#5 2022 om ABC-klubben ABC klubbens magasinMollyLudvig&Kopieringsunderlag till terminsstarten Man kan språketstretcha i situationermånga Viktigt att jobba beståndsdelarnamed i berättande text Årets vinnare i berättartävlingen! Malin Fransson om läsninggemensam magasin berättartävlingen läsning
Välkommen
Natur & Kultur Läromedel Natur & Kultur Varje gång du väljer förlaget Natur & Kultur är du med och bidrar till något större. Vi är en oberoende stiftelse som ska göra skillnad i samhället. Förutom att inspirera till läsande och lärande stärker vi röster i det demokratiska samtalet genom priser, stipendier och stöd. Vi ger ordet till fler Hej!
Varsågod! I det här numret får dina elever möjlighet att ta reda på vad kompisarna gjort under sommarledigheten.
underlagKopierings-pås.7!
Instagram:Facebook:Nyhetsbrev:nok.se/abcklubbenAnmäldigpånok.se/nyhetsbrevSökefterABCklubben(slutengrupp)abcklubbennok
Läs mer på
jobbigaLekfulltHöstenLiteberättartävlingenÅretsgemensamMalinFolkskolanJobbatillsammansspråkutvecklandemedfritidsmedberättandetext180årFranssonomläsningvinnareiavvarjemedABC-klubbenomatthanterakänslor
namn
MollyInnehålloch Ludvig, elever som använder ABC-klubben Ny julbok på gång Uppdrag att skriva ut Arbeta
Välkommen till ABC-klubbens magasin, en tidning som vänder sig främst till dig som undervisar med just ABCklubben, men även till dig som ännu inte kommit dit. Vill du läsa om aktuella frågor inom läsinlärning, få inspiration, tips och stöd till din undervisning? Då har du hamnat rätt. Vårt mål är att både du som använt ABCklubben länge och du som är ny ska känna er inspirerade. → I det här numret får du bl a träffa Ludvig och Molly, elever som använder ABCklubben, få en sneakpeek på kommande julbok och lära dig mer om vad gemensam läsning innebär. Och du, i varje nummer får du med ett kopieringsunderlag eller lektionstips – den här gången får dina elever tillfälle att mingla runt i klassrummet efter sommarledigheten och ta reda på vad kompisarna har gjort. Vi ser fram emot dina synpunkter på innehållet och om du har önskemål inför kommande nummer. Mejla oss på Godabc-klubben@nok.seläsning!
ABCklubbens magasin ges ut av: Natur & Kultur Grafisk form: Bäck På omslaget: Molly och Ludvig Foto: Nneka Magnusson Amu Illustrationer: Catharina Nygård Vill du ha en kostnadsfri prenumeration till dig eller din skola? Anmäl dig på nok.se/abcklubben!
Vem har ...? Uppdrag: ta reda på vad dina kompisar har gjort på sommarlovet genom att mingla runt i klassrummet och fråga dem. Hitta någon som har... dykt under vatten. träffat släktingar. fåttlegatmyggbett.ienhängmatta.ätitmeräntjugoglassar.spelatminigolf.lästenbok.klappatenhund.åktbåt.blivitblötregnet.varitpåensandstrand.sovittält.byggtettsandslott.cyklat.settenmyra. Skriv kompisens/kompisarnas plockat något som går att äta i skogen. ✔ Kopiering tillåten. Natur & Kultur, Stockholm. Illustratör: Catharina Nygård blivit blöt regnet. ABC_UppdragKompis_2022.indd 2022-06-14
222118161512108764 ABC-klubbens magasin — 3
Elever om ABC-klubben Ni har ju hängt med ABC-klubben i ett par år nu: berätta, vad tycker ni om böckerna? Hej Molly & Ludvig! 4 — ABC-klubbens magasin
•
Ludvig
»Att det kommer en fortsättning, så att man kan följa ABCklubben när de blir äldre, kanske tonåringar!« Om du skulle skicka en hälsning till alla som läser den här tidningen, vad skulle det vara? »Läs ABCklubbens Läs mer-böcker i klassen!«
Olaus Petri skola i Stockholm Hej Ludvig, du har läst Den magiska kulan, vem är din favoritperson i den? »Asta! Hon är snäll och modig och klarar alla utmaningar. Jag skulle vilja gå i ABCklubbens klass, för man skulle vilja veta mer om resten av klassen. Vad de gör och så.« Minns du någon läxa du har fått under terminen?
Då tittar Asta ner. Det skulle hon inte ha gjort. Nu känns det jättehögt. Asta blir rädd. Hon vågar inte klättra ner igen. Det här är en fristående berättelse De blå böckerna Läs mer innehåller liten textmängd tänkt för nybörjarläsaren. de röda böckerna nns något mer text Läs mer på www.nok.se/abc-klubben. U C a– Akta stenen! ropar mamma. – Hej, mamma! ropar Cesar. Cesar ser mamma. Men han ser inte stenen. Läs mer med ABC-klubben! Det här är en fristående berättelse om barnen i ABC-klubben. De blå böckerna Läs mer innehåller liten textmängd tänkt för nybörjarläsaren. de röda böckerna nns något mer text och de gröna mest. Läs mer på www.nok.se/abc-klubben. MATS WÄNBLAD Guldvågen– Jaha, där gick Asta mål, då var alla klara. Vad duktiga ni har varit! Asta hann inte säga emot. Innan hon fattat vad som hänt hade hon en guldvåg handen. Men nålen på baksidan stack henne fingertoppen. Läs mer med ABC-klubben! Det här är en fristående berättelse om barnen ABC-klubben. De blå böckerna Läs mer innehåller liten textmängd tänkt för nybörjarläsaren. I de röda böckerna nns något mer text och de gröna mest. Läs mer på www.nok.se/abc-klubben. ISBN 978-91-27-452289 7 2 Guldvågen WÄNBLADMATS MATS WÄNBLAD Lasmer_guldvagen_omslag.indd Alla sidor Molly Björknässkolan i Nacka Hej Molly, du har ju läst Diamantjakten, vad tyckte du om berättelserna i den? »Den var spännande! Man ville alltid veta mer efter ett kapitel. Jag ville bara rycka med mig boken och läsa vidare!« Så vad har Ludvig att se fram emot när han ska läsa den nästa läsår? »Jag tycker att den är mer spännande än Den Magiska kulan. Berättelsen handlar om ett stort misstag och ABCklubben ligger alltid efter.« Vad skulle du berätta om ABC-klubben för någon som inte vet vad det är? »Att det är tre kompisar som träffas och gör en klubb och sen leker de väldigt mycket, och ibland så blir de lite osams.« Kan man lära sig något av när de är osams? »Ja, att man ska berätta när man har någon hemlighet och att man alltid kan lita på sina kompisar, att de ställer upp.« Vad är det bästa med att läsa? »Att det alltid finns en till bok att läsa!« • ABC-klubbens magasin
»Ja, en gång fick jag i läxa att hitta saker hemma som började med bokstäverna Q, Z och X, det var kul! Jag hittade X-box och Q-led TV!« Om du fick önska, vad skulle hända med ABC-klubben?
