa granska förskolan och grundskolan. I detta nummer om förskolan har ett tiotal av landets ledande experter inom unga barns utbildning och hälsa bidragit. När vi tar tempen på förskolan ser vi att den i många avseenden mår bra, inte minst vid en internationell jämförelse. Som flera av författarna påpekar – bland andra Pramling och Bremberg – hamnar Sverige i topp jämfört med flertalet andra i-länder. Flera studier visar också att en förskola av god kvalité gynnar barns hälsa och utveckling långt senare i vuxen ålder, inte minst för barn som har en problematisk hemmiljö. Hur ser vi då till att förskolan verkligen ger positiva avtryck, både här och nu och för resten av barnens liv? Sammanfattningsvis pekar artiklarna i temanumret på sex stora utmaningar:

3. Samordningen mellan förskolan, barnhälsovården, socialtjänsten och barnpsykiatrin behöver bli bättre, för att tidigt upptäcka barn som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Förskolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och stödja barn som kan få svårigheter i skolan eller som mår dåligt, men rollen behöver preciseras och regleras, och förskolan bör naturligtvis ges verktygen att göra detta. 4. En viktig forskningsuppgift är att hitta vägar för att höja förskolans pedagogiska uppdrag utan att det blir traditionell skola – dvs på förskolans egna villkor. Det behövs bl a mer kunskap om vad som krävs för att barn ska öka sin förståelse av skrift och antalsuppfattning.

1. Det behövs fler utbildade förskollärare och vidareutbildning av de förskollärare som idag är yrkesverksamma. Idag är det cirka 50 procent av personalen som har en förskollärar utbildning.

istället för ett gyllene tillfälle att förbereda barnen för skolstart utifrån sina förutsättningar. Det finns en otydlighet kring vad lärarna i förskoleklass får och bör lära ut, och det blir inte tydligare i den nya läroplanen Lgr11. Det behövs en genomtänkt nationell beskrivning av målet med förskoleklassens verksamhet.

5. Flera författare pekar på vikten av att inte skilja på lärande och omsorg då trygga relationer till vuxna är avgörande för att ta in ny kunskap. Förskolans kvalité kan höjas genom ett systematiskt kvalitetsarbete, såsom att ge förskollärare stöd till att analysera och reflektera över sina egna rutiner, och genom att införa metoder för att skatta effekterna av kvalitetsarbetet på barnen.

Redaktionskommittén för Psykisk Hälsa

6. Förskoleklassens syfte behöver preciseras. Förskoleklassen blir alltför ofta ett ”väntrum”

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health) ISSN: 0033-3212

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm

Form & Produktion: Pelle Isaksson

REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi.

TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Kärt barn har många namn – förskolans historia

Författare: Elinor Schad Leg. psykolog och frilansskribent. undervisar på psykologprogrammet i Lund och har en bakgrund som skolpsykolog. Elinor är även ordförande för Psios som är en yrkesförening för psykologer i förskola och skola.

religion, musik, läsning, och räkning varvat med Sverige är världskänt för sin förskola. Trots att den frisk luft och näringsriktig mat. har fått utstå mycket kritik under de senaste åren Ganska snart visade det sig att barnens hälsa är det en verksamhet som får många världen runt förbättrades och därmed blev småbarnskolorna en att avundas och förundras över våra möjligheter god investering för fattigvården. Småbarnskolorna till förvärvsarbete. Förskolans fokus har pendlat levde kvar under resten av mellan omsorg och inlärseklet men ersattes alltmer ning, och den har bytt av barnkrubbor inriktade namn och skepnad många Den första gånger. Här gör Elinor barnkrubban startades endast mot förvaring. Den första barnkrubSchad, frilansskribent och på Kungsholmen i ban startades på Kungspsykolog några nedslag i Stockholm 1854... holmen i Stockholm 1854. förskolans historia. Syftet var förvaring av de Kanske var det redan fattigas barn och målet i barnkrubban som sedlighet och ordning. Kunskap och hälsa grunden lades för den Efter att barnen badats Förskolans 175-åriga svenska synen på den och satts på uniform fick historia började 1836 med de precis som dagens att överste Carl af Forsell fria lekens betydelse. förskolebarn frukost. startade en småbarnskola Sköterskorna hade stärkta i Stockholm efter engelsk förkläden och en tydlig uppdragsbeskrivning: det modell. På några årtionden fanns det småbarnskoskulle råda ordning i allt men ingen aga var til�lor för arbetarnas barn i de flesta svenska städer. låten. Med fokus på vänliga rättelser och opartisk Man inriktade sig på barn i åldrarna 2–7 år som övervakning av barnens lek skulle barnen lära sig ofta annars bara drev omkring. Verksamheten genom goda förebilder. Kanske var det redan i bekostades ursprungligen av välgörenhet och barnkrubban som grunden lades för den svenska inriktade sig på fostran men också på att ge barnen synen på den fria lekens betydelse. elementär kunskap. Barnen fick undervisning i

TEMA: FÖRSKOLA

praktiskt användbar. Utifrån en plattform baserad i Berlin och med stöd av kejsaren själv fick hon Behovet av barnomsorg sprang inte bara ur inett stort genomslag. dustrialismens behov av kvinnan som arbetskraft Hennes motto var: En ädel mänsklighet utan även ur den desperation som ideella krafter betingas av en lycklig barndom. Snart vallfärdade såg i familjers omöjliga livsvillkor. Det är ingen unga svenska kvinnor till Berlin för att inspireras slump att den första barnkrubban startades i ett av Schrader. Stockholm fyllt av misär, där oäkta barn lämnades till barnbördshusen. Nu fanns det en liten men reell chans för en ogift kvinna att behålla sitt barn och samtidigt försörja sig. Myrdal och barnpsykologin Pendeln kom att slå tillbaka drygt 40 år senare Medan det blåste rasbiologiska vindar i Europa med inspiration av tysken Friedrich Fröbel, då fick den svenska befolkningskomissionen med ledSverige fick sina första barnträdgårdar med ett ning av Alva Myrdal uppdraget att föreslå åtgärder pedagogiskt innehåll. för att befrämja befolkBarnträdgårdarna hade ningstillväxten. Kvinbegränsade öppettider norna blev en eftertraktad 18 procent av och syftade att ge modern arbetskraft och i Sverige barngrupperna har avlastning och barnet en vände man blicken mot idag 21 eller fler barn. chans att utvecklas bättre USA som nu blivit ledande Det kan jämföras med än de kunde i hemmet. inom utvecklingspsykologi Så här skrev man om och pedagogik. 2003 då motsvarande barnträdgårdsverksamheNågra år efter att siffra var 15 procent. ten i Idun 1896: utredningen var klar tog andra världskriget slut och ”Moderskärleken förmår ej ensam och af därmed minskade behovet av kvinnlig arbetskraft. egen kraft lösa uppfostringsproblemet – det Förskolans statliga stöd nedprioriterades och det fordras tillika ett klart begrepp om barnets skulle dröja till Barnstugeutredningen på 60-talet rätta behandling. Därför fordrar ock Fröbel, innan Sverige fick en förskolelag och alla komatt uppfostran skall hvila på grundlig känmuner blev skyldiga att erbjuda förskola från sex nedom om barnnaturen, vunnen genom år. Inte förrän 1985 fattade Riksdagen beslut om en erfarenhet, genom ständig fortsatt iakttagelförskola för alla barn från 1 ½ år till skolåldern. se av barnen, hvarvid man kommer på det klara med hvad som för dem är egendomligt och naturligt.” Allt större barngrupper Stora barngrupper väcker starka känslor hos Fröbel såg barnet som en skör planta som beföräldrar och är ett reellt problem i idag. Färsk hövde rätt näring och omsorg för att utvecklas. statistik från skolverket visar att 83 procent av Henriette Schrader ansågs 1905 vara en av de alla 1–5-åringar idag är inskrivna i förskolan. För mest betydande kvinnorna av sin tid i Fröbeltio år sedan var motsvarande siffra 66 procent. kretsar. Det var hon som gjorde hans pedagogik Barngrupperna blir bara större. Hösten 2010 Den ogifta kvinnans chans

Kärt barn har många namn

2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

som är 0–3 år. Även småbarnsgrupperna tenderar att bli allt större. Sedan 2003 har antalet småbarnsgrupper med 17 eller fler barn tredubblats. Samtidigt minskar personaltätheten. Hösten 2010 gick det i genomsnitt 5,4 barn per personal. Motsvarande siffra året innan var 5,3. Sedan 2006, då det gick 5,1 barn per personal har personaltätheten försämrats.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

En egen skolform

Förskolans syfte (ur Skollagen 2010)

Förskoleverksamhetens kvalité har stor betydelse för barns utveckling och som ett erkännande av detta gav regeringen den 1 juli 2011 förskolan status av en egen skolform. Denna markering att förskolan hör till utbildningsväsendet kompletterades med en ny läroplan för förskolan. Förskolan får ett tydligare uppdrag: Barnen ska stimuleras och utmanas i högre grad än idag genom implementering av nya mål och riktlinjer för verksamheten.

fanns totalt 27 100 barngrupper i förskolan. 4800 grupper har 21 eller fler barn. Det är en ökning med över 220 stora grupper jämfört med året innan. 18 procent av barngrupperna har idag 21 eller fler barn. Det kan jämföras med 2003 då motsvarande siffra var 15 procent. Småbarnsgrupperna blir allt fler då var tredje grupp i förskolan är en småbarnsgrupp med barn

Prenumerera på vårt nyhetsbrev Vårt elektroniska nyhetsbrev Nyheter om Psykisk Hälsa kommer ut en gång i veckan. Du får snabb, översiktlig information om aktuell forskning, politiska beslut, litteratur osv inom området psykisk hälsa. Gå in på www.psykiskhalsa.se för att prenumerera. Under 2011 startar vi flera nya projekt inom Föreningen, bland annat webbsända seminarier och projektgrupper inom förskola, skola och psykisk hälsa. Genom att prenumerera på Nyheter om Psykisk Hälsa håller du dig uppdaterad om dessa initiativ. Läs mer på: www.psykiskhalsa.se

Små barns psykiska hälsa – förskolan som skyddande miljö

Lena Almqvist, Fil.Dr, CHILD, HST, Mälardalens Högskola Anne Lillvist, Fil.Dr, CHILD, UKK, Mälardalens Högskola Mats Granlund, Fil.Dr, professor, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

för att inte i tillräcklig grad ge barn, familjer och andra verksamheter där barn vistas (t ex förskola, skola, fritidsverksamhet) rimliga förutsättningar Barns psykiska hälsa och ohälsa har på senaste för en tillräckligt god uppväxt. Dessa kritiker tiden med rätta fått ta plats i media och politiska menar att man i för hög grad flyttar över ansvaret debatter. Man talar nu om att även små barn från samhället till enskilda barn och familjer, har sömnsvårigheter, ont i magen och andra vilket understöds av det stressrelaterade besvär, utvecklade diagnos- och sådant som tidigare mest behandlingstänkande uppmärksammats hos I Sverige går 80–90 som ger goda förutsättvuxna och i viss mån hos procent av alla 1–5 ningar för stöd till barn äldre barn och ungdomar. åringar i förskola som diagnosticerats men Andra symptom som eller hos dagmamma. kanske inte för barn i uppmärksammas som allmänhet. Kanske kan tecken på psykisk ohälsa Många barn spenderar barn generellt sett ges en är t ex utåtagerande fler vakna timmar i bättre start i livet genom beteende, koncentrationsförskolan än vad de att förskolan på ett explisvårigheter, passivitet, faktiskt gör hemma cit sätt utnyttjas som en varaktig nedstämdhet och svårigheter med kamratremed sina föräldrar och stärkande faktor för små barns psykiska hälsa. lationer. syskon. I Sverige går 80–90 I en rapport från procent av alla 1–5 åringar Barnombudsmannen (BO, i förskola eller hos dagmamma. Många barn 2007) framkom att upp till 30 procent av alla spenderar fler vakna timmar i förskolan än vad spädbarn idag inte har en trygg anknytning till de faktiskt gör hemma med sina föräldrar och sina föräldrar under det första levnadsåret och en syskon. I förskolans läroplan (Lpfö 98 reviderad del föräldrar saknar de förutsättningar som krävs 2010) betonas att arbetet i förskolan ska präglas av för att skapa bra och trygga relationer till sina omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, barn. Kritik riktas ibland mot samhället i stort Förskolan som skyddande miljö för psykisk hälsa

TEMA: FÖRSKOLA

delaktighet, engagemang, självkänsla och coping, trygghet, utveckling och lärande samt att förskodvs. förmåga att hantera stress och utmaningar. lan ska ge förutsättningar för barn att utveckla en I dessa definitioner finns ett inbyggt cirkelresopositiv uppfattning om sig själv som en lärande nemang då psykisk hälsa i den form som preoch skapande individ. Förskolan som miljö senterats ovan också i sig själv utgör en del av en erbjuder situationer där barnets självbild, sociala process, dvs. att god självkompetens, delaktighet känsla, hög delaktighet eloch copingförmåga prövas ler bra copingförmåga ger på ett sätt som ofta inte är I en studie ... användes möjligt i barnets hembegreppet engagemang förutsättningar för bättre psykisk hälsa. På samma miljö, men som är en del som ett mått på sätt fungerar givetvis psyav den livskunskap/erfapsykisk hälsa, dvs. kisk ohälsa, dvs. att dålig renheter barnet behöver självkänsla, låg delaktighet när det börjar skolan. Men i vilken omfattning och avsaknad av lämpvad specifikt i förskolans barnen var engagerade liga copingstrategier ökar verksamhet främjar psyi sådan typ av samspel sannolikheten för sämre kisk hälsa? För att svara på med sin omgivning psykisk hälsa över tid. Hög den frågan måste vi först förekomst av symptom avgränsa vad som avses som anses främja på dålig psykisk hälsa, med psykisk hälsa, hur barnens utveckling. t ex beteendestörningar psykisk hälsa hos små barn eller blyghet/passivitet kan mätas och vilka barn förekommer ofta samtidigt som brister i resurserna som framförallt behöver hälsofrämjande insatser. som behövs för att hantera stress och utmaningar. Barn har tidigt en uppfattning om vad hälsa och välbefinnande innebär. Almqvist, Hellnäs, Hur manifesterar sig psykisk hälsa hos Stefansson och Granlund (2006) har frågat 68 små barn? förskolebarn mellan 4 och 5 år om vad begreppet Om det är svårt att definiera psykisk ohälsa så ”må bra” innebär för dem. I studien framkom att är det ännu svårare att finna en klar och tydlig barnens syn på hälsa överensstämmer med ett syndefinition på psykisk hälsa. Det är här också sätt där hälsa ses ur flera olika dimensioner, dvs. viktigt att skilja på vad som är hälsa och vad som både kroppsliga symptom, sociala aspekter såsom orsakar hälsa, vilket lett Världshälsoorganisationen delaktighet och aktivitet och faktorer i närmiljön. (WHO) till att revidera hälsobegreppet från att Framförallt uttryckte barnen att man mådde bra enbart definiera hälsa som ett tillstånd till att också när man var engagerad i olika aktiviteter och situainkludera den process som leder till ett visst hälsotioner som förekom i vardagen på förskolan. Hur tillstånd. Därmed har man accepterat tanken att engagerad man är i sin egen utveckling och vardag hälsa/ohälsa inte är ett statiskt tillstånd, utan kan kan alltså sägas vara ett symptom på psykisk hälsa. förändras över tid och under skilda förutsättningar. Ett funktionellt perspektiv där barnens fungerande Försök att definiera psykisk hälsa, särskilt avseende i vardagssituationer är i fokus kan därför ge en barn, har resulterat i kopplingar till begrepp som fingervisning om barnens psykiska hälsa. motståndskraft, självreglering, social kompetens,

Små barns psykiska hälsa

av nuläget. Longitudinella studier behövs där man kan följa barn och studera vad som förändras inte bara hos barnen själva, utan också Barns psykiska hälsa har mätts genom så kallade samspelet mellan barnen och den omgivande tvärsnittsstudier där ett tillstånd, dvs. en bild av miljön, och hur det påverkar barnens psykiska hur det ser ut just nu fångas. För att mäta psykisk hälsa. I en longitudinell studie av Almqvist och hälsa med hjälp av tvärsnittsstudier krävs därför Granlund (in prep.) framkom exempelvis att barn en tydlig operationalisering av det begrepp man som uppvisade en hög grad av problembeteenden bestämt är en bra definition av psykisk hälsa. Det (enligt personalskattningar med Child Behavior innebär att man måste bestämma vad man ska Checklist, CBCL) blev titta efter eller fråga efter mindre engagerade över hos barnen när man mätid. Personalen skattade ter psykisk hälsa/ohälsa. Det finns såväl också sämre lyhördhet När det gäller små barn svenska som över tid gentemot barn kompliceras bilden av att internationella studier med beteendeproblem. de ofta har svårt att besom pekar på att så Resultatet tyder på att det skriva hur de mår, och att finns någon slags koppföräldrar och lärare måste många som 25 procent ling mellan psykisk hälsa/ vara de som kan upptäcka av barn mellan 0 och ohälsa och engagemang och beskriva barnens 12 år lider av symptom som också påverkar och mående. I en studie av som kan kopplas till påverkas av omgivningAlmqvist (2006) med 1035 ens bemötande, vilket förskolebarn mellan 1 och psykisk ohälsa kan vara en betydelsefull 3 års ålder användes befaktor för barnets hälsogreppet engagemang som tillstånd också på sikt. Uppskattningar av barns ett mått på psykisk hälsa, dvs. i vilken omfattning psykiska hälsa behöver innehålla såväl mått på barnen var engagerade i sådan typ av samspel god hälsa som mått på problembeteenden. med sin omgivning som anses främja barnens utveckling. Implikationen bakom att välja just detta mått för att mäta barnens psykiska hälsa var att barn som engagerar sig i sin egen förskolevardag Vilka små barn behöver hälsofrämjande åtminstone större delen av den tid de spenderar i insatser? förskolan troligen mår ganska bra. Engagemang Det är en realitet att många barn idag mår psyfrämjar också lärande i form av intresse, motikiskt dåligt. Hur många det rör sig om är svårt vation och nyfikenhet, vilket i sin tur leder till att säga då variationen i problembild är nästintill mer engagemang (Dunst et al., 2001). Barnens oändlig och symptomen ofta är både otydliga engagemang skattades av förskollärarna. och överlappande. Det finns såväl svenska som Problemet med tvärsnittstudier är att barns internationella studier som pekar på att så många utveckling långt ifrån är linjär och förutsägbar. som 25 procent av barn mellan 0 och 12 år lider Det är alltså omöjligt att avgöra hur framtiden av symptom som kan kopplas till psykisk ohälsa kommer att se ut för ett barn enbart på grundval (Cederblad & Höök, 1986; Metzer et al, 2003). Hur kan man mäta psykisk hälsa hos små barn?

TEMA: FÖRSKOLA

av enskilda orsaker och problemen likväl som I en studie om pedagogiska insatser i förskosymptomen förändras ofta över tid och i olika lan uppskattade personalen att 17.3 procent av miljöer. Symtom som tycks överensstämma med barnen var i behov av särskilt stöd på grund av en viss diagnos vid ett svårigheter med tillfälle kan försvinna språk och/eller sameller förändras och spel, hyperaktivitet, därmed ger diagnosen störande beteende, Barn vars lärare var mer inte den kunskap om blyghet, syn, hörsel lyhörda i samspelet och som barnets problematik eller andra medicinhade tillgång till aktiviteter som den från början ska problem, varav som stämde överens med syftat till. För att endast 3.7 procent främja psykisk hälsa var identifierade vad de var intresserade av hos små barn behövs och/eller diagnoskunde troligen använda sig därför ett helhetstäntiserade (Lillvist & mer av sina förmågor och kande, en ekologisk Granlund, 2010). erfarenheter i lekar och karta (BronfenbrenÖvriga 13.6 procent ner, 1999), som var endast identifieaktiviteter på förskolan, beskriver barnet i det rade av personalen något som visat sig främja nätverk av livssisom i behov av exsåväl utveckling och tuationer, men också tra stöd. Just svåriglärande, som engagemang livshistorier, som på heter i samspel med olika sätt påverkar andra barn samt och psykisk hälsa. och har påverkat bartal- och språksvårignets psykiska hälsa. heter identifierades När man arbetar för att främja barns hälsa måste som de främsta anledningarna till barns behov man således arbeta parallellt på flera olika nivåer: av extra stöd oavsett om barnen hade en diagnos (1) med barnet, (2) med det familjesystem som eller inte. När ett urval av barnen observerades barnet lever i, och (3) med barnets och familjens på förskolan (Lillkvist, 2010) uppvisade de barn samspel i den sociala närmiljön, t ex förskola/ som endast identifierats av personalen och de skola. Förskolan är troligen underutnyttjad som barn som identifierats/diagnosticerats samma typ en social miljö som kan främja psykisk hälsa. och grad av samspelsproblem. Båda dessa grupper skiljde sig från barn med typisk funktion. Det antyder att kopplingen mellan ”officiell” diagnos och faktiska problem i vardagen är relativt svag. Förskolan och barns psykiska hälsa Självklart kan diagnos och behandling i många fall vara en öppning mot en positiv förändring i Generella karaktäristika på universell nivå psykisk hälsa. Det finns dock uppenbara svåStatens Folkhälsoinstitut har i en rapport (2001) righeter inbyggt i diagnos- och behandlingstängranskat svenska och internationella studier för kandet när det gäller små barns psykiska hälsa. att identifiera vilka faktorer inom förskolan som Barn som mår psykiskt dåligt gör det sällan främjar barns psykiska hälsa. Tanken var att en

Små barns psykiska hälsa

hälsofrämjande förskola också leder till en god folkhälsa. Utifrån rapporten drar man slutsatsen att om barnen av personalen uppmuntras till att känna igen och förstå känsloyttringar både hos sig själv och hos andra barn främjas social kompetens och vidare också psykisk hälsa. Övriga faktorer som enligt rapporten verkar skyddande är tillämpningen av en barncentrerad pedagogik i form av möjligheter för barnen att själva påverka sin vistelse på förskolan, samt personalens utbildningsgrad och möjlighet inom förskolan att erbjuda föräldrautbildning. I dag råder inget tvivel om att förskolan är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Däremot är det mindre klart vad som konkret kännetecknar goda förskolemiljöer. Almqvist (2006) har studerat barns engagemang i förskolan vid två tillfällen med ett års mellanrum, dvs. när barnen var 1–3 år respektive 2–4 år. Resultatet pekade på att faktorer kopplade till närmiljön var de som i högst grad främjade barnens engagemang, såväl i nuläget som över tid. I förskolan var främst förskolepersonalens lyhördhet i samspelet med barnen och tillgängligheten till varierade aktiviteter kopplat till högt engagemang. Barn vars lärare var mer lyhörda i samspelet och som hade tillgång till aktiviteter som stämde överens med vad de var intresserade av kunde troligen använda sig mer av sina förmågor och erfarenheter i lekar och aktiviteter på förskolan, något som visat sig främja såväl utveckling och lärande, som engagemang och psykisk hälsa (Dunst et al, 2006). Resultatet pekade också på att barn som exempelvis visade hög grad av social kompetens också var mer engagerade över tid, vilket tyder på att det finns en koppling mellan vissa individuella egenskaper (oavsett om de anses medfödda eller förvärvade) och barns psykiska hälsa. Barn är aktivt medverkande i sin egen utveckling vilket

innebär att de aktivt söker efter situationer eller miljöer som stämmer överens med deras egenskaper och den syn de har på sig själva. Den övriga närmiljön understödjer ofta denna utveckling genom att bemöta barn på ett sätt som ytterligare bekräftar deras tidigare erfarenheter och den syn de har på sig själva. I Almqvist (2006) bedömde personalen själva att de över tid blev mindre lyhörda för barn med beteendeproblematik. För att förskolan ska fungera som en skyddande miljö för dessa barn krävs en medvetenhet hos personalen om hur den här s.k. transaktionella kedjan (dvs. det utbyte som sker i varje möte mellan barnet och miljön och som är viktigt för vad som blir möjligt vid nästa tidpunkt) av till synes vardagliga och obetydliga erfarenheter och händelser är det som har stor betydelse för barnets psykiska hälsa. Detta tyder på att det är förskolans processkvalitet, dvs. hur lärare organiserar verksamheten och hur de samspelar med barnen, som troligen har avgörande betydelse för om förskolan kan utgöra en skyddande miljö för barn som riskerar psykisk ohälsa. I en pågående undersökning (Norling, Almqvist & Sandberg, submitted) observerades barns engagemang och lärares agerande på 6o förskoleavdelningar. Preliminära resultat visar att de avdelningar där barnen visade högt engagemang kännetecknades av ett positivt emotionellt klimat där lärarna var lyhörda för barnens perspektiv, agerade språkmodeller för barnen samt anpassade sina instruktioner till enskilda barn. Förebyggande insatser för riskgrupper

I en rapport från Socialstyrelsen om förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (2009) uppgav ca 60 procent av förskolorna att de antingen använde ett särskilt åtgärdsprogram eller strukturerat arbetssätt som de själva utvecklat för tidiga insatser till barn i riskzonen

TEMA: FÖRSKOLA

av utomstående experter direkt i förskolesituatioför psykisk ohälsa. Ett svenskt projekt (PEGS) har nen. När stöd ges är det framförallt av personalen studerat vilka åtgärder som görs generellt och på förskolan. Det stämmer specifikt för barn i behov med en relativt vedertagen av särskilt stöd på föråsikt att stödet ska ges i skolor. Speciella åtgärdsKritik har dock naturliga situationer för program handlar ofta riktats just mot att snabbt ge effekter i varom motorik eller tal och samordningen av dagen (Dunst et al, 2006). språk. I förskolemiljön tidiga hälsofrämjande Barnen (läs personalen) är vanliga stödformer, får dock inte mycket stöd utöver specialprograminsatser till barn i form av handledning för men, färdighetsträning, som mår dåligt ... det at genomföra det speciella att gå undan med barnet, finns en vag koppling stödet. BUP och Soc ger liten grupp, direkt stöd mellan uppdraget att i stort inget stöd, komtill gruppen (ej definiemunala resursteam ett rat) samt att locka andra ge stöd och de metoder visst stöd (ngn gång per barn till samspel med som faktiskt används. termin). barnet med problem (Björck-Åkesson et al, 2009) (deskriptiv statistik; Sandberg et al, 2009). Det mesta stödet går till barn som formellt Slutsatser identifierats som barn i behov av stöd. Ett visst Avslutningsvis kan vi alltså konstatera att förskostöd utöver specialprogram ges även till barn som lan utgör en viktig del av barns liv. Kunskapen endast identifierats som barn i behov av stöd av om vilka ingredienser i förskolemiljö som speciförskolepersonal. Vad stödet på förskolan konkret fikt främjar barns psykiska hälsa är dock relativt innebär i det direkta samspelet på förskolan är bristfällig, men utifrån den forskning som finns inte utforskat. inom området verkar det främst vara förskolans processkvalitet i form av hur det dagliga arbetet struktureras, hur personalen bemöter barnen och Specifika insatser på åtgärdande nivå hur barnens engagemang tas tillvara på förskolan Förskolorna samverkar, enligt Socialstyrelsens som också ger utslag på barns psykiska hälsa. Psyrapport (2009), med relevanta verksamheter, kisk hälsa kvarstår som ett flerdimensionellt och såsom socialtjänsten och barn- och ungdomspsysvårdefinierat begrepp, men genom en helhetssyn kiatrin, däremot uppgavs inte om och hur denna som inbegriper barnet i dess närmiljö kan förskosamverkan var reglerad. Kritik har dock riktats lan i samverkan med andra verksamheter bidra just mot samordningen av tidiga hälsofrämtill barns ökade psykiska hälsa och välmående jande insatser till barn som mår dåligt. Kritiken även på längre sikt. bygger främst på att det finns en vag koppling mellan uppdraget att ge stöd och de metoder som faktiskt används (Danermark, 2010). Enligt det tidigare omnämnda PEGS projektet (BjörckÅkesson et al, 2009) är det få barn som får stöd

Små barns psykiska hälsa

Referenser

12.

