Yngelrum 1 första ramen by Olof Boman

B IODLING F ÖRS TA

RA MEN

H ANDH AVA NDE

AV ETT BISAM H ÄLLE Studiehandledning och kursplan för grundläggande biodling

Yngelrum 1

Förord Att bli med bin är ett stort och viktigt steg som man tar. Har man väl tagit det steget så öppnar sig en helt värld av intressanta upptäckter. Att bli med bin är det första av många steg som kommer att tas. Det kommer att följas av många intressanta steg i din nya karriär. Efter att du gått igenom de fem ramarna i den första utbildningslådan och påbörjat nästa låda så kan du kalla dig BIODLARE. Det är stort, du behövs, naturen behöver dig. Det är tack vare pollineringen som naturens frukter kan utvecklas och ge god avkastning. Karl von Linné lär ha sagt att endast Svenska bin pollinerar svenska blommor. Tänk att dina bin kommer att pollinera din trakts blommor. Kanske känner du dig nöjd med några kupor i din trädgård. Du får världens bästa honung, den från din egen trädgård som dina bin gjort av nektar från dina blommor och dina fruktträd. När du har skaffat dina första bikupor kan du tillsammans med andra nya biodlare gå en studiecirkel ”Min första sommar som biodlare” resp. ”Andra sommar som biodlare.”

Välkommen. Vi behöver dig, naturen behöver dig. Presentation av deltagarna  Varje deltagare berättar lite om sig själv och relation till bin och biodling.  Vilka förväntningar har var och en på studiecirkeln Blå rutor är infor- Målet med studiecirkeln Att ge nya biodlare grundläggande kunskamation till cirkel-  ledaren. per om biskötsel de första åren.  Kunskaperna ska inspirera till mer kun

skapsinhämtande. De 5 kunskapsramarna i utbildningslådan är utformade som nybörjarkurser. De kan tas i vilken ordning som helst men alla ramarna skall vara avklarade innan ramarna i låda två tas.

Planering av cirkeln och dess träffar  Bestäm tider och platser för träffarna  Bestäm vem som fixar fika  Ge exempel på fördjupningslitteratur Goda råd inför starten  Ge information om kostnader för att starta en biodling  Ge information om SBR och dess organisation  Ge information om nyttan av att vara medlem Texter, bilder och struktur i detta häfte baseras i stor utsträckning på KOMPIS-bildpselet.

Utbildningspaketet för grundläggande biodling Yngelrum 1 består av fem ramar med olika teman. Målet är att förse nya biodlare med grundläggande kunskaper om biskötsel de första åren. Kunskaperna ska vara mätbara och inspirera till mer kunskapsinhämtande. De 5 temaramarna i utbildningslådan är utformade som nybörjarkurser. Alla ramarna skall vara avklarade innan ramarna i yngelrum två tas. De fem ramarna är     

Handhavande av ett bisamhälle. Handhavande av ett bisamhälle. Praktisk del Utrustning Livet i ett bisamhälle Bihälsa, bisjukdomar och kvalster

Grundläggande biodling. Yngelrum 1. ram 1 Kursplan Krav Inga förkunskaper krävs Handhavande av ett bisamhälle Mål Deltagaren ska känna till:  Vad du ska tänka på när du går in i ett bisamhälle.  Vilken effekt har rök på bin  Vilken utrustning ska finnas till hands vid öppnande av en bikupa  Varför ska man öppna ett samhälle  Hur mycket foder det ska minst finnas i ett bisamhälle  Varför det är viktigt att föra journal (kupkort) Deltagarna ska kunna:  Ge en enkel beskrivning av bikupans uppbyggnad  Beskriva vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att undvika att bisamhället blir ett irritationsmoment för grannar och husdjur  Ge en beskrivning av tänkbara effekter av bistick och vilka lämpliga förstahjälpen åtgärder.  Ge en översiktlig beskrivning av årstidernas olika arbeten i bigården.  Ge en beskrivning av beredningen av sockerlösning och hur och när foder ska ges.  Nödvändigheten av tillsättning av skattlådor och när det bör göras.  Ge en enkel beskrivning av minst en svärmförhindrande åtgärd.  Beskriva hur en svärm tas och minst en metod att sätta den till bikupan.  Beskriva en metod att tömma en skattlåda på bin.  Riskerna med röveri och hur det kan undvikas.  Beskriva tecknen på viselöshet och hur ett viseprov går till.  Beskriva tecknen på förekomsten av äggläggande arbetsbi och på drottning som lägger obefruktade ägg.  Beskriva en metod att förena två bisamhällen.  Beskriva en enkel metod att tillsätta en drottning.  Känna till varför man förenar bisamhällen och vilka försiktighetsåtgärder man bör vidta.

Utrustning som är bra att ha under cirkeln:       

Dator Internetuppkoppling om möjligt Datorprojektor Bildserier biodling för nybörjare från KOMPIS projektet Ett urval av böcker som cirkelledaren vill rekommendera som sidoläsning Boken om biodling (SBR) Bin till nytta och nöje (Carl Otto Mattson, Johan Lang)

Bikupans invånare

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: Biet är en insekt som lever i samhällen. Till samhället hör normalt 10 000—80 000 individer. Antalet är som störst mitt på sommaren under den viktigaste dragperioden. På hösten finns det Sid 15-23 omkring 10—20 000 bin kvar för övervintring. Tre typer av individer

Bin till nytta och nöje Sid 35-43

Drottningen är mor till alla bin i samhället. En drottning utvecklas ur en larv som mycket tidigt får ett överflöd en speciellt sammansatt fodersaft, drottninggelé,. Utan detta överflöd och omvårdnad skulle larven ha blivit ett vanligt arbetsbi. Det finns normalt bara en drottning, vars uppgift är att producera många ägg, ur vilka det bildas nya individer. Drottningen kan teoretisk bli 5 år med det vanliga är max 3 år Arbetsbina är samhällets grundpelare som utför allt arbete. När drottningen lägger ett befruktat ägg utvecklas det till arbetsbi. De är alla honliga individer och utför allt arbete i kupan. De städar, matar larver, bygger vaxkakor, försvarar samhället, hämtar vatten, samlar pollen och nektar i nämnd ordning. Nektarn omvandlar de till honung. Arbetsbin lever cirka 3 veckor sedan de börjat dra på fältet. Det är då vingarna som nöts ut. Bin som föds sent på hösten lever under hela vintern och kan bli ca 6 månader. Drönarna är samhällets hanliga individer. När drottningen lägger ett obefruktat är utvecklas det till drönare. Deras uppgift är att para sig med nya drottningar under parningsflykten, varefter de dör. I ett samhälle finns 200—500 drönare och de deltar inte i arbeten i kupan. På vintern finns inga drönare kvar i samhället. Drönarnas naturliga livslängd uppskattas till 23—50 dagar.

