Psykisk Hälsa #4 2011. Skolan. by Mind Sweden

4 • 2011

TEMA: SKOLAN Siv Fischbein, Nils Lundin, Gunilla Guvå, Lennart Grosin, Ulla Lahtinen, m fl

INNEHÅLL En hälsofrämjande skola 4 TEMA: SKOLAN Valfrihet och psykisk hälsa i skolan Siv Fischbein 6 Effektiva skolor Lennart Grosin

Den nya elevhälsan Gunilla Guvå

Elever med stor skolfrånvaro

Karina Huus, Anne-Sofie Strand & Mats Granlund

Systematiskt arbete med utbildning och hälsa

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

Tidig specialundervisning i Finland

Ulla Lahtinen & Kristina Ström

Det sociala klimatet Mara Westling Allodi 58 Strukturerad undervisning Jan Håkansson 66 Teorier om intelligens påverkar skolresultat 74 Trevor Dolan

SEDI – ny metod kartlägger barns utveckling

Curt Hagquist

Debatt: Upprop för en Ny psykiatri Kajsa Nordström 86 Aktuell litteratur Minna Forsell

En hälso främjande skola Styrning: Många debattörer har ifrågasatt kommunaliseringen av skolan 1991. Oavsett vad man anser om kommunaliseringen kan man under den senaste 20-årsperioden se hur valfri heten har ökat inom olika nivåer i skolsystemet. Siv Fischbein visar i sin artikel att mycket tyder på att denna valfrihet – och brist på styrning – har bidragit till ökad ojämlikhet, utslagning och psykisk ohälsa. Och i sin forskning om effektiva skolor framhåller Lennart Grosin betydelsen av sådana begrepp som struktur och kultur. Ledning: Kvaliteten på samspelet mellan lärare och elev och lärarens förmåga att leda arbetet i klassrummet är föga överraskande helt avgörande. I sina artiklar belyser Mara Allodi Westling och Jan Håkansson det sociala klimatets betydelse och att en balans måste finnas mellan ”kateder undervisning”/strukturerad undervisning och individualisering, Kompetens: Den enskilt viktigaste faktorn för att påverka barnens hälsa i skolan är lärarnas kompetens. Även i detta avseende är den ökade valfriheten oroande – t ex i bemärkelsen att lärar studenter idag har en större valfrihet i att sätta ihop sin lärarutbildning. De kan då välja bort kurser som ger fundamentala färdigheter såsom hur man lär barn att läsa och skriva. Samverkan: Det finns en stor potential för att utveckla elevhälsan genom en bättre samver kan och uppföljning. Regeringen aviserade den

En bra skola kan skänka stimulans, trygghet och glädje, både inom och utom skolan. Och för ett barn med en besvärlig hemmiljö kan skolan bli en livlina. Dessvärre kan också det omvända inträffa: ett misslyckande i skolan kan lägga grun den för psykisk ohälsa senare i livet. Oavsett kvalitén på skolan är det idag uppen bart att det inte går att skilja skolans kunskaps utvecklande funktion från dess hälsofrämjande roll. De pedagogiska och de sociala uppgifterna är oskiljaktiga. Våra barn tillbringar närmare hälf ten av sin vakna tid i skolan. Det gör skolan till en av de viktigaste arenorna för att främja deras psykiska hälsa. I början av 2011 frågade vi oss inom Föreningen Psykisk Hälsa vad som krävs för att skolan ska bli den plats vi vill att den borde vara, och vilka är hindren på vägen. Resultatet har blivit två tema nummer: det förra behandlade förskolan och detta nummer granskar grundskolan. I vardera utgåvan har ett tiotal av Sveriges ledande experter på psyko logi och pedagogik medverkat. I detta temanum mer har vi dessutom med en artikel av två finska forskare för att komplettera bilden och underlätta jämförelser – Ulla Lahtinen och Kristina Ström. Hur kan då skolan utvecklas för att bättre främja barns psykiska hälsa? Svaren kretsar kring några nyckelord, bl a ledning, styrning, kompe tens, samverkan och respekt för den stora normal variationen som finns bland jämnåriga barn.

En generell slutsats om skolan och den psy kiska hälsan är behovet av ny forskning och att basera utvecklingsarbetet på en solid vetenskaplig grund. Regeringen bör väga in behovet av denna forskning i arbetet med forskningspropositionen 2012. I detta nummer har vi också flera recensioner samt en debattartikel av Kajsa Nordström, som organiserat Upprop för en Ny Psykiatri, ett vik tigt initiativ för att stimulera nytänkande inom den psykiatriska vården. Vi önskar er alla en angelägen och stimulerande läsning.

1 november att 650 miljoner kronor ska satsas på elevhälsan, främst genom ett riktat bidrag för att anställa mer personal i elevhälsan. Satsningen är välkommen men för att lyckas måste elevhälsan anamma ett nytt hälsofrämjande och holistiskt synsätt och organisera sina resurser på nya sätt, som Gunilla Guvå betonar i sin artikel. Respekt för normalvariationen: Under 6-årsverksamheten/förskoleklassen och de kommande skolåren möter lärarna barn som vid samma levnadsålder är mycket olika när det gäller social kompetens och inlärningsförmåga. Det är viktigt att den stora normalvariationen respekteras.

Redaktionskommittén för Psykisk Hälsa

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health)

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per-Anders Rydelius REDAKTÖR: Carl von Essen

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

Omslagsillustration: Jonas Rahm REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, profes sor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdoms psykiatri, överläkare; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi och Cecilia Modig, socionom.

Form & Produktion: Pelle Isaksson TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljö vänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Valfrihet och psykisk h채lsa i skolan

Siv Fischbein är professor emerita i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon är verksam inom lärarutbildningen och har särskilt intresserat sig för de möjligheter och svårigheter som uppstår i mötet mellan individens unika förutsättningar och den pedagogiska miljön.

skapade problem. Detta löste man exempelvis med att vissa barn fick genomgå en s.k. ”mini kurs”, dvs. man sänkte kraven eller de fick gå om en eller flera klasser, dvs. man förlängde tiden. Så småningom började man också ge dessa barn specialundervisning av olika slag. Det blev dock uppenbart att detta inte alltid var till fördel för de barn som utsattes för detta. Många kände sig utpekade och annorlunda och fick en känsla av att inte duga som kunde hålla i sig hela livet. Samspelet mellan skolan som organisation och den stora variation som finns i varje barn grupp har således alltid skapat utmaningar för lärare. Man skulle kunna säga att det pedagogiska dilemmat framför allt består i att möta och han tera olikheter, få alla att känna sig delaktiga och stimulera varje barn till optimal utveckling. En fråga som uppstår i samband med detta möte är förstås varför vi är olika. Det finns genetiska och biologiska skillnader men också olikheter som skapats av miljöns påverkan. Pedagogiken har präglats av att man ömsom överbetonat individuella faktorers och ömsom miljöfaktorers betydelse för barns utveckling. Under första hälften av 1900-talet dominerade utvecklingspsykologiska teorier och det fanns en övertro på att bara vi lärde oss mer om hur

Jämförelser över tid både inom Sverige och med andra länder visar på ökad ojämlikhet och sjunkande prestationer i den svenska skolan. En avgörande faktor verkar vara den valfrihet som uppträder på olika nivåer i systemet. Valfriheten ökar risken för utslagning och ohälsa bland grupper av elever som befinner sig i riskzonen och inte kan utnyttja systemets fördelar.

Samspelets betydelse – en historisk återblick

Den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige 1842. Detta innebar att alla barn var skolpliktiga, skulle följa en gemensam läroplan och förvänta des gå igenom skolan på en och samma tid. Alla barn gick förstås ändå inte i folkskolan, barn från välsituerade familjer började i läroverket, barn med funktionsnedsättningar var uteslutna och många barn kunde inte alltid komma till skolan på grund av brist på kläder eller skor, att de måste hjälpa till hemma, att vädret var för dåligt etc. Skolgången kunde därför vara ganska sporadisk. Kraven på att barn i den obligatoriska skolan skulle följa samma läroplan och gå igenom skolan på samma tid samtidigt som barnen mognade i olika takt, hade olika styrkor och svagheter och

TEMA: SKOLAN

Figur 1: Modell för samspelet mellan utbildningsmål och elevförutsättningar

Samhälleliga utbildningsmål Regionala utbildningsmål Skolkod Lärarinflytande (förverkligande av utbildningsmål

Bostadsområde

Elev/individförutsättningar

Stimulans av elevbehov Icke-stimulans av elevbehov

”Projekt” inlärning

Auktoritativ undervisning

”Låt-gå” inlärning

Auktoritär undervisning

(t.ex. förändring i kunskap, attityder, beteende etc)

Hembakgrund

Styrning

Utbildningseffekter

Frihet

Etniskt och kulturellt ursprung

samhälleliga och konstruktivistiska teorier blev förhärskande inom pedagogiken råkade också tvillingforskningen i vanrykte. Man menade att olikheter mellan individer inte var faktiska utan upplevda och miljön bidrog till att förstora dessa (Björklid & Fischbein, under utgivning). I slutet av 1970-talet publicerades en longitu dinell tvillingstudie där man följt enäggiga och tvåäggiga tvillingar genom skolan från cirka 10 till 17 års ålder (Fischbein, 1979). Några resultat från denna undersökning har stor relevans för skolans utveckling. För det första fann man att det genetiska inflytandet varierade beroende på vilken egenskap eller beteende som studerades. Den biologiska mognadsutvecklingen föreföll mycket genetiskt styrd medan exempelvis språklig

människan fungerade så fick vi också svar på de frågor som pedagogiken brottades med. Under senare delen av 1900-talet så svängde teoribild ningen över mot samhällsförklaringar och man började framhålla skolans betydelse för barns ut veckling och lärande. Vi kan alltså se att antingen individens förutsättningar eller miljöns utform ning har varit tongivande förklaringsmodeller. Det var också under första hälften av 1900-talet vanligt med studier av arvs- och miljöinflytande inom pedagogiken. Detta skedde vanligtvis genom att man jämförde likhet inom enäggs- och tvåäggstvillingar. Man fann ofta att genetiska faktorer hade ett stort genomslag och kunde förklara inte bara begåvningsskillnader utan även temperament och beteende. I samband med att

Siv Fischbein

person, undervisningsgrupp, ämne, hur länge läraren haft gruppen etc. Den fria stimulerande kallas ”projektinlär ning” och karakteriseras av att läraren ej är styrande utan mer har en handledningsfunktion och försöker stimulera varje elev genom att ge individuell återkoppling i form av uppmuntran och stöd. Den fria icke-stimulerande situatio nen karakteriseras av en ”låt-gå” inställning där eleverna visserligen är fria att påverka situationen och bestämma själva men de får ingen återkopp ling vilket kan upplevas som brist på stimulans. Den styrda stimulerande undervisningssituationen karakteriseras av en auktoritativ lärare , som ”styr” mot ett uppställt mål men samtidigt försö ker stimulera varje elev och locka fram det som han/hon är bra på. Den styrda icke-stimulerande situationen slutligen karakteriseras av en aukto ritär lärare, som följer regler, ej tillåter flexibilitet och avvikelser samt kontrollerar och bestraffar vid avsteg från målsättningen. Samspelet mellan individförutsättningar och påverkansfaktorer på olika nivåer resulterar i ett utfall till höger i modellen, som kan vara förändring i kunskaper, beteende, attityder, hälsa m.m. Baserat på tidigare nämnda resultat från tvillingforskning förutsätts dock inflytandet från individvariationen öka när valfriheten blir större och minska när styrningen från omgivningen ökar. I det följande används modellen för att diskutera förändringar i skolan på individnivå, gruppnivå, skolnivå och samhällsnivå.

förmåga i stor utsträckning påverkades av omgiv ningen både i hem- och skolmiljön. För det andra fick elevernas förutsättningar, både anlag och bakgrund, större genomslag i en mer valfri om givning och omvänt i en mer styrd miljö så fick detta mindre betydelse. För det tredje så var en sti mulerande omgivning nödvändig för att befrämja optimal utveckling. Omgivningsfaktorer kunde finnas både i närmiljön, exempelvis klassrum met men också i skolmiljön, i skolans belägenhet eller på samhällsnivå, t.ex. genom centralt fattade beslut som får genomslag i skolan. Vi fann alltså att det i själva verket var samspelet mellan individ- och omgivningsfaktorer som var avgörande för barnens utveckling och att det var två dimensioner i miljön som var särskilt betydelsefulla. Dessa kan betecknas som frihet/ styrning respektive stimulans/icke-stimulans. Baserat på dessa resultat utvecklades en pedago gisk samspelsmodell som har använts i många olika sammanhang såsom specialpedagogutbild ning, vårdutbildning, idrottslärarutbildning och förskollärarutbildning. Denna modell beskrivs närmare i figuren. I den horisontala delen av figuren ser vi barnens förutsättningar, såsom arvsanlag och kön men också deras socioekonomiska och etniska bakgrund liksom bostadsområde och kamrat kontakter. Allt detta tar barnen med sig in i klass rummet och detta utgör en variation som läraren måste hantera. Den vertikala delen illustrerar påverkan på olika nivåer, klassrumsnivån, skolan, området och samhället. Denna påverkan kan vara mer hårdstyrande eller mer valfri och mer eller mindre stimulerande. I de fyra rutorna syns exempel på undervisningssituationer: den fria sti mulerande, den fria icke-stimulerande, den styrda stimulerande och den styrda icke-stimulerande. I mitten finns en ring som symboliserar att läraren rör sig mellan dessa fyra situationer beroende på

Sårbara barn

I en nyligen publicerad kunskapsöversikt finan sierad av Kungliga Vetenskapsakademien har man gjort en grundlig genomgång av studier som kan belysa skolans roll då det gäller lärande och psykisk hälsa hos barnen (Gustafsson et al.,

TEMA: SKOLAN

dessa barn ska få en optimal utveckling i skolan. 2010). Särskilt har man lyft fram studier där Det kan handla om barn som har svårigheter man följt barnen under lång tid för att kunna med att lära sig läsa, skriva eller räkna och det besvara frågan om barn som är särskilt sårbara får kan vara mer specifika svårigheter såsom dyslexi problem med skolgången eller om skolan skapar eller svårigheter som svårigheter för bar kan bero på bristande nen. Svaret blir att stimulans i hemmiljön. det handlar om ett Om man inte i skolan Barnen kan ha en samspel där barnens förstår varför barnen utvecklingsstörning, förutsättningar och agerar som de gör och kan neuropsykiatriska skolans agerande kan anpassa verksamheten eller fysiska funktions skapa möjligheter nedsättningar. eller svårigheter. efter detta så kan barnen Med hänvisning till Barn som visar på sikt börja skolka för att modellen i figur 1 så internaliserande så småningom helt utebli handlar det om barn eller externaliserande från skolan. i riskzonen för att få beteenden, dvs. som svårigheter i skolan. är depressiva eller Detta kan ha att göra utagerande riskerar med barnens förutsättningar men också om hur att hamna i en negativ spiral i skolan. De förra stimulerande den miljö är som de växer upp i. blir passiva och kanske förefaller ointresserade Det blir för dessa barn särskilt betydelsefullt hur medan de senare lätt hamnar i konflikt med både de bemöts i skolan och hur denna förmår anpassa kamrater och lärare. Det är framför allt flickor sig till varje barn. En skolsituation med stor som visar internaliserande beteende och pojkar frihet och brist på struktur blir för dessa barn en som externaliserar (Westling Allodi, 2010a). Om alltför stor utmaning och de riskerar att hamna man inte i skolan förstår varför barnen agerar utanför gruppen och detta kan förstärka olika som de gör och kan anpassa verksamheten efter hälsoproblem. detta så kan barnen på sikt börja skolka för att så småningom helt utebli från skolan. Orsaker till internaliserande eller externaliserande beteende kan ligga hos barnen själva eller i deras hemmiljö. Läraren och gruppen som Skolan uppmärksammar ofta de utagerande skyddsfaktorer barnen mer än de inåtvända och det har blivit allt Gustafsson et al. (op.cit.) finner i sin kunskaps vanligare att dessa får diagnosen ADHD. översikt att skolframgång har ett starkt samband Barn med funktionsnedsättningar av olika med psykisk hälsa och omvänt att misslyckande i slag är en grupp som är särskilt sårbara i skolan skolan får negativa konsekvenser för den psykiska och det kan ibland vara värre att ha en icke hälsan. Det blir således av avgörande betydelse synlig svårighet än en synlig eftersom skolan då hur undervisningen bedrivs och hur läraren är skyldig att anpassa verksamheten. Jakobsson utövar sitt ledarskap. Barn som har svårigheter i & Nilsson (2011) har beskrivit olika typer av skolan framhäver också kamratkontakter som ett funktionsnedsättningar och vad som krävs för att stöd. Detta kräver dock att barnet känner sig del

Siv Fischbein

det psykosociala klimatet och lärare måste därför aktigt i en social gemenskap och inte blir utpekat se till att alla barn i gruppen ingår både i en inför gruppen. kunskaps- och en social gemenskap. Det handlar Det finns perioder i skolan som är särskilt om struktur och tydlighet men också om stimukänsliga. En sådan tycks den tidiga läsinlärningen lans och uppmuntran för att även de barn som vara. Barn som har svårt att lära sig läsa känner upplever svårigheter ska kunna finna sig tillrätta sig ofta dumma och utanför gruppen. Det blir och bevara en god självkänsla. Lärares kompetens därför avgörande om läraren har kompetens att är därför den enskilt viktigaste faktorn för skol både ta reda på variationen i gruppen och sätta framgång och välbefinnande hos barnen. in adekvata åtgärder. Barn är ofta bra på att dölja sina tillkortakommanden och särskilt pojkar kan utveckla utagerande strategier för att undvika läs ning. Det är lätt att hamna i en negativ spiral och Bra och dåliga skolor på sikt hamna längre och längre efter kamraterna. Det finns en forskningsinriktning som handlar Flickor å andra sidan pressar ofta sig själva för om vad som gör skolor effektiva. I Sverige har hårt och kan därför så småningom ge upp och bli denna representerats av Grosin (2003) som har deprimerade. undersökt vad det är som gör att vissa skolor Det har i studier av skolmisslyckanden och lyckas både höja elevernas prestationer och öka psykisk hälsa varit vanligt att mäta barnens välbefinnandet med hänsyn tagen till både re prestationer och beteenden. Betydligt ovanligare surser och rekryteringsunderlag. Han framhåller är det att undersöka vilka faktorer i skolmiljön vikten av ett tydligt skolledarskap där ett positivt som kan bidra till barnens svårigheter. Westling skolklimat och gemensamma värderingar är Allodi (2007) har dock utvecklat ett instrument framträdande. Ledningen har höga förväntningar för att mäta psykoso både på elever och lärare cialt inlärningsklimat och utgår från att skolan som detta uppfattas av ska klara av att ge alla svenska elever. Detta barn en optimal utveck Det finns perioder i är ett första steg för att ling. Man satsar också på skolan som är särskilt kunna studera och ut ett nära och förtroende känsliga. En sådan veckla samspelet mellan fullt samarbete med tycks den tidiga barnens utveckling och föräldrarna. den påverkan de utsätts Även i den tidigare läsinlärningen vara. för i klassmiljön (se nämnda kunskapsöver artikel sid 58). sikten (Gustafsson et al., Lärares ledarskap är således av avgörande op.cit.) tar man upp skolan som skydds- eller betydelse inte bara för lärande utan också för riskfaktor i barns lärande och välbefinnande. barnens välbefinnande. Det finns studier som Ett inkluderande arbetssätt där alla vuxna har visar att prestationshets och konkurrens bidrar till ansvar för elever som får problem med kunskaps utslagning och psykisk ohälsa för de barn som får inhämtande eller beteende har visat sig mer effek svårigheter att klara av kunskapsmålen. En alltför tivt än att flytta barn till särskilda grupper där de kraftfull styrning i denna riktning kan påverka riskerar att känna sig utpekade och att tappa sina

TEMA: SKOLAN

vara att alla föräldrar inte är lika medvetna om kamrater. Relationen mellan lärare och elever har valets betydelse och att detta kan bidra till ökade också visat sig avgörande för barns självkänsla. klasskillnader. Skolor som försöker integrera teori och prak Som en parallellprocess till det som händer i tiskt handlande har visat sig kunna både utveckla skolorna har lärarutbild lärarnas reflektion och ningen öppnat upp för att professionella arbete, blivande lärare kan välja vilket i sin tur haft posi Vi tenderar alltså att kurser och inriktningar tiva effekter på elevernas få alltfler elever som i större utsträckning än lärande och välbefin tidigt får svårigheter i som varit fallet tidigare. nande (Tjernberg, 2007; skolan och ofta hamnar Detta kräver förstås en Westling Allodi, 2010b). medvetenhet om vad Vi kan sålunda se i en spiral av utsatthet man vill arbeta med efter att även på skolnivå är och utanförskap. examen och vad som krävs medveten styrning av för att lyckas i läraryrket. den pedagogiska miljön Det lägger också ett större ansvar på rektorer och stimulerande aktiviteter för både lärare och som ska avgöra kompetensen hos lärare som elever nödvändiga förutsättningar för att bedriva anställs. Detta har försvårats genom att rektorer ett framgångsrikt arbete. numera inte alltid rekryteras från skolans område utan kan ha en annan bakgrund. Omsättningen på rektorer är också större än tidigare då dessa Samhälleliga förändringar förutom pedagogiskt ansvar ska ha hand om För att kunna studera betydelsen av samhälls ekonomi- och personalfrågor. Utöver de ovan faktorers inverkan på barns lärande och psykiska nämnda samhällsförändringarna har undervis hälsa krävs antingen longitudinella material där ningssituationen förändrats så att större ansvar man följer exempelvis vad som händer i skolan läggs på elever och föräldrar samtidigt som den inom ett och samma land eller jämförelser mellan så kallade förmedlingspedagogiken dömts ut som olika länder. föråldrad. I det svenska samhället har valfriheten för individen ökat på många områden över tid. Detta gäller inte minst skolsystemet. Kommunalise Ökad variation och ojämlikhet ringen av skolan innebar att skillnaderna ökade Med tanke på alla dessa förändringar i riktning mellan olika kommuner. Det kunde handla om mot större frihet för individen är det föga för varierande ekonomiska förutsättningar i kommu vånande att de internationella studier som jämför nen, varierande kompetens bland lokala besluts skolprestationer mellan länder visar ökande fattare eller prioritering mellan olika angelägna skillnader mellan skolor, sociala och etniska grup områden. En annan samhällelig förändring per och mellan pojkar och flickor då det gäller som bidragit till ökad valfrihet är friskolornas de svenska elevernas prestationer i svenska och införande. Detta ger elever och föräldrar större matematik (Gustafsson & Yang Hansen, 2009). möjligheter att välja skola och innebär en ökad I en rapport från Skolverket (nr 273, 2005) har press på skolor att profilera sig. Nackdelen kan man jämfört elevresultat för skolor över landet

Siv Fischbein

ämnesmässig utbildning kan förväntas fortsätta och konstaterar att variationen mellan skolor att öka. Detta i sin tur gör att vi kan förvänta oss är relativt liten jämfört med variationen inom en försämring av de svenska elevernas kunskaper skolor. Det är dock mycket stora skillnader mel och färdigheter.” (a.a. s. 174). I de stora inter lan den bästa och sämsta skolan även om de flesta nationella undersökningar av elevprestationer ligger samlade runt mitten. Variationen mellan som ägt rum sedan 2002 kan vi också se att skolor tenderar också att öka över tid. Social denna förutsägelse slagit in. Vi tenderar alltså att bakgrund får ett stort genomslag och särskilt på få alltfler elever som tidigt får svårigheter i skolan skolor som inte fungerar bra. och ofta hamnar i en spiral av utsatthet och I ytterligare en skolverksrapport redovisas utanförskap. ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska Internationella jämförelser kan bidra till att resultat i skolan (Gustafsson & Myrberg, 2002). belysa vilka faktorer som kan förklara den ökade Författarna har gått igenom både svenska och variation och ojämlikhet som blir synlig i den internationella undersökningar och diskuterar svenska skolans utveckling över tid. Ett utbild bl. a. effekter av marknadsanpassning och val ningspolitiskt mål har varit att skolan ska minska frihet. Förespråkarna menar att konkurrens leder betydelsen av sociala och etniska bakgrunds till förbättringar av skolan men det finns också faktorer hos eleverna liksom olikheter mellan resultat som visar att förlorarna i detta system är pojkar och flickor. I stället tycks internationella resurssvaga elever och föräldrar. Gustafsson & jämförelser visa att det Myrberg jämförde svenska skolsystemet också olika typer av förskjuts i riktning resurser i den svenska Eleverna delas ofta in mot ökad segregering. skolan och hur dessa i olika grupperingar. Det har blivit större var relaterade till Detta kan få negativa resultatskillnader mel resultat. Det förefaller konsekvenser då lärarnas lan olika skolor och som om klasstorlek elevgrupper, framför har en viss betydelse förväntningar blir lägre allt utifrån social bak och igen framför allt i lågpresterande grupper grund. Kamrateffekter för svaga elever. Dessa och elevernas motivation och lärarförväntningar effekter verkar också och självkänsla påverkas i har starka samband kvarstå högre upp i med elevresultat och åldrarna. negativ riktning. dessa tenderar att för Den enskilt vikti stärka varandra så att gaste resurstillgången positiva spiraler uppstår i framgångsrika skolor är dock lärarkompetens. Med tanke på att lärar och motsatta effekter uppträder i andra skolor. utbildningen gjorts mer generell och valbar ökar Decentralisering av beslut rörande resurs risken för att resultaten sjunker i den svenska fördelning och utformning av den svenska skolan, eftersom lärare kan välja bort kurser som skolan har också bidragit till ojämlikhet genom ger grundläggande färdigheter, t.ex. i läsinlärning. att kommunernas kostnader för skolan varierar Gustafsson & Myrberg skriver exempelvis att vilket påverkar lärartäthet och andel behöriga ”…andelen lärare utan adekvat pedagogisk och

TEMA: SKOLAN

lärare liksom satsningar på lärarfortbildning. Det förefaller inte heller som om kommuner fördelar resurser utifrån skolornas olika förutsättningar vilket kan bidra till större skillnader på sikt. Dif ferentiering av eleverna har blivit allt vanligare för att hantera elevers olikheter. Eleverna delas ofta in i olika grupperingar utifrån behov av stöd eller kunskapsnivå. Detta kan få negativa konsekvenser då lärarnas förväntningar blir lägre i lågpresterande grupper och elevernas motiva tion och självkänsla påverkas i negativ riktning. Ytterligare en faktor som spelar in är hur lärare organiserar arbetet i klassrummet. Det har blivit allt vanligare med individualisering av arbetet så att ansvaret förskjuts från läraren till eleven och därmed också från skolan till hemmet (Skol verket, 2009). Upprepade mätningar i de stora internatio nella undersökningarna av elevresultat ger ökade möjligheter att studera vilka faktorer som kan bidra till att länder förbättras eller försämras i förhållande till varandra (Gustafsson, 2011). Man kan exempelvis undersöka påverkan på läsprestation och lässvårigheter av faktorer i hemmiljön, skolan och undervisningen. Återigen finner man att aktiviteter och resurser i hemmet har betydelse för prestation men även dator användning och hur mycket man läser. Detta betyder att länder med stor förekomst av dator användning tenderar att lyckas sämre genom att eleverna läser färre böcker. Andra faktorer som verkar spela roll är disciplinärt klimat och säker het på skolan liksom elevnärvaro. Lärarens roll blir igen viktig genom att elevbedömningar av om läraren lyssnar på eleven och om man använ der skrivande som stöd för läsförståelse framstår som framgångsfaktorer. Lärarutbildningen är en viktig faktor då den ger lärarna beredskap att lära barnen läsa och att väcka deras läslust. Specialundervisning har en

nära relation till diskussionen om inkludering i olika länder. Många menar att den ordinarie klassläraren ska kunna anpassa sin undervisning så att alla elever blir delaktiga och utvecklas optimalt. Det är dock skillnad om special undervisningen ges inom den ordinarie klassens ram och utan att stigmatisera eleverna jämfört med att vänta tills eleven misslyckats och då sätta in åtgärder som framstår som segregerande.

