ABC-klubbens magasin #9 2024 by Natur och Kultur

#9 2024

Formgivningens

roll för läsbarheten

Stort tack till dig – tillsammans ger vi ordet till er !

ABC klubbens magasin

Kopieringsunderlag: Mina vänner-bok

Vinnarna i 2024 års berättartävling – Ziuy och Lydia

Handens roll i hjärnans utveckling

– forskaren Göran Lundborg berättar

Hej!

Välkommen till ABC-klubbens magasin, en tidning som främst vänder sig till dig som undervisar med just ABC-klubben, men även till dig som ännu inte kommit dit. Vill du läsa om aktuella frågor inom läsinlärning, få inspiration, tips och stöd till din undervisning? Då har du hamnat rätt. Vårt mål är att både du som använt ABC-klubben länge och du som är ny ska känna er inspirerade.

→ I det här numret får du bland annat ta del av viktig forskning kring handens och hjärnans samspel, träffa Kari som formgivit ABC-klubbens böcker och ett kopieringsunderlag som passar bra att starta upp terminen med; en »Mina vänner-bok«!

Vi ser fram emot dina synpunkter på innehållet, och om du har önskemål inför kommande nummer. Mejla oss på abc-klubben@nok.se

God läsning!

Natur & Kultur Läromedel

Kopieringsunderlag på s. 12–15!

Natur & Kultur

Innehåll

Lite av varje

Så jobbar ABC-klubbens formgivare

Vinnarna i årets berättartävling

Statsbidrag för inköp av litteratur

Mina vänner-bok, kopieringsunderlag

Natur & Kulturs ideella verksamhet

Hösten med ABC-klubben

Vad säger forskningen om handens roll i hjärnans utveckling

ABC-klubbens magasin ges ut av: Natur & Kultur

Grafisk form: Bäck

Omslagsfoto: Shutterstock

Illustrationer från ABC-klubben: Catharina Nygård

Vill du ha en kostnadsfri prenumeration till dig eller din skola? Anmäl dig på nok.se/abc-klubben!

Läs mer på nok.se/abc-klubben

Nyhetsbrev: Anmäl dig på nok.se/nyhetsbrev

Facebook: Sök efter ABC-klubben (sluten grupp)

Instagram: abcklubbennok

Varje gång du väljer förlaget Natur & Kultur är du med och bidrar till något större. Vi är en oberoende stiftelse som ska göra skillnad i samhället. Förutom att inspirera till läsande och lärande stärker vi röster i det demokratiska samtalet genom priser, stipendier och stöd. Vi ger ordet till fler

Denna bok tillhör:

Utveckla språklig förmåga i förskoleklass

Av Anna Quist och Karin Martinussen

Materialet innehåller övningar på både grupp- och individnivå och används som särskilt stöd, extra anpassning eller utmaning. Övningarna är tänkta att genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen och är indelade efter de fyra aktiviteter och medföljande observationspunkter som finns i Hitta språket. I materialet finns också en mängd kopieringsunderlag för de olika områdena.

Läs mer och provläs på nok.se

1 3 2

Vi slår ett slag för: ABC-klubbens lärarwebbar!

Faktaboken i skolan – för läslust och lärande

Av Cilla Dalén

RESURSSKOLA EN MÖJLIGHET TILL

FUNGERANDE SKOLGÅNG

Aiman Jihar Marit Sahlström

Barn tycker ofta om att läsa faktaböcker. Samtidigt som de läser får de kunskaper om omvärlden, lär sig ämnesrelevanta begrepp och blir vana läsare av många olika sorters texter. I Faktaboken i skolan – för läslust och lärande hittar du som lärare, skolbibliotekarie eller fritidspedagog, tips på hur du kan använda faktaböcker för att främja elevers läsande och lärande.

Läs mer och provläs på nok.se

Resursskola – en möjlighet till fungerande skolgång

Av Aiman Jihar och Marit Sahlström

Vad är en resursskola, och vem är resursskolan till för? I boken beskrivs olika typer av resursskolor och hur undervisningen kan organiseras. Det finns tips på hur arbetet kan följas upp och vilken betydelse bemötande och elevsyn har.

Boken är skriven för dig som arbetar på en resursskola och för dig som vill veta mer om vilka möjligheter skolformen kan ge elever som behöver en anpassad skolgång.

Läs mer och provläs på nok.se

Lärarwebbarna är fyllda med allt du behöver i din undervisning med ABC-klubben. Förutom digitalversioner av arbetsböckerna, läseböckerna och lärarhandledning finns även bildspel, interaktiva övningar och kopieringsunderlag. Missa inte!

Cilla Dalén

Investera i elevernas framtid

Läromedelsbarometern 2022 visar på fortsatt stora klyftor mellan Sveriges kommuner. År 2023, 2024 och 2025 kan huvudmän därför begära ut Statsbidraget för inköp av vissa läromedel. Tillgång till bra läromedel är en förutsättning för varje elevs möjlighet att växa. nok.se/statsbidrag

Ljuda och läs och knäck koden!

kulan Ljuda och läs

Ljuda och läs är en läsebok med långsam progression som stöttar eleven i läsinlärningen, och är tänkt att användas parallellt med ABC-klubbens läsebok Den magiska kulan. Boken kan även användas fristående för den första avkodningsträningen. Grundläggande avkodning är i fokus och varje kapitel presenteras en bokstav. Vanliga småord övas som ordbilder. Bokstavsordningen är samma som i Den magiska kulan. Boken inleds med ett stöttande uppslag till den vuxne som ska hjälpa eleven. En längre lärarhandledning kan kostnadsfritt laddas ner på ABC-klubbens materialbank.

ABC-klubben är ett läromedel svenska för fk–åk 3. Läromedlet bygger på vetenskaplig grund, har tydlig progression och ger stora möjligheter till individualisering. Läs mer på nok.se/abc-klubben.

Alla elever ska kunna vara delaktiga på sin nivå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och delta i den gemensamma läsningen. Med Ljuda och läs får de elever som behöver extra stöttning i sin läsinlärning!

7 7 4 1 Ljuda och läs Ljuda och läs

Ljuda och läs_omslag.indd sidor

Provläs på nok.se/abc-klubben!

Investera i ditt eget lärande!

På pedagogikwebben.se hittar du kompetensutveckling och inspiration för dig som är lärare.