— 5 Elever om ABC-klubben
Behind the scenes; en ny julbok håller på att tas fram
Hur tänker du att man ska använda/arbeta med den?
»Den här boken har ett lite annat upplägg, istället för ett kapitel om dagen är tanken att man läser tre i veckan. Boken består av fyra berättelser med tre kapitel i varje. Varje vecka får vi läsa om en händelse ur tre olika perspektiv, nämligen Astas, Beas och Cesars. Mats Wänblad har verkligen lyckats få till detta på ett fiffigt sätt och det är både klurigt, roligt och dråpligt.
»Såklart ska den läsas i väntan på julen! Vi hoppas att det ska bli riktigt mysiga och kluriga stunder med högläsning och eftersom det finns läsförståelsefrågor i boken så är det såklart tacksamt att diskutera mycket kring innehållet och titta tillsammans på de fina bilderna. Eftersom det är tre kapitel i veckan så hinner man med annat roligt i december också.« För vilken/vilka årskurser passar boken?
Maria, en ny julbok i ABC-klubben – det finns ju redan en. Vad skiljer den här från 24 dagar till jul ?
Till varje kapitel finns en jättefin detaljerad storbild att hitta ledtrådar i och fundera kring. Bilderna finns både i boken och digitalt att visa på storskärm. Till varje berättelse finns också några läsförståelsefrågor och ord/begrepp att lyfta fram.«
»Vi tänker oss att den passar allra bäst för förskoleklass och årskurs ett men den kan absolut även läsas med tvåor och treor.« När kommer boken? »Catharina Nygård är precis klar med de fantastiska bilderna så snart är det en bok! Fyra veckor till jul kommer lagom till Bokmässan och kommer finnas i lager runt 22 september!« Vad kommer boken att kosta? »155 kr (samma som 24 dagar till jul ).« • Maria Wedar Yrke: Förläggare, arbetar med utgivning i svenska för lågstadiet samt mot förskolan. Bakgrund: Lärare och förskollärare. Jobbar med nu: Fyra veckor till jul, Utveckla språklig förmåga i förskoleklass (läs mer om den på s 18) och en hel drös med böcker för förskolepedagoger. På gång i ABC-klubben 6 — ABC-klubbens magasin Skisser av Catharina Nygård från den nya boken! I år blir tiden före jul extra rolig – en ny julbok är på gång!
Skriv kompisens / kompisarnas namn plockat något som går att äta i skogen. ✔ Kopiering tillåten. Natur & Kultur, Stockholm. Illustratör: Catharina Nygård blivit blöt i regnet.
StockholmKultur,&Natur2022©tillåtenKopiering
NygårdCatharinaIllustrationer: Vem har ...?
ABC-klubbens magasin —
Kopieringsunderlag7
Uppdrag: ta reda på vad dina kompisar har gjort på sommarlovet genom att mingla runt i klassrummet och fråga dem. Hitta någon som har... dykt under vatten. träffat släktingar. fått
settcyklat.byggtsovitvaritblivitåktklappatlästspelatätitlegatmyggbett.ienhängmatta.meräntjugoglassar.minigolf.enbok.enhund.båt.blötiregnet.påensandstrand.itält.ettsandslott.enmyra.
De dagliga samtalen är en nyckel.
»Skolan har tidsbegränsning och en grundordning.
»Vad är språkutveckling på fritidshemmet? Det är inte så att man ska göra fler språklektioner och sitta med skrivböcker eller lästräna. Det är inte mer skola, utan språkutveckling medan andra saker pågår«, säger Ann S. Pihlgren.
»Man kan stretcha språket i situationer«många
»Det handlar om språkutveckling medan andra saker pågår«, säger författaren. Ann S. Pihlgren är erfaren forskare, läromedelsförfattare, lärarutbildare och fritidshems och skolutvecklare. I nya boken Språkdidaktik i fritidshemmet – språkundervisning medan livet levs går hon på djupet med hur fritidshemmet kan arbeta med läroplanens mål kring språkutveckling.
Av: Jenny Damberg Intervju med Ann S. Pihlgren
medSamverka fritids! Språkundervisning medan livet levs är underrubriken till Ann S. Pihlgrens nya bok inom fritidshempedagogik.
»Har man som pedagog ett undervisande förhållningssätt kan man stretcha språket i många situationer. Pekar eleven och säger ›får jag?‹ svarar man ›vilken vill du ha, mjölkförpackningen eller juicepaketet?‹.
Då blir de tvungna att säga något mer. I de allra flesta vardagssituationer går det att utmana lite till.« Språkdidaktik i fritidshemmet innehåller även konkreta tips på hur man kan ta språket vidare. Det kan handla om att läsa och diskutera i sokratiska samtal eller i forskningsläsecirklar. Andra kapitel kretsar kring att dramatisera och fantisera respektive att publicera. Här finns exempelvis råd för hur man kan gå tillväga för att spela in en ljudbok eller för att göra en storyboard för en film eller ett bildspel.
Att hämta mellanmål – ett utdrag ur Språkdidaktik i fritidshemmet.
