Modern SO-undervisning

MODERN SO-

UNDERVISNING #1 2020 | En tidning från Natur & Kultur Läromedel

SO-författarna: Det här är viktigast att fokusera på 2020.

VAD SÄGER BILDEN EGENTLIGEN?

– Bildredaktörerna har ordet

Allt du behöver veta om språkutvecklande arbetssätt

Från Palme till fake news

SO-undervisningens utveckling från 70-talet till idag

SÅ PRATAR DU klimat

med dina elever – och vänder ångest till hopp

3

NYCKLAR TILL DIGITAL LÄSNING

VÄLKOMMEN

Hela din SO-undervisning – samlad på ett ställe I Digilärs heldigitala läromedel finns hela paketet – högkvalitativt undervisningsmaterial, intuitivt gränssnitt och inkluderande funktionalitet.

Hej! Välkommen till premiärnumret av Modern SO-undervisning, en tidning som vänder sig till dig som undervisar i SO. Vill du läsa om aktuella och angelägna frågor inom dina ämnen och få inspiration, tips och stöd till din undervisning? Då har du hamnat rätt.

Vårt mål är att du som är ny i yrket och du som arbetat länge ska känna dig stimulerad, upplyst och engagerad under läsningen.

I det här numret tittar vi lite närmare på bildens betydelse, SO-ämnets utveckling och forskning kring klimatundervisning. Och mycket annat.

Vi ser fram emot dina synpunkter på innehållet och önske­mål inför kommande nummer. Mejla gärna till oss på modernso@nok.se Mycket nöje!

Natur & Kultur Läromedel

Innehåll

Prova gratis på digilar.se/prova

Digilär är en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

Läs mer på digilar.se | nok.se

Vad säger bilden egentligen?

Språkutvecklande SO-undervisning 3 nycklar som underlättar skärmläsning Från Olof Palme till fake news Den inbyggda årsplaneringen Så pratar du klimat med dina elever Lärarintervjun Natur & Kulturs stiftelse Hej författare

6 8 10 11 15 17 21 22 23

Modernare SO-undervisning #1 2020 Ges ut av: Natur & Kultur Grafisk form: Bäck Omslag: Christopher Campbell/Unsplash nok.se För nyhetsbrev: Anmäl dig på nok.se/nyhetsbrev Vill du ha en kostnadsfri prenumeration till din skola? Hör av dig till modernso@nok.se Läs mer på nok.se Facebook: @nokskola Instagram: @naturochkultur_skola

Natur & Kultur Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati. Förlagsdelen Natur & Kultur Läromedel ger ut läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

3

VÄLKOMMEN

Hela din SO-undervisning – samlad på ett ställe I Digilärs heldigitala läromedel finns hela paketet – högkvalitativt undervisningsmaterial, intuitivt gränssnitt och inkluderande funktionalitet.

Hej! Välkommen till premiärnumret av Modern SO-undervisning, en tidning som vänder sig till dig som undervisar i SO. Vill du läsa om aktuella och angelägna frågor inom dina ämnen och få inspiration, tips och stöd till din undervisning? Då har du hamnat rätt.

Vårt mål är att du som är ny i yrket och du som arbetat länge ska känna dig stimulerad, upplyst och engagerad under läsningen.

I det här numret tittar vi lite närmare på bildens betydelse, SO-ämnets utveckling och forskning kring klimatundervisning. Och mycket annat.

Vi ser fram emot dina synpunkter på innehållet och önske­mål inför kommande nummer. Mejla gärna till oss på modernso@nok.se Mycket nöje!

Natur & Kultur Läromedel

Innehåll

Prova gratis på digilar.se/prova

Digilär är en del av Natur & Kultur och tillsammans utvecklar vi läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

Läs mer på digilar.se | nok.se

Vad säger bilden egentligen?

Språkutvecklande SO-undervisning 3 nycklar som underlättar skärmläsning Från Olof Palme till fake news Den inbyggda årsplaneringen Så pratar du klimat med dina elever Lärarintervjun Natur & Kulturs stiftelse Hej författare

6 8 10 11 15 17 21 22 23

Modernare SO-undervisning #1 2020 Ges ut av: Natur & Kultur Grafisk form: Bäck Omslag: Christopher Campbell/Unsplash nok.se För nyhetsbrev: Anmäl dig på nok.se/nyhetsbrev Vill du ha en kostnadsfri prenumeration till din skola? Hör av dig till modernso@nok.se Läs mer på nok.se Facebook: @nokskola Instagram: @naturochkultur_skola

Natur & Kultur Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati. Förlagsdelen Natur & Kultur Läromedel ger ut läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

3

PÅ GÅNG

PÅ GÅNG

Är du en GIS:are?

Att söka efter en persons adress på hitta.se, checka in på Facebook eller köra med gps i bilen är en självklarhet för många. Men inte alla har koll på att det är geografiska informationssystem, GIS, de använder. Inom det militära har det varit ett instrument för terränganalyser och lägespresentationer sedan 1980-talet, men i skolvärlden är det fortfarande ett relativt nytt fenomen. GIS tillför en ny dimension i under­ visningen – den geografiska – och kan användas i de flesta ämnen.

9

knep för att lära sig mer på mindre tid

1.

ni lmi Je

Vill du hjälpa dina elever att plugga inför proven? Här är nio säkra studietips från boken Supermetoderna av Maria Sundén Jelmini:

Maria Sund én

Gör upp en plan och hitta tidstjuvar Bestäm när och hur mycket du behöver plugga. Spika dagar och tider och fundera över vad som kan göra att du tappar fokus – och hur du kan undvika det.

2. Läs texten en gång – försök sedan att minnas

Många läser en text flera gånger på raken, men forskning visar att det är mycket bättre att själv försöka återberätta informationen ur minnet.

3.

Ha mellanrum mellan dagarna du pluggar – det gäller att glömma lite först Det är bättre att plugga lite kortare tid under två dagar än att maxa en dag. Men då gäller det att du pluggar på allt, minst två gånger.

4

5 EXEMPEL PÅ GIS I UNDERVISNINGEN: • Geografiska analyser • Fältstudier • Lärarpresentationer • Elevpresentationer • Kartberättelser

VAD ÄR SO?

Klimatsmart affisch till ditt klassrum!

Affischen Vad är SO? visar hur ämnena hänger ihop och innehåller diskussionsuppgifter om hur klimatförändringar kan undersökas i respektive SO-ämne.

4.

Samhällskunskap: Vilka politiska beslut kan Sverige, EU och FN fatta för att minska utsläppen av växthusgaser?

5. Tänk i bilder för att komma ihåg fakta

Religion: Vad är viktigast att rädda – isbjörnar eller koalor?

6. Ta pauser och vila tankarna

En bra teknik är att plugga i 25 minuter – och sedan ta en paus i fem. Sätt en timer och sluta direkt när den ringer.

Historia: Hur har människors sätt att leva påverkats av större klimatförändringar genom historien?

Tänk på att hjärnan är dålig på multitasking Om du slötittar lite på en film medan du pluggar, eller kollar Snapchat var tionde minut, tar det mycket längre tid att lära sig.

Geografi: Hur kan vi producera och transportera vår mat för att minska utsläppen?

Var ärlig mot dig själv – kan jag verkligen detta?

Att testa sig själv är bästa sättet att veta. Och var inte för snäll mot dig själv, ibland är det lätt att tänka: »Det var ungefär så jag menade …« Se en bild framför dig, sätt dit nästa bild någonstans på den – och zooma in så att du fokuserar på den nya bilden. Stanna till och repetera din bildkedja för dig själv ibland.

7.

8.

Förbered hjärnan Om du vill lära dig mer av både lektionen och skolboken – kolla lite snabbt på det nya området redan innan ni börjar med det. Då förstår du mer, får lättare att hålla tråden och minns mer.

9.

Efter provet – fundera över hur det gick När du har gjort provet – ta en stund och fundera över hur det gick. Var det något som du borde ändra till nästa gång? Var det något som du märkte funkade bra?

Beställ kostnadsfritt på nok.se/solnova

Visste du att… → Sveriges befolkning ökade med nästan en miljon personer det gångna årtiondet.

Migrationen stod för 73 procent av ökningen.

Källa: SCB

→ Män äger dubbelt så mycket av Sveriges mark som kvinnor? Trots det klassas Sverige som ett av världens mest jämställda land.

Källa: Lantmäteriet → Jaktmagi, jägarreligion, bygger på uppfattningen att det i naturen finns andliga väsen som härskar över vissa djurarter eller områden? Dessa kallas inom religionsvetenskap och etnologi ofta för djurrådare eller viltets herrar.

Källa: Nationalencyklopedin 5

PÅ GÅNG

PÅ GÅNG

Är du en GIS:are?

Att söka efter en persons adress på hitta.se, checka in på Facebook eller köra med gps i bilen är en självklarhet för många. Men inte alla har koll på att det är geografiska informationssystem, GIS, de använder. Inom det militära har det varit ett instrument för terränganalyser och lägespresentationer sedan 1980-talet, men i skolvärlden är det fortfarande ett relativt nytt fenomen. GIS tillför en ny dimension i under­ visningen – den geografiska – och kan användas i de flesta ämnen.

9

knep för att lära sig mer på mindre tid

1.

ni lmi Je

Vill du hjälpa dina elever att plugga inför proven? Här är nio säkra studietips från boken Supermetoderna av Maria Sundén Jelmini:

Maria Sund én

Gör upp en plan och hitta tidstjuvar Bestäm när och hur mycket du behöver plugga. Spika dagar och tider och fundera över vad som kan göra att du tappar fokus – och hur du kan undvika det.

2. Läs texten en gång – försök sedan att minnas

Många läser en text flera gånger på raken, men forskning visar att det är mycket bättre att själv försöka återberätta informationen ur minnet.

3.

Ha mellanrum mellan dagarna du pluggar – det gäller att glömma lite först Det är bättre att plugga lite kortare tid under två dagar än att maxa en dag. Men då gäller det att du pluggar på allt, minst två gånger.

4

5 EXEMPEL PÅ GIS I UNDERVISNINGEN: • Geografiska analyser • Fältstudier • Lärarpresentationer • Elevpresentationer • Kartberättelser

VAD ÄR SO?

Klimatsmart affisch till ditt klassrum!

Affischen Vad är SO? visar hur ämnena hänger ihop och innehåller diskussionsuppgifter om hur klimatförändringar kan undersökas i respektive SO-ämne.

4.

Samhällskunskap: Vilka politiska beslut kan Sverige, EU och FN fatta för att minska utsläppen av växthusgaser?

5. Tänk i bilder för att komma ihåg fakta

Religion: Vad är viktigast att rädda – isbjörnar eller koalor?

6. Ta pauser och vila tankarna

En bra teknik är att plugga i 25 minuter – och sedan ta en paus i fem. Sätt en timer och sluta direkt när den ringer.

Historia: Hur har människors sätt att leva påverkats av större klimatförändringar genom historien?

Tänk på att hjärnan är dålig på multitasking Om du slötittar lite på en film medan du pluggar, eller kollar Snapchat var tionde minut, tar det mycket längre tid att lära sig.

Geografi: Hur kan vi producera och transportera vår mat för att minska utsläppen?

Var ärlig mot dig själv – kan jag verkligen detta?

Att testa sig själv är bästa sättet att veta. Och var inte för snäll mot dig själv, ibland är det lätt att tänka: »Det var ungefär så jag menade …« Se en bild framför dig, sätt dit nästa bild någonstans på den – och zooma in så att du fokuserar på den nya bilden. Stanna till och repetera din bildkedja för dig själv ibland.

7.

8.

Förbered hjärnan Om du vill lära dig mer av både lektionen och skolboken – kolla lite snabbt på det nya området redan innan ni börjar med det. Då förstår du mer, får lättare att hålla tråden och minns mer.

9.

Efter provet – fundera över hur det gick När du har gjort provet – ta en stund och fundera över hur det gick. Var det något som du borde ändra till nästa gång? Var det något som du märkte funkade bra?

Beställ kostnadsfritt på nok.se/solnova

Visste du att… → Sveriges befolkning ökade med nästan en miljon personer det gångna årtiondet.

Migrationen stod för 73 procent av ökningen.

Källa: SCB

→ Män äger dubbelt så mycket av Sveriges mark som kvinnor? Trots det klassas Sverige som ett av världens mest jämställda land.