Norling, M., Almqvist, L., & Sandberg, A. (submitted) Qualitative Aspects of Emergent Literacy Skills and Children’s

Almqvist, L. (2006). Childrens health and developmental delay: Positive functioning in every-day life. Akademisk

Engagement in Swedish Preschools. Child Development. 13.

view of educational support to children in need of special

Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep). Stability and change

support. International Journal of Early Childhood Special

of participation in home environment for children with and without developmental delay. Mälardalens högskola. 3.

education, 1,102–116. 14.

Almqvist, L., Hellnäs, P., Stefansson, M., Granlund, M. (2006). I can play!: young children’s perceptions of health

bättra barns psykiska hälsa. En kunskapsöversikt. Statens

Barnombudsmannen (2007). Klara, färdiga, gå! Om de

folkhälsoinstitut 2001:25.

Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Bronfenbrenner, U. (1999). Environments in developmental perspective. Theories and operational models. In S. L Friedman & T. Wachs. Measuring environments across the lifespan: emerging methods and concepts (pp. 3–28). Washington, D.C: American psychological association.

Cederblad M. & Höök, B. (1986). Vart sjätte barn har psykiska störningar. Läkartidningen 1986;83:953–959. Danermark, B. (2010)

Dunst, C., Bruder, M., Trivette, C., & Hamby, D. (2006) Everyday activity settings, natural learning environments, and early intervention practices. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disability.

Lillvist, A. (2009) Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care.

10.

Lillvist, A., Granlund, M. (2010). Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties Acta Paediatrica: 99(1), 131–134.

11.

Statens Folkhälsoinstitut (2001). Hur kan förskolan för-

Pediatric Rehabilitation: 9(3), 275–284.

A., & Norling, M. (2009) Deskriptiv statistik, datainsamling 6.

Socialstyrelsen, (2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En nationell inventering.

15.

yngsta medborgarna och deras rättigheter. 5.

Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009). Teacher’s

avhandling. Örebro studies in psychology.

Meltzer H, Gatward R, Corbin T, et al. (2003) Persistence, onset, risk factors and outcomes of childhood mental disorders. London: The Stationery Office.

Omsorg vs lärande – förskolan som en del av barns vardagsliv

Författare: Gunilla Halldén Gunilla Halldén är professor em. vid Tema Barn, Linköpings universitet. Hennes forskning har behandlat föräldrars vardagspsykologi, barns föreställningar om familj samt barndomsbegreppets förändring under 1900-talet.

utgick från utvecklingspsykologisk teoribildning Förskolan ses nu som en självklarhet för barn och och utvecklade hur målen jagutveckling, komutgör en del av den normala uppväxten också för munikationsförmåga och begreppsbildning skulle de minsta barnen. Det är en stor förändring som uppnås. En tidigare syn på utveckling som utgått har skett på de sista fyrtio åren. Förskolan har från Gesell och hans mognadsteori fick lämna plats närmast samma ställning som skolan med den åt teoretiker som Jean Piaget och Erik H. Erikson stora skillnaden att den inte är obligatorisk. När och utredningstexten markerade vikten av barnets kraven på en utbyggnad av barnomsorgen restes aktivitet och samspelets betydelse. under senare delen av 1960-talet var det en följd av Barnstugeutredningatt kvinnorna gått ut på ens betydelse i förskoarbetsmarknaden efter lans historia är stor och 1950-talets hemmafruBarnstugeutredningen utredningen resulterade period. poängterade barnets i att arbetsplaner för En statlig utredning förmåga till lärande förskolan utarbetades av Barnstugeutredningen och vikten av att hålla Socialstyrelsen och att tillsattes 1968 och i Kommittén för tv och betänkandet som avgavs samman begreppen radio i undervisningen valde man att lansera omsorg och lärande. (TRU), det som senare begreppet förskola som blev Utbildningsradion, en gemensam beteckutvecklade program för förskolan och fortbildning på både heldags- och halvdagsverksamheten ningsprogram för förskolepersonal. Frågan om (SOU 1972:26,27 Förskolan). Detta var ett sätt att huvudmannaskap diskuterades i utredningen och markera den pedagogiska grunden för verksamheman valde medvetet att behålla Socialstyrelsen som ten. Man ville inte ha en uppdelning mellan lekhuvudman för att på det sättet markera avståndet skolor med pedagogisk målsättning och daghem till skolan. Men samtidigt poängterades barnets med ett tillsyns- och omsorgsmål. Utredningen förmåga till lärande och vikten av att hålla samvar ambitiöst upplagd och arbetade under flera man begreppen omsorg och lärande. år med en stab av experter knutna till sig. Man

TEMA: FÖRSKOLA

med en förskoleplats och det finns i många komBarnstugeutredningen syftade till att utveckla muner ett stort tryck som leder till stora barngrupett pedagogiskt program för förskolan, men den per. Det regelverk som fanns tidigare som gällde initierades under en tid då den stora frågan var gruppstorlek, personalantal och yta har tagits bort hur man över huvud taget skulle få till stånd och nu ska varje kommun en barntillsyn, som utforma en övergripande gjorde det möjligt för plan och varje förskolebåda föräldrarna att Förskolan har gått chef planera verksamheförvärvsarbeta. Den från att ha varit en ten så att den uppfyller linje som drivits inom verksamhet för ett fåtal generella och lokala delar av barnträdgårdstill att vara en del av målsättningar. Detta är rörelsen, att man ville en del av den decentrautgöra ett komplement normaliteten. Den är lisering och avreglering till hemmet genom att inte längre en del av den som ägt rum inom många i första hand erbjuda sociala barnavården sektorer i samhället och halvdagsomsorg, avlösriktad till behövande som också har öppnat för tes av att alltfler krafter privata initiativ. Förkom att verka för en barn utan ses som en skolans inriktning och heldagsomsorg med en rättighet för alla barn. kvalitet ska garanteras av pedagogisk inriktning. den läroplan som sedan 1998 finns för förskolan och där målsättningar och ansvarsområden preciseras. Förskolan har gått från Barnomsorg eller förskola att ha varit en verksamhet för ett fåtal till att vara Kampen för en utbyggd barnomsorg var en del av en del av normaliteten. Den är inte längre en del kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter av den sociala barnavården riktad till behövande och den var knuten till arbetsmarknadsfrågan. barn utan ses som en rättighet för alla barn. Även om den officiella beteckningen, enligt Trots den stora debatten och utredningsarBarnstugeutredningens betänkande, var förskola så betet på förskoleområdet tog det lång tid innan användes begreppet barnomsorg för det föräldrar förskolan var den dominerande formen. Komönskade få hjälp med, alltså omsorg om barn och munerna löste ofta frågan om barntillsynen med daghem är fortfarande en vanlig beteckning hos att erbjuda familjedaghem. Förskolorna byggdes gemene man. Daghem alluderar på verksamheten ut alltmer under 1980-talet och andelen familjesom ett slags hem och knyter an till en tradition daghem sjönk. 1977 var 47 procent av alla barn från barnträdgårdsrörelsen med dess tydliga mål med kommunal barnomsorg placerade i familatt skapa en hemlik atmosfär där moderliga egenjedaghem, medan motsvarande siffra 1999 var 10 skaper hos personalen odlas och en miljö skapas procent. Förskolan blev den prioriterade formen som har likheter med ett hem. Detta har beskrivits för kommunerna. Med lågkonjunkturen under som att en hemdiskurs var dominerande och har 1990-talet följde emellertid krav på besparingar kritiserats för att inte fungera som utmanande för och barnomsorgen var det område som gjorde de barnens lärande. största rationaliseringarna. Under dessa år hade Idag har kommunerna skyldighet att förse barn

Omsorg vs lärande

i sitt betänkande att förskolan bildar en egen skolockså ett stort antal privata förskolor och personalform inom det offentliga skolväsendet och att föroch föräldrakooperativ startats. Barnomsorgen är skolan ges en egen portalparagraf. Verksamheten numera en stor och varierad verksamhet. ska styras av en läroplan med uppställda mål som Ett viktigt steg togs när regeringen 1996 i till skillnad från skolans uppnåendemål i förskolan regeringsdeklarationen fastslog att förskolan, ska vara strävansmål. Detta sistnämnda innebär skolan och skolbarnomsorgen skulle integreras. en markering av att förskolan inte ska utvärdera Ett utredningsarbete påbörjades och en komindividuella barns prestationer på samma sätt som mitté med uppdrag att lämna förslag till ett nytt skolan gör. De två traditioner som enligt utredmåldokument för den pedagogiska verksamheten ningen ska mötas har olika fokus. Förskolan har en för barn och ungdom 6–16 år tillsattes. Samtidigt pedagogisk tradition där omsorg och lärande ses med kommitténs arbete utarbetades inom Utbildsom starkt sammankopplat, medan skolans fokus ningsdepartementet ett förslag om en förändring har varit på lärande. av skollagen. Förändringen innebar att delar av socialtjänstlagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fördes in i skollagen och att det som tidigare varit en del av socialtjänstens ansvar Fokus på omsorg eller lärande och med Socialstyrelsen som huvudman nu fördes I läroplanstexten slås fast att omsorg och lärande över till att bli en del av Skolverkets ansvarsalltid förekommer tillsammans. Samtidigt har område. Frågan var väl förberedd via det arbete läroplanens förhållandevis kortfattade utformmed samverkansfrågor mellan skola, hem och ning öppnat för olika tolkningar och en retorik skolbarnsomsorg som bedrivits länge. En tidigare har utvecklats om vad som ska vara de bärande skolstart vid sex års ålder hade också diskuterats delarna i förskoleverksamheten. Poängen är att visa och försöksverksamhet att verksamheten inte med sexårsverksamhet enbart ska vara omsorg, i samarbete med skolan utan att det alltid ska De resonemang som bedrevs på flera håll. förstås i relation till nu förs om förskolan Regeringen gav Barnlärande. Detta är en del och som är influerade omsorg- och skolakomav en professionaliseav lärandebegreppets mittén tilläggsdirektiv ringskamp, där förskooch ett nytt uppdrag lepersonal strävar efter dominans, för med att dels utarbeta förslag att ses som pedagoger sig att verksamheten i till måldokument även och att verksamheten förskolan ses som en del för den pedagogiska inte ska vara barnpassav det livslånga lärandet. verksamheten i förskoning och en service lan, dels göra en översyn till förvärvsarbetande av skollagen utifrån de krav som integrationen föräldrar. Den kampen har funnits under mer av förskola, skola och skolbarnomsorg ställer. I än femtio år och i och med 1998 års införlivande utredningen poängteras att det är två pedagogiska av förskolan i skolorganisationen, kan vi säga att traditioner som möts och målet är att de ska vävas professionaliseringsföreträdarna segrat. Detta är samman och berika varandra. Kommittén föreslår givetvis en i många stycken positiv utveckling. Ett

TEMA: FÖRSKOLA

barnperspektiv innebär emellertid att vi måste fråga oss vad det är för barn som skrivs fram och vilka egenskaper som tonas ner. De resonemang som nu förs om förskolan och som är influerade av lärandebegreppets dominans, för med sig att verksamheten i förskolan ses som en del av det livslånga lärandet. Omsorg beskrivs som en aspekt av lärandet och man undviker att ge ett utrymme åt omsorgsbegreppet som inte är starkt kopplat till lärande. I den första utvärderingen av förskolan som gjorts efter införandet av läroplanen, har det visat sig att förskolan blivit alltmer lik skolan, något som inte var avsikten. Forskning har också visat hur de lokala utvecklingsplaner som förskolan enligt läroplanen är ålagd att göra, innebär att barndomen regleras och att denna reglering är kontextuell och varierar mellan kommuner. Segregeringen i samhället befästs och det pedagogiska arbetet med de individuella utvecklingsplanerna som styrmedel medverkar i denna segregering. I detta läge tycker jag att det är på sin plats att granska omsorgsbegreppet och se vilka delar av förskolans verksamhet som riskerar att försvinna om inte omsorgen och därmed sammanhängande förhållningssätt värnas. Inom omsorgsetiken poängteras vikten av att se och känna igen det som förenar oss som människor, nämligen att vi är bundna i en kropp som är kopplad till en tid. Omsorg har getts betydelsen att ta hand om utan att ta makten över den som tas om hand. Omsorg innefattar en respekt för och ett erkännande av den andre, men att inte utifrån definiera den andres behov. Genom att understryka relationernas betydelse och allas vårt beroende tydliggör vi grunderna för den psykosociala utvecklingen. Omsorgsbegreppet förstått som ett accepterande både av den andres egenart och som en grundläggande likhet mellan människor kan bli ett redskap för att förstå de psykosociala processer som utspelar sig i förskolan. Det blir ett begrepp som tydliggör

både de vuxnas ansvar och barnens agerande och samspelande. En risk när man likställer omsorg med pedagogik, menar jag är att de aspekter av omsorg som handlar om ett accepterande av det man inte kan förändra tonas ner. Förskolan är inte bara en skola, utan också en omsorgsinstitution, vilket kräver att dilemman hanteras. En viktig fråga rör hur de olika delarna av verksamheten ska ges utrymme och värderas. Omsorg behöver i vår tid företrädare och vi behöver fråga oss varför omsorgsbegreppet har fått en underordnad ställning i den pedagogiska retoriken. Den starka markeringen av moderns betydelse, som var framträdande i den tidiga barnträdgårdsrörelsen, kan vara svår att förena med en modern förskoleverksamhet och ett könsneutralt föräldraskap. Det kan också vara så att den mycket starka ställning som omsorgen har haft inom förskolan gör att den utgör en självklarhet och inte något man tycker sig behöva lyfta fram. I den nuvarande läroplanen för förskolan skrivs omsorg fram som viktigt, men kopplas samtidigt till lärandebegreppet. Det sägs att förskolan har att hantera denna dubbla uppgift att både vara en omsorgsinstitution och en institution för lärande.

Det aktiva barnet eller det beroende?

Det aktiva barnet är ett begrepp som kan ges olika betydelser och som vinner sitt inflytande genom att det inte preciseras, häri ligger dess retoriska kraft. Frågan är vad som tonas ner när aktivitet och nyfikenhet blir viktiga begrepp? Hur hanteras beroende i denna diskurs? Det genomslag som den sociala barndomsforskningen har fått innebär samtidigt ofta ett avståndstagande från utvecklingspsykologin, något som kan leda till ett förnekande av olikheten mellan barn och vuxna och en oförmåga att se de små barnens specifika behov. Barn är sociala aktörer, men de är beroende av ett samspel med vuxna som

Omsorg vs lärande

ser dem och som bekräftar dem, för att de på så sätt ska känna tillit. Detta innebär att vi kan markera en likhet mellan barn och vuxna i vissa avseenden och samtidigt markera den olikheten som finns och det ansvar som därmed åvilar den vuxne. Det finns alltså en tendens att tänja lärandebegreppet och låta det innefatta omsorgen utan att omsorgen problematiseras. Med den starka betoning av lärande och av barnets kompetens som tonar fram i styrdokumenten för förskolan konstrueras en bild av barnet där behovet av omsorg osynliggörs. Detta säger inte bara något om vår bild av barnet utan också något om vår tid. I ett individualistiskt samhälle är det de autonoma individernas kompetens och förmåga till lärande som framhävs. Det finns en tendens att idealet om det fria valet och den individuella människan förnekar det biologiska och kroppsliga beroendet. Det kan finnas skäl att knyta denna diskussion till frågan om varför lärandebegreppet har fått en sådan dominans inom förskolan. Är det så att vi vuxna har behov av det kompetenta barnet för att själva kunna realisera en autonomi? Och är det så att vi har svårt att acceptera både barnets beroende och vårt eget? Den utsatthet och det beroende som finns som en likhet mellan alla oss människor, tenderar att förnekas i talet om det flexibla samhället med sina kompetenta medborgare. Jag vill hävda att lärandebegreppets dominans innefattar två led. För det första oviljan att se barnet som beroende för att det då knyts till en passivitet. För det andra oviljan att bli förbunden med en hemdiskurs och en traditionell omsorgsmodell för att den inte ses som förenlig med framgång. När förskolan nu är en del av utbildningsväsendet blir det viktigt att definiera vad som är innebörden i begreppet pedagogisk verksamhet. Så länge det var en boskillnad mellan förskola och skola, via olika huvudmän och olika instanser för tillsyn och styrning, var det lättare att utveckla olika pedagogiska traditioner. När nu avsikten är att de

olika verksamhetsformerna ska berika varandra kan man fråga sig vem som får tolkningsföreträde och vilken idé om barndomen som blir dominerande. Studier visar hur det finns en risk att förskolan tenderar att bedöma barnen i förhållande till uppnåendemål snarare än strävansmål, vilket innebär att man bryter mot läroplanen, men också att dessa bedömningar fungerar segregerande. Det är det kompetenta barnet som nu lyfts fram som ett ideal. Barnet är inte längre som i början av 1900-talet utskiljt som olik den vuxne, snarare finns nu många röster som hävdar barnets likhet med den vuxne och i det sammanhanget är barnets kompetens viktigt. Här finns emellertid en risk som är viktig att uppmärksamma, nämligen det faktum att värderandet av kompetens kan innebära ett förnekande av behovet av omsorg och omhändertagande, alltså det beroende barnet. Beroende är något som inte står högt i kurs i ett samhälle där konkurrens, individualitet och flexibilitet utgör ledmotiv. Vi kan se att barnet nu i början av det nya seklet definitivt är ett offentligt ansvar och verksamheten för också de yngre barnen diskuteras som en aspekt av det livslånga lärandet som varje individ numera måste involveras i. Men behöver en poängtering av barnets kompetens och aktivitet betyda att dess beroende förnekas? Självklart inte. Det gäller emellertid att vara uppmärksam på hur en verksamhet för barnomsorg kan förvalta en tradition och inte förneka de specifika behov som de yngre barnen har.

Referenser 1.

Halldén, Gunilla (2007): Den moderna barndomen och barns vardagsliv, Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes

SOU 1972:26 och 27 Förskolan 1 och 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning, Stockholm: Liber.

Förskolan i Sverige 2011 – vilka är utmaningarna?

Författare: Ingrid Pramling Samuelsson Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet med inriktning mot de tidiga barnaåren och förskolans innehåll.

Svensk barnomsorg i internationell jämförelse

Från forskning vet vi…

Barns förskoletid är viktig, både för barns välbefinnande och livslånga lärande, visar många I olika internationella jämförelser av förskola och forskningsstudier från såväl hjärn- som socialvebarnomsorg placerar sig Sverige alltid i topp. I tenskaplig forskning. Erfarenheter i familjen lägger UNICEF:s (2008) senaste utvärdering av 25 OECDnaturligtvis grunden för barns sätt att förhålla sig länder är Sverige det enda landet med maximalt till sin omvärld senare 10 poäng. Detta ska i både förskolan och ses i jämförelse med skolan. Men studier länder som Irland och Hög kvalitet utmärks av från olika länder visar Kanada på 1 poäng. De att det finns välutbildade också att förskolan kan indikatorer som mäts är: lärare, som både kan kompensera för brister föräldraledighet minst arbeta målinriktat och i barns hemmiljö. ett år med 50 procent Förskolan kan alltså ha bibehållen lön; nationell möta barns erfarenheter. en kompensatorisk roll, läroplan; staten delvis men förutsättningen är en förskola av hög kvalitet. finansierar minst 25 procent av små barns (under Att kvaliteten är avgörande för barns fortsatta 3 år) vistelse i förskola; detsamma för 80 procent lärande visar sig i en engelsk longitudinell studie av 4-åringarna; 80 procent av personalen ska ha en (Sylva, et al., 2004) där man följt över 3000 barn utbildning; 50 procent av dessa ska ha minst en colfrån tre års ålder upp till tonåren. legeutbildning; en vuxen på 15 barn som minimun; Hög kvalitet utmärks av att det finns välutminst 1 procent av BNP ska användas till barnombildade lärare, som både kan arbeta målinriktat sorg; landet ska ha mindre än 10 procent fattiga och möta barns erfarenheter. De förmår helt barn; nästan full behovstäckning. Sverige klarar alla enkelt att inta ett delat fokus i interaktion och dessa kriterier med råge.

TEMA: FÖRSKOLA

kommunikation med barnen – något de kallar för ”shared sustainable thinking”. Sammanfattningsvis kan man säga att små barn har en enorm potential för att lära sig och utvecklas, men hur detta förvaltas i familj och förskola sätter spår och blir avgörande för barns framtid. Både värden och kunskaper såväl som barns välbefinnande grundläggs i samspel med för barnet viktiga personer, och en förskollärare kan många gånger bli en sådan viktig person.

fallet. Slutligen vill jag peka på att Skolinspektionen nu också granskar förskolan med avseende på hur väl den arbetar mot förskolans mål och intentioner.

Hur ser verkligheten ut för barn i förskolan?