De vanligaste biraserna i Sverige Boken om biodling: Våra bin tillhör arten honungsSid 134-135 bin och heter på latin Apis Mellifera.

Se litteraturlistan.

Bin till nytta och nöje Sid 65-67

A.m Ligustica Italienska gula

A.m Mellifera Nordiska bruna

A.m Carnica

Buckfast (bandras)

A.m Ligustica är ett bi som är känd för sin fromhet. Det var länge Sveriges vanligaste biras. De sitter lugnt på kakorna och har också mycket svärmtröga stammar. Rasen använder förhållandevis mycket vinterfoder. Färgen på binas bakkropp är skiftar ofta i gult varför de ofta kallas för Italienska Gula. A.m Mellifera benämns som det ”Nordiska biet” de förbrukar lite vinterfoder varför de överlever vintrarna bra. De är ganska rörliga på ramen och klumpar ofta ihop sig på ramens nederkant. Färgen varierar från mörkbrunt till svart, A.m Carnica eller Krainerbi som de även kallas är till sitt ursprung ett bergsbi, som är anpassat till långa, hårda vintrar och korta och heta somrar. Rasen kännetecknas av mycket snabb vårutveckling. Ett krainerbi fritt från inkorsning av andra raser är ett mycket fromt och hanterbart bi. Färgen är på bakkroppen silvergrå. Buckfastbiet är ett resultat av avelsarbete som leddes av broder Adam vid klostret Buckfats Abbey i England. Ett avelsarbete som startade på 1920-talet. Han korsade engelsak svarta bin med inalienska. Målet var att få ett bi som var motståndskraftigt mot trakékvalstersjukan. Den epidemi som orsakade stor förödelse överallt i England. Resultatet blev ett högpresterande och fromt bi som vunnit stor uppskattning även i vårt land. 4

Binas bostad

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: Det finns många typer av bikupor men alla bygger på samma princip. Sid 19

Bin till nytta och nöje Sid 70-73

Tak Täckskiva

Den i dag mest använda kuptypen kallas uppstaplingskupa. Den består av att antal lösa lådor som placeras ovanpå varandra. För att underlätta skötseln låter man inte bina bygga fritt utan de får en tunn förpräglad vaxkaka. Denna fästs fast i en ram av trä eller plast. På det sättet bildas ramar eller vaxkakor som är raka och lätt kan lyftas ur lådorna. Ofta används ett spärrgaller för att drottningen inte ska få mjölighet att lägga ägg i skattlådorna där honungen lagras.

Skattlåda Spärrgaller

Yngelrum Botten

Fluster Olika typer av bikupor.

Biodlarens utrustning Boken om biodling: För att kunna arbeta lugnt och metodiskt Sid 20 krävs att man känner sig trygg i samvaron med bina. Därför är det viktigt att man har den Bin till nytta och skyddsutrustning och nöje de arbetsverktyg man Sid 78—78 känner sig bekväm med. Detta är förstås extra viktigt de första åren innan man lärt sig känna bisamhället. 5

Bigårdens placering

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: När man söker en plats för sin bigård finns det några saker att ta hänsyn till. Sid 24 

Bin till nytta och nöje: Sid 68—69

  

Hembigården ligger i anslutning till den egna bostaden och utbigårdar placeras oftast 2— 3 km från varandra längs en lämplig körväg I en utbigård ställer man vanligtvis 4—10 bikupor Man måste kunna ta sig fram till utbigården med bil Platsen för bigården bör vara förhållandevis solig och vindskyddad. Kupornas flusteröppning bör peka mot öster eller söder.

När man söker en lämplig plats för sin bigård finns det en tumregel att känna till. Det är fyra viktiga V.  Vatten. Det bör finnas tillgång till rinnande vatten.  Vårdrag. Det skall finnas gott om pollen och nektargivare på våren som t.ex. salix.  Väg. Bigården ska vara åtkomlig med fordon.  Vindskydd. Bigården bör vara vindskyddad. Hänsyn tas till omgivningen Har vi bigården intill en trädgård eller i ett villakvarter så måste hänsyn till grannar och husdjur tas. Här måste vi lägga stor vikt vid att fromma och hanterbara bin. Köp drottningar som är avlade just efter denna egenskap. Står kupan intill en tomtgräns, promenadstråk eller dylikt så kan ett 2 m högt plank ställas en bit framför kupan. Då tvingas bina att snabbt ta höjd och därigenom undgå att bli ett irritationsmoment för andra. Köp gärna hem några extra bioveraller och bjud hem grannarna. Låt dem ta på sig skyddskläderna och visa in dem in i binas förunderliga värld. Förklara också vad som händer vid rensflygningen tidigt på våren. Ge dem sedan en burk nyslungad honung så har de snart överseende med allt.

Är bin farliga Ofta kommer du att få frågan om du inte blir stucken någon gång. Det kommer du att bli. Så länge du inte är allergisk är det inte farligt. Effekter av ett bistick är i regel svullnad och rodnad runt stället där gadden gick in. Det kan ofta klia. Detta är symptom som går över inom några timmar. Skulle man känna hjärtklappning eller oro så uppsöker man akuten för hjälp. För lättare symptom kan man blöta upp bamyl med lite vatten och gnugga in på stället där gadden suttit.

Visst kan man få bistick, men bina är inte farliga om man inte är allergisk

Apiterapi Bigift används inom läkemedelsindustrin i vid te.x. hyposensibilisering vid bigiftallergier.