Källa: Lantmäteriet → Jaktmagi, jägarreligion, bygger på uppfattningen att det i naturen finns andliga väsen som härskar över vissa djurarter eller områden? Dessa kallas inom religionsvetenskap och etnologi ofta för djurrådare eller viltets herrar.

Källa: Nationalencyklopedin 5

BILDKRITIK

BILDKRITIK

Bilden

AV NNEKA MAGNUSSON AMU

»Att veta hur bilder fungerar, vad och hur de kommunicerar, är minst lika viktigt som deras innehåll«, säger bild­redaktör Susanna Mälarstedt.

ger inte alltid

na

Sus Bilder tar allt större plats i an vårt samhälle och det visuella läsandet etablerar sig snabbt hos dagens unga. Att kunna läsa bilder källkritiskt är därmed viktigt.

Att framhålla bilden som den informationskälla den är och upplysa om dess innebörd och användning är både angeläget och nödvändigt. Det ställer i sin tur mycket höga krav på läromedlen.

Susanna Mälarstedt är frilansande bildredaktör för Natur & Kulturs nya SO-läromedel SOL NOVA. Serien har ett mycket stort bildmaterial i alla fyra ämnena: historia, samhällskunskap, religion och geografi. Att bildsätta ett läromedel som detta är en lång och omfattande process. Susanna berättar:

larstedt Mä

Foto: Mathilda Khoo/Unsplash

»Jag tror att det har betydelse för kvaliteten att man inte är främmande för att söka efter information och att man är van vid att läsa vetenskapliga texter när man gör bildresearch«, säger Susanna Mälarstedt och utvecklar: »Som bildredaktör ska man kunna svara på frågan varför man valt en viss bild. Det kräver att man tagit ett medvetet beslut.« En syn hon delar med Frida Axell, bildredaktör på Digilär samt grafisk formgivare och illustratör med en konstnärlig utbildning i bagaget:

»Det är viktigt att veta var bilden kommer från, att källan är tillförlitlig och att vi har rätt att använda bilden så som vi har tänkt. När det gäller innehållet stämmer jag av med projektledarna inom varje ämne. Vi tittar på vad bilderna kommunicerar och att de överensstämmer med det texten förmedlar och de värderingar som vi som förlag står för.« Frida Axell berättar att det kan vara svårt att hitta bilder som är äkta och autentiska. Bildbanker har ofta arrangerade bilder som »känns tillgjorda«. »Naturvetenskapliga ämnen är lättare än SO-ämnen.

Historia är extra knepigt.

För äldre historia har vi kanske

Fr id

ell Ax

6

… hela bilden

Hon har en bakgrund inom humaniora och naturvetenskap och arbetar även med illustrerade faktaböcker, som forskar­ antologier. Det blir många djupdykningar i arkiv och bibliotek, en kunskap som hon har stor nytta av i arbetet med läromedel.

a

Dagens läromedel är oftast väldigt bildrika och har bred visuell representation. Det är en positiv utveckling – som ställer höga krav på urvalsprocessen.

»Under bildarbetets gång sker en tät dialog med projektgruppen som består av projektledare, redaktör, formgivare, författare och mig som bildredaktör. Bilderna ska dels stämma överens med författarens budskap och textinnehållet men också väcka nyfikenhet och förtydliga texten.«

inget annat än historiska målningar och andra konstverk som visar konstnärens tolkningar. Händelser och personer kan ofta vara glorifierade eller stereotypiskt avbildade.

Om vi använder sådana bilder behöver vi i så fall föra en diskussion om det i texten. Det kan också vara svårt att hitta bilder på hur barn har levt och sett ut i olika tider.« Även Susanna Mälarstedt påpekar vikten av att använda autentiska och relevanta bilder, speciellt viktigt är det i läromedel för SO. Där föredrar hon reportagebilder, vilket inte sällan kräver ett visst mått av detektivarbete. Ofta behöver man kontakta fotografen direkt eller hitta andra källor än de vanliga bild­byråerna. »Men det är kul när man äntligen, efter mycket tids letande får loss en bild som man inte tror man kan få tag på, till exempel en målning som bara hänger i ett litet galleri i en avkrok eller en fotograf som har specialiserat sig på arkeologiska utgrävningar i ett avlägset land. För mig är det en viktig fråga att kvaliteten på bilderna är lika bra som kvaliteten på texterna. Eleverna ska vara trygga i att bilderna är korrekta och inte manipulerade, att de är kvalitetsgranskade och väl valda.« En läromedelsbild kan fylla många olika funktioner. Man kan vilja förstärka texten, väcka nyfikenhet, förklara och skapa engagemang. En annan aspekt är representation, att bild­ materialet ska återspegla olika etnicitet, ålder och genus.

Helheten är jätteviktig, poängterar båda bildredaktörerna. »Man kan inte bara titta på varje bild för sig, utan på vad summan av alla bilder ger. Först när man ser dem tillsammans syns mönstren tydligt och om det blir en övervikt åt något håll«, säger Frida Axell.

Susanna Mälarstedt: »Här har också läraren en viktig roll med att hjälpa eleverna att sätta bilderna i ett sammanhang, att »Så här trodde man att det var på 1800-talet« och så vidare. De behöver redskap för att kunna se bilderna ur ett kritiskt perspektiv.« På vilket sätt underlättar ni för en källkritisk hållning hos eleverna?

Frida Axell: »Förutom källinformation och text som finns i direkt anslutning till bilden kan eleven, oavsett var i Digilärs läromedel de befinner sig, få information om hur hela läromedlet är framtaget och granskat. I Digilär finns även möjlighet att lägga till delar från andra läromedel i sin kurs. Till exempel om skolan även har läromedlet Digilär Svenska, kan man plocka in ett avsnitt därifrån som handlar om bildanalys och bildkritiskt tänkande i sin SO-kurs.« Susanna Mälarstedt: »Genom att presentera det sammanhang bilderna är gjorda i, till exempel när, av vem och hur. Vi presenterar till exempel en del av bilderna i SOL NOVA med årtal för att underlätta för läraren att sätta in dem i ett historiskt sammanhang. Om det exempelvis är ett historiemåleri från 1800-talet poängteras i det i bildtexten.« • 7

BILDKRITIK

BILDKRITIK

Bilden

AV NNEKA MAGNUSSON AMU

»Att veta hur bilder fungerar, vad och hur de kommunicerar, är minst lika viktigt som deras innehåll«, säger bild­redaktör Susanna Mälarstedt.

ger inte alltid

na

Sus Bilder tar allt större plats i an vårt samhälle och det visuella läsandet etablerar sig snabbt hos dagens unga. Att kunna läsa bilder källkritiskt är därmed viktigt.

Att framhålla bilden som den informationskälla den är och upplysa om dess innebörd och användning är både angeläget och nödvändigt. Det ställer i sin tur mycket höga krav på läromedlen.

Susanna Mälarstedt är frilansande bildredaktör för Natur & Kulturs nya SO-läromedel SOL NOVA. Serien har ett mycket stort bildmaterial i alla fyra ämnena: historia, samhällskunskap, religion och geografi. Att bildsätta ett läromedel som detta är en lång och omfattande process. Susanna berättar:

larstedt Mä

Foto: Mathilda Khoo/Unsplash

»Jag tror att det har betydelse för kvaliteten att man inte är främmande för att söka efter information och att man är van vid att läsa vetenskapliga texter när man gör bildresearch«, säger Susanna Mälarstedt och utvecklar: »Som bildredaktör ska man kunna svara på frågan varför man valt en viss bild. Det kräver att man tagit ett medvetet beslut.« En syn hon delar med Frida Axell, bildredaktör på Digilär samt grafisk formgivare och illustratör med en konstnärlig utbildning i bagaget:

»Det är viktigt att veta var bilden kommer från, att källan är tillförlitlig och att vi har rätt att använda bilden så som vi har tänkt. När det gäller innehållet stämmer jag av med projektledarna inom varje ämne. Vi tittar på vad bilderna kommunicerar och att de överensstämmer med det texten förmedlar och de värderingar som vi som förlag står för.« Frida Axell berättar att det kan vara svårt att hitta bilder som är äkta och autentiska. Bildbanker har ofta arrangerade bilder som »känns tillgjorda«. »Naturvetenskapliga ämnen är lättare än SO-ämnen.

Historia är extra knepigt.

För äldre historia har vi kanske

Fr id

ell Ax

6

… hela bilden

Hon har en bakgrund inom humaniora och naturvetenskap och arbetar även med illustrerade faktaböcker, som forskar­ antologier. Det blir många djupdykningar i arkiv och bibliotek, en kunskap som hon har stor nytta av i arbetet med läromedel.

a

Dagens läromedel är oftast väldigt bildrika och har bred visuell representation. Det är en positiv utveckling – som ställer höga krav på urvalsprocessen.

»Under bildarbetets gång sker en tät dialog med projektgruppen som består av projektledare, redaktör, formgivare, författare och mig som bildredaktör. Bilderna ska dels stämma överens med författarens budskap och textinnehållet men också väcka nyfikenhet och förtydliga texten.«

inget annat än historiska målningar och andra konstverk som visar konstnärens tolkningar. Händelser och personer kan ofta vara glorifierade eller stereotypiskt avbildade.

Om vi använder sådana bilder behöver vi i så fall föra en diskussion om det i texten. Det kan också vara svårt att hitta bilder på hur barn har levt och sett ut i olika tider.« Även Susanna Mälarstedt påpekar vikten av att använda autentiska och relevanta bilder, speciellt viktigt är det i läromedel för SO. Där föredrar hon reportagebilder, vilket inte sällan kräver ett visst mått av detektivarbete. Ofta behöver man kontakta fotografen direkt eller hitta andra källor än de vanliga bild­byråerna. »Men det är kul när man äntligen, efter mycket tids letande får loss en bild som man inte tror man kan få tag på, till exempel en målning som bara hänger i ett litet galleri i en avkrok eller en fotograf som har specialiserat sig på arkeologiska utgrävningar i ett avlägset land. För mig är det en viktig fråga att kvaliteten på bilderna är lika bra som kvaliteten på texterna. Eleverna ska vara trygga i att bilderna är korrekta och inte manipulerade, att de är kvalitetsgranskade och väl valda.« En läromedelsbild kan fylla många olika funktioner. Man kan vilja förstärka texten, väcka nyfikenhet, förklara och skapa engagemang. En annan aspekt är representation, att bild­ materialet ska återspegla olika etnicitet, ålder och genus.

Helheten är jätteviktig, poängterar båda bildredaktörerna. »Man kan inte bara titta på varje bild för sig, utan på vad summan av alla bilder ger. Först när man ser dem tillsammans syns mönstren tydligt och om det blir en övervikt åt något håll«, säger Frida Axell.

Susanna Mälarstedt: »Här har också läraren en viktig roll med att hjälpa eleverna att sätta bilderna i ett sammanhang, att »Så här trodde man att det var på 1800-talet« och så vidare. De behöver redskap för att kunna se bilderna ur ett kritiskt perspektiv.« På vilket sätt underlättar ni för en källkritisk hållning hos eleverna?

Frida Axell: »Förutom källinformation och text som finns i direkt anslutning till bilden kan eleven, oavsett var i Digilärs läromedel de befinner sig, få information om hur hela läromedlet är framtaget och granskat. I Digilär finns även möjlighet att lägga till delar från andra läromedel i sin kurs. Till exempel om skolan även har läromedlet Digilär Svenska, kan man plocka in ett avsnitt därifrån som handlar om bildanalys och bildkritiskt tänkande i sin SO-kurs.« Susanna Mälarstedt: »Genom att presentera det sammanhang bilderna är gjorda i, till exempel när, av vem och hur. Vi presenterar till exempel en del av bilderna i SOL NOVA med årtal för att underlätta för läraren att sätta in dem i ett historiskt sammanhang. Om det exempelvis är ett historiemåleri från 1800-talet poängteras i det i bildtexten.« • 7

INTERVJU: PÄR SAHLIN

INTERVJU: PÄR SAHLIN

Bättre förståelse med

språkutvecklande undervisning AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Att integrera språkutvecklingen i SO är ett väl fungerande arbetssätt för att få fler elever att tillgodogöra sig ämneskunskaperna. En som vet mycket om hur man arbetar språkutvecklande är läraren Pär Sahlin. Han har undervisat i både svenska och SO och är dessutom en av författarna till läromedlet SOL NOVA. Här delar han med sig av sina tankar och idéer.

