Psykisk Hälsa #2 2013. Föräldraskap. by Mind Sweden

2013:2 • Årgång 54 • 99 kr

FÖRÄLDRASKAP

Ann-Marie Lundblad, Knut Sundell, Martin Forster, Maria Modig, m fl

INNEHÅLL Inledning 4 TEMA: Föräldraskap Familjerådgivningen i ett folkhälsoperspektiv

Ann-Marie Lundblad 6

Hanteringen av vårdnadstvister

Annika Rejmer 14

Särlevandeutredningen

Göran Harnesk 22

Föräldrakurser

Knut Sundell & Martin Forster 30

Att vara moroch farförälder Maria Modig 38 Föräldraskap och föräldraförsäkringens utveckling

Ann-Zofie Duvander 44

Föräldratelefonen 52 Ensamstående föräldrar

Sophia Lövgren 58

Anknytning hos barn till mödrar med intellektuella funktionshinder

Pehr Granqvist 64

Estetik och psykoterapi

Björn Wrangsjö 72

Aktuell litteratur

Nytt från föreningen

Tema: Föräldraskap

Högsäsong för bröllop sade” barnen är inte längre ett stigma. Många barn flyttar mellan mamma och pappa och kan se fördelar med att ha två födelsedagar och att vara efterlängtad när man kommer. Men för de barn som drabbas av föräldrarnas vårdnadstvister är det annorlunda. Att ofta under lång tid leva i en krigszon där föräldrarnas konflikt påverkar alla familjerelationer är både outhärdligt och skadligt. Oroande många barn drabbas av det. Antalet vårdnadstvister i domstol har ökat med 100 procent under 2000-talet. Annika Rejmer, forskare vid juridiska institutionen i Uppsala, pekar i sin artikel på att lagstiftningen och handläggningsordningen behöver ses över. Regeringen har uppmärksammat behovet av att förebygga vårdnadstvister genom olika typer av konfliktförebyggande insatser. Göran Harnesk, tidigare generalsekreterare för BRIS, har varit särskild utredare i ”Särlevnadsutredningen 2009–2011.” Han beskriver i sin artikel utredningens förslag om bland annat inrättandet av separationsteam. Både lagstiftning och regelverk liksom det civila samhället måste bli bättre på att anpassa sig till den moderna familjens villkor. Detta gäller i synnerhet de ensamstående föräldrarna som sedan länge tillhört de ekonomiskt mest utsatta. De måste få ett mycket tydligare stöd från samhället.

Under sommaren är det högsäsong för bröllop i Sverige. Högtidligt lovar paren att älska varandra tills döden skiljer dem åt. I princip skulle de kunna vakna dagen därpå och ta tillbaka alltihopa. Efter lite pappersarbete skulle de kunna återgå till livet som ogifta igen. Samhället kräver inte längre någon förklaring och lägger sig inte i människors val av civilstånd. Men att det är enkelt att skiljas rent formellt betyder inte alls att det skulle vara enkelt för dem som gör det. Tvärtom. För de allra flesta är det en svår och smärtsam process. 60 000 av dem söker hjälp hos Familjerådgivningen, en numera lagstadgad verksamhet som har funnits sedan 50-talet men som det finns egendomligt lite kunskap om. Ann-Marie Lundblad började intressera sig för att forska i ämnet i samband med att verksamheten på flera platser hotades av nedläggning. Familjeidealet i 2000-talets Sverige är utan tvekan den jämställda familjen där män och kvinnor delar lika på ansvaret för barnen, hemmet och försörjningen. Den politiska debatten tycks oftare handla om vägen dit än om själva målet. Föräldrar som delar lika på ansvaret för barnen bör förstås fortsätta att göra det även om de flyttar isär. Om föräldrarna efter skilsmässan förmår samarbeta om barnen kan allt ordna sig till det bästa. ”Skilsmässobarn” som förr var en vanlig beskrivning i journaler över de ”missanpas-

Redaktionen

Aktuellt "På grund av smittkoppsfallen i Stockholm har det planerade Nordiska mötet den 25 och 26 maj måst uppskjutas till en senare tidpunkt.

– för 50 år sedan

Gåvor: Svenska föreningen har från Rädda Barnen mottagit kr 21.100 för möjliggörande av fortsatt utsändande av Leksakskonsulent. SFPH har dessutom erhållit kr 15.000 från Kungl. Socialdepartementet för spridande av broschyren Ungdom i Riskzonen."

flickor. När det gäller ofullbordade suicidalfösök överväger således flickorna påtagligt i jämförelse med pojkarna. Vid fullbordade suicidier överväger däremot pojkarna. …Under femårsperioden sker för bägge könen en stegring från 1955–1959. Fördelningen på årets månader visar, att det största antalet suicidhandlingar registreras i november, och att de därefter följande månaderna, då det näst största antalet sker, är februari och mars, medan sommarmånaderna juni och juli visar den minsta frekvensen. ...Majoriteten av suicidalförsöken inträffar under eftermiddagen och kvällen fram till midnatt. ...87 procent av dessa ungdomar har använt sig av intag av tabletter, den i särklass vanligaste metoden. Övriga 13 procent fördelar sig på andra metoder, såsom försök till ihjälgasning, hängning, kvävning, och dränkning. ...Det synes, som om vi har två stora grupper av barnoch ungdomssuicidanter, nämligen de infantila och hysteroida personligheterna samt de neurotiska tillstånden, där suicidalakten vanligen är av demonstrativ och hjälpsökande karaktär samt de vid psykotiska tillstånd och schizoida och asteniska personligheter, där suicidalakten synes ha en allvarligare bakgrund och syftning."

Självmordsförsök bland barn och ungdomar "Avsikten med denna uppsats är att redogöra för vissa synpunkter på självmordshandlingar hos barn och ungdomar, som har framkommit vid en undersökning...Några svenska undersökningar vad gäller självmordshandlingar hos barn och ungdomar är inte publicerade. ...Från alla de sjukhus och institutioner, där barn och ungdomar under 21 års ålder kunde tänkas ha blivit omhändertagna, utredda och vårdade under diagnosen självmordsförsök under femårsperioden 1955–1959, införskaffades journaler och handlingar rörande dessa patienter. Tack vare välvilligt tillmötesgående erhölls uppgifter från 465 av 471 (99 procent) tillfrågade instanser. ...Materialet består av 1727 barn och ungdomar. Detta innebär, att cirka ett självmordsförsök om dagen registrerades under den studerade femårsperioden. Av de undersökta var 20 procent pojkar och 80 procent

Ulf Otto, överläkare i psykiatri [ur Psykisk Hälsa 1963:2]

MEDLEMSKAP (inkl. prenumeration på tidskriften och det elektroniska veckobrevet samt rabatter på skrifter och seminarier) Företag, institutioner, organisationer 750 kr/år, Privatpersoner 400 kr/år, Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 99 kr Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per-Anders Rydelius REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per-Anders Rydelius, professor i barnoch ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi.

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: Maila info@psykiskhalsa.se ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se Form & Produktion: Pelle Isaksson TRYCK: Edita, Västra Aros 2013. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Familje rådgivningen i ett folkhälso perspektiv

Ann-Marie Lundblad är socionom, familjerådgivare, leg psykoterapeut och fil. dr. i folkhälsovetenskap.

utveckling äventyras i familjer där relationen mellan de vuxna inte fungerar tillfredsställande. Problem i nära relationer samvarierar med hälsoproblem hos samtliga inblandade. Samhällsutvecklingen har inneburit stora omställningar i familjelivet och har bidragit till en stor ökning av relationsproblem, separationer och tvister kring barnen. Familjerådgivningens uppdrag är att bedriva parbehandling, ge stöd och vägledning i relationsfrågor, utföra samarbetssamtal samt ge social och juridisk information i familjerättsliga frågor. Därutöver bedriver man också handledning till andra berörda verksamheter samt förebyggande utbildning i parrelationer. Cirka 60 000 personer besökte familjerådgivningen år 2011, barnfamiljer är överrepresenterade jämfört med SCB:s befolkningsstatistik, 80 procent var gifta eller sammanboende. Drygt hälften av paren kom för att få hjälp med att förbättras sin relation, resterande ville ha information och rådgivning eller hjälp med separationsarbete.

Jag har arbetat drygt 30 år med behandlingsarbete inom barnpsykiatri, familjerådgivning och familjerätt. Därutöver har jag arbetat som metodutvecklare inom socialtjänsten, med inriktning mot barnoch familjearbete. Min doktorsavhandling, Kärlek och Hälsa, handlar om utvärdering av parbehandling inom kommunal familjerådgivning. Mitt intresse för forskning startade i samband med att familjerådgivningsverksamheten på flera platser i landet hotades av nedläggningar i början av 1990-talet. Detta var i ett skede då verksamheten fortfarande var en försöksverksamhet. Det fanns myter och okunskap om hur allvarlig besökarnas problematik var, samt vilken nytta de hade av samtalen. Det fanns inga journaler att granska, och inga utvärderingar av behandlingen. En vanlig fråga från politiker och överordnade var om man lyckades rädda några äktenskap.

Familjerådgivning

Familjerådgivningen är sedan 1995 en lagstadgad kommunal verksamhet (Socialtjänstlagen). Den omgärdas av stark sekretess och frivillighet. Verksamheten startades under 1950-talet utifrån kunskapen om att barn och ungas hälsa och

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskapen studerar hur omgivningsfaktorer påverkar befolkningens hälsa och välbe-

TEMA: Föräldraskap

Resilience och Salutogenes introducerades i finnande. Det praktiska arbetet handlar om att Sverige i slutet av 1980-talet. De är mycket viktiga förebygga och bota sjukdomar samt att främja i hälsofrämjande arbete. De bygger på Helhetshälsa och välbefinnande. Vår tids sjukdomar är syn, Coping och Empowerment. Teorierna fokupåverkade av livsstil, socioekonomiska olikheter, serar på hälsa, det positiva samliv och social komresultatet, efter det att man petens. Det allmänna varit utsatt för påfrestningar hälsoläget i Sverige har Cirka 60 000 och svårigheter. Resilience totalt sett förbättrats personer besökte bygger på kunskaper från de senaste decennierna. familjerådgivningen longitudinella befolkAnmärkningsvärt är dock år 2011 ... 80 procent ningsstudier och beskriver att den psykiska ohälsan risk- och skyddsfaktorer på ökar, särskilt bland unga var gifta eller individ-, familje- och samkvinnor och bland barn sammanboende. hällsnivå. Salutogenes bygger och ungdomar. Hälsan på retrospektiv forskning om är ojämlikt fördelad. personer som varit utsatta för stora påfrestningar. Lågutbildade, samt ensamstående kvinnor med Dessa studier visade att en stor del av dem barn, är särskilt utsatta grupper. Familjeproblem som varit utsatta för svårigheter och allvarliga är per definition ett folkhälsoproblem. Det är påfrestningar så småningom kom att uppnå allmänt förekommande, allvarligt ur hälsosynhälsa och välbefinnande. Salutogenes (Känsla av punkt samt kräver åtgärder från individen och Sammanhang, KASAM) är i grunden ett kognitivt samhället. begrepp med delkomponenterna Meningsfullhet, Begriplighet och Hanterbarhet. Personer med högt värde på KASAM (skattningsinstrument) har Teorier och metoder förmåga att hantera påfrestningar bättre än de Parbehandling (par-terapi) handlar främst om att med lågt värde. Salutogenes har använts i empipåverka och förändra beteenden, känslor/ intimiriska studier i ett stort antal länder. tet, problemlösning och kommunikation. Teorierna kan ses som Metamodeller tillsamGrunderna för detta arbete bygger främst på mans med andra teorier och metoder. I praktiskt vidareutvecklingar av psykodynamiska, behaarbete kan de användas vid analys och bedömvioristiska och systemiska teorier. I Sverige finns ning, prognostisering och behandling. Numera ingen specifik, officiellt utvecklad, metodik för använder många kommuner utredningsmodellen parbehandling. De metoder som används är till BBIC i barnavårdsutredningar. Den bygger på stor del beroende av de enskilda terapeuternas teorier om risk- och skyddsfaktorer. teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Socialstyrelsen håller på att utarbeta en lista De flesta använder sig av en integrerad modell över behandlingsmetoder som är empiriskt unav olika metoder såsom psykodynamisk (emodersökta och visat sig ge positiva resultat. Detta tionellt fokuserad (EFT) och insiktsorienterad) betonar vikten av att använda bästa möjliga metod, kognitiv beteendeinriktad metod (KBT), metod i den specifika situationen och gentemot lösningsfokuserad metod samt pedagogiska olika patient/klientgrupper. metoder.

Ann-Marie Lundblad

samheter undersökt kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar. De som levde i en dålig relation I internationella sammanhang har par- och uppvisade högre risk att drabbas av sjukdomen, äktenskapliga relationer studerats empiriskt i stor samt längre läkningsprocess, jämfört med dem omfattning och utifrån olika perspektiv i flera årsom levde i goda relationer. tionden. Företrädesvis är denna forskning utförd Klient och terapeutvariabler är andra viktiga i USA och andra anglosaxiska länder. De metoder faktorer som, förutom metoder, har betydelse vi använder kommer företrädesvis från dessa länför behandlingsresultatet. Vissa forskare menar der. Vad som gjorts på andra håll i världen har jag att dessa faktorer har betydligt större påverkan ingen överblick över. Olika metoder har utvärpå behandlingsresultatet än teorier och metoderats var för sig och även ställts mot varandra i der. Klientvariabler som kan påverka utfall av parvisa jämförelser. Det har inte framkommit att behandlingen är bl.a. förväntningar, motivanågon specifik metod för parterapi är överlägsen tion och självkänsla. en annan. På senare Terapeutfaktorer är, år har dock EFT och förutom kunskaper och KBT testats och visat Det har inte framkommit erfarenhet, förmåga till positiva behandlingsatt någon specifik empati och värme samt resultat. metod för parterapi är att kunna sätta sig in Generellt har få överlägsen en annan. i och förstå klientens studier hittills visat situation. tillfredsställande rePå senare år har dock I Sverige är det sultat. Normalvärden EFT och KBT testats fortfarande ovanligt att eller klinisk signifioch visat positiva man empiriskt utvärdekans, som resultat behandlingsresultat. rar behandlingsresultat efter behandling, har i psykosocialt behandendast uppnåtts hos lingsarbete. Så vitt jag i runda tal hälften av vet är min avhandling, utvärdering av parbehanddeltagarna. Alltför få långtidsstudier har genomling, den enda omfattande studie som gjorts hitförts, så man har inga säkra indikationer i vad tills i detta ämne. Inom familjerådgivningen har mån resultaten ger långtidseffekter. I tvärsnittsman gjort flera mindre undersökningar, främst studier har man beskrivit relationen mellan goda kvalitativa, i form av rapporter och uppsatser. äktenskap och god hälsa och välbefinnande, samt mellan dåliga relationer och ohälsa. I dessa studier har man också funnit att gifta personer är lyckligare/har bättre hälsa än ensamstående. Man Kärlek och Hälsa har också studerat parbehandling som tillägg till Avhandlingen är en kvantitativ klinisk studie om traditionell behandling, främst i sammanhang utvärdering av parbehandling inom den komdå det gällt depression och ångest samt alkohol munala familjerådgivningen, samt en uppföljning och drogproblem. Dessa har visat bättre resultat två år efter avslutad behandling. jämfört med enbart traditionell behandling. Inom kommunala verksamheter finns det allt I Sverige har man inom medicinska verkför få utvärderingar av behandlingsarbete. Det Forskning om par och äktenskap

TEMA: Föräldraskap

och i familjeklimatet kan innebära allvarliga hälborde vara mycket viktigt att göra vetenskapliga sorisker. Goda nära relationer kan sammanlänkas studier för att besvara frågor om problemens med god hälsa. Både den fysiska och psykiska art och tyngd, effekter av behandling samt om hälsan påverkas. Teorierna bakom detta handlar resultaten står sig över tid. Att kunna ge svar på om stress och socialt stöd. dessa frågor är viktigt för klienter, beslutsfattare, I den här studien undersöktes, via självskattekonomiansvariga och inte minst för behandlarna ningsinstrument, kvasjälva. Det arbete vi liteten i parrelationen, utför är sannolikt aldinteraktionen mellan rig fulländat, men det I den här studien parterna, familjekliär viktigt att få positiv undersöktes, via matet, psykisk ohälsa feedback, samtidigt självskattnings samt Känsla av Samsom det kan uppdaga instrument, kvaliteten manhang. Jämförelser brister som sporrar gjordes med normaltill förbättringar. Det i parrelationen, grupper och andra finns etiska dilemman interaktionen mellan kliniska grupper, för att i att utföra kliniska parterna, familjeklimatet, få en uppfattning om studier. Personer som psykisk ohälsa samt hur allvarliga problem söker hjälp är i kris familjerådgivningspaoch kanske inte alltid Känsla av Sammanhang. ren hade jämfört med i form att ta beslut dessa. En socioekonoom att delta. Detta misk indelning gjordes och jämfördes med SCB medför ofta att många väljer att tacka nej. Det statistik. är viktigt att poängtera frivillighet och rätten för Före behandlingen visade familjerådgivningsklienterna att själva besluta om deltagande. För paren allvarliga problem på samtliga skattade omforskaren är bortfallet ett problem som minskar råden. Den äktenskapliga relationen visade allvargeneraliserbarheten av resultaten. liga störningar i form av dålig sammanhållning, Mer än 300 par som besökte familjerådgivlite samarbete och störd emotionell kontakt. ningar på sex olika byråer i sydvästra Sverige Interaktionen mellan partnerna karaktäriserades deltog i denna långtidsstudie. Sexton familjeav öppen kritik och en känslomässig inblandning rådgivare samlade in materialet. Kriterier för att i den andra partnerns beteende och känslor som delta i studien var att paret kom tillsammans till kan ses som belastande. Familjeklimatet visade behandling och att de planerade att genomföra liten närhet mellan parterna, mycket distans och minst tre gemensamma samtal. hög nivå av kaos. Individerna uppvisade allvarliga Det är väl känt både bland dem som arbetar psykiska symtom, främst depression, ångest och inom verksamheten, såväl som från internationell tvångsmässighet. Både kvinnor och män visade forskning, att par som söker familjerådgivning en låg Känsla av Sammanhang, vilket kan beskrihar problem på många områden. Det är också vas som att de hade en nedsatt förmåga att klara väl känt att kvalitén på nära relationer påverkar stress och hantera problem. hälsan i större utsträckning än andra relationer. På samtliga områden visade kvinnorna allvarliLångvariga problem i äktenskapliga relationer

Ann-Marie Lundblad

resultat från internationella studier. Både kvinnor gare problem än vad männen gjorde. I jämförelse och män blev hjälpta i lika stor omfattning. med de kliniska grupperna visade familjerådEfter behandlingen besvarades också en givningsparen lika allvarliga, och i vissa delar nöjdhetsundersökning. De flesta var nöjda med allvarligare, problem som dessa. Könsskillnaderna behandlingen. Många hade väntat länge innan de kan tolkas som att kvinnor mår sämre och påversökte hjälp. Kvinnorna beskrev även här fler och kas mera i störda relationer än vad männen gör. allvarligare problem än männen. Många ansåg att Detta har bekräftats i annan forskning. samtalen varit till nytta för barnen. Barnens situation kan inte direkt kommenteDen socioekonomiska undersökningen visade ras i den här undersökningen, men de levde i en att familjerådgivningen tar emot par från alla miljö som innebär stora risker för deras hälsa och samhällsklasser i jämförande storleksordning som personlighetsutveckling. SCB:s befolkningsstatistik, undantaget män och För att säkert kunna mäta resultat av bekvinnor över pensionsåldern. handling, bör man ha en likvärdig, jämförande Vid två-års uppföljningen visades bibehållna kontrollgrupp. Detta är svårt att genomföra i och i vissa delar förbättrade resultat. Cirka kliniska studier. Initialt fanns i denna studie en en fjärdedel av paren hade separerat vid detta tanke om att dela upp byråerna i två grupper utitillfälle. från behandlingsinriktningar (ex. psykodynamisk Sammantaget kan man säga att de par som kontra systemteoretisk). Det gick emellertid inte deltog i studien hade allvarliga problem både i att särskilja olika behandlingsmetoder, varken parrelationen, i familjen mellan byråer eller mellan och på det personliga terapeuter. Ett annat sätt planet. Kvinnorna var att jämföra grupper är Efter behandlingen mera utsatta än mänatt sätta vartannat par på uppvisade både nen, och barnen levde väntelista. Detta låter sig kvinnor och män i en miljö som innebär inte göras av etiska skäl. signifikanta allvarliga risker för deras Efter behandlingen hälsa och utveckling. uppvisade både kvinnor förbättringar i Behandlingen gav goda och män signifikanta relationsvariablerna, resultat både då det förbättringar i relationsfamiljeklimatet, gällde förbättrade relavariablerna, familjeklipsykisk hälsa samt tioner samt även då det matet, psykisk hälsa samt gällde den psykiska hälförmåga att hantera stress förmåga att hantera san. Att de vuxna får en och lösa problem. Detta stress och lösa förbättrad relation och visar att behandlingen på problem. att de enskilda parterna familjerådgivningen gav mår bättre ger barnen en resultat på flera områden. möjlighet till att få en bättre omvårdnad. Stora förbättringar uppvisades i de olika skattBehandlingsinsatsen var relativt liten. Hälften ningsinstrumenten av 50–75 procent av kvinnor av paren genomförde 3–8 samtal och det vanlioch män och normalvärden uppmättes i lika stor gaste var 5 samtal. Resultaten stod sig över tid, omfattning. Dessa resultat är jämförbara med

TEMA: Föräldraskap

varligare på alla områden, borde resultaten visat och det verkar sannolikt att behandlingen bidrog att kvinnorna förbättrades i större utsträckning till att flera par fann en möjlighet att fortsätta än männen. Samtalen är frivilliga och det är de leva tillsammans. enskilda paren som bestämmer när behandlingen Familjerådgivningen måste ses som en viktig ska avslutas. Man kan fundera över hur dessa beförebyggande verksamhet inom kommunal slut går till. Kan det vara så att männen avgör när socialvård. Vid tvåårsuppföljningen hade cirka beslutet ska tas, eller ger 25 procent av paren kvinnorna upp därför separerat. De som att de inte känner sig söker familjerådgivBehandlingsinsatsen tillräckligt bekräftade? ning är en speciell var relativt liten. Hälften Våld i nära relationer riskgrupp då det gälav paren genomförde förekommer ganska ler separation, många 3–8 samtal och det ofta (olika undersökhade diskuterat detta ningar visar varierande innan behandlingen. vanligaste var 5 samtal siffror). Hur stor andel Därför kan man säga ... det verkar sannolikt av studiepopulationen att familjerådgivatt behandlingen bidrog där det förekommit ningen också bidrog till att flera par fann en våld kan inte besvatill minskad familras. I den här studien jesplittring. Generellt möjlighet att fortsätta uppmärksammades inte sett har skilsmässoleva tillsammans. den här frågan specifikt, frekvensen i Sverige men man kan fundera under flera år legat på över behandlingsmetoder och i hur stor omfattcirka 50 procent. ning som behandlarna ställer frågor kring denna Verksamheten måste också betraktas som problematik. Den här studien fokuserades inte kostnadseffektiv eftersom relativt korta insatser heller specifikt på separationsarbete, så man kan ledde till gott resultat. Förebyggande behandinte tydligt säga något om i vilken utsträckning ling är billigare än rättsapparat och psykosociala man minskar konflikterna mellan parterna i den insatser efter separationer. Vidare finns underöksituationen. ningar, gjorda inom familjerätten, som visar att En brist i den här studien är att endast hälfföräldrakonflikter och samarbete kring barnen ten av deltagarna följdes upp efter behandlinginte förbättras efter vårdnadsutredningar och en. En annan begränsning är att de flesta paren domstolsbeslut. initialt var inställda på att försöka reparera sin Med tanke på problemens omfattning kanske relation. Dessa brister innebär att man inte behandlingsinsatsen borde ha varit mera omfatkan hänföra resultaten av studien till att gälla tande. Alla blev inte hjälpta i lika stor omfattalla som besöker verksamheten, men det ger en ning, några visade till och med försämrade fingervisning om att behandlingen är till hjälp resultat. I ett könsperspektiv visade det sig att för många besökare, och att problematiken är kvinnornas situation inte uppmärksammades mångfasetterad och allvarlig bland de par som tillräckligt. Eftersom skattningarna före behandsöker familjerådgivning. lingen visade att kvinnornas situation var all-

Ann-Marie Lundblad

Sammanfattning

Referenser

Forskning är färskvara! Den här studien kan inte ge en bestående beskrivning av innehållet i familjerådgivningsverksamheten. En sak som ändå är tydlig, är att det är komplicerat att leva familjeliv i dagens samhälle, och de yttre omständigheterna med stress och två arbetande föräldrar kommer inte att göra det hela lättare. Många olika familjekonstellationer växer fram, och det tar sannolikt tid att anpassa sig till dessa. Tillströmningen till familjerådgivningen har planat ut de sista åren, men det kan troligtvis tillskrivas att verksamheten inte byggts ut i någon nämnvärd omfattning, tvärtom har det förekommit nedskärningar på vissa håll. Behandlarna har full sysselsättning och paren backar om väntetiden blir för lång. På samhällsnivå är man medveten om familje problematikens allvar och barnens utsatthet. Socialstyrelsen har genomfört en förstudie för att starta en försöksverksamhet med Separationsteam för att förebygga och minska konflikter mellan föräldrar i samband med separationer (se separat artikel sid xx). Dessa team kommer att tillhandahålla experter från familjerätt, familjerådgivning, familjeekonomi, juridik samt barnpsykologi. Inom familjerådgivningen fortsätter man att förbättra behandlingsmetoder och uppmärksamma specifik problematik, exempelvis våld i nära relationer. Utmaningar för framtiden är att kunna bibehålla och utveckla en specialistkompetens samt att få resurser till fortsatt primärt förebyggande arbete.

Antonovsky, A. (1992). Hälsans mysterium. Natur och Kultur, Köping.

Gottman, J.,Silver, N. (2008) Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation. Natur och Kultur, Stockholm.