Binas orientering

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 62—24

Orientering i terräng Hur bina kan hitta till ett hallonsnår upp till tre kilometer från kupan och tillbaks har förbryllat biodlare i långa tider. Det skulle dröja till en bit in på 1950-talet som Karl von Frisch lyckades knäcka koden med binas navigationssystem. Bina har ett eget språk som gör de till unika i insektsvärlden. De använder den så kallad vippdansen. Med den kan de förmedla till de andra bina både avstånd från kupa och riktning från solen till en nektargivare de upptäckt. Vippdansens frekvens och tempo anger avståndet De bin som mottager denna information flyger sedan den angivna sträckan tur och retur. Sol

Vippdansen riktning i förhållande till solen

Dansande bi

Binas föda Nektar, pollen och vatten. Det som bina är ute på jakt efter och vill förmedla till samhället är var det finns nektar, pollen och vatten. Nektar I bisamhället används kolhydrater som energikälla och drivmedel. I nektar hittar bina sina kolhydrater i sin renaste form. Pollen För drottningens äggproduktion och för de unga arbetsbinas (ambina) tillverkning av fodersaft som de matar ynglen, med behövs proteiner. I pollen hittar de sina proteiner. Vatten För att reglera temperaturen i kupan en varm sommardag så används vatten varvid det avsätter små vattendroppar inne i kupan. Stora mängder används också för beredning av larvfoder. Bisamhället beräknas förbruka 30 l vatten under en sommar. Om bigården inte ligger intill en naturlig vattenkälla måste biodlaren arrangera detta själv. Detta kan göras t.ex.. med hjälp av en vakuumfodrare som ställs upp och ner på en skumgummiduk.

Litteraturhänvisning

Bisamhällets skötsel

Boken om biodling: Förberedelser inför kontrollen. Före besöket i kupan så finns anledning att tänka igenom vad som ska göras. Vad vill jag ha ut Sid 21 av kontrollen, vad vill jag veta. Här är det ovärderligt att man fört noggranna journaler eller kupkort. Redskapen som ska användas förbereds så att de finns till hands. Rökpusten ska tändas.

Bin till nytta och nöje sid 81—132

Den utrustning som biodlaren alltid ska ha med sig vid genomgång av kupan är: Rökpusten har till uppgift att producera rök som biodlaren försiktigt blåser in en liten puff i flustret innan kupan öppnas. Det behövs inte mycket utan det räcker att de känner lukten av rök. Här utnyttjar man binas nedärvda instinkter att förbereda sig för en skogsbrand. De fokuserar då på att fylla magen med honung för att kunna klara en flykt om det skulle bli nödvändigt. Efter att ha blåst lite rök så vantar biodlaren någon minut innan kupan öppnas. Kupkniven är ett verktyg som man inte klarar sig utan. Köp en riktigt bra kupkniv och vårda den ömt. Du hittar snart din favoritmodell, den blir en kär följeslagare i din biodlingsgärning. Biborsten använder du när du vill borsta en ram fri från bin eller undvika att klämma bin mellan lådorna. Det är ett skonsamt sätt att flytta på bin som annars kan fara illa. Ett klämt bi kan dessutom vara en smittokälla för det övriga samhället Fångstglas eller drottningklämma är bra att ha i beredskap för att skydda drottningen när du gör ett större ingrepp i samhället. Kupkort eller skötselkort och penna Att föra noggranna skötselkort är en ovärderlig hjälp när biodlaren planerar bigårdsarbeten. Här noterar man sina observationer som kan vara tecken på att samhället förbereder svärm. Man antecknar konditionen i samhället, binas temperament, ålder på drottningen och mycket mer. Efter säsongen kan man summera samhällets resultat och med hjälp av det planera för kommande avel eller eventuellt drottningbyte. Skötselkort finnas att ladda ner från Biodlarnas hemsida.

Bisamhällets skötsel

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 21

Bin till nytta och nöje sid 81—132

Undersökning av bisamhället Biodlaren måste kunna undersöka ett bisamhälle korrekt. Den lämpligaste tiden för detta är mitt på dagen när de flesta flygbina är ute. Under den intensiva perioden från vårutvecklingen till ett par veckor efter midsommar är det viktigt att göra regelbundna besök i kupan. Detta gör man för att i god tid upptäcka tecken på svält, utrymmesbrist, svärmtendenser och sjukdomar, samt fylla på med tomma honungsramar. Ja, anledningen till att vi ska gå in i ett bisamhälle är ju egentligen för att vi ska kunna sköta om och hjälpa våra bin. Ett besök i bisamhället brukar normalt innebära att man observerar samhällets foderförråd, drottningens funktion och bimängden i kupan. 

Fodertillgång och honungsskörd På våren kontrollerar biodlaren att bina har tillräckligt att äta. Det ska alltid finnas minst 3 kg foder eller sammanlagt två fyllda ramar. Under sommaren kontrollerar man att det finns tillräckligt med plats för bina att lagra honungen. Det bör alltid finnas en låda med plats för honung.

Invånarna i bikupan

1 drottning 10 000—80 000 arbetsbin 500—2000 drönare



Drottningen Varje gång man besöker bisamhället försäkrar sig biodlaren om att det finns en fungerande drottning. Det är inte nödvändigt att man ser henne. Upptäcker man att det finns ägg och larver i alla stadier så finns där en drottning och man kan vara lugn. Under sommaren undersöker man även om bina förbereder svärm. Om det saknas ägg trots att det är bra nektardrag med fint väder kan det vara ett tecken på svärmförberedelser. 

Bimängden En viktig uppgift som biodlaren har är att vid behov ge samhället mer utrymme. Trångboddhet väcker svärmlusten medan för mycket plats kyler samhället. Under våren tillsätter man nya lådor allt eftersom de fylls med bin. När det är så mycket bin i lådan att de täcker minst 2/3 av ramarna är det dags för ytterligare en låda. 

Utvecklingstiden De behövs olika lång tid för drottningen, drönarna resp. arbetsbina att utvecklas från ägg till färdig insekt. Det vi också ska ha med oss är att sedan arbetsbiet har krupit ur sin cell dröjer det ytterligare 21 dagar innan den utvecklats till dragbi och börjar samla nektar. Det kommer alltså att dröja 42 dagar innan det nylagda ägget blir ett bi som drar i fält. Om det i ditt område är t.ex. hallon som är den viktigaste dragväxten, som blommar exempelvis vecka 26, måste drottningen vara i god äggläggningen 6 veckor tidigare. Alltså i mitten av maj. Är det då inte väder och drag som ger överflöd i naturen måste biodlaren själv skapa det överflödet genom Ägg Larv Puppa Totalt Utveckdrivfordring. lingstiden för de olika individerna i antal dygn

Drottning

Arbetsbi

Drönare

Litteraturhänvisning

Biåret. Våren

Viselöshet Misstänker vi att drottningen är borta efter vintern eller sviktar i äggläggning måste något göras omedelbart. Ser det ut som på bilden intill kan det hända att drottningen inte längre lägger befruktade ägg. Då kommer de lagda äggen att utvecklas till drönarBoken om biodling: larver och det ser ut som pucklar på yngelkakan. Där av namnet puckelyngel. Sid 49—115 Oavsett vad anledningen är så måste åtgärder vidtas. Ett viselöst samhälle eller ett med sviktande drottning är dömt till undergång. Är det så tidigt på säsongen att inga nya drottningar ännu finns tillgängliga så förenar vi samhället med ett viseriktigt samhälle. Först måste vi dock försäkra oss om att där inte finns någon drottning.

