Musik i Syd Magasin - TEMA Skapande skola

Kulturrådets tips inför ansökan Kulturcrew bygger broar till framtidens kulturliv Möt sångcoachen och kompositören Mimi Terris

Tema: Skapande skola Konserter och workshops 22/23

1

Innehåll

4

8

18

4

18

Vad är Skapande skola?

Kulturcrew bygger broar till framtidens kulturliv

6 Röster om Skapande skola

8

20 Därför är vi med i KulturCrew!

21

Presentation av våra Skapande skolaproduktioner

Barnrättskonsulten Sylvia Carlsdotter

UNGA på Musik i Syd Channel

26 På gång

27

Digitala lösningar i förskola och skola

17

22

Tre snabba med Gustaf Elmelid Forskning på Kulturgaranti

Möt Mimi Terris

Produktion Musik i Syds kommunikationsavdelning Omslagsfoto Pexels Detta är ett TEMA-nummer av Musik i Syd Magasin som ges ut Musik i Syd tre gånger per år.

25

Kontakt ida.fredriksson@musikisyd.se Tryck Exakta Creative

Om Musik i Syd Musik i Syd är musikinstitutionen i Skåne och Kronoberg med syfte att ge människor tillgång till skapande och levande musik­ upplevelser. Genom Musik i Syds olika verksamheter får vuxna och barn i regionen möjlighet till kvalitativa musikupplevelser på platser där man annars inte skulle ha möjlighet att producera och framföra liknande utbud.

Varje år presenterar Musik i Syd, ofta i samarbete med olika lokala arrangörer, drygt 3 000 konserter för mer än 300 000 personer.

Huvudmän för Musik i Syd är Region Skåne och Region Kronoberg. musikisyd.se

25

ta in musiken i skolan med skapande skola!

Vi har alla en relation till musik, liten som stor. Musiken kan trösta, lugna och ge energi. Den kan också utmana, få oss att utforska nytt och ge nya insikter. På så sätt är musiken och kulturens kraft magisk.

Att få uppleva ett musikprogram i ung ålder kan väcka nyfikenhet och ger utrymme för stora känslor. Kanske kan något väckas i de ungas liv som de inte kände till?

Genom vårt Skapande skola-utbud kan vi på UNGA Musik i Syd bidra till att ge värdefulla musikupplevelser i skolans värld. I Skapande skola samarbetar barn och professionella musiker och fokus är elevernas egna skapande. Temaarbeten kan fördjupa upplevelsen och lärandet så att läroplan i musik och andra ämnen uppfyller sina mål. Vårt Skapande skola-utbud sker som uppsökande verksamhet där barnen är, i deras egen vardag, i förskolor, skolor, samlingssalar, klassrum, aulor och gymnastiksalar. Musiker som turnerar med oss är utvalda, professionella och erfarna, skickliga på sina instrument och på att möta barnen.

UNGA Musik i Syd är en resurs i Skapande skola-arbetet på olika sätt. Vi har stor erfarenhet av olika upplägg för endagsprogram eller för temaarbete som kan finnas på skolan under flera veckor. Vi skräddarsyr unika projekt utifrån olika förutsättningar och har alltid barnens egna skapande i fokus. Vi håller oss à jour med aktuella händelser och bestämmelser och samarbetar med en referensgrupp av lärare som bidrar med insikter om hur lärarnas verklighet och vardag ser ut.

Vi på UNGA Musik i Syd jobbar för att ge värdefulla musikupplevelser för barn och unga som kan följa med dem livet ut. Vänd er till oss om ni har frågor eller funderingar och använd oss i ert arbete med Skapande skola!

Foto: Jess Bailey/Unsplash

Annika Johansson verksamhetschef UNGA Musik i Syd

3

VAD ÄR SKAPANDE SKOLA? I tretton år har Kulturrådet fördelat det statliga bidraget Skapande skola, som har som syfte att öka det egna skapandet för eleverna och främja skolans arbete med konst och kultur genom mötet med det professionella kulturlivet. Skapande skola-bidraget omfattar grundskolan och det är skolans huvudmän, dvs kommuner och fristående skolor, som kan söka. 2020 fördelades ca 196 miljoner kronor på 354 ansökningar. Pengarna är väl spridda geografiskt över landet och når runt 68 % av landets elever i grundskolan.

Skapande skola är ett statsbidrag som medverkar till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan. Bidraget ökar elevernas eget skapande genom möten med professionella kulturaktörer och ger eleverna tillgång till kulturens alla uttrycksformer.

Vi ringde upp Lykke Pörtfors som är handläggare på Kulturrådet för att ställa några frågor.

Hur kan man genom beviljade Skapande skola-projekt arbeta med möjligheten att integrera konst och kultur i skolan på längre sikt?

– Elevernas lärare är den viktigaste länken för att föra vidare och förankra kulturaktörernas kunskap i konstnärliga metoder och estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna kan alltså samtidigt genom elevernas Skapande skola-projekt själva få inspiration och vertyg som de i sin tur kan använda sig av i alla ämnen i skolans undervisning. Det här sättet att arbeta på stärker kopplingen mellan elevens eget skapande, kreativiteten och lärandet. Vi har öppnat upp denna möjlighet till för- och efterarbete för skolans pedagoger kopplat till Skapande skola projekt för att gynna kopplingen till skolans eget arbete med konst och kultur.

Kan du ge konkret exempel på hur detta kan göras?

– Enkelt uttryckt kan man bygga på ett Skapande skola-projekt med en fördjupande del för pedagogerna.

Det kan vara förarbete, efterarbete eller både och – men det ska ske tillsamans med en professionell kulturaktör – och vara kopplat till ett befintligt planerat projekt. T. ex. om man ska se en föreställning som handlar om komplexa frågor så kan det vara bra om pedagogerna får tips och ideér från skådespelarna om hur man kan förbereda sig eller efteråt processa någonting och väva in det i skolans övriga arbete med hjälp av konstnärliga metoder.

Om ni vill jobba så här ska den sökande beskriva det i projektbeskrivningen i ansökan och ta upp eventuella kostnader i budgeten.

4

En annan punkt som är väsentlig i Skapande skola är elevers delaktighet. Vad innebär detta mer konkret?

– I blankettens del för det strategiska arbetet redogör ni för hur ni jobbar med delaktighet. I ansökan vill vi att den sökande beskriver hur eleverna medverkar i planeringen, genomförandet och uppföljningen av Skapande skola-projekten. Ett medvetet och strategiskt arbete med barn och ungas delaktighet är nödvändigt för att tillgodose dels barn och ungas rättigheten enligt barnkonventionen men även för att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Elevernas delaktighet i Skapande skola-projekten kan byggas in i skolans existerande delaktighetsarbete.

Om man t. ex. har ett elevråd eller KulturCrew så kan man fånga upp elevers önskemål kring konst och kulturprojekten i Skapande skola också.

Hur kan man förbereda sig inför denna del av ansökan med delaktighet?

– Att eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i Skapande skola är enligt bidragets förordning en förutsättning för att huvudmannen överhuvudtaget ska få söka bidraget så här är det viktigt att man ser över det egna delaktighetsarbetet för barn och unga i skolan, i kommunen, i regionen. Se över och verbalisera på hur man på skolnivå jobbar med elevers delaktighet inom ramen för skolans demokratiuppdrag. Finns det färdiga strukturer där elevers delaktighet i projekten kan ingå?

