Årets konfrencier
»
Hon vill använda juridiken som ett folkbildande verktyg och under 2015 stod hon på Stockholms central i 220 dagar för att hjälpa nyanlända med juridisk rådgivning. Möt Dona Hariri, årets konferencier. När Dona Hariri var tolv år köpte hon sin
första lagbok från ett antikvariat i Jönköping. Den var från 1962 och hade stått i skyltfönstret ungefär sedan dess. Trots att lagtexten var gammal och inaktuell var det något alldeles nytt för Dona. – När jag fick reda på att det fanns en bok som innehöll rättigheter och skyldigheter var det som att en hel värld öppnade sig. Tänk att det fanns en bok som beskrev hur vi skulle göra och inte och ändå fanns det krig och elände i världen. Jag började lägga ett pussel för mig själv och kom in i ett rättvisetänk, säger hon. Hennes familj kom till Sverige som flyktingar när Dona var tre år gammal. Föräldrarna är från Irak, mamman är kurd och pappan irakier från Bagdad. Båda var nyexaminerade oljetekniker när kriget mellan Irak och Iran tvingade dem att lämna landet. De hamnade i Irans huvudstad Teheran och fick försörja sig som
4
MÄNSK L IGA RÄT T IG H E TS DAGA R N A 2017
gatuförsäljare, men det var först när Dona föddes 1988 som de bestämde sig för att försöka ta sig till Sverige och flykten tog dem till Piteå. – Jag minns ingenting från vår flykt, jag var alldeles för liten för det. Men jag minns tydligt mina första år i Piteå, förskolan och min spark som jag åkte runt med, det var väl vårt sätt att assimilera oss på tror jag, säger Dona och skrattar. Efter några år flyttade familjen till Jönköping och bosatte sig i Österängen, ett område som beskrivs som socioekonomiskt utsatt och där de boende har bland de lägsta inkomsterna i kommunen. Det var i Österängen som Dona för första gången upplevde segregation och utsatthet och det var också där som hennes juridikintresse väcktes. Som 13-åring började hon hjälpa sina grannar och andra i området med juridisk vägledning. Dona fyllde i blanketter om ersättningsstöd och papper till försäkringskassan, hjälpte till att bifoga
bilagor om sjukintyg och såg till att människor hade kompletta handlingar för att kunna ansöka om olika ersättningar. – Många som har en flyktingbakgrund tror jag bär på en skuld och ett dåligt samvete gentemot sina föräldrar. Det gjorde jag under väldigt många år och jag tänkte att ja men de flydde ju för min skull, då måste jag göra någonting för att ge tillbaka, säger Dona och berättar samtidigt att hon också förstod att hennes kunskaper i juridik var värdefulla och hon fick tidigt en känsla av att vara behövd. Efter studier på juristprogrammet började hon arbeta på en advokatbyrå i centrala Stockholm, där klienterna var välutbildade och resursstarka och Dona kände snabbt att någonting fattades. Hon trivdes inte och tyckte att hon borde göra någonting mer av sina kunskaper. Till sist sa hon upp sig. – Jag insåg snabbt att jag behövde fråga mig själv varför jag blev jurist från första