Gör en läromedelsinventering på din skola

Ny lag om elevers rätt till läromedel Från och med 1 juli i år har elever laglig rätt till läromedel! Ändringarna i skollagen syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel. Följande definitioner förs också in i skollagen:

→ Lärobok definieras som tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter.

→ Läromedel definieras som helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivnings verksamhet av professionell art.

→ Lärverktyg definieras som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

Ljuda och läs har tagits fram med hjälp av produktionsstöd från SPSM.

Camilla Nilvius

Så jobbar ABC-klubbens formgivare

Kari är uppvuxen i en lärarfamilj. Hennes mamma var folkskollärare och undervisade på mellanstadiet. Hennes pappa var reklamtecknare. Hon har två systrar som är lärare. Själv gick hon en utbildning i grafisk formgivning och illustration på den kreativa skolan Berghs School of Communication. Läraryrket var aldrig aktuellt, det var det visuella som lockade. Men sedan 36 år tillbaka är hon ändå en del av skolans värld – som formgivare av läromedel.

»Jag har det i blodet«, säger Kari och berättar att arbetet känns både viktigt och roligt. »Jag drivs av utmaningen att göra det komplexa enkelt. Ett läromedel består av många olika komponenter som tillsammans bildar en helhet. Det ska se roligt, spännande och inbjudande ut, men det ska även fungera i klassrummet. Det kan se enkelt ut när man öppnar en läsebok eller arbetsbok, och det är det som är meningen. Men vägen dit är inte alltid enkel. Man behöver ha tålamod, vara noggrann och ha en stor dos kreativitet. Det är det som är så härligt med läromedel. Det är många olika element som man behöver ta hänsyn till. En riktig utmaning.«

Vad är skillnaden på en illustratör och en formgivare av läromedel?

»Jag gör allt annat i produktionen än just illustrationerna, från en provlayout av inlagan till bokens lämning till tryck. I en läromedelsserie som ABC-klubben innefattar det ett konceptuellt arbete av omslag, logotyp, färger, typografi och layout av inlagorna. Det behövs ett bra samarbete med illustratören för att få allt att fungera. När det gäller bildernas innehåll är det projektledaren och författaren som lämnar instruktioner till illustratören. Jag kan däremot ha synpunkter på bilderna, formatet och hur de ska placeras ihop med texten för att det ska bli läsbart för eleverna på bästa sätt. Att ta fram ett läromedel är ett grupparbete och just det tycker jag om.«

Av: Tess Wallenberg

Med läsbarheten

i fokus

Kari är en del av framgångssagan ABC-klubben och har formgivit nästan alla böcker i serien; läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar, läs-mer böcker, adventskalendrar, analoga spel och två appar. Hon var även den som skapade seriens koncept med logotyp, typsnitt, mönster och färger.

»Det skulle kännas lite hemligt, mystiskt och spännande.«

»Jag minns när projektledare Eva Postrup kontaktade mig 2010 inför uppstarten av serien. Berättelserna till läseböckerna var inte helt klara, men själva inramningen var tydlig. Det skulle kännas lite hemligt, mystiskt och spännande. Och det var det som låg till grund för ABC-klubbens logotyp – den idag så välkända stämpeln. Strålarna som syns på omslaget till böckerna kommer från att det strålade ut från den magiska kulan som Asta, Bea och Ceasar hittade.«

Berätta – hur ser processen ut när du formger ett läromedel?

»Jag samlar på mig mängder med information genom att lyssna in alla i arbetsgruppen. Det är oftast författaren, illustratören, redaktören och projektledaren/förläggaren. All input som jag får sätter i gång kreativiteten och något händer i huvudet. Helt plötsligt finns en idé till hur det ska se ut. Men att göra läromedel är ett lagarbete och en process. När första boken produceras vet ingen hur det ska gå framöver. Just ABC-klubben har växt enormt och skapat ringar på vattnet. Min grafiska lösning med val av typsnitt, mönster och färger ska hålla över en lång tid. Jag vet inte från början var det kommer att landa. Det är det som är så spännande och roligt med läromedel. Att det är ett pågående arbete under flera år, där det finns tid att utveckla idéer tillsammans.«

Efter att ha arbetat med läromedel i så många år har Kari ett lugn och en trygghet att luta sig mot.

Hur tänker du kring läsbarhet när du jobbar med läromedel?

Den magiska kulan

»Det finns en del grundläggande delar i processen som går på automatik nu, som kunskapen om vilken brödtext som fungerar och är läsvänlig bl. a. Men själva skapandet är en pågående, kreativ process som börjar om på nytt för varje bok.«

»Man kan tro att storleken

på texten är avgörande för läsbarheten, men lika viktigt är luften runtomkring bokstäverna, raderna och textstycket. Hur man bryter raderna har också betydelse. På låga stadier vill man helst inte bryta meningarna alls. Det ska kännas naturligt att läsa, särskilt för de elever som nyss knäckt koden«

»Man kan tro att storleken på texten är avgörande för läsbarheten, men lika viktigt är luften runtomkring bokstäverna, raderna och textstycket. Hur man bryter raderna har också betydelse. På låga stadier vill man helst inte bryta meningarna alls. Det ska kännas naturligt att läsa, särskilt för de elever som nyss knäckt koden. Min uppgift är också att se till att text och bild samarbetar och skapar en helhet, det behöver finnas lagom mycket text och en tydlighet i layouten. Eftersom ABC-klubben är uppbyggd utifrån tre nivåer behöver jag ta hänsyn till både svaga och starka läsare. I Den magiska kulan läsebok A använde jag t.ex. ord med versaler i pratbubblor och ett linjärt typsnitt i lästexterna. Det liknar de bokstäver som eleverna lär sig att skriva. De har bl.a envånings- a och -g. Läsebok B och C har ett typsnitt som kallas antikva, det används i de flesta löpande texter (brödtext). Det ger en god läsbarhet eftersom ordbilden är tydlig och lätt att läsa.«

När layout och text i hög grad styrs av att skapa så god läsbarhet som möjligt är det i färg och form man kan ta ut svängarna. Och i rubrikerna.

»Det är en typsnittsformgivare från Stockholm som har designat typsnittet jag har använt i rubriker och i titeln på böckernas omslag. Undrar om han vet att det används i Sveriges mest spridda svenskläromedel.«, skattar Kari.

Idag arbetar Kari med flera läromedelsserier för Natur & Kultur, men ABC-klubben kommer alltid ha en särskild plats i hjärtat.

Vad har ABC-klubben betytt för dig?