Tänk igenom och formulera hur man i kommunen jobbar med barnkonventionen och barns rätt att vara delaktiga i beslut som berör dem. Och även barns rätt till konst och kultur. Kartlägg befintliga, fungerande strukturer och hitta synergieffekter – genom att samarbeta kring era barn och unga. Och framför allt: dela med er av fungerande strukturer och modeller, avslutar Lykke Pörtfors.

Ansökningsdatum 2022 Ansökningsperioden är början av januaribörjan av februari 2022. Håll utkik för exakta datum på kulturradet.se/skapandeskola

Animerad informationsfilm om bidraget Skapande skola finns på Kulturrådets hemsida.

En sökande tipsar!

Musikläraren Magnus Allensten på Jorielskolan i Fruängen utanför Stockholm har sökt och fått Skapande skola-pengar sedan 2014.

Projekten har stor betydelse för de 60 eleverna på skolan med funktionsvariationer.

– Sedan 2014 har jag bara kört på.

Jag tycker inte det är krångligt att söka bidraget. Jag fyller i en blankett. Det är inget stort arbete.

Vinningen är ofantligt mycket större. Jag gör en plan med kulturaktörerna utifrån en grundidé. Därefter ser vi vad som ska göras, om fler ska vara med och vad det kommer kosta. Får vi inte hela summan vi söker så reviderar jag projektet och pratar med Kulturrådet. Det har alltid fungerat. Jag tror man ska se ansökan som en process som kan ändras och som kan utvecklas.

Man vill ju inte ställa in för att man inte får alla pengar man sökt, säger Magnus Allensten. >> Inspiration från fler verksamheter som fått bidrag hittar du på Kulturrådets webb kulturradet.se!

Kulturrådet tipsar!

1 Se informationsfilmen – Börja med att titta på informationsfilmen där vi går igenom grunderna i bidraget och blanketten. Där finns också lite tips och nyheter om bidraget. Infofilmen är bra både för kontaktpersoner för bidraget som skriver en ansökan för första gången och för de som är mer vana att samordna en ansökan. kulturradet.se/i-fokus/barn-och-unga/skapande-skola/ informationsmaterial

2 Gå in på vår hemsida – Gå in på vår hemsida kulturradet.se/skapandeskola där det finns mycket information. Där finns riktlinjerna för bidraget och exempel på lyckade Skapande skola-projekt, inspirationsfilmer, en ordlista som förklarar vanliga begrepp och så vidare. Och såklart kontaktuppgifter till oss som jobbar med Skapande skola.

3 Bekanta dig med blanketten – Bekanta dig med ansökningsblanketten som ligger ute redan nu på webben så blir det lättare att fylla i den i januari.

4 Hitta professionella kulturaktörer På vår webb finns t ex en samlingssida med länkar till kulturaktöer.

Ta kontakt med en kulturaktör för att sy ihop ett projekt. Var inte rädd för att hitta på egna ideér där ni kan få med elevernas delaktighet och styra innehållet så det är relevant för dem.

5

röster om skapa Heidi Viman kultursamordnare Kävlinge Utifrån ditt arbete som kultursamordnare, vad betyder Skapande skola och vad kan det tillföra?

– Att vi når ut till alla barn och unga oavsett bakgrund. Att vi får mer kultur i skolan och breddar elevernas tillgång till olika typer av kultur och därmed vidgar elevernas kulturkunskap.

Finns det någon utmaning i ditt arbete med Skapande skola?

– Kommunikation till och från skolan kan vara en utmaning. Kulturombuden på skolan är nyckelpersoner i det arbetet. Informationsförmedlingen är ju A och O, både till/från läraren och till/från eleverna. Med bra förberedelser och utvärderingar får vi de bästa projekten.

– En annan utmaning är elevdelaktigheten när Skapande skola-processen i sin helhet tar nästan 2 år. Det är viktigt att det för eleverna blir tydligt vad och när man kan påverka.

ILLUSTRATIONER: BLUSH 6

Sixten Säbring Klass 2b, Kyrkskolan – Det var kul att prova på att spela och dansa, men det var roligast att lyssna på musiken.

Fler röster från elever

– Skapande skola är mitt favoritämne i skolan.

– Jag vill att du kommer hit VARJE dag. Du kan få gå i våran klass!

– Eftersom du är ny här ska jag ta hand om dig.

Jag ska visa dig var toaletten är – och var man äter mat.

ande skola Anders Larsson musiker

Nina Wie lärare Vellinge kommun

Utifrån ditt arbete som musiker, vad betyder Skapande skola och vad kan det tillföra?

– Skapande skola är en fantastisk möjlighet att kunna ge barnen en fördjupad kulturupplevelse. I mitt projekt ”Spela skola spela” får eleverna under flera workshops sjunga och spela instrument och prova på hur det känns att vara i ett musikskapande sammanhang. Jag ser stor skillnad i barnens delaktighet och engagemang efter att de får testa på att vara musiker tillsammans. I projektet arbetar vi med vårt eget mod, att stå på scen, samarbete med varandra, och att respektera de som sjunger när det är vår tur att vara publik.

Utifrån ditt arbete som lärare, vad betyder Skapande skola och vad kan det tillföra?

– Min erfarenhet sen tidigare är att Skapande skola enkelt kan knytas till ämnesplaner.

Och om undervisande lärare är väl förberedd får eleverna mer ut av kulturupplevelsen som blir erbjuden till barnen i åk 1, 4 och 7.

Finns det någon utmaning i ditt arbete med Skapande skola?

– Jag sitter ofta och väntar på nästa grupp utanför klassrummet, i korridoren. För min del handlar det om att göra mig tillgänglig för barnens frågor, och för att spela lite till med de elever som blivit inspirerade. På en skola fick jag möjlighet att ”korridor-jamma” mellan två lektioner. En autistisk pojke passerade förbi, och ett oväntat fint möte ägde rum som påverkade både mig, läraren och pojken.

– I såna här processer händer det ofta att barn tar stora steg, växer och utvecklar delar av sig själva som de inte så ofta har möjlighet att göra. Det är något stort och fint.

Finns det någon utmaning i ditt arbete med Skapande skola?

– Ofta är det inte avsatt nog tid för kulturarbete och därmed är inte involverade lärare nog förberedd. Kanske en tätare kontakt mellan skolan och arrangör i förväg skulle göra skapande skola ännu mer lärorikt för eleverna.

7

skapande skola produktioner

Bönan

– med Dan Bornemark | Åk F–3 Bönan älskar lågstadiet.

Där flödar fantasin och sångglädjen.

Bönan är en nyfiken figur och vill snacka med alla elever.

Vi lär oss alla rörelserna till Fruktsalladlåten Tutti Frutti.

Vi hoppar låtsashopprep runt hela jorden och sjunger på samma gång!

Vi tar Lingonfamiljen och deras lingonhund på en rockig promenad.

Vi lär oss svängiga låtar som bjuder på kreativa möjligheter!

FAKTA I Bönan ingår två workshops klassvis med Dan Bornemark. Projektet avslutas med en konsert med Dan och hans två medmusiker.

Dan Bornemark, sång, piano Björn Claeson, saxofon, tvärflöjt, gitarr Bengt Baadtoft Johnson, slagverk

Kan kopplas till ämnena: Svenska, Musik

UPPLÄGG Två workshops á 30 min/klass Konsert 40 min

FOTO: Janus Langhorn

Glada hund Åk F–2

Programmet Glada hund bygger vidare på musiksagan Janni hittar hem som handlar om den hemlösa henkaraktären, hunden Janni, i sitt sökande efter en familj.