Gurman, A.S. (2008) Clinical Handbook of Couple Therapy (4th ed.) The Guilford Press, N.Y.

Johnson, S. (2012). Håll om mig, sju livsavgörande samtal om kärlek. Ordglob förlag.

KFR föreningen Sveriges kommunala familjerådgivare (1998). God kvalitet i kommunal familjerådgivning. Ett policydokument, Stockholm.

Lundblad, A-M. (2005). Kärlek och Hälsa, par-behandling i ett folkhälsoperspektiv. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg. (Doktorsavhandling)

SOS (2009). Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen, Stockholm.

SOS (2013). Förstudie om försöksverksamhet med separationsteam – en redovisning av regeringsuppdrag. Socialstyrelsen, Stockholm.

Wrangsjö, B. (2004). Leva tillsammans, en bok om parrelationer. Natur och Kultur, Falkenberg.

Hanteringen av v책rdnadstvister Nyt채nkande kr채vs

Annika Rejmer är lektor och forskare vid juridiska institutionen, Uppsala universitet och vid rättssociologiska enheten vid Lunds universitet.

kunskap om handläggningsförfarandet som visar att det finns ett behov av genomgripande Vårdnadstvisten, som samhällsfenomen, uppstod reformer för att kunna möta barns och föräldrars under 1970-talet i kölvattnet av ett förenklat behov av stöd i en vårdnadstvist. skilsmässoförfarande och en ökad jämställdhet inom familjen. Antalet skilsmässor och separationer ökade stadigt i Sverige fram till 2000-talet men har därefter legat på en stabil nivå. Det Vilka föräldrar utvecklar en innebär att cirka 50 000 barn årligen upplever att vårdnadstvist? deras föräldrar går skilda vägar. Tidigare forskning visar att det finns karaktärisDäremot har antalet föräldrar som utvecklar tiska mönster bland föräldrar som utvecklar en en vårdnadstvist, det vill vårdnadstvist. Exempelvis säga som stämmer om har en överrepresentation vårdnad, boende och av föräldrar med utAntalet föräldrar umgänge i domstol har ländsk etnicitet, av vuxna som utvecklar en ökat med 100 procent skilsmässobarn, föräldrar vårdnadstvist, det vill under 2000-talet. Ökmed låg utbildning och säga som stämmer ningen har inneburit att inkomst samt av föräldrar antalet barn som årligen med en snabb familjebildom vårdnad, boende upplever att deras föräldning påvisats. Därutöver och umgänge i rar strider i domstol har har det påvisats att en domstol har ökat med ökat till ungefär 10 000. förekomst i kriminalregist100 procent under Utvecklingen måste beren är dubbelt så vanligt traktas som alarmerande. bland föräldrar i vård2000-talet. Det saknas emellertid nadstvist än i den svenska ett entydigt svar på varför antalet vårdnadstvistotalpopulationen. Det är dessutom ungefär ter ökar. Däremot finns kunskap om föräldrar, tre gånger vanligare med missbruksproblem tvisten och dess effekter på barn. Det finns också bland föräldrar i vårdnadstvist än i den svenska Vårdnadstvister

TEMA: Föräldraskap

utsatta familjer påvisades av att 57 procent av dem hade föräldrar som var i behov av försörjningsstöd från samhället. Att en social utsatthet men även fysiska och psykiska funktionsnedsättningar har betydelse för att vårdnadstvister ska utvecklas påvisas i Allmänna Barnhusets pågående studie av barn i svåra vårdnadstvister. I en granskning av utredningar som gjorts angående tjugofem dubbelutredda barn har det påvisats att det i samtliga barns familjer finns en eller flera familVilka förutsättningar krävs för att en jemedlemmar som har en neuropsykiatrisk eller vårdnadstvist ska uppstå? en psykiatrisk diagnos alternativt en missbruksTidigare forskning indikerar att tvisten är ett problematik. symptom på en svår familI studien har också fokusjesituation som dels har sin gruppsintervjuer genomförts grund i separationen eller med vårdnadsutredare och skilsmässan, dels i andra I brist på barnavårdsutredare i sex händelser som har utlöst en metodstöd är såväl kommuner. I intervjuerna kris i familjen. Exempel på samtalsledare som har vårdnadsutredarna påtalat sådana händelser är våld, domare hänvisade att de föräldrar som utveckpsykisk sjukdom, dödsfall, lar en vårdnadstvist har en ett återupptaget missbruk, till att utveckla annan och mera komplex arbetslöshet och otrohet. egna metoder, problematik idag än för tjugo Sammantaget visar tidigare utifrån sin egen år sedan. Det medför också forskning att det krävs flera erfarenhet, för att barn som är föremål för omständigheter som genom en vårdnadstvist är mera en kumulativ verkan skapar att genomföra utsatta idag än tidigare. I en grund för att en vårdnadssamtalen. fokusgruppsintervjuerna har tvist utvecklas. I exempelvis både barnavårds- och vården kartläggning av 147 barn nadsutredare påtalat att barn lider av föräldrarnas som utretts på familjerätten i Södertälje, unkonflikter och att konflikterna har en negativ der åren 2008–2009, framkom att 77 procent inverkan på barnens uppväxtvillkor. Såväl svensk var dubbelutredda. Det innebär att barnen var som internationell forskning stödjer deras iaktutredda både i en vårdnadsutredning på grund av tagelser. I ett flertal studier har det fastslagits att föräldrarnas vårdnadstvist och i en barnavårdsbarn påverkas negativt av vårdnadstvister på såväl utredning på grund av orosanmälningar om att kort som lång sikt. Det finns också studier som barnet for illa på grund av en förälders bristande visar att långvariga vårdnadskonflikter kan leda omsorg. Det var främst familjemedlemmar, till psykisk ohälsa i vuxen ålder för exponerade socialtjänst och polis som stod bakom orosanmälbarn, oaktat ärftliga belastningar. ningarna. Att barnen ofta också kom från socialt totalpopulationen. Därtill har det framkommit att föräldrar i vårdnadstvist överlag hade mått eller mådde psykiskt dåligt och att det fanns en överrepresenation av föräldrar med ett dokumenterat eller vitsordat behov av psykiatrisk vård. Exempelvis uppgav 22 procent av föräldrar i tvist att de har fått psykiatrisk behandling vid något tillfälle.

Annika Rejmer

i olika synsätt på vad som är gränsöverskridande beteenden avseende bruk av droger, hot och våld. En värdekonflikt kan också ha sin grund Att antalet vårdnadstvister ökar kanske inte är så i att föräldrarna har olika synsätt på varandras anmärkningsvärt om man betänker att det aldrig föräldraförmåga på grund av fysisk och psykisk har funnits något samhällsorgan som har haft ett ohälsa. Intressekonflikter kan oftast lösas genom uttalat övergripande ansvar för metodutveckling medlande samtal. Värdekonflikter kräver däreavseende samhällets handläggning av vårdnadsmot vanligtvis att en tredje tvister. Den metodutveckpart hanterar och avgör ling som har skett har konflikten. Annorlunda praktiker hittills stått för. Problemet är att uttryckt anses det vara svårt Samarbetssamtalet samarbetssamtal/ att genom samtal medla om utvecklades exempelvis medling främst att den ena föräldern ska under 1970- och 1980-tafungerar på vara lite mindre etnisk eller len ute i socialtjänstens religiös i sitt sätt att vara. verksamheter som ett svar intressekonflikter Det anses också vara svårt på föräldrars behov av och inte särskilt bra att medla fram en hållbar stöd i samband med en på värdekonflikter. samförståndslösning som skilsmässa eller separaförutsätter att ett missbruk, tion. Samarbetssamtalet användning av våld eller är en framåtblickande hot upphör eller att en förälders hälsotillstånd samtalsmetod som fokuserar på barnets framtida ska förbättras genom medicinsk behandling och vårdnad, boende och umgänge. Samarbetssamdärigenom bidra till en förbättring av förälderns talet har goda förutsättningar att ge ett adekvat omsorgsförmåga. stöd till föräldrar med en vårdnadskonflikt som utgörs av en intressekonflikt. En intressekonflikt karaktäriseras av att två fungerande föräldrar har en konflikt om ett Vilket stöd erbjuder samhället barn och odelbart barn. En typisk intressekonflikt kan föräldrar? handla om föräldrarnas tid med barnet, barnets Vid den senaste reformeringen av föräldrabalken, boende, föräldrarnas boende, semesterplanering, år 2006, infördes två nya kompletterande verktyg hämtning och lämning av barn, ekonomi eller i domstol för att lösa vårdnadskonflikter. Ett tillgång till information om barnet. Tidigare verktyg är att domare ska verka för att föräldrar forskning visar att föräldrar i vårdnadstvist anser uppnår en samförståndslösning, ett annat är att att deras konflikt har inslag av både intresse- och domstol fick möjlighet att anlita externa medvärdekonflikt men att värdekonflikten dominerar. lare. Studier från 2006–2008 visar emellertid att En värdekonflikt karaktäriseras av att föräldrarna det finns skäl till att diskutera skillnaden mellan ifrågasätter varandras omsorgs- eller samarbetssocialtjänstens samarbetssamtal och domares lagförmåga. stadgade skyldighet till att försöka lösa vårdnadsEn värdekonflikt kan exempelvis ha sitt urtvister genom en samförståndslösning. sprung i kulturella och religiösa skillnader eller Resultatet av studierna visar att båda inMetoder för att lösa olika typer av konflikter

TEMA: Föräldraskap

till att stödja föräldrar med värdekonflikter. terventionerna innebär att en samtalsledare/ Bristen på interventioner vid värdekonflikter domare försöker få igång kommunikationen kan utläsas av att dubbelutredda barn och deras mellan föräldrarna i syfte att uppnå en samförföräldrar sällan får stöd om det inte föreligger ståndslösning om barnets framtida vårdnad, en akut uppenbar fara för barnet. Vanligtvis boende och umgänge. I brist på metodstöd är resulterar barnavårdsutsåväl samtalsledare som redningar, där föräldrarna domare hänvisade till att har en pågående vårdnadsutveckla egna metoder, Föräldrar som tvist, i att inga åtgärder utifrån sin egen erfarentidigare ansåg det vidtas eller att föräldrarna het, för att genomföra vara lönlöst att driva rekommenderas att på eget samtalen. Det medför en vårdnadstvist kan initiativ söka hjälp genom att metoderna för att geöppenvården. Vilket stöd nomföra samarbetsamtal idag, under vissa som erbjuds inom öpoch att verka för samförförutsättningar, få penvården varierar dock ståndslösningar saknar hjälp av domstol. mellan olika kommuner vetenskapligt stöd och att och landsting. Bristen på de sällan är utvärderade. interventioner på grund av Det är i och för sig inte en förälders nedsatta omsorgsförmåga framgår ett unikt problem. Även internationellt etableraockså av att det saknas ett etablerat stöd för att de metoder för föräldrautbildning och medling hjälpa psykiskt funktionsnedsatta föräldrar i varsaknar ett vederhäftigt vetenskapligt stöd. Det dagen. Exempelvis ingår det inte i uppdraget för finns dock vetenskapligt stöd för att medling boendestödjare till psykiskt funktionsnedsatta inte är lika effektiv när föräldrar har en djup och att ge ett dagligt stöd för att vara förälder. svår konflikt. Den rådande handläggningsordningen innebär emellertid att föräldrar kan få samarbetssamtal eller medling upp till fyra gånger Det saknas kunskap under handläggningen av en vårdnadstvist, av Det finns också andra tänkbara men ännu inte olika professioner (vårdnadsutredare, familjeutforskade förklaringar till det ökande antalet rådgivare, domare samt privata medlare) som vårdnadstvister. En är att det år 2008 infördes är anställda på olika myndigheter (socialtjänst ett krav på prövningstillstånd för att få överklaga och tingsrätt) eller som driver privata företag. tingsrättens dom i vårdnadsmål till hovrätt. Det De privata medlarna som tingsrätt kan anlita finns däremot inte något hinder mot att stämma har ofta en utbildningsbakgrund i socialt arbete, igen i tingsrätt för den förälder som är missnöjd juridik eller beteendevetenskap och bedriver med tingsrättens dom. Vilken effekt införandet även de en samtalsinriktad medling. Problemet av prövningstillstånd har haft är i nuläget oklart. är att samarbetssamtal/medling främst fungerar En annan outforskad men möjlig förklaring är på intressekonflikter och inte särskilt bra på ökningen av ensamkommande flyktingbarn och värdekonflikter som föräldrarna upplever sig ha. att de stämmer i domstol om att få en vårdnadsDessutom saknas interventioner som syftar havare utsedd.

Annika Rejmer

Vad blir resultatet?

Vad behöver göras?

Handläggningen av vårdnadstvister tycks i mångt och mycket vara en process som mynnar ut i att barn och föräldrar blir grundligt utredda men den tycks inte leda till att de får stöd på annat sätt än genom en frammedlad överenskommelse. Den kan av olika skäl vara svår att implementera och följa för föräldrar med värdekonflikter. Uppnådda överenskommelser innebär vanligtvis att föräldrarna även fortsättningsvis ska utöva gemensam vårdnad. Om den ena föräldern har en nedsatt omsorgsförmåga förutsätter således domstolen att den andra föräldern eller att samhället går in med stöd för att kompensera för nedsättningen. Problemet är att det saknas stödinsatser för dessa föräldrar varför ansvaret faller på den andra föräldern. Detta kan vara en grogrund för fortsatta konflikter. Det innebär troligen också att skilsmässan eller separationen inte kan fullbordas helt och att nya normer mellan två särlevande föräldrar inte kan etableras. Principen om gemensam vårdnad är väl förankrad även om den luckrades upp något genom 2006 års reform av föräldrabalken, då samarbetssvårigheter infördes som en grund för att döma till ensam vårdnad. Reformen innebar att föräldrar med värdekonflikter kan använda domstol för att nå en lösning på sin konflikt genom att den ena föräldern erhåller ensam vårdnad på grund av svåra samarbetsproblem och att barnet erhåller rätten till ett reglerat umgänge med den andra föräldern. Således kan denna reform vara en förklaring till ökningen av antalet vårdnadstvister. Föräldrar som tidigare ansåg det vara lönlöst att driva en vårdnadstvist kan idag, under vissa förutsättningar, få hjälp av domstol.

Ovanstående genomgång av befintlig kunskap om barn med föräldrar i en vårdnadstvist och handläggningsordningen visar att det finns flera utvecklingsområden. Den visar också att det är möjligt att vidareutveckla handläggningen för att bättre tillgodose barns och föräldrars behov av stöd från samhället. Exempelvis behövs; • En kartläggning av barns och föräldrars behov av stöd från samhället med hänsyn till typ av konflikt. • Ett samhällsorgan som har ansvar för att bedriva en vetenskapligt förankrad metodutveckling inom området barn och föräldrar samt som har ansvar för implementeringen av dessa metoder, i hela landet. • Resurser för att utveckla och ge adekvata insatser till barn och föräldrar i hela landet. • En reform av lagstiftningen som innebär en anpassning till dagens syn på barn, föräldrar, konflikter och konfliktlösning och som syftar till att uppnå barnets bästa.

Sammanfattning

Det finns ett behov av att reformera handläggningen av vårdnadstvister eftersom rådande handläggning inte svarar mot barns och föräldrars behov av stöd. Detta kan förklaras av att varken föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist eller deras konflikter är tillräckligt differentierade. Det medför att det saknas metoder för att handlägga olika typer av konflikter och att det saknas insatser som kan möta barns och föräldrars olika behov av stöd i en vårdnadstvist.

TEMA: Föräldraskap

Referenslista

13.

Kelly, J. B. (2002). Psychological and legal interventions for parents and children in custody and access disputes: Cur-

Allmänna Barnhuset (2013), Barn i svåra vårdnadsstrider.

rent research and practice. Virginia Journal of Social Policy

Under publicering. 2.

& the Law, 10,129–163.

Baris A. Mitchell & Garrity, B Carla et al (2001): Working

14.

studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnads-

sionals. Northvale: Jason Aronson Inc.

konflikter med utgångspunkt från barnets bästa. Lund:

Birnbaum, Rachel & Saini, Michael (2007a): Unraveling

Sociologiska institutionen, Lunds universitet

The Label of “High Conflict”: What Factors Really Count In

15.

Separated and Divorced Families? Part 1, Ontario Associa-

University 2013, under tryckning.

51:1 p 14–20

16.

Birnbaum, Rachel & Saint, Michael (2007b): A Pilot Study to Establish Reliability and Validity: The Dimensions of Conflict Aid Society Journal Spring 2007, Volume 51:2 p 25–31 Brown, T, Federico, M, Hewitt, L & Sheehan, R (2000),

tionsnedsättning, Artikelnummer: 2010-12-26. 19.

Abuse & Neglect, Vol 24, No6, pp. 849–859.

ende och umgänge – en systematisk översikt om effekter. 20.

Review, 28.

Jacobs, N. & Jaffe, R. (2010). Investigating the Efficacy of CoMeT, a New Mediation Model for High-Conflict Separating Parents, The American Journal of Family Therapy 38 (?), s. 16–31. Jameson, Lynn. (1998), Intimacy. Personal Relationships in modern Societies. Cambridge: Polity Press.

10.

Jensen, Ann-Magritt (2004) “Harda fakta ommyke men” I Ellinsaeter, A-L och Leira A (red.) Velferdsstaen og familien. Utfordringar og dilemmaer. Oslo: Gyldendal.

11.

Johansson, Thomas (2009). Familjeliv. 1. uppl. Malmö: Liber

12.

Wadsby, Marie (1993). Children of divorce and their parents. Linköping: Univ.

Heide Ottosen, M (2006) In the name of The Father, The Child and The Holy Genes. I Acta Sociologica, vol 49, no.1, 29−46.

Socialstyrelsen (2011), Interventioner för att förebygga och hantera föräldrars konflikter och tvister kring vårdnad, bo-

Elrod, L. D. (2001) Reforming the system to protect children in high-conflict custody cases. William Mitchell Law

Socialstyrelsen (2010), Det är mitt hem – vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funk-

marital breakdown and custody and access disputes. Child

Smart, Carol (2007). Personal life: new directions in sociological thinking. Cambridge: Polity

18.

Revealing the existence of child abuse in the context of

Roth, Kari (2010), Delrapport BIFF 3 – Barn i Föräldrars Fokus, Södertälje kommun.

17.

Separated Families: Part II Ontario Association of Children’s 5.

Rejmer, Annika (2013), Medling som alternativ tvistelösning på familjerättens område. Sociology of Law, Lund

tion of Children’s Aid Society Journal Winter 2007 Volume 4.

Rejmer, Annika (2003). Vårdnadstvister: en rättssociologisk

with High-Conflict Families of Divorce – A Guide for Profes-

Johnston, Janet, Roseby, Vivienne & Kuehnle, Kathryne (2009) In the Name of the Child – A Developmental Approach to Understanding and Helping Children of Conflicted and Violent Divorce New York: Springer Publishing Company

Äldrepsykiatri – Kliniska riktlinjer för utredning och behandling Äldrepsykiatri omfattar alla tillstånd med psykiska symtom hos äldre – demenssjukdomar, affektiva sjukdomar, ångest, psykoser, personlighetsstörningar, kriser med flera. Tillstånden är ofta sammanflätade med varandra eller med somatiska sjukdomar. De äldsta och de svårast sjuka faller ansvarsmässigt lätt mellan stolarna och flera får i dag inte den hjälp de behöver. Boken vänder sig till psykiatrer och läkare med ansvar för äldre, främst inom geriatrik och allmänmedicin, liksom till studerande och annan berörd sjukvårdspersonal. Pris: 175:-

Suicidnära patienter – Kliniska riktlinjer för utredning och vård Suicid är ett folkhälsoproblem och det är viktigt att sprida den kunskap som finns på området. En stor uppgift är att möta människor med självmordstankar och förstå risken för en kommande suicidhandling. I dessa kliniska riktlinjer beskrivs förutsättningarna för mötet med den suicidnära patienten och olika steg i både akut och mer långsiktig bedömning av suicidrisk. Boken vänder sig till läkare, psykiatrer och studerande, liksom till andra yrkeskategorier som kommer i kontakt med suicidnära patienter. Pris: 165:-

Läs mer och beställ på www.gothiafortbildning.se Kundservice 08-462 26 70 • Moms och porto tillkommer

Särlevandeutredningen Bättre villkor vid särlevnad för barnens skull

Göran Harnesk har läst psykologi och filosofi. Han var barnomsorgschef och chef för krishantering i Rinkeby 1985–1999 och generalsekreterare för BRIS 1999–2011. Han var särskild utredare för särlevandeutredningen 2009–2011.

(SOU 2011:51) kom att kallas ”Särlevandeutredningen.” I juni 2011 presenterade ”Särlevandeutredningen” sitt betänkande ”Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull” (SOU 2011:51). Vårt uppdrag var att se över hur särlevande föräldrar samarbetade i ekonomiska frågor som rör barnet, hur de familjeekonomiska regelverken stödde föräldrarnas samarbeten och Varje år upplever cirka 50 000 barn en föräldraatt föreslå åtgärder som kunde underlätta samarseparation. Sammantaget har nära en halv miljon beten mellan särlevande barn i åldern 0–17 år föräldrar. Vi konstasärlevande föräldrar – terade bland annat att det vill säga föräldrar Vi konstaterade att särlevandehushållen såg som har barn tillsamsärlevandehushållen mycket olika ut och att mans men som inte såg mycket olika ut och flera av de befintliga lever ihop. De barnen att flera av de befintliga ekonomiska stöden skamotsvarar en fjärdedel pade konflikter mellan av alla barn i Sverige. ekonomiska stöden föräldrarna. Utredningen Den 4 juni 2009 skapade konflikter innehöll flera konkreta beslutade statsrådet mellan föräldrarna. åtgärder för att få till Göran Hägglund om att förbättringar. förordna undertecknad En central utgångssom särskild utredare punkt för utredningen var att föräldrar har ett med uppdrag att göra en översyn av hur ekonogemensamt ansvar för att ta hand om och försörja miska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete sitt barn och att ett väl fungerande samarbete mellan särlevande föräldrar. ”Utredningen om mellan dem skulle gynna barnet. Därför stod ekonomi och föräldrasamarbeten vid särlevnad FNs konvention om Barns Rättigheter, Artikel 2 – Inget barn får bli diskriminerat. Alla barn och ungdomar har lika värde och samma rättigheter. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra grupper av barn och det är varje stats skyldighet att se till att alla barn skyddas mot detta.

TEMA: Föräldraskap

utveckling kommer att avstanna. Därför är det viktigt att lagstiftningen anpassas och moderniseras i förhållande till att barn kan bo hos sina föräldrar i olika utsträckning och att boendet kan variera över tid. FNs konvention om Barns Rättigheter, Artikel Vid växelvis boende konstaterade vi att sam3 – Barnets bästa alltid ska komma i första arbetet när det gäller ekonomi och andra frågor hand vid alla slags åtgärder som berör barnet. som rörde den vardagliga omsorgen fungerade väl All planering och alla beslut ska innefatta en för de allra flesta av de prövning av barnets här föräldrarna. Därebästa – Så kallade mot uppgav en större barnkonsekvensanaSedan mitten av andel av umgängesförällyser. Detta gäller 1980-talet har det drar och föräldrar som samtliga områden där växelvisa boendet för hade barnet boende hos barn påverkas, oavsett barn ökat kraftigt ... I dag sig hela eller större delen om det är inom ofav tiden att samarbetet fentliga eller privata bor drygt 30 procent inte fungerade så bra. institutioner, domstoav barn till särlevande Den fråga som föräldlar, myndigheter eller föräldrar växelvis hos rar i alla grupper samlagstiftande organ. båda sina föräldrar. arbetade bäst kring var barnets boende medan Verkligheten, då och samarbetet om ekononu, är att barn kan bo min fungerade sämst. När kommunikationen och i många olika typer av hushåll – där både familjeförtroendet mellan föräldrarna inte fungerar kan sammansättning och ekonomiska förutsättningar ekonomiska frågor om barnet bli en konfliktdrivarierar. De tre största hushållstyperna bland vande faktor som försvårar samarbete. särlevandehushållen var, i juni 2011, ensamståOm båda föräldrarna har en låg inkomst eller ende mammor med barn (31 procent), ombildade om det råder ojämlika inkomstförhållanden kan familjer (26 procent) och ensamboende pappor rätten till familjeekonomiska förmåner bidra till (21 procent). Därutöver är 7 procent sammankonflikter som påverkar föräldrasamarbetet och boende utan bobarn; 5 procent är ensamboende ytterst barnet. Barnet kan då användas som ett mamma, och 10 procent ensamstående pappor slagträ i föräldrarnas konflikt. med barn. En av målsättningarna med utredningen var Sedan mitten av 1980-talet har det växelvisa att tydliggöra föräldrarnas gemensamma anboendet för barn ökat kraftigt och utvecklingen svar för barnets omsorg och försörjning och att har varit markant under den senaste 15-årspeunderlätta för särlevande föräldrar att komma rioden. I dag bor drygt 30 procent (enligt vissa överens och samarbeta i ekonomiska och närligundersökningar cirka 40 procent) av barn till särgande frågor som rörde barnet. levande föräldrar växelvis hos båda sina föräldrar. Utredningens förslag var därför att bättre Utredningen kunde konstatera följande: anpassa regelverken för de familjeekonomiska Det finns inget som tydde på att denna barnets rättigheter, behov och intressen i centrum för utredningens analyser, överväganden och förslag.