Slutsatser

Studier av arvs- och miljöinflytande på barns utveckling kan betraktas som grundforskning då resultaten är tillämpbara inom många olika områden. I en undersökning som följde bar nen genom den svenska skolan fann vi att två dimensioner i miljön var särskilt betydelsefulla för att antingen öka inflytandet av individfaktorer på den totala variationen eller minska detta. Ju större utrymme som gavs för individuella val desto större genomslag fick genetiska anlag och hembakgrund. Om man däremot ökade inflytan det av styrning/struktur i skolmiljön så mins kade de olikheter som berodde på individuella faktorer. Man kan också uttrycka detta som att skolan då kompenserade för barnens svårigheter eller brister i hemmiljön. Den andra dimensio nen var stimulansfaktorer som befrämjade optimal utveckling. Några sådana har beskrivits ovan, såsom goda relationer med lärare och kamrater, höga förväntningar på att alla barn ska lyckas, samt flexibel och fantasieggande undervisning anpassad till varje barns förutsättningar. Inflytandet av styrnings- och stimulansfaktorer äger rum på olika nivåer, från klassrums- till samhällsnivå. Det svenska skolsystemet har under en lång följd av år utvecklats mot alltmer uttalad valfrihet och individuellt ansvarstagande på alla nivåer. Detta ökar olikheter mellan pojkar och

Siv Fischbein

flickor, skolor, lärare, sociala och etniska grupper och missgynnar barn som befinner sig i riskzonen för att få svårigheter i skolan. Forskningsresultat har också visat att dessa barn tenderar att hamna i en negativ spiral och utveckla symptom på psykisk ohälsa. Det hjälper inte att enbart sätta in fler kontrollåtgärder såsom nationella prov och betyg eftersom man då ökar styrningen men inte tar hänsyn till betydelsen av stimulansfaktorer. I själva verket visar all forskning att det krävs en balans mellan struktur/tydlighet och flexibilitet/ individanpassning på alla nivåer i skolsystemet.

Grosin, L. (2003). Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I G. Berg & B-Å. Scherp (red.): Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus, nr 15.

Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och

10.

Sammons, P. (2006). The Contribution of International

funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur. Studies on Educational Effectiveness: Current and future directions. Educational Research and Evaluation, 12, 6, 583–593. 11.

Skolverket (2005). Om skolors olikheter och deras bety-

12.

Tjernberg, C. (2007). Om konsten att möta elever i läs- och

delse för elevernas studieresultat. Rapport nr 273. skrivsvårigheter: en retrospektiv fallstudie. Magisteruppsats. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen,

Referenser

Stockholms universitet.Skolverket (2009). 13.

1. 2.

Björklid, P. & Fischbein, S. (under utgivning). Det pedago-

environments in Swedish schools: Development and ana-

giska samspelet. 2. upplagan. Lund: Studentlitteratur.

lysis of a theory-based instrument. Learning Environment

Fischbein, S. (1979). Heredity – Environment Influences on

Research, 10, 157–175.

Growth and Development During Adolescence. Stockholm

14.

Westling Allodi, M. (2010a). Pojkars och flickors psykiska

15.

Westling Allodi, M. (2010b). Goals and values in school: a

Institute of Education. Department of Educational Research. Lund: Liber. 3. 4.

hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79.

Fischbein, S., Grosin, L., Skarlind, A. & Westling Allodi, M.

model developed for describing, evaluating and changing

(2011).

the social climate of learning environments. Social Psycho-

Gustafsson, J-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B.,

logy of Education, 13, 2, 207–235.

Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S. (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee. 5.

Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Skolverket.

Gustafsson, J-E. & Yang Hansen, K. (2009). Resultatförändringar i svensk grundskola. I L.M. Olsson (red.): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Westling Allodi, M. (2007). Assessing the quality of learning

Gustafsson, J- E. (2011). Elevers lässvårigheter i internationell belysning. Föredrag vid den sjätte nordiska Dyslexikongressen, Stockholm 11–13 augusti 2011.

Effektiva skolor â&#x20AC;&#x201C; forskningen om effektiva skolor i relation till anknytningsteori och mentalisering

Lennart Grosin är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och bedriver forskning om effektiva skolor.

Även om det delvis är att tala i egen sak vågar jag påstå att det gjordes en hel del gott behand lings- och socialarbete inom projektets ram. Men på den till synes eviga frågan som socialarbetare ställer sig: hur man skulla kunna arbeta före byggande, hade vi inget svar! Vår uppfattning om skolans betydelse var den gängse bland social arbetare, psykologer och skolforskare vid den här tiden. Skolan sågs snarast som en transportsträcka för elevernas sociala situation och intellektuella resurser. Det som framför allt betydde något för deras kunskapsutveckling, självtillit och sociala anpassning var deras intelligens, det vill säga deras genetiska arv och vilket stöd de hade hemma, det vill säga deras sociala arv. Det var ett indvidper spektiv som fortfarande omfattas av många.

I denna artikel redovisas några centrala delar av forskningen om vad man funnit utmärkande för effektiva skolor, det vill säga skolor där alla elever når kunskapsmålen och finner sig väl tillrätta socialt och personligt. Två perspektiv ställs mot varandra när det gäller att tolka och förstå elevernas resultat i skolan. Historiskt har man framför allt betonat elevernas individuella egenskaper. I forskningen om effektiva skolor har resultaten snarare pekat på betydelsen av skolornas kulturella och strukturella egenskaper för elevernas resultat. I en andra del av artikeln knyter jag an till de psykologisk/teoretiska begreppen anknytning och mentalisering som ett led i strävan att finna teoretiska begrepp som kan vara användbara för att fördjupa den teoretiska diskussionen inom forskningen.

Forskningen om effektiva skolor En social bakgrund

I slutet på 1970-talet arbetade jag som ledare för ett projekt i Norra Botkyrka. Projektets syfte var att tillföra resurser i form av psykologer och familje rådgivare för att utveckla arbetsmodeller och meto der i den kommunala socialvården, med så kallade tunga familjeärenden. En beskrivning av projektet och dess resultat finns i Grosin & Hedén (1984).

En tid efter att projektet avslutades 1981, träf fade jag engelska skolforskare, bland andra den välrenommerade brittiska barn- och ungdoms psykiatern Michael Rutter. I samband med en omfattande kartläggning i slutet av 1970-talet av barns och ungdomars psykosociala status och kunskapsutveckling i London, fann Rutter att eleverna hade olika resultat och anpassning som

TEMA: SKOLAN

Genom att fokusera i synnerhet rektors men inte kunde förklaras av skillnader med avseende också övriga skolledares och lärarnas värderingar på social bakgrund och intelligens utan som var och handlingsmönster riktas blicken alltså i första relaterade till vilken skola eleverna kom ifrån. hand mot skolans inre pedagogiska och sociala Man fann med andra ord skoleffekter. Skolorna egenskaper. skilde sig åt beträffande såväl kunskapsmässiga Elevernas resultat och anpassning formas av som sociala resultat. Vissa skolor var helt enkelt samspelet mellan yttre villkor och skolans inre bättre och mer effektiva än andra trots att elev pedagogiska och sociala egenskaper. Yttre villkor ut sammansättningen var densamma. Frågan var gör dock vare sig något hinder eller någon garanti dock hur man kunde beskriva och förklara dessa för att skolledningen och lärarna skall kunna skillnader? I Rutter-rapporten tog man ett första skapa den goda skolan, det vill säga där alla elever stort steg mot en sådan beskrivning när man på når de grundläggande målen och behörighet till grundval av forskningen formulerade begrep fortsatta studier. pet: ”ethos:… or set of Den skolpolitiska values, attitudes and och diskursiva kon behaviors which will Skolans organisation och texten beträffande sko become characteristic of ethos påverkar inte bara lan som dominerar i the school as a whole”. barns och ungdomars ett samhälle kan dock I min egen forsk kunskapsutveckling, i större eller mindre ning som i många grad stå i överensstäm avseenden stödjer utan också deras sociala melse med de peda Rutters resultat och anpassning och självtillit. gogiska principer som den sedan snabbt väx kännetecknar PESOK ande forskningen om i de mest framgångsrika skolorna, och kan med effektiva skolor, har jag valt att använda begreppet andra ord skapa mer eller mindre gynnsamma skolans pedagogiska och sociala klimat, (PESOK). villkor för att förverkliga en sådan pedagogisk PESOK är en dynamisk modell som omfattar och social praxis på enskilda skolor. såväl skolans kultur som faktorer på strukturell I forskningen har ett antal faktorer av kulturell nivå. Den kulturella nivån är grundläggande och och strukturell art uppmärksammats i de särskilt innefattar de dominerande målen, värderingarna effektiva skolorna, det vill säga skolor där elev och teoretiska antagandena hos rektor och lärare. erna når kunskapsmålen och finner sig till rätta En skolas struktur rymmer former för under socialt, (Rutter, et al. 1979, Brookover et al. 1979, visning och fostran samt det sociala samspelet Edmonds 1979, Mortimore, et al. 1988, Ouston, mellan rektor, lärare och elever. Maugham, & Rutter, 1991): Innebörden av teorin om PESOK och dess betydelse för elevernas resultat och anpassning är • ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt att elevernas personliga handlingsmönster, deras ledarskap från rektors sida som framför allt närvaro, prestationer, normer och uppförande i inriktas på skolans kunskapsmål; skolan, formas genom att de blir medvetna om • att lärarna görs delaktiga i utformandet av de vuxnas i skolan handlingsmönster, grund skolans kultur och struktur; läggande värderingar och förväntningar.

Lennart Grosin

• samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran; • höga förväntningar på eleverna med utgångs punkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund eller begåvning, är avgörande för deras resultat; • uppmuntran och belöning för bra arbete; • koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna; • flexibilitet med avseende på undervisnings metoder. Interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå; • tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan; • ordning och reda samt bestämda men mått fulla sanktioner mot dåligt uppförande; • positivt intresse för eleverna från lärarnas sida • att lärarna uppträdde som förebilder och auk toriteter; • regelbunden utvärdering där resultaten åter kopplas ständigt; • samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven. Samtliga faktorer kan ses som uttryck för an tingen de kulturella karaktäristiska eller struktu rella åtgärdsmönster som kännetecknar enskilda framgångsrika skolor. PESOK utgör med andra ord en helhet.

Skolans betydelse för barns och ungdomars sociala anpassning och självkänsla

Rutters studie var en av de första inom området och är fortfarande högst aktuell när det gäller skolans betydelse för elevernas sociala utveckling. Skolans organisation och ethos påverkar inte

bara barns och ungdomars kunskapsutveckling, utan också deras sociala anpassning och själv tillit. Till yttermera visso kunde forskarna visa att skolan inte bara spelade en viktig roll för elevernas sociala anpassning inom skolan, i form av uppförande och närvaro, utan även utanför skolan, närmare bestämt deras tendens att begå handlingar som gjorde att de riskerade att hamna framför skranket i någon av Londons ungdoms domstolar, vilket var kriteriet man använde i Rutterrapporten. Jag har fått samma resultat i min egen forskning, (Grosin, 2004). Vad var det då för skolegenskaper som sam varierade med elevernas tendens att avstå från kriminalitet? Forskarna undersökte korrelationen mellan 46 olika delfaktorer (process items) och elevernas kunskaper, närvaro, uppförande och som sagt sociala anpassning utanför skolan, (krimina litet på låg nivå). Av dessa 46 variabler var det 12 som hade särskild relevans för att bedöma skolans sociala kvaliteter. I Tabell 1. redovisas sambanden mellan dessa processvariabler (oberoende variabler) och låg brottslighet (beroende variabel). Av tabellen framgår att de olika sociala mönst ren i skolorna med avseende på lärarnas arbete och samarbete samt stabiliteten i undervisnings situationen för eleverna hade ett tydligt samband med deras sociala beteendemönster vad gäller kriminalitet utanför skolan. De höga korrela tionerna för variablerna 4 och 5. tyder på starka parallellprocesser mellan lärare och elever, något som sannolikt är en frukt av skolans ethos. Även elevernas sociala bakgrund, i synner het föräldrarnas yrkestillhörighet, samt etniska bakgrund undersöktes. Ingen av dessa variab ler hade något tydligt samband med elevernas kriminalitet. Det som däremot kännetecknade skolorna där eleverna hade förhöjd kriminalitet var bristande förkunskaper i elevgruppen. Man skulle kunna tänka att skolorna skulle kunnat

TEMA: SKOLAN

överkomma elevernas svaga kunskaper. Men sko Anknytningsteori och mentalisering lorna i Rutters studie var inte utvalda på grundval Forskningen om effektiva, bra skolor har gene av någon särdeles effektivitet i form av goda rerat en avsevärd empiri. Det som nu är mest elevkunskaper. Man kunde visserligen påvisa ett angeläget är att skapa och utnyttja teorier för tydligt samband att kunna förstå och mellan skolornas förklara de empiriska ethos och elever fynden. Två begrepp Om man alltså vill nas resultat. Men inom psykologin som ytterligare utnyttja skolans uppenbarligen fanns utvecklats inom forsk möjligheter att verka det problem man ning och psykologisk förebyggande i förhållande inte kom åt och som behandling, anknytgjorde att tendensen ning och förmåga till till ungdomars utagerande hos vissa elever till mentalisering kan utanför skolan, förutsätter förhöjd krimina därvid vara av intresse. det att eleverna når litet tenderade att Anknytning (Broberg kunskapsmålen tidigt och bestå skoltiden ut. et al. 2008) berör Om man alltså vill barns och ungdo under hela grundskoletiden ytterligare utnyttja mars starka behov samt att skolan utformar skolans möjligheter av nära relationer ett positivt PESOK (ethos). att verka förebyg med såväl psykiska gande i förhållande som fysiska inslag. till ungdomars utagerande utanför skolan, förut Om omständigheterna är positiva sker en trygg sätter det att eleverna når kunskapsmålen tidigt anknytning i första hand till föräldrarna. Men an och under hela grundskoletiden samt att skolan dra vuxna och för den delen jämnåriga kan också utformar ett positivt PESOK (ethos). bidra till en positiv anknytning. Förklaringen till att det finns ett samband Mentalisering, (Rydén & Wallroth, 2010) är mellan svag kunskapsutveckling hos vissa elever en process nära förbunden med anknytning som och en tendens till negativt utagerande både i och berör människors förmåga att förstå och leva sig utanför skolan är med stor sannolikhet elevernas in i andras och egna känslor, behov och tankar. sökande efter erkännande och respekt. Eftersom Begreppen har visat sig fruktbara för att beskriva de inte kan tillfredsställa sådana behov genom att och förstå barns och ungdomars psykiska och prestera i studierna och utveckla en positiv social mentala utveckling. anpassning, det vill säga konkurrera på skol Det är främst föräldrarna som kan tillfreds arenan, skaffar man sig, i samverkan med andra ställa barns tidiga behov. Man kan alltså tala om elever i samma situation, en annan arena för att de tidiga åren som barns och ungdomars första där tjäna sina sporrar – man blir utagerande och chans till en trygg anknytning och förmåga till snattar i butikerna runt skolan i stället för att mentalisering. prestera och agera socialt positivt. Men anknytningen kan också vara otrygg. I sådana fall behöver barnet få möjligheter att re parera bristerna. Det kan ske genom professionell

Lennart Grosin

Tabell 1: Sambandet mellan skolans sociala kvaliteter och elevernas grad av anpassning utanför skolan (variabeln låg brottslighet). Dessa 12 variabler hade särskild relevans i Rutters studie av engelska skolor (Rutter et al. 1979). Processvariabler

Rangkorrelation

1. Stabilitet beträffande undervisningsgrupp i modersmål

0,78*

2. Stabilitet – klass och undervisningsgrupp

0,88*

3. Kamratumgänge mellan elever i samma årskurs

0,73*

4. Kollektiv kursplanering

0,78*

5. Kollektivt beslutade ordningsregler

0,62*

6. Kontroll av att lärare gav läxor

0,50

7. Lärarinhopp för kollega

0,67*

8. Lärare om ämnet (on topic)

0,50

9. Andelen lektioner som varade tiden ut

0,50

10. Förekomst av beröm för bra arbete

0,87*

11. Antalet gånger eleven erhöll extra arbetsuppgifter till följd av försummelser

0,62*

12. Andelen lektioner där eleverna var försedda med eget material

0,80*

* Signifikant på 5 procents nivå

behandling men möjligen också om barnet får möjligheter att gå i en effektiv och bra skola. Man skulle alltså kunna säga att livet med föräldrarna utgör barnets första chans till anknyt ning och förmåga till mentalisering och posi tiva/fruktbara relationer med barn och vuxna. Men anknytning behöver inte sluta lyckligt. Världen är full av svikna vuxna som av olika skäl aldrig fick sin första chans till trygg anknyt ning, något som kan komma att kasta en skugga över de relationer som personen försöker sig på senare i livet. Vilken betydelse kan då skolan (och förskolan) tänkas ha för barns och ungdomars anknytning och mentalisering? Forskningen om effektiva bra

skolor visar att skolan har mycket stor betydelse både intellektuellt och socialt. Dessvärre är den betydelsen inte alltid positiv. Det finns många mediokra för att inte säga dåliga skolor. Men bra och effektiva skolor kännetecknas av att lärarna ser och respekterar eleverna samt stimulerar dem att ta ansvar för sina studier och de sociala samspel och relationer som fyller skoldagarna. Effektiva, bra skolor utgör med andra ord en positiv miljö, en kontext som rimligtvis skapar förutsättningar för trygg anknytning och förmåga till mentalisering. Sannolikt kan processerna också rymma möjligheter till reparation av tidigare miss lyckanden och med andra ord en andra chans till trygg anknytning och förmåga till mentalisering

TEMA: SKOLAN

praktiskt taget ingen mobbning. Ett avslutande för barn och ungdomar som av olika skäl gick exempel från forskningsvardagen får illustrera miste om sin första chans. detta: För en tid sedan deltog jag i en konferens i Ett av de största problemen i barn- och en skola där jag medverkar i ett forskningsprojekt. ungdomsskolan är förekomsten av mobbning, Rektorn i skolan var en typisk pedagogisk ledare en extrem form av bristande anknytning och och deltog på den grunden i konferensen. Plötsligt förmåga till mentalisering. I en norsk undersök surrade hennes mobiltelefon diskret, hon växlade ning, (Klensmeden, 2006), anges att 15 procent några ord med den som ringt henne och lämnade av alla barn i den norska barnskolan varit utsatta därefter snabbt lokalen med telefonen tryckt mot för mobbning. Forskning visar att dessa barn har örat. När jag sedan fick tillfälle högre frekvens psykiska symp att fråga henne varför hon avvek tom, lägre självkänsla och fler berättade hon att ett par föräldrar psykosomatiska symptom. I effektiva, kommit till skolan helt spontant I en studie (Klensmeden bra skolor sedan de förstått att deras barn op.cit.) av patienter som remit förekommer som just börjat på skolan blivit terades till en psykiatrisk klinik praktiskt taget utsatt för mobbning. Skolans för depression visade det sig att policy var att mobbning inte fick ”…41 procent av de kvinnliga ingen mobbning. förekomma och om det ändå patienterna och 57 procent av skedde skulle någon vuxen in de manliga hade varit utsatta gripa snabbt och konsekvent. Och hon lade till att för mobbning av och till”. I vuxen ålder förblev om det inte fanns någon annan vuxen tillgänglig så dessa patienter oftare ogifta, fick oftare arbetslös gör hon det själv. Ett pedagogiskt och socialt ledar hetsunderstöd (”trygd”) och hade lägre utbildning. skap som med stor sannolikhet skapar en trygg Mobbning i en skola kan tolkas på minst två anknytning och god förmåga till mentalisering i sätt. Dels kan man se den som ofrånkomlig och den aktuella skolan. knuten till de relationer som utvecklas barn och ungdomar emellan när de vistas i större eller min dre grupper. Man använder sig då av individuella förklaringar. Enligt undersökningen hade de Avslutning manliga mobbningsoffren oftare vuxit upp utan I denna artikel ryms två teman. Det ena utgör sina biologiska fäder. En sådan uppväxt ökar san en sammanfattning av vad som kännetecknar nolikt riskerna att bli utsatt för mobbning. Men effektiva skolor. Utgångspunkten är forskningen är den förklaringen till mobbningen? Inte om inom området, i synnehet den som rör elevers man ser det ur perspektivet av forskningen om sociala anpassning. De empiriska resultaten är effektiva skolor. Förekomst av mobbning ses då överväldigande, skolan betyder mycket för hur som uttryck för att skolan har ett negativt peda det går för eleverna. De teoretiska slutsatserna gogiskt och socialt klimat och för att knyta an till är dock ännu inte så omfattande. I denna artikel ett av temana i denna artikel att ankytningen i görs ett första försök att utnyttja de psykologiska skolan är otrygg och mentaliseringen bristfällig. begreppen ankytning och mentalisering för att Orsakerna till mobbningen finns med andra bidra till analysen av de resultat som forskningen ord i skolan. I effektiva, bra skolor förekommer om effektiva skolor hittills givit upphov till.

Lennart Grosin

Litteratur

13.

Rutter. M., Maugham, B., Mortimore, P. Ousten, J. & Smith, A. (1979). Fifteen Thousand Hours. Secondary Schools and

Broberg, A., Mothander, P.R., Granqvist, P. Ivarssson, T.

their effects on Children. London: Open Books.

(2008). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknyt-

14.

ningsteorin. 2.

search Findings and Policy Implications. Child Development,

Brookover, W. B. Beady, C., Flood, P., Schweitzer, J. &

54. pp. 1–28.

Wisenbaker, J. (1979) School Social Systems and Student

15.

Achievement. New York: Praeger. 3.

16.

används. Läkartidningen, 96, 30–31, sid. 3332–3338. 17.

Grosin, L. (1989a) Elevers sociala anpassning och brottslig-

London: Paul Chapman.

Forskning 4/89.

18.

lent Social Systems into Non-Violent Mentalizing Systems:

R., L’ensignement privé, en Europe. Les Document de la

An experiment in Schools. In Allen J. G. and Peter Fonagy

Maison de la Recherche en Science Humaines de Caen, No.

Handbook of Mentalization-Based Treatment.

institutionen, Stockholms universitet. En förkortad version av artikeln finns i Barnets bästa – en antologi. Bilaga till Barnkommittéens huvudbetänkande, SOU 1997:116). Grosin, L. (2001) Alla föräldrar kan – Vad föräldrar kan göra för att barnen skall klara sig bra i skolan. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. 8.

Grosin, L. (2002) Rektorer i Framgångsrika skolor och deras betydelse för lärarkulturen. Nordisk Pedagogik, Vol.22, 158–175.

Grosin, L. (2004) Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Rapport 71.

10.

Grosin, L. & Hedén, K. (1984). Behandling och omhändertagande. En rapport om arbetet med problemfamiljer i kommunal socialvård. Akademilitteratur.

11.

Mortimore, P., Sammons, P., Stoll, L., Louise, D., & Ecob, R., (1988) School Matters. The Junior Years. London: Open Books.

12.

Stuart, W. Twemlow & Fonagy, P. (2006). Transforming Vio-

Grosin, L. (1997) L’ecoles efficaces et egalit, scolair. I Hérin,

5, Avril 1998. (Effective Schools and Equality, Pedagogiska

Sammons, P., Thomas,S.M., & Mortimore, P. (1997) Forging Links: Effective Schools and Effective Departments.

het i forskningen om framgångsrika skolor. Sociologisk 6.

Rydelius, P-A. (1999). Bokstavsbarn – gengångare från förr med ny beteckning. Liten grupp om sakliga kriterier

Grosin, L. (Red) (1985) Kultur, skola, utveckling. Stockholm Esselte Studium.

Rutter, M. (1984) Resilient children.l P, T. Conversation with Michal Rutter. Psychology Today, Mars 1984.

Klensmeden, Fosse, (2006) Mental health of psychiatric outpatients bullied in childhood.

Rutter, M., (1983) School Effects on Pupils Progress: Re-

Purkey, S. C., and Smith, M. S., (1985) Educational Policy and School Effectiveness. In Austin G.R. & Garber, H. (Eds). Research on Exemplary Schools. London: Academic Press.

Den nya elevhälsan – från retorik till praktik

Gunilla Guvå är fil.dr. i psykologi och specialist inom pedagogisk psykologi med inriktning på konsultation och handledning. Hon är verksam i Södertälje kommun och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevhälsa som har finansierats av Vetenskapsrådet.

Sådana negativa erfarenheter kan leda till såväl bristande intresse som minskad motivation …få sina elever att nå skolans kunskapsmål, att lära och i sin förlängning även utveckla mot och Elevhälsans uppgift är, enligt den nya stånd mot lärande skollagen, i första (Bruner,1971), vil hand att främja ket får avgörande skolans möjligheter Elevhälsan innebär således konsekvenser för att ge alla elever både en ny organisering elevers kunskaps förutsättningar för av tidigare resurser utveckling. Detta detta. Det handlar (skolhälsovård, elevvård och motstånd kan i sin bl.a. om att skapa tur ta sig uttryck i en trygg skolmiljö specialpedagogiska insatser) såväl i klassrummet och ett nytt synsätt på elevers att barn kommer för sent, skolkar, som i skolans övriga hälsa och lärande. stökar och stör, utrymmen, som gör sig oönskade främjar hälsa och som elever – beteenden som kanske i sig ses som lärande, två av varandra ömsesidigt beroende orsak till elevens svårigheter, men istället kan processer. vara strategier som syftar till att dölja dålig själv Elevhälsan ska också arbeta för att före känsla eller t o m självförakt, som den verkliga bygga det som hindrar elevers lärande och orsaken. välmående, vilket i första hand är just genom det hälsofrämjande arbetet på generell nivå, men också genom andra insatser på såväl grupp som individnivå. Det handlar bl a om att tidigt Den nya elevhälsan… identifiera vad som motverkar elevers hälsa och …syftar till ett nytt synsätt vad gäller hälsa och lärande, exempelvis dålig självkänsla hos elever, lärande. Istället för ett patogent vårdperspektiv kanske orsakad av tidiga(re) misslyckanden i skall elevhälsan utgå från ett salutogent hälso förskola och skola. perspektiv i enlighet med WHO:s hälsobegrepp, Skolan har till uppgift att…

TEMA: SKOLAN

där hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Elevhälsan innebär således både en ny organisering av tidigare resurser (skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser) och ett nytt synsätt på elevers hälsa och lärande. Utifrån detta perspektiv ska elevhälsan verka för att undanröja hinder för elevers lärande och utveck ling, vilket förutsätter att man först identifierar dessa på såväl organisations- som grupp- och individnivå.