»Det har betytt jättemycket. Att få förtroendet att från start formge en sådan stor och betydelsefull serie och därefter förmånen att få utveckla den vidare är stort. Hur många formgivare får jobba med något som fortfarande är aktuellt efter så lång tid. Ibland när jag berättar vad jag jobbar med så har de jag träffar svårt att förstå. Men när jag nämner att jag gjort

Den magiska kulan då vet de.«, säger Kari nöjt.•

Kan du formgivarens lingo?

Brödtext = Den löpande texten. Förr i tiden tjänade typografen ihop till brödfödan genom arbetet med den löpande texten. De fick betalt efter hur många millimeter lång text de hade satt för hand med blytyper.

Envånings-a = ett gement a med ›mage‹ (ɑ). Vanliga i många teckensnitts kursiva varianter och i handstil.

Tvåvånings-a = ett gement a med krok upptill + ›mage‹ (a). Vanliga i den raka varianten av många teckensnitt. Glasögon-g = ett gement g med två öglor ( g ).

Vill du läsa mer om typsnitt och läsbarhet, kika på moderskeppet.se/resurs/lasbarhet-och-tydlighet/

En tidig skiss på omslaget till

Den magiska kulan

Vinnarna i årets berättartävling finns på Vegalyckan i Lund!

Lei o n

Lydias och Ziuys lärare heter Anna Leion och hon har arbetat på skolan i 6 år. Den här klassen är hennes första egna klass och hon har haft eleverna i fyra år. Enligt henne är det en fantastisk klass med många duktiga och trevliga elever.

På skolan arbetar man mycket med språket redan från det att eleverna börjar i förskoleklass. Alla lärarna på skolan är väldigt engagerade i sitt jobb och tycker att språkutvecklande undervisning är viktigt. De arbetar med Bornholmsmodellen, med bildstöd och har läsning varje dag. Detta tror Anna har betydelse för att många av hennes elever skriver så bra berättelser. De är sugna på att skriva och de skriver både enskilt, tillsammans och i par. Hon tycker att hon har bra kontakt med föräldrarna och berättar för dem om arbetssättet i veckobrev. Där berättade hon också att det var två elever i klassen som vunnit ABC-klubbens berättartävling!

Anna köpte Pommac, snacks och konfetti för att fira när klassen fick reda på att de hade vunnit. Hon sa till eleverna att de inte skulle bli besvikna om de inte vann, det viktigaste var ju trots allt att delta. Gissa om eleverna blev överraskade och glada när de fick beskedet!

Hej Lydia och Ziuy! Ett stort grattis till förstapriset i ABC-klubbens berättartävling. Hur kom det sig att ni bestämde er för att skriva en berättelse tillsammans?

»Jag ville inte skriva själv och Ziuy satt framför mig i klassrummet och vi är väldigt bra kompisar, vi gillar att vara med varandra och då frågade jag om hon ville skriva med mig och det ville hon gärna.«

Varför tror ni att just er berättelse vann?

»Vi la mycket tid på att ändra och förbättra berättelsen med saker som vår lärare hade tipsat om, till exempel adjektiv. Det var mest Lydia som skrev handlingen och jag skrev adjektiv och om hur karaktärerna skulle vara. Det var en bra arbetsfördelning.«

VinnarnaZiuyoch

Anna

Skrev du först en bit och sedan fick Ziuy läsa?

»Ja, jag hittade på det där med stölden direkt, jag kände att jag ville skriva om det och jag berättade om idén för Ziuy och hon tyckte att den var bra. Vi tänkte tillsammans på hur vi ville börja och hur de skulle hitta de stulna biljetterna och så ville vi ha med en cirkus i handlingen.«

Så ni pratade tillsammans först och så kom ni på handlingen gemensamt?

Lydia och Ziuy: »Vi hade inte hela handlingen klar från början. Vi kom på en massa saker under tiden som vi skrev.«

Hur fick ni reda på att ni hade vunnit?

Lydia och Ziuy: »Det var en fredag morgon och fröken berättade att vi skulle få veta vem som hade vunnit i berättartävlingen så alla var jättespända. Fröken sa att vi inte fick bli besvikna om vi inte vann. Vi trodde absolut inte att vi skulle vinna, det var säkert någon annan skola denna gång.«

»Vi lyssnade när Mats Wänblad pratade på i filmen. Han sa att han skulle få åka till Lund, alla ropade åhhhh.

Sen sa han Vegalyckan och det blev ännu mer åhhhh.

Sen sa han att det var klass 3B som vunnit och det är ju vår klass. Då skrek alla jättehögt och sen läste Mats upp våra namn och då blev det ännu mera jubel.«

Vad sa era klasskamrater till er?

»De gratulerade oss och sa att vi hade jobbat bra. De blev jätteglada att de skulle få tårta.«

Vad sa din familj Ziuy, när du kom hem och berättade att du hade vunnit?

»De visste det ju redan eftersom fröken hade skrivit om det i veckobrevet. Vi firade inte jättemycket men mamma lagade min favoritmat som är dumplings.«

Vad hände hemma hos dig, Lydia?

»Jag gick först hem till min kompis Erik och där fick vi chips och när jag kom hem var mamma jättestolt över mig. Hon tyckte att det kändes extra bra att vi som har kinesisk och finsk bakgrund vunnit en svensk berättartävling.«

Mats skrev att han ville bli överraskad, hur tänkte ni kring det?

»Det är väl kanske slutet i vår berättelse, att cirkusdirektören ringde, det skulle bli en sorts twist i berättelsen.«

Är ni sugna på att skriva mer? Tillsammans eller var för sig?

»Det skulle vara kul att skriva mer tillsammans.«

Vad tycker ni att en bra berättelse skall innehålla?

Ziuy: »Jag tycker att det är roligt att läsa berättelser som innehåller problem, ett litet problem som blir större och större. Sen gillar jag när det är mycket känslor i texten.«

Lydia: »Jag tycker om att läsa skräck- och fantasyberättelser.«

Er skola vann ju tävlingen förra året också. Har ni träffat Iris som skrev vinnarbidraget 2023 och fått tips och idéer av henne?

»Nej, vi har bara fått läsa hennes berättelse och den handlar ju om helt andra saker än vår.«

I priset ingår att Mats Wänblad gör ett författarbesök i klassen. Hur kändes det att få träffa Mats som har skrivit alla läseböckerna i ABC-klubben?

