Psykisk Hälsa #1 2014. NEET. by Mind Sweden

Psykisk Hälsa 2014:1 / Årgång 55 / 99 kr

Not in Education, Employment or Training

Innehåll Inledning.............................................................................................................................................4 Aktuell litteratur...............................................................................................................................6 Tema: Unga som varken arbetar eller studerar NEET:s i Norden.............................................................................................................................10 Terje Olsen & Jenny Tägtström Tre frågor till partiernas ungdomsförbund........................................................................ 18 Unga som varken arbetar eller studerar på grund av ohälsa.................................... 26 Susanne Zander Hur kan samhället stödja arbetslösa ungdomar?.......................................................... 34 Sven Bremberg Tysta killar.........................................................................................................................................42 Beny Plüss Att göra det bästa av ungdomen........................................................................................... 48 Jennie C Ahrén & Anton Lager Övriga artiklar Paired Reading.............................................................................................................................. 56 Hilma Forsman Existentiella samtal lika viktiga som suicidpreventiva riskbedömningar.............62 Lars Jacobsson Är personer med neuropsykiatriska diagnoser bättre företagare?........................ 68 Johan Wiklund HUB – hälsa, utbildning, barn..................................................................................................72 Therese Lundin, Eva Pennegård & Fiffi Boman

NEETs – unga som är utanför ohälsa. ”Uppenbart är ekonomi och tillgång till arbete avgörande för den psykiska hälsan” skriver docent Sven Bremberg. Det saknas inte kunskap om de alvarliga kon sekvenserna för individerna, folkhälsan och sam hället av det ökande antalet NEETs. Det saknas inte heller tankar och idéer om vad som behöver göras för att förändra situationen. Både forskar samhället och de politiska ungdomsförbunden har många förslag till åtgärder, som vi kan se i detta temanummer. Det återstår att se om riksdagspartierna va låret 2014 förstår allvaret i situationen och vikten av att flytta upp frågan om unga människors psykiska hälsa högre upp på den politiska dagord ningen. Förhoppningsvis kan detta nummer av Psykisk Hälsa bidra till det.

”Trött, har inte gjort något vettigt i livet. Känner mig ung och gammal samtidigt” så säger en av de unga människor som psykoterapeuten Beny Plüss har mött i sitt arbete på psykoterapimottagningen för unga vuxna. NEET (Not in Education, Employment or Training) har blivit ett begrepp för att beskriva unga människor som befinner sig utanför arbets livet, välfärdsinstitutionerna och utbildnings systemet. När begreppet NEET började användas i de nordiska länderna, skriver Terje Olsen och Jenny Tägström från Nordens Välfärdscenter, var det ett uttryck för en samhällsförändring: ”Omfattningen av unga människor som inte deltar i centrala sociala arenor samhället ser ut att öka”. Samtidigt har ett ökande antal unga männ iskor beviljats förtidspension på grund av psykisk

Cecilia Modig Ordförande, Mind

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA / Organ för föreningen Mind / Utkommer med 4 nr/år. Årgång 55 / ISSN: 0033-3212 Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2014 / Chefredaktör & ansv. utgivare: Per-Anders Rydelius / Redaktör: Carl von Essen / Redaktionskommitté: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, med. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi. Manus till Psykisk Hälsa: Maila info@mind.se / Form & Produktion: Pelle Isaksson / Tryck: Edita, Västra Aros 2014. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Psykisk Hälsa för 50 år sedan "Överläkare Hans Curman orienterade om utvecklingen inom Svenska föreningen för psykisk hälsovård under den period som förflutit efter det senaste nordiska mötet.

mycket driftig och kunnig affärsman, direktör Folke Claesson, att engagera sig för aktionen. På hans inrådan anställdes en PR-man och modern reklamteknik utnyttjades för att sprida propaganda kring PS-aktionen, vars affischer återfanns på annonstavlor och järnvägsstationer över hela landet. Broschyrer skickades ut till alla hushåll, tidningarna fick material, radio och TV stimulerades att ordna föredragsserier och reportage osv. Det måste medges att en mentalhygieniker i detta sammanhang upplevde en intressekonflikt mellan PR-synpunkterna och de mentalhygieniska aspekterna, eftersom propagandan i viss mån kom att appellera till människors ångest för sjukdom. Men samtidigt stärktes nog intresset att ta vara på barnens psykiska hälsa. Många kolleger har i varje fall framfört uppfattningen att barnpsykatrien, genom att på detta sätt ställas i blickpunkten,vunnit på aktionen."

...Tidigare insamlingar för föreningens verksamhet genom den svenska radiohjälpen hade endast givit omkring 30.000–35.000 kr, ja, ännu mindre, men denna gång inbringade aktionen omkring en halv miljon kronor [PS-aktionen till förmån för ett hem för psykiskt störda barn, red:s anm]. Förtjänsten av detta goda resultat berodde till stor del på att föreningen fick en

[ur Psykisk Hälsa 1964:1]

Nytt från föreningen Den 6 februari ordnade föreningen ett frukostseminarium med psykologen och författaren Liria Ortiz (se bilden), varvid vi presenterade vår nya handbok ”Att motivera till att vilja leva – en handbok i motiverande chattsamtal”. 80 personer deltog. Handboken går att beställa för 99 kr på www.mind.se och kan även laddas ner kostnadsfritt. Föreningens medarbetare har medverkat som talare i flera konferenser: 30/1: Telefonstöd i Akutpsykiatri 29/1: Psykisk (o)hälsa hos barn och ungdom 27/1: Existentiell hälsa, livslust och livsleda hos äldre I januari började vi genomföra ett tilläggsprojekt inom Självmordsupplysningen – att anpassa webbtjänsten för funktionshindrade. Föreningen har fått ett tilläggsanslag från Arvsfonden för att handikappanpassa sidan, utbilda volontärer och ta fram tilläggstjänster såsom gruppchatt.

Aktuell litteratur THE THERAPEUTIC SITUATION IN THE 21ST CENTURY (PSYKOANALYSEN INFÖR FRAMTIDEN) Mark Leffert. Routledge, 2013. Recension av Sven Sjöqvist.

de tillräckligt uppmärksammas på att mästaren ibland begår rena övergrepp på sina patien ter. Leffert beskriver exempelvis hur eleverna får diskutera ”Fallet Dora”, en 16-årig kvinna, som Freud analyserade och som används som exempel på hur Freud ”upptäckte” överföringen och drömtolkningen, men missar att ta fasta på: ”Freud’s hostile superiority toward his young patient and her refusal to see things his way, although it virtually jumps off the page, is to be similarly ignored.” (s. 157). Han är också kritisk till många begrepp som exempelvis ”motstånd” som används i psykodynamisk psykoterapi och hur detta kan implicera en maktutövning i rela tionen mellan terapeut och patient. Särskilt intressant är också Lefferts ut läggningar om historikern Michel Foucaults resonemang kring diskursiva formationer och dispositif, där det sistnämnda implicerar ett slags ”kunskapsöar”, som existerar i ett visst tids- och rumsmässigt sammanhang. Leffert menar att han har inspirerats av Foucaults synsätt på kunskap när det gäller förhållandet till analy tiskt material, vilket implicerar att se analysen mer som en gemensam samkonstruktion, än en ”arkeologisk utgrävning” av ett tänkt självupp levt händelseförlopp. Mark Lefferts bok är en klarsynt beskrivning som gestaltar en uppdaterad psykoanalytisk teori, som både framhåller vikten av att rensa ut omodern begreppsbildning och samtidigt in förliva aktuell kunskapsutveckling – något som också Freud själv ständigt sysslade med under framväxten av psykoanalysen.

Mark Leffert har arbetat 35 år som psykoanalytiker och lärare för blivande analytiker i USA. Efter att han i slutet av sin karriär började läsa postmoderna texter blev han så inspirerad av dessa att han istället valde att satsa på ett författarskap och en karriär som skulptör. Detta har i sin tur resulterat i att Leffert under några år skrivit en rad intressanta artiklar där han utvecklar sina reflektioner om postmodernismen, samt två böcker där han interfolierat dessa tankegångar med sin ingående kännedom om psykoanalytisk teori. Den senaste av dessa heter The Therapeutic Situation in the 21st Century och består av sju essäer med ganska disparat tematik. I boken behandlar han alltifrån maktrelationer i terapisituationen, förhållandet till minnet och rekonstruktionen av den person liga berättelsen, aktuella neuropsykologiska upp täckter, nätverksteori, komplexitetsteori och en kritisk reflexion över den moderna utbildningen av psykoanalytiker. I den sistnämnda essän beskriver Mark Leffert en del av sina erfarenheter som lärare, där vördnaden för grundaren av psykoanaly sen ibland kan bli så stor, att man missar att reflektera över mindre tilltalande aspekter. Leffert exemplifierar detta genom att gestalta hur eleverna får läsa tidiga fallstudier, utan att

Aktuell litteratur DEPRESSION I TONÅREN – UNG, TRÖTT OCH LEDSEN Gunilla Olsson. Gothia, 2013. Recension av Björn Wrangsjö.

teraturlista, vare sig i form av referenser i texten eller som förslag till vidare läsning, lite förbryllande då den i huvudsak vänder sig till professionella.

Att vara trött och ledsen i tonåren kan vara allt från ett utvecklingspsykologiskt begripligt uttryck för separa tionen från föräldrarna, till ett tecken som i kombination med andra symtom tyder på en depression. I sin bok Depression i tonåren – Ung, trött och ledsen, förmedlar barn- och ungdomspsykiatrikern Gunilla Olsson sin gedigna erfarenhet till framför allt andra professionella som har kontakt med tonåringar inom vård, skola och sociala omsorger. Författaren gör en bred översikt över fältet, tonårstidens karaktäristika, olika typer av depres sion, etiologi, diagnostik och behandling, liksom suicidproblematik, samsjuklighet och problem ställningar kring bipolaritet.

Några ”take home” budskap

Goda föräldrarelationer är den starkaste skydds faktorn. Tonåringar drar sig ofta, med rätta eller ej, för att belasta sina föräldrar genom att tala med dem om sina problem. Att träffa kompisar kan vara det som håller tonåringen uppe när depressionens förlamning har slagit ut förmågan att hantera vardagens energikrävande utma ningar. Depression hos barn och yngre ungdomar ter sig något annorlunda än för vuxna. Ibland är det svårt att urskilja nedstämdheten bakom irritation, avvisande och psykosomatiska symtom. Genomför aldrig begåvningsutredning under pågående depression. Utagerande beteende kan täcka depression hos pojkar, beteendeproblema tiken kan kvarstå även sedan depressionen vikit. Det kan ta tid att hämta sig från en depression. Om medicinering avslutas innan tonåringens humör och funktion återhämtat sig ökar risken för återfall. Vad gäller psykoterapi är terapeutens erfarenhet och förmåga att engagera tonåringen viktigare än val av metodik. Finns allvarliga pro blem i familjen är det viktigt att föräldrarna får ordentligt med egen tid. Vid allvarlig depression är medicinering den snabbaste vägen att få till stånd förändring oavsett depressionens orsak. Se upp för hypomana reaktioner på SSRI behandling, de kan visa på underliggande bipolär störning.

Erfaren ”guidning”

Framställningen av bokens grundläggande tema, depression i tonåren är väl genomarbetad. Abstrak tionsnivå, komplexitetsgrad och språknivå förefaller väl anpassad till målgruppen. Författaren arbetar med väl valda rubriker, korta avsnitt som är koncisa och informativa och som speglar att hon verkligen ”äger” sitt område. När hon ger sig i kast med att bena upp området kring bipolär affektiv sjukdom och koppling till bland annat ADHD är det inte rik tigt lika lätt att följa hennes framställning, kanske beroende på att kunskapen på dessa områden ännu inte riktigt tycks ha ”satt sig”. Boken har ingen lit

Fallbeskrivningar

Ett antal fylliga och nyanserade fallbeskrivningar är samlade till ett avsnitt mot slutet av boken i

Aktuell litteratur

lad ur farmakologisk synpunkt, dels att SSRIpreparatens evidens för depressionsbehandling av tonåringar inte tycks mig särskilt stark.

stället för att låta dem flätas in och växelverka med den mer teoretiska framställningen. En poäng med detta val kan vara att det ställs några olika ”typförlopp” sida vid sida. Här framgår bland annat hur försåtligt depressionen kan smyga sig på, hur komplicerad situationen kan bli när depression tvinnas samman till exempel med ADHD, ångest problematik och potentiell personlighetsstörning. Även om fallbeskrivningarna ger ”kött och blod” åt framställningen och är i linje med barnpsy kiatrisk klinisk tradition, så är de sällan riktigt berörande. Ungdomarna och deras föräldrar hålls ”på en armlängds avstånd”. Jag skulle önska att mer av ungdomarnas egna röster hördes!

SJÄLV OCH TILLSAMMANS – OM ANKNYTNING OCH IDENTITET I RELATIONER Tor Wennerberg. Natur & Kultur, 2013. Recension av Björn Wrangsjö. Bärande berättelser

Människor lever av goda berät telser. Är vi lyckligt lottade lever vi i formandet av en god berättelse om oss själva. Hur har vi blivit som vi är, hur förändras vi, och av vad? För att skapa en berättelse finns numera ett mycket stort underlag inte minst inom neurobiologi, evolutionspsykologi, personlighetspsykologi och klinisk psykologi. En bra nutida berättelse måste i vår kultur vila på ve tenskaplig grund eller åtminstone kunna relateras till tankemodeller som evolutionspsykologi och neurobiologi och dessutom fånga upp aktuella psykologiska perspektiv, till exempel anknytning, mentalisering, trauma, ”compassion”, kanske också intersubjektivitet och identitet. Psykologen Tor Wennerberg kombinerar bland annat dessa tankemodeller i boken Själv och tillsammans – Om anknytning och identitet i relationer. Hans utgångspunkter är antagandet av ett verkligt själv som under förutsättning av en trygg anknytning kommer att präglas av ett utåtriktat, aktivt icke-defensivt levnadssätt. I utvecklingen av detta själv måste behoven av närhet och självständighet ständigt balanseras mot varandra i en differentieringsprocess som innebär att såväl förmåga till självständighet som till närhet till andra stärks – samtidigt.

Behandling – några reflektioner

Beskrivningen av psykologiska metoder och farmakologiska behandlingsaspekter tycks mig väl beskrivna och balanserade. Läsaren får ingående följa tonåringens beteende och dess förändringar samt familjens, framför allt föräldrarnas reaktio ner och förhållningssätt, liksom olika aspekter av medicinering, indikationer för olika preparat och dess effekter. I fallbeskrivningarna framgår också att ungdomarna har kontakt med behandlare vid sidan av medicineringen, men hur denna behandling utvecklade sig framgår dock knappast alls. Ett par kommentarer angående psykoterapeu tisk metodik: ABFT, anknytningsbaserad familje terapi kommer som jag ser det lite i skymundan i förhållande till sin dokumenterade evidens. Den kunde ha, liksom de olika individualterapimeto derna, ha fått en egen rubrik. Gunilla Olsson framhåller vikten av att medi cinering kombineras med psykoterapi. Jag är inte helt säker på att den behandlarkontakt som står till buds alltid håller den professionella psykote rapeutiska nivå som är önskvärd. Det är i så fall betänkligt mot bakgrund av att författaren menar att depression hos tonåringar ofta är underbehand

Aktuell litteratur

ning till en förälder. En sådan bindning är mycket motståndskraftig mot förändring. Den är terapi resistent och manifesterar sig bland annat som upprepningstvång.

Anknytning och differentiering som utgångspunkter

Mot utvecklingen av ett sådant ”verkligt” själv ställs utvecklingen av ett antisjälv knutet till otrygg anknytning. En sådan kännetecknas av bris tande medkännande mentalisering från viktiga om sorgspersoner inkluderande en otillfredsställande reglering av det lilla barnets affekter. Dessa brister medför i sin tur att barnet måste hantera de icke speglade affekterna med hjälp av diverse försvar, till priset av en inskränkning i en framtida empatisk mentalisering gentemot det egna självet. Detta leder också till en inskränkning i den optimala differentieringsprocessen vilket avspeglas antingen i avstängning eller förstärkning av affekter i nära relationer, nödvändig för att skydda/hantera det sårbara självet. Dessa erfarenheter och affektregle ringsstrategier styr från en implicit dvs omedveten nivå inom psyket, utvecklingen av självbilderna och därmed också av relationer. Vilka affekter kan det handla om i ett ”anknyt ningssammanbrott”? Med utgångspunkt i förfat tarens metafor för den otrygga anknytningen som ”ensam som en primatunge på savannen med rovdjur i närheten” utan att någon kommer och räddar en, innebär det en potentiell sekvens av först rädsla/oro, därpå desperation, raseri, förtviv lan och hjälplöshet; och så småningom apati och tomhet och till slut övergivenhetsdepression. Det barn som befinner sig i denna belägenhet tar på sig en skuld/självnedvärdering för att föräldern inte har funnits på plats. Om en inre röst inom barnet hävdar att ”du är dum och värdelös och förtjänar att mamma/ pappa struntar i dig” finns det mer hopp om att överleva än om denna röst skulle hävda att ”du är OK men pappa/mamma är helt värdelösa och vill/kan inte skydda dig”. Författaren beskriver hur denna inre dynamik är en spegling av en idealiserande defensiv ”livräddande” fantasibind

Tillämpbarhet

Författaren utvecklar olika konsekvenser av ovan stående modell för intima relationer i vuxenlivet. Han menar att den kan tillämpas på ett spektrum av psykiska problem. Framför allt förefaller det vara sådana där depression och olika former av ång estreaktioner dominerar. Han beskriver också tera peutiska arbetssätt, illustrerade av fylliga kliniska vinjetter, bland annat ”röstterapi” där patienten får lära sig att inom sig finna den röst som svarar mot det sårbara självets upplevelse av att vara värdelös, övergiven och maktlös och med terapeutens hjälp ifrågasätta ”röstens” : ’hur kan du tro att någon bryr sig om någon som är så värdelös och ynklig som du?” Han beskriver också synaptisk rekonsoli dering, en metodik knuten till forskning kring hur minnesstrukturer kan förändras, besläktad med dynamiken i avlärningsprocesser. En bra berättelse inom detta område kräver dock mer än ett bra urval av fakta. Det kräver också en bra berättare som kan beröra sina läsare och behålla deras intresse för framställningen. Tor Wennerberg berättar med entusiasm och en slags utforskande glädje nästan som om han gör upptäckter samtidigt som han skriver. Berät telsen behåller sin spänst till bokens slut, även om den av och till kan vara något mångordig och repetitiv. Tor Wennerberg har dock skapat en rimligt underbyggd, lagom komplex, uppdaterad berättelse om hur vi blir som vi är och hur förändring kan äga rum, som talar till en bred grupp av profes sionella och allmänt psykologiskt intresserade. Det är gjort på ett mycket förtjänstfullt sätt och det är bara att gratulera.

NEET:s i Norden – vilka är de och vad görs?

Terje Olsen är PhD i sociologi, projektledare vid Nordens Välfärdscenter i Stockholm och forskare vid Nordlandsforsknings i Bodö, Norge. Jenny Tägtström är pol mag och projektledare på Nordens Välfärdscenter. Hon arbetar med utsatta grupper på arbetsmarknaden och social inkludering.

Under senare år har begreppet NEET fått fäste i skandinaviskt språkbruk. NEET är en akronym för Not in Education, Employment or Training ("varken i utbildning, arbete eller praktik"), och refererar till unga människor som av olika anledningar står utanför några av välfärdsstatens mest centrala sociala institutioner. Begreppet härrör från brittisk offentlig förvaltning där man i slutet av 1990-talet fick behov av ett samlande begrepp för unga (15–24 år) som inte återfanns i de offentliga registren, varken som arbetstagare, studenter, socialför säkringsmottagare eller som deltagare i arbets marknadsåtgärder (Eurofound 2012). Härifrån har begreppet spridit sig till forskningsfältet och allmänt språkbruk – inte bara i Norden men även runt om i världen. När nya ord får fäste i det dagliga språkbruket är det för att de fyller en funktion. Socialantropo logen Hogne Øians avhandling ”Arbeidsfri og fri tidsløs” (Øian 1998), bygger på en studie av norska ungdomar som av mer eller mindre självvalda orsaker planlöst spenderade dagarna med att ”driva omkring” och hänga vid det lokala köpcentret. Då, i slutet av förra decenniet, var omfattningen av unga utanför studier och arbetsmarknad fortfa rande så lågt att det ännu inte var ett politiserat tema och det existerade heller inte en språklig

Författarna är verksamma vid Nordens Välfärdscenter (NVC), en institution som inrättades 2009 och som främst finansieras av Nordiska ministerrådet. Syftet med NVC är att utveckla och sprida kunskap om den nordiska välfärdsmodellen, och lära av de olika nordiska ländernas erfarenheter inom välfärdspolitik. NVC:s huvudkontor ligger i Stockholm och dotterinstitutionerna i Danmark och Finland. Man är verksam inom: • Alkohol- och drogfrågor • Arbetsinkludering • Funktionshinderfrågor • Välfärdspolitik • Välfärdsteknologi NVC driver bl.a. websidan www.kunskapsbanken.org. Här samlas goda metoder för att förebygga skolavhopp och lyckade nordiska projekt som fått fler unga att fullfölja skolan.

kategori för att beskriva fenomenet. När begreppet NEET dyker upp i Norden runt tio år senare, kan vi se det som ett uttryck för en samhällsförändring: omfattningen av unga människor som inte deltar

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

arbetsmarknaden skulle kunna vara mer gynnsam för unga i dessa länder än i Finland och Sverige. Om vi jämför sysselsättningsgraden med arbetslös hetstalet (andelen arbetslösa unga bland ålders gruppen i arbetskraften) bekräftas den här bilden. Arbetslösheten bland unga (i arbetskraften) är högre i Sverige och Finland än i de andra län derna. Allra lägst är den i Norge med 8,6 procent, vilket kan jämföras med Sverige där den ligger på 22,9 procent. I jämförelse med samtliga unga i befolkningen blir dock skillnaden mellan länderna mindre. Norge utmärker sig fortfarande med endast 4,9 procents ungdomsarbetslöshet. För de övriga länderna ser situationen mer likartad ut, där andelen arbetslösa unga utgör 10–12 procent av samtliga unga i befolkningen. Diagrammen visar också att andelen unga som räknas till NEET är högst i Finland och Sverige, på runt tio procent, och precis under snittet för EUländerna. Danmark, Island och Norge ligger lite lägre, runt sex-sju procent. Bland unga som varken arbetar eller studerar återfinns de som står längst bort från arbetsmarknaden. För den som inte har ett arbete eller studier att gå till minskar anknyt ningen till arbetsmarknaden snabbt. Det är lätt att tappa tron på sig själv om man inte kan bidra till samhället på samma villkor som andra. Det är därför viktigt att myndigheterna ser till att tiden utan varken arbete eller studier inte blir för lång. Från myndigheternas sida ger dessa ungdomars situation upphov till bekymmer av flera orsaker, inte minst av hänsyn till deras psykiska och sociala mående. På makronivå handlar det också om uteblivna skatteintäkter och produktionsbortfall för samhället och en ökad risk för att de med tiden hamnar på offentlig försörjning via socialbidrag (ekonomiskt bistånd) eller förtidspension (aktivitetsersättning).

i centrala sociala arenor i samhället ser ut att öka, och att det ger upphov till oro för myndigheterna, både i det politiska och administrativa fältet. Samtidigt som NEET-begreppet blir allt mer fö rekommande, har det pågått en parallell utveckling av ett ökande antal unga människor som beviljas förtidspension på grund av psykisk ohälsa (Mykle tun 2013). Det verkar finnas anledning till att se på sambandet mellan ungas psykiska hälsosituation och deras situation i förhållande till skola och arbetsmarknad (Bremberg 2013; Gustavsson et al 2010). I den här artikeln kommer vi att översiktligt behandla några specifika aspekter av temat. Vi börjar med att gå igenom hur situationen ser ut i länderna och går vidare till vilka offentliga insatser som används för att bemöta situationen. Avslut ningsvis kommer vi att lyfta fram idéer och förslag till åtgärder för framtida satsningar.