Svenska är ett ämne som går igen i alla andra ämnen. Att förstå orden man läser är en förutsättning för att kunna ta till sig fakta. Det centrala innehållet och förmågorna i SO-ämnena ställer höga krav på eleverna. Det är kort sagt inte bara mycket ämneskunskap att läsa in, det förekommer också en hel del specifika ord och begrepp.

Ett språkfokuserat arbetssätt kan medföra att fler elever känner sig inkluderade. Eleverna blir uppmärksammade på vilka ord och begrepp som hör till ämnet och de utvecklar på så sätt sitt skolspråk, parallellt med att lära sig ämnesstoffet.

Pär Sahlin, som länge har arbetat språkutvecklande i SO-ämnena, ger konkreta exempel som praktiskt illustrerar metoden: »Eleverna kan tillverka och arbeta med kort av de centrala begreppen som de kommer att möta under arbetsområdet. På korten skriver de begreppet och en förklaring till vad det betyder. De skriver också ord och uttryck som är relaterade till begreppet, till exempel motsatsord eller synonymer. Begreppskorten ska finnas tillgängliga för eleverna under hela arbetsområdet och de kan även användas så att eleverna till exempel i par förhör varandra om vad uttrycken betyder.« Han fortsätter: 8

»Ett annat sätt att arbeta språkutvecklande är att visa eleverna vilka ord och uttryck de kan använda när de ska resonera, jämföra och analysera. Det kan till exempel vara att visa vilka sambandsord man kan använda när man jämför eller argumenterar.« Läromedel som förklarar och illustrerar Hur kan då läromedel stötta den lärare som väljer att arbeta språkutvecklande i SO? Och hur kan läromedlets struktur hjälpa eleverna att tillgodogöra sig faktakunskaperna? Jo, genom att löpande förklara centrala begrepp och inkludera många uppgifter som stämmer av att eleverna har förstått. Även bilder och illustrationer fungerar som stöd för att konkretisera innehållet. Pär Sahlin utvecklar hur han och hans medförfattare har resonerat i SOL NOVA: »En av grundpelarna i ett kunskaps- och språk­utvecklande arbete är att det finns en samstämmighet mellan kunskapsmålen, undervisningen och bedömningsuppgiften.

I SOL NOVA presenteras på varje kapitels introuppslag ett antal frågeställningar kopplade till kunskapsmålen som sedan besvaras i kapitlet. I slutet av kapitlet finns en sammanfattning av svaren på frågorna, samt en bedömningsuppgift som är kopplad till kunskapsmålen.

På textnivå arbetar vi medvetet med att brödtexten ska svara på rubrikens innehåll eller fråga. När vi använder centrala begrepp förklarar vi dem i den löpande texten. Begreppen är också fetade för att förtydliga att det är ett centralt begrepp. Bilder, diagram

och andra grafiska element används för att aktivera elevernas förkunskaper och/eller för att fördjupa förståelsen av det som står i den löpande texten.« »Aktivera förkunskaper och skynda långsamt« Ganska många elever upplever SO-ämnena som väldigt texttunga. Det är mycket fakta som ska nötas in: komplicerande historiska skeenden, olika statsskick, analys av sårbara platser och religiösa livsåskådningar. Bland mycket, mycket annat.

Hur kan man som lärare underlätta för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna? »Det stämmer att det är mycket som ska nötas in«, säger Pär Sahlin och fortsätter: »Jag tror att det är viktigt att arbeta med att aktivera elevernas förkunskaper om ämnet i början av ett arbetsområde. Många elever vet redan mycket om ett ämne, men utan att förstå att de faktiskt har dessa kunskaper.

Ett sätt att aktivera deras förkunskaper är att ställa frågor som ligger nära elevernas vardag och sedan knyta dem till mer allmänna och abstrakta frågor.

Många elever upplever att det är många begrepp att hålla reda på. Här kan olika elevaktiva övningar som exempelvis begreppskorten hjälpa dem. Även uppgifterna i SOL NOVA är tänkta att löpande stämma av att eleverna har förstått. Jag tror också att man vinner på att skynda långsamt, att stanna upp mellan textavsnitten och låta eleverna samtala, diskutera och resonera om det de har läst, innan man skyndar vidare till nästa avsnitt. På så sätt kan man undvika känslan av korvstoppning.« Tycker du att SO-ämnena lämpar sig särskilt bra för ett språkutvecklande arbetssätt? »Ja, absolut. Det ligger i SO-ämnenas natur att både arbeta med ämnesstoffet och ge eleverna språkverktyg för att kunna resonera, jämföra och analysera ämnet. I stort tror jag att lärarens förmåga att undervisa om stoffet och ge eleverna de språkliga verktyg de behöver i kombination med ett läromedels trygga struktur är den bästa vägen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som läroplanen kräver«, avslutar Pär Sahlin.•

Pär Sahlin

Pär Sahlins råd till dig som vill arbeta mer språkutvecklande i din undervisning: • Aktivera elevernas förkunskaper i inledningen av ett arbets-­ område. De kan ofta mer än de tror. Utgå från elevernas konkreta vardagsspråk, för att sedan ge dem ett mer abstrakt skolspråk.

• Aktivera eleverna genom att arbeta med EPA-modellen när ni samtalar och diskuterar. Modellen innebär att eleverna först tänker på egen hand, därefter i par, för att sedan avsluta med att alla i klassen samtalar. Det är en bra modell för att få alla elever aktiva. Vänd gärna på modellen för variation, det vill säga först alla, därefter par och sist enskilt.

• Stötta eleverna med begreppslistor och skrivmallar med sambandsord när de skriftligt eller muntliga ska resonera, jämföra och analysera.

9

INTERVJU: PÄR SAHLIN

INTERVJU: PÄR SAHLIN

Bättre förståelse med

språkutvecklande undervisning AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Att integrera språkutvecklingen i SO är ett väl fungerande arbetssätt för att få fler elever att tillgodogöra sig ämneskunskaperna. En som vet mycket om hur man arbetar språkutvecklande är läraren Pär Sahlin. Han har undervisat i både svenska och SO och är dessutom en av författarna till läromedlet SOL NOVA. Här delar han med sig av sina tankar och idéer.

Svenska är ett ämne som går igen i alla andra ämnen. Att förstå orden man läser är en förutsättning för att kunna ta till sig fakta. Det centrala innehållet och förmågorna i SO-ämnena ställer höga krav på eleverna. Det är kort sagt inte bara mycket ämneskunskap att läsa in, det förekommer också en hel del specifika ord och begrepp.

Ett språkfokuserat arbetssätt kan medföra att fler elever känner sig inkluderade. Eleverna blir uppmärksammade på vilka ord och begrepp som hör till ämnet och de utvecklar på så sätt sitt skolspråk, parallellt med att lära sig ämnesstoffet.

Pär Sahlin, som länge har arbetat språkutvecklande i SO-ämnena, ger konkreta exempel som praktiskt illustrerar metoden: »Eleverna kan tillverka och arbeta med kort av de centrala begreppen som de kommer att möta under arbetsområdet. På korten skriver de begreppet och en förklaring till vad det betyder. De skriver också ord och uttryck som är relaterade till begreppet, till exempel motsatsord eller synonymer. Begreppskorten ska finnas tillgängliga för eleverna under hela arbetsområdet och de kan även användas så att eleverna till exempel i par förhör varandra om vad uttrycken betyder.« Han fortsätter: 8

»Ett annat sätt att arbeta språkutvecklande är att visa eleverna vilka ord och uttryck de kan använda när de ska resonera, jämföra och analysera. Det kan till exempel vara att visa vilka sambandsord man kan använda när man jämför eller argumenterar.« Läromedel som förklarar och illustrerar Hur kan då läromedel stötta den lärare som väljer att arbeta språkutvecklande i SO? Och hur kan läromedlets struktur hjälpa eleverna att tillgodogöra sig faktakunskaperna? Jo, genom att löpande förklara centrala begrepp och inkludera många uppgifter som stämmer av att eleverna har förstått. Även bilder och illustrationer fungerar som stöd för att konkretisera innehållet. Pär Sahlin utvecklar hur han och hans medförfattare har resonerat i SOL NOVA: »En av grundpelarna i ett kunskaps- och språk­utvecklande arbete är att det finns en samstämmighet mellan kunskapsmålen, undervisningen och bedömningsuppgiften.

I SOL NOVA presenteras på varje kapitels introuppslag ett antal frågeställningar kopplade till kunskapsmålen som sedan besvaras i kapitlet. I slutet av kapitlet finns en sammanfattning av svaren på frågorna, samt en bedömningsuppgift som är kopplad till kunskapsmålen.

På textnivå arbetar vi medvetet med att brödtexten ska svara på rubrikens innehåll eller fråga. När vi använder centrala begrepp förklarar vi dem i den löpande texten. Begreppen är också fetade för att förtydliga att det är ett centralt begrepp. Bilder, diagram

och andra grafiska element används för att aktivera elevernas förkunskaper och/eller för att fördjupa förståelsen av det som står i den löpande texten.« »Aktivera förkunskaper och skynda långsamt« Ganska många elever upplever SO-ämnena som väldigt texttunga. Det är mycket fakta som ska nötas in: komplicerande historiska skeenden, olika statsskick, analys av sårbara platser och religiösa livsåskådningar. Bland mycket, mycket annat.

Hur kan man som lärare underlätta för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna? »Det stämmer att det är mycket som ska nötas in«, säger Pär Sahlin och fortsätter: »Jag tror att det är viktigt att arbeta med att aktivera elevernas förkunskaper om ämnet i början av ett arbetsområde. Många elever vet redan mycket om ett ämne, men utan att förstå att de faktiskt har dessa kunskaper.

Ett sätt att aktivera deras förkunskaper är att ställa frågor som ligger nära elevernas vardag och sedan knyta dem till mer allmänna och abstrakta frågor.

Många elever upplever att det är många begrepp att hålla reda på. Här kan olika elevaktiva övningar som exempelvis begreppskorten hjälpa dem. Även uppgifterna i SOL NOVA är tänkta att löpande stämma av att eleverna har förstått. Jag tror också att man vinner på att skynda långsamt, att stanna upp mellan textavsnitten och låta eleverna samtala, diskutera och resonera om det de har läst, innan man skyndar vidare till nästa avsnitt. På så sätt kan man undvika känslan av korvstoppning.« Tycker du att SO-ämnena lämpar sig särskilt bra för ett språkutvecklande arbetssätt? »Ja, absolut. Det ligger i SO-ämnenas natur att både arbeta med ämnesstoffet och ge eleverna språkverktyg för att kunna resonera, jämföra och analysera ämnet. I stort tror jag att lärarens förmåga att undervisa om stoffet och ge eleverna de språkliga verktyg de behöver i kombination med ett läromedels trygga struktur är den bästa vägen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som läroplanen kräver«, avslutar Pär Sahlin.•

Pär Sahlin

Pär Sahlins råd till dig som vill arbeta mer språkutvecklande i din undervisning: • Aktivera elevernas förkunskaper i inledningen av ett arbets-­ område. De kan ofta mer än de tror. Utgå från elevernas konkreta vardagsspråk, för att sedan ge dem ett mer abstrakt skolspråk.

• Aktivera eleverna genom att arbeta med EPA-modellen när ni samtalar och diskuterar. Modellen innebär att eleverna först tänker på egen hand, därefter i par, för att sedan avsluta med att alla i klassen samtalar. Det är en bra modell för att få alla elever aktiva. Vänd gärna på modellen för variation, det vill säga först alla, därefter par och sist enskilt.

• Stötta eleverna med begreppslistor och skrivmallar med sambandsord när de skriftligt eller muntliga ska resonera, jämföra och analysera.

9

­

DIGITAL LÄSNING

HISTORIA

AV CECILIA LILJA

Som producenter av digitala läromedel är teamet på Natur & Kultur och Digilär väl insatta i möjligheter och utmaningar med digital läsning.

Digilärs plattform har utvecklats i samverkan med specialpedagoger, lärare och forskare inom lässvårigheter och koncentrationsproblematik.

Cecilia Lilja, pedagogisk digitalchef på Digilär, presenterar här tre viktiga nycklar för att underlätta läsning på skärm.

1

Fokus och enkel navigering Digilärs gränssnitt är utvecklat för att vara intuitivt.

Varje sida är avskalad och innehållet – t.ex. text och bild – är i fokus. Inställningar och menyer är dolda under ett fåtal knappar. Eleven kan även välja att bläddra i stället för skrolla, eller aktivera en läslinjal.