Folktoner blandas med visa, världsmusik, ”pruttprogg” och skojiga medryckande sånger.

Budskapet kretsar kring identitet och utanförskap, men också om hur lätt vi, som en vän, kan göra gott för någon annan och hur de allra enklaste av alla ting kan göra stora underverk.

Glada hund kan skräddarsys helt enligt era önskemål och förutsättningar. Välj mellan att se föreställningen med eller utan en efterföljande, skräddarsydd workshop som passar just din grupp/klass.

Kan kopplas till ämnena: Svenska, skolans värdegrundsarbete

8

FAKTA Ida Gustafsson, sång, gitarr Åsa Håkansson, fiol Katja Nielsen, kontrabas UPPLÄGG Skräddarsydd worskhop Konsert 40 min

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

FOTO: Viktoria Unosson

Musik och dans på Torups slott – kliv in i en magisk värld | Åk F–4

Musik och dans på Torups slott är projekt där musikerna i Ensemble Mare Balticum låter barnen kliva in i en magisk värld och genom musiken få inblick i hur livet såg ut för de som levde på slottet för 500 år sedan. Sång, dans, levande musik, vackra kläder och en och annan spökhistoria sätter tonen för denna produktion.

Ensemble Mare Balticum UPPLÄGG Workshops á 40 min/klass Vandringskonsert på Torup 70 min

Projektet går även att genomföra på andra slott i Skåne och Kronoberg med ett anpassat innehåll.

Kan kopplas till ämnena: Idrott och hälsa, Historia, Musik, Svenska, Slöjd

Musikslottet

– fantasin är bara din | Åk F–1

FAKTA Doyho Sol, gitarr Emelie Roos, blockflöjt Emily Willman, scenkonstnär UPPLÄGG Två musikbesök á 40 min/klass

Musikslottet baseras på barnkonventionens paragrafer om barns rätt till skapande och lek, rätten att tro som man vill och vara precis som den man är. Med enkel rekvisita och fantasins hjälp byggs ett slott upp. Vi går in i slottet och träffar på tre olika karaktärer som bor här: den leksugna Katten som yr runt i slottet, den ensamma Draken som håller till en källarhåla, och så Filosofen som sitter i Guldsalen och grubblar över viktiga saker. Katten tar med barnen upp och ner i trapporna och utforskar slottets skrymslen. Det blir tex. kurragömmalek med mössen i källaren, dans med svalorna i tornet och festligheter i guldsalen. Om någon blir hungrig längs vägen bjuder draken på korv. Med musik, teaterlek, sång och dans skapas sagan om Musikslottet tillsammans med barnen.

En interaktiv föreställning under två skolbesök som hyllar leken och fantasin! Musiken finns inspelad på skiva och kan lyssnas på och användas mellan besöken och efteråt.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, Bild och skolans värdegrundsarbete

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

9

skapande skola produktioner

FAKTA

Före besöktet på slottet träffar musikerna eleverna i sin ordinarie skolmiljö och gör workshops där eleverna får prova på att sjunga, dansa och tillverka ett instrument.

SKROT

Workshop och inspirationskonsert med egentillverkade instrument | Åk F–6

skapande skola produktioner

Lek, spela, testa dig fram med rutinerade och tekniskt bevandrade musiker som har 20 års arbetslivserfarenhet inom pedagogik, teknik och musik.

Under en workshop med SKROT får elever stöd och inspiration till att tänka och bygga själva, uppfinna egna saker, göra egna musikinstrument eller programmera musikmaskiner. Med olika material och sin egen fantasi får de också chansen att improvisera fram sin alldeles egna skrotmusik.

Välj mellan tre olika workshoppar med olika innehåll anpassat efter barnens åldrar. SKROT-projektet kan inledas eller avslutas med en inspirationskonsert.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Bild, Teknik

FAKTA Anna Cederquist Martin Haborg resterande namn UPPLÄGG Workshop 40 min Konsert SKROT 40 min

Smaka på språket Åk F–2

Smaka på språket är en föreställning med tillhörande musikfiler och filmer som kan användas i svenskundervisningen. Barnen får en omväxlande musikupplevelse samtidigt som de lär sig skillnaden mellan verb, substantiv och adjektiv, får dansa till höger och vänster, sjunga alfabetet i olika känslolägen med mera.

Gruppen har själva skrivit musik och text och som beställare får du tillgång till materialet i förväg för att kunna förbereda eleverna inför föreställningen.

FAKTA Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska

Sexton Strängar: Filip Runesson, violin Gabriele Freese, violin Paula Gårsjö, viola Anna Thorstensson, cello UPPLÄGG Workshop 30 minuter (digital eller fysisk) Konsert 40 min

10

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

FOTO: Johan Sundell

Spela skola spela

– sånglust och spelglädje Åk F–6 Låt klassen bli ett band och spela alla tillsammans! Här får eleverna en introduktion i musikerns värld med varm och erfaren hand. Ett program där alla får testa att musicera tillsammans och prova olika instrument, sång, rytm och timing.

Anders Larsson, sång, gitarr, ukulele, hummel Allan Skrobe, elbas Ulf Holmström, trumset UPPLÄGG Tre workshops á 40 min Konsert 40 min

Musiken som sjungs och spelas går från svensk traditionell folkmusik och amerikansk old time vidare in i 1900-talets svarta funk och svenska melodifestivalhits.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, Nordiska språk, Engelska, skolans värdegrundsarbete

Trollflöjten

– opera för barn | Åk F–6 Wolfgang Amadeus Mozarts mest kända opera i helt ny tappning speciellt anpassad för barn. En historia kring kärlek, mod och magi som med hjälp av Mozarts underbara musik för oss bort i en helt annan värld. En värld där vänskap och tapperhet betyder mer än allt annat.

En interaktiv och fantasifull produktion. Här får barnen sjunga med och hjälpa till så att historien får ett lyckligt slut.

FAKTA Wolfgang Veith, sång Pär Fürst Nilsén, sång Annika Veith, sång UPPLÄGG Workshop 45 min Konsert 50 min

Boka till en kreativ verkstad där musikerna kommer ut i förväg till er och har med sig allt som behövs för att barnen kan få skapa sina egna verk. t. ex. en bild, en skulptur eller en peruk.

Ni kan också välja att göra en utställning med alla konstverk eller använda dem under föreställningen så att barnens konst smälter in som en del av föreställningen.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, Bild

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

11

skapande skola produktioner

FAKTA

Projektet bygger på tre workshops per klass med Anders Larsson och avslutas med en gemensam konsert där eleverna uppträder tillsammans med proffessionella musiker för varandra.

FOTO: Kennet Ruona

Trumattack Åk F–9

Kan även fås som ett skräddarsytt upplägg med flera workshops där eleverna får möjlighet att jobba vidare med spelandet. Arbetet leder fram till en konsert där elevgrupperna spelar för varandra tillsammans med musiker. I samband med detta upplägg finns det också möjlighet att boka in ett förarbete som våra musiker håller i för pedagogerna vid skolan.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Fysik, Idrott och hälsa, skolans värdegrundsarbete

FAKTA Fernando Massino bombo

leguero, argentinskt slagverk, latinamerikansk folkmusik Anna-Karin Henrell handtrummor och trumset, västerländsk konstmusik Emil Sjunnesson pandeiro och darbuka, brasilianskt, kubanskt, orientaliskt och västafrikanskt slagverk Saba Zolfaghari daf, persiskt slagverk Tina Quartey congas och shékere Bakary Mbengue djembe, västafrikanskt Omar Mofleh darbuka Magda Wandlén Szymczynska, sangban Servane Hodgdon, quads Ida Knagg darbuka och persisk daf UPPLÄGG Konsert 40 min

Väsenvandring

FOTO: Erik Ask Upmark

skapande skola produktioner

Ett klassiskt Trumattack-upplägg sker genom att skolan får ett besök av två musiker ur Trumattack-poolen. Först visar trumattackarna upp sitt lika unika som imponerande rytmregister. Sedan blir det deltagarnas tur att spela.