Glapp mellan retorik och praktik

I ett nyligen avslutat forskningsprojekt om elev hälsa, med syfte att skapa kunskap om hur olika yrkesgrupper inom elevhälsan lär av varandra och förhandlar om sina olika professionella perspek tiv, studerades bl a olika professioners föreställ ningar om elevhälsans innebörd (Guvå, 2010). Det visade sig att samtliga professioner var eniga om att elevhälsan främst ska arbeta med förebyg gande och hälsofrämjande insatser på generell nivå, men man var också överens om att detta inte gällde i praktiken, där det mest handlade om traditionellt elevvårdsarbete på individnivå.

Från retorik till praktik

Frågan är då hur man kan minska detta glapp mellan retorik och praktik och få till ett elev hälsoarbete, som stämmer överens med den nya skollagens intentioner. Diskussionen rymmer ett antal frågeställningar: 1. Hur ”lyfter” man ett problem som en lärare har med en elev, först till rektor och sedan till elevhälsan utan att det blir ett inpaketerat ”ärende” som lever sitt eget liv som en munt ligt eller skriftligt förmedlad berättelse mellan olika professioner, utan koppling till en livs levande unge, som behöver hjälp i sin vardag i skolan? 2. Hur kan olika professionella perspektiv användas för att belysa en elevs svårigheter i skolan så att det blir en hjälp för skolan och dess pedagoger i deras arbete med eleven ifråga istället för en felsökning av barnet och dess föräldrar? Och därmed också indirekt en hjälp för barnets föräldrar, som ju inte kan ta ansvar för hur deras barn fungerar på skolans arena utan bara på hemmaplan.

Den 1 november 2011 aviserade regeringen att man gör en satsning på 650 miljoner kr på elevhälsan under åren 2012–2015. Huvuddelen av medlen, 625 miljoner kr, är ett bidrag till kommuner och skol huvudmän för att anställa mer personal inom skolhälsan (skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger). Statsbidraget är på 250 000 kr per tjänst och gäller maximalt i 2 år, och räcker till ca 1250 heltidstjänster. Övriga delar av satsningen är bl a fortbildning för personal inom elevhälsan, för personal som ansvarar för skolmaten samt för idrottslärare. Vidare ger man Skolverket i uppdrag att skapa en nationell modell för hur kvalitén i elevhälsan kan utvärderas bättre. Socialstyrelsen har under 2010 undersökt möjligheterna att utveckla kvalitetsindikatorer för elevhälsan när det gäller psykisk ohälsa. I slutrapporten skriver man att det krävs mer utvecklingsarbete för att fastställa vilka kvalitetsindikatörer som är mätbara. Det kräver strukturella förändringar, t ex nationella register och bättre lokal dokumentation.

Gunilla Guvå

3. Hur får vi utredningar att bli ett gemensamt utforskande, där vi utgår från vad det är som hindrar eleven från att nå skolans kunskaps mål och hur man undanröjer dessa hinder på individ-, grupp- och organisationsnivå i skolan, istället för ett av landstinget ställt krav på utredning inför en remittering av barn för diagnosticering?

Frågorna är många och viktiga att besvara innan den nya elevhälsan fastnar i redan befintliga strukturer och rutiner som exempelvis traditio nella utredningar, odynamiska åtgärdsprogram, individinriktade elevhälsomöten.

Att utvecklas till ett team

Lika lite som en samling människor blir en 4. Hur får vi elevens svårigheter att bli inte bara grupp bara för att de råkar vara på samma plats skolans och pedagogens problem utan också samtidigt, blir en samling professionella ett team den spännande utma bara för att de är på samma ning, som behövs för möte. För att bli en grupp organisationens egen krävs en gemensam uppgift. utveckling – något att Alla känner till exemplet Hur får vi utforska och lära av? om hur människor på en elevhälsomöten badstrand plötsligt blir en att bli en arena för 5. Hur får vi åtgärds grupp då de tillsammans interprofessionellt programmen att bli de hjälps åt för att rädda en pedagogiska verktyg person från att drunkna. samarbete? för lärare, som de var Lika drastiskt behöver det avsedda att vara och ju inte vara i skolans värld, inte döda dokument, men för att elevhälsan ska som förvaras i väl låsta skåp i syfte att fungera bli den samlande enhet, som den nya skollagen som alibin vid en eventuell översyn av skol föreskriver, måste man definiera vad som är deras inspektionen? gemensamma uppgift att lösa tillsammans med övrig personal i skolan under ledning av rektor 6. Hur får vi elevhälsomöten att bli en arena som ansvarig för skolans elevhälsoarbete. för interprofessionellt samarbete, där sko Endre Sjövold, som studerat teamutveckling be lans arbete med de problem, som varje elevs skriver det som en grupputvecklingsprocess genom misslyckande aviserar, granskas i syfte att fyra olika mognadsnivåer (Sjövold, 2008) från reser utveckla ett pedagogiskt arbete, som leder till vationsgrupp (jag-grupp), lagandagrupp (vi-grupp), ökad måluppfyllelse? Ett möte som inte bara produktiongrupp (vi tillsammmans-grupp) till en handlar om att problematisera barn, föräldrar kreativ nyskapande-grupp (”fritt flyt”-grupp), där eller lärare utan i första hand syftar till att det sker ett lärande av ”tredje ordningen” (Sjövold, förstå problematiken på ett djupare plan och 2008 s. 261). I ett team som elevhälsan ska varje utifrån det också förstå hur det ska åtgärdas medlem förutom sin identitet som exempelvis av skolans professioner inom ramen för sko läkare, skolsköterska, psykolog, kurator eller special lans läroplan. pedagog också känna tillhörighet som en i elevhäl san utan att den egna yrkesidentiteten går förlorad.

TEMA: SKOLAN

Detta ledarskap kräver sannolikt inte bara medfödd talang utan även förvärvad förmåga för att lyckas med konststycket att få det förtroende av gruppen som krävs för att kunna bli dess ledare. Utan detta mandat är risken stor, som i alla grupper på såväl elev- som vuxennivå, att informella ledare tar över och ett perspektiv blir det tongivande kring vilket det utvecklas konsen sus – ett fenomen som bl a Hjörne och Säljö (2004) observerat i sin forskning av elevhälsoteam. I de Enligt den nya elevhälsoteam de stude Rektor som skollagen har rektor rade utvecklades exem teamledare ansvar för skolans pelvis konsensus kring ett Enligt den nya skol elevhälsoarbete och är medicinskt perspektiv och lagen har rektor ansvar barns problem diskutera för skolans elevhälso således också ansvarig des i diagnostiska termer arbete och är således ledare för den samlade utifrån en medicinsk också ansvarig ledare för elevhälsans arbete i diskurs. den samlade elevhäl skolan. I de bandade och trans sans arbete i skolan. kriberade elevhälsoteam Att utveckla en grupp möten, som ingick i vår specialister från ”Jag-fas” studie, var det inte något professionellt perspektiv till en grupp där det råder fritt flöde blir sannolikt som dominerade (till skillnad från ovannämnda en utmaning för skolans rektorer. Det handlar bl a studie var inte skolläkare närvarande vid något av om hur man hanterar olika yrkesgruppers föreställ dessa teammöten). Istället ägnades mycket tid åt att ningar om sig själv och andra. Exempelvis visar vår problematisera inte närvarande lärare, som ansågs forskning att varje profession anser sig ha mycket vara i behov av stöd och hjälp, exempelvis hand att bidra med till övriga professioner (vilket de ledning. Fokus blev också på lösningsinriktade åt bara själva förstår), samtidigt som de inte anser sig gärder av mer logistisk karaktär utan någon analys vara i behov av andras kunskap utan själva gör an av problemet ifråga. språk på att ha det helhetsperspektiv, som tanken var att professionerna tillsammans skulle skapa. En annan utmaning blir att hantera de för hoppningar olika professioner har till rektor, som Särsyn utifrån en samsyn förväntas synliggöra den specifika kompetens den Som nämndes inledningsvis ska den nya elevhälsan egna yrkesgruppen besitter som specialister inför främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande övriga professioner, samtidigt som rektor beskrivs utifrån en samsyn på barns lärande och utveckling. utgå från ett generalistperspektiv, där olika yrkes För att undvika risken att antingen enas kring ett grupper ses som utbytbara. enda perspektiv, alternativt fastna i dogmatiska I vår studie beskriver de olika yrkesgrupperna en känsla av att vara ensam i sin profession i elevhälsan. Frågan är om och hur man kan utveckla en dubbel identitet – att både vara en i teamet och samtidigt tillhörig en av dess professioner så att varje yrkes grupp kan profilera sig inom ramen för en samlad elevhälsa? Detta väcker i sin tur frågor som – Vad är var och ens specifika kompetens och vad utgör den gemensamma kompe tensen inom elevhälsan?

Gunilla Guvå

konflikter kring olika synsätt, måste olika profes Elevhälsans kompetens som den sionella perspektiv synliggöras. Detta förutsätter gemensamma kompetensen att varje profession tydliggör vad som är deras spe Den andra uppgiften blir sedan att skapa gemen cifika bidrag till elevhälsans samlade kompetens. samma elevhälso-kartor utifrån vilka de olika Den första frågan som måste besvaras blir då professionerna kan bidra med sina specifika insatser vad som är psykologisk, medicinsk, omvårdnads, inom ramen för det holistiska och ekologiska tän psykosocial respektive specialpedagogisk kompe kande som ska prägla elevhälsans arbete. Det kan tens. Detta i syfte att tydliggöra och synliggöra liknas vid det lagarbete som sker på en fotbollsplan, vad som skiljer de olika där var och tar ansvar för yrkesgrupperna åt vad sin uppgift för att nå ett gäller såväl kompetens gemensamt mål. Om alla Om alla ser sina olika som insatser inför den ser sina olika uppgifter uppgifter och olika egna yrkesgruppen och och olika roller som lika roller som lika viktiga övriga professioner. viktiga inom ramen för inom ramen för den Detta för att vars och den gemensamma upp ens bidrag ska kunna giften, kan man kanske gemensamma uppgiften, säkras och respekteras undvika att det blir kan man kanske undvika i gruppen. Ingen ska knattefotboll av det hela. att det blir knattefotboll vara utbytbar. Alla Framförallt finns ett av det hela. ska ha sin plats, vilket behov av gemensam teori gruppens ledare måste för det hälsofrämjande garantera. salutogena arbete, som trots att alla pratar om det, Vad gäller exempelvis psykologisk kompetens, sannolikt är ett nytt område för de flesta. Enligt menar jag som psykolog, att det finns behov av Antonovsky (1991), som myntat begreppet salu att formulera den pedagogiska psykologin, som togent, är det inte detsamma som förebyggande handlar om normala barns utveckling och lä arbete, som enligt honom bygger på ett sjukdom rande. Dessa kartor är viktiga för att förstå varför stänkande och är ett s.k. reaktivt arbete medan barn inte utvecklas och lär som de borde d.v.s. ett ett hälsofrämjande arbete ska vara proaktivt. Han kliniskt perspektiv på störningar i dessa processer. menar att frånvaron av hälsofrämjande insatser Psykologers insatser får inte reduceras till ”test” främst beror på att det saknas teorier för detta slags av barns begåvning, som vi vet bara är en faktor i arbete. den komplicerade process, som handlar om kun skapsutveckling och lärande. Att reda ut varför barn inte utvecklas och lär kräver därför mer än Pedagogiska effekter av elevhälsans ett WISC-test av elevens intelligens. arbete På liknande sätt måste varje profession for För att elevhälsan ska gagna skolans elever måste mulera sitt specifika bidrag utifrån sin specifika dess arbete ge effekter på den pedagogiska arenan. kompetens och sina specifika kartor. Därefter blir Det handlar bl.a om elevens relation till läraren frågan hur dessa olika kompetenser kan integreras kring skolarbetet som deras gemensamma upp så att helheten blir mer än summan av delarna. gift, vilket visat sig vara en av de mest avgörande

TEMA: SKOLAN

faktorerna för elevers framgång i skolan (Hattie, 2008; Pianta, 1999). Detta förutsätter ett samar bete mellan elevhälsans professioner och skolans pedagoger, som i sin tur bygger på ömsesidig tilltro till och respekt för varandras kompeten ser. I vår studie av elevhälsoteam var det inte ovanligt att lärare problematiserades. De ansågs vara i behov av stöd och hjälp exempelvis i form av handledning och det fanns mycket synpunk ter på hur de skulle kunna arbeta som pedago ger. Risken med denna inställning är att lärare inte betraktas som samarbetspartners utan som ”föremål” för elevhälsans insatser. Lärare kanske i sin tur inte betraktar elevhälsoarbete som nå got som ingår i deras vanliga pedagogiska arbete utan som en uppgift för elevhälsans professioner som experter inom det området.

Referenser 1.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Bruner, J.S. (19761). På väg mot en undervisningsteori. Lund: Gleerups Lund.

Guvå, G. (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. (Fog-rapport). Institutionen för beteendevetenskap och lärande.Linköping: Linköpings Universitet.

Hattie. J.A. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge. London: New York.

Hjörne E. & Säljö, R. (2004). The pupil welfareteam as a discourse community: accounting for school problems. Linguistics and Education 15. 321–328.

Pianta, R.C.(1999). Enhancing Relationships between Children and Teachers. Washington D.C. American Psychological Association.

Åtgärdsprogram – som en gemensam uppgift för skolans professioner

Frågan är om arbetet med att utarbeta åtgärds program för de elever som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål eller har svårigheter av annat slag i skolan, kan bli den gemensamma uppgiften för skolans pedagoger och elevhälsans professioner. Detta skulle möjliggöra en mång sidig belysning av problematiken inte bara på elevnivå utan även utifrån ett systemiskt helhets tänkande, där faktorer på såväl individ, som grupp- och organisationsnivå beaktas utifrån ett transaktionellt perspektiv, där allt påverkar och påverkas av varandra. Sådana åtgärdsprogram skulle kunna bli de hjälpmedel som skolan behöver för att kunna ge varje elev de förut sättningar han/hon behöver för att lyckas i sitt skolarbete, vilket kan handla om allt mellan skolan som lärmiljö, klassrumsklimat och mötet mellan enskilda elever och deras lärare.

Sjövold, E. (2008). Teamet. Utveckling, effektivitet och förändring i grupper. Liber AB.

Rapporter från forskningsprojektet finns på www.cefam.se (sök på elevhälsa)

Gunilla Guvå

Två nya skrifter från Föreningen Psykisk Hälsa o är

DU ÄR ETT TROLL TROR JAG

ch nu

Om självmordshets och självmordsprevention på Internet

Om telefonstöd och Föräldratelefonen

EN DEBATTSKRIF T FRÅN FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSA

”Här och nu – om telefonstöd och Föräldratelefonen” ”Du är ett troll tror jag – om självmordshets och självmordsprevention på Internet” Beställ via info@psykiskhalsa.se eller www.psykiskhalsa.se

Elever med stor skol frånvaro – psykisk hälsa och lärande

Karina Huus, Fil.Dr, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Anne-Sofie Strand, doktorand, Fil.Mag, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Mats Granlund, Fil.Dr, professor, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

stöd och därför har svårt att nå målen (Gottfrid Ogiltig frånvaro är nästan alltid en signal om 2009). att eleven upplever svårigheter i skolsituationen Så mycket som 34 procent av flickorna och och ofta även i sin livssituation (Skolverket, 29 procent av pojkarna i årskurs 9 har haft ogiltig 2010). Ogiltig frånvaro kan i och för sig ses som skolfrånvaro minst en gång under en tioveckors en sund reaktion på en skola som inte uppfyller period (Sundell & Karlberg, 2004). Tre typer den studerandes behov, men oavsett skälen kan av långvarig ogiltig skolfrånvaro kan urskiljas: en hög skolfrånvaro få allvarliga konsekvenser a) de elever som inte alls kommer till skolan, sk för elevers kunskapsutveckling (med hög skol ”hemmasittare”, b) de frånvaro avses här mer än som dyker upp ibland, 30 procents frånvaro). samt de som ibland kallas Den nya läroplanen Elever med hög för ”korridorvandrare”, Lgr11 tydliggör skolans an skolfrånvaro som som kommer till skolan svar vid skolfrånvaro. Barn inte återvänder till för att träffa kompisar och i Sverige har obligatorisk skolan får ofta svårt oftast håller oftast till i skolplikt och enligt skol uppehållsrum, cafeteria, lagen rätt till utbildning. att hitta arbete. korridor eller liknande Det är barnets hemkom utrymmen utanför det mun som har ansvar för att egna klassrummet. ”Hemmasittarna” står ofta tillgodose att skolplikten fullgörs, vilket enligt utanför skolgemenskapen och har ofta mycket Skolverket inte alltid efterlevs. Skolfrånvaro på lång tids frånvaro (Skolverket, 2008), till skillnad ogiltig grund definieras enligt skollagens 15 kap. från ”korridorvandrarna”. 16§ (SFS 2010:800) som att eleven uteblir från Elever med hög skolfrånvaro som inte åter lektioner utan sjukanmälan. Elever med giltig vänder till skolan får ofta svårt att hitta arbete. frånvaro har stöd från familjen och kan ofta De hamnar lätt i ett socialt utanförskap vilket trots stor frånvaro nå kunskapsmålen till skill kan kosta samhället mellan 12 och 15 miljoner nad från elever med ogiltig frånvaro som oftast kronor per barn i utebliven produktionsförmåga saknar såväl kognitivt, socialt och emotionellt

TEMA: SKOLAN

2000; Skolverket, 2008). En systematisk översikt (Skolverket, 2009a). I dag finns inte kunskap om av forskning fokuserad på skolfaktorer och psy vad som skiljer de olika undergrupperna med hög kisk hälsa (Gustafsson et al, 2010) visar att barn frånvaro åt. Forskarna är dock överens om att som har lärandesvårigheter i språk och matematik skolfrånvaro ofta har flera samverkande orsaker. i skolans lägre årskurser med större sannolikhet Elever med hög skolfrånvaro har oftare utvecklar psykiska problem och hög skolfrånvaro lärandesvårigheter och kommer ofta från hem i senare årskurser. med en ensamstående förälder. Elever med hög Vi har i en pågående studie analyserat samt skolfrånvaro trivs sämre i skolan, de upplever att liga skoldokument från grundskoletiden för 90 de har mindre kontroll över sin skolsituation och barn som i årskurs 9 har hög ogiltig skolfrånvaro de saknar ofta betyg i ämnena svenska, mate (Strand, 2011). Tjugo av matik och engelska. dessa barn hade enligt De uppger dessutom dokumenten någon att deras föräldrar inte form av koncentrations har lika stor kontroll Stor skolfrånvaro svårigheter redan i årskurs över dem när det gäller drabbar dock inte 4–6, tolv hade läs- eller regler, som de elever alla barn med skrivsvårigheter i årskurs som inte har frånvaro lärandesvårigheter 4–6, och sexton hade (Sundell & Karlberg, matematiksvårigheter. Av 2004). Det verkar alltså utan i första hand de 78 barn för vilka resultatet finnas tre typer av fak som också utvecklar en på nationella prov finns torer som kan relateras negativ självbild. dokumenterade från års till skolfrånvaro: elevers kurs 5 hade 31 underkänt egenskaper och färdig på minst ett prov. heter, elevers psykoso Stor skolfrånvaro drabbar dock inte alla barn ciala situation samt skolfaktorer. Troligen uppstår med lärandesvårigheter utan i första hand de som större problem när dessa tre typer av faktorer också utvecklar en negativ självbild. Elever med samverkar i negativa spiraler över längre tid. läs- och skrivsvårigheter om uppfattar sina lärare som mer avvisande än vad andra elever gör kan utveckla en känsla av ensamhet och att inte höra Elevers egenskaper och färdigheter hemma i sammanhanget. Elever med lässvårig Elevens egenskaper och färdigheter är intimt heter som uppfattar sina lärare som tillgängliga förknippade med god fysisk och psykisk hälsa. upplever mindre ensamhet och har en större Hälsa kan definieras som ”förmågan att hantera känsla av sammanhang (Al-Yagon, 2006). Ju äldre påfrestningar av fysisk, psykisk och social natur så eleven är, desto viktigare är elevens upplevelse att de inte påverkar funktion, utveckling eller väl av hur just han/hon passar i skolan. För elever befinnande” (omskrivning från WHO 1948). som löper hög risk att utveckla skolfrånvaro är Elever med hög ogiltig skolfrånvaro visar sig individanpassade åtgärder som också påverkar i större utsträckning än andra barn ha neuro självbilden betydelsefulla. psykiatriska problem, sociala och psykologiska problem samt sakna stöd hemifrån (Häggqvist,

Karina Huus, Anne-Sofie Strand & Mats Granlund

myntades av Antonovsky (1987). I stället för att fråga sig vad det är som gör en människa Det finns studier som visar att frånvarande elever sjuk vände han på frågan och frågade vad det till största delen kommer från minoritetsgrup är som gör att en människa håller sig frisk trots per och från hem med låg ekonomisk status. svåra påfrestningar. Ur ett salutogent perspektiv Skolan är mångkulturell och vissa ungdomar ses elevens upplevelse av med invandrarbakgrund meningsfullhet, begriplighet kan vara utsatta för verbala och hanterbarhet i skolsitua övergrepp, dessa ungdomar Elever som upplever tionen som förutsättningar har också högre skolfrånvaro meningsfullhet, för att eleven ska uppleva en än ungdomar med svensk begriplighet och känsla av sammanhang. bakgrund (Skolverket 2002). hanterbarhet i Begriplighet innebär att Dessutom beskrivs att skol man har en grundläggande frånvaro oftare förekommer skolsituationen tillit till att de inre och yttre i hushåll med ensamstående stannar troligtvis stimuli man möter i livet är föräldrar (Newsome et al, kvar i skolan. förutsägbara eller åtmins 2008). I den undersökning tone går att ordna och vi genomför av skolsituatio förklara. Med hanterbarhet menas att man litar nen för barn med hög skolfrånvaro i 9:e klass i på att man har tillgång till de resurser som behövs en kommun levde 58 procent av barnen med en i de krav man möter och inte känner sig som ett ensamstående förälder (Strand, 2011) jämfört med offer för omständigheterna. Meningsfullhet syftar drygt 20 procent av barn i Sverige i allmänhet. på i vilken utsträckning livet har en känslomässig Även stöd i kamratnätverket är viktigt. I vår stu innebörd och att de utmaningar man möter är die fanns relationssvårigheter med lärare och/eller värda engagemang (Antonovsky, 2000). Elever jämnåriga dokumenterade för 37 procent av bar som upplever meningsfullhet, begriplighet och nen med hög skolfrånvaro. Det är däremot oklart hanterbarhet i skolsituationen stannar troligtvis hur skolan har arbetat med dessa relationssvårig kvar i skolan. Blir eleven dessutom sedd och heter. Skillnader i psykosociala bakgrundsfaktorer uppmuntrad ökar chansen ännu mer att en hög kan delvis förklara de stora skillnader i ogiltig frånvaro kan förhindras, vilket framkommit i skolfrånvaro som skolor med olika upptagnings elevintervjuer med elever med hög frånvaro som områden kan uppvisa i samma kommun. dessutom hade lärandesvårigheter (Strand, 2011). En salutogen skola kan beskrivas som en skola med ett tydligt skoletos/skolklimat i vilken både Skolfaktorer de sociala och de pedagogiska arenorna är repre Två typer av skolfaktorer verkar relaterade till senterade. Det uttrycks i betoningen av kunskap, skolfrånvaro, dels generella skolfaktorer som den psykiska skolmiljön, lärarnas beteende i skolklimat och arbetssätt dels specifika faktorer klassrummet, att elever uppmuntras och belönas angående hur skolan arbetar med enskilda elever i och ges utrymme att ta egna initiativ (Rutter et al riskzonen för att utveckla hög skolfrånvaro. 1979, Grosin, 1991,1996). Betoningen av att såväl När det gäller generella skolfaktorer är begrep den pedagogiska som sociala arenan syns kräver pet salutogenes en bra utgångspunkt. Begreppet Elevers psykosociala situation

TEMA: SKOLAN

alls under sin grundskoletid. Av de 16 som fick också att skolan och det omgivande samhället stöd fick vissa stöd i ett ämne som det inte fanns samverkar runt de elever som är i risk för att ut någon skoldokumentation om att de hade svårt veckla hög skolfrånvaro. Det saknas kunskap om med. I gruppen med lärandesvårigheter som fick hur skolfaktorer på organisatorisk nivå påverkar stöd, 16 elever, klarade två de nationella proven i skolors etos och barns psykiska hälsa (Gustafsson årskurs 9. Från gruppen på 15 elever med lärande et al, 2010) och om hur skolan samverkar med svårigheter men utan stöd klarade tre elever de andra aktörer. nationella proven i årskurs 9. När det gäller specifika faktorer relaterade till När det gäller psykosocialt stöd antyder doku stöd för barn i risk kan både lärandestöd och mentationen vi analyserat psykosocialt stöd att relativt få i gruppen fått räknas in. Brister i stöd utanför lärandesitua det specifika lärande tionen. Trettiosex av elev stödet och psyko Att förebygga skolk erna med hög skolfrånvaro sociala stödet till barn börjar redan innan fick erbjudande om i risk ökar troligen barnet börjar skolan. praktikplats som alternativ sannolikheten för hög Barnets hemmiljö, och till ordinarie undervisning, frånvaro. Lärande ca 20 hade kontakt med stödet avser vad som hur förskolan ger barnet i Skolverket uttrycks de färdigheter som krävs skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog och för som särskilt stöd, i skolan är viktigt. 15 finns en notering om det vill säga extra att den centrala elevvården stöd till elever som kontaktats. Sammantaget av olika anledningar antyder resultatet en bristande samordning i de befinner sig i behov av extra hjälp för att nå åtgärder som genomförts, trots att myndigheter kunskapsmålen. Psykosocialt stöd avser det mer har en lagstadgad skyldighet att samverka enligt ospecificerade stöd som ges utanför den direkta 6§ i förvaltningslagen (Skolverket, 2009b). lärandesituationen, t ex liten grupp, elevassistent, Sammanfattningsvis visar våra preliminära eller kontakt med skolpsykolog eller skolkurator. analyser att dokumentationen är bristfällig och Angående det lärandestöd som ges visar våra många gånger ofullständig. För det andra att det analyser av elever med hög frånvaro i 9:e klass finns en bristande kontinuitet i det stöd som ges att det är svårt att se tydliga mönster mellan det och att stödet inte alltid matchar de problem som stöd som dokumenterats för enskilda elever och dokumenterats. de svårigheter som dokumenterats för eleverna. Det beror troligen dels på dokumentationsbrister men också på att insatserna är fragmentariska. Bland 31 elever med lärandesvårigheter (definierat Vad kan göras för att minska ogiltig som att misslyckas på minst ett nationellt prov i frånvaro? årskurs 5) som fanns bland de 78 elever för vilka Nyckelorden för att stoppa flykten från skolan/ vi har resultat på nationellt prov i årskurs 5 fick skolfrånvaron är kontinuitet, engagemang och 15 enligt dokumentationen inget lärandestöd relationer. Att förebygga skolk börjar redan innan