SITUATIONEN FÖR UNGA I NORDEN I TAL

Vad vet vi om deltagande i arbetslivet, arbetslös het och omfattningen av NEET: s bland unga i de nordiska länderna? Är det stora skillnader mellan länderna? Och hur står det till hos oss i Norden i förhållande till resten av världen? För de flesta unga människor är ingången till arbetsmarknaden präglad av kortsiktighet och osäkerhet, och kort sagt så utgörs kategorin NEET av de unga som står längst bort från arbetsmarknaden. OECD har under flera år sammanställt jäm förande statistik över unga och deras situation i förhållande till arbete och studier. Det är dock inte helt lätt att förstå ungas situation endast utifrån den här typen av statistiska översikter och de bör inte ses som absoluta sanningar, men snarare som indikatorer. Från diagrammen på sid 13 kan vi se att syssel sättningen bland unga i Norden är högst i Island, Danmark och Norge. Det ger en indikation om att

Terje Olsen & Jenny Tägtström

Ungas sysselsättningssituation i de nordiska länderna 2011

100 80

Sysselsättningsgraden (% av åldersgruppen)

Förekomst av deltidsarbete (% av sysselsättning)

Förekomst av tidsbegränsat arbete (% av sysselsättning)

Förekomst av långtidsarbetslöshet (% av arbetslöshet)

Island Danmark Finland Norge Sverige

EU b) OECD b)

25 20

Arbetslöshet (% av unga i arbetskraften)

Arbetslöshet bland unga i befolkningen (% av samtliga 15–24 år)

NEET-nivå c) (% av åldersgrupp) Relativt arbetslöshetstal unga/vuxna (15–24 år)/(25–54 år)

5 0

Island Danmark Finland Norge Sverige

EU b) OECD b)

a) Åldersgruppen 16–24 år för Island och Sverige. Åldersgruppen 15–24 för de övriga länderna. b) Baserat på oviktade genomsnittstal för 21 EU-länder och 34 OECD-länder. c) Andel unga som inte studerar och som inte har en ISCED 3 utbildning (eng. attainment); 2009. Dessa siffror baseras på Eurostats register och definition av hur man mäter NEET-gruppen. Det finns dock alternativa mått, till exempel har Temagruppen Unga i arbetslivet tillsammans med Statistiska centralbyrån utvecklat ett mer differentierat mått för Sverige, se http://temaunga.se/ analysmodellen Här kallas NEET: s för ”unga som varken arbetar eller studerar”.

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Orsakerna till att unga avbryter gymnasiestu VAD INNEBÄR DET ATT VARA I NEET? dierna är flera och ofta komplexa. Flera norska och Vem riskerar att hamna utanför både arbete svenska studier pekar på psykisk ohälsa, mobbning, och studier – och vad innebär situationen för felaktigt studieval och bristande pedagogiskt stöd den som hamnar där? NEET är en administrativ som de viktigaste orsakerna till avbrott, när ungdo kategori och unga människor som sorterar in mar själva i intervjuer förklarar varför de avbrutit under begreppet är en starkt heterogen samling sina studier (Kolouh 2013; Anvik 2013; Anvik och av individer (Eurofound 2012). Vissa har kanske Gustavsen 2012; Markussen och Seland 2012). frivilligt tagit ett sabbatsår efter gymnasiet, är Samtidigt som psykisk engagerade i konst- el ohälsa ser ut att gene ler musikprojekt, reser rera en tillströmning till jorden runt och lever 20–40 procent av de NEET-kategorin, kommer på existensminimum unga som påbörjat många av de unga som medan de förbereder ofrivilligt hamnar i en sig till olika intag en gymnasieutbildning i dylik situation att missa ningsprov eller bättrar Norden genomför inte positiva hälsoeffekter av på studiepoängen för att komma in på högre studierna inom normerad att delta i arbetslivet. Med utgångspunkt i utbildning.1 Dessa tid plus två år. frågan ”Is work good for unga utgör emel you?” har Gordon Wadell lertid en mindre del och Kim Burton (2006) summerat resultat från en av det totala antalet NEET: s. Huvuddelen består omfattande mängd medicinska, psykologiska och av arbetslösa unga (ibid). Majoriteten av dessa samhällsvetenskapliga studier om effekter av arbete har avbrutit gymnasiestudierna i förtid och söker på arbetstagares hälsa. Från deras studie drog de enklare jobb som inte kräver utbildning eller andra slutsatsen att “Yet, overall, the beneficial effects of officiella kvalifikationer. Denna typ av arbeten work outweigh the risks of work, and are greater than the minskar dock stadigt vilket ytterligare försvårar harmful effects of long-term unemployment or prolonged situationen. sickness absence. Work is generally good for health and Mellan 20–40 procent av de unga som påbörjat wellbeing” (ibid: ix). en gymnasieutbildning i Norden, genomför inte Det ser alltså ut att vara självförstärkande nega studierna inom normerad tid plus två år (OECD tiva mekanismer i vardagen för unga NEET: s, vilket 2012).2 Det är en stor andel unga, och många av är goda skäl till att se närmare på hur politikens dem kommer att återfinnas inom NEET-kategorin utformning och hur insatser verkar för dessa perso under en kortare eller längre period. Med en ner och deras situation. relativt hög ungdomsarbetslöshet i förhållande till övriga befolkningen och stor konkurrens om de få tillgängliga jobben kommer en del av dessa unga efter en tid ge upp arbetssökandet. Eftersom det HUR BEMÖTER DE NORDISKA LÄNDERNA endast är ett fåtal av de unga som har upparbetat SITUATIONEN MED NEET:S? rätt till arbetslöshetsersättning, minskar incita I samtliga nordiska länder är den huvudsakliga menten för att anmäla sig till arbetsförmedlingen. strategin för att begränsa NEET-talen riktad mot

Terje Olsen & Jenny Tägtström

• Ungas egen medverkan vid utformandet av insatser (exempelvis genom fastställande av handlingsplan). • God individuell uppföljning och stöd • Flexibilitet med hänsyn till anpassning av insatser efter individens önskemål och behov • Föräldrar och familjers medverkan (där det är relevant) • Systematisk utvärdering av genomförande och resultat av insatser (ibid: kap 1.1.4).

att unga inte ska avbryta gymnasiestudierna i förtid. Alla länder använder en relativt stor andel av BNP på skola/ utbildning, från 6,5 till 9 procent av BNP per år (OECD 2012 och 2013).3 I alla nord iska länder är studier på gymnasienivån praktiskt taget kostnadsfria och tillgängliga för alla unga. Elever har också rätt till särskilda ekonomiska stödordningar (OECD 2012 och 2013; Harsløf och Malmberg-Heimoen 2013). Den aktiva arbetsmarknadspolitiken är ett centralt verktyg för att upprätthålla en hög sys selsättning i de nordiska länderna. Det innebär att de personer som hamnar utanför arbetsmarknaden (på grund av arbetslöshet, sjukdom eller annat) kan delta i olika typer av arbetsmarknadsåtgärder för att öka chanserna till arbete. Det kan handla om praktik, rehabilitering, omskolning eller vidare utbildning. I alla nordiska länder har arbetsmark nadsåtgärderna ökat i omfattning efter den ekono miska krisen 2008 (Halvorsen et al 2012: kap 1). Som en del av de ökade satsningarna har flera av länderna dessutom lanserat egna ungdomsgarantier. Dessa ”garantier” innebär först och främst ett ökat politiskt fokus på unga som står utanför arbete och utbildning, men ger inte individuella rättigheter eller garantier i juridisk mening. Ungdomsgaran tierna har varierat i innehåll och fokus mellan länderna. Exempelvis har den finska Ungdomsgarantin fått ett stort skol- och utbildningsorienterat fokus, medan den svenska Jobbgarantin för ungdomar i långt högre grad handlar om åtgärder riktade mot introduktion till arbetsmarknaden.4 Det verkar också vara stora variationer kring vilken uppmärksamhet och genomslagskraft dessa garantier fått i praktiken, både i det politiska eta blissemanget och bland de myndigheter som verk ställer politiken. I en jämförande översikt av dessa insatser har vi på Nordens Välfärdscenter tidigare pekat på flera lovande aspekter med initiativen (Halvorsen et al 2012). Det gäller bland annat:

HUR KAN INSATSERNA VIDAREUTVECKLAS?

De nordiska länderna borde trots allt ha goda möjligheter till att bemöta utmaningarna med ett ökande antal unga som varken arbetar eller studerar, och där psykisk ohälsa ofta utgör en vik tig del. Länderna kännetecknas av en väl utbyggd vård- och hälsoapparat, ett på många sätt välfung erande utbildningsväsende och högt kvalificerad yrkeskår. Erfarenhetsmässigt har dock samarbete och koordinering mellan olika myndigheter utgjort ett hinder. Psykisk ohälsa har ofta många och sammansatta orsaker och ingen riskfaktor står i särställning. Det finns ändå goda möjligheter för att arbeta förebyg gande med unga människor, både med lättare och mer komplexa ohälsotillstånd (Mykletun 2013). Nedan har vi formulerat ett antal rekommendatio ner för framtida satsningar för att minska andelen NEET: s:5 Definiera vilken myndighet som har ett överordnat ansvar för att förebygga förtidspension hos unga, och för att koordinera insatserna. Ansvaret för att följa upp unga utan utbildning eller arbete är ofta utspritt på flera olika myndigheter och myndighetsnivåer. Utbildningsmyndigheternas ansvar upphör ofta när en ungdom avbryter studi erna. Välfärdssektorn bedöms efter produktion av

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

för frånvaro och det kan heller inte uteslutas att liberala frånvaroregler i sig kan bidra till avbrott från skolan. En rekommendation är därför att harmonisera frånvarokulturen i skolan med den som finns i arbetslivet.

åtgärder och utbetalningar inom tidsfrister, och sjuk- och hälsovårdssektorn bedöms efter målupp fyllelse och levererade behandlingar och väntetider. Ingen instans bedöms efter åtgärdernas samlade ef fekt och om de resulterar i att ungdomar kommer tillbaka till en aktiv vardag.

Bygg upp beredskap för rask insats. Chansen för att komma tillbaka i arbete eller utbildning minskar med tiden. När unga människor är i färd med att stötas ut i arbetslöshet eller passivitet bör det raskt sättas in aktiva insatser där målet är att få personen tillbaka i utbildning, arbete eller aktivitet – tillbaka till ett socialt liv. Ju längre tid en ung person får vänta på en åtgärd desto mer ökar risken för att åtgärden ska misslyckas. När myndigheter ska besluta om insatser och erbjuda åtgärder för unga som saknar daglig sysselsättning måste de betrakta sig själva som en räddningstjänst med kort utryckningstid. Systemet måste inrättas på så vis att ”larmet går” när en ungdom avbryter studierna. Uppföljningsinsatser bör mätas i dagar, inte veckor eller år.

Öka kunskapen om genomförande i gymnasieskolan. Det blir allt viktigare för unga att fullfölja gymnasiet för att kunna komma in på arbetsmark naden (SOU 2013:13; Olofsson og Panican 2013) och det finns ett myller av metoder och insatser för att reducera avbrott. Vissa av dessa fungerar också bra, även om många förblir ”lokala projekthemligheter” som försvinner när projektet läggs ned. Nordens Välfärdscenter bygger upp en nordisk kunskaps bank där vi samlar och förmedlar kunskap om vad som fungerar för att reducera avbrott i gymna sieutbildningen i de nordiska länderna. Det är en webb-portal med fokus på ökat genomförande och förebyggande av avbrott. Kunskapsbanken finns tillgänglig för alla som är intresserade på www. kunskapsbanken.org. Stärk övergången från utbildning till arbetslivet. För många ungdomar är steget mellan gymnasieut bildning och arbetsmarknad en betydlig utma ning. Det finns behov att hitta nya och bättre sätt att knyta samman övergången mellan skola och arbetsliv. Majoriteten av unga i Norden påbörjar en utbildning på gymnasienivå, men avbrottsfrek vensen är ändå relativt hög – och särskilt inom de yrkesorienterade utbildningarna. Att förebygga avbrott i gymnasieskolan bidrar till en minskning av utanförskap. Avbrott från gymnasiet sker sällan från en dag till en annan, men är vanligtvis ett resultat av tilltagande frånvaro. Många skolor prak tiserar relativt liberala regler för frånvaro jämfört med det arbetsliv som ungdomarna ska möta. Det är möjligt att skolan bör ha striktare regler

NOTER 1.

Exempelvis kräver många estetiska högre utbildningar omfattande inträdesprover.

För ytterligare fördjupning och diskussion kring talen, se www.kunskapsbanken.org.

För ytterligare fördjupning om detta, se landomtaler i www.kunskapsbanken.org.

Projekt från Europeiska socialfonden utgör en stor del av insatserna på området i Danmark, Sverige och Finland.

Punkterna är formulerade med bakgrund i en nordisk expertkonferens om unga, psykisk ohälsa och förtidspensionering som avhölls i Stockholm januari 2013 (Olsen & Tägtström 2013:10–15).

Terje Olsen & Jenny Tägtström

REFERENSER 1.

10.

lidelser, s 41–49 I: Olsen, T. & Tägtström, J. (red.) For

forskap, en norsk kontekst, s 97–119. I: Olsen, T. &

det som vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uføre-

Tägtström, J. (red.) For det som vokser. Unge, psykisk

pensjonering i Norden. Antologi. Stockholm: Nordens

uhelse og tidlig uførepensjonering i Norden. Antologi.

välfärdscenter.

Stockholm: Nordens välfärdscenter. 2.

11.

Anvik, C.H. & Gustavsen, A. (2012). Ikke slipp meg! 12.

Bodø: NF-rapport nr. 13/12.

eag-2012-en 13.

& Tägtström, J. (red.) For det som vokser. Unge, psykisk

eag-2013-en

Stockholm: Nordens välfärdscenter.

14.

vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uførepensjo-

employment, education or training: Characteristics,

nering i Norden. Antologi. Stockholm: Nordens välfärdscenter.

Office of the European Unione, Luxembourg.

15.

förtydligat ansvar för stat och kommun. Delbe-

Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M.,

tänkande av utredningen om unga som varken

Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S.

arbetar eller studerar. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

matic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy

16.

i Sverige, s 50–74. I: Olsen, Terje & Jenny Tägtström

Halvorsen, B., Hansen, O.J. & Tägtström, J. (2012). Unge

(red.) For det som vokser. Unge, psykisk uhelse og

på kanten: Om inkludering av utsatte ungdommer.

tidlig uførepensjonering i Norden. Antologi. Stockholm: Nordens välfärdscenter.

Harsløf, I. & Malmberg-Heimoen, I. (2013). Tiltak mot

17.

Wadell, G. & Burton, K. (2006). Is work good for your

18.

Øian, H. (1998). Arbeidsfri og fritidsløs. Om unge

marginalisering i livsfasen fra ungdom til voksen, s

health and well-being? London: TSO.

28–47. I. Hammer, Torild & Christer Hyggen (red.) Ung voksen og utenfor. Mestring og margianlisering på vei

arbeidsledige i Oslo og deres møte med det etter-

til voksenlivet. Oslo: Gyldendal.

industrielle lønnsarbeidsregimets krav om lineære

Kolouh, L. (2013). Tio orsaker till avhopp. 379 unga

karrierer. Oslo: Universitetet i Oslo.

berättar om avhopp från gymnasiet. Skrifter från temagruppen Unga i arbetslivet, 2013:2. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 9.

Olofsson, J. & Panican, A. (2013). Unga och utanförskap

of Sciences, The Health Committee.

Nord 2012:15. København: Nordisk ministerråd.

SOU 2013:13. Ungdomar utanför gymnasieskolan. Ett

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B.

(2010). School, learning and mental health: a syste-

Olsen, T. & Tägtström, J. (red.) (2013). For det som

Eurofound (2012). NEETs – Young people not in costs and policy responses in Europe. Publication

OECD (2013). Education at a Glance 2013. OECD Indicators, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/

uhelse og tidlig uførepensjonering i Norden. Antologi.

OECD (2012). Education at a Glance 2012. OECD Indicators, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/

Bremberg, S. (2013). Utanförskap och psykisk ohälsa bland unga i de nordiska länderna, s 29–39. I: Olsen, T.

OECD (2010) Off to a Good Start? Jobs for Youth. OECD Publishing

Unge, psykisk helseproblemer, utdanning og arbeid. 3.

Mykletun, A. (2013). Unge, uføretrygd og psykiske

Anvik, C.H. (2013). Unge, psykisk helse og uten-

Markussen, Eifred & Seland, Idunn (2012). Å redusere bortvalg – bare skolenes ansvar? Rapport 6/2012. Oslo: Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU).

Tre frågor till partiernas ungdoms förbund

Nedmonteringen av skolan, de allt högre kraven på arbetsmarknaden, splittrade familjer, dålig psykisk hälsa, samt arbetskraftsinvandringen. Det är några av orsakerna till att unga inte arbetar eller studerar, när man frågar de politiska ungdomsförbunden. Det är stor spännvidd i de angivna orsakerna, likaså i förslagen till åtgärder. Vissa teman återkommer dock: bättre stöd i skolan, satsningar på sommarjobb, flexiblare arbetsmarknad, lärlingsutbildningar, och en bättre koppling mellan skola och arbetsmarknad. Redaktionen ställde tre frågor om unga som varken arbetar eller studerar till riksdags partiernas ungdomsförbund, dvs de åtta förbund vars moderpartier finns i riksdagen. Frågorna löd: 1. Vad anser ni vara främsta orsaken/orsakerna till ökningen i antalet unga som varken arbetar eller studerar (15–24 år) 2. Vilka är de viktigaste åtgärderna för att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar? (ange max fem åtgärder, gärna i prioritetsordning) 3. Vad ska man erbjuda för de unga som ändå inte lyckas få arbete eller utbildning? Förbunden fick begränsa sig till maximalt 600 ord i sina svar på de tre frågorna. På de följande sidorna återfinns svaren.

före vår rätt till kunskap är någonting som tydligt bidrar till att unga varken arbetar eller studerar. Att vara ung i dagens Sverige är lika med att vara otrygg. Vi är arbetslösa, bostadslösa och uppväxta med försämringar och nedskärningar. Vår generation behandlas som en slit- och slängvara av politiker och arbetsgivare – vi som är unga betalar ett högt pris för högerregeringens politik. I högerns Sverige bestäms våra möjligheter av vår bakgrund och makten över våra liv begränsas av vilka vi är. Det är ingen slump att unga går utan sysselsättning samtidigt som riskkapitalister kan göra miljonvinster i välfärden. Det beror på politiska vägval.

1. VAD ANSER NI VARA FRÄMSTA ORSAKEN/ORSAKERNA TILL ÖKNINGEN I ANTALET UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR (15–24 ÅR)?

Ung vänster

En av de främsta orsakerna till att många unga står utan sysselsättning är den höga arbetslös heten. När det råder massarbetslöshet drabbas de som redan har det tuffast hårdast, däribland unga. Många har inte klarat skolan och saknar behörighet till gymnasiet – de är också de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Nedmonteringen av skolan där vinstjakten går

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

Ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden är en av vår tids största utmaningar. Hälften av alla i åldersgruppen 20–24 år som arbetar i Sverige har i dag tidsbegränsade anställningar, vilket är en dubbelt så hög andel som genomsnittet för OECD-länderna. De ungdomar som i dag står allra längst bort från arbetsmarknaden är de med lägst utbildningsnivå och de som helt saknar arbetslivserfarenhet. När ar betsmarknaden ställer allt högre krav på arbetskraf ten är det unga utan fullständig gymnasieutbildning som har det allra tuffast att få ett arbete. Den svenska skolan befinner sig i ett alarmeran de tillstånd. Fler och fler unga går ut med ofull ständiga betyg samtidigt som den internationella konkurrensen blir allt hårdare. I detta läge har vi en regering som väljer att i sin senaste budget satsa 20 gånger mer på skattesänkningar för de bäst ställda än på skolan. Regeringens arbetsmarknadspolitik har under känts av Finanspolitiska rådet och IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering) har stämt in i den kritiken. Grön Ungdom

Ett stort problem är omläggningen av gymnasiet så att färre har möjligheten att plugga vidare. Den som utbildar sig till ett praktiskt yrke men inte får jobb har dessutom svårt att plugga vidare. Ned skärningarna i komvux-programmen gör att det dels är svårt att få gymnasiekompetens, dels svårt att hitta något att plugga för den som hoppat av. Vi måste också fråga oss varför så många hoppar av skolan eller väljer att inte plugga vidare. Utbild ningspolitiken blir allt mer kortsiktig och anpas sad för att få enstaka jobb. Vi vill ha en skola där elever lär sig för livet, inte bara arbetslivet. Det gör dels att man vill stanna i skolan, dels att man har bättre möjligheter att plocka upp studierna senare. Ett större övergripande problem är den psykiska

ohälsan bland unga som fortsätter att öka. Det skapar inte direkt förutsättningar för ett fungeran de arbetsliv. Särskilt unga tjejer drabbas av högre krav och snävare normer. Centerns Ungdomsförbund

I grund och botten en dåligt fungerande skola, men också en dåligt fungerande arbetsmarknad. Många unga väljer tyvärr att inte slutföra (eller ens påbörja) sin gymnasieutbildning på grund av saker som skoltrötthet, känslan av att man inte kan påverka osv, och utan gymnasieutbildning är det svårt att få jobb. Många slutför dock sin utbildning och får ändå inte arbete då strukturerna på arbetsmarknaden gör att unga blir mindre attraktiva att anställa. Liberala Ungdomsförbundet

I den statliga utredningen Unga som varken arbetar eller studerar konstateras att det är flera faktorer som leder till att unga hamnar i den här typen av utanförskap. En bakomliggande orsak till arbetslösheten för dessa ungdomar är att det är betydligt vanligare i dag än tidigare att arbetsgivare ställer krav på både gymnasial och eftergymnasial utbildning. Därför är det särskilt allvarligt när ungdomar hoppar av gymnasiet, eftersom studier visat att risken för att bli arbetslös är fyra gånger högre för avhopparna än för klasskamraterna som tog studenten. Många av de andra förklaringarna till utanför skapet, så som att få barn i unga år liksom psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, leder ofta till att den drabbade hoppar av sin gymnasieutbild ning i förtid. Bland de som drabbas av psykisk sjukdom under senare delen av tonåren är det mer än en fjärdedel som inte fullföljer sin utbildning. Med mer stöd tror vi att denna grupp skulle kunnat klara av sina gymnasiestudier, och därmed avsevärt förbättrat sina chanser till ett självstän digt vuxenliv.

Tre frågor till ungdomsförbunden

att informera ungdomar om framtida möjligheter och utmaningar i arbetsliv och utbildning. SDU an ser att information om vilka alternativ som finns efter gymnasiet, t.ex. vidareutbildning och arbete, bör blir ett naturligt inslag i svensk grundskola och gymnasium. Kvaliteten i svensk skola måste förbättras rejält, och i takt med att svenska skolan befinner sig i fritt fall i internationella jämförelser finns risken att problemet med ungdomsarbetslös het ökar ytterligare. En annan delförklaring ligger i den undanträng ningseffekt som uppstår i och med den icke-be hovsprövade arbetskraftsinvandringen. Enkla jobb som är viktiga för ungdomar för att få in en fot på arbetsmarknaden går idag ofta till arbetskraftsin vandrare i stället för svenska ungdomar. SDU:s linje är glasklar: Svenska jobb till svenska ungdomar. Vidare kan en ökad ungdomsarbetslöshet också ha sin förklaring i makroekonomiska faktorer som en allmän lågkonjunktur i världen och Europa.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Fler olika saker ligger bakom: Arbetsmarknadens funktionssätt. Höga ingångslöner och en stelbent arbetsmarknadslagstiftning, där turordningsreg lerna i las är det tydligaste exemplet, gör att unga personer hålls utanför arbetsmarknaden. Detta drabbar unga i socialt utsatta miljöer extra hårt. Skolans misslyckande. Skolan lyckas inte med sitt uppdrag att ge alla elever både bildning för livet och rusta dem för arbetsmarknaden. Höjd kvalitet i utbildningen måste till. Familjen. Många barn växer upp i splittrade familjer och i en situation där föräldrarna är från varande. Detta ger en en förhöjd risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Vården. Den psykiatriska vården har länge varit eftersatt. Mer resurser måste till. Moderata Ungdomsförbundet

Utanförskapet är tyvärr speciellt stort bland just unga och det beror på en kombination av en skola som inte rustat eleverna med den kunskap och de färdigheter de behöver för att ta sig in på arbets marknaden, och en arbetsmarknad där trösklarna att anställa någon oerfaren och nyutbildad är allde les för höga. Det är dyrt och krångligt att anställa, så många arbetsgivare drar sig för att satsa på någon utan erfarenhet. Det är inte en följd av onda politiker, men väl av felaktiga prioriteringar där kunskap i skolan och ungas deltagande i arbetslivet inte tidigare satts högt. Resultatet är att det tar väldigt lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb, så unga tvingas länge stå utanför och får inte chansen att visa vad man kan.

