Samhällskunskap 4–6 by Nationalencyklopedin

Samhälls kunskap 4 –6

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se © NE Nationalencyklopedin AB 2024 Författare: Ted Bjarme, Johan Eriksson, Anna Maria Erling och Frans af Schmidt Läromedelsutvecklare och redaktör: Tobias Andersson Bildredaktör: Martina Eriksson Illustratör: Elin Jonsson Infografik: Erik Nylund Grafisk formgivare: Jens Klaive Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren. MIX

Papper från ansvarsfulla källor

FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-88423-83-2

Innehåll

1. Individer och gemenskaper Du och samhället Individen och familjen Grupp och gemenskap Sociala skyddsnät

7 9 17 27 35

2. Internet och medier Informationssamhället Information och kommunikation Massmedier och internet Källkritik och medievett Rättigheter och skyldigheter på nätet

43 45 53 61 69 77

3. Samhällsresurser och fördelning Arbete och inkomst Arbetsmarknad i förändring Pengar och konsumtion Samhällets ekonomi Fattiga och rika

85 87 99 107 119 127

4. Politik och påverkan Demokrati och diktatur Att påverka Politik, partier och ideologier Riksdag och regering Kommuner och regioner EU

137 139 147 155 161 169 175

5. Lag, rätt och rättigheter Lagar och regler Normer, traditioner och moral Brott och straff Mänskliga rättigheter Barns rättigheter Sveriges nationella minoriteter Register Bildförteckning

183 185 193 201 215 221 227 234 238

Förord

Samhälle betyder ursprungligen gemenskap och samhörighet. Människor har alltid haft behov av att ingå i ett samhälle och samhällen som har varit bra på att samarbeta har utvecklats på ett framgångsrikt sätt. Men det är inte alltid lätt att samarbeta. Ibland uppstår konflikter när grupper av människor vill olika saker och har olika intressen. I den här boken får du lära dig om hur människor samarbetar och hanterar konflikter på lokal, nationell och global nivå inom områden som ekonomi och beslutsfattning. Du får även lära dig om hur du som individ påverkas av att leva i ett samhälle som hela tiden förändras.

Redaktionen, NE

Kapitel 1 Individer och gemenskaper

Bilden: Hur ser samhället ut där du bor?

Du och samhället Människor behöver varandra och håller samman på olika sätt. Vi hör alla till ett eller flera samhällen. I det här avsnittet får du lära dig om vad ett samhälle är och hur vi får ett samhälle att fungera.

Ord och begrepp Identitet handlar om känslan av att veta vem man är och var man hör hemma. Konflikter kan vara problem som beror på att olika saker inte går ihop med varandra. Exempelvis känslor eller olika personers åsikter. Personlighet är något varje person har. Det är ett sätt att vara. Representant är en person som har fått i uppdrag att göra någonting för en annan person eller grupp.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Rättighet är något man ska ha eller får göra. Exempelvis för att det står i lagen eller för att någon regel säger det. Samhälle är människor som lever tillsammans på ett organiserat sätt. De delar exempelvis gemensamma regler och traditioner. Skyldighet är något man måste göra därför att det vore fel eller olagligt att låta bli. Åsikt är något som man tycker.

Vad är ett samhälle? Ordet samhälle betyder från början ’att hålla samman’ eller ’gemenskap’. Ett samhälle är alltså en grupp människor som på något sätt håller samman och hör ihop. Om vi tar dig som exempel så ingår du i flera samhällen: – Lokalsamhället är platsen där du bor. Det kan vara en liten by, en mindre tätort eller en stad. Varje lokalsamhälle är en del av en kommun. – Många lokalsamhällen och kommuner som ligger nära varandra bildar en region. – Du bor dessutom i Sverige. Sverige är en stat som består av totalt 290 kommuner och 21 regioner. – EU (Europeiska unionen) är en gemenskap där 27 stater i Europa samarbetar om politiska och ekonomiska frågor. – Alla människor i världen ingår också i världssamhället, eller det globala samhället, som totalt består av cirka 195 stater.

Flygbild över Karlstad. 10

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

I skolan får man lära sig att samarbeta.

Samarbete och konflikt Att leva i ett samhälle innebär att vi måste samarbeta med varandra. Genom att jobba tillsammans kan människor skapa otroliga saker som ingen hade klarat ensam. Men ofta uppstår också konflikter och bråk. Vi kanske inte kan komma överens om vem som äger något eller hur mycket olika personer ska hjälpa till med gemensamma frågor. Samhällskunskap handlar till stor del om just detta. Hur ska vi sam arbeta på bästa sätt? Och hur kan vi lösa de konflikter som uppstår? I vissa sammanhang finns det tydliga regler för hur vi ska bestämma tillsammans. Vi väljer politiker eller andra representanter som får styra samhället. I andra sammanhang sker samarbetet genom diskussioner och förhandlingar.

Rättigheter och skyldigheter Människan är en social varelse. Det betyder att vi är gjorda för att leva tillsammans med andra. Vi är beroende av varandra från den dag vi föds till den dag då livet tar slut. Att leva tillsammans har både fördelar och nackdelar. Vi kan få hjälp med saker vi inte klarar på egen hand och stöd när vi hamnar i svåra situationer. I vissa fall har vi till och med rätt att kräva hjälp från samhället. Alla människor har nämligen rättigheter som ingen kan ta ifrån oss. Det handlar dels om de mänskliga rättigheterna som gäller lika för alla människor på jorden, dels finns rättigheter som gäller särskilt för invå nare i Sverige. Till exempel har du som barn i Sverige rätt till gratis vård och medicin om du skulle bli sjuk. Men vi har också skyldigheter. För att samhället ska fungera måste vi följa samhällets regler och hjälpa till när andra behöver vår hjälp. Det NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

handlar till exempel om att följa lagarna, gå i skolan, gå till arbetet, betala skatt och mycket annat. Allt detta hör ihop och är viktigt för att samhället ska fungera och för att vi ska kunna känna oss trygga och lita på varandra.