Karina Huus, Anne-Sofie Strand & Mats Granlund

samt skolans värden, med ett fokus som ligger på barnet börjar skolan. Barnets hemmiljö och den elevens delaktighet och välbefinnande och inte tidiga omvårdnaden är tydliga prediktorer för enbart prestationer. skolfrånvaro (Jimerson et al, 2000). Även hur På ett individuellt plan behövs olika former förskolan ger barnet de färdigheter i att umgås av anpassningar av såväl lärande som psyko i grupp som krävs i skolan samt förbereder läs-, socialt stöd för elever med olika former av skriv och matematiklärande är viktigt (Gustafsson lärandesvårigheter, psykiska svårigheter och/ et al, 2010). eller extrema hemförhållanden. En relativt stor För att minska och förebygga skolk när barnet del av barnen med stor ogiltig frånvaro har en väl kommer till skolan krävs en rad förutsätt kombination av sådana svårigheter och behöver ningar som gynnar närvaro och är viktiga för att tidiga och kontinuerliga insatser. Det indivi elever med frånvaroproblematik ska återvända. duella lärandestödet kan t.ex. vara tidigt stöd Med livstillfredsställelse och delaktighet som ett vid lärandesvårigheter (redan årskurs 1 och 2), lika prioriterat område som måluppfyllelse vad samt kontinuitet i lärandestöd vid skolbyten och gäller kunskapsmålen (vilket idag är ett mycket årskursövergångar. Även psykosocialt stöd med centralt begrepp i skolan) kan ett skoletos/en anknytning till lärandet behöver sättas in tidigt skolatmosfär skapas som gynnar barnets anpass t ex erbjudande om hjälp med läxor. Att låta ning, trivsel och prestation i skolan. elever som inte trivs i skolan få tillgång till egen I en undersökning där vi frågat ungdomar som dator och möjligheter att skicka in skoluppgif tidigare haft en hög skolfrånvaro om varför de ter direkt till läraren genom e-post och på det valde att återvända till skolan angav de flera fak sättet kunna fullfölja torer, dels faktorer som sin utbildning är ett handlade om ungdomar alternativ. Tillgång till nas personliga mognad en vuxencoach i skolan och egna ansvarstagande Även psykosocialt stöd som stöttar socialt på men också att det fanns med anknytning till olika sätt och uppmunt personer runt dessa lärandet behöver sättas rar varje framsteg kan ungdomar som gav dem in tidigt t ex erbjudande också leda till förbättrad stöd och uppmuntran, närvaro och trivsel (Fo vilket kunde vara en om hjälp med läxor. & O’Donnell, 1974; vuxencoach ur familjen, Duckworth et al, 2005). personal i skolan eller Kontinuitet i de individuella insatserna förutsät en lärare. Att skolan tog hänsyn till ungdomarna ter att insatserna går att utläsa ur ett välstruk och mötte elevens behov genom anpassningar turerat system för dokumentation i skolan som såsom kursmaterial i ljudfilsformat, läxhjälp, möjliggör samverkan. anteckningsstöd, tillgång till diktafon, tydliga Dokumentation har under senare år betonats lektionsgenomgångar med muntlig och skriftlig som ett viktigt styrinstrument för hur en organi presentation av vad som ska hända mm var också sation arbetar. Anställda tenderar att lägga tid på viktigt. Sammantaget uttryckte ungdomarna be de arbetsuppgifter de måste dokumentera. Det tydelsen av skolans kultur och organisering som är därför viktigt att den dokumentation som förs det uttrycks i lärarnas bemötande och attityder

TEMA: SKOLAN

ca ett och ett halvt år visar preliminära analy gäller det som anses som viktiga arbetsuppgifter ser att frånvaron på den aktuell skolan (som i skolan och att enhetliga dokumentationssätt tidigare inte utmärkt sig som en skola med låg används. Det viktiga är hur dokumentationen frånvaro) är lägre än förs och av vem snarare frånvaron på andra sko än mängden doku lor i kommunen. Ännu mentation som förs. För ett mer samordnat ett projekt pågår i en Lärare tycker idag att psykosocialt stöd krävs kommun där man slagit de använder för mycket att skolans resurser ihop förvaltningar. Den tid till att dokumentera samordnas med centrala elevhälsan samt vad de gör på bekost nad av den tid de hälsovårdens och sociala socialtjänstens avdelning för individ- och familje faktiskt undervisar eller myndigheters resurser. omsorg delar rent fysiskt träffar elever. Kanske samma korridor. Hinder är det viktigt att ett för samverkan beroende mer strukturerat och på sekretesslagen undanröjs tidigt genom att likartat dokumentationssystem för elever som har elevens familj tillfrågas om att information får skolsvårigheter utvecklas såväl inom kommuner överföras mellan förvaltningar i positivt syfte. som på nationell nivå. I ett sådant system bör fri text hållas till ett minimum. Dokumentations systemet behöver delas av lärare (med ansvar för lärandet) och elevvård (med ansvar för hälsa och Referenser välbefinnande). En undersökning av dokumen tation inom skolhälsovården (Ståhl et al, 2011) 1. Al-YAgon, M., Margalit, M.(2006). Loneliness, sense of cohevisar att mycket av dokumentationen handlar om rence and perception of teachers as a secure base among elevens fysiska hälsa trots att mycket av arbetet children with reading difficulties. European Journal of Special berör psykosociala frågor. Ståhl rapporterar också Needs Education,Vol.21, No. 1, February 2006, pp 21–37. att den fria texten i journalerna för det mesta Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm. 2. upprepar information som redan finns i den Natur och kultur. strukturerade journalen. Troligen underlättar en Duckworth, A. L., Seligman, M. E. P. (2005). Self-discipline 3. tydlig dokumentation även informationsöver outdoes IQ in predicting academic performance of adolesföring och samordning med andra instanser. cents. Psychological Science, 16(12), 939–944. För ett mer samordnat psykosocialt stöd krävs Fo and O’Donnell. ( 1974). ‘The Buddy System: Relationship 4. att skolans resurser samordnas med hälsovår and Contingency Conditions in a Community Intervention dens och sociala myndigheters resurser. I en Program for Youth, etc.’. J.Consult.Clin. PSychol.,42,163–9. pågående samverkansstudie undersöks effekten Gustafsson, J E. et al (2010). School, learning and Mental 5. av samverkan i ett preventivt syfte runt hög Health. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin. skolfrånvaro mellan lärarpersonal, fritidsledare, Gottfrid, M.A.( 2009) Excused versus unexcused: how 6. specialpedagog, skolpsykolog, skolkurator, rek student absences in elementary school affect academic tor, polis, socialtjänst samt barn- och ungdoms achivement. Educational Evaluation and Policy Analysis, psykiatri på en skola. Efter att projektet pågått i 31(4), 392–415.

Karina Huus, Anne-Sofie Strand & Mats Granlund

Grosin,L.(1991). Skolklimat,prestation och uppförande i

14.

åtta högstadieskolor. Pedagogiska institutionen, Stock-

(ändrad 2011:878).s Utbildningsdepartementet. Stock-

holms universitet. 8.

holm: Allmänna förlaget.

Grosin,L.(1996). Skolklimat, prestation och social anpass-

15.

ning i 21 mellanstadieskolor. Pedagogiska institutionen, 16.

Häggqvist, S. (2000). Elevfrånvaro. Ett mått på skolans 17.

Arbetslivsinstitutet. 18.

kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. En

mining multiple predictors across development. In Journal

antologi om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt

Newsome,W.S., Anderson-Butche, D., Fink, J., Huffer, J. Student Absenteeism and Risk Factors Related to School

barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Fritzes förlag. 19.

sitet.Skolkonferens.2011-11-18] 21.

Fifteen thousand hours. London: Open books.

Ståhl, Y., Enskär, K., Almborg, A-H., Granlund, M. (2011) Content of requested health information in Sundell,K &

Sundell , K., Karlberg, M. (2004) Skolk-Sund protest eller riskbeteende? FoU-rapport 2004-1. Stockholm: Forskning

Strand (2011). Redovisning av skoldokumentanalys för elever med stor skolfrånvaro. [Föredrag Stockholms univer-

Spring 2008. Rutter, M., Maughan,B., Mortimore,P., Ouston,J. (1979).

Skolverketet (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Rapport nr 341.

20.

Truancy. In School Social Work Journal. Vol. 32, No, 2,

13.

Skolverket (2009b). Kraften av samverkan – om samverkan

prospective longitudinal study of high school dropouts exa-

(2008). The Impact of School Social Work Services on

12.

Skolverket ( 2009a). Betyg och provresultat i grundskolan läsår 2007/2008.

Jimerson,S., Egeland,B., Sroufe,A. and CarlsonB.(,2000). A

of School Psychologs, 38, 525–549. 11.

Skolverket (2008). Rätten till utbildning. Om elever som inte gått i skolan. Rapport nr 309.

arbetsmiljö och elevers hälsa (nr 2000:7. Stockholm: 10.

Skolverket (2002). Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft. Dnr 01-2001:2136.

Stockholms universitet. 9.

Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollagen.

Karlberg,M. (2004). 22.

och utvecklingsenheten.

Skolk – Sund protest eller riskbeteende? FoU-rapport 20041. Stockholm: Forskning och Utvecklingsenheten.

Vi behöver din e-postadress! För att spara pengar går föreningen över till elektronisk kommunikation med medlemmarna. Under 2012 går vi gradvis över till att skicka medlemsavier via e-post. Vi behöver därför din epost-adress. Då kan du också få inbjudningar till seminarier och vårt elektroniska veckobrev.

Systematiskt arbete med utbildning och hĂ¤lsa â&#x20AC;&#x201C; erfarenheterna frĂĽn Part, Skolfam och Utsikter

Fiffi Tegenrot, skolläkare, Helsingborgs stad Johanna Callegari, koordinator Part, Helsingborgs stad Nils Lundin, barn- och ungdomshälsovårds överläkare för barn och ungdomar i skolålder, Helsingborgs lasarett

Sammanfattning

Skolresultat och psykisk hälsa

Författarna arbetar inom Part (Preventivt Arbete Tillsammans), en samverkansform för före byggande arbete med barn i Helsingborg och Landskrona. De båda städerna har tillsammans med Region Skåne bestämt sig för att gemen samt försöka positivt påverka barns skolresultat och grunder för en god hälsa för att på så sätt förbättra deras framtidsutsikter. Artikeln belyser skolans viktiga hälsofrämjande uppdrag, där lärandet i sig utgör huvudparten av det hälsofrämjande arbetet. På sju skolor i Helsingborg och Landskrona fokuserar man på systematiskt analysarbete med stöd av flera aktö rer på skolarenan, vilket beskrivs i artikeln. Målet med insatsen är att utveckla verksamheten för att ge eleverna möjlighet att nå sina kunskapsmål och få en bra grund för en god hälsa. Med ledord som höga förväntningar, rimliga krav, täta mät ningar samt regelbunden analys av funna resultat – både pedagogiska och hälsomässiga – arbetar skolorna systematiskt i ett utvecklingsarbete där även forskning är nära knuten till verksamheten.

Det råder numera konsensus om utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidsutsikter, vilket konstateras både internationellt och i ett flertal nationella utredningar och rapporter (Rutter 1979; Ross 1995; Gustafsson 2010; Socialstyrelsen 2010). Särskilt utsatta är individer med ofull ständiga skolbetyg, där en ogynnsam hälso utveckling ses under hela livet (Levin 2005). Att inte klara grundskolan med godkända betyg ökar inte bara risken för framtida fysisk och psykisk ohälsa utan också för bland annat missbruk och bidragsberoende (Socialstyrelsen 2010). Det är lätt att räkna ut att kostnaderna för individer utan fullständiga skolbetyg då också blir betydligt högre för samhället (Muennig 2000; Nilsson och Wadeskog 2008). I ett kortare perspektiv kan man också se direkta samband mellan skolprestation och ohälsa. Sambandet är också omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. För lite sömn, bristande struktur, svängande blodsocker, stress och oro påverkar vår förmåga att ta till oss kunskap och att tänka kreativt. Låg skolpresta tion kan därmed ge upphov till sämre välmående och hälsa och tvärtom. Den onda cirkeln borde kunna brytas antingen genom insatser för att

TEMA: SKOLAN

viktig del för barn och ungas psykiska välmående (Gustafsson 2010). Trots att det kanske är stökigt och blåsigt runt barnet på andra arenor kan vi i skolan genom att Goda skolresultat = se hela barnet, förstå dess situation och samtidigt hälsofrämjande faktor ha höga förväntningar och rimliga krav under lätta inlärning, möjliggöra ”skollyckande” och därigenom lägga grunden för en livslång god God hälsa = hälsa för barnet. För många barn är skolan den studiefrämjande faktor enda plats där de har möjlighet att vistas i en struktur som är hälsosam. För de barnen kan sko lan bli en fristad och en möjlighet till en helande, hoppfull miljö. förbättra skolbarns hälsa eller för att förbättra Skolarbete och barns utveckling bygger hela tiden deras skolprestation, eller om man så vill, mot på tidigare inhämtade kunskaper, kompetenser båda faktorerna samtidigt (se figur 1). och förståelse. Tidiga svårigheter i skolan ger ofta upphov till psykiska problem (Gustafsson 2010). Därför kan det vara extra viktigt att undvika Skolan skapar hälsa skolmisslyckande och Skolan är en av de upplevelsen av skolmiss viktigaste arenorna lyckande under de första för hälsofrämjande ar Varje barn i Sverige skolåren (Gustafsson bete, näst efter familjen tillbringar ungefär 2010). (Bremberg och Eriksson 15 000 timmar i skolan. Det perspektivet lyfter 2010). Varje barn i Sve Det gör skolan till en det yttersta ansvaret från rige tillbringar ungefär 15 000 timmar i skolan unik och viktig arena för den enskilda lärarens ax lar till samhällets besluts (Rutter 1979). Det arbetet med att minska fattare som behöver ta ett gör skolan till en unik ojämlikheter i hälsa. gemensamt helhetsansvar och viktig arena för för att alla barn ska få nå arbetet med att minska skolans mål. ojämlikheter i hälsa. Ungefär hälften av de faktorer som påverkar ett barns prestationer i skolan beror just på faktorer i skolan (Hattie 2009), vilket egentligen gör det Vikten av samverkan ganska enkelt. Genom att skolan fokuserar på det Samverkan över verksamhets- och förvaltnings skolan kan påverka, d.v.s. det som ligger inom gränser är följaktligen avgörande för att vi ska skolans arena och ansvarsområde, finns stora lyckas med det gemensamma uppdraget att möjligheter att kompensera för andra hämmande tillgodose alla barns rätt till utbildning och hälsa. faktorer som är utom skolans räckvidd. Förmå I Helsingborg och Landskrona gör städerna gan att prestera väl och inhämta kunskap är en tillsammans med Region Skåne en gemensam Figur 1. Samvariation av utbildning och hälsa i cirkelpåverkan

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

satsning för att ge alla barn goda utbildnings Skolfam resultat och god hälsa. Genom samverkans En av de tydligaste riskgrupperna är familjehems formen Part, Preventivt Arbete Tillsammans, har placerade barn. Professor Bo Vinnerljungs städerna och regionen utvecklat en gemensam forskning om just familjehemsplacerade barn ledningsorganisation för visar att deras skolresultat arbetet. Utgångspunkten ofta är betydligt lägre än är att utbildning och genomsnittet och att de För många barn är hälsa inte kan hanteras därmed även har förhöjda skolan den enda plats framgångsrikt av en risker gällande ohälsa, där de har möjlighet enskild förvaltning utan arbetslöshet, kriminalitet att vistas i en struktur etc. Parts arbete inleddes kräver ett gemensamt samhällsansvar. I Part därför med en satsning på som är hälsosam. ingår flera nämnder och familjehemsplacerade barn förvaltningar i Helsing i Helsingborg, en satsning borgs stad, Landskrona stad och Region Skåne kallad Skolfam – Skolsatsning inom familjehems (se vidare www.partinfo.se). vården (Aldenius Isaksson et al 2008). Under Målet med Parts arbete är att förbättra barns projekttiden 2005–2008 följdes 25 barn av ett framtidsutsikter genom att utveckla arbetssätt team bestående av en psykolog, en specialpeda som bidrar till att barnen får en god utbildning gog och respektive barns socialsekreterare. Teamet och förutsättningar för god hälsa. skapade sig en gemensam bild av barnets styrkor och utvecklingsområden och arbetade sedan med lärare, rektorer, familjehem och andra i barnets närhet för att förbättra barnets utbildningsresul Arbete på individ- och gruppnivå för att tat. Utvärderingen visade att det med hjälp av öka organisationens måluppfyllelse rätt insatser gick att påverka utbildningsresultaten Vissa grupper av barn löper statistiskt sett större i positiv riktning. Efter två års arbete visade de risk att inte lyckas i skolan och har en högre risk medverkande barnen högre kognitiv prestations att utveckla ohälsa. Part fokuserar därför sitt förmåga och medelvärdena hade förbättrats i näs arbete på barn i riskgrupper, tidiga satsningar på tan alla pedagogiska tester. Arbetssättet är nu en dessa barns utbildning och hälsa innebär på lång permanent del av familjehemsvården i Helsing sikt ett mer effektivt användande av samhällets borg och sprids till andra kommuner genom ett resurser. Arbete som gynnar barn i riskgrupper nybildat nationellt nätverk. gynnar också de allra flesta barn. Samverkans arbetet inom Part är därför en möjlighet att utveckla nya arbetssätt som på sikt kommer att gynna alla barns utbildning och hälsa i de två Utsikter städerna och i regionen. Eftersom arbetssättet visade sig vara så effektivt överfördes det i Parts nästa satsning Utsikter till barn i två andra riskgrupper; barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. I Utsikter försökte Part ta

TEMA: SKOLAN

resultaten i en eller flera klasser för att utifrån det tillvara på de erfarenheter som redan var vunna i avgöra vad som behöver göras för att förbättra Skolfam. En viktig sådan var att en välfungerande dem, både utbildnings- och hälsomässigt. Detta arbetsallians med respektive barns skola, både systematiska skolutvecklingsarbete och dess utfall lärare och rektorer, var avgörande för resultatet. studeras även vetenskapligt av forskare vid Lunds Skolfamteamet hade också upplevt att arbetet universitet tack vare stöd från Folkhälsoinstitutet med enskilda barn under de förutsättningarna (projektet Hälsa i Utsikter). kunde bidra till verksamhetsutveckling i både barnets klass och skolan i stort. Därför förlades Utsikters arbete till sju skolor i Helsingborg och Landskrona, skolor med en hög Stödja elevens kunskaps- och hälsomål andel barn i ovanstående riskgrupper. Till skill – ett gemensamt ansvar nad från Skolfam, där barnen var utspridda på Elevhälsan får i den nya skollagen en tydligare flera skolor i flera kommuner, fanns det i Utsikter förebyggande och hälsofrämjande roll och ska redan från början en uttalad ambition att bedriva bidra till att eleverna får en optimal miljö för sin verksamhetsutveckling kunskaps- och personliga utifrån arbetet med de utveckling (Regerings enskilda barnen. Ett kansliet 2010). Ett sätt Vi vet att täta mätningar långsiktigt samarbete att arbeta med detta är av elevers skolresultat med skolledningarna att vara delaktig i skolans med efterföljande blev viktigt för att ledningsorganisation och analys är ett måste för kunna bygga upp det arbeta med grupp- res förtroende och den pektive organisationsnivå att följa utvecklingen organisation som på ett tydligare sätt än ti hos skolans elever. krävs för att förändra digare (Langenkrans et al verksamheten utifrån 2011). Här är elevhälsans erfarenheterna av arbetet med de enskilda bar alla personalkategorier viktiga; skolsköterskan, nen. Att arbeta med samma skolor över tid ansågs skolpsykologen, skolkuratorn, specialpedagogen, avgörande för att lyckas med det gemensamma skolläkaren och naturligtvis rektorn. uppdraget. Med ett elevhälsoperspektiv på grupp- och På de sju skolorna har arbetet sedan utvecklats organisationsnivå möjliggörs ett bredare fokus på vidare. Ganska tidigt blev det tydligt att många frisk- och stödjande faktorer liksom riskfaktorer av de insatser som behövdes kring de enskilda i skolans miljö. Genom att lyfta blicken från att barnen krävde mer omfattande satsningar på ”släcka bränder”, som en stor del av elevhälso grupp- och organisationsnivå. Förutom arbetet teamens arbetsinsats ofta fokuserar på, till att med de enskilda barnen, som nu närmar sig arbeta med strukturella frågor i skolans miljö kan projekttidens slut (utvärdering väntas under elevhälsans kompetenser användas på ett mer 2012), har arbetet på gruppnivå utvecklats till ett konstruktivt sätt. Elevhälsan har också möjlig långsiktigt utvecklingsarbete på skolorna. Det het att med omvärldsbevakning och uppföljning innebär framförallt att man på de sju skolorna på av forskningsrapporter medverka till att lyfta in ett systematiskt sätt har börjat följa och analysera evidensbaserade insatser i skolans inre arbete.

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

Figur 2. En förenklad färgkarta över en fiktiv klass, med ett urval av de parametrar som systematiskt analyseras av skolledningen, elevhälsopersonalen och Utsikterpersonal på de sju Utsikterskolorna i Helsingborg och Landskrona.

Vi vet att täta mätningar av elevers skolresultat med efterföljande analys är ett måste för att följa utvecklingen hos skolans elever. Regelbundna mätningar av resultat och gemensam systematisk analys av orsakssamband blir ett viktigt verktyg i arbetet för att alla elever ska nå sina kunskaps mål och därigenom möjliggöra framtida goda livsmöjligheter och en god hälsa. I detta samman hang kan elevhälsans delaktighet bli avgörande. Elevhälsan på Utsikterskolorna medverkar regelbundet i analysinsatser tillsammans med den lokala skolledningen och med tillgång till strategisk kompetens från Utsikter. Det ger ett tvärprofessionellt perspektiv på resultaten och möjliggör en bredare och djupare analys. Det blir lättare att se barnet i sin helhet och få ökad för ståelse för vad som kan påverka kunskapsinhäm tandet och ett aktivt lärande. Analysen fokuserar på vad vi i skolan kan göra för att varje barn ska

nå sina kunskapsmål och få en bra grund till en god hälsa. Med hjälp av ett signalsystem i form av färgkartor (se figur 2) där elevers resultat presen teras på ett överskådligt, avidentifierat sätt får både lärare, skolledare och elevhälsa en bra över siktsbild för hur klassen utvecklas som helhet och möjliggör att följa barnens utveckling över tid. Samtidigt finns också möjlighet att följa enskilda barns utveckling. I färgkartorna motsvarar varje rad en elev. I varje kolumn hittar man sedan information om hur det går för barnet, utifrån de kunskapsre sultat respektive hälsoparametrar som är viktiga för att uppdraget ska lyckas. Ett viktigt mål med projektet Hälsa i Utsikter är att identifiera hälsoindikatorer relevanta för skolresultaten och föra in dem i färgkartesystemet. Det skulle ge den enskilda skolan, städerna och regionen goda möjligheter att bättre förstå sambandet mellan

TEMA: SKOLAN

skolans huvuduppdrag. Elevens arbetsmiljö utbildnings- och hälsoresultat och vad som påver blir ur en psykosocial synvinkel extra viktig i kar dem i positiv riktning. analysförfarandet. Ur detta perspektiv bidrar Grönmarkerade fält i färgkartan visar att elevhälsan med en samlad och gemensam hel barnet har uppnått goda kunskapsresultat eller hetsbild av gruppen och t.ex. att barnet säger vid behov även av den sig trivas bra i skolan enskilde individen. och har en god när Elevernas arbetsmiljö Elevernas arbetsmiljö varo. Här finns många är även pedagogernas är även pedagogernas möjligheter att förstå arbetsmiljö och de arbetsmiljö och de påver vilka hälsofrämjande påverkar dessutom kar dessutom varandra. faktorer som bidrar till På flera Utsikterskolor att barnen når goda varandra. är pedagogernas förut studieresultat och en sättningar kopplat till god hälsa. Gulfärgade barnens resultat vilket är en central utgångspunkt områden indikerar att barnens skolresultat och i analysen. De gemensamma analyserna på skolan hälsa är godkända men att det finns utrymme tydliggör skillnader på gruppnivå, vilket kan för utveckling och eventuella åtgärder. Rödmar leda till funderingar kring lärares olika undervis kerade områden är en tydlig varningssignal att ningsmetoder eller kompetenser. De kan också vi inte alls lyckas med uppdraget. Eleven eller tydliggöra behovet av bättre stöd från den lokala eleverna har inte uppnått önskade resultat och/ elevhälsan eller ett mer effektivt elevhälsoarbete. eller uppvisar andra tecken på ohälsa vilket ger I dialog kan lärare, elevhälsa och rektor väcka hy en tydlig signal om behovet av insatser. Ibland poteser, se eventuella behov och diskutera insatser används även färgerna ljusgrönt och orange för för att skolans mål bättre ska kunna uppfyllas. att bättre belysa nyanser i elevernas resultat. Varken den enskilda läraren eller rektorn behöver Färgkartorna ger många möjligheter att bättre stå ensam i sitt uppdrag utan arbetar tillsammans förstå samband mellan skolresultat, skolmiljö med elevhälsan och varandra för att alla elever och hälsa. De blir tillsammans med ledningens, ska få prestera väl och lyckas i skolan. Rektor får lärarnas och elevhälsopersonalens mjukvara, d.v.s. dessutom bättre förutsättningar att utöva sitt pe elev- och organisationskännedom, en god grund dagogiska ledarskap när ett så starkt fokus hålls på för en fruktbar analys. Därigenom kan eventuella resultat och analys och för att åtgärder sker med insatser planeras, vilka i sin tur alltid analyseras utgångspunkt i tvärprofessionella kompetenser. och utvärderas med elevernas skolresultat i fokus. Ett tvärprofessionellt perspektiv på elevernas Det är viktigt att betona att färgkartorna ska ses lärande och hälsa bidrar också till att pedagoger som en utvärdering av organisationen och inte nas viktiga uppdrag i ett hälsofrämjande syfte barnen. Om en ruta är röd beror det på att vi kan belysas bättre. Att förmedla tilltro till sina som organisation ännu inte hittat rätt sätt att be elever och låta dem få lyckas i sina studier är i sig möta barnets behov och att vi behöver förändras. själv en avgörande hälsofaktor, vilket elevhälso Den lokala elevhälsans delaktighet i analy personalen kan lyfta för att pedagogerna ska se serna medför att elevhälsoperspektivet tydligare sig själva som hälsoskapare i sitt vardagsarbete. kopplas till barnens kunskapsutveckling och

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

För att stötta den lokala elevhälsan och skol ledningen i analysarbetet finns inom Utsikter en central stödfunktion med utökad elevhälso kompetens. Gruppen ansvarar för stöd, omvärlds bevakning och samordning (”SOS”) inom hälso området och i förhållande till de sju skolorna. Med sin breda kompetens avseende psykisk och fysisk hälsa, folkhälsa, förebyggande arbete och aktuell forskning är SOS-gruppen till för att stötta skolledningen i analysfrågor kopplat till hälsa. SOS-gruppen utgörs av representanter från alla Utsikterskolors elevhälsoteam vilket innebär att alla elevhälsans yrkesgrupper finns med i gruppen tillsammans med forskare och strategisk personal inom Utsikter. Liknande stödfunktion för skol ledningarna finns i områdena matematik, språk, kultur, föräldrasamverkan och barns delaktighet.