Det är möjligt att dölja och anpassa bilder, färg­ markeringar och andra visuella element.

C

Lilja ilia ec

Så får dina elever de bästa förutsättningarna för att läsa på skärm

»Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.«

2

Lässtöd i funktioner och innehåll I varje del av läromedlet är det möjligt att lyssna på texten. Typsnitt, textstorlek, kontrast och bakgrundsfärg kan justeras. Det finns även texter på flera nivåer, som lättläst och standard. Stöttning finns också i innehållet. Klickbara ordförklaringar beskriver svåra begrepp. Bilder och filmer introducerar och visualiserar textens innehåll. Klickbara fördjupningar och extramaterial skapar möjlighet att lära mer.

3

Läsförståelseträning och direkt feedback Kopplat till texterna i Digilär finns alltid läsförståelsefrågor med facit eller självrättande övningar som ger direkt feedback. Eleven kan välja ut nyckelord och spara i egna ordlistor, och träna på dem med en självrättande ordträningsfunktion. Fördjupande uppgifter till texterna uppmanar till diskussion och reflektion. Som lärare kan du granska elevernas arbete och ge feedback direkt i Digilär.•

HUR KAN DU SOM LÄRARE JOBBA MED DIGITAL LÄSNING? Digilärs stöd och funktioner ger möjlighet att underlätta elevens lärande vid läsning av digitala texter. Men vad kan du göra? Öva på att använda digitala verktyg och lär dig vad som fungerar. Din kunskap och motivation är ytterst avgörande för hur digitaliseringen i varje enskilt klassrum lyckas.

10

Från Olof Palme till fake news –

SO från 70-talet till idag AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Ingen SO-lärare idag ifrågasätter nog att undervisningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Men hur förhåller man sig till samhällets utveckling och hur påverkas läromedlen av rådande normer?

Inte minst digitaliseringen sätter saker och ting i ett nytt ljus.

Utöver att lära ut komplexa ämneskunskaper, förväntas dagens SO-lärare även ge eleverna insikter om demokrati och förståelse för andra människors villkor. Kort sagt: de ska inte bara undervisa utan också »fostra« eleverna i demokratisk anda.

Ur läroplanen från 1969: »Samhällsorienteringen skall ta sikte på att för eleven levandegöra de bärande idéerna i vår demokratiska livssyn och efter hand öka elevens förmåga att förstå sig själv och sin egen situation, sina medmänniskor och omvärlden och att göra en positiv insats som samhällsmedborgare.« Redan för femtio år sedan slogs det alltså fast att SO-ämnena har en viktig och flerdelad roll.

Under det tidiga 70-talet fick också de samhällsorienterande ämnena sin huvudsakliga form, även om det självklart skett flera förändringar i takt med tiden. Detsamma gäller läromedel i SO, där serien SOL NOVA är ett belysande exempel.

SOL-projektet, ett lyckat initiativ SOL kom i sin första version redan 1970 och är än i dag ett levande läromedel med många användare.

Karin Wergel har arbetat med SOL sedan 1979 som redaktör, projektledare och författare och har stor insyn i hur läromedlet utvecklats genom decennierna. Hon berättar: »SOL-projektet initierades redan i slutet av 1960-talet som en följd av den nya läroplanen från 1969, med målet att framställa nya läromedel i alla de fyra SO-ämnena. Då fanns, utöver idégivarna och projektledarna Lennart Husén och Lars Hildingson, en hel stab som nästan enbart arbetade med SOL: författare, redaktörer, bildredaktörer och formgivare.

Det var en stor och ambitiös satsning redan från start. Hela tiden har mycket arbete lagts ner på att anpassa texterna till målgruppen.

Sammanhållningen av projektet har bidragit till hög kvalitet och kontinuiteten har också fört med sig lagrad kunskap bland medarbetarna.

SOL-böckerna har sedan tryckts om med jämna mellanrum och det har i sin tur gjort att de har varit uppdaterade. Ungefär vart femte till sjunde år har det även kommit ut större revideringar av grundböckerna. Självklart har det påkallats av förändringar i läroplanen eller nya betygssystem, men även av att tiderna förändras.« → 11

­

DIGITAL LÄSNING

HISTORIA

AV CECILIA LILJA

Som producenter av digitala läromedel är teamet på Natur & Kultur och Digilär väl insatta i möjligheter och utmaningar med digital läsning.

Digilärs plattform har utvecklats i samverkan med specialpedagoger, lärare och forskare inom lässvårigheter och koncentrationsproblematik.

Cecilia Lilja, pedagogisk digitalchef på Digilär, presenterar här tre viktiga nycklar för att underlätta läsning på skärm.

1

Fokus och enkel navigering Digilärs gränssnitt är utvecklat för att vara intuitivt.

Varje sida är avskalad och innehållet – t.ex. text och bild – är i fokus. Inställningar och menyer är dolda under ett fåtal knappar. Eleven kan även välja att bläddra i stället för skrolla, eller aktivera en läslinjal.

Det är möjligt att dölja och anpassa bilder, färg­ markeringar och andra visuella element.

C

Lilja ilia ec

Så får dina elever de bästa förutsättningarna för att läsa på skärm

»Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.«

2

Lässtöd i funktioner och innehåll I varje del av läromedlet är det möjligt att lyssna på texten. Typsnitt, textstorlek, kontrast och bakgrundsfärg kan justeras. Det finns även texter på flera nivåer, som lättläst och standard. Stöttning finns också i innehållet. Klickbara ordförklaringar beskriver svåra begrepp. Bilder och filmer introducerar och visualiserar textens innehåll. Klickbara fördjupningar och extramaterial skapar möjlighet att lära mer.

3

Läsförståelseträning och direkt feedback Kopplat till texterna i Digilär finns alltid läsförståelsefrågor med facit eller självrättande övningar som ger direkt feedback. Eleven kan välja ut nyckelord och spara i egna ordlistor, och träna på dem med en självrättande ordträningsfunktion. Fördjupande uppgifter till texterna uppmanar till diskussion och reflektion. Som lärare kan du granska elevernas arbete och ge feedback direkt i Digilär.•

HUR KAN DU SOM LÄRARE JOBBA MED DIGITAL LÄSNING? Digilärs stöd och funktioner ger möjlighet att underlätta elevens lärande vid läsning av digitala texter. Men vad kan du göra? Öva på att använda digitala verktyg och lär dig vad som fungerar. Din kunskap och motivation är ytterst avgörande för hur digitaliseringen i varje enskilt klassrum lyckas.

10

Från Olof Palme till fake news –

SO från 70-talet till idag AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Ingen SO-lärare idag ifrågasätter nog att undervisningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Men hur förhåller man sig till samhällets utveckling och hur påverkas läromedlen av rådande normer?

Inte minst digitaliseringen sätter saker och ting i ett nytt ljus.

Utöver att lära ut komplexa ämneskunskaper, förväntas dagens SO-lärare även ge eleverna insikter om demokrati och förståelse för andra människors villkor. Kort sagt: de ska inte bara undervisa utan också »fostra« eleverna i demokratisk anda.

Ur läroplanen från 1969: »Samhällsorienteringen skall ta sikte på att för eleven levandegöra de bärande idéerna i vår demokratiska livssyn och efter hand öka elevens förmåga att förstå sig själv och sin egen situation, sina medmänniskor och omvärlden och att göra en positiv insats som samhällsmedborgare.« Redan för femtio år sedan slogs det alltså fast att SO-ämnena har en viktig och flerdelad roll.

Under det tidiga 70-talet fick också de samhällsorienterande ämnena sin huvudsakliga form, även om det självklart skett flera förändringar i takt med tiden. Detsamma gäller läromedel i SO, där serien SOL NOVA är ett belysande exempel.

SOL-projektet, ett lyckat initiativ SOL kom i sin första version redan 1970 och är än i dag ett levande läromedel med många användare.

Karin Wergel har arbetat med SOL sedan 1979 som redaktör, projektledare och författare och har stor insyn i hur läromedlet utvecklats genom decennierna. Hon berättar: »SOL-projektet initierades redan i slutet av 1960-talet som en följd av den nya läroplanen från 1969, med målet att framställa nya läromedel i alla de fyra SO-ämnena. Då fanns, utöver idégivarna och projektledarna Lennart Husén och Lars Hildingson, en hel stab som nästan enbart arbetade med SOL: författare, redaktörer, bildredaktörer och formgivare.

Det var en stor och ambitiös satsning redan från start. Hela tiden har mycket arbete lagts ner på att anpassa texterna till målgruppen.

Sammanhållningen av projektet har bidragit till hög kvalitet och kontinuiteten har också fört med sig lagrad kunskap bland medarbetarna.

SOL-böckerna har sedan tryckts om med jämna mellanrum och det har i sin tur gjort att de har varit uppdaterade. Ungefär vart femte till sjunde år har det även kommit ut större revideringar av grundböckerna. Självklart har det påkallats av förändringar i läroplanen eller nya betygssystem, men även av att tiderna förändras.« → 11

HISTORIA

→Nya tider skiftar fokus SO-ämnena har på flera sätt varit tydligt påverkade av det omgivande samhällets normer. På 70- och 80-talet färgades den pedagogiska vetenskapen i viss mån mer av ideologiska idéer än av vetenskapliga. På så sätt kom skolarbetet att allt mer relateras till olika samhällspolitiska mål och eleverna skulle uppmuntras till att uppmärksamma och kritiskt ifrågasätta olika samhällsförhållanden.

Kanske märktes det allra mest i ämnet samhällskunskap. Har det också återspeglats i läromedlen? »Jämför jag SOL-böcker i samhällskunskap från 1970-talet och fram till i dag ser jag att många av ämnesområdena som tas upp faktiskt är desamma; demokrati, hur Sverige styrs, ekonomi, medier, lag och rätt, bland annat.

Däremot skrivs idag inget eller lite om alkohol och droger, något som behandlades utförligt i tidigare SOL-böcker«, säger Karin Wergel. Hon fortsätter: »Det internationella perspektivet kretsade i de första böckerna främst kring USA och Sovjetunionen, och U-länderna framställdes endimensionellt som underutvecklade.

Idag genomsyras böckerna av ett mer globalt perspektiv.

Flera SOL-versioner genom åren har haft omfattande kapitel om folkrörelser och organisationer till exempel kvinnorörelsen, fredsrörelsen och arbetsmarknadens organisationer.

I dag nämns detta jämförelsevis kortfattat, vilket väl också är ett resultat av tidsandan.

Digitaliseringen har förstås också inneburit ett paradigmskifte som återspeglas i läroböckerna. I dag ges exempelvis betydligt mer utrymme för källkritik.«

HISTORIA

påverkar här också förstås. På senare år lyfts miljöperspektivet fram allt mer i olika ämnesområden, jämställdhet poängteras och den globala ekonomin tar mer plats«, säger Karin Wergel.

Förändringar som syns i läroplanerna över tid är vad ämnena kallas (kristendom blev religionskunskap år 1969) och hur mycket tid de får på schemat. Andra förändringar är hur fakta och kunskaper balanseras och där är huvudriktningen att större vikt läggs på att eleverna aktivt ska delta i undervisningen. De senaste decennierna betonas vikten av reflektion, analys och argumentation än mer, liksom förmågan att dra slutsatser. Eleverna ska förstå, inte bara memorera. Och för att förstå ett ämne måste man förstå språket, något som redaktörer och författare till de senaste upplagorna av SOL lagt vikt vid (läs gärna intervjun med läro­ medelsförfattaren Pär Sahlin, om språkutvecklande läromedel, sidan 8). Men, nu syns pendeln svänga tillbaka. I de kommande revideringarna av kursplanerna betonas åter faktakunskaper framför exempelvis reflektion.

Den snabba digitala utvecklingen i samhället har naturligtvis också satt sina spår både i undervisning och i läromedel. Så kallad blended learning, en mix av tryckta och digitala läromedel, är mer regel än undantag i dagens klassrum. Till SOL NOVA finns ett stort extramaterial och omfattade lärarhandledningar på webben.

Med nya typer av läromedel kommer också nya möjligheter – och nya utmaningar.