Det jag först och främst vill lyfta fram är att det som är förskolans avsikt – att ge alla barn lika möjligheter i förskolan – sker inte. Segregationen slår också i förskolan, där varierande kvalitet förekommer som ger barn olika möjligRegeringens intentioner heter till lärande och utveckling. I en studie av Regeringen vill höja ribban för kvaliteten i förSheridan, Pramling Samuelsson och Johansson skolan genom ett antal åtgärder. En ny skollag (2009) kunde vi konstatera att av 38 granskade har trätt i kraft där förskolan är inkorporerad. förskolor bedömdes 9 förskolor ha hög kvalitet, Det ska enlig denna lag också bli möjligt att 19 medelgod kvalitet och 10 dålig kvalitet. Vi arbeta som lektor i förskolan, dvs. en tänkt kunde också se tendenser mot att barn redan utvecklings- och karriärväg för förskollärare. innan de var tre år gamla Man har reviderat förskohade kommit olika långt lans läroplan genom att i sin begynnande mateförtydliga det pedagoSkolverket visar att matiska förståelse samt giska uppdraget och gruppstorlekarna inom kommunikation speciellt lyfta fram språk kan variera mellan och språk, beroende på och kommunikation, exempelvis 11 barn i kvaliteten i den förskola matematik, naturvetende deltog i. Också flera inskap och teknik. Men Pajala och 23 i Osby. ternationella studier visar man har också tydligare att det just är kvaliteten pekat ut förskollärarens som avgör hur barn drar nytta av att delta i ansvar för barns välbefinnande och lärande, och förskolans verksamhet (Sylva, et al., 2004). lagt större vikt vid dokumentation, utvärdering Man vet att lärarnas kompetens, barngrupoch utveckling av förskolans kvalitet (Skolverpens storlek, miljön, vilka barn som ingår, hur ket, 2010). lärarna förmår arbeta målmedvetet och samSom ett led i att sjösätta dessa intentioner har tidigt möta varje barn i hans/hennes värld har många personer från förskolan deltagit i kompebetydelse för kvaliteten. Och idag skiljer det tenshöjande kurser inom ”förskolelyftet”, där det sig drastiskt mellan och inom olika kommuner, också inrättats licentiatforskarskolor. I höst har vi både vad gäller hur många utbildade förskolockså fått en ny förskollärarutbildning med mer lärare man har i varje barngrupp (variation melfokus på förskolans innehållsdimensioner och lan 0 och 3 personer) och hur många barn man de specifika förskoleåldrarna än som tidigare var

Förskolan i Sverige 2011

har i varje grupp – två saker som säkert spelar Vad är utmaningarna för politik, en stor roll för barns erfarenheter i förskolans forskning och praktik med avseende på vardag. Skolverket visar att gruppstorlekarna förskolan? kan variera mellan exempelvis 11 barn i Pajala Om vi börjar på den politiska nivån så kan man och 23 i Osby. säga, att om man menar allvar med att förskolan Många förskollärare beskriver svårigheter ska ge alla barn bästa tänkbara start i livet så med att arbeta utifrån intentionerna i förskomåste man: 1) se till att antalet förskollärare som lans läroplan på grund utbildas bli fler, 2) att fler av stora barngrupper. av de idag verksamma Studier visar att förskolvidareutbildas, 3) att man Se till att man låter läraren upplever stress i låter förskolan bli en rätförskolan bli en stora barngrupper. Detta tighet för alla barn från ett rättighet för alla barn har aktualiserats än mer års ålder under mer än de från ett års ålder, inte i samband med revitre timmar som idag ingår deringen av förskolans i den allmänna förskolan, minst för våra barn läroplan 2011, där målen inte minst för våra barn med annat modersmål inom språk, matemamed annat modersmål än svenska, som tik, naturvetenskap och än svenska, som behöver behöver få ”språkbad” teknik kommer att få ”språkbad” i lek med utökas, liksom krav på kompisar och kompetenta i lek med kompisar dokumentation, uppföljoch kompetenta lärare. lärare i vardagen under ning och utvärdering. längre tid. Förskolan är Barngruppernas storlek i en ovärderlig möjlighet förskolan är också en fråga som ofta debatteras till att i tidig ålder utveckla det svenska språket av föräldrar och politiker. Studier visar också att hos alla barn. Sist, men inte minst, 4) se till att barn lär sig mer i små barngrupper. barngruppernas storlek är adekvata för barnens Barn lever i familjer av ”olika kvalitet”, ålder, miljön, kompetensen hos de vuxna, vilka där vissa barn får sina behov och rättigheter barn som deltar etc. tillgodosedda medan andra inte får det. Inte alla En mer inomdisciplinär fråga som har med förskolor kan möta dessa utmaningar beroende både praktik och forskning att göra är att finna på brist på kunskap eller en för stressfull miljö vägar att höja förskolans pedagogiska uppdrag, med många lärare och barn. Samtidigt går det utan att det blir traditionell skola. Eller uttryckt inte att ta fel på att de allra flesta barn älskar på ett annat sätt, att man just utvecklar förskosin förskola. Där finns kamraterna, och det går lans didaktik på dess egna villkor och små barns inte att ta miste på, när lille Kalle kommer på premisser. Här saknas mycket kunskap om vad morgonen och får se sin kompis, att det uppstår som egentligen är grundläggande matematik glädje (Løkken, 2006). och skriftspråkande, och inte minst vad som är grundläggande inom naturvetenskap och teknik, dvs. vilka de kritiska begreppen eller idéerna är, som barn måste greppa för att komma vidare

TEMA: FÖRSKOLA

i sin förståelse inom olika innehållsområden (Pramling & Pramling Samuelsson, 2011). Det är snubblande nära att folk uppfattar den höjda ambitionen i förskolan som att det nu ska bli skolämnen i förskolan och att barn ska undervisas traditionellt. Detta är emellertid inte alls avsikten, utan förskolans helhetssyn – där omsorg, lek och lärande utgör en helhet – måste vara rådande (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Inom forskningen behöver man inte bara studera barns lärande i relation till olika innehållsfrågor, utan också mer i detalj vilka faktorer som bidrar till att hög kvalitet utvecklas i praktiken. Och sist men inte minst behöver man studera hur barngruppen och enskilda barn bidrar till att barn känner sig trygga, har roligt och lär sig – förskolans tre ledstjärnor. Ska vi i Sverige kunna vara lika bra på den pedagogiska verksamheten i förskolan som vi rankas när det gäller barnomsorg i stort (se tidigare Unicef, 2008), så behöver vi utveckla ett kunnande om effekter av barngruppens storlek och lärarens kompetens i vår kultur och i relation till våra intentioner. Och som sagt, mer kunskap om barns perspektiv och meningsskapande (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010).

Referenser 1.

Løkken, G. (2006). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.

Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2011). (Red.). Educational Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Education. Dortrecht, Holland: Springer.

Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber.

Skolverket (2010). Reviderad läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (Red.).(2009). Barns tidiga lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2010). Child Presepctives and Children’s Perspectives in Theory and Pratice. The Netherlands, Dortrecht: Springer.

Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I. &Taggart, B. (2004). The Effective Pre-School Education (EPPE) Project: Final Report. A Longitudinal Study Funded by the DfES 1997–2004.Nottingham: DfES Publications.

UNICEF (2008).The child care transition. A league table of early childhood education and care in economically advanced countries. Florence, Italy: UNICEF Innocenti Research Centre.

Förskolan i Sverige 2011

Nya

10TAL ute nu! Författare, konstnärer och psykologer berättar om vår tids passion och besatthet.

Beställ tidskriften på www.10tal.se

Förskolans kvalité och barns hälsa – internationella erfarenheter

Författare: Sven Bremberg Sven Bremberg är docent, läkare och expert på bl a barns och ungas hälsa vid Statens folkhälsoinstitut, samt lektor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

I Sverige är förskola idag en självklarhet. Ett stort Personaltäthet och gruppstorlek antal studier visar otvetydigt att förskola, med Diskussionen i Sverige gäller inte längre om den pedagogik och personaltäthet som gäller förskola är bra eller dålig utan fokuseras istället i Sverige, gynnar barns hälsa och utveckling på förskolans kvalité. Kvalité är ett mångtydigt (Bremberg, 2001). Den gynnsamma effekten begrepp. Det innefattar både yttre ramar som gäller även på lång sikt. En experimentell studie personaltäthet och gruppstorlek och den pedagomed förskola för giska praktiken vid socialt utsatta barn en enskild förskola. i USA visar på effekDet är enklast att År 1980 fanns 24 årsarbetare ter upp till 40 års diskutera de yttre per 100 barn för att år 1995 ha ålder (Muennig, ramarna eftersom reducerats till 18 årsarbetare 2009). En annan måtten är enkla per 100 barn. Det finns amerikansk studie och statistik finns av förskola för barn allmänt tillgänglig. inget vetenskapligt stöd för med mer varieranDetta förhållande att denna reduktion lett till de social bakgrund bidrar också till försämring av förskolans visar också positiva att den politiska gynnsamma effekt. effekter upp till 15 diskussionen ofta års ålder (Vandell, inriktas på de yttre 2010). Effekten av ramarna. Där går förskola för de minsta barnen har dock ifrågadet också att utkräva ett tydligt politisk ansvar. satts. En genomgång av internationella studier Flera debattörer hävdar att personaltätheten visar emellertid att förskola främjar hälsan för idag är för låg och att barngrupperna är för stora. barn även i åldern 12-40 månader, förutsatt den Tekniskt är det enkelt att ändra på sådana förhålpersonaltäthet som finns i Sverige (Holmgren, landen men kostnaderna är betydande. Redan 2009). idag kostar en förskoleplats i genomsnitt 114 400 kr per barn och år (Skolverket, 2010). Huvud-

gäller också i skolan – ökad lärartäthet ger påtagdelen av denna kostnad finansieras med allmänna ligt små effekter (Hattie, 2008). medel. För att försvara en ökad personaltäthet, De minsta barnen kräver självklart högre persooch därigenom ökad användning av skattemedel, naltäthet än äldre barn. Det är dock svårt att med krävs kunskap om att ökad personaltäthet verklihjälp av den publicerade litteraturen ange effekter gen gynnar barnens hälsa och utveckling. av olika personaltäthet relaterad till barnens ålder. Ett flertal studier pekar på att en förutsättning Det är också svårt att med hjälp av den publiför en gynnsam effekt av förskola är en personalcerade litteraturen täthet som överstiange effekter av ger ca 12 vuxna per olika gruppstorle100 barn (Bremberg, Om det finns några effekter kar. Gruppstorlek 2001). Svensk av ökad personaltäthet och personaltäthet förskola uppfyller i förefaller dessa effekter hänger nära samman. allmänhet detta krav vara små i jämförelse med Skolverket rekommed i genomsnitt 18 menderar gruppvuxna per 100 barn. andra faktorer, exempelvis storlekar om högst Det finns dock en vilken pedagogik som 15 barn. Skolverket variation mellan används och hur rutinerna anger även att grupkommunerna i detta på förskolan är utformade per med fler än 20 avseende. Att öka barn missgynnar personaltätheten till barns hälsa. Om två mer än 18 vuxna per vuxna ansvarar för en sådan barngrupp motsvarar 100 barn verkar inte ge några betydande effekter detta 10 vuxna per 100 barn. En sådan personalpå barnen. täthet underskrider uppenbart den gräns om 12 Under 1980-talet var personaltätheten betydligt vuxna per 100 barn som anges ovan. högre än den är idag. År 1980 fanns 24 årsarbetare per 100 barn för att år 1995 ha reducerats till 18 årsarbetare per 100 barn. Det finns inget vetenskapligt stöd för att denna reduktion lett till Personalens utbildning försämring av förskolans gynnsamma effekt. En Förskolans pedagogiska kvalitet är kopplad till perstudie från Stockholm genomförd 1993-1994 visar sonalens utbildning (Jensen, 2009). En hög andel på liknande förhållanden. Personaltätheten vid de förskollärare reducerar förekomsten av inlärnings24 förskolor som deltog i studien varierade melproblem och främjar barnens språkliga utveckling lan 12 och 22 vuxna per 100 barn (Sundell, 1995). (Bremberg, 2001). I Sverige är i genomsnitt hälften Inga samband kunde påvisas mellan personaltätav personalen högskoleutbildad (förskollärare) het och barnens språkliga, kognitiva och sociala vilket är unikt för de nordiska länderna. utveckling. Om det finns några effekter av ökad En hög kvalitet förutsätter att personalen inom personaltäthet förefaller dessa effekter vara små i förskolan får tillfälle till fortbildning. Under åren jämförelse med andra faktorer, exempelvis vilken 2009–2011 pågår flera initiativ från statens sida pedagogik som används och hur rutinerna på i denna riktning där bl.a. förskollärare erbjuds förskolan är utformade. Liknande förhållanden forskarutbildning.

PRE-SCHOOL QUALITY (ECERS-R)

Den brittiska EPPE-studien har visat att 0

-0,05 -0,08 -0,23

Barn som ej gick i förskola

anti-socialt beteende är mindre vanligt hos

Låg kvalité

barn som har gått i förskola. Staplarna

Medelgod kvalité

visar förekomsten av beteendeproblem hos 11-åringar i fyra grupper: en referensgrupp

Hög kvalité

som inte alls gick i förskola, samt tre

PRE-SCHOOL QUALITY (ECERS-E) 0 -0,08 -0,10 -0,22

Barn som ej gick i förskola

grupper som gick i förskolor av låg kvalité, medelgod kvalité respektive hög kvalité.

Låg kvalité

Den positiva effekten av förskolan är större,

Medelgod kvalité

ju bättre kvalité förskolan har. Effekten har

Hög kvalité

mätts med två frågeinstrument (ECERS-R och ECERS-E). Källa: Sylva, 2011.

-0,25

-0,20

-0,15

-0,10

-0,05

0,00

Pedagogik och rutiner

I Sverige investerar vi betydande skattemedel då vi erbjuder förskola för alla barn. Det är uppenbart angeläget att dessa satsningar ger så stort utbyte som möjligt, både från de enskilda barnens perspektiv och från ett samhällsperspektiv. De refererade studierna tyder inte på att enkla åtgärder som ökad personaltäthet ger några tydliga effekter. Det avgörande kan istället vara effekter av olika rutiner inom förskolan. Förskolorna i de nordiska länderna tillämpar en barncentrerad pedagogik, i motsats till den lärarcentrerade förskola som är vanlig i många andra länder. Barncentrering innebär att förskolan i första hand erbjuder förutsättningar för lärande som barnen själva initierar. Vid lärarcentrerad praktik är det däremot läraren som aktivt pekar ut det barnen ska lära sig. Det är också den pedagogiska praktik som dominerar inom grundskolan. Barncentrering innebär att lärarna erbjuder inlärningstillfälle genom att tillhandahålla

material och erfarenheter som barnen själva får utforska, enskilt eller tillsammans med andra barn. En sådan pedagogik förutsätter också rutiner som stimulerar barnen till att utforska omvärlden. Det är därför rimligt att anta att förskolans effekter på barnen påverkas av hur väl sådana pedagogiska rutiner är utformade. Några svenska studier av hög kvalité som visar detta har dock inte publicerats. Däremot finns en omfattande engelsk studie som kan vara till hjälp för att förstå i vad mån utformningen av de pedagogiska rutinerna påverkar barnens hälsa och utveckling.

EPPE (Effective Pre-school and Primary Education)

Studien, kallad EPPE (Effective Pre-school and Primary Education), påbörjades 1997 och omfattar 2857 barn som vid studiens start var 3 år gamla och gick i 141 olika förskolor i England. I studien ingår också en jämförelsegrupp med 315 lika gamla barn som inte hade tillgång till försko-

i språk och matematik, jämfört med de barn som la utan enbart var hemma. Barnen har följts med inte gått i förskola. Om förskolan haft en låg upprepade mätningar. I den senast publicerade kvalité var dock effekterna av förskolan så små att studien har barnen blivit 11 år gamla (Sylva, 2011). de kan betraktas som försumbara – dvs förskolans Omfattande skattningar av förskolornas kvalité kvalité hade betydelse. genomfördes när Författarna skattabarnen var i åldern de också förekomsten 3-4 år. I den aktuella Förskolans pedagogiska av beteendeproblem studien relateras kvalitet är kopplad till vid 11 års ålder (antibarnens utveckling personalens utbildning ... socialt beteende) med och psykiska hälsa I Sverige är i genomsnitt hjälp ett vanligt anvid 11 års ålder till vänt formulär, styrkor kvalitén på den hälften av personalen och svagheter (SDQ) förskola de tidigare högskoleutbildad som lärarna använde. gått i. Vid analy(förskollärare) vilket Barnen som gått i serna har författarna är unikt för de nordiska förskola visade sig ha använt statistisk mindre beteendeproteknik som gör det länderna. blem jämfört med möjligt att särskilja hemmabarnen, också den enskilda förskoefter kontroll för föräldrarnas sociala bakgrund. lans bidrag från bakgrundsfaktorer, exempelvis Också här har förskolans kvalité betydelse. Om föräldrarnas utbildning och inkomst. kvalitén var låg var effekten försumbar, se figur 1. För att skatta förskolornas kvalité användes två I andra arbeten har forskargruppen försökt frågeinstrument som tillsammans omfattar de 61 klargöra vilka aspekter av kvalitén som betyder aspekter som grupperades i 10 dimensioner. Dessa mest. Den övergripande bilden är att de olika aspekter skattades vid observationer som omfattadelar som mäts hänger nära samman. Detta är för de minst 2 timmar och med hjälp av intervjuer av övrigt en förutsättning för att de olika frågorna personal. De dimensioner som skattades i ett första ska kunna behandlas i två sammanhängande skainstrumentet (ECER-R) var utrymme och möblor, ECERS-R och ECERS-E. Det visar sig också att lering (utrymmen för lek), rutiner (hälsning när förskolor som visar på goda resultat med skalan barnen kom och gick, måltider), språkstimulans som mäter rutiner och miljö (ECERS-R) också (böcker, stöd till barnen att kommunicera med visar på goda värden för läroplaner (ECERS-E). varandra), aktiviteter (teater, natur), interaktioner I ett annat arbete har forskarna sökt klargöra (mellan personal och barn och mellan barnen), vad som främst skiljer förskolor med god kvalité program (fri lek, grupptimme) samt interakfrån förskolor med måttlig kvalité (Sylva, 2006). tion med föräldrarna (förutsättningar). Med det På förskolor med god kvalité samtalade personalen andra instrumentet (ECER-E) skattades planering mer med barnen, de resonerade oftare tillsam(“läroplaner”) för att stimulera språk, matematik, mans med dem och ställde oftare aktivt frågor till naturkunskap och miljökunskap. barnen. Däremot påvisades inga skillnader när Inte oväntat visade det sig att barnen som gått det gäller att uppmuntra barn eller när det gäller i förskola vid 11 års ålder hade bättre prestationer

många områden är dock att det sällan räcker med att hantera barnens beteendeproblem. Den lägre att erbjuda seminarier och annan form av allmän förekomsten av beteendeproblem bland barn som utbildning för att en verksamhet ska förändras. gått på en förskola med god kvalité verkar således En modell som används, särskilt i anglosaxförklaras av pedagogiken som helhet snarare än av iska länder, är ett erbjuda personal utbildning i särskilda metoder för att hantera beteendeproblem. särskilda strukturerade metoder där det praktiska I några studier har det tidigare visat sig att tillvägagångssättet styrs av manualer. Personalen de gynnsamma effekterna av förskola är särskilt får initialt utbildning i metoden och sedan handpåtagliga för barn från socialt mindre gynnade milledning. Handledaren kontrollerar om metoden jöer. En viktig fråga är om det finns en växelverkan verkligen används som avsett. Inte sällan får de mellan hemmiljö och förskolans kvalité. För att få personer som utbildas någon form av godkänsvar samlade författarna i EPPE-studien in uppgifter nande (certifiering). Det finns flera fördelar med om barnens hemmiljö när barnen var 3-4 år gamla. detta tillvägagångssätt. En är att metodiken kan Föräldrarna tillfrågades i vilken omfattning de geprövas i vetenskapliga studier innan den sprids. nomförde följande aktiviteter: läsning, ritning och En annan är att kraven på grundutbildning av målning, besök vid bibliotek, lek med siffror och personalen kan vara bokstäver, sång och rim. lägre. Sådana metoder Uppenbart drar barn har också börjat spridas nytta av sådana insatser På förskolor med god i Sverige, både i förskola i hemmet. Däremot kvalité samtalade och grundskola. verkade barn från såväl personalen mer med En nackdel med de gynnade som missgynbarnen, de resonerade strukturerade metoderna nande miljöer dra nytta är att de inte anpassas till av förskola på ungefär oftare tillsammans med lokala förhållanden. Att samma sätt. Någon dem och ställde oftare en manual ska styra kan tydlig växelverkan mellan aktivt frågor till barnen. också kännas främmande förskolans kvalité och för många lärare. Ett skäl barns hemmiljö kunde till detta kan vara att personal inom förskolan i inte påvisas. En god kvalité på förskolan främjar Sverige är betydligt bättre utbildade än personal i barnens utveckling, både om de kommer från USA och Storbritannien. Med bättre grundutbildmissgynnande och från gynnade hemförhållanden. ning följer också ökad förmåga till självständigt arbete vilket gör färdiga manualer mindre självklara. Ett annat skäl är att planering och beslut Att utveckla förskolans kvalité: på arbetsplatser i Sverige brukar involvera alla utbildning och strukturerade metoder medarbetare, detta i motsats till förhållanden i de Att förskolans kvalité har stor betydelse är flesta utomnordiska länder där ledningen beslutar knappast förvånande. En avgörande fråga är hur utan att samråda. De strukturerade metoderna beslutsfattare i kommun och stat kan medverka har säkerligen en plats även i svensk förskola men till att utveckla förskolans kvalité. Den metod det kan knappast vara den främsta metoden för som främst används är att erbjuda olika former att utveckla kvalitén. av utbildning för personalen. En erfarenhet inom

stöd till lärare att reflektera över de egna rutinerna. Det kan ske på olika sätt. Videofilmningar av den vanliga verksamheten har visat sig vara Inom tillverkningsindustrin har sedan decennier särskilt användbar. En grupp personal ser tillsamsystematisk kvalitetsarbete varit regel. Principen mans på olika inspelade avsnitt från den gena är enkel. De som arbetar med tillverkning av en verksamheten för att klargöra vad som fungerar produkt observerar vilka brister som förekombra och vad som fungerar mindre väl. Med dessa mer. Arbetslaget tar fram förslag till lösningar. diskussioner som grund förändrar den enskilda En eller flera förbättringar prövas och efter en tid läraren, eller gruppen av lärare, rutinerna. Efundersöker man om detta verkligen lett till att fekterna av de förändrade rutinerna analyseras bristerna eliminerats. Om bristerna finns kvar sedan. prövas nya lösningar osv. Det avgörande är att efEtt försök som bygger på dessa principer fekterna av olika förbättringar verkligen studeras har nyligen genomförts på 30 danska förskolor och att nya insatser införs först då man blivit (Jensen, 2009). Personalen fick först ta del av klar över effekterna av tidigare förändringar. En resultatet från den internationella forskningen annan viktig princip är att de som genomför det kring effekter av olika praktiska arbetet själva insatser i förskolan. Det identifierar de problem viktigaste ledet var sedan som ligger till grund De strukturerade att erbjuda regelbundna för analys och förändmetoderna har tillfällen för reflektion ringar av rutiner. säkerligen en plats även över arbete inom den Det är sällan det i svensk förskola men enskilda förskolan. En finns färdiga svar på viktig utgångspunkt för vad som behöver göras det kan knappast vara diskussionerna var obserför att nå bättre resulden främsta metoden för vationer av tillfällen då tat. Så är fallet inom att utveckla kvalitén. arbetet vid förskolan inte tillverkningsindustri förlöpte som förväntat. liksom inom så komDessa situationer analyserades, förslag till förändplexa verksamheter som vård, förskola och skola. ringarna lades fram, förändringarna genomfördes Därför har systematiskt kvalitetsarbete fått en och gruppen kontrollerade sedan om förändringviktig plats inom sjukvården. Inom förskola och arna givit avsedd effekt. skola är dock sådana rutiner fortfarande relativt Ett liknande systematiskt kvalitetsarbete är ovanliga. Självfallet genomförs förändringar sannolikt den viktigaste metoden för att utveckla men det är vanligt att man inte undersöker om förskolans kvalité. Skolverket och Skolinspekförändringarna verkligen ger avsedd effekt. tionen har redan pekat på värdet av denna En omfattade sammanställning av effekter av princip. Huvudmännen för förskolorna kan ge olika insatser i skolan har presenterats av Hattie, den enskilda förskolan praktisk handledning i en pedagog (Hattie, 2008). Han går igenom sådan metodik, med eller utan videokameror. resultat från 50 000 kontrollerade experiment där Det är också önskvärt att utveckla metoder för avsikten varit att förbättra elevernas prestationer. att skatta effekter på barnen på ett enhetligt sätt. Den metodik som visar sig överlägsen är att ge Att utveckla förskolans kvalité: systematiskt kvalitetsarbete

En intressant metodik, EDI (Early Development Index) används i flera anglosaxiska länder och börjar nu prövas i Sverige (Janus, 2007). Med EDI skattas barnens fysiska hälsa, sociala kompetens, emotionella förmåga samt kognitiva utveckling. Instrumentet är inte avsett för att identifiera enskilda barn utan används istället för att följa hela barngruppens utveckling.