Vem är du? Hur du formar din identitet kallas inom samhällskunskapen för socialisation.

Det finns ett känt uttryck som lyder: ”Ingen människa är en ö”. Det be tyder att människan inte klarar sig helt på egen hand. Vi vill umgås med andra människor och behöver ofta hjälpas åt. Dessutom påverkar vi varandra väldigt mycket. Våra tankar, idéer och andra personliga egenskaper är delvis medfödda. Men vår personlighet formas också i samspel med andra människor. Dina kompisar, din familj och andra människor du umgås med påverkar vad du tycker, tänker och gör. Du vore inte samma person utan dem.

Vad är det som formar din personlighet? 12

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Vår identitet och personlighet består av vissa medfödda egenskaper. Men vår personlighet påverkas också mycket av uppfostran från föräldrar och andra människor vi umgås med.

Så påverkas vi av andra Alla människor har en alldeles unik personlig identitet. Identitet och personlighet handlar om hur vi uppfattar oss själva, men också om hur andra ser på oss. Vissa delar av vår personlighet och vår identitet är medfödda. Andra delar påverkas av de människor vi umgås med. Du påverkas av din familj, men även av kompisar, lärare, tränare, släktingar och andra personer som du träffar. Mycket tar vi efter från våra föräldrar eller andra vuxna. Den som har en förälder som tränar mycket kanske kommer att göra likadant. Och om mamman eller pappan jobbar som läkare så kanske barnen vill göra samma sak längre fram i livet. Även massmedier och personer du följer i sociala medier kan ha stor betydelse för din identitet och personlighet. En viktig del i ämnet samhällskunskap är att förstå hur vi människor påverkas av de grupper och sammanhang där vi är med. Den som stude NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

rar samhällskunskap ser snart att människor kan ha väldigt olika egen skaper, vanor och åsikter. Det kan räcka med att gå hem till en annan familj för att se hur olika vi gör ibland. Åker vi till ett annat land eller tittar hur man gjorde förr i tiden blir skillnaderna ännu större.

Sammanfattning @ Rättigheter och skyldigheter

finns i ett samhälle för att vi ska känna oss trygga och lita på varandra.

@ Vår personlighet och identitet

påverkas av de människor vi umgås med. @ Det är viktigt att förstå att alla

@ Vi är sociala varelser som

påverkar och är beroende av varandra från det att vi föds till det att vi dör.

människor inte tycker, gör eller fungerar på samma sätt som man själv.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

KAPITEL 1

Individer och gemenskaper Du och samhället Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad betyder ordet ”samhälle” från början?

Vem är jag?

2. Vad är ett lokalsamhälle? Ge exempel på platser som kan vara ett lokalsam hälle.

I den här övningen ska du försöka sammanställa din personliga identitet och även gissa vad som stämmer in på dina klasskompisar.

3. Hur kan vi lösa konflikter inom ett samhälle? 4. Varför är det viktigt att samarbeta inom ett samhälle? 5. Vad är rättigheter och skyldigheter i ett samhälle? 6. Hur påverkar andra människor vår personlighet?

Beskriv och gissa

a. Skriv ner ett antal uppgifter på lappar om dig själv. Du kan använda punk terna nedan. – Tre ord som beskriver mig på ett bra sätt är … – Mitt största intresse är … – Min favoritmat är … – Jag är bra på … – Jag gillar verkligen att … – Religion jag tror på … – Men det värsta som finns är … – Förening som jag är med i … – Bästa musiken är … – När jag blir stor vill jag … b. Din lärare samlar ihop alla lappar, drar en lapp och läser beskrivningen. Ni ska sedan gissa vem det är som er lärare beskriver.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Bilden: En familj kan se ut på många olika sätt. Allt från bara två personer till att vara flera stycken.

Individen och familjen Det finns många olika typer av familjer. I det här avsnittet får du lära dig om hur de kan se ut och hur det kan vara att leva i en familj.

Ord och begrepp Adoptera innebär att man tar till sig ett barn och blir förälder till det. Aga är att slå ett barn som straff för någonting. Anmälningsplikt är en regel som innebär att man måste meddela exempelvis polisen om någon har begått ett brott. Jämställdhet är att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter. Kärnfamilj är en familj som består av två föräldrar och deras barn. Könsneutralt är något som varken är manligt eller kvinnligt.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Könsroll är ett sätt att vara och den roll man förväntas ha för att man är man eller för att man är kvinna. Regnbågsfamilj är en familj som består av en eller flera HBTQI-personer. Exem pelvis kan den bestå av två mammor och deras gemensamma barn eller två pappor och deras gemensamma barn. Socialtjänst är kommunernas verksamhet för att ge social och ekonomisk trygghet till invånarna. Vårdnadshavare är den eller de personer som har rätten och skyldigheten att ha vårdnaden om ett barn.

Vad är en familj? Den första gemenskap som de flesta människor ingår i är familjen. En familj består av minst två personer som står varandra nära. Det kan till exempel vara ett gift par, sambor eller ett barn och en vuxen förälder.

Olika typer av familjer Familjer kan se ut på olika sätt. Förr i tiden tänkte de flesta att en ”typisk” familj skulle bestå av mamma, pappa och barn. Det var en så kallad kärnfamilj. I dag är det vanligt med många andra varianter. Några exempel på familjer: – En bonusfamilj är en ny familj som bildats efter till exempel en skilsmässa eller separation. Det kan vara en skild pappa och en skild mamma som flyttar ihop med sina barn från tidigare förhål landen. Ibland säger man även styvfamilj eller ombildad familj. 18

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

– Så kallade makalösa familjer är familjer som består av en ensam stående förälder med ett eller flera barn. – Regnbågsfamiljer kallas ibland familjer där föräldrarna är av samma kön eller där någon av föräldrarna tillhör en sexuell minoritet. – Storfamilj kallas familjer som består av fler än två vuxna och deras barn. Släktingar, medlemmar ur andra familjer och andra personer som står varandra nära kan ingå i storfamiljen. – Så kallad självvald familj består av personer som man själv vill kalla för ”familj”. Det måste alltså inte vara någon man är släkt med eller gift eller sambo med som ingår i familjen. – Stjärnfamilj är ett annat namn som beskriver alla typer av familjer som inte är ”typiska” kärnfamiljer. Ibland talar man om styvförälder, bonusförälder eller plastförälder. Det är en person som en mamma eller en pappa gift sig med eller bor ihop med men som inte är biologisk förälder till barnen. Barnen kallas då styvbarn eller bonusbarn.