»Det var roligt och vi fick veta mycket!«

Lydia berättar att hon läser jättemycket på sin fritid. Hon har bland annat läst alla Harry Potter-böckerna. Ziuy läser ganska mycket hemma. Hon brukar gå till biblioteket en gång i veckan. Hon läser helst skräck eller deckare.

Ziuy tycker att svenska, drama eller bild är de roligaste ämnena och Lydia gillar matte och idrott.

Lydia och Ziuy skrev sitt vinnande bidrag på en Ipad. De har bara skrivit i skolan, ingenting hemma. Totalt har de arbetat i 3–4 veckor med uppgiften. I klassen har de inte läst varandras berättelser för det hann de inte med.

Men när resultatet kom så fick alla läsa Lydia och Ziuys bidrag.•

Mats Wänblad, författare till ABC-klubbens läseböcker, var på plats vid prisutdelningen och höll också en skrivarworkshop. Läs vinnarberättelsen

Tjuven på nästa uppslag →

Av Lydia La Mela och Ziuy Pan

Kap 1: Cirkusen

Det är slutet av sommarlovet och Cesar och mamma sitter ombord på tåget till Malmö. Han ska nämligen på Cirkus! Han har längtat extra mycket efter den här dagen. Det känns pirrigt i magen, han har aldrig varit på cirkus förut. Det är säkert jättekul, tänker Cesar. När de var framme såg Cesar ett stort tält med färgsprakande ränder. Det kryllar av folk runt tältet. Efter att ha stått i kö i 15 minuter får de äntligen gå in. En man med hög svart hatt står uppe på scenen som ligger i mitten av det stora rummet. Cirkusdirektören! »Välkomna«, ropar han högt ur mikrofonen.

Kap 2: Vinsten

Efter en stund säger cirkusdirektören att det är dags för lotteriet. Första pris är biljetter till Liseberg! Åh, tänker Cesar. Tänk om jag vinner. Då ska jag ta med Asta och Bea. När cirkusdirektören har pratat klart så delar han ut lotter till alla. Cesar fick nummer 21 och mamma 32. Cirkusdirektören går upp på scenen och tar fram en skål med massa lappar i. Sen börjar han rota i skålen och drar upp en lapp. Cesar känner hur spänningen börjar stiga i rummet. Sen så hör han hur cirkusdirektören harklar sig och säger: »Mina damer och herrar, vi har en vinnare: nummer 21!!!«. Cesar tittar på sin lapp och sen på cirkusdirektören. Va! Har jag vunnit? Tänker Cesar. Han hoppar upp från stolen och ropar »jag vann!«. Åh, där har vi vinnaren! Varsågod och kom fram! Cesar rusar sitt snabbaste upp på scenen. Grattis! Du har vunnit biljetter till Liseberg, här får du biljetterna, säger cirkusdirektören. Det var ett guldigt kuvert med silverkanter.

Kap 3: Va? Bara två biljetter

Det är fredag och Asta och Bea ska sova över hos Cesar. När de kommer hem till Cesar tänker han att han ska öppna kuvertet och visa biljetterna. Hoppas de blir överraskade! När det är dags att sova över säger Cesar, »jag har en överraskning till er!!!« Asta och Bea kikar nyfiket över hans axel. »Vad är det för något?« Undrar Bea. Cesar kunde fortfarande inte tro att han hade vunnit! Han öppnade kuvertet och där låg de: två biljetter! Först bubblade det till i magen av glädje, sedan kändes det plötsligt nästan som magknip. Två biljetter. »Vad har du där?« Sa Bea och Asta nästan samtidigt. Bea försökte se över Cesars axel, men han vek snabbt ihop kuvertet och knölade ner det i fickan. »Ingenting«, sa han. En lapp till mamma bara. På morgonen när Asta och Bea har gått får Cesar en idé. Han ska lotta om vem som får följa med till Liseberg! Han går upp i sitt rum, tar fram en skål med paljetter och häller ut dem i en ask. Sen tar han fram ett papper och river det i två bitar. Han skriver Asta på en av bitarna och Bea på den andra. Sen skrynklar han ihop dem och lägger i skålen. Han rotar runt och drar upp en lapp, vecklar upp den och läser: »Bea«.

Kap 4: Dumma Cesar!!! Nästa dag är det skolstart och Asta, Bea och Cesar går till skolan tillsammans. När de har kommit en bit så säger Bea: »Du Asta, kan du ta en titt i min väska? Jag har något till dig«. Asta rotar i Beas väska tills hon känner något lent. Hon drar upp en rulle. MOMMAN!!! Bea och Cesar börjar fnissa men snart så gapskrattar de alla tre. Bea börjar springa och Asta springer efter. Cesar springer sakta efter men sen kommer han på biljetterna. Tänk om Asta blir arg, tänker Cesar för sig själv. När de kommer in på skolgården har det redan ringt in. »Förlåt för att vi kommer försent«, ropar Asta, Bea och Cesar i kör. Först ska de ha matteprov. Asta hatar matte, det är det tråkigaste som finns. Efter matten har de bild, det är Astas favoritämne. Efter den sista lektionen rusar alla ut ur klassrummet. »Tack för idag«, ropar Olle. »Ha det så kul!!!« Ute i korridoren säger Cesar, »Asta du kan gå i förväg! Jag ska bara säga en sak till Bea«. Asta hör hur de låser in sig i toan. Vad kan det vara? Hon smyger fram på tå till toadörren. Hon hör hur de viskar med varandra. »Du kanske vill följa med«, hör hon Cesar säga till Bea. »Till Liseberg!« Ropar Bea förvånad. »Bara vi två? Inte Asta?« Jag vann bara två biljetter, säger Cesar. Det var kuvertet som jag hade. Asta känner hur en iskall hand griper tag i hennes hjärta. Ska Cesar bara bjuda Bea till Liseberg? Har han glömt henne? Då släpper förlamningen. Hon rusar ut på skolgården samtidigt som hon tänker, jag ska aldrig mer förlåta honom. DUMMA CESAR!!!