Jakob Harknäs är projektledare i SO på Natur & Kultur med fokus på digital utgivning. Hur ser han på utmaningarna inom sitt arbetsområde? »Med all den information som sköljer över oss ökar också vikten av att sålla och värdera«, menar Jakob Harknäs. »Följdriktigt blir källanvändning och källkritik allt viktigare och det finns också en levande diskussion om just detta bland SO-lärare idag. Kopplingen till källor behöver genomsyra läromedlet och inte endast presenteras separat. Jag tror att de digitala läromedlen faktiskt kan bana väg för större krav på transparens, källkritik och faktagranskning, både hos lärare och elever.

I och med att allt material idag är sökbart och oftast möjligt att härleda till källan kan digitala läromedel löpande granskas källkritiskt: vilka är författare till texterna, när är de publicerade och uppdaterade, varifrån kommer bilderna och så vidare.« Så digitala läromedel kan till och med vara att föredra ur den aspekten? »Ja, digitala läromedel har ju möjligheten att vara mer aktuella än tryckta böcker, de kan kompletteras och uppdateras väldigt snabbt.

Den aktualiseringen är särskilt viktig inom ett ämne som samhällskunskap. Sedan finns det många fler möjligheter förstås. I Digilärs

läromedel inom SO kan läraren skapa egna uppgifter, texter och länkningar och på det sättet kan SO-undervisningen på ett ännu tydligare sätt kopplas till det som klassen håller på med och till aktuella händelser i omvärlden.

Digilärs plattform möjliggör även att inbäddningar från olika webbplatser görs tillgängliga och synliga i själva läromedlet. Texter kan därmed varvas med rörliga exempel direkt i själva läromedelskapitlet och här finns även innehållsfilmer som fördjupar förståelsen av centrala delar av SO-undervisningen. Detta kan inte minst vara bra för elever som behöver lite extra stöd.« Framtiden för de digitala läromedlen inom SO är således ljus? »Absolut. Dessa läromedel kommer att utvecklas och bli ännu bättre,« menar Jakob Harknäs. »Förlagen förbättrar sina produkter till exempel utifrån vad forskning säger om elevers kunskaps- och språkutveckling. Men det behövs mer ännu mer forskningsbaserad kunskap kring hur digitala läromedel kan användas på bästa sätt, vilka möjligheter och utmaningar som finns. Men oavsett om man som lärare väljer ett tryckt eller digitalt läromedel är det alltid ämnets kärna som måste prioriteras.«•

Att sålla, prioritera, ifrågasätta och förstå Kunskapsfältet inom de fyra SO-ämnena är väldigt brett och faktamängden stor. Läraren måste sålla, kanske till och med utelämna något av kunskapsmomenten. Detsamma gäller läromedlen – de kan inte täcka precis allt. Dessutom måste de hänga med sin tid, men i vilken utsträckning? »Ett läromedel ska ju hålla ett antal år. Bör man då som författare exemplifiera med aktuella händelser med risk för att de blir daterade?

Oavsett exemplens ålder måste eleverna ändå kunna dra generella slutsatser. Tidsandan

12

Läromedlet SOL NOVA är ett tydligt exempel på blended learning.

13

HISTORIA

→Nya tider skiftar fokus SO-ämnena har på flera sätt varit tydligt påverkade av det omgivande samhällets normer. På 70- och 80-talet färgades den pedagogiska vetenskapen i viss mån mer av ideologiska idéer än av vetenskapliga. På så sätt kom skolarbetet att allt mer relateras till olika samhällspolitiska mål och eleverna skulle uppmuntras till att uppmärksamma och kritiskt ifrågasätta olika samhällsförhållanden.

Kanske märktes det allra mest i ämnet samhällskunskap. Har det också återspeglats i läromedlen? »Jämför jag SOL-böcker i samhällskunskap från 1970-talet och fram till i dag ser jag att många av ämnesområdena som tas upp faktiskt är desamma; demokrati, hur Sverige styrs, ekonomi, medier, lag och rätt, bland annat.

Däremot skrivs idag inget eller lite om alkohol och droger, något som behandlades utförligt i tidigare SOL-böcker«, säger Karin Wergel. Hon fortsätter: »Det internationella perspektivet kretsade i de första böckerna främst kring USA och Sovjetunionen, och U-länderna framställdes endimensionellt som underutvecklade.

Idag genomsyras böckerna av ett mer globalt perspektiv.

Flera SOL-versioner genom åren har haft omfattande kapitel om folkrörelser och organisationer till exempel kvinnorörelsen, fredsrörelsen och arbetsmarknadens organisationer.

I dag nämns detta jämförelsevis kortfattat, vilket väl också är ett resultat av tidsandan.

Digitaliseringen har förstås också inneburit ett paradigmskifte som återspeglas i läroböckerna. I dag ges exempelvis betydligt mer utrymme för källkritik.«

HISTORIA

påverkar här också förstås. På senare år lyfts miljöperspektivet fram allt mer i olika ämnesområden, jämställdhet poängteras och den globala ekonomin tar mer plats«, säger Karin Wergel.

Förändringar som syns i läroplanerna över tid är vad ämnena kallas (kristendom blev religionskunskap år 1969) och hur mycket tid de får på schemat. Andra förändringar är hur fakta och kunskaper balanseras och där är huvudriktningen att större vikt läggs på att eleverna aktivt ska delta i undervisningen. De senaste decennierna betonas vikten av reflektion, analys och argumentation än mer, liksom förmågan att dra slutsatser. Eleverna ska förstå, inte bara memorera. Och för att förstå ett ämne måste man förstå språket, något som redaktörer och författare till de senaste upplagorna av SOL lagt vikt vid (läs gärna intervjun med läro­ medelsförfattaren Pär Sahlin, om språkutvecklande läromedel, sidan 8). Men, nu syns pendeln svänga tillbaka. I de kommande revideringarna av kursplanerna betonas åter faktakunskaper framför exempelvis reflektion.

Den snabba digitala utvecklingen i samhället har naturligtvis också satt sina spår både i undervisning och i läromedel. Så kallad blended learning, en mix av tryckta och digitala läromedel, är mer regel än undantag i dagens klassrum. Till SOL NOVA finns ett stort extramaterial och omfattade lärarhandledningar på webben.

Med nya typer av läromedel kommer också nya möjligheter – och nya utmaningar.

Jakob Harknäs är projektledare i SO på Natur & Kultur med fokus på digital utgivning. Hur ser han på utmaningarna inom sitt arbetsområde? »Med all den information som sköljer över oss ökar också vikten av att sålla och värdera«, menar Jakob Harknäs. »Följdriktigt blir källanvändning och källkritik allt viktigare och det finns också en levande diskussion om just detta bland SO-lärare idag. Kopplingen till källor behöver genomsyra läromedlet och inte endast presenteras separat. Jag tror att de digitala läromedlen faktiskt kan bana väg för större krav på transparens, källkritik och faktagranskning, både hos lärare och elever.

I och med att allt material idag är sökbart och oftast möjligt att härleda till källan kan digitala läromedel löpande granskas källkritiskt: vilka är författare till texterna, när är de publicerade och uppdaterade, varifrån kommer bilderna och så vidare.« Så digitala läromedel kan till och med vara att föredra ur den aspekten? »Ja, digitala läromedel har ju möjligheten att vara mer aktuella än tryckta böcker, de kan kompletteras och uppdateras väldigt snabbt.

Den aktualiseringen är särskilt viktig inom ett ämne som samhällskunskap. Sedan finns det många fler möjligheter förstås. I Digilärs

läromedel inom SO kan läraren skapa egna uppgifter, texter och länkningar och på det sättet kan SO-undervisningen på ett ännu tydligare sätt kopplas till det som klassen håller på med och till aktuella händelser i omvärlden.

Digilärs plattform möjliggör även att inbäddningar från olika webbplatser görs tillgängliga och synliga i själva läromedlet. Texter kan därmed varvas med rörliga exempel direkt i själva läromedelskapitlet och här finns även innehållsfilmer som fördjupar förståelsen av centrala delar av SO-undervisningen. Detta kan inte minst vara bra för elever som behöver lite extra stöd.« Framtiden för de digitala läromedlen inom SO är således ljus? »Absolut. Dessa läromedel kommer att utvecklas och bli ännu bättre,« menar Jakob Harknäs. »Förlagen förbättrar sina produkter till exempel utifrån vad forskning säger om elevers kunskaps- och språkutveckling. Men det behövs mer ännu mer forskningsbaserad kunskap kring hur digitala läromedel kan användas på bästa sätt, vilka möjligheter och utmaningar som finns. Men oavsett om man som lärare väljer ett tryckt eller digitalt läromedel är det alltid ämnets kärna som måste prioriteras.«•

Att sålla, prioritera, ifrågasätta och förstå Kunskapsfältet inom de fyra SO-ämnena är väldigt brett och faktamängden stor. Läraren måste sålla, kanske till och med utelämna något av kunskapsmomenten. Detsamma gäller läromedlen – de kan inte täcka precis allt. Dessutom måste de hänga med sin tid, men i vilken utsträckning? »Ett läromedel ska ju hålla ett antal år. Bör man då som författare exemplifiera med aktuella händelser med risk för att de blir daterade?

Oavsett exemplens ålder måste eleverna ändå kunna dra generella slutsatser. Tidsandan

12

Läromedlet SOL NOVA är ett tydligt exempel på blended learning.

13

PLANERING

H äs kn ar

Har du planerat hela ditt läsår än?

Jac ob

AV JOHANNA KARLSSON ENGHOLM

Så är planeringen uppbyggd »En vanlig stressfaktor för lärare är att för mycket tid läggs på att komma igång eller introducera ett ämne. Därför utnyttjar årsplaneringen tiden effektivt efter längre ledigheter som sommar-, vinter, höst- och påsklov« säger Jakob Harknäs.

Om svaret är nej, oroa dig inte! I Digilär SO finns en inbyggd årsplanering som gör grovjobbet åt dig.

Att få med allt som ska hinnas med i SO-­undervisningen för att eleverna ska möta kunskapskraven är en utmaning. När Jakob Harknäs arbetade som lärare på Friberga­­skolan i Danderyd i Stockholm upplevde han att det var svårt att göra en långsiktig planering. »Kanske tog man det lite lugnt första veckan efter sommar­ lovet för att sedan behöva stressa på slutet för att få med allt«, berättar han. »Realistisk plan för vad du behöver hinna« Idag är Jakob Harknäs läromedelsförfattare och projektledare för Natur & Kulturs heldigitala läromedel Digilär SO och han har sett till att ta fram det han själv saknat ­­– en inbyggd komplett årsplanering. »Under ett skolår försvinner ofta lektionstimmar i SO på grund av andra aktiviteter, som idrottsdagar, gemensamma teman och studiebesök. Med det i åtanke har vi skapat en realistisk planering, med förslag på vad som faktiskt kan hinnas med«, berättar Jakob Harknäs. Årsplaneringen ger dig som lärare en grund att stå på så att du i lugn och ro ska kunna lägga upp din undervisning som du vill ha den. Dessutom kan du även lägga in eget material, bygga en egen kurs med Digilärs kursverktyg, och skapa flöden för elevernas lärande direkt in i läromedlet.

14

Det sker bland annat genom att låta samma kursavsnitt fortgå efter ledigheterna och inte nödvändigtvis avslutas inför dem.

I årsplaneringen finns två veckor avsatta för att låta eleverna öva inför de nationella proven i årskurs 9, och hela nationella provveckan avsätts för att genomföra prov. Tid finns även avsatt för att eleverna ska få tid till att läsa på inför större prov eller inlämningar under årets gång.

Det här ingår »Vi har valt ut den mängd innehåll som behövs. För att förtydliga sambandet visar vi det centrala innehållet och kunskapskraven för varje ämnesområde i årsplaneringen« berättar Jakob Harknäs. • FAKTA: Årsplaneringarna finns idag i samtliga SO-ämnen för åk 7–9.

Dessutom innehåller läromedlen mer innehåll än vad års­ planeringen omfattar så att du som lärare kan låta eleverna fördjupa sina kunskaper och välja från en större mängd material till din undervisning.

Undersök årsplaneringarna närmare genom att logga in i Digilär. Om du inte är användare än kan du skapa ett kostnadsfritt Prova-konto på digilar.se

MED DIGILÄRS SO-LÄROMEDEL HAR DU OCKSÅ ALLTID TILLGÅNG TILL: • Ständigt uppdaterat och aktuellt innehåll.

• Begreppslistor med färdighetsträning.

• Övningar på olika nivåer – instuderingsfrågor och fördjupningar.

