Att läsa och förstå kartan

Skalstreck

Skalan bestämmer om en karta är förminskad eller förstorad i förhållande till verkligheten. Om kartan är en oförvanskad avbildning av verkligheten är skalan 1:1. Om avstånden på en karta är tio gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10. Om avstånden är förstorade fem gånger blir skalan 5:1.

Skalan 1:10 000 betyder att en centimeter på kartan är 10 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 100 meter. Det är en relativt storskalig karta som passar exempelvis för orientering. Vill man däremot se hela Sverige bör man ”zooma ut” ännu mer och välja en småskaligare karta, kanske i skala 1:1 000 000.

På många kartor finns ett så kallat skalstreck som visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten. Med hjälp av skalstrecket och en linjal kan man mäta upp avstånd på kartan. Vid skalstrecket brukar också skalan stå. Kartor som visar hela jordklotet har ofta en skala som varierar med breddgraden. Skalan på till exempel en Mercatorkarta ökar från ekvatorn mot polerna.

Det finns kartor där platsers lägen i förhållande till varandra är viktigare än en konsekvent skala. Ett sådant exempel är en tunnelbanekarta.

Olika karttyper

Kartor brukar indelas i ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går. Den svenska Fastighetskartan är ett exempel på en ekonomisk karta.

Topografiska kartor avbildar terräng, vägnät och bebyggelse. Den svenska Terrängkartan och även Fjällkartan är exempel på topografiska kartor. En topografisk karta visar ofta höjdskillnader med hjälp av höjdkurvor. Skillnaden mellan höjdkurvorna kallas ekvidistans och mäts oftast i meter. Om ett område är väldigt kuperat väljs en ekvidistans på uppåt 50 meter. Om terrängen i ett område är platt kan ekvidistansen vara neråt 1 meter.

På en tematisk karta väljs ett eller flera teman ut, exempelvis växtlighet, befolkning eller klimattyp. Även väderkartorna är tematiska kartor. Man kan hitta många kartor digitalt och läsa dem direkt i mobilen. Google Maps och Hitta.se är till exempel vanliga kartsajter. Ofta har GIS (geografiskt informationssystem) använts för att både ta fram och visa den digitala kartan. Pokémon Go är ett annat exempel på en sådan karta. Det går ofta att hitta information som ligger i lager på digitala kartor. Sådana kartor kan man till exempel hitta på webbsidor för SCB, SMHI, Trafikverket och SGU (Sveriges geologiska undersökningar).

Olika kartor har tagits fram för olika ändamål. Lantmäteriet har många olika kartor som man kan beställa, till exempel tätortskartor, fastighetskartor, terrängkartor, vägkartor och översiktskartor samt flygbilder och satellitbilder.

Mentala kartor

Man kan också tala om mentala kartor. Med en mental karta menas en föreställning om ett område som en person har i sitt huvud. Den visar vad personen upplever som viktigt i området. Om en person inte har någon uppfattning eller några kunskaper om ett område har personen inte heller någon mental karta över det. Hur en persons mentala karta över ett område ser ut påverkar hur personen förhåller sig till området. Om en sträcka har flera platser utan gatubelysning kanske de är markerade som farliga på personens mentala karta. Då kan det hända att han eller hon undviker området när det är mörkt.

Kartprojektioner

Att avbilda ett klot, som jorden, på en platt karta är omöjligt om man samtidigt vill bevara avstånd, vinklar och areor.

Med hjälp av olika matematiska relationer, så kallade kartprojektioner, kan man avbilda den runda jorden på platta kartor, men de är alla kompromisser där en eller flera av dessa tre egenskaper måste offras. Det uppstår nämligen alltid förvrängningar när man ska föra över information från ett tredimensionellt klot till en tvådimensionell yta.

Tre huvudsakliga typer av projektioner:

Avståndsriktig

Avstånd från mittpunkten är proportionellt korrekta.

Vinklar, ytor och avstånd är relativt korrekta där konen tangerar sfärens yta.

Longituder blir vinkelräta mot latituderna.

Mercatorprojektionen

En välkänd projektion infördes av den flamländske kartografen Gerardus Mercator 1569. I denna projektion, Mercatorprojektionen, saknas ytriktighet. Däremot är projektionen vinkelriktig, vilket gör det möjligt att navigera efter kartan. Det är troligen ett skäl till att den har varit väldigt populär.

I Mercatorprojektionen drar man linjer från jordens centrum mot ytan och fortsätter dessa linjer tills man träffar en tänkt cylinder. Om man rullar ut cylindern får man en platt karta. Ett litet område vid polen blir extremt stort på kartan.