Bin till nytta och nöje sid 89—96

Viselöst ?

Nöddrottning Bina kan vid viselöshet föda upp en drottning ur ett befruktat ägg eller späd larv. Men eftersom drottning och arbetslarvernas utveckling tidigt går skilda banor blir uppfödningen av dessa nöddrottningar bra endast om de haft möjlighet att välja larver som är högst 1 ½ dygn gamla Viseprov Med det så kallade viseprovet kan vi konstatera om det finns en drottning i samhället eller ej. Så här går det till:  En yngelram med ägg sätts in i det samhälle som misstänks vara viselöst.  Har de en drottning så sköter de om äggen och larverna i vanlig ordning.  Saknar de drottning kommer de nu att anlägga drottningceller. När vi upptäcker drottningceller på kakan vet vi säkert att samhället saknar drottning och förening med annat samhälle kan göras.  Innan förening sker med annat samhälle, måste de anlagda drottningcellerna skäras bort. Utökning av birummet När våren sätter fart är det viktigt att biodlaren är med. Nu gäller det att få samhällen så starka som möjligt inför huvuddraget och samtidigt undanröja risken för svärmning. Här är det utvidgning av samhället som gäller. Drottningen måste få obegränsat utrymme för sin äggläggning. Utbyggda kakor på våren Drottningen börjar i regel sin äggläggning på den mittersta kakans centrum. Hon fortätter sedan i cirklar och hela yngelnästet får form av ett klot. Se bild. Vid de första utökningarna på våren bör utbyggda kakor användas om sådan finns. Vid denna tidpunkt består samhället till övervägande del av gamla bin. Det är unga bin som har till uppgift att bygga vax och de finns ännu inte i tillräckligt antal.

Hur ser det ut i kupan

Biåret. Våren

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 89—96

Rensningsflygningen Egentligen borde det införas en speciell högtidsdag i almanackan, en dag som bara gäller för biodlare. Det är när årets första stora rensningsflykt äger rum. Det är den dagen vi får återse våra bin efter en lång och hård vinter. Det är nu det startar och det är nu vi ska börja jobba tillsammans igen. Vackra dagar på våren när solen värmer och Boken om biodling: temperaturen stiger till 8—10 grader. Vår i bigården Sid 49—115 Genom att skotta bort snön framför kuporna och breda ut säckar, granris eller dylikt kan man rädda många bin från förfrysa på marken. Det kallas rensningsflygning för att de nu passar på att tömma tarmen efter att ha suttit inne hela vintern. Det kan ibland bli ganska mycket exkrement både på och i kring bikuporna. Tänk på detta om du har bikupan i närheten av bostadshus. Häng inte ut tvätt just denna dag. Observationer vid flustret Det biodlare ska ge akt på vid denna tidpunkt är tecken på viselöshet (drottningen är död), utsot eller svaghet. Man antecknar datum för rensningsflygningen och sina observationer och misstankar i skötselkortet. Viselöshet kan man misstänka om bina irrar mållöst omkring på flusterbrädan. Ingen åtgärd kan göras vid detta tillfälle. Utsot kan misstänkas om det är nedsmutsat reda i flusteröppningen. Svaghet kan misstänkas om bara enstaka bin syns flyga ut för att rensa. I båda fallen är det bra att fodra med tunn sockerlösning 50/50 vatten och socker. Ombona väl och minska flusteröppningen. Första besöket i kupan Nu kommer den andra högtidsdagen för biodlaren. En vacker dag i slutet på april eller början av maj, då temperaturer är runt 15 grader är det dags att på riktigt få träffa bina. Det har nu gått åtta månader sedan vi sist arbetade tillsammans så det är klart att det är ett alldeles speciellt återseende. Nu ska vi arbeta tillsamman igen. Vi tittar in i våra skötselkort och ser i vilka kupor vi misstänkte att något var fel. Dessa samhällen ägnas förståss extra stor uppmärksamhet. Undersökningar vid denna tidpunkt på året ska annars göras så försiktigt som möjligt för att störa samhället så lite som möjligt. Det vi vill kontrollera vid denna genomgång är bistyrka, yngelsättning och foderförråd. Vi antecknar detta i skötselkortet.  



Vid denna första undersökning, som skall ske varsamt, vill ta reda på samhällets tillstånd, men behöver inte lyfta upp varje ram för det. Vi börjar från den yttersta ramen och för att kontrollera fodermängden och går vidare ram för ram till vi stöter på den första yngelramen. Sedan upprepar vi detta från andra hållet och får på så sätt vetskap om både foderförrådets storlek samt yngelklotets storlek utan att i onödan röra yngelramarna. Vi behöver inte finna drottningen för att veta att allt är i sin ordning i samhället.

Det bör alltid finnas minst 3 kg honung eller foder i kupan. Är det mindre honung eller foder i samhället finns det risk att utvecklingen stannar upp och yngelproduktionen minskar eller upphör helt. Rengöring Det är nu det är dags för rengöring i kupan. Alla fula och mögelangripna ramar plockas bort och ersätts med utbyggda ramar. Botten ska bytas eller rengöras beroende på vilken typ av kupa som används. 11