Kap 5: Planen

Nästa dag i skolan leker Asta bara med Sigrid och Lisa. Hon försöker undvika Cesar och Bea. Men det funkar inte så bra. Cesar kommer fram till Asta och frågar, »har det hänt något?« »Nej«, svarar Asta, men Asta märker själv hur hon viker undan med blicken. På kvällen får Astas mamma ett meddelande från Cesars mamma. Hon undrar om Asta och Bea vill sova över hos Cesar. Asta får plötsligt en idé. Hon tänker stjäla biljetterna. Om inte hon får åka så får ingen av dem åka. Först känns det pirrigt i magen men sen blev hon osäker. Är hon en tjuv nu, tänker Asta. Hon väcktes ur sina tankar av att mamma frågar, »vill du det?« »Vill vadå«, frågar Asta. Hon hade varit så djupt inne i sina tankar att hon inte hade hört mammas röst. »Sova över hos Cesar såklart«, säger mamma. Asta tvekar i några sekunder men sen kommer hon på den smarta planen och nickar. »Okej«, svarar Asta.

Kap 6: Stölden

Nästa dag efter skolan går Asta direkt hem till Cesar. Det regnar där ute. Asta tar på sig stövlar och regnjacka. Bea är redan där. Hon hör hur de skrattar inne i Cesars rum. Varför ville jag det här? Tänker Asta. Hon ångrar sig i en sekund men sen tänker hon på biljetterna. Tänk bara på biljetterna, säger hon tyst för sig själv. Hon går uppför trapporna och öppnar dörren. Cesar och Bea skulle precis gå ut och sparka boll. Men när de ser Asta stannar de tvärt. »Vad gör du här?« Säger Bea. »Jag ska sova över«, säger Asta tyst. Hon ser hur Cesar och Bea tittar på varandra. Hon hör hur Bea visar till Cesar, skulle det inte bara vara vi två. »Vi ska precis gå ut«, säger Cesar snabbt. »Vill du följa med?« »Okej«, svarar hon tyst. Hon ser de

guldiga biljetterna på bordet. Cesar ropar, »kommer du Asta?« »Ja, jag ska bara fixa en sak!« Hon kastar en sista blick på biljetterna, sen bestämmer hon sig för att sno biljetterna. Biljetterna glänser av solen som om de kallar på henne. Hon tar biljetterna och lägger dem i väskan. Sen springer hon nerför trappan.

Kap 7: Nej, de är borta!!!

När Asta kommer nerför trappan har Cesar och Bea redan hunnit ut. »Kom, vi går och sparkar boll på fotbollsplanen«, ropar Bea. Överallt är det stora vattenpölar. Luften är fuktig och kall. Det kommer en vindpust och Asta rycker till. »Här går det inte att spela«, säger Bea. »Vi går in och spelar fia med knuff i stället«, säger Cesar. »Sisten in i är en rutten fisk«, ropar Bea och börjar springa. »Hallå, ropar Cesar. Tjuvstart!!!« Cesar springer efter, »kom«, ropar han till Asta. Asta har ingen lust att springa. Hon lunkar efter samtidigt som hon tänker på biljetterna. Precis när hon öppnar dörren, hör hon Cesar ropa: »Nej! De är borta!« Asta känner hur en klump börjar växa i magen. Det var nog inte en så bra idé att stjäla biljetterna, tänker Asta. Hon ångrar sig. Vad ska hon göra? Ska hon säga som det är? Om hon går in kommer Cesar och Bea fråga om hon sett biljetterna. Hon backar sakta från dörren samtidigt som hon tänker, om hon går hem kanske Cesar och Bea glömmer bort biljetterna i morgon i skolan? Hoppas det. Då öppnas fönstret till Cesars rum och Bea sticker ut huvudet. »Kom nu Asta, det har hänt en sak«, ropar hon. Asta går uppför trappan. Jag måste komma på något, tänker hon. Hon rycker till av att Cesar ropar förtvivlat, »har du sett biljetterna?« »Vilka biljetter«, frågar Asta utan att hon vet varför hon säger så. Det bara slank ut. Hon vet ju vilka biljetter han menar. Då släpper det. Tårarna forsar ut. »Varför gråter du«, undrar Cesar.

Kap 8: Förlåt Cesar!

Orden forsar ut ur henne. Men Cesar blir inte arg. Tvärtom, han verkar förstå hur det känns för Asta. Han berättar att han och Bea hade pratat om att Bea skulle få följa med till Liseberg men att han hade jättesvårt att välja vem av dem som skulle få följa med. Asta säger inget om att hon redan vet allt om allt Cesar berättar. Men då säger Cesar något som får Asta att rycka till. »Jag hade lottat, och det blev Bea«. Så Cesar hade inte glömt bort henne! Då kommer Bea. »Vad pratar ni om?«, undrar hon. Asta ger Cesar en sträng blick samtidigt som Cesar säger, ingenting, »vi pratar bara om att… Ehhh«. »Jag vet«, säger han plötsligt. »Vi pratade om att ordna en picknick bara vi tre. Med mackor, saft och glass!« »Det blir bra. Ja!« Säger Asta och Bea samtidigt. »Vi kan vara vid sjön och min morfar kan baka jättegoda frallor«, säger Cesar. »Jag kan köpa jordgubbssaft«, säger Bea. Då hör de hur telefonen ringer. Cesar svarar. »Hallå, det är cirkusdirektören. Vi råkade ge er två biljetter i stället för tre. Kan ni komma till Stadshuset och hämta den tredje biljetten?« Asta, Bea och Cesar tittar på varandra med förvånade miner. »Vi kommer imorgon«, säger Cesar direkt. Tänk att allt löste sig till slut, tänker Asta och ler för sig själv.•

Här är alla vinnare i årets berättartävling!

Förstapristagare

Lydia La Mela och Ziuy Pan Vegalyckan, Lund

Pristagare 2–3

Novalie Mårtensson

och Emma Pennhag Jägne

Sanduddens skola, Ekerö

Ava Millgåd

Karl Johansskolan, Göteborg

Pristagare 4–7

Olivia Primnell och Lykke Franzen

Söndrumsskolan, Halmstad

Lo Aino Wulcan

Grästorpsskolan, Jönköping

Isabel Öberg, Saga Sandeborg, Vilgot Fagergren

Irstaskolan, Västerås

Noomi Göransson, Harriet Hammarfelt, Leonie Sjöberg

Furuhällsskolan, Mölnlycke

Specialpriser

Specialpriset:

Rut Fransson

Skärgårdsskolan, Holmsund

För en välskriven text med fina formuleringar och ett väl utvecklat språk.

Bästa twisten: Signe Burfelt

Spandeltorpsskolan, Karlskrona

Bästa början:

Love Runesson Rönnängs skola, Rönnäng

Låt dina elever lära känna sina klasskamrater, och träna på att skriva på köpet!