Att välja rätt projektion: Hela världen

Robinsons projektion avbildar både ytor och riktningar på ett någorlunda rättvist sätt, men polerna blir utsträckta till linjer som är ungefär hälften så långa som ekvatorn. Denna projektion är vanlig när man ska avbilda hela jorden eftersom det bara är polarområdena som är kraftigt förvrängda.

Kontinenter och länder

Robinsons projektion avbildar storleksförhållanden på ett mer rättvist sätt än Mercators, till höger. Lägg märke till Sveriges storlek i förhållande till Afrika i de båda projektionerna.

När mindre utsnitt av världen ska avbildas, som kontinenter eller enskilda länder, är det placeringen i förhållandet till ekvatorn och nollmeridianen som avgör.

När exempelvis Nordamerika och östra Asien, blir dessa allt för förvrängda i Robinsons projektion. I dessa lägen passar en konisk projektion bäst.

Även Sverige avbildas mest rättvist med en koniskt projektion.

En konisk projektion anpassad för norra halvklotet fungerar inte bra för länder på södra halvklotet. De blir kraftigt förvrängda eftersom de ligger långt från konens tangent till ytan. En mercatorprojektion, eller ännu hellre en konisk projektion för södra halvklotet, fungerar bättre. Man måste alltså välja kartprojektion noga beroende på vad man vill visa.

Magnetfält

Se upp att du inte befinner dig nära ett magnetiskt föremål, till exempel metall eller starka elledningar, när du läser av kompassen. Eftersom föremålets magnetfält också påverkar kompassen kommer den i så fall att visa fel riktning mot norr. Särskilt försiktig ska man vara om man läser av kompassen inomhus.

Motorväg

Huvudväg

Mindre väg, gata Järnväg

Kommungräns

Sjö

Skog

Allmänning, park, trädgård

Våtmark

Fritidsområde

Bostadsområde

Industriområde

Flygplatsområde

Flygplats

Tågstation

Legenden till höger om kartan förklarar vad de olika symbolerna, färgerna och mönstren på kartan betyder. Namnen på hav och vattendrag är blå. Nere till vänster på kartan syns också ett skalstreck.

Symboler

På de flesta kartor används symboler för att representera olika geografiska förhållanden eller objekt, till exempel kärr, klippbranter eller järnvägsspår. Vissa symboler är gemensamma för olika typer av kartor. På en topografisk karta kan man oftast räkna med att blått betyder vatten och att röda prickar markerar städer. På en tunnelbanekarta är varken vatten eller städer viktiga, och blått och rött kan då få representera olika tunnelbanelinjer.

De symboler som används på en karta brukar presenteras i en informationsruta, ofta i kartans hörn, som kallas legend.

Väderstrecken och kompassen

De fyra väderstrecken norr, söder, väster och öster är grundläggande för att förstå och använda kartan. Norr är riktningen mot Nordpolen och söder är riktningen mot Sydpolen. Om man är vänd mot norr har man söder bakåt, öster mot höger och väster mot vänster.

På de flesta kartor är norr uppåt och oftast finns också en markering som visar nordriktningen. För att läsa kartan rätt måste man orientera norr på kartan mot norr i verkligheten. Det går att sluta sig till vilken riktning som är norr eftersom solen går upp i öster och ner i väster, men det enklaste är att ta hjälp av en kompass (särskilt när det är mulet).

Det finns flera olika sorters kompasser. En av de vanligaste är den magnetiska kompassen. Eftersom jordens inre är en stor magnet kommer en magnetiserad visare att rikta in sig efter jordens magnetfält. Kompassnålens röda ände pekar mot den magnetiska nordpolen.

Eftersom de geografiska och magnetiska polerna inte ligger på exakt samma plats visar den magnetiska kompassen inte helt rätt. Avvikelsen är dock så liten att det inte spelar någon roll när kompassen används. Skillnaden mellan riktningen mot den geografiska och magnetiska nordpolen på en viss plats kallas kompassens missvisning.

Numera behöver man inte köpa en magnetisk kompass utan det är fullt möjligt att använda de kompasser som finns i mobiltelefoner. Dessa känner av magnetfältets riktning på elektrisk väg.

Koordinatsystemet

För att kunna ange platsers lägen exakt på jordytan använder man koordinater. Det finns två olika slags koordinatlinjer, longituder och latituder. Longitud kallas också längdgrad och latitud kallas också breddgrad.

Latituden för en plats berättar hur långt norr eller söder om ekvatorn den ligger. Longituden för en plats berättar om dess läge i den vinkelräta riktningen. En longitud anger hur långt öster eller väster om den så kallade nollmeridianen platsen ligger. En meridian är en linje som går mellan polerna.

Ekvatorn, som är belägen exakt lika långt från den södra som den norra polen, har latituden noll grader och tjänar alltså som referens för att mäta latituder. Referensen för longituder är den så kallade nollmeridianen som passerar genom det astronomiska observatoriet i Greenwich i södra London. Nollmeridianen (eller Greenwichmeridianen) började användas 1884.