Intervention on Adult Health: 37-Year Follow-Up Results of a Randomized Controlled Trial. Am J Public Health, 99(8), 1431-1437. 9.

Skolverket. (2010). Beskrivande data 2006. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Stockholm: Skolverket.

10.

Sundell, K. (1995). Barnen i förskolan - hur påverkar resurser och pedagogik barn i kommunala och privata förskolor? Stockholm: Socialtjänstens FoU-byrå.

11.

Referenser

Sylva, K., Taggart, B., Siraj-Blatchford, I., Totsika, V., ErekyStevens, K., Gilden, R., et al. (2007). Curricular quality and day-to-day learning activities in pre-school. International

Bremberg, S. (2001). Hur kan förskolan förbättra barns

Journal of Early Years Education, 15(1), 20-26.

psykiska hälsa? Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 2.

12.

& Taggart, B. (2011). Pre-school quality and educational

ningar på barn och ungdom: en metod för att uppskatta nyt-

outcomes at age 11: Low quality has little benefit. Journal

tan i förhållande till kostnaden för olika insatser. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 3. 4.

of Early Childhood Research. 13.

Sylva, E. Melhuish, P. Sammons, I. Siraj-Blatchford & B.

meta-analyses relating to achievement Routledge: Oxon, UK.

Taggart (Red.), Early childhood matters: evidence from the

Holmgren, S. (2009). Day care center or home care for

effective pre-school and primary education project (ss. 70).

systematic literature review.

London: Taylor & Francis. 14.

& Vandergrift, N. (2010). Do Effects of Early Child Care

Bremberg & L. Eriksson (Red.), Investera i barns hälsa.

Extend to Age 15 Years? Results From the NICHD Study of

Stockholm: Gothia & Statens folkhälsoinstitut.

Early Child Care and Youth Development. Child Dev, 81(3),

Janus, M., & Offord, D. (2007). Development and Psycho-

737-756.

(EDI): A Measure of Children’s School Readiness. Canadian Journal of Behavioural Science, 39(1), 1-22. Jensen, B., Holm, A., Allerup, P., & Kragh, A. (2009). Effekter af indsatser for socialt udsatte børn i daginstitutioner (HPA-projektet) København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag. Sylva, K., Stein, A., Leach, P., Barnes, J., Malmberg, L.-E., & the, F.-t. (2011). Effects of early child-care on cognition, language, and task-related behaviours at 18 months: An English study. British Journal of Developmental Psychology, 29(1), 18-45. 8.

Vandell, D. L., Belsky, J., Burchinal, M., Steinberg, L.,

Holmgren, S., & Eriksson, L. (2010). Förskola. I S.

metric Properties of the Early Development Instrument

Sylva, K. (2009). Quality in early childhood settings. I K.

Hattie, J. (2008). Visible Learning: A synthesis of over 800

children 12-40 months of age - what is best for the child? A 5.

Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I.,

Bremberg, S. (2007). Hälsoekonomi för kommunala sats-

Muennig, P., Schweinhart, L., Montie, J., & Neidell, M. (2009). Effects of a Prekindergarten Educational

Förskole klassen som över gångszon – väntrum eller genomfart?

Författare: Helena Ackesjö Helena Ackesjö är fil. lic. och doktorand vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hennes forskning fokuserar på lärarnas professionella yrkesidentiteter i förskoleklass samt barns övergång från förskola till förskoleklass. Hon har även medverkat i utredningen om Flexibel Skolstart.

Följande artikel erbjuder en problematisering av förskoleklassen som övergångsfas mellan förskola och skola. Man kan både utbildningspolitiskt och teoretiskt placera förskoleklassen i ett gränsland mellan förskola och skola, vilket reser både möjligheter och dilemman för lärarna och barnen.

Inledning

Förskoleklassen kan betraktas som en viktig övergångsfas för barnen, där de ska få möjligheter till ”förberedande men mjuka, lekfulla och lustfyllda möten med skolans krav på färdigheter och kunskaper” (SOU 2008:109, s. 244). Verksamheten beskrivs som något ”mitt emellan” förskola och skola. Frågan som väcks är hur man på ett pedagogiskt bra sätt knyter samman traditionerna från förskola och skola i förskoleklassen på ett sätt som gör att kontinuitet skapas som kan gynna barnens fortsatta lärande. I de få direktiv som finns för förskoleklassen, och i lärares berättelser om verksamheten, framkommer gång på gång att förskoleklassen ska utgöra ”en smidig övergång”. Men vad innebär detta? Smidighet ur vems perspektiv? I denna artikel beskrivs lärares och barns ibland skilda syn på förskoleklassens innehåll och funktioner.

En plats för social och relationell utveckling

I min forskning har jag delvis fokuserat förskoleklasslärares berättelser om sig själva och sina professinella yrkesidentiteter (Ackesjö 2010 a&b). Lärarna är ganska eniga om att förskoleklassen är en plats för social och relationell utveckling, där inte lärandet av bokstäver och siffror per automatik sätts i första rummet. Den viktigaste, tydligaste och ofta mest uttalade intentionen med förskoleklassen är att verksamheten ska grundas i förskoleklasslärarnas förskolepedagogiska förhållningssätt, och att denna förskolepedagogik ska färga av sig i skolan (Myndigheten för Skolutveckling, 2006). I och med denna utgångspunkt betonas omsorg som ett centralt begrepp även i förskoleklass. Ett av målen i verksamheten är att lärarna ska förbereda barnen inför en ny skolform. Detta kallar Ackesjö & Persson (2010) för framtidsorienterad riktning. I detta arbete understryker förskoleklasslärare ofta att de utgår från varje barns behov och ”möter barnet där det står”, vilket då kan underlätta övergången. Den underliggande pedagogiska tanken är att knyta an till barnens tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa progression och kontinuitet i barnens

TEMA: FÖRSKOLA

Förskoleklassläraren verkar närmast fungera lärande. Skolförberedelse sker dock inte främst i som ett ”bollplank”, mot vilket barnen bollar vuxenstyrda undervisningssituationer utan ofta sina idéer och frågor. Att ständigt lämna luckor i friare barnstyrd verksamhet. Att skolförbereda för barnen i sina planeringar och vara öppen för är något annat än undervisning, menar förskolebarnens förslag verkar vara ett medvetet förhållklasslärarna. Det handlar istället om att få barnen ningssätt lärarna har. att känna sig trygga på Det är därför lockande skolans mark, och att att beskriva den tillvade lär sig de oskrivna Förskoleklassläraren roorienterade verksamreglerna som gäller på verkar närmast fungera heten i förskoleklassen skolan. Under året i som ett ”bollplank”, mot som en avsiktlig och förskoleklass ska barnen vilket barnen bollar sina målmedveten ”mellanvänja sig vid att äta i rumsundervisning” melmatsalen och ta hand idéer och frågor. lan förskola och skola om sina saker efter (Ackesjö 2010a; Ackesjö gymnastiklektionen. & Persson 2010). Dessa uttalanden menar jag Framtidsorienteringen tycks därmed innebära sammantaget kan påvisa att lärare i förskoleklass att barnen ska förses med så mycket självkänsla framhåller trygghetsskapande samt barns sociala och trygghet att de kan klara sig på egna ben i och relationella utveckling som mer central än skolans, får man förmoda, svårare värld. utveckling av kognitiva färdigheter som att läsa En underliggande tanke med förskoleklassen och skriva. På så sätt kan förskoleklassen, ur är att förbereda och kvalificera barnen inför skollärares perspektiv, karaktäriseras som ett väntrum start. Däremot finns det inga styrande dokument mellan förskola och skola. som föreskriver hur detta arbete ska bedrivas av lärarna. Lärarna uttrycker att verksamheten ska gå ut på att barnen har roligt, att de fostras till sociala varelser och att grunden för barnens En plats för lärande – men inte för trygghet läggs i förskoleklassen. Det ska vara kul mycket (?) att bara vara, säger en lärare. Har vi glada barn Trots detta sker en stor mängd undervisning som tycker att det är roligt så kommer det andra av och lärande i förskoleklassen. Verksamheten ska sig själv (Ackesjö, 2010a). Denna sociala orienbetraktas som undervisning precis som i skolan. tering har dock en baksida. I en annan artikel Grunden för verksamheten ska dock baseras (Ackesjö 2010b) har förskoleklasslärarna beskripå förskoleklassens ”speciella pedagogik” med vits som gästarbetare på skolan, i den mening mycket fri lek (Skolverket 2006, sid 48). Hur att de i sina berättelser så tydligt markerar och hanterar lärarna detta dubbelbottnade uppdrag, upprätthåller gränserna mellan förskoleklass och där omsorg, pedagogik och fostran tycks mixas, skola. I berättelserna tar lärarna närmast avstånd och hur erfar barnen denna verksamhet? från skolan genom att dra upp gränser för hur läJag har i några studier fokuserat barnens erfarare i förskoleklass arbetar och inte arbetar, vilket renheter av förskoleklassen. I vissa fall är barnen kan liknas vid ett motstånd till skolans arbetssätt mycket eniga med lärarna om att förskoleklassen och undervisningsmetoder. kan karaktäriseras som en ”lekande oas”, eller

Förskoleklassen som övergångszon

menar att Åsa och Stefan borde individanpassa ett väntrum mellan förskola och skola (Ackesjö, undervisningen, för att möta varje barns behov, 2010c). Men det finns även barn med andra kunskapsnivå och intresse. erfarenheter. I mitt pågående fältarbete möter jag Samtalet fortsätter och Åsa håller med om att Elsa, en sexåring som precis har börjat i förskohon skulle kunna ordna lite svårare uppgifter till leklassen. Denna dag ska barnen få arbeta med de barn som vill ha det. Sedan vänder sig Åsa till veckans bokstav, som är Aa. Ett av momenten i mig och beskriver ytterligare ett dilemma: Det är undervisningen är att barnen ska få färglägga en svårt, och barnen är så olika. Hur ska man kunna stencil med ett stort A på. På bilden finns även tillmötesgå alla? Och lärarna i ettan vill ju inte en apa som ska färgläggas. Elsa protesterar mot att vi lär barnen att läsa! De kan säga ”måste ni uppgiften när hon plötsligt säger: Varför känns göra det för det hade ju det här som dagis? vi tänkt göra nästa år!” Elsas förskoleklasslärare Men barnen mognar ju Stefan bekräftar Elsa En genomtänkt nationell tidigare nu för tiden, och säger: Förskoleklasbeskrivning av målet och det är ju fler som är sen är ju nästan som med förskoleklassens sugna och lär sig fortare. dagis. Han verkar vilja verksamhet saknas Detta är inget unikt förtydliga att skillnaden dilemma för Åsa och mellan förskola och ... Min erfarenhet är Stefan i deras förskoleförskoleklass inte är att barn som lämnar klass. Att barnen” inte så stor. Ett annat barn förskolan och träder får lära för mycket” är säger då: Varför då? Det in i skolans lokaler är ett dilemma som många är ju skola? Sedan följer förskoleklasslärare vitten diskussion där barskolsugna ... De vill lära. nar om (se ex. Ackesjö, nen, med Elsa i spetsen, 2010a), vilket också i frågasätter varför de bidrar till bilden av förskoleklassen som ett år ”i ska arbeta med att färglägga bokstavsblad när paus” eller ett år där barnen vilar i väntan på att de är i skolan. Barnen verkar mena att det är en ”den riktiga skolan” startar. aktivitet som tillhör förskolan, och att de redan Dilemmat som framstår i samtalet med Elsa har arbetat mycket med siffror och bokstäver i verkar vara möjligheter till att individanpassa unfemårsgruppen. Elsa säger: På dagis målade vi dervisningen i förskoleklassen så att verksamheten massor med såna här bilder hela tiden! Hon ger utstimulerar Elsas utveckling och lärande. Men inte tryck för att hon vill gå vidare i sin utveckling. bara det. Ett annat stort dilemma framkommer i Några dagar senare har jag möjlighet att vidasamtalet med läraren Åsa, nämligen vem som har reutveckla samtalet med Elsa. Jag frågar vad hon makten att lära barnen läsa, skriva och räkna. Att hoppas att hon ska få lära sig i förskoleklassen barnen ”inte får ha lärt sig för mycket” innan de och hon svarar: Lite mer än bara såna grejer! Lite börjar i skolår ett är ett utbildningspolitiskt dilemsvårare! Elsas andra förskoleklasslärare Åsa deltar ma som bör lösas, och som kan ha sin förklaring i i samtalet och Elsa ger Åsa ett förslag: Men nästa att en genomtänkt nationell beskrivning av målet gång, dom som vill ha lätt kan du ge lätt. Och dom med förskoleklassens verksamhet saknas. som vill ha lite svårare kan du ge lite svårare. Elsa

TEMA: FÖRSKOLA

Förskoleklasslärarna beskriver sig och sin verkGenom att ta barnens perspektiv får vi viktig samhet som ”något annat”, något exklusivt, och information om övergången från förskola till att förskoleklassen varken kan karaktäriseras förskoleklass, samt om deras förväntningar som förskoleverksamhet eller skolverksamhet. I på förskoleklassen. Barnen presenterar här ett lärares berättelser om dilemma som kan vara förskoleklassen byggs unikt för förskoleklasbilden av en oas, ett sen: Vad händer om Förskoleklassen ... väntrum, upp. Ett eller när barnen och har hamnat än mer i väntrum som i vissa lärarna har skilda skuggan i relation till fall även ska ”skydförväntningar med förskola och skola i våra das” från skolliknande verksamheten? Vad arbete. Men lyssnar vi händer när barnen vill nya policydokument. på barnen så vill de i bli undervisade och många fall istället gå vill lära sig mer än vidare i sitt lärande. Barnen verkar mer betrakta de erbjuds? Elsa står redan i startblocken och förskoleklassen som en genomfart, en plats de väntar bara på startskottet. Hon vill inte stå ska passera på väg mot nya, andra och högre kvar där för länge. mål. Dilemmat beskrivet ovan tror jag ligger i förskoleklassens gränslandsplacering mellan förFörskoleklassen i de nya läroplanerna skola och skola, och denna placering blir än mer Min erfarenhet är att barn som lämnar förskotydlig i de nya lärplanerna (Lpfö98 och Lgr11). lan och träder in i skolans lokaler är skolsugna. Trots att utvärderingar har publicerats som har De är medvetna om att de träder in i ett nytt betonat förskoleklassens otydlighet och brist på sammanhang, i en skolmiljö, vilket innebär verksamhetsramar, så presenteras inga riktlinjer nya förväntningar på dem. De är nyfikna på för förskoleklassen i Lgr11. Didaktiska uppdragsskolliknande uppgifter, böcker, vässade pennor beskrivningar och ramverk för förskoleklassens och svåra ord på den vita tavlan. De vill lära. övergångsverksamhet krävs i undervisningen av Mycket och omedelbart. Här kan dilemman sexåringarna som står på skolans första trappuppstå om barnen träder in i en pedagogisk steg. praktik som inte motsvarar deras förväntningar. Förskolans nya kunskaps- och undervisningsDe kanske inte alls vill leka sig in i skolans fokusering har gjort att förskolan diskursivt värld. De kanske vill lära här och nu, ”på rik”flyttas närmare” skolan. Däremot är det ingen tigt”. Frågan är hur vi vill att barnen ska tolka överdrift att påstå att förskoleklassen, som en förskoleklassen. Som ett väntrum eller som en bro mellan de två institutionerna, har hamnat genomfartsled? än mer i skuggan i relation till förskola och Studier som utgår från förskoleklasslärares skola i våra nya policydokument. Det blir nu berättelser om sitt arbete i (ex. Ackesjö 2010a; upp till förskoleklasslärarna att själva röna ut Ackesjö & Persson 2010) indikerar att förskolehur de ska brygga över förskolans och skolans klassen är ett institutionellt gränsland som har läroplaner och undervisningsuppdrag i förskoandra kvaliteter än både förskolan och skolan.

Förskoleklassen som övergångszon

leklassen. Men det finns risker med en sådan individuell tolkning av verksamheten. Jag tror inte att lösningen på dessa dilemman är att göra förskoleklassen till ett obligatoriskt skolår. Min åsikt är att fem- och sexåringar inte hör hemma i en resultatstyrd verksamhet där kunskap ska mätas på längden och tvären. Persson (2010) visar i en aktuell kunskapsöversikt om ålder och skolstart tydliga resultat på att en tidig skolstart inte gynnar barns prestationer senare i skolan. Resultaten från de studier han refererar till verkar tydligt i motsatt riktning, en tidig formaliserad och vuxenstyrd undervisning missgynnar särskilt de yngsta eleverna (a.a.). Jag har i mina studier sett att många fem- och sexåringar i förskoleklassen är riktigt ”skolsugna”. Men det är också många av dem som är i stort behov av den mjuka övergången och inskolningen till skolan med den stora mängd fri lek som den frivilliga förskoleklassen har möjlighet att erbjuda. Därför hävdar jag att den frivilliga förskoleklassen fyller ett viktigt syfte i barns inskolning i skolan, som ett år där barnen på ett lekfullt och förhoppningsvis lustfyllt sätt erbjuds mjuka möten med skolans krav på kunskapsinhämtning. Min poäng med denna artikel är att dessa lekfulla möten med skolan inte får ske planlöst. Skolsystemets organisation (exempelvis en alltför konservativ syn på vad och hur barnen ska lära först när de börjar i skolår ett) får inte heller hindra verksamheten i förskoleklassen att utvecklas till att möta barnens intressen och kunskapsnivå. Förskoleklassen bör istället betraktas som den viktiga lärandearena den är i sig själv, en genomfart där barnen ska få tanka både trygghet, social kompetens och en mängd kognitiva färdigheter utifrån egen nyfikenhet och intresse.

Referenser: 1.

Ackesjö, H. (2010a). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Licentiatstudie. Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/22357

Ackesjö, H. (2010b). Förskoleklasslärare som gästarbetare – gränsmarkeringar via sociala stängningar. Nordisk Barnehageforskning, 3(1), 1–16.

Ackesjö, H. (2010c). A seamless transition or an oasis to rest in? The children’s pictures of the Swedish preschool class. I Transition from pre-school to school: Emphasizing early literacy. Comments and reflections by researchers from eight European countries (s. 38–50). Early Years Transition Programme (EASE) in EU’s Lifelong Learning Programme, www.ease-eu.com

Ackesjö, H. & Persson, S. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärare-i-relation i gränslandet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 142–163.

Myndigheten för Skolutveckling (2006). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stockholm: Liber.

Persson, S. (2010). Ålder och skolstart – en kunskapsöversikt. I I rättan tid? Om ålder och skolstart, SOU 2010:67 (s. 243–264).

SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning. Betänkande av utredningen om en ny lärarutbildning. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Skolverkets lägesbedömning 2006. Förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets rapport nr. 288. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

10.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Trygghet och grupp足 storlek

Författare: Gunilla Niss Gunilla Niss är leg psykolog och arbetar som handledare och utbildare inom förskola, skola och socialtjänst. Hon är utbildare i programmet ICDP/ Vägledande samspel och författare till flera böcker om förskolan.

Majoriteten av svenska barn mellan ett och En tvåårig pojke hämtar sin napp på hyllan i förfem år går i förskolan. Sverige är därmed ett skolan och stoppar den i munnen på en gråtande unikt land. Den svenska förskolan är världskänd kompis. Samtidigt ger han honom en klapp på kinpå ett positivt sätt den. Han vet vad som för sin ambition att behövs när man blir ledsen. Han har själv Barnets största behov är: Se förena omsorg och lärande i sin verkblivit tröstad på detta mig! Älska mig! Dessutom samhet, men hur ser sätt. Vuxna är barnens behöver barnen få svar av verkligheten ut? Det viktigaste förebilder. oss vuxna på frågan: Vem har hänt mycket på Tre flickor leker både gott och ont glada och upprymda är jag? De vill veta: Är jag under de senaste 20 med varandra och en dum en? En snäll en? En åren inom svensk plötsligt får en av dem elak en? Får jag vara med förskola. Forskningen en knuff och ramlar eller vill ni inte ha mig? ger oss ständigt nya i golvet. Hon gråter kunskaper om barn hjärtskärande. De och barns behov. andra blir rädda och Konventionen om barnets rättigheter har stärkt springer därifrån. De förstår inte riktigt vad som barns rätt att komma till tals och ha inflytande. hände och behöver givetvis hjälp av någon vuxen. Respekt för barnets tankar, känslor och avsikter Tyvärr var den pedagog som just då fanns på avdelär klart uttalat. Barnets bästa ska stå i centrum ningen upptagen av att byta blöjor, en i arbetslaget för alla beslut som rör barn. Förskolan har fått en var sjuk och den tredje hade ännu inte kommit. egen läroplan och skollagen gäller även förskolan. Vi kan tycka vad vi vill om att barnen börjar tidigt i förskolan, går långa dagar och är där när föräldrar är lediga. Men nu går barnen där, föräldrar har rätt till en plats för barnet inom en viss Barns behov tid efter att de anmält behov av plats. Från tre år Barnets största behov är: Se mig! Älska mig! har alla barn rätt till en förskoleplats. Förskolan Dessutom behöver barnen få svar av oss vuxna på är till för och ska utformas utifrån barnens behov. frågan: Vem är jag? De vill veta: Är jag en dum

TEMA: FÖRSKOLA

en? En snäll en? En elak en? Får jag vara med eller vill ni inte ha mig? I vårt ansikte kan de läsa svaret. De ser vad vi känner. Ser hon glad ut när jag kommer springande eller vänder hon bort blicken. Har hon tid med mig eller inte? Vad barnet ser och känner är viktigt för barnets självkänsla. Barnets uppfattning om sig själv skapas utifrån och in. Det är omgivningen som visar för barnet vem det är.

hjälpa barnet att utvecklas vidare. För detta krävs tid. Det hjälper inte med välutbildade och engagerade människor om de inte får den tid som arbetet kräver. Är det okunskapen om detta som gör det möjligt att år efter år öka antalet barn i förskolegrupperna?