Eleverna får här spela rytmer och motrytmer på hinkarna och mot slutet av workshopen har man hunnit skapa en riktig trumorkester. Gemensamt för alla tillfällen är att det inte krävs några förkunskaper – alla kan vara med!

– ett äventyr i folktrons och sagans värld | Åk F–3 Skogen är full av väsen. Vissa är vänliga, andra mer nyckfulla, alla är de ur sagans värld. En melodi och en sång hörs ur skogsgläntan – en skymt av det dolda – ålderdomliga kläder, en blinkande lykta, en svans som tittar fram ...

I projektet Väsenvandring får eleverna träffa Tomtemor, Skogsrået, Lyktgubben och självaste Näcken. I den förberedande workshopen får barnen även hjälp att skapa sitt alldeles egna väsen. Välkommen in i sagans värld!

Väsenvandring består av tre delar: 1. Introduktionsvideo med ett uppdrag till eleverna att skapa ett eget väsen. Lärarhandledning ingår.

2. Workshop klassvis med sång, rytmik och dans 3. Väsenvandring Kan kopplas till ämnena: Musik, Bild, SO, Svenska

12

FAKTA Erik Ask-Upmark, sång, dragspel Anna Rynefors, sång, fiol LinaMaria Bengtsson, sång Jerry Segerberg, sång UPPLÄGG Elevernas egna arbete: ca 1–2 lektioner Workshop: 40 min | Föreställning: 1,5 h inkl. vandring.

Vandringen kan ske utomhus eller inomhus.

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

FOTO: Cesare Righetti

Årstidsallsång med Mamma Måd

Åk F–1 + grundsärskolan åk 1–6

FAKTA Maud ”Mamma Måd” Cederlöw, låtskrivare, författare, producent, regissör, sång, melodika, chimes och klockor Björn Claeson, tvärflöjt, bouzouki, gitarr, dragspel, cajon, klockor och kör UPPLÄGG Workshop 45 min Konsert 35 min

Barnen får lyssna, se och uppleva, delta i allsång och rörelser, ställa frågor och reflektera. I det pedagogiska arbetsmaterialet ingår QR-koder som leder till bonusmaterial i form av bl. a. filmer med skapandeövningar, musikvideor, sångtexter, instrumentalversioner av sångerna att kunna sjunga till på egen hand. Här finns också målarbilder och pysselsidor där barnen får använda sin fantasi och kan gestalta i färg och form.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, NO, Bild

Din bark min hud Åk 3–7

Sofia Thesaurus och hela bandet kommer till skolan, inspirerar och introducerar projektet genom konserten Din Bark Min Hud. Sofia sjunger och berättar om hur sångerna och boken kan användas i de olika skolämnena.

I projektet ingår en konsert med hela bandet och två workshops med Sofia Thesaurus.

FAKTA Sofia Thesaurus, sång, gitarr, piano, workshop Mats Ingvarsson/Per Knagg, bas, sång Göran Abelli, trombon, sång Kristoffer Rostedt, trummor Johan Olsson, dragspel, sång UPPLÄGG Konsert 45 min Två workshop á 45 min/klass

Din Bark Min Hud är ett tematiskt fördjupningsprojekt då skolan arbetar med skogsträdgård, hållbar odling, matlagning och klimatfrågor. Skolan bestämmer själv omfattning på projektet och Sofia finns med löpande som kontaktperson och hjälp under arbetet.

Sånger om odling och natur, en sångbok ingår.

Kan kopplas till ämnena: NO, Svenska, Slöjd, Bild, Hem- och konsumentkunskap

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

13

skapande skola produktioner

Årstidsallsång med Mamma Måd utgår från bilderböckerna Vinter, Vår, Sommar och Höst som har resulterat i de fyra bokkonserterna Vinterallsång, Vårallsång, Sommarallsång och Höstallsång. Under tiden Mamma Måd läser en saga på rim, där hon berättar om sina upplevelser, projiceras färgsprakande humoristiska bilder från böckerna på en stor filmduk.

Atmospherics

– en medskapande ljudupplevelse | Åk 4–9

Eleverna får uppleva ljudets födsel från ett andetag och ett hjärtslag, uppleva och vara en del av projektioner och se transformationen till ett dynamiskt musikstycke. De kommer bokstavligen nära musiken och får vara med på scenen, uppleva och vandra i musikupplevelsen.

FAKTA

Inför besöket får ni en uppgift att skapa tillsammans inför projektets två besök.

Elias Faingersh trombon, live elektronik Sofia William Åsenlöf röst, live elektronik Ljusdesign Imre Zsibirik Ljuddesign Frank Filipetti Visuella projektioner Jenny Filipetti

Kan kopplas till ämnena: Musik, Fysik, Teknik

UPPLÄGG Interaktiv konsert 60 min

Cure-A-Phobia

Foto: Olle Enqvist

skapande skola produktioner

Eleverna kommer att få skapa musik och ljud tillsammans med artisterna i realtid. Rösten förvrängs och kroppsrytmen börjar svänga. Vad har olika känslor för puls? Känsla och upplevelse av ljud utforskas akustiskt, digitalt och i nuet.

– rädda men modiga | Åk 4–6 Jenny är rädd för dockor och har scenskräck. Anne Marte tycker att universum är jätteskrämmande och Elina är rädd för vatten. Andra är rädda för stora spindlar, öppna ytor eller att åka hiss. Vad händer i kroppen när man blir rädd? Kan en rädsla besegras och kan en rädsla vara bra?

Välkommen till en musikföreställning med nyfiken och egensinnig musik i gränslandet mellan pop, jazz, kabaré och folkmusik.

I Cure-A-Phobia får eleverna utmana sina egna rädslor genom musikaliska intryck och egna uttryck. Eleverna får uppleva en konsert och delta i en workshop. Under workshopen får eleverna prova på konstformen att skriva låtar och uttrycka sina känslor och rädslor genom rytmer och text. Hur känns det i kroppen när man blir rädd? De får jobba med sina rädslor, sätta ord på dem och andra känslor, ha kul tillsammans i grupp.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, Engelska

14

FAKTA Jenny Nilsson, sång, dragspel, klockspel Elina Nygren, viola, såg, mandolin Anne Marte Eggen, elbas Regi Helena Röhr UPPLÄGG Workshop 40 min Konsert 40 min

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

Foto: Johan Bergmark

Ouroboroz och Fröken B

– Live hiphop och workshop Åk 4–gymnasiet

FAKTA Ourozburoz och Fröken B UPPLÄGG Textworkshop 40 min Interaktiv konsert 60 min

Fröken B och Ouroboroz vill tillsammans visa på bredden av hiphop och spelad musik, och de levererar en komplett liveshow där hiphop möter liveband och improvisation. Gemensamt för all deras verksamhet är att den bygger på rap som uttryckssätt. Rap som är ett av hiphopkulturens fyra element är tacksamt att arbeta med när det gäller detta, då det ger utrymme för ett såväl kraftfullt som lekfullt sätt att uttrycka sig på.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska

Foto: Elakkanin Photography

Skånska spektakel Åk 4–6

Programmet har under 25 års tid utvecklats och framförts av riksspelmännen Ninni Carr och Laif Carr som här använder folkmusiken som ett pedagogiskt verktyg för att stärka och skapa gemenskap.