Göran Harnesk

var, i juni 2011, 1 273 kronor i månaden. Men med två parallella system för att reglera underhåll för barnet uppstod problem. Ett var att staten skickade dubbla budskap till föräldrarna och ett annat att det inte blev tillräckligt tydligt att det är föräldrarna, och inte samhället, som har huvudansvaret för barnets försörjning. Vi kunde konstatera att det fanns stora kunskapsbrister hos många särlevande föräldrar om de båda systemen. Bestämmelserna kunde också ofta uppfattas som krångliga och tidsödande och många föräldrar hade svårt att få en överblick av konsekvenserna av att välja det ena underhållssystemet framför det andra. Utredningen föreslog bland annat: Utredningens beräkningar visade att drygt 41 • Utökade möjligheter för båda föräldrar att vara procent (nästan 50 000 barn) av de barn som mottagare av allmänna barnbidrag det lämnades fullt underhållsstöd för, skulle • Bostadsbidrag vid växelvis boende få mer i underhållsbidrag än underhållsstödets • Utökade möjligheter till vårdbidrag för barn belopp. med sjukdom eller funktionsnedsättning De barn som har en boförälder som tillhör den lägsta inkomstklassen skulle i genomsnitt Utredningen ville tydliggöra föräldrarnas gemenfå cirka 1 000 kronor samma försörjningsanmer per månad i unsvar för barnet genom derhållsbidrag jämfört att öka förutsättningUtredningen med underhållsstöd. De arna för att de själva konstaterade också mest ekonomiskt utsatta ska komma överens om att många föräldrar barnen skulle alltså få en ett underhållsbidrag för saknade kunskap och stor ekonomisk fördel barnet. om samhällets insatser När ett barn bor stöd i frågor som rörde riktades in på att få förvaraktigt hos endast en ekonomi och barns äldrarna att själva komma av föräldrarna ska den försörjning. överens om ett underandra föräldern betala hållsbidrag för barnet. underhållsbidrag för Utredningen konbarnet. Om föräldrarna staterade att en huvudman borde inrättas så att av olika anledningar inte själva reglerar underhålföräldrar kunde få råd och stöd för att i större let för barnet kan barnet ha rätt till underhållsutsträckning komma överens. Föräldrar behöver stöd från Försäkringskassan. vägledning och stöd i ärenden om underhållsbiUnderhållsstödet från Försäkringskassan fungdrag. Många vänder sig till Försäkringskassan och erar som en yttersta garanti för barnets försörjansöker om underhållsstöd för barnet, trots att ning. Det maximala beloppet för underhållsstöd stöden till förändrade familjemönster och boendeformer för barnet. Antalet växelvis boende barn var betydligt färre då de flesta av de befintliga familjeekonomiska stöden infördes och flera av dem var konfliktdrivande. De fördelades nämligen inte mellan särlevande föräldrar utifrån den försörjningsbörda som en förälder kunde antas ha om ett barn bor eller tidvis vistas i hushållet. Vi ansåg alltså att regelverken för de familjeekonomiska stöden borde anpassas i förhållande till dagens familjebildning och barns boendemönster.

TEMA: Föräldraskap

förutsättningarna finns för dem att själva enas om ett underhållsbidrag. Utredningen konstaterade också att många föräldrar saknade kunskap och stöd i frågor som rörde ekonomi och barns försörjning. Det kan försvåra föräldrarnas samarbete i frågor som rör barnet, förstärka andra redan pågående konflikter och bidra till att barn inte får tillräckligt underhåll för sin försörjning.

FNs konvention om Barns Rättigheter, Artikel 6 – Varje barn har rätten till livet och att få utvecklas till en trygg individ. I alla beslut som rör barn skall frågan ställas om beslutet gynnar barnets utveckling eller om barnet hindras i sin utveckling.

Alla former av samarbeten är i hög grad personberoende. Så även mellan föräldrar som befinner sig i en separation. Detta varierar utifrån personliga, sociala och ekonomiska förutsättningar. Så här ville utredningen få bukt med den probleSamarbetet tenderade dessutom att försämras matiken: över tid och ju äldre barnen var. • De kommunala samarbetssamtalen skulle även Samarbetssamtalen bör innehålla frågor om handla om ekonomiska frågor som rör barnet vårdnad, boende och umgänge. De ska även • En försöksverksamhet med separationsteam behandla ekonomiska frågor om barnet. Det skulle utvecklas och prövas i ett antal komär avgörande att samarbetssamtal erbjuds gifta muner föräldrar i samband med ansökan om äktenskaps• En föräldraportal och barnbudget skulle skillnad. För samboföräldrar och föräldrar som etableras aldrig har levt ihop bör erbjudande om samarbetssamtal ske genom utökade informationsinsatDet är av yttersta vikt att de kommunala samser från stat och kommun. arbetssamtalen genomförs utifrån den faktiska Det har kunnat konstasituation som familjen teras att kommunala befinner sig i. Många samarbetssamtal varierar föräldrar som befann Barnet kan ibland i kvalitet beroende på var sig i separation uppger uppfattas som bärare i Sverige man bor. Därför att samarbetet fungerar av olika ekonomiska föreslog utredningen att dåligt eller mycket förmåner, och används ett utbildningsmaterial dåligt. skulle tas fram för att Barnet kan ibland då som ett slagträ i bidra till kompetensuppfattas som bärare föräldrarnas konflikt utveckling av berörd av olika ekonomiska om ekonomi och andra personal. Detta borde ske förmåner, och används frågor som rör barnet. skyndsamt. då som ett slagträ i Barnet har rätt till en föräldrarnas konflikt nära och god relation till om ekonomi och andra båda sina föräldrar, såvida det inte står i strid med frågor som rör barnet. Detta kan särskilt vara fallet barnets bästa. Ur barnets perspektiv är det viktigt då båda föräldrarna tar del i kostnader för barnet att föräldrarna gör sitt bästa för att så långt det är men där endast den ena föräldern har möjlighet möjligt försöka mildra de negativa konsekvenser att uppbära en familjeekonomisk förmån.

Göran Harnesk

Delat barnbidrag och separationsteam Två av förslagen i särlevandeutredningen som är under beredning avser delat barnbidrag samt separationsteam. Under 2013 har det antytts att regeringen ska lägga en proposition som tar bort föräldrars ”vetorätt” mot delat barnbidrag. Ändringen innebär att barnbidraget kan delas mellan särlevande föräldrar vid växelvis boende, oavsett om båda föräldrar är överens om delningen eller inte. Idag är det cirka 160 000 barns bidrag som kunde ha varit delade eftersom de är växelvis boende och vistas lika mycket hos båda föräldrarna, men i realiteten är bara 25.000 barnbidrag delade. Enligt en tjänsteman på Socialdepartementet avser regeringen att komma i maj/juni med en Ds (remisspromemoria) med förslag på ändring av utbetalningsbestämmelserna för barnbidrag och flerbarnstillägg. Beroende på remissutfallet kan en proposition tidigast lämnas till riksdagen under september med ett ikraftträdande under 2014. Beträffande separationsteam har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag under 2012–2013 genomfört en förstudie om förutsättningarna för att bedriva en försöksverksamhet med separationsteam. De kommuner som har deltagit i förstudien har varit Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Gävle, Nacka, Kungsbacka, Borlänge och Piteå. Det övergripande målet med separationsteamen är att så långt möjligt försöka minska de skadeverkningar som föräldrarnas konflikter kan få för barnet och bidra till att barnet får en god och trygg relation med båda föräldrarna. Enligt förstudien bör ett separationsteam betraktas som en samverkansform där olika myndigheter gemensamt kan erbjuda familjer ett samordnat stöd och insatser med utgångspunkt från det regelverk och det uppdrag som gäller för den ordinarie verksamheten.

Respektive verksamhets roll och ansvar inom separationsteamsverksamheten tydliggörs genom avtal. Kommunen är, genom socialnämnden eller motsvarande, mest lämpad att ta rollen som lokalt projektansvarig, utifrån sitt uppdrag och ansvar för målgruppen. Separationsteamets kärna bör bestå av en samordnare, en familjerättssocionom samt en funktion med kompetens inom familjeekonomiska frågor. Förhållanden kring exempelvis underhållsstöd och bostadsbidrag kan vara konfliktdrivande. Försäkringskassan har enligt förstudien inte möjlighet att medverka. Kommunens budgetoch skuldrådgivare eller annan funktion med kompetens kring familjeekonomiska frågor kan eventuellt bidra med viss kompetens, men enligt förstudien finns tveksamheter om detta är en bra lösning. I övrigt bör tillgång finnas till familjerådgivning,barnpsykolog och familjerättsjuridisk kompetens. Det behöver i varje team finnas en person som har rollen som barnets företrädare. Insatser bör skräddarsys utifrån varje förälders och barns behov. Det handlar om information och rådgivning för föräldrar och barn, men även om krisbearbetning och konfliktlösning. Syftet bör vara att förebygga och minska konflikter mellan föräldrarna. För barnens del kan stödet handla om enskilda samtal och gruppverksamhet inom separationsteamet samt hjälp att finna lämpliga insatser i övrigt. Socialstyrelsen föreslår i förstudien att 6 – 10 kommuner ingår i en försöksverksamhet med separationsteam. Det kan handla om de som deltagit i förstudien, men även andra kommuner kan komma ifråga. Projekttiden för försöksverksamheten bedöms till 3,5 år och beräknas kosta 27 mkr. /Red.

TEMA: Föräldraskap

sättningarna för ett fungerande samarbete om barnets omsorg och försörjning. Det kan ses som självkart att regelbunden kontakt med båda föräldrarna har betydelse för barns välbefinnande. Därför är, ur ett barnperFNs konvention om Barns Rättigheter, Artikel spektiv, behovet av insatser för att förebygga 12 – Alla barn och ungdomar har rätt att föra och/eller dämpa konflikter mellan separerade sin egen talan, att bli tagna på allvar och bli eller särlevande föräldrar stort. En dålig kommulyssnade på. nikation mellan föräldrarna är en stark riskfaktor Barn skall ges möjlighet till inflytande i frågor för ogynnsam social och känslomässig utveckling som rör dem. Barn har ingen skyldighet att ha hos barn. eller bilda en egen åsikt och ingen kan tvinga ett Utredningen föreslog därför att en försöksbarn att avslöja sina tankar eller åsikter. Men det verksamhet med separationsteam skulle utvecklas får inte finnas hinder för honom eller henne att och prövas i ett antal uttrycka dem. kommuner. Det skulle innebära att flera olika Ibland kan det dock Det finns en stor risk huvudmän och profesvara svårt för föräldatt bristen på kunskap sioner samverkade under rarna att se konsekvenoch stöd kan förstärka ”samma tak” för att ser av separationen andra redan pågående gemensamt bistå föräldrar ur barnets perspektiv. och barn. Tanken var att Det är därför viktigt konflikter mellan det skulle genomföras att eventuella konflikföräldrarna och även skräddarsydda insatser ter så långt möjligt bidra till att barn utifrån de enskilda behov kan dämpas eller inte får tillräckligt som fanns. Verksamheten undvikas, genom att skulle förebygga, eller såväl föräldrar som underhåll för sin mildra, konflikter mellan barn i ett tidigt skede försörjning. föräldrar och främja ett av separationen kan fungerande föräldrasamerbjudas stöd och arbete i frågor som rör föräldraansvar och omsorg hjälp i frågor som kan påverka barnets situation om barnet. och vardag. Vid studiebesök i Norge fick utredningen Det finns en stor risk att bristen på kunskap information om att man där använder sig av och stöd i dessa frågor kan både bidra till att ett tvärprofessionellt angreppssätt för att stödja försvåra föräldrarnas samarbete i frågor som rör föräldrar som önskar hjälp i sin parrelation, eller i barnet. Det kan även förstärka andra redan pågåsamband med en separation. De statliga familje ende konflikter mellan föräldrarna och även bidra värnskontoren erbjöd kostnadsfri stöd- och till att barn inte får tillräckligt underhåll för sin rådgivningsverksamhet till bland andra föräldrar, försörjning. Utredningen lämnade därför förslag och har för ändamålet knutit till sig en rad olika som tog sikte på åtgärder för förbättrat stöd och kompetenser, såsom psykologer, jurister, läkare, information till föräldrar för att förbättra förutsom en separation kan innebära för barnet. Detta gäller självklart särskilt då föräldrarna befinner sig i en konfliktfylld situation.

Göran Harnesk

socionomer, och i vissa fall präster. Enligt uppgift finns det även tvärprofessionella team där till exempel även finansiell rådgivning ingår i bland annat USA, Kanada och Australien. Utredningen ansåg att ett övergripande mål borde vara att så långt det var möjligt försöka minska de skadeverkningar som föräldrarnas konflikter kan få för barnet och bidra till att barnet får en god och trygg relation med båda föräldrarna. Målet för utredningens arbete var att tydliggöra föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets omsorg och försörjning även när de inte lever tillsammans. Ett annat mål var att undanröja samarbetshinder och underlätta för särlevande föräldrar att komma överens och samarbeta i såväl ekonomiska som andra närliggande frågor som rörde barnet. Det kunde konstateras att många särlevande föräldrar saknade såväl information och kunskap, som stöd och hjälp i frågor som rörde ekonomi och barns försörjning. Därför föreslogs en webbaserad föräldraportal som skulle vara ett stöd till att förstå regelverken, tydliggöra föräldrarnas primära och gemensamma försörjningsansvar samt att informera om utbudet av informations- och stödinsatser. Detta för att föräldrarna skulle vara välinformerade då de gjorde sina val i frågor som rör barnets boende, umgänge och försörjning. Vidare ansåg utredningen att det fanns ett behov av att ett webbaserat verktyg för att åskådliggöra ekonomiska frågor rörande barnet – en barnbudget – prövades och utvecklades. Ett sådant verktyg kan med fördel rymmas i föräldraportalen. Särlevandeutredningen kom med flera konkreta förslag om hur man skulle förbättra situationen för barn som befinner sig i någon form av vårdnadstvist. Flera av dessa förslag finns för beredning hos olika instanser men få har slagit fullt ut.

Under de år som jag verkade som generalsekreterare i BRIS satt jag regelbundet i jourtelefonen på BRIS. Där fick jag lyssna på barn och ungdomars berättelser. En ständigt återkommande fråga var vårdnadstvister. Barnen beskrev sin sorg över den situation de befann sig i och det var mer regel än undantag att de tog på sig ansvaret för föräldrarnas konflikt. Våren 2013 gick ansvariga ministrar ut i en debattartikel där de krävde att alla beslut som tas rörande barn ska ha ett starkt barnperspektiv. Min uppfattning är att det brådskar. I färska rapporter kan vi konstatera att vårdnadstvister ökar dramatiskt. Från 2845 vårdnadstvister år 2005 till 5336 år 2012 – En fördubbling på bara sju år. Jag anser att de förslag som ”särlevandeutredningen” presenterade i sitt betänkande ska genomföras – För barnets bästa! • Båda föräldrar ska kunna vara mottagare av allmänna barnbidrag • Bostadsbidrag ska vara möjligt vid växelvis boende • Utökade möjligheter till vårdbidrag för barn med sjukdom eller funktionsnedsättning • De kommunala samarbetssamtalen ska kunna innefatta ekonomiska frågor kring barnet • Separationsteam ska utvecklas och prövas i ett antal kommuner • En föräldraportal och barnbudget ska etableras Barndomen går inte i repris. Det är oacceptabelt många vårdnadstvister. Vi måste agera nu!

Föräldra kurser En hjälp när barn är bråkiga

Knut Sundell är docent, socialråd samt enhetschef på socialstyrelsen. Martin Forster är leg psykolog, fil dr, Karolinska Institutet.

risken att de senare ska utveckla en antisocial Forskning visar att barn som är okoncentrerade, karriär med kriminalitet och missbruk. störande och bråkiga riskerar att misslyckas i I USA uppskattas att skolan och få kamratknappt tio procent av problem. Det ökar i alla skolbarn uppvisar sin tur risken att de ska Ett av de mest dessa oönskade beteensöka sig till vänner som effektiva sätten att den. Resultat från Norge, leder in dem i allvarliga hjälpa barn med Danmark och Sverige talar former av normbrytande beteendeproblem är för ungefär fem procent. beteenden, speciellt om Dessa problembeteenden de är bosatta i områden att ge deras föräldrar är vanligare bland pojkar med hög kriminalitet stöd att utvecklas i än bland flickor (Forster, (Forster, 2010). I tonåren föräldrarollen. 2010). och i vuxen ålder är dessa elever klart överrepresenterade i alkohol- och drogmissbruk samt psykisk ohälsa (Forster, 2010). Ett svenskt exempel är att Parent Training – föräldraträning det var sju gånger varnligare att elever hade varit Ett av de mest effektiva sätten att hjälpa barn berusade i årskurs 5 om deras lärare i årskurs med beteendeproblem är att ge deras föräldrar 2 och 5 hade bedömt dem som störande och stöd att utvecklas i föräldrarollen. I Sverige finns bråkiga än bland elever som inte bedömdes som ett 60-tal föräldraträningsprogram (Andalibi med störande och bråkiga (Sundell & Kraft, 2002). flera, 2003). Endast ett fåtal av dem har utvärdeDet finns alltså starka fördelar med att hjälpa rats vetenskapligt. dessa barn till ett bättre socialt samspel och I USA finns många strukturerade och delvis därmed minska risken för bråk och normbryevidensbaserade program som utvecklats sedan tande beteenden. Dessutom är de flesta forskare 1970-talet. Parent Training (PT) eller Parent överens om att det finns fördelar med att göra Management Training (PMT) är en samlings det så tidigt som möjligt eftersom det minskar beteckning för flera olika strukturerade föräldra

TEMA: Föräldraskap

6. Områden som behandlas är: • Lyhört samspel mellan föräldrar och barn • Uppmärksamma och uppmuntra positiva beteenden • Tydlig, konsekvent och förutsägbar gränssättning istället för tjat, skäll och bestraffning • Problemlösning och konflikthantering • Ökad tillsyn och kunskap om vad barnet gör och var det befinner sig • Innehållet i COPE bygger mer på diskussioner mellan deltagarna jämfört med Komet och Otroliga åren som innehåller mer instruktioner och färdiga råd.

program som bygger på inlärningsteori och praktisk träning. Programmen riktar sig till föräldrar till barn med utagerande beteenden, som bråk, trots och aggressivitet, inkluderande barn med psykiatriska diagnoser. De flesta program är anpassade för barn i åldrarna 3–12 år. Oftast är programmen manualbaserade och innehåller videodemonstrationer, rollspel och övningar hemma. Programmen bygger på den mest teoretiskt och empiriskt välgrundade metod som finns för att tidigt förebygga och minska olika typer av allvarliga beteendeproblem hos barn och ungdomar (Kazdin, 2005). I Sverige är de vanligaste föräldraträningsprogrammen det svenskutvecklade Komet, Community Parent Education program (COPE) och De otroliga åren (”The Incredible Years”) (Bergström & Sundell, 2011). Dessa program är snarlika varandra till innehåll och form. Gemensamt för dem är att:

Utvärderingar av PMT

1. Föräldrarna får utbildning och handledning i hur de kan stödja sitt barn. 2. Utbildningen följer en strukturerad manual och behandlar olika teman. 3. Programmen omfattar ofta mellan 10–20 tillfällen i grupp, men kan i vissa fall även användas med enskilda föräldrar. I COPE träffas större grupper med föräldrar (15–25) jämfört med Komet och Otroliga åren som brukar omfatta mellan sex och åtta föräldrapar. 4. Träffarna är strukturerade och innehåller oftast demonstrationer, rollspel och feedback. Betoningen ligger mer på att ”göra” än att ”prata”. 5. Föräldrarna får ”hemuppgifter” där de tillämpar vad de lärt sig under träffarna.

Ingen annan behandling för barn och ungdomar är så väl undersökt som PMT. Tydliga förbättringar har dokumenterats både vad gäller föräldrarnas och barnens beteenden. Dessa resultat är baserade på såväl direkta observationer som föräldra- och lärarskattningar. Många studier har visat att den positiva utvecklingen håller upp till ett år, medan endast ett fåtal har undersökt effekter på längre sikt (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010). Föräldraträningsprogram har även visat sig minska syskons problem, depression, stress och ångest hos mammor samt förbättrat relationer inom familjen, mammors självförtroende och relationen till partnern (Kazdin, 2005; Barlow med flera, 2002). En metaanalys av 40 utvärderingar av föräldraträningsprogram redovisar en genomsnittlig effektstyrka på 0,67 (föräldraskattningar) och 0,44 (direkta observationer) mellan situationen före och efter föräldraprogrammet och kontrollerat för jämförelsegrupp utan behandling (Dretzke med flera, 2009). Det motsvarar ungefär 20–30 procents förbättring, och brukar betraktas som en

Knut Sundell & Martin Forster

DEN NATIONELLA STRATEGIN FÖR UTVECKLAT FÖRÄLDRASTÖD Regeringen antog 2009 en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, under namnet ”En vinst för alla”. Syftet med strategin är enligt regeringen att vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa: ”Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barnens möjligheter till en god hälsa och ett gott liv”. Strategin är tänkt att inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, samt utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Strategin syftar till ett universellt före byggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Målet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Ingen enskild grupp av föräldrar, eller enskild förälder, väljs ut av något skäl. Strategin omfattar därför inte selektivt förebyggande insatser dvs. riktade insatser till grupper av föräldrar vars barn löper risk att utveckla ohälsa och problem eller insatser som i ett tidigt skede av problemutveckling kan motverka detsamma. Den omfattar inte heller indikativt förebyggande insatser dvs. riktade insatser till föräldrar eller barn som har kroniska eller allvarliga sjukdomar, funktionshinder eller sociala problem. Föräldrastöd definieras i strategin som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0–17 år). De tre delmålen är: • Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. • Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. • Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Statens Folkhälsoinstitut (FHI) har huvudansvaret för att genomföra strategin. FHI har bland annat fördelat 140 miljoner kr till 21 kommunala föräldrastödsprojekt. Varje projekt genomförs i nära samarbete med ett forskningslärosäte. Flera av kommunerna samverkar med andra kommuner så att totalt är drygt 70 kommuner involverade i dessa projekt. Under 2011 gjorde FHI en kartläggning där man intervjuade företrädare från 102 kommuner. Den visade att i hälften av kommunerna är föräldrastöd en högt till mycket högt prioriterad fråga. Det program som fått störst spridning är Örebro Preventionsprogram (ÖPP), som erbjuds i nära 70 procent av kommunerna. Efter ÖPP kommer Vägledande samspel (ICDP), The Community Parent Education Program (COPE), Komet för föräldrar, samt Familjeverkstan som erbjuds i ungefär 40 procent av kommunerna. I snitt erbjuds fyra olika föräldrastödsprogram i de svarande kommunerna. Under hösten 2013 genomför FHI i samverkan med länsstyrelser, landsting och regionförbund regionala konferenser i 21 län. Syftet med konferenserna är att förmedla inspiration och kunskap om olika aspekter kring föräldrastödjande aktiviteter. Konferenserna vänder sig till alla som arbetar med föräldrastöd eller är intresserade av att påbörja ett sådant arbete, till exempel beslutsfattare, tjänstemän och praktiker med inriktning på föräldra-, barnoch ungdomsfrågor. Antalet deltagare per konferens blir 30–300 personer. Dessutom ska en distansutbildning kring föräldrastöd på 7,5 högskolepoäng genomföras 2013–14 i samarbete med Örebro universitet. Utbildningen vänder sig till tjänstemän, praktiker och beslutsfattare i kommuner och landsting samt personer i ideella organisationer som är i behov av fördjupad kunskap och konkreta verktyg för hur ett framgångsrikt föräldrastödsarbete på lokal och regional nivå kan se ut. För mer information se www.fhi.se. /Red.

TEMA: Föräldraskap

medelstark effekt. Den genomsnittliga effektstorleken för föräldraprogram är starkare än i de mest effektiva metoderna som ges till samma målgrupp i skolan, dvs barn som är okoncentrerade, störande och bråkiga (Carr, 2000). I en översikt från 2012 ingår 13 välkontrollerade utvärderingar (Furlong med flera, 2012). Resultaten visar liksom ovanstående metaanalyser att föräldra träningen minskade barnens beteendeproblem enligt både föräldrars skattningar och oberoende granskare. Dessutom ökade föräldraträningen föräldrarnas positiva föräldrabeteenden och minskade förekomsten av hårdhänta uppfostringsmetoder och föräldrarnas egna psykiska problem. I samtliga fall var den genomsnittliga effektstorleken ungefär 0,50.

& McGrath, 2006). I vilken omfattning det också gäller för Sverige är oklart; i åtminstone en utvärdering tycks den sociala bakgrunden inte ha spelat någon direkt roll (Kling med flera, 2010). Mycket talar för att de föräldraträningsprogram som utvecklats i USA och Australien också fungerar i andra länder som Sverige, England och Norge. Det framgår av en pågående studie av Frances Gardner, Wendy Knerr och Paul Montgomery från University of Oxford. Resultaten visar också att de undersökta föräldraträningsprogrammen fungerade lika bra i Iran, Puerto Rico och Hong Kong som har mer traditionella värderingar om familjeliv och barnuppfostran än i exempelvis Sverige, USA och Australien med mer sekulära, individualistiska kulturer.

Föräldraträning fungerar inte för alla

Denna typ av föräldraträning har endast ett vetenskapligt stöd för barn med beteendeproblem. Idag finns det således inget stöd för att det fungerar preventivt, att det förhindrar att barn utvecklar beteendeproblem (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010). Detta utgör förstås inget hinder till att föräldragrupper kan bestå. Även om föräldraträningsprogram är effektiva i genomsnitt, så fungerar det inte lika bra för alla. En analys av åtta utvärderingar av fyra föräldraträningsprogram som brukar betraktas som effektiva visar att fem barn i genomsnitt behöver ”behandling” för att beteendeproblemen helt skulle upphöra för ett (Forster med flera, 2012). Andelen som försämrat sin situation var försumbar. Föräldraträning har i utländsk forskning haft något sämre effekt i framför allt familjer med lägre inkomst och för ensamstående föräldrar. Dessa föräldrar avbryter också oftare föräldraträning, liksom de med sämre utbildning, de med minoritetsbakgrund och där mamman är yngre (Reyno

Kännetecken på effektiva föräldraträningsprogram

Eftersom de flesta föräldraträningsprogram inte har utvärderats ger forskningen ingen säker vägledning om vilket program föräldrar ska välja. Det råder också brist på välgjord forskning om vilka komponenter och mekanismer som är verksamma i programmen, med ett undantag. Sedan 60-talet har man forskat om nedbrytande samspelsmönster i familjer och vi vet att en viktig orsak till beteendeproblem hos barn är att föräldrar trappar upp konflikter och ömsom tvingar fram sin vilja, ömsom ger med sig (Kazdin, 2007). Därför bör föräldraträningsprogram försöka bryta sådana samspelsmönster. I övrigt finns bara begränsad kunskap från metaanalyser om enskilda komponenter i programmen. Ett exempel är en översikt av 77 utvärderingar där man utvärderat betydelsen av totalt 18 komponenter (Kaminski med flera, 2008) Effektiva program kännetecknades av komponenter som handlade om att öka positiv samvaro mellan barn och

Knut Sundell & Martin Forster

föräldrar, att lära föräldrar att vara konsekventa, att föräldrar övar med det egna barnet samt att föräldern bryter eskalerande konflikter genom att barn och föräldrar går åt varsitt håll. Idag finns också vissa belägg för att ”komprimerade” föräldraträningsprogram om enbart ett tillfälle kan vara effektiva (till exempel Kling med flera, 2010), liksom web-baserad föräldraträning (till exempel Enebrink med flera, 2012). Viktiga delar är således att lära föräldrar att både öka det positiva samspelet med sina barn, samtidigt som de kan sätta gränser på ett rimligt sätt.

programmet Komet (Kling med flera, 2010). En utvärdering visar att av 635 familjer som började Komet hoppade endast drygt var tionde av kursen (Kling & Sundell, 2006). Av dem som fullföljde kursen kom de flesta att delta så gott som samtliga elva kurstillfällen; närvaron var i genomsnitt 9,9 av 11 tillfällen (90 procent). Föräldrarna var genomgående mycket positiva. Så gott som alla (99 procent) skulle rekommendera Komet till andra föräldrar och tyckte att programmet hjälpt barnet.