• Introduktionsfilmer till alla kapitel och animationsfilmer.

15

PLANERING

H äs kn ar

Har du planerat hela ditt läsår än?

Jac ob

AV JOHANNA KARLSSON ENGHOLM

Så är planeringen uppbyggd »En vanlig stressfaktor för lärare är att för mycket tid läggs på att komma igång eller introducera ett ämne. Därför utnyttjar årsplaneringen tiden effektivt efter längre ledigheter som sommar-, vinter, höst- och påsklov« säger Jakob Harknäs.

Om svaret är nej, oroa dig inte! I Digilär SO finns en inbyggd årsplanering som gör grovjobbet åt dig.

Att få med allt som ska hinnas med i SO-­undervisningen för att eleverna ska möta kunskapskraven är en utmaning. När Jakob Harknäs arbetade som lärare på Friberga­­skolan i Danderyd i Stockholm upplevde han att det var svårt att göra en långsiktig planering. »Kanske tog man det lite lugnt första veckan efter sommar­ lovet för att sedan behöva stressa på slutet för att få med allt«, berättar han. »Realistisk plan för vad du behöver hinna« Idag är Jakob Harknäs läromedelsförfattare och projektledare för Natur & Kulturs heldigitala läromedel Digilär SO och han har sett till att ta fram det han själv saknat ­­– en inbyggd komplett årsplanering. »Under ett skolår försvinner ofta lektionstimmar i SO på grund av andra aktiviteter, som idrottsdagar, gemensamma teman och studiebesök. Med det i åtanke har vi skapat en realistisk planering, med förslag på vad som faktiskt kan hinnas med«, berättar Jakob Harknäs. Årsplaneringen ger dig som lärare en grund att stå på så att du i lugn och ro ska kunna lägga upp din undervisning som du vill ha den. Dessutom kan du även lägga in eget material, bygga en egen kurs med Digilärs kursverktyg, och skapa flöden för elevernas lärande direkt in i läromedlet.

14

Det sker bland annat genom att låta samma kursavsnitt fortgå efter ledigheterna och inte nödvändigtvis avslutas inför dem.

I årsplaneringen finns två veckor avsatta för att låta eleverna öva inför de nationella proven i årskurs 9, och hela nationella provveckan avsätts för att genomföra prov. Tid finns även avsatt för att eleverna ska få tid till att läsa på inför större prov eller inlämningar under årets gång.

Det här ingår »Vi har valt ut den mängd innehåll som behövs. För att förtydliga sambandet visar vi det centrala innehållet och kunskapskraven för varje ämnesområde i årsplaneringen« berättar Jakob Harknäs. • FAKTA: Årsplaneringarna finns idag i samtliga SO-ämnen för åk 7–9.

Dessutom innehåller läromedlen mer innehåll än vad års­ planeringen omfattar så att du som lärare kan låta eleverna fördjupa sina kunskaper och välja från en större mängd material till din undervisning.

Undersök årsplaneringarna närmare genom att logga in i Digilär. Om du inte är användare än kan du skapa ett kostnadsfritt Prova-konto på digilar.se

MED DIGILÄRS SO-LÄROMEDEL HAR DU OCKSÅ ALLTID TILLGÅNG TILL: • Ständigt uppdaterat och aktuellt innehåll.

• Begreppslistor med färdighetsträning.

• Övningar på olika nivåer – instuderingsfrågor och fördjupningar.

• Introduktionsfilmer till alla kapitel och animationsfilmer.

15

KLIMAT

Så pratar du klimat med dina elever

– och vänder ångest till hopp

AV JOHANNA KARLSSON ENGHOLM

→

Foto: Karin Boo

Hur gör man för att inte trigga igång ångest hos eleverna när man undervisar om klimatet? Och vad behöver de veta för att hantera frågan och till och med känna hopp?

Klimatpsykologen Kata Nylén och pedagogikprofessorn Cecilia Lundholm ger svar.

17

KLIMAT

Så pratar du klimat med dina elever

– och vänder ångest till hopp

AV JOHANNA KARLSSON ENGHOLM

→

Foto: Karin Boo

Hur gör man för att inte trigga igång ångest hos eleverna när man undervisar om klimatet? Och vad behöver de veta för att hantera frågan och till och med känna hopp?

Klimatpsykologen Kata Nylén och pedagogikprofessorn Cecilia Lundholm ger svar.

17

KLIMAT

→ Hej Kata Nylén, vilka frågor får du från lärare om hur man undervisar om klimatfrågan? »En del undrar hur man kan få elever att bry sig mer om klimatet, men den vanligaste frågan handlar om en oro för att trigga igång ångest hos eleverna.

Lärare ska ge eleverna resurser att förstå hur eko­systemen och klimatet hör ihop, varför naturen inte mår bra, hur det påverkar oss människor och vad vi kan göra åt det. Och klimatångest i sig inte är farligt. Man kan förtydliga att det faktiskt är en rimlig reaktion på ett reellt hot, till skillnad från oro inför att till exempel hålla ett föredrag eller göra ett prov.« Hur yttrar sig klimatångest hos ungdomar? »Genom ilska, sorg, rädsla, frustration – men även skuld och skam. Man kan känna att man gör för lite, och att den egna familjen bidrar till klimathotet genom att exempelvis flyga på semestern. Något som också skapar ångest hos barn är när de upplever att vuxna runt omkring dem inte agerar.«

Hur kan man göra det konkret i klassrummet? »Utgå ifrån det eleverna vet och fyll på där det behövs mer kunskap, men lämna aldrig barnen utan att ge dem hopp. Det får man lättast genom att gå samman och påverka politiker och beslutsfattare till ett snabbare förändringsarbete. Hjälp eleverna att skapa forum för att prata om klimatfrågan.

Låt dem gemensamt lämna in medborgarförslag till politiker, spela in filmer och sprida dem, engagera sig i en miljörörelse 18

»Bekräfta att elevernas oro är rimlig. Hjälp dem att uppleva att de kan skapa skillnad om de är tillsammans.« KATA NYLÉN, KLIMATPSYKOLOG

och skriva argumenterande texter. Klimatarbetet har ingen specifik politisk eller religiös tillhörighet vilket också gör att alla kan vara med och arbeta tillsammans.« Ger engagemanget någon effekt förutom att mildra ångest? »Forskning visar att när det gäller klimatfrågan har barn och unga hög påverkanskraft.

Politiker tenderar att lyssna när barn gemensamt lyfter frågan om sin framtid.« Vilka är dina tre bästa tips för att hantera barns klimatångest?

1.

Checka av vad eleverna vet om den globala uppvärmningen och dess orsaker och effekter.

Att inte veta vad frågan egentligen handlar om kan skapa extra oro.

2.

Ge dem hopp. Förklara att det är ett allvarligt läge men att det finns fortfarande en massa saker vi kan göra för att vända klimatkrisen.

3.

Gör saker tillsammans. Hjälp dem att ta nästa steg för att göra mer storskalig förändring – på sin skola, i sin stadsdel, i sitt land. Låt dem arbeta med klimatfrågan med film, teckningar, brev osv.

Cecilia Lundhom är professor i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen.

I sin forskning tittar Cecilia Lundhom bland annat på vilken betydelse undervisningen i samhällskunskap har för miljövänliga kollektiva handlingar och hur den kan stödja elevernas handlingsmönster och inge hopp.

Berätta om din forskning, vad visar den? »Den visar att elever på gymnasiet som läst samhällskunskap och ekonomi ändrade sin uppfattning om miljöpolitiska styrmedel, så som skatter och subventioner. Eleverna såg dem som effektiva, vilket påverkade deras stöd för dessa. När det gäller skatter och lagstiftning betraktades de av eleverna som de mest effektiva lösningarna på klimatförändringar.« Varför är det så? »Kunskap påverkar acceptans för styrmedel. Det är oerhört intressant och betyder att undervisning om hur exempelvis miljöskatter och subventioner fungerar, och därmed ekonomi och politik, har en viktig roll.« Hur kan en SO-lärare förhålla sig till detta? »Jag ser det som en uppmuntran till alla SOlärare att deras ämne är viktigt! Att SO-ämnet kan fokusera på lösningar på miljöproblem som inte bara rör individens enskilda handlade.

Det handlar inte om sopsortering och flygresor, utan även om politiska beslut som flygskatten som påverkar alla och som verkligen har en reell effekt för att minska exempelvis koldioxidutsläpp.«

Foto: Niklas Björling

Hur ska vi göra för att hantera ångesten? »Gör något meningsfullt för klimatet!

Jag har stött på barn som har berättat att när de fått verktyg för att agera mot klimathotet och engagera sig börjar må bättre och känner en meningsfullhet i livet som de tidigare saknat. Som vuxen ska du visa att du bryr dig – att du gör allt du kan för att minska hotet. Det är viktigt att förmedla att barnen inte ska bära den här ångesten själva. För att lösa krisen behöver vi handla tillsammans.«

KLIMAT

»Undervisning om lösningar och hur elever kan agera ger en känsla av hopp.« CECILIA LUNDHOLM, PROFESSOR I PEDAGOGIK 19

KLIMAT

→ Hej Kata Nylén, vilka frågor får du från lärare om hur man undervisar om klimatfrågan? »En del undrar hur man kan få elever att bry sig mer om klimatet, men den vanligaste frågan handlar om en oro för att trigga igång ångest hos eleverna.

Lärare ska ge eleverna resurser att förstå hur eko­systemen och klimatet hör ihop, varför naturen inte mår bra, hur det påverkar oss människor och vad vi kan göra åt det. Och klimatångest i sig inte är farligt. Man kan förtydliga att det faktiskt är en rimlig reaktion på ett reellt hot, till skillnad från oro inför att till exempel hålla ett föredrag eller göra ett prov.« Hur yttrar sig klimatångest hos ungdomar? »Genom ilska, sorg, rädsla, frustration – men även skuld och skam. Man kan känna att man gör för lite, och att den egna familjen bidrar till klimathotet genom att exempelvis flyga på semestern. Något som också skapar ångest hos barn är när de upplever att vuxna runt omkring dem inte agerar.«

Hur kan man göra det konkret i klassrummet? »Utgå ifrån det eleverna vet och fyll på där det behövs mer kunskap, men lämna aldrig barnen utan att ge dem hopp. Det får man lättast genom att gå samman och påverka politiker och beslutsfattare till ett snabbare förändringsarbete. Hjälp eleverna att skapa forum för att prata om klimatfrågan.

Låt dem gemensamt lämna in medborgarförslag till politiker, spela in filmer och sprida dem, engagera sig i en miljörörelse 18

»Bekräfta att elevernas oro är rimlig. Hjälp dem att uppleva att de kan skapa skillnad om de är tillsammans.« KATA NYLÉN, KLIMATPSYKOLOG

och skriva argumenterande texter. Klimatarbetet har ingen specifik politisk eller religiös tillhörighet vilket också gör att alla kan vara med och arbeta tillsammans.« Ger engagemanget någon effekt förutom att mildra ångest? »Forskning visar att när det gäller klimatfrågan har barn och unga hög påverkanskraft.

Politiker tenderar att lyssna när barn gemensamt lyfter frågan om sin framtid.« Vilka är dina tre bästa tips för att hantera barns klimatångest?

1.

Checka av vad eleverna vet om den globala uppvärmningen och dess orsaker och effekter.

Att inte veta vad frågan egentligen handlar om kan skapa extra oro.

2.

Ge dem hopp. Förklara att det är ett allvarligt läge men att det finns fortfarande en massa saker vi kan göra för att vända klimatkrisen.

3.

Gör saker tillsammans. Hjälp dem att ta nästa steg för att göra mer storskalig förändring – på sin skola, i sin stadsdel, i sitt land. Låt dem arbeta med klimatfrågan med film, teckningar, brev osv.

Cecilia Lundhom är professor i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen.

I sin forskning tittar Cecilia Lundhom bland annat på vilken betydelse undervisningen i samhällskunskap har för miljövänliga kollektiva handlingar och hur den kan stödja elevernas handlingsmönster och inge hopp.