2. VILKA ÄR DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT MINSKA ANTALET UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR? (ANGE MAX FEM ÅTGÄRDER, GÄRNA I PRIORITETSORDNING)

Ung Vänster

Först och främst handlar det om att sätta kampen mot arbetslösheten i centrum. Genom att satsa på investeringar i bostadsbyggande, i klimatomställ ning och i välfärden skapas nya arbetstillfällen samtidigt som viktiga samhällsproblem blir lösta. Många arbetslösa saknar grundläggande utbild ning. Men idag krävs det ofta minst gymnasiebetyg för att få ett arbete och det är nödvändig för att komma in på yrkeshögskola eller universitet. Ung

Sverigedemokratisk Ungdom

En central förklaring är försämrad studiekultur där lärande och kunskap inte längre värderas lika högt. Detta skickar fel signaler till ungdomar. Dessutom är grundskola och gymnasium dåliga på

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

domar utan gymnasieexamen löper stor risk att bli långvarigt arbetslösa eller fastna i korta anställ ningar med återkommande arbetslöshetsperioder. Många unga jobbar på otrygga anställningar vilket i praktiken ofta innebär perioder av arbetslöshet – man blir helt enkelt inte inringd för att arbeta. Alla ska ha möjlighet att läsa in gymnasiet och vi vill utöka både komvux och yrkeshögskolan. Grund- och gymnasieskolan måste bli mer lik värdig. I en skola som kan anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov kan fler elever få bättre kunskaper. Men då krävs en skola med fler lärare och fler vuxna som kan se varje elev. Rätten till kunskap måste gå före nedskärningar och vinstjakt. Vi är också positiva till den generationsväxling som Vänsterpartiet driver. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

referenser från tidigare anställningar. Därför vill vi att regeringen öronmärker pengar till kommu nerna för en sommarjobbsgaranti för unga. En annan reform som vi ser som mycket viktig är att göra gymnasieskolan obligatorisk. Gymna sieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att stå rustad inför framtidens arbetsliv. Detta blir tydligt inte minst när vi studerar ungas långtidsar betslöshet. I denna obligatoriska gymnasieskola ska alla människor ha möjlighet att studera vidare och inte vara bundna av de val som gjordes som ung. I samband med detta vill vi även göra genom strömningen på högskolan snabbare. Detta genom förs genom att instifta relevanta sommarkurser för studenterna, för att de på så sätt tidigare ska kunna bli klara med sin utbildning och komma ut snabbare på arbetsmarknaden. Det gör att insatser kan riktas mot unga arbetslösa specifikt om inte även universitetsstudenter måste ut och arbeta i lika hög grad under sommaren.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

Grön ungdom

För att komma tillrätta med ungas etableringspro blem på arbetsmarknaden krävs ett flertal åtgärder. Därför vill vi införa en 90-dagarsgaranti. Den ska innehålla insatser för arbetslösa unga från första dagen. Inom 90 dagar ska alla unga arbetslösa ha en utbildning, praktik eller arbete att gå till. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska kunna tillgo dogöra sig gymnasiekompetens med generös ersätt ning. Arbetsförmedlingen ska erbjuda kvalitativa praktikprogram och yrkesintroduktionsjobb med kollektivavtalsenlig lön som kombinerar utbildning och arbete. Vidare vill vi att det införs en sommarjobbs garanti för alla ungdomar som fyllt femton fram till det år de fyller tjugo. Satsningar på sommar jobb ger såväl praktisk arbetslivserfarenhet som kontakter och referenser för framtida jobbsökande. Detta är särskilt viktigt för unga som ofta saknar

1. Startcentraler för unga Dessa är statligt drivna men ger kommuner ett större uppdrag med uppsökande verksamhet och resurser att samarbeta med näringslivet. Mindre risk för enskilda arbetsgivare då hen är anställd av start centralen, samtidigt som man får kunskap om lokala förutsättningar. Startcentraler är lokala arbetsför medlingar som drivs av kommunen och får eko nomiskt stöd av staten. Startcentralerna utnyttjar kompetensen och kontakterna som finns lokalt och samarbetar med arbetsförmedlingen. Detta finns redan runt om i landet, men vår förändring innebär att man flyttar pengar och en del av ansvaret. 2. Ingen ska lämnas bakom i skolan Ordinationsrätt för lärare så att extra stöd kan sättas in i tid. Mer tid till läraren så hen kan se dessa elever.

Tre frågor till ungdomsförbunden

3. Utöka platser på komvux och folkhögskolor Det behövs fler sätt att utbilda sig på. Dessutom måste framförallt komvux finnas tillgängligt för alla och inte bara på vissa platser. Centerns Ungdomsförbund

Först och främst måste skolan åtgärdas. Elever måste kunna få en utbildning vare sig de är prak tiskt eller teoretiskt lagda – något som regeringen börjat åtgärda, men där det fortfarande finns brister i de praktiska programmen. Unga måste också ges en realistisk bild av vad som krävs av dem inom skolans ramar. Därtill måste arbetsmarknaden förbättras, främst genom att lagstiftning som försämrar för unga och andra outsiders (så som LAS) tas bort och ersätts med lagstiftning som gör det möjligt för alla att delta. Det är också oerhört viktigt att unga kan få det stöd de behöver, och därför måste exem pelvis resurserna till skolhälsovården och kanske särskilt kuratorerna stärkas. Vi tror också på en reformering av arbetsför medlingen, där privata aktörer med kunnighet och kontaktnät inom vissa branscher eller regioner får betalt utifrån de jobb de faktiskt förmedlar och har friheten att för dessa pengar använda vilka åtgärder de vill för att hjälpa den arbetssökande. Dessutom vill vi sänka skatter och göra oss av med regelkrångel för att fler företag ska kunna erbjuda enkla arbeten som ett första steg in på arbetsmark naden. Liberala Ungdomsförbundet

1. Starkare stöd När SCB år 2007 följde upp elever som hoppat av gymnasiet sju år tidigare uppgav nästan hälften av kvinnorna och var tredje man att mer stöd från lärare eller annan skolpersonal kunde ha fått dem att fullfölja studierna. Vi vill att elever som är på väg att halka efter ska få individanpassat stöd

direkt, vare sig det är pedagogiskt eller psykologiskt stöd som efterfrågas. Folkpartiet har satsat 650 miljoner under 2012–2015 för att anställa fler i skol hälsovården och fortbilda elevhälsopersonal. Vi har även stärkt kraven på skolorna så att alla elever ska ha tillgång till en egen skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. 2. Bättre koppling mellan skola och arbetsliv I samma SCB-studie framkom även att mer prak tik i utbildningen skulle ha uppmuntrat nästan 4 av 10 avhoppare att fullfölja sina gymnasiestudier. Detta är egentligen inte förvånande. En stark koppling till arbetslivet motiverar elever att full följa utbildningen, eftersom det blir tydligt vad utbildningen ger. Med den nya gymnasieskolan som infördes 2011 blev de praktiska programmen tätare knutna till näringslivet genom lärlings program och praktik. För dem som är rejält skoltrötta vill vi också göra det möjligt att välja en kortare gymnasieutbildning som leder till en yrkesexamen eftersom det är bättre att åtmins tone få papper på sina yrkeskunskaper än att söka jobb med ofullständiga betyg efter att ha hoppat av ett nationellt program. 3. Sommarjobb, praktik och yrkesintroduktions anställningar Sveriges kommun- och landstingspolitiker styr över tusentals arbetsplatser, både inom den egna verksamheten och inom kommunala bolag. Den makten bör de utnyttja för att ge ungdomar som riskerar utanförskap sommarjobb, vilket ofta är det första steget in på arbetsmarknaden och en möjlig het att få viktiga referenser, visa att man klarar av att komma i tid och fungerar på en arbetsplats. För de unga som varken arbetar eller studerar kan en praktikplats eller en yrkesintroduktionsanställning, där man kombinerar arbete med studier och får 75 procent av lönen till dess att man är upplärd, vara

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

skillnaden mellan att fastna i långvarigt utanför skap och att få förankring på arbetsmarknaden.

se till att alla kan ta del av skolan i full utsträck ning.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

5. Att se till att svenska företag växer och vill anställa är dock grunden till alla jobb, för ung som gammal.

En flexiblare arbetsmarknad där ungdomar ges chansen att få in en fot till att börja med. Inför en riktig lärlingsutbildning med Tyskland som förebild. En familjepolitik som ger valfrihet och möjligheter för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn så att de växer upp till trygga och an svarstagande människor. Den psykiatriska vården måste ges tillräckligt med resurser och erbjuda ett värdigt mottagande för alla som är i behov av den. Moderata Ungdomsförbundet

1. Gör det billigare att anställa unga genom att sänka arbetsgivaravgiften så arbetsgivare väljer att anställa just unga. Då blir det billigare att anställa, men till samma lön.

Sverigedemokratisk Ungdom

1. Konkurrenskraftig utbildning – återgå till en riktig kunskapsskola. 2. En begränsad arbetskraftsinvandring. 3. Stärk kopplingen till arbetslivet över hela utbild ningssystemet, främst genom mer praktik. 4. Återinför allmän värnplikt. 5. Inför lärlingsjobb som anställningsform.

3. VAD SKA MAN ERBJUDA FÖR DE UNGA SOM ÄNDÅ INTE LYCKAS FÅ ARBETE ELLER UTBILDNING?

2. Tillåt en mångfald av arbetsförmedlare så unga kan få det stöd och nätverk som många idag sak nar. När det är höga trösklar till arbetsmarknaden blir kontakter allt viktigare, något som just unga ofta saknar. En fungerande arbetsförmedling blir därmed extra viktigt just för unga.

Ung vänster

Unga ska inte behöva gå utan sysselsättning. Det måste finnas aktiva arbetsmarknadsåtgärder och fler måste kunna få en praktikplats, gå som lärling eller få en plats i arbetsmarknadsutbildningar. Självklart måste man även ta hänsyn till människors olika behov. Arbetslösheten är särskilt hög bland unga som lider av en fysisk eller psykisk funktionsnedsätt ning och därför krävs exempelvis tillgänglighet till arbetskooperativ eller daglig verksamhet.

3. Se till att skolan fokuserar på att förmedla kunskap och kommer närmare arbetslivet. För alla oss unga som inte har kontakter är det oerhört viktigt att skolan är nära arbetslivet, exempelvis genom praktik och annan kontakt mellan skolan och arbetslivet. 4. Tidiga kontroller, betyg och åtgärder i form av bland annat speciallärare i skolan så ingen elev til� låts falla ur eller halka efter. Idag präglas skolan allt för mycket av en vänta och se-mentalitet, medan man skulle behöva jobba tidigare och aktivare med varje elev efter dennes egna förutsättningar för att

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

I grund och botten handlar det om att möta upp människor så tidigt som möjligt. Tidiga insatser kan förhindra många av de anledningar till att unga idag inte lyckas ta sig igenom sin grundläg gande utbildning. Vår 90-dagarsgaranti är menad

Tre frågor till ungdomsförbunden

för alla och har till uppgift att vara så pass dyna misk så att de kan möta individen i den situation hen befinner sig i. Arbetsmarknadspolitiken måste alltid vara utformad med utgångspunkten att indi vider är olika och har olika behov. Alla människor förtjänar en meningsfull tillvaro. Grön ungdom

Det finns några kortsiktiga lösningar på lokal nivå. Tillgången till kortare utbildningar eller praktik kan vara ett jättebra sätt att hålla sig igång och vara i kontakt med arbetslivet och arbetsgivare. För de yngre inom målgruppen kan sommarjobb vara en sådan lösning. Men lösningarna är ju såklart preventivt arbete. Att all utbildning idag är inriktat mot att få ett jobb gör unga mer sårbara när de misslyckas med det.

praktikplats, studier eller arbete. Men kommu nerna måste lära av varandra och de goda exemplen måste implementeras i hela landet.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Målet måste naturligtvis vara att alla unga ska ges möjligheter till antingen jobb eller utbildning. När samhället satt in alla tänkbara resurser och dessa möjligheter är uttömda finns dock andra vägar att pröva. Viktigt är att unga som hamnar i den här situationen inte blir isolerade, utan finns i ett socialt sammanhang och ges möjlighet att knyta kontakter. Öppna mötesplatser – i antingen kommunal regi el ler genom det civila samhället – där förutsättnings lösa möten kan äga rum spelar här en viktig roll. Moderata Ungdomsförbundet

Centerpartiets Ungdomsförbund

CUF vill ha ett grundtrygghetssystem där det finns ett golv under vilket ingen medborgare tillåts ramla under. Vi tror dock samtidigt att det är viktigt att samhället inte ger upp för de unga som hamnar utanför – försöken att ta sig till en egen försörjning får inte upphöra om det inte står klart att en person faktiskt aldrig kommer att kunna arbeta. Liberala Ungdomsförbundet

Mer behöver göras för att motivera dem som hoppat av skolan att återvända. Kommunernas skyldighet att hålla sig informerade om unga som varken arbetar eller studerar borde skiftas till ett aktivitetsansvar där kommunen aktivt ska söka upp ungdomarna. Det finns flera goda exempel på projekt som fångat upp just dessa ungdomar, och gemensamt för dessa är att man väldigt aktivt sökt upp deltagarna, att man kunnat erbjuda ett brett utbud av individanpassade åtgärder samt att man följt upp och fungerat som bollplank för ungdomarna även efter det att de gått vidare till

Vi är övertygade om att med rätt stöd har alla något att bidra med. I den mån man inte når fullt fram där är vi ändå övertygade om att alla förtjä nar att känna sig delaktiga i samhället och därför är det mycket bättre att jobba med anställnings stöd och praktikplatser än passiviserande bidrag. Sverigedemokratisk Ungdom

SDU tror inte att diverse arbetsmarknadspolitiska projekt kan lyfta ungdomar ur arbetslöshet. Vi tror på förutsättningar som ger incitament till att ta sig ur arbetslöshet. En sådan satsning kan vara att kräva motprestation från de som uppbär försörj ningsstöd samt ytterligare sänka inkomstskatten för att uppmuntra till arbete. Det är viktigt att titta på vilka ungdomar det är som faller in i arbetslöshet. Ungdomar som sköter sin skolgång blir också anställningsbara och får jobb. Det är framför allt utomeuropeiska ungdo mar och ungdomar som misslyckas med skolan som blir arbetslösa. Här finns nyckeln till proble met och här måste man presentera lösningarna.

Unga som varken arbetar eller studerar p책 grund av oh채lsa

Susanne Zander är sociolog och har arbetat sedan 2000 på Ungdomsstyrelsen med ungas attityder till arbete, och deras etablering. Sedan 2009 är hon koordinator för Temagruppen Unga i arbetslivet.

Det har länge diskuterats vad som är hönan eller ägget – arbetslöshet eller ohälsa. Idag råder en konsensus om att kausaliteten kan gå åt båda håll. Men longitudinella studier visar att det finns ett starkare samband mellan arbetslöshet som bak grundsfaktor och att upprepad och långvarig sådan leder till psykisk ohälsa (Hammarström 1996). Även erfarenhet av en kortare period av arbetslöshet får konsekvenser för upplevd hälsa, inflytande och synen på den egna framtiden (Ungdomsstyrelsen 2013c). Erfarenheten lämnar också långvariga och permanenta ”ärr” i form av ökad ohälsa, lågt självförtroende, passivisering, ekonomisk utsatthet samt speciellt för män en högre alkoholkonsum tion (Hammarström 1996). Närapå 50 000 unga i åldern 16–24 år har under perioden 2007–2013 deltagit i ett ESF- projekt. Ungefär varannan deltagare tillhör gruppen som en längre tid varken arbetat eller studerat (SOU 2013:74). När Temagruppen Unga i arbetslivet frågade projekten vilka hinder de unga i deras verksamhet har för att etablera sig på arbetsmark naden framkom det att 60 procent av deltagarna har olika funktionsnedsättningar som antingen är neuropsykiatriska eller psykiska (Ungdomsstyrel sen 2012c). Varannan saknade en avslutad gymna sieutbildning. Temagruppen Unga i arbetslivet

Temagruppen Ung i arbetslivet är ett samarbetsprojekt mellan Ungdomsstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Communicare och Sveriges Kommuner och Landsting, som ska sprida och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som görs inom de projekt som bedrivs med stöd från Europeiska socialfonden. Inom projektet har aktörerna utvecklat en ny modell för att se hur många unga i Sverige som varken arbetar eller studerar under ett helt år.

verkar för att unga ska få snabbt och rätt stöd i skolan och i övergången till arbetslivet. 2013 frågade temagruppen 379 unga varför de hade hoppat av gymnasiet. Undersökningen är den hittills största i Sverige, men då den ba serar sig på deltagare i ESF-projekt kan vi inte generalisera resultatet till alla unga som lämnar gymnasiet utan att ha fullföljt utbildningen. Av de unga vi fick vittnesmål från var det tydligt att kränkande behandling och bristande pedagogiskt stöd var de två främsta orsakerna (Ungdomssty relsen 2013a).

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Unga i olika åldersgrupper som varken arbetar eller studerar men får någon typ av stöd 2011 (procent). Källa: Ungdomsstyrelsen 2013b

Totalt antal i befolkningen Samtliga som varken arbetade eller studerade 2011

16–19 år

20–25 år

16–25 år

489 400

773 600

1 263 000

18 300

93 900

112 100

Invandrat under året

11,1

6,4

7,2

Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)

4,8

23,6

20,5

Kommunalt stöd (>7 mån)

2,8

7,6

6,8

Omvårdnad av barn (>7 mån)

1,1

6,3

5,5

Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7mån)

0,0

13,5

11,3

Kombination av stöd (>7 mån)

1,7

3,6

3,2

Kombination av stöd (3–7 mån)

13,9

7,5

8,5

Kombination av stöd (>3 mån)

5,7

5,4

59,0

26,2

31,5

Ingen känd aktivitet

Det är först nu när jag har fått min ADHD-diagnos, i skolan hamnade jag ofta i situationer där jag kände mig missförstådd och lärarna brydde sig inte om att jag blev mobbad. Nu har jag fått ett bra stöd och förstår mig själv och andra bättre. Det hade hjälpt om skolan hade haft fokus på antimobbning och om lärarna hade ansträngt sig för att plocka upp mig i tid så det inte hann gå så långt som det gjorde. Tjej 22 år Mobbningen skedde på skolgården på rasterna. Lärarna som var ute stod mest på ett ställe vid en trappa därifrån kunde de se en bråkdel av vad som hände. Det var som om de inte brydde sig. Hade de varit mer aktiva och gått runt hade de kanske kunnat hindra det som skedde. Kille 21 år (båda citaten kommer från Ungdomsstyrelsen 2013a).

UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR

Årligen tar vi fram ny statistik kring unga som var ken arbetat eller studerat under året i åldergrup pen 16–25 år. Då statistiken baseras på nationella registret över totalbefolkningen kan vi även ta fram statistik på antalet unga i varje kommun. De senaste åren har antalet legat på cirka 100 000 unga varje år. I vår modell kan vi också se hos vem dessa unga har fått, hoppas vi, stöd under året. Vi kan se att sju procent av dem har invandrat under året. Det innebär särskilda förutsättningar att etableras i arbetslivet och därför särredovisar vi dessa individer. Var femte har ersättning från Arbetsförmedlingen, och förhoppningsvis även stöd från dem. Knappa sju procent har ersättning från kommunen, och förhoppningsvis aktiviteter. Ungefär fem procent vårdar barn. Elva procent har ersättning från Försäkringskassan för sjukdom

Susanne Zander

Unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras etablering 2011 utifrån aktivitet (antal och andel). Källa: Ungdomsstyrelsen 2013b 2010 Land

Varken arbete eller studier

2011 Arbetar eller studerar

Varken arbetar eller studerar

Emigrerat eller avlidit

Antal

Andel

Antal

Andel

Antal

Andel

Invandrat under 2010

8 864

5 068

57,2

3 124

35,2

672

7,6

Statliga arbets marknadsåtgärder (>7 mån)

26 459

15 483

58,5

10 819

40,9

157

0,6

Kommunalt stöd (>7 mån)

8 251

2 507

30,4

5 675

68,8

0,8

Omvårdnad av barn (>7 mån)

6 296

3 938

62,5

2 332

37,0

0,4

Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7 mån)

12 872

1 409

10,9

11 395

88,5

0,5

Kombination 1–4 (>7 mån)

3 732

1 718

46,0

1 990

53,3

0,6

Kombination 1–4 (3–7 mån)

10 225

4 666

45,6

5 432

53,1

127

1,2

Kombination 1–4 (0–<3 mån)

6 426

3 174

49,4

3 115

48,5

137

2,1

Ingen känd aktivitet

36 997

11 244

30,4

23 572

63,7

2 181

5,9

Totalt

120 122

49 207

41,0

67 454

56,2

3 461

2,9

eller funktionsnedsättning. 17 procent har varit i kontakt med flera aktörer under året, under olika långa perioder. En tredjedel har inte haft kontakt med någon av oss identifierbar myndighet (men kan därutöver ha kontakt med kommun, krimi nalvård eller andra som inte innebär ekonomisk ersättning). Utöver kunskap om var de unga får stöd, och hur många som till synes saknar stöd kan vi också följa dem över tid. Nedan finns en tabell på hur

många unga som varken arbetade eller studerade 2010 och andel som gått till arbete eller studier året därpå (resterande är fortsatt varken i arbete eller studier). Totalt återfinns 41 procent i arbete eller studier år 2. Det är dock stora skillnader mellan de olika undergrupperna. Bäst övergång till arbete och studier har unga som har stöd för omvårdnad av barn där återfinns 62 procent i arbete eller studier år 2, sedan kommer unga som fått ersättning från

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

I Nederländerna är utgångspunkten att alla som kan, förväntas delta i arbetsnära insatser eller arbete under tid med förtidspension eller motsvarande. Det finns dock ett brett spektrum av sådana insatser som anpassas efter individernas förutsättningar. Även det svenska systemet skulle kunna erbjuda mer arbetsnära insatser till en bred grupp av unga med aktivitetsersättning (Inspektionen för soci VAD SOM SKER I ARBETET MED MÅLGRUPPEN alförsäkringen 2013), vilket erfarenheterna från de Ungefär 12 500 unga varken arbetar eller stude ESF- projekt som riktar sig till unga med funktions rar under ett helt år på grund av sjukdom eller nedsättning eller unga med hälsoproblem visar. funktionsnedsättning. De har vad som kallas 2012 gav temagruppen ut rapporten Orka jobba aktivitetsersättning. Studier av Försäkringskassan (Ungdomsstyrelsen 2012b). I den finns redogörelser visar att av de 25 000 unga i åldern 19–29 år som för och beskrivningar av 20 projekt som arbetar uppbär aktivitetsersättning har majoriteten enbart specifikt med friskvård, eller mot unga med funk stöd från Försäkringskassan och i liten utsträckning tionsnedsättning, för att någon aktivitet (Försäk underlätta deras etablering ringskassan 2013). Den på arbetsmarknaden. vanligaste aktiviteten är Ungefär 12 500 unga Friskvård används som stöd till idrott, i väldigt varken arbetar eller en metod i projektens liten utsträckning rör det studerar under ett verktygslåda och lyfts som sig om så kallade anställ en framgångsfaktor och nings- eller resursstär helt år på grund menar de, bör ingå som en kande aktiviteter. En liten av sjukdom eller obligatorisk del i all verk minoritet på 12 procent finns också hos Arbetsför funktionsnedsättning. samhet som arbetar med målgruppen. Projekten ar medlingen och kan ta del betar främst med social och av deras insatser. Ungefär psykisk hälsa, och i mindre grad med den fysiska 1 500 unga har haft turen att under 2007–2013 delta hälsan vilket är olyckligt då det är belagt att fysisk i av Försäkringskassan genomförd projektverksam aktivitet främjar den psykiska hälsan (Bertilsson het. I dessa projekt har mellan 25–35 procent gått 2013). Främst talar vi här om motiverande och vidare till arbete eller studier efter deltagandet. Det självstärkande arbete för att förbereda de unga för är en väsentlig skillnad jämfört med elva procent. praktik, eller för att ge dem självförtroende nog att De insatser som erbjuds i Norge, Nederländerna och påbörja studier. Storbritannien för att stärka unga individers – som Intervjuad projektpersonal anser att de flesta har motsvarande svensk aktivitetsersättning – ar unga egentligen är intresserade av friskvård och sin betsförmåga kan i huvudsak beskrivas som arbets fysiska hälsa men vad de saknar är stöd, medel och nära insatser eller som anpassat arbete. Ändå har mål. Det finns också positiva erfarenheter av att samma utveckling skett i dessa länder som i Sverige, skapa mixade grupper i friskvårdsarbetet där ung det vill säga att en allt högre andel har psykiska häl domar är tillsammans med vuxna. Att diskutera soproblem av de unga som har aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen eller som invandrat under året, där återfinns 57–58 procent i studier eller ar bete. Men enbart elva procent av de unga som har ersättning för sjukdom eller funktionsnedsättning har gått till studier eller arbete.