Arbetet möjliggör bättre styrning

Den enskilda skolans arbete med täta mätningar och analys är inte bara värdefullt för den enskilda skolan. Resultatet av olika insatsers verkan är till exempel något som kan gynna de andra skolorna inom Utsikter och i städerna i övrigt. Parts led ningsorganisation möjliggör direkt utbyte mellan de sju skolorna och insatser kan förhoppningsvis replikeras alternativt anpassas till nästa skolas förutsättningar och behov. Skolornas analysarbete och dess utgångspunkt i barnens utbildnings- och hälsomål är också intressant för Part, de två städerna och regionen i stort. Parts arbete utgår från barnen och det gemensamma uppdraget att lyckas ge dem en god utbildning och hälsa. Då måste vi veta hur det går för barnen och om det vi gör verkligen gör nytta. På så sätt kan färgkartorna och analys arbetet utgöra underlag för den gemensamma styrningen av Parts arbete. På sikt är ambitionen att färgkartorna blir grunden i ett gemensamt

styrningsinstrument där barnens resultat utgör beslutsunderlag för beslut på alla nivåer, från lärare och socialsekreterare till förvaltnings ledningar och politiker. Redan nu sker regel bunden återkoppling till förvaltningschefer och nämnder genom Parts ledningssystem men även på dessa nivåer behövs mer systematik och analys för att kunna leda arbetet framåt. Det är Parts ambition att utveckla ett transpa rent system där alla nivåer kan följa samt hantera och agera utifrån det som framkommer i barnens utveckling och analysen av den. Färgkartorna eller liknande sammanställningar av relevanta re sultat skulle ge ledningsfunktioner på alla nivåer en möjlighet för överblick samt att se effekter av fattade beslut. På sikt skulle det också kunna bli möjligt att följa de grupper av barn som vi vet riskerar att fara illa, t.ex. alla barn som lever i fattigdom i de två städerna. Systematisk uppfölj ning och förståelse för barnens situation bör underlätta förståelsen för vad som behöver göras och hur vi kan påverka barnens framtidsutsikter i en positiv riktning.

Kunskap som vaccin

Med fokus på täta uppföljningar, tvärprofes sionell analys och delat gemensamt ansvar har Part genom Utsikterskolorna en god möjlighet att utveckla verktyg för att lyckas med målet att alla barn ska nå sina kunskapsmål och få en bra grund till en god hälsa. Arbetssättet svarar också väl på elevhälsans nya roll enligt den nya skol lagen, som ställer högre krav på elevhälsoarbete på grupp- respektive organisationsnivå. Kunskap och inhämtande av kunskap är därmed som en viktig vaccination för våra barn och ungdomar, att bidra till att de lyckas i skolan och bevara samt utveckla skolans hälsofrämjande roll är ett av samhällets viktigaste uppdrag.

TEMA: SKOLAN

Referenser

13.

Tänk Långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Statens

Aldenius Isaksson, A; Hintze, K; Fastén, L. Skolprojekt inom

Folkhälsoinstitut, 2004 (Folkhälsoinstitutet, rapport nr

Familjehemsvården. 2008. Helsingborgs stad. 2.

2004:14).

Bremberg S och Eriksson L. Investera i barns hälsa, 2010,

14.

Statens Folkhälsoinstitut och Gothia Förlag AB, ISBN 978-

lag (2010:800).

91-7205-653-4. 3.

15.

Gustafsson PE, Gustafsson PA, Nelson N Cortisol levels and psychosocial factors in preadolescent children, Stress and Health 22: 3–9, 2006.

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L. Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S. School, Learning and Mental Health, A systematic review, Hälsoutskottet, Kungl. Vetenskapsakademien 2010, ISBN 978-91-7190-138-5.

John C. Hattie, Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement, Routledge, London & New York, 2009.

Langenkrans, K; Lundin, N et al. Nya skollagen – samver-

Levin H M. The Social Costs of Inadequate Education. The

kan, sekretess, dokumentation. Elevhälsa 2011-2012; 1. first annual Teachers College Symposium on Educational Equity, Conducted by The Campaign for Educational Equity TEACHERS COLLEGE, COLUMBIA UNIVERSITY on October 24–26, 2005. A Summary by Symposium Chair. 8.

Muennig, P. Health Returns to Education Interventions. The Symposium on the Social Costs of Inadequate Education, Teachers College, Columbia University, Oct 24–25, 2000.

Nilsson I och Wadeskog A 2008-02-20. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga.

10.

Ross C, Wu C. The links between education and health.

11.

Rutter, M; Mortimore, P; Samons, P Fifteen Thousand

American Sociology Review 1995;60:719–45. Hours. Secondary schools and Their Effects on Children. London: Open books. 1979. 12.

Utbildningsdepartementet (2010). SFS nr 2010:800 skol-

Socialrapport 2010, Socialstyrelsen, 2010-3-11, ISBN 978-91-86585-00-6.

Vinnerljung, Bo m.fl. Children and young people at risk, 2007, International Journal of Social Welfare.

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

Litteratur från Föreningen Psykisk Hälsa r på allvar

askap och

föräldrastö

dMyten om föräldrars makt varför barn blir som de blir

Judith Rich Harris

Ta föräldra

Om föräldr

I DENNA MYCKET KONTROVERSIELLA BOK hävdar Judith Rich Harris

varför barn blir som de blir

Inga Gusta fsson och Magnus Kih lbom (red.)

JUDITH RICH HARRIS var tidigare författare av läroböcker i utvecklingspsykologi, men upptäckte en dag att hon inte trodde på vad hon skrev. I stället fick hon en artikel om barns utveckling antagen i den ansedda Psychogical Rewiew, och senare det prestigefulla priset George A. Miller Award. Myten om föräldrars makt – varför barn blir som de blir blev 1999 nominerad till Pulitzerpriset som bästa fackbok och har översatts till 22 språk.

Myten om föräldrars makt

att uppfattningen om föräldrars makt över sina barns utveckling inte är något annat än en kulturell myt. Barn kan inte formas och bli som föräldrarna vill. Vad är det då förutom det genetiska arvet som påverkar personlighetsutvecklingen? Svaret är, menar Judith Rich Harris, kamratgruppen som barnet möter utanför hemmet. Föräldrarna socialiserar inte sina barn: barn socialiserar barn. Givetvis är relationen mellan barn och förälder viktig, men dess form och betydelse varierar från kultur till kultur. Kamratgruppens betydelse är däremot konstant. En genomgång av den vetenskapliga forskningen inom området ger inte stöd åt myten om föräldrars makt, menar författaren. I denna bok tar hon oss med på en spännande resa genom psykologiämnets historia, till främmande kulturer och till andra arters etablerade system för att ta hand om sin avkomma.

Svenska föreningen för psykisk hälsa Saltmätarg 5 • Box 3445 • 103 69 Stockholm Tel: 08-34 70 65 • Fax: 08-32 88 75 • info@sfph.se • www.sfph.se

sfp h:s mo no gra fise rie nr. 49 ww w.s fph .se

”Ta föräldrar på allvar” Inga Gustafsson & Magnus Kihlbom (red.) ”Den förbjudna sorgen” Gurli Fyhr ”Myten om föräldrars makt” Judith Rich Harris Beställ via info@psykiskhalsa.se eller www.psykiskhalsa.se

Judith Rich Harris

Myten om föräldrars makt

varför barn blir som de blir

Ett fram gångsrecept – tidiga specialpedagogiska insatser i Finland

Ulla Lahtinen, professor emerita i specialpedagogik, Åbo Akademi Kristina Ström, professor i specialpedagogik, Åbo Akademi

Finland uppmärksammas ofta för goda resultat i Pisa-undersökningarna, som jämför skolresultat mellan olika länder. En av förklaringarna kan sökas i specialundervisningen. Denna artikel beskriver den finländska specialundervisningen utifrån aktuell statistik. Därefter presenteras grundprinciper och tyngdpunkter inom specialundervisningen med fokus på de tidiga satsningarna. Några kända och mindre kända faktorer som antas ligga bakom de finländska pisaresultaten beskrivs. Allt är dock inte gott och väl i Finlands grundskola. Den sista delen av artikeln beskriver det reformarbete som nyligen inletts.

Specialundervisning i Finland Trender och aktuella siffror

Andelen elever som får specialundervisning i den finländska grundskolan har ökat kraftigt under de senaste 40 åren. År 1970 hade vi 5 procent av eleverna inom specialundervisningen. Under 1990- och 2000-talet har ökningen varit särskilt markant. Enligt statistikcentralens uppgifter år 2011 fick ca 30 procent av eleverna någon form av specialundervisning föregående läsår. Nästan en fjärdedel (23,3 procent) av alla elever i årskurserna

1–9 fick läsåret 2009–2010 specialundervisning på deltid på grund av lindriga inlärnings- och/eller anpassningssvårigheter, medan 8,5 procent (hösten 2010) fick specialundervisning på heltid p.g.a. omfattande eller kontinuerligt stödbehov. Eleverna i den sistnämnda gruppen (8,5 procent) bedömdes ha sådana svårigheter att ”intagning eller överföring” till specialundervisning var befogad. Av dessa studerade 30 procent helt och 24 procent delvis inom den allmänna undervis ningen medan 32 procent erhöll undervisning i specialklass och 14 procent i specialskola. Special undervisning anordnades oftare än året innan i grupper inom den allmänna undervisningen. Antalet elever som studerade i specialskolor och specialgrupper hade minskat. Sammantaget är alltså satsningen på special undervisning stor i Finland. Den största satsningen görs på de yngsta barnen. År 2009 fick 20–25 procent av barnen i förskolorna stöd av special barnträdgårdslärare (speciallärare med utbildning för barn under skolåldern). Av barnen i årskurs 1 inom grundläggande utbildning erhöll hela 35 procent specialundervis ning. Inom hela lågstadiet var siffran 25 procent medan den i högstadiet var 16 procent. Under de första årskurserna satsar såväl klasslärarna som

TEMA: SKOLAN

speciallärarna hårt på läs- och skrivinlärningen. Under de senaste åren har också satsningen på matematikundervisningen ökat märkbart under de första skolåren. I de högre årskurserna är det mera fokus på stöd i olika skolämnen.

SPECIALUNDERVISNING I FINLAND OCH SVERIGE I Finland är specialundervisning vanlig, ca 30 procent av eleverna omfattas. Den största satsningen görs på de yngsta barnen – i förskolan och de lägsta årskurserna. Eleverna i riskzonen för svårigheter identifieras tidigt och åtgärdsprogram sätts in. Då specialundervisning är vanligt förekommande är risken för att eleverna skall uppleva sig som annorlunda minimal, särskilt i de lägre årskurserna.

Grundprinciper och tyngdpunkter

En analys av specialundervisningen i Finland visar på många likheter med specialundervisningen i Sverige. I många avseenden har Finland tagit modeller från Sverige. Vissa skillnader kan dock noteras. I det följande ges en sammanfattande beskrivning av grundprinciper och tyngdpunkter som kan anses vara centrala inom den finländska specialundervisningen. Fokus är på de yngsta barnen. • Tidig identifiering av inlärningssvårigheter (barnrådgivning, daghem, förskola och de första årskurserna i skolan). • Omedelbart intensivt stöd då svårigheter noteras (specialbarnträdgårdslärare i daghem och förskola, specialundervisning på deltid i skolan). • Många barn i en klass får alltså stöd eller specialundervisning, vilket innebär att det är en vanlig verksamhet och att barnen inte ”stämplas”. • Tyngdpunkt på tal-, läs- och skrivutveckling, under de senaste åren även på matematik inom den tidiga specialundervisningen. Om kring tvåtredjedelar av specialundervisnings resursen används till tal-läs-skrivområdet. I årskurs ett går ca 90 procent av resursen till detta område. • Övergången från förskola till skola förbereds och följs noggrannt. • Multiprofessionell elevvårdsgrupp följer upp elever som får specialundervisning.

I Sverige finns ingen samlad statistik över specialundervisningens omfattning. Det som finns dokumenterat nationellt är placering i särskola vilket är en relativt ovanlig åtgärd (både i Sverige och Finland). Det är upp till varje skola att ge specialpedagogiskt stöd på det sätt som man finner lämpligt. Ibland är inte elever och föräldrar informerade om att det handlar om specialundervisning. I Sverige tenderar det specialpedagogiska stödet att öka med stigande ålder hos barnet medan det motsatta gäller i Finland.

• Individuella planer för anordnande av under visningen görs för alla elever som överförs till specialundervisning pga omfattande eller kon tinuerliga behov. Utvecklingen och framstegen följs upp. Den tidiga intensiva satsningen framkommer bl.a. i att ca 50 procent av alla resurser för specialundervis ning på deltid används på de tre första årskurserna (Kivirauma & Ruoho, 2007). Man kan anse att Finland har infört en stark preventiv pedagogisk satsning inom den grundläggande utbildningen. Specialundervisningen – en faktor bakom Finlands pisaresultat

Finlands goda resultat i Pisa är kända, likaså vissa utmärkande drag. Variationen mellan individer och skolor är lägre i Finland än i de flesta andra

Ulla Lahtinen & Kristina Ström

den har varit lärarledd, strukturerad och rätt auk länder. Inom varje kvintil (femtedel) av resultaten toritär ”gammaldags” katederundervisning. Friare har de finländska eleverna högre genomsnitts projektbetonad undervisning har så småningom poäng jämfört med eleverna i de övriga OECDinförts parallellt men länderna. Inom den fortsättningsvis domi lägsta kvintilen är de nerar den lärarledda finländska eleverna Den tidiga intensiva undervisningen. Den mest överlägsna – satsningen framkommer projektbetonade dessa elever höjer bl.a. i att ca 50 procent undervisningen har medelvärdet till av alla resurser för många fördelar men toppnivån i jämförel det finns en uppenbar serna. specialundervisning på risk att den inte gyn Orsaker och deltid används på de tre nar alla elever. Själv förklaringar särskilt första årskurserna fallet beror det på hur gällande de goda den förverkligas men resultaten i läsning forskningsresultat tyder på att svagpresterande har presenterats i olika sammanhang. Attity elever har lättare att tillgodogöra sig lärarledd derna till läsning, effektiviteten i strategierna och strukturerad undervisning än friare projekt mångsidigheten i läsningen förklarar variationen betonad undervisning. Noteras kan att Sveriges i läsförmågan i Finland mera än i OECD-länderna utbildningsminister Jan Björklund nyligen har i medeltal. Elevens socioekonomiska bakgrund uppmärksammat behovet av strukturerad under förklarar i Finland en mindre del av variationen visning i de svenska skolorna (se Jan Håkanssons än i de övriga OECD-länderna i genomsnitt. artikel på sid 66). Finland är ett homogent samhälle som värdesät Några faktorer som fått mindre uppmärksamhet ter utbildning. Utbildningssystemet som sådant, i sökandet efter förklaringar och som är direkt högkompetenta välutbildade klass- och special knutna till skolpraxisen är följande (Sabel et al., lärare (femårig magisterutbildning), lärare med 2010): Lärarnas tillit till frekventa, kontinuerliga status och professionell autonomi i klassrummet och uppföljande test, omfattande samarbete är andra viktiga faktorer, liksom de nationella mellan lärare och testutvecklare/forskare, special läroplanerna som ger riktlinjer utan nationella undervisningens tyngdpunkter och förverk test och med tillit till lärarbedömning. Vidare har ligande, elevvården med elevvårdsgrupp och den det ansetts vara av betydelse att finländska elever individuella läroplanen. har hemläxor dagligen fr.o.m. årskurs ett och Specialundervisningen som en av faktorerna att betyg ges rätt tidigt. Lärarstatus och arbets bakom de goda finländska resultaten har under disciplin i klasserna är andra uppmärksammade den senaste tiden fått viss uppmärksamhet, bl.a. faktorer, likaså att klassläraryrket är attraktivt. av Hausstätter och Takala (2010). Vad vet vi År 2011 hade Finland över 7000 sökande till 750 som kan stöda påståendet? Andelen elever som nybörjarplatser. får specialundervisning är större i Finland än i Ett drag att notera är också själva undervis jämförelseländerna. Finland har satsat mer än ningen. I Finland har undervisningen fram till de flesta länder på tidig intervention och elever de senaste åren karaktäriserats bland annat av att

TEMA: SKOLAN

stödformerna, förstärker den pedagogiska och i riskzonen för svårigheter: identifiering och specialpedagogiska sakkunskapen i skolan och specialundervisning i de första årskurserna med möjliggör inkluderande verksamhetsmodeller. tyngdpunkt på förebyggande av läs- och skriv En av orsakerna till reformbehovet är att gra svårigheter. den av inkludering Satsningen sker och det sätt på vilket naturligt på elev processen hanteras erna med de största Den centrala tanken i varierar från kom svårigheterna, reformarbetet är att främja mun till kommun eleverna som hör inkludering genom att och från skola till till den svagaste ytterligare befästa närskolan skola. Nu införs femtedelen. Pisamer exakta riktlinjer resultaten visar att som förstahandsalternativ och man utgår då de finländska elev för elever med ifrån att det skall erna i den lägsta funktionsnedsättning. bli lättare att på det kvintilen presterar lokala planet skapa bättre än eleverna konsensus kring hur elevvariation och mångfald i de övriga länderna. En unik, omsorgsfullt desig ska förstås och hanteras i skolan. En annan orsak nad studie i Finland visar också på specialunder till reformen kan ses i den stora andelen elever visningens effekt (Moberg och Savolainen, 2006). som flyttats över till specialundervisning. Trots att Med samma lästest jämfördes ett slumpmässigt allt fler av specialundervisningens elever får sin urval av elever från åk 9 år 2005 med motsvarande undervisning inom ramen för allmänundervis från år 1965, vilket var före grundskolans införan ningen har målet en skola för alla inte nåtts. de. År 2005 fick 29 procent specialundervisning Den centrala tanken i reformarbetet är att på deltid medan andelen år 1965 var 2 procent. främja inkludering genom att ytterligare befästa Signifikant och stor förbättring samt homogenare närskolan som förstahandsalternativ för elever resultat noterades. Skillnaden var störst bland de med funktionsnedsättning. Vidare är målet att svagaste eleverna. luckra upp gränsen mellan allmänundervisning och specialundervisning genom att avskaffa rå dande terminologi (t.ex. intagning och överföring Behov av reformer till specialundervisning) som för tanken till två Det finländska skolsystemet och särskilt den parallella utbildningssystem och genom att föra grundläggande utbildningen står inför stora in det specialpedagogiska stödet i den vanliga utmaningar. Hur ska kraftfulla trender såsom skolan, det vanliga klassrummet, den vanliga globalisering och nyliberalt marknadstänkande lärandemiljön. Nedan presenteras de grund hanteras och sammanlänkas med rätten till delak principer för utvecklingen av pedagogiskt och tighet och god utbildning för alla? Utbildnings specialpedagogiskt stöd som preciseras i de änd styrelsen har genomfört ett omfattande utveck rade grunderna för läroplanen för den grundläg lingsarbete i kommunerna och en lagändring har gande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2010). trätt i kraft 2011. Lagändringen innehåller många reformer som systematiserar och konkretiserar

Ulla Lahtinen & Kristina Ström

får hjälp i ett tidigt skede och att den hjälp som erbjuds dokumenteras. Man vill förhindra att Närskolan som lärandemiljö för alla elever som elever överförs till specialundervisning som första finns inom skolans upptagningsområde betonas egentliga stödåtgärd och garantera att det finns starkare än hittills. Tanken är att mångfald ska ett system av stödfunktioner som är lika för alla vara normen och att alla lärare i skolan ska dela kommuner. På den första stödnivån finns det ansvaret för alla elever. Lärarna behöver naturligt allmänna stödet, som t.ex. kan vara elevvårds vis få stöd för sitt pedagogiska uppdrag. Det bör tjänster, stödundervisning och/eller special byggas upp nationella, regionala och kommunala undervisning på deltid. Specialundervisning på strukturer för hur stödet till närskolorna ska deltid kommer klarare än hittills att höra till organiseras. (Special)pedagogisk handledning och skolans allmänna stödformer och stärker därmed fortbildning är också viktiga satsningar för att sin ställning som en stödform som är integrerad närskolan ska bli en inkluderande skola, en skola med skolans övriga (allmänna) stödfunktioner. som välkomnar alla elever. Även skolans struk (Utbildningsstyrelsen, turer och verksam 2010). hetskulturer behöver Det intensifierade sannolikt förändras Det nya är att ett stödet, stödnivå 2, är samt teamarbete graderat, stegvis system den nya stödform som och samarbete lärare av stödformer införs. skrivits in i lagen om emellan uppmuntras. Dessa stödformer kallas grundläggande utbild Det är skolledning ning. Det handlar då ens, lärarnas och allmänt, intensifierat om ett mer kontinu elevvårdspersonalens och särskilt stöd. erligt stödbehov eller gemensamma uppgift många olika stödformer. att skapa flexibla och Intensifierat stöd är inte en ny stödform i egentlig inkluderande lärandemiljöer som kan möta och mening, utan avsikten är att de stödformer som anpassa sig till den mångfald med avseende på står till buds inom det allmänna stödsystemet olika förutsättningar för lärande som förekommer ska användas effektivare och mer systematiskt. i dagens och särskilt i morgondagens skola. Stödet ska inriktas mot det individuella stödbe hov som finns hos eleven och det ska utformas individuellt. Stödet kan i praktiken handla om Tidiga och systematiserade stödformer elevvårdstjänster, stödundervisning, specialunder Elever ska ha rätt att få stöd för sin skolgång i visning på deltid samt differentiering av undervis ett så tidigt skede som möjligt. Den förebyg ningen. Före det egentliga beslutet om att inleda gande aspekten är central i reformen. Tanken intensifierat stöd görs en pedagogisk bedömning, i är att tidig identifiering och ändamålsenliga vilken man bedömer stödbehovet i varje enskilt stödåtgärder kan förhindra att problemen hopar fall. När beslutet om att inleda intensifierat stöd sig och blir mer svårhanterliga. Det nya är att har fattats görs en plan för elevens lärande upp i ett graderat, stegvis system av stödformer införs. samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Dessa stödformer kallas allmänt, intensifierat och Det stöd som ordnas för eleven skrivs in i planen. särskilt stöd. Avsikten är att garantera att elever Närskolan som lärandemiljö

TEMA: SKOLAN

finnas en pedagogisk utredning, ett dokument Även de åtgärder som bör vidtas i lärandemiljön som gjorts upp i ett mångprofessionellt team. för att eleven ska nå de mål som är fastställda Den pedagogiska utredningen är i huvudsak enligt läroplanen, skrivs in. Det är dock inte fråga ett pedagogiskt dokument, men till utred om individualisering av lärokurser. Detta kan ske ningen kan fogas ett psykologiskt, medicinskt först på nästa stödnivå. eller socialt utlåtande. Särskilt stöd är den Den pedagogiska och stödform på nivå 3 specialpedagogiska sak som motsvarar de Avsikten med (det kunskapen får därmed gamla bestämmelserna intensifierade stödet) mycket större tyngd. I om intagning och är att de stödformer samband med beslutet överföring till special som står till buds ska görs en individuell plan undervisning. Special för anordnande av underundervisning som användas effektivare visning upp. Planen stödform kvarstår, och mer systematiskt ska vara en helhetsplan men begreppen intag ... elevvårdstjänster, och innehålla alla de ning och överföring stödundervisning, stödformer och under slopas. Särskilt stöd visningsarrangemang bör i regel föregås specialundervisning som behövs för elevens av intensifierat stöd. på deltid samt skolgång. Särskilt stöd påver differentiering av Sammanfattningsvis kar inte som sådant undervisningen. kan konstateras att elevens skolplacering. det nya i reformen är Förstahandsalterna strukturer som möjlig tivet är alltid stöd gör att stöd kan sättas in i ett tidigt skede och ”i samband med den övriga undervisningen”, att stödet följs upp och dokumenteras. Skolan vilket stöder närskoleprincipen. Ett förbehåll ställs inför nya utmaningar, men också möj finns med även denna gång. Undervisningen ligheter när det gäller att definiera innehållet i kan ordnas ”delvis eller helt i specialklass eller de tre stödnivåerna samt att skapa system för på något annat lämpligt ställe”. den dokumentation som är förknippad med de ”Elevens bästa och förutsättningar att ordna graderade stödformerna. Dokumentationen, undervisning” ska också beaktas. Denna skriv som ska vara underlag för de beslut som görs, ning är problematisk ur inklusionssynvinkel. ger den pedagogiska och specialpedagogiska Om utbildningsanordnarna i en kommun anser sakkunskapen ett erkännande och bidrar med att det inte finns förutsättningar att ordna möjligheter till professionell utveckling. Hur undervisningen på annat sätt än i specialklass reformerna kommer att påverka skolornas pe är risken stor att de inte heller satsar på att ut dagogiska och specialpedagogiska praxis återstår veckla inkluderande och flexibla lärandemiljöer i dock att se. den vanliga skolan. Beslut om särskilt stöd ska fattas på kom munal nivå. Som underlag för beslutet ska det

Ulla Lahtinen & Kristina Ström

Sammanfattning

Referenser

Finland satsar stort på specialundervisningen, då ca 30 procent av eleverna har specialundervis ning. Den största satsningen görs på de yngsta barnen; barnen i förskolan och de lägsta årskur serna inom den grundläggande utbildnningen. Eleverna i riskzonen för svårigheter identifieras tidigt och åtgärdsprogram sätts in. Omkring två tredjedelar av alla resurser inom den tidiga specialundervisningen sätts på tal-, läs- och skrivutveckling, samt under de senaste åren även på matematikundervisning. Då stöd och specialundervisning är vanligt förekommande är risken för att eleverna skall uppleva sig som annorlunda minimal, särskilt i de lägre årskur serna. Lärarna är välutbildade och speciallärar yrket är attraktivt. Ett utvecklings- och reformarbete inom specialundervisningen har inletts med en lagändring år 2011. När man studerar de utbildningspolitiska styrdokumenten från bör jan av 1980-talet fram till 2010 syns en strävan mot att integrera specialundervisningen med all mänundervisningen. Uppdelningen i två paral lella utbildningssystem, allmänundervisning och specialundervisning, tonas i den senaste refor men ner till förmån för ett system med inbygg da, flexibla möjligheter till stöd- och special undervisning enligt trestegsmodellen:allmänt, intensifierat och särskilt stöd. På systemnivå når vi ett integrerat utbildningssystem. Det som gäller för systemnivån gäller dock inte nödvän digtvis för individnivån. I systemet kommer det även i fortsättningen att finnas utrymme för segregerade lösningar. Det är dock fullt möjligt att skapa en inkluderande skola som välkomnar alla elever – om viljan finns!