Biåret. Försommar

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 97—114

Skattlådorna åker på Nu gäller det att bereda plats för bina att lagra honung. I yngelrummet som vi hittills under våren har jobbat med vill vi inte ha honung. Det är drottningens område som hon behöver oinskränkt för sin äggläggning. Vi har nu kommit så pass långt in på säsongen att det börjar vara riktigt gott om unga bin. Det är de som har till uppgift att bygga vax. När bimassan i yngelrummet täcker alla kakgator (mellanrum mellan ramarna) är det hög tid att Boken om biodling: sätta på första skattlådan. En gammal tumregel säger att detta ofta sammanfaller med krusbärens Sid 49—115 blomning. Skattlådorna har flera syften Använder vi skattlådorna optimalt är det vårt bästa verktyg i en framgångsrik biodling. Förutom att den ska fungera som lagerutrymme för honung och pollen så har den en rad viktiga funktioner.  Skattlådan ger utrymme för det snabbt växande samhällen. Varje dag föds nu ca 2000 nya bin.  Genom att vi med skattlådan undviker trångboddhet så är det ett sätt att minska svärmlusten.  Har vi i skattlådan nya vaxmellanväggar skapar vi arbete för de unga byggbina att producera vax vilket i sig är en svärmdämpande åtgärd samt bra för bina. Att tänka på När vi arbetar med lådor och ramar så innebär det en hel del lyft och flytt av dessa. Viktigt är att tänka på att aldrig placera varken låda eller enskilda ramar direkt på marken. Dels kan förstås myror komma åt ramarna men det viktigaste är att vi ska undvika att få in jordbakterier in i samhället och honungen. När vi sätter lådorna på samhället är det viktigt att inga bin kommer i kläm mellan lådorna, förutom att vi inte vill döda några bin i onödan så kan dess exkrementer vara en smittohärd. Spärrgaller För att vi ska försäkra oss om att drottningen inte har tillgång till skattlådorna och lägga ägg så använder vi ett spärrgaller. Detta förhindrar drottningen pga. av sin storlek att passera. Även drönarna hindras att passera igenom. Arbetsbina dock , som är mindre till sin storlek, passerar igenom detta galler utan problem. När vi använt spärrgaller under skattlådorna hela sommaren så vet vi att i dessa lådor finns enbart honung, pollen och arbetsbin. Detta underlättar när vi senare ska ta av de honungsfyllda skattlådorna (skattning). Mer om det senare. Svärmförebyggande åtgärder Binas instinkt att svärma är helt naturlig och bisamhällets sätt att förmera sig. Det är en drift och egenskap vi varken kan eller vill ta bort. Däremot vill vi gärna ha kontroll på den och i möjligaste mån styra den. Ett samhälle som går okontrollerat ut i svärm kan bli till förtret för både grannar och husdjur. Dessutom förlorar vi både honungsskörd och bin Biodlarens viktigaste uppgift blir därför på försommaren att ha kontroll över svärmtendenserna i samhället. Vi nämner här några viktiga åtgärder:    

Ha unga drottningar i samhället. Drottningar som är mellan 1-2 år har kraftig feromonkoncentration vilket minskar svärmivern Ge ordentligt med utrymme. Trångboddhet väcker lusten att dela på sig. Ha drottningar av svärmtrög stam Dela samhället som kommit upp i svärmstyrka genom att göra avläggare s.k. konstsvärmning. 12

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 97—114

Biåret. Försommar Tecken på att samhället förbereder svärm För att biodlaren ska kunna vidta rätt svärmförhindrande åtgärd i rätt tid så är det viktigt att vi lär oss dessa tecken de första åren som biodlare. Vi fördjupar oss mer om detta i en separat skrift men nämner här några viktiga åtgärder.

Viseceller Boken om biodling: Upptäcker vi ett fåtal viseceller som är placerade i ytterkant av yngelklotet Sid 49—115 eller i underkant av ramen så är det ett tydligt tecken. I detta läge har det egentligen fått gå för långt och det är hög tid att vidta åtgärd. Äggläggning upphör Ser vi att det inte längre finns några nylagda ägg trots att yttre omständigheter är gynnsamma så kan detta vara en signal om förestående svärmning. Lådor överfulla med bin Att ett samhälle är riktigt starkt och birikt behöver i sig inte betyda att de är i svärmstämning men trångboddheten kan driva fram svärmlusten. Här är det ett bra tillfälle att göra en eller flera avläggare så behöver du inte längre oroa dig över det. Bantad drottning Om vi ser flera tecken samtidigt kan vi lägga ihop dessa och få en tydlig indikation på vad som är på väg att hända. Tecknen kan vara att det är riktigt mycket bin i samhället, vädret är fint, du upptäcker att drottningen ser betydligt smalare ut än du är van vid samtidigt som det saknas ägg i yngelramarna, ja då ringer varningsklockorna. Gör avläggare Att göra avläggare är en viktig del i biodlarens arbete. Dels är det ett viktigt verktyg i det svärmförhindrande arbetet men också det sätt vi har för att göra fler bisamhällen. Antingen vill vi utöka vår biodling med fler kupor eller sälja några samhällen. Lika viktigt är dock att vi måste ersätta de samhällen som eventuellt inte klarat vintern. Ha som regel att alltid invintra 20% fler samhällen än du planerar att ha till våren. Skulle alla dina samhällen överleva vintern så kan du alltid sälja av några stycken eller utöka ditt eget innehav. Det visar sig ibland att en drottning ibland inte längre fungerar fullgott. Tidigt på våren finns inga nya drottningar att få tag på. Då är det värdefullt att ha några reservsamhällen med friska drottningar i. Här är en enkel metod att göra avläggare. Tänk på att göra avläggare, enligt denna metod, tidigt på säsongen så att samhället hinner växa sig starkt till invintringen.

Biåret. Sommar

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 115—126

Bina svärmar Om bina, trots alla åtgärder som biodlaren vidtagit ändå går ut i svärm, gäller det att gör det bästa av situationen. Efter att bina samlats i en klunga måste svärmen snarast fångas. Svärmen fångas in

Boken om biodling: Hur man går till väga för att fånga in svärmen beror helt på var och hur den sitter. Antingen låSid 49—115 ter man bina själva gå upp i en låda som man förberett eller så måste svärmen skakas ner i en

låda. Det finns speciella svärmlådor eller halmkupor som är anpassade för detta ändamål. Det går dock lika bra att ta det man har till hands. En pappkartong eller en hink går lika bra. Sitter svärmen åtkomlig på en gren kan klungan enkelt skakas ner i lådan. Sitter svärmen mer svåråtkomlig kanske den måste ösas eller borstas ner. Om man försäkrat sig om att drottningen följt med ner i lådan eller hinken tillsammans med större delen av svärmen ställs lådan på skuggig plats med ett spärrgaller ovanpå. De övriga bina, som ännu flyger runt kommer att innan kvällen ha förenat sig med svärmen. Svärmens inslagning Under tiden fram till aftonen ska biodlaren iordningsställa en bikupa till det nya samhället. Förbered en kupa med ramar. Både utbyggda ramar och vaxmellanväggar bör finnas liksom ett par ramar med foder. Nu kan vi skaka ner hela biklungan i det nya yngelrummet eller använda en svärmbräda som ställs framför flustret. Använder vi den sistnämnda metoden får bina själv vandra in i kupan.

