Händelsernas Vändningar

Under varje generation har Gud sänt sina tjänare för att tillrättavisa synden, både i världen och inom den kristna församlingen. Men människorna vill att man endast skall tala om behagliga ting. Den rena, oförfalskade sanningen har inte tagits emot. Många reformatorer har till att börja med i sin verksamhet varit mycket försiktiga i sina angrepp på kyrkans och nationens synder. De hoppades att de, genom ett uppriktigt kristet livs exempel, skulle kunna leda folket tillbaka till Bibeln. Men Guds Ande kom över dem, liksom den kom över Elia då han fick i uppdrag att tillrättavisa en ogudaktig konung och ett avfallet folks synder. De kunde inte låta bli att framhålla Bibelns tydliga ord läror som de tidigare hade varit tveksamma att förkunna. De kände nu ett tvång att med iver vittna om sanningen och om de faror som hotade. De förkunnade de ord som Herren gav dem, utan fruktan för följderna. Folket tvingades att lyssna till varningen.

Så kommer den tredje ängelns budskap att bli förkunnat. När tiden kommer då det skall ljuda med den största kraft, kommer Herren att använda anspråkslösa redskap och leda dem som helgar sig till hans tjänst. De kommer att bli beredda för denna uppgift genom den helige Andes smörjelse snarare än genom universitetsutbildning. Trons och bönens människor kommer att drivas till att arbeta med helig iver och förkunna de ord som Gud ger dem. Babylons synder kommer att avslöjas. De fruktansvärda följderna av att borgerliga myndigheter genomdriver kyrkans påbud, spiritualismens utbredande, påvemaktens listiga, men snabba framgång allt kommer att avslöjas.

Dessaallvarligavarningarväckerfolket.Tusentalsochåtertusentals,somaldrig tidigare har hört något sådant, kommer att lyssna. Med förvåning hör de uttalandet att Babylon är den församling som har fallit på grund av sina villfarelser och synder och på grund av att den har förkastat sanningen som sänts från himmelen. Folket går till sina tidigare lärare och frågar ivrigt: ”Är detta sant?” Predikanterna svarar med att berätta fabler och profetera frid för att stilla deras fruktan och lugna samvetena. Men många vägrar att böja sig för mänsklig auktoritet och kräver ett tydligt ”så säger Herren”. När då de populära förkunnarna i likhet med fariséerna förstår att deras myndighet ifrågasätts, fördömer de budskapet, som de säger kommer från Satan. De uppeggar den stora massan som älskar synd, till att håna och förfölja dem som förkunnar budskapet. Under det att striden utvidgas till nya områden och människor blir uppmärksamma på Guds nedtrampade lag, kommer Satan i rörelse.

Den kraft som åtföljer förkunnelsen, tänder motståndarnas raseri. Prästerna gör nästan övermänskliga ansträngningar för att hindra ljuset att nå fram till deras anhängare. Med alla tänkbara medel hindrar de diskussioner om dessa viktiga frågor. Kyrkan vänder sig till den borgerliga myndighetens starka arm. Katoliker och protestanter förenas i detta arbete. Efterhand som arbetet med att genomdriva söndagsfirandet med maktmedel blir mer och mer markerat och beslutsamt, kommer man att kräva lagens ingripande mot sabbatsfirarna. Några hotas med böterochfängelse.Andrafårerbjudandeomfinaämbeten, belöningar ochfördelar, om de vill avsäga sig sin tro. Men de svarar bestämt: ”Visa oss från Bibeln att vi tar fel.” Det svaret gav också Luther under liknande förhållanden. De som ställs inför domstolarna, försvarar sanningen med kraft. Några som lyssnar påverkas att avgöra sig för att helighålla alla Guds bud. Då tänds ljuset för tusentals som annars inte skulle ha fått kännedom om dessa sanningar.