Barns beteendeproblem som symtom på något annat

Ibland sägs att barnens bråk och olydnad är tecken på ett underliggande problem. Att de kan Ett vanligt resultat i effektutvärderingar av vara utsatta för övergrepp eller vanvård i hemmet andra metoder är att effekterna är starkare i så eller att de har olösta konflikter som de bär med kallade modellutvärderingar där forskaren säkrar sig. Det är självklart att alla måste vara medvetna att metoden används som avsett. Däremot blir om att det förekommer (om än relativt sällan) effekterna svagare när metoder används i ordioch vara observant på sådana tecken. Beteendenarie verksamhet och av professionella. Kanske problem har dock i allmäneftersom de senare är mer het en annan bakgrund som benägna att experimentera handlar om en kombination och endast använda delar Idag finns också av medfödd sårbarhet och av en metod. I en aktuell vissa belägg för att det dagliga samspelet mellan metaanalys visade man ”komprimerade” föräldrar och barn under tvärtom att effekterna föräldratränings uppväxten. var minst lika goda när Barns beteendeproblem programmen användes i program om enbart kan också ha (del)grund i en verksamheter med reguljär ett tillfälle kan neuropsykiatrisk problematik, personal som i studier vara effektiva ... exempelvis ADHD. Strukturedär forskare genomförde liksom web-baserad rade föräldraträningsprogram insatserna (Michelson med som PMT är effektiva också flera, 2013). föräldraträning. för denna målgrupp (Pelham När det gäller föräld& Fabiano, 2008). I det fallet raträningsprogram med finns det således ingen motsättning. Snarare kan vetenskaplig bas visar svenska studier att de kan man misstänka att det finns en odiagnosticerad användas i Sverige med bibehållen behandlingstroADHD-problematik hos många barn vars föräldrar het och bli uppskattade av föräldrarna. Ett sådant söker sig till föräldraträningsprogram. exempel är det svenskutvecklade föräldraträningsDe fungerar i praktiken

TEMA: Föräldraskap

Referenser

10.

Kaminski, J. W., Valle, L. A., Filene, J. H. & Boyle, C. L. (2008). A Meta-analytic Review of Components Associated

Andalibi, L., Hagekull, B. & Bremberg, S. (2003). Föräldra-

with Parent Training Program Effectiveness. J Abnorm Child

stöd i Sverige år 2002. Delrapport från regeringsuppdraget Föräldrastöd (rapport nr 2003:08). Stockholm: Statens

Psychol, 36, 567–589. 11.

folkhälsoinstitut. 2.

in psychotherapy research. Annual Review of Clinical

Barlow. J. & Stewart-Brown, S. (2000). Behavior problems

Psychology, 3, 1–27.

and group-based parent education programs. Journal of 3.

12.

ment for oppositional, aggressive and antisocial behavior

Bergström, U. & Sundell, K. (2011). Evidensbaserad praktik

in children and adolescents. New York: Oxford University Press.

om evidensbaserad praktik och användning av evidensbase-

13.

A Randomized Controlled Effectiveness Trial of Parent

Stockholm: Socialstyrelsen.

Management Training With Varying Degrees of Therapist

Carr, A. (2000). What works with children and adolescents?

Support. Behavior therapy, 41, 530–542. 14.

verksamhetsutvärdering av föräldrars deltagande och

Dretzke, J., Davenport, C., Frew, E., Barlow, J., Stewart-

upplevelse av programmet Komet (FoU-rapport 2006:13). Stockholms stadsledningskontor: FoU-enheten.

Hyde, C. (2009). The Clinical Effectiveness of Different

15.

Day, C. (2013). Do Evidence-Based Interventions Work

A Systematic Review of Randomized Controlled Trails. Child

When Tested in the ‘‘Real World?’’ A Systematic Review and

and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 3. 1–10.

Meta-analysis of Parent Management Training for the Treat-

Enebrink, P., Högström, J., Forster, M., Ghaderi, A. (2012).

ment of Child Disruptive Behavior. Clin Child Fam Psychol Rev, 16, 18–34.

controlled study. Behaviour research and therapy. doi:

16.

psychosocial treatments for attention-deficit/hyperactivity

Forster, M. (2010). When Cheap is Good: Cost-Effective

disorder. Journal of clinical child & adolescent psychology, 37, 184–214.

lizing Behavior Problems (akademisk avhandling). Uppsala

17.

Reyno, S. M. & McGrath, P. J. (2006). Predictors of parent

universitet: Institutionen för Psykologi.

training efficacy for child externalizing behavior problems

Forster, M., Kling, Å. & Sundell, K. (2012). Clinical signifi-

– a meta-analytic review. J Child Psychol Psychiatry, 47,

cance of parent training for children with conduct problems. International Journal of Conflict and Violence, 6, 187–200. 9.

Pelham, W. E. & Fabiano, G. A. (2008). Evidence-based

10.1016/j.brat.2012.01.006 Parent and Teacher Interventions for Children with Externa-

Michelson, D., Davenport, C., Dretzke, J., Barlow, J., &

Parenting Programmes for Children with Conduct Problems:

Internet-based Parent Management Training: a randomized

Kling, Å. & Sundell, K. (2006). Komet för föräldrar. En

adolescents and their families. London:Brunner-Routledge. Brown, S., Bayliss, S., Taylor, R. S., Sandercock, J., &

Kling, Å., Forster, M., Sundell, K., & Melin, L. (2010).

rade metoder inom socialtjänstens verksamhetsområden.

A critical review of psychological interventions with children, 5.

Kazdin, A. E. (2005). Parent Management Training: Treat-

Development Behavior Pediatrics, 21, 356–370. i socialtjänsten 2007 och 2010. Kommunala enhetschefer

Kazdin, A. E. (2007). Mediators and mechanisms of change

99–111. 18.

Furlong M., McGilloway, S., Bywater, T., Hutchings, J., Smith,

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En

S. M., & Donnelly, M. (2012). Behavioural and cognitive-behavioural groupbased parenting programmes for early-onset

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.

19.

Sundell, K. & Kraft, Y. (2002). Femteklassares kunskap

conduct problems in children aged 3 to 12 years. Cochrane

om, attityd till och erfarenhet av tobak, alkohol och andra

Database of Systematic Reviews, 2. Art. No.: CD008225.

droger (FoU-rapport 2002:1). Stockholms socialtjänst

DOI: 10.1002/14651858.CD008225.pub2.

förvaltning: FoU-enheten.

Hjälp barn att hantera svåra tankar Möter du unga som ibland har jobbiga tankar eller starka känslor? Materialet hjälper barn att identifiera och sätta ord på sina tankar och se vad de kan göra för att må bättre. Lådan innehåller:  Ett block med silhuetten av en hand som används för att sortera sina tankar.  Gubbarna grön och röd som står för hjälpsamma respektive oroliga tankar.  En tydlig och konkret handbok.

Materialet utgår från kognitiv terapi och kräver inga förkunskaper. Det kan användas såväl av föräldrar som av professionella inom till exempel förskola, skola och socialtjänst.

Smarta tankar om starka känslor -- ett självstärkande verktyg för barn av Solfrid Raknes Artikelnr: 72058415 Pris: 530 kr exkl. moms och frakt Beställ på www.gothiafortbildning.se eller ring 08-462 26 70

Att vara moroch farfĂśrĂ¤lder

Maria Modig är utbildare, redaktör och författare till både romaner och fackböcker. Den senaste boken heter Att vara med barnbarn.

Senare på dagen bär hon boken också till farfar Det visar sig att barnbarnet älskar Elsa Beskows som ombeds att läsa. Efter ett tag hör jag hur över hundraåriga saga om hur Pelle klipper farfar ställer en fråga. sitt lamm alldeles själv och sedan går med den ”Tycker du att Pelles farmor är lik farmor?” nya ullen till sin mormor och farmor. Pelle ber Svaret kommer bestämt: om hjälp med att karda och spinna tråd som ”Nej, det ser ut som farfar”. ska vävas till den nya kostymen, som han så väl behöver. När jag läser Pelles nya kläder för Rollen som mor- eller treåringen undrar jag farförälder har förändrats ändå hur hon egenten hel del från den tid då ligen ska uppfatta de I Kungen av Elsa Beskow skrev Pelles två små gummorna i Portugallien i Selma nya kläder. Likheterna hucklen och förkläden. Lagerlöfs roman ser finns ändå och visar hur Barnets mormor och jag fadern sin dotter lämna betydelsefull relationen som farmor ser ju helt till den äldre generationen annorlunda och yngre byn för att bli något kan vara. ut. Men vårt barnbarn stort i huvudstaden, verkar inte reagera så men får aldrig veta Sedan jag själv blev gammycket på just utstyrsel att hon hamnar i det melmoster och senare eller utseende och jag farmor inser jag också glömmer snart bort att som idag skulle kunna hur viktiga barnbarnen är tänka på hur vi skiljer liknas vid trafficking. för mig. Min lust att lära oss åt utseendemässigt. mer om mina egna farSagans budskap om hur och morföräldrar och deras föräldrar har alltid barnbarnet har tillit att vända sig till den äldre funnits. Farmor och farfar fick jag aldrig träffa, generationen och få hjälp och råd blir istället de dog tidigt. Mormor och morfar bodde långt föremål för treåringens och mina gemensamma borta och vi sågs nästan aldrig men de har ändå tankar när vi pratar om sagans innehåll.

TEMA: Föräldraskap

roligt det är att få följa deras utveckling och lära gett mig minnen som jag kan dela med mina känna hur de har det. Det är en stor lycka. Men syskon och kusiner. Vid den tredje generationen att vara morfar eller farmor är en alltför meningsbakåt tar det dock stopp. För både min mamma full uppgift för att kallas ”livets efterrätt”. Att och pappa, födda i början av förra seklet, kunde man kan vara ansvarslös och bara njuta av att bara komma med ett fåtal diffusa bilder av sina vara med de små är kanske sant när man är med far- och morföräldrar. barnbarnen någon timme och bara får leka och Jag är inte ensam om att ha rötter i en tid då gå på zoo, men det kan föräldrarna också, minst de flesta kom ur en fattig pig- och drängklass lika bra. i vårt land. En stor del av befolkningen levde Livets gång och dess utmätta tid tydliggörs inpå landsbygden i 1800-talets utarmade Sverige. för ett litet nyfött barn. Känslan av ansvar är nog Många kom till städerna för att tjäna som pigor. det första som infinner sig. Kanske man börjar I Kungen av Portugallien i Selma Lagerlöfs gråta, kanske man bara känner lycka, kanske blir roman ser fadern sin dotter lämna byn för att bli man rädd. Hur ska barnbarnet klara sig i den här något stort i huvudstaden, men får aldrig veta hårda världen, hur ska vi att hon hamnar i det som kunna skydda denna unge idag skulle kunna liknas vid från faror. Tänk om hon trafficking. Om den stora Att vara morfar eller råkar ut för något, och tänk emigrationen till Amerika farmor är en alltför om det blir krig, tänk om har Vilhelm Moberg berätmeningsfull uppgift … frågan om hur mycket tat i sin utvandrarserie. för att kallas ”livets vi betyder för våra barn1800-talets barnbarn hade barn och hur mycket vill sannolikt mindre kontakt efterrätt”. vi betyda kräver svar. Och med far- och morföräldrar snart kommer funderingar än dagens. Nu, ett och ett om vi ska vi lägga oss i våra barns föräldraskap. halvt sekel senare, tar de en allt viktigare roll. En orsak till att det ännu finns barnbarn som De flesta barn lever med sina två ursprungliga inte har kontakt med sina far- och morföräldrar föräldrar. Men ju äldre barnen blir desto vanliär vår tids flyktingström. Ungefär vart fjärde barn gare är det att de har varit med om en separation i Sverige har koppling till något annat land. 5 mellan föräldrarna. Bland de yngsta barnen bor procent av barnen är själva födda utomlands, 10 drygt 90 procent med båda sina ursprungliga förprocent har två utrikes födda föräldrar och 11 proäldrar medan omkring 60 procent av 16–17-åringcent har en förälder som är född i ett annat land. arna gör det. Ett är säkert: vi som hör till den äldre generatioAtt inte tillåtas träffa sina barnbarn i samband nen kan bidra med en hel del både till våra egna med olika konflikter lär vara något av det svåraste och andras barnbarns liv och framtid. man kan uppleva. Problem som uppstår mellan vuxna barn som är unga föräldrar och de äldre är Lyckan med barnbarn är naturligtvis en schalätt att hitta och många har synpunkter på hur blonbild som har en del falska inslag. Jag ska inte man ska göra. Här några förhållningssätt från farförneka att jag själv längtade efter att få barnbarn och morföräldrar som jag lyssnat till: och att jag fortfarande ständigt tänker på hur

Maria Modig

Erfaren mormor: ”Jag har svårt att komma överens med min dotter om hur man ska vara mot mitt barnbarn, hon blir ofta arg eller irriterad på mej. Men jag bryr mej inte om det för jag vet ju vad som är bäst i alla fall.” En snäll farfar: ”Jag tycker att de är för stränga med min sonson. Jag har försökt prata med dom om det men de fräser och säger att han behöver ramar att hålla sig till.” Orolig farmor: ”De har ingen pli på barnbarnen, tycker jag. Ja, jag har försökt säga till men de vill inte ens lära ungarna att tvätta händerna före maten.” Busig morfar: ”Äsch, jag säger att hos mej får dom göra som dom vill. Vi bus-spelar videospel eller ser oavbrutet på videofilmer som dom får välja. Fast föräldrarna tycker att det är ok, så länge han gör det bara när han är hos mej.” Ambitiös farmor: ”När jag är med mina barnbarn försöker jag berätta om hur det var på min egen mormors tid. De brukar vara intresserade. Jag tycker att det är viktigt att de får veta varifrån de kommer och vad tidigare generationer gått igenom.” 21 procent av alla barn bor växelvis hos sina båda föräldrar som i sin tur kan ha bildat nya familjer. Det finns gott om barnbarn med flera far- och morföräldrar. Allt är alltså bäddat för fler svårigheter i relationerna mellan de olika generationerna. Situationer av följande slag är inte helt ovanliga: Den nyblivna morfadern har just begåvats med två barnbarn. Hans båda döttrar föddes för över tjugofem år sedan i det första femåriga äktenskapet. Mammorna bor sedan en tid i samma område som morfar. Morfar i sin tur är sedan tjugo år omgift

med en ny kvinna. Tillsammans har de två barn som fortfarande är i tonåren. En börjar bli flygfärdig och ska snart flytta hemifrån. Morfar själv har något dubbla känslor. När han fick veta att hans nu vuxna barn från förra förhållandet skulle bilda familj var han mitt inne i detta att vara tonårsförälder. Morfäder borde ju vara äldre tyckte han och han känner sig fortfarande ung. Visserligen fick han själv sina första två barn vid ganska unga år men ändå…Den nya frun (som han har varit gift med betydligt längre än med sin första) tycker att det ska bli roligt att få vänja sig vid att träffa barnen och uppmanar honom att hålla god kontakt med dem. ”Tänk när våra killar får barn då vill ju vi också vara bra farföräldrar!” Och visst finns de som då utvecklar trevliga rutiner för både familjeträffar och barnvaktserbjudanden. Men det sker inte alltid utan friktioner. Den ”riktiga” mormodern reagerar misstänksamt. Det verkar till och med som om hon blir svartsjuk på att den andra familjen får träffa ”hennes” barnbarn jämt och ständigt. Även om det inte är så ofta uppfattar mormodern det som om de andra försöker ta barnbarnen ifrån henne. Vad gör morfar? Han har förhoppningsvis en klok fru som uppmanar honom att inte försöka konkurrera med mormor. ”Säg åt henne att vi tycker att det är roligt att få vara med barnbarnen och prata med henne om dom, när du kan”, uppmanar hon sin man. ”Och framförallt är det ju faktiskt hon som är mormor. Och att jag får vara extramormor ibland är jag bara glad för...” Plastbarnbarn, bonusbarnbarn, dina och mina barnbarn, kan ge upphov till konkurrens om barnbarnens (och barnens) gunst och tar sig uttryck på många sätt. Förutsättningarna för de nya familjerna där ”dina och mina” barnbarn ska få dela på uppmärksamheten kräver en del planering och eftertanke. Självklart kan man inte konkurrera om verklig tillit, när det gäller barn. Det gäller ju både bonusbarnbarn och egna.

TEMA: Föräldraskap

Sedan tiden då dagens far- och morföräldrar själva var barnbarn har relationerna mellan olika generationer förändrats påtagligt. Då flyttade den unga generationen från landet in till de större städerna medan de blivande moroch farföräldrarna stannade. Hemmafruarna i städerna fick en allt viktigare roll för familjebildningen eftersom den äldre generationen inte längre fanns till hands för att vaka över barnen. På 1960-talet då kvinnorna fick släppa hemmafrurollen och börja arbeta utanför hemmet, åtminstone deltid, kom så daghemmen och barnflickorna. Och nästa generations moroch farföräldrar började även de finnas i städerna och bilda ett tätare kontaktnät med den unga familjen. De unga föräldrarna idag arbetar båda heltid och försöker få livspusslet att gå ihop. Här har moroch farföräldrar insett att de kan spela en allt viktigare roll. Möjligheten att få vara med sina barnbarn i Sverige är också större än någonsin eftersom vi bor nära varandra i långt större utsträckning än för bara några decennier sedan. Något som är nytt för vår generation är att det nyfödda barnet har stor chans att lära känna sin mormors mor. Lasse Dencik, professor i socialpsykologi, med inriktning på familjen, har påpekat att det blir allt vanligare med både tre och fyra generationers möten och att den förändringen i samhället sätter spår i våra liv. Själv föddes han 1941 i Sverige utan att ha träffat vare sig morfar eller farfar som mördades i nazisternas dödsläger. Men, som han själv beskrivit det, tänkte han inte så mycket på det under sin barndom. Han växte upp i en i en familj som en gång tvingats fly och de var en liten familj utan släktingar. ”Och vi hade det bra. Tyckte vi i alla fall själva”. Senare, när han själv blivit farfar, har det ändrat allt: levnadsvanor och prioriteringar i livet. Men också annat: hur han ser på sin egen historia.

Han har upptäckt sin saknad efter sina moroch farföräldrar. Och framtiden sträcker sig plötsligt så mycket längre nu, sedan han blivit farfar. Vi som får barnbarn har ofta karriären bakom oss. En del av oss har valt att ta det lite lugnt med arbete, om vi inte redan är pensionerade. Dessutom är vi måna om vår hälsa, ganska friska och rökfria, tränar och åker på resor av olika slag. En del väntar ivrigt och gläds åt att få se barnbarn växa upp. Men vi är nog lite trötta trots allt. Vi har ju betydligt högre ålder än 55-åriga mormor och farfar på 1970-, 80- och 90-talet. Många av de blivande mammorna och papporna har inte hunnit skaffa barnbarn åt sina föräldrar medan dessa fortfarande var relativt unga. Men frågan är om en 55-åring hade haft tid att hjälpa till med barnbarnen så som arbetsmarknaden ser ut idag? Vid den åldern förväntas man idag göra full tjänst på arbetsmarknaden. Att vara jämställd mor- eller farförälder och ha vuxna jämställda barn som delar på ansvaret för våra barnbarn är en vision som fortfarande måste utvecklas, testas och förverkligas av oss alla i olika generationer. Det är lätt att känna sig utnyttjad när man blir stressad och får för mycket att göra och tänka på. Att det kan bli så när man ska hjälpas åt i ett hem där båda arbetar fulltid och barnen som går på dagis ständigt är förkylda och måste stanna hemma är väl ganska naturligt. Med den äldre generationens stöd kan en ung familj kanske klara det kaos som uppstår ibland. Men konstigt är det inte att en utsliten mamma eller pappa har svårt att hitta en balans i tillvaron. Skilsmässorna ökar ganska tydligt när barnen närmar sig skolåldern. Att stödja den unga familjen kan vara far- och morföräldrars viktigaste uppgift i den balans som varje par behöver hitta när de delar liv, kärlek och ansvar för barnen. Och ännu mer väsentligt blir det att vara ett stöd för barnbarnen om deras

Maria Modig

mormor eller farfar kan ställa upp och hämta på föräldrar inte klarar att reda ut konflikterna och dagis eller ta hand om det sjuka barnbarnet dagen skilsmässan kanske blir ett faktum. därpå eller samma dag måste få hända. Men att Att fortsätta att odla en lagom bra kontakt med alltid räkna med att en mor- eller farförälder ställer sin dotters före detta man och barnbarnens pappa upp oplanerat går inte. Eller rättare sagt, det går är förstås en utmaning, och man vill kanske gärna kanske, men är inte bra. ta ställning för sitt eget barn mot partnern. Men Precis som respekten för den andre är central en pappa är en pappa oavsett om han är orsak till när det gäller jämställdskilsmässan eller inte och heten mellan man och en mamma är en mamma kvinna så måste också och kan inte ersättas även Det är intressant att respekt mellan den yngre om hon inte vill leva ihop notera att andelen och den äldre generatiomed barnens far längre. äldre som hjälper nen finnas. För barnbarnen är det andra utanför hemmet besvärligt så länge konflikten Varannan pensionär hänger i luften och inte är har ökat från 28 till jobbar ideellt. Det har utredd. Och om föräldrarna 50 procent under tiden Eva Jeppsson Grassman, dessutom inte kommer mellan 1992 och 2005. professor i äldre och överens om hur man ska åldrande, funnit i sin dela vårdnaden om barnen undersökning om volontärarbete. Många tar mellan sig, blir det svårt för respektive far- eller morhand om just barnbarnen! förälder att hitta en någorlunda neutral hållning. Det är intressant att notera att andelen äldre I dag är skilsmässor så vanliga att det ändå som hjälper andra utanför hemmet har ökat från vuxit fram ganska goda rutiner bland de nya 28 till 50 procent under tiden mellan 1992 och familjekonstellationer som uppstår. Självklart bör 2005. Antingen hjälper man ett vuxet barn kanväl varje förälder också stödja sitt eget barn, och ske just med barnbarnen eller så hjälper man sin det gäller förstås extra mycket när ens vuxna barn gamla förälder. Ofta gäller båda delarna. går igenom något så svårt som en skilsmässa. Men frågan är hur många som känner sig Att inte spä på bitterheten som gärna uppstår utnyttjade. Jeppsson Grassman visar i sin undermellan de vuxna efter en skilsmässa och att visa att sökning att de äldre som arbetar frivilligt (utan man gärna stödjer barnbarnen och hjälper till när betalning) och hjälper andra, har bättre hälsa, fler sonens före detta fru har vårdnaden och vice versa är nätverk och känner större tillit. ett förhållningssätt som en del far- och morföräldrar har. Detta förutsätter förstås att man dels bor i samFör oss som nu är far- och morföräldrar gäller ma trakt, dels kan hålla en någorlunda neutral linje det alltså att vi håller oss friska så länge vi kan. när man kommunicerar med de båda föräldrarna. Och sannolikheten för att generationen i 60- och 70-åren blir allt friskare är stor med tanke på den Det finns de som känner sig utnyttjade och som ökade hälsomedvetenheten i dessa generationer. har svårt att säga nej till att rycka ut och ta hand Självklart är den 70-åriga farfadern lite tröttare än om barnbarnen när man egentligen hade andra en yngre 50-årig farfar. Men kanske visare. planer. Att ringa i sista minuten och fråga om

Föräldra- skap och föräldraförsäkringens utveckling

Ann-Zofie Duvander är docent i demografi och sociologi vid Stockholms universitet. Hon forskar kring familjepolitik, familjedynamik och arbetsmarknad.