Att fånga en svärm - svärmens nya hem

Boken om biodling: Sid 30—33

Förening av två samhällen Efter att under sommaren ha gjort avläggare och kanske tagit hand om svärmar, har du kanske fler samhällen än du tänkt invintra. Några samhällen kanske är för svaga för att invintras på egen hand. Då är det nu dags att förena samhällen med varandra. Det låter sig dock inte göras utan vidare. Varje samhälle har sin egen karaktäristiska doft, med vars hjälp de känner igen varandra. De försvarar sig mot andra bin med främmande doft. Därför måste sammanslagningen ske successivt över tid. Här använder vi tidningspappersmetoden.   

Lägg en sida av en dagstidning på samhället. Lägg gärna ett spärrgaller på så att papperet ligger still. Stick några hål i papperet Placera sedan lådan med det andra samhället

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 115—126

Biåret. Sommar Honungsskörden börjar att tas Nu är vi inne i en intensiv period. Honungen börjar bli mogen och det är dags att börja slunga. När vi nu börjar med skattningen har vi tre viktiga saker att ta hänsyn till. 1. Honungen skall vara mogen 2. Röveri måste förebyggas 3. De skattade samhällena får inte svälta Mogen honung Bina arbetar för att sänka vattenhalten i honungen till en bit under 20%. När det är gjort är honungen mogen och de förseglar cellerna med ett tunt vaxlock. En tumregel är att när 2/3 av kakan är täckt med vaxlock är honungen mogen och klar att slunga. Röveri Är det dragpaus den period du skattar honungen är det stor risk för röveri. Detta är en egenskap som finns hos bina och som kan väckas till liv under sådan omständigheter. Röveri är lätt att förebygga men ett svårbemästrat problem om det väl kommer igång. Kakor som tas ur kupan måste skyddas väl så att inga bin kommer åt dem. Inget honungskladd får hamna så att tjuvbin kommer åt Svält Samhället är vid denna tidpunkt kraftigt och har stort energibehov. Om vi inte omedelbart ger foder i form av sockerlösning så måste vi se till att lämna tillräckligt med honung kvar. Skattning Vilken metod du använder vid skattning beror på vilken driftform man valt. Bitömmarbotten Har vi från början på sommaren använt spärrgaller så vet vi att skattlådorna innehåller enbart honung. Då kan vi använda en bitömmarbotten som placeras mellan skattlåda och yngelrum. Efter en eller ett par dagar så har alla bin lämnat lådan och den kan tas hem utan problem. Plockskattning Vill man inte använda bitömmarbotten kan man plockskatta. Här plockar man ram för ram ur skattlådan och skakar och borstar varje ram fri från bin. Placera de från bin renborstade ramarna i bität låda för att förebygga röveri. Biblåsning Vid storskalig biodling används ibland biblåsning. Här blåses bina ner ur lådan med en elektrisk eller bensindriven blåsmaskin.

Litteraturhänvisning

Biåret. Sensommar

Bin till nytta och nöje sid 127—132

Slungning I de flesta fall hör slungningen sensommaren till. I de områden som har rikligt drag från raps slungas det även på försommaren. Det är nu vi får lön för den möda vi Boken om biodling: lagt ner under sommaren.

Sid 49—115

Slungrummet Det utrymme vi har att tillgå kan vara allt från det egna köket, en tvättstuga till rena industrilokaler. Det som avgör är om du ska använda honungen enbart för egen konsumtion eller om du ska sälja honungen till konsument. Kommer du att producera honung för försäljning ställs en rad viktiga krav både på dig själv, din biodling och dina lokaler. Mer om det i separat kurs i yngelrum 3. Det lokaler som används till slungrum skall vara bitätt, dammfritt, rent och fritt från främmande dofter. Vi bör helst använda hårnät och skyddsrock eller speciellt förkläde. Tänk på att hålla ganska varmt i slungrummet. Är det kyligt i rummet blir honungen segare och flyter sämre genom silen. Luftfuktigheten spelar också en viktig roll men är lätt att åtgärda. Den relativa luftfuktigheten bör inte överstiga 60%. Detta har att göra med att honungen är hygroskopisk, vilket innebär att den både tar åt sig och ger ifrån fuktighet. Vattenhalten i honungen får aldrig överstiga 20 % eftersom den då kan börja jäsa. Vid en relativ luftfuktighet över 65 % är den risken uppenbar. Här kan vi gardera oss mot risken genom att införskaffa en luftavfuktare. Avtäckning När vi ställt allt i ordning, slungan på plats, avtäckningsbordet klart och mobiltelefonen avstängd, kör vi igång med avtäckning. Ett par timmar framåt kommer du att vara så honungskladdig och härlig om händerna att det vore oklokt att försöka fingra på en smartphones pekskärm. Med en avtäckningsgaffel avlägsnas de vaxlock som bina förseglat honungen med. Har du haft rikligt drag från ljung så behövs en speciell honungslossare för att göra den honungen möjlig att slunga.

Biåret. Sensommar

Litteraturhänvisning

Slungningen Nu börjar en liten högtidsstund för biodlaren. När årets första honung rinner ur slungan känner man sig rik. Det finns ingen honung i världen som slår denna Boken om biodling: honung i smak och doftupplevelSid 49—115 se. Den egna honungen är guld värd. Om du slungar ramarna direkt efter att de plockats ur kupan så är den varm och lätt att slunga. Har du förvarat lådorna några dagar sedan skattningen så bör du se till att de håller en temperatur mellan 25—30°c En slunga är en ganska dyr investering som man kanske inte gör de första åren. Din biodlarförening har kanske ett slungrum du kan använda eller en slunga du kan hyra.