ABC-klubbens magasin — 9 Intervju med Ann S. Pihlgren Ann S. Pihlgren
Utan en medvetenhet om språk, och om hur de språkliga förmågorna som anges i läroplanen kan användas i vardagen på fritidshemmet, är det lätt att språket reduceras till direkta uppmaningar, korta kommandon och fragmentariskt tal. Om personalen i stället har kunskap om språkliga val kan uppmaningar som »Hämta mellanmål« uttryckas på ett mer språkligt avancerat sätt: »Kanske kan du hämta mellanmål nu när det inte är så lång kö?« eller »Vill du hämta mellanmål nu eller väntar du tills senare?« eller »Du får gärna hämta mellanmål nu, om du vill«. På så sätt blir personalen förebilder i att utveckla språket, även i de vardagliga situationerna. Där kan man inte hoppa över skaklarna på samma sätt som på fritids, där språket kan komma till liv och bli ett äventyr. Det är viktigt för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget skola och fritids har. Vissa utvecklas bättre på fritids än i skolan. Det är viktigt att fånga upp dem som lär sig bäst av bara farten, medan de gör andra sker.« Språk är ett eget skolämne, svenska, men språk som sådant är mycket mer än så, säger Ann S. Pihlgren. Utan ett språk kan vi inte tänka abstrakt eller planera för
»Juframtiden.merspråk du har, desto mer kan du tänka i andra ämnen. Tillgång till ett språk påverkar vårt sociala liv, det gör att vi kan förhandla och lösa konflikter. Demokrati bygger helt och hållet på språk. Som pedagog behöver jag på något sätt förhålla mig till det och vad jag kan göra för att stärka språket.« När det gäller konflikthantering är språket ett unikt verktyg. Ett rikt vokabulär minimerar kanske inte tjafs, men det möjliggör kollektiv reflektion. »Ofta hanterar vi tjafs och bråk på ett individuellt plan. I alltför låg grad använder vi det kollektiva. Fritidshemmet är ett miniatyrsamhälle, här kan vi träna på demokrati i praktiken. Vi kan sätta oss gemensamt och reflektera. Vad händer om man inte städar i legorummet? Hur ska vi lösa det tycker ni? Ta barnens förslag på allvar, men ifrågasätt dem också. Ett vanligt förslag är att man kan säga förlåt – men löser det verkligen problemet? Det handlar inte om att hitta en omedelbar lösning. Det är och måste vara ett gnetande. Så kommer både språket och demokratin till liv, mitt i livet.« • »Tillgång till ett språk påverkar vårt sociala liv, det gör att vi kan förhandla och lösa konflikter.«
Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Ignite Research Institute är ett litet, oberoende forskningsinstitut med ett brett nätverk av forskare. Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt didaktiska frågor. Pihlgren är även läromedelsförfattare, lärarutbildare och fritidshems och skolutvecklare i flera kommuner. Hon har deltagit i framtagandet av den nya läroplansdelen för fritidshem. 2020 tilldelades hon Läromedelsförfattarnas pris i kategorin
Exempel:kurslitteratur
På
Två av fem topplatser i ABC-klubbens berättartävling gick i år till bidrag från samma skola i Stockholm. På Björngårdsskolan varvar man lektioner i struktur med skrivövningar där fantasin får styra. Det ger eleverna både verktyg och rymd att skapa. När vinnarna i ABCklubbens berättartävling tillkännagavs blev det fest i Lotta Tillberg Ljungs tredjeklass på Björngårdsskolan i Stockholm. Samma sak i kollegan Julia Söderhälls klassrum. Elever i både 3A och 3C placerade sig nämligen i topp bland de 3 000 bidrag som skickats in. Hur kommer det sig att en skola får sådant genomslag? Förläggaren och projektledaren Maria Ramsby Guillemain stämde träff med Lotta Tillberg Ljung och Julia Söderhäll för ett samtal kring läsförståelse, skrivande och att arbeta med ABCklubben. Hur firade ni pallplatserna?
Julia: »När vi har längre skrivprojekt får de ofta välja själva. Vi har lektioner där vi bara tränar på handstil, även i trean, för att de ska hålla i gång det. Man ska ha en läslig handstil. Det har de, och om det då är lättare för dem att skriva på Ipad får de gärna göra det.« »Viktigt att jobba med beståndsdelarna i berättande text« Av: Jenny Damberg 10 — ABC-klubbens magasin skolbesök 2022 Berättartävling 3
Lotta: »Våra elever är sedan tidigare vana vid att arbeta med en berättelses struktur. Vi har lektioner som handlar om strukturella element som inledning, handling, avslut. Särskilt när man är flera som skriver tillsammans är det viktigt att veta vad det ska bli av berättelsen.
Lotta: »Att ha det här tänkandet med sig gör att man kan vara flera som bollar texten och håller koll på delarna. Det blir inte bara att det är den som sitter med Ipaden och skriver som för berättelsen framåt.«
Lotta Tillberg Ljung: »Vi köpte glass till alla i klasserna. Vi vann ju inte tårtan som var första pris, men vi ville fira Juliaändå.«Söderhäll: »Det var jättefint att se hur glada de blev för sina kompisars skull. Alla hoppade upp och kramade de som vann « Vinnarbidragen från båda era klasser kom från elevgrupper som skrivit två och två eller tre och tre. Hur kom det sig att de arbetade så? Julia: »Eftersom det var en tävling var det frivilligt för eleverna att vara med. Vi arbetar ofta kooperativt, så de är vana vid att jobba två och två. Här fick de välja konstellation själva.« Lotta: »I min klass fanns både ensamma skribenter och en kvartett pojkar som samarbetade. ›Funkar det verkligen att vara så många?‹, frågade jag. ›Alla kommer inte att ha något att göra samtidigt‹. ›Jodå‹, sa en av dem, ›det gör det‹, och så förklarade han varför: ›Han har fantasi, han är rolig, han är bra på att skriva‹ – han hade en väldigt klar bild av deras förmågor och hur de samverkade. Det var häftigt att se.« Hur såg själva skrivprocessen ut?
Julia: »När de hade skrivit fick de läsa varandras texter och ge feedback, i stället för att jag gjorde det. Jag tror att det bidrog till en ännu starkare känsla av att det här var deras grej. Det finns många tävlingar för skolan, men de är ofta fysiska. Det är kul att det finns en tävling där andra elever får glänsa.« Vilken plats har ABC-klubben i er undervisning överlag?
Lotta: »Under det gångna läsåret hade vi böckerna som läsprojekt i skolan. Eleverna läste högt för varandra i par och svarade på frågor i skrivhäften. Figurerna i ABC-klubbens värld är väldigt levande för dem. Trion som vann från min klass ville till exempel självklart ha med Sigge, Teddy och Olle.« Hur mycket skriver era elever digitalt respektive för hand?
Julia: »Eftersom det fanns en tydlig deadline räknade vi tillsammans ut hur mycket tid vi behövde lägga för att de skulle hinna. Sedan arbetade de ett pass i veckan, på torsdagar. Det blev en längtan till de dagarna, när de fick fortsätta skriva.«
Julia: Vi har också arbetat mycket med bild, att plocka ut en person ur texten och ställa frågor kring hen. Var bor hen? Hur ser hen ut? Kan vi rita hen? På motsvarande sätt har vi plockat ut miljö och arbetat med det.«
Alla vinnarbidrag finns att ta del av på nok.se/berattartavling
Lotta: »Det är en frihet att slippa ägna sig åt att sudda och skriva om, att skriva en kommentar på sidan om något man kommer på som ska in där. Det momentet finns inte när man skriver digitalt.«
ABC-klubbens berättartävling
Julia Söderhäll och Lotta Tillberg Ljung,Björngårdsskolan i Stockholm.
DambergJennyFoto:
→ Arrangeras varje vårtermin sedan 2014.