Använd kopieringsunderlaget på s. 12–15 och kopiera upp så många exemplar ni behöver. Antingen gör ni en gemensam Mina vänner-bok till klassen eller så låter du varje elev få en egen bok.

Ta loss mittuppslaget i tidningen och kopiera framsidan och baksidan tillsammans.

Kopiera underlaget i tillräckligt många exemplar för alla elever.

Låt eleverna skriva. De fyller i sina svar i varandras böcker eller i klassens gemensamma bok.

3

Dela med klassen. Om tiden tillåter, låt eleverna presentera sina svar för klassen eller i mindre grupper.

Mina vänner

Låt dina elever lära känna sina klasskamrater!

Denna bok tillhör:

Mina vännerfrågorna

är utformade för att uppmuntra elever att dela med sig av sina tankar, intressen och personligheter på ett roligt och interaktivt sätt.

Genom att fylla i sina svar kommer eleverna inte bara få träna på att formulera sig skriftligt, utan också lära sig mer om varandra och stärka klassgemenskapen.

av din kompis eller klistra in ett foto här!

Efternamn

Ålder

Ögonfärg

Familj

Favoritdjur

Favoritmat

Hårfärg

Förnamn

Rita

Det här gör jag helst på rasten

Favoritämne i skolan

Favoritsport

Jag samlar på

Den bästa bok jag läst

Det här gör mig glad

Det här gör mig arg

Min högsta önskan

Det här vill jag bli när jag blir stor

Statsbidrag för inköp av litteratur 2024

Ge barnen läsupplevelser! Målet med

statsbidraget för inköp av litteratur 2024 är att öka alla barns tillgång till böcker. Så här sa skolminister Lotta Edholm i en kommentar:

»Min förhoppning är att många nu tar chansen att skapa ett eget förskolebibliotek, köpa in klassuppsättningar av skönlitterära verk eller fylla skolbibliotekens hyllor med böcker«.

Vanliga frågor om statsbidraget

→ Vilka kan söka?

På nok.se/ statsbidraglitteratur/ hittar du massor av inspiration om boktips!

Förskola, förskoleklass, lågstadiet, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan (kommunala, statliga, fristående och övriga huvudmän).

→ För vad?

Statsbidraget ska användas för inköp av tryckta skönlitterära och facklitterära böcker, men inte läromedel.

→ Vad är syftet med statsbidraget för inköp av litteratur?

Att öka barns och elevers tillgång till olika typer av litteratur.

→ När kan man söka?

Statsbidraget gäller perioden 1 januari–31 december 2024.

→ Hur söker man?

→ Hur mycket ersättning kan man söka?

Bidragsramar visar vilka huvudmän som kan ta del av statsbidraget och hur mycket de har rätt att begära ut. Lär mer på skolverket.se

Begäran om utbetalning för ersättning av genomförda eller kommande inköp kommer att vara öppen 1 september–1 oktober 2024 i e-tjänsten för statsbidrag på Skolverkets webbplats.

→ Finns det några krav på den som söker?

Man ska ha avsatt egna medel till inköp av tryckta skönlitterära och facklitterära böcker. Sökande ska till exempel kunna visa att det finns en budgetpost för det, eller kunna visa kvitton på inköp som bekostas med egna medel. Det finns inget krav på beloppets storlek.

→ Var finns mer information?

Hos Skolverket, skolverket.se

Till dig – och elevernas föräldrar – finns häften att hämta kostnadsfritt: Läs- och skrivförberedande arbete i förskoleklass, Att knäcka skriftens hemliga kod (åk 1) Målet ska alltid vara att förstå vad man läser (åk 2–3) Hämtas på materialbanken.

Har du en åk 1 i höst? Kopiera eller hämta brevet Till föräldrarna på ABC-klubbens materialbank. Där finns info om de olika böckerna, hur ni kommer att arbeta med dem och också tips om hur föräldrarna kan stötta sina barn hemma i skolarbetet. Brevet finns också översatt till arabiska, somaliska och engelska.

Bekanta er också gärna med »ABC-klubbsvärlden« via den karta som finns på webben – perfekt att visa via dator på projektorduk!

TIPS!

ABC-klubbens Facebook-grupp är en guldgruva att ösa ur! Här finns kollegor som har tagit fram förslag till årsplaneringar för de olika årskurserna, tipsrundor kopplat till böckerna, läsuppdrag och mycket mer! Gå med om du inte redan är medlem: sök på ABC-klubben!

Asta, Bea och Cesar finns som helfigurer att skriva ut i färg och som färgläggningsbilder.

Lagom före terminens slut finns de två spännande julböckerna 24 dagar till jul och Fyra veckor till jul!

När höstterminen är slut, finns fina diplom att hämta och skriva ut på ABC-klubbens materialbank. Du kan också skicka med dina elever ett Läsbingo med jultema.

När läslovet kommer kan du hämta ett Läsbingo som eleverna kan ta med sig hem under lovet. Behöver ni bokmärken – hämta på materialbanken.

Skrivarprojekt i höst? Kika på filmerna där Mats ger tips om hur ni tillsammans i klassen kan bygga upp en berättelse.

Missa inte att det till varje årskurs finns kostnadsfria webbövningar – kopplat till varje kapitel – till dina elever!

Stort tack till dig!

Under förra året bidrog Natur & Kultur med 28 miljoner kronor för att stärka läsande, lärande och en mångfald av röster.

Det är möjligt tack vare att vi drivs som en stiftelse som avsätter delar av våra överskottsvinster till ideella ändamål. Stort tack till dig, som genom att du väljer läromedel från Natur & Kultur, är med och bidrar!

Tillsammans ger vi ordet till fler.

Vi bidrog bland annat till att:

Främja barn och ungas läsning, skrivande och tillgång till litteratur.

Arbeta för att stärka yttrandefriheten.

Arbeta för att sprida vetenskapligt baserad kunskap.

2023 fick bl a nedan organisationer stöd från Natur & Kultur:

→ Civil Rights Defenders

→ Den stora läsutmaningen

→ En bok för alla

→ Fanzingo

→ Forskning & Framsteg

→ Förenade Förorter

→ Författarcentrum Väst

→ Författarcentrum Öst

→ Handelshögskolan i Stockholm

→ Helamalmö

→ Institutet för framtidsstudier

→ Institutet för mediestudier

→ Kungliga Vetenskapsakademien

→ Kungliga Vitterhetsakademien

→ Linnéuniversitetet

→ Läsfrämjarinstitutet

→ Reportrar utan gränser

→ Skolbibliotek i Eslöv och Göteborg

→ Stiftelsen Expo

→ Svenska PEN

→ Sveriges Unga Akademi

På nok.se/priser-stipendier-stod kan du läsa mer om hur våra stöd kommer till användning!

