HUR GICK DET?
En samlad beskrivning av projekten NiAA* och NiMR**, dess syften, hur de genomförts och vilka resultat de gett. *Näringslivsutveckling i Arjeplog och Arvidsjaur **Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region
En samlad beskrivning av projekten NiAA* och NiMR**, dess syften, hur de genomförts och vilka resultat de gett. *Näringslivsutveckling i Arjeplog och Arvidsjaur **Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region
Region 10 (R10) är en frivillig sammanslutning av tio inlandskommuner i Norrbotten och Västerbotten; Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Målet är att stärka kommunernas attraktionskraft och tillväxt samt driva ett gemensamt påverkansarbete både regionalt, nationellt och internationellt. Detta för att skapa goda förutsättningar för de som lever och verkar i regionen.
Med många gemensamma utmaningar och små kommunala resurser att stödja företagen med, ville man undersöka om och hur näringslivsenheterna kunde stödja varandra bättre via ett gemensamt projekt.
Projekten NiAA och NiMR har genomförts som om det vore ett projekt, med ge mensamma aktiviteter, styrgrupp och utvärderare, men med separat redovisning och finansiering. Syftet var att skapa direkt företagsnytta samt att hitta en bra struktur för fortsatt samverkan i arbetet med att hjälpa företagen.
NiMR= Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region, Projektperiod sommaren 2018-sommaren 2022
NiAA = Näringslivsutveckling i Arvidsjaur och Arjeplog, Projektperiod hösten 2019-sommaren 2022
Projekten har möjliggjorts genom finansiering via EU´s Regionala Utvecklingsfond, Region Norrbotten och Västerbotten samt kommunerna i Region 10.
Tack vare projekten har vi kunnat ge företagen rätt hjälp genom att:
» Erbjuda fler insatser då vi hjälps åt att skapa dem.
» Genomföra aktiviteter, exempelvis workshops som inte kunnat genomföras i de enskilda kommunerna på grund av för få deltagare.
» Näringslivsenheterna har haft ökad bemanning. Detta har gjort att över 500 företag har fått hjälp.
» Vi har hittat ett effektivt sätt att samarbeta genom instatsstyrkor.
» Vi har kunnat jobba som EN näringslivsenhet med goda kollegor med olika kompetenser i hela R10.
» Underlätta för nätverkande mellan företag inom och över kommungränser. Digitaliseringen har varit ett bra medel.
» Skapa mötesplatser som ger inspiration, kunskapsutbyte, energi, utvecklingsvilja.
» Många individuella insatser till företagen av lokalt placerad affärscoach eller konsult.
Företagen har haft svårt att få tag i kapital för att växa. Projektet hjälpte företagen att hitta alternativa finansieringsmöjligheter.
En viktig faktor för tillväxt, men R10-kommunerna ligger efter. Långa avstånd till innovationssystemen vid kusten kan vara ett av skälen.
Projektet hjälpte till med processer och nätverk samt erbjöd innova tionsseminarier.
Företag i R10 har svårare att hitta arbetskraft med relevant kompetens än snittet i riket. Projektet har hjälpt företagen att bli mer inkluderande, konkurrenskraftigare och attraktivare som arbetsgivare.
FÖRETAGSUTMANINGARMånga företag vill ut på en större marknad, men få är mogna för det. Projektet har hjälpt många företag att ställa om och hitta nya markna der, t.ex med hjälp av digitala lösningar.
Region 10 har många företagare som tänker avsluta sitt engagemang i företaget inom 5 år. Projektet har hjälpt företagen att ta tag i sitt ägar skifte på ett strukturerat sätt och i god tid.
Projekten utökades 2020/2021 för att kunna hjälpa coronadrabbade företag. Insatserna hjälpte företag att ställa om och bli handlingskraftiga.
I Arjeplog och Arvidsjaur (NiAA) fokuserade projektet även på kulturella och kreativa näringar. Arbetet inriktade sig på att stärka samverkan och finna mötesplatser. Näringarna är viktiga för att öka kommunernas attraktivitet.
Vår målgrupp är små och medelstora företag. Vår region behöver fler av dessa men vi behö ver speciellt företagare med nya perspektiv, andra historier och bakgrunder. Därför har vi i pro jektet särskilt försökt nå företagare som är yngre eller kommer från andra länder. Vi har också riktat in oss mot företagare som är kvinnor. Vi har försökt vara extra lyhörda inför deras behov.
Olikheter berikar, likriktning är hämmande.