Grunden för lärande är trygghet

Barnens föräldrar, förskolans personal, förvaltningens tjänstemän och kommunens politiker behöver alla kunskaper om barns behov av trygghet och känslomässig bekräftelse för att ha goda möjligheter till lärande. I mina kontakter med förskolans arbetslag tar de ibland upp hur de uppmanas av sina chefer och pedagogiska ledare att inte göra barnen beroende av vuxna, att barn inte ska sitta i personalens knä. Det är djupt oroande. Har barns Ett ofta använt begrepp är: ”Det kompetenta barlärande hamnat i konflikt med barns behov av net”. Det används ibland som argument för att närhet, känslomässigt samspel och beroende av barn inte skulle ha så vuxna att få knyta an stora behov av omsorg till? Barns trygghet är och vägledning. Inte en förutsättning för Rädda och osäkra barn ha behov av att vuxna deras lärande. Rädda måste använda sin energi finns nära dem. Detta och osäkra barn måste för att klara av varje ny trots att forskning och använda sin energi för situation. Trygga barn beprövad erfarenhet att klara av varje ny tydligt visar på att det situation. Trygga barn kan använda sin kraft till krävs lyhörda, empakan använda sin kraft att ta in och förstå vad tiska och engagerade till att ta in och förstå som händer. vuxna som vägleder vad som händer. barnet för att det ska Trygghet får barnet må bra och kunna genom anknytning utveckla sina förmågor. ”Det kompetenta barnet” som är barnets känslomässiga band till människor fordrar helt enkelt en kompetent omgivning. I de är beroende av. När barnet blir ängsligt eller förskolan som har ett professionellt omsorgsupprädd aktiveras behovet av skydd, anknytningsbedrag måste personalen naturligtvis ha kunskaper hovet. Samtidigt hämmas barnets nyfikenhet och om barns behov. De måste också kunna tolka lust att utforska. Det blir svårt att leka och ta del barnets beteende rätt för att ge trygghet och av olika aktiviteter. Om barnet då inte har någon Vad du säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Så´n blir jag! (M. Jenner)

Trygghet och gruppstorlek

ningen. När det har gått riktigt långt så varken som det känner sig tryggt med reagerar det med syns eller hörs en del barn. De drar sig undan och att dra sig tillbaka eller bli aggressiv. stör ingen. De har gett upp. Barn dör inte av för Brist på trygghet uppstår lätt när barnen är lite eller dålig omsorg, de blir olyckliga. många eftersom risken då ökar för dem att tappa I en miljö som ställer kontakten med sin alltför höga krav på anknytningsperson. Ju barn reagerar en del mindre barnet är desto En svaghet som inte alls med att anpassa större är behovet av att samtidigt är en styrka är sig utan protesterar. vara nära någon som de att barn är skickliga på Om vuxna omkring känner sig trygga hos. att anpassa sig till den barnet då ser reaktioPersonalbyten blir därnen som sund eller för en riskfaktor. Sker miljö de befinner sig i. osund kommer att bli detta ofta tappar barnen avgörande för barnets förtroendet för vuxna, självkänsla. ”Har jag varit dum nu igen?” eller känner sig övergivna och behöver lång tid på sig ”Tur att det finns hjälp att få när det blir svårt för för att skapa nya trygga relationer. En trygg anmig.” knytning ger barnet lust att upptäcka och pröva Straff är enbart destruktivt och gagnar inget nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer barn. Barn behöver kärlek, tröst och vägledtill andra såväl barn som vuxna. Relationer måste ning. Tillsammans med empatiska vuxna som ständigt underhållas. är lyhörda för barnets behov och har ork och Förskolebarnen kan inte leva hela dagen på kunskaper att ge stöd kommer barnet att känna den trygghet som de har med sina föräldrar. De sig tryggt och utveckla sina förmågor. måste få en person som ersätter den relationen under tiden de är i förskolan. Barnen har förmåga att leva i flera trygghetsrelationer och det är den personen eller de personerna som gör det möjligt Läroplanen är ett styrdokument för barnet att stå ut med separationen från föräldI den reviderade läroplanen för förskolan står att: rarna och kunna ha det bra utan dem. Barnet blir stressat och förtvivlat när det inte finns någon att • Varje barn ska få sina behov respekterade och knyta an till. Därför är det så viktigt att barnet tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde under invänjningen får gott om tid att skapa en • Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt god anknytning till en eller flera i arbetslaget. lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. • Förskolan ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar Barn anpassar sig en helhet. En svaghet som samtidigt är en styrka är att barn är skickliga på att anpassa sig till den miljö de Mål och riktlinjer ska givetvis kunna omsätbefinner sig i. Det finns det både erfarenheter av tas i praktiskt arbete. Kritiken som förs fram är och forskning om. Det är en överlevnadsstrategi framförallt att de strukturella förutsättningarna för barnet. Dessutom är det bekvämt för omgiv-

TEMA: FÖRSKOLA

för att genomföra detta arbete inte finns på grund av många barn och få vuxna. Det finns många rapporter som klart och tydligt beskriver nackdelarna för barnen med de stora barngrupperna. En av skolverkets egna rapporter är “Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt”, www. skolverket.se. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek är 13–15 barn för 4–5 åringar. För yngre barn och barn som behöver ett särskilt stöd krävs än mindre grupper för att de ska utvecklas på ett optimalt sätt. En hög personaltäthet kompenserar inte för en stor barngrupp enligt den forskning som rapporten hänvisar till. Det är antalet relationer som försvårar för barnen. Stora barngrupper, låg personaltäthet, stressig arbetsmiljö med hög ljudnivå kan leda till att barnens utveckling försenas och störs på ett mycket negativt sätt. Slutsatsen måste vara att barnen på sikt far illa i en sådan miljö. Förskolan tycks ha blivit ett gigantiskt utbildnings- och familjepolitiskt experiment.

Barn i balans eller budget i balans?

I mars 2011 rapporterar Skolverket att antalet stora barngrupper fortsätter att öka. Många grupper är av storleksordningen 18–25 barn. Varje kommuns barngrupper och personalsammansättning redovisas. Stora skillnader finns mellan kommuner men också inom kommunerna. Det är många förskolor som har de strukturella förutsättningarna som behövs för att varje barn ska kunna ha det tryggt, roligt och lärorikt i sin förskola. Redovisningen visar också att det år efter år blir allt fler förskolor som har dåliga eller mycket dåliga förutsättningar att genomföra målen för verksamheten. Det är antalet barn som ger pengar till verk-

samheten. Risken finns att kravet på ”budget i balans” i dagens förskolor tar över ambitionen att leva upp till de högt ställda målen i läroplanen och skollagen. Självklart måste det finnas begränsningar i hur mycket pengar som kan delas ut men om det ska vara meningsfullt att ha en läroplan och skollag måste det vara möjligt att följa dem. Samhället har inte råd att inte satsa på barnen. Det är en god och lönsam investering.

Vem har ansvaret för förskolans verksamhet?

Förskolan är ett kommunalpolitiskt uppdrag. Ansvaret är att ge verksamheten de förutsättningar som behövs för att barnen ska få en förskola som lever upp till läroplanen och skollagen. • Enligt skollagen är det kommunens ansvar att se till att förskolan får de förutsättningar som behövs för att genomföra det pedagogiska arbetet. • Enligt kommunlagen ska nämnderna se till att verksamheterna bedrivs enligt de mål och beslut som finns. • Kommunen skall ha ett system för resursfördelning som tar hänsyn till att barn har olika förutsättningar och behov. Det innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt. Resurser ska därmed inte fördelas lika utan mer till de barn som behöver mer. • Konsekvensutredning ska genomföras angående behov och därefter ska beslut fattas om resursfördelning som personaltäthet, gruppstorlek och sammansättning av barngrupperna. Detta gäller både de ekonomiska och pedagogiska konsekvenserna.

Trygghet och gruppstorlek

laget borde vara pedagogernas erfarenheter av Den 1 januari 2005 infördes ett riktat statsbidrag den dagliga verksamheten med barnen och hur till kommunerna för att höja personaltätheten barnen påverkas. och minska barngruppernas storlek. ”genom En kritik som skolinspektionen riktat till bidraget skall personalen i förskolan kunna öka kommunerna är att personalen inte får komma med nästan 10 procent vilket enligt regeringen till tals. Därmed är risken överhängande att motsvarar en minskning av barngrupperna till i politikerna inte får ett riktigt underlag när de genomsnitt 15 barn med tre heltidstjänster.” Så fattar beslut. Såväl föräldrar som avdelningshar det inte blivit. personal känner sig många gånger ifrågasatta Förskolechefens ansvar är förtydligat i den och inte respekterade när de tar upp brister i reviderade läroplanen. Hon/han har ansvar för verksamheten. Brister de arbetsformer som som har att göra med förskolan tillämpar, barngruppens storlek, att skapa förutsättEn ökning av antal barn som behöver särningar för personalen personal inte skild omsorg, brist på att genomföra sitt kompenserar för de vikarier eller att de är uppdrag, fördelbrister i verksamheten för få för att genomföningen av barnen i ra alla uppdrag de har. olika grupper och att som uppstår i grupper Föräldrar uppskattar fatta beslut om särmed många barn. Små vanligtvis personalens skilt stöd till enskilt barn klarar helt enkelt arbete och ger höga barn. Arbetslaget ska inte av alltför många poäng till sina barns förhålla sig till fattade förskolor. Ofta ges inte beslut och genomföra relationer. utrymme för synarbetet med barnen. punkter på gruppstorFörskolläraren har lek, vikariesituation och personalomsättning. ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet, Föräldrarna ser personalens ansträngningar och dokumentation och samarbetet med föräldrar, barnen tycker om sina ”fröknar”. Det räcker för fritidshem och skola. föräldrarna men är inte detsamma som en god Föräldrar har självklart ansvar för sina barn, kvalitet på verksamheten och att barnen får vad men de har inte ansvar för kvalitén i verksamde har rätt till enligt läroplan och skollag. heten. De har rätt att få information om hur Det är många faktorer som styr och påverkar barnet mår och utvecklas i förskolan och rätt verksamheten. Den enskilt viktigaste faktorn att påverka innehållet i förskolans arbete enligt är antalet barn i grupperna. Det slår skolverket skollagen och läroplanen. Varje förskola ska ha fast utifrån den forskning som finns. Det slås ett föräldraråd. också fast att en ökning av antal personal inte Ytterst ansvariga är de kommunpolitiker som kompenserar för de brister i verksamheten som fattar besluten som rör förskoleverksamheten. uppstår i grupper med många barn. Små barn Underlaget för besluten kommer från förskoklarar helt enkelt inte av alltför många relatiolecheferna och de tjänstemän som ansvarar för ner. kommunens förskolor. En viktig del i under-

TEMA: FÖRSKOLA

Sammanfattning

Källor

Vi vet erfarenhetsmässigt och genom forskning att barn i förskoleåldern behöver vuxna som vägleder och ger dem ett känslomässigt positivt stöd för att förstå vad som händer i deras vardagsliv. Barnen behöver också stabilitet och kontinuitet i relationerna till andra barn och vuxna. Stora grupper innebär att det blir mindre vuxentid för varje barn, hög bullernivå och stress. Det försämrar möjligheten att genomföra de uppgifter som ålagts förskolan enligt läroplanen. Vissa barn är mer beroende än andra av en hög generell kvalitet i barnomsorgen. Det gäller t.ex. barn med behov av särskilt stöd, invandrar- och flyktingbarn och de yngsta barnen. De strukturella förutsättningarna för att genomföra de högt ställda målen finns alltför ofta inte. Det är ett viktigt politiskt uppdrag att ge landets förskolor möjligheter till god utveckling genom att sätta ett tak för barngruppernas storlek, och ge möjlighet för pedagogerna att få tid för planering, handledning och reflektion. Det finns inget viktigare än barnens välmående i ett samhälle.

Förskola för de allra minsta – på gott och ont, M. Kihlbom, B. Lidholt, G. Niss, Sthlm, Carlssons förlag, 2009

Skolverkets statistik, mars 2011, www.skolverket.se

Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, Skolverket

Skollagen, 2011, Skolverket

Allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i förskolan, 2005, Skolverket

Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola. En kunskapsöversikt. 2001, Skolverket

Trygghet och gruppstorlek

Med kulturens kraft! Möt LOTTA LUNDGREN, verksamhetsledare för Drömmarnas Hus i Rosengård, Malmö. Drömmarnas Hus är unikt. Det är en kreativ mötesplats, ett kulturens hus mitt i Rosengård i Malmö. Drömmarnas hus bedriver projekt tillsammans med skolor, föreningar, myndigheter och näringsliv. Målet är att med kulturens kraft ge ungdomar verktyg att hitta sig själva, utvecklas och att motverka utanförskap. En viktig grupp man arbetar med är nyanlända flyktingbarn. I Drömmarnas Hus erbjuds kurser i bl a dans, rapp, akrobatik, film, teater och skrivarverkstäder för barn 7–16 år. Kulturaktiviteterna resulterar ofta i föreställningar och utställningar på teman som Mod, Makt och Yttrandefrihet. Man har också skapat en guide för kulturarbetare i skolan. Drömmarnas Hus fick Kunskapspriset 2010, och verksamhetsledaren Lotta Lundgren fick 2009 Ester Bomans Stiftelses pris. Lotta Lundgren är en eldsjäl och engagerad talare och kommer nu till Stockholm för att berätta mer om sitt arbete. Tid: 13 oktober, seminarium kl 13–15 med Karin Helander, Centrum för Barnkulturforskning och Kent Hägglund, fd lärarutbildare, samt en kvällsföreläsning kl 19–21. Plats: ABF-huset, Sveavägen 41. Båda seminarierna är kostnadsfria. Anmälan: Anmäl dig på www.psykiskhalsa.se eller info@psykiskhalsa.se.

Förskolan som arena för föräldra stöd – en studie av effekter och implementering av Triple P: Programmet för Positivt Föräldraskap

Författare: Anna Sarkadi Anna Sarkadi är leg läkare och docent vid Centrum för Föräldraskapsforskning (CEFF) vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Sammanfattning

Treårigt projekt

Att erbjuda seminarier och enskilda samtal genom Triple P på förskolan visade sig vara ett framgångsrikt koncept. Föräldrarna uppskattade närheten, att de kände förskolepedagogerna och att pedagogerna kände dem och barnen. Pedagogerna gillade den ökade trygghet de fått genom Triple P utbildningen och att de nu hade fått mandat och verktyg för att ge goda råd – fast utan att ge dem. Det ingår nämligen i Triple P konceptet att hjälpa föräldrar att hitta sina egna lösningar i stället för att servera färdiga svar. Föräldrarna som deltog gjorde det av nyfikenhet, allmän vilja att förbättras i sitt föräldraskap och ibland för att lösa vardagsproblem med barnen. Föräldrar som inte deltog hade andra prioriteringar, kände inte till möjligheten att delta eller kände att de inte hade behov av det. Ingen tyckte att förskolan var en olämplig arena för att erbjuda föräldraprogram. Resultaten visade tvärtom, att beteendeproblemens förekomst minskade i interventionsgruppen, liksom antalet vårdbesök för föräldrars egna eller barnets problem. Hälsoekonomiska beräkningar gav därför tummen upp för konceptet.

Projektperioden på tre år börjar närma sig sitt slut och Uppsala-studien om Triple P har blivit en framgångsrik satsning trots att det inte såg ut så hela vägen. Kombinationen forskning och kommunal verksamhet samfinansierad och av varandra beroende i ett projekt har varit till nytta för båda verksamheterna. Kommunen har lärt sig att bli bra även på att beställa goda utvärderingar och utnyttja forskningskompetensen så att den kommer den tillgodo och forskargruppen har lärt sig att ta hänsyn till fler faktorer än god vetenskap – utan att tumma för mycket på det senare. För att besvara forskningsfrågan – är förskolan en arena för föräldrastöd – har vi följt 758 föräldrar till 488 barn med enkät och intervjuat 21 av dem i enskilda intervjuer. Vi har även följt 31 förskolepedagoger, intervjuat 8 av dem, intervjuat deras chefer, gjort en attitydundersökning bland föräldrarna och utfört omfattande statistiska och hälsoekonomiska beräkningar. I följande avsnitt beskrivs några av de viktigaste lärdomarna från projektet. Resultaten är hämtade från rapporter och studentuppsatser som samtliga finns på projektets hemsida i sin helhet.

TEMA: FÖRSKOLA

Nödvändig kulturanpassning

Triple P är ett föräldrastödsprogram med god evidens, alltså vetenskapliga bevis på att programmet fungerar. Det menar även SBU, den myndighet som har till sin uppgift att granska medicinska behandlingars vetenskapliga underlag. I SBU:s rapport (Statens Beredning för medicinsk Utvärderings, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en systematisk litteraturöversikt 2010) var Triple P ett av tre program som kvalade in för att ha bäst vetenskapligt stöd, men man efterlyste svenska studier på vanliga barn för att veta om metoden kan rekommenderas för en bredare användning än barn med redan befintliga beteendeproblem. Från början innehöll materialet formuleringar som inte kändes bra i ett svensk sammanhang

och den omdiskuterade Time out fanns också med. Efter en kulturell anpassning rimmar materialet bättre med svenska värderingar kring barns rättigheter och ställning i samhället. Time out ersattes med Varva ner-strategin som innebär att barnet avskiljs från den aktivitet/miljö där det oacceptabla beteendet ägde rum, men föräldern uppmuntras att hela tiden hålla barnet under uppsikt och behålla den mentala kontakten med barnet, dvs inte ignorera barnet som person. I stället för att skrika eller ta hårt i barnet ger föräldern både sig själv och barnet en chans att lugna ner sig genom att använda Varva nerstrategin. Förfarandet är egentligen ”vardagsmat” för förskollärare, det är klart att man lyfter bort ett barn som slåss eller bits eller förstör för andra, tycker de flesta.

Triple P Triple P står för Positive Parenting Program, eller Positivt föräldraskap. Det är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som har använts i ett tiotal länder i över 30 år. Programmet finns i fem nivåer med ökad grad av intervention: Nivå 1 innebär att man genom offentliga kanaler, till exempel media och informationskampanjer sprider information och kunskap i föräldraskap. Nivå 2 riktar sig till föräldrar med en specifik fundering. Interventionen består av en seminarieserie på 3 x 90 minuter där föräldrar träffas i grupp och utbyter erfarenheter. Nivå 3 innebär ett kortare terapiprogram med 1–4 möten på 15–30 minuter mellan en förälder eller ett föräldrapar och en Triple P-utbildad person.

Under samtalet diskuteras oftast ett konkret problem som föräldrarna själva tar upp. Nivå 4 är ett utökat program för de föräldrar som upplever sig ha barn med flera beteendeproblem och som känner behov av extra mycket träning i positivt föräldraskap, t ex med ett självhjälpsprogram och fem gruppträffar följt av uppföljande telefonsamtal. Nivå 5 är avsett för familjer med uttalade problem som behöver extra mycket stöd. De erbjuds ett särskilt intensivt, individuellt program med bland annat hembesök och längre enskilda samtal. På förskolorna i Uppsala erbjöds Nivå 2 och 3. Se även www.triplep.net

Förskolan som arena för föräldrastöd

”Vi fick mer bekräftat på det som vi redan trodde på, och då tappade vi lusten på att gå fortsättningen.” Ettbarnsfar, 33 år

Kanske ännu viktigare än kulturanpassningen var föräldrars sätt att anpassa materialet till sitt eget barn och sitt eget föräldraskap.

”Jag tolkade det mer som att man kan göra lite axplock och välja det som man tycker funkar och Förskollärarna beskrev resten kan man låta Triple P som ett vara.” Tvåbarnsprogram som passar mor, 37 år

dem i sin yrkesroll, i sina övertygelser om barnuppfostran och sitt redan befintliga engagemang i att stödja föräldrar när detta efterfrågas.

Populärast var de positiva strategierna, som exempelvis beskrivande beröm där man ger barnet en lite fylligare beskrivning av det de har gjort bra istället för att bara säga ”Vad duktig du är!”. Tydliga instruktioner, strategin Gör om, gör rätt, Planera i förväg och en så enkel sak som att Prata med ditt barn är andra populära verktyg. ”Ja, det är väl att man ska själv vara lugn och kunna kommunicera med barnet direkt så istället för att kanske stå och skrika ’gör det, gör det’ på 10 meters avstånd. […] Man är kommunikativ med barnet istället för att ställa sig över liksom.” Tvåbarnsmor, 35 år

Med tanke på de heta diskussionerna som försiggick mellan professionella grupper om huruvida programmet skulle kunna användas i ett svenskt sammanhang var det en lättnad att se att många föräldrar uppfattade budskapet som ”vanligt sunt förnuft”.

Ändå uppskattades inslaget av diskussion. ”Det var väldigt bra diskussioner i dom här träffarna liksom, kring situationer och problem så där. Och det kändes att det var väldigt bra grundbudskap i den här skolan eller vad man ska säga.” Tvåbarnsfar, 42 år

Som hand i handske

När pedagogernas inställning till föräldrastöd studerades via öppna enkätfrågor visade det sig att den vanligaste arbetsmodellen var att se sig som en professionell person som behöver kompensera föräldrars brister i uppfostran. Majoriteten av förskolepersonal hade alltså ett tankesätt som överensstämmer mindre väl med Triple P:s sätt att se på föräldrastöd där föräldrarnas egen kompetens att lösa problem är målet för interventionen. Hur skulle det här gå? Efter utbildning i Triple P kvarstod denna arbetsmodell men den hade även kompletterats med att man bollade tillbaka frågan till föräldrarna i större utsträckning än tidigare. För att förstå mer om hur pedagogerna tänkte intervjuade vi förskollärare som har utbildats i Triple P när de hade jobbat med metoden i ungefär ett år. Förskollärarna beskrev Triple P som

TEMA: FÖRSKOLA

ett program som passar dem i sin yrkesroll, i sina övertygelser om barnuppfostran och sitt redan befintliga engagemang i att stödja föräldrar när detta efterfrågas. ”Jag blev intresserad och delvis berodde det på att vid vartenda utvecklingssamtal (…) har suttit halva utvecklingssamtalet och pratat om, ja…föräldrarnas problem med barnen och uppfostran och vad de ska göra”

föräldrar och kollegor kan vara svår till en början. Positiv feedback från föräldrar motiverade dem att fortsätta erbjuda programmet.

Förskollärarna beskrev överlag att de har blivit säkrare i sin yrkesroll och i kontakten med föräldrar.

Programmet uppfattas av pedagogerna som ”strukturerat sunt förnuft” och denna bild upplevs även av föräldrarna, menar de. Kunskapen om strategierna i Triple P kommer till användning även i barngruppen: ”Jag använder lite av det här positiva…’Åh, vad bra att du ställer skorna på skohyllan’… så att de känner att de växer och kan och allrahelst de här barnen som får mycket ’Nej!’, ’Sluta!’ ” Förskollärarna beskrev överlag att de har blivit säkrare i sin yrkesroll och i kontakten med föräldrar. Även privat har en del upplevt positiva effekter av sina nya kunskaper: ”Det har gett mig så mycket privat att liksom sätta ner foten, vara klar och tydlig både hemma och borta, med både vuxna och barn.” Pedagogerna menade att tveksamheten från både

”Först så fanns det nog en skepticism. Ja, men så här ’Vad är det här liksom?’, så där, men efterhand så har ju många kollegor sagt, ’Men, den där familjen de skulle vi nog behöva ha Triple P på lite liksom’.”

Vi var även nyfikna på hur cheferna tänkte innan de gav sig in i projektet med sina förskolor. Den största påverkansfaktorn bakom chefernas beslut att med sin förskola delta i Triple P projektet tycktes vara personalens åsikter, men även andra faktorer, såsom den mediala debatten kring föräldrastödsprogram spelade in i beslutet.