Hausstätter, R. S. & Takala, M. (2010). Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research. iFirst article , 1, 1–11.

Moberg, S. & Savolainen, H. (2006). Reading literacy and special education: The particular case of Finland. Paper presented at the Symposium on Special Pedagogy: State of the art in practical work, research, and education, University of Verona, 5–7 May, 2006.

Kivirauma, J. & Ruoho, K. (2007). Excellence through Special Education? Lessons from the Finnish School Reform. Review of Education, 53:283-302.

Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010).

Sabel, C., Saxenian, A., Miettinen, R., Hull Kristensen, P. & Hautamäki, J. (2010). Individualized service provision in the new welfare state: Lessons from special education in Finland. Report prepared for SITRA, Helsinki. October 2010.

Statistikcentralen (2011). Specialundervisning. Officiell statistik i Finland. 9.6.2011.

Utbildningsstyrelsen (2010). Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Det sociala klimatet â&#x20AC;&#x201C; den dolda sidan av skolan som lĂ¤randemiljĂś

Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon var projektledare för kunskapsöversikten School, learning and mental health på uppdrag av Kungliga Vetenskapskademien, och har bl a skrivit SOU-rapporten Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan för DEJA.

I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas. Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varan dra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att till rättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade.

I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mel lan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av sko lans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synner het om vi förmås att tro att skolans verksamhet huvudsakligen består av en samling administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande be grepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat.

TEMA: SKOLAN

och om vikten av att lärare utvecklar goda stöd jande relationer med eleverna. Dessa insikter från Enligt Fraser (1998) kan klimatet i lärandemiljöer praktiken bekräftas även av empiriska studier (se definieras som kvantitet, kvalitet och riktning på Allodi 2010a för några exempel). Om man inte samspel och kommunikation mellan deltagarna. arbetar aktivt med det sociala klimatet kan de Insatser som ökar förekomsten av samspelsitua elever som av olika anledningar är mer sårbara, tioner av god kvalitet kan antas förbättra det är mindre motiverade eller visar symptom på sociala klimatet, medan brist på samspel och psykisk ohälsa komma att inte trivas tillräckligt kommunikation kan vara tecken på ett påvert bra i skolan och att inte klara av att vara där, för socialt klimat. Denna definition understryker den att inte tala om att klara sina lärandemål. Om de kommunikativa sidan av det sociala klimatet. Ett blir bemötta med en stor omsorg kan de känna annat sätt att definiera det sociala klimatet är att sig välkomna i skolan och detta kan bli en start kalla dessa samspelsprocesser för relationer. Elever punkt för gynnsamma lärandeprocesser. och lärare deltar under längre tid i regelbundna Att skapa ett gott socialt klimat för lärande i samspelsituationer som inte bara är tillfälliga, gruppen och att utveckla stödjande relationer med utan ofta utvecklas till en relation. Livet i skolan sina elever är en kompetens och en förmåga som bär med sig situationer där eleverna får respons många lärare har utvecklat under sin praktik. Att från andra, testar sina förmågor, upplever enga utveckla dessa komponen gemang och framgång, ter kan ses som en del av eller kanske tillkor den specialpedagogiska takommanden som Elever och lärare kompetensen som innebär skapar förvirring och deltar under längre att skolan klarar av sitt osäkerhet, en känsla av tid i regelbundna demokratiska uppdrag av otillräcklighet. Dessa samspelsituationer som att ge en god utbildning erfarenheter väcker till alla elever, att erbjuda känslor av olika slag inte bara är tillfälliga, en undervisningsmiljö hos eleverna: dessa utan ofta utvecklas till där alla elever känner kommer också att en relation. sig värdefulla och får påverka deras beteende utvecklas. På detta sätt och sätta färg på det kan det sociala klimatet i skolan relateras till etiska sociala klimatet i gruppen. frågor och till mänskliga värderingar i utbildnings systemet. Undervisningsmiljön är i sig en naturlig förmedlare av samhälleliga värderingar och därför Gynnar alla men är nödvändigt för vissa är det nödvändigt att den präglas av äkta demokra Flera lärare som arbetar i inkluderande skolor, till tiska värderingar av delaktighet och lika värde. exempel i skolor som lyckas motivera studieo motiverade elever till att framgångsrikt gå vidare till studier, eller skolor som aktivt motverkar ex kluderingen av elever med funktionsnedsättning, Ryms i skolans lokala målsättningar vittnar om vikten av att arbeta medvetet för att Det finns utrymme att beakta det sociala klimatet skapa ett varmt känslomässigt klimat i gruppen på skolnivå. I skolans lokala dokument finns det Kommunikation, relationer och känslor

Mara Westling Allodi

trakasserier, mobbning, våld, främlingsfientlig möjlighet att uppmärksamma etiska målsätt het, när man fokuserar på att åtgärda alla dessa ningar och värderingar. Skolans likabehandlings möjliga problem. Det är dock viktigt att inte bara plan kan bli ett viktigt dokument som inspirerar säga nej till våld, och att arbeta för att åtgärda praktiker och bidrar till att skapa ett gemensamt problem, utan också att utveckla det positiva förhållningssätt, framför allt om alla (elever, sociala klimatet, som en egen målsättning med lärare, föräldrar) är involverade i dess utveckling. fokus på önskvärda resultat, t.ex. elevernas I skolans arbetsplan kan uttryckas gemensamma välbefinnande, eftersom dessa har ett existensbe visioner och övergripande målsättningar och rättigande i sig bland skolans målsättningar, och värderingar. Målsättningar blir operativa när bör inte följas på ett instrumentellt sätt, just för man ser att de inspirerar beslut och blir synliga i att undvika problem. Det kontinuerliga arbetet organisationen. När det gäller det sociala klimatet som lärare bedriver genom att stödja eleverna och som skapas i mötet mellan lärare och elever och klassens gemenskap i de mellan elever, är det dagliga aktiviteterna bör något som uppstår ha en stor betydelse, även kontinuerligt och Det är dock viktigt att om i vissa fall kan det som kan tas för givet: inte bara säga nej till behövas särskilda den tillhör en lärares våld och att arbeta för att också insatser och program (se ”tysta kunskap” men åtgärda problem, utan till exempel Fagerström, definieras oftast inte 2011 för en översikt av som ”vetenskap”. också att utveckla det program). positiva sociala klimatet. Några risker

På grund av att skolans verksamhet är komplex och rymmer olika uppdrag, finns det en risk att dessa socioemotionella aspekter hamnar i bakgrunden, splittras i fragmentariska småfrågor eller förvandlas till tomma paroller som förlorar sin mening. Det kan uppmärksammas ibland, under aktiviteter som händer då och då, men inte kontinuerligt i skolans arbete. Ibland kan dessa aspekter behandlas i form av en specifik aktivi tet, som blir nästan som ett ämne (t. ex socio emotionellt lärande, livskunskap). Ibland kan de förvandlas till en egenskap hos eleven: social kompetens kan ses snarare som ett beteende som är relaterat till ett sammanhang, än som en egenskap som eleven besitter. Det kan också vara lättare att synliggöra det negativa sociala klimatet i skolan, i form av

Det sociala klimatet definieras som ett flerfacetterat begrepp

I ett försök att definiera vad som kan karakteri sera undervisningsmiljöer av god kvalitet har en teoretisk modell av det sociala klimatet utvecklats (Allodi, 20101b) utifrån en teori om psykosociala miljöer (Moos, 1979); teorin om mänskliga värde ringar (Schwartz, 1992) och elevers bedömningar av skolmiljöer. Innehållet består av tio aspekter som ordnas runt strukturen som skapas av den grundläggande polariseringen mellan individ och grupp (självhävdelse/ altruism) och polariseringen mellan stabilitet /förändring. Dessa aspekter kan ses som önskvärda målsättningar i lärandemiljöer, målsättningar som motsvarar och tillfredställer grundläggande och universella mänskliga behov. Ett av dessa grundläggande mänskliga behov

TEMA: SKOLAN

insatser mot mobbning i Sverige konstateras till som kan tillgodoses i den sociala miljön i skolan exempel att i vissa skolor förekommer det inte är att få uppleva personlig utveckling, frihet och mobbning och att dessa skolor karakteriseras av autonomi; det andra grundläggande behov som ett gott skolklimat (Wingborg, 2011). Man har kan tillgodoses i miljön är att vara delaktig i en beskrivit i den och i andra studier egenskaper gemenskap, att känna tillhörighet och samhörig som karakteriserar välfungerande skolor. Men att het. Modellen innehåller tio kategorier: kreativitet, förändra det sociala klimatet i skolor som inte är stimulans, lärande, kompetens, säkerhet repre helt välfungerande verkar inte vara så enkelt. Det senterar aspekter som handlar om hur miljön kan till exempel vara svårt att veta vilket av flera tillfredställer individernas behov av självhävdelse, problem som ska åtgärdas först. En viktig fråga medan kontroll, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar att undersöka är om det är möjligt att arbeta sys och inflytande representerar aspekter som visar tematiskt för att utveckla skolans sociala klimat hur miljön tillfredställer individernas behov av och prestationer genom ett gemensamt arbete på samhörighet och att vara del av en gemenskap. hela skolan, ett arbete Betydelsen av dessa som styrs av skolans led begrepp och deras vali ning och personal genom ditet underbyggs med Att förändra det utvärderingar, analyser stöd i teorier och forsk sociala klimatet i och egna planeringar av ning från flera discipli skolor som inte är helt insatser. ner (Allodi, 2010b). välfungerande verkar Indikationer från Modellens struktur ett pågående projekt fångar en grundläg inte vara så enkelt. Det (Vetenskapsrådet, 2008, gande struktur som kan t.ex. vara svårt att Allodi, 2009) tyder på återfinns i flera teorier veta vilket problem som att det kan vara möjligt som studerar samspel ska åtgärdas först. att påverka elevernas och lärande. Teorin kan uppfattningar av det antas utgöra en robust sociala klimatet i skolan utgångspunkt som kan genom olika initiativ på skolnivå. Elevinflytande, användas för att utvärdera och bedöma kvalitet utveckling av en gemensam arbetsplan, analys och i undervisningsmiljöerna. Resultaten kan tolkas åtgärder utifrån flera utvärderingar, gemensam på ett mer meningsfullt sätt om de kan återföras tid för planering till lärare, ansvar för utvecklings till den grundläggande teoretiska modellen. Ett arbete till lärargrupper, praktiska åtgärder för att skattningsinstrument har utvecklats som kan förbättra den fysiska miljön och skolans resurser, användas med elever i grundskola (åk-3 till åk-9) tät uppföljning av elever som inte uppnår målen (GAVIS, Allodi, 2007) tillsammans med skolledningen, temaveckor med fokus på frågor som motiverar ungdomarna, gemensamma konferenser för lärare är exempel på Kan utvecklas systematiskt insatser som har genomförts i en skola under ett Att det finns skillnader mellan skolor i det sociala drygt år. Förutom dessa synliga och gemensamma klimatet, är ett välkänt fenomen som har bekräf insatser kan flera positiva processer dessutom ha tats i tidigare studier. I en utvärdering av skolors

Mara Westling Allodi

Tabell 1: Modellen av det sociala klimatet i skolan. En skolmiljö som ger möjlighet att uppleva dessa erfarenheter för alla elever kan tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och bidrar till elevernas välbefinnande. De första fem tillhör polen självhävdelse och de andra fem tillhör polen altruism. Innehåll

Definition

Kreativitet

Uttryck av personlig karaktär med kreativa och konstnärliga aktiviteter

Stimulans

Tillfredsställelse och njutning

Lärande

Möjlighet till förbättring av prestationer, utveckling och breddning av intressen

Kompetens

Upplevelse av kompetens, goda förmågor och utsikter

Säkerhet

Inget våld, inga trakasserier och farliga situationer

Kontroll

Närvaro av meningsfulla regler, organisation, självdisciplin

Hjälpsamhet

Samarbete och stöd mellan eleverna

Delaktighet

Delaktighet och uppskattning av varje person i gruppen, demokratiska värderingar

Ansvar

Tillit och ansvar för aktiviteter

Inflytande

Uttryck av idéer om viktiga saker I skolan, möjlighet att bli lyssnad på

genomförts av lärare med sina elever. Resultaten som skolan visade efter en period var: bättre elevresultat, lägre skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, och en mer positiv uppfatt ning av hjälpsamhet och delaktighet på skolnivå. Studien visar att skolledningen och personalen på skolorna kan vara huvudaktörer i en reell utveck lingsprocess i skolans organisation, samtidigt som skolorna är också utsatta för inflytandet av externa processer som inte alltid upplevs som stödjande. Några exempel på externa företeelser som kan påverka det sociala klimatet på skolan negativt, är spridningen av negativa rykten i medierna. Skolor kan få en identitet som problemskola, som kan vara svårt att tvätta bort, även om det inte stämmer med verkligheten. Det kan handla om ett rykte om att eleverna är stökiga eller att skolan har låg status, t.ex. har dåliga lokaler jämfört med andra. Dessa negativa bilder av

skolan kan göra det svårare för lärare och elever att känna sig stolta över vad de åstadkommer och den utveckling som pågår, eftersom den negativa bilden släpar efter, t.ex. i gamla utvärderingar och i rapporter från Skolinspektionen som finns att läsa på webben. Situationen på skolan har kanske förändrats radikalt på två år, med personalbyten och omfattande organisationsförändringar, men det gamla porträttet sitter kvar. Dessa externa sociala faktorer kan förhindra utvecklings processer i skolorganisationen, om de bidrar till att lärarna känner missmod, skäms eller förbittras över den orättvisa behandlingen t.ex. i pressen. Även interna företeelser kan hindra ett positivt utvecklingsarbete av det sociala klimatet: exempel på sådana interna hinder är förekomsten av kritik mellan lärare, bristande stöd mellan lärare i arbetslaget och även öppna konflikter. Elever nas uppfattningar av det sociala klimatet hade

TEMA: SKOLAN

försämrats markant över tid i en grupp där det fanns samarbetssvårigheter mellan lärare. Detta tyder att det finns kommunicerande kärl mellan människorna i skolornas organisation och att om man vill förändra det sociala klimatet i skolan är det nödvändigt att utveckla det för både personalen och för eleverna. Hanteringen av denna externa negativa påverkan genom ryktesspridning och stämp ling är ett fenomen som kan ha fått en större betydelse för skolorna när de nu deltar i en kvasimarknad. Skolorna är inte isolerade från det omgivande samhället och de ingår i flera sociala nätverk. Det kan vara nödvändigt att ut veckla också nya strategier: marketing och brand management kan bli nya vapen som personalen tar till för att försvara skolans heder och försöka etablera en positiv bild av sin verksamhet internt och externt. Ett lyckat försvar av namn och varumärke kan ha en viktig symbolisk be tydelse, och kan vara ett viktigt led för att göra möjligt ett klimat präglat av stolthet i sitt jobb och av förtroende för framtida resultat. Även lärare har behov av att känna sig kompetenta och att lita på sin förmåga och dessa upplevelser kan försvagas i en organisation som är ständigt utsatt för kritik.

Referenser 1.

Allodi, M. (2007). Assessing the Quality of Learning Environments in Swedish Schools: Development and Analysis of a Theory-Based Instrument. Learning Environments Research, 10(3), 157–175.

Allodi, M. (2009). Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. http://www.specped.su.se/pub/jsp/polopoly. jsp?d=12288

Vetenskapsrådets projektdatabas (2008) 2008–4733. http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=62616

Allodi, M. W. (2010a). The meaning of social climate of learning environments: some Reasons why we do not care enough about It. Learning Environments Research, 13(2), 89–104.

Allodi, M. W. (2010b). Goals and values in school: a model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments. Social Psychology of Education, 13(2), 207–235.

Fagerström, Å. (2011). Förebygg för barnens skull: om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn. Stockholm: SBU.

Fraser, B. (1986). Classroom environments. London: Crom Helm

Moos, R. H. (1979). Evaluating educational environment. San Francisco: Jossey-Bass.

Schwartz, S. H. (1992). Universals in the content and structure of values: Theoretical advances and empirical tests in 20 countries. In M. P. Zanna, Advances in experimental psychology. London: Academic Press.

10.

Wingborg, M. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.

Mara Westling Allodi

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vårt elektroniska nyhetsbrev Nyheter om Psykisk Hälsa kommer ut en gång i veckan. Du får snabb, översiktlig information om aktuell forskning, politiska beslut, litteratur osv inom området psykisk hälsa. Gå in på www.psykiskhalsa.se för att prenumerera. Under 2012 startar vi flera nya projekt inom föreningen, bland annat om insatsen kontaktfamilj i socialtjänsten. Genom att prenumerera på Nyheter om Psykisk Hälsa håller du dig uppdaterad om dessa initiativ. Läs mer på: www.psykiskhalsa.se

Strukturerad undervisning – det nya didaktiska honnörsordet? Perspektiv på lärares ledarskap i klassrummet

Jan Håkansson är universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Han har i sin forskning de senaste åren bland annat arbetat med forskningsöversikter kring skola, undervisning och lärande. Jan är också verksam inom rektorsprogrammet med fokus på systematiskt kvalitetsarbete inom skolväsendet.

Inledning

I våras lanserade utbildningsministern Jan Björklund begreppet strukturerad undervis ning genom att tillkännage en ny bestämmelse i skolförordningen (SFS 2011:185). I en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 mars 2011 skriver Jan Björklund att den negativa resultatutvecklingen i svensk skola de senaste tjugo åren till stor del kan förklaras av att eleverna lämnats ensamma i sitt arbete. Därför är, enligt ministern, behovet av mer lärarledd och strukturerad undervisning i skolan stort. Lärarna måste återta sin plats i klassrum met och genom att undervisa, instruera och vara lärare vända skolans negativa trend. Från och med halvårsskiftet 2011 har också begreppet strukturerad undervisning införlivats i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11), där det sägs att ”Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt” (Lgr 11, s. 13). Huvudfrågan i följande text är hur detta ”nya” utbildningspolitiska honnörsord, strukture rad undervisning, ska uppfattas i ljuset av senare års forskning om undervisning och lärande. Diskus sionen kring strukturerad undervisning och lärares ledarskap i klassrummet förs utifrån några lärdo mar dragna ur ett översiktsprojekt där 20 interna tionella och 20 svenska forskningsöversikter kring dessa frågor gåtts igenom och syntetiserats (CARL –

Comparative Analysis of Research on teaching and Learning, Håkansson & Sundberg, 2011).

Grundskolans undervisning – en kort tillbakablick

Forskning som har studerat undervisningsmönster och lärares sätt att organisera undervisning i den svenska grundskolan visar på betydande föränd ringar under de senaste tjugo åren. Granström (2007) som undersökt förändringar av hur tiden fördelas mellan olika undervisningformer (hel klassundervisning, grupparbete, enskilt arbete) pekar på förskjutningar från 1990-talets mitt och framåt på så sätt att tiden för helklassunder visning och grupparbete har minskat medan tiden för enskilt arbete ökat. Andra forskare (t.ex. Sahlström 2008), redovisar studier som dock visar att fortfarande cirka 50 procent av tiden används för lärares undervisning framför helklass. Enligt norska studier (jfr Hensvold 2006) domineras tidsanvändningen av helklassarbete och individu ella uppgifter, medan tiden för grupparbete står för en mindre andel. Av de svenska forskningsöversikter som gran skats i CARL-projektet framgår också att karaktären på olika undervisningsformer har förändrats över tid. Det som i grundskolans barndom betecknades

TEMA: SKOLAN

Utifrån min korta genomgång kring forskning som individuellt arbete, innebar vanligen att elev som över tid granskat förändrade undervisnings erna samtidigt arbetade med likartade uppgifter. mönster i svenska grundskolor, förefaller bilden Denna form av individuellt arbete har dock av eleverna ”… som under senare år ändrat lämnats ensamma …” karaktär i riktning mot på många sätt kunna vad som kallas enskilt Granström (2007) pekar nyanseras och problema eller eget arbete, där på förskjutningar från tiseras. Även om andelen eleverna själva planerar 1990-talets mitt och individuellt arbete utan och sekvenserar arbetet framåt på så sätt att tiden tillräckligt lärarstöd inom den ram som läraren angivit (jfr för helklassundervisning tycks ha ökat, bedrivs enligt forskningen fort Granström, 2007). och grupparbete har farande mycket lärarledd Förklaringar till en minskat medan tiden för undervisning i svenska ökande individoriente enskilt arbete ökat. klassrum. Frågan är ring i skolan relateras kanske hur strukture i forskningen bland rad just den undervisningen är, hur den leds av annat till samhällsförändringar där mål som själv lärarna och hur kvaliteten på kommunikationen reglering, eget ansvar, självständighet etc. betonats, ser ut – faktorer som visat sig betydelsefulla för att samtidigt som forskning betonar svårigheten utveckla lärandet hos eleverna (jfr Håkansson & för eleverna (särskilt vissa grupper) att på egen Sundberg, 2011). En annan fråga som är märkligt hand förstå spelreglerna för dagens individuella frånvarande i diskussionen är hur elevers grupparbete. Det finns emellertid inte enbart negativa och samarbetslärande nyttjas i undervisningen, erfarenheter från en allt ökande andel eget arbete. något som i den internationella forskningen är I forskningen rapporteras också en motivations omfattande forskningsfält (jfr t.ex. Slavin, 2011) potential i samband med att eleverna får delta i val av aktiviteter, planering och val av innehåll (se t.ex. Granström, 2007; Håkansson & Sundberg, 2009). Håkansson & Sundberg (2009) som samman Effekter av lärares sätt att undervisa fattar en rad svenska studier kring skolans inre – exemplet klassrumsledarskap arbete menar att det finns belägg för förskjut Att strukturerad undervisning, enligt utbildnings ningar i arbetsformer och ansvarsfördelning ministern, innebär en tydligare ledarroll för lära mellan lärare och elever, med vissa efterföljande ren framgår tydligt av citaten från debattartikeln negativa konsekvenser för elevernas studieresultat. ovan. Dessutom kopplas det välkända begreppet En svårighet vid tolkningen av dessa forsknings katederundervisning samman med en strukture resultat är dock att begrepp som individualisering rad undervisning: inte tydligt definieras, till exempel framhålls gynnsamma resultat utifrån en innehållslig indivi Den under lång tid förhatliga ”kateder dualisering där variation i innehåll och anpass undervisningen” måste återigen bli vanligare ning till elevers olika förutsättningar och behov i svenska klassrum. Lärarledd undervisning kännetecknar undervisningen. handlar inte bara om att läraren ska gå igenom

Jan Håkansson

utveckling mot ansvarskännande och respektfulla vuxna (jfr Landau, 2009). En gren av undervisningsforskningen som fått mycket uppmärksamhet under senare tid är effekt forskningen kring lärare och lärares undervisning. I flera internationella översikter och metaanalyser görs Hur förhåller sig de här resonemangen till vad forsk synteser av framförallt kvantitativ forskning som ningsöversikter inom undervisningsområdet kom relaterar en rad olika påverkansfaktorer till elevers mit fram till under de senaste åren? I en av senare studieprestationer. En av dessa är Teacher compeårs mer omfattande forskningshandböcker inom tences and pupil achievement in preschool and school området lärare och undervisning (Saha & Dworkin, (Nordenbo et. al. 2008) som tagits fram på uppdrag 2009) diskuteras på ett övergripande plan termen av Utbildnings- och forskningsdepartementet i klassrumsledarskap (classroom management). Oslo. Bakom översikten står Danish Clearinghouse Barbara Landau som sammanfattar forskningsläget for Educational research vid Danmarks pedagogiska skiljer på en behavioristisk och en konstruktivistisk universitet i Köpen eller demokratisk hamn. Forskargruppen ansats i klassrum arbetar med att ta fram sledarskapet, där Individuellt arbete har dock systematiska forsk den förstnämnda under senare år ändrat ningsöversikter inom är starkt lärarstyrd karaktär i riktning mot vad utbildningsområdet utan inflytande för som kallas enskilt eller eget utifrån den senaste eleverna med passi tillgängliga forskningen. vitet och lydnad som arbete, där eleverna själva Översikten utgår från typiska beteenden, planerar och sekvenserar 70 forskningsstudier medan den demo arbetet inom den ram som publicerade mellan 1998 kratiska bygger på läraren angivit. och 2007, och som att läraren tillsam fokuserar påverkan från mans med sina synliga lärarkompetenser på elevers studiepresta elever utvecklar regler som baseras på gemensamma tioner. 27 av dessa studier handlar bland annat om värderingar och principer. Dagens läroplaner i olika klassrumsledarskap där huvudbudskapet sam länder lutar sig oftare mot en konstruktivistisk mantaget är att läraren för att underlätta elevernas ansats, men enligt Landau har dessa ibland missför studieprestationer behöver inrikta sig på: ståtts, till exempel att eleverna helt och hållet skulle dominera beslut och tillämpning av regler. Slutsat 1. Noggrann planering – om mer tid läggs på sen är att det är grundläggande med någon form av administrativa rutiner jämfört med den tid som ledning i klassrummet som bygger på ömsesidighet läggs på undervisning, lär sig eleverna mindre. och verbal uppmuntran från läraren för att stödja 2. Tydliga undervisningsmål – om läraren lämpliga beslut och självreglering, snarare än en formulerar tydliga mål på kort och lång sikt betoning på straff och belöningar för olika typer av som dessutom eleverna förstår och accepterar beteenden. Landau menar att ledarskap i klassrum så ökar elevernas lärande. met måste fokusera på vad som bäst stödjer elevers stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med elev erna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem (DN 2011-03-13).