”Det har känts tryggt att ha någon att diskutera och bolla idéer med” SAGT AV COACHAT FÖRETAG
”Viktigt att bygga nätverk exempelvis mellan kvinnor som driver företag” DELTAGARE I BUSINESS LADYFÖRETAGSUTMANINGAR
Hållbarhet har genomsyrat hela projektet. Jämställdhet och människors lika värde är viktigt i hållbarhetskonceptet och ett centralt kriterium i projekten. Det är också helt avgörande för framtiden att R-10 regionen blir bättre och helst ligger i framkant i dessa frågor.
Sociala-, ekonomiska- och miljömässiga hållbarhetsfrågor blir mer och mer synliggjorda och är avgörande för samhällsutvecklingen.
Investeringar, företagsutveckling, ledarskap m.m. bör ha en tydlig bäring mot hållbarhet för att vara långsiktiga och kloka. Näringslivsenheterna har en viktig roll genom att stimulera företa gens hållbara utveckling.
I projektet har vi stärkt näringslivsenheternas kompetens och sökt metoder för att alltid lyfta frågan i samtalen med företagen.
Vi ser också att intresset för hållbarhet har ökat under projektperioden. Medvetenheten i samhället har också ökat vilket underlättar i samtal med företag.
”Jag har fått bra feedback och input från coachen så att jag bättre kunde paketera mina tjänster inom hållbarhetsanalys”
CEWARO AB”Vi på näringslivsenheterna har en viktig roll med att hjälpa företagen att jobba hållbart. NiMR/NiAA har stärkt oss med användbara verktyg”
”Vi har skapat rutiner för att lyckas i jämställdhetsarbetet”
SAGT AV WIDMANS GRÄV AB
GUSTAV AXELSSON, NÄRINGSLIVSCHEF LYCKSELE
Till vår hjälp har vi haft en “verktygslåda” som har varit flexibel och anpassningsbar utifrån företagens behov. Vi har därför kunnat erbjuda insatser som verkligen har hjälpt, stimule rat och inspirerat företag till handling. Vi har också haft möjlighet att erbjuda konkreta aktivite ter och konsultstöd.
Genom att projektet har drivits i samverkan mellan tio kommuner så har även nischade före tagsbehov kunnat tillgodoses. I det stora upptagningsområdet fanns ofta fler företagare i lik nande situationer. Vårt arbetssätt med insatsstyrkor innebar då att vi på ett effektivt sätt kunde erbjuda gemensamma aktiviteter till dessa företag.
”Coachningen har hjälpt mig att tänka i nya banor och inte ge upp. Nu tar jag steget och satser på min idé som bl.a kommer skapa ett nytt arbetstillfälle”
”Utan workshop och coachning hade vi inte vågat satsa på webben”
FÖRETAGARE SOM DELTAGIT PÅ WORKSHOP OM DIGITAL MARKNADSFÖRING.
NINAS KONST & SÅNT, DEL AV TONYS SKOTTJÄNST AB
Tillsammans blir vi starka – det kan låta som en klyscha men i vårt fall är det en realitet.
Genom projektet ville man utforska olika sätt att samverka för att stärka varandra och på så sätt kunna erbjuda företagen ett bättre stöd från näringslivsenheterna i R10. I ansökan be skrev man ett arbetssätt som gick ut på att kommunerna specialiserade sig på ett av de oli ka fokusområdena (utmaningar för företagen) och blev ”resurskommun” åt de övriga för just det området. Två kommuner per område skulle jobba i par och uppdelningen av området gjor des direkt vid projektstart. Som resurskommun skulle man ha bättre kunskap om sitt områ de än kollegorna i de andra kommunerna, ha ett bra nätverk och stötta de andra näringslivsen heterna i arbetet med sina företag.
I ett och ett halvt år försökte vi få systemet med ”resurskommuner” att fungera i projektet. Det gick trögt då fokusområdena var stora och oprecisa samt att de delats upp relativt slumpvis. De var svåra att greppa och engagemanget uteblev trots lusten att samverka var stor.
Vid årsskiftet 2020/2021 gjordes ett omtag för att hitta en bättre samverkansstruktur. Vi utgick från det som fungerat bra och byggde vidare på det. Exempelvis så uppskattade man att sam arbeta, att fritt utbyta idéer, jämföra problemställningar och ta hjälp av varandra ge nom att bolla företagsutmaningar inom gruppen. Man upplevde också stor arbetsglädje ge nom att jobba i mindre, dynamiska grupper som fick ”uppdrag” av hela projektgruppen. Dessa kunde exempelvis vara att leverera en workshop/seminarieserie till företag i hela R10.