Bin till nytta och nöje sid 127—132

Silning Efter slungningen ska honungen silas. Det gör vi för att honungen ska renas från vaxpartiklar som följt med vid slungningen. Har man mycket honung att slunga så kan ett klarningskärl eller en honungssump användas. Här använder man sig av självseparering. Vaxpartiklar flyter upp till ytan varvid den betydligt renare honungen tas från botten, antingen med tappkran eller en pump. Honungens behandling — Rörning För att vi ska få den konsistens som vi eller konsumenten önskar, måste honungen röras. Men innan vi gör det så ska vi avlägsna de skum som flutit upp till ytan. Detta skum består egentligen av en massa nyttigheter. En hel del pollen flyter upp till ytan. Använd denna honung till bakning eller tillverka foder som du ger tillbaka till bina som drivfodring på våren. Vid omrörningen används en träslev eller speciell omrörare, antingen manuell eller för maskin. Rör om i honungen varje dag tills den är grumlig. När mörka stråk följer efter omröraren i den annars allt ljusare honungen är det dags att tappa upp på burk. Ställ burkarna svalt tills honungen hårdnat till den konsistens som du önskar.



Avlägsna skum



Rör om i honungen varje dag tills den är grumlig och ogenomskinlig



Använd rengjord träslev eller rostfri omrörare som monterats på borrmaskin



Tappa på burk

Biåret. Sensommar

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 127—132



Ympning För att snabba upp kristallisationsprocessen som annars kan ta lång tid använder vi oss av ympning. Genom att blanda färdigkristalliBoken om biodling: serad honung med den nyslungaSid 49—115 de sätter processen fart. Följ instruktionen här intill. Med denna metod behöver vi inte röra honungen mer än då vi blandar ympen med den nyslungade honungen.



Tappning Som biodlare upplever man många magiska högtidsstunder. Först är det första besöket i kupan på våren, sedan kommer sommarens första slungning och nu, första tappningen på burk av sommarens honung. Nu har du en färdig produkt. Din egen honung. Det är viktigt att kontrollera före tappningen att vattenhalten ligger under 20%. Helst bör den ligga runt 17—18%. Ligger halten för högt så låt honungen stå i öppna kärl i ett utrymme där du sänker luftfuktigheten med hjälp av luftavfuktare. Honungen vattenhalt kontrolleras med hjälp av refraktometer. Biodlareföreningen brukar kunna hjälpa till med detta .



Förvaring Honung i lager skall förvaras torrt, svalt och mörkt. Honung som förvaras på detta klarar sig i flera år. Den honungsburk som du använder ska du dock ha framme i rumstemperatur.

Litteraturhänvisning

Biåret. Sensommar/Höst

Bistyrka Många menar att det egentligen är nu som nästa säsong startar. Ett som är säkert är i alla fall att det är nu biodlaren har chansen att ge samhället så goda förutsättningar som möjligt att klara vintern. Det är den generation som föds nu som kommer att bli de bin som ska vara med hela vintern. Ju fler unga bin som samhället har på hösten, desto bättre rustade är de för att klara en lång och Boken om biodling: hård vinter. Ett samhälle kan vid denna tidpunkt vara rikt på bin men är det mest äldre dragbin så är samhället dåligt rutstat för den tid som kommer. Sid 49—115 De åtgärder som vi biodlare gör vid denna tidpunkt är den enskilt viktigaste under året. Vi ska nu förstärka och föryngra samhällena.

Bin till nytta och nöje sid 81—132

Drivfodring I slutet på juli och under de första veckorna av augusti vill vi att drottningen skall vara i god äggläggning. Vid denna tidpunkt är nektardraget över på de flesta håll i vårt land. Därför bör vi nu drivfodra de samhällen där vi bedömer att drottningen minskat betydligt i äggläggning. Här använder vi tunn 50 % sockerlösning, t.ex. 4 kg socker och 4 liter vatten. Förening av bisamhällen Svaga samhällen ska inte invintras. De klarar sällan vintern på egen hand. Invintra hellre ett mindre antal kraftiga samhällen än många små. Har vi några svagare samhällen, förenar vi dessa med andra med tidningspappersmetoden som tidigare beskrivits. Drottningkontroll Som tidigare nämnts, är det viktigt att alltid hålla samhället med ung och frisk drottning. Här är det bra att vi fört anteckningar löpande under året och noterat våra observationer. Är drottningen gammal eller andra tecken tyder på att hennes produktion är i avtagande måste hon bytas ut mot en ny.

Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället Sid: 134-135

Tillsättning av drottning När vi ska tillsätta en ny drottning till ett bisamhälle måste dessa fyra viktiga faktorer vara uppfyllda:  Samhället måste vara viselöst  Årstiden ska var lämplig  Drottningen vi tillsätter ska vara parad och i full äggläggning  Draget ska vara gott, annars måste vi fodra. Det finns flera metoder att tillsätta drottningen men den vanligaste är med påsticksbur eller tillsättningsbur. Påsticksburen sticks fast på yngelkakan på ett område med utkrypande bin. Dessa nyfödda bin accepterar förstås den nya drottningen som snart börjar lägga ägg. Efter ett par dagar äter de andra bina sig in i buren och hon kommer ut i samhället. Tillsättsburen hängs in mellan två ramar i yngelrummet varvid bina äter sig in genom en foderdeg och befriar henne.

Varroabekämpning med ekologiska metoder. Jordbruksverket

Varroabekämpning Nu är draget slut, honungen borttagen och det är dags för varroabekämpningen. Om det finns behov av att bekämpa Bekämpning av var- med myrsyra så kan det göras nu. Se litteraturlistan roakvalster med

spärrboxmetoden. Jordbruksverket 19

Biåret. Höst

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje sid 81—132

Vinterfodring och invintring Nu ska vi tacka våra bin för den sommar som varit. Vi ger dem rejält med vinterfoder som ska räcka tills vi ses igen framåt våren. Vinterfodret består av en sockerlösning bestående av 60 % socker och 40% vatten, t.ex. 3 kg socker och 2 Boken om biodling: liter vatten. Sid 49—115 Vill vi inte bereda egen sockerlösning finns färdig att köpa. Det viktiga, oavsett om vi använder egen sockerlösning eller färdig lösning, är att vi inte snålar. Som tumregel är att vi ska ge mellan 15—18 kg socker räknat i torr vikt. En hink färdig lösning motsvarar 12 kg socker. Här behövs alltså minst 1,5 hink per samhälle. Det finns flera metoder att ge vinterfoder. Vilken du använder styrs både av vilken modell av kupa du använder och vilken du själv känner dig bekväm med. De vanligaste metoderna är: Foderballong Detta är en metod som använts länge inom biodlingen. En ballong i hårdplast fylls med 4 lite foder och vänds upp och ner på en speciell foderkopp som mynnar ut under täckbrädorna. Bina suger därvid i sig fodret inne i kupan. Lådfodrare Är som namnet anger en låda som är stor nog att rymma nästan hela fodermängden. Lådan placeras ovanpå yngelrummet. Genom en springa i lådans konstruktion kommer bina åt fodret och kan dra ner det till samhället. Vakuumfodrare Hinkar med tättslutande lock kallas vakuumfodrare. I locket finns ett område som är perforerat med små hål. Hinken med fodret i vänds upp och ner på täckbrädorna eller täckskivan. Ett hål i i täckbrädan eller skivan har gjorts. Vakuum bildas i hinken och bina suger ut fodret genom perforeringen. Varning för tjuveri Som tidigare nämnts finns risk för tjuveri när draget upphört. Nu vid denna tid är draget obefintligt varför vi måste vara uppmärksamma på detta.  