→ Våren 2022 inkom omkring 3 000 bidrag. → Vinnare blev Alice Svensson, Sandaredskolan i Sandared, läs hennes berättelse på s 17! På plats två till fem fanns två bidrag från Björngårdsskolan i Stockholm. Dels Gillis och Markus i klass 3A med Ett år av märkliga ting, dels Dorothea, Julia och Fred i klass 3C med bidraget Den försvunna ryggsäcken
ABC-klubbens magasin — 11 På skolbesök
Julia: »Det är viktigt att jobba med beståndsdelarna i berättande text. Vi har lektioner som är ämnade enbart åt struktur. Men vi har också andra lektioner lektioner som är väldigt fria, där vi inte är inne och pillar på skiljetecken och stora bokstäver. Där är det bara fantasi och känsla och glädje. Det är precis som för oss vuxna. När vi har medarbetarsamtal är vi inställda på att vi kommer få höra både beröm och om sådant vi kan utveckla. Då kan vi ta det. Men att gå i skolan fem dagar i veckan och hela den tiden få saker påpekade som man gör fel, det skulle man inte vilja.« •
Julia: »Ett tips är att låta eleverna arbeta i grupp, så att de inte behöver sitta själva och undra hur det ska gå med Lotta:allt.«»Mer allmänt är det också viktigt att högläsa ofta. Och att skratta tillsammans.«
Julia: »Bara man säger skriva en kladd har man ett motstånd. Som elev känner man: Nu har jag precis skrivit en text här, och då vill du att jag omedelbart ska skriva om?« Hur skapar man i stället skrivglädje?
Julia: »Jag har alltid jobbat mycket med spontana berättelser. Jag står någonstans i klassrummet och hittar på en historia som jag berättar tills det blir riktigt spännande, och jag ser att jag har fått med mig alla. Där får de ta vid och fortsätta. Vad händer sedan? Tänk att du får hitta på en värld! Det är ju jättespännande. Får det vara fotbollar i min värld, kan någon fråga. Ja, det kan vara tusen, som studsar runt. Dikter och poesi är också spännande sätt att laborera med språk och vad det kan bli.« Har ni några tips till lärare vars elever ska delta i Berättartävlingen till våren?
Folkskolan fyller 180 år! För 180 år sedan, år 1842, beslutade riksdagen att det i varje socken och stadsförsamling skulle finnas minst en skola med en utbildad lärare. Nu kunde alla barn få gå i folkskolan – folkets skola! Inför fotograferingen utanför folkskolan i Trässberg har barnen finkläder till sina vanliga grova kängor. I fönstret till vänster skymtar flera barn i klassrummet. Fönstret till höger har en gardin. Det måste vara lärarbostaden. Undrar just om barnen har sett en fotograf med bälgkamera förut? Folkskolan fyller år 1895–1905VictorinCarlFoto:folkskola.TrässbergsmuseumDigitaltmuseum,Västergötlands 12 — ABC-klubbens magasin Av: Gitten Skiöld
ABC-klubbens magasin — 13
Under lång tid före folkskolans införande hade kyrkan ansvarat för folkundervisningen i landet. Det var föräldrarnas uppgift att se till att deras barn lärde sig det viktigaste i kyrkans texter. Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes fungerade som läseböcker, medan själva undervisningen ofta sköttes av församlingens klockare eller en självlärd »skolmoster« eller »skolmäster«. Vid husförhören besökte prästerna sina församlingsbor, förhörde både barn och vuxna och antecknade bland annat om de kunde katekesen utantill och om de klarade att läsa innantill. De gjorde de flesta. Däremot var det många som inte lärde sig att skriva.
Den nya folkskolan var gratis och främst avsedd för barn som inte hade det så gott ställt – den kallades inte sällan för fattigskola. Men den fungerade inte som en grund för högre utbildning. Om man ville ta studentexamen måste man gå i läroverk eller i privata skolor och betala för undervisningen. I de skolorna gick barn från välbeställda familjer. Hur organiserades den tidiga folkskolan? De nya folkskolorna leddes av en skolstyrelse med kyrkoherden som ordförande. Församlingsborna skulle stå för skolhus, lärare och läromedel. Det var kostsamt. Därför undervisades ofta 80–100 barn i olika åldrar samtidigt i samma klassrum av en enda manlig lärare. Eleverna delades in i grupper efter sina kunskaper och arbetade med läsning, skrivning, räkning, kristendom och biblisk historia, geografi, historia och naturkunskap. »Behovet av gemensamma kunskaper och normer för alla svenskar ökade, och barnen behövde förberedas så att de som vuxna skulle kunna hävda sina rättighetermedborgerligaochfullgörasinaskyldigheter.«
När folkskolan inrättades fanns det redan en rad olika former av grundläggande undervisning i landet. Bakom beslutet om en folkskola fanns flera olika faktorer, bland annat att samhällsgrupper som lantarbetare och fabriksarbetare växte och att årskullarna barn blev större. Behovet av gemensamma kunskaper och normer för alla svenskar ökade, och barnen behövde förberedas så att de som vuxna skulle kunna hävda sina medborgerliga rättigheter och fullgöra sina skyldigheter.
Genom t ex bilder, planscher, exkursioner och egna undersökningar skulle sekelskiftets folkskoleelever verkligen förstå vad de lärde sig. Folkskolan D466.foto1905,stadsmuseumStockholmsFolkskola,Foto:
fyller år
Före folkskolan
Varför behövdes en folkskola?
Läsebok för folkskolan var både en läsebok och en lärobok i olika ämnen. Den skilde sig förstås mycket från katekesen. Den första upplagan kom ut 1868 på Norstedts förlag. Boken reviderades många gånger ända till 1950-talet. År 1907 tecknade konstnären Olle Hjortzberg omslagets bild av den stora granen som skyddar den lilla stugan – en symbol för både hemmet och fosterlandet.
Exempel på Läsebok från 1912 1912.förlagBonniersAlbertSörgården,Ellström,BritaIllustration:
Fröken och magistern Bara ogifta lärarinnor fick undervisa i folkskolan. Det var därför eleverna kallade sin lärarinna »fröken«. Ordet magister är latin och betyder ledare, lärare eller mästare.
Det var inte bara den otympliga undervisningen som gjorde att folkskolan höll på att misslyckas. De nya skolhusen byggdes gärna nära kyrkan i församlingarna, vilket gjorde att en del elever kunde få mycket lång skolväg. Föräldrarna ville inte låta de minsta barnen gå flera timmar om dagen för att komma till en skola, som ändå inte var anpassad för dem. På 1850talet infördes småskolor för de yngsta eleverna. Småskolorna var verkligen små. De tog emot färre barn än folkskolorna och placerades närmare deras hem i enkla lokaler. Lärarna var ofta ungdomar från bygden. Examen från något av de nyinrättade seminarierna behövdes inte, vilket gjorde att lönerna kunde hållas låga. Även kvinnor fick nu rätt att utbilda sig till lärare och undervisa i småskolan. De hade också mindre betalt än sina manliga kolleger i folkskolan. »Endast det bästa är gott nog åt barnen« Folkskollärarna organiserade sig tidigt. Redan 1880 bildades Sveriges Allmänna Folkskollärareförening, SAF, där också småskollärare var välkomna. Kåren var mycket aktiv i både fackliga och pedagogiska frågor. Vid förra sekelskiftet var växelundervisningen borta i folkskolorna. I stället blev lärarnas roll allt viktigare och pedagogiken anpassades alltmer till barnens behov.