4 frågor till Lotta Brillioth Biörnstad

Natur & Kultur drivs som en stiftelse, som förutom att ge ut böcker och läromedel också har i uppdrag att fördela överskottsvinster till ideella ändamål. Arbetet med det sker inom vår ideella verksamhet.

Lotta Brillioth Biörnstad är chef för den ideella verksamheten på Natur & Kultur. Vi bad henne att berätta mer om den verksamhet som stiftelsen driver.

Kan du beskriva hur Natur & Kultur väljer vilka personer eller verksamheter som ska få priser, stipendier och stöd? Vad är de viktigaste kriterierna ni använder i urvalsprocessen?

»Det första är att stödet ska bidra till våra mål, att främja bildning, kultur och humanistiska värden och stärka en demokratisk samhällsutveckling. För att uppnå det stödjer vi projekt som främjar barns och ungas läsning, stärker yttrandefriheten eller arbetar för att sprida vetenskapligt baserad kunskap. Sen tittar vi på om den sökande organisationen är trovärdig och kompetent inom sitt område, har en långsiktig verksamhet och har uppnått goda resultat. Vi ser gärna att organisationer samarbetar med andra och utvecklar sin verksamhet, till exempel för att nå fler eller utveckla sina metoder.«

Lotta Brillioth Biörnstad

Hur arbetar ni för att säkerställa att de projekt och individer som ni stödjer verkligen gör skillnad i samhället? Finns det några specifika exempel på projekt som har haft en särskilt stor påverkan? »När vi beslutar om stöd till en organisation tar vi tillsammans med dem fram en uppföljningsmall med mål och indikatorer som rapporteras till oss varje år. Vi har också uppföljningsmöten minst en gång per år, ibland oftare, för att följa upp hur det går och kunna stötta om det uppstår problem.

Det är alltid svårt att välja ut exempel men det första jag kommer att tänka på är stödet till skolbiblioteksverksamhet i Eslöv. Under tre år bidrar vi till att två skolor i Eslöv kan stärka sina skolbibliotek, bland annat genom bokinköp, samarbete med lärarna och aktiviteter för eleverna. Satsningen har redan visat hur mycket man kan vinna på att utveckla skolbiblioteken och på grund av det har politikerna i Eslöv beslutat att satsa mer på skolbibliotek. Från i höst har alla skolor i Eslöv en skolbibliotekarie på 100 % utom de två minsta byskolorna som får dela på en.«

På vilket sätt kan lärare i grundskolan dra nytta av Natur & Kulturs ideella verksamhet? Finns det några specifika projekt eller resurser som är riktade mot denna målgrupp?

»Ja, just nu ger vi stöd till En bok för alla för projektet I läslyftets spår. Projektet väcker läsglädje hos barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden genom att skolorna kan beställa särskilt utvalda böcker gratis och dela ut till eleverna. Skolorna väljs ut i samarbete med Skolverket inom ramen för satsningen Samverkan för bästa skola. Skolorna uppmuntras också att använda kompetensutvecklande material från Skolverkets läslyft. Förra året skickades mer än 22 000 böcker ut till elever på mellanstadiet och högstadiet.

Är du behörig förskollärare, lärare eller fritidspedagog kan du också söka vårt resestipendium. Det kan användas för internationella studieresor eller för att delta i konferenser där du kan hämta inspiration och kunskap om nya undervisningsmetoder som kan utveckla den svenska skolan.«

Hur arbetar Natur & Kultur för att integrera mångfald och inkludering i sitt ideella arbete och de projekt ni stödjer?

»Vårt motto är att ›Vi ger ordet till fler‹ och det vägleder oss i allt vi gör i det ideella arbetet. Det gäller att hela tiden ställa frågan vilka det är som inte har tillgång till ordet eller som inte har tillräckliga möjligheter att nå ut. Det kan vara unga i marginaliserade områden, men också en forskare som har viktig kunskap att förmedla men som kanske inte når ut till en bredare allmänhet.

Vi ger därför gärna stöd till organisationer som arbetar nära ungdomar och stärker deras möjligheter synas och höras och att delta i samhället, till exempel Förenade förorter som arrangerar tävlingarna Ortens bästa penna och Ortens bästa poet, eller Fanzingo i Botkyrka som ger unga möjlighet att uttrycka sig i olika medier.« •

Läsfrämjarinstitutet stärker barns sociala och kulturella kapital i socioekonomiskt utsatta områden genom att stimulera läslust och skapa läsvana. Natur & Kulturs stöd går till Läslandet för att att ge en stabil grund för verksamheten och göra det möjligt att sprida metoden till fler platser.

Foto: Hopig Khachadourian

Göran Lundborg om handens roll i hjärnans utveckling

Göran Lundborg har en bakgrund som läkare och forskare. Sedan åttiotalet har han arbetat inom den handkirurgiska specialenheten, tillhörande Lunds universitet.

Göran har särskilt intresserat sig för nervskador som har svåra följder för handens känsel och finmotorik. Parallellt med den kliniska verksamheten har han drivit en omfattande forskningsverksamhet med inriktning på samspelet mellan hand och hjärna, hjärnans plasticitet och hur olika skador påverkar handens känsel och finmotorik. Under senare år har han medverkat mycket i skoldebatten kring frågor som rör barnens förmåga att skriva för hand och att använda sina händer i kreativa aktiviteter. I vår digitala tid har datorer tagit över mycket av handens funktioner – han anser därför att det är därför viktigt att värna om handens inneboende kunskap och kreativitet.

1 Betydelsen av tidig handaktivitet

Du har tidigare betonat handens roll i hjärnans utveck ling. Hur viktigt är det att barn engagerar sina händer i aktiviteter som skrivande från tidig ålder? »Handen har ett mycket stort utrymme i hjärnan – allt som sker i handen aktiverar stora delar av hjärnan. All inlärning och lagring av nya erfarenheter har att göra med aktivering av kontaktpunkterna –synapserna – mellan hjärnans nervceller. När handen är aktiv ökar den synaptiska aktiviteten och handens utrymme i hjärnan vidgas – att aktivera handen är att aktivera hjärnan. Detta är ett uttryck för hjärnans plasticitet – formbarhet.