Ge alla samhällen i bigården vinterfoder samtidigt. Minska flusteröppningen

Vinterfodringen kan utföras på många olika sätt. Till höger en lådfodrare och nedan vakuumfodrare

Biåret. Höst

Litteraturhänvisning

Höstarbeten Biodling är en varierande sysselsättning. Varje årstid har sina egna uppgifter som skall utföras. Nu ska vi sortera ut gamla och fula Boken om biodling: vaxramar. I många föreningar arrangeras vaxsmältning. Sid 49—115 Kanske har du själv tillgång till en vedeldad kokgryta eller en ångpanna. Vilken metod man använder varierar. Vaxet ska smältas ut ur ramarna antingen med ånga, varmluft eller kokande vatten.

Bin till nytta och nöje sid 81—132

Varning för tjuveri När vi jobbar med att smälta ner vaxkakor så är det oundvikligt att det stiger en doft av honung kring oss. Därför är det viktigt att detta arbete utförs så sent på hösten och vid sådan väderlek att bina håller sig i kuporna. Risken är annars att de blir omåttligt intresserade av vad vi håller på med och vi riskerar att tjuveriinstinkten väcks. Vaxet som vi nu utvunnit skickar vi för rensning, valsning och prägling till nya vaxkakor.

Boken om biodling: Sid 43 Sjukdomar, parasiter och skadegörare Varroabekämpning Nu är draget slut, honungen borttagen och vinterfodret är indraget. Då är det är dags för varroi bisamhället abekämpningen med oxalsyra. Se litteraturlistan. Sid: 134-135 Höst i bigården

Varroabekämpning med ekologiska metoder. Jordbruksverket

  

Oxalsyrabehandling mot varroakvalstret när bisamhället är yngelfritt. Utetemperaturen ska vara över 0°c Behandla enbart en gång

Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden. Jordbruksverket 21

Litteraturhänvisning

Biåret. Vinter

Bin till nytta och nöje sid 86—88

Vintervila Nu ska samhällena förberedas för vintervädrets prövningar. Men vänta med att ombona samhällena tills det gått i vinterklot. Har du en traditionell kuptyp med ytBoken om biodling: terhus och filtar som isolering så börjar Sid 44 du med att först lägga på en tunn filt. En bit in i november eller början av december, lägger du på ytterligare en eller ett par filtar. Närmast täckbrädorna är det bra att lägga en skiva wellpapp. Använder du kuptypen med isolerade lådor av eps-plast eller isolerade trälådor och ventilerad botten behöver du inte tänka på isolering. Undantag är dock i riktigt kalla klimat som norra Norrland. Här är det bra att sätta en tom låda ovanpå samhället som du sedan fyller med först en skiva wellpapp och sedan filtar eller annat isolerande material. Under hela vintern måste vi se till att bina har fri tillgång på luft. På vårvintern måste flustren skottas fria.

Vinterklot Bina sitter i vinterklot. Det innebär att de nu är helt inriktade på att överleva vintern. Inne i kupan sitter de i klotform med drottningen placerad i mitten. Tillsammans arbetar de nu för att hålla värmen i kupan och runt drottningen i synnerhet. Under hela vintern gör vi regelbundna besök i bigården. Speciellt efter en snöstorm måste vi se till att allt ser bra ut

Repetera och diskutera

Litteraturhänvisning                            

Hur lång tid behövs för drottningen, drönarna resp. arbetsbina att utvecklas från äg till färdig insekt? Hur klarar ett bisamhälle av att själva ersätta en drottning som plötsligt fallit bort.? Vilken ålder kan drottningen, drönarna resp. arbetsbina uppnå? Vilken biologisk funktion har svärmning? Vilka arbetsuppgifter har arbetsbiet under olika perioder av sin levnad? Vad gör bisamhället under vintern? Hur informerar bina varandra om var de kan hitta nektar och pollen? Vad gör bina för att göra honungen lagringsduglig? Vilken funktion har pollen i bisamhället? Vilka faktorer avgör om det ur ett ägg ska utvecklas en drottning, arbetsbi eller drönare? Varför är det berättigat att säga att biåret börjar juli—augusti? Vilka krav bör bigårdens placering fylla för att vara lämplig? Bina förbrukar mycket vatten. Hur ska detta tillgodoses? Vilken uppgift har ett spärrgaller? Vilka är de viktigaste redskapen som används vid biodlingen och hur används de? På sensommaren gör vi en underöskning för att bedöma tillgången på unga bin. Vad syftar detta till? Vilka faktorer ska var uppfyllda för att en drottningtillsättning ska vara framgångsrik? Hur förebygger vi röveri? Hur mycket vinterfoder bör ett samhälle minst fodras med? Vad gör vi med de borttagna vaxkakorna på hösten? Vad bör man vara uppmärksam på vid rensningsflygningen? När kan drivfodring på våren tidigast göras? När kan den första vårundersökningen göras och hur går den till? Vad innebär viseprovet och hur går det till? Vad ska man tänka på vid hanteringen av skattlådorna? Vad är en konstsvärm? Vilka metoder kan användas för att fånga en svärm? Vilka faktorer påverkar svärmlusten?

14-1

SBR:s utbildningskupa består av tre utbildningssteg som biodlaren bör ha tillgodogjort sig innan fördjupnings och breddningskurserna påbörjas. De första tre stegen benämns Yngelrum 1—3. För att deltagaren ska få ut det mesta av sin studiecirkel bör dessa tas i nummerordning.

Foton och bilder som används kommer från Preben Kristiansen Lotta Fabricius Kristiansen KOMPIS bildspelet Susanne Fabricius Ida Burström Victor Rickardsson Trond Gjessing Olle Boman Boken om biodling © SBR / O. Boman och P. Lilja

Delfinansierat av EU