Utifrån detta byggde vi en arbetsstruktur där vi jobbade tillsammans genom INSATSSTYRKOR. Detta blev ett arbetssätt som var engagerande, effektivt och lustfyllt. Metoden har gett sam verkan mellan näringslivsenheterna i R10 en helt ny dimension och används i dag inte bara inom R10-arbetet utan även i andra konstellationer.
”Att jobba som ett näringslivskontor har suddat ut kommungränserna och gett mig nya härliga kollegor med olika spetskompetenser”
KARINA LIDÉN, AFFÄRSCOACH ARVIDSJAUR
Stort och tungt blir avgränsat och greppbart.
En insatsstyrka jobbar med en avgränsad uppgift för att lösa en uppgift. Det kan vara en del i en palett av åtgärder eller en enskild aktivitet. Uppdraget är avgränsat och tidsbegränsat. Arbetet sker fokuserat, under en kortare tid av en mindre gruppering.
En person utses som styrkeledare. Styrkeledaren delegerar, håller tempo i arbetet och ser till att allt följs upp. Denna roll är A och O för att driva arbetet framåt.
Transparens i arbetet har varit viktigt då alla projektpartners har varit med och initierat insats styrkorna och deras uppdrag. Under de veckovisa projektledarmötena gjordes en lägesuppda tering av insatsstyrkornas arbete.
Eftersom projekten har omfattat tio olika näringslivsenheter som är spridda över ett stort geo grafiskt område så har det varit avgörande att kunna använda smarta digitala verktyg i arbe tet. Vi valde samverkansplattformen Trello som alla når på ett lätt sätt och som ger god över blick över arbetet.
Säkerhetsaspekterna kring hur, när och var man kan dela information med varandra är viktig. Vi var noga med att inte dela konfidentiella uppgifter, exempelvis företagsuppgifter som inte är offentliga.
Vi var väl förberedda på den digitala omställningen som Coronapandemin medförde tack vare att vi redan byggt upp digitala rutiner och mötesarenor. Det nya för oss var att också ge nomföra arrangemang och företagsmöten digitalt.
Detta innebar att våra arrangemang och våra projektmöten genomfördes uteslutande via nätet. Att just arrangemangen var hänvisade till den digitala världen gjorde att vi lätt kunde erbju da dessa insatser brett i hela R10-området. Geografiska hinder existerade inte. Detta boostade vårt samarbete.
”Som nyanställd var det lätt att förstå arbetssättet och snabbt komma in i gemenskapen”
THERESE STENVALL, AFFÄRSCOACH ARGENTIS
…gett 175 företag konsulthjälp
…coachat 334 företag
…ordnat 111 kunskaps-/inspirationstillfällen
…haft 510 deltagare på kunskaps-/inspirationstillfällena
…haft 308 deltagare på workshops
…ordnat 85 workshops
…förmedlat 37 företag till andra organisationer för vidare stöd och hjälp
Vi har ganska lätt kunnat erbjuda insatser som gjort nytta hos företagen. Detta tack vare att vi inte har riktat oss mot en viss bransch, haft en väl anpassad verktygslåda och fokusområden som var aktuella för företagen.
Under projektperioden har vi återkommande stämt av och analyserat behoven hos företagen för att kunna ge det stöd som efterfrågats.
Den effektiva samverkan mellan näringslivsenheterna har inneburit att fler nischade erbjudan den har kunnat ges till företagen.
Via intervjuer och enkäter som gjorts löpande vet vi att projektinsatserna gjort stor nytta bland företagen!
MÅL OCH RESULTAT”Jag fick verktyg, push och inspiration till min nya hemsida och webbutik”
NINA LEASTANDER, ARJEPLOG
”Vi ser en omsättningsökning och nu ser framtiden ljus ut för oss efter pandemin” SORSELE BUSS OCH TAXI
MÅL: Företagen skall ha fått hjälp med att skaffa externt kapital utöver stöd från regionen för räknas in i detta.
RESULTAT: Väl nådda mål, men här har det också inkluderats en del företag som vi hjälpt med ekonomiska lösningar på grund av Coronapandemin. När pandemin kom och innan vi sökt om utökning i projektet signalerade finansiärerna att vi hade ett utökat handlingsutrymme för att hjälpa Coronadrabbade företag. En del av det vi gjorde då hamnade under denna delmålsindi kator.