Berätta om din forskning, vad visar den? »Den visar att elever på gymnasiet som läst samhällskunskap och ekonomi ändrade sin uppfattning om miljöpolitiska styrmedel, så som skatter och subventioner. Eleverna såg dem som effektiva, vilket påverkade deras stöd för dessa. När det gäller skatter och lagstiftning betraktades de av eleverna som de mest effektiva lösningarna på klimatförändringar.« Varför är det så? »Kunskap påverkar acceptans för styrmedel. Det är oerhört intressant och betyder att undervisning om hur exempelvis miljöskatter och subventioner fungerar, och därmed ekonomi och politik, har en viktig roll.« Hur kan en SO-lärare förhålla sig till detta? »Jag ser det som en uppmuntran till alla SOlärare att deras ämne är viktigt! Att SO-ämnet kan fokusera på lösningar på miljöproblem som inte bara rör individens enskilda handlade.

Det handlar inte om sopsortering och flygresor, utan även om politiska beslut som flygskatten som påverkar alla och som verkligen har en reell effekt för att minska exempelvis koldioxidutsläpp.«

Foto: Niklas Björling

Hur ska vi göra för att hantera ångesten? »Gör något meningsfullt för klimatet!

Jag har stött på barn som har berättat att när de fått verktyg för att agera mot klimathotet och engagera sig börjar må bättre och känner en meningsfullhet i livet som de tidigare saknat. Som vuxen ska du visa att du bryr dig – att du gör allt du kan för att minska hotet. Det är viktigt att förmedla att barnen inte ska bära den här ångesten själva. För att lösa krisen behöver vi handla tillsammans.«

KLIMAT

»Undervisning om lösningar och hur elever kan agera ger en känsla av hopp.« CECILIA LUNDHOLM, PROFESSOR I PEDAGOGIK 19

KLIMAT

LÄRARINTERVJUN

Vilka frågor möter du från lärare gällande hur man undervisar om klimatet? »De flesta frågor rör hopp och handling.«

Vilka är dina tre bästa tips för att inge eleverna hopp om framtiden? »Utifrån den forskning som finns så är mina tips«:

1.

2.

Skapa en undervisning som är meningsfull och personligt relevant utifrån elevernas perspektiv. Det ökar motivation och lärande.

Forskning visar att undervisning om lösningar och hur elever kan agera ger en känsla av hopp.

Använd det!

3.

Utgå från elevernas frågor om klimat, t ex genom att be dem fotografera det som de uppfattar som klimatpåverkan i sin omgivning.

Det ger möjlighet att arbeta med ett undersökande arbetssätt, som också tar upp lösningar. Det är en utmaning men, om man t ex gör det ihop med NO-lärare tror jag det är ett bra sätt att skapa en undervisning som uppfattas som personligt relevant och meningsfull. •

3 x klimattips 1

2

3

»Läromedel måste kännas aktuella och relevanta, inte minst

för eleverna «

Binas hemliga liv

Klimatpsykologi

Skam, stress, hopp, tilltro. Hur hanterar man klimatångest eller ökar sitt eget och andras engagemang?

I Klimatpsykologipodden fördjupar sig psykologerna Liv Svirsky och Frida Hylander i frågor som rör hur vi människor fungerar, reagerar och agerar i klimatkrisen. Klimatpsykologipodden finns där poddar finns.

En bok som handlar om alla slags bin – från honungsbin och humlor till mindre välbekanta pälsbin, sandbin, tapetserarbin och murarbin. När populärvetenskap vävs ihop med kulturhistoria syns hoten mot binas existens, från bekämpnings­medel till klimatförändringar, än tydligare.

Författare: Thor Hanson.

Boken visar hur vi med kunskap om människans beteenden, känslor och perception kan hitta verktyg för ett mer hållbart och effektivt klimatarbete.

Den vänder sig till dig som vill agera aktivt för klimatet, i din roll som ledare, beslutsfattare, aktivist och medmänniska.

Författare: Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén.

Podd

20

Bok (Natur & Kultur)

Bok (Natur & Kultur)

Alm ro th

F

Intervju med Anna-Aseé Almroth, lärare i SO-ämnen AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN Med en bakgrund inom mänskliga rättigheter föll det sig naturligt för Anna-Aseé Almroth att välja SO som inriktning när hon utbildade sig till lärare. Hon undervisar i dag på en högstadieskola i Enskede. Trots en del utmaningar, främst bristen på tid i förhållande till ämnets omfattning, finner hon stor tillfredställelse i sitt arbete. Och grunden för undervisningen stavas bra läromedel.

Det märks att Anna-Aseé Almroth trivs med sitt lärarjobb.

Inte bara med själva undervisningen, utan också med att se hur eleverna utvecklas över tid. Hur de växer från nyfikna, men ovana sjätteklassare, till (förhoppningsvis!) mogna och resonerande nior.

Men det är inte helt enkelt att undervisa i flera texttunga ämnen som historia, religion, samhällskunskap och geografi.

Mycket fakta ska läras ut och kravet är dessutom att eleverna ska utveckla sina förmågor i reflektion och resonemang. Bra läromedel i SO kan hjälpa och stötta både lärare och elever, något som Anna-Aseé Almroth tagit fasta på: »Att använda läromedel är grunden i min undervisning.

Jag bygger mina föreläsningar och skapar arbetsuppgifter utifrån de läromedel jag valt ut. Sedan får eleverna själva läsa texter och bearbeta materialet genom olika typer av övningar och uppgifter. Om det är möjligt försöker jag också att väva in aktuella händelser och exempel som de kan hänga upp materialet på.« Hon fortsätter:

Klimatpsykologipodden

Anna-Aseé

owska Källman Falk ba Al o: ot

→ Vad är nästa steg i din forskning? »Nästa steg är fokus på klimatundervisning i årskurs 5. Tillsammans med lärare vill jag under­söka hur klimatundervisning kan bli mångvetenskaplig inom NO och SO-under­ visning. Fokus ska ligga på lösningar som rör samhället, politiska beslut och styrmedel.

Samt begrepp som pris, som påverkas av skatter och subventioner, och innebär att en vara blir dyrare respektive billigare. I detta ligger också ett fokus på det som kallas för kollektiva handlingens dilemma, dvs att vi som individer sällan agerar miljövänligt utan veta om andra gör det. Det kräver att en tredje part behövs för att åstadkomma kollektiv handling.«

»Att undervisa i SO-ämnena innebär att undervisa i ämnen som är under ständig förändring. Därför tycker jag även att ett väl uppdaterat och genomtänkt läromedel kan spara mig massor av tid. Det är otroligt uppskattat att lätt få tag i material som tar upp aktuella teman som exempelvis Brexit eller klimatstrejken.« Tryckt eller digitalt?

Det finns idag en uppsjö av läromedel inom SO att välja bland.

Tryckta böcker, digitala verktyg, komplement i form av pedagogiska filmer och material från myndigheter och organisationer.

Hur går man till väga för att göra ett urval? Anna-Aseé Almroth har hittat sitt sätt: »Skolan jag arbetar på har en digital plattform med material i form av text, bild och film. Innan jag startar upp en kurs

scannar jag igenom utbudet av läromedel för att se vad som passar bäst och hur jag kan variera undervisningen så mycket som möjligt. Dessutom använder jag till viss del texter från trycka läroböcker, men oftast använder jag mig av digitala läromedel, till exempel Digilär.

Jag upplever att det finns stora fördelar med digitala läromedel eftersom det finns funktioner i texterna som både inkluderar dem som är i behov av stöd, men även underlättar inlärning för alla elever. Det finns också möjligheter att välja en lättläst version, pedagogiska filmer och förklaringar av svåra ord. För elever som behöver större utmaningar finns det mer avancerade texter och fördjupningsuppgifter.

Generellt sett sparar digitala läromedel energi för de elever som har svårt att hålla koll på olika kompendier och lösa blad.

Dessutom är det mer miljövänligt!« SO-ämnet i framtiden Det är svårt att undgå de utmaningar som både individer och hela samhället ställs inför dagligen i och med digitaliseringens framfart. Som SO-lärare är det också viktigt att utveckla sin undervisning i samklang med tiden. »I och med att SO-ämnena förändras i takt med samhällets utveckling, så kommer även innehållet i undervisningen till viss del förändras. Exempelvis skapar fenomen som digitalisering i kombination med en ökad polarisering större krav på förståelse och kunskap inom källkritik. Som lärare är det viktigt att hålla sig uppdaterad och detsamma gäller de läromedel som tas fram. De måste kännas aktuella och relevanta, inte minst för eleverna.« •

Namn: Anna-Aseé Almroth Yrke: Lärare i SO-ämnen. Undervisar på Kunskapsskolan Enskede, Stockholm Favoritämne: Samhällskunskap

21

KLIMAT

LÄRARINTERVJUN

Vilka frågor möter du från lärare gällande hur man undervisar om klimatet? »De flesta frågor rör hopp och handling.«

Vilka är dina tre bästa tips för att inge eleverna hopp om framtiden? »Utifrån den forskning som finns så är mina tips«:

1.

2.

Skapa en undervisning som är meningsfull och personligt relevant utifrån elevernas perspektiv. Det ökar motivation och lärande.

Forskning visar att undervisning om lösningar och hur elever kan agera ger en känsla av hopp.

Använd det!

3.

Utgå från elevernas frågor om klimat, t ex genom att be dem fotografera det som de uppfattar som klimatpåverkan i sin omgivning.

Det ger möjlighet att arbeta med ett undersökande arbetssätt, som också tar upp lösningar. Det är en utmaning men, om man t ex gör det ihop med NO-lärare tror jag det är ett bra sätt att skapa en undervisning som uppfattas som personligt relevant och meningsfull. •

3 x klimattips 1

2

3

»Läromedel måste kännas aktuella och relevanta, inte minst

för eleverna «

Binas hemliga liv

Klimatpsykologi

Skam, stress, hopp, tilltro. Hur hanterar man klimatångest eller ökar sitt eget och andras engagemang?

I Klimatpsykologipodden fördjupar sig psykologerna Liv Svirsky och Frida Hylander i frågor som rör hur vi människor fungerar, reagerar och agerar i klimatkrisen. Klimatpsykologipodden finns där poddar finns.

En bok som handlar om alla slags bin – från honungsbin och humlor till mindre välbekanta pälsbin, sandbin, tapetserarbin och murarbin. När populärvetenskap vävs ihop med kulturhistoria syns hoten mot binas existens, från bekämpnings­medel till klimatförändringar, än tydligare.

Författare: Thor Hanson.

Boken visar hur vi med kunskap om människans beteenden, känslor och perception kan hitta verktyg för ett mer hållbart och effektivt klimatarbete.

Den vänder sig till dig som vill agera aktivt för klimatet, i din roll som ledare, beslutsfattare, aktivist och medmänniska.

Författare: Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén.

Podd

20

Bok (Natur & Kultur)

Bok (Natur & Kultur)

Alm ro th

F

Intervju med Anna-Aseé Almroth, lärare i SO-ämnen AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN Med en bakgrund inom mänskliga rättigheter föll det sig naturligt för Anna-Aseé Almroth att välja SO som inriktning när hon utbildade sig till lärare. Hon undervisar i dag på en högstadieskola i Enskede. Trots en del utmaningar, främst bristen på tid i förhållande till ämnets omfattning, finner hon stor tillfredställelse i sitt arbete. Och grunden för undervisningen stavas bra läromedel.

Det märks att Anna-Aseé Almroth trivs med sitt lärarjobb.

Inte bara med själva undervisningen, utan också med att se hur eleverna utvecklas över tid. Hur de växer från nyfikna, men ovana sjätteklassare, till (förhoppningsvis!) mogna och resonerande nior.

Men det är inte helt enkelt att undervisa i flera texttunga ämnen som historia, religion, samhällskunskap och geografi.

Mycket fakta ska läras ut och kravet är dessutom att eleverna ska utveckla sina förmågor i reflektion och resonemang. Bra läromedel i SO kan hjälpa och stötta både lärare och elever, något som Anna-Aseé Almroth tagit fasta på: »Att använda läromedel är grunden i min undervisning.

Jag bygger mina föreläsningar och skapar arbetsuppgifter utifrån de läromedel jag valt ut. Sedan får eleverna själva läsa texter och bearbeta materialet genom olika typer av övningar och uppgifter. Om det är möjligt försöker jag också att väva in aktuella händelser och exempel som de kan hänga upp materialet på.« Hon fortsätter:

Klimatpsykologipodden

Anna-Aseé

owska Källman Falk ba Al o: ot

→ Vad är nästa steg i din forskning? »Nästa steg är fokus på klimatundervisning i årskurs 5. Tillsammans med lärare vill jag under­söka hur klimatundervisning kan bli mångvetenskaplig inom NO och SO-under­ visning. Fokus ska ligga på lösningar som rör samhället, politiska beslut och styrmedel.