Familjer i Sverige Totalt finns det över en miljon familjer i Sverige. Ungefär sju av tio är kärnfamiljer. Knappt en av tio är bonusfamiljer eller ombildade familjer. Två av tio är makalösa familjer med en ensamstående förälder. Det är mest mammor som är ensamstående föräldrar.

Över 4 000 barn i Sverige har två mammor som föräldrar.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

En familj i Kiruna 1907.

Familjens historia i Sverige I Sverige förr i tiden var familjen främst en produktionsenhet. Det bety der att alla i familjen hjälptes åt att odla marken och ta hand om djuren för att framställa mat eller arbeta med hantverk. Män och kvinnor hade olika uppgifter och kvinnan tog ofta hand om hushållet och barnen. De flesta levde i små kärnfamiljer. Många människor dog tidigt, och därför var det vanligt att man gifte om sig och att barnen fick styvföräldrar. Ofta bodde ett av föräldrarnas syskon eller någon annan släkting med familjen. Det var viktigt vem man gifte sig med eftersom det styrde hur jorden ärvdes. Det var bra om man kunde gifta sig med någon som ägde eller skulle ärva mycket jord. Dessutom ville staten att man skulle skaffa sig familj eftersom barnen var viktiga för jordbruksarbetet och som blivande soldater. När människor började arbeta i industrier och på andra arbetsplatser blev familjen en konsumtionsenhet. Man hjälptes inte åt att framställa mat och annat utan köpte det för pengarna man tjänade. Sedan konsu merade man tillsammans, alltså åt mat, köpte kläder och möbler, gick på bio med mera. I vissa familjer arbetade kvinnan också utanför hemmet. 20

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Skydd för barn Vårdnadshavare Vårdnadshavare kallas den eller de personer som har vårdnaden om ett barn, det vill säga sköter om barnet. Oftast är det barnets föräldrar, men ibland har en domstol utsett en annan person att ha vårdnad om barnet. Alla barn ska ha en vårdnadshavare tills de fyllt 18 år och är myndiga. Vårdnadshavaren har ett särskilt ansvar för barnets välmående och utveckling. Det innebär också att vårdnadshavaren har rätt att bestäm ma mycket som rör barnet fram till 18 års ålder.

Adoption Adoption betyder att man blir förälder till ett barn som någon annan har fött. Man adopterar alltså ett barn som man inte är biologisk förälder till. Men efter adoptionen är man förälder till barnet fullt ut och det är precis som om barnet hade varit hos föräldrarna från början. Den som är adop terad är det för alltid. En adoption kan inte upphävas eller ändras. De som vill adoptera ett barn gör det oftast därför att de inte kan få biologiska barn. Nästan alla barn som föds i Sverige växer upp hos sina biologiska föräldrar. Därför kommer de flesta adoptivbarnen i Sverige från andra länder. Många har kommit från Asien och Latinamerika.

2022 adopterades 118 barn från Asien till Sverige.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Familjehem Det händer att barn inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Orsakerna kan vara att föräldrarna har problem med missbruk, sjukdom eller något annat som gör att de inte klarar att ta hand om barnen. Det kan även vara så att ett barn inte fungerar bra tillsammans med sin biologiska familj. Då kan barnet få bo i något som kallas familjehem i stället. Familje hemmet kan vara hos släktingar, bekanta eller i en annan lämplig familj. Det är kommunens socialtjänst som utser familjehemmet och ser till att barnet har det bra i sitt nya hem. Barn i familjehem ska kunna hålla kontakten med sina biologiska föräldrar och sin släkt. Det ska familjehemsföräldrarna hjälpa till med.

Familjens regler Familjen är viktig för vår uppfostran och utveckling till vuxna, självstän diga människor. Föräldrar, syskon och andra släktingar bidrar på olika sätt till detta. Varje familj har sina egna regler och vanor. Det som är tillåtet i en familj är inte alltid okej i en annan. Synen på hur barn ska uppfostras har varierat genom historien och skiljer sig åt mellan olika samhällen. Förr var det vanligt i Sverige med stränga uppfostringsmetoder. Barnen skulle lära sig att ”veta hut” och de som inte lydde riskerade att få stryk. Numera är det förbjudet att aga och hota barn i Sverige, men tyvärr finns det ändå barn som far illa i sina familjer. Om det händer otäcka

Familjer har olika regler. Du kanske inte får lov att ha skärm vid matbordet i din familj men din kompis får i sin. 22

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

saker i din egen eller någon kompis familj så är det alltid bra att tala med en vuxen som du litar på. Om en lärare misstänker eller får veta att du far illa hemma är läraren skyldig att kontakta polisen eller socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt. Regeln är till för att hjälpa barn som inte har det bra. Samma regel gäller för till exempel sjuksköterskor och läkare.

Så här säger lagen ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”

Den svenska lagboken.