För att höja kvaliteten i undervisningen skapade folkskolans lärare bland annat läroböcker, tidningar och skolplanscher i samarbete med landets främsta författare och konstnärer. Bland medarbetarna fanns Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Anna Maria Roos, Jenny Nyström, Elsa Beskow och Carl Larsson. Mottot var »Endast det bästa är gott nog åt barnen« Mer demokrati, nya läroplaner År 1900 kom en ny normalplan (läroplan) som betonade »åskådningsövningar«. Med hjälp av till exempel bilder, modeller, studiebesök och experiment skulle barnen lättare förstå vad de lärde sig. Knappt 20 år senare, år 1919, fick folkskolan en undervisningsplan som utgjorde en del av det demokratiska genombrottet. Staten tog nu ett större ansvar för skolan. Katekesundervisningen försvann nästan helt, medan hembygdsundervisning med arbetsövningar i slöjd och teckning fick stort utrymme. Elevernas arbetsglädje och »självverksamhet« betonades. Folkskolan blev nu 6–7årig, och genom olika typer av övergångsstudier fick eleverna äntligen möjlighet att läsa vidare i andra skolformer.
14 — ABC-klubbens magasin Folkskolan fyller år
Elever med större kunskaper fick förhöra sina kamrater. Läraren övervakade lektionerna och försökte hålla ordning i klassrummet. Systemet hette växelundervisning. Det var inte särskilt praktiskt. Många barn slutade skolan för gott efter några få år, för att hjälpa till hemma eller börja arbeta. Små skolor blir småskolor
I läseböckerna Sörgården och I Önnemo, som kom ut 1912, skildrade Anna Maria Roos vardagen i en trygg lantbrukarfamilj under olika årstider. Innehållet var lätt att förstå för de yngsta eleverna, som bland annat fick kunskaper om naturen genom berättelserna. Anna Maria Roos var utbildad lärare, precis som bland andra Selma Lagerlöf, Alice Tegnér och Elsa Beskow.
Men det dröjde ända till 1960talet innan alla barn kunde få gå i skolan på lika villkor, oavsett familjernas ekonomiska status. År 1962 beslutade riksdagen att införa grundskolan. Folkskolan fasades ut och år 1971 var den borta.•
→ Kan avkoda texten.
Vad innebär gemensam läsning?
→ Använder lässtrategier.
→ Har tillräcklig ordförståelse.
Malin Fransson arbetar som adjungerad adjunkt på Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och som biträdande rektor på Viktor Rydbergs skola, Vasastan. Malin har 22 års erfarenhet som lärare i åk F–9. Hos Natur & Kultur är Malin författare till läsförståelsematerialet Öva och Pröva och tillsammans med Fredrik Ahlén har hon skrivit Vägar till SO
→ Aktiverar sina erfarenheter kring det ämne texten handlar om.
Det handlar om att bjudas in i en läsgemenskap. Högläsning och samtal om text är grejen och hur läraren läser och samtalar med eleverna är av avgörande betydelse! Den gemensamma läsningen och lärarens och även elevernas modellering inför varandra är central för att öva och utveckla elevers läsförståelse. En gemensam läsning innebär att vi tillsammans möter text. Det kan vara läraren som högläser inför helklass, en mindre grupp där man läser med varandra eller parläsning. Varför ska man arbeta med gemensam läsning? Syftet med den gemensamma läsningen är att skapa motivation, ge eleverna förförståelse, visa på lämpliga läsförståelsestrategier och framför allt att låta eleverna delta i fokuserade och högkvalitativa samtal med fokus på både texternas innehåll och form. Det är under den gemensamma läsning som vi skapar en gemensam litterär repertoar. Det är i denna interaktion runt texter som vi delar med oss av tankar, tolkningar och lässtrategier och där eleverna får både kognitiva och språkliga stödstrukturer. Genom att låta läsningen bli en social aktivitet kan motivationen hos den enskilde eleven öka. Här får eleverna lyssna på sina kamraters olika läsarresponser och ovana läsare får hjälp att vandra runt i texten och stimuleras att vidga sin förståelse. Den gemensamma läsningen och textsamtalet är nödvändiga arbetssätt på väg mot den självständiga läsningen. Hur arbetar man med gemensam läsning på bästa sätt? En bra formel att utgå från är den utökade didaktiska formeln för läsförståelse: Läsning = avkodning * förståelse + motivation + aktivitet För att utveckla läsförståelse krävs att eleven:
ABC-klubbens magasin — 15 frågor till Malin Fransson om gemensam läsning3 3 frågor
→ Aktiverar sina tidigare erfarenheter av texttypen. Och det är genom gemensam läsning och samtal om text som just dessa nycklar kan ges. Ett klokt upplägg är att tänka vad som ska ske innan, under och efter texten. För mig är valet av text något av det roligaste i undervisningsplaneringen. Det är utifrån den valda texten som aktiviteter innan, under och efter växer fram. Innan textläsningen handlar det om att aktivera elevernas förförståelse. En bild kan bli en konkret väg in i texten och öka både motivationen och nyfikenheten att ta sig an texten. Läsförståelse är så mycket mer än bara text. Idag är en stor del av det eleverna möter multimodalt och då blir just läsförståelse av både det verbala och det visuella central. Några tips kan vara att zooma in på detaljer i bilden, prata stämningar och perspektiv eller vad bilden ger för ledtrådar om texten. Jag utgår ofta från AnnMarie Körlings bildpromenader (2017). Samtal om bild kan bli en tankestötta för eleverna när det kommer till lässtrategier. Vad kan de förutspå utifrån bilden, vilka relationer och samband ser de och vilka slutsatser om berättelsen kan de dra? Bildpromenader ger ytterligare ingångar till att berika språket, till att uppleva konstuttryck och till att öva tolkning och förståelse av texter. Genom att elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser och lyfta fram begrepp och fraser på de språk de kan så utvecklas och fördjupas den språkliga förståelsen och elevernas erfarenheter och språk ges värde och utrymme. Under textläsningen sker mycket modellering och interaktion där elever och lärare gemensamt talar om passande lässtrategier, tankar kring textens tema och budskap och textens form, exempelvis: Hur visar författaren att någon talar i texten? Gestalta: “Eva svarar inte. Hon bara gör liten mun och vänder sig bort.”(Adbåge, 2018) Vilken känsla vill författaren förmedla när hon skriver så? För att öka delaktigheten och flerstämmigheten i rummet tycker jag att parsamtal elever emellan ofta är en passande samtalsmodell och att läraren sedan lyfter delar av det paren talat om gemensamt i klassen. Efter textläsningen finns goda möjligheter att både öva och utveckla elevernas textrörlighet med frågor som aktiverar deras förmåga att koppla texten till sig själva och egna erfarenheter, till andra texter och till omvärlden. Ofta kan frågor få eleverna att se texten i ett annat ljus. Tänk så ofta jag får nycklar in i text genom att lyssna på mina elevers tankar om text och bild! • (2018).E.Adbåge,Referenser: Gropen (2017).A.Körling,Sjögren.&Rabén. bildpromenader.&Textsamtal Lärarförlaget.Stockholm:
MalinFransson 321
3
2022 Berättartävling
Tror du att du kommer att skriva ännu fler berättelser nu efter vinsten?