TEMA: SKOLAN

3. Elevstödjande ledning – om eleverna är involverade i strukturering och val av aktiviteter i klassen, och om de har möjlighet att ta ansvar så ökar deras lärande. 4. Aktivering och motivering av elever – det finns samband mellan klassrumsledarskapet och elevernas självstyrda beteende i relation till elev ernas inre motivation. I forskningen rapporteras till exempel att elever med kognitivt orienterade lärare utvecklar en högre nivå av självreglering än elever som undervisas av lärare som koncentrerar sitt klassrumsledarskap på elevernas beteende. 5. Organisation av aktiviteter och lärande – ett flertal studier pekar på att planerad undervisning som säkerställer samband mellan tidigare behandlat innehåll och progression i lärandet gynnar elevernas lärande. Detta sker exempelvis när läraren hjälper eleverna att fokusera på centrala delar av kursplanen, följer upp tidigare lektioner, ger snabb och korrige rande återkoppling och återkommande betonar väsentliga principer i kunskapsinnehållet. 6. Synligt ledarskap – när läraren framstår som en klar och tydlig ledare tycks nivåerna på elevernas lärande öka enligt de studier som Nordenbo och hans kollegor gått igenom. Ett synligt ledarskap står heller inte i motsättning till andra värdefulla dimensioner som nämnts ovan till exempel aktivering, stöd och inflytande för eleverna (jfr Nordenbo et. al., 2008 s 51–52). I anslutning till studier som behandlar klass rumsledarskap behandlas också forskning som rör lärares ledning av elevbeteende och på ett mer övergripande plan, studier som uppmärksam mar lärares arbete med det psykologiska klimatet i klassrummet – klassrumsklimatet. Enligt de danska forskarna är beteckningen klassrums klimat en övergripande term som i verkligheten motsvaras av sådana faktorer som nämnts ovan

inklusive goda sociala relationer till eleverna. Klassrumsledarskap eller ledarkompetens som författarna väljer att kalla det, är i kombination med lärares relationella kompetens och didaktiska kompetens de viktigaste aspekterna för att bidra till elevernas studieprestationer. Inom de senare aspekterna finns förstås också en rad betydelse fulla dimensioner värda att uppmärksamma, men som inte ryms inom ramen för denna text. Hattie (2009) som i en mycket omfattande forskningsöversikt (Visible Learning är en metametasyntes av 800 metaanalyser baserade på 50 000 studier med cirka 80 miljoner elever) har beräknat effekter av olika påverkansfaktorer på elevers skolprestationer, har också uppmärk sammat ett antal faktorer som kan relateras till klassrumsledarskapet i enlighet med den nämnda danska översikten, till exempel studie ro, ledarskap i klassrummet, lärares tydlighet i undervisningen och förtroendefulla relationer mellan lärare och elever. Enligt Hatties sätt att rangordna dessa faktorer utifrån sina effekt storlekar är de tungt vägande och betydelsefulla i relation till allt annat som också förstås påver kar elevers studieprestationer. Hattie nämner också klassrumsklimatet som den övergripande termen i sammanhanget, där utöver de nämnda faktorerna också lärarens förmåga att minska störande beteenden i klassrummet lyfts fram som väsentligt för att gynna elevers lärande. Har då dessa aspekter av effektiv undervis ning som jag här valt ut något att göra med en strukturerad undervisning eller till och med katederundervisning? Ja, det är nog tydligt men samtidigt är denna fråga mer sammansatt än så. Mycket beror ju helt enkelt på hur vi definierar vad som är katederundervisning eller strukture rad undervisning. Enligt Nationalencyklopedin (hämtad 2011-10-11 på www.ne.se) innebär katederundervisning:

Jan Håkansson

transparenta och tydliga mål, exemplifieringar av kritiska aspekter i innehållet, handledning, kontroll av förståelse, summeringar och repetitioner (jfr Hattie, 2009, s. 204–207). Som jag förstår det kan ”direct instruction” och strukturerad undervisning ha något med varandra att göra, dvs. lärarens roll är tydlig men den förutsätter elevernas delaktighet och inbegriper flera möjliga organisationsformer av klassen eller gruppen. Katederundervisning i mer traditionell bemärkelse tycks svara bättre mot andra engelska uttryck till exempel ”recitation” eller ”didactic teacher-led talking from the front”. I Om jag tolkar forskningen på området utifrån en av de internationella forskningsöversikter vi gått aspekten klassrumsledarskap ser jag någon form av igenom sägs apropå för balans mellan de hållandet mellan ”recita poler som beskrivs tion” och mer varierade i Nationalencyklo Klassrumsledarskap eller undervisningsmodeller pedins förklaring. ledarkompetens ... är i att: ”When studies of Utifrån forskning kombination med lärares models of teaching om undervisnings relationella kompetens compare students taught kvaliteter tycks det with various models vara betydelsefullt och didaktiska kompetens with students taught att inte bara läraren de viktigaste aspekterna with the recitation, the styr, heller inte en för att bidra till elevernas recitation invariably lo bart eleverna utan studieprestationer. ses" (Joyce & Calhoun, det är en form av 2009, s. 651). väl planerat samspel med eleverna och mellan eleverna inramat av ett gott klassrums klimat som leder till bra lärande. För övrigt är det Balans och variation slående hur lite det talas om organisationsformen – nyckelord i undervisningen (till exempel helklass, grupp eller enskilt arbete) i Vid genomgångar av såväl svensk som internatio den internationella forskningen. Det tycks vara en nell forskning om undervisning och lärande är det större fråga här i Sverige, oklart varför. påtagligt att vare sig enkla lösningar eller enskilda Att strukturerad undervisning skulle vara lik faktorer lyfts fram som svar på frågorna om hur tydigt med katederundervisning i uppslagsverkets undervisning bäst ska planeras, genomföras och tappning verkar inte rimligt, inte heller utifrån utvärderas. Lärarens ledarskap är således bara en av ministerns artikel även om de båda begreppen där flera kvaliteter som samspelar med en rad andra i används sida vid sida. I engelskspråkig forskning ett intrikat sammanhang. Lyfter man sedan blicken används ibland begreppet ”direct instruction” för till vad som händer utanför skolan, i hemmet, på att illustrera undervisningssekvenser som innehåller fritiden, i den politiska och den samhälleliga sfären ”… även kallad klassundervisning, den tra ditionella undervisningsformen i skolan som styrs av läraren genom föreläsningar, före visningar och förhör med klassen kollektivt. Motsatser är individualisering och gruppar bete, där läraren kommunicerar med elever enskilt eller i mindre grupper. Motsatser är även arbetsskola och aktivitetspedagogik, som innebär att eleverna själva medverkar i valet av lärostoff och arbetssätt.”

TEMA: SKOLAN

I en fallstudie på en grundskola (årskurs 6–9) så finns där ytterligare begränsningar och möjlig har bland mycket annat just de ovan nämnda heter. Om vi här håller oss till skolsammanhanget relationerna mellan struktur och eget upptäckande och begreppet strukturerad undervisning kan i undervisningen identifierats (jfr Adolfsson, man säga att orden balans och variation tycks vara Håkansson & Sundberg, 2011). Lärarna på skolan väsentliga när vi diskuterar olika sätt att hantera har genomgått kompetensutveckling kring entre undervisning. En alltför långt driven individuali penöriellt lärande och arbetar med att utveckla sering (t.ex. eget arbete utan lärarstöd) har alltså detta med målet att på sikt inget forskningsstöd, men öka elevernas motivation det har å andra sidan inte för skolarbetet. En fråga en ensidig katederunder Eget arbete utan som sysselsätter lärarna visning heller. lärarstöd har alltså mycket i det arbetet är till OECD-organiset CERI inget forskningsstöd, exempel hur balansen mel (Centre for Educational men det har inte en lan det lärarna respektive Research and Innovation) eleverna styr i undervis har i en översikt klargjort ensidig katederunder ningen ska upprätthållas, bland annat forsknings visning heller men också hur balansen läget med avseende på mellan mer ämnesövergri relationerna mellan pande förmågor hos eleverna (kreativitet, problem socialkonstruktivistiska perspektiv på undervis lösningsförmåga etc.) och ämnesspecifika kunska ning och mer lärarstyrda undervisningsprinciper per ska se ut. Frågan om klassrumsledarskapet visar (Dumont et al, 2010). De slutsatser man för fram sig här inrymma aspekter och spänningar kring där talar för en god balans mellan upptäckande såväl lärarens roll som kunskapsinnehållets orga och eget undersökande å ena sidan och systema nisering. Dessutom pekar resultaten av studien på tisk undervisning och vägledning med hänsyn en ytterligare aspekt knuten till de andra nämligen tagen till individuella skillnader i förmågor, bedömning, där lärarna behöver förhålla sig till behov och motivation bland elever å andra sidan. både en formativ och en summativ organisering Den individuella konstruktivism som förefal av bedömningen (Adolfsson, Håkansson & ler ha vuxit fram i de svenska klassrummen i Sundberg, 2011). ljuset av de förra läroplansreformerna i början av 1990-talet utmanas således på bred front av den samlade undervisnings- och lärandeforskningen. Men det handlar således inte om att ensidigt Några avslutande ord betona en helt lärarstyrd undervisning utan om Sammanfattningsvis kan konstateras att bestäm att balansera dessa ansatser över tid. Balansen för melserna om strukturerad undervisning som nu eleverna styrs i så fall av hur den egna kompe börjat gälla i den svenska grundskolan, inte är helt tensen och förmågan till självreglering utvecklas. enkla att uttolka. Såvitt jag förstår finns ingen När sådana individuella förmågor ökar kan i etablerad definition av begreppet, även om vissa motsvarande grad den uttalade och strukturerade ledtrådar ges i Skolverkets allmänna råd med undervisningen minska i omfattning (Dumont, kommentarer om planering och genomförande av et.al. 2010 s. 53–54). undervisningen (Skolverket, 2011). Jag har heller

Jan Håkansson

inte stött på särskilt väl utvecklade förklaringar till vad som i praktiska sammanhang betraktas som strukturerad undervisning. Av den forskning som här har refererats kan ett visst stöd identifieras för en av läraren strukturerad undervisning, men samtidigt betonas en successiv och parallell ut veckling av elevens eget upptäckande och lärande. I min framställning med betoning på klassrums ledarskap och lärarens arbete har av utrymmesskäl elevens perspektiv, men också andra mer över gripande perspektiv tonats ned. Av forskningen framgår tydligt att det inte går att bortse från att all undervisning förutsätter relationer och samspel mellan lärare och elever, men också med kunska per och värden (jfr den didaktiska triangeln) i ett samhälleligt och lokalt sammanhang. Om eleven till exempel inte ser meningen med undervis ningen, förstår målen, vill anstränga sig för att lära och så vidare, så har sannolikt inte lärarens strukturering och ledning av undervisningen så stor betydelse. I vår genomgång av internationella och svenska översikter kring undervisning och lärande faller ett antal betydelsefulla aspekter ut i fråga om relationerna mellan lärare och elever. Inte minst kvaliteten på samspelet och kommu nikationen dem emellan tycks vara utslagsgivande (jfr Håkansson & Sundberg, 2011).

Granström, Kjell (red.) (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Hattie, John A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London : New York: Routledge.

Hensvold, Inger (2006). Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2009). Skolans inre arbete och skolans resultat. I: Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i grundskolan. En kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2011). Forskning om undervisning och lärande – en internationell och nationell översikt. Rapport från CARL-projektet (Comparative Analysis of Research on teaching and Learning). Statens skolinspektion (under utgivning 2011).

Joyce, Bruce & Calhoun, Emily (2009). Three Sides of Teaching: Styles, Models, and Diversity. I: Saha, Lawrence J. & Dworkin, A. Gary (red.) (2009). International handbook of research on teachers and teaching. P. 2. New York: Springer.

10.

Landau, Barbara (2009). Classroom Management. I: Saha, Lawrence J. & Dworkin, A. Gary (red.) (2009). International handbook of research on teachers and teaching. P. 2. New York: Springer.

11.

Nordenbo, Sven-Erik et.al. (2008). Teacher competences and pupil learning in pre-school and school – A systematic review carried out for the Ministry of Education and Research Oslo. In: Evidence base. Copenhagen: Danish

Referenser

Clearinghouse for Educational Research, School of Education, University of Aarhus.

Adolfsson, Carl-Henrik, Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel

12.

(2011). Innovativa lärandemiljöer – En fallstudie av entre-

tional handbook of research on teachers and teaching. P. 2.

penöriellt lärande i svensk grundskola. OECD, ILE-projektet (Innovative learning environments). (utgivning våren 2012). 2. 3.

Saha, Lawrence J. & Dworkin, A. Gary (red.) (2009). InternaNew York: Springer.

13.

Skolverket (2011). Allmänna råd med kommentarer om

Björklund, Jan (2011). ”Dags för läraren att åter ta plats i

planering och genomförande av undervisningen – för grund-

skolans kateder”. Dagens Nyheter 2011-03-13.

skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Dumont et. al. (2010). The Nature of Learning. Using

Hämtad på: www.skolverket.se, pdf-fil.

research to inspire practice. OECD – CERI (Centre for Educational Research and Innovation).

Teorier om intelligens kan pĂĽverka skolprestatioÂ nerna

Trevor Dolan är doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktningen effektiva skolor och arbetar även med utvecklingspsykologi och educational neuroscience.

av ansträngning (incremental theory of intel ligence). Två huvudsakliga reaktionsmönster (kognition – affekt – beteende) har associerats med dessa olika föreställningar om intelligens hos elever. Det ena kännetecknas av en negativ in ställning till utmaningar där individen undviker utmanande uppgifter och av ett så kallat hjälplöst tillstånd hos individen. Individer med detta reak tionsmönster tenderar att prestera sämre när de utsätts för utmaningar. Det andra mer adaptiva Olika uppfattningar om den egna mönstret kännetecknas av en effektiv strävan till intelligensen förbättring och utveckling när man konfronteras Forskning har visat att olika individer använ med misslyckanden. der sig av olika Robins & Pals (2002) föreställningar eller presenterar två exempel implicita teorier En del ser intelligens som på dessa olika reak om intelligens medfödd, fixerad, intern, tionsmönster från den vilka påverkar och oföränderlig över tid akademiska kontexten. deras respons till ... medan andra ser den akademiska och ”Jag känner mig kognitiva utma som intern, föränderlig, ledsen, jag skäms för ningar. Dweck utvecklingsbar och mitt misslyckande, och Leggett (1988) beroende av ansträngning jag känner mig arg identifierade två för att jag inte kunde huvudteorier eller prestera bättre, och jag känner mig även lite föreställningar om intelligens som elever förhål deprimerad. Jag tycker att mina betyg suger, ler sig till. En del ser intelligens som medfödd, dvs. jag suger. Jag värderar betyg högre än fixerad, intern, och oföränderlig över tid (entity utbildning, vilket är fel” theory of intelligence) medan andra ser den som – Student med en entity teori om intelligens. intern, föränderlig, utvecklingsbar och beroende Elevers implicita eller naiva teorier om intelligens verkar ha en effekt på deras prestationer i skolan. En förståelse för dessa effekter och deras bakomliggande processer kan ha stor betydelse för hur lärare förhåller sig till elever i klassrummet och i synnerhet till hur de använder beröm för att motivera elever i alla åldrar, inte minst i förskolan.

TEMA: SKOLAN

kan vara så att egna bedömningar av förmåga är i ”Jag känner att jag kan prestera mycket själva verket viktigare för dessa människor än fak bättre än jag gör i skolan. Det är fortfarande tiska framgångar (Hong; Dweck; Chiu & Wan, svårt för mig att acceptera att jag har ett ”C” 1999). Man kan sammanfatta de två synsätten på bland mina betyg men jag tittar på mina intelligens som skillnaden mellan att vilja bevisa betyg och jag inspireras att prestera bra… ens förmåga för andra (entity theorists) och Och trots mina betyg så känner jag att jag att vilja utveckla ens egna har lärt mig mycket.” förmågor för sin egen skull – Student med en (incremental theorists). incremental teori om Det finns en allmän Det verkar vara så att indi intelligens. uppfattning om att vider kan indelas i två grup skolan behöver arbeta per vad gäller föreställningar Elliot & Dweck (1988) mycket aktivt för om intelligens och förmåga; hypotiserar att indivi mellan dem som ser intelli der som har dessa två att bygga barnens gens och förmåga som intern reaktionsmönster kan självkänsla genom att och stabil och dem som tror sträva efter olika mål och tala om för dem att de att genom ansträngning kan att detta kan förklara är duktiga och smarta. man utveckla sin intelligens deras olika reaktioner på och förmåga. Dessa förhåll samma situation. Elever ningssätt är starkt korrelerade med en entity teori med ens inställningar till utmaningar, ansträng om intelligens som ofta hamnar i ett hjälplöst ning och tolkningar av ansträngningsutfall, samt tillstånd strävar efter prestationsmål (performance reaktionsmönster för motgångar och upplevda goals) medan elever som har en incremental teori svårigheter med problem- och uppgiftslösning. om intelligens strävar efter lärande mål (learning Det finns också ett samband mellan en elevs im goals). För individer med en prestationsfokusering plicita teorier om intelligens och deras självkänsla är själva prestationen en mätning av ens intelligens men det finns en del forskning som tyder på att eller intellektuell kapacitet. De försöker att und denna effekt är omvändbar och föränderlig. Man vika situationer som kan avslöja vad de ser som har t.ex. visat ett samband mellan dessa två teorier en brist på kunskap eller förmåga. om intelligens och elevers lärande, med sämre En studie av Rhodewalt (1994) bekräftade inlärning och provresultat för elever som tror att detta och fann att implicita teorier om förmåga intelligens och förmåga är medfödda egenskaper korrelerade med perceptioner om intelligens, som inte kan förändras över tid och som man själv atletisk förmåga och sociala färdigheter. Indivi inte kan påverka. der som ser intelligens och intellektuell förmåga som fixerad och oföränderlig över tid, tenderar att använda sig av olika självhandikappande strategier för att skjuta upp ansträngningar och Beröm: till nytta eller skada? undvika utmanande situationer. Samtidigt som Det finns en allmän uppfattning om att skolan dessa strategier minskar deras chanser att lyckas behöver arbeta mycket aktivt för att bygga bar ger de också en möjlighet att rädda ansiktet. Det nens självkänsla genom att tala om för dem att

Trevor Dolan

de är duktiga och smarta. Carol Dweck har kallat detta för ”självkänsla-rörelsen” och menar att den bygger på en tro om att ökad självkänsla ökar akademisk prestation. En del av tanken bakom detta är att ge elever så många tillfällen som möjligt att lyckas genom att ge dem uppgifter som inte utmanar deras förmågor och som därför ger garanterade chanser att lyckas. När eleverna lyckas bekräftar man för dem att de är smarta eller intelligenta och på så sätt bygger man upp deras självkänsla och gör dem till framgångsrika elever med ett högt självförtroende. Tanken är lockande men Dweck menar att när vi ger elever enkla uppgifter för att sedan berömma deras framgångar talar vi i själva verket om för dem att de är dumma. Barn i skolålder och yngre tolkar beröm av person som en bedömning av deras in telligens, förmåga och framtida chanser att lyckas i skolan och andra sammanhang. Jag brukar alltid fråga lärare om de anser att det är viktigt att berömma elever så mycket som möjligt och att tala om för dem att de är duktiga och smarta och en övervägande majoritet svarar alltid ja på frågan. Detta kan bero på självkänslarörelsens starka ställning i den svenska skolan där så fort någon nämner Finland är det alltid flera som påpekar att elever där inte trivs lika bra i skolan som svenska barn. Med tanke på denna övertygelse om att man måste bygga upp elevers självkänsla för att de ska kunna lyckas i skolan förefaller det angeläget att ta del av evidens och fakta från forskning. Och de resultat som forskning inom området har kommit fram till är många gånger kontraintuitiva. Att fel sorts beröm skulle kunna vara förödande för många elever tycks vara en främmande tanke för många lärare. Vad händer när vi talar om för barn och elever att de är smarta och duktiga? Den återkoppling som elever får från sina lärare påverkar deras självbild och självuppfattning och är ett kraftfullt

verktyg för att påverka deras motivation och prestationer. Om en elev tidigt får höra att hon är duktig – vilket är tillika smart för ett barn – hur påverkar denna feedback hennes självbild? Gängse inställning på de flesta skolor är att det förstärker elevens självkänsla och skapar förutsätt ningar för goda framtida prestationer tack vare ökad inlärning till följd av ökad självkänsla. Men vad händer den dagen då eleven står inför en uppgift eller ett problem som är utmanande och där eleven känner att hon kanske inte kom mer att lyckas? Hon har tidigare fått höra att hon är duktig och smart av sin lärare och möjligtvis även hemma av sina föräldrar. Om hon inte kla rar av den nya uppgiften kan det tolkas som att hon inte alls är smart eller intelligent. Detta är ett oerhört svårt dilemma för den unga eleven som nu behöver fatta ett beslut om hur hon ska agera inför ett eventuellt misslyckande. Vill hon bli uppfattad som lat eller som dum? Hon kan välja att undvika utmaningen och agera hjälplöst eller så kan hon chansa och riskera att misslyckas men ändå se ett misslyckande som ett utvecklings tillfälle. Vad säger forskning om detta? Burhans and Dweck (1995) har skrivit att en individs respons till en utmaning kan vara bero ende av vad de kallar contingent self-worth dvs. att de tror att deras värde som människa är beroende av deras beteende och prestationer. De menar att när vuxna ger barn beröm som är kopplat till person eller personlighetsdrag talar de om för dessa barn att deras godhet, värde, och kompe tens bestäms av deras prestationer. Dweck och Mueller (1996) gjorde en studie med 400 elever i åk 5 för att undersöka hur olika sorters beröm påverkade elevernas självuppfatt ning och prestationsutveckling. I första delen av studien ombads eleverna att lösa ett pussel som var tillräckligt enkelt för att forskarna kunde vara säkra på att alla skulle lyckas med uppgiften. När

TEMA: SKOLAN

beteende. För att uppleva en hög självkänsla alla hade klarat den första utmaningen delades de behövde denna grupp höra att de var smarta och in i tre grupper som fick olika sorters beröm. Den intelligenta. första gruppen fick beröm för sin intelligens med Elever som hade fått beröm för sina ansträng kommentarer som "Oj, du fick x antal rätt! Det ningar första gången gillade den svårare uppgiften är ett fantastiskt resultat! Du måste vara riktigt lika mycket som den första och verkade inte smart!” Den andra gruppen fick beröm för sina bry sig särskilt mycket om ansträngningar och fick de inte lyckades lösa alla höra kommentarer som problem. De ville däremot "Du måste ha jobbat Majoriteten av den ta med sig hem uppgiften jättehårt med det här!” grupp som hade för att öva till skillnad från Den tredje gruppen fick fått beröm för sin gruppen som hade fått beröm för själva presta intelligens valde då beröm för sin intelligens. tionen (“Bra! Du klarade De uppskattade även svårig uppgiften!”). den enklare uppgiften hetsgraden och utmaningen Inför nästa del av samtidigt som nästan som den nya uppgiften studien fick eleverna välja alla de som hade innebar. För denna grupp mellan en svårare och fått beröm för sin var det en självklarhet att mer utmanande uppgift om man ville bli bättre på som forskarna sade att ansträngning valde en uppgift måste man först de skulle kunna lära sig det mer utmanande öva och anstränga sig fram mycket av den men att alternativet. till en bättre prestation. de kanske inte skulle I sista delen av studien lyckas med den eller en presenterades eleverna med en uppgift där de enklare uppgift som de skulle med all sannolik skulle lösa ett antal problem och som var lika het skulle lyckas med och framstå som smart. enkel som den som de hade fått i studiens första Majoriteten av den grupp som hade fått beröm moment och som alla deltagare hade klarat av lika för sin intelligens valde då den enklare uppgiften bra. Gruppen som hade fått beröm för sin intel samtidigt som nästan alla de som hade fått beröm ligens presterade nu betydligt sämre än de hade för sin ansträngning valde det mer utmanande gjort innan och av de tre grupperna presterade de alternativet. Den tredje gruppen befann sig någon allra sämst. Gruppen som hade berömts för sina stans mittemellan. ansträngningar presterade bättre än alla andra och Sedan fick alla grupper arbeta med en svår dessutom betydligt bättre än de själva hade gjort uppgift som de flesta hade svårt med och preste första gången. Gruppen som fick beröm för sin rade sämre än tidigare. De erbjöds möjlighet att intelligens rapporterade att de såg intelligens som ta med sig uppgiften hem för att arbeta extra med oföränderlig och medfödd medan gruppen som den och öva på att lösa den. Gruppen som hade fick beröm för ansträngning rapporterade att de fått beröm för sin intelligens började nu ifråga såg intelligens som något föränderligt och utveck sätta sin egen intelligens. De valde att inte ta med lingsbart som är kopplat till motivation, ansträng sig hem uppgiften för att öva på den. De mötte ning, kunskap och färdigheter. motgångar med hjälplöshet och undvikande

Trevor Dolan

En rimlig slutsats av dessa resultat är att när vi berömmer barn för sin intelligens pressar vi in dem i en entity teori om intelligens. Vi talar om för dem att vad de behöver göra för att framstå som smarta är att inte ta några chanser; att inte riskera att ha fel. Men om vi däremot ger beröm för ansträngningen säger vi att framgång är ett resultat av slit och ansträngning. Genom att tala om för dem att de själva kan styra över sina pre stationer och att de kan själva påverka sitt lärande kan vi ge dem en ökad självkänsla.

Sammanfattning

Detta är ett mycket större och mer omfattande forskningsområde än vad som kan göras gäl lande här men man behöver inse betydelsen av olika sorters beröm i klassrummet och i andra sammanhang för våra barns självbilder och implicita teorier om intelligens. Det är vi vuxna som formar dessa inställningar till förmåga och det börjar mycket tidigt. Om inte den gängse at tityden till självkänsla och hur den bäst premieras ifrågasätts, kommer allt fler ungdomar att hamna i olyckliga responsmönster som gör att de hellre undviker utmaningar och inte vill riskera att ha fel. I ett läge då vi vet att kreativitet är en alltmer efterfrågad förmåga på arbetsmarknaden är det angeläget att ifrågasätta en attityd och en kultur som leder till raka motsatsen då en av grund förutsättningarna för kreativitet är en beredskap att ha fel och en insikt om att fel kan vi lära oss av och bli starkare av. Lärare och andra som arbetar med barn behöver fördjupa sig i denna forskning och de behöver också lämna det ideologiska bagaget bakom sig. Denna forskning har helt felaktigt använts som ett argument för att avskaffa betyg i skolan. Denna tolkning är såväl oärlig som felaktig. Men man behöver inse att elevernas motivation och själv

bild ofta är ett resultat av skolans förhållningssätt och att man ofta helt oavsiktligt gör mer skada än nytta när man talar om för elever hur duktiga och smarta de är. Eleverna ska berömmas och de ska uppmuntras men de behöver beröm för deras strategier och för de processer de använder sig av för att lyckas. Forskning har visat att genom att upplysa elever om hjärnans plasticitet samt hur de själva kan påverka sin egen intelligens och kognitiva ut veckling kan man höja deras resultat i matematik inom en kort tid. I utbildningskontexten är det svårt att skilja mellan intelligens och ansträng ning. Elevers implicita teorier om intelligens påverkar deras motivation, responsmönster och prestationer och dessa teorier formas i hög grad av den självbild de har, som i sin tur till stor del är baserad på den feedback de får från de vuxna i skolan.

Litteratur 1.

Burhans, K., & Dweck, C. S. (1995). Helplessness in early childhood: The role of contingent worth. Child Development, 66, 1719–1738.

Dweck, C. S., & Leggett, E. L. (1988). A social-cognitive approach to motivation and personality. Psychological Review, 95(2), 256–273.