Könsroller och jämställdhet Familjen påverkar våra värderingar och åsikter i hög grad. Det vi lär oss som små barn sitter ofta kvar långt fram i livet. Det gäller inte minst synen på vem som ska göra vad i en familj. Det har länge funnits en uppdelning mellan olika könsroller i familjen. Vissa saker har ansetts ”manliga” att göra och andra ”kvinnliga”. Pap porna, eller männen, skulle arbeta, tjäna pengar, sköta ekonomin och fatta avgörande beslut i familjen. Mammorna, eller kvinnorna, skulle i stället vara hemma, laga mat, städa och ta hand om barnen. I dag tycker de flesta att män och kvinnor ska vara jämställda. Jäm ställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma skyldigheter och möjligheter på alla områden: hemma, i skolan och i arbetslivet. Män och NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Föräldraförsäkringen infördes 1974. Först då fick båda föräldrarna möjlighet att vara hemma från jobbet för att ta hand om sina barn.

kvinnor ska dela på ansvaret för familjen och hemmet. Kvinnor kan lika väl som män arbeta och tjäna pengar och ta hand om ekonomin. Jämställdheten ökar, men varken Sverige eller något annat land är helt jämställt. I alla länder är det fler män än kvinnor som yrkesarbetar. Dessutom får män ofta högre lön än kvinnor, även om de gör precis samma arbete. I många familjer tar kvinnan större ansvar för barnen och för arbetet i hemmet. Och inom politiken är det fler män än kvinnor som har makt. Det gäller också i styrelser för stora företag. Det finns också många människor som inte alls vill beskriva sig själva som män eller kvinnor, han eller hon, utan i stället ser sig som könsneutrala personer, en hen.

När familjen splittras Det är inte ovanligt att familjer splittras genom separationer och skilsmässor. Varje år gifter sig ungefär 40 000–50 000 par i Sverige och cirka 25 000 skiljer sig. Hur många som separerar utan att ha varit gifta vet ingen säkert. En skilsmässa påverkar förstås barnen. Det uppstår också praktiska frågor om bostaden och familjens ekonomi. Det är en domstol som beslutar om skilsmässa om man är gift. Det räcker med att en vill skiljas. Är man sambo kan man flytta isär utan att en domstol behöver bestämma om det.

Sammanfattning @ Familjer består av personer som

@ Om något sådant händer i din

är biologiska släktingar eller som har ingått ett juridiskt avtal som säger att man hör ihop.

egen eller någon annans familj är det bra att berätta det för någon vuxen du litar på.

@ Vårdnadshavaren ansvarar för

att barnet har det bra fram tills barnet är 18 år.

@ Lärare har anmälningsplikt.

Om någon far illa måste de kontakta polisen eller social tjänsten.

@ Barn som inte kan bo med sina

ursprungliga föräldrar kan få bo i familjehem.

@ Jämställdhet innebär att

män och kvinnor har samma möjligheter och skyldigheter.

@ I Sverige är det förbjudet att slå

eller hota barn.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

KAPITEL 1

Individer och gemenskaper Individen och familjen Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad är en familj?

Könsroller i samhället och i skolan

2. Vad är en kärnfamilj?

Fundera och diskutera

3. Vad är en bonusfamilj? 4. Vad menas med jämställdhet inom familjen? 5. Vad är en vårdnadshavare? 6. Vad innebär adoption? 7. Vad är anmälningsplikt när det gäller barn som far illa?

Beroende på vilket kön vi tillhör har vi olika roller och sätt att vara. Fundera först enskilt på följande frågor och diskutera dem sedan med en klass kompis: a. Vilka exempel kan du hitta i samhället på att det finns olika könsroller? Utgå exempelvis från hur det ser ut i TV, film, reklam eller TV-spel. b. Finns det tydliga könsroller i din klass? Gör pojkar och flickor olika saker på rasten och i klassrummet? Om det är så att det skiljer sig åt, varför tror du att det är så?

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Bilden: I din vardag är du med i olika grupper som i sin tur påverkar hur du själv och andra ser på dig.

Grupp och gemenskap Alla människor är en del av olika typer av grupper. Det kan till exempel vara din klass, en kör eller ett idrottslag. I det här avsnittet får du läsa om hur grupperna vi är en del av påverkar oss och hur viktigt det är att respektera alla människor.

Ord och begrepp Diskriminera innebär att man behandlar en viss grupp sämre än andra.

Majoritet är den grupp som är störst i exempelvis ett samhälle.

Egenskap är en viktig del av någons eller någots sätt att vara.

Minoritet är i motsats till majoritet den grupp som är minst i exempelvis ett samhälle.

Etniskt ursprung har att göra med det att människor tillhör olika folk. Global är det som gäller hela världen. Identitet handlar om känslan av att veta vem man är och var man hör hemma. Kränka är att såra någon annan.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Tolerans är att ha respekt för andra som har andra åsikter eller är annorlunda än man själv. Värdering handlar om synsätt eller uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

Personer som håller på samma lag är en sorts grupp i samhället. Här ser du supportrar till Djurgårdens IF:s fotbollslag.

Individ och grupp Du är en individ som ingår i flera samhällen. Du är också del av olika grupper som inte direkt är samhällen men som ändå knyter samman dig med andra människor. Några exempel är din familj, släkten, kompisar na, idrottsklubben och olika grupper i sociala medier. De här grupperna har stor betydelse för vår personlighet och vår iden titet. Identitet handlar om hur vi uppfattar oss själva men också om hur andra ser på oss. Inom alla samhällen – från det lokala till det globala – finns ett myller av små och stora grupper. Hiphopare, frimärkssamlare, hundägare, skåningar, norrbottningar, kristna, muslimer, vegetarianer och jägare. Listan kan förstås göras hur lång som helst! Du ingår i vissa av de här grupperna men känner dig inte alls hemma i andra. Att se och förstå hur olika grupper fungerar är också en viktig del i ämnet samhällskunskap. Samhället är som en enormt stor väv av individer och grupper. 28

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Sociala roller En människa kan gå ut ur och in i sociala roller och anpassa sig till de förväntningar som finns i en viss situation eller ett visst sammanhang. När du går in till en lektion vet du vad som förväntas av dig. Du sätter dig vid din bänk, ofta på ungefär samma plats och helst med samma kamrat. Du förväntas räcka upp handen när läraren frågar något och anteckna vad som gås igenom på tavlan. När lektionen slutar kanske du förändrar ditt beteende. På rasten talar du annorlunda, förändrar ditt kroppsspråk och är mer fokuserad på dina kamrater. Detta är exempel på hur du som individ samspelar med din omgivning och anpassar ditt beteende efter olika sammanhang, som lektionen, rasten, fotbolls matchen och släktmiddagen. Varje individ har flera roller och rör sig mellan dem hela tiden. En persons identitet kan sägas vara summan av dessa olika roller.

