Risk för greenwashing?

Bygg- och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Kan klimatuppropet Architects Declare göra skillnad?

TEXT: KOLBJÖRN GUWALLIUS

Den svenska delen av klimatuppropet Architects Declare fyller två år. Uppropet lanserades i Storbritannien våren 2019 och nådde Sverige ett halvår senare. Det fullständiga namnet är Architects Declare Climate & Biodiversity Emergency – det handlar alltså om både klimat och biologisk mångfald. Det brittiska uppropet har undertecknats av drygt 1 100 arkitektkontor medan det svenska har drygt 300 underskrifter.

Flera av de största svenska arkitektkontoren var med på tåget från början liksom Sveriges Arkitekter och arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen. Ett av de grundande kontoren var Wingårdhs, vars hållbarhetsansvarige, arkitekten John Helmfridsson, intervjuades av tidningen Arkitekten i samband med lanseringen. Han hävdade då att initiativet skulle göra stor skillnad.

– Det är så spännande här på kontoret och det skapar ett stort engagemang hos folk som känner att de gör något viktigt. Jag tror verkligen på det här, det känns som att vi lever i en brytningstid, sa han i september 2019.

Två år har gått sedan initiativet kom till Sverige. I december 2020 fick det brittiska ursprungsuppropet sitt första stora avhopp när Foster + Partners och Zaha Hadid Architects lämnade det. De hade då fått kritik för att de ritade storflygplatser, vilket inte ansågs förenligt med ett klimatinitiativ. Kontoren menade att även flyget behöver hållbara byggnader.

John Helmfridsson har hunnit lämna Wingårdhs för att satsa helhjärtat på sitt eget företag, där han jobbar med att säkerställa hållbarheten i byggprojekt åt uppdragsgivarna. Han är också ordförande för Föreningen för Byggemenskaper. När STAD når honom har han precis avslutat en kurs han leder för arkitektstudenter på Chalmers om hållbar design.

Han tycker att Architects Declare har flyttat fram positionerna.

– Frågan är om skillnaden kom före eller efter att vi på Wingårdhs skrev på. Vi hade redan ett år före Architects Declare en stor intern process när det gällde behovet av att ta tag i klimatkrisen och hur vi skulle reagera på den. En sak som diskuterades var om vi skulle försöka rita alla nya projekt i trä. I samband med att vi skrev på togs beslutet att göra så.

Enligt John Helmfridsson är omställningen nödvändig för att som kontor vara relevant även i framtiden eftersom den krävs för att deras kunder ska vara relevanta.

– Väldigt många av våra beställare förstår i dag att om de ska vara relevanta om fem år krävs att de är beredda att göra stora omställningar. Men det är svårt att göra det ur ett ekonomiskt perspektiv. Vissa omställningar är raka vinster för dem, andra måste tänkas igenom. Jag ser en väldig förändring bland beställarna bara de senaste två åren. De inser att de behöver ställa om sin produktion och undrar hur de ska göra.

John Helmfridsson pekar också på vikten av att arbeta med biologisk mångfald och att inte stirra sig blind på vad som händer konkret på projektets tomt utan också vad som händer ”uppströms” i produktionskedjan och ”nedströms” när det gäller restprodukter. Ofta kan man göra större skillnad på annat håll för samma pengar som kanske investeras i ett grönt tak, menar John Helmfridsson. Problemet är att det då kanske inte syns lika mycket för kunder och brukare och därför blir svårare att motivera.

– Om vi till exempel kunde ge en liten del av det vi betalar för trämaterialet till en skogsbonde som jobbar med åtgärder på sin mark skulle det kunna bli mycket mer effektivt, säger John Helmfridsson.

En annan av initiativtagarna till den svenska delen av Architects Declare var landskapsarkitekten Mattias Gustafsson på Urbio.