De föräldrar som behövde det deltog, men ingen kände sig utpekad

En knapp tredjedel, 29 procent, av de 487 föräldrarna till 312 barn på Triple P förskolorna deltog i någon form av Triple P insats. Flest hade besökt ett seminarium, en del hade gått i enskilda samtal upp till fyra gånger 30 minuter, en del hade nyttjat båda delarna. Resultatet visar att de mammor som valde att delta i Triple P var mammor som kände sig mindre säkra som föräldrar och som var mindre nöjda med föräldrarollen, de rapporterade mer beteendeproblem hos sitt barn och de upplevde barnets beteende som mera problematiskt än de mammor som valde att inte delta i Triple P. Det fanns också en tendens till att mammorna som deltog i Triple P skattade sig som mera eftergivna

Förskolan som arena för föräldrastöd

jämfört med övriga vid baslinjemätningen. Eftersom eftergivenhet klassas som en ineffektiv fostransstrategi så är det önskvärt att förändra denna strategi mot en mer effektiv. De pappor som valde att delta i Triple P upplevde fler känslomässiga problem hos sina barn, de var själva mer deprimerade och hade en tendens till mer ångest jämfört med övriga vid baslinjemätningen. Vi tror att eftersom detta var ett erbjudande till alla föräldrar på en förskola behövde den som valde att gå inte känna sig utpekad. Många av de föräldrar vi intervjuade gick av nyfikenhet, men statistiken talar sitt tydliga språk: Triple P genom förskolan nådde en grupp som hade ett behov inte utifrån hur de hade det ekonomiskt och socialt utan utifrån hur de mådde i sitt föräldraskap. ”För att jag känner att… Jag kan inte göra någonting med min son, han blev mycket sämre kanske man kan säga, att han lyssnar inte på mig alls. Ja, jag säger att nu jag måste prata med någon som vet eller prata med någon som kan hjälpa mig med [hennes son].” Fyrabarnsmor, 36 år

Hälsoekonomi – som man sår får man skörda

Hälsoekonomiska analyser relaterar kostnader för insats i valutatermer till vinst i hälsotermer. En insats är kostnadseffektiv när den har lägre kostnad och större effekt än alternativet eller den har högre kostnad och större effekt än alternativet, men kostnaden för den extra effekten inte är högre än vad som i övrigt accepteras i samhället. Uppföljning av projektets deltagare och kontrollgruppen utgjorde grunden för den ekonomiska utvärderingen. Samhällsekonomiska

kostnader för att genomföra projektet beräknades på två sätt, det ena inkluderade alla kostnader som projektet medförde (investering), det andra var mer begränsat och skattade kostnaderna om projektets metoder genomförs som rutinmässig verksamhet om det finns välutbildad personal, fungerade rutiner och nätverk (drift). De behandlade effekterna, som mättes under projektets gång var: förbättrat hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrarna, minskning av psykiska problem hos föräldrarna, minskning av konflikter mellan föräldrar och förbättrad relationskvalité mellan föräldrarna som i sin tur kan leda till minskning i behov av psykologisk hjälp för sig själv/sina relationer. Alla dessa behandlade effekter gäller bara föräldrarna. Även minskning av regelbundna kontakter med professioner på grund av barns känslomässiga eller beteendeproblem förväntades. Den förebyggande effekten skattades i form av minskning av utagerande beteende hos barnen som i sin tur kan leda till minskning av uppförandestörning – conduct disorder. Evidens för att programmet har förebyggande effekt har visats i ett flertal uppföljningsstudier vid införandet av Triple P i olika internationella miljöer. Föräldrastödet kan hjälpa utagerande barn och deras familjer på ett tidigt stadium innan problemen blir bestående och förvärras. Förekomst av uppförandestörning kopplas till stora samhällskostnader. Minskning av utagerande beteende kan leda till besparingar i samhällskostnader vad gäller arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och psykisk sjukdom. De hälsoekonomiska resultaten visar på att det finns pengar att spara på både kort och lång sikt genom att investera i föräldrastödsprogrammet Triple P. Andelen föräldrar som sökte hjälp för sig själv/sina relationer minskade i jämförelse med kontrollgruppen. Detta ger besparingar i

TEMA: FÖRSKOLA

vårdkostnader som uppskattas uppgå till 270 000 kr under ett år på 487 föräldrar i interventionsgruppen. Även andelen föräldrar med depression minskade i jämförelse med kontrollgruppen. Depression ger en sänkning av livskvalité. Kan man minska depression går det att beräkna hälsovinster. Det är kontroversiellt att sätta en prislapp på livskvalité, men Socialstyrelsen har gjort en bedömning av vad som kan anses vara låga, måttliga, respektive höga kostnader för höjning av livskvalité med hjälp av förebyggande behandling, till exempel att bygga vajerväg. I detta fall skattas kostnader för varje vunnet år i full hälsa i stället för med depression till 230 000 kronor, vilket kan anses vara måttligt. Detta är dock troligtvis en överskattning av kostnaden eftersom det bara tar hänsyn till minskad depression. Tar man in vinster som ökad självtillit i föräldrarollen och mindre upplevda problem hos barnet minskar kostnaden ytterligare. De långsiktiga hälsoekonomiska effekterna beräknades genom att titta på den förebyggande effekten, vilken kan skattas livet ut med antagande av varaktigheten. Beräkningarna bygger på tidigare forskning där man kan skatta sannolikheten för diverse utfall, såsom arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och psykisk sjukdom, om det föreligger en riskfaktor som uppförandestörning (Conduct Disorder – CD). Uppförandestörning är ett allvarligt problem som en del av barnen som har utagerande beteende uppvisar. Prognosen här är allvarligare än om det utagerande beteendet mest består av hyperaktivitet eller uppmärksamhetsstörning. Genom statistiska beräkningar kan man göra hälsoekonomiska exempel för att visa hur det skulle kunna se ut i en kommun där det finns föräldrastöd jämfört med en kommun där det inte finns föräldrastöd. Detta har gjorts inom projektet med exemplet uppförandestörning

(bygger på siffror från Ingvar Nilssons studier, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. Skandia: 2008): Kommun utan föräldrastöd • Risk för CD (Conduct Disorder): 3 procent prevalens i en population. 15 av 491 barn uppfyller idag kriterierna för CD • 10 av dessa barn behåller diagnosen CD • Av dessa hamnar 40 procent i missbruk: 4 barn • Kostnader under 5 år: 20 miljoner

Kommun med föräldrastöd • Risk för CD: 3 procent prevalens i en population. 15 av 491 barn uppfyller idag kriterierna för CD • Minskning av CD diagnoser p.g.a. insatser med 25 procent – 7 barn i stället för 10 behåller diagnosen CD • Av dessa hamnar 40 procent i missbruk: 3 barn • Kostnader under 5 år: 15 miljoner

Detta räkneexempel visar att möjliga besparingar uppgår till 5 miljoner under fem år. Kostnader för projektet under driftsfasen har beräknats till en miljon kronor/år. Det innebär att det räcker att ett enda av de 312 barnen i interventionsgruppen förhindras från att få ett allvarligt förlopp av sina uppförandeproblem – så kan man drifta Triple P enligt dagens modell i fem år på dessa förskolor. Resultatet visar att Triple P vid 12-månadersuppföljningen har gett en klinisk skillnad när det gäller pappors överreagerande och mammors skattning av barnens beteendeproblem. En klinisk nivå

Förskolan som arena för föräldrastöd

Dessa hälsoekonomiska resonemang har av överreagerande skulle kunna leda till fysisk och gjort att kommunens politiker på allvar kunnat psykisk misshandel av barnet. Triple P har sänkt diskutera en satsning på förskolan som arena för graden av överreagerande från kliniska till ickeföräldrastöd även i framtiden. kliniska nivåer. När det gäller kliniska nivåer av beteendeproblem hos barnet kan det handla om Tack till Folkhälsoinstitutet för att ha finansierat uppförandestörning vilket har visat sig ha samprojektet via Socialdeband med att barnet senare partementets satsning på i livet utvecklar utfall som tvärsektoriellt förebygbeskrevs i beräkningsexemDetta räkneexempel gande arbete. Tack till rapplet ovan. Även här ser vi visar att möjliga portförfattarna, särskilt Pär att nivåerna har gått från besparingar uppgår Bokström, Inna Feldman, kliniska till icke-kliniska till 5 miljoner under Johanna Rahmqvist och nivåer. Och då ska man Raziye Salari på Centrum ta med i beräkningen att fem år. för Föräldraskapsforskning, insatserna är väldigt små Institutionen för Kvinnors – den maximala ”dosen” i och Barns hälsa vid Uppsala universitet. Besök den här studien har varit tre semnarier à 90 migärna vår webb för mer info : www.akademiska. nuter samt fyra rådgivningssamtal à 20 minuter se/foraldrastod. var, dvs 4 timmar och 20 minuter. Dessutom har vi bara räknat på ett barn per familj – det barn man deltog för – men kunskaperna kan ju til�lämpas på alla barn i en familj.

Kvantitet kontra kvalitet i fรถrskolan

Författare: Magnus Kihlbom Barn- och ungdomspsykiater med lång erfarenhet av arbete med barn och föräldrar. Medförfattare till bland annat Förskola för de allra yngsta – på gott och ont med Birgitta Lidholt och Gunilla Niss (Carlsson Bokförlag 2009).

Denna inledande del av socialisationen försigI stora demonstrationer på 1970-talet skallade gick tidigare i familjen. I våra dagar har förskolan ropet ”Dagis vill vi ha, men dom ska vara bra”, övertagit en betydande del av denna funktion. och på föräldrarnas knappar stod ”Bra dagis till Redan från två års alla barn”. Nu är ålder tillbringar det självklart för de flesta att förskolan I förskolan har barnet en stor över 90 procent av Sveriges barn långa måste finnas. Men möjlighet att utveckla det dagar där. Vistelseatt den måste ha man kallar social kompetens, tiden per vecka är kvalitet tycks inte i korthet förmågan att både i genomsnitt c:a 30 lika självklart. timmar, men för 25 Dagens unga församarbeta och fungera procent av ett- och äldrar borde ropa självständigt. tvååringarna mer än på samma sätt! 36 och för 13 procent mer än 40 timmar. C:a 16 000 ett- och tvååringar tillbringar lika lång Ett samhälleligt perspektiv tid i förskolan som deras föräldrar gör på sina För att överleva måste varje organisation, samarbetsplatser. hälle och kultur fostra nya generationer vars medI förskolan har barnet en stor möjlighet att lemmar har både vilja och förmåga att samarbeta utveckla det man kallar social kompetens, i kortför överenskomna mål. Införlivandet av normer het förmågan att både samarbeta och fungera och nödvändiga sociala förmågor, socialisationen, självständigt. Det sammanfattar en rad nästan tar sin början redan under barnets första levnadsparadoxala förmågor: att ha både självkänsla och år. Uppfostran är en avsiktlig del av processen, förmåga till ömsesidighet, att kunna underordna en oavsiktlig – och kanske viktigare – är barnets sig gemensamma regler och ändå vara kreativ, identifikation med känslomässigt viktiga vuxna.

TEMA: FÖRSKOLA

och att ge sig själv varken för stor eller för liten Ett historiskt perspektiv betydelse i sin grupp. Förskolan är numera en självklar del av vardagsEn besläktad balanskonst är att förena gemenlivet. Men för några generationer var den mycket skap och autonomi: att kunna vara nära en annan kontroversiell. utan att vara beroende och att vara på egen hand Å ena sidan var många stolta över att folkhemutan att känna sig övergiven och förlorad. En anmet utvecklats därhän att nästan alla kvinnor, nan förmåga, nödvändig inte minst hos föräldern inte bara de välbärgade, kunde vara hemmaoch läraren, är att fruar. En annan och kunna ta omsorg starkare grund för om andra. Men det motståndet mot Forskning visar tydligt att är inte helt lätt att förskolan var rädslan god kvalitet i förskolan kan ge omsorg och vara att barnen skulle betyda oerhört mycket för någon som barn och skadas känslomäsutvecklingen till vuxen ålder. sigt av att separeras unga kan identifiera sig med. Alla har från sina mödrar. inte förmåga till Psykologin och inlevelse och värme, eller att vara en viktig person psykoanalysen hade visat på mor-barn-relationens utan att narcissistiskt exploatera den som är berostora betydelse. En särskild genomslagskraft hade ende. Man kan påminna sig Freuds beskrivning en WHO-rapport (1951) av barnpsykiatern och psyav föräldra- och läraruppgifterna som två av de koanalytikern John Bowlby, som på uppdrag av tre ”omöjliga yrkena” (vilket inte ska förstås som WHO hade undersökt de många föräldralösa barraljeri utan som en allvarlig varning för självideanen som fanns i Europa efter andra världskriget. I lisering). ”Maternal Care and Mental Health” beskrev han Dessa förmågor kan man bara förvärva om hur asocialitet och kriminalitet blev en följd av timan själv som litet barn har bemötts av sina dig modersdeprivation. Moderns närvaro verkade viktigaste vuxna med värme och respekt. Kvalitevara nödvändig för att barnet skulle utvecklas, ten i de första levnadsårens relationer till vuxna, och det var svårt att tro att relationen till förskohemma såväl som i förskolan är den avgörande lepersonal skulle kunna ge jämförbar trygghet. faktorn för såväl social som emotionell och kogÅ andra sidan växte sig kravet på jämställdnitiv utveckling. Forskning visar tydligt att god het allt starkare. Kvinnorna ville utbilda sig och kvalitet i förskolan kan betyda oerhört mycket för arbeta. Hemmafrurollen sågs alltmer som en utvecklingen till vuxen ålder, och att dålig kvalitet historisk parentes. Till detta kom det som kanske kan vålla mycken skada. var politiskt avgörande för förskolans utbyggnad, Enligt förskolans läroplan ska verksamheten nämligen den ekonomiska utvecklingen. Allt fler ”tillgodose varje barns behov”. Frågan är om familjer behövde två löner, och samhällsekonoansvariga för förskolan inser hur stora krav den mins behov att få ut alla i heltidsarbete blev allt formuleringen ställer på kostsam personaltäthet mer uttalat, till exempel som uttryck av det (inte och god utbildning. genomförda) förslaget på 1960-talet att lägga daghemmen under arbetsmarknadsdepartementet. Rätt till förskola från ettårsåldern infördes 1995,

Kvantitet kontra kvalitet i förskolan

obligatorisk förskola för fyra- och femåringar 2003 och för även treåringar 2010. Motiv för dessa reformer var hänsyn till både barnens utveckling och samhällsekonomin, det senare särskilt tydligt för maxtaxan (2002) och lagen om rätt till förskoleplats inom ett par månader (2009). Påfallande är att dessa reformer saknar kompletterande bestämmelser som kan säkra kvaliteten i förskolan. På 1980-talet skedde två betydelsefulla förändringar. Det ekonomiska och administrativa ansvaret för förskolan flyttades från stat till kommun, vilket bland annat innebar att kvalitetsreglerna – till exempel tak för barngruppernas storlek – slopades. Även om statlig tillsyn genom skolverket och skolinspektionen kvarstår är det nu kommunernas politiker som beslutar vad förskolan får kosta. 1990-talets samhällsekonomiska kris ledde till starkt utökade barngrupper och minskad personaltäthet, en kvalitetssänkning som ännu inte har återtagits. För det andra flyttades det politiska ansvaret från social- till utbildningsdepartementet, ett uttryck för ett ideologiskt och vetenskapligt skifte i synen på uppfostran och skola. Tyngdpunkten försköts från psykologins betoning av barnets emotionella, relationella och sociala utveckling till pedagogiken. Inlärning, kognitiv utveckling och skolföreberedelse blev nu förskolans främsta målsättning, etablerad i förskolans läroplan av 1998. Man talade om att det livslånga lärandet börjar vid starten i förskolan. Ett- och tvååringarna skulle benämnas ”elever”.

Ett biologiskt och evolutionärt perspektiv

Att säkra en ny generations uppväxande är en drivande biologisk princip hos alla organismer. Mindre komplicerade växter och djur strör bekymmerslöst, som det förefaller, ut sina könsceller i

omgivningen i enorma mängder. Ju högre arten befinner sig i djurserien desto större plats tar omsorgen om avkomman, desto färre är antalet ungar och desto större är uppmärksamheten på den individuella ungen. Ungarnas beskydd och fostran är ett nav som flockens sociala liv vrider sig kring hos storhjärnade djur som apor, valar och elefanter. Människans sätt att ta hand om sina barn är mycket likt de högre däggdjurens, våra hjärnor har samma kraftfullt motiverande limbiska system. Men vi utmärker oss genom vår likaledes kraftfulla abstraktionsskapande hjärnbark, med vars hjälp vi kan omskapa vår ekologiska nisch på genomgripande sätt. Den hjälper oss också att skapa både konstruktiva och destruktiva uppfostringssystem, och att ge dem olika vetenskapliga och ideologiska motiveringar.

Aktuellt perspektiv: ett nytt slag av social ojämlikhet

Kommunernas politiker prioriterar av två skäl gärna kvantitet (antalet barn i förskolan) före kostsam kvalitet (små grupper och god personaltäthet): de är tvingade att bereda förskoleplats ”inom skälig tid”, och statens bidrag ökar med antalet förskolebarn. Den anmärkningsvärda variationen i kommunernas utgifter per förskolebarn och år – från 95 000 till 200 000 kr – beror inte av olika politiskt styre eller – som skolverket visat – olika förutsättningar i kommunerna. Det betyder en ny sorts ojämlikhet i svenska barns uppväxtvillkor. Det nya är att den inte orsakas av skillnader i familjernas eller kommunernas ekonomi, utan på att politikernas olika mått av insikt om barns behov. Bidragande orsak är oviljan hos regering och riksdag, och hos tillsynsmyndigheterna, att ”komma med pekpinnar” till kommunerna. En slutsats, ofrånkomlig enligt min mening, är att förskolan bör förstatligas.

TEMA: FÖRSKOLA

som är en av samhällets just nu mest angelägna uppgifter. Men för den uppgiften är förskolan illa År 2010 hade närmare 20 procent procent av förberedd, utformad som den är för gårdagens kulförskolebarnen annat modersmål än svenska, och i turellt homogena Sverige. Integrationsproblemen många storstäder var proportionerna de omvända. är självklart komplexa. Det är ingen godtagbar Många föräldrar kommer från kulturer vars ursäkt för att så få tankar om saken förekommer i värderingar står i motsättning mot dem i Sverige. statliga och kommunala texter om förskolan. Barnuppfostran är, som antropologer har visat, en starkt känslomässigt försvarad värdering. I förskolans vardag aktualiseras många aspekter av uppfostran, till exempel hur vuxna använder sitt Kvalitet i förskolan 1. Hänsyn till att fysiska och psykiska överläge, synen på kropbarn är olika pen och sexualiteten, förhållandet mellan flickor Att förskolebarn – och föräldrar – är olika är ett och pojkar och mellan kvinnor och män. Att banalt men ofta bortglömt faktum. För det första hantera dessa ömtåliga frågor är ingen lätt sak underskattas snabbheten i små barns utveckför förskollärare och barnsköterskor, varken med ling, till exempel i fråga om språk, motorik och barnen eller deras föräldförmåga att fungera utan rar. Metodisk utbildning förälderns närhet. Under ges inte. Dessutom utgör de första åren genomgår En slutsats, männen bara 3 procent av hjärnan och psyket snabofrånkomlig enligt anställda i förskolan, trots bare och större förändringar min mening, är att det officiellt heter att än någonsin senare i livet. att förskolan bör alla arbetsplatser i Sverige Arten och måttet av den ska sträva efter jämställdhet stimulans och omvårdnad förstatligas. mellan könen. som barnet behöver ändras I många förskolor talas från månad till månad. Den inte bara ett par utan ett stort antal språk, med nyföddas hjärna har nått 25 procent av den vuxna bara enstaka språkkunniga bland personalen hjärnans vikt, men kring 90 procent av slutvikten (skolverket för inte statistik över denna aspekt redan före fyllda tre år, det vill säga när förskoleav personalens kompetens). Språkutveckling barnet flyttas från småbarns- till storbarnsavdelförutsätter rikliga tillfällen till dialog med vuxna, ning. I ett- och tvåårsåldern utvecklas till exempel vilket är starkt beroende av kvalitetsaspekter som anknytning, egen vilja och uppfattning att vara barngruppstorlek och personaltäthet. Ljudmiljön en egen person. Den biologiska grunden är är också viktig. Barns inlärningsförmåga, särskilt tillväxten i hjärnans frontallober, vilka har central språkbaserade funktioner, försämras av buller (som betydelse för bland annat uppmärksamhet, imökar med antalet barn i gruppen). Invandrarbarn pulskontroll och social förmåga. som inte hunnit lära sig svenska anses behöva en Nytillkomna funktioner och strukturer måste bullernivå som är 5–10 dB lägre än svensktalande. stimuleras och övas i tryggt samspel med en Förskolan är en viktig kontaktyta mellan välkänd vuxen, som är känslig nog att anpassa sig utländska föräldrar och det svenska samhället. Den efter det enskilda barnets nivå. Det som är adekvat skulle kunna var en startpunkt för den integration för ett enskilt barn vid 18 månaders ålder kan Förskola i det multikulturella samhället

Kvantitet kontra kvalitet i förskolan

tid identifiera svårigheter och förebygga senare ha varit otillräckligt när det var 14 månader, till problem är en självklarhet i den förebyggande exempel i fråga om att en välkänd vuxen finns nära barnavården men ingalunda i förskolan. Som till hands – det vill säga att kvalitetsvariablerna barnpsykiater möter man alltför ofta skolbarn personalkontinuitet, personaltäthet och barnmed svårigheter och beteenderubbningar som gruppstorlek är tillräckligt goda. inte kunnat märkas på För det andra är männisbarnavårdscentralen men kor individuellt olika redan hade kunnat avhjälpas som spädbarn. Mognad, Förskolan är en om familjen fått hjälp i kapacitet och behov varierar viktig kontaktyta tid. Flera hinder finns för starkt mellan individer i mellan utländska förskolan att vara till hjälp samma ålder. Den stimulans föräldrar och det i detta avseende. Ett är att och trygghet som får en samarbetet mellan barnhältvååring att trivas i förskolesvenska samhället. sovård, förskola – och även gruppen kan vara otillräcksocialtjänsten – oftast är ligt för en annan i samma bristfälligt eller obefintligt. Ett annat är att pedagrupp. Några är robusta och har lätt att anpassa gogerna saknar utbildning i den svåra konsten att sig, andra är ömtåliga och reagerar med tillbakatala med föräldrar om problem man ser eller anar dragenhet eller aggressivitet på nya sociala krav. hos barnet. Ett tredje hinder är det principiella Några i småbarnsgruppen kan vara som treårmotstånd mot ”mätningar”, ibland uttryckt som ingar i fråga om vad de tål och behöver, medan rädsla att barn ska ”stämplas” och ”rangordnas”, några andra kanske behöver bemötas som 10 måsom framförs i officiella styrdokument. nader gamla spädbarn. Ändå talas ibland svepande om ”1–3-årsavdelningarna” (som har endast 1- och 2-åringar), och en kommun eller stadsdel kan bestämma att inskolningen av nybörjare ska göras på Kvalitet i förskolan 2. Stress i förskolan tre dagar. Också föräldrar är individuellt mycket Situationer som kan innebära stress är till exempel: olika. Många har lätt att känna tillit till förskolans personal och hjälpa barnet att trivas, medan andra • Stora barngrupper, låg personaltäthet, stökig kan ha svårt att anförtro sitt barn till andra vuxna och ostrukturerad gruppsituation. och åter andra kan intressera sig alltför lite för hur • Okänsligt genomförd separation från föräldern. barnet har det i förskolan. • Illa genomförd invänjning. I en utländsk unFör att hålla god kvalitet i förskolan måste dersökning av sambandet mellan anknytning pedagogerna i sin utbildning ha fått goda kunskaoch stresshantering följdes inskolningen av 70 per om variationerna i barns utveckling. För barn som var 15 månader gamla. Nivåerna av att sedan i praktiken förstå vad ett enskilt barn ”stresshormonet” cortisol ökade med 75–100 behöver måste de kontinuerligt följa dess fysiska, procent under första timmen efter det att sociala, emotionella och kognitiva utveckling. För mödrarna lämnade barnen i förskolan och var föräldrar är det värdefullt att få sin kännedom om påtagligt högre hos de barn som hade otrygg barnet utökad av erfarna pedagogers iakttagelser. anknytning. Slutsatsen blev rekommendation Att det ibland kan vara nödvändigt för att i om längre inskolningstid.

TEMA: FÖRSKOLA

sjunkande under dagens lopp. Vid stress fortsät• Buller. Arbetsmiljöverket fann år 2006 stora ter däremot cortisolnivån att vara hög under brister i ljudmiljön i förskolor, skolor och frieftermiddagen. tidshem. Bullret var det kanske mest utbredda Det som utlöser stress hos några barn kanske miljöproblemet för barn i bland annat förskointe gör det hos andra, lan, med nedsatt hörsel, det är alltid fråga om vilka tinnitus och minskad resurser det individuella koncentrationsförmåga Barnets förmåga barnet har för att moderera som följd. I förskolorna att hantera stress stressen. Särskilt sårbara är ligger bullret ofta över har stor betydelse de som är yngre, omogna, den nivå där 50 procent för den psykiska påfallande blyga, och de av språkförståelsen går som har känslomässiga förlorad, och nära eller och fysiska hälsan svårigheter, svag impulskonöver riskgränsen för bulockså på mycket troll och otrygg anknytning. lerskador, där hörsellång sikt. Många undersökningar har skydd rekommenderas visat att cortisolnivån på för personalen (arbetseftermiddagen är högre ju sämre kvalitet förskomiljölagen gäller inte för barn.). lan har, medan den är normal hos barn i förskola • Förlust av invanda relationer, framför allt till med god kvalitet. personal (genom personalbyten) men också till en barngrupp. Barnets förmåga att hantera stress har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan också på mycket lång sikt. God tidig omvårdnad har visat sig ge bättre stresstålighet i vuxen ålder, och omvänt ger tidiga ogynnsamma förhållanden tydligt ökad risk för både fysiska och psykiska hälsoproblem. Vuxna som vuxit upp i socialt utsatta och ekonomiskt svaga familjer har höga nivåer av cortisol. Stark, frekvent och långvarig stress – mera extrem än vad som kan förekomma i svensk förskola – har visats medföra kronisk störning av stressregleringen och en rad allvarliga långtidsrisker. Förmågan att hantera stress formas av de första levnadsårens erfarenheter. Cortisolmönstret börjar stabiliseras mellan 12 och 18 månader. Först under tredje året har den normala dygnsrytmen etablerats med högre värden på förmiddagar och

Kvalitet i förskolan 3. Var ligger ansvaret?

På nationell nivå ansvarar Skolverket för uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet, på kommunal nivå huvudmannen. Kommunalpolitiker brukar liksom Skolverket hänvisa till positiva resultat i enkäter till föräldrar och i personalens självskattningar. Båda metoderna är emellertid osäkra. Metodologiskt tillfredsställande utvärderingar, genom utomstående och särskilt tränade observatörer, av till exempel språkinlärning eller inskolning saknas, så vitt jag kan finna, helt.