»Ja, det skulle väl vara att det ligger i tiden med de nationella proven. Men vi var klara med svenskproven i god tid, så vi kände att vi ändå hade tid att vara med och att det fanns stora vinster med att göra det.« Avslutningsvis, har du några tips till de lärare som funderar på att delta nästa år?
»De tyckte att det var jätteroligt! De fick direkt mycket tankar och idéer, och var väldigt snabbt igång, och
även de elever som ibland kan ha lite svårt att komma igång var snabbt igång.« Har det funnits några utmaningar med att vara med?
»Just det att eleverna kunde läsa och få inspiration av tidigare års vinnarberättelser var väldigt bra. Sedan så tipsade vi varandra i klassen om idéer, så de fick också inspiration av sina klasskamrater. Vi pratade också om att det faktiskt är ok att ›härma‹ någon annan, och bygga på med egna idéer. Vi vill ju att barnen ska skriva, det är det viktiga! Och att det då också fungerar att få luta sig mot någon annans idé.« • 1:a pris! Berättartävling 2022 Stort grattis, Alice! Hur känns det att vara årets 1:a pristagare i Berättartävlingen?
»Jag brukar leka med vänner och spela fotboll.« • Hur arbetade ni i klassen med berättartävlingen – hur förberedde ni er för att skriva?
»Mmmmm!«
Vad gör du när du inte skriver eller är i skolan?
»Vi började med att titta på filmen där Mats berättade om årets tävling, och fyllde på med info om vad den innebar. Och eleverna var ju peppade redan där! Vi hittade också inspiration när vi läste tidigare vinnarberättelser. Vi hade dessutom redan jobbat mycket med att skriva berättelser en tid, då berättartävlingen ju ligger i tiden med nationella prov.« Vad tyckte dina elever om att delta i tävlingen?
»Det känns kul!« Hur kom du på själva berättelsen? »Alltså, jag skrev bara. Jag tänkte att det skulle handla lite om drömmar, för det tycker jag är spännande.« Läser du mycket själv? »Ja, och min favorit är antingen Harry Potter eller Woodwalkers.« Hur lång tid tog det för dig att skriva Gröna drömmar? »3 dagar, men inte hela dagar, utan korta stunder de dagarna.« Vilka ämnen tycker du är roligast i skolan? »Svenska och SO!« Förstapristagare i ABC-klubbens berättartävling med bidraget Gröna drömmar. 7 frågor till Alice Svensson Hej Lisa, och grattis även till dig! aWestb erg, lär iAlicesklass.
Berättartävling 2022
På berattartavlingnok.se/ kan du läsa pristagarnasallaberättelser! Med ABC-klubbens berättartävling vill vi uppmuntra eleverna att producera texter för en verklig mottagare. Vi bjuder därför in alla elever i åk 3 – som använder ABC-klubben – till berättartävlingen. Vår förhoppning är att den fungerar som en kreativ och lustfylld avslutning på arbetet med ABC-klubben. Läs vinnarberättelsenklartpå berattartavlingnok.se/
Vinnarberättelsen: Gröna drömmar
Börja skolan
– Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar
från
Av: Karin Martinussen och Anna Quist
Av Kallie George. Översatt av Amanda Svensson. Illustrationer av Abigail Halpin Kallie George har varsamt anpassat L.M. Montgomerys klassiska böcker om Anne på Grönkulla för att passa en yngre målgrupp. Abigail Halpin har gjort bedårande illustrationer som levandegör Annes värld i Avonlea. Läs mer på nok.se
Av Anna Fiske Hur går det egentligen till att börja skolan? Hur ser klassrummet ut? Måste man sitta stilla och räcka upp handen? Vad händer på rasten? Vad betyder fritids och vad är läxor? Och hur får man vänner om man inte känner någon? Det är några av de frågor du får svar på i den här viktiga och roliga boken om en av livets stora händelser. Till boken finns också en Aktivitetsbok till eleverna. Läs mer på
Klassikern Anne på Grönkulla i ny tappning
18 — ABC-klubbens magasin 3 x
Utvecklanok.se språklig förmåga i förskoleklass
Lite av varje
Boktips Natur & Kultur
Den här boken ger dig som arbetar i förskoleklass en mängd övningar att arbeta vidare med när du och eleverna har genomfört aktiviteterna i Skolverkets kartläggning Hitta språket Materialet innehåller övningar på både gruppoch individnivå och används som särskilt stöd, extra anpassning eller utmaning. Övningarna utgår från elevens behov i svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att stimulera elevens fortsatta språkutveckling. Övningarna är tänkta att genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen och är indelade efter de fyra aktiviteter och medföljande observationspunkter som finns i Hitta språket. I materialet finns också diagnoser, stöd för bedömning och en mängd kopieringsunderlag i form av bildkort och arbetsblad. Läs mer på nok.se
ABC-klubbens magasin — 19
Av Cilla Dalén
Lite av varje
CillaDalén
→ Följ oss på Instagram Få inspiration från lärarkolleger som använder ABC-klubben på Instagram. @abcklubbennok → Fråga 13 000 kolleger Du vet väl att det på Facebook finns en egen grupp för dig som redan jobbar med ABC-klubben? Nu är ni över 13 000 medlemmar! Här hittar du kolleger som delar med sig av sina kunskaper, planeringar, tips och idéer. Alla nyheter får du reda på här också. facebook.com/groups/abcklubben
– Astrid Lindgren Memorial Award
→ Elever som läsfrämjare – att inspireras av de läsfrämjande organisationer som fått priset.
→ Årets nominerade – att orientera sig bland de som kan få priset detta läsår. → Årets pristagare tillkännages – att lära känna den nya pristagaren. Läs mer på nok.se
Hej fritids!
Så kan fritids bli mer av en cirkus »Mitt jobb är att smitta barnen med läsbacillen!« Ingela Korsell »Man kan stretcha språket i situationermånga « Ann S. InspirationPihlgren till fritids! Här får du som arbetar på fritidshem en tidning som är fylld av inspiration inför ditt arbete med eleverna. Vill du läsa Hej fritids? Beställ ditt exemplar via QR-koden!
Dessa arbetsområden är:
→ Astrid Lindgren – vem var författaren som inspirerade till priset?