Du är oftast på ett sätt när du umgås med dina kompisar och på ett annat sätt när du är på släktträff. NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Majoritet och minoritet Majoritet betyder ’flertal’ eller ’de flesta’. De grupper i samhället där de flesta människor känner sig hemma kallas för majoritetsgrupper. Ibland talar man om majoritetssamhället. Det som de flesta människor tycker, gillar och brukar göra är sådant som brukar anses ”normalt” eller kanske till och med ”typiskt” för vårt samhälle. Samtidigt finns mängder av mindre grupper i samhället som kanske inte alls är, gör eller tycker som de flesta andra. Mindre grupper i sam hället kallas för minoriteter eller minoritetsgrupper. Vissa minoriteter kan vi själva välja om vi ska vara en del av. Du avgör själv om du ska vara med i en viss grupp på sociala medier, gå med i en förening eller börja lyssna på en viss sorts musik. Andra grupper kan vi inte välja alls. Vi föds med vissa personliga egenskaper, på en viss plats och av föräldrar som vi inte har valt. Vi upp fostras av människor som ger oss åsikter, värderingar och intressen som vi inte kan välja bort i första taget. I demokratiska samhällen bestämmer majoriteten (de som får flest röster). Men majoriteten får inte fatta beslut som skadar eller hotar minoriteternas rättigheter. Därför har vissa minoritetsgrupper ett särskilt skydd i lagstiftningen. I kapitlet Lag, rätt och rättigheter finns ett avsnitt där man kan läsa mer om normer.

Rennäringen är kulturellt och ekonomiskt viktig för det samiska folket. För att inte majoriteten ska kunna fatta beslut om exempelvis rennäringen har samerna särskilt minoritetsskydd. 30

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Varje år anordnas det pridefestivaler på flera platser i Sverige för att stärka HBTQI-personers rättigheter.

Diskriminering och respekt Att kunna leva sida vid sida med människor från många olika grupper kräver respekt och tolerans. När vi inte respekterar andra människors rättigheter riskerar det att leda till diskriminering, kränkningar och mobbning. Diskriminering innebär att människor behandlas sämre på grund av sina personliga egenskaper. Politikerna i Sveriges riksdag har särskilt förbjudit diskriminering på grund av: – hudfärg och etniskt ursprung (vilken folkgrupp man är del av)

Mer än 500 000 personer per år upplever att de har blivit utsatta för någon form av diskriminering.

– religion och trosuppfattning – ålder – kön och sexuell läggning – funktionsnedsättning (kallas även funktionsvariation). Varför ska just dessa grupper skyddas? Jo, det beror på att människor genom historien har behandlats illa på grund av just dessa personliga egenskaper. Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och människor med annan hudfärg än majoriteten har inte fått lov att rösta och själva bestämma över sina liv. Äldre har inte kunnat få ett visst jobb enbart på grund av sin ålder. Människor med en viss religion har nekats att få NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

jobb bara för att de vill följa sin religions regler. HBTQI-personer har fått utstå hat, hot och våld bara för att de har en annan syn på könsroller och kärlek. För att motverka diskriminering finns diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen (DO).

HBTQI HBTQI är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och intersexpersoner.

Sammanfattning @ Samhällen och grupper har

betydelse för vår personlighet och identitet.

@ Vissa minoritetsgrupper har ett

särskilt skydd i lagstiftningen. @ Att inte respektera varandra

@ Alla individer ingår i flera olika

kan leda till diskriminering.

grupper. @ Diskrimineringslagen och @ Varje individ har olika sociala

roller beroende på vilken grupp de för tillfället ingår i.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) finns för att motverka diskriminering.

@ Att vara i majoritet innebär att

vara i en grupp eller ett sam hälle där de flesta människor känner sig hemma.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

KAPITEL 1

Individer och gemenskaper Grupp och gemenskap Instuderingsuppgifter

– grupper på nätet som du hänger med

1. Vad är en grupp?

– orten eller kvarteret där du bor

2. Vad är identitet?

– din kommun

3. Vad är sociala roller?

– Sverige och andra nationer där du känner dig hemma.

4. Ge exempel på när du själv har olika sociala roller.

Häng upp era bilder och diskutera tillsammans:

5. Vad är en majoritetsgrupp?

a. Vilka likheter/skillnader ser ni?

6. Vad är en minoritetsgrupp?

b. På vilket sätt hör ni ihop med de olika grupper ni har ritat ut?

7. Varför finns det lagar mot diskriminering?

c. Vilka grupper är viktigast för er? Varför tycker ni så?

Aktivitet

d. Finns det grupper och sammanhang där ni inte alls känner er hemma? Ge exempel.

Mina grupper och samhällen Rita och berätta I den här övningen ska du fundera kring de grupper och samhällen där du hör hemma. Du kan rita dig själv i mitten av bilden och sedan rita in grupper och samhällen runt omkring dig, som i ett stjärnmönster. Du kan exempelvis ta med:

e. Skulle ni kunna komma in även i grupper där ni inte känner er hemma? Hur skulle ni i så fall göra?

– din familj – kompisar – klassen – föreningar och klubbar

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Bilden: För att det sociala skyddsnätet ska fungera behöver du bidra med att skaffa dig en utbildning, arbeta och betala skatt.

Sociala skyddsnät Det sociala skyddsnätet är en viktig del i samhället. Det ser till att man får hjälp om man drabbas av sjukdom eller andra svåra situationer. I det här avsnittet får du lära dig om hur det sociala skyddsnätet fungerar och hur det skyddar barn och ungdomar.

Ord och begrepp Anmäla är att meddela något på ett formellt sätt. Exempelvis meddela att någon har begått ett brott.

Skatt är pengar som man måste betala till staten eller kommunen.

Lag är en regel som alla i ett samhälle måste följa.

Specialpedagog är en lärare som ger särskilt stöd till elever när den vanliga undervisningen inte räcker till.

Medborgare är en person som tillhör ett land och har vissa rättigheter och skyldigheter där.

Socialt skyddsnät är det eller de man har omkring sig som gör att man inte behöver oroa sig så mycket.

Obligatorisk är någonting som man måste göra eller ha.

Välfärd är att man har det som behövs för att kunna leva ett bra och tryggt liv.

Ofreda är att störa någon genom att vara närgången, exempelvis genom att tafsa. Riksdag är samma sak som parlament. Den består av politiker som folket har valt och som är med om att styra ett visst land.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Samhällets skyddsnät När vi drabbas av sjukdom, fattigdom, olyckor eller andra svåra situatio ner finns det hjälp att få. I vissa lägen kan också samhället besluta att vi behöver hjälp, även om vi själva inte förstår eller håller med. Det sociala skyddsnätet består av många olika tjänster som tillsam mans ska bidra till ökad trygghet, god hälsa och bra utvecklingsmöjlig heter för alla medborgare.

Skolan

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att skolan har som uppgift att se till så att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjligheter att uppnå skolans mål.

Grundskola är en obligatorisk utbildning på nio år. Eleverna går i grundskolan från det år de fyller 7 till det år de fyller 16. Även förskoleklassen är obligatorisk. Det betyder att barn i Sverige måste gå i skolan från det år de fyller 6. De flesta elever går i skolor som kommunen driver. Men det finns också grundskolor som är fristående från kommunen och som ägs av exempelvis en förening eller ett företag. De kallas friskolor. Riksdagen har bestämt hur grundskolan ska fungera genom skollagen och genom läroplanen. För varje ämne finns dessutom en särskild kurs plan. För hela grundskolan finns en timplan där det står hur många tim mars undervisning med lärare som eleverna minst ska få i varje ämne. Alla elever har samma rätt till en god utbildning enligt skollagen. Elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen ska också få det. I första hand ska eleven få hjälp i sin egen klass, exempelvis av en specialpedagog. Fungerar inte det kan eleven gå i en särskild undervisningsgrupp. Eleverna får betyg i alla ämnen varje termin från och med skolår 6. Betyget efter vårterminen i skolår 9 kallas slutbetyg.

Sedan 2022 är det även tillåtet att sätta betyg i årskurs 4. 36

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Elevhälsa infördes 2010 i den nya skollagen. Tidigare användes i stället begreppen elevvård och skolhälsovård.

När du mår dåligt När du blir sjuk eller känner dig deppig kan du kontakta skolsköterskan eller skolkuratorn. De är en del av elevhälsan och skolans arbete för att alla elever ska må bra. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas personal som kan hjälpa elever som behöver särskilt stöd i undervisningen för att nå upp till målen i olika ämnen. Eleverna har rätt till hälsobesök några gånger om året. Dessutom erbjuder skolan andra hälsokontroller, till exempel syn- och hörselkon troller. Elevhälsan arbetar också med frågor som handlar om elevernas arbetsmiljö, till exempel mobbning och jämställdhet. Elevhälsan finns för alla elever från förskoleklass upp till gymnasiet. Personal som jobbar med barn inom skolan, sjukvården och polisen har anmälningsplikt. Det betyder att de måste göra en anmälan till socialtjänsten när de tror att ett barn eller en ungdom under 18 år tar skada eller mår illa i hemmet eller i andra sammanhang. Anmälan sker alltså för att skydda och hjälpa barnet.

Mobbning och kränkningar Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter, gång på gång. Mobbning kan bestå i att någon ständigt blir knuffad, slagen eller utsatt för andra fysiska övergrepp. Men mobbning NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

kan också bestå i att någon ständigt blir retad eller kallad för elaka saker. Det kan också vara att någon aldrig får sitta med vid samma bord eller vara med i lekar. Mobbning kan ske överallt där vi träffas: i skolan, i idrottsklubben, på TikTok, Instagram, Snapchat eller i spelen där vi umgås. Mobbning är aldrig tillåten och kan vara brottsligt. Man talar exem pelvis om ofredande, olaga hot eller förtal. Förtal kan vara när en grupp människor talar illa om någon för att få andra att ogilla den personen. Alla är så allvarliga brott att de kan ge fängelse i grova fall. Men om det är barn under 15 år som mobbar kan de inte dömas till straff. I stället kopplas de sociala myndigheterna och även polisen in. Exempel på kränkningar är att kalla någon för taskiga saker, att sprida rykten, hota, frysa ut eller att slå någon. Alla handlingar som för olämpar och skadar någon annan människas värdighet som människa kan ses som en kränkning. Det kan alltså vara kränkande att skicka elaka mejl eller kommen tarer på internet, att skriva taskiga och kränkande kommentarer om någon på Snapchat, TikTok eller Instagram eller att skicka elaka medde landen till någons telefon. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematis ka och återkommande. Om det sker upprepat och om många genomför kränkningarna tillsammans brukar detta beteende kallas för mobbning. På skolan är det rektorn som ansvarar för att alla barn mår bra, är trygga och får den utbildning som de behöver. Därför ska rektorn och resten av skolans personal också arbeta aktivt för att motverka mobb ning och kränkningar.

Skolan ska vara en trygg miljö för alla. Är den inte det så är det viktigt att informera rektorn eller annan personal på skolan. 38

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Barnarbete är vanligt på många håll i världen. Här är det barn i Nepal som arbetar på en tegelfabrik.

Vem håller upp skyddsnätet? Skolan, sjukvården, socialtjänsten och alla andra välfärdstjänster kostar förstås mycket pengar. Alla som tjänar pengar betalar skatt och bidrar på så sätt till vår gemensamma välfärd. Det sociala skyddsnätet är ett tydligt exempel på hur samhället byggs upp av både rättigheter och skyldigheter. Vi kan räddas av skyddsnätet när vi verkligen behöver det. Men vi är också skyldiga att utbilda oss, arbeta och betala skatt för att på så sätt hålla upp skyddsnätet åt andra.

Välfärd i världen Sverige är ett rikt land om vi jämför med stora delar av övriga världen. Det betyder att vi har haft råd att satsa mycket pengar på gemensamma välfärdstjänster. Många barn i andra länder har inte alls samma skyddsnät som du. I delar av Afrika är det många barn som inte alls får gå i skolan. Detsamma gäller i krigsområden och länder som drabbas av katastrofer. Ett sätt att mäta välfärd kallas Human Development Index (HDI), eller det mänskliga utvecklingsindexet. HDI mäter människors livslängd, utbildningsnivå och inkomster. År 2021 var det Norge, Schweiz och NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Island som låg i toppen, medan Sverige hamnade på sjunde plats i denna ”välfärdsliga”. Av de 50 mest utvecklade länderna kom 33 från Europa men inget från Afrika.

Human Development Index (2021)

mycket hög 0,80–1,00

hög 0,70–0,80

medel 0,55–0,70

låg 0,20–0,55

Källa: United Nations Development Programme.

Sammanfattning @ Det sociala skyddsnätet är en

viktig del i samhället. Det ser till att man får hjälp om man drabbas av sjukdom, fattigdom, olyckor eller andra svåra situa tioner.

@ I Sverige är det obligatoriskt

att gå i skolan från det år man fyller 6 år till det år man fyller 16 år. @ All personal i skolan, sjukvården

och polisen har anmälningsplikt. @ Alla medborgare har rätt att

ta del av skyddsnätet. Men man är också skyldig att bidra till att hålla skyddsnätet uppe åt andra.

@ Mobbning kan i grova fall leda

till fängelse.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

KAPITEL 1

Individer och gemenskaper Sociala skyddsnät Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad är det sociala skyddsnätet och varför är det viktigt?

Samhällets skyddsnät

2. Hur länge måste du gå i skolan i Sverige?

Börja med att läsa texten om samhällets skyddsnät. Besvara sedan frågorna nedan enskilt eller i mindre grupper:

3. Vad är elevhälsan? 4. Vad är mobbning? 5. Vad är skillnaden mellan mobbning och kränkning? 6. Varför måste vi betala skatt? 7. Vad är Human Development Index (HDI) och vad mäter det? 8. Vad betyder det att personal inom skolan har anmälningsplikt?

Fundera och diskutera

a. Ge exempel på sociala skyddsnät som kan skydda eller hjälpa oss i olika sammanhang. b. Vilken hjälp kan du själv få av samhället i olika situationer? c. Vilka delar av skyddsnätet har du själv haft störst nytta av hittills? d. Finns det områden där samhällets skyddsnät inte fungerar så bra? Kan du komma på människor eller grupper som borde få bättre hjälp? Ge exempel. e. Vem betalar för den hjälp som vi kan få av samhället? f. Är det rätt att alla måste betala för att hjälpa andra människor? Varför tycker du så? g. Vad händer om ingen vill betala för samhällets skyddsnät? h. Borde vi i Sverige hjälpa människor även i andra länder eller människor som kommer till Sverige för att få hjälp?

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 1. INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

Kapitel 2 Internet och medier

Bilden: Våra smarta telefoner, läsplattor och datorer är verktyg som vi blivit helt beroende av i vår vardag.

Informationssamhället I dag handlar nästan allt om information och kommunikation. I det här avsnittet får du lära dig om vad det innebär att leva i det vi kallar informationssamhället.

Ord och begrepp Automatisering är den process som handlar om att göra något automatiskt. Exempelvis att använda maskiner i stället för människor för att göra något. Digitalisering innebär att material av skilda slag görs om för att kunna bearbetas och visas i dator. Epok är samma sak som tidsålder. Hackare är en person som ägnar mycket tid åt dataprogrammering och tar sig in i andras datorsystem. Industri är tillverkning av varor i stora mängder.

Informationsteknik, förkortat IT, är teknik för att exempelvis skicka information med hjälp av datorer eller internet. Robot är en maskin som man kan programmera så att den gör olika sorters rörelser. Streaming är när man lyssnar på ljud eller ser på film direkt på mobiltelefonen, surfplattan eller datorn. Telegraf användes förr och är en apparat man skickar meddelanden med. Exempelvis med hjälp av morsealfabetet.

Information är det innehåll eller de medde landen som överförs vid kommunikation.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

En telefon är något helt annat i dag än vad det var för 100 år sedan.

Att leva i informations samhället

I Sverige var vi tidiga med internetuppkoppling. 2006 blev Sverige det internettätaste landet i världen med 86 procent internetanvändare. 2023 uppgav 96 procent av alla svenskar mellan 16 och 85 år att de använt internet de senaste tre månaderna.

Vår tid kallas ofta för ”informationssamhället” eller ”IT-samhället”. Varför är det så? Jo, det hänger ihop med att vi i dagens samhälle är beroende av stora informationsflöden och avancerad informationstek nik (IT). Nästan allt vi gör i dag handlar om datorer och mobiler. Vi har hundratals TV-kanaler och streamingtjänster. Varje dag fylls internet på med miljontals nya filmklipp, foton och textmeddelanden. Om vi backar till början av 1980-talet såg samhället helt annorlunda ut. Några exempel: – Det fanns bara två TV-kanaler i Sverige. – Reklam var förbjudet i TV och radio. – Mobiltelefoner var sällsynta. De få som fanns var stora som ryggsäckar och kunde väga flera kilo! – Internet fanns inte för alla. – SMS, e-post, sociala medier och trådlösa nätverk fanns inte.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

Vägen till informationssamhället Människans historia brukar delas in i epoker eller perioder. En vanlig indelning är att beskriva vad människan har arbetat med och livnärt sig av under olika tider. De historiska epokerna kan beskrivas så här:

Historiska epoker i Sverige Epok

Ungefärlig tidsperiod

Ekonomi och arbete

Teknik, exempel

jägarsamhället

10 000 före Kristus–4 000 före Kristus

samla mat, jaga och sköta kringvandrande djur

pilbåge, tält, skinnkläder

bondesamhället

4 000 före Kristus–1800talet

jordbruk och hantverk

plog, hjul, vävda kläder, hus

industrisamhället

1800-talet– 1970

industritillverkning och fabriksarbeten

ångmaskin, elektricitet, motorer

informationssamhället

1970–

tjänster, kunskap och information

dator, internet, mobiltelefon

År 1956 sändes de första TV-programmen i Sverige. Då var det svartvit TV. Det fanns bara en kanal att titta på och sändningarna pågick bara några få timmar per dag. Här ses en folksamling i Uppsala som trängs utanför en TV-butik för att se testutsändningar 1954.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

Självklart finns det även bönder och industriarbetare i informations samhället. Men allt fler människor arbetar i yrken som handlar om att erbjuda tjänster, kunskap och att hantera information. Maskiner och robotar utför i dag många tunga arbetsuppgifter som tidigare sköttes av människor på bondgårdar och i fabriker.