Susanne Zander

• verksamheten bör förläggas i en miljö och kontext som främjar ett arbete med målgruppen • personalen får regelbunden handledning och utveckling • frågor kring sekretess och samtycke mellan olika organisationer blir lösta redan i planeringsfasen • redan från början planera för en långsiktighet, både vad gäller personal och implementering i ordinarie verksamhet.

vad och när man äter är vanligt i projekten, fram förallt har de goda erfarenheter av att ungdomarna själva tillagar och äter en gemensam frukost. De gemensamma måltiderna innebär en positiv upp levelse och blir grunden till förändrade matvanor. Kartläggning och diskussion om levnadsvanor är vanligt förekommande. Personalen understryker vikten av att unga själva är med och bestäm mer och påverkar hur aktiviteterna utformas, då detta stärker upplevelsen av delaktighet och höjer motivationen att medverka. Samtidigt menar de att ekonomisk ersättning är en motiverande faktor. Tydligt är att en låg eller obefintlig ersättning minskar motivationen att medverka. Framgångs faktorer som framkommit i projekten är att:

SAMHÄLLSEKONOMISKA VINSTER

Det är endast i undantagsfall som de verksamhe ter som bedrivs i projekten medför att ordinarie verksamhet förändras. En bidragande orsak till detta som ofta nämns är att dessa projekt bedriver • utbildning inom området friskvård finns en kostsam verksamhet som inte är möjlig att im schemalagt plementera. Det kan diskuteras om detta stämmer. • unga görs delaktiga i planering och I rapporterna "Det lönar sig" har temagruppen låtit genomförande genomföra cost-benefit• det finns ett utvecklat analyser på arbetsmark uppsökande arbete för nadsprojekt. I den första att nå målgruppen rapporten gör vi en analys Projekten arbetar • det genomförs av deltagare vid 28 projekt främst med social ordentliga (592 individer) ett år efter och psykisk hälsa, och projektet. I den andra kartläggningar av ungdomarnas analyseras hälften av dessa i mindre grad med levnadsvanor även för att utröna hur den fysiska hälsan, • inkludera effekten ser ut två år efter gemensamma måltider, genomförandet (Ungdoms vilket är olyckligt då både att förbereda och 2011a och 2012a). det är belagt att fysisk styrelsen äta tillsammans Projekten i analyserna har aktivitet främjar den • locka till fysisk drivits av samordningsför aktivitet genom att bund, och beräkningarna psykiska hälsan. sätta individuella mål baseras på individer som är för enskilda deltagare yngre än 30 år. • aktiviteterna är roliga Projekten återbetalar sig och lättillgängliga oftast redan inom ett år med en genomsnittlig lön • det fungerar bra med åldersmixade grupper samhet (minskade kostnader för offentlig sektor) inom friskvårdsarbetet på 35 800 kronor per deltagare redan det första året

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

i sin verksamhet om vi jämför med projekten i från att deltagaren kommer in i projektet. Efter två "Orka jobba". De har arbetat med en helhetssyn på år har den ökat till 164 500 kronor. Framförallt för individen, identifierat individens behov och dessa att projektkostnaden redan är betald. Projektkost har fått styra vägen naden låg i snitt på till sysselsättning. För 66 400 kronor per att kunna hitta och individ. Projekten återbetalar sig in på lämpliga Mediantiden oftast redan inom ett år med komma vägar har samverkan för att projekten en genomsnittlig lönsamhet över myndighetsgrän ska betala sig själva ser för att undvika är sju månader. (minskade kostnader för stuprör varit centralt. Återbetalningsti offentlig sektor) på 35 800 Samlokalisering av den är kortare för personalresurser har kommunerna men kronor per deltagare redan kortat tider avsevärt något längre för det första året. och bidragit till bred Försäkringskassan relevant kompetens. och staten totalt. Inte minst har tillgång till medicinsk kompetens, Landstinget ligger precis på medianen. Det betyder ofta psykiatrisk, varit betydelsefull. Personlig alltså att det finns förmodad hög lönsamhet för utveckling och vägledning med ”jobbcoacher” har alla nivåer i samhället, vilket bör vara ett incita varit viktigt och framgångsrikt. I organiseringen av ment för kommun, landsting och stat att arbeta projekten har en långsiktig finansiering varit viktig. tillsammans. Erfarenhet visar dock att intresset att De samverkande organisationerna har funnits i en investera i dessa verksamheter varierar. Det är inte styrelse med gemensam ledning och tillsammans i säkert att den som investerar får pengarna tillbaka det praktiska arbetet. Genom att jobba med mul – i stället kan en annan sektor vara den med störst tikompetenta team, samverka och se helheten har avkastning. Fokus på den egna ekonomin kan arbetet bedrivits betydligt effektivare än vad som alltså innebära att unga inte får bästa möjliga stöd. skulle vara fallet om aktörerna verkat var för sig. Därför är det viktigt att offentlig verksamhet ser till hela bilden när insatser planeras. Resultaten visar att det är samhällsekonomiskt mycket lönsamt att fokusera på unga som står utanför arbete och studier. Enbart dessa 28 projekt som vi analyserat visar på minskade kostnader på 21 miljoner för offentlig sektor. Trots detta anses det för dyrt att genomföra i ordinarie verksamhet, detta för att analyser görs på enskilda verksamheter och sektorer. Det finns många faktorer som bidrar till att utöka arbetskraften och minska arbetslösheten. Projekten som studerats i ”Det lönar sig” avviker inte mycket

SAMMANFATTNINGSVIS – DET FINNS SAMHÄLLELIGA OCH INDIVIDUELLA VINSTER ATT GÖRA

Om vi sammanfattar ovan nämnda så kan vi konstatera att det finns 100 000 unga i Sverige som varken arbetar eller studerar ett helt år, och många blir kvar utanför studier och arbete flera år i rad. Av dessa har 12 500 ersättning för sjukdomar och funktionsnedsättningar som hindrar deras etablering. Men även i de övriga kategorierna har många hälsoproblem.

Susanne Zander

Att flera år vara inaktiv – varken arbeta eller studera – får livslånga konsekvenser, med en otrygg etablering i arbetslivet, låga livsinkomster och bris tande inflytande i sina liv med en ökande psykisk ohälsa som följd. Nästan 50 000 unga har under 2007–2013 fått stöd genom olika projektverksamheter finansierade av socialfonden. Tentativa resultat från Statistiska centralbyrån (10 348 deltagare) visar att 78 procent av delta garna, ett år efter deltagandet i ett ESF-projekt, återfinns i studier eller arbete. I projekt med riktigt komplexa målgrupper är resultaten 35 till 40 pro cent, vilket är ett utfall som är 300 procent bättre än reguljär verksamhet. Trots att vi vet detta verkar det inte påverka hur ordinarie verksamhet genomförs. För att ge bästa möjliga stöd till dessa unga be hövs goda kartläggningar i ett tidigt skede, snabba insatser, tydliga insatser, delaktighet från de unga, stödjande och motiverande insatser och långsiktig het, allt i en salutogen anda. För att förebygga att fler unga hamnar i gruppen framöver och får inget eller fel stöd behövs samverkan och multikompe tenta team, förbättrade förebyggande arbetssätt mot mobbing, ett utökat arbete för en främjande arbetsmiljö i skolan, kompetensutveckling av alla inom skolan samt relevanta samarbetsaktörer som socialtjänst och polis. Genom att satsa gemensamt på denna verksam het kan vi minska kostnaderna för det offentliga med miljarder på bara några år. Och då är det ing enting jämfört med de individuella vinster som blir.

REFERENSER 1.

Bertilsson, M. (2013). Work capacity and mental health – the phenomena and their importance in return to work. Göteborgs Universitet.

Försäkringskassan (2013). Tio år med aktivitetsersättning. Socialförsäkringsrapport 2013:2, Försäkringskassan.

Hammarström, A. (1996). Arbetslöshetens konsekvenser bland ungdomar – en översikt i Socialvetenskaplig tidskrift 1996:1–2.

Inspektionen för socialförsäkringen (2013). Unga Förstidspensionärer. Studie av sju europeiska länder, Rapport 2012:16. Inspektionen för socialförsäkringen.

SOU 2013:74. Unga som varken arbetar eller studerar. Slutbetänkande av utredningen om unga som varken arbetar eller studerar. Fritzes.

Ungdomsstyrelsen (2011a). Det lönar sig. En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2.

Ungdomsstyrelsen (2011b). Unga som varken arbetar eller studerar – hur många är de och vad gör de? Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1.

Ungdomsstyrelsen (2012a). Det lönar sig II. En analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7.

Ungdomsstyrelsen (2012b). Orka jobba. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012.

10.

Ungdomsstyrelsen (2012c). Kreativa projekt. Kartläggning av projekt i Programområde 2. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:6.

11.

Ungdomsstyrelsen (2013a). 10 orsaker till avhopp. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2.

Att bli lycklig, jag måste må bra. Jag har bytt medicin flera gånger den senaste tiden. Nu måste det stabilisera sig då vågar jag börja drömma. Längre fram vill jag starta eget. En stickbutik med café. Det ska vara mycket färger och mysigt. Tjej 21 år om sin framtid (Ungdomsstyrelsen 2012b)

12.

Ungdomsstyrelsen (2013b). 2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:3.

13.

Ungdomsstyrelsen (2013c). Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsundersökning 2013. Ungdomsstyrelsen.

Hur kan samhället stödja arbetslösa ungdomar?

Sven Bremberg är läkare, docent i socialmedicin och verksam vid Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet.

Föreningen Mind har sedan 2013 börjat presentera ett Mind-index som är ett mått på den psykiska hälsan i olika länder i Europa (Mind, 2013). De fem faktorer som bäst förklarar variationen mellan län derna är Gini-koefficienten (ett mått på ekonomisk ojämlikhet), BNP per capita, oförmågan att klara en oväntad utgift, förekomsten av långtidsarbetslös het samt andelen NEET (personer som är ”Not in Education, Employment, or Training"). Uppenbart är ekonomi och tillgång till arbete avgörande för den psykiska hälsan. Ekonomin är särskilt problematisk bland unga vuxna. Enligt SCB hade år 2010 42 procent i åldersgruppen 16–24 år inkomster under riksnormen för försörjnings stöd (socialbidrag) vilket kan jämföras med endast 4 procent i åldersgruppen 65–74 år. Likaledes är tillgång till arbete påfallande problematisk. Enligt SCB var i november 2013 andelen arbetslösa i åldern 16–24 år 23 procent vilket kan jämföras med 8 procent i åldern 15–74 år. Tillgång till arbete är det överordnade problemet eftersom förvärvsarbete är en förutsättning för en god privatekonomi.

ARBETE OCH ARBETSLÖSHET

Den psykiska hälsan påverkas av tillgång till arbete. En kortare tids arbetslöshet kan ha begränsad be

tydelse men att under längre tid stå utan arbete, el ler att som ung inte ens ha fått en anställning, har betydande negativa effekter. Samtidigt är arbetslös het, både bland vuxna i allmänhet och bland unga, ett växande problem i dagens höginkomstländer. Fram till oljekrisen 1973 låg arbetslösheten inom OECD (höginkomstländernas organisation för sam arbete) på omkring 2 procent (Nickell, Nunziata, & Ochel, 2005). Därefter har den genomsnittliga arbetslösheten inom OECD gradvis stigit till 6 procent år 1980, 7 procent år 2000 och 8 procent år 2013. Uppenbart finns variationer mellan länderna och över konjunkturcyklerna, men den långsiktiga tendensen till ökad arbetslöshet är mycket tydlig. I Sverige låg arbetslösheten efter 1973 under lång tid kvar på omkring 2 procent för att efter den eko nomiska krisen i början av 1990-talet stiga till den genomsnittliga nivån för OECD. En förklaring till den låga arbetslösheten under 1970- och 80-talen var den offentliga sektorns expansion under denna period. Expansionen krävde i sin tur upprepade devalveringar av den svenska kronan. Krisen under början av 1990-talet visade att denna linje inte var hållbar. Därför genomfördes ett flertal reformer. Det förefaller som om två faktorer är avgörande för den stigande arbetslösheten inom OECD: ökad globalisering och ökad användning av avancerad

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

teknologi, två faktorer som delvis växelverkar med varandra (OECD, 2011). Minskade relativa kostnader för transporter och minskade handelshinder har gjort det möjligt att lokalisera produktion till de länder där kostnaden är som lägst. Detta har bl.a. medfört att stora delar av den produktion av in dustrivaror som tidigare utfördes i Europa nu sker i Ostasien. Produktion av bilar utgör ett exempel. År 2012 var produktionen av bilar inom hela EU endast hälften så stor som i Kina och Japan. Den ökade användningen av avancerad tekno logi har flera konsekvenser. En är att den underlät tar koordination av produktion i olika länder vilket bidrar till ökad globalisering. En annan är att arbetsuppgifter kan automatiseras vilket leder till minskat behov av anställda. Globalisering och ökad användning av avancerad teknologi leder till ökad produktivitet, vilket uppenbart är gynnsamt. Sam tidigt minskar behovet både av låg- och medelkva lificerad arbetskraft (OECD, 2013a) medan behovet av högkvalificerade medarbetare ökar. Denna utveckling förefaller accelerera och avspeglas i den s.k. Beveridge-kurvan. Beveridge-kurvan beskriver sambandet mellan antal lediga jobb och arbetslösheten. När antalet lediga platser är få, då är arbetslösheten hög. Om antalet lediga arbeten ökar sjunker följaktligen arbetslösheten. Det tänkvärda är att kurvan under de senaste decennierna har förskjutits till höger. År 1990 var index för lediga jobb 0,8 varvid arbetslös heten var 2 procent. Vid samma index för andel lediga platser år 2010 var däremot arbetslösheten fyra gånger högre, 8 procent. Vi har således en situation med ett relativt stort antal lediga platser som inte kan besättas eftersom de som är arbets lösa inte är tillräckligt kvalificerade. En framtida högkonjunktur kan knappast lösa detta problem. En situation med brist på kvalificerade medarbe tare tenderar att öka lönerna för de kvalificerade. Sedan 1980-talet har lönespridningen ökat i de

flesta länder som ingår i OECD (OECD, 2011). Det är således troligt att den ökade globaliseringen och en ökad användning av avancerad teknologi delvis kan förklara den ökade ojämlikheten för inkomster (Deaton, 2013). I Sverige förefaller arbetsmarknaden särskilt missgynna unga. Enligt OECD var arbetslösheten i Sverige i åldern 15–24 år andra kvartalet 2013 fyra gånger högre jämfört med åldern 25–54 år. Upp gifterna kan jämföras med situationen i Tyskland där arbetslösheten bland de yngsta endast var 50 procent högre. I Sverige bedöms en ökande andel unga vuxna ha så stora svårigheter att de erbjuds förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning). Enligt Försäkringskassans statistik har antalet nybeviljade förtidspensioner i åldern 19–29 år pga psykiatriska diagnoser ökat från 1277 år 2003 till 4971 år 2011. Detta innebär att inflödet till systemet motsvarar ungefär 5 procent av en årskull vilket således utgör en grupp som bedöms ha så stora svårigheter att de inte förväntas kunna försörja sig genom arbete. Det underliggande problemet är dock inte specifikt för ungdomar eftersom utvecklingen under de senaste 40 åren inom OECD generellt gått mot ökad arbetslöshet i kombination mer en ökad andel vakanta tjänster som förblir obesatta. I det följande behandlas några tänkbara åtgär der: längre utbildning av ungdomar, åtgärder för ungdomar som inte slutför gymnasiet, subven tionerade anställningar, andra arbetsmarknads politiska åtgärder, nya former av utbildning samt medborgarlön. En möjlighet som inte kommer att behandlas är försök att bromsa den tekniska utvecklingen. Uppenbart leder snabb teknisk utvecklingen till sociala problem eftersom vissa gynnas medan andra förlorar. Ett historiskt exempel på en sam hällsrörelse, som den tekniska utvecklingen födde under tidigt 1800-tal, var Ludditerna. Engelska

Sven Bremberg

Beveridge-kurva för Sverige 1980–2010 Kurvan visar relationen mellan andelen lediga platser och arbetslösheten (i procent). Med tiden förskjuts kurvan åt höger, dvs vid en given andel lediga platser blir arbetslösheten högre. Källor: OECD, Riksbanken, Statistiska Centralbyrån 1,3 1980

Andel lediga platser

1,1

0,9

1990

2010

0,7

0,5

0,3 1993

1992 0,1 1

Arbetslöshet

textilarbetare protesterade mot den industriella revolutionens förändringar som hotade deras arbeten. De svarade med att förstöra de nya textil maskinerna. Motsvarande tankar, om än mindre våldsamma, finns även idag där en del ifrågasätter värdet av den ekonomisk tillväxt. Det som talar emot försök att bromsa den teknologiska utveck lingen är att psykisk ohälsa trots allt är mindre vanlig i de ekonomiskt mest utvecklande länderna (Ferrari et al., 2013).

LÄNGRE UTBILDNING AV UNGDOMAR

När arbetsmarknadens krav på kvalifikationer ökar är det följdriktigt att erbjuda unga allt längre

utbildning. Så har också skett inom hela OECD med en fördubbling av andelen högskoleutbildade under perioden 1995–2010. År 2010 var andelen som avslutat en teoretisk högskoleutbildning i Sverige 37 procent, vilket är något under genomsnittet för OECD, 39 procent. Inom hela OECD är sedan 1990-talet gymnasieutbildning i praktiken obliga torisk men endast omkring 80 procent slutför en examen från gymnasiet före 25 års ålder. I Sverige är siffran något lägre, endast 75 procent. Ett flertal länder genomför reformer inom skolan för att förbättra de ungas skolresultat. Den internationella s.k. PISA undersökningen av skol prestationer bland 15-åringar som OECD presente rade hösten 2013 har därför rönt stor uppmärksam

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

het (OECD, 2013b). Flera länder visar försämrade resultat, däribland Sverige, vilket tyder på att de skolreformer som genomförts inte varit tillräckliga. Med några få undantag är dock skillnaderna i pre stationer mellan olika länder i Europa påfallande små. Skillnaderna beräknade som s.k. effektstorle kar uppgår vanligen till 0,1–0,2. Det innebär att i de västeuropeiska länder där barnen presterat som sämst motsvarar detta endast 2–4 månader mindre skolgång (OECD, 2009). Denna tid är kort eftersom de flesta idag har minst 12 års utbildning. Det som är framträdande i PISA-undersökning en är de goda prestationer som barnen i Ostasien uppvisar. Frågan är dock hur mycket skillnaderna kan förklaras av skolsystemens utformning. PISA undersökningen ger inga tydliga svar. Det är också påfallande att barn med föräldrar ifrån Ostasien presterar mycket väl även när familjerna flyttat till Australien och USA. Detta talar för att de kulturella attityderna till skolan är mer avgörande än skolsystemens utformning. Uppenbart går det dock att göra förbättringar i befintliga system. Det är exempelvis anmärkningsvärt att det är vanligare att barn i Sverige kommer för sent till skolan, jäm fört med barn från alla andra höginkomstländer. Ytterligare skäl talar emot att förbättring av skolan avgörande kan lösa problemen med en stigande arbetslösheten. Skolan kan utveckla elevernas förmåga att tillgodogöra sig och värdera information. En modern arbetsplats kräver dock ytterligare färdigheter som förmåga till socialt samspel, kreativitet, förmåga att hantera föränd ringar etc. Det är oklart hur väl skolan är ägnat till att utveckla sådana färdigheter. PISA undersök ningen tyder på att traditionella skolfärdigheter re lativt väl går att utveckla, om det finns en kulturell inställning som betonar skolan värde. Däremot är det inte givet att de länder som är framgångsrika enligt PISA lika väl kan utveckla individers kreati vitet. Ett index, som har utvecklats för att skatta

olika länders kreativa potential, placerar Sverige som nummer 1, långt före de Ostasiatiska länder som placeras bäst i PISA (Florida, 2011). Om skolgången ytterligare förlängs finns risk för att unga människor formellt blir överkvalifice rade för de anställningar de kan få. Enligt OECD var mer än 20 procent av arbetskraften överkvali ficerade för det arbete de faktiskt utförde (OECD, 2013a). Det är troligt att denna andel är högre bland unga vuxna eftersom de genomsnittligt har längre utbildning. Det är uppenbart en tydlig nackdel om fler unga behöver utbilda sig längre tid utan att deras kvalifikationer går att ta till vara. Yrkeslinjerna på gymnasiet förlängdes i Sverige från 2 till 3 år i början av 1990-talet samtidigt som det teoretiska innehållet utökades. Reformen före gicks av försöksverksamhet i ett stort antal kom muner. Eftersom gymnasieskolan hade olika längd i olika kommuner är det möjligt att studera effekter av gymnasieutbildning på risken för arbetslös het under lågkonjunkturen 2008−2010. En studie från IFAU ger inget stöd för att en längre och mer teoretisk yrkeslinje minskar risken för arbetslöshet (Hall, 2013). För elever med låga grundskolebetyg verkar den längre utbildningen istället ha medfört en ökad risk för arbetslöshet. En trolig förklaring är de ökade avhoppen från gymnasieskolan som blev en konsekvens av förändringen av yrkeslin jerna.

ÅTGÄRDER FÖR UNGDOMAR SOM INTE SLUTFÖR GYMNASIET

Den grupp av ungdomar som i särklass är sämst ställda inför framtiden är de som saknar examen från gymnasiet. En angelägen åtgärd är att stödja dessa ungdomar till att i efterhand skaffa sig mot svarighet till en sådan examen. Den nederländska modellen på detta område har särskilt intresse. En lag stiftad år 2009 (Leerwerkplich Wet) omfattar

Sven Bremberg

alla ungdomar i åldern 18–27 år som inte fullföljt gymnasiet (OECD, 2008). Syftet med lagen är att ge alla ungdomar ”startkvalificatie”, dvs. kompetens motsvarande gymnasieexamen. Centralt i denna modell är lagstadgad samverkan mellan stat (ar betsförmedling och försäkringskassa) och kommun (skola och socialtjänst). Den lagstadgade samverkan mellan arbetsför medling och systemet för socialförsäkring som utvecklats i Norge verkar också kunna ge dessa ungdomar ett adekvat stöd (Halvorsen, Hansen, Tägtström, & Bremberg, 2013). Den frivilliga samverkan som finns mellan dessa aktörer i Sverige idag är uppenbart helt otillräcklig (Olofsson, Pani can, Pettersson, & Righardl, 2009; Utbildningsde partementet, 2013).

SUBVENTIONERADE ANSTÄLLNINGAR

För att en arbetsgivare ska anställa en person krävs att hon eller han kan skapa värde som är högre än den lön, inklusive sociala avgifter, som arbetsgiva ren betalar. Om arbetsgivaren får någon form av subvention från staten ökar det möjligheterna för arbetsgivaren att anställa. Ett exempel på denna modell utgörs av den sänkning av arbetsgivarav gifterna som genomfördes i Sverige år 2007 för arbetstagare mellan 19 och 25 år. År 2009 utökades målgruppen, samtidigt som avgifterna sänktes ytterligare. I en analys från IFAU fann författarna positiva men förhållandevis små effekter av dessa riktade satsningar(Egebark & Kaunitz, 2013). Den första sänkningen uppskattas ha skapat 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt, och det mesta tyder på att den andra sänkningen inte givit någon ytterligare sysselsättningseffekt. Reformen ledde till att skat teintäkterna för 2008 minskade med 10 miljarder kronor. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgick därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor,

vilket motsvarar omkring fyra gånger den genom snittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar. Det är möjligt att andra former av subventioner kan vara mer effektiva. Ett betydande problem är dock att det minskade behovet av arbetskraft inte bara gäller ungdomar, och inte heller bara lågkva lificerad arbetskraft utan även de som är medel kvalificerade (OECD, 2013a). Förändringarna berör så stora grupper att de knappast går att lösa med lönesubventioner.

ANDRA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ÅTGÄRDER

Om det finns en betydande arbetslöshet och samtidigt tjänster som inte går att besätta är det ändamålsenligt att erbjuda arbetslösa utbildning och träning så att de blir mer kvalificerade. I Sve rige användes år 2011 1,7 procent av BNP för arbets marknadspolitiska åtgärder varav 1,1 procentandel till aktiva åtgärder och återstoden för ersättning vid arbetslöshet. Omfattningen av insatserna i Sverige är relativt genomsnittliga för EU. Det finns dock inget tydligt samband mellan omfattningen av dessa åtgärder och arbetslösheten i de olika länderna inom EU (Ronkowski, 2013). Detta skulle kunna bero på att endast vissa åtgärder är effektiva men det är oklart vilka dessa åtgärder är. En ex pansion av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan således knappast förväntas väsentligt reducera arbetslösheten.

NYA FORMER AV UTBILDNING

När Europa industrialiserades under 1800-talet arbetade majoriteten av befolkningen med jord bruk. Deras träning inom jordbruk var otillräcklig för den framväxande industrin. Därför infördes generell utbildning av hela befolkningen; i Sverige i form av folkskola som infördes 1842. Efterhand

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

ökade behovet av mer kvalificerade tjänster, sär skilt under tiden efter andra världskriget. Därför utökades den obligatoriska skolgången, i Sverige i form av generell 9-årig grundskola som var införd i hela landet 1972. Utbildning på gymnasienivå blev allt vanligare för att idag i praktiken bli obliga torisk. Högskolereformen 1977 öppnade för en bred postgymnasial utbildning för stora delar av befolkningen. Reformerna har inneburit att allt fler får ta del av utbildning som väsentligen är utformad på liknande sätt som för 100 år sedan när ma joriteten av befolkningen endast hade 6-årig folkskola. Utbildningssystemet utgör samhällets främsta insats för att kvalificera unga människor för arbetsmarknaden. En situation med stigande arbetslöshet går att se som tecken på att systemet, trots kvantitativ expansion, allt sämre fullgör denna uppgift. Situationen tyder på att det krävs nya former för att kvalificera unga människor för den framtida arbetsmarknaden. Hur de nya formerna för kvalificering ska utformas är oklart. Det har dock under lång tid funnits en diskussion där nuvarande utformning av utbildning radikalt ifrågasätts (Illich, 1971) (Christie & Frisch, 1972). Det är därför angeläget med en öppen diskussion om hur utbildningssystemen kan utformas för att kvalificera fler unga för de uppgifter de kommer att möta i framtiden.