öka sin tid med barnen utan att det betyder att Leder svensk föräldraledighet till mer jämställdmammor spenderar mindre tid med barnen. Idén het? Leder föräldraledighet till att barnen får om delat föräldraskap är stark i Sverige och ses större tillgång till två föräldrar? Sverige har som tämligen odelat positivt för barnen. Ett delat bland de mest generösa föräldraförsäkringarna i föräldraskap innebär två föräldrar att få omvårdvärlden, både när det gäller ekonomisk ersättning nad av, samt en större ekooch möjligheten till att nomisk trygghet om båda använda föräldraledighet. föräldrarna förvärvsarbetar. Anledningarna till detta När föräldra Man skulle kunna hävda att är flera, men den som försäkringen jämställdhetssträvan därmed främst brukar nämnas är infördes var det får positiva konsekvenser det starka och konsekvenfå som trodde att för barn i Sverige. Men det ta fokus på jämställdhet kan också finnas skäl att i svensk politik. Det har män skulle välja att se jämställdhet och barns varit viktigt att även kvinvara hemma i stor bästa som skilda fenomen. nor med barn kan delta utsträckning, men Positiva konsekvenser för i arbetslivet, att ansvaret utvecklingen har barn behöver nödvändigtvis för barn och hem delas inte betyda att föräldramellan kvinnor och män. gått mot ett mer delat försäkringen leder till mer Detta har naturligtvis föräldraskap. jämställdhet mellan män också varit gynnsamt för och kvinnor. Jag kommer i Sveriges ekonomi efterdenna artikel att beskriva utvecklingen av svensk som det lett till ett högt arbetsmarknadsdeltaganföräldraförsäkring och diskutera aspekter som har de. När föräldraförsäkringen infördes var det få relevans för jämställt föräldraskap och föräldrasom trodde att män skulle välja att vara hemma i skap som främjar barnen. stor utsträckning, men utvecklingen har gått mot Föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ett mer delat föräldraskap. En generös föräldraoch många hävdar att detta var vändpunkten som försäkring möjliggör naturligtvis att pappor kan

TEMA: Föräldraskap

till delad föräldraledighet försköts också med förvandlade Sverige till ett land där familjeförtiden från att först ha handlat om kvinnors rätt sörjning bygger på två inkomsttagare från att tiditill förvärvsarbete till att betona mäns ansvar för gare ha byggt på en inkomst. Andra förändringar barn och hushåll. Fler kvinnor hade då jobb, även i samhället vid samma tid gick i samma riktning, bland kvinnor med till exempel infördes barn var det självklart individuell taxering att förvärvsarbeta. Disoch den offentliga Under 1980-talet kussionen om pappors barnomsorgen byggförlängdes föräldra deltagande i hemarbete des ut. Syftet med penningen stegvis ... intensifierades under föräldraförsäkringen Tonvikten i jämställdhets 1990-talet och ett arguvar specifikt att det ment för att män skulle skulle vara möjligt för diskussionen kopplad till vara föräldralediga var män och kvinnor att delad föräldraledighet att detta skulle leda kombinera förvärvsförsköts också med tiden till en mer jämställd arbete och familj. från att först ha handlat arbetsmarknad där Föräldraförsäkringen både kvinnor och män innebar vid den tidom kvinnors rätt till sågs som föräldrar med punkten 6 månaders förvärvsarbete till att behov av anpassning av föräldrapenning med betona mäns ansvar för arbetslivet efter barnan90 procent av den barn och hushåll. svar. Efter en lång och tidigare inkomsten intensiv offentlig debatt att fördelas mellan beslutade den Liberal-borgerliga koalitionsregerföräldrarna såsom de själva önskade. Föräldraingen om att införa en reserverad månad i föräldpenningdagarna tillföll därmed föräldraparet raförsäkringen vilket skedde 1995. Detta innebar gemensamt. Diskussionen handlade då till stor att 30 dagar reserverades till vardera föräldern och del om jämställdhet mellan könen, främst genom dessa månader kunde inte användas av den andra att kvinnor skulle få möjlighet att förvärvsarbeta, föräldern. Denna månad är ofta kallad pappamåmen pappans ansvar i hemmet var också viktigt. nad men är följaktligen också en mammamånad. Det betonades att föräldrar skulle ha valfrihet I Norge infördes fyra veckors pappakvot två år att välja vem som skulle vara hemma. Notera att tidigare. Samtidigt som den reserverade månaden början av 1970-talet var en tid av stark expansion infördes individualiserades också försäkringen. av den offentliga sektorn som var i stort behov av Detta innebar, och innebär idag, att för att en den kvinnliga arbetskraft som en tvåförsörjarmoförälder ska kunna använda mer än hälften av dell lösgjorde. dagarna behöver den andra föräldern godkänna Under 1980-talet förlängdes föräldrapenningen detta genom underskrift. Den traditionella stegvis. Den inkomstrelaterade ersättningen komuppdelningen av vad mammor och pappor gör pletterades även med 3 månaders ledighet med bygger på att mamman har den primära kontaken låg garantinivå, samma nivå som föräldrar ten med barnet och en individuell försäkring kan utan tidigare inkomst fick under hela ledigheten. kanske få föräldrar att åtminstone reflektera kring Tonvikten i jämställdhetsdiskussionen kopplad

Ann-Zofie Duvander

hetsdebatten i Sverige mycket om total individenna uppdelning. Strax innan en månad reservedualisering av försäkringen och att rätten till att rades införde samma regering ett vårdnadsbidrag föra över dagar mellan föräldrarna borde slopas. som innebar att det var möjligt att stanna hemma Starka krafter arbetade för en sådan utveckling med barnet efter föräldraledigheten med ett lågt och en statlig offentlig utredning tillsattes 2005 bidrag. Ett regeringsskifte och en ny Socialdemoför att utreda hur föräldraförsäkringen bäst skulle kratisk regering ett halvår senare satte stopp för utvecklas. Det fanns dock inget starkt partipoinitiativet och vårdnadsbidraget togs bort. litiskt stöd för en individualisering och utredNär den ekonomiska krisen slog till på ningen föreslog en tredelning med 5 månader till 1990-talet sänktes ersättningen i försäkringen vardera föräldern och 5 månader att fördela som och landade efter flera justeringar på dagens man ville. Detta är i linje med Islands föräldranivå av 80 procent av den tidigare inkomsten. ledighet som består av 3+3+3månader och där de Familjeförmånernas utveckling på 1990-talet flesta pappor använder 3 månader. Även detta förbetalade en del av krisen i Sverige, inte minst slag mötte motstånd och nästa reform blev istället genom att ersättningar och bidrag sänktes eller en jämställdhetsbonus år 2008 i och med vilken inte uppjusterades i takt med omkostnader, nåföräldrar belönas med 100 kronor om dagen got som ofta har förknippats med det sjunkande skattefritt för varje dag de tar föräldrapenning barnafödandet under samma tid. Under samma jämställt efter att de två reserverade månaderna är period ökade de ekonomiska skillnaderna mellan använda. Bonusen infördes av en ny Liberal-borhushåll och vissa familjer halkade efter, främst gerlig koalitionsregering samtidigt med ett frivilfamiljer med ensamstående föräldrar och familjer ligt kommunalt vårdnadsmed många barn. bidrag. Detta kan ses som Den andra reserverade en politisk kompromiss månaden infördes i januari Samtidigt har ett från en regering där olika 2002 av en Socialdemostörre fokus på syn på familjepolitiken kratisk regering. Denna barns rätt till båda existerar sida vid sida. reform uppmärksamsina föräldrar också Jämställdhetsbonusen mades betydligt mindre och vårdnadsbidraget ses än den första reserverade utvecklats över som en vändpunkt där månaden. Motståndet mot tid vilket troligen valfrihet för föräldrar är reformen var inte heller påverkar föräldrars det som betonas. Föräldstort, eftersom föräldfördelning av rar ska kunna välja det rapenningen samtidigt alternativ som är bäst för förlängdes med en månad föräldraledigheten. dem, vilket kan vara att till dagens 16 månader. vara jämställda, eller andra Detta innebar alltså att alternativ. Samtidigt har ett större fokus på barns det maximala antalet föräldrapenningdagar en rätt till båda sina föräldrar också utvecklats över förälder kunde nyttja inte minskade. Argumentet tid vilket troligen påverkar föräldrars fördelning om att pappors föräldraledighet inkräktade på av föräldraledigheten. mammors tid hemma var alltså inte giltigt. Utvecklingen av pappors uttag har gått från I början av 2000-talet handlade föräldraledig-

TEMA: Föräldraskap

under en procent när försäkringen infördes till ungefär en fjärdedel av alla föräldrapenningdagar i dag (se figur 1). Detta tvärsnittsmått visar fördelningen av alla dagar som använts under ett kalenderår, och är alltså känsligt för till exempel förändringar i barnafödande och ålderskomposition. Om många barn föds under ett kalenderår kommer mammans andel av föräldrapenningen att vara stor eftersom det är vanligt att hon börjar med att vara ledig. Men man kan ändå säga att utvecklingen har varit relativ jämnt ökande under den tid försäkringen har funnits. I jämförelse med de andra nordiska länderna tar isländska pappor en större andel av dagarna men eftersom den svenska föräldrapenningen är längre tar pappor i Sverige längst ledighet. Finska och danska pappor ligger lägre än övriga nordiska länder och där finns inte heller någon period reserverad för pappan. Det finns flera andra sätt att mäta användningen av föräldradagarna och det behövs flera mått för att få en nyanserad bild. En grundläggande aspekt är hur många av alla pappor som använder försäkringen. Den största förändringen i och med att en månad reserverades var att andelen pappor som använde försäkringen ökade. Bland pappor som fick barn 1994, dvs innan reformen, använde 54 procent föräldrapenning över huvudtaget innan barnet fylld 8 år. Detta ökade till 87 procent bland pappor till barn födda 1995, dvs efter reformen. Eftersom föräldrapenning kan användas tills barnet fyller 8 år behöver man vänta länge tills det slutgiltiga användandet kan beräknas, men för barn födda 2003 använde pappor i genomsitt 91 dagar. Om trenden av pappors ökade uttag fortsätter är det troligt att slutgiltigt antal dagar kommer att öka bland pappor till barn födda senare. Hur långt kvar har vi då till jämställt använ-

dande? Ett illustrativt mått är hur många föräldrapar som delar på föräldrapenningen någonstans inom spannet 40–60 procent. Denna andel var försvinnande liten fram till 2000-talet men ligger idag på runt 10 procent bland föräldrar till barn födda 2003 och framåt. De pappor som använder mycket av föräldrapenningen är de i offentlig tjänst, med relativt hög inkomst, hög utbildning och där mamman också har hög utbildning och inkomst. Det är alltså de resursstarka papporna som tar del av försäkringen i första hand. En del menar att det är just dessa pappor som har de mest jämställda attityderna men det är förstås också de som har mest möjlighet att dra nytta av denna förmån inte minst då de oftare kan tänkas ha en arbetssituation som tillåter frånvaro. Den andra ytterligheten, dvs de pappor som inte använder föräldrapenning är ofta de som helt eller delvis står utanför arbetsmarknaden. Om de använde föräldrapenningen skulle de få en låg ersättning och det är troligt att deras arbetsmarknadssituation i många fall rejält försvårar användandet. Denna grupp verkar inte minska över tid utan ungefär 10–15 procent av papporna använder ingen föräldrapenning alls. Gruppen har varit lika stor sedan den reserverade månaden infördes. Dessa pappor riskerar att ta mindre ansvar för sina barn och detta kan ge konsekvenser både för barnen och dem själva på sikt. Flera studier visar att mycket kontakt i början av barnens liv har konsekvenser för den fortsatta kontakten och bandet mellan pappa och barn. Det är svårt att hitta studier som kan säkerställa en koppling mellan delad föräldraledighet till barns framtida psykosociala hälsa, särskilt studier som kan visa på ett orsakssamband. Det kan förstås vara så att de pappor som står utanför arbetsmarknaden (och får dålig ersättning med föräldraförsäkring) spenderar mycket tid hemma och ändå tar stor del i barnvården. Det som dessa pappor då missar

Ann-Zofie Duvander

Figur 1: Pappans andel av föräldrapenningdagarna 1974–2012 25 %

20 %

15 %

10 %

19 7 19 4 7 19 5 7 19 6 7 19 7 7 19 8 7 19 9 8 19 0 8 19 1 8 19 2 8 19 3 8 19 4 8 19 5 8 19 6 8 19 7 8 19 8 8 19 9 9 19 0 9 19 1 9 19 2 9 19 3 9 19 4 9 19 5 9 19 6 9 19 7 9 19 8 9 20 9 0 20 0 0 20 1 0 20 2 0 20 3 0 20 4 0 20 5 0 20 6 0 20 7 0 20 8 0 20 9 1 20 0 1 20 1 12

Källa: Försäkringskassan

är främst ersättningen och samhällets omfördelning av resurser till barn. Å andra sidan är det naturligtvis så att de pappor som tar stor del av föräldrapenningen inte alltid använder tiden till att bara vara med barnen, och att tid med barnen inte alltid leder till starka band med barnen. Föräldraledighet är inget perfekt mått, men väl en indikator på möjlighet med tid med barn i början av deras liv. Det är viktigt att notera att det är lätt att ta mammans kontakt med barnet för givet och som något naturligt. De allra flesta mammor tar också ut föräldrapenning och bland de som inte använder ersättningen är det troligen många som ändå är hemma med barnet. Exempelvis kan det finnas mammor med egna företag som kan ha

svårt att ta föräldrapenning men har en verksamhet som går att kombinera med barnvård. Dessa mammor är naturligtvis också förlorare i samhällets omfördelningssystem. I många andra länder är ett viktigt argument mot pappaledighet att värna mammans tid med barnet och att mammans rättigheter först och främst måste säkras. Det är till exempel anledningen till att mödraledighet är en viktig EU-fråga. I Sverige ses istället de två föräldrarna som jämställda i betydelsen för barnet och mammans och pappans kontakt med barnet som lika viktig. Men även i Sverige tas mammans tid med barnen som självklar, hennes ansvar för barnet, hennes fortsatta kontakt som självklar och ofta ses pappans ökade ansvar som ett komplement.

TEMA: Föräldraskap

ningen kan användas kan göra det lättare att ta En viktig aspekt av föräldraförsäkringen som föräldraledigt när detta inte innebär ett problem kan förstärka idén om pappans omvårdnad som för arbetslivet, till exempel under ”lugna veckor” ett komplement är den starka betoningen på och det är troligt att pappor i många fall har mer flexibelt användande. För det första kan den möjlighet att anpassa sin ledighet än mammor, då ena föräldern fortfarande skriva över dagar till mammans startpunkt för föräldraledigheten ofta den andra föräldern, (förutom de två månader är tämligen bestämd. Flexibiliteten kan alltså leda som är reserverade till vardera föräldern), vilket till att föräldraledighet är olika saker och ger olika gör att mammor i större utsträckning använder konsekvenser för mammor och pappor. längre ledighet. För det andra kan föräldrapenDen största källan ningdagarna användas till flexibelt användande tills barnet fyller 8 år. är dock att föräldrar Det är alltså möjligt De olika mönstren av inte behöver ta föräldatt spara dagar för att föräldraledighet kan rapenning för att vara exempelvis förlänga leda till olika klara föräldralediga i början semestrar, jullov e dyl effekter för jämställdhet av barnets liv. Detta under barnens förskogör att många föräldrar leår. Statistiken visar både i hemmen och på sprider på sina föräldraatt detta är vanligt arbetsmarknaden ... penningdagar, lever på både bland mammor Det är därför rimligare mindre ersättning än 80 och pappor och ett att hävda att pappors procent av inkomsten troligt antagande är och är hemma längre än att när föräldrapenföräldraledighet ger de 16 månaderna ledigning används för barnet mer föräldratid, het. Detta gäller förstås lite äldre barn är det än att detta innebär mer främst de föräldrar som vanligare att båda jämställdhet. har råd, de föräldrar föräldrarna är hemma som har en arbetssisamtidigt. Sedan tuation som möjliggör 2012 har föräldrar detta, och de föräldrar som vill vara hemma så dessutom rätt att ta en månad föräldrapenning länge som möjligt. På grund av att föräldrapensamtidigt för att kunna vara hemma gemensamt ningen används på olika sätt varierar längden med barnet. En större andel av pappans dapå föräldrars föräldraledighet och inte bara som gar används när barnet är lite äldre vilket kan ett nollsummespel mellan mamman och pappåverka den fortsatta kontakten mellan barn och pan utan den totala längden för barnet varierar. pappa och även jämställdheten mellan mamDet finns inget givet sätt att definiera vad som är man och pappan. Att vara föräldraledig med ett föräldraledighet i den svenska statistiken och det litet barn och ett lite större barn är olika saker. är därmed svårt att veta hur lång frånvaron från Att vara föräldraledig med den andra föräldern den normala sysselsättningen (oftast förvärvsarnärvarande hemma ger troligen mindre färdighet bete) egentligen är. Valfriheten ger upphov till i att ta ett övergripande ansvar för hem och barn större skillnader mellan föräldrar och utrymme under längre tid. Flexibiliteten i hur föräldrapen-

Ann-Zofie Duvander

för både ojämställda och ojämlika val. Skillnader mellan kön men också inom kön, till exempel mellan pappor med och utan arbete kan lätt öka i valfrihetens namn. Vi vet också att mammor som väljer lång ledighet mindre ofta blir befordrade än mammor som är hemma kort tid. På grund av det flexibla användandet kan det mycket väl vara så att vi underskattar skillnader i föräldraledighetslängd när vi tittar på föräldrapenninguttag; Fem föräldrapenningdagar kan exempelvis betyda både en veckas föräldraledighet och fem veckor med förkortad arbetstid. Det är mycket svårare att reda ut vad detta betyder för jämställdheten än vad det betyder för tiden med barnet i fråga. I jämförande perspektiv är den svenska föräldraförsäkringen både mycket generös i längd och flexibilitet. Även om de nordiska länderna ofta klumpas ihop finns stora skillnader i föräldraledigheten, där till exempel norska pappor bara haft rätt till föräldraledighet om mamman varit knuten till arbetsmarknaden, det i Finland finns mycket lite flexibilitet i föräldraledigheten men föräldrar (läs mammor) istället mycket ofta använder vårdnadsbidrag och barnen börjar på förskola senare än svenska barn, och det i Danmark fanns en del reserverad för pappor i ledigheten som togs bort. I Tyskland har man nyligen infört en föräldraledighet som till stor del bygger på den svenska modellen men där pappor inte än börjar använda föräldraledighet i samma utsträckning som i Norden. Sammanfattningsvis vill jag hävda att en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen kan betyda en mängd olika saker. Troligen betyder det mer jämnt fördelad föräldraledighet mellan mamman och pappan men det kan i många fall fortfarande vara så att pappan ses som ett komplement till mamman. Om pappan använder större del av föräldrapenningen kanske mamman sprider mer på sina dagar och får lägre ersättning

och framtida lägre pension. De olika mönstren av föräldraledighet kan leda till olika klara effekter för jämställdhet både i hemmen och på arbetsmarknaden. Det är en mycket mer direkt konsekvens att ju längre tid en förälder är hemma ju mer tid spenderar han/hon med sitt barn och förstärker troligen rollen som förälder. Det är därför rimligare att hävda att pappors föräldraledighet ger barnet mer föräldratid, än att detta innebär mer jämställdhet.

Lästips

Lundqvist, Åsa. (2011) Family paradoxes: gender equality and labour market regulation in Sweden, 1930–2010. Policy Press. Försäkringskassan. 2012. Föräldrapenning. Analys av användandet 1974–2011. Socialförsäkringsrapport 2012:9. Kan laddas ned på www.forsakringskassan.se Cedstrand, Sofie (2011) Från idé till politisk verklighet. Föräldrapolitiken i Sverige och Danmark. Umeå: Boréa förlag. Inspektionen för socialförsäkringen. 2012. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen. Rapport 2012:4. Kan laddas ned på www. inspsf.se Gislason, I och Eydal, G B (Red), Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden. Tema Nord 2010:595, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.

Föräldra telefonen Ett kvalificerat föräldrastöd

Föreningen Psykisk Hälsas Föräldratelefon är en rikstäckande stödtelefon och har funnits sedan 1996. Samtalen bygger på ömsesidig anonymitet, det vill säga att såväl uppringare som svarare behåller anonymiteten. Svararna är oavlönade, arbetar ideellt och är oftast pensionerade. Sedan 1996 har telefonens svarare tagit emot över 10 000 samtal. Utvärderingar har visat att majoriteten av föräldrarna skattar nyttan av samtalet högt. Svararna är främst socionomer eller psykologer, många är legitimerade terapeuter eller handledare, med mångårig praxis från arbete med barn, ungdom, vuxna och familjer inom BUP, skola eller familjerådgivning. Verksamhetens övergripande målsättning är att vara ett stöd åt föräldrar i olika situationer och erbjuda föräldrar en möjlighet att tala om små eller stora problem med en professionell person med stor kunskap om och erfarenhet av barn, ungdom och föräldraskap. Telefonen är öppen vardagar klockan 10–15, och tar emot cirka 900 samtal per år. Alltsedan starten har verksamheten huvudsakligen finansierats av Ester Bomans Stiftelse. Det stora flertalet uppringare är mödrar (cirka 75 procent). Andelen fäder har legat kring 10–15 procent. Ungefär hälften av samtalen kommer från Stockholms län, drygt 20 procent kommer från Västra Götaland och Skåne, och övriga samtal är jämnt fördelade över landet. Under de senaste åren har föräldrar också ringt i ökad utsträckning av oro för sina vuxna barn och sina barnbarn. Ungefär 10 procent av samtalen 2010 gällde vuxna barn. 62 procent av samtalen gällde barn i åldern 6–18 år. Många av de som ringer – 36 procent 2010 – har ringt tidigare till Föräldratelefonen. 56 procent var nya uppringare.

Det är många som hänvisar (”remitterar”) till Föräldratelefonen, bland annat BUP (barn och ungdomspsykiatrin), förskolan, skolan, familjerådgivningen, socialförvaltningen och polisen. Begreppet ”remittera” är något missvisande eftersom Föräldratelefonen är en ideell verksamhet som inte är en del av den offentliga vården. En offentlig vårdinstitution kan inte remittera patienter/klienter till Föräldratelefonen, men alltfler hänvisar till Föräldratelefonen pga resursbrist och krav på att de ska fokusera sina resurser. Även privata psykoterapeuter som inte själva har tid eller utrymme för fler patienter kan hänvisa till Föräldratelefonen. En av dem är Malin Alfvén. Hon arbetar vid en egen föräldramottagning och svarar hjälpsökande föräldrar i radio, TV och press som expert. 2005 gjordes en detaljerad utvärdering och dokumentation av Föräldratelefonens samtal, där de delades in i olika kategorier. Denna kategorisering och fördelning av samtalen stämmer i stor utsträckning fortfarande. De noterade problemkategorierna delades in i tre huvudgrupper: Barnrelaterade symtom (44 procent av samtalen), familjeproblem som rymmer olika former av relationsproblem mellan föräldrar eller föräldrar och barn (28 procent), och uppringarens problem, som till största delen består av uppringarens osäkerhet i föräldrarollen (28 procent). Dessa beskrivs mer ingående nedan.

Problem som rör barnen (44 procent)

I denna grupp ingår även ålderrelaterade symtom som i sig inte tyder på någon speciell problematik hos barnet men som ändå orsakar oro och problem. Kategoriseringen av de problem som rör barnen är uppdelad i tre åldersgrupper

”Det är så hemskt – jag var på ett möte idag på skolan där min grabb går. De har sagt att de ska göra en anmälan till socialtjänsten. Tänk om de omhändertar honom?” (Mamma)

”Min 10-åring är mobbad sedan 4 år. Ingen i skolan ingriper. Vad ska jag göra?”

”Min son är så aggressiv och slår oss föräldrar. Han år 9 år och adopterad. Har bott på barnhem i 4 år. Han är vilsen och tycker inte att han duger.”

”Min 4-åring är så dominerande att jag är nära att ge upp och lämna honom till familjehem. Men jag vill inte det egentligen. Jag blev själv lämnad till fosterhem när jag var 4 år. Hur ska jag hantera honom? Hur ska jag få pappan att ta hand om honom mera än 1 helg i månaden? ”

”Jag är lärare och ringer om en 8-årig pojke som haft det svårt med koncentrationen. Plötsligt sa han rakt ut i luften: ” Min mamma slår mig … på kroppen, skinkorna.” Hur ska jag hantera det? Jag har viss kontakt med mor o far.”

”Jag ringer angående min 11-åriga flicka. Hon är så deprimerad och nedstämd. Jag blev hänvisad till er från BUP. Hur kan jag stötta och hjälpa?”

”Min 14-årige son har nu gått ut i sin skola och berättat att han är bisexuell. Han är rädd för att bli utfrusen och tycker det är tungt att gå till skolan. Samtidigt har min man och jag skilt oss och jag har flyttat till en annan stad. Hur ska jag kunna stödja min son så att han orkar ta sig igenom 9:an?”

”Min 14-åriga dotter får inte några vänner i sin nya skola. Jag är orolig” (Pappa)

”Hej, min son och jag bor ensamma. Pojken är 14 år och sitter hela tiden vid datorn. Vi har stora bråk och han blir fysisk. Han slår mig inte men han håller fast mig och hotar mig. Hur ska jag få hjälp?” (mamma)”

”Hej, jag är vän till ett par som har två pojkar som är 7 och 4 år: Pojkarna misshandlas. Hur ska jag göra?”

”Hej, jag ringer om min dotter som är 10 år. Hon tycks alltmer bli ”den vuxna” i relation till sin pappa som på många sätt lever som en tonåring. Dottern försvarar pappan. Jag tycker också det är konstigt att pappan och dottern badar tillsammans på kvällarna. Hur ska jag hantera det?”

TEMA: Föräldraskap

0–5 år, 6–12 år och 13 år och uppåt och rymmer kategorier för symtom och störningar hos barnet. Flest symtom fanns i den äldre åldersgruppen (47 procent). Därefter följde gruppen barn 6–12 år och sist barn mellan 0–5 år.

i förskole- eller skolmiljö och har därför inkluderats i gruppen skolproblem. Det är framför allt barn mellan 6–12 år som har olika typer av skolproblem (67 procent). Problem kring mat och sömn (7 procent)

Problem kring mat och sömn berör så gott som uteslutande de yngre och äldre barnen. Noteringarna fördelar sig jämnt mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen.

Trots, utbrott (21 procent)

Den enskilt största problemkategorin inom barndelen handlar om trots och utbrott av olika slag. Den här typen av problem berör alla tre åldersgrupperna, men framförallt de två äldre grupperna.