– Jag hade ingen plan från början för vad det kunde resultera i än att frågeställningarna kändes viktiga för branschen att ta tag i. Engagemanget för frågan har väckts, det fanns inte före Greta-effekten och det här uppropet. Man har ju inte diskuterat koldioxid så mycket i byggbranschen tidigare.

Nu tycker han att diskussionerna har kommit igång.

– Jag upplever ett stort engagemang bland landskapsarkitekter att vilja göra skillnad. Men det finns en självbild av att man gör gott fastän man är del av en bransch som är en av de stora utsläppsbovarna. Det är som att vi har börjat skrapa på ytan i en process som kan bli väldigt jobbig. Så fort vi transporterar saker blir det koldioxid. Det minst dåliga är att inte göra någonting alls. Men hela branschen går ut på att göra saker. Har det gjort skillnad för er? – Internt har det gjort skillnad. Vi har sett över våra mallar och råden vi ger till våra beställare. Vi har tagit fram en guide om vilka som är de största koldioxidbovarna. Jag tror också att det finns en större eftertänksamhet kring vad vi håller på med, även om det nog är ganska mycket business as usual i projekten. Det är svårt att koldioxidbanta projekten.

Även fackförbundet Sveriges Arkitekter gick in som en av värdarna för Architects Declare. Nätverket riktar sig i första hand till arkitektkontor, så det var ingen självklarhet att man skulle medverka. Sveriges Arkitekter var tillsammans med några arkitektkontor drivande bakom att sätta igång plattformen och underlätta för kontor som ville skriva under. Man spred budskapet om nätverket i sina kanaler och nådde därmed merparten av den svenska arkitektkåren.

– För att kunna starta en nationell sida behövdes grundande underskrifter. Vi som organisation tillsammans med arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen kontaktade ett första antal arkitektkontor som tidigare hade varit engagerade i olika klimatprojekt i samarbete med oss, berättar Tove Dumon Wallsten, producent och projektledare på Sveriges Arkitekter.

Att Sveriges Arkitekter har undertecknat uppropet kan ha haft effekt för genomslaget i branschen. Internationella jämförelser blir inte alltid rättvisande, men i de andra nordiska länderna har fackförbunden inte skrivit på och antalet underskrifter per land är också färre. Sådant som ländernas storlek och branschstrukturen kan påverka siffrorna. I Norge finns 126 underskrifter och i Danmark 79. I Finland har Sveriges Arkitekters systerorganisation inte skrivit under men står med som stödjande partner för uppropet. Där har 145 kontor skrivit under.

– Jag hade den diskussionen med dem i Finland. De menade att uppropet var riktat till kontoren. Vi är ju inte ett kontor, men vi tycker att det är viktigt att man jobbar på det här sättet. Vi gör vår del, men på ett annat sätt än i projekten, säger Tobias Olsson, förbundsordförande för Sveriges Arkitekter.

Blir det normerande att förbundet skriver på?

– Kanske. Att vi har kanaler för att nå ut kan också påverka, vi når ju nästan alla arkitekter.

Till Sveriges Arkitekters verksamhet hör bland annat att opinionsbilda för minskade koldioxidutsläpp, implementering av livscykelanalyser, skriva remissyttranden med mera. En del av detta arbete har manifesterats genom skriften Vägen framåt som presenterades i november 2020.

I Vägen framåt slår man fast att hållbart byggande inte längre är ett tillval utan ett krav med hänvisning till Parisavtalet och målen i Agenda 2030. Man konstaterar även att en omställning är ekonomiskt nödvändig eftersom det kommer att bli dyrt att inte bygga hållbart när utsläppen av koldioxid beskattas och beläggs med straffavgifter i allt högre utsträckning.

– Tanken med Vägen framåt är att den ska vara så konkret som möjligt för att den ska kunna användas av yrkesutövare. De ska kunna ha den framme. Den viktigaste uppgiften som vi ser det är att höja incitamenten hos beställaren att arbeta mer hållbart, säger Tobias Olsson.

Bygg- och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Till det kommer utsläppen som härrör från importerat byggmaterial.

