5 minute read

Tågresor i Australien

Det är något speciellt med tågresor, den gungande känslan och rytmen från hjulen mot rälsen. Lugnet ombord som skapar stillhet samtidigt som de skiftande landskapen oavbrutet glider förbi utanför fönstren. Många australiensare ser på en tågresa genom landet som ett av livets stora äventyr och det är utan tvekan ett fantastiskt sätt att få en känsla för landets enorma avstånd och vilda natur.

Knappt hade vi hittat våra platser i vår kupé ombord på tåget The Ghan, innan det började röra sig framåt. Först gick det långsamt, men kom snabbt upp i fart och inom kort susade vi fram genom Adelaides norra förorter med kursen inställd norrut. Gradvist släppte staden sitt tag och ersattes av frodiga jordbruksmarker och utspridda småstäder. Framför oss väntade centrala Australiens oändliga öken.

Advertisement

Komfort ombord Nu var det dags att ta en närmare titt på tåget. Vi hade valt en kupé i kategorin Gold Service Sleeper Cabin. Det betydde att vi hade vår egen kupé med säten som kunde göras om till en våningssäng. Vi hade även vårt eget badrum med toalett och vi kunde genom hela resan se fram emot goda måltider och gratis te och kaffe. Det finns möjlighet att uppgradera ytterligare till kupéer med dubbelsäng, mer plats och ännu fler faciliteter om man önskar det. Men vår kupé passade perfekt för oss. Här kunde vi slappna av och prata i lugn och ro samtidigt som landskapen gled förbi utanför fönstret. Timmarna flöt förbi och innan vi visste ordet av, var det dags att klä om och bege sig till restaurangvagnen för en härlig middag.

Morgonkaffe i outbacken Vi vaknade nästa morgon av att tåget rullade in på perrongen i den lilla, avskilt belägna staden Marla. Här kunde vi sträcka på benen i ett par timmar innan resan fortsatte norrut. Vi befann oss nu långt in i outbacken. Solen stod fortfarande lågt på himlen och fick det orange landskapet att bada morgonljusets mjuka sken. På en plats långt bort stod en klunga låga träd vid ett orört vattendrag, men annars dominerades landskapet av buskar och sandig jord så långt ögat kunde nå bortåt horisonten. Det var just de här landskapen vi hade drömt om att få uppleva och vi satt länge vid frukosten och bara tittade ut genom fönstret. På ett ställe fick vi syn på en känguru som lojt hoppade in i skuggan under en buske, och på ett annat flög en flock papegojor förbi. Det är svårt att tro, men även om den australiensiska outbacken ser ödslig ut är den förvånansvärt fylld av liv. Många arter har anpassat sig till de hårda förhållandena och det finns faktiskt fler fågelarter här än i hela England. Det är dock framförallt ett djur som trivs i dessa öppna landskap – kamelen.

Tåg och kameler Historiskt sett hänger tåg och kameler oskiljaktigt ihop i Australien. I början på 1800-talet hade den unga brittiska kolonin redan flera bosättningar längs den australiensiska öst- och sydkusten. Resten av landet hade man däremot lyckats mindre bra

The Ghan The Ghan är namnet på sträckan mellan städerna Adelaide och Darwin. Den första delen mellan Adelaide och Alice Springs var färdig 1929 och den sista biten till Darwin stod klar först 2004. Hela resan mellan Adelaide och Darwin tar två dygn, men det är möjligt att hoppa av halvvägs i Alice Springs.

Indian Pacific Indian Pacific har uppkallats efter de två oceaner den binder samman; Indiska Oceanen och Stillahavet. Tåget kör mellan Perth på västkusten och Sydney på östkusten. Hela resan på 4.352 kilometer tar fyra dagar, men många börjar eller slutar i Adeleide som ligger ungefär i mitten på turen. Framförallt på resan mellan Perth och Adelaide känner man av de enorma avstånden som finns i Australiens outback. Passande nog är det här man hittar världens längsta raka tågsträcka. 478 kilometer utan en enda sväng. Detta är möjligt av den enkla anledning att det inte finns någonting som står i vägen för tågrälsen.

Alice Springs - The Ghan Adelaide till Darwin

med. Därför skickade man iväg upptäcktsresande på stora expeditioner genom centrala Australien på jakt efter frodiga betesmarker, som man var helt säker på skulle finnas i kontinentens inre. Importerade kameler spelade en viktig roll i utforskandet, trots att processen fick en otroligt dålig start tack vare kamelen Harry.

Harry var den allra första kamelen som kom till Australien och han ankom med skepp år 1840. Det visade sig dock snabbt att han var en ovanligt envis och bångstyrig kamel. Det finns berättelser om hur Harry på en upptäcktsresa till Lake Torrens 1846 bet lägerchefen, började slåss med en get och tuggade ett litet hål på en säck med mjöl, vilket lämnade ett långt vitt spår efter hela expeditionen. Ännu sämre gick det den dag då Harry gick in i sin ägare, John Horrocks, samtidigt som han var igång med att ladda sitt gevär. Geväret gick av och Horrocks förlorade två fingrar och flera tänder. Han dog en månad senare av kallbrand i såret. På sin dödsbädd var Horrocks förståeligt nog rasande och hans sista önskan var att någon skulle skjuta Harry. Trots Harrys tydliga brister såg Horrocks en stor framtid för kameler i Australien och han ville inte Harry skulle förstöra denna framtid med sitt dåliga rykte. Harry sköts och de två blev begravda sida vid sida. Ankomst Horrock fick rätt. Kamelerna skulle spela en ovärderlig roll – inte minst under byggandet av järnvägen till Alice Springs. Därför har tåget The Ghan uppkallats efter de afghanska kameler och kamelpassare som bidrog till byggnationen av järnvägen. När den sista rälsen lagts år 1929 hade man inte längre användning för kameler och de släpptes därför fria i öknen, vilket skulle visa sig vara en optimal levnadsplats för dem. Snabbt anpassade sig kamelerna och idag har Australien en hälsosam stam av vilda kameler. Stammen är faktiskt så pass hälsosam att man idag exporterar kameler till bland annat mellanöstern. Vi såg inga kameler på vår tågresa, men det gjorde inget. Vi såg en massa annat och tågresan gav oss en fantastisk känsla för detta enorma land. Vi var mer än nöjda när tåget på eftermiddagen saktade ner farten och rullade in på stationen i Alice Springs. Barossa - Indian Pacific Sydney till Perth

This article is from: