9789127413320

NO

S S A P KOM SO

Hej!

Jag heter Tomas Blom och historia är det roligaste jag vet – och så att spela gitarr, förstås.

När jag undervisar eller skriver om historia vill jag få andra att verkligen känna hur det var att leva förr i tiden.

Historia är en så härlig kombination av spännande berättelser och intressanta fakta!

2 Medeltiden hela.indd 1

Medeltiden Riddare, präster och städer Tomas Blom Teckningar: Ola Nyberg

  

08-02-01 16.02.19

NATUR & KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se www.nok.se

Projektledare: Katarina Blomqvist Textredaktör: Lisa Östh Bildredaktör: Inger Haak, Erica Högsborn Grafisk form: Kari Wahlström, Anita Dolmark Omslag: Kari Wahlström Produktion: Eva Forsman Faktagranskare: Tina Rodhe, museilektor, Stockholms medeltidsmuseum Självklart är vår målsättning att göra felfria böcker, men det händer tyvärr att vi inte lyckas. Om du hittar tryckfel eller om det är något tekniskt fel med boken, är vi tacksamma om du kontaktar oss på adressen tilltryck@nok.se

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!

Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. © 2008 Tomas Blom och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Fälth & Hässler, Värnamo 2008 Första upplagans första tryckning ISBN: 978-91-27-41332-0

2 Medeltiden hela.indd 2

08-02-01 16.02.20

Innehåll Här är medeltiden! 4 Medeltiden 6 Staden 8 Bedjare, krigare och arbetare 10 En borg från medeltiden 19 Herr Bengts fest 20 Lag och rätt 24 Helgon och pilgrimer 26 Munkar och nunnor 28 Birger jarl regerar 32 Birger gör tre viktiga saker 34

Följ med på en spännande vandring genom den långa medeltiden! Vilka tror du att vi möter på vägen?

Bråk om makten 36 Magnus Eriksson 38 Drottning över tre länder 40 Digerdöden 42 Kan du? 45 Register 46

2 Medeltiden hela.indd 3

08-02-01 16.02.28

Här är medeltiden!

Som du ser på tidslinjen så var medeltiden en lång period i Sveriges historia. Det är en tid då mycket förändras. Vi vet en hel del om medeltidens människor. Det beror på att det finns många saker och byggnader kvar från medeltiden.

Det finns också brev och andra skrivna dokument, för nu kunde en del läsa och skriva. Du kan säkert känna igen dig själv i medeltidens människor. Men deras liv var ändå väldigt annorlunda, som du snart ska få se.

TIDE

N

NG

A

TI

D

EN

MEDEL

VI

KI

Medeltiden År 1050–1523

Vikingatiden År 800–1050

4

JÄRNÅLD

ERN

Vikingatiden är en del av järnåldern. De flesta är bönder, men en del seglar långt bort i sina skepp för att handla och plundra.

2 Medeltiden hela.indd 4

Medeltiden håller på länge, och under den här tiden förändras mycket i Sverige.

Folk blir kristna och det finns både kungar och riddare.

Men de flesta är fortfarande bönder som odlar jorden.

Hej! Visst är jag fin i min narrdräkt. Under medeltiden fanns det narrar som skojade och roade människor när det var fest.

Plingeling!

08-02-01 16.02.41

För oss är medeltiden en spännande tid. Och på många ställen ordnas det medeltidsfester med tornerspel, där riddare tävlar mot varann. På bilden ser du moderna riddare i full rustning. De ser faktiskt ut som om de kommer direkt från medeltiden!

VASA

T IDEN

STORM

AKTSTIDE

N

FRIHE TS- GUS TAVS TIDEN TID

2000TALET

Vasatiden År 1523–1611 Vasatiden har fått sitt namn efter kung Gustav Vasa. Gustav gjorde Sverige till ett eget land. Och han bestämde att Sveriges folk skulle höra till den nya kyrkan, som kallas den lutherska efter munken Luther.

Stormaktstiden År 1611–1718 I hundra år var Sverige en stormakt. Det betyder att kungarna krigade mycket och vann nya landområden. Sverige blev större än någonsin, men massor av människor dog i krigen.

Frihetstiden och Gustav III:s tid År 1718–1792 Från år 1718 och ungefär femtio år framåt fick kungarna i Sverige inte bestämma lika mycket som tidigare. Den här tiden, när folket var lite friare, kallas för frihetstiden. Men år 1772 kom det en ny kung, som hette Gustav III. Han bestämde mycket själv.

5

2 Medeltiden hela.indd 5

08-02-01 16.02.52

Medeltiden När medeltiden börjar finns det inga vikingar längre.

Nästan alla har slutat tro på gudarna Oden, Tor och Frö. Man har börjat gå i kyrkan och man ber till Jesus och Jungfru Maria.

På vikingatiden fanns det inga som kallade sig för svenskar. Det fanns götar och svear, som bodde i olika delar av landet och skötte sig själva. Men från och med medeltiden finns det kungar som styr över både Götaland och Svealand och så småningom börjar hela landet att kallas för Sverige.

Kungarna bor i slott. Ett av de största slotten, Tre Kronor, ligger i Stockholm. Du kan se slottet på bilden.

Men kungen bor inte bara i Stockholm. En kung på medeltiden reser omkring i sitt land och bor på olika slott i landet. Det är för att alla människor i Sverige

6

2 Medeltiden hela.indd 6

ÅR 1143

ÅR 1252

Alvastra kloster grundas av munkar från Frankrike.

Staden Stockholm nämns för första gången i ett brev från Birger jarl.

08-02-01 16.03.29

ska få se honom, så att de förstår att de har en kung som bestämmer över dem.

Det bor fler människor i Sverige på medeltiden än på vikingatiden. För att alla ska få mat, måste mer och mer jord odlas upp. Träden i skogarna huggs ner och alla rötter och stenar plockas bort från marken. Det är ett tungt arbete, men när det är klart har bonden en ny åker där han kan så sin säd.

Det finns några städer i Sverige, även om de inte är särskilt stora. På nästa uppslag ser du hur en medeltida stad kan ha sett ut.

År 1280

ÅR 1350

Magnus Ladulås bestämmer att den som ställer upp som riddare ska slippa skatt.

Digerdöden slår till. Man tror att nästan hälften av människorna i Sverige dog.

2 Medeltiden hela.indd 7

Varför heter det medeltiden?

Den här tiden kallas medeltiden för att de som levde efter den här tiden tyckte att medeltiden var en tråkig mellantid. De tyckte till exempel att konsten varit mycket finare innan medeltiden. Nu vet vi att det inte är sant. Vi tycker att det är spännande med medeltidens riddare och borgar. Och det hände många spännande saker i Sverige under den här tiden.

ÅR 1397 Margareta blir drottning över alla Nordens länder.

77

08-02-01 16.03.52

FAk TA o

m Staden Under medeltiden finns det ganska många städer i Sverige men de är inte så stora. Mitt i staden finns torget.

Där samlas människorna för att sälja och köpa varor.

Kvinnorna bär en stor tunna. Kanske finns det smör i den, eller öl.

Männen med långa svarta kappor ovanpå vita skjortor är munkar.

Råttor finns överallt.

De sprider sjukdomar.

8

2 Medeltiden hela.indd 8

08-02-01 16.04.27

I staden finns hus med flera våningar. De är byggda av tegel eller trä.

Köpmännen säljer sina varor genom luckor i väggen på sina hus.

Ingen går nära mannen med kryckan. Han kan ju ha den farliga sjukdomen spetälska.

Den som är sjuk och fattig måste tigga.

Mannen ringer i klockan för att alla ska se vilket fint tyg han har att sälja.

Bonden och hans fru har kommit för att sälja varor på torget. De ser förundrat upp mot de höga husen.

Mannens gröna mössa slutar i en strut. I den kan han ha sina pengar.

9

2 Medeltiden hela.indd 9

08-02-01 16.04.44

Munkarna är bra på att bränna lera till tegelstenar, men det är ett tungt arbete att bära stenarna.

En rik adelsman och hans fru är med och betalar för att bygga en ny kyrka.

Munken som leder bygget förklarar hur det kommer att se ut. Hans kappa är nedstänkt av murbruk.

Bedjare, krigare och arbetare På medeltiden delas människorna in i tre grupper: de som ber, de som krigar och de som arbetar.

De allra flesta är arbetare som skaffar fram mat och saker till alla andra. Bonden och hantverkaren i staden är arbetare.

Några få är bedjare eller krigare. Bedjarna hör till kyrkan, det är biskopar och präster och munkar och nunnor. Krigarna är rika män som har lovat kungen att ställa upp för honom i krig.

Bedjare och krigare behöver inte betala skatt till kungen.

Men det måste arbetarna göra.

10

2 Medeltiden hela.indd 10

08-02-01 16.04.54

Alla bönder måste vara med och bygga kyrkan. Det är ett tungt arbete som tar tid, men alla är överens om att Gud behöver ett fint hus.

BEDJARNA är kyrkans män

Under 1100-talet börjar kristendomen att bli viktig för nästan alla människor. Det byggs kyrkor överallt. Först är de byggda av trä, på samma sätt som man alltid har byggt sina hus. Men så småningom börjar höga torn av sten att resa sig över trädtopparna. Utomlands finns det kyrkor av sten, och många rika stormän vill ha det likadant i Sverige.

Prästen är en viktig person

Landet delas upp i områden som kallas socknar. Alla socknar ska ha sin kyrka och sin präst. Prästen blir en mycket betydelsefull person. Det är ju han som ska se till så att Gud skyddar och hjälper människorna som bor i socknen.

11

2 Medeltiden hela.indd 11

08-02-01 16.05.02

Riddare betyder ”en som rider”.

hjälm

lans

sköld

Väpnaren hjälper riddaren.

Mönstret på skölden och täcket visar vilken släkt riddaren hör till.

KRIGARNA är kungens män

Visste du att … ...en riddarutrustning kostar så mycket att en arbetare under medeltiden hade behövt arbeta hela sitt liv för att kunna köpa en sådan rustning?

I början av medeltiden är kungarna mäktigare än förut.

De rider genom landet och har många beväpnade män med sig, för att visa sin makt. Kungen har rätt att stanna hos vilken bonde han vill och kräva att han och hans män ska få mat och sovplatser. Det kallas för gästning och är ett sätt för bönderna att betala skatt. En bonde är alltid orolig för att kungen ska hälsa på och äta upp all mat han har sparat till vintern.

12

2 Medeltiden hela.indd 12

08-02-01 16.05.08

Skaffa rustning och slipp skatt!

På 1200-talet bestämmer kungen att den som utrustar en ridande krigare ska befrias från att betala skatt.

Det är väldigt dyrt att köpa och träna en riktig stridshäst, och att skaffa järnrustning åt en ridande krigare. Men många rika bönder tycker att det är värt pengarna, eftersom de då slipper få besök av kungen och hans män.

De farligaste krigarna

Ridande krigare på stridshästar är det effektivaste och farligaste vapen som finns. När de anfaller med sina långa lansar, slår de ner allt motstånd.

En kung på medeltiden behöver många sådana krigare för att behålla sin makt.

Krigarna blir riddare

När någon av kungens krigare varit särskilt duktig och tapper, kan kungen göra honom till en riddare. Då blir han och hela hans släkt befriade från att betala skatt i all framtid. Dessutom får riddaren skaffa sig ett fint sköldmärke och ett nytt stiligt efternamn, som ska tala om för alla att han är riddare. Namnet är taget efter sköldmärket.

Om det föreställer tre rosor, heter riddaren och hans släkt Tre Rosor. Om det föreställer ett troll, får släkten heta Trolle.

Riddarna övade sig för strid med tornerspel. Då försökte man slå motståndaren ur sadeln med sin lans.

13

2 Medeltiden hela.indd 13

08-02-01 16.05.16

ARBETARNA – de flesta var bönder

Den tredje sortens människor på medeltiden var arbetarna. Det var de som såg till att präster och riddare fick mat och kunde leva bra. Arbetarna odlade jorden, skötte boskapen, högg ner skogen till timmer, bröt järnmalm i bergen, byggde hus och tillverkade skor och kläder och allt annat som behövdes i samhället. De allra flesta arbetarna var bönder.

En bonde på åkern Så här ser kärvar ut. Korn var det vanligaste sädesslaget.

Det blev både gröt och bröd.

Va! Har inte vanligt folk pengar? Hur får man mat och saker om man inte har pengar?

Vi går ut på en åker där en bonde arbetar. Han skär av sädesstrån och binder ihop dem till kärvar som han ställer i en lång rad. Var tionde kärve ställer han på en särskild plats. När vi frågar varför han gör så, torkar han svetten ur pannan och nickar bort mot kyrktornet som sticker upp ovanför skogsbrynet. ”Var tionde kärve ska prästen ha”, svarar han. Han nickar mot de andra kärvarna och suckar: ”Sen ska kungens fogde ha sitt. När han har varit här och tagit skatt, vet jag inte hur mycket jag har kvar över vintern.”

Vanligt folk har inte pengar

Jorden som bonden arbetar på kan ägas av kyrkan eller en storman. Då måste bonden betala hyra för att få odla på den. Han betalar genom att ge en del av sin skörd till den som äger jorden, eller genom att arbeta åt honom. Pengar är inget som vanligt folk använder.

Det finns bönder som äger sin jord. Men de måste också betala skatt, direkt till kungen. Att äga jord är det viktigaste av allt för medeltidens människor. Det är från jorden allt gott kommer. Den som kan skaffa sig mest jord kan bli rik och mäktig.

14

2 Medeltiden hela.indd 14

08-02-01 16.05.18

I tunnan finns de sädeskorn som ska strös ut på den plöjda åkern och växa upp till nästa års skörd.

2 Medeltiden hela.indd 15

15

08-02-01 16.05.31

ARBETARNA – några bodde i städer

I städerna fanns arbetare, en del tillverkade saker och en del köpte och sålde saker. Det var inte så många som bodde i staden, men de var viktiga för att samhället skulle kunna utvecklas. För det var till städerna som människor från landsbygden och köpmän från andra länder kom för att göra affärer.

Borgaren var med och bestämde

En borgare var den finaste sortens stadsbo. Det var en man som höll på med handel eller hantverk och som fick vara med och bestämma om hur staden skulle skötas.

Borgarna i en stad brukade träffas och umgås i gillen. Det var ett slags sällskap eller klubbar, som ofta var uppkallade efter ett av kyrkans helgon.

Gillets medlemmar ordnade fester för att fira sina helgon, och de kunde också Läs mernopmå o helg n 26. ge bort pengar och mat till de fattiga. sida Hantverkaren gjorde saker

En hantverkare, det är någon som gör saker med sina händer. Det fanns många olika slags hantverkare i de medeltida städerna. Det var skomakare, skräddare, smeder, tunnbindare, murare, bagare och många fler. Varje yrke hade sin egen förening, som kallades för skrå. Alla skomakarmästare måste vara med i skomakarnas skrå, alla skräddarmästare i i skräddarskrået, och så vidare.

Under medeltiden var Visby på Gotland en viktig handelsstad. Det här huset i Visby byggdes i mitten av 1200-talet och var förmodligen bostad och magasin åt en handelsman.

16

2 Medeltiden hela.indd 16

08-02-01 16.05.39

Det tog tid att bli mästare

Att vara mästare i sitt yrke, det betydde förstås att man var en duktig hantverkare. Det tog många år att bli mästare. Först måste man vara lärling i en mästares verkstad. När man hade lärt sig hantverket, fick man göra ett svårt arbete som prov. Om man klarade det provet, fick man bli gesäll.

En gesäll fick fortsätta att lära sig ännu mer av olika mästare, tills han var så duktig att han kunde få försöka bli mästare själv och medlem i ett skrå. Men för att bli mästare, måste han först göra ett riktigt fint mästarprov. Sedan måste han också ha råd att skaffa sig en egen verkstad. Långtifrån alla gesäller klarade av det. En genväg var att gifta sig med änkan efter en död mästare, för då fick man verkstaden på köpet!

”Hej, jag heter Gertrud och bor i Stockholm. Jag har en liten bod där jag säljer mina goda syltor och pastejer. De andra är avundsjuka för att jag har så många kunder. De kallar mig skitna Gertrud. Men jag går till badstugan varje lördag, det gör jag!”

Alla de andra i staden

Det var bara en liten del av städernas befolkning som var borgare. De allra flesta som bodde i staden hade inte mycket att säga till om. De var lärlingar och gesäller, pigor och drängar, fattiga och tiggare.

De allra fattigaste brukade få mat till skänks av kyrkan eller av de rika borgarna. På medeltiden var det inte skamligt att vara fattig. Man trodde att eftersom Gud hade ordnat världen som han ville ha den, hade han förstås också tänkt sig att det skulle finnas fattiga.

17

2 Medeltiden hela.indd 17

08-02-01 16.05.42

FAk TA o

m

Borgen Det var bara kungen och de allra rikaste i landet som hade råd att bygga så här stora hus av sten.

Tornhuset Mitt på gården ligger tornhuset. Det är av sten och tre våningar högt. Ingången till tornet ligger högt ovanför marken.

Om fiender kommer in på borggården, kan försvararna fly in i tornet och riva ner trappan.

Porttornet Innanför vindbryggan ligger porttornet, själva ingången till borggården.

I porttornets tak finns små öppningar.

Därifrån kan man hälla ner hett vatten eller kokande tjära på angriparna.

Borgen ett skydd Vindbryggan Enda sättet att komma över vallgraven är att gå på vindbryggan.

Den kan hissas upp och sänkas ner.

Borgen låg på ett ställe som var svårt att komma åt för fiendens soldater. Man byggde borgen högt uppe på en kulle eller ett berg, eller ute i en sjö eller ett träsk, så att den var omgiven av vatten. Man kunde också gräva ett djupt dike med vatten omkring borgen, en vallgrav.

18

2 Medeltiden hela.indd 18

08-02-01 16.06.23

Flera våningar

Palissad

Inuti tornet finns flera våningar.

Längst ner finns förrådsutrymmen för all mat som måste finnas i borgen om den blir anfallen.

I våningen ovanför ligger den stora festsalen och högst upp finns rum för borgherren och hans familj.

Ofta hade man inte råd att bygga så mycket med sten. Många svenska borgar omgavs av ett slags trästaket, en palissad. Men den kunde också ge bra skydd.

Kök och andra hus Ute på borggården finns flera hus: stall, smedja, förrådsbyggnader och kök. All mat lagas utanför tornhuset, eftersom man är rädd för att det ska bli eldsvåda.

En borg från medeltiden

Muren Omkring borggården löper en mur. Högst uppe på muren finns gångbroar av trä. Där kan soldaterna stå och skjuta pilar på dem som försöker inta borgen.

Ute i Europa brukade en kung på medeltiden ge bort eller låna ut delar av sitt land till mäktiga stormän, som lovade att hjälpa honom mot hans fiender. Stormännen byggde borgar åt sig och sina soldater, för att vara skyddade mot angrepp.

I Sverige byggdes det också borgar. Här var det i första hand kungen själv som behövde fasta hus, som det kallades. Där satt ofta hans fogdar, som såg till att bönderna betalade skatt och att allt sköttes som kungen ville ha det.

19

2 Medeltiden hela.indd 19

08-02-01 16.06.42