Boken består av två delar. I den första delen finns en bakgrund till hur ALMA kom till, Astrid Lindgrens betydelse som författare men även debattör, hur pristagarna utses samt en fördjupning kring pristagarna och deras litteratur. I den andra och mer praktiska delen av handledningen finner du konkreta tips och idéer om hur du utifrån sex olika arbetsområden kan lägga upp arbetet med Astrid Lindgren Memorial Award under ett år.
→ Astrid Lindgren Memorial Award – introduktion av själva priset.
→ Tidigare pristagare – att arbeta med de författare och bilderbokskonstnärer som fått priset.
Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA
Akademiens bibliotekariepris! Priset kommer att överlämnas vid en ceremoni under hösten och motiveringen lyder: »Svenska Akademiens bibliotekariepris för år 2022 tilldelas Cilla Dalén, Enbacksskolan i Tensta, för hennes engagerade arbete kring litteratur och läsning och hennes förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor.« Cilla är just nu aktuell med boken Världens bästa böcker, läsglädje med ALMA Grattis!
En praktisk lärarhandledning som vänder sig till dig som lärare- eller skolbibliotekarie som tillsammans med eleverna på låg och mellanstadiet vill arbeta med och lära er mer om Astrid Lindgren Memorial Award och dess pristagare.
Grattis till Cilla Dalén som tilldelas Svenska
Till föräldrarna! Där finns info om de olika böckerna, hur ni kommer att arbeta med dem och också tips om hur föräldrarna kan stötta sina barn hemma i skolarbetet. Brevet finns också översatt till arabiska somaliska och engelska.
ABC-klubbens magasin — 21 Har du en åk 1 i höst? Kopiera eller hämta på ABC-klubbens brevetnok.se/abc-klubben/materialbankmaterialbank;
Till dig – och elevernas föräldrar – finns häften att beställa kostnadsfritt: Läs- och skrivförberedande arbete i förskoleklass, Att knäcka skriftens hemliga kod (åk 1) Målet ska alltid vara att förstå vad man läser (åk 2–3) Beställs nok.se/abc-klubben/materialbankpå
Hösten med ABC-klubben!
4. När höst-/läslovet kommer kan du hämta ett Läsbingo som eleverna kan ta med sig hem under nok.se/abc-klubben/materialbanklovet.
3.
7.ABC-klubbens Facebook-grupp är en gruldruva att ösa ur! Här finns kollegor som har tagit fram förslag till årsplaneringar för de olika årskurserna, tipsrundor Det är att få vara med när ett barn lär sig läsa.Ditt barn har just fått läromedletABC-klubben.Här kommer en kort presentation av läromedlet.arbetsboken som barnen arbetar med skolan presenteras bokstäverna en systematisk och väl beprövad ordning. arbetsboken finns läs- och skrivövningar,korsord,ordlekar,läsförståelseövningar med mera.Det är här barnen lär sig läsandets och skrivandets teknik.läseboken Den magiska kulan som handlar om barnen Asta,Bea och Cesar och de äventyr de får vara med om i sin klubb –ABC-klubben,övar barnen sina nya läsfärdigheter. Läseboken finns tre olika versioner,så att varje barn kan gå fram sin egen takt och samtidigt få en gemensam läsupplevelse med sina kamrater.A-boken (blå) har lite text och många bilder. B-boken (röd) har lite mera text,men bilderna är lika många. C-boken (grön)harmyckettextattläsaochintesåmånga bilder. De allra flesta barn brukar början av första klass träna sin läsning A-boken.När de knäckt läskoden och börjat få alltmer flyt sin läsning kan det vara dags att istället läsa B-boken.C-boken läser läraren högt ur i skolan.Även om ansvaret för barnens läsutveckling vilar på skolan, finns det mycket som du som förälder kan göra för att under lätta ditt barns språk- och läsutveckling.Särskilt början av lästräningen är det viktigt att barnet får läsa samma text flera gånger för att få upp hastighet och flyt.I det kan du vara upp muntrande och stödjande.Vid sidan om läseboken behöver barnet möta många andra böcker.Det får det göra i skolan,och behöver få göra så även hemma. På biblioteket finns bra bilderböcker och barnböcker. Även barn som kan läsa själva vill gärna lyssna till högläsning. Passa på att prata om det ni läser.Den som kan samtala med någon om vad den möter böcker får både större ordförråd och bättre kunskap om världen.Läsning av böcker sätter igång fantasin,skapar förståelse för andra människor,tider och kulturer och ger ditt barn ett levande och nyanserat språk.Lycka till! GC T Q BZL YÅX W J A N K U S Ö GMP R ARBETSBOK D g k kulan D m g sk ku neböckerna De m g sk k lan D ag k klaWÄNBLAD vetenskaplig Lär skolan – öva hemma! finnsGoogleApparnaarbetsbokenmedLekmedbokstavsljudochupptäckordABC-klubbensapparföriPhone,ochAndroid.BildernaenövningarnakännerbarnenigenfrånDenmagiskakulan.köperduAppStoreochPlay.Mindregratisversionerockså.Sökpå”ABC-klubben”.
TIPS!1.
Lagom före terminens slut finns de två spännande julböckerna 24 dagar till jul och Fyra veckor till jul!
5.
kopplat till böckerna, läsuppdrag och mycket mer! Gå med om du inte redan är medlem: sök på ABC-klubben! 6. Missa inte att det till varje årskurs finns kostnadsfria webbövningar – kopplat till varje kapitel – till dina elever! nok.se/extramaterial Asta, Bea och Cesar finns som helfigurer att skriva ut i färg eller som färgläggningsbilder. A Q L SRÅX D E HFG I JACK O RPW YÖZGX R J GMUGHDÅRI C Z S VBWIVONSvenskaTankar Anna MariaStridRydkvist Läs- och Öförberedandeskriv-arbeteiförskoleklassF K_2 WAEI A Q L SRÅX D E FHG I JALB O R BZÖ G X RH J W S GM QQUHÅDRÄ IG C ZBWL V I V O TankarSvenskaNBarbro Westlund Målet ska alltid vara att förstå vad man läser EAI A Q L SRXÅDE FHG I JALBCKM O R PW Z Ö G X R J WAES GM I D ÖHÅRÄ IG C Z SWBL V I V O IQTankarSvenskaNIngvar Lundberg Att hemligaskriftensknäckakod ABC_SvTankar_Åk1_A5_2015.indd Bekanta er också gärna med »ABC-klubbsvärlden« via den karta som finns på webben – perfekt att visa via dator på projektorduk! 2. 146 Kopieringsunderlag 1 © 2011 Ingela Felth Sjölund,Pia HedAndersson och Natur & Kultur ABC-klubbenÅk1Denmagiskakulan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-41988-9 Till föräldrarnaVälkomna till ABC-klubben!