MEDBORGARLÖN

Enligt SCB försörjdes på helårsbas (helårsekvi valenter) år 2012 14,4 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år av någon form av bidrag pga arbetslöshet, sjukdom eller andra försörjningssvå righeter. Arbetslösheten förefaller långsiktigt att öka. Det finns därför skäl att överväga alternativ till nuvarande bidragssystem. En radikal metod är att erbjuda alla medborgare en fast ersättning,

oavsett om de är yrkesverksamma eller ej. En sådan garanterad basinkomst diskuteras alltmer i olika länder. Bl.a. kommer en folkomröstning genom föras i Schweiz där förslaget till basinkomst uppgår till 18 000 kr per månad (Balibouse, Baghdjian, & Jones, 2013). Basinkomsten utgår till alla medbor gare, oavsett andra inkomster, och ersätter en stor del av nuvarande bidragssystem. Metoden har både fördelar och nackdelar. En fördel med en basinkomst är att individer får stor frihet att välja verksamhet, oavsett om verksamheten ger inkomst eller ej. Filosofen Aris toteles ansåg att arbete var något som stod i vägen för människors självförverkligande eftersom det stal tid och kraft från människans sanna bestäm melse – att utveckla de unika förmågor som varje människa är född med. En garanterad basinkomst ger människor sådana möjligheter. En del kan välja att ägna sig åt konstnärlig verksamhet som på kort sikt endast ger obetydliga inkomster. Andra kan ägna tid till frivilligt ideellt arbete. Några kan utveckla idéer som på sikt tillför väsentliga värden för samhället men som kräver flera års obetalt arbete. En avgörande aspekt är finansiering av basin komsten. De flesta menar att den bör finansieras på liknande sätt som nuvarande bidrag, dvs. från skatt på inkomst vilket självfallet förutsätter att tillräckligt många fortsätter att förvärvsarbeta. Försök med basinkomst, som har genomförts i Kanada, tyder på att endast 1 procent av männen arbetar mindre medan något fler kvinnor med små barn avstår från förvärvsarbete (Young & Mulvale, 2009). Kunskapsläget är dock långtifrån klart. Social delaktighet är avgörande för psykisk hälsa. Ett argument mot basinkomst är att den kan tänkas försvåra social integrering för de som väljer att helt avstå från arbete som ger inkomst. En åtgärd kan vara att olika organisationer utvecklar ett brett utbud av oavlönade attraktiva frivilliga insatser som

Sven Bremberg

är värdefulla för samhället som helhet. Risken för utanförskap är särskilt stor för de unga vuxna som endast gått i skola och helt saknar erfarenhet av för värvsarbete. Problemet skulle kunna reduceras om ett villkor för basinkomst var ett års “medborgar tjänst” efter avslutat skolgång, jämförbar med den obligatoriska värnplikt för män som tidigare funnits.

Hall, Caroline. (2013). Medförde längre och mer generella yrkesprogram en minskad risk för arbetslöshet? Uppsala: IFAU.

Halvorsen, Bjørn, Hansen, Ole Johnny, Tägtström, Jenny, & Bremberg, Sven (2013). Aktuelle innsatser mot ungdomsledighet i de nordiske landene. Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 753–760.

Illich, Ivan. (1971). Deschooling society. New York: Harper & Row.

SLUTSATSER

Ökad kunskap och praktisk-teknologisk tillämp ning av dessa kunskaper har under de senaste 50 åren både lett till dramatiskt förbättrad folkhälsa och till ökad produktivitet. En fortsatt utveckling i samma riktning kan förväntas under de kommande 50 åren. Utvecklingen förefaller leda till ett mins kat behov av lönearbetare med låg- och mellanhög kvalifikation vilket avspeglas i en gradvis ökade arbetslöshet, särskilt bland unga vuxna. Samtidigt är arbete centralt för delaktighet i samhället och därigenom för den psykisk hälsan. Det är där för angeläget med långsiktigt hållbara åtgärder. Det finns flera förslag som skulle kunna prövas i Sverige, gärna i form av kontrollerade experiment inom geografiskt avgörande områden.

Mind. (2013). Hur mår Europa? Mind-index–nytt mått på den psykiska hälsan. Psykisk Hälsa, 54(3).

10.

Nickell, Stephen, Nunziata, Luca, & Ochel, Wolfgang. (2005). Unemployment in the OECD Since the 1960s. What Do We Know? The Economic Journal, 115(500), 1–27.

11.

Obradović, Jelena. (2012). How can the study of physiological reactivity contribute to our understanding of adversity and resilience processes in development? Development and Psychopathology, 24(2), 371.

12.

OECD. (2008). Jobs for Youth/Des emplois pour les jeunes. The Netherlands. Paris: OECD.

13.

OECD. (2009). Learning Mathematics for Life. A view

14.

OECD. (2011). Divided We Stand. Why Inequality

perspective from PISA. Paris: OECD. Keeps Rising. Paris: OECD. 15.

OECD. (2013a). OECD Skills Outlook 2013. First results

16.

OECD. (2013b). PISA 2012. Paris OECD.

17.

Olofsson, Jonas , Panican, Alexandru , Pettersson, Lars,

from the survey of adult skills. Paris: OECD.

REFERENSER 1.

Balibouse, Denis, Baghdjian, Alice , & Jones, Gareth

& Righardl, Erica (2009). Ungdomars övergång från

(2013). Swiss to vote on 2,500 franc basic income for

skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala

every adult. Reuters US (2013-10-04). 2.

Christie, Nils, & Frisch, Maj. (1972). Om skolan inte

erfarenheter Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet. 18.

fanns. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 3.

Deaton, Angus. (2013). The Great Escape: Health,

and the structure of unemployment. Brussels: Eurostat. 19.

Wealth, and the Origins of Inequality. Princeton:

Egebark, Johan, & Kaunitz, Niklas (2013). Sänkta arbets-

Utbildningsdepartementet. (2013). Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan.

Princeton University Press. 4.

Ronkowski, P. (2013). Labour market policy expenditure

SOU 2013:74. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 20.

Young, Margot, & Mulvale, James Patrick. (2009).

givaravgifter för unga. Rapport 2013:26. Uppsala: IFAU.

Possibilities and prospects: The debate over a gua-

Florida, Richard L. (2011). Creativity and Prosperity: The

ranteed income. Ottawa: Canadian Centre for Policy

Global Creativity Index: Martin Prosperity Institute.

Alternatives.

Tysta killar

Beny Plüss är socionom och leg. psykoterapeut. Han har arbetat som socialarbetare med tonvikt på familj, barn och ungdom, och på BUP. Han har på senare år verkat på psykoterapimottagningen ungavuxna.

De som lever utanför det etablerade samhället tenderar att bete sig destruktivt mot sig själva eller mot andra. Omvårdnad, värme och närhet ger förutsättningar för en grundtrygghet och sund ut veckling. Nära kontakter, uppmärksamhet, respons och bekräftelse är behov vi har livet igenom. Även de som står utanför. Med tysta killar menas de som dragit sig undan det sociala livet eller de som aldrig kommit in i någon gemenskap utanför familjen. Högsta dieperioden uppfattas oftast som den tid då utanförskap befästs och ett tillbakadragande in i sig själv äger rum. Skolan blir en påtvingad social situation som medför obehag, nedstämdhet och kroppsliga symptom. I en ålder då starka skam påslag gör att svårigheter förnekas och döljs för omvärlden. Ungdomar kan ge ett intryck av att livet flyter på, samtidigt som de lider i tysthet. Många påbörjar gymnasiet, men fullföljer inte och saknar den kraft som behövs för att ta sig in på arbetsmarknaden. De tysta är de som varken studerar eller arbetar, har kamrater eller intressen att dela med andra. De syns inte ute i samhället, går ut när andra sover. De har slutat prata då ingen finns att prata med. De är obekanta för arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin. Att stänga av kontakten med sitt inre är ett sätt att hantera det lidande som ensam het och tankar om att vara konstig och oförmögen

att vara med andra, leder till. Samtidigt kan en önskan om förändring ändå vara levande, vilket gör att många stannar kvar i en påbörjad samtalskon takt, för att börja skapa sin berättelse genom att komma i kontakt med sig själv, släppa fram känslor och tankar om det som varit och om framtiden. Terapeutens tillgänglighet och förmåga att skapa en trygg atmosfär är av avgörande betydelse. Dessa killar bär på en depression och har gjort det länge. En del har levt i en depressiv atmosfär sedan födseln, vilket innebär en vardag präglad av distans och kontaktlöshet. Depression är ett slutet system som stänger av och stöter bort, och per sonen kan varken bejaka sig själv eller vara öppen för kontakt med någon annan. Det är ett dödande obehag som alla blir rädda för. Till vardags tar vi avstånd från deprimerade personer, vi orkar inte, man får inget tillbaka, man måste bara ge, vilket oftast ändå inte tas emot. Även psykoterapeuten vill hålla depressivitet på avstånd; klienten anses inte mottaglig, hänvisning till annan vårdgivare, starkare medicinering, utred ning och diagnostisering. Terapi med en depri merad är ett möte mellan livet och döden; hopp -hopplöshet, mening-meningslöshet, kraft-energi löshet, vitalitet-trötthet, kontakt-kontaktlöshet och dialog-tystnad. För att möjliggöra kontakt måste döden släppas in och psykoterapeutens roll är att hålla

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

sig vid liv och kunna uppmärksamma klientens ickeverbala kommunikation, som ögonkontakt, andning och kroppsrörelser; att inse att den tysta klientens förmåga till samspel är just dessa små signaler. Terapeutens förmåga att intressera sig för och uppmärksamma den egna motöverfö ringen är viktig för att undvika ett avvisande av klienten. Följande kliniska ärende illustrerar en tyst killes process i en psykoterapi. Genom att lyssna till hans egna formuleringar kan vi följa hur beroendet till föräldrarna knyts upp och framtidstankar om ett eget liv blir allt starkare. Peter, 28, har två bröder, den ena är uppvuxen hos mormor. Föräldrarna har alkoholmissbruk. Den andra brodern flyttade tidigt hemifrån. När föräldrarna dricker städar Peter upp efteråt. Han är rädd att de ska dö. Under sommarlovet i 7:an drack föräldrarna mycket och Peter fick samtidigt en långvarig lunginflammation. När sommar lovet tog slut och skolan började var allt som i en dimma, han hade inte umgåtts med någon utanför familjen under hela lovet. Han stod utan för allt och kände sig som en betraktare av livet utanför familjen. Han hoppade av gymnasiet och har i stort sett varit hemma och utan sysselsätt ning sedan dess. Peter frustar, stönar, svettas, men det kommer knappt några ord. Kaos och oordning. Är inte van att prata om mig. Det måste hända nåt. Vi har flera sessioner där jag frågar och ofta svarar själv. P sitter tungt i sin stol, tillbakadragen, väldigt påtagligt som om han för alltid kommer sit ta här och ändå vara frånvarande. Han har jackan på. Hur ser han ut när han går på gatan, bland så många människor? Så nära, så många, ändå så långt ifrån. Stora, tunga kliv, där varje steg är ett ilsket avtryck. Vad har han varit med om? Han är som en kittel full av ihopblandat sprängstoff av dolda upplevelser.

Kan nog inte fortsätta komma hit. Har inga pengar så det är de som får betala. Vill inte vara till belastning. Man får städa och torka spyor, dan efter är det bortglömt. Morsan mår bra nu! Sovit bra. Obehagligt att gå ut. Vill vara i fred. Morsan ramlade i trappen. Minns att jag lekte när jag var barn och att fröken inte gil lade killar. Brorsan är tjatig, lägger sig i mitt liv. Inte van att prata. Pratar aldrig om mig där hemma. Borde bli mer social. Mitt unkna lilla liv. Han tar av sig jackan. Har en ny skjorta på sig, ser nöjd ut.

I sommar fyller brorsan jämnt, han ska ha fest. Bra vecka fast inget hänt. Minns när morsan var full på skolavslut ningen och klängde på folk. Träffade ingen den sommaren. Följde med till lokalkrogen när jag var liten. Skulle hjälpa morsan hem i fall hon blev för full, sa farsan. Försökte undvika att bli sedd av andra, höll koll. Träffade mormor. Skulle vilja gå på bio. Har inte gjort det sen jag var liten. Ensam hemma. Skönt att slippa bry sig om dem. Tänk att ha en liten etta. Tycker om att laga mat. Och jag är noggrann med städning. Trött, har inte gjort något vettigt i livet. Kän ner mig ung och gammal samtidigt. Mått dåligt, morsan druckit. Trött på att hjälpa till där hemma. Det händer inget i livet. Man har ingen funktion. Morsan gjorde bort sig på brorsans fest. Dan därpå kastade jag en skål i väggen, kändes bra. Har tagit många promenader i sommar. Man borde bada. Vill börja plugga kanske.

Beny Plüss

Svårt att formulera mig, när det är tyst tänker jag på vad du tänker. Jul, julklappar. Tjejer? Vet inte, vågar var ken tänka eller känna. Varit deprimerad sen 10-årsåldern, minns när jag satt och väntade på att vi skulle gå hem från kvarterskrogen. Minns varenda detalj. Förra samtalet väckte känslor. Känner ingen. Brorsan frågade om jag ville med på semester. Säkert som barnvakt, jag sa nej. Följer med brorsan, två dagar. Vågar inte blunda, tappar fokus på allt utanför mig själv. Borde jobba på det, läskigt.

Hann inte, var på en lång promenad. Inget har hänt i veckan. Såg en klasskamrat men tittade bort. Undrar vad han gör. Hade en kompis i 5:an, men han flyttade, ingen förvar ning, plötsligt flyttade han. Satt längst bak i skolan, sa inget, ingen frå gade. Andra hade det nog roligt, jag vet inte, jag bara tittade på. Jag lärde mig vissa lekar, men var aldrig med. Brydde mig inte om det. Fest där hemma, men de fick röja själva. Jag var ute på en lång promenad. Orolig att morsan ska dö, jämt denna oro. Brorsan slår undan sånt. Brorsans grabb trivs inte i skolan… faan. Måste kanske sluta terapin. Har ju gått här ett tag nu. Vill tjäna pengar. Skulle spara allt, fixa lite hos föräldrarna. Och betala tillbaka terapi kostnaden. Mormor pratar om utredning, nä, jag vill bara komma i gång och göra något vettigt. Undrar hur det är att bo själv någon gång. Trött och nedstämd, så många år. Att vara störst, men känna sig så liten. Jag kommer inte nästa gång. Du har ett fint rum. Måste gå tidigare, ska köpa två böcker. Svårt med arbetsförmedlingen. Farsan på sjukhuset och brorsan vill att jag ska vara barn vakt. Han verkar ta för givet, det retar mig. Vill vara i fred, stänger dörren, började möblera om, men fullföljde aldrig. Har för lite att göra. Men det är bra att komma hit, tar alltid en långpromenad innan och går efteråt till biblioteket.

Anmält mig till en fobiträning, behöver träna. Var inne på saluhallen, alla dofter och rörelse. Jag gick där bland allt, helt anonymt. Be om hjälp? Klarar mig själv, fast jag aldrig gjort det. Var på konsert med brorsan. Brydde mig inte om allt folk, jag som är folkskygg. Skippar fobiträningen. Brorsan blev ofta arg, tvärtom mot mig. Pratade med brorsan om vår uppväxt. Att vi aldrig gjorde något, aldrig åt tillsammans… mycket aldrig, sen sa han att han aldrig tyckt om dem, då pratade vi inte mer. Brorsan fick gå själv på sina föräldramöten. Ett barndomsfoto. Jag var glad här! Minns inte att jag var glad. Glad av tanken. Sätter sig på min plats och säger att han brukar försöka variera sig. Säger att det känns rätt bra och att honom flyttar man minsann inte så lätt på. P tittar och undrar hur jag tog det där med stolen. Deprimerad så länge. Det är starka känslor hela tiden, rädd att tappa kontrollen. Jag kände mig annorlunda klasskamra terna. Är det för sent att ändra sitt liv?

Kollade upp studier, behöver komplettera… men ansökningstiden har gått ut. Skönt att få prata.

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Hjälpt brorsan och föräldrarna med praktiska saker. Sa åt dem att det kommer bli föränd ringar. Jag har mer distans, drickande får de sköta själva. Nåt måste hända, man inte bara kan sitta här o slappa hela livet. Morsan är sjukskriven. Läser mycket. Så mycket tankar, vad jag ska bli, vad jag ska göra, hur allt ska gå till, känns jobbigt men jag är rätt glad. Ett kuvert ligger på bordet, har sökt in till en distanskurs, svenska och matematik. Frågade om brorsan vill följa med till arbetsförmed lingen. Skall ut och handla kläder med brorsan, måste fixa till stilen lite. Har haft mardrömmar. Även om jag inte lyckas med plugget så känns det ändå som jag lyckats. Några månader senare: Peter pluggar, pratar min dre om föräldrarna och mer om planerna på att flytta hemifrån. Han fortsätter upptäcktsfärden ute i samhället och är betydligt mer avslappnad. Terapin avslutas.

ingenting, han bara gör. Dagen efter är allt som vanligt, tyst. Livet är som en pendelrörelse mellan handling och tystnad. Jag flikar in med kommenta rer som: ”Det är jobbigt att inte sova.” ”Du som var ett barn fick ta hand om de vuxna.” ”Tänk att de inte sa förlåt eller tackade.” Alkoholismen

Den är närvarande, påträngande och väcker rädsla hos ett barn. Men den förnekas och man lever utifrån principerna; inte prata, inte känna, inte lita på någon. Peter är lojal mot föräldrarna och förnekar sig själv. Alkoholismen är även utbredd i bekantskapskretsen och det lilla barnet blir ensam. Ingen går att lita på. ”Du ska inte känna” är som att inte få leva, dömd till avstängd het, och samtidigt ha sin funktion att ta hand om föräldrarna. Skammen

Minns rädslan av omständigheterna på lokalkro gen, men skammen är bortträngd i medvetandet. Även om den hålls undangömd fortsätter den att utöva sin verkan i depressionen. Att berätta ger möjlighet att öppna upp och känna skammen vilket ger möjlighet till ömsesidighet och relation. Tonårstiden

KOMMENTAR OCH REFLEKTION Ansvarstagandet

Det lilla barnet behöver kunna spegla sig i föräld ern, få sina egna behov bekräftade för att stärka sitt eget separata jag. Peter fick i stället träna upp sin lyhördhet för förälderns behov och trycka un dan sina egna. Han blir någon genom att ta hand om någon. Och därför blir han ingen. Han säger: jag är ingen, en odåga, med ett ynkligt liv. Han ligger vaken, får inte sova. För han ska gå upp och städa när festen är slut. Han är inte arg, känner

Nya möjligheter att komma in i gemenskap, ha jämnåriga att spegla sig i, jämföra sig med och bli omtyckt av. Peter mäktade inte med, drog sig un dan och beroendet av föräldrarna snarare stärktes. Hans självbild präglas av utanförskap, inte möjlig att älska, inte duga, vara konstig och onormal. Han lever i ett vakuum, där ett ”vi” aldrig utvecklats, utan snarare förstärks ett rigitt och oflexibelt ”jag”. Som ett försvar stärks en ovilja och förakt mot andra. Och att inte ha tillgång till sina känslor och tankar gör det omöjligt att mentalisera, reflektera och bryta mönster på egen hand.

Beny Plüss

Han kommer, kanske tvångsmässigt. Tittar ner, inga initiativ, bara sitter. Det händer inget, jag känner mig trött, uttråkad och blir rädd att tappa lusten till mitt yrke. Måste ha tålamod, härbärgera, jag tittar, lyssnar, tänker, analyserar, måste hålla mig vaken. Och jag tonar in hans andning, de snab ba blickarna och alla andra ickeverbala livstecken. I intoningen möjliggörs kontakt och bekräftelsen på att han får ta det i sin takt.

ilskan finns den kraft han behöver för att komma vidare. Likt indianen i filmen Gökboet som tar upp tvättstället och kastar ut det genom fönstret för att sen glad i hågen, målmedveten gå ut i livet. Han var frivilligt placerad och kunde gå ut genom dörren när han så ville, men han var fast i sig själv, stum, stor, men viljelös och svag. Att inte utbrottet direkt riktades mot föräldrarna handlar om att han i terapin kunnat prata om föräldrarna och kunnat sätta ord på ilskan.

Agerande eller lek?

Stoltheten

Han tar min stol, självklart och odiskutabelt. Känner mig ställd och svarslös. Ser han inte lite självgod ut, rätt envis, kanske rigid, han tänker minsann göra på sitt sätt! Han är kanske lite grandios? Osjälvständig, men ändå envis, och är det så att han endast vill rapportera till mig? Sitter på min stol utan att reflektera! Hur narcissistiskt störd kan han vara? Vad har jag för betydelse, finns förmågan att längta efter någon annan, kan han känna ensamhet och empati? Och så i slutet på sessionen tittar han upp och ler. Jag förstår att jag finns, att han gör något med mig. Kanske kan det vara någon form av lek. En egoistisk lek. Men ändå. Och lekandet i sig är terapi.

Kuvertet på bordet. Han ser nöjd ut, men säger inget, som att det ska vara tyst nu. Vill att jag ska fråga, vilket jag gör. Han svarar kort och koncist att han kommit in på skola. Jag säger: ”Oj.” ”Det är väl inget speciellt”, ljuger han, väldigt stolt.

Depressionen

Han var svag och höll på att sprängas av alla borträngda känslor, men sakta kunde vi lyfta fram skammen och ilskan för att nå sorgen och sedan kunna upptäcka glädje, och våga vara nyfiken på omgivningen därutanför och kunna förverkliga ett eget separat liv. En tyst kille är inte längre tyst. Nu väntar honom rädslan och existentiella svårigheter som tillhör livet.

Ilskan

Peter tar ansvar för föräldrarna och blir självankla gande inför sin situation. Ilskan riktas mot självet. Det mullrar, som att han håller på att spricka av all inåtvänd ilska. Jag blir osäker och försiktig: Kom mer han att explodera och vart kommer ilskan riktas då?

REFERENSER 1.

Natur och Kultur 2.

Hellsten, T. (1992): Flodhästen i vardagsrummet. Verbum Förlag AB Stockholm 1993

Frigörelsen

Skålen som kastas i väggen. Nöjdheten över att år av instängdhet inte längre accepteras. Han kastar inte på någon, utan i väggen. I kastet finns den ilska som varit bortträngd under många år. I den

Cullberg Weston, M. (2007): Självkänsla på djupet.