Hjärnans plasticitet är som störst i de yngsta åldrarna. Handens aktiviteter och finmotoriska funktioner i kombination med det känselinflöde som genereras av aktiva händer ger ett synaptiskt flöde i hjärnan till nytta för all form av inlärning.

Att skriva för hand ställer stora krav på hjärnans motoriska och sensoriska områden, det som skrivs för hand genererar synaptiska förändringar som ›ristar in‹ minnesbilder av det som handen skriver.«

Vad kan lärare som arbetar med de yngsta eleverna göra för att främja handskrivning och dess positiva effekter i klassrummet?

»Träning i handskrift bör inledas mycket tidigt eftersom hjärnans plastiska förmåga och förmåga till inlärning av ny kunskap och nya färdigheter är som störst under de första tio levnadsåren. «

2 Handens och hjärnans samspel

Hur påverkar handskrivning hjärnans utveckling hos barn?

»Barnens händer är gjorda för att vara kreativa, att känna, att greppa, att sammanfoga, att klippa och klistra. Sådana aktiviteter ger ett naturligt och varierande känselinflöde till hjärnan samtidigt som den finmotoriska förmågan tränas. Handskrivningen tränar på ett mycket effektivt sätt handens finmotoriska förmåga samtidigt som handens känselfunktioner tränas. Att forma konturerna av bokstäver ställer stora krav på handens koordination och finmotorik samtidigt som greppet kring pennan och pennans rörliga kontakt mot papperet ger ett känselinflöde – och ett kombinerat syn- och hörselintryck. Handskrivningen aktiverar stora delar av hjärnan och ger ett synaptiskt flöde som kan vara till nytta för all form av inlärning och intellektuell utveckling. Inga av dessa fenomen uppstår vid skärmarbete då fingertopparna berör redan färdigskrivna bokstäver på ett tangentbord.«

Vilka konkreta klassrumsaktiviteter kan lärare använda för att stimulera handens och hjärnans samspel?

»Alla former av kreativa skapande handaktiviteter bör uppmuntras, handens kreativa förmåga bör stimuleras i aktiviteter som teckning, slöjd och hantering av musikinstrument.«

Finns det några specifika övningar eller aktiviteter du rekommenderar för lärare för att utveckla barns finmotorik och handskrivningsfärdigheter?

»Inte mer än sådant som spontant kan tänkas intressera barn, gärna lustfyllda övningar med vattenfärger, gärna övningar som kräver mycket av att klippa och klistra.«

GöranLundborg

Skillnader mellan handskrivning och digital skrivning

Många skolor inför alltmer digitala verktyg för skrivande. Vad är din syn på detta och hur påverkar det barnens utveckling av finmotorik och hjärnans aktivitet?

»Jag menar att en tidig ensidig satsning på digitala verktyg för skrivande är ett misstag och mest ett uttryck för en strävan att reducera kostnader. Ofta är det ett resultat av en kommersiell påverkan, snarare än omsorg för barnen. Att klicka på eller att svepa med fingertoppen över en plastartad skärm ger inget fysiologisk naturligt känselinflöde. Att trycka på en färdigskriven bokstav på en tangent ger inget av de avtryck i hjärnan som uppstår när handen själv formar konturerna av en bokstav. Därmed går man miste om den finmotoriska träning som handskrivningen innebär och man minns inte lika effektivt det som skrivs.«

»Jag hoppas att lärare – i likhet med många filosofer – ska se handen som en förlängning av hjärnan.«

Hur kan lärare balansera användningen av digitala verktyg och handskrivning i undervisningen?

»Användning av digitala verktyg har en naturlig plats i vårt samhälle men det gäller att inte falla för frestelsen att nedprioritera handens kreativa förmåga till förmån för skärmarbetet. Jag menar att handskrivningen måste från början ha en viktig plats i undervisningen och att skrivning på dator bör komma på ett senare stadium – såvida inte funktionsvariationer eller andra skäl motiverar tidig skrivning på skärm.«

4 Framtiden för handskrivning

Hur ser du på framtiden för handskrivning i ett alltmer digitalt samhälle? Kommer det att finnas en plats för det, och i så fall, hur?

»Barns ›fingerblindhet‹ och oförmåga att skriva för hand har ju nu uppmärksammats på hög nivå av bland annat skolministern och många tycker att införseln av digitala verktyg i skolvärlden har gått alltför brådstörtat, man tycks vara beredd att ompröva läroplanen så att barnens förmåga att skriva för hand säkerställs. Det kommer alltid att finnas ett självskrivet behov av att kunna uttrycka sig i skrift utan hjälp av tekniska hjälpmedel, detta måste vara en självklarhet i ett sårbart samhälle där elförsörjningen lätt kan slås ut i tider av kris eller krig. Det är därför olyckligt, i min föreställningsvärld, att avskaffa eller reducera undervisningen i handskrift och därigenom äventyra barns förmåga att kunna skriva för hand.«

Vad hoppas du att lärare tar med sig från din forskning och böcker när det gäller handskrivningens roll i utbildningen?

»Jag hoppas att lärare – i likhet med många filosofer – ska se handen som en förlängning av hjärnan – i hjärnan startar handens finmotoriska aktiviteter, och i hjärnan bearbetas de känselintryck genereras i handen vid beröring av föremål i omvärlden. Handen har ett stort utrymme i hjärnan och när handen är aktiv och kreativ vidgas detta utrymme som an följd av att allt fler nervceller kopplas in i handens aktiviteter – finmotorik och känsel förbättras.«•

Trepunktnoll: Handen, Hjärnan, Tiden.

Boken handlar om våra händers kreativitet, samspelet mellan hand och hjärna, kreativa händers betydelse inom skola, samhälle, musik och konst. Dessutom ingår kapitel om handen och hjärnan i evolutionen och framtidens tankestyrda proteshänder.

Handen i den digitala tiden

Handen i den digitala tiden är särskilt inriktad på handens inneboende kreativitet och kunskap i relation till den ökande användningen av digitala verktyg, särskilt i skolvärlden.

Sök resestipendium!

Natur & Kulturs resestipendium kan sökas av dig som är yrkesverksam lärare för att fortbilda dig utomlands. Stipendiet om 50 000 kronor ska användas för att ta del av praktiska undervisningsmetoder utomlands eller för att delta i internationella konferenser.

Läs mer och ansök på nok.se/resestipendium