Eleverna får, utifrån sina egna förutsättningar, dansa, sjunga och spela. Varje klass får fyra förberedande besök då musikerna och lärarna med hjälp av traditionellt material lär ut dans, lek, sång och spel. Projektet avslutas med en kvällsföreställning inför en entusiastisk publik av kompisar och föräldrar.

FAKTA Ninni Carr, fiol, sång och dans Laif Carr, durspel, fiol, sång och dans Ale Carr, cittern, fiol (gästspelman vid kvällsföreställningen) UPPLÄGG Fyra workshops á 40 min/klass Genrep 1 dag | Kvällskonsert 45 min

Genom leken och dansen skapas grunden för hänsyn och gemenskap mellan barnen. Spelandet hamnar i fokus när barnen får prova att göra olika rytmer på små trummor, träblock, tonboxar och mungigor.

Kan kopplas till ämnena: Musik, Svenska, Idrott och hälsa, skolans värdegrundsarbete

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

15

skapande skola produktioner

Artisten Fröken B kommer till er skola och gör workshop utifrån metoderna som hon gör i projektet ”Gör din Grej”.

Ett projekt som har avsikt att inspirera unga att ta plats och det ges i olika former med allt ifrån workshops till föreläsningar.

Foto: Nadja Hallström

Yiddish Revolution Åk 6–gymnasiet

Yiddish Revolution är ett konsertprogram med sånger om och från Förintelsen. Här mixas traditionella visor på jiddisch och sånger hämtade från getton med nyskrivna låtar och texter kring ämnet. En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden.

skapande skola produktioner

Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Musikerna inspirerar till eftersamtal i grupper och lämnar sångtexter till pedagoger att jobba vidare med.

Inspirationskonsert som höjer medvetenheten och kunskapen om förintelsen och allas lika värde.

Kan kopplas till ämnena: Musik, SO, Minoriteter, Demokrati, Historia, Religion

FAKTA Louisa Lyne, sång Irina Binder, violin Pernille Rømer, kontrabas Johan Therorin, cello (vikarie för Anna Thorstensson) Edin Bahtijaragic, accordion Robin Lyne, piano, gitarr UPPLÄGG Konsert 45 min

Iwanyu

– min plats på jorden | Åk 7–9 Musikerna Teta Diana från Rwanda och Gabriel Hermansson från Sverige ger en personlig konsert med traditionella och nyskrivna sånger på kinyarwanda, swahili och engelska. De bjuder eleverna på verkliga berättelser som musikerna själva upplevt: om flykt, att vara ny i ett land, hur de möttes och vad musiken betytt för dem båda.

I samband med konserten görs en workshop där Teta och Gabriel lär ut sånger från Rwanda och eleverna får med sig nya ordkunskaper på språken Kinyarwanda och Swahili.

Sångerna sjungs till polyrytmiskt klappande och här utmanas eleverna då musiken känns som den går på tvärs mot klapprytmerna. Eleverna introduceras även i dans från Rwanda och lär sig gemensamt den populära formationsdansen ”Electric slide”.

Kan kopplas till ämnena: SO, Engelska, Idrott och hälsa, Musik, skolans värdegrundsarbete

16

FAKTA Teta Diana, sång, dans Gabriel Hermansson, gitarr, sång och dans UPPLÄGG Workshop á 40 min/klass Konsert 50 min

Se webben för priser och detaljerad information: unga.musikisyd.se/utbud Vi skräddarsyr enligt överenskommelse.

Sylvia Carlsdotter är barnrättsstrateg och föreläsare inom barns rättigheter. Hon är även chef på Kulturskolan i Simrishamn där konkret barnrättsarbete förankrats under lång tid. Vi ställde några frågor till henne kring Barnkonventionen och Skapande skola.

Om Barnkonventionen och Skapande skola med Sylvia carlsdotter Varför är Skapande skola viktigt?

– Skapande skola ger alla barn möjlighet att få skapa, lära känna och utveckla sig själva och sina konstnärliga uttryck! Barnen får skapa tillsammans med professionella kulturaktörer och får även att uppleva kultur av hög kvalité. Det stärker barnens kulturella läskunnighet.

På vilket sätt kan Skapande skola bidra till att vi uppfyller Barnkonventionen?

– Det finns många artiklar i Barnkonventionen som kan kopplas till arbete med kultur i skolan: Artikel 2 handlar om allas lika värde och lika rättigheter. Alla barn finns ju i skolan så det ger bra förutsättningar för alla att ta del av kultur, oavsett exempelvis ekonomiska och geografiska förutsättningar eller familjens intresse. Artikel 31 handlar om barns rätt till kultur, vila och fritid. Även här blir skolan den arena där alla barn finns och kan få möjlighet att upptäcka kulturens olika uttryck på ett tillgängligt sätt. Artikel 13 handlar om yttrandefrihet och att barn har rätt att välja på vilket sätt de vill uttrycka sig. Men för att ett barn ska kunna välja måste det ha fått prova vilket uttryck det trivs med. Det kan Skapande skola skapa möjligheter för.

Ge några tips på hur barn kan inkluderas i hela processen kring Skapande skola?

– Det finns många olika vägar, men grunden är att allt måste bygga på tillitsfyllda relationer och ett öppet klimat. Att barnen får en känsla av sammanhang och ”får plats” i processen. Att de inte blir åsiktsmaskiner där vi checkar av punkter/frågor på en lista. Kreativt föroch efterarbete kopplat till exempelvis scenkonst, med

kulturaktörer och lärare tillsammans, blir ofta väldigt bra där många funderingar och tankar kommer fram naturligt.

– Elevråd kan vara en bra instans för dialog, men det är viktigt att alla känner sig insatta och har information nog för att kunna vara delaktiga på riktigt. Kulturcrew är en spännande modell som en del kommuner arbetar med. Enkäter är en annan väg, men de kan ha sina begränsningar eftersom barn ofta svarar som de tror att vi vill att de ska svara. Men med öppna frågor och vid rätt tid kan enkäter bli bra. Djupintervjuer eller snabbtänkt på post-it-lappar kan också vara värdefullt.

– Unga kan bjudas med på utbudsdagar men det är viktigt att det sker på ett sätt där deras åsikter får komma fram tydligt i processen och att återkopplingen blir tydlig. Det betyder inte att det måste vara deras förslag som bokas, men att man förklarar hur man tänkt. Vi vuxna behöver ha stora öron och lyssna av – det är inte alltid barnet svarar i stunden som vi ställer frågan. Ett tips är att kika på exempelvis Harts delaktighetsstege som verktyg och se på vilka steg vi rör oss.

Vilken roll spelar Barnkonventionen för kulturlivet?