Egendomliga förhållanden

Samvetsgrann lydnad för Bibeln kommer att behandlas som uppror. Föräldrar som är förblindade av Satan kommer att visa stränghet och bitterhet mot sina troende barn. Arbetsgivaren kommer att förtrycka de anställda som vill hålla Guds bud. Tillgivenheten kommer att vändas i kallsinnighet, barn kommer att göras arvlösa och drivas bort från sina hem. Paulus’ ord blir bokstavligt uppfyllda: ”Alla de som vilja leva gudfruktigt i Kristus Jesus, få lida förföljelse.” 2 Tim. 3: 12. När de som försvarar sanningen, vägrar att helga söndagen kommer några av dem att bli kastade i fängelse. Andra blir landsförvista, åter andra kommer att förtryckas. Mänskligt sett förefaller allt detta nu orimligt. Men när Guds återhållandeAndevikerfrånmänniskornaoch desomhatarGudsbud heltbehärskasavSatan, kommer egendomliga ting att ske. Människor kan bli ohyggligt grymma, när gudsfruktan och kärlek saknas.

När stormen närmar sig kommer många som har bekänt sig tro på den tredje ängelns budskap, men som inte har blivit helgade genom lydnad för sanningen, att svika sin övertygelse och gå över till motståndarens led. När de har förenat sig med världen och blivit påverkade av dess anda, kommer de att betrakta allt nästan i samma belysning som den. Och när prövningen kommer, väljer de det som är lätt och populärt. Begåvade och vältaliga människor som en gång glatt sig i sanningen, kommer då att använda all sin begåvning för att bedra och vilseleda människor. De blir sina tidigare bröders bittraste fiender. När sabbatsfirarna förs fram inför domstolar för att svara för sin tro, kommer dessa avfälliga att bli Satans effektivaste hantlangare. Genom falska anklagelser och antydningar kommer de att hetsa myndigheterna emot dem.

Idenna tidavförföljelsekommerHerrenstjänarestro attprövas. De hartroget förkunnat varningen och litat endast på Gud och hans Ord. Guds Ande har talat till deras sinnen och drivit dematt tala. Fyllda av helig iver och med en stark gudomlig kallelse utför de sina plikter utan att kallt räkna med konsekvenserna av att tala till folket de ord som Herren har gett dem. De har inte tagit hänsyn till sina materiella intressen eller sökt bevara sitt anseende eller sitt liv. Men när motståndets och hånets storm bryter lös över dem, kommer några att bli överväldigade av skräck och ropa: ”Om vi hade förutsett följderna av våra ord skulle vi ha tigit stilla.” De möter svårigheter från alla håll. Satan angriper dem med starka frestelser. Det arbete som de har tagit på sig, ser ut att helt överstiga deras möjligheter att utföra. De hotas av tillintetgörelse. Den entusiasm som tidigare fyllde dem är borta, men nu finns det ingen återvändo. Då de på detta sätt känner sin hjälplöshet söker de sig till den allsmäktige Guden för att få kraft. De tänker på att det ord de har talat inte var deras utan hans, som bjöd dem att förkunna varningen. Gud lade sanningen i deras sinnen och de kunde inte låta bli att förkunna den.

Sådana prövningar har Guds män också i forna tider fått gå igenom. Wycliffe, Hus, Luther, Tyndale, Baxter och Wesley, alla hävdade de att all lära skulle prövas med Bibeln. De förklarade att de skulle förkasta allt som den fördömde. Förföljelsen rasade mot dessa män, men de upphörde inte att förkunna sanningen. Många perioder i församlingens historia har präglats av särskilda sanningar, avpassade efter Guds folks behov vid den avsedda tiden. Varje ny sanning har banat sig väg, trots hat och motstånd. De som blev välsignade med dess ljus, frestades och prövades. Herren ger folket en särskild sanning i rätt tid. Vem vågar underlåta att förkunna den? Han ger sina tjänare order om att förkunna nådens sista inbjudan till världen. De kan inte tiga utan att sätta sitt eviga väl i fara. Kristi sändebud får inte fråga efter följderna. De måste göra sin plikt och överlåta följderna åt Gud. Efterhand som oppositionen ökar och blir alltmera häftig, blir Guds tjänare åter rådvilla, eftersom det förefaller dem som om de själva vore orsaken till krisen. Men Bibeln och deras eget samvete vittnar för dem om att de har gjort det som var rätt. Prövningen fortsätter, men då styrks de att uthärda den. Striden blir hetare och kommer närmare, men deras tro och mod ökar. Deras vittnesmål är: ”Vi vågar inte visa godtycke varken inför Bibeln eller Guds heliga lag. Vi kallar inte en del av den väsentlig och en annan del oväsentlig för att vinna världens gunst. Den Herre vi tjänar är mäktig att frälsa oss. Kristus har övervunnit jordens makter. Skall vi då frukta för en värld som redan är övervunnen?”