MÅL: Företagen skall tillsammans med projektet ha tagit fram en handlingsplan för att stå bättre rustade inför ett ägar- eller generationsskifte för att räknas.
RESULTAT: Vi har nått målen. När Coronan kom trodde vi inte att vi skulle nå det här målet. Vi trodde att de flesta företag skulle lägga ägarskiftesarbetet på hyllan och koncentrera sig på överlevnad under pandemin. Så var det kanske till viss del, men inte fullt ut. Vi har bland annat samarbetat med projektet Coocon som inriktade sig mot att hjälpa företag med just ägarskif ten.
MÅL: Företagen som räknas in här ska ha genomfört aktiviteter i företaget som främjar innova tioner.
RESULTAT: Vi har nått målen, men innovationer tar lång tid. Vi har skapat arenor med innova tiva team i projektet där företagare tillsammans med kunderna kan träffas. Det har varit viktigt.
Vi har förmedlat omvärldsbevakning till företagen samt ordnat träffar med exempelvis LTU B och Uminova – innovation för produktutveckling och vidareutveckling av företagens idéer.
Näringslivscoacherna har dessutom följt dessa företag under deras resa.
MÅL: Företagen skall ha fått kunskap om hur de blir en konkurrenskraftigare och attraktivare arbetsgivare.
RESULTAT: Ej uppnått delmål. Vi noterar att resultatet visar att kvinnliga företagare verkar vara mer intresserade av, och prioriterar mjuka frågor, mer än manliga företagare.
Vi har övervägande mikro- och små företag i kommunerna. I dessa har man ofta en nära rela tion och kort kommunikationsväg till arbetstagarna. Detta kan vara en anledning till varför vi inte nått målet.
”Jag tror att man som anställd idag kräver och vill ha en motiverande ledare”
BLÅ, LYCKSELE
följt
på
idé
sälja
MÅL: Företagen skall ha börjat sälja sina produkter eller tjänster på en större marknad.
RESULTAT: All time high! Här hamnade många företag inom Coronaperioden. Mycket arbete var kopplat till synlighet och ökad försäljning på webben, särskilt under pandemin.
Många företag var då tvungna att ändra sin affärsmodell, att prioritera digitala kanaler samt att finna nya marknader. Till exempel matförädlingsföretag som började arbeta med rekoringar, hemsidor, Facebook och annan digital marknadsföring kopplat till webbshopar.
Utveckling av tjänster och produkter var också ett viktigt insatsområde.
MÅL: Företag som har drabbats av Corona ska ha fått hjälp genom exempelvis rådgivning, eller annan insats.
Tack vare denna utökning av projektet fick vi ett större handlingsutrymme för att hjälpa Coro nadrabbade företag. Vi kunde exempelvis jobba med handel och erbjuda insatser som inte direkt var knutna till något av våra andra fokusområden.
RESULTAT: Denna delmåsindikator uppnåddes ej. En del företag som skulle gett utfall här har istället hamnat som indikator på Kapitalförsörjning eller Större marknad.
”Nya kunder! Vi har lämnat offerter på tre gånger så stor offertstock än tidigare”
SNICKERIER SOM HITTAT NYA MARKNADER I
SVERIGE & CORONADRABBADE FÖRETAG
I februari 2022 genomfördes en enkätundersökning med de företag som deltagit i våra pro jektaktiviteter. Vi ville ha svar på om projektet bidragit till sysselsättning. Medverkande före tag angav att den hjälp de fått genom projektet bidrog till 27 nyanställda medarbetare, 68 med arbetare som annars hade sagts upp kunde behållas samt att de planerar att anställa 28 nya medarbetare. Detta ger välbehövliga skatteintäkter och välfärd i vår region. Via Välfärdsgenera torn www.valfardsskaparna.se kan man översätta dessa siffror till exempelvis antal poliser, förskoleplatser, förlossningar osv.
Våra projekt skulle enligt svaren på enkäten och välfärdsgeneratorn bidra till exempelvis 10 nya poliser, 86 bevarade förskoleplatser och 9 framtida sjuksköterskor.
Målen för projekten var 50 nya arbetstillfällen. Detta var ett högt mål som diskuterades mycket i gruppen och med projektens följeforskare. Effekterna i företagen i form av arbetstillfällen tar ofta längre tid än ursprunglig projekttid. Vi signalerade tidigt till finansiärerna att detta mål var väl tilltaget. När vi sedan hamnade i en pandemi och risken för uppsägningar ökade avse värt började vi också titta på bevarade och planerade arbetstillfällen som indikatorer för syssel sättningsökningen i projekten.