Sexuella övergrepp (4 procent)

Depressivitet och ångest (18 procent)

Dålig självkänsla, depressivitet och ångestrelaterade symtom har med varandra att göra. Dessa kategorier har därför grupperats tillsammans under rubriken Depressivitet och ångest. De är främst ett problem som rör de äldre barnen, 50 procent av de 28 markeringar som ingår i denna symtomgrupp återfinns i åldersgruppen 13 år och uppåt. Åldersrelaterade problem (16 procent)

Med åldersrelaterade problem menas beteenden och symtom som i sig inte speglar någon allvarlig problematik utan bedöms snarare som normala svårigheter i ett visst utvecklingsskede. Det kan till exempel handla om tjurighet för de lite äldre barnen eller om ett barn i den yngsta åldersgruppen som är torr på dagen men kissar på sig på natten. Åldersrelaterade problem rör oftare de äldre barnen. Ofta handlar det om olika tonårsproblem. Skolproblem (13 procent)

Under denna rubrik ryms olika förskole- och skolproblem som kan handla om inlärningssvårigheter, och koncentrationssvårigheter men också om kamratsvårigheter. Svårigheter i relationer till kamrater kommer ofta till uttryck

Kategorin sexuella övergrepp eller misstanke om sexuella övergrepp återfinns i alla tre åldersgrupper, dock främst i den mellersta (6–12 år). Asociala tendenser (3 procent)

Asociala tendenser så som snatteri och missbruk var problem som rörde barn som var 13 år och äldre. Övrigt

Ett fåtal av samtalen handlade om självskadebeteende, sucidhot/-tankar, fysisk sjukdom eller psykosomatiska symtom. Andra problem som främst berörde barn över sex år och äldre var exempelvis data och dataspelsberoende, skolk, aggressivitet, enures, misstänkt Aspergers eller utvecklingsstörning.

Problem som rör familjen (28 procent)

Med tanke på att trots och olika former av utbrott dominerade när det gällde problem relaterade till barn, är det inte förvånande att relationsproblem mellan föräldrar och barn återkommer när det gäller problem som rör familjen. Ungefär en tredjedel av problemen inom denna grupp handlar om svårigheter i relationen mellan föräldrar och barn. Drygt en femtedel av samtalen tar upp relationsproblem mellan föräldrar. Något färre, 16

Föräldratelefonen

procent av markeringarna, tar upp skilsmässorelaterade problem. Antingen befinner sig föräldrarna i en aktuell skilsmässosituation eller så fungerar inte föräldrasamarbetet efter skilsmässan. Dessa kategorier som beskriver störningar i relationen mellan föräldrar, antingen de är separerade eller ej, står tillsammans för 37 procent av problemmarkeringarna när det gäller problem som rör familjen. Psykisk ohälsa och missbruksproblem hos någon av föräldrarna är ett nästan lika stort problem. Andra samtal handlade om problem inom den utvidgade familjen, det vill säga relationer till alla för barnen viktiga närstående personer såsom styvföräldrar, mor och farföräldrar.

Problem som rör uppringaren (28 procent)

När det gäller problem som rör uppringaren handlar det i de allra flesta fall om uppringarens osäkerhet i föräldrarollen. Svararna specificerar osäkerheten bland annat som känslor av otillräcklighet eller uppgivenhet hos uppringaren. Osäkerhet i föräldrarollen innefattar även upplevelser av villrådighet samt svårigheter med att som förälder härbärgera egen frustration. 80 procent av markeringarna berör denna aspekt. Till gruppen har även inkluderats dennes problem med omvärlden som till exempel kan ta sig uttryck i samarbetsproblem med olika instanser i samhället. Det säger dock inget om anledningen till samarbetsproblemen, dvs vad eller vem som är upphov till dessa problem. Det säger enbart att det för uppringaren är ett problem att samarbetet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. En dryg tiondel av markeringarna handlar om denna typ av problem. Hit har även räknats de fall då svararen bedömt det som ett problem att uppringaren har ett alltför svagt socialt nätverk.

Ensam stående föräldrar En utsatt grupp

Sophia Lövgren är fil dr i sociologi och generalsekreterare för föreningen Makalösa Föräldrar.

explicit för att försöka minska barnfattigdomen. Barnfattigdom är ett populärt och aktuellt Naturligtvis är det inte fel att vilja motarbeta att begrepp, men inte helt lämpligt, då det vare sig barn växer upp i Sverige under så knappa förhålär barnen som (i första hand) är fattiga eller på landen att det finns anledning att tro att det grund av barnen som fattigdomen finns. Det påverkar deras barndom och senare vuxenliv. Och handlar om barnfamiljer, och främst ensamförnaturligtvis är det inte fel att vilja minska antalet äldrafamiljer, som lider av ekonomisk och social separationer. utsatthet. Dessa enVad som är olycksamföräldrafamiljer ligt är antagandet att befinner sig även i Majoriteten av de väldigt många par som goda ekonomiska barnfamiljer som bedöms separerar gjort det tider i risk för att leva i allvarlig social lättvindigt, och hade få det ekonomiskt eller ekonomisk utsatthet kunnat förbli tillsamsämre, just för att mans, och att det är det enbart är en uppfyller en eller flera just dessa par som är vuxen som står för av följande egenskaper: de grupper som befinintäkterna i hushål(1) ensamföräldraskap, ner sig i riskzonen för let, men i sämre (2) boendes i förort till en barnfattigdomen. Vad ekonomiska tider som implicit ligger i en blir det också denna storstad och (3) med annan möjlig tolkning är att grupp som åtstrambakgrund än svensk. par som riskerar sepaningarna märks på ration och medföljande först. ekonomisk och social utsatthet inte själva förstår En lockande lösning kan för vissa då vara att vikten av (eller har råd med) familjerådgivning, försöka problematisera eller förebygga själva dvs det handlar främst om lågutbildade par med ensamföräldraskapet. Senast april 2013 föreslog låga inkomster. Sveriges Makalösa Föräldrar en psykolog i en debattartikel att kärlekskurser på möter dock sällan ensamföräldrar som inte ser MVC och BVC skulle kunna förebygga skilsmässor,

TEMA: Föräldraskap

sin egen separation från barnets andre förälder som ett misslyckande av något slag. Och utifrån ett förebyggande perspektiv så är det definitivt inte säkert att de barn som befinner sig i risk för ekonomisk och social utsatthet blir hjälpta av att föräldrarna går en relationskurs, och därmed håller ihop. Alla par, med gemensamma barn, bör inte hålla ihop till varje pris. Majoriteten av de barnfamiljer som bedöms leva i allvarlig social eller ekonomisk utsatthet, det vill säga de familjer som lever med låg inkomststandard eller som uppbär försörjningsstöd, uppfyller en eller flera följande egenskaper: (1) ensamföräldraskap, (2) boendes i förort till en storstad och (3) med annan bakgrund än svensk. Professor Tapio Salonen har tillsammans med Rädda Barnen klarlagt att det rör sig om cirka 200 000 barn som alltså har svårt att klara den grundläggande försörjningen. Av dessa ensamföräldrafamiljer är en stor andel av boföräldrarna mammor. Många gånger handlar det också om att umgängesföräldern inte kan betala ett underhållsbidrag, utan att boföräldern uppbär underhållsstöd. Med hjälp av ovanstående analys menar Sveriges Makalösa Föräldrar att det därmed finns allt att vinna, genom att prioritera följande förändringar: • Höj underhållsstödet. Stödet har inte höjts på över 16 år, och är därmed skamligt lågt. Med en rejäl höjning till just den mest sårbara gruppen av dem alla, kan barnfattigdomen minska märkbart. Dessutom finns det en tendens bland separerade föräldrar som reglerar sitt ekonomiska ansvar genom underhållsbidrag, att utgå från underhållsstödet som en norm. ”1273 kr är vad ett barn kostar, delat med hälften.” Detta är ju fel, då som sagt underhållsstödet legat oförändrat i över ett decennium. Konsumentverket beräknar

till exempel kostnaden för ett barn upp till tio år på cirka 3000 kr, för ett äldre barn på cirka 4000 kr, och det gäller då mat, kläder, skor, fritid, försäkring med mera men inte till exempel merkostnad för större lägenhet eller andra ”särskilda kostnader”. • Avskaffa återbetalningshotet på bostadsbidrag, åtminstone under första året efter en inkomsthöjning. Många boföräldrar registrerar, enligt en studie vi utfört, en felaktigt högre inkomst än vad de får, just för att de är så rädda för att de ska behöva betala tillbaks ett år senare, om det visar sig att de har tjänat mer än vad de har räknat med. Det innebär att bostadsbidraget inte ger den effekt som det är tänkt. Dessutom har många boföräldrar försakat nödvändiga behov under magra tider. Den rätt lilla extrapeng en något högre inkomst innebär, tillsammans med ett oförändrat bostadsbidrag, behövs för att kunna ”komma ikapp”. Tandvård till exempel kostar om man inte har kunnat gå till tandläkare på flera år. • Lägg resurser på att i ökad omfattning påverka till delad föräldraledighet, till exempel med utökade vikta föräldramånader och attitydpåverkande arbete bland föräldrar och personal på bland annat MVC och BVC. Ett delat föräldraansvar i tidig ålder resulterar i ett jämställt föräldraskap kring VAB med mera. Dessutom har de föräldrar som har delat ansvar för barn och hem högre sannolikhet att förbli tillsammans, och för de jämställda föräldrar som trots allt separerar är sannolikheten också högre att de delar vårdnaden och inte hamnar i vårdnadstvist. Vårdnadstvister är samhällsekonomiskt och personligt ekonomiska katastrofer, för att inte tala om emotionella trauman för barnet och dess föräldrar.

Sophia Lövgren

det handlar minst av allt om att vilja tillräckligt Dessa tre åtgärder har direkt påverkan på mycket. Ekonomisk och social utsatthet handlar ensamföräldrafamiljers ekonomiska och sociala också om att inte kunna delta på ett likvärdigt utsatthet. Varför har det då varit så svårt för de sätt i vardagliga aktiviteter. senaste regeringarna att lägga resurser på dessa Ekonomisk utsatthet kan, även i Sverige, tre områden? Naturligtvis finns det inget enkelt handla om att inte få äta sig tillräckligt mätt eller svar på den frågan, men vad som är tydligt i den att inte få i sig tillräckligt näringsrik mat. Det massmediala diskursen är en ovilja till att se att handlar om att inte få nya kläder när de gamla det faktiskt finns ekonomisk och social utsatthet blivit för små eller för söndriga eller om att bebland svenska barn. höva vänta en extra månad på vinterskor, trots att Ny forskning visar att barn som lever i ekokylan slagit till. Ekonomisk utsatthet kan handla nomiskt och socialt utsatta familjer mår dåligt om att bo på tok för trångt, och om att sakna en av just den samhälleliga förnekelsen bland vissa tyst vrå där det går att göra politiker och andra grupläxorna. Ekonomisk utsatthet per. Det finns också fog kan också handla om att bo i för att tro att det just i Vad som är tydligt ett otryggt bostadsområde elSverige (och främst i vissa i den massmediala ler om att sakna en lekpark i städer och bostadsomdiskursen är en ens närmiljö. Ekonomisk utråden) kan vara särskilt ovilja till att se att satthet handlar också nästan stigmatiserande att vara ett alltid om att inte kunna göra barn som är ”ekonomiskt det faktiskt finns sin röst hörd, på olika sätt. annorlunda”. ”I detta ekonomisk och Det finns säkert en hel del land, där alla möjligheter social utsatthet äldre personer som vill mintill bra utbildning finns, bland svenska barn. nas att inte heller de ägde en handlar det bara om att cykel när de växte upp, eller vilja tillräckligt mycket.” att de aldrig fått ha sitt egna Ja, det är ett direktcitat av födelsedagskalas. En stor skillnad är att en rätt en politiker, och visar på en nonchalans och ett stor del av deras kamrater levde på precis samma förakt som naturligtvis slår direkt på självkänslan sätt, och att ovan nämnda exempel egentligen hos det barn/den ungdom som redan ser det som inte är grundproblemet utan snarare konkreta ”kört” att lyckas. exempel på det som är det riktiga problemet: En Så, vad är egentligen ”barnfattigdom”? Ekoständig saknad på både helt nödvändiga och på nomisk och social utsatthet handlar om att inte halvt nödvändiga saker, som i sig orsakar en känsfå en tillräcklig inkomst för att kunna leva ett la av att vara annorlunda, mindre värd och inte värdigt liv, som till exempel kan innebära att bo särskilt trygg om något händer, eftersom familjen undermåligt på olika sätt eller inte kunna tillgotycks leva nära katastrofens brant. Det handlar dogöra sig utbildning på ett tillfredsställande sätt. om att vara en månadsbetalning från att bli vräkt, En rapport från Unicef från april 2013 (Child om att leva precis med näsan över vattnet. Och Well-being in Rich Countries, Report Card 11) oavsett om det handlar om några år eller många pekar till exempel på att Sverige halkat ner på år, så är det en barndom för barnet. en elfteplats vad gäller utbildning till alla, så

TEMA: Föräldraskap

Denna ständigt uppstressade situation har tärande effekter för den vuxne, men katastrofala följder för barnet. Det handlar för barnets del om en tid i livet när hens kognitiva, psykologiska och emotionella kapacitet utvecklas. Ekonomisk och social utsatthet kan med andra ord skada barn psykiskt och försämra deras välmående både i nuet och i framtiden. Utsattheten försämrar hjärnans utveckling och påverkar därmed kognitiva och språkliga förmågor. Forskning har visat att barn i ekonomiskt utsatta familjer redan vid två års ålder visar på signifikant sämre utveckling, än barn i samma ålder som lever i välmående familjer. Sammanfattningsvis leder alltså ekonomisk utsatthet till ökad risk för psykisk och mental ohälsa hos barn, ökad risk att barnet inte får växa upp i en trygg och omsorgsfull familj, ökad negativ påverkan på barnets vänskapsrelationer och sociala nätverk, försämrar barnets emotionella, sociala och intellektuella utveckling, försämrar barnets möjlighet till god utbildning, ökar risken att isolera barnet från hens vänner och leda till stigmatisering, påverka barnets långsiktiga framtid och minska hens förväntan på en god framtid. Barnets föräldrar klandras ofta för att utsätta barnet för ekonomisk och social utsatthet, vilket naturligtvis inte på något sätt stärker föräldrarnas möjligheter att ta sig ur situationen. Faktum är att föräldrarna ofta många gånger själva växt upp i ekonomiskt och socialt utsatta familjer, helt logiskt då dessa erfarenheter har en tendens att stigmatisera även i vuxenlivet. Ofta försakar föräldrarna egna behov, bara för att tillgodose sina barns behov, vilket naturligtvis lätt kan bli en ond cirkel och i sig exkludera och stigmatisera förälderns möjligheter till till exempel ett jobb. ”Det är svårare att få ett jobb, om du saknar en framtand, även om det bara är ett städjobb”, som en ensamförälder uppgivet konstaterade. Föräldrarnas tendens att försaka gäller förstås

även sådant som inte direkt kan anses vara ett barns behov, såsom mobil, cykel och märkeskläder. Naturligtvis är förälderns skam- och skuldkänsla så pass stark, att hen vill göra allting för att hens barn åtminstone ska ”passa in” i skolan. Och då kan en ekonomisk och social utsatthet i Sverige bli en extra tung börda, då många andra barn har väldigt mycket, materiellt, emotionellt och socialt. Många gånger lyfts ett arbete fram som den enda lösningen, men då är det viktigt att komma ihåg att låginkomstjobb, särskilt deltidsjobb, istället kan vara en slags fälla för många ensamföräldrar. Du har ett jobb, som fyller dagens flesta timmar, men du tjänar knappt tillräckligt för att klara dig, samtidigt som du inte heller har den tid och energi som krävs för att söka ett bättre jobb. Dessutom kan många deltidsjobb innebära möjligheter till extratimmar, om du är beredd att jobba på kort varsel, vilket kan vara nödvändigt för att klara sig och självfallet i sig självt är oerhört energikrävande i långa loppet. Vad Sveriges Makalösa Föräldrar kräver är, förutom redan nämnda krav, en tydlig vilja från regering, kommuner och landsting, för att inte bara förebygga ekonomisk och social utsatthet, utan också för att främja barns välmående och skapa politiska lösningar som grundas på barnkonventionen. Tillgång till rimligt inkomststöd innebär inte bara höjt underhållsstöd och bättre villkor runt bostadsbidraget, utan även en helhetspolitik kring bland annat deltidsarbeten och låginkomstarbeten. Tillgång till kvalitetsservice för barn och ungdomar innebär att dagis, skola och fritids arbetar aktivt för att förebygga den ekonomiska och sociala utsatthetens konsekvenser, till exempel

Sophia Lövgren

genom att undvika dolda avgifter som för en del barnfamiljer kan vara för höga, så att barn får avstå från utflykter med mera, som alla andra barn deltar i. Men det innebär också att överhuvudtaget tänka om inom många områden, till exempel rusta upp och inte ner när sommaren kommer, så att det bland annat finns öppna fritidsgårdar och gratis buss till stranden för äldre barn och ungdomar. Tillgång till en gemensam mötesplats där ekonomiskt och socialt utsatta barnfamiljer möter beslutsfattare och politiker och blir lyssnade på, så att de med egna ord får beskriva vad de själva vill ha hjälp med. Ett stöd som ges, för att samhällets experter tror att det är bra, som till exempel bostadsbidraget i dess nuvarande form, är ju till ingen nytta om det inte får förväntad effekt. Ekonomisk och social utsatthet har en tendens att upprepa sig generation efter generation, och skapar dessutom en stigmatisering och är i ett längre perspektiv förödande för en människas sociala, emotionella, psykologiska och fysiologiska situation. Det handlar konkret om att gå i gympaskor mitt i kallaste vinter, om att inte ha besökt tandläkaren på tio år, om att aldrig i sitt vuxna liv ha genomfört en hälsoundersökning, om att aldrig kunna unna sig de finaste köttbitarna och om att bara kunna drömma om att få åka på semester, bo större eller ha en bättre begagnad bil. Det spelar ingen roll att ens barn faktiskt har en smartphone och märkeskläder. Det är möjligt att ha råd till det, genom att försaka frisörbesök, tandläkare och gymkort till sig själv. Det är kanske med hjälp av mobilen och jeansen som ens barn slipper bli mobbad i skolan eller blir bjuden på häftigaste festen. Det är ovärdigt oss vuxna att haka upp oss på just de detaljerna, i ivern att motbevisa den ekonomiska och sociala

utsattheten, när vi innerst inne borde förstå att den där ständigt gnagande oron att kanske nästa månad inte lyckas betala alla räkningar eller att kanske nästa månad stå utan de där utlovade extratimmarna på jobbet har en tendens att förr eller senare bryta ner en människa. I vårt samhälle ska vårt skyddsnät fungera tillräckligt bra, för att en barnfamilj ska ges tillräckligt stöd, för att kunna garantera ett barn det behov hen enligt barnkonventionen har rätt till. Det är ett skamligt misslyckande av vårt välfärdssamhälle, även i den nedrustade form som återstår idag, att vi accepterar att barn (generation efter generation) lever utestängda från samhället, förvägrade olika slags grundläggande behov. 2013 kan förhoppningsvis bli året då den svenska regeringen inser att det faktiskt går att tala om ekonomisk utsatthet i Sverige och att det finns behov av mer resurser för att stötta och stärka alla barn i Sverige. UNICEF kom nyligen ut med ”Report Card 11” som fokuserar barns välmående i rika länder, där det konstateras att Sverige halkat ner på en elfteplats, från en topplacering, särskilt vad gäller barns utbildning. I begreppet utbildning finns då i UNICEFs studie små barns förskolenärvaro (då forskning visar att särskilt barn från resurssvaga familjer gynnas av att vara i förskolan), äldre barns gymnasienärvaro, s.k. NEETs existens (tonåringar som inte går i skola, arbetar eller deltar i annan yrkesträning) samt utbildningars framgång i att uppnå vissa mål för ungdomar. Utbildning är en oerhört central faktor i att minska klyftan som finns mellan resursstarka och resurssvaga familjer, och det är oroväckande att svenska barns skolgång nu kommit att alltmer påverkas av socioekonomiska skillnader. Detta, tillsammans med barns generella välmående kopplat till ekonomisk och social utsatthet hos högriskgrupper, bör därför enligt Sveriges Makalösa Föräldrar vara högprioriterat område.

Anknytning hos barn till mödrar med intellektuella funktionshinder Om vanvård i dubbla bemärkelser

Pehr Granqvist är docent och lektor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Han har varit huvudansvarig för den studie som beskrivs i artikeln.

personer runtinmässigt vilket initialt sades handla om att man värnade befolkningens genpool. Efter att sådana utfall av biologisk ingenjörskonst kommit att ogillas, och många länder därför helt tagit avstånd från tvångssteriliseringar, fortsatte de att utföras i Sverige, då emellertid som utfall av social ingenjörskonst. Det hänvisades till ”folkhemmets” – dåtida benämning av det svenska välfärdssamhällets – väl och ve (Runcis, 1998). Med folkhemmets fortbestånd i åtanke var Ifrågasatta föräldrar det säkrast att dess medlemmar var av rätt skrot När vuxna människor satt ett nytt liv till världen och korn. Barn till personer gratuleras de ofta och helmed IF rymdes inte i den hjärtat. Det är uppenbart solidariska gemenskapen, att föräldrarnas djupa Enligt en ny de skulle kostat för mycket. glädje delas av omgivavhandling tycker till Sedan 1970-talet har ningen, och det upplevs i exempel en betydande tvångssteriliseringspraktiken sin tur som betydelsefullt andel av svenska blivit olaglig. Omgivningen för nyblivna föräldrar att reagerar dock fortfarande så sker. barnmorskor att det ofta negativt på att persoNär vuxna människor är direkt olämpligt ner med IF skaffar barn. med ett intellektuellt att dessa kvinnor Enligt en ny avhandling vid funktionshinder (IF) skaffar barn. Uppsala universitet tycker sätter ett nytt liv till till exempel en betydande världen är omgivningens andel av svenska barnmorskor, alltså de profesreaktioner ofta mycket annorlunda. Reaktiosionella personer som ansvarar för att förlösa nerna är visserligen starka, men ofta negativa och kvinnor med IF, att det är direkt olämpligt att fördömande. Tidigare tvångssteriliserades dessa Att kvinnor med intellektuella funktionshinder (IF) skaffar barn har under lång tid varit föremål för stora kontroverser. Bland andra orosmoln har man bekymrat sig för hur lyhörda dessa mödrar är för sina barns signaler, och hur barnens relation till mödrarna då utvecklas.

TEMA: Föräldraskap

som de själva inte känner sig trygga i. Det finns alltså ett påtagligt behov av mera kunskap att luta sig emot. När det gäller anknytningsforskare framstår det närmast som att de haft beröringsskräck i förhållande till denna fråga. Och det i sin tur är inte svårt att förstå. Mediareportage (till exempel från SVTs Uppdrag Granskning) om dessa personers föräldraskap är ofta hårt vinklade, i den ena (”barnperspektiv”) eller andra (”vuxenperspektiv”) riktningen. Reportage görs å ena sidan om barn till IF-föräldrar som bränner sig på het Kunskap om den omvårdnad föräldrar välling eller ”växer om” sina föräldrar i intellektumed IF ger och om deras barns utveckling ella avseenden redan vid åldern för skolstart, utan Man skulle kunna tro att det finns en solid att samhället omplacerar barnen. Reportage görs kunskapsbas till grund för ogillandet av att å andra sidan om till synes individer med IF skaffar välfungerande föräldrar med barn. Kunskap som visar IF som berövas ”sin rätt” att deras omvårdnad och IF-status hos till barnen, dvs samhället barnens relation till dessa föräldrar är en omplacerar till synes felakföräldrar har allvarliga påtaglig riskfaktor i tigt. I verkligheten utanför brister. Kunskap som barnens utveckling; massmedia är omsorgs- och belägger att man inte omplaceringsfrågor ytterst fungerar tillräckligt bra många barn till komplicerade att bringa som förälder till följd av IF-föräldrar fullständig klarhet och fatta de två standardavvikelvisar utvecklings beslut kring, och besluten ser från medelvärdet på förseningar på flera får i sin tur livsavgörande intelligenstester (alltså betydelse för berörda parter. IQ motsvarande 70 eller områden, och psykisk Även om kunskap specilägre) som, tillsammans ohälsa är klart fikt kring anknytning hos med adaptiva svårigheter överrepresenterad barn till IF-föräldrar helt i vardagen, definierar bland dem. saknats i den vetenskapliga IF. Så är emellertid inte litteraturen finns en viss alls fallet. Vi har till kunskapsbas av relevans. exempel inte haft någon Vi vet exempelvis att barn med IF (till exempel forskningsbaserad kunskap om hur barnens Downs Syndrom) själva förmår utveckla anknytanknytning till föräldrar med IF utvecklas, trots ningsrelationer till sina föräldrar och att de löper att anknytning är en central utvecklingsfunktion en något förhöjd risk att utveckla desorganiserad av betydelse för barns sociala och känslomässiga anknytning men att många av dem utvecklar utveckling. Socialarbetare och andra professiotrygg anknytning, särskilt om deras omsorgspernella tvingas därför många gånger fatta beslut dessa kvinnor skaffar barn (Höglund, 2012). De som trots allt gör det får leva med att deras föräldraskap kontinuerligt ifrågasätts. Omplaceringsärenden är kraftigt överrepresenterade och cirka 50 procent av dessa mödrar förlorar slutligen vårdnaden om sina barn (till exempel Mørk et al, 1997). Förälderns låga intelligenskvot (IQ) är den faktor som oftast lyfts fram som grund för omplacering (Booth et al, 2005).