– I mötet med kultur finns inte rätt eller fel. I den gemensamma upplevelsen, t. ex. efter en föreställning, kan vi mötas och dela våra tankar och känslor. I kreativa processer finns plats för spännande möten och lärande som kan skapa djupare förståelse för både oss själva, andra människor och världen vi lever i. Barnkonventionen ger barn tydlig rättighet att bli hörda, sedda och respekterade. Vi växer alla på olika sätt i mötet med konsten, avslutar Sylvia Carlsdotter.

17

Kulturcrew

Bygger broar till framtidens kulturliv

Karin Holmström är regional samordnare för KulturCrew Skåne.

– Idag har vi 16 aktiva skånska kommuner och KulturCrew har spridit sig vidare genom Sverige ända upp till Norrbotten.

– Målet med KuturCrew är att väcka nyfikenhet och intresse för kultur hos barn och unga och därmed stärka dess värde i samhället. Vi tror att kultur och eget skapande kan vara ett sätt att öka förståelsen för omvärlden med även för att utveckla sin egen identitet.

Kulturcrew är en metod för ung delaktighet som bygger på att barn, unga och vuxna möts och arbetar tillsammans med kultur.

2016 startade UNGA Musik i Syd och Riksteatern Skåne ett pilotprojekt med KulturCrew baserat på en modell från Danmark. Sex kommuner omfattades och projektet fick kommunsamverkansbidrag från Region Skåne.

18

Ett KulturCrew är 5–15 ungdomar i ålder 10–25 år, som är delaktiga eller ansvariga för olika kulturarrangemang. De får utbildning och kunskap inom värdskap, marknadsföring, scenteknik, planering, team och delaktighet.

– Vi bygger våra crew utifrån de fem R:en som befäster gemensamma ramar, regler, riktlinjer, roller och relationer baserade på ömsesidig respekt och att ha roligt.

Karin menar att KulturCrew också kan bli ett verktyg för lärare i deras arbeta med att uppfylla målen i läroplanen med fokus på kultur och ung delaktighet.

– Våra barn och unga ges möjlighet att uttrycka sig och påverka kulturutbudet i samhället och stärker

därmed arbetet med barnkonventionen.

– Vår vision är en framtid där alla barn och unga känner sig inkluderade i kulturlivet, avslutar Karin Holmström.

Rosa Rydberg är musiklärare på Olympiaskolan i Kävlinge som är en av de 12 skolor som varit med i Kulturcrew sedan starten 2016. Deras crew består av sju elever från årskurs 4–6. Eleverna tycker det är roligt att planera och genomföra ett arrangemang från början till slut.

– Deltagandet i KulturCrew ger dem möjlighet att ta ansvar och att få växa som individer. Med ansvar menar jag dels för arrangemanget, men också för sitt skolarbete.

Det är betydelsefullt att eleverna får känna att deras röst är viktig. En stor bonus är den professionella utbildningen som de erbjuds.

– Idag har vi sju elever på vår skola som med glädje och ett otroligt driv gör det som vi lärare inte riktigt hinner med, till exempel kontakta, välkomna och ta emot artister och föreläsare, presentera, fixa fika, sätta upp elevers teckningar m.m.

– Mitt råd är att ge eleverna mandat och ansvar. Köp utrustning som eleverna kan hantera utan att de väger ton. Lyssna på deras idéer och stötta dem i genomförandet. Låt eleverna driva – låt aldrig kultur blir en belastning!

C EW

Låt eleverna driva – låt aldrig kultur blir en belastning!

Rosa Rydberg, lärare

KULTUR

Om Kulturcrew Skåne och Kronoberg KulturCrew Skåne drivs av ett nätverk bestående av Riksteatern Skåne, Musik i Syd samt 16 kommuner. Därutöver får Kulturcrew Skåne regionala utvecklingsbidrag från Region Skåne och Kulturrådet. Region Kronoberg arbetar och utvecklar KulturCrew som feriearbete genom UNGA Musik i Syd och Riksteatern Kronoberg.

Starta KulturCrew i din verksamhet!

På KulturCrews webbsida hittar du all information du behöver om du vill starta ett KulturCrew på din skola. Här finns även mallar för affischer, vykort och en handbok som alla medverkande i KulturCrew kan ladda ner. www.kulturcrew.se

»Tänk vilka berättelser vi missar när barn och unga inte får vara delaktiga.« Magnus Lunderquist ordf. Region Skånes kulturnämnd

19

Unga berättar:

Därför är vi med i KulturCrew För att jag älskar musik För att träffa nya människor

Man får lära sig så mycket, det är som att man får ett helt nytt ämne i skolan - Kultur!

Lära mig olika saker inför framtiden

För att man lär sig nytt och det är roligt

Få lära mig saker som jag aldrig Få uppleva mer av Sveriges kultur hade lärt mig om jag inte gick med och kultur överlag i KulturCrew Få lära mig saker som jag aldrig Det var så himla härligt gäng, det hade lärt mig om jag inte hade var ju personer som älskade exakt gått med i KulturCrew samma skaer som jag älskade I KulturCrew så hjälper man även andra Man får vara med om olika evenemang och träffa olika människor hela tiden För att det är kul, lärorikt och ’spännande Jag vill engagera mig mer i kulturarbete Få fram en åsikt

Vi har fått veta vad väldigt mycket jobb, verkligen, det är bokom en teater. Vissa teatrar tar ju flera timmar att sätta upp och jag har ju lärt mig hur man sätter upp mickar även om det behöver finslipas lite Jag tror att det här med KulturCrew kommer göra så att vi ungdomar får något att säga i kulturen och att vi får en större del av framtiden i kultur

Ha allmänt kul med alla de roliga projekten som vi sätter ihop och gör tillsammans Man lär sig att presentera och det kan vara bra för CV i framtiden 20

Låt stå!

Digitala lösningar i förskola och skola När den fysiska dörren till skola och förskola stängdes på grund av pandemin så öppnades den digitala. Tidiga anpassningar gjorde att barn kunde fortsätta möta musik och kultur i skolan genom olika digitala lösningar.

Att skjuta upp en konsert i skolan är inte alltid så enkelt.

Hänsyn behöver tas till både läroplan, schema och elevernas läsår. UNGA Musik i Syd såg tidigt ett behov av att anpassa musikutbudet efter skolans verklighet.

– Många skolor stängde sina dörrar helt för besökare när pandemin kom. Det gjorde att vi snabbt behövde finna nya vägar så att barnen inte skulle drabbas, säger producent Maria Larsson.

Idag har nästan alla produktioner för barn & unga någon form av anpassning för att möta skolans behov.

En del konserter har live-streamats medan andra är förinspelade. Konserterna är ofta en del av ett större digitalt paket som skolorna får ta del av.

– Under 1,5 år har vi provat oss fram med olika digitala modeller. Vi har varit lyhörda mot våra frilansare, beställare, arrangörer och publik och nu börjar vi hitta en form som funkar. Vanligast är att skolorna, via en länk, får tillgång till lösenordskyddade konsertfilmer och olika former av extramaterial.

Feedbacken från pedagoger och beställare i skola och

» En

fördel för pedagogerna är att de kan se konserterna flera gånger, när det passar dem. « förskola har varit viktigt under året som gått.

– Vi har fått övervägande positiv respons och många skolor är glada att kunna erbjuda digitala alternativ. En fördel för pedagogerna är att de kan se konserterna flera gånger, när det passar dem.

– Men digitala alternativ kommer även med en del utmaningar. Det kan röra sig om tekniska problem, att det är svårare att engagera barnen framför en skärm eller att filmerna är för långa. Det är sådant vi tar hänsyn till när vi utvecklar nya digitala konsertkoncept, fortsätter Maria.