Konfrontation väcker förföljelse

Förföljelse i olika former är resultatet av en princip som kommer att existera, så länge Satan finns till och kristendomen har levande kraft. Den som tjänar Gud, utsätter sig för motstånd från mörkrets makter. Onda änglar angriper honom. Dessa onda änglar är oroliga över att hans inflytande rycker bytet ur deras händer. Onda människor som känner sig tillrättavisade av hans exempel, slår sig samman med mörkrets makter och söker dra honom bort från Gud genom lockande frestelser. Om detta inte lyckas, använder de våld för att betvinga samvetet.

Men så länge Jesus är medlare för människorna i helgedomen därovan, kommer både folket och de ledande att känna den helige Andes hämmande inflytande. Han kontrollerar ännu i viss utsträckning landets lagar. Om det inte vore för dessa lagar, skulle tillståndet i världen vara mycket sämre än det nu är. Även om många framstående män arbetar för Satan, har Gud också sina redskap bland nationens ledare. Fienden söker påverka sina tjänare att införa bestämmelser som i hög grad skall hindra Guds verk. Men statsmän som fruktar Gud, påverkas av heliga änglar att möta sådana förslag med oemotsägliga argument. På detta sätt kommer några få människor att kunna hejda en kraftfull ström av ont. Sanningens fiender kommer att hejdas i sitt motstånd, så att den tredje ängelns budskap skall kunna utföra sitt verk. När den sista varningen ljuder kommer den att väcka dessa människor som Herren nu verkar igenom. Några av dem tar emot budskapet och ställer sig på Guds folks sida under nödens tid.

Den ängel som ansluter sig till förkunnandet av den tredje ängelns budskap kommer att upplysa hela världen med sin härlighet. Här förutsägs det verk som sträcker sig över hela världen och utförs med sällsynt kraft. Den milleritiska rörelsen under åren 1840-1844 var en härlig uppenbarelse av Guds kraft. Den första ängelns budskap förkunnades ända ut till varje missionsstation i världen. I några länder väcktes ett större religiöst intresse än man sett sedan Reformationen på 1500-talet. Den mäktiga rörelsen under den tredje ängelns sista varning kommer emellertid att skapa en långt större väckelse.

Detta verk kommer att likna det som utfördes på pingstdagen. Liksom den helige Ande i början av evangelii förkunnelse gavs för att ”den dyrbara säden” skulle gro, så kommer den helige Ande vid slutet av dess förkunnelse att se till att skörden mognar. ”Så låtom oss lära känna Herren, ja, låtom oss fara efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma över oss likt ett regn, likt ett vårregn som vattnar jorden.” Hos. 6: 3. ”Fröjden eder, I Sions barn, varen glada i Herren, eder Gud; ty han giver eder höstregn, i rätt tid, han som ock förr sände ned över eder regn, både höst och vår.”

Joel 2: 23. ”Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött.” ”Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.” Apg. 2: 17, 21.

Evangelii stora verk kommer att avslutas med en ännu större uppenbarelse av Guds kraft än den som utmärkte dess början. De profetior som uppfylldes då ”det tidiga regnet” strömmade ned vid inledningen av evangelii förkunnelse, kommer åter att uppfyllas i ”det sena regnet” vid dess avslutning. Detta är de ”tider av vederkvickelse” som aposteln Petrus såg fram emot då han sade: ”Gören därför bättring och omvänden eder, så att edra synder bliva utplånade, på det att tider av vederkvickelse må komma från Herren, i det att han sänder den Messias som han har utsett åt eder, nämligen Jesus.” Apg. 3: 19, 20.

Med ansikten som är upplysta av och strålar av helig hängivenhet, kommer Guds tjänare att skynda från plats till plats för att förkunna himmelens budskap. Tusentals röster överallt på jorden förkunnar varningen. Underverk utförs, sjuka botas och tecken och under följer de troende. Men Satan verkar också med falska tecken och under. Han får till och med eld att