Pehr Granqvist

skyddsnät och haft förmånen att inte växa upp soner varit lyhörda i förhållande till barnens sigunder ogynnsamma levnadsförhållanden (Llewelnaler (Schuengel & Janssen, 2006). Vi vet vidare lyn, 1990). Kunskapsöversikter visar också att de att IF-status hos föräldrar är en påtaglig riskfaktor flesta föräldrar med mild i barnens utveckling; IF som kommer till korta i många barn till IF-föräldomsorg förbättras påtagligt rar visar utvecklingsförseVi vet att personer av omsorgsfokuserade interningar på flera områden, med mild IF (IQ ventioner, liksom att deras och psykisk ohälsa är vanligen runt eller barn drar nytta av dessa klart överrepresenterad strax under 70) interventioner (till exempel bland dem (till exempel Feldman, 1994). Det är Gillberg & Geijer-Karlsmycket väl kan också troligt att personer son, 1983; McGaw, Shaw, fungera bra som med måttlig till grav IF of& Beckley, 2007). föräldrar, särskilt tast fungerar avsevärt sämre Vi vet dock inte i vilom de har adekvata som föräldrar. Till följd ken utsträckning detta är av infertilitet, svårigheter en direkt konsekvens av sociala skyddsnät. att träffa sexuella partners brister i föräldrars omsorg och omgivningens försorg eller andra faktorer (till med tillhandahållande av preventivmedel sätter å exempel delade gener eller externa faktorer som andra sidan dessa personer mycket sällan nya liv påverkar föräldrarnas omsorg). Från ett fåtal små till världen (Bager, 2003). observationsstudier tror vi oss också veta att föräldrar med IF uppvisar speciella sätt att samspela med sina barn. Dessa studier har pekat på att föräldrar med IF generellt sett är mindre lyhörda Betydelsen av att beakta externa risk i förhållande till sina barns signaler och uppvisar faktorer såsom en historia av vanvård färre direkta samspelsbeteenden men också mer Det är problematiskt av två skäl att använda jämdirekta instruktioner snarare än dialogsamspel förelsegrupper från den allmänna befolkningen (till exempel Dowdney & Skuse, 1993). Det bör vid forskning kring IF-personers föräldraskap. noteras att dessa skillnader vanligen uppträder i Dels för att forskningsbaserad kunskap kring IFstudier som använder jämförelsegrupper från den personers föräldraskap ofta inhämtas som grund allmänna befolkningen. Vi återkommer till denna för viktiga beslut, exempelvis kring enskilda barns kritiska punkt. I sådana jämförelser framstår omplacering, och då är det förstås särskilt viktigt hursomhelst föräldrar med IF och deras avkomma att kunskapsunderlaget är rättvist. Dels för att som ett av samhällets verkliga sorgebarn. personer med IF skiljer sig från den allmänna beMen vi vet också att föräldrar med IF, liksom folkningen i en mängd avseenden utöver IF som föräldrar med normalbegåvning, är en heterogen sådant. De är till exempel vanligen mycket fattiga grupp med avseende på omsorgsförmåga. Vi vet och ofta ensamstående. Och de har vanligtvis att personer med mild IF (IQ vanligen runt eller vuxit upp under fattiga förhållanden, tillika ofta strax under 70) mycket väl kan fungera bra som med föräldrar som lidit av missbruksproblem och föräldrar, särskilt om de har adekvata sociala psykisk ohälsa, eller också har de varit föremål

TEMA: Föräldraskap

barnen till en utsatt förälder utvecklar till denna för (ofta upprepade) familjehemsplaceringar (till (Broberg et al, 2006, 2008; Hesse & Main, exempel Starke, 2005). 2006). Förekomsten av vanvård i IF-personers Särskilt betydelsefullt i sammanhanget är dock livshistorier uppskattas i att personer med IF har flera studier till närmare utsatts för vanvård i en 80 procent (till exempel alarmerande omfattOm dessa föräldrar McGaw et al, 2007). En ning. Med samlingskommer till korta i majoritet av personer begreppet vanvård omsorgen om sina med IF har rentav utsatts avser vi sådant som barn kan orsaken till för två eller fler former ofta sorteras under av vanvård. Forskning på kategorierna övergrepp tillkortakommandet och omsorgssvikt. alltså möjligen vara den populationer med mild IF visar också att en histoÖvergrepp brukar i sin vanvård de själva ofta ria av att ha varit utsatt tur delas in i fysiska, utsatts för. för vanvård förutsäger sexuella och känslomäsproblematiskt föräldrasiga övergrepp. För att skap. Variationer i IQ gör det däremot inte (ibid; något ska rubriceras som ett fysiskt övergrepp McGaw et al, 2010). krävs potentiellt traumatiserande episoder av Forskning kring IF-personers föräldraskap och skarp fysisk bestraffning som är smärtsam, deras barns utveckling bör alltså ta denna typ lämnar fysiska märken och/eller ingjuter övervälav externa riskfaktorer i beaktande för att ge ett digande rädsla hos den som utsätts. Likaledes är rättvist kunskapsunderlag. Om dessa föräldrar känslomässiga övergrepp något annat än vanliga kommer till korta i omsorgen om sina barn kan former av mobbning (till exempel social utfrysorsaken till tillkortakommandet alltså möjlining) och tveksamma föräldrabeteenden som gen vara den vanvård de själva ofta utsatts för, att vid enstaka tillfällen säga olämpliga saker till snarare än begåvningshandikappet som sådant. sitt barn. Känslomässiga övergrepp inkluderar Sådana projekt bör också identifiera eventuella systematiska, medvetet sårande personliga elakskyddsfaktorer, såsom socialt och professionellt heter (till exempel ”du är dum, fet och ful”, ”jag stöd, som möjligen kan förklara varför vissa IFskäms över att vara din förälder”, ”ingen kommer personer klarar föräldraskapet bra trots att många nånsin att vilja ha dig i sitt liv”). Övergrepp kan av dem själva har vanvårdats. utföras av såväl föräldrar som andra. Omsorgssvikt (eller negligering) syftar i sin tur specifikt på när föräldrar underlåter att möta sitt barns fysiska behov eller barnets behov av kontakt eller Anknytningens betydelse för social och uppmärksamhet, exempelvis att barnet får handla känslomässig utveckling och laga sin egen mat och sköta hushållet. Anknytning syftar på det känslomässiga band Alldeles oavsett IF-status vet vi att en historia som utvecklas mellan barn och deras omsorgsav att ha varit utsatt för vanvård är en allvarlig personer, vanligtvis föräldrar. Fenomenet har sin riskfaktor för människors och andra primaters grund i evolutionära processer och föreligger i omvårdnadsförmåga, liksom för den relation en eller annan form i de flesta däggdjursarter.

Pehr Granqvist

hitta en optimal balans mellan anknytning och Anknytningens biologiska funktion är att säkra utforskande. Barnet tilltror såväl andra som sig barnets överlevnad genom att barnet upprättsjälv. Trygg anknytning har visat sig fungera som håller närhet till sina (vanligtvis) beskyddande en skyddande faktor som också är relaterad till omsorgspersoner. Även psykologiskt har anknytpositiv social och känslomässig utveckling, exemningsfenomenet viktiga funktioner. Genom att pelvis social kompetens och frånvaro av allvarliga barnet har en klokare och starkare person att beteendeproblem. vända sig till vid oro, rädsla, smärta eller hot Barn vars omsorgspersoner för det mesta är avom separation, liksom att utgå ifrån när barnet visande (till exempel förlöjligande) eller påtagligt utforskar andra aspekter av miljön (till exempel inkonsekventa i förhållande till barnets anknyti lek), kan barnet också utveckla en psykologisk ningsrelaterade signaler utvecklar ofta någon upplevelse av trygghet. I vilken mån psykologisk form av otrygg anknytning. Annorlunda uttryckt trygghet utvecklas avgörs i mångt och mycket av anlägger de en obalans mellan anknytning och omsorgspersonens omvårdnadsbeteenden. Dessa utforskande. Otrygg anknytning organiseras vanbeteenden lagras som mentala representationer, ligtvis på endera av två sätt. Barnet kan för det i form av en uppsättning implicita minnen, som första undvika att visa sig beroende av föräldern, i sin tur styr barnets beteende i anknytningsresärskilt i anknytningsrelaterade situationer, och laterade situationer. Dessa representationer, ofta sysslar då i stället ofta kallade ”inre arbetsmed något som anknytmodeller”, besvarar ningsforskare beskriver grundläggande frågor som ”defensivt” utforssom ”finns andra att Barn vars kande, till exempel att tillgå vid behov?” omsorgspersoner förstrött börja pilla på en (modell av andra) och för det mesta är leksaksbil samtidigt som ”är jag värd omvårdnad avvisande (till exempel omsorgspersonen komoch kärlek?” (modell av mer tillbaka till barnet självet). förlöjligande) eller efter en kortare separaOmsorgspersoner påtagligt inkonsekventa tion. Barnet kan för det som för det mesta i förhållande till barnets andra göra sig påtagligt svarar skapligt adekvat anknytningsrelaterade beroende av föräldern, på barnets signaler, till ömsom passivt, ömsom exempel håller om och signaler utvecklar ofta vredesfyllt men sällan tröstar ett gråtande någon form av otrygg konstruktivt; dessa barn spädbarn, har ofta barn anknytning. förmår sällan intressom sedermera utvecksera sig för att utforska lar trygg anknytning. omgivningen, inte ens i Ett tryggt anknutet situationer som förefaller ofarliga. Otrygga barn barn kan vända sig till sin lyhörda omvårdare vid saknar tilltro både till andra och sig själva. behov och utgå från densamma vid utforskande De senaste decennierna har anknytningsforskav miljön. Barnet har, via erfarenhetsbaserade ningen alltmer uppmärksammat en fjärde typ av positiva modeller av själv och andra, förmått

TEMA: Föräldraskap

anknytning, som benämns desorganiserad (D), och som visats utgöra en påtaglig riskfaktor för barnens senare sociala och känslomässiga anpassning, inklusive psykisk ohälsa. Dessa barn förmår inte anlägga någon organiserad strategi för att hantera stressfyllda situationer i omsorgspersonens närvaro. De kan exempelvis börja närma sig omsorgspersonen efter en kortare separation, men avbryta närmandet genom att till synes fly från omsorgspersonen med ett skrämt ansiktsuttryck, och därefter lägga sig gråtande på golvet, med ansiktet bortvänt. Denna typ av anknytning är kraftigt överrepresenterad i högriskurval, exempelvis bland personer som utsätter sina barn eller själva som barn blivit utsatta för vanvård (till exempel övergrepp och omsorgssvikt).

En ny svensk anknytningsstudie

Med dessa typer av överväganden som grund har vi nyligen genomfört den första studien som handlar om anknytning hos barn till mödrar diagnosticerade med IF. I studien inkluderade vi en jämförelsegrupp med normalbegåvade mödrar som var matchad mot IF-gruppen med avseende på mödrarnas inkomst och boendeförhållanden, liksom barnens ålder och kön. Utöver bedömningar av barnens anknytning innefattar projektet omfattande intervjuer om mödrarnas liv, inklusive erfarenheter av vanvård (övergrepp och omsorgssvikt); observationer av omvårdnadsbeteenden i mödrarnas samspel med barnen; tester av mödrarnas och barnens begåvning; frågor om mödrarnas sociala och professionella stöd. Forskargruppen består av anknytningsforskare, utvecklingspsykologer med erfarenhet från socialt orienterad forskning och yrkesverksamma personer inom habiliteringen med gedigna yrkeserfarenheter från arbete med IF-populatio-

ner. Studien förankrades också hos Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB). Studien pågick under lång tid, delvis pga problem med att rekrytera deltagare till både IF-gruppen och jämförelsegruppen, Ett mycket omfattande förtroendeskapande arbete visade sig nödvändigt för att rekryteringen skulle lyckas. Arbetet kring rekrytering och datainsamling pågick under totalt hela sex års tid. Under denna period träffade vi 52 familjer, hälften i respektive undersökningsgrupp. De deltagande barnens genomsnittliga ålder var 6,4 år (med ett spann från 5 till 8 år). För närvarande pågår en vetenskaplig redaktionell granskning av våra första resultat och slutsatser, som berör mödrars IF-status och egna erfarenheter av att ha vanvårdats i relation till barnens anknytning. Vi återkommer med en artikel som beskriver våra resultat och deras samhälleliga implikationer när en vetenskaplig publikation från projektet säkerställts.

Referenser 1.

Bager, B. (2003). Barn till mödrar med utvecklingsstörning – en inventering. Liten riskgrupp

Som behöver stort stöd under otrygg uppväxt. Läkartidningen, 100, 22–25.

Booth, T., Booth, W. & McConnell, D. (2005). The prevalence and outcomes of care proceedings involving parents with learning difficulties in the family courts. Journal of Allied Research in Intellectual Diabilities, 18, 7–17.

Broberg, A.G., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Broberg, A.G., Mothander, P, Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken: Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.

Pehr Granqvist

Dowdney, L., & Skuse, D. (1993). Parenting Provided by

psychopathology across a service population of parents with intellectual disabiolities and their children. Journal of

Feldman, M.A. (1994). Parenting education for parents

Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 4, 11–22. 13.

unpredictable? Identifying high-risk versus low-risk parents

Gillberg, C., & Geijer-Karlsson, M. (1983). Children born to

with intellectual disabilities. Child Abuse & Neglect, 34,

41 cases. Psychological Medicine, 13, 891–894.

699–710. 14.

Mentally retarded persons as parents: prevalence and the

dissociative (FR) parental behavior as related to infant D

situation of their children. Scandinavian Journal of Psycho-

and interpretations. Development and Psychopathology,

logy, 38, 343–348. 15.

18, 309–343. Höglund, B. (2012). Pregnancy, Childbirth and Midwifery

Runcis, M. (1998). Steriliseringar i folkhemmet. Stockholm: Ordfront.

16.

Schuengel, C., & Janssen, C.G.C. (2006). People with

Care among Women with Intellectual Disability in Sweden:

mental retardation and psychopathology: stress, affect

Epidemiological and Descriptive Studies. Comprehensive

regulation and attachment. A review. International Review of

Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, 832. Acta Universitatis Upsaliensis. 11.

Mørk, W.-T., Skår, J., & Beathe Andersgård, A. (1997).

Hesse, E., & Main, M. (2006). Frightened, threatening, and attachment in low-risk samples: Description, discussion,

10.

McGaw, S., Scully, T., & Pritchard, C. (2010). Predicting the

Research in Developmental Disabilities, 15, 299–332. mentally retarded women: a 1–21 year follow-up study of 9.

McGaw, S., Shaw, T. & Beckley, K. (2007). Prevalence of

and Psychiatry, 34, 25–47. with intellectual disabilities: A review of outcome studies. 8.

12.

Adults with Mental Retardation. Journal of Child Psychology

Research in Mental Retardation, 32, 229–260. 17.

Llewellyn, G. (1990). People with intellectual disability as

Starke, M. (2005). Föräldrar med utvecklingsstöring – vad finns det för kunskap? Stockholm: Socialstyrelsen.

parents: Perspectives from the professional literature. Australia and New Zealand Journal of Developmental Disabilities, 16, 369–380.

Bli medlem och få vårt veckobrev! Vårt elektroniska veckobrev ger dig snabb översiktlig information om forskning, litteratur, politiska beslut, konferenser m m inom området psykisk hälsa. Medlemskap kostar 400 kr för privatpersoner, 750 kr för organisationer och 250 kr för pensionärer, studenter. Medlemskapet inkluderar både det elektroniska veckobrevet samt tidskriften Psykisk Hälsa med 4 nr/år. Läs mer på: www.psykiskhalsa.se

Estetik och psykoterapi Om kreativa gestaltande psykoterapeutiska metoder på konstnärlig grund

Björn Wrangsjö är docent i barnoch ungdomspsykiatri, psykoanalytiker och musikterapeut.

formuleras. På den implicita nivån finns allt det som samtidigt äger rum inom individen utanför Uttrycket ”Alla vägar leder till Rom” är inte helt medvetandefältet. Vissa terapiformer tenderar missvisande när det gäller psykoterapeutiskt att fokusera mer direkt på den explicita nivån, arbete. Tillvägagångssätten och teoriunderbyggandra på att underlätta att naden i terapeutiskt arbete mentalt material (tankar, skiftar men de grundlägkänslor, fantasier) förs gande förutsättningarna Samtal i grupp från den implicita till den och målen är likartade. kombinerades explicita nivån för verbal Alla psykoterapiformer med övningar i bearbetning. baseras på någon form av kroppskännedom, De konstnärliga kommunikation mellan terapiformerna (utom terapeut och patient, variemusiklyssning i psykodrama) hade i stor rande från psykoanalysens avslappnat tillstånd i utsträckning sin första fyra-gånger-i-veckan i och bildterapi. tillämpning med patienrealtid, till internetterapins Framför allt patienter ter som saknade verbalt mailkontakt när-detspråk, inte minst barn behövs. All terapi siktar med trauma, särskilt med utvecklingshinder, för till att i någon mening separationstrauma att vidgas till att omfatta hantera spänningsfältet svarade bra på arbete inom psykosomatik mellan levd och berättad behandlingen. (Theorell 1998) och mer mänsklig erfarenhet vilket allmän psykiatrisk symtoinnebär att livsberättelsen, matologi inte minst traumabaserad sådan (Gerge den medvetna och latenta förståelsen av sig själv 2010 med flera). Konstnärliga ansatser kan också kan fyllas med allt mer mening. kombineras som i uttryckande konst eller för All psykoterapi försiggår på två nivåer. Den speciella patientgrupper. explicita nivån omfattar det som sägs med ord Körlin (2005) redovisar erfarenheter från ett och det som medvetet uppmärksammas utan att Utgångspunkter

Estetik och psykoterapi

liga uttrycket väcker potentiellt alltid bilder/ dagbehandlingsprogram för en heterogen grupp föreställningar som kan, men inte behöver vara psykiatriska patienter. Samtal i grupp kombinevisuella (jfr eng. image). Bilder i denna mening är rades med övningar i kroppskännedom, musikbryggan mellan tankar och lyssning i avslappnat känslor. Tankar som inte tillstånd och bildterapi. väcker bilder väcker heller Framför allt patienter Patienters inte känslor. med trauma, särskilt seupplevelser; minnen, Inom utvecklingspsykoparationstrauma svarade tankar, känslor patologin tycks nya synsätt bra på behandlingen. och fantasier kan baserade på kumulativa För patienter med trauma, anknytning, disdjupgående psykiska sålunda uttryckas i sociation komplettera traproblem tycks arbete på estetiska former, men ditionella psykodynamiska en övervägande explicit också stimuleras av modeller till exempel vad nivå inte vara tillräckligt konstnärliga intryck. gäller borderline personligtillfredsställande även hetsstörningar. Dessa synsätt om en utökad reperförefaller ha en räckvidd toar av affektreglerande vad gäller trauma utöver PTSD och dess klassiska strategier kan bidra till att vardagens känslor flashbacksymtomatologi. bättre kan bemästras. Detta förefaller särskilt att All psykopatologi, med visst undantag för de gälla för patienter med kumulativa trauma för som involverar autismspektrumstörningar tycks i vilka frågor om patientens anknytningsmönsgrunden dels handla om obalans mellan aktivitet ter, trygghet och tillit och därmed ”varande i i höger respektive vänster hemisfär och kommuvärlden” också aktualiseras. Terapi med sådana nikationen mellan dessa, dels om bristande balans patienter måste nå de kaotiska, affektivt ohanmellan aktivitet i prefrontala cortex och limbiska terliga aspekterna av patientens inre värld och systemet, framför allt amygdala. minnen. För framgångsrikt sådant arbete krävs De kreativa gestaltande psykoterapiformer som dels en bra terapeutisk allians, som kan vara grundas i ett estetiskt perspektiv har också stöd svår att åstadkomma med misstrogna patienter. i dess aktivering av processer i hjärnans högra Dels krävs en psykoterapeutisk metodik som hemisfär. Dessa terapiformer bidrar till att nå, kan bidra till att kaotiskt inre mentalt material lugna, reglera och integrera höger hjärnhalvas imges en preliminär form som dels i sig gör detta plicitlagrade information, samt att återupprätta material mer uthärdligt, dels gör det potentiellt ett flöde mellan vänster och höger hjärnhalva talbart i terapin. (Gerge med flera 2010). Vissa terapiformer har härvidlag ”trumf på Patienters upplevelser; minnen, tankar, känslor hand”, nämligen de som baseras på estetikens, och fantasier kan sålunda uttryckas i estetiska i konstarternas ”förkroppsligade”, formgivande former, men också stimuleras av konstnärliga potential. Musik, dans, bildskapande och drama intryck. I dans, bildskapande, musik och drama har i alla tider använts för att ge form och uttryck kan patienter ge uttryck för upplevelser som ditför en djuppsykologisk, oartikulerad kollektiv/ tills varit alltför komplexa och smärtsamma för individuell föreställningsvärld. Det konstnär-

Björn Wrangsjö

att formuleras i ord. Samma uttrycksformer kan Bildterapi aktivera, stimulera och ”hämta upp”, sådana uppTill de tidiga förgrundsgestalterna inom bildtelevelser. Här kommer terapeutens skicklighet och rapi hör, förutom deras inspiratör C-G Jung, de förmåga till hållande i den terapeutiska relationen amerikanska bildterapeuterna Margit Naumburg att sättas på prov. Skickligheten består bland och Edith Kraemer samt i Sverige Jan Thomeaus. annat av att bedöma hur patientens toleransMetoden bedrivs såväl individuellt som i grupp fönster för upplevelse av affektiv intensitet och och bildskapande kombineras med samtal. Metokomplexitet är beskaffat i nuet. Upplevelser och den började etableras i Sverige under 1960-talet. uttryck utanför toleransfönstret leder inte till beI bildterapi kan patienten med penna och arbetning och läkning. Terapeuten måste kunna färger använda sig av bildskapandets formande balansera risken för överstimulering och eventuell potential för att i sina bilder uttrycka och finna retraumatisering mot den aktiveringsnivå som sina emotionellt laddade tidigare ofullständigt behövs som förutsättning för bearbetning och bearbetade upplevelser. Det kan beskrivas som ett integrering. Detta fordrar i sig god kännedom terapeutiskt lekande vilket skapar ett utrymme om metodens tekniker för pendling dels mellan och när och hur de ska upplevelser av innervärld tillämpas. och yttervärld dels mellan Skapandet i sig kan Den konstnärliga teinkännande och handgenerera positiva rapeutiska metodiken ling. Detta möjliggör för känslor och självkänsla har i sig en potential: det inre att ta form i det som tjänar som resurs det gäller såväl bilden yttre (Wide 2005). Bilden som musiken, rörelrymmer, genom sin när fokus riktas sen och den narrativa förmåga att föra samman mot smärtsamma processen. Det hänger komplexitet till en helhet, upplevelser och delvis samman med en kraftfull integrerande dilemman. den symboliseringskapotential. pacitet som ligger i den Fokus i arbete växlar estetiska processen. En mellan bildskapandet annan styrka ligger i metodernas skapandepooch samtalet med terapeuten. Detta kan kopplas tentialer: Skapandet i sig kan generera positiva direkt till det uttryckta bildmaterialet eller riktas känslor och självkänsla som tjänar som resurs mot de teman som aktiverats genom bilduttrycknär fokus riktas mot smärtsamma upplevelser et. En bild kan vara konkret beskrivande och och dilemman. svara mot en medveten föreställning. Patienten De enskilda metoderna kombinerar, förutom vet vad han eller hon vill beskriva med sin bild. estetiska och konstteoretiska perspektiv, också En bild kan också växa fram spontant och däripsykodynamiska, inlärningspsykologiska, kognigenom reflektera en mer eller mindre omedveten tiva, gestaltpsykologiska, humanistiska, transinre värld vad gäller såväl struktur som innehåll. personella och neuropsykologiska synsätt (Gerge Klienten kan fortsätta att måla tills han eller hon, 2010). Nedan följer en översikt över några av de inte sällan plötsligt, förstår vad hon eller han vill vanligaste kreativa gestaltande metoderna. meddela sig själv. Bilden fångar i ett ögonblick en

Estetik och psykoterapi

takt- och känslomässig störning, har förutom sina helhet som ord kräver mycket längre tid för att psykiatriska symtom och interpersonella svåriguttrycka. Komplexa sammanhang och tidsperheter vanligen också en splittrad inre kroppsbild spektiv finns samtidigt i bilden. Den bild som och ett stört rörelsemönster som växer fram på pappret kan ha kan svara mot tidigare upplikheter med de bilder som levelser som satt spår i muskskapas i drömmar och delvis Bilden fångar i lerna, det vill säga är motoriska analyseras och förstås på ett ett ögonblick en förspråkliga minnen förankrade motsvarande sätt genom att helhet som ord i det procedurala minnessysteklienten stimuleras att askräver mycket met. En begränsad repertoar av sociera kring sin bild. rörelser tycks erfarenhetsmässigt Terapeuten orienterar sig i längre tid för att ibland svara mot en begränsning sin patients inre process bland uttrycka. av tillgången till känslomässiga annat via bilden, vars inneuttryck. Genom kopplingen börder ibland tolkas direkt, mellan kroppsbild, rörelse och känsla kan bland ibland görs till föremål för en dialog med patienannat inre konflikter bearbetas då rörelsemönstten, men också kan lämnas okommenterad (Alm ren utvecklas och blir friare. 1999), När samtalet är slut och orden förklingat Tankar och känslor gestaltas i symbolisk form finns dock bilderna kvar. Att kontinuerligt, inom i rörelsen. Terapeuten använder sig aktivt och ramen för relationen till terapeuten, ge uttryck medvetet av kroppens rörelse i syfte att förstärka för sig själv i teckning och målning, initierar en eller förändra en känsla (Thelin 2008). Inte sällan integrerande inre dialog också inom patienten. används musik. Terapeuten kan observera hur klienten kan röra sig i rummet och ta detta i besittning, om rörelserna är bundna eller fria, om Dansterapi de ter sig lätta eller tunga, plötsliga och snabba Dansterapi kan definieras som det psykoterapeueller återhållna och mer utdragna. Terapeuten rör tiska användandet av dans och rörelse som en sig ofta med sin klient och kan genom samgående process vilken befrämjar individens känslomäsmed patientens rörelser inom sig själv komma siga och fysiska integration. Metoden började i kontakt med vissa aspekter av vad som rör sig ta form inte minst i USA under 1940 talet och i inom patienten. Terapeuten kan svara på klienSverige under 70-talet. Förgrundsfigurer när det tens rörelser med egna rörelser eller med ord. gällde arbete arbete med vuxna är bland andra Terapeutens förmåga till kroppslig och känsloMarian Chase och med barn Franzika Boas. I mässig intoning är avgörande för kontakten med Sverige har Erna Grönlund bland annat startat klienten (Grönlund med flera 1999). den första svenska utbildningen vid Danshögskolan. Metoden kan användas såväl i individualterapi, som med par och i grupp. Dans och rörelse initierar en process som Musikterapi befrämjar emotionell och kroppslig integration, Musikterapin utvecklades under 1940-talet, först utgående ifrån att uttryck genom rörelse avspegför arbete med patienter inom olika vårdomlar känslor och avsikter. En individ med en konråden, patienter som saknade språk. Rytm,

Björn Wrangsjö

I receptiv musikterapi används inspelad eller harmonik, klangfärg, melodi, varaktighet och ibland levande musik. Terapeuten och klienten dynamisk kontur utgör de musikaliska element lyssnar tillsammans och samtalar om de upplevelsom tillsammans skapar musiken, element som ser och intryck som väckts. Sådan musiklyssning dessutom kännetecknar våra affekter. Musikkan vara inslag såväl i individuellt arbete som i terapeutens roll är att bidra till att musik i den gruppbehandling med patienter i alla åldrar, inte terapeutiska situationen skapas och/eller uppminst äldre. I samtalsterapi, till exempel med levs på ett sätt som tjänar klientens hälsa och tonåringar, kan patienten ta med sig musik som utveckling. Musikterapi har numera ett etablerat man lyssnar på tillsammans och samtalar kring. tillämpningsområde inom medicinen inte minst I The Bonny Method of Guided Imagery and för hantering av smärta och stress, samt för Music (BMGIM), den metod för receptiv musiktebehandling och träning av funktioner hos barn rapi som mest är utvecklad, använder terapeuten med neuropsykiatriska handikapp. Ett par grenar särskilt utvalda program 35–45 minuter långa, av musikterapin har så småningom utvecklats till sammansatta av klassisk musik som spelas för terapiformer med vilken man kan arbeta med ett patienten i ett medvetandetillstånd präglat av att brett psykoterapeutiskt anslag. ”vända blicken inåt”. Metoden har utvecklats Musikterapi finns i såväl expressiva som recepunder början av 1970-talet av den amerikanska tiva former. Förgrundsgestalter i Sverige, framför musikterapeuten Helen Bonny. Den kan använallt vad gäller utbildning av musikterapeuter, har das individuellt för såväl barn som vuxna samt bland andra varit pedagogen Bertil Sundin och efter viss modifikation även i musikterapeuterna Ingrid gruppform. Hammarlund och Margareta Efter ett inledande samtal Wärja. Musikterapi följt av en avslappningsinI expressiv musikterapi kan finns i såväl struktion, startas musiken av patienten ge uttryck för sitt expressiva som terapeuten, vald bland annat inre läge med hjälp av enkla receptiva former. utifrån patientens stämningsmelodi- och slaginstrument. läge och personlighetsstrukTerapeuten svarar genom att tur. Lyssnandet sker liggande med slutna ögon. ackompanjera, improvisera eller utmana ofta på Musiken inducerar vanligen ett flöde av intryck, ett ackordinstrument, till exempel piano eller inre bilder, kroppsliga reaktioner och känslor. gitarr. Den musikaliska dialog som uppstår utgör Patienten beskriver, liksom i symboldrama, detta den ram inom vilken patientens uttryck gradvis flöde som pågår tills musiken klingat ut. Patienutvecklas. Terapeutens empati, improvisatoriska ten guidas i sina upplevelser aktivt av terapeuten skicklighet, förmåga att stödja respektive matcha medan ”resan” pågår (Bruscia och Grocke 2002). och utmana patientens musikaliska uttryck är avDå patienten i musiken öppnar sig för de inre görande för fortskridandet i den terapeutiska proupplevelserna aktiveras minnen, olösta konflikter, cessen. I denna process integreras och formas det inte sällan även transpersonella gränsöverskridanuttryckta och dess känslomässiga betydelser på den, liksom upplevelser med andlig anknytning. ett sätt som bygger inre mentala strukturer, och Musiken skapar upplevelser som kan bearbetas i kan skapa förutsättningar för samtal om känslor, den avslutande verbala delen av sessionen och har tankar och handlingar (Forss-Wärja 1999).