Målet med de digitala anpassningarna är att nå ut med värdefulla kulturella upplevelser i skolan även när de fysiska dörrarna är stängda.

– Barn och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken. Därför måste vi anpassa oss när skolans förutsättningar förändras, avslutar Maria.

TEXT KARIN CARLQVIST ILLUSTRATIONER BLUSH

21

Mimi Terris Jazzsångerskan som låter barnen ta plats Hon är jazzsångerska, musiklärare och kompositör. Hon är en av våra sångcoacher i projektet Rösträtt – sång på förskolan. Hon skriver ny barnsång på enkel svenska till UNGA utvecklingscentrums app Hallå Förskola!. Möt Mimi Terris som brinner för sångens enkelhet och övertygelsen att det går att hitta på sånger om allt.

Hur började din musikaliska resa?

– Det är svårt att ge ett enkelt svar. Jag tycker liksom hela mitt ett liv är en musikalisk resa eftersom musiken alltid funnits där. Ett av mina första musikaliska minnen är nog hur mina föräldrar och jag sjöng flerstämmigt i bilen. När jag var riktigt liten sjöng jag melodin men sen blev det ofta jag som fick lära mig olika stämmor. Men det mer konkreta svaret på frågan är nog att jag började i det som då hette Kommunala musikskolan på Tjörn. Jag spelade trumpet och piano, och på mellanstadiet började jag på Brunnsbo Musikklasser där vi hade en timmes kör om dagen, med körlegenden Anne Johansson i Göteborg.

Sedan blev det musikprogrammet på Hvidtfeldska Gymnasiet, sedan ett års studier på Operastudion på GöteborgsOperan. Efter det tre år på Birmingham Conservatoire i England, även där klassisk sång. Sedan gick jag två år på Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och mitt i min master (2008–2009) tog jag ett sabbatsår och åkte och sjöng jazz i New York, min biologiska pappas hemstad. Sen kom jag tillbaka, avslutade min master 2011, och har sedan dess mest sjungit och skrivit jazz. Det vill säga sex års klassiska studier för att sedan bli jazzmusiker. Mellan 2013–2017 läste jag pedagogik på halvfart på Musikhögskolan i Malmö för att komplettera och få examen som lärare i musik.

22

Hur hamnade du i ett hus ute på Österlen?

– Jag har flyttat runt, studerat och bott i storstäder, men jag är ju egentligen en riktig lantis.

Avskyr att ha ansiktet fullt med smink, vill inte ha klackskor och gud nåde den kostymör som sätter på mig ett par för trånga strumpbyxor. Nä, jag vill ha leriga skor och allra helst arbetskläder eller ridoverall på mig. Jag tycker lite för mycket om att köra bil på olika logistiska ärenden, åka och köpa virke till något byggprojekt eller fixa i trädgården. Så det var egentligen bara en tidsfråga innan jag flyttade tillbaka till landsbygden och som tur var ville min man samma sak. För mig innebär utrymmet som finns här, inspiration. Både till att skriva musik men också till att skapa ett härligt socialt nätverk, och samskapa olika roliga projekt. Det är så viktigt med kultur på landsbygden där vi inte bara kan spatsera ner till en teater och köpa en biljett.

»Att sjunga för små barn innebär att jag måste vara på tårna, de ser igenom allt som inte är på riktigt, och de vandrar vidare i tanken om de inte fångas.«

FOTO CHRISTOFFER ASKMAN

Vad är det roligaste med att sjunga för barn i förskolan?

– Det är den direkta och ärliga publikresponsen, eller ibland bristen på den. Att sjunga för små barn innebär att jag måste vara på tårna, de ser igenom allt som inte är på riktigt, och de vandrar vidare i tanken om de inte fångas. Jag tycker att det är lite samma som när man ska kommunicera med någon som är väldigt gammal eller inte förstår ditt språk till hundra procent, du måste se i ögonen, sjunga tydligt, använda kroppsspråket, mena det du säger. Det krävs självförtroende och framförallt ett i-nuet-varande för att skapa den riktiga kommunikationen och nå varandra.

Hur får du med barnen i sångstunderna och varför är det så viktigt?

– Jag försöker att ha både tillräckligt flow, att inte bli långrandig, och samtidigt stanna upp lagom mycket för att få med mig alla. För mig är det viktigt med tydliga moment där de får delta, till exempel en sångtärning och en klangtärning som de får slå. Då väljs slumpmässigt en sång, och den andra tärningen berättar vilken klang eller uttryck. Till exempel att sjunga Lilla snigel “som med operaklang”, eller pippisången som en katt. Det gillar de flesta, även pedagogerna.

Efter många workshops så hittar jag oftast sätt att få 23

med majoriteten av barnen, men det finns alltid de som inte sjunger med när sångstunden är, utan sen går hem och processar. Det är viktigt att försöka få med alla för att det tyvärr inte alltid är så att barn idag får chansen att sjunga i sina egna röstlägen. Det är inte pedagogernas fel, utan de måste få förutsättningar att lära sig om barns röster under sin lärarutbildning. Annars riskerar vi får nya generationer “brummare” som inte fått en chans att sjunga i sina egna tonarter. När en vuxen sjunger i en tonart som är bekväm i deras talläge så ligger många toner lägre än barnens fysikaliska möjlighet. Då brummar de längst ner i rösten för att förgäves hitta den vuxnes ton.

Detta märker vi som jobbar inom skolan också, jag är musiklärare i grundskolan. Det är många barn idag som kommer och säger att de inte kan sjunga. Många har inte fått chansen att lära sig.

Om du får ge ett tips till pedagoger i förskolan som du vill att de ska ta med sig när de har sångstunder med barn – vad skulle det vara?

– Att alltid försöka hitta ett röstläge som passar barnen.

Ett konkret sätt är att låta barnen spontant börja sångerna. Till exempel att de får dra en sång ur en sångpåse och då får det barnet också starta sången. Ofta låtsas jag ha glömt sången för att visa pedagogerna som är med under rösträttsworkshopen att då tar barnen ton. Då är det bara att hänga med.

Vad vill du ge barnen för upplevelse när du möter dem i musiken?

– Jag brinner mycket för sångens enkelhet. Att det går att hitta på sånger om allt, och att det inte är svårt att sjunga. Sången är en del av människan som inte får gå förlorad. Barnen har det redan, de sjunger när de klär på sig, när de äter, när de cyklar. Jag vill bejaka hur busig och rolig rösten är, den är gränslös. Man kan låta fult och fint och uttrycka känslor med rösten, på så sätt är det världens bästa instrument.

Varför är det viktigt att alla barn får ta del av kultur?

– Kultur får oss att må bra och känna samhörighet. Det är bara att se på hur den psykiska hälsan i världen har försämrats under pandemin, vi behöver vara tillsammans och dela samtal, berättelser, konst och musik. I kulturens 24

olika uttryck finns plats för alla och jag tror att barn behöver få delta i och uppleva kultur för att må bra.

Vad är det viktigaste för dig när du står på scen eller besöker en förskola för att sjunga med små barn?

– Jag vill att de ska få en riktigt rolig stund där de vågar använda sin egen röst. Jag vill att de ska känna pirret när rösterna klingar vackert tillsammans. Och jag vill att de ska få höra allt som en sångares röst kan göra och bli inspirerade att sjunga och röstleka efter att jag gått hem.