Kvalitet i förskolan 4. Kunskapsbrister

I vårt land är bristen på empiriska kunskaper mycket stor om vår förskolas olika metoder och

Kvantitet kontra kvalitet i förskolan

ansvariga för förskolan på kommunal och statlig arbetssätt. Uppföljning och utvärdering värd nivå, och förmedlas i utbildningarna, dels om hur namnet saknas. Ett exempel är de varierande sätinvänjningen faktiskt går till i Sverige, och dels ten för nybörjarnas inskolning. Traditionellt har om olika metoders förden brukat genomoch nackdelar. Man kan föras under två till tre utan överdrift säga att veckor, men sedan Man kan utan överdrift inskolningen nu innebär ett par år sker den på säga att inskolningen oplanerade experiment många håll under tre nu innebär oplanerade i stor skala. Detsamma till fem dagar i grupp experiment i stor skala. gäller konsekvenserna av med ett ganska stort de nu stora barngrupantal 11–15 månader perna. Om liknande gamla barn. Varje brist på evidens påträffades inom något område kommun/kommundel bestämmer själv hur den i sjuk- och hälsovården skulle det uppfattas som ska utformas. Föräldrarna har att acceptera den mycket allvarligt. specifika förskolans val av metod, eller avstå från Denna avsaknad av kunskapsunderlag för vikförskoleplatsen. tiga beslut är enligt min mening inte acceptabel. Så långt jag har funnit saknas utvärderingar och uppföljningar av olika invänjningsmetoder, Förskola vill vi ha, men god kvalitet ska den ha! och ingen överblick finns över vilka metoder som används i landet. I den internationella litteraturen finns exempel på forskning om invänjning. Det enda jag har kunnat finna från Sverige är Källor Ingrid Hårsmans ingående studie från 2001, där en tredjedel av barnen uppvisade långdragna Se Skolverkets statistik och Kihlbom M, Niss G, Lidholt B: Förskola svårigheter att klara separationen och börja tillgoför de allra minsta – på gott och ont. Sthlm, Carlssons förlag, dogöra sig pedagogiken. 2009. Goda kunskaper borde självklart finnas hos

Ordets mening Fackspråkets roll och förändring i människobehandlande organisationer

Författare: Karl Eriksson I mars 2011 utlyste Föreningen Psykisk Hälsa ett uppsatsstipendium på 10.000 kr. Stipendiet skulle premiera elever som skriver en kandidat- eller magisteruppsats som belyser frågor inom ämnesområdet psykisk hälsa på ett intressant sätt. Vi fick in över 60 bidrag från ett stort antal lärosäten. Redaktionskommittén för tidskriften beslöt att ge stipendiet till Karl Eriksson, student vid Socialhögskolan vid Lunds Universitet, för hans kandidatuppsats Ordets mening. I sin motivering skriver redaktionskommittén: ”För ett originellt ämnesval och en klargörande analys av fackspråkets betydelse vid mötet mellan den hjälpsökande och samhällets professionella hjälpapparat – en uppsats som stämmer till eftertanke.” Karl, som är 22 år, säger i en kommentar att ”När jag fick höra att jag skulle få stipendiet blev jag verkligen tagen på sängen ...att andra människor uppe i Stockholm hade läst min uppsats och tyckt att den var så bra så att de ville ge mig ett stipendium. Det var mäktigt. Jag gick på moln i några dagar.” Dessutom fick två uppsatser hedersomnämnanden: Självhjälpsgrupper är inte bara snack – en studie om kunskapsutveckling utifrån sig själv i dialog med andra eller om att vara människa genom människor av Veronica Liljeqvist, magisterprogrammet i socialt arbete vid Högskolan Väst; samt Livets längsta relation – en kvantitativ studie om kvalitet i syskonrelationer och dess kopplingar till välbefinnande, rivalitet, åldersskillnader och andra faktorer av Anna Hellberg och Karin Österlund, psykologprogrammet vid Lunds Universitet. Nedanstående essä är en sammanfattning av Karl Erikssons uppsats med samma namn. De tre premierade uppsatserna kan läsas på föreningens webbplats: www.psykiskhalsa.se.

Språk i förändring

När vi i vårt dagliga språkbruk använder ordet idiot vill vi ofta understryka någons inkompetens. Ibland faller det ur munnen i ett tyst muttrande, ibland kanske det yppas i ett skrikande tonläge. Vissa av oss kryddar säkert på med någon okristlig svordom också. För inte allt för länge sedan hade ordet idiot ett helt annat användningsområde. I Svenska Akademins Ordlista 2011 står det att idiot eller idioti är en ”… föråldrad term för svår grad av efterblivenhet… ”. Ordet användes inom psykiatrisk verksamhet från början av 1700-talet

ända in på 1960-talet. Nu är det ett fult ord, då var det under en lång tid ett professionellt samlingsbegrepp för människor med någon form av psykisk problematik som till exempel människor med Downs syndrom eller schizofreni. Någonstans på vägen blev idiot ett fult ord och det togs bort ifrån ett professionellt sammanhang i egenskap av fackterm. Det svenska språket är i ständig förändring och att vårt språks enda uppgift är att hjälpa oss att kommunicera med varandra är en klar underdrift. Språket är också en spegel som represente-

Ordets mening

är det sistnämnda av de tre jag presenterat, och rar nuets ideal och värderingar. Trender kommer gärna inte som funktionsnedsatta i beskrivningen och går och språkets omdanande förvandling blir av brukargruppen i fråga utan hellre personer med till kvitton på nya tider och nya idéer. Vi kan tala funktionsnedsättning. om utveckling av vårt Anledningen till varför språk, ett språk som jag säger ”just nu” är att blir bättre. För att Det verkar råda någon även detta begrepp säproblematisera detta slags moralisk spänning kerligen snart kommer förfarande vill jag i språket, speciellt när att få ge vika för ett återkomma till exemdet kommer till svaga nytt. I varje fall om vi plet i början av texten. ser till det mönster som Att döpa om städerska och utsatta grupper i är tämligen tydligt. till lokalvårdare, är samhället, som av en eller Det verkar råda detta verkligen ett annan anledning måste någon slags moralisk resultat av utveckling, omhuldas av majoriteten. spänning i språket, speen ”ständigt ökande” ciellt när det kommer civilisering av språket? till svaga och utsatta Arbetsuppgifterna har grupper i samhället, som av en eller annan anledinte förändrats nämnvärt på senaste tiden för nåning måste omhuldas av majoriteten. Brukargon av arbetskårerna ovan. Vissa ord knutna till gruppen som beskrivits ovan är extra intressant vissa yrken verkar förändras i större utsträckning då det är en grupp människor som många av oss än andra som i kontrasten mellan snickare och tycker synd om eller inte vet hur vi ska hantera städerska. Är det snarare så att vi försöker gömma på grund av vår bristande förställningsförmåga. ett nersmutsat och stigmatiserat begrepp, namnet När det kommer till narkotikamissbrukare infinpå ett lågstatusyrke, med ett nytt och fräscht och ner sig ofta en ansvarsfråga. Missbrukare kan ofta ett tillsynes för stunden neutralt begrepp? uppfattas som ansvariga för sin egen situation. Yrkestitlar lämnar jag nu bakom mig. Istället Ett resonemang som inte alls är lika vanligt när vill jag presentera tre nya begrepp som kommer det kommer till människor med t.ex. svår MS eller utgöra fundamentet för denna essä: handikapp, Aspergers syndrom. I min kandidatuppsats har funktionshinder och funktionsnedsättning. I skrijag intresserat för mig för just dessa tre begrepp vandets stund är handikapp ett mossigt ord. Vi knutna till denna målgrupp och i denna essä använder det i liten utsträckning och inte som ett ska jag sammanfattande redogöra för studien fullvärdigt begrepp för människor. För så lite som och dess resultat. I studien undersöktes hur 20 år sedan var det ett begrepp som användes i användandet av handikapp, funktionshinder och mycket stor utsträckning. Även om många av oss funktionsnedsättning förändras över tid. Samt säkert fortfarande använder termen funktionshinhur denna förändring kan förklaras med hjälp drade för att beskriva personer i rullstol eller perav symboliskt organisationsperspektiv respektive soner med Downs syndrom så är det ett begrepp forskning kring kunskap och kunskapsutveckling. som nu snarare beskriver miljön kring en brukare Studiens frågeställningar nedan kommer na(t.ex. funktionsbehindrad trappa, funktionsbeturligt nog även följa oss genom denna essä: hindrad trottoar). Det begrepp som gäller just nu

Karl Eriksson

när det i planerna diskuterades mål och insatser för målgruppen. Det sekundära källmaterialet utgörs av Socialstyrelsen publikationer på området fackspråk i vård och omsorg. En rad metodologiska avvägningar gjordes under studiens gång. Den kanske mest intressanta var hur jag som forskare skulle förhålla mig till språket kring studiens målgrupp så att jag inte trasslade in mitt eget skrivande i ämnet som uppsatsen ämnade behandla. Ordet brukare är liksom funktionsnedsättning ett ord i tiden. Det har kommit att ersätta ordet klient i allt större Studiens metod utsträckning. Klienten ses som en passiv hjälpEftersom studien handlar om språk föreföll det mottagare medan brukaren beskriver en aktiv sig naturligt att använda ett metodinstrument nyttjare av samhällets sociala tjänster. Om någon som avspeglar uppsatsämnet. Med hjälp av textögnar igenom denna essä om 50 år kommer analys kunde jag studera användandet av de tre säkerligen även ordet brukare kännas som ett begreppen i dokument från valda organisationer. mossigt och ålderdomligt uttryck. Det komMetoden har en kvalitativ prägel på grund av mer då kanske inte anses som korrekt fackspråk. min önskan att tolka fynden i materialet och inte Min användning av ordet brukare bör ses som endast mäta användandet av begreppen och dra problematiskt men det slutsatser ifrån det. I är också omöjligt att studien förhöll jag mig använda rena ord. Jag till socialkonstruktivisOm någon ögnar igenom kan inte skärma mig tiskt grundantagande, denna essä om 50 år ifrån detta. Istället för d.v.s. att människor kommer säkerligen även att hitta på egna ord formar en social ordet brukare kännas och försöka ställa mig verklighet tillsammans vid sidan av generella med andra människor som ett mossigt och språktrender accep(för vidare läsning se ålderdomligt uttryck. terar jag språkets nyckslutet). fulla karaktär. Min Det primära källuppsats och dess språk är en del av forskningsämmaterialet i studien utgjordes utav fem stycken net, det kan jag inte komma förbi. handikapplaner författade av Lunds Socialnämnd (tidigare Lunds Sociala Centralnämnd) som Lunds kommun antagit och fastställt mellan åren 1984–2010. I dessa planer studerade jag förekomAnalys av källmaterialet: sten och förändringen av de tre studiebegreppen. De tre begreppen Handikapp, funktionshinder och funktionsnedsättVid en första anblick i det primära källmaterialet ning jämförs i studien också med visionära beblir det tydligt att ord inte bara dyker upp och grepp, alltså de begrepp som väntades förekomma försvinner. De existerar under en lång tid: de • Går det att påvisa betydelseskillnader i de valda begreppen och deras användning i kommunala planer för brukargruppen över tid? • Uppträder skillnader mellan hur mål och insatser beskrivs respektive hur målgruppen för insatserna benämns i planerna? • Hur kan språkförändring förklaras utifrån ett symboliskt organisationsperspektiv respektive forskning kring kunskap?

Ordets mening

HANDIKAPP

FUNKTIONSHIN.

FUNKTIONSNED.

HP - 1984 HP - 1991

HP - 2000 HP - 2006 DP - 2010

Vi kan i figuren ovan se hur språkliga förändringar inom den undersökta organisationen inte helt har utgjorts av att nya begrepp myntats och andra har fasats ut under den studerade tidsramen. Istället för att prata om entré och sorti bör vi prata om positioner, om hur ords definitioner inte förändras utan hur de flyttas fram, och får andra och större respektive mindre betydelser i en kontext.

myntas, för att sedan bli etablerade för att till sist fasas ur språket av olika anledningar. Redan 1984, i Lunds kommuns första handikapplan, lever handikapp, funktionsnedsättning och funktionshinder sida vid sida i språket. De har samma betydelse, nu som då, men används på olika sätt. I undersökning av de fem planerna som sträcker sig från 1984 till och med 2010 kan man med enkelhet skåda hur ordet handikappad får en annan position. Sammantaget har handikapp, som begrepp i handikapplanerna, varit en legitim beskrivning för individer i den undersökta brukargruppen från och med mitten av 80-talet. Under början av 2000-talet användes begreppet som beskrivning av samhälleliga funktioner i

periferin kring brukaren (t.ex. handikapporganisation). Till sist, nu under 2010-talet, undviks handikapp helt i den gällande planen för människor med psykisk och fysisk problematik, vilken för övrigt bytt namn till delaktighetsplan istället för handikapplan. Begreppet funktionshinder återfinns överallt i källmaterialet men blir framförallt viktigare i planen från 2000. I takt med att handikapp i mindre utsträckning används som s.k. problemkategori börjar meningskonstellationer som: ”… personer med funktionshinder.” och ”Planerad målgrupp är främst barn, ungdomar och vuxna under 65 år med fysiska och psykiska funktionshinder.” att dyka upp. I den senaste delaktighets-

Karl Eriksson

med funktionsnedsättning. Samtidigt understryks planen beskrivs ordet funktionshinder som ett det i dokumenten att ”det är samhället som ska hinder i miljön kring brukaren. Denna definition anpassas efter individernas behov och inte tvärtom.” känner vi igen från den tidigaste handikapplanen I figuren illustrerar jag på ett överskådligt sätt från 1984. Någon definition för ordets användhur användningen av de tre begreppen handining i början av 2000-talet finns inte men här kapp, funktionshinder och funktionsnedsättning beskrivs brukaren som funktionshindrad. D.v.s. skiftat mellan de fem planerna. Figuren sammanatt brukaren är hindrad av bristande funktioner fattar ovanstående iakttagelser i källmaterialet i samhället och det allmänna rummet. I 2010 års från Lunds kommun. Pilarna i nedåtgående riktplan återgår begreppet till att mer strikt beskriva ning visar de tre begreppen och deras spridning hinder i miljön för brukargruppen. Begreppet i dokumenten. Toningen inom pilarna visar, används därmed inte längre som benämning för enligt min tolkning, vilken grad av betydelse brukargruppen, d.v.s. funktionshindrade, utan varje begrepp har haft för de enskilda planerna. snarare för sig självt: funktionshinder (i miljön). Ju mörkare fältet är desto mer signifikant har Funktionsnedsättning utgör på 2010-talet den begreppet varit i dokumentet. HP är förkortning korrekta benämningen på skadan eller själva för handikapplan, DP för delaktighetsplan. nedsättningen hos brukargruppen. Ordet har funnits med i hela källmaterialet och haft samma betydelse men där ordet i den senaste planen agerar uteslutande som benämning för brukare Mål och visioner i planerna och deras problem. I den senaste planen beMycket har förändrats i språket vad gäller nämns brukargruppen som ”människor…” eller planerna över tid och framförallt hur brukargrup”personer…” o.s.v. ”… med funktionsnedsättpen benämns och omnämns. Detta är något ning”. Genom som jag visat att skilja på på ovan. Men personen och har målen och Genom att skriva person egenskapen visionerna för med funktionsnedsättning tillskrivs brusocialpolitiken understryks det icke-absoluta karen unikhet rörande denna och icke-solitära förhållandet och samtidigt brukargrupp normalitet. förändrats lika mellan person och egenskap. En person mycket? Det är skillnad på att säga kan vara både Handikappfunktionsnedsatta och personer musikälskare, lanen till sin named funktionsnedsättning. envis, vänlig tur är inte bara och funkplanerande utan tionsnedsatt. också visionär. Genom att skriva person med funktionsnedsättning I planerna jag har studerat har förutom konkreta understryks det icke-absoluta och icke-solitära insatser, även värderingar, ideal och normer lyst förhållandet mellan person och egenskap. Det är igenom. Det står inte bara vad som skall utföras skillnad på att säga funktionsnedsatta och personer utan också hur och varför i förhållande till vad

Ordets mening

LASS (lag om assistansersättning), som båda vann som är idealet. I en jämförelse mellan planerna laga kraft 1993, milstolpar att beakta. Brukare står det klart att begrepp och hur man språkligt med psykisk och fysisk problematik fick nu egna förhåller sig till brukargruppen förändras i snabrättighetslagar, vid sidan om socialtjänstlagen. bare takt än språket för de mål och visioner komInsatserna i LSS skulle präglas av normalisemunen har nedtecknat i planerna. Inte ens i de ringsprincipen och ett habiliterande tankesätt två senare handikapplanerna från 2000 respektive för brukaren. Brukargruppen hade nu rätt 2010 som i högre grad refererar till LSS och FN:s till personlig assistans genom LASS och staten standardregler återfinns några egentliga banbryskulle bekosta insatsen om den översteg 20 h tande förändringar av målen kring brukargrupper vecka. Förutom de nya lagarna antog FN:s pen i sig och hur målen framställs språkligt. generalförsamling samma år ett förslag om nya Det är inte konstigt att exakt samma uppsättregler för brukargruppen, ning ord för att beskriva mål nämligen: Standardregler för och visioner inte återfinns att tillförsäkra människor med i alla planerna, annars Språket måste funktionshinder full delaktigvore ju de senare planerna förutom att vara het och jämlikhet. Att detta avskrivningar av de gamla. funktionellt präglat handikapplanen från Däremot finns det olika också vara ”gott” 2000, den från 2006 och den partier i texterna som pekar gällande delaktighetsplanen mot exakt samma håll. Detta och värdigt för från 2010 är mycket tydligt. gäller utdrag från den första brukargruppen. Planerna är nu utformade handikapplanen från 1984 till med tydliga referenser till den idag gällande delaktigbåde lagstiftningen och FN:s dokument. Den hetsplanen. Ord som respekt och självbestämmande, nu gällande delaktighetsplanen refererar till jämte integrering, helhetssyn och individuellt behov den aktuella FN:s konvention om rättigheter för är exempel på ord som återkommer i planerna vare personer med funktionsnedsättning. Detta förklarar sig de är ifrån 1980-tal eller 2010-tal. dock inte de bakomliggande orsakerna till att fackspråk ständigt förnyas. Hur kan vi hitta en mer allmängiltig förklaring som inte är kopplad Kunskap och legitimitet till enskilda social politiska beslut. Det kan vara en lockande tanke att försöka hitta ett specifikt datum i historien som kan förklara en förändring av språket, en dag då historien vän”Kunskapsspråk” och språket administrativt der kurs och en ny trend uppstår. Men språkliga verktyg förändringar äger rum under lång tid och precis Kunskap och språk är intimt förknippade. Ett som det fanns personer under 80-talet som anklassiskt exempel är Freuds psykoanalys. Ord som vände benämningen människor med funktionsneddet undermedvetna, överjaget och Oidipuskomplex sättning så finns det personer idag som använder har hittat hem i det svenska språket och används benämningen handikappade. ofta i vardagligt språk. Teoretiska begrepp med Dels är införandet av LSS (lag om stöd och syfte att förklara och precisera idéer. Organisatioservice till vissa funktionshindrade) respektive nen har ett administrativt behov av termer.

Karl Eriksson

av begrepp i sig självt omkullkastar emellertid I Socialstyrelsens kartläggning och förvaltning helt enkelt tanken om förenkling som enda av fackspråk genomgår språket en kunskapsförklaring. Det mest ändamålsenliga torde ju process, om än inte på akademisk nivå. Socialvara att använda ett etablerat styrelsen förklarar att: ”Ett begrepp och hålla sig till det begrepp är en kunskapsenhet för att simplifiera arbetet. som skapats genom en unik En symbol är Varför har handikapp som tikombination av känneteckingenting i sig, digare etablerat administrativt en.”. Huruvida ett ord dess det är vad denna begrepp flyttats bak, medan för innan myntats av en socisymbol står för andra begrepp flyttats fram al rörelse eller på en högskola till mycket möda och stort är inte intressant i detta fall som har betydelse. besvär? Språket måste förutom eftersom att det inte är språatt vara funktionellt också kets härkomst och ursprung vara ”gott” och värdigt för brukargruppen. Detta som vi söker. Det som däremot är intressant i understryker Socialstyrelsen i sina publikationer. förhållande till denna studie är hur orden blir till I det symboliska organisationsperspektivet kan termer, d.v.s. från vardagliga glosor till specifika vi se det administrativa språket i ett annat ljus beteckningar som används fackmannamässigt. vilket kan hjälpa oss att förstå förändring av språk Alltså hur de ”kunskapifieras”. Teoretiskt språk i organisationer, hur fackspråket tar hänsyn till grundas alltid i det vardagliga språket. Att skapa normer och värderingar ute i samhället. tyngd, alltså legitimitet, till ord och göra dem till termer är viktigt. Om ett ord skall användas enhetligt och ha en och samma definition, måste Språk som symbolbruk och organisationens jakt det fastställas och detta fastställande måste det på legitimitet argumenteras för. När språket ställs i fokus, granUtifrån det symboliska perspektivet fyller ord och skas, överläggs och planeras upphör det att vara begrepp viktiga funktioner inom organisationen. ett passivt bihang till det som det ämnar beskriva. De blir symboler för värderingar och normer – orSpråket blir inte bara till kunskap, utan också ganisationens diskurs. Dessa symboler behövs för något centralt, en aktiv komponent i arbetet. att de inom organisationen skall veta vilka ståndAtt enhetliggöra språket och att kontrollera det punkter organisationen som helhet har. Språkkan göras utifrån väldigt nyttobetonade motiv bruket verkar som ett klister vilket fogar sammen detta arbete för också med sig att språket man idéer, ideal och värderingar. En symbol är blir en maktresurs, d.v.s. institutionens makt att ingenting i sig, det är vad denna symbol står för definiera. Idag präglas organisatorisk kontroll av som har betydelse. I källmaterialet har vi sett hur kunskapsstyrning. Socialstyrelsen implementerar det är viktigt att begrepp för brukare speglar mony kunskap och använder det som ett medel för derna ideal i form av t.ex. värdighet för brukaratt styra de organisationer de har under sig i rätt gruppen. Språket skall vara färgat av en varm och riktning – kunskap är makt. tolerant människosyn, jämte sin funktionalitet Socialstyrelsen menar att det administrativa som delar i ett praktiskt fackspråk. Samtidigt kan språket eller fackspråket fyller en praktisk funkvi sluta oss till att begreppen som beskriver målen tion med främsta avsikt att förenkla. Förändring och visionerna som vi sett i handikapplanerna

Ordets mening

och de krav som ställs på organisationen är ofta inte har förändrats i samma utsträckning som bepå ytan rationella. De ställer konkreta krav på greppen för brukargruppen. Först måste vi ställa organisationen och vad den måste göra för att oss frågan, hur organisationen gör skillnad på ord fungera ”bättre”. När det rör sig om förändringar och ord för att sedan ställa oss frågan varför det som till stor del består av normer och värdeär så? Att endast förklara kategoriska brukarberingar, om vad som är ett bra förhållningssätt grepp som symboler för inomorganisatorisk nytta till en viss brukargrupp, hur denna grupp skall överensstämmer inte helt med verkligheten. Om bemötas eller vilken attityd organisationen skall så vore fallet skulle alla organisationer använda ha, är detta mer abstrakta krav och inte direkt olika begrepp. Vi har sett i källmaterialet att Sorationella till sin natur. Vi kan inte förklara varför cialstyrelsens språkliga direktiv överensstämmer normaliseringsprincipen i med begreppsanvändarbetet med människor ningen i källmaterialet med psykisk och fysisk från Lunds kommun. Begrepp som respekt, problematik skulle vara Vi måste nu vidga vår behov, vilja, frihet är bäst. Det är svårt att vy och se organisatiointe lika känsliga för mäta och förklara då det nen Lunds kommun i förändring då de inte är handlar om abstrakta ett större sammanhang, värden i etik och moral, en enhet för yttre inflykopplade till en grupp om människors lika telse och påverkan. av människor, men värde och rätt till samma Meyer och Rowan begreppet handikapp är förutsättningar. När menar i sin klassiska ett ord med spänning. dessa normkrav presentestudie Institutionalized ras som rationella kallar organizations : Formal Meyer och Rowan dem structure as myth and för rationaliserade myter. ceremony att organisationer strävar efter att deras All denna institutionella påverkan omvandlas inre sociala verklighet skall anpassas efter den inom organisationen till institutionella krav som sociala verklighet som återfinns utanför organiorganisationen ställer på sig själv. Dessa krav sationen. Organisationen måste förhålla sig till behöver inte överensstämma med de tekniska krav vad som anses vara acceptabelt och legitimt, dels som också åligger organisationen. Med tekniska ifrån tvingande lagstiftning uppifrån men också krav menas de konkreta krav i form av t.ex. ett utifrån normativ påverkan från andra aktörer och organisatoriskt uppdrag. I en LSS-verksamhet kan grupper kring organisationen. Denna påverkan detta t.ex. vara uppgiften att ge stöd och service och inflytelse från omgivningen kan vara mycket till brukarna i verksamheten. De tekniska kraven subtil och det kan röra sig om informella regler kan alltså ses som verkligt rationella. Här kan det och värderingar som visar vad som är godtagbara ske en spänning mellan de institutionella och de handlingssätt och vad som är oacceptabelt. En tekniska kraven. Organisationen svarar på detta brukarorganisation kan höja rösten mot orättvigenom att frikoppla det praktiska arbetet från sor, media kan göra ett svidande avslöjande eller den formella struktur man är mån om att visa en framstående forskare kan kritisera en organiutåt. På detta sätt kan organisationen åtnjuta satorisk struktur i sin forskning. Denna påverkan