en stor upplevelse
När höstterminen är slut, finns fina diplom att hämta och skriva ut på ABC-klubbens ettDunok.se/abc-klubben/materialbankmaterialbank;kanocksåskickameddinaeleverLäsbingomedjultema. 8. GCK WPOBSUMRJIT flitigt läsande ur Diamantjakten Diplo TGR J ATN Q BS L SRÅ O G P X WM 3RIJT I U L till förflitigt läsande ur Nyckeln till skatten Diplom Hösten med ABC-klubben
Anton och Jasmin har sett fram emot konserten med sin idol, stjärnan Jojo. Men Jojo har blivit rädd för att sjunga på scen – och när man är rädd kan man inte sjunga! Eller? Så startar Stjärnan som var rädd för publiken, andra delen i psykologen Lars Klintwalls serie Rädda vuxna, illustrerad av Amanda LeCorney. De strategier som presenteras i böckerna är vetenskapligt belagda»Hittillsterapimetoder.harjagskrivit
»En viktig sak att komma ihåg är att lösningen alltid är i förberedandet, alltså innan. Står man i dörren och Av: Jenny Damberg »Fobier och ångest är en del av livet, för barn också.«
I Stjärnan som var rädd för publiken vänds rädslan i slutändan till något positivt. Nervositet kan vara förlamande men det kan också ge energi. Men hur går det till? Hur vänder man det motiga? Vilka är de små steg som ska till för att närma sig det som känns svårt, och på så vis göra det lättare att möta?
På ett sätt kan det nästan vara enklare i förskolan/skolan än hemma, säger Lars Klintwall. Det finns en möjlighet att upprepa liknande situationer flera gånger.
Det finns ett stort behov av att utbilda både barn och vuxna, menar han. Idén till serien Rädda vuxna föddes när Lars Klintwall arbetade som psykolog inom första linjen, mottagningar för barn och ungas psykiska hälsa vid vårdcentral. »En stor del av arbetet där bestod i att förklara grundläggande psykologiska principer för barn och föräldrar, men det är ett väldigt ineffektivt sätt att sprida den kunskapen. När det handlar om fobier och social ångest handlar det dels om att närma sig det man är rädd för i små steg, dels om att acceptera att känslor är en del av livet.«
om fobi och social ångest. Att det är vuxna som behöver hjälp gör att det blir mer komiskt och mindre pekpinne«, säger Lars Klintwall. Lars Klintwall är legitimerad psykolog, filosofie doktor och forskare vid Karolinska institutet. Han föreläser och driver tillsammans med psykoterapeuten Liv Svirsky podden Barnpsykologerna.
»Är ett barn väldigt blygt kan man exempelvis göra en mindre samling. Först med kanske bara ytterligare ett barn, sedan med två, tre. Det är svårare som mamma eller pappa att arrangera övningssituationer. Ett annat tips är att leka situationen, eller rollspela hur det kommer gå till. Allting som är problemlösning snarare än undvikande är bra.«
FotografiAppendixFoto:
Lekfullt om att hantera jobbiga känslor
22 — ABC-klubbens magasin Amanda LeCorn twall Social ångest hos barn
Fobier och social ångest är en del av livet, för barn också. I den illustrerade serien Rädda vuxna ger psykologen Lars Klintwall barn och deras vuxna verktyg för att förstå och acceptera även motiga känslor.
Böckerna riktar sig till barn från 3 till 8 år. Har så små barn social ångest? »Ja. Det är väldigt vanligt, och rimligt, att man är nervös i sociala situationer. Det kan vara att man inte vågar säga något på samlingen, att man inte vågar gå på nån aktivitet, eller på kalas. Poängen är inte att man helt ska sluta att tycka att det är läskigt, utan att man inte ska låta sådana här känslor hindra en.«
Mejla en kort text och gärna en kompletterande bild till abc-klubben@nok.se Alla publicerade bidrag får en bokpresent. barnet/eleven vägrar, då kanske man bara ska släppa det. Det är lätt hänt att man i det läget börjar med mutor, vilket egentligen bara riskerar att förstärka vägrandet på sikt. Då är det bättre att bara bryta och senare, inför nästa gång, utlova en belöning i förväg«, säger Lars Klintwall. En annan sak som kan vara bra att komma ihåg är att föräldrar själva också kan ha låg tolerans för negativa känslor, något som ofta grundar sig i egna negativa erfarenheter från när man själv var barn.
Tips!
Vilket är ditt bästa ABC-klubbstips?
↓ Har du ett tips du vill dela med dig av i nästa nummer?
Kopieringsunderlag Missa inte Läskonferensen Manarbetetkanspråketstretcha i situationermånga Viktigt att jobba beståndsdelarnamed berättande text Årets vinnare berättartävlingen Malin Fransson läsninggemensam
Läsrådet – ny aktör inom det läsfrämjande #5 2022 ABC-klubben ABC klubbens magasinMollyLudvig&
ABC-klubbens magasin — 23
Prenumerera och tipsa
Vill du ha en kostnadsfri prenumeration av ABC-klubbens magasin till dig och din skola? Fyll i formuläret på nok.se/abc-klubben/materialbank så lovar vi att skicka även kommande nummer till dig!
Ett magasin varje termin
»Det är inte farligt att barnet är rädd. Men det är vanligt att om man själv har tyckt att något var jobbigt, så vill man att ens barn ska slippa genomlida samma sak. Det leder till att man undviker alla situationer där barnet får chans att öva och se att det går bra«, säger Lars Klintwall. •
Tidigare har Lars Klintwall och Amanda LeCorney även skrivit och illustrerat boken Veterinären som var rädd för hundar. Här får en hundrädd veterinär hjälp av barnen Anton och Jasmin att steg för steg utmana sin rädsla. Berättelsen beskriver hur rädsla känns i kroppen och hur det gradvis går att våga närma sig det läskiga.
Hejdå, vi ses igen i nummernästa ! Därför valde jag ABC-klubben Sara Persson handledningspråkstödjandeom Kompisbingo att kopiera Att arbeta språk- och utvecklandekunskapsgynnar alla elever! klubbens magasin handledningspråkstödjande magasinSåundvikerdu»lånekatastrofer« på klubbensskolbiblioteketmagasin Berättartävlingen 3 frågor till Anna Eva Hallin om språkstörning MatsWänblad författaren bakom ABC-klubbens läseböcker magasinWänblad klubbens magasin kopiering färgläggning!och ABC-klubbens illustrationer CatharinaNygård Psykologiskt välbefinnandeskolan –vad är det egentligen? Hösten med ABC-klubben Nygård En av författarna till ABC-klubben Vad får skickliga lärare att lyckas? Ett rikt ordförråd handlar inte bara om kvantitet IngelaSjölundFelth klubbens magasinmagasinSjölund
Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration på ABC-klubbens magasin på materialbanknok.se/abc-klubben/ för! kostnadsfri