Bägge projekten har haft samma följeforskare och samma styrgrupp.
Utvärderarnas bedömning är att projektet har varit framgångsrikt när det gäller att uppfylla syftet att ge företagen bättre förutsättningar att växa och utvecklas. Detta genom att utveckla och testa en metod, Resurskommun 2.0 för samarbete mellan kommunerna i Region 10 när det gäller näringslivsfrågorna.
Tecken som visar på att företagen fått bättre förutsättningar att utvecklas är att företagen själva uppger att stödet de fått har bidragit till att sysselsättningsökningen i företagen som fått stöd totalt har ökat med 27 arbetstillfällen och att projektet bidragit till 68 bevarade arbetstillfällen. Det utvecklade stödet till företagen kan på sikt bidra till att Regionen blir mer attraktiv med fler konkurrenskraftiga företag. Den satsning som projektet gjort på att inkludera hållbarhetskriteri erna i coachning och andra aktiviteter innebär att både kvinnors, mäns och utlandsföddas för utsättningar bättre tas tillvara och att företagens förutsättningar att bli långsiktigt hållbara har därmed stärkts.
I projektet NiMR och NiAA har struktur, processer, arbetssätt och verktyg för att stärka närings livsutvecklingen i Västerbottens och Norrbottens inland byggts upp. Genom samverkan mellan näringslivsenheterna i kommunerna i Region 10 kan man nu erbjuda företagen ett bredare, mer fördjupat och flexibelt stöd.
”Projektet har på ett föredömligt sätt planerat och förberett för fortsatt sam verkan efter projektets slut och skapar därmed möjligheter att utveckla regionen på lång sikt.”
Liselotte Bruse, Balanserad Lena Hedman Rahm, Regionakademien
”Kommunerna i Region 10 har kommit varandra närmare och utvecklat en samarbetsform som enga gerar alla och som även kan användas inom andra områdens”
”Företagen i hela regionen har erbjudits ett mer behovsanpassat stöd. Enkätundersökningar visar att stödet har bidragit till ökade och bevarade sysselsättningstillfällen.”
Peter Hedman, RegionakademienVi fortsätter att samverka mellan näringslivsenheterna i R10 och inte bara på näringslivsche fernas nivå utan nu även på den ”operativa” nivån med insatsstyrkor och kontinuerliga träffar för att inte tappa initiativkraft.
Under projektens gång har metoden för samverkan utvecklats. Motivationen är stark och nu fortsätter vi att utveckla näringslivsenheternas samverkan på det strategiska planet inom Regi on 10.
Utan projektmedel skulle våra möjligheter att stödja företagen i deras utveckling minska betyd ligt. Resultaten från NiMR och NiAA visar också vikten av att vi söker dessa medel gemensamt i Region 10. På så sätt blir det nämligen mer företagsnytta!
”En viktig lärdom att ta med till kommande projekt är att metoder behöver få tid för att utvecklas och att det är viktigt att våga testa, omvärdera och prova nya grepp.”
PETER HEDMAN, REGIONAKADEMIEN OCH FÖLJEFORSKARE I PROJEKTEN
Bärkraft
Digitala Steget CoCoon Sikt Sikt 2.0
Insikt Bo Business Lapplands sydport
Impact Entrepreneur 2030
Västerbottens Experience
Lapland a Culinary Region Handslaget Educus GLÖD Sporth Up North Smart Industri Innovation+
Intersective Innoivation
RISE/LTU
Vindkraftscentrum
Matkompassen
Digitala möjligheter
Connect Sweden
Klimatklivet
Business Sweden
BCD, Swedish Lapland
REDI NIS 6.o
Region Västerbotten
Almi Företagspartner
Handelsbanken
Svenskt Näringsliv
Uminova
Handelsrådet Företagarna Handelskammaren
Biosfär Vindelälven Juhttátahkka Akademi Norr
IUC Norr Skellefteå ScienCenter
Uminova Innovation Lärcentrum Storumans Folkhögskola
T2 College
Impact Academy
Coompanion
Inlandets Teknikpark
LTU Business
TALKO
Piteå Science park
REDI
Fossilfria transporter
NordRegio Sustainergies
Exploratoriet Företagarna
Gold of Lapland
Visit Hemavan Tärnaby Styrelseakademin
DIGAD Norrlandsfonden
Dorotea utveckling Exportrådet
Garantia
Funded by me Sparbanksstiftelsen
LFV
OER Arbetsförmedlingen
SAMARBETE I REGION 10