Beck-Friis, J. (2009): Den nakna skammen. Natur och Kultur

Wrangsjö, B & Winberg Salomonsson, M. (2006): Tonårstid. Natur och Kultur

Winnicott, D W. (1971): Lek och verklighet. Natur och Kultur 1981

Att göra det bästa av ungdomen

"Youth is wasted on the young" – George Bernard Shaw

Jennie C Ahrén, med. dr., är verksam på CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom forskning och utveckling. Anton Lager är folkhälsovetare och epidemiolog, chef för enheten för kartläggning och analys, CES. Båda är knutna till institutionen för folkhälsovetenskap, KI.

oro har också ökat under de senaste årtiondena, för Ungdomars villkor och möjligheter borde rimli att sedan stabilisera sig på relativt sett höga nivåer. gen vara goda i ett välfärdsland som Sverige, men Ungdomsåren är på många sätt en utmaning. mycket pekar på att situationen för de unga inte Fysisk tillväxt och psykologisk mognad skiljer alls följer samhällsutvecklingen i övrigt. Statistiken sig markant mellan individer. Samtidigt som den pekar på ökad arbetslöshet, sämre skolresultat och massiva utvecklingen av olika färdigheter sker, ska en dramatisk ökning av självmordsförsök hos unga. ungdomarna själva fatta beslut som kräver både Dessutom ökar klyftorna mellan olika samhälls livserfarenhet och omfattande grupper vilket gör att ungdomars kognitiva processer, och det trots förutsättningar skiljer sig stort. att vi numera vet att hjärnan Om brister i strukturerna gör Samhällen inte är fullt utvecklad förrän i att förväntningar och faktiska där individen 20-årsåldern, och att färdigheter möjligheter inte kan förenas, har förväntas förvärvas under hela livet. Genom vi då lyckats skapa en bra miljö för våra unga? skapa en egen skolprestation och skyhöga betyg ska en framtida högskoleutbild identitet kan ning säkras. Om man inte följer det akademiska spåret är det svårt PSYKISK OHÄLSA öka risken för hitta ett arbete, eftersom Ungdomars psykiska hälsa har psykisk ohälsa. att andelen arbetstillfällen för den varit föremål för omfattande som hoppat av skolan i förtid är diskussioner under många år. En mycket liten. I vårt individualis rad rapporter visar att sjukhus tiska samhälle har de egna livsvalen en central roll. vård för psykiska problem och självmordsförsök Professor emeritus Marianne Cederblad beskriver har ökat bland unga (1–3). Inom den psykiatriska ungas psykiska hälsa i Läkartidningen (4). Hon öppenvården har andelen som söker vård för ångest menar att samhällen där individen förväntas och depression ökat såväl hos pojkar som hos skapa en egen identitet kan öka risken för psykisk flickor. Mellan åren 2005 och 2011 dubblerades anta ohälsa, något som kan vara en tillgång för den let diagnoser i åldersgruppen 13–18 år. Flickor är resursstarke, men rentav ett hinder för andra. överrepresenterade i sammanhanget (4). Självrap Slutsatsen blir att den som lider av psykiska pro porterade symptom som ångest, nedstämdhet och

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Självmordsförsök (säkra och osäkra) i Sverige per 100 000 invånare, kvinnor 15 år och äldre. Källa: NASP 15–24 år

25–44 år

45–64 år

65+ år

400 350 300 250 200 150 100

19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12

blem i realiteten har mycket begränsade chanser till självförverkligande. Sjukhusvård för självmordsförsök har ökat bland unga i åldersgruppen 15–24 år, det är de unga kvinnorna som står för den mest dramatiska ökningen, men utvecklingen hos unga män följer en liknande kurva (5). Självmord måste beskrivas som ett av de allvarligaste uttrycken för psykisk ohälsa. Enligt fakta från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psy kisk ohälsa (6) är ett självmordsförsök den starkaste riskfaktorn för ett fullbordat självmord. Upp till 15 procent av alla som hamnar på sjukhus för själv mordsförsök dör senare av självmord, de flesta inom ett år efter första försöket. Ytterligare 10–15 procent kommer att göra upprepade självmordsförsök. Självmord minskar i alla åldersgrupper, förutom

bland de yngre (under 25 år). Enligt de befintliga diagnoskriterierna är säkra självmord de fall där det inte råder några tvivel om att man har haft avsikten att ta sitt liv, medan de oklara fallen även omfat tar olycksfall och handlingar där man är osäker på bakgrunden. Exempel på det senare kan vara våld samma olyckor eller överdoser av olika mediciner eller droger. Socialt kan riskfaktorer för självmord utgöras av relationsproblem i familjen eller otrygga uppväxtvillkor. Psykisk sjukdom hos föräldrar ökar risken för psykisk ohälsa och självmordsförsök hos barnen (7). Särskilt hög är risken under tonåren, och i nära anslutning till att en förälder försökt ta sitt liv eller drabbats av psykiska problem (8). Sjukdomsförloppet blir ofta utdraget för den som drabbas av psykisk ohälsa tidigt i livet. Att ha vårdats på sjukhus mellan 16 och 24 års ålder

Jennie C Ahrén & Anton Lager

Självmordsförsök (säkra och osäkra) i Sverige per 100 000 invånare, män 15 år och äldre. Källa: NASP 15–24 år

25–44 år

45–64 år

65+ år

200

150

100

19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12

hanteras till skolsköterska, skolpsykolog, kurator och skolläkare. Dessutom understryker rapporten vikten av att ge adekvat stöd till unga som lämnar skolan i förtid och NEETs (Not in education, employment or training), d.v.s. unga som varken studerar, arbetar eller har lärlingsjobb. Kunskaperna om psykisk ohälsa har fördjupats under de senaste årtiondena och lett till framsteg både vad gäller behandling och förståelse. Men det är viktigt att komma ihåg att psykiska problem kan ta sig olika uttryck. Utåtagerande beteenden och våld är lättare att identifiera än psykiskt lidan de som vänds inåt. Resultaten från en ny undersök ning av 12 000 europeiska tonåringar i åldrarna 14 till 16 år visar på hög förekomst av psykiatriska symptom hos en grupp som man tidigare inte har identifierat som riskgrupp för psykisk ohälsa (11).

medförde ofta behov av sjukhusvård på nytt inom fem år (1). Förutom hälsokonsekvenser är tidiga psykiska problem även kopplade till sämre utbild ningsprestation (9). Psykisk ohälsa bland unga medför förstås också sämre möjligheter att etablera sig i samhället; såväl eget boende som arbete och inkomst blir lidande. En rapport från OECD (10) slår fast att det är de unga i Sverige som har drab bats värst. Ansökningar om aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har fyrdubblats bland unga under de senaste tio åren. Sverige får också kritik för en bristande skolhälsovård. Antalet psykologer och läkare på landets skolor beskrivs som uppseen deväckande lågt. Åtgärder som föreslås är att öka resurserna till skolans elevhälsa för att tidigt iden tifiera och ge stöd till elever med psykiska problem samt att utforma riktlinjer för hur problemen ska

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

Man beskriver dem som en ”osynlig” grupp, där vardagen präglades av hög medieanvändning, lite sömn och låg fysisk aktivitet. Studien visar att det var lika vanligt med självmordstankar, oro och depression i den osynliga gruppen som i högrisk gruppen, karaktäriserad av kända riskbeteenden som alkohol- och droganvändning.

att en förälder som är sjuk har svårt att tillgodose barnets behov. Nästan hälften av alla patienter inom vuxenpsykiatrin har barn som bor hos dem. De barn som växer upp med föräldrar som lider av psykisk sjukdom har själva högre risk att hamna inom vården för psykiska problem, självmordsförsök eller alkohol- och drogproblem (1).

FAMILJ OCH SOCIAL BAKGRUND

SKOLAN

Socialt utanförskap kan drabba unga tidigt i livet. Skolan fyller en viktig funktion i barns och Barn som växer upp i ohälsosamma eller skadliga ungdomars liv, inte bara ur ett lärandeperspektiv, miljöer har inte alls samma möjligheter i livet som utan även som social plattform. Olika former av de barn som har trygga uppväxtvillkor. Inkomst kränkande behandling och mobbning förekommer skillnaderna mellan barnfamiljer har ökat, vilket dagligen i skolan. Trots insatser och kunskap på gör att det på ett socioekonomiskt plan finns området verkar såväl skola som lärare ha svårt att mycket stora skillnader i barns och ungdomars var garantera en trygg miljö för elever. Skolplikt gäller dag. Det är inte bara sociala och ekonomiska aspek fram till årskurs nio, men med få andra tillgängliga ter som är knutna till socioekonomisk ställning, alternativ har gymnasiet kommit att bli som en utan påverkan sker även genom olika livsstilar. förlängning av den obligatoriska skolan. Vanligen Kostvanor, motion och fritidsaktiviteter skiljer sig är det yngre barn som blir mobbade av äldre och mellan olika sociala grupper. det finns indikationer på att den som uppvisar Familjestruktur kan knytas någon form av avvikande till utanförskap hos unga. Att beteende löper större risk att växa upp i ett hushåll med en drabbas. En undersökning (13) Upp till 15 dast en förälder kan göra att bland landets elever i sjätte och procent av alla barn har sämre ekonomiska nionde klass visar tydligt att som hamnar förutsättningar än dem som förhållanden på skolan påver bor med båda sina föräldrar. kar elevers psykiska hälsa och på sjukhus för En stor svensk studie visar livskvalitet. Man kunde också självmordsförsök även på en högre risk för se att skolor som dominerades psykisk sjukdom, självmord av elever med svenskt ursprung dör senare av eller självmordsförsök, skador utgjorde en sämre miljö för självmord. och missbruk hos barn till en elever med utländskt ursprung, samstående föräldrar (12). En exempelvis rapporterade de of annan grupp som är särskilt utsatt är de som växer tare mobbning. Särskilt utsatta för psykisk ohälsa upp med föräldrar som har psykiska problem, det är utlandsfödda elever med flyktingbakgrund. är inte svårt att förstå att de är utsatta på många Unga som inte bor med någon av sina föräldrar har sätt. Förutom att de kan drabbas rent ekonomiskt också en högre förekomst av psykisk ohälsa, det om föräldern inte kan arbeta, är det inte ovanligt gäller framför allt de äldre barnen.

Jennie C Ahrén & Anton Lager

skolprestationen. Betyg i grundskolan och gymna Enligt siffror från statistiska centralbyrån siet ska utformas på ett sätt som inte innebär att anger ungefär 70 procent av unga kvinnor och elever blir underkända eftersom det är kopplat till 50 procent av unga män att de är stressade över allvarliga konsekvenser både för hälsa och framtida skolarbetet. Hos unga som upplever höga krav ökar möjligheter till arbete. risken för kronisk stress, något som är kopplat till sämre skolprestation. Antalet okvalificerade Låg självkänsla och bris ARBETE jobb, som endast tande socialt stöd ökar Att etablera sig på arbets kräver grundskole- eller marknaden är en av de vik risken för kronisk stress ytterligare (14). Att ha tigaste faktorerna för att gymnasieutbildning, låga eller ofullständiga kunna leva ett självstän är markant färre än för betyg är vanligare i lägre digt liv. Ett arbete innebär socioekonomiska grup inte bara en lön, eller bara 20 år sedan och per vilket ökar risken för möjlighet att försörja sig; Sverige har nu lägst psykosocial ohälsa senare utan fyller även en social andel lågavlönade i livet. Bland barn och funktion och ger en känsla unga med svag skolpres av sammanhang. På dagens arbeten i hela OECD. tation har goda uppväxt avancerade arbetsmarknad villkor dock ingen skyd är antalet okvalificerade dande effekt (9). Upprepade ansträngningar utan jobb, som endast kräver grundskole- eller gymnasie någon vidare framgång med skolarbetet är kopplat utbildning, markant färre än för bara 20 år sedan till utveckling av depression. De första skolåren och Sverige har nu lägst andel lågavlönade arbeten beskrivs som grundläggande för barns fortsatta i hela OECD (15). Svenska ungdomars skolresultat lärande och hälsa. Barnets läsförmåga anges som har försämrats under det senaste årtiondet och central. En stark förskola och goda erfarenheter de senaste mätningarna (16) visar på en fortsatt av skolans första år ger effekt långt upp i åldrarna. negativ utveckling. Utvecklingen har gjort att allt Däremot har dåliga skolprestationer kopplats till fler slutar skolan utan högskolebehörighet, vilket låg självkänsla och utagerande beteenden som minskar antalet alternativa karriärvägar. Alin, Åker förstärks av negativt bemötande från lärare och lund & Ramberg (17) föreslår insatser i en rapport: andra elever. Här finns inga givna riktningar; goda uppväxtmiljöer och vikten av att öka delaktig låg självkänsla och dålig psykisk hälsa påverkar het och inflytande i samhället, samt möjligheter till skolprestationen, men samtidigt kan förstås ett utbildning, boende och arbete för unga lyfts fram. misslyckande i skolan leda till sämre självkänsla Såväl oljekrisen i slutet av 70-talet, samt 90-tals och hälsa. Förslag till åtgärder pekar på vikten av krisen slog oproportionerligt hårt mot de yngsta att elever inte ska känna sig misslyckade under de på arbetsmarknaden. Även under den senaste eko första skolåren och förespråkar insatser för att för nomiska krisen (från 2008 och framåt) har antalet bättra läsinlärning och matematik. Dessutom vill heltidsanställningar minskat bland unga i långt man vidareutveckla individuella utvecklingsplaner större utsträckning än i andra åldersgrupper (18). som ger möjligheter till en positiv utveckling av Faktum är att grafen är spegelvänd, för de äldsta

Tema: Unga som varken arbetar eller studerar

åldersgrupperna är utvecklingen den omvända; där har heltidsanställningarna ökat. Se nedan.

FRAMTIDEN

Barn och ungdomars rättigheter och villkor har förbättrats avsevärt i modern tid. Samtidigt verkar ungdomar och unga vuxna i Sverige idag ha lägre status än andra grupper. Trots att vi borde ha bland de bästa förutsättningarna i världen verkar vi inte kunna förse ungdomarna med de verktyg som krävs i övergången till självständigt vuxenliv. Det finns mängder av litteratur som rör ungdomar och de miljöer de rör sig i. Forskningen visar på evidensbaserade insatser som ger varaktiga resultat, varav endast ett fåtal används i praktiken. Rapport efter rapport redovisar möjliga åtgärder och förslag till lösningar. Det blir en del självklarheter. Man

har slagit fast att skolan ska fokusera på att elev erna lyckas uppnå lärandemålen, med andra ord, syssla med det som skolan är ämnad för. Det blir en del motsägelser. Tidiga insatser förespråkas för att hjälpa unga med problem, samtidigt tar det i snitt 22 veckor för elever att få träffa en psykolog på lan dets skolor. Och, det blir en del orimligheter. Unga människors möjligheter till arbete, eget boende och inkomst lyfts fram som en av de viktigaste insat serna från samhällets sida, men det är för dem över 50 år som vi säkrar jobben i kris. Det här handlar om mer än bara pubertal nonchalans, curlingför äldrar och internet. Unga människor som hamnar utanför strukturerna och välfärden måste ses som ett stort misslyckande, med konsekvenser för samhället, folkhälsan och inte minst för individen. Om det inte finns någon tro på en framtid, hur kan man då uppskatta ungdomen?

Färre heltidsanställningar för unga sedan 2008. Antalet heltidsanställningar har minskat markant för de unga, medan det omvända gäller för äldre personer. Källa: Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningen AKU 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% 15–19 år

20–24 år

25–34 år

35–44 år

45–54 år

55–64 år

65–74 år

Jennie C Ahrén & Anton Lager

REFERENSER

group of adolescents at "invisible" risk for psychopathology and suicidal behavior: findings from the SEYLE

Socialstyrelsen. (2013). Barn och ungas hälsa, vård

study. World Psychiatry, 13, 78–86, online 3 February

och omsorg 2013. ISBN: 978-91-7555-042-8. Artikelnr:

2014.

2013-3-15. 2.

12.

(2003). Mortality, severe morbidity, and injury in child-

hälsan i Sverige. Årsrapport 2012. Publicerad www.

ren living with single parents in Sweden: a populationbased study. Lancet, 25(361), 289–295.

socialstyrelsen.se, mars 2012. 3. 4.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Karläggning av psykisk

13.

och ungas psykiska hälsa. en studie baserad på den

Cederblad, M (2013). Ungas psykiska hälsa förbryllar

nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Stockholm: Socialstyrelsen, CHESS.

Lager, A., Berlin, M., Heimerson, I., & Danielsson, M.

14.

contributing factors and associations with academic

National Public Health Report 2012. Chapter 3. Scan-

achievement. [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.

Nationellt center för suicidforskning och prevention

15.

av psykisk ohälsa (NASP). , http://ki.se/ki/jsp/polopoly.

2012-en

Christiansen, E., Goldney, R:D:, Beautrai, A.L., & Agerbo,

16.

and Can Do – Student Performance in Mathematics,

relationship to parental risk factors: a populations-

Reading and Science (Volume I), PISA, OECD Publis-

Mittendorfer-Rutz, E., Rasmussen, F., & Lange, T. (2012)

hing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264201118-en 17.

viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska

of Morbidity and Mortality on Offspring’s Suicide

hälsa. Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa

Attempt. PLoS ONE 7(12): e51585. doi:10.1371/journal.

vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landstings

pone.0051585.

centrum för suicidforskning och prevention av psykisk

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B.,

ohälsa. 18.

Statistiska Centralbyrån. Arbetskraftsundersökningarna AKU. tillgänglig http://www.scb.se/am0401/

Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S. (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic review. Kungliga vetenskapsakademien. OECD (2013). Mental health and work: Sweden. http://dx.doi.org/10.1787/9789264188730-en 11.

Alin Åkerman, B., & Ramberg, I. (2008). Rapport kring

A Life-Course Study on Effects of Parental Markers

Eriksson, C., Eriksson, L. Fischbein, S., Granlund, M.,

10.

OECD (2013), PISA 2012 Results: What Students Know

E. (2011). Youth suicide attempts and the dose-response based study. Psychological Medicine, 41, 313–319. 8.

OECD (2012), OECD Employment Outlook 2012, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/empl_outlook-

jsp?d=39494&l=sv, hämtad 2014-02-04 7.

Schraml, K. (2013). Chronic stress among adolescents

(2012) Young people’s health. Health in Sweden: The dinavian Journal of Public Health, 40, 42–71. 6.

Socialstyrelsen. (2012). Skolans betydelse för barns

hälsa bland barn och ungdomar. Östersund: FHI. forskare. Läkartidningen 36/2013, 2013;110:CC9C. 5.

Weitoft-Ringbäck, G., Hjern, A., Haglund, B., & Rosén, M.

Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut. (2012). Folk-

Carli, V., Hoven, C.W., Camilla Wasserman, C., Chiesa, F., Guffanti, G., Sarchiapone, M., Apter, A., Balazs, J., Brunner, R., Corcoran, P., Cosman, D., Haring, C., Iosue, M., Kaess, M., Kahn, J.P., Keeley, H., Postuvan, V., Saiz, P., Varnik, A., & Wasserman, D. (2014). A newly identified

Paired Reading Familjehemsföräldrars erfarenheter av lästräning

Hilma Forsman är socionom och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

INLEDNING

Samhället har ett ansvar att verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Med hänsyn till barnets bästa kan barn behöva placeras utanför det egna hemmet. Trots samhällets särskil da ansvar för barn som placeras i familjehem och på institutioner har samstämmig forskning visat att de är svagpresterande i skolan och riskerar att ha lägre utbildning som vuxna i jämförelse med andra barn (Berlin et al., 2011; Stone, 2007; Trout et al., 2008; Vinnerljung et al., 2010). De går ut grundskolan med låga eller ofullständiga betyg i högre utsträck ning än jämnåriga, men även i förhållande till barn med samma kognitiva förutsättningar (Vinnerljung et al., 2010). Det finns alltså ett starkt behov av skolstödjande insatser riktade till denna grupp. Förbättrandet av placerade barns skolprestatio ner blir särskilt angeläget med tanke på det starka sambandet mellan dåliga skolresultat och ogynn sam utveckling (Berlin et al., 2011; Vinnerljung et al., 2010). Studie efter studie har sedan lång tid visat att barn i samhällsvård har höga överrisker för framtida psykosociala problem såsom psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk (se t ex Social styrelsen, 2006). Slutsatsen av detta är att om vi vill förbättra deras framtidsutsikter måste vi hjälpa dem att lyckas bättre i skolan.

LÄSTRÄNING FÖR FAMILJEHEMSPLACERADE BARN

Mot bakgrund av detta initierades ett utveck lingsprojekt med syfte att förbättra familjehems placerade barns läsförmåga. Satsningar på barns läsning är viktigt eftersom läsförmågan ligger till grund för inlärning i alla skolämnen (Duncan et al., 2007). I projektet läste familjehemsföräldrar och barn utifrån den strukturerade lästräningsmetoden Paired Reading. Det är en metod som utnyttjar den potential som finns i vuxnas aktiva stöd. Den har också provats med framgång för placerade barn i ett motsvarande brittiskt försök (Osborne et al., 2010). Projektet genomfördes av socialtjänst och specialpedagoger i sju kommuner och omfattade sammanlagt drygt 100 barn mellan 7–13 år och deras familjehemsföräldrar. Specialpedagogerna gav instruktioner till familjehemmen och demon strerade hur lästräningen går till under särskilda utbildningsträffar. Därefter läste familjehemmen med barnen 20 minuter/gång, tre gånger i veckan under en period av sexton veckor. Familjehemmen hade veckovisa kontakter med specialpedagogerna, vilka fanns tillgängliga för handledning och stöd under hela projektet. Projektet utvärderades genom jämförelser av barnens testade läsförmåga innan och efter att

Paired Reading

kategorier gällande hur lästräningen genomförts. lästräningen genomförts. Testerna gjordes med Mer än tre fjärdedelar (77 procent) av deltagarna hjälp av standardiserade åldersnormerade instru hade fullföljt lästräningen på vad som i projektet ment. Analyserna som baseras på 81 barn i årskurs setts som ett godtagbart sätt (läst minst 2 ggr/v). 2–6 visade en genomsnittlig förbättring av barnens Bland dessa fanns det en mindre grupp som lyckats läsålder med drygt elva månader. Det innebär runt fullfölja lästräningen, men rapporterat återkom sju månader mer än förväntad utveckling över den mande svårigheter. En annan grupp (15 procent) tid projektet varade (”nettoförbättring”). Utvär hade haft sådana svårigheter att lästräningen blivit deringen visade även signifikanta förbättringar av bristfällig (läst mindre än 2 ggr/v). Ytterligare en barnens ordförråd (Tideman et al., 2013). grupp (8 procent) hade av olika anledningar hoppat För att få veta mer om förhållandena bakom av projektet. den genomsnittliga läsutvecklingen gjordes en stu Under intervjuerna die utifrån familjehem ombads familjehemmen mens erfarenheter av redogöra för en typisk lästräningen (Forsman, ...barnens läsning hade lässtund. Vissa hade 2013). Studien baseras förbättrats. Det kunde läst på bestämda dagar på en innehållsanalys handla om bättre flyt, och tider, medan andra av deras rapportering om lästräningen och utökat ordförråd och mer utfört lästräningen när det fanns tid över. De fördjupande inter nyanserad läsning. I vissa hade i regel suttit bredvid vjuer med femton barnet och läst vid familjehemsföräldrar fall också förbättrat köksbordet, i soffan eller i med sinsemellan olika självförtroende. barnets rum. Några hade erfarenheter. Avsikten försökt göra läsningen till med denna artikel är en mysig stund, medan andra betraktade det mer att redogöra för de huvudsakliga resultaten från som en form av läxläsning. denna studie. Fokus för artikeln är genomförandet Flera familjehem berättade om svårigheter att av lästräningen, projektets påverkan på relationer, följa metoden. För en del hade dessa varit över vardagsliv och barnens läsning samt hur variatio gående. Många hade valt att göra någon form av nen i erfarenheterna kan förstås. anpassning av metoden, till exempel låtit bli att läsa högt tillsammans eller inte rättat mindre fel. För de som inte anpassat metoden efter barnets GENOMFÖRANDET AV LÄSTRÄNINGEN förutsättningar var svårigheterna ofta bestående Lästräning utifrån Paired Reading följer en och påverkade genomförandet negativt. cirkulär process. Barnet och den vuxne läser högt tillsammans tills barnet ger signal om att hon eller han vill läsa själv. När barnet stöter på problem med den självständiga läsningen återgår de till att LÄSTRÄNINGENS PÅVERKAN läsa tillsammans tills barnet åter vill läsa själv. I familjehemsföräldrarnas berättelser gavs olika ex Sammanställningen av familjehemmens vecko empel på hur barnens läsning hade förbättrats. Det visa rapporter visade att det gick att urskilja olika kunde handla om bättre flyt, utökat ordförråd och

Hilma Forsman

mer nyanserad läsning. I vissa fall hade lästräningen också lett till förbättrat självförtroende, ökad läslust och rutiner för fortsatt läsande efter projektet. Sam tidigt som lästräningen fått sådana positiva följder, fanns det också uppgifter om negativa konsekvenser. I de fall där lästräningen hängt ihop med särskilda svårigheter fanns det barn vars läslust hade försvun nit och självförtroende påverkats till det sämre. Korrigeringar kunde upplevas som kritik och för vissa var parläsningen särskilt störande. För många hade lästräningen inneburit ökade insikter i barnets läsning. Några hade hållit dem för duktigare läsare än vad de faktiskt var. Pro jektet hade för vissa därför kommit att innebära vidare utredningar av skolmässiga behov. För en del familjehem hade deltagandet också lett till ökad kunskap om placerade barns skolgång. Lästräningen kunde också innebära att relationer påverkades. Egen tid tillsammans, möjligheten att ge barnet sitt fulla fokus och de samtal som uppstod över läsningen framhölls som betydelsefulla. I vissa fall hade det inneburit att familjehemsföräldrar och barn kommit varandra närmare. Där lästrä ningen präglats av konflikter är det rimligt att anta att projektet istället inneburit påfrestningar för relationerna. Det fanns något enstaka exempel på svartsjuka från andra barn, men i andra fall uppgavs hela familjen ha varit delaktiga på ett positivt sätt. Hur lästräningen påverkat vardagslivet varierade bland familjehemmen. Beroende på hur inrutad och aktivitetsfylld vardagen var hade genomförandet krävt en del planering. För en del hade det varit svårt att prioritera läsningen. Trots omfattningen förefaller det som att vardagslivet för de flesta inte påverkats i någon större utsträckning. Detta gäller särskilt för de familjehem som haft inarbetade ruti ner av att regelbundet hjälpa till med läxor eller läsa med barnen. Där det krävts mycket tjat och delta gandet präglats av konflikter upplevdes lästräningen ha haft en dålig inverkan på vardagslivet.

VARIATIONER I LÄSTRÄNINGEN UTIFRÅN NYTTA OCH NÖJE

Intervjuerna med familjehemmen visade att det funnits olika förutsättningar för att genomföra lästräningen. Med utgångspunkt i ett motiva tionsteoretiskt synsätt kan variationen i deras erfarenheter till stor del förstås utifrån två olika, ibland kompletterande och ibland konkurrerande aspekter av lästräningen, nämligen nytta och nöje. Många familjehem framhöll läsning som något bra ur ett allmänt perspektiv. Det ansågs som viktigt för inlärningen i skolan eller framhölls som en avkopplande aktivitet. En del hade motiverats av att placerade barn är en akademiskt sårbar grupp. Andra drivkrafter som togs upp var kopp lade till uppfattningar om det enskilda barnet, att hon eller han hade läs- och skrivsvårigheter eller problem med läsförståelsen. Det mönster som går att utskilja är att genomförandet till stor del varit avhängigt om familjehemsföräldrarna sett dylika nyttoaspekter med lästräningen. Familjehemsföräldrarnas uttalanden tyder på att barnen också kunde motiveras ur ett nytto perspektiv. Det handlade då om barn som inter naliserat uppfattningen om att läsning är viktigt eller själva märkte att lästräningen gav effekt. Det framstår dock som om genomförandet i första hand varit beroende av att barnet sett något slags nöje med lästräningen. Enligt familjehemmen hade en del barn läst mycket på egen hand. De beskrevs som bokmalar och tyckte helt enkelt att läsning var roligt. Positiv förstärkning i form av att exempelvis få klistermär ken eller känslan av att vara duktig tycktes också ha varit motiverande. Att strikt följa metoden kunde utifrån familjehemmens erfarenheter däre mot ta bort nöjesaspekten för vissa barn. Ett mer relationellt nöjesperspektiv kunde handla om att lästräningen upplevdes som en my sig stund. Enligt intervjupersonerna var det många

Paired Reading

barn som uppskattade att få den vuxnes fulla fokus och uppmärksamhet. När det gäller variationer i deltagarnas erfaren heter finns det ytterligare en aspekt som närmast har att göra med ett slags maktperspektiv. I inter vjuerna framkom det att några familjehem sett sig mer eller mindre tvingade av socialtjänsten att delta i projektet. Genomgående är att lästräningen också har fungerat mindre bra i dessa fall. Oavsett hur lästräningen genomförts, var tidsfaktorn något många tog upp som försvårande. Perioden på sexton veckor hade känts lång och vissa tyckte att lästräning tre gånger per vecka var för mycket. Det fanns även en del försvårande omstän digheter kring de deltagande barnen. Några uppgavs ha mått dåligt under projektet och flera hade ADHD, sent utvecklat tal eller andra svårigheter som famil jehemmen menade hade en negativ inverkan. Om tidsfaktorn eller andra försvårande omständigheter blev ett faktiskt hinder tycks dock ha varit avhängigt deltagarnas motivation, dvs barn och familjehem har inte sett nytta och/eller nöje med lästräningen. Nöjet behövde inte vara konstant, men att barnet i grunden upplevde lästräningen som rolig verkar ha varit en grundförutsättning. Det visar på vikten av att den vuxne förmår entusiasmera barnet. En positiv inställning hos familjehemsföräldrarna har genomgående varit förknippad med att de själva tyckt om lässtunderna eller åtminstone sett dem som viktiga för barnet.