Karl Eriksson

legitimitet utåt mot omgivningen medan det sedvanliga arbetet fortsätter nästintill oförändrat. För att ytterligare problematisera ämnet i min studie räcker inte Meyers och Rowans teorier om tekniska och institutionella krav. Deras slutsats är att det råder en spänning mellan, utifrån mina exempel, de mål och brukarkategorier, som Lunds kommun behöver frikoppla från varandra. Även om jag funnit skillnad i förändring mellan språket kring mål och språket kring brukargruppen verkar det som att den nationella och internationella påverkan kring arbetssätten går hand i hand med förhållningssätten till brukargruppen. Det finns ingen spänning och därför inget behov för organisationen att anpassa sig. Med hjälp av tankar kring organisatorisk isomorfism kan jag emellertid resonera om organisatorisk förändring utan underliggande behov för organisationen att minska spänning inom sig själv. Även om det inte finns några spänningar utomorganisatoriskt eller inomorganisatoriskt behöver organisationen förändras. DiMaggio och Powell följer här upp på Meyers och Rowans forskning och menar att organisationer alltid kommer att tendera att efterlikna varandra. Denna process kallad isomorfism finns i flera utföranden. En av dessa, den normativa isomorfismen, beskriver hur kunskapstrender i form av moderna positioner och perspektiv tar över organisationer. Författarna tar exemplet med nyutexaminerade tjänstemän som börjar arbeta och påverkar sin arbetsplats utifrån de normer och sociala konstruktioner som förvärvats på ett visst lärosäte som i egenskap av organisation genom isomorfism, i sin tur i mycket liknar andra lärosäten. Denna process bör ses som omedveten för organisationen. Vidare menar DiMaggio och Powell att organisationer är så benägna att förändra sina strukturer och arbetssätt att förändringen i sig blir mer värdefull än vad förändringen syftar till att

förbättra och utveckla. Det är innovation till syfte att legitimera verksamheten gentemot de aktörer som finns runt organisationen, de värderingar och trender som florerar ute i samhället, istället för att förbättra prestanda. Vi kan alltså tala om en delvis innehållslös modernisering av fackspråket till förmån för organisationens anpassning bland andra organisationer och aktörer. Hur ord blir nedsmutsade – det innehållslösa omdefinierandet

Språket i förhållande till grupper av människor och främst svaga sådana är ett mycket känsligt ämne. Minoriteter är utsatta i sin avvikelse från det normala. Efterhand som kategorisering av människor har till syfte att underlätta kommunikation, är de som jag tidigare nämnt även inskränkande. I sin enkelhet måste människan fylla i resten och detta görs genom att hon tar hjälp av sina egna förvärvade positioner och förutfattade meningar. När kategorierna med tiden blir för starkt färgade med negativ klang behöver de bytas ut. Det kan röra sig om hur man i en tid finner ett arbetssätt som positivt för att senare finna det inhumant och omodernt. Ordet som har representerat gruppen i förhållande till det nu omoderna arbetssättet blir också nersmittat och anses också vara något fult som behöver bytas ut. Begrepp som respekt, behov, vilja, frihet är inte lika känsliga för förändring då de inte är kopplade till en grupp av människor, men begreppet handikapp är ett ord med spänning. När ordet blir nedsmutsat förflyttas det bakåt och ett annat ”renare” ord flyttas fram för att fylla det administrativa språkliga tomrum som uppstått. Det är min slutsats att skillnaden ligger här i, mellan brukarbegreppen och språket för mål och insatser. Ett nytt neutralt kategoriskt begrepp måste uppfinnas eller plockas fram och sättas i för-

Ordets mening

Det är lätt att man stirrar sig blind på återkomgrunden. Det är just tron om att detta nya ord mande mönster och trender som känns skrivna skall ställa allt till rätta, vara neutralt, som är i sten och att dessa, i sin repetition, alltid tankefelet. Kategorier kan inte vara neutrala. kommer att förbli desamma – ord som komVi befinner oss i en tidsålder där olika regimer i mer och ord som samhället (t.ex. går. Människan Socialstyrelsen) har emellertid står för en ny Spik kommer nog alltid genom vetenskaptrend av verbal att heta just spik, då det är liga studier och hygien. Dessa ett objekt. Människan som annan kunskap regimer beståsubjekt är något mycket börjat åskådliggöra ende av ”exspråket. Det får perter” strävar känsligare och språket inom inte längre vara en efter att reglera människobehandlande passiv komponent, och kontrollera organisationer kommer alltid utan är hela tiden kommunikation, att behöva förändras. uppe för granskvisa oss vad som ning – detta är är positivt och något nytt. Om negativt tänspråket tidigare har varit en slags måttstock kande i språket. Det skall städas i språket och för förändringar och idéer, den instans som kommunikation skall ständigt renoveras. Här förändrades sist och blev den synliga markören är kunskapen kring språk och den legitimitet på abstrakta mönster i samhället, spelar språket som fästs vid kunskap viktigt för att experternas idag också en annan roll. I detta förfarande kan argument skall få tyngd. jag hålla med Alvesson. Ett nytt sätt att förhålla sig till språket har gjort entré i kunskapssamhället men jag kan inte skriva under på att detta Diskussion nya språk bara skulle vara falskt, ytligt och Mats Alvesson menar i sin debatterande bok meningslöst. Tomheten Triumf att vi är på väg mot ett allt mer Kommunikation, och i det här fallet kategoinnehållslöst samhälle. Allt definieras utifrån vad rier är fundamentala för människors förståelse som syns på ytan och inte det som finns under av tillvaron. Fackspråket inom människobetill. Språkliga förändringar i form av galoppehandlande organisationer har ett stort retorande omtituleringar utgör enligt honom endast riskt värde. Vi människor är fördomsfulla och innehållslösa omdefinitioner i syfte att få något tillskriver enkla ord massor av associationer att verka bättre – eller grandiosare för att låna som ger orden mening. Självklart vill mänett av hans egna ord – än vad det egentligen är. niskobehandlade organisationer vara måna om Detta illusionsspel menar han utgör myten av detta och använda ett språk som inte förknippas kunskapssamhället. När det kommer till språkets med något kränkande och stigmatiserande. Spik roll i denna skenutveckling kan jag endast delvis kommer nog alltid att heta just spik, då det är hålla med om dessa tankar. ett objekt. Människan som subjekt är något Språket spelar en ny roll i dagens samhälle.

mycket känsligare och språket inom människobehandlande organisationer kommer alltid att behöva förändras. Likaså inom en rad andra områden för att språket bättre skall kunna överensstämma med allt runt omkring oss. Samtidigt är det min personliga åsikt att vi inte kan gömma oss bakom en vacker beskrivning av något som är svårt och jobbigt. Vi måste vara medvetna om att språket, hur mångfacetterat det än må vara, framstår som simpelt i kontrasten till vår komplexa verklighet. Språket är bara en förenklad beskrivning av den, människans försök att bringa ordning i den oändligt oordnade och komplexa tillvaron. Vårt språk är bara toppen av ett isberg och att dekorera något med till synes och för stunden neutrala och mer ”värdiga” begrepp leder ingen vart egentligen. Det är naivt att tro att vi kan döpa om något varpå problemets kärna försvinner, för det gör det inte. Risken är stor att vi i all denna begreppsförvirring trampar oss ner i ett semantiskt träsk. Vad vi än väljer att kalla människor utan fungerande ben kan de fortfarande inte gå. Detta måste vi acceptera. Sam-

tidigt kommer vi alltid ha ett behov att döpa om och framförallt omdefiniera vår verklighet Detta är enligt min egen åsikt oundvikligt. Både behovet av att förändra språket men också språkets begränsade roll i ett förändringsarbete mot visionen att ”lösa” sociala problem är två parallellt löpande element som vi alltid måste vara medvetna om.

Källor 1.

Alvesson, Mats. 2006. Tomhetens Triumf : Om grandiositet, illusionsnummer och nollsummespel. Stockholm: Atlas.

Berger Peter L. & Luckmann, Thomas. 1979 (sv. utg.). Kunskapssociologi : Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

DiMaggio, Paul J. & Powell, Walter W. 1983. “The iron cage revisited : institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields”. I American Sociological Review. Nr: 48 (1983), s. 147–60.

Meyer, John W. & Rowan, Brian. 1977. ”Institutionalized organizations : Formal structure as myth and ceremony”. I American Journal of Sociology. Nr: 83 (1977), s. 340–63.

N채r vinden v채nder och tuppen gal Funderingar utifr책n 책ldrande

Författare: Ann Lantzourakis Ann Lantzourakis är leg psykolog/psykoterapeut och psykoanalytiker. Hon var verksam i många år på PBU och har bl a skrivit en av Föreningen Psykisk Hälsas monografier, Barnpsykoterapeutisk metodik (monografi nr 40, 1995).

Genom henne, men också genom min mamma Det har slagit mig att många gammaldags talesätt (född 1901) och andra äldre människor blev jag och uttryck lever kvar i mig från min tidiga barnmottagare av många språkliga uttryck som nu ter dom. Möjligen är det ett ålderstecken, bland ansig ålderdomliga och främmande. Men de speglar dra, att de liksom infinner sig av sig själva och tar ett tänkande som vi som är äldre bär med oss, sig in i mina mer dagsaktuella tankegångar, som inombords och i våra ett slags kommentarelationer. rer eller hälsningar ”Din vilja växer i från min inre mänGenom min mamma och skogen” säger vi nog niska. I en bok som andra äldre människor inte mer till barn, men jag nyss läst pekar blev jag mottagare av många av oss har nog min tidigare kollega många språkliga uttryck. fått höra uttrycket. Emmy Gut på hur ”En fågel i handen år åldrandet aktualise”Din vilja växer i skogen” bättre än tio i skogen” rar barnet inom oss, säger vi nog inte mer till Vad menas med det? hur grunden till hur barn, men många av oss Att ”man vet vad man vi kommer att bli har nog fått höra uttrycket. har men inte vad man som gamla läggs i får”, kan man förmoda. vår tidiga barndom. Att det är dumt att ”gå (”…att man sent i över ån efter vatten”, det är ju begripligt. ”När livet har blivit just den åldring man är på grund en blind leder en blind faller båda i gropen.” av vilket barn man varit och vad man har varit ”Surt sa räven om rönnbären”. ”Den råd lyder är utsatt för i barndomen” (s.76)). vis”, ”I morgon är en skälm” och ”ingen vet var Jag hade som barn en nära kontakt med min haren har sin gång”. ”Små sår och fattiga vänner mormor. Hon var född 1862 och levde alltså en skall man inte förakta”, ”högmod går före fall” stor del av sitt liv i ett nu avlägset århundrade.

När vinden vänder och tuppen gal

Och snabbheten i kommunikationerna, de och ”liten tuva stjälper ofta stort lass”. Då får faktiska och de digitala står nog i samband med man kanske ”suga på ramarna”, men ”efter regn den ökade snabbheten i det talade språket. Så vi kommer solsken”. ”Också solen har fläckar”. Ett äldre talar nog rätt långsamt i mångas öron. Dessbarn som enträget frågade när en efterlängtad utom verkar vi kanske löjligt ängsliga för att förhändelse skulle inträffa kunde kanske få till svar flytta oss över större avstånd, eftersom vi alltjämt ”när vinden vänder och tuppen gal”, d.v.s. i en räknar avstånd i kilometer snarare än i restimmar. oviss framtid. Vår inre geografiska karta av världen skiljer sig En del uttryck var inte alls ordspråk men säkert ganska mycket från den som unga mänändå liksom ordspråken, uppbyggda av bilder. niskor har idag och Som ”har du sålt den ter sig nog rätt smöret och tappat underlig för yngre pengarna?”, ”Det personer. Men, som var väl att göra en Vi äldre är faktiskt viktiga, Emmy Gut påpekar höna av en fjäder”, de yngre människorna så har ”människan ”har du tagit dig behöver oss. Vi är kunskaps så länge hon lever vatten över huvukällor om gångna tider och förmågan och en det”? Listan kan strävan om den inte göras lång. Många kontinuitet i livets gång. förstörts under livets av talesätten var Vi utgör illustrationer av lopp- att lära sig nytt moraliserande och livscykeln med dess goda och och utvecklas” (sid. ibland litet nedmindre goda sidor. 26). Så låt oss försöka låtande mot oss odla förmågan att som var barn, som lyssna in hur nutida ”små byttor har unga uppfattar oss och väga in deras bilder av oss också öron” Men de rymde ett klart och tydligt mot våra egna. För vi vill ju inte bli museala. tilltal och ett oftast vänligt tillrättavisande. Vi äldre är faktiskt viktiga, de yngre mänOch vi som var barn förstod precis vad de niskorna behöver oss. Vi är kunskapskällor om vuxna menade när de talade i sina bilder. Och jag gångna tider och kontinuitet i livets gång. Vi utfunderar på om man numera i mindre omfattgör illustrationer av livscykeln med dess goda och ning uttrycker sig i språkliga bilder. I så fall mindre goda sidor. De yngre kommer att sakna tycker jag det är en förlust, för en bild säger så oss när vi är borta – och det är minnet av oss som ofta mer än raka och precisa ord. kommer att utgöra en stor del av deras inre värld. Mycket annat har förändras under vår levnadsÄven när de i sin tur blir gamla kommer vi att tid. Bland annat tycks de geografiska avstånden finnas kvar inom dem. ha krympt med rekordfart. När vi var barn var ju Den inre människan i oss, den som utgör vår jordklotet ännu oändligt stort och det fanns ännu djupaste identitet, den är en gång för alla präglad ”vita fläckar” på kartan. Men hur många svenska av relationer och förhållanden som gällde för barn har inte idag varit på andra sidan jordklotet länge sedan. Inte minst gäller det moralfrågor på semesterresa med sina föräldrar?

Ann Lantzourakis

tror jag. I vår ungdom var det ännu skamligt att föda ett utomäktenskapligt barn eller att vara öppet homosexuell. Och skilsmässa var verkligen ett stigma, så att barn ibland på alla sätt försökte dölja för kamraterna att föräldrarna var skilda. Aga var för många barn en självklar ingrediens i livet. Så vi äldre har mycket i bagaget, inte bara en personlig historia med dess viktiga relationer utan också den tidsanda som präglade vår uppväxt. Jag tror att det är viktigt att vi ser att tidiga synsätt och värderingar kan ”poppa opp” här och där, även sådana vi tagit avstånd ifrån. Mycket av vår kommunikation med andra sker på ett omedvetet plan. Emmy Gut anser att gamla människor diskrimineras i vårt land och jag tror att hon till en del har rätt. Min uppfattning är att det beror på urbaniseringen som skapat alltför stora avstånd mellan generationerna. Att söka sina rötter i sin släkthistoria har på senare år blivit populärt i vårt land. Det finns nu otaliga böcker om hur man kan bedriva släktforskning via datoriserade uppgifter och gamla kyrkböcker, och TV ger ett flertal serier i ämnet.

Många svenskar vet verkligen inte mycket om sina förfäder, ens i de närmaste generationerna före oss. I andra länder är det ofta mer självklart att man har reda på sina släktingar, både bakåt i tiden och de mer samtida. I en del afrikanska kulturer kan vem som helst räkna upp sina förfäders namn långt bakåt i tiden, i medvetande om att de utgör ett viktigt inre bagage. I religionen ingår då att man anser sig kunna kommunicera med dem. Att lära känna sina rötter genom släktforskning klargör sammanhang som lett fram till ens egen existens och ökar förståelsen för hur ens föräldrar blev som de blev. I psykodynamiskt orienterad psykoterapi kan såväl detta som minnen av äldre släktingar ibland spela in på ett avgörande sätt. Det skulle vara intressant att undersöka detta närmare genom intervjuer med terapeuter.

Källor 1.

Emmy Gut: Ålderdomen som erfarenhet, Walhström & Widstrand 1998

Aktuell litteratur

En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan Marie Arnesson Eriksson, Lärarförbundets förlag, 160 sidor, mjuka pärmar. Recension av Gunilla Niss, leg psykolog.

I boken ”En bra start” berättar förskollärare Marie Arnesson Eriksson om sina egna och kollegors erfarenheter av att ta emot nya barn till förskolan. Hon betonar vikten av att vara väl förberedd och att ha en god planering. Under hennes egen utbildning fanns ingenting om inskolningsarbetet. Författaren arbetar själv på en avdelning med barn mellan 1 och 3 år och har mest erfarenhet av inskolningar under två – tre veckor. Det är viktigt för barn att få en bra inskolning till livet i förskolan. Författaren har inte kunnat hitta någon forskning om inskolningsarbetet. Det finns inte heller i läroplanen någon rekommendation utan varje förskola skapar sitt eget sätt att arbeta med att ta emot nya barn och föräldrar. ”Vi kan bara bottna i egna och andras erfarenheter utifrån målen och riktlinjerna i förskolans läroplan” skriver författaren. I boken beskrivs såväl långa inskolningar på tvåtre veckor som korta på 3–7 dagar, som kallas föräldraaktiv inskolning. Då deltar föräldrar och barn i den ordinarie verksamheten under sex timmar alla inskolningsdagar. Under den längre inskolningen är barn och föräldrar korta dagar i början och ökar sedan på tiden. Författaren är noga med att betona nödvändigheten att anpassa varje inskolning efter barnets och förälderns behov oberoende av inskolningsmetod. Något barn behöver längre tid än planerat medan ett annat barn är klart snabbare. I boken finns tydliga beskrivningar på olika inskolningsmetoder. Det är detaljrikt med komihåglistor som gör det lätt att följa hur författaren

och hennes kollegor har planerat och genomfört arbetet med både barn och föräldrar. Författaren berättar inspirerande om förberedelser, genomförande och uppföljning av inskolningsarbetet. Boken genomsyras av ett stort engagemang och värme i arbetet med barn och föräldrar. Vikten av att vara lyhörd och flexibel i samspelet med såväl barn som föräldrar återkommer ofta. Hon lyfter upp relationen som det centrala i inskolningsarbetet och att pedagogernas förhållningssätt är mer avgörande än metoden för en lyckosam inskolning. Författaren ger exempel på både lyckade och misslyckade insatser. ”Inskolningen blir starten för vad varje barn kan bli utifrån de förutsättningar vi skapar” Detta citat är en bra sammanfattning av författarens ambition med boken. Jag saknar dock en koppling till de teorier som finns om barns behov och utveckling. En beskrivning av hur praktik och teori hänger ihop. De positiva effekterna av arbetsinsatserna som boken tar upp menar jag beror på att de tillmötesgår barns behov av anknytning, bekräftelse och trygghet. När jag nyligen mötte förskollärare Eva Dyvik på Säby Förskola i Åkersberga frågade jag henne vad hon tyckte om boken. Hon har arbetat i många år i förskolan och tycker bäst om att arbeta med de yngsta barnen. Just nu startar hon en ny avdelning tillsammans med två kollegor. ”Jag har stor glädje och nytta av boken. Vi är ett nytt arbetslag och har använt boken som en gemensam grund i arbetet med att skola in nya barn. Det har lett till bra och intressanta diskussioner. Många sakkunniga tips har inspirerat oss och planeringen har underlättats. En hel del känner jag igen och kollegan som är ny har fått god hjälp att komma in i arbetet. Jag uppskattar bl.a. förslaget om en bestämd besöksdag för föräldrar och hembesöket tillsammans med något av barnen från avdelningen. Boken ger en bra grund för nya pedagoger och en påfyllning för erfarna pedagoger.”

Minnesord Birgitta Nordelius

Birgitta Nordelius, som i 30 år var det dynamiska navet i Föreningen Psykisk Hälsa, har avlidit i en ålder av 79 år. Birgitta gjorde föreningen till en pionjär inom så olika aktiviteter som familjeterapiutbildning, stöd i föräldraskapet och kontakt med utländska experter på psykisk hälsa. Redan som barn pratade Birgitta om att hon ville bli upptäcktsresande, med Sten Bergman & Rolf Blomberg som förebilder. Hon blev inte upptäcktsresande, men en upptäckare. Hon var nyfiken på det mesta, och ville helst gå till grunden med allt, vare sig det gällde platser, musik, böcker, konst, arkitektur eller barns utveckling. Inget var för svårt eller ointressant. Detta gjorde att hon lärde sig mycket. Hennes första skolår var på Adolf Fredriks musikskola. På äldre dagar började hon också en kurs på Musikhögskolan som hon ägnade några år åt. Hon hade

ett mycket vitt intressefält och var en berest person. Hon hade besökt de flesta betydande muséer i Sverige och i världen och kunde sällan låta bli att även köpa böcker om konstnärerna eller utställningarna. Bara ett par dagar innan hon avled var vi på en utställning om hur det nya Slussen skulle utformas framöver. Trots att hon då nämnt att hon kände sig dålig, slog hon klorna i en av arrangörerna och börja diskutera planerna för Slussen – som hon inte tyckte om… Hennes yrkesliv började i resebranschen på 1950-talet. Några år senare, på 1960-talet, började hon arbeta på Svenska föreningen för psykisk hälsovård (idag Föreningen Psykisk Hälsa). Hon blev senare redaktör för tidskriften Psykisk Hälsa och kanslichef 1983, en post hon innehade till sin pensionering 1997. Under Birgittas ledning blev 1980-talet en av föreningens storhetstider. Det var

Minnesord

då medlemsantalet växte till 5300. En uppsats av Janet Gardell i samband med föreningens 60-årsjubileum 1991 ger en god inblick i all denna verksamhet (se Psykisk Hälsa 1991:3). 1969 arrangerade Birgitta ett seminarium där de finska psykiatriprofessorerna Yrjo Alanen och Pekka Tienari föreläste. Båda var banbrytande forskare om familjens roll vid schizofreni. Den mindre kände men mycket karismatiske familjeterapeuten och psykiatern Dr. Walter Kempler från USA var den tredje experten. Seminariet blev startskottet for familjeterapin som behandlingsmetod i Sverige. Föreningen ledde utvecklingen under många år. Birgitta initierade Scandinavian Mental Health Seminars, varvid kända experter som Gerald Kaplan, Otto Kernberg, Dora Black och Emmy Werner gästade Sverige. Vidare inbjöds ett antal amerikanska familjeterapeuter som utbildare av svenska behandlare inom barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri och socialt arbete. Efter några år var det dags att starta längre familjeterapiutbildningar med de svenska terapeuter som deltagit i seminarierna som lärare. Föreningen ledde utvecklingen, sedan tog andra grupper över utbildningarna. Numera ges de huvudsakligen på universiteten. Bland all annan verksamhet återupptog Birgitta folderserien “Ta barn på allvar” från 1950-talet. Hon såg till att foldrarna förnyades och de används

Kammakargatan 7 111 40 Stockholm www.psykiskhalsa.se info@psykiskhalsa.se 08-34 70 65

fortfarande av barnpsykologer, på BVC, förskolor osv. Foldrarna ger råd om bl a mat- och sömnproblem, fobier, kamratproblem, sorg, ätstörningar etc. Åren före sin pensionering startade Birgitta föreningens stödtelefon för föräldrar, med Norge som förebild, och hon hann vara med när den öppnade sin verksamhet i november 1996. Sedan starten har Föräldratelefonen tagit emot över 10.000 samtal och den firar 2011 sitt 15-årsjubileum. När en av oss i mitten av 80-talet blev tillfrågad om att ingå i styrelsen var det med viss bävan man närmade sig uppdraget – skulle jag kunna bidra med något? Men det var en onödig ängslan. Birgitta ”använde” oss, i ordets bästa bemärkelse, och gav oss tillfälle att leda kurser för skolpsykologer och skolkuratorer. Kurserna blev snabbt fulltecknade och följdes av ett tjugotal liknande ute i landet. Birgittas entusiasm, engagemang och energi var medryckande för oss som arbetade tillsammans med henne i föreningen, liksom hennes okuvliga optimistiska livshållning. Birgittas insatser för föreningen är ovärderliga. Vi som var med under hennes tid minns henne med mycket glädje, värme och tacksamhet. Marianne Cederblad, Barbro Goldinger, Monica Odefors

En förskola av hög kvalitet kan främja barns psykiska hälsa långt upp i åren. Men vad utmärker en bra förskola? Ett tiotal av landets experter på barns utbildning och hälsa har bidragit till detta temanummer, där vi pekar ut de största utmaningarna för förskolan 2011. Dessutom litteratur och en essä av Karl Eriksson, mottagare av Psykisk Hälsas uppsatsstipendium 2010–2011.