Elliot, E.S., & Dweck, C.S. (1988). Goals: An approach to motivation and achievement. Journal of Personality and Social Psychology, 54, 5–12.

Hong, Y. Y., Chiu, C., Dweck, C. S., Lin, D., & Wan, W. (1999). Implicit theories, attributions, and coping: A meaning system approach. Journal of Personality and Social Psychology, 77, 588–599.

Robins, R. W., & Pals, J. L. (2002). Implicit self-theories in the academic domain: Implications for goal orientation, attributions, affect, and self-esteem change. Self and Identity, 1, 313–336.

SEDI – ny metod för kartläggning av förskolebarns utveckling och välbefinnande

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.

Sedan 1990-talets ekonomiska kris har larm Kunskapsbrist rapporterna om ökande psykisk ohälsa bland Den epidemiologiska kunskapen om barns och barn och ungdomar avlöst varandra. I medias ungdomars psykiska hälsa i Sverige är generellt rapportering och i den politiska debatten har mycket begränsad. 1998 föreslog därför den de äldre ungdomarna stått i centrum medan de statliga barnpsykiatrikommittén att återkom yngre barnen hamnat i skymundan. Förskole mande mätningar av skolelevers psykiska hälsa barnens psykiska hälsa utgör en i det närmaste skulle göras. Drygt tio år senare förverkligades vit fläck på den förslagets första steg svenska epide när Statistiska Central miologiska kartan. byrån 2009 genomför Det är slående hur lite Bristen på kun de en landsomfattande vetenskapligt grundad skap om de yngre totalundersökning kunskap det finns om barnens psykiska bland 172 000 elever förändringar i barns hälsa utgör en stor i årskurserna 6 och 9. utmaning både för Därmed lades en grund psykiska hälsa, speciellt forskarsamhället för återupprepade för mindre barn. Utifrån och för kommu mätningar som kan underlaget kan panelen ner och statliga öka kunskapen om hur inte uttala sig om barn i myndigheter med ungas psykiska hälsa ansvar för unga förändras över tid. För åldern 0–10 år. människors upp yngre barn är bristen växtförhållanden. på sådan kunskap Med inspiration från Kanada och Australien stor. I ett uttalande från Kungl. Vetenskaps förbereder nu Centrum för forskning om barns akademiens State of the Science-konferens 2010 och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH) vid om trender i barns och ungdomars psykiska Karlstads universitet breda kartläggningar av hälsa konstateras att ”Det är slående hur lite förskolebarns utveckling och välbefinnande. vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för

TEMA: SKOLAN

• främja samverkan mellan förskolor, skolor mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen och andra. inte uttala sig om barn i åldern 0–10 år.” (KVA, 2010a). Förebilden har hämtats från Kanada och Australien, Att öka kunskaperna om förskolebarns i form av mätinstrumentet Early Development psykiska hälsa är angeläget både ur ett folkhälso Index (EDI) vilket utvecklades i slutet av 1990-talet perspektiv och ur ett skolperspektiv. Redan ti av Dan Offord och digt i skolåren finns Magdalena Janus vid ett samband mellan Offord Centre vid psykisk hälsa och EDI (Early Development McMaster University skolprestationer: Index) är ett instrument för ”Därför är förskolan mätning på populationsnivå i Kanada. EDI är ett instru och de tidiga åren av yngre barns utveckling ment för mätning på i skolan särskilt populationsnivå av viktiga för barnens och välbefinnande. EDI är yngre barns utveck kunskapsutveck inte tänkt att användas för ling och välbefin ling och psykiska screening eller tester av nande. EDI är inte välmående.” (KVA, enskilda barn. tänkt att användas för 2010b). Och därför screening eller tester behövs kunskap på av enskilda barn. EDI nationell nivå om baseras på lärarskattningar. Resultaten redovisas hur förskolebarnen har det, hur de mår och och tolkas på områdesnivå, och kan användas utvecklas. En nationell totalundersökning inom både för att ge ett ”snapshot” och för att studera förskolans område skulle inte bara fungera som förändringar över tid. Det svenska arbetsnamnet en temperaturmätare och ge en Sverigebild utan för mätinstrumentet är "SEDI ”, en förkortning också möjliggöra öppna jämförelser mellan för ”Swedish Early Development Index”. kommuner. Med återkommande nationella mät ningar bland förskolebarn skulle också föränd ringar över tid kunna studeras. Fem huvudområden EDI ett populationsmått

De kartläggningar som förbereds av forskar gruppen vid Karlstads universitet är tänkta att användas för att på populationsnivå beskriva hur förskolebarn i Sverige mår och utvecklas. Syftet med kartläggningarna är att • ge kommuner information om hur deras barn utvecklas, och möjliggöra jämförelser mellan olika områden och kommuner,

EDI-formuläret består av drygt 100 frågor och täcker fem olika områden som rör barns utveck ling: • • • • •

Fysisk hälsa och välbefinnande Social utveckling Känslomässig utveckling Språkliga och kognitiva färdigheter Kommunikationsfärdigheter och generell kunskap

Curt Hagquist

datainsamlingar med AEDI vart tredje år till en kostnad av 28 miljoner AU-dollar per gång. Nästa nationella kartläggning äger rum 2012. Omfattande återkopplingar av resultat är en hörnpelare i AEDI-projektet. Fyra månader efter avslutad datainsamling redovisades i december Nationell implementering i Australien 2009 de första resultaten från den nationella EDI används nu i tiotalet länder i Nordamerika, kartläggningen. En nationell rapport publicerades Sydamerika, Europa, Afrika, Asien och i Australien. då med sammanfattningar av resultaten för AEDI:s I Kanada har mer än 500 000 barn hittills ingått fem huvudområden fördelade på Australiens åtta i studier med EDI. delstater och territorier. Resultat på områdesnivå I Australien genomfördes 2009 en nationell har presenterats både som geografiska kartor implementering av AEDI, Australian Early och som områdesprofiler. Skolprofiler som finns Development Index. Under tre månader skatta tillgängliga för den egna skolan har också tagits des utveckling och välbefinnande hos 261 000 fram. barn, motsvarande 97,5 procent av alla barn. AEDI är ett relativt mått som ger möjligheter Skattningarna gjordes av 15 000 lärare under att jämföra resultat från ett geografiskt område barnens första skolår. Barnens genomsnittliga med resultat från andra ålder var 5 år och 7 områden liksom med månader. Ett webbnationella resultat. För baserat frågeformulär vart och ett av AEDI:s användes. AEDIEDI används nu i tiotalet fem huvudområden har data insamlades med länder i Nordamerika, det nationella samplet personuppgifter så Sydamerika, Europa, indelats i tre grupper: en att länkningar kan Afrika, Asien och i normalgrupp (children göras till andra data ’developmentally on register i forsknings Australien. I Kanada har track’) som utgörs av de syfte. Den nationella mer än 500 000 barn 75 procent av barnen implementeringen hittills ingått i studier som ligger över den föregicks av sju år med EDI. 25:e percentilen, en med förberedelser riskgrupp (children ’de och pilotstudier. velopmentally at risk’) Mätinstrumentets som utgörs av de barn som ligger mellan den 10:e validitet och reliabilitet utvärderades bland och 25:e percentilen och en sårbar grupp (child annat med s k Rasch-analyser. Den nationella ren ’developmentally vulnerable’) som utgörs av kartläggningen finansierades av den australiska de barn som ligger under den 10:e percentilen. regeringen, som satsade 24,5 miljoner AU-dollar Med utgångspunkt från brytpunkterna för denna (ca 166 miljoner svenska kronor). I budgeten gruppindelning redovisas för varje geografiskt för den nationella kartläggningen ingick kost område eller annan enhet andelen barn som faller naderna för lärarnas medverkan. Den austra inom respektive grupp. liska regeringen har åtagit sig att finansiera EDI har översatts till svenska och anpassats till svenska förhållanden av CFBUPH vid Karlstads universitet.

TEMA: SKOLAN

Pilotstudie i Värmland

Under hösten 2011 genomförs en pilotstudie med SEDI vid förskolor i Karlstads och Hagfors kommuner, omfattande drygt 100 femåringar födda 2006. Syftet med pilotstudien är att studera • vilka ev ytterligare anpassningar av fråge formuläret till svenska förhållanden som bör göras, • hur information till föräldrar och personal bör utformas och • hur resultaten kan redovisas och kommuniceras.

förskollärare som medverkar i pilotstudien. Data insamlas anonymt och redovisas på ett sådant sätt att inte enskilda personer kan identifieras. I pilotstudierna finns inga möjligheter att länka uppgifter från SEDI till registerdata om barnet eller föräldrarna.

Stor potential

En nationell kartläggning av förskolebarns hälsa och utveckling kan tillföra viktig kunskap inom ett område som idag präglas av stora kunskaps luckor. Swedish Early Development Index (SEDI) kan användas både till att ge ögonblicks bilder av förskolebarns hälsa och utveckling och, Skriftlig information om undersökningen om mätningarna återupprepas, till att studera lämnas av förskolan i förväg till berörda barns förändringar över tid. föräldrar/vårdnadshavare vilka uppmanas att SEDI fyller ett behov både i ett folkhälso meddela förskolan om de inte vill att informa vetenskapligt perspektiv och i ett skolperspektiv. tion om barnet SEDI ger både ska användas i epidemiologiska pilotstudien. data och infor SEDI fyller ett behov både i SEDI-formu mationsunderlag ett folkhälsovetenskapligt läret fylls i av till utvärdering perspektiv och i ett förskollärare med och planering av skolperspektiv. SEDI ger både kunskap om de förskoleverksam barn som finns heten. Potentialen epidemiologiska data och inom respek hos ett mätinstru informationsunderlag till tive avdelning ment som SEDI utvärdering och planering av på förskolan. förstärks också av förskoleverksamheten. Varken barn det utvärderings eller föräldrar är uppdrag som för med då for skolan har enligt muläret fylls i. Inmatningen av data sker med den nya skollagen. 2012/2013 planeras en stor ett elektroniskt frågeformulär som skickas till pilotundersökning att genomföras med delta Karlstads universitet. Beräknad tid för besva gande av ett större antal kommuner – med syfte rande av ett frågeformulär är 20–30 minuter att lägga grunden för en nationell kartläggning per barn. I formuläret ska inga uppgifter fyllas i av förskolebarns utveckling och välbefinnande. om barnets namn eller personnummer. Infor mation och utbildning ges av CFBUPH till de

Curt Hagquist

Referenser

Källor

KVA (2010a). Trender i barns och ungdomars psykiska

http://www.rch.org.au/aedi

hälsa i Sverige. State-of-the-Science Konferensuttalande

http://www.offordcentre.com/conference/edi_home.html

12–14 april 2010, Kungl. Vetenskapsakademien. www.

http://www.offordcentre.com/readiness/index.html

buph.se 2.

KVA (2010b). Skola, lärande och psykisk hälsa. State-ofthe-Science Konferensuttalande 26–28 april 2010, Kungl. Vetenskapsakademien. www.buph.se

Seminarium 12 januari:

Åldrande och psykisk hälsa Är depressioner en naturlig del av åldrandet? Vad betyder sekulariseringen för vårt förhållande till liv och död? Hur ska samhällsekonomin gå ihop? Den ökade livslängden ställer samhället inför en rad utmaningar. Välkommen på en angelägen halvdagskonferens för dig som arbetar inom området eller på annat sätt berörs av frågorna. Talare: Barbro Westerholm, riksdagsledamot PC Jersild, författare Susanne Rolfner Suvanto, utredare Cecilia Melder, religionspsykolog Moderator: Cecilia Modig, Föreningen Psykisk Hälsa Tid: Torsdagen den 12 januari kl 13.30–16.30 Plats: ABF-Huset, Sveavägen 41, Stockholm Mer information och anmälan: www.psykiskhalsa.se

Debatt & aktuell litteratur

Upprop för en Ny psykiatri – Nätverk för aktivt förändringsarbete inom psykiatrisk vetenskap och vård

Min önskan om en förändrad psykiatri föddes och utvecklades successivt under min första tid som vikarierande underläkare. Jag upplevde en stigande frustration över den tilltagande likrikt ningen i behandlingen av vitt skilda psykiska till stånd och åkommor – där jag fann mig inordnad i ett handläggningssystem, som en bestämd station i en effektiviserad industriell utförandekedja. Glappet mellan den psykiatriska vård jag ville utöva och den aktuella, objektifierande vård apparaten var stort; dels på grund av bristande ekonomiska resurser, dels till följd av det rådande synsättet med en alltmer biologistisk psykiatri samt en alltmer mekaniserad handläggning och strävan efter objektifiering av människan. Patienten i den ”objektifierande psykiatrin” be döms och diagnosticeras främst utifrån en beskriv ning av den aktuella symtombilden. Diagnostice ringsmetoden innebär en brist på underliggande psykologisk förståelse; alltför sällan uppmärksam mas sårbarhetsfaktorer som bristande anknytning och avgörande händelser som psykiska trauman. Att beskriva, kategorisera och eliminera symtom anses gynnande för individen men framför allt mätbart och ekonomiskt för samhället. Behandlingsmetoden KBT är numera domi nerande vid många psykiatriska mottagningar – dels för att den anses bevisat effektiv, dels för att det behavioristiska synsättet regerar. Ofta sker behandlingen i grupp för ett antal individer med likartad problematik. Behandlingarna inom of fentlig vård är dessutom förhållandevis korta, de understiger ofta 15–20 sessioner. KBT i grupp är således en jämförelsevis billig och resursbesparande behandlingsform eftersom ett fåtal behandlare samtidigt kan behandla ett större antal individer.

Människor som av olika skäl behöver eller önskar en annan typ av behandling, t ex psyko dynamiskt orienterad eller traumafokuserad psykoterapi, är ofta hänvisade till privata alter nativ. En läkande behandling, genom djupare förståelse för det psykiska lidandet och möjliga orsakssamband, anses närmast vara extravagant lyx som individen bör finansiera privat – vilket av ekonomiska och praktiska skäl är möjligt endast för ett begränsat antal personer. Ett av psykiatrins återkommande problem är bristande tillgänglighet och kontinuitet, vilket inte gynnar relationen mellan patient och behandlare. Vid många öppenvårdsmottagningar är vänte tiderna långa och återbesöken glesa. Uppfölj ningen av ordinerad behandling är tyvärr ofta otillräcklig, med bristande kontinuitet i kontak ten med t ex läkare eller psykolog. Kontinuiteten kan även brytas då patienten överförs till annan mottagning på grund av ålder (från barn- till vuxenpsykiatri), förändrad diagnos eller struktu rella förändringar inom vårdorganisationen. Den biologistiska-behavioristiska psykiatrin har alltså gradvis vunnit terräng och utgör en dominerade förklarings- och behandlingsmodell. Ledorden i den hägrande psykiatrin tycks vara rationalitet, evidens och effektivitet – in absurdum. Syftet är i grunden gott: samhället ska erbjuda verksam vård åt fler individer. Ekonomiskt till talar detta naturligtvis beslutsfattare, vilka drivs av krav på kortsiktiga och tydliga resultat. Min reaktion gentemot den rådande psykiatriska strukturen utmynnade i ett initiativ att agera för en förbättrad och individanpassad psykiatri med såväl ett biologiskt som ett humanistiskt perspektiv. Jag mejlade mina tankar till ett antal utvalda personer med anknytning till psykiatrin. Responsen var överväldigande positiv och allt fler personer anslöt sig till mina idéer och vårt nätverk; detta består numera av olika professioner

Debatt & aktuell litteratur

inom psykiatrisk vård samt av representanter för humanistiska vetenskaper. Den 8:e mars hölls det första diskussions mötet i nätverket Upprop för en Ny Psykiatri. Vi hade fått låna en vacker salong i Ersta Sköndals högskola, och där fördes under två timmar en livlig och vitaliserande diskussion om psykiatrins brister och framtida möjligheter. Mötet fyllde sitt syfte som startpunkt för en ny, förändrande psykiatrirörelse. Under årets diskussionsmöten har nätverkets värdegrund och agenda gradvis tagit form. Vi förenas i en tvärvetenskaplig syn på psykiatrin och en otillfredsställelse över dagens psykiatriska synsätt samt dess ogynnsamma verksamhetsstruk tur. Därutöver har vi skilda hjärtefrågor såsom vårdorganisation, vårdmodeller och psykiatrisk behandling. I nätverket formeras arbetsgrupper utifrån intresse, vilka arbetar självständigt på det sätt som anses gagna frågan. Nätverket sprids successivt; vi befinner oss i en kreativ uppbyggnadsfas där målsättning och verksamhet modelleras genom engagemang, diskussion och konstruktiv planering. Vi deltar redan nu i olika debatter och kommer att delta i Psykiatrimässan 2012. Självklart är alla intresse rade välkomna att ansluta sig till vårt nätverk – oavsett profession eller relation till psykiatrin.

Kajsa Nordström är underläkare vid Psykiatri Nordväst i Stockholm. Hon är initiativtagare till nätverket Upprop för ny Psykiatri som lanserades i början av 2011. Nätverket har fått snabb spridning, och i denna artikel beskriver Nordström sina erfarenheter och nätverkets mål.

Psykiatri som Socialt Arbete Magnus Sundgren & Alain Topor (red.), Sanoma Utbildning 2011, 180 sidor. Recension av Minna Forsell.

Psykiatri som Socialt Arbete, en antologi redigerad av socionomen Magnus Sundgren och psyko logen Alain Topor, består av en intressant blandning röster om olika teman med stor relevans för alla med intresse för psykisk hälsovård. Forskare och kliniker inom olika områ den av psykiatrin har samlats kring titelns tema och de presenterar utifrån sina egna utgångspunkter psykiatrin som en social verksamhet snarare än en medicinsk. Framförallt framhävs patienters kunska per om och erfarenheter av psykiatrin som något att ta långt mer hänsyn till och dra lärdom av än vad som varit och är fallet – en kunskap som alltför ofta tolkas som symptom, menar författarna. Emma Freimans kapitel ”Normkritik och ge nusperspektiv inom psykiatri och socialt arbete”, som bl.a. tar upp föreställningar om normalitet och normaliteten som måttstock på mental hälsa, förtjänar särskilt att omnämnas. På ett träffsäkert sätt diskuterar hon hur normalitetsbegreppet, trots att det har förlorat i värde, fortsätter att vara centralt inom psykiatrin, och hur ”psykisk hälsa” ofta tolkas som ”ett normalt tillstånd”. De frågor som behandlas i detta kapitel är av stor betydelse för dem som uppsöker psykiatrin, och det är dessutom frågor som förmodligen ofta hamnar i skymundan i den kliniska vardagen. Även Alain Topors och Anne Denhovs kapitel om evidensbaserade insatser är mycket läsvärt. Författarna diskuterar följder av att evidensba serade insatser blivit utgångspunkt för att styra praktiken inom psykiatrin; följder som inte är de avsedda. Även problem med de kunskaps genomgångar som resulterar i de riktlinjer som skall styra den psykiatriska vården tas upp. Detta

Aktuell litteratur

kapitel borde läsas av alla yrkesverksamma i vars arbetsmiljö de Nationella riktlinjerna spelar en central roll; de frågor som tas upp är återigen så dana som sannolikt inte ges särskilt mycket plats i de yrkesverksammas vardag. Sammantaget är denna antologi både initierad och lättillgänglig. Den är avsedd som lärobok, men fungerar i mitt tycke minst lika bra som underlag för diskussion bland kliniker och andra yrkesverksamma inom psykiatrin. Samtliga kapitel är välskrivna och tillför något väsentligt till sammanhanget. Psykiatri som Socialt Arbete är ett läsvärt tillskott till psykiatrilitteraturen som förhoppningsvis kommer att läsas av många.

Resa i Känslornas Landskap Björn Wrangsjö, Studentlitteratur, 120 sidor. Recension av Minna Forsell.

Utan känslor skulle livet vara en blek historia. Björn Wrangsjö pre senterar i denna bok ett känslo landskap genom att beskriva och undersöka sina egna gestaltningar av såväl dödssynder som positiva känslor såsom kärlek, tacksam het och glädje. Boken är skriven med en allmän psykologiskt intresserad läsekrets i åtanke, men även professionella inom vårdyrken inbjuds att ta del av Wrangsjös resa i känslornas landskap. Denna resa, som författaren själv kallar för en sorts fabel, är något för den som gärna dras med i en saga, och som är öppen för meningar i stil med ”’Stig på’, säger Avunden när granskningen är avslutad. ’De flesta besökare tycker inte att min boning verkar vare sig bekväm eller tilltalande, men jag har haft gott om tid att vänja mig’” eller ”Småvisslande vandrar Girigheten runt i salen”. Varken neurovetenskap eller explicita beskrivningar av biologiska processer står i fokus här.

Språket i texten är en märklig blandning av dramatik och lite högtravande prosa. De olika gestalterna, t ex Trånaden, Vreden, Tunga depres sionen och Förnöjsamheten (även Råkåt gör entré vid ett tillfälle), möter berättarjaget som är på cykeltur för att bekanta sig med dem i sina natur liga tillstånd och i sina egna ”boningar”. Wrangsjö beskriver detaljerat hur känslogestalterna har det hemma och hur de ser på sig själva, och han samtalar med dem nyfiket, förutsättningslöst och samtidigt initierat. Rätt vad det är får man som läsare syn på något nytt och oväntat, trots att det är klassiska psykoanalytiska tankegångar som återspeglas i berättelsen. Ibland blir det lite lång tråkigt, men då brukar också berättarjaget börja gäspa och cykla vidare till nästa känslogestalt. Det som gör framställningen mest intressant är att Wrangsjö inte förhärligar de positiva känslorna och att han förfasar sig lite lagom över de dåliga. Istället för ”det finns absolut inget rätt eller fel när det gäller känslor” skriver han ”det finns inget absolut rätt eller fel när det gäller känslor”. Han resonerar kring känslogestalternas förhållande till varandra, till våra val och vår moral, vilket är områden som ofta förbises i känslolitteraturen. Diskussionen om hur vi genom förhållningssätt och vilja kan påverka vårt känsloliv är invävd i berättelsen snarare än utropad i form av färg granna mantran eller orealistiska uppmaningar. Efter genomläsning av Resa i Känslornas Landskap kvarstår dock en känsla av mild förvirring (denna känsla besöks ej i boken) och frågan: vad var detta egentligen för resa? Wrangsjö har skildrat sitt känslolandskap i fabelform med ett delvis ut talat undervisningsuppsåt. Gestaltningen är roande och minst sagt ovanlig – metodvalet är knappast gängse i de senaste årens litteratur på området. Vad det än var så var den hastiga resan (boken är endast 120 sidor) tillsammans med författaren oftast lustig och spännande.

Aktuell litteratur

Mötets Magi – om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten Kerstin Neander, Allmänna Barnhuset, 125 sidor. Recension av Minna Forsell.

Samspel och anknytning är vik tiga teman inom psykologin och anses ha stor betydelse för barnets utveckling. Kerstin Neander, socionom och Marte meohandledare, har doktorerat vid Örebro universitet med avhand lingen Indispensable Interaction, och det är på denna avhandling som hennes bok Mötets Magi är baserad. Denna tio kapitel tjocka bok är i många avse enden en avhandling, med allt vad det innebär av mycket text och regelrätt struktur. Många gånger känns texten i längsta laget, trots att boken bara är 125 sidor lång. Den del som tar upp teoretiska per spektiv är förvisso välskriven men den tillför inte så många nya tankegångar eller åskådliggöranden. Höjdpunkten är kapitel 5, där författaren presen terar sin egen forskningsstudie som baseras på 101 familjers deltagande i samspelsbehandling vid fyra olika familjeverksamheter. Syftet med studien var att undersöka lång- och kortsiktiga förändringar av aspekter i samspelet, samt föräldrarnas upplevelser av olika i sammanhanget betydelsefulla faktorer. Ett både tydligt och positivt resultat framträdde: familjerna upplevde en påtaglig förbättring av alla de Mötets magi

nder, med lång klinisk erfarenhet, reflekterar kring aktuell ch praktikens möjligheter och utmaningar. Boken ger både en tt fördjupa sig i anknytningsteori och samspelsbehandlingens historia. Den ringar också in viktiga utvecklingsområden för tt satsa på, så att alla barn och föräldrar får så goda förutsättmöjligt att utvecklas tillsammans

arnhuset är en statlig stiftelse med uppdrag att stödja metod- och veckling i arbetet med utsatta barn och ungdomar. Barnhuset till socialt inriktad barn- och ungdomsforskning, driver egna projekt, anordnar konferenser och seminarier för att sprida mt ger ut böcker i aktuella frågor.

Mötets magi –– om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten

ger på Kerstin Neanders avhandling Indispensable Interaction,(det a samspelet), (2009).

tudien omfattade 101 familjer som deltagit i samspelsbehandling a familjeverksamheter. Resultaten visade på tydliga positiva effekter räldrar och barn avseende föräldrastress, anknytningsmönster, mående och att barnen uppvisade färre problem. I intervjuerna miljerna att det oftast är relationen till behandlarna som blir för hur behandlingen lyckas. Hur uppstår då möten som kan bli för familjernas möjlighet till förändring och hur kan professionella sefulla personer” som gör skillnad i familjen och barnens liv?

rapporter kan beställas från www.allmannabarnhuset.se.

ISBN 978-91-86759-02-5

– om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten Kerstin Neander

2011

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

2011

Kammakargatan 7 111 40 Stockholm www.psykiskhalsa.se info@psykiskhalsa.se 08-34 70 65

aspekter som studerades efter såväl 6 månader som efter ytterligare ett år. Neander diskuterar i detta kapitel också det ovanligt låga antalet behandlings avbrott (10 av 101 familjer avbröt); ett sannolikt skäl skulle kunna vara matchningen mellan interventio ner och varje enskild familjs behov, menar hon. I de följande två kapitlen fokuserar Neander på de två intervjustudierna Att överbrygga klyftan och Betydelsefulla möten med betydelsefulla personer i vilka föräldrarna i föregående studie berättar om de processer som de uppfattat som viktiga för barnens utveckling. I den förstnämnda reflekterar föräldrarna tillsammans med sina behandlare, och i den andra intervjuas viktiga personer som inte är involverade i familjebehandlingen (lärare, BVC-skö terska, socialsekreterare m.fl.). En intressant aspekt som belyses i dessa kapitel är hur en ömsesidig och förtroendefull relation kunnat utvecklas mellan det professionella nätverket och föräldrarna, trots att flera av dem tidigare haft negativa erfarenheter av samhällsrepresentanter. Antagligen kan Mötets Magi fungera som en bra inledning till området samspelsbehandling för den som är nyfiken, och även för den som är intresserad av just forskning om samspelsbehandling. De flesta som är verksamma inom områden där barnfamiljer står i centrum skulle säkert uppskatta denna bok, som på ett engagerat sätt fokuserar på betydelsen av välgörande möten och anpassade insatser.

Skolan är en av de viktigaste arenorna för att främja barns psykiska hälsa. Skolans hälsofrämjande roll kan utvecklas med bl a bättre styrning och nya arbetssätt för elevhälsan, framhåller flera experter på pedagogik och hälsa i detta temanummer.