Estetik och psykoterapi

i sig en symboliserande, bearbetande och integrerade effekt. En modifierad form, Korta musikresor, KMR, utvecklad av Margareta Wärja, kan användas som komplement inom andra terapiformer såväl psykodynamiska som humanistiska.

Psykodrama

Uppspelning av valda klassiska dramer, där patienter får gestalta redan färdiga roller, används ibland i bearbetande syfte inom ramen för Skapande dramatik. I psykodrama används dock gestaltningen av centrala episoder i patientens eget liv som utgångspunkt för bearbetning och integration. Metoden utvecklades i Wien på 1920-talet av läkaren och filosofen Jacob Moreno, influerad av bland annat Heidegger och Buber. Metoden utvecklades vidare i USA och kom till Sverige på 1970-talet. Psykologen Inga Allwood var en av de svenska pionjärerna. Psykodrama försiggår i grupp antingen som en metod i sig eller som delteknik i gruppterapi. Sessionen startar ofta med ett samtal i gruppen utifrån vilket det utkristalliserar sig ett centralt tema. En patient vars problematik är kopplad till temat får föra bearbetningen vidare. Patienten, protagonisten i psykodramagruppen, väljer bland de övriga patienterna så kallade hjälpjag som ska gestalta de personer som ingår i dramat, inklusive en stand-in för sig själv. Patienten kan göra rollerna mer autentiska genom att själv demonstrera dem. Patienten och terapeuten regisserar tillsammans dramat tills patienten väljer att själv gå in i sitt drama och ersätta sin stand-in. Möjligheten att via sin stand-in kunna få ett perspektiv på sig själv utifrån, samt möjligheten till emotionell utlevelse, katharsis är viktiga i psykodrama. Sedan dramat förts till ett slut delar de medagerande och gruppens övriga medlemmar tankar och känslor som väckts vilka i varierande utsträckning kan kopplas till deras egen problematik.

Dramat kan utgå från kända traumatiska händelser eller relationer, till exempel till föräldrar eller viktiga aktuella personer, men kan även ha andra känslomässigt laddade utgångspunkter. Dessa kan i dramatiseringens gestaltande utformning förtydligas. Genomarbetning av dramat kan leda till intrapsykiska insikter och integration, förbättrad relationsförmåga och perspektiv på sig själv i samspel med andra. Övriga medlemmar får tillfälle att identifiera sig med protagonisten och att uttrycka sina upplevelser och känslor i relation till det drama de bevittnat och kanske även deltagit i som hjälpjag. Detta möjliggör egen bearbetning för dessa gruppmedlemmar (Berglind 1998).

Uttryckande konstterapi

Inom uttryckande konstterapi (EXA Expressive Art Therapy) betonas bland annat självutvecklingen: en ökad förmåga att känna, tänka och handla självständigt inom ramen för en sammanhängande existentiell helhet. I denna terapiform kombineras de estetiska traditionerna musik, bild, poesi, drama samt dans och rörelse. Teoriunderbyggnaden är likartad jämfört med övriga kreativa gestaltande metoder, men den specifika teoribasen är ännu ofullständigt utvecklad. Man går i dialog med konstformen, ibland på ett intermodalt sätt; en målad bild kan ge upphov till en rörelse, en klang, en poetisk formulering, det vill säga man arbetar vidare inom en annan konstform. Denna process innebär att stora delar av det centrala nervsystemet aktiveras. En utgångspunkt tas i kunskapen om barnets multimodala inlärning som visar hur information förs mellan olika sinnesmodaliteter. Metoden medger dels stor flexibilitet i terapeutens möjlighet att fånga upp och stödja patienters fallenhet för olika uttryck, vilket bland annat medför att patientens latenta kreativitet kan få blomma ut. (Robbins 1994).

Björn Wrangsjö

Avslutning

Referenser

Kreativa gestaltande psykoterapeutiska metoder på estetisk grund är genomarbetade psykoterapiformer med metodrationaler baserade på etablerade psykoterapeutiska metateorier. Spännvidden sträcker sig från fokus på självutveckling till bearbetning av komplext trauma. Dessa metoders tekniker används också ofta inom annan psykoterapeutisk metodik. Det är frestande då dessa tekniker ofta har påtaglig förändrande potential. Samtidigt föreligger vissa risker om de används utan tillräcklig kunskap om hur de fungerar och när de är indicerade. Kraftfulla tekniker tillämpade på patienter med lågt strukturerade personligheter och/eller kumulativa om än avgränsade trauman vilka har relativt begränsade toleransfönster kan leda till ångestattacker och/eller retraumatisering. Som framgått finns såväl psykologiska som neurokognitiva modeller som stödjer rimligheten hos den beprövade erfarenhet av goda resultat som dessa terapiers utövare hävdar. Forskningsdokumentationen är dock ännu så länge inte tillräcklig för att metoderna ska anses ha tillräcklig evidens till exempel för att utbildningarna ska fylla kraven för psykoterapeutexamen i detta avseende. Det finns också få studier av vilken patientgrupp som har glädje av vilken sorts metodik (Gerge med flera 2010). Musikterapi förfaller vara den metodik som har det bredaste forskningsstödet. En fyllig sammanställning ges i ett remissvar från SAM Svenska Akademiska Musikterapeuter (2011). Forskningsläget kan dock – naturligtvis – inte tas till intäkt för att metoderna inte skulle kunna ge goda resultat. Dessa metoder som tidigare i viss utsträckning ingick i allmänpsykiatrisk och barnoch ungdomspsykiatrisk behandlingsarsenal inom den offentliga vården tycks nu ha marginaliserats. Detta är bland annat olyckligt när förståelsen för kumulativa trauma som viktig komponent i utveckling av psykiska störningar samtidigt tycks öka.

Alm, A. Bildterapi. I: Grönlund, E, Alm, A och Hammarlund, I. (red.). Konstnärliga terapier. Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur; 1999.

Berglind, H. (red.) 1998. Skapande ögonblick. Psykodrama och sociodrama. Stockholm: Cura; 1998. Bruscia, K & Grocke, D. (red.) (2002). Guided Imagery and Music: The Bonny method and beyond. Gilsum NH: Barcelona Publishers.

Forss Wärja M. Musikterapi. I: Grönlund, E, Alm, A, Hammarlund, I (red.). Konstnärliga terapier. Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur; 1999.

Gerge, A, Ranch, M & Rudstam, G. (2010). Kreativt gestaltande psykoterapi. Stockholm: Insidan

Grönlund, E, Alm A, Hammarlund, I. (red.). Konstnärliga terapier. Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur; 1999.

Körlin, D. Creative arts therapies in psychiatric treatment. [Dissertation] Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Psychiatric section; 2005.

Robbins, A. (1994). A multi modal approach to creative arts therapies. London: Jessica Kingsley Publ.

SAM (2011). Remissvar på Socialstyrelsens behörighetsutredning ”Kompetens och ansvar” SOU 2010:65

Thelin, M. (2008). Dansens helande kraft. Stockholm: Carlssons.

10.

Theorell, T (red.). 1998). När orden inte räcker. Läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Stockholm: Natur och Kultur.

11.

Wide, K.(2005) Bildens helande kraft. Stockholm: Mareld.

Aktuell litteratur

Homo patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid Fredrik Svenaeus. TankeKraft Förlag, 2013. Recension av Merja Metell Suomalainen.

Fredrik Svenaeus är författaren och filosofen som har skrivit om människans plats och betydelse, inom framför allt medicinen och vården, i tidigare böcker som Sjukdomens mening: Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik (Natur & Kultur, 2003) och Tabletter för känsliga själar: Den antidepressiva revolutionen (Nya Doxa, 2008). Nu fortsätter utforskandet på ett nytt förlag om vad en människa är och vad hon har blivit i vår samtid som präglas av diagnoser; den lidande människan har blivit den sjuka människan. ”Människan har alltid varit en lidande varelse, men nu lider hon också på vetenskapens vis, som en homo patologicus.” skriver författaren och ställer frågan: varför har diagnoser blivit så viktiga för oss? Och lurar vi oss själva när vi idag i allt högre grad söker svaren på existentiella frågor genom medicinska diagnoser? Fredrik Svenaeus har skrivit en personlig bok, där vi tidigt får veta att ångest och stress har varit hans följeslagare den senaste tiden. Han tar sig an den lidande människan i ett snabbt tempo och kapitlen har var sin diagnos som tema: ångestsyndrom, depression, ADHD, fetma och datorspelsberoende. Varje kapitel leder till ett helhetsresonemang kring diagnoser, lidande, livets mening och vetenskapens plats i vår tid, och författarens betraktelser och erfarenheter blir bokens ramberättelse. I första kapitlet diskuteras HSP (highly sensitive persons), personer som har låg tröskel för sinnesintryck – och hur den typen av medicinska beteckningar idag får en identitetsskapande funktion.

Det är ledtråden till varför diagnoser och etiketter får så stort gensvar bland människor idag enligt författaren, som själv betecknar sig som HSP. Med den medicinska förklaringsmodellen kan vi skriva om livsberättelsen, vi kan ge lidandet mening och legitimitet på ett helt annat sätt. Som exempel rymmer också HSP två andra viktiga komponenter för identitetsskapandet för lidande personer i vår tid: det är ingen sjukdom och därmed finns inte heller det stigma som fortfarande finns med många psykiatriska diagnoser. Att vara en HSP rymmer även andra egenskaper, som kreativ och perceptiv, egenskaper som ses som positiva och åtråvärda. I kapitlet om ångestsyndrom fortsätter jakten på ledtrådar och ”relevanskriteriet” beskrivs. Vi kan inte bara förlita oss på objektiva skattningar av olika symptom när vi ska avgöra var gränsen går mellan friskt och sjukt menar författaren. Vi måste också ta hänsyn till hur människor upplever sin situation och hur vi i vårt samhälle idag förväntas uppleva olika typer av tillstånd. Om vi slutar tänka kring lidandets orsaker och betydelser och ersätter det med olika diagnoser har vi inte vunnit något. I vårt sökande efter mening riskerar vi istället att hamna i ett slags missbruk av medicinska termer. I depressionsavsnittet ställs frågan: menar vi något annat med depression idag är vi gjorde på 1970-talet? Vi får en djupdykning i nya DSM V och tittar tillbaka på faktorer som varit med och förskjutit psykiatrins inriktning mot biologi och diagnostik: inflytandet från den somatiska medicinen, framväxten av sjukförsäkringssystemet och läkemedelsutvecklingen. Bakom rubriken ”Barnkalassyndromet” döljer sig en genomgång av olika neuropsykiatriska tillstånd. ”Hur flipprigt, stökigt, impulsivt, högljutt eller avskärmat är det rimligt att ett barn kan uppträda, inte bara på barnkalas, utan också i skolan

Aktuell litteratur

och hemma, innan vi finner det relevant att sätta diagnosen ADHD” frågar författaren. Den grupp som får svårast att lida på vetenskapligt vis är personer med fetma. Detta eftersom de yttersta orsakerna till den eskalerande övervikten inte är medicinska utan samhälleliga enligt forskarna på området. Författaren menar att läkarkåren kan erbjuda hjälp med de följdsjukdomar som kommer med övervikten – men de kommer inte att vara med och skapa en acceptans för övervikt i samhället. Acceptansen skulle kunna leda till att fler blev överviktiga i befolkningen om människor blev mindre oroliga över sin vikt. Varför är datorspelande så frestande? Och varför är det så svårt att sluta? Författaren lyfter den moraliska oförrätten. Att avsluta och överge medspelare, som kanske är beroende av ditt bidrag i spelet, kan leda till vrede och i värsta fall mobbning. Hätskheten och övertalningsförsöken kan till och med påminna om det som kan drabba avhoppare från religiösa sekter eller kriminella gäng. ”Sjukdomsinsikten är betydligt lägre bland datorspelsmissbrukare än bland heroinister” skriver författaren. ”Homo patologicus” kan läsas utan förkunskaper i filosofi och en bred notkavalkad på 38 sidor i slutet av boken kan ge inspiration för vidare fördjupning i ämnet. Den nyligen bortgångna filosofen Thomas Anderberg kommer i tankarna under läsningen. Hur Anderberg under filosofilektionerna utmanade oss studenter att våga vara personliga, och därmed sårbara, i vår argumentation och analys. Resultatet blev inte bara ännu en text, utan ett underlag till en spännande diskussion om vad det innebär att vara människa. På samma sätt anar jag uppmaningen från filosofen Fredrik Svenaeus till sina läsare: en människa är mer än sin diagnos och filosofin har inte alla svaren – men är en bundsförvant om du väljer att studera livets mening.

Känsliga frågor Om stöd till unga via nätet Cecilia Löfberg & Margareta Aspán. Liber, 2013. Recension av Ulla Forsbeck Olsson.

För en överväldigande majoritet av våra ungdomar i Sverige är digital kommunikation en självklar och helt integrerad del av vardagen. Med hjälp av sin smarta mobil, platta eller bärbara dator håller man kontakt med sina vänner och hittar nya bekantskaper. I molnet finns en ständigt pågående gruppgemenskap som man som ung behöver förhålla sig till. Grupprocessen på nätet kan – som alla grupprocesser – vara både god och ond. Att inte delta innebär ett stort utanförskap. I molnet lyssnar unga också på musik, delar upplevelser genom bilder och letar efter det de behöver för stunden: tröst, kunskap, förströelse, spänning eller bekräftelse. Nu och då har unga saker som de oroar sig för, men som de inte är redo att ta upp med någon ansikte mot ansikte. De söker på nätet efter någon att ställa den känsliga frågan till. Och sakta växer det idag också fram fler och fler verksamheter där vuxenvärlden försöker svara och ge information. Forskarna Cecilia Löfberg och Margareta Aspan har i projektet ”Att uttrycka det svåra online – om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal om den egna livssituationen” studerat kommunikationen på webbplatserna Tjejzonen, Killfrågor och UMO.se och funnit viktig kunskap om den nya möjlighet till stödjande verksamhet som nätet erbjuder. I den lilla boken ”Känsliga frågor” presenterar de sina forskningsresultat lättillgängligt och pedagogiskt. Författarna tar upp olika perspektiv på den stödjande kommunikationen och de som deltar i den. Inledningsvis pekar de på hur positionerna

Aktuell litteratur

mellan unga och vuxna ofta ser ut i vårt samhälle och hur de kan varieras utifrån att mötet sker på nätet. De berättar vidare om hur unga ser på det stöd som erbjuds dem digitalt och också hur vuxna ser på sitt uppdrag att stödja unga via nätet. I det avslutande kapitlet diskuterar de hur man på ett teoretiskt plan kan förstå ungas val av arena för den här typen av frågor. Forskarna beskriver, exemplifierar och diskuterar sina resultat och bidrar till integration genom att sammanfatta och erbjuda bra diskussionsfrågor i slutet av varje kapitel. Jag saknar dock en diskussion om det faktum att ”unga” i projektet i själva verket till cirka fyra femtedelar utgörs av unga tjejer. Även om det är ett faktum att statistiken ser ut så på i princip alla de webbplatser som finns och erbjuder stöd, hade jag gärna tagit del av ett resonemang om hur den sneda könsfördelningen påverkat resultaten, eller en särstudie av hur de unga killar som finns i materialet uttrycker sina känsliga frågor. Första gången jag hörde Cecilia och Margareta föreläsa utifrån sin forskning såg jag Winnicott framför mig. Beskrivningen av hur de ungdomar de intervjuade tyckte att det var lättare att vara sig själv på nätet, hur den digitala kommunikationen gjorde att de kände sig tryggare, inte behövde bekymra sig över om luggen låg fel eller om kroppen skulle avslöja dem genom att rodna, svettas eller börja gråta, hur det var lättare att tänka om sina tankar när man såg dem på skärmen och hur skönt det var att känna sig mer jämnstark med den vuxna man kommunicerade med eftersom man behärskade mediet. Dessa vittnesmål fick mig att associera till det Winnicottska mellanområdet. Eller varför inte gamle Freuds divan? Vi vet idag att internetförmedlad KBT fungerar väl för vuxna i samband med en rad psykiska problem och bekymmer. Och detta trots att

de psykoedukativa inslagen i de behandlingar som genomförs ofta är textbaserade och inte alls utnyttjar alla de pedagogiska och kommunikativa möjligheter som det digitala mediet erbjuder. Forskning pågår om internetförmedlad KBT till barn och unga, bland annat i projektet BIP inom BUP i Stockholm, och resultaten hittills är lovande. Det är utan tvekan så att digital kommunikation innebär en möjlighet att utveckla det psykoterapeutiska arbetet och det stöd som vuxenvärlden kan ge unga med psykisk ohälsa. Kanske i allra högsta grad som ett komplement till och en integrerad del av behandling och stöd som också sker genom fysiska möten. Av det skälet tycker jag att alla som intresserar sig för att nu och framöver stötta unga ska läsa ”Känsliga frågor”. Boken lämpar sig väl som kurslitteratur eller som utgångspunkt för vidareutbildning på arbetsplatsen och en kritisk diskussion om eHälsa och ungas livsvillkor. Så det är bara att hoppas på fler forskningsprojekt kring hur digital kommunikation kan stödja unga. Presenteras de sedan med samma stringens ökar möjligheterna till att de vuxna kan ta ett kliv in i de ungas virtuella arena. Här finns en fantastisk möjlighet för unga att utveckla tillit till vuxenvärlden och därmed till sig själva och sin förmåga att hantera tillvaron. Ulla Forsbeck Olsson är leg. psykolog och psyko terapeut, ansvarig funktion kommunikation, BUP Stockholm.

Nytt frรฅn fรถreningen

också hörts i SR:s Vetenskapsradion Forum och i flera lokalradiokanaler i samband med att vi har deltagit i lokala seminarier.

Seminarium om rättspsykiatrin

Vilka brottslingar är straffrättsligt tillräkneliga? Hur gör man en rättspsykiatrisk riskbedömning? Dessa frågor diskuterades på ett seminarium den 8 april om framtidens rättspsykiatri. Medverkande var skribenterna i vårt senaste nummer av tidskriften Psykisk Hälsa: Jerzy Sarnecki, Joakim Sturup, Börje Svensson och Moa Kindström Dahlin.

Samarbete med Facebook

830 samtal till Föräldratelefonen

Under 2012 hade vi 830 samtal till vår Föräldra telefon. Samtalen handlar om allt från spädbarn som inte sover, till tonåringar som mår mycket dåligt psykiskt. Den bemannas av erfarna psykologer och socionomer, som ofta kan förmedla hopp och bidra till en lösning.

Internationellt utbyte

Föreningen har deltagit nyligen i flera internationella utbyten: Den 12 mars hade vi besök av en rysk delegation från Arkhangelsk. Forskare, psykologer, företrädare för Arkhangelsk regionala styre och representanter för ett antal frivilligorganisationer i Ryssland kom för att höra mer om vårt suicidpreventiva arbete. I april talade vi vid ett internationellt symposium i Stockholm om självmord och medier. En av kärnfrågorna var om medierapportering om självmord (och i så fall vilken typ av medierapportering) riskerar att utlösa självmord. Den 13 maj talade jag vid en internationell konferens om psykisk hälsa i Tallinn.

Vi har inlett ett samarbete med Facebook för att hantera situationer när Facebook-användare diskuterar självmord eller annonserar planer på att begå självmord. Facebook har valt oss som primär partner i Sverige vid suicidrisk hos deras användare. Via Facebooks helpdesk kommer information om vår tjänst Självmordsupplysningen.se att skickas till de berörda Facebook-användarna.

Test med gruppchatt

Den 3 maj testade vi en ny stödform: en modererad anonym gruppchatt. Tekniken och stödet fungerade bra och upplevdes som meningsfullt av försöksgruppen, som bestod av tidigare besökare på Självmordsupplysningen. Vi ska nu se om gruppchatten går att integrera med vårt övriga stöd i Självmordsupplysningen (där vi idag har singelchatt).

Självmordsupplysningen i lärobok – och nya volontärer

Självmordsupplysningen kommer att omnämnas i en ny lärobok i höst för gymnasiets vårdprogram. Vi har byggt ut verksamheten med ytterligare en grupp volontärer så att vi kan ta emot fler chattsamtal.

Nya gåvor Föreningen i media

Vi har deltagit i TV4 Nyhetsmorgon, Expressen och Aftonbladet i mars i samband med det uppmärksammade fallet av nätmobbning och självmordet på en 13-årig flicka i Kumla. Vi har

Föreningen har under mars och april fått större gåvor från bland annat stiftelsen Solstickan (100.000 kr) och stiftelsen Infinity (140.000 kr) och Elsa Atmer (30.000 kr). Föreningen uttrycker sitt varma tack för alla bidrag – stora som små!

MINNESORD: Barbro Genberg-Katz

Barbro Genberg-Katz har avlidit i en ålder av 83 år. Närmast sörjande är maken Gregor, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Barbro utbildade sig först till gymnastikdirektör, men bytte senare karriär och utbildade sig till legitimerad psykolog. Hon arbetade i flera år bland annat på PBU (f d BUP) i Solna. Barbro var med och startade Föreningen Psykisk Hälsas föräldratelefon, och var en av de första svararna i telefonen. Hon var också aktiv i Seniorpsykologerna. När planeringen av föreningens suicidpreventiva projekt Självmordsupplysningen tog form 2011 hörde Barbro talas om projektet. Hon och hennes make, barnpsykiatern Gregor Katz, beslöt då att bidra med ett stort belopp. Bidraget var delvis föranlett av att ett av Barbros barnbarn begick självmord, och denne hade besökt en webbplats som utförligt beskrev olika självmordsmetoder. Tack vare Barbros och Gregors bidrag fick Självmordsupplysningen en ordentlig skjuts vilket gjorde det lättare att fortsätta söka finansiering.

Barbro Genberg-Katz har på flera sätt spelat en avgörande roll i utvecklingen av föreningen, och vi är djupt tacksamma för detta, samtidigt som vi beklagar förlusten av en varm och inspirerande medmänniska. Styrelsen för föreningen Psykisk Hälsa

Psykisk Hälsa är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan i samhället. Vi ger stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Kammakargatan 7 ∙ 111 40 Stockholm www.psykiskhalsa.se ∙ info@psykiskhalsa.se Tel 08-34 70 65

Föräldraskapet är en av människans viktigaste och mest utmanande uppgifter. Samhället försöker på olika sätt underlätta föräldrarollen, men mycket återstår: hälften av alla par skiljer sig och antalet vårdnadstvister har fördubblats på 10 år. I detta temanummer granskar vi bland annat föräldrakurser, familjerådgivningen, domstolarnas hantering av vårdnads tvister, föräldrapolitikens utveckling, och förslagen om att inrätta separationsteam och att förändra bidrags- och stödsystemen.