Idag kombinerar du både jobb som pedagog, sångcoach, revy i Stockholm med låtskrivande. Vad motiverar dig att ha ”så många järn i elden”?

– Jag behöver jobba parallellt med många olika saker, dels för att jag tycker att de olika uttrycken inspirerar varandra, men också för att det är få frilansande musiker som kan göra bara en sak. Man blir expert på att koppla på olika energier i olika sammanhang och det blir ett varierande och roligt liv. Dessutom är jag ju musiklärare på en grundskola – något som började som ett brödjobb– tji fick jag. Jag älskar att vara helt vanlig lärare, då får man ju till exempel möta barn som har fått kulturmotstånd med bröstmjölken. De frågar mig varför vi ska sjunga eller lyssna på musik, vissa säger till och med att de hatar musik. Jag hoppas på att de smittas av musiken och att den får bli en del av deras liv, det är en underbar utmaning.

Vad gör du om 10 år?

– Då har jag släppt ytterligare några skivor, spelar med min septett och gör kanske roller i olika föreställningar.

Det har varit fantastiskt att få stå på scen i en ensemble och utveckla ett material kväll efter kväll, mer sånt! Jag skulle inte ha något emot att sjunga jazzig musikal eller medverka i fler revyer. Och jag jobbar fortfarande som musiklärare såklart.

mimis tre all time favourite-låtar!

Morgen Richard Strauss These foolish things Billie Holiday Enta Omry Umm Kulthum

på musik i syd channel musikisydchannel.se

Barnens egen Korröfestival!

Konserter, föreställningar, dans, pyssel och instrumentbyggeri utlovas när Barnens egen Korröfestival bjuder in till online-festival. Programledarna Tim och Tej guidar oss genom programmet.

Kammarmusikens världsmästare Tillsammans med handdockan Ludde B och två musiker presenterar alla barns SVT-kompis Ayla Kabaca kompositören Ludwig van Beethoven och hans musik.

Men hur är det med Ludde B? Han verkar mer eller mindre säker på att det i själva verket är han som är – eller åtminstone borde vara – Ludwig van Beethoven och att det är han som skrivit all den fantastiska musiken.

Rekommenderas för alla från 4 år och uppåt.

Från A till Ö A som i Ask, E som i Ek och J som i Jordgubbe. Kom och ta del av sångerna och naturen i Majas värld.

För alla barn och vuxna med barnasinne!

En musikalisk resa genom hela alfabetet med några av Majas Alfabetssånger tillsammans med kammarorkestern Musica Vitae och Olle Steimer.

Reportage: Rösträtt – att låta på olika sätt Projektet Rösträtt – sång på förskolan startades 2019. Genom sångsatsningen ska förskolor ges möjlighet att investera i kunskap, idéer och material som kan inspirera till att sjunga mera i den dagliga förskoleverksamheten, utifrån barnens egna tonarter och stämband.

Sjung med i Barnens dag, Rösträtts signaturmelodi eller Loopa med Dan! Missa inte våra sing-along-låtar: Sjung med i Barnens dag som är skriven av Jan-Erik Sääf tillsammans med barn från Sorgenfriskolan och Maria förskola i Malmö.

Eller sjung med och dansa med Mimi Terris när hon sjunger låten Rösträtt tillsammans med förskolebarn från Önnestad. Musiken har Dan Bornemark skapat.

Eller varför inte sjunga och klappa med Dan Knagg?

Han är en av en av sångcoacherna i Rösträtt – Sång på förskolan och föreställningen heter Loopa med Dan.

25

På gång!

Utbudsdag 2022 Den 9 mars 2022 bjuder vi in till en utbudsdag för förskola och skola på Palladium Malmö.

Då visar vi smakprov på vårt utbud 22/23.

Nyhet! open call - skapande skola Du som är frilansmusiker kan ansöka om att komma med i vårt musikutbud för förskola och skola. Vårt open call kallas Spela för UNGA. 2022 kommer vi att ha två ansökningsomgångar: Skapande skola – våren 2022 Förskola och skola – hösten 2022 Håll utkik på webben för exakta datum! unga.musikisyd.se/spela-for-unga

Anmälan öppnar i januari, håll utkik på webben! unga.musikisyd.se/ aktuellt

digital plattform för musiklärare i grundskolan UNGA Musik i Syd vill göra en insats för musikundervisningen i grundskolan och driver därför ett utvecklingsprojekt med medel från Sten K Johnsons stiftelse. Med projektet vill vi erbjuda material till musikundervisningen av hög kvalitet, ett bidrag till att säkra kvaliteten i undervisningen samt underlätta för musiklärarna. Vi utvecklar denna plattform i samarbete med musiklä-

26

rare och forskare mot vårt gemensamma mål om att stärka kulturens roll i skolan och se till att barn och unga får meningsfyllda musikaliska möten av hög konstnärlig kvalité i sin undervisning. Det kommande året görs ett pilotprojekt där vi vill utveckla en metod som kommer att ligga till grund för en vidare utveckling av denna plattform.

Vad är Imagine?

– Imagine är Sveriges viktigaste och roligaste musiktävling och mötesplats för ungdomar mellan 13-21 år. Öppen för alla genrer.

F o to g r af :

Sim

on H jo

rt

ek

3

– Vi har under de senaste åren utvecklat vårt fokus på just mötesplatsdelen i programmet och vi ser att ungdomarna utvecklas såväl personligt som musikaliskt.

Vi erbjuder workshops och föreläsningar och lyssnar till deltagarnas behov och önskemål. Tävlingsdelen gör att vi kan dela ut fina och utvecklande priser samt att juryn kan ge konstruktiv feedback till alla deltagare.

snabba... ... med Gustaf Elmelid, samordare för Imagine Sweden

– Allt börjar regionalt och avslutas med en riksfinal, men det finns även möjlighet att ta sig utomlands och spela eftersom Imagine är ett internationellt program!

Varför ska man vara med i Imagine?

– Om du vill utveckla din musik, spela live, träffa likasinnade, lära dig massa om hur musikbranschen funkar och hur du kan ta nästa steg i din musikkarriär, då är Imagine för något för dig!

– Det spelar ingen roll om det är första gången du står på scenen eller om du har spelat i många år. Imagine är för ALLA! Och det är dessutom gratis att vara med.

Vem kan vara med i Imagine?

– Det korta och enkla svaret är: Alla mellan 13-21 år som vill nå ut med sin musik och ha väldigt roligt på vägen!

Läs mer på: www.imaginesweden.se

Forskning på kulturgaranti för förskola och grundskola i Kristianstad Under 2021–2022 har forskare Anna Linge från Linnéuniversitetet fått i uppdrag av oss att följa Kulturnyckeln som är Kristianstad kommuns kulturgaranti för barn i förskola och grundskola.

Vad betyder kulturen för barnen? Det kommer Anna att undersöka i samtal med skolbarn från olika delar av Kristianstad.

Forskningen görs på uppdrag av UNGA Musik i Syd utvecklingscentrum i samarbete med Kulturhuset Barbacka och presenteras våren 2022.

Teckningen är ett av bidragen från Kulturhuset Barbackas teckningsutmaning ”Så här känns kultur för mig” i samband med deras 10-årsjubileum.

27

Vi som arbetar med, och älskar musik, vet vilken stor betydelse musiken har i människors liv. Stark i sitt eget värde tar musiken vid där orden slutar. Musik berättar om livet – musik är en väsentlig del av livet.

28

Läs mer på musikisyd.se