Utöver hållbart byggande poängteras vikten av att grönytorna utvecklas och att ekosystemtjänster i den byggda miljön säkerställs i stället för att man slentrianmässigt anlägger hårdgjorda ytor.

Den 1 januari träder den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft. Den innebär att varje nytt byggprojekt måste beräknas utifrån klimatpåverkan såväl under själva bygget som när det gäller uttag av råvaror och tillverkning och transporter av byggprodukter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser samt öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan och om livscykelanalyser. Deklarationen blir obligatorisk och den som inte har gjort en får inte heller börja bygga.

Sveriges Arkitekter ställde sig i sitt remissyttrande bakom lagförslaget men påpekade samtidigt att det var otillräckligt för att byggsektorn skulle klara av att nå upp till målen. Därför menade förbundet att kraven direkt efter att de införs måste utvidgas till bland annat mer omfattande livscykelanalyser. I remisssvaret påpekas också att möjligheten till återbruk av befintliga byggnader måste prioriteras före nyproduktion.

Det finns inga gränsvärden för hur hög klimatpåverkan en byggnad får ha. Boverket, som är handläggande myndighet, konstaterar att sådana kan komma att införas i ett senare skede. Men från start kommer en ”dålig” klimatdeklaration kanske bara att ha ett slags skameffekt i den mån slutkunder och brukare alls tar till sig av konceptet.

Lagen om klimatdeklarationer, Vägen framåt och Architects Declare innebär alla steg mot ungefär samma mål, liksom nätverket Architects for Future och det av EU-kommissionen initierade miljöanpassningsprojektet ”ett nytt europeiskt Bauhaus” som håller på att koordineras under 2021. Både i Vägen framåt och i Architects Declare finns dessutom tydliga skrivningar om vikten av att värna biologisk mångfald.

Ett av de tydligaste målen i Architects Declare är att kontoren ska dela kunskap och forskning som ”öppen källkod”, ett begrepp lånat från datorprogrammering som innebär att kunskap ska spridas fritt för att kunna användas och byggas vidare på av andra som i sin tur delar med sig. Detta mål har dock visat sig vara svårt att nå.

– Öppen källkod är både viktig och möjlig men jag hade svårt att se framför mig att en del större kontor skulle dela med sig av sådant som ligger inom det mer affärsstrategiska området som handlar om hållbarhet, säger Tobias Olsson.

Tove Dumon Wallsten tror att ett problem även kan vara att det inte finns någon tydlig gemensam plattform för delad kunskap. Architects Declare är just ett upprop, inte en organisation. Det finns ingen som har ett utpekat ansvar för att följa upp eller organisera gemensamma verksamheter.

– Den punkten är därför lite svår att uppfylla. Hur man delar, med vem och för vilket syfte kan behöva förtydligas, säger Tove Dumon Wallsten.

Mattias Gustafsson berättar att Urbio till en början försökte ta initiativ till delning av kunskap. Ett seminarium med flera mindre kontor arrangerades och det skapades ett molnutrymme på internet där deltagarna kunde dela på digitalt material.

– Tanken med det var att dela erfarenheter och se hur vi kunde ta oss fram snabbare. Vanligtvis visar man gärna upp det man gör, men man vill ofta inte dela med sig av kunskapen som ligger bakom. Vi lade upp våra mallar för inventering och analys av vad som kan tas tillvara och återbrukas i ett tidigt skede. Det var ingen stor sak, men en gest i alla fall, säger han.

Men utbytet har inte riktigt tagit fart. Mattias Gustafsson tror att coronapandemin har spelat stor roll för att det inte har blivit mer kontakt kontoren emellan kring kunskapsutvecklingen.

– Den har lagt sordin på utbytet och man jobbar på i det lilla. Det finns företag som har skrivit under men samtidigt utvecklar sina egna redskap utan att dela med sig. Det saknas också en plattform där man kan dela med sig av kunskap, säger Mattias Gustafsson.