DISKUSSION

I Paired Reading-projektet åtog sig familjehems föräldrar att läsa tillsammans med familjehems placerade barn under en 16-veckorsperiod, vilket resulterade i en genomsnittlig förbättring av barnens läsålder med nästan tre månader för varje månad i projektet (Tideman et al., 2013). Att den

stora majoriteten också hade fullföljt lästräningen utan några vidare svårigheter inger hopp. Att föräldrar eller familjehemsföräldrar läser tillsammans med sina barn, exempelvis vid säng dags, är viktigt för alla barns läsutveckling. Denna typ av läsning brukar dock avta i takt med barnets stigande ålder. Mot bakgrund av placerade barns dåliga skolresultat är fortsatt fokus på läsning särskilt viktig för denna grupp. Paired Reading ger en struktur för hur detta kan gå till. Förutom att mer tid ägnas åt läsning innebär metoden model linlärning för kompetent läsning samt aktiv hjälp med svåra ord och att förstå innehållet i det som lästs (jfr Topping, 2001). I jämförelse med så kallad vanlig läsning med barn, menade de intervjuade familjehemsföräl drarna att läsning utifrån Paired Reading blev mer fokuserad på att utveckla barnets läsförmåga. De vittnade också om förbättringar i barnets ordförråd, ökat flyt i läsningen och större läslust. De kunde även få en bättre förståelse för barnets styrkor och behov. Det faktum att lästräningen kunde leda till förbättrade relationer med barnet kan ses som en vinst i sig. Det fanns dock några få men viktiga exempel på att lästräningen fått nega tiva konsekvenser. Dessa visar på ett större behov av stöd, men talar också för att lästräningen inte är lämplig i alla fall. Genomförandet verkar till stor del ha varit beroende av deltagarnas motivation. Även om olika faktorer varit mer eller mindre betydelsefulla för olika personer, kan variationerna i erfarenheterna till stor del förstås utifrån uppfattningar om nyttooch nöjesaspekter med lästräningen. En nyckel för att få fler att fullfölja programmet torde därför vara att professionella dels tydligare informerar om varför lästräningen är viktig, dels handleder och stödjer barn och vuxna för att lästräningen ska upplevas som positiv. För barnens del tycks genomförandet ha varit

Hilma Forsman

helt beroende av att de upplevt lästräningen som rolig eller lustfylld. Familjehemmens erfarenhe ter tyder på att ett onyanserat förhållningssätt till metoden riskerar att falla illa ut. Även om Paired Reading bygger på en del centrala moment, handlar det inte om någon manualbaserad metod. Betydelsen av de olika momenten skiljer sig troligtvis från barn till barn. Det som däremot är påvisbart är att föräldrars delaktighet och aktiva stöd har positiva effekter på barns läsning och skolresultat (Nye et al., 2006). I frågan om att följa metoden till punkt och pricka eller få till regel bundna stunder då familjehemsföräldrar engagerar sig i placerade barns läsning borde valet därför vara enkelt. Familjehem och professionella behöver vara lyhörda inför varje barns upplevelse. Vid behov behöver metoden anpassas för att inte riskera att lästräningen får negativa konsekvenser. Paired Reading-projektet innebär att vi nu har en metod för lästräning av familjehemsplace rade barn som utvärderats med positiva resultat. Metoden är förhållandevis enkel att lära, det krävs inte heller några licenser eller manualer, vilket sammantaget borde göra den intressant för många kommuner. Ett stort tack till alla barn och familjehems föräldrar som medverkat i Paired Reading-projek tet. Tack också till de sju deltagande kommunerna samt Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialsty relsen som finansierat projektet. Utvärderingen av projektet med instruktio ner till lästräning med Paired Reading samt den studie som denna artikel bygger på finns att ladda ner på Allmänna Barnhusets hemsida (www.allmannabarnhuset.se).

REFERENSER 1.

Berlin, M., Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489–2497.

Duncan, G.J., Claessens, A., Huston, A.C., Pagani, L.S., Engel, M., Sexton, H., … Japel, C. (2007). School readiness and later achievement. Developmental Psychology, 43, 1428–1446.

Forsman, H. (2013). Familjehemsföräldrars erfarenheterav Paired Reading med placerade barn: Lästräning utifrån nytta och nöje. Masteruppsats, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Nye, C., Turner, H. & Schwartz, J. (2006). Approaches to parent involvement for improving the academic performance of elementary school age children. Campbell Systematic Reviews 2006:4.

Osborne, C., Alfano, J. & Winn, T. (2010). Paired reading as a literacy intervention for foster children. Adoption & Fostering, 34, 17–26.

Socialstyrelsen. (2006). Social rapport 2006. Stockholm.

Stone, S. (2007). Child maltreatment, out-of-home placement and academic vulnerability: A fifteen-year review of evidence and future directions. Children and Youth Services Review, 29, 139–161.

Tideman, E., Sallnäs, M., Vinnerljung, B. & Forsman, H. (2013). Paired Reading: Ett försök i sju kommuner med lästräning för familjehemsplacerade barn. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Topping, K.J. (2001). Thinking, reading, writing: A practical guide to paired learning with peers, parents and volunteers. New York/London: Continuum International.

10.

Trout, A.L., Hagaman, J., Casey, K., Reid, R. & Epstein, M.H. (2008). The academic status of children and youth in out-of-home care: A review of the literature. Children and Youth Services Review, 30, 979–994.

11.

Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling. I Social rapport 2010 (s. 227–266). Stockholm: Socialstyrelsen.

Existentiella samtal lika viktiga som suicidpreventiva riskbedรถmningar

Lars Jacobsson är professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet.

tiva” kulturer i u-landsmiljöer. Till sjukhuset kom Efter många års erfarenhet av forskning om själv polisen med döda för en rättsmedicinsk undersök mordsproblematik i flera mycket olika kulturella ning och till sjukhuset kom också olika typer av miljöer menar jag att självmord i första hand är självmordsförsök. Jag samlade den information som ett kulturellt fenomen där människans kognitiva, då var tillgänglig och skrev en artikel om detta som emotionella och sociala förmågor skapar det sam så småningom publicerades manhang hon lever i och i Acta Psychiatrica Scandi där självmordet finns navica (1). som en möjlighet och ett Självmord och Metoderna och om hot. Att självmord blir en självmordsförsök var ständigheterna var delvis fråga för sjukvården är en ett mycket vanligare annorlunda än de jag hade konsekvens av att själv sett här hemma. Meto mordshandlingar ofta får fenomen än det jag derna var ofta mera våld medicinska konsekvenser, hade uppfattat att samma, som att man stötte sårskador, förgiftningar, sig på ett spjut eller skar sig drunkningstillbud. I vår man i västerlandet i halsen, eller så använde kultur är självmordshand då trodde om man lokala örter som är lingar dessutom ofta en giftiga eftersom man inte förhållandena i konsekvens av en svår hade tillgång till giftiga psykiatrisk problematik. ”primitiva” kulturer. läkemedel som sömnmedel Min första kontakt och andra psykofarmaka med självmord i en annan som används i vår kultur. Vad gäller omständig sociokulturell miljö än vår egen var under de två år heter kunde det vara en gammal, fattig, ensam jag arbetade på ett litet sjukhus i västra Etiopien kvinna som stötte sig på ett spjut, mest sannolikt 1969–1971. Där förvånades jag över att självmord för att hon inte längre kunde försörja sig och inte och självmordsförsök var ett mycket vanligare hade någon familj som tog hand om henne; eller fenomen än det jag hade uppfattat att man i den unga flickan som anklagades för att ha haft västerlandet då trodde om förhållandena i ”primi

Existentiella samtal lika viktiga som suicidpreventiva riskbedömningar

Under årens lopp har det presenterats olika sex innan hon var gift eller pojken som blivit osams modeller för att förstå självmordet och alla har med sin far och stötte kniven i sig. sina förtjänster. Den s k processmodellen, som i Under åren som har gått har jag sedan haft Sverige framför allt har möjlighet att fördjupa utvecklats av Danuta kunskaperna om den Wasserman vid NASP, psykiska hälsan/ohälsan Självmord är ett globalt hjälper oss att förstå hur i Etiopien tillsammans fenomen, det finns suicidaliteten fluktu med etiopiska kolle ingen känd kultur erar över tid (5). Den s k gor. Jag har också haft olycksfallsmodellen som möjlighet att studera där inte självmord presenterades i vårt land problematiken i Nica förekommer, men det är av Jan Beskow hjälper oss ragua i Centralamerika, att bättre förstå varför i muslimska samhällen väldigt stora skillnader ett självmord inträffar som Iran och Bosnieni incidens mellan olika vid en viss tidpunkt när Hercegovina, men också livsomständigheterna blir typer av samhällen. i Ryssland och Baltikum alltför omöjliga att han och inte minst här tera för en enskild person hemma. (6, 7). Självmord som ett psykologiskt olycksfall Det har bedrivits mycket forskning omkring liksom processmodellen hjälper oss att utveckla självmord och självmordsförsök under årens lopp förebyggande strategier. och den har framför allt dominerats av epidemio Ytterligare en modell, som presenterats av Mark logi ända sedan Durkheims klassiska studie från Williams, visar på centrala livsomständigheter som 1897 (2). Under senare år har tillkommit kliniska en bakgrund till suicidalitet, självmord, som ett studier som fokuserat framför allt på förekomsten ”rop av smärta” (cry of pain) (8). Suicidaliteten ses i av psykisk ohälsa/sjukdom med en mycket tydlig den modellen som svar på: medicinsk-biologisk inriktning. Självmordet är ett globalt fenomen, det finns 1. Nederlag, upplevelse av förlust, förödmjukelse, ingen känd kultur där inte självmord förekommer, behov av flykt men det är väldigt stora skillnader i incidens mel 2. Ingen utväg; upplevelse av att vara fångad – lan olika typer av samhällen (3). Detta är välkänt entrapment ända sedan Durkheims tid. Samtidigt som vår 3. Ingen räddning, hjälplöshet kunskap om mera medicinskt biologiska faktorer har ökat påtagligt fattas ändå viktiga perspektiv. De stora skillnaderna i incidens mellan olika Den norska suicidologen Heidi Hjelmeland har samhällen, de stora skillnaderna mellan manligt kritiserat detta förhållande i ett antal artiklar där och kvinnligt självmordsbeteende i olika miljöer, de hon efterlyser mer av kvalitativa studier för att få många riskfaktorerna för självmordsbeteende som en bättre förståelse av de underliggande faktorerna beskrivits (tidigare självmordsförsök, kön, ålder, utöver de numera välkända riskfaktorerna som psykisk sjukdom, alkohol, tillgång till självmords bara delvis förklarar varför människor i vissa situa metoder, familjehistoria, svåra livshändelser, skam, tioner väljer att avsluta sina liv (4).

Lars Jacobsson

människor tar sina liv i en skamsituation. Man skuld osv) visar på den mycket komplicerade orkar inte leva med skammen av att ha misslyck bakgrunden till enskilda självmord. ats i tentamen, i affärer, när man gjort något som Personligen har jag mer och mer kommit att definitivt inte var förväntat, polismästaren som sakna en diskussion om de underliggande värden kör berusad, den höga juristen som skattefifflar, som människor i alla kulturer mer eller mindre den vietnamesiske bärplockaren som lånat stora medvetet omfattar och som rimligtvis spelar en summor pengar för att komma till Sverige och roll för att förstå suicidet, kort sagt behovet av att sedan inte får ut någon lön. Andra exempel kan diskutera livsåskådningsfrågor, meningen med livet vara självmordsbombare, buddistiska munkar som inom suicidologin. Kallenberg och Larsson skriver bränner sig, både som protest, men kanske också om livsåskådning i sin bok ”Människans hälsa, för att försvara en hotad självbild. livsåskådning och personlighet” från 2000 (9). De Detta resonemang skulle också kunna kopplas beskriver ”livsåskådning” som enskilda människors till könsrollerna i olika typer av samhällen som sätt att se på livet och de gemensamma tolkning uppenbart spelar roll. I de flesta samhällen ska arna inom kulturen; värderingar och normer som mannen vara stark, styr vårt sätt att skilja den som försörjer sin på gott och ont, tillåtet familj, den som försvarar och otillåtet. Livså Personligen har jag mer familjens heder. Kvin skådningens grundhåll och mer kommit att nor ska å andra sidan ning – en känsla av sakna en diskussion om vara moderliga, ta hand hopp, förtröstan, för tvivlan eller pessimism de underliggande värden om familjen, stå för det sociala nätverket och kommer till uttryck i som människor i alla oftast vara mannen till vårt sätt att förhålla oss till livet. kulturer mer eller mindre lags. När man inte kan leva upp till detta ideal Den svenske psy medvetet omfattar och av en mängd olika skäl, koanalytikern Tony som också ser olika ut i som rimligtvis spelar Sporrong skriver i sin olika kulturer, blir det avhandling ”Idag är en roll för att förstå ett hot mot självbilden jag inte riktigt mig suicidet, kort sagt och då kan självmordet själv – en undersök vara ett alternativ för att ning av psykoanalysens behovet av att diskutera hantera situationen. kunskapsobjekt” om livsåskådningsfrågor. Det är också uppen självbildsbevarelsedrif bart att självmord kan ten som han menar är användas som både ett hot och en bestraffning när den starkaste driften, starkare än kroppens självbe en människa i desperation över sin omöjliga livssi varelsedrift och artens självbevarelsedrift – sexual tuation inte ser någon annan utväg. Självmordet är driften (10). Idén om självbilden och det aggressiva också uppenbart en protest mot livet och omöjliga självbildsförsvaret kanske också kan hjälpa oss att livsomständigheter av olika skäl. bättre förstå varför människor tar sina liv. Freud spekulerade i en dödsdrift som skulle Exempel på detta skulle kunna vara när

Existentiella samtal lika viktiga som suicidpreventiva riskbedömningar

kunna förklara självmord. Många har efter honom ifrågasatt detta och jag är själv också tveksam till idén om en självdestruktiv drift. Jag tror hellre att mycket av det som beskrivs som en dödslängtan lika gärna skulle kunna vara en paradislängtan. Paradismyten finns ju i de allra flesta kulturer och jag tror att Nils Ferlins dikt snarast speglar detta ”…den vackraste dagen som sommaren ger har det hänt att jag längtat dit” (”Inte ens en grå liten fågel”). En problematik som frustrerar oss som arbetar med självmordsförebyggande projekt är svårighe ten att få en uppslutning kring ett intensivt och konsekvent självmordsförebyggande arbete likt det som samhället lagt ner på att förebygga olyckor i trafiken och på arbetsplatser. Jag tror att en viktig delförklaring till denna paradoxala långsamhet är den fascination som finns inför självmordet. Det tar sig många uttryck men ett är hur man skriver om självmord av kända kulturpersonligheter som t ex författarsjälvmord. I sådana sammanhang beskrivs självmordet ofta som en ”frihetshandling”. Ann Heberlein skriver om detta i en debattartikel i Dagens Nyheter Kultur – ”Den självvalda döden är en kvinna” (14/7 2013). Hon citerar där Edgar Allan Poe som ska ha talat om en vacker kvinnas död som ”the most poetic topic”. Självmordet är en frihet till döds! Dagens suicidpreventiva arbete fokuserar mycket på s k riskbedömningar. Jag tror att exis tentiella samtal är lika viktiga som att genomföra riskbedömningar – det ena utesluter dock inte det andra. En klokt genomförd riskbedömning kan bli ett existentiellt samtal. Vi måste våga tala om livets mening med våra patienter. Men för att kunna göra det måste vi ha fört existentiella samtal med oss själva! Kanske borde vårdpersonal delta i den typen av aktiviteter hellre än i egenterapier av olika slag.

REFERENSER 1.

Jacobsson L. Suicide and attempted suicide in a general hospital in western Ethiopia. Acta psychiatr scand 71:596-600, 1985.

Dûrkheim, E. Självmordet. Argos Förlag AB, Lund, 1983.

Bertolote J M. Suicide in the world: An epidemiological overview 1959–2000. In: Wasserman D (Ed.) Suicide – An unnecessary death. Martin Dunitz 2001.

Hjelmeland H & Knizek B L. What kind of research do we need in suicidology today? International Handbook of Suicide Prevention: Research Policy and Practice. 1st edition pp 591–604, 2011.

Wasserman D. A stress-vulnerability model and the development of the suicidal process. In: Wasserman D (Ed.) Suicide – An unnecessary death. Martin Dunitz 2001.

Beskow J. Longitudinal and transactional perspectives on suicidal behaviour: Experiences of suicide prevention in Sweden. In: Achté K, Nieminen K, Vikkula J (Eds.) Suicide Research II. Proceedings of the symposium on suicidal research by the Yrjö Jahnsson Foundation. Psychiatrica Fennica, suppl. 55–64, Helsinki 1983.

Beskow J, Palm Beskow A, Ehnvall A. Suicidalitetens språk. Lund, Studentlitteratur, 2005.

William J M G, Pollack L K. Psychological aspects of the suicidal process. In: Heeringen K (Ed.) Understanding suicidal behaviour: The suicidal process approach to research, treatment and prevention. Wiley series in clinical psychology, 99-0823540-0. Chichester: Wiley, pp 76–93, 2001.

Kallenberg K & Larsson G. Människans hälsa, livsåskådning och personlighet. Stockholm, Natur och Kultur, 2000.

10.

Sporrong T. Idag är jag inte riktigt mig själv – En undersökning av psykoanalysens kunskapsobjekt. Medical dissertation, Inst of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umea University, New Series No 1382, ISSN 0346-6612, 2010.

Skänk din aktieutdelning! När du skänker en gåva till Mind, hjälper du en medmänniska i kris. Du ger stöd åt ungdomar som funderar på att ta sitt liv. Du hjälper ensamma äldre att få tala med någon. Du ger råd till föräldrar som oroar sig för sina barn. Och mycket mer. Om du äger aktier, så kan du inför vårens bolägsstämmor välja att skänka hela eller delar av din aktieutdelning till Mind. Din gåva blir då skattefri. Ladda ner vår blankett från www.mind.se och lämna den till din bank eller fondkommissionär senast en vecka innan bolagsstämman. Läs mer på hemsidan, eller kontakta oss på telefon 08-34 70 65, eller e-post info@mind.se så berättar vi mer!

Kallelse till årsmöte 5 maj Medlemmarna i Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) inbjudes härmed till ordinarie årsmöte i enlighet med § 7 i föreningens stadgar. I samband med årsmötet arrangeras ett föredrag av Lars Dencik, professor i socialpsykologi samt styrelsemedlem i Mind. Övriga större dagordningspunkter: • Presentation av föreningens aktuella projekt • Val av styrelse • Godkännande av årsredovisning • Godkännande av 3-årig verksamhetsplan för föreningen För anmälan och detaljerad dagordning maila info@mind.se Tid: 5 maj kl 17.00 – 19.00 Plats: Centrala Stockholm (plats meddelas senare) Välkommen! Styrelsen

Är personer med neuro psykiatriska diagnoser bättre företagare?

Johan Wiklund är professor i entrepenörskap vid Syracuse University, USA och Handelshögskolan i Stockholm.

Våren 2013 konstaterade OECD att främsta skälet till arbetslöshet i Sverige är psykisk ohälsa. Inte konjunkturen. Inte lönekostnaderna. Inte brist på utbildning. Utan psykisk ohälsa. Det är anmärk ningsvärt och ger perspektiv på hur utbredd psy kisk ohälsa faktiskt är och hur stora konsekvenser det leder till. Det är särskilt viktigt eftersom valet 2014 enligt både regeringen och oppositionen kom mer att handla om jobben. Som svar på OECD-rap porten har regeringen uppdragit åt forskningsrådet Forte att kartlägga forskningsläget om kopplingen mellan psykisk ohälsa och arbetslivet. Det är bra att denna fråga nu hamnat på agendan. Något jag skulle vilja se men saknar i debatten är ett fokus på den roll som egenföretagande kan spela för människor med psykisk ohälsa. I offentlig diskurs beskrivs folk med psykiatriska diagnoser som passiva – ord som arbetstagare, klient, patient är vanliga och signalerar passivitet. Tanken att de skulle kunna vara aktiva, initiativtagande entrepre nörer tycks främmande. Kopplingen mellan psykisk ohälsa och företa gande görs förvisso när det gäller s.k. arbetsintegre rande sociala företag. Det handlar då om företag som ANSTÄLLER folk med bl.a. neuropsykiatriska funktionshinder. Definitionen ”företag som ska pats for att erbjuda arbete för människor som är

utanför arbetsmarknaden” visar tydligt att det är någon annan som ”skapar” och ”erbjuder” något till den passiva mottagaren. Även här förefaller tanken att folk med psykiatriska diagnoser SJÄLVA skulle kunna driva företag som främmande. Det är olyck ligt. Särskilt som vi nu avser att öka satsningar på forskning och aktiviteter när det gäller psykisk hälsa och arbetsmarknaden. Samtidigt görs stora satsningar på entreprenörskap runt om i samhället. Ingenstans ser jag att någon gjort kopplingen mel lan dessa båda. Det tycker jag att vi borde göra! Min arbetshypotes är att personer med vissa former av psykisk ohälsa i stället skulle vara extra LÄMPADE för eget företagande. Resonemanget är ganska enkelt. Många former av psykisk ohälsa skapar tveklöst hinder för att kunna få eller behålla en anställning men inte nödvändigtvis för att driva eget företag. Som egenföretagare kan man nämligen anpassa arbetet efter sina egna villkor och behov och se till att man drar största möjliga nytta av sina styrkor. När jag undersökt forskningsläget hittar jag väldigt lite på detta tema. Faktum är att väldigt lite forskning gjorts om kopplingen mellan psykisk ohälsa och företagande över huvud taget. Och den forskning som gjorts är för det mesta inte särskilt väl genomtänkt. Man har t.ex. genomfört studier

Är personer med neuropsykiatriska diagnoser bättre företagare?

tivitet bland dem som har ADHD (White & Shah, av benägenheten att driva företag bland människor 2011). Forskning om dyslexi bland entreprenörer i med någon psykiatrisk diagnos jämfört med dem USA och Storbritannien genomförd av Julie Logan som inte har en diagnos. Man har mycket svårt att för ett drygt decennium sedan visade att dyslexi hitta någon skillnad alls. Det är inte så konstigt var vanligt hos entreprenörer och särskilt bland med tanke på att man blandar ALLA typer av diag dem som var framgångsrika (e.g., Logam, 2009). noser i kategorin ”psykisk ohälsa” (t.ex. schizofreni, Trots att utformningen av den forskningen var depression, ADHD, mm). metodmässigt tveksam så citeras den flitigt i po Förmodligen varierar benägenheten till företa pulärvetenskaliga alster, t.ex. i Malcolm Gladwells gande kraftigt mellan olika diagnoser. Alternativt senaste bok ”David & Goliath”. ber man respondenterna göra egna skattningar Alldeles färsk forskning genomförd i Neder av depression och ångest och jämför ifall de som länderna fann inget stöd för anger att de har symptom hypotesen att entreprenörskap på depression eller ångest är var vanligare bland dyslektiker mer eller mindre benägna Som (Hessels et al., 2014). Annan ny att driva företag än dem egenföretagare nederländsk forskning kon som inte har det. Inte heller kan man anpassa staterade dock att studenter här har man lyckat finna med ADHD var mer benägna några konsistenta eller arbetet efter sina att starta företag och även starka samband. Det är egna villkor och såg det som ett mer positivt knappast förvånande. Det finns liten anledning att tro behov och se till att karriärsval än andra studenter (Verhaul et a., 2013). Någon att ångest eller depression man drar största annan systematisk forskning skulle vara förknippat med inom detta område har jag möjliga nytta av företagande. Det kanske inte funnit. Det är synd och i viktigaste resultatet av sina styrkor. viss mån svårt att begripa. Det denna forskning är att det forskas mycket om psykisk i alla fall inte är ovanligare ohälsa i förhållande till arbetsmarknaden. Men att de som lider av någon form av psykisk ohälsa även här tycks eget företagande vara en blind fläck. driver eget företag. Och eget företagande är ett Det är min avsikt att ändra på det! vanligt och växande fenomen. En första fråga som är intressant och som jag Bättre framgång har man haft när man under avser belysa i min egen forskning är hur entre sökt företagande bland människor som har vissa prenörer med psykiatrisk diagnos utvecklar och specifika diagnoser. Nyare medicinsk forskning om driver sina företag. Det är medvetet en väldigt diagnoser som t.ex. dyslexi, ADHD och högfunge öppen och bred frågeställning som inte bygger på rande autism tyder på att folk med dessa diagnoser några bestämda hypoteser. Eftersom det är ett uppvisar beteenden som kan vara fördelaktiga om nytt forskningsområde med lite tidigare kunskap man driver eget företag. Det handlar om förmåga är det viktigt att inte ha förutfattade meningar att fokusera och känna igen mönster bland autister utan vara öppen för möjligheten att bli över (Baron-Cohen et al., 2009), mer originellt tänkande raskad. bland dyslexiker (Tafti et al., 2009) och större krea

Johan Wiklund

diagnoser. Jag skulle också vilja se att bland alla satsningar som görs på entreprenörskap respektive på psykisk ohälsa och arbetsliv så fanns det några som kopplade ihop de två. Företagande kan vara en möjlighet till meningsfullt och produktivt arbete för den som lider av psykisk ohälsa. Är du själv företagare med NPF diagnos och vill bli intervjuad i mitt forskningsprojekt? Skicka då ett email till jwiklund@syr.edu.