Några uppfinningar som lett fram till informationssamhället

Runskrift på Rökstenen i Ödeshög, Östergötland.

Så här kunde en mobiltelefon se ut 1988.

Uppfinning

År/ tidsperiod

det första skriftspråket i Mesopotamien

3100 före Kristus

de första runstenarna

200 före Kristus

böcker trycks i Kina

750 efter Kristus

böcker trycks i Europa av Gutenberg

1450

telegrafen

1837

folkskolan startar i Sverige

1842

telefonen

1876

första filmvisningen för publik

1895

radiosändningar startar i Sverige

1925

de första TV-sändningarna i Sverige

1956

första persondatorn börjar säljas

1974

mobiltelefoni i Sverige

1981

reklam-TV och flera TV-kanaler i Sverige

1991

första tidningen på internet

1994

Facebook grundas (starten för sociala medier)

2004

de första handdatorerna (läsplattor/paddor)

2010

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

Mobiler och läsplattor har i hög grad ersatt dagstidningarna vid frukostbordet. Men den ständiga tillgängligheten som den nya tekniken medför kan leda till stress.

Så påverkar IT-samhället oss Den snabba utvecklingen av datorer, mobiler och annan informations teknik (IT) påverkar oss på många sätt. Tekniken ger oss nya möjligheter men för också med sig risker och hot som vi måste hantera. Några exempel: – Automatisering och digitalisering. Många jobb som tidigare utfördes av människor ersätts av robotar och datorer. En del människor blir av med jobbet och yrken försvinner – men det startas också nya IT-företag. – Nya kontakter. Det har blivit lättare att komma i kontakt med människor som bor på andra platser och i andra länder. – Ökat utbud. Aldrig tidigare har det funnits så mycket information som alla kan få tag på, bara genom att söka på mobilen. – Brottslighet på nätet. Den nya tekniken kan användas även av brottslingar. Olika bedragare lurar till sig pengar, oftast från äldre människor. Tjuvar säljer stulna eller förbjudna varor på nätet. – Informationsstress. Många har svårt att hinna med all ny teknik och alla budskap som sänds ut, dygnet runt. Det kan leda till stress och en känsla av att inte hinna med. – Mobbning och näthat. Det är lätt att skicka anonyma, taskiga meddelanden via nätet. Det gäller inte minst i sociala medier.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

Näthat och dess konsekvenser Näthat är ett begrepp som kan innefatta många saker. Det handlar om när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon för hot via internet. Oftast sker detta i sociala medier som Snapchat och Instagram men det kan även ske via e-post. Näthat påverkar individen som drabbas men även samhället i stort. Hälften av befolkningen uppgav 2023 att de avstår att uttrycka politiska åsikter på internet för att inte riskera att utsättas för näthat. På så sätt hindras det demokratiska samtalet när människor censurerar sig själv. Särskilt problematiskt blir detta om journalister väljer bort att skriva vissa saker för att slippa utsättas för näthat. Det är främst yngre människor som utsätts av näthat. Omkring 15 procent av barn 12–19 år uppgav 2023 att de utsattes av näthat eller att någon skrivit negativa kommentarer om dem.

Sammanfattning @ Vi lever i ett informations-

samhälle där mycket av vår tid går åt till att använda datorer och mobiler. @ Under större delen av

mänsklighetens historia har vi inte haft tillgång till all den teknik vi har i dag.

@ Många uppfinningar som

gjordes för länge sedan har lett till utvecklingen av informationssamhället. @ Informationsstress och

mobbning är två av de problem som den snabba IT-utvecklingen fört med sig.

@ I informationssamhället arbetar

de flesta med att utföra tjänster, erbjuda kunskap och hantera information.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER

Kapitel 2

Internet och medier Informationssamhället Instuderingsuppgifter

Aktivitet

1. Vad kallas vår tid som vi lever i och varför kallas den så?

Vägen till informationssamhället

2. Ge exempel på några förändringar som skett sedan början på 1980-talet när det gäller information och medier.

Vägen fram till dagens informationssamhälle har varit lång och krokig. Nu ska du undersöka hur tidigare uppfinningar har påverkat människan och samhällslivet.

3. Vilka historiska epoker har människor levt i? 4. Hur påverkar automatisering och digitalisering våra arbeten? 5. På vilket sätt har den förbättrade tekniken påverkat hur vi kan ha kontakt med varandra? 6. Nämn något negativt med den ökade tillgången till information. 7. Nämn några risker som den snabba IT-utvecklingen har fört med sig.

Fördjupning

Gör så här 1. Välj en uppfinning i listan på sidan 48. 2. Sök fram fakta om uppfinningen och dess historia med hjälp av NE.se och andra tillförlitliga källor. Försök att besvara nedanstående frågor: a. Vem var uppfinnaren? b. Hur påverkade uppfinningen människors sätt att leva? c. Slog uppfinningen igenom i alla delar av världen? d. Används uppfinningen fortfarande? Hur används den i så fall? Om den inte används: varför behöver vi den inte längre? e. Avsluta med en framtidsspaning. Vilka stora uppfinningar tror du kommer att förändra vår livsstil i framtiden? Ge exempel.

NE SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6 2. INTERNET OCH MEDIER