Före pandemin fanns ett helt annat tryck i klimatfrågan, enligt Tobias Olsson.

– Många medlemmar ville att vi skulle gå ut i klimatstrejk, men det var inget vi gjorde eftersom det inte är så strejkvapnet ska användas. Vi har i stället haft en hel del diskussioner på nordisk nivå, med våra systerorganisationer och med Nordiska ministerrådet om hur arkitektur kan bidra till omställningen.

Att det i byggbranschen finns en stor vilja att ställa om för klimatets och den biologiska mångfaldens skull råder det inget tvivel om. Insikten finns också om att dagens produktionsmodeller för stål och betong innebär att de är bland de värsta klimatbovarna – material som arkitekternas uppdragsgivare använder sig av hela tiden.

Så går de högt ställda målen i Architects Declare att uppnå? Tobias Olsson tror att mycket går att uppnå, men att det återstår mycket arbete på vägen.

– Potentiellt kan det ha en stor effekt. Det är en rad ganska enkla principer som man vill ska följas för att åstadkomma förändring. Samtidigt har det nu gått två år. Det var en ganska stark rörelse initialt med att många skrev under och det fanns en energi, sedan kom pandemin. Det är svårt att säga vad som har med vad att göra. Men det är tyvärr inte samma energi i frågan, trots att läget är allvarligare än vad det var för två år sedan, säger han.

John Helmfridsson tror att klimatanpassat byggande rentav blir en konkurrensfaktor både när det gäller privata hus och kontor.

– Jag ser att engagemanget för de här frågorna bland våra kunder, men ännu mer allmänheten, exploderar. Väldigt många värderar sina arbetsplatser på helt andra sätt utifrån miljöfrågor. Ett kontor som byggs lite dyrare i trä får man lätt igen i form av högre hyror för att det är mer attraktivt, säger han. Kan arkitektur bli klimatneutral? – Absolut. Men vi måste prata om det som nettoutsläpp. Man släpper ut och återbetalar. Det är väldigt viktigt att vi som bransch kommer fram till vad som är en rimlig återbetalning.

Landskapsarkitekten Mattias Gustafsson tror att mycket av det som står i Architects Declare går att uppnå.

– Det är visionärt och ska väl vara det för att skapa en vilja till att spänna bågen. Men jag upplever att frågorna har fått ett stort genomslag inom till exempel trähusbyggande och mobilitetstänkande, att man börjar fasa ut bilar mer och mer. Det är stora ord, men jag tror att det kanske behövs. Visionsdokument är ofta väldigt uppvevade, men så vattnas det ur under processens gång. Men är de satta målen tillräckligt höga kanske någonting blir kvar.

Finns det en risk att man hänvisar till Architects Declare som något slags greenwashing?

– Ja. Det är en baksida med allt hållbarhetsarbete, att det används i reklamsyfte. Jag skulle säga att greenwashing är en integrerad del av det. De stora byggherrarna sysslar ofta med miljöarbete för att få till nästa affär. Det vore bättre om man kan visa att man har gjort lyckade förändringar och sedan marknadsföra dem, säger Mattias Gustafsson.

Även Tobias Olsson på Sveriges Arkitekter tror att Architects Declare kan riskera att användas för greenwashing av projekt.

– Om ett kontor skriver under utan att ha en plan att förhålla sig till och använder det i sin marknadsföring utan att göra någonting finns självklart en sådan risk, att man säger att man gör något som man inte gör. Men kan ni motarbeta det? – Nej, vi ser inte att vi kan ha en roll att utföra revision på det här. Men det är inte heller så Architects Declare är uppbyggt, säger Tobias Olsson.

Arkitekten John Helmfridsson är trots allt optimistisk om utfallet.

– Jag trodde nog att det skulle bli en större diskussion om det här arkitektkontor emellan, men jag tror att det trots allt har tydliggjort för många vad man behöver göra, säger han.