Koordinater på jorden

Koordinater på jorden

Bilden till vänster visar en världskarta med de olika tidszonerna på jorden. Kartan är en cylinderprojektion. I de små fälten högst upp ser man hur många timmar som skiljer varje zon från tiden i nollzonen (O) som bland annat Storbritannien har. När klockan är 8 på morgonen i Sverige är den alltså 9 i Finland (+1) och 17 på eftermiddagen i östra Australien (+9). Om man vid samma tid tittar åt väster så är klockan 3 på natten på västra Grönland.

Sammanfattning

Att använda kartan

En orts absoluta läge

Koordinatsystemet gör det möjligt att ange till exempel Stockholms läge mycket exakt. Dess koordinater är 59° 17’ N och 18° 04’ E. Stockholm ligger alltså drygt 59 grader norr om ekvatorn och drygt 18 grader öster om nollmeridianen.

Man kan säga att koordinaten anger en orts absoluta läge. En ort har också ett relativt läge, och detta kan förändras. Tidigare tog det exempelvis mer än tio timmar att åka tåg mellan Stockholm och Malmö, men i dag tar det bara drygt fyra timmar. Trots att Stockholm och Malmö fortfarande ligger på exakt samma plats som innan och har samma absoluta läge går det i dag fortare att åka mellan orterna – deras relativa avstånd har minskat.

Gradnät på jordytan

Longitudlinjer och latitudlinjer bildar ett gradnät på jordytan. Ett varv runt jorden motsvarar 360 grader i longitud. Eftersom jorden roterar ett varv på 24 timmar motsvarar 15 grader alltså 1 timme (360 grader/24 timmar = 15 grader per timme). Baserat på detta förhållande delas jorden upp i 24 sektorer som löper från pol till pol och är 15 grader breda, var och en med sin egen tidszon. Ibland är det så att alla länder som befinner sig inom samma sektor har samma tid, men långt ifrån alltid.

Eftersom 15 grader motsvarar 1 timme eller 60 minuter, motsvarar en grad 4 minuter (60 minuter/15 grader = 4 minuter per grad). Klockan i en tidszon är 1 timme mer än i den tidszon som ligger närmast åt väster. Det beror på jordens rotation runt sin egen axel, som gör att solen går upp i öster. I Sverige, som ligger ungefär 15 grader öster om nollmeridianen, är tiden 1 timme mer än i Storbritannien, som ligger vid longituden 0 grader. Solen går alltså upp en timme tidigare i Sverige än i Storbritannien. Datumgränsen ligger mitt emot nollmeridianen på jordens yta. Dygnet börjar alltså där, och tiden ökar i östlig riktning samtidigt som jorden roterar i förhållande till solen.

@ En karta kan se ut på många sätt beroende på vad du ska använda den till. Exempel på olika karttyper är ekonomiska, topografiska och tematiska kartor.

@ För att kunna använda kartor finns olika skalor.

@ För att man ska förstå vad en karta visar är den försedd med olika symboler.

@ För att kunna hitta specifika platser och ange platsers lägen på jordytan är kartan utrustad med koordinatsystem med breddgrader och längdgrader.

Kapitel 2

Kartor

Att använda kartan

Instuderingsfrågor

1. Förklara hur en kartskala fungerar.

2. Vad avses med att en karta är storskalig respektive småskalig?

3. Vilka olika sorters kartor finns det?

4. Varför måste en karta vara rätt orienterad efter väderstrecken?

5. Vilka är de fyra väderstrecken?

6. Var ligger den magnetiska nordpolen?

7. Vad är longitud (längdgrad)?

8. Vad är latitud (breddgrad)?

9 Var ligger nollmeridianen?

10. Var ligger datumgränsen?

11. Hur långt ifrån nollmeridianen ligger Sverige i grader respektive tid?

Aktiviteter

Mentala kartor

Den här uppgiften går ut på att rita en egen mental karta och diskutera den med någon annan.

1. Rita en egen karta över ett område. Din mentala karta blir din bild av verkligheten.

2. Låt någon annan rita en mental karta över samma område. Jämför era kartor och diskutera likheter och skillnader.

3. Kan mentala kartor påverka vad vi tycker och tror om ett område? I så fall på vilka olika sätt?

Aktiviteter

Datumgränsen och tidszoner?

Svara på frågorna med hjälp av texterna och kartorna i avsnittet Att använda kartan.

1. Nämn några stater eller områden som får nytt dygn allra först.

2. Nämn några stater eller områden som får nytt dygn allra sist.

3. Vilket land är indelat i flest tidszoner?

4. Nämn några länder som har samma tidszon som Sverige.