Samt begrepp som pris, som påverkas av skatter och subventioner, och innebär att en vara blir dyrare respektive billigare. I detta ligger också ett fokus på det som kallas för kollektiva handlingens dilemma, dvs att vi som individer sällan agerar miljövänligt utan veta om andra gör det. Det kräver att en tredje part behövs för att åstadkomma kollektiv handling.«

»Att undervisa i SO-ämnena innebär att undervisa i ämnen som är under ständig förändring. Därför tycker jag även att ett väl uppdaterat och genomtänkt läromedel kan spara mig massor av tid. Det är otroligt uppskattat att lätt få tag i material som tar upp aktuella teman som exempelvis Brexit eller klimatstrejken.« Tryckt eller digitalt?

Det finns idag en uppsjö av läromedel inom SO att välja bland.

Tryckta böcker, digitala verktyg, komplement i form av pedagogiska filmer och material från myndigheter och organisationer.

Hur går man till väga för att göra ett urval? Anna-Aseé Almroth har hittat sitt sätt: »Skolan jag arbetar på har en digital plattform med material i form av text, bild och film. Innan jag startar upp en kurs

scannar jag igenom utbudet av läromedel för att se vad som passar bäst och hur jag kan variera undervisningen så mycket som möjligt. Dessutom använder jag till viss del texter från trycka läroböcker, men oftast använder jag mig av digitala läromedel, till exempel Digilär.

Jag upplever att det finns stora fördelar med digitala läromedel eftersom det finns funktioner i texterna som både inkluderar dem som är i behov av stöd, men även underlättar inlärning för alla elever. Det finns också möjligheter att välja en lättläst version, pedagogiska filmer och förklaringar av svåra ord. För elever som behöver större utmaningar finns det mer avancerade texter och fördjupningsuppgifter.

Generellt sett sparar digitala läromedel energi för de elever som har svårt att hålla koll på olika kompendier och lösa blad.

Dessutom är det mer miljövänligt!« SO-ämnet i framtiden Det är svårt att undgå de utmaningar som både individer och hela samhället ställs inför dagligen i och med digitaliseringens framfart. Som SO-lärare är det också viktigt att utveckla sin undervisning i samklang med tiden. »I och med att SO-ämnena förändras i takt med samhällets utveckling, så kommer även innehållet i undervisningen till viss del förändras. Exempelvis skapar fenomen som digitalisering i kombination med en ökad polarisering större krav på förståelse och kunskap inom källkritik. Som lärare är det viktigt att hålla sig uppdaterad och detsamma gäller de läromedel som tas fram. De måste kännas aktuella och relevanta, inte minst för eleverna.« •

Namn: Anna-Aseé Almroth Yrke: Lärare i SO-ämnen. Undervisar på Kunskapsskolan Enskede, Stockholm Favoritämne: Samhällskunskap

21

STIFTELSE

HEJ FÖRFATTARE!

Frihet och demokrati är bara ord. Att hålla dem levande kräver arbete

Hej författare Vad är viktigast att fokusera på som SO-lärare under 2020?

Stiftelsen Natur & Kultur fullgör uppdraget på flera sätt

KARIN WERGEL

Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati.

Natur & Kulturs stiftelseurkund har en stark humanistisk inriktning och handlar om att förlaget ska inspirera till bildning och utbildning och därigenom stärka ett demokratiskt samhällsbygge, en uppgift som känns mer angelägen än någonsin.

Sedan 1922 har Natur & Kulturs värdegrund, tillsammans med god förlagsverksamhet, byggt upp en betydelsefull utgivning både inom allmänlitteratur och läromedel. Förlagsverksamheten är fortfarande kärnan i verksamheten, men uppdraget kräver mer.

Priser och stipendier Varje år delar Natur & Kultur ut ett antal priser och stipendier. De ger stöd och uppmärksamhet åt människor som exempelvis gjort viktiga kulturinsatser, betydande inlägg i samhällsdebatten eller utfört kvalificerat litterärt arbete i stiftelseurkundens anda. De som delar Natur & Kulturs värderingar men arbetar med andra medel är viktiga att uppmärksamma.

Aktiva samarbeten Natur & Kulturs resurser och kompetenser kan också användas praktiskt, i form av längre projektsamarbeten. Teater Fryshuset och Stiftelsen Expo är två exempel. Avsikten är att skapa plattformar åt en mångfald olika uttryck för konst och kultur.

22

Lyssna på Kurage!

Kurage är en poddserie om samhällsengagemang.

Här möter du drivna och hängivna personer som på olika sätt arbetar för att stärka demokratin. Samtalen kan handla om allt från att skapa en ny ungdomsrörelse kring poesi (Ortens bästa poet) till kunskapsresistens som demokratiproblem (filosofen Åsa Wikforss).

Kurage fördjupar samtalet om demokratin – och inspirerar till engagemang.

Finns där poddar finns.

Redaktör och läromedelsförfattare i samhällskunskap. »Jag tänker att tre frågor är särskilt viktiga: demokrati, medier och delaktighet. Och dessa frågor hänger ihop.

Demokratin tar vi ofta för självklar, men den är bräcklig. Vi har en unik möjlighet till delaktighet i Sverige som vi måste värna. Slutar folk att engagera sig och rösta till exempel, finns risk att demokratin knakar och att krafter som man inte alls tycker om får ökat spelrum.

Medier utgör kittet. Att lära sig källkritik är viktigare än någonsin, eftersom påverkan kan vara så manipulativ och försåtlig. Detta är för mig kärnfrågor, men därutöver finns förstås frågor om miljö, jämställdhet, pengar och makt som också är jätteviktiga.«

Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Jag håller mig uppdaterad genom att läsa svenska och internationella medier, lyssna på radio, titta på nyhetsprogram och dokumentärer.

Jag tittar också på myndigheters och organisationers hemsidor och läser böcker, diskuterar och lyssnar.«

ANNA TYREFORS

Lärare i SO och läromedelsförfattare i religion. Jobbar på Södervärnskolan i Visby. »Om man ska försöka hitta en gemensam fråga för alla fyra SO-ämnena så handlar det om hur man ska hantera den stora stoffträngsel som finns i läroplanens centrala innehåll.«

Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Genom alla ämnesgrupperna som finns, såsom Historielärarnas förening, Geografi­lärarnas Riksförening, Föreningen Lärare i samhällskunskap och Föreningen Lärare i Religionskunskap. Dessutom läser jag tidskriften SO-didaktik och tar del av alla typer av nyheter. Både för att få bredden av medier, men även för att hålla mig à jour med elevernas kanaler.«

JAKOB HARKNÄS

Lärare, projektledare inom digital utgivning och läromedelsförfattare i religion och historia. »Att sätta sig in i och förbereda undervisningen utifrån de nya kursplanerna.

Coronakrisen har också gjort lärare mer uppmärksamma på hur distans­ undervisning kan skötas – viktig kunskap inför framtiden.« Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Jag brukar utnyttja min strötid ganska effektivt genom att lyssna på poddar när jag storhandlar, cyklar till jobbet eller går i naturen. Inom historia finns det flera jag rekommenderar, till exempel Cliopodden som presenteras av Bo Eriksson, En svensk Tiger av Ola Larsmo och Henrik Arnstad, och Historia NU som arrangeras av Historisk Media.

Det finns många tänkvärda inlägg från religionsvetare i bloggen Religionsvetenskapliga kommentarer.

Bildningspodden som sänds från Stockholms universitet tar upp både religion och historia, men även andra SO-ämnen. Historisk tidskrift är förstås bra att läsa för att få en djupare inblick i den historiska forskningen.«

23

STIFTELSE

HEJ FÖRFATTARE!

Frihet och demokrati är bara ord. Att hålla dem levande kräver arbete

Hej författare Vad är viktigast att fokusera på som SO-lärare under 2020?

Stiftelsen Natur & Kultur fullgör uppdraget på flera sätt

KARIN WERGEL

Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati.

Natur & Kulturs stiftelseurkund har en stark humanistisk inriktning och handlar om att förlaget ska inspirera till bildning och utbildning och därigenom stärka ett demokratiskt samhällsbygge, en uppgift som känns mer angelägen än någonsin.

Sedan 1922 har Natur & Kulturs värdegrund, tillsammans med god förlagsverksamhet, byggt upp en betydelsefull utgivning både inom allmänlitteratur och läromedel. Förlagsverksamheten är fortfarande kärnan i verksamheten, men uppdraget kräver mer.

Priser och stipendier Varje år delar Natur & Kultur ut ett antal priser och stipendier. De ger stöd och uppmärksamhet åt människor som exempelvis gjort viktiga kulturinsatser, betydande inlägg i samhällsdebatten eller utfört kvalificerat litterärt arbete i stiftelseurkundens anda. De som delar Natur & Kulturs värderingar men arbetar med andra medel är viktiga att uppmärksamma.

Aktiva samarbeten Natur & Kulturs resurser och kompetenser kan också användas praktiskt, i form av längre projektsamarbeten. Teater Fryshuset och Stiftelsen Expo är två exempel. Avsikten är att skapa plattformar åt en mångfald olika uttryck för konst och kultur.

22

Lyssna på Kurage!

Kurage är en poddserie om samhällsengagemang.

Här möter du drivna och hängivna personer som på olika sätt arbetar för att stärka demokratin. Samtalen kan handla om allt från att skapa en ny ungdomsrörelse kring poesi (Ortens bästa poet) till kunskapsresistens som demokratiproblem (filosofen Åsa Wikforss).

Kurage fördjupar samtalet om demokratin – och inspirerar till engagemang.

Finns där poddar finns.

Redaktör och läromedelsförfattare i samhällskunskap. »Jag tänker att tre frågor är särskilt viktiga: demokrati, medier och delaktighet. Och dessa frågor hänger ihop.

Demokratin tar vi ofta för självklar, men den är bräcklig. Vi har en unik möjlighet till delaktighet i Sverige som vi måste värna. Slutar folk att engagera sig och rösta till exempel, finns risk att demokratin knakar och att krafter som man inte alls tycker om får ökat spelrum.

Medier utgör kittet. Att lära sig källkritik är viktigare än någonsin, eftersom påverkan kan vara så manipulativ och försåtlig. Detta är för mig kärnfrågor, men därutöver finns förstås frågor om miljö, jämställdhet, pengar och makt som också är jätteviktiga.«

Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Jag håller mig uppdaterad genom att läsa svenska och internationella medier, lyssna på radio, titta på nyhetsprogram och dokumentärer.

Jag tittar också på myndigheters och organisationers hemsidor och läser böcker, diskuterar och lyssnar.«

ANNA TYREFORS

Lärare i SO och läromedelsförfattare i religion. Jobbar på Södervärnskolan i Visby. »Om man ska försöka hitta en gemensam fråga för alla fyra SO-ämnena så handlar det om hur man ska hantera den stora stoffträngsel som finns i läroplanens centrala innehåll.«

Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Genom alla ämnesgrupperna som finns, såsom Historielärarnas förening, Geografi­lärarnas Riksförening, Föreningen Lärare i samhällskunskap och Föreningen Lärare i Religionskunskap. Dessutom läser jag tidskriften SO-didaktik och tar del av alla typer av nyheter. Både för att få bredden av medier, men även för att hålla mig à jour med elevernas kanaler.«

JAKOB HARKNÄS

Lärare, projektledare inom digital utgivning och läromedelsförfattare i religion och historia. »Att sätta sig in i och förbereda undervisningen utifrån de nya kursplanerna.

Coronakrisen har också gjort lärare mer uppmärksamma på hur distans­ undervisning kan skötas – viktig kunskap inför framtiden.« Hur håller du dig uppdaterad kring SO-ämnet? »Jag brukar utnyttja min strötid ganska effektivt genom att lyssna på poddar när jag storhandlar, cyklar till jobbet eller går i naturen. Inom historia finns det flera jag rekommenderar, till exempel Cliopodden som presenteras av Bo Eriksson, En svensk Tiger av Ola Larsmo och Henrik Arnstad, och Historia NU som arrangeras av Historisk Media.

Det finns många tänkvärda inlägg från religionsvetare i bloggen Religionsvetenskapliga kommentarer.

Bildningspodden som sänds från Stockholms universitet tar upp både religion och historia, men även andra SO-ämnen. Historisk tidskrift är förstås bra att läsa för att få en djupare inblick i den historiska forskningen.«

23

24