Man kan tänka sig att deras framgång är kopplad till förmågan att utveckla affärsidéer och organisationer som minimerar deras svagheter samtidigt som de drar största möjliga nytta av sina styrkor. Det är inte omöjligt att bakom framgång ligger förmågan att utveckla företag på okonven tionella vis genom speciella och ovanliga vägval. Sådana resultat skulle vara väldigt spännande efter som det skulle bidra till en bredare syn på entrepre nörskap i allmänhet och hur vi ser på framgång. Jag tror också att den som under uppväxten dras med en funktionsnedsättning tvingas lära sig kämpa, stå på sig och inte ge upp för att ta sig fram och nå framgång. Den seghet och styrka som man ut vecklar på det viset stämmer väl överens med den uthållighet som krävs av en företagare. Det är min avsikt att intervjua personer som driver eget företag och som någon gång i livet diagnosticerats med ADHD, dyslexi och/eller autism. Anledningen till att jag fokuserar på dessa diagnoser är att det verkar som om alla tre kan vara förknippade med egenskaper som kan vara av värde om man driver eget företag. Detta är en första studie i ett mer omfattande forskningsprogram som även kommer att omfatta andra typer av studier. Förhoppningsvis kommer de breda frågeställningarna och deras svar att leda till hypoteser som sedan kan prövas i brett upp lagda studier baserade på sekundärdata. Men det är en senare fråga. I nuläget är jag intresserad av att intervjua företagare med psykiatrisk diagnos. Även om det är tidigt att spekulera om bety delsen av forskningen så är det min förhoppning att den ska uppnå några saker. Jag hoppas att den ska tydliggöra att människor med psykisk ohälsa faktiskt driver företag och att det kan vara ett attraktivt karriärsval eftersom man därigenom kan dra god nytta av sina styrkor. I förlängningen hoppas jag att vi kan utveckla kurser i entrepre nörskap särskilt riktade till människor med dessa

REFERENSER 1.

Baron-Cohen, S., Ashwin, E., Ashwin, C., Tavassoli, T., & Chakrabarti, B. (2009). Talent in autism: hyper-systemizing, hyper-attention to detail and sensory hypersensitivity. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 364(1522), 1377–1383.

Gladwell, M. (2013). David and Goliath: Underdogs, Misfits, and the Art of Battling Giants. Hachette Digital, Inc.

Hessels, J., Rietveld, C. A., & van der Zwan, P. (2014). Unraveling two myths about entrepreneurs. Economics Letters.

Logan, J. (2009). "Dyslexic entrepreneurs: The incidence; their coping strategies and their business skills." Dyslexia 15(4): 328–346.

Tafti, M. A., Hameedy, M. A., & Baghal, N. M. (2009). Dyslexia, a deficit or a difference: Comparing the creativity and memory skills of dyslexic and nondyslexic students in Iran. Social Behavior and Personality: an international journal, 37(8), 1009–1016.

Verheul, I., Block, J. H., Burmeister-Lamp, K., Thurik, A. R., Tiemeier, H., & Turturea, R. (2013). AD/HD-Like Behavior and Entrepreneurship Intentions (No. ERS-2013011-STR). Erasmus Research Institute of Management

White, H. A., & Shah, P. (2011). Creative style and achievement in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. Personality and Individual Differences, 50(5), 673–677.

HUB – hälsa, utbildning, barn Ett förstärkt utbildningsstöd för barn med komplexa och långsiktiga behov av samhällsstöd

Therese Lundin, Koordinator i HUB, Eva Pennegård, pedagogisk utvecklare, Dalhemsskolan, Helsingborg och fd utvecklingsledare Utsikter, och Fiffi Boman, med dr och projektledare för två barn i HUB.

Konceptet HUB – hälsa, utbildning, barn är ett samverkanskoncept som arbetats fram av Helsingborg och Landskrona med fokus på ett förstärkt utbildningsstöd för barn med kom plexa behov. Konceptet bygger på att samhället ska organi sera arbetet kring barnet på ett mer genomtänkt sätt och med ett tydligt gemensamt mål. Ett stort fokus på utbildning leder till större medve tenhet om barnets behov och gör det lättare att medverka till utvecklingen. En lyckad skolgång är dessutom en faktor som går att påverka. Det samma gäller barnets hälsa. Arbetet har lett till närmare kontakt och ökat samarbete mellan berörda personer från de olika organisationerna. Ökat föräldraenga gemang i skolan har visat sig hos flera delta gande föräldrar. Vetskap om att alla inblandade organisationer arbetar i samma riktning har lett till ökad trygghet för de inblandade parterna och för föräldrarna. Detta i sin tur har visat sig ge ökad ork, högre ambitionsnivå hos de berörda parterna samt ökat KASAM (Känsla av samman hang), vilket i sig leder till förbättrade möjlighe ter till måluppfyllelse.

UTBILDNING OCH HÄLSA VIKTIGASTE SKYDDSFAKTORERNA

Det grundläggande antagandet bygger på forsk ning om att hälsa och utbildning är två påverk ningsbara faktorer som styr framtidsutsikterna för barn. Forskningen visar att utbildning är huvud nyckeln till framgång, god hälsa och ökad livslängd (Thrane 2006, Social rapport 2010, Ross & Wu 2006, Freudenberg & Ruglis 2007). Fullföljd skol gång med god måluppfyllelse öppnar upp för goda karriärvägar, gott självförtroende och kan i mycket stor utsträckning kompensera för de negativa effekterna av en uppväxt under socioekonomiskt ansträngda förhållanden (Werner & Smith 2003). Omvänt är skolmisslyckande, att gå ut skolan med låga eller ofullständiga betyg, en av de starkaste riskfaktorerna för framtida psykosociala problem som kriminalitet, missbruk, allvarlig ohälsa och ekonomisk utsatthet – oavsett bakgrund och socialt nätverk. Skolmisslyckandet går inte enbart att förklara med en lägre kognitiv förmåga. Vuxna som vuxit upp i samhällsvård eller i familjer med lång varigt ekonomiskt bistånd har till exempel en lägre utbildningsnivå än jämnåriga med samma kognitiva förmåga och jämfört med jämnåriga med samma betyg från grundskolan (Social rapport 2010). Enkelt beskrivet är skolmisslyckande i sig en

HUB – hälsa, utbildning, barn

är relativt enkelt att göra något. Dessa områden minst lika hög riskfaktor som att växa upp under är skola och hälsa. Utöver att sätta in insatser social och ekonomisk stress. Skolmisslyckande måste vi utvärdera resultaten så att vi vet om vi drabbar dessutom oftare individer med dessa gör någon nytta och för att andra ska kunna dra uppväxtvillkor. Samhällsstruktur, konjunktur och nytta av erfarenheterna. Skolan kan dock inte klara familjeförhållanden är faktorer som är mycket svåra uppdraget på egen hand. De att påverka, men en lyckad här barnen har en livssitua skolgång borde rimligtvis tion som ofta är så problema vara en faktor som samhälle, tisk och komplex, att de har kommun och förskola/skola Fokus lades på två behov av vård och stöd som skulle kunna påverka för alla andra riskgrupper: endast kan tillgodoses genom elever. Att samhället inte nyanlända barn långsiktighet och samverkan klarar av att ta vara på och mellan flera samhällsaktörer utveckla de begåvningar och och familjer som gemensamt tar ansvar för förutsättningar som alla med långvarigt att uppdraget ska lyckas. barn föds med är ett miss Med anledning av den om lyckande av hög dignitet, ur försörjningsstöd. fattande kunskapen om utbild ett samhällsekonomiskt och ningens betydelse utvecklades ett moraliskt perspektiv. So den preventiva satsningen Utsikter i Helsingborg cial rapport 2010 (s. 259, 261) drar slutsatsen att ”om och Landskrona stad inom organisationen Part samhället vill förbättra framtidsutsikterna för utsatta barn (Preventivt arbete tillsammans). I Part ingick också är det sannolikt nödvändigt att ge dem ett kraftfullt stöd Region Skåne och man arbetade gemensamt med under skolgången”. Man fortsätter med att konstatera god utbildning och hälsa för barn i riskgrupper. att resultaten från rapporten ger ”starka argument för Syftet med Utsikter var att undersöka hur en lång substantiella satsningar inom forskning och praktik på att siktig och tvärsektoriell satsning på en utbildnings utveckla effektiva metoder som kan förbättra utsatta barns tjänst skulle kunna leda till bättre utbildning för skolprestationer.” barn i riskmiljöer. De lovande resultaten från den tidigare satsningen Skolfam – skolsatsning inom familjehemsvården, låg till grund för planeringen FORSKNING OCH PRAKTISKA ERFARENHETER (www.skolfam.se). FRÅN ANDRA PREVENTIVA SATSNINGAR Fokus lades nu på två andra riskgrupper, Professor Bo Vinnerljungs forskning om barns nyanlända barn och barn i familjer med långvarigt dåliga skolresultat och betydligt förhöjda risker försörjningsstöd. Det gemensamma målet inom för en negativ framtidsutveckling har varit välkänt Utsikter var bättre utbildningsresultat för varje länge. Kunskapen har dock inte brutit igenom till individ som deltog i projektet. Vid projektstarten ett praktiskt handlande kring att förbättra dessa gjordes en kartläggning på de ingående 17 eleverna barns förutsättningar. Bo Vinnerljung menar att (ur riskgruppen långvarigt försörjningsstöd) för vi måste börja förändra dessa barns usla framtids att mäta kognitiv förmåga och kunskapsnivå. Alla utsikter genom att sätta in insatser i de områden tester som användes var standardiserade och kunde som har en avgörande betydelse för barnens därför jämföras med jämnåriga. Kartläggningen vi framtid, där vi kan göra någon skillnad och där det

Therese Lundin, Eva Pennegård & Fiffi Boman

sade att eleverna hade goda förutsättningar för att lära sig, men att de underpresterade i skolan. Efter två år med täta uppföljningar gjordes en andra kartläggning. Resultaten visade stora förändringar till det bättre där eleverna i högre utsträckning presterade på sin kognitiva nivå. De goda resultaten på individnivå, samt erfaren heten av att många insatser också krävde utveckling av arbetssätt på gruppnivå, gjorde att satsningen Utsikter utvecklades. På de sju skolor som ingick i satsningen finns det många elever ur de identifierade riskgrupperna. Därför började man på dessa skolor systematiskt följa och analysera resultaten i en eller flera klasser, för att dra lärdomar för att utveckla ar betssätt och verksamheten och därmed ge eleverna möjlighet till högre måluppfyllelse (Tegenrot et al 2011, Callegari & Pennegård 2013). I försöket med de enskilda barnen framkom också att minst hälften av barnen levde i familjer med stora behov av synkroniserat, långsiktigt stöd utifrån barnets behov. Flera svårigheter synliggjordes i arbetet runt barnet. Föräldrar kunde ha upp till åtta olika professionella personer som på olika sätt skulle hjälpa familjen med att klara av sitt liv på ett bra sätt. Utöver detta kunde det också förekomma en mängd sjukvårdskontakter. Trots allas goda intentioner att ge rätt stöd till familjen krockade en hel del av insatserna och föräldrarna beskrev det ofta som att de själva fick framföra budskapet om vem som skulle göra vad till de olika professionerna. Stöd från ideella organisationer som Majblomman behövdes också för vinterskor till barnen inför vin tern, cykel, busskort, tillgång till Internet, avgift till fritidsaktiviteter eller andra behov som de officiella verksamheterna inte kunde tillgodose. Resultaten från Skolfam och Utsikter indikerade att det går att påverka utbildningsresultat för barn i riskgrupper (Aldenius Isaksson et al 2008, www. partinfo.se/om-part/utsikter/individ-och-gruppniva/ ). För att lyckas med det stod det klart att en sådan

satsning behöver vara långsiktig och stabil. Med denna kunskap i beaktande var det självklart att göra något och att det hade varit oetiskt att inte försöka.

HUB: MÅLGRUPP, MÅL OCH GRUNDLÄGGANDE STEG FÖR TVÄRSEKTORIELLT ARBETE

HUB utvecklades med syfte att hitta en modell för långsiktigt stöd för barn i ovanstående riskmiljöer. Konceptet började utvecklas som ett mindre pilot projekt som pågick mellan 2010–2013. Totalt har 19 barn från Helsingborg och Lands krona följts under utvecklingsarbetet. Målet var att varje barn ska utvecklas positivt avseende hälsa och utbildning samt att de deltagande organisationerna ska, genom de erfarenheter de får, utveckla mer än damålsenliga tjänster för den aktuella målgruppen. Målgruppen är barn i behov av långsiktigt samordnat stöd från olika samhällsaktörer och där man bedömer att barnets utbildning och hälsa annars riskerar att bli eftersatt. Målgruppen har i utvecklingsfasen varit barn i ålder 6–12. Dessa barns behov av stöd och insatser kan liknas vid behov av stöd och insatser för människor med diabetes. Diabetes leder till sämre förutsätt ningar att överleva. Livsstil, medicinsk behandling och kontroller krävs för att man trots höga risker ska få ett lika bra liv som övriga vad gäller livs längd, livskvalitet och hälsa. Detsamma gäller för barn som växer upp i familjer med omfattande behov av samhällets stöd. Barnen löper stor risk att inte klara skolan, hamna i kriminalitet, missbruk och ekonomiska svårigheter samt få sämre hälsa och livskvalitet om inte långsiktiga och effektiva insatser sätts in, för att kompensera för de sämre förutsättningar som barnen har. Konceptet HUB bygger på hypotesen att en mer effektiv samverkan gynnar målgruppen och skapar lärdom i organisationen. Fyra grundläggande steg för tvärsektoriell samverkan som följs är:

HUB – hälsa, utbildning, barn

1. Överenskommelse om gemensamma mål. Bättre utbildning och hälsa för varje barn. Målen bygger på Vinnerljungs forskning och går att koppla till respektive organisations målsättning och ska vara accepterade av barnet och föräldrarna. 2. Överenskommelse om hur framgång/ misslyckande ska mätas i förhållande till de gemensamma målen. Kontinuerliga uppföljningar görs med standardi serade tester och validerade instrument. 3. Överenskommelse om hur beslut ska fattas inom gruppen. Personer från de organisationer som arbetar kring barnet bildar en HUB-grupp. Gruppen kommer överens om hur man fattar beslut och hur de följs upp. Gruppen leds av en projektledare som har det övergripande ansvaret att koordinera grup pens gemensamma arbete så att målen nås. 4. Etablering av en beslutshierarki för målgruppen. Det behöver finnas en tydlig beslutshierarki som berörda organisationer ställer sig bakom. Det är nödvändigt för att projektledaren ska ha mandat att leda sin grupp, men också för att kunna hantera de hinder och framgångsfaktorer som identifieras och som organisationerna kan utveckla sina verksamheter efter.

stödbehov under minst två år och att barnets vård nadshavare ger sitt medgivande till det förstärkta utbildningsstödet. Därefter utses en projektledare för arbetet och HUB-gruppen bestående av personer från barnets professionella nätverk bildas. Inledningsvis gör pedagogerna på barnets skola en pedagogisk utredning och skolans elevhälsoper sonal en kartläggning av barnets förutsättning för lärande samt en undersökning av barnets fysiska och psykiska hälsa. Resultaten analyseras och barnets styrkor, eventuella kunskapsluckor och behov synliggörs. På så vis får HUB-gruppen ett kunskaps underlag så att de kan planera arbetet på bästa sätt utifrån barnets förutsättningar att lyckas i skolan. HUB-gruppen samordnar därefter sina resurser och beslutar vilka insatser som ska sättas in och vem som ansvarar för att genomföra dem. Allt dokumen teras i en gemensam handlingsplan. Därefter mäts barnets hälsa och utveckling kontinuerligt under minst två år. Efter varje mätning möts HUB-gruppen för att analysera resultaten och se hur barnet utvecklats. Samtidigt följs handlingsplanen upp för att utvärdera om insatserna haft någon effekt på barnets pedagogiska utveckling och hälsa. Efter två år görs kartläggningen om på nytt för att ta reda på vilket sätt resultatet påverkats.

ERFARENHETER

ARBETSGÅNGEN RUNT ETT ENSKILT BARN

Arbetet runt varje barn följer samma grundprocess och systematik som den i Skolfam och Utsikter. En HUB-process kan starta när barnets situation bedöms vara av sådan art att barnets utbildning och hälsa inte kan tillförsäkras utan organisationernas långsik tigt samordnade resurser. Det förutsätter att skolan och socialtjänsten är överens om barnets långsiktiga

Arbetet med HUB har visat positiva resultat beträf fande utbildning och hälsa för de enskilda barnen men för att veta mer om effekternas hållbarhet behöver uppföljning av dessa barn göras över längre tid. För enskilda individer i HUB har förväntning arna på att barnet ska klara skolan ökat. Även de professionellas krav och förväntningar på sig själv och sin organisation har förändrats i positiv rikt ning. Dessa förändrade förväntningar har påverkat deras inställning och lett till ett starkare utbild nings- och hälsofokus. Insatserna har i högre grad

Therese Lundin, Eva Pennegård & Fiffi Boman

leda och organisera arbetet så att det ger ett upplevt blivit förebyggande och hälsofrämjande. En annan mervärde. Ett gott arbete kan bli till ett lärande som effekt är att skola och socialtjänst närmat sig varan spiller över på deltagarnas övriga arbetsuppgifter dra genom större förståelse och ökad tillit. och blir en viktig tillgång i samtliga verksamheter. Systematiken i arbetet och de ändamålsenliga Under pilotprojektets senare del gjordes ett min instrumenten för att mäta utveckling har varit dre försök att utvidga nödvändiga för att arbetsprocessen till att nå resultat. Det är även omfatta föräldrarna en förutsättning för till fyra av barnen i HUB. att lyckas utveckla en HUB har visat positiva Utgångspunkten var mer ändamålsenlig resultat beträffande att om föräldrar mår tjänst för målgrup utbildning och hälsa för bra inverkar det positivt pen. Det fanns få på barnets utveckling. tidigare gemensamma de enskilda barnen... Försöket skedde i nära erfarenheter av sys en annan effekt är att samverkan med fyra tematiska mätningar vårdcentraler i Helsing och inga gemensam skola och socialtjänst borg och Landskrona och ma instrument eller har närmat sig varandra innebar att föräldrarna struktur för samver erbjöds en hälsokartlägg genom större förståelse kan. För att samver ning hos vårdcentralen. kan ska fungera blev och ökad tillit. Kartläggningen genom det också tydligt att fördes av vårdcentralens det behöver finnas en sjuksköterska som även blev del av barnets HUBledning med ansvar för att hålla ihop det tvärsekto grupp. HUB-gruppen analyserade resultaten från riella arbetet. Representanterna från de olika verk kartläggningen för föräldrarna vilket skapade en samheterna måste arbeta mot samma mål och se till gemensam förståelse och ökade förutsättningar att att det som beslutas verkligen genomförs. Att arbeta planera arbetet runt familjen. långsiktigt är nödvändigt. Barn utvecklas ständigt, fysiskt och mentalt. De här barnen är dessutom oerhört sårbara då deras familjesituation oftast är mycket labil och förbättringar av livssituationen är POTENTIAL mycket sköra. HUB har en betydande potential om ovanstående Den tvärsektoriella ledningsorganisationen har förutsättningar är rimligt tillgodosedda. Med poten bidragit till att man har kunnat hantera praktiska tial menas att verksamhetsformen kan innebära ett problem och lösa mer principiella frågeställningar påtagligt mervärde för såväl barnet och familjen som inom men även mellan respektive verksamhetsområ alla berörda intressenter. Det centrala målet med de. Det blev också tydligt att de deltagande parterna konceptet är att medverka till att barnets framtids behöver uppfatta det som fortlöpande händer i utsikter förbättras. Fokus är bättre hälsa och utbild processen som värdefullt och till direkt nytta för ningsresultat och det går att se positiva tendenser. arbetet. Man såg också att det var avgörande att Skolans personal får genom samverkan i HUB projektledaren får stöd så att han eller hon klarar att bättre förutsättningar att fokusera på sin egentliga

HUB – hälsa, utbildning, barn

uppgift, det vill säga utbildning. Förväntningarna har ökat på barnets möjligheter att lyckas. Att höga förväntningar är viktigt är allmänt känt och det är särskilt viktigt för denna grupp barn eftersom olika forskningsresultat visar att förväntningarna på denna grupp barn ofta är orimligt låga. Även för socialtjänsten har konceptet en bety dande potential, eftersom socialtjänsten i hög grad koncentrerar sina resurser på de barn och ungdomar som har störst svårigheter, till vilka barnen i HUB tillhör. Precis som skolan kan inte socialtjänsten lösa uppgiften på egen hand utan är beroende av sam verkan. De potentiella vinsterna av en systematisk välfungerande tjänsteprocess för barnen kan därför inte överskattas. En tydlig vinst är att socialtjänsten på detta sätt får ett bättre sätt att mäta framgångar i form av hälsa och utbildning. Genom det anpas sade arbetssättet i HUB finns en rutin och modell att följa barnets utveckling vilket borde underlätta arbetet betydligt för socialsekreterarna. Utbildning och hälsa är två påverkbara faktorer som styr framtidsutsikterna för barn. För att lyckas krävs ett gemensamt samhällsansvar där vi arbetar gränsöverskridande. HUB har varit ett avgränsat pilotprojekt. Försöken att finna bättre former för samverkan måste fortsätta för att minska lidandet som bristerna orsakar berörda individer, men också för det stora slöseri med resurser som ett mindre bra arbete kostar samhället.

REFERENSER 1.

Aldenius Isaksson A., Hintze K., Fastén L. (2008). Skolprojekt inom familjehemsvården. Helsingborgs stad.

Callegari, J., Pennegård, E. (2013). Elevhälsa för högre måluppfyllelse. Elevhälsa, 3.

Freudenberg, N., Ruglis, J. (2007). Reframing school dropout as a public health issue. Prev. Chronic Dis 2007;4(4). http://www.cdc.gov/pcd/issues/2007/ oct/07_0063.htm

Ross, C. E., Wu, C.(1995). The Links Between Education and Health. American Sociological Review, Vol, 60 (October: 719–745).

Social rapport 2010, Socialstyrelsen, 2010-3-11, ISBN 978-91-86585-00-6.

Tegenrot, F., Callegari, J., Lundin, N. (2011). Systematiskt arbete med utbildning och hälsa. Psykisk hälsa, 2011:4.

Thrane, C. (2006). Explaining educational-related inequalities in health: Mediation and moderator models. Social Science & Medicine 62 467–478.

Vinnerljung, B. (2010). Social rapport 2010. Kap 7. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. Socialstyrelsen.

Werner, E.E., Smith, R.S.(2003). Att växa upp mot alla odds. Från födelse till vuxenliv. Stockholm: Sveriges förening för psykisk hälsa.

10.

www.partinfo.se/om-part/utsikter/ individ-och-gruppniva/

11.

www.skolfam.se

MIND är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan. Vi erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Kammakargatan 7 ∙ 111 40 Stockholm www.mind.se ∙ info@mind.se Tel 08-34 70 65

Ny handbok om motiverande samtal för att förebygga självmord Att motivera till att vilja leva En handbok i motiverande chattsamtal

Liria Ortiz

I skriften Att motivera till att vilja leva beskrivs hur motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) kan användas i suicidpreventivt syfte vid stödjande och motiverande chattsamtal. Handboken är en följd av ett samarbete mellan författaren/ psykologen Liria Ortiz och Minds suicidpreventiva webbtjänst Självmordsupplysningen. I handboken beskrivs de grundläggande processerna och verktygen inom MI, med tillämpningar i autentiska chattsamtal från Självmordsupplysningen. Att motivera till att vilja leva kan beställas för 99 kr på www.mind.se. Den kan också laddas ner gratis som pdf på www.mind.se