Langholmen hotell och restaurang

Den gröna ön mitt i stockholm

Fängslande upptäckter långholmens wärdshus

i harmoni med årstiderna möt anders ahlbom i pjäsmonologen ”att hugga huvudet av ondskan”

Välkommen till ett äkta Wärdshus!

Långholmens Wärdshus står för äkthet och tradition. I köket har det lagats mat och bakats sedan 1670 när hovbryggaren Jochum Ahlstedt huserade i Alstaviks malmgård. Arvet av gästfrihet förpliktar och det vill vi föra vidare. Värme och trivsel ska prägla Wärdshuset.

V

i slår vakt om traditionen men kryddar också gärna med kulinarisk kreativitet. Inget fusk med råvarorna – de hämtas på nära håll.

Helst ekologiska. Ur naturens skafferi, med respekt för säsong och tillgänglighet.

Njutbart

Tänk att efter ett dopp i Riddarfjärden avnjuta en kall öl från baren i de bekväma fåtöljerna i Wärdshusets lounge…Att sjunka ned med en latte eller en kopp varm choklad framför brasan i öppna spisen efter en höstlig promenad på ön, njuta av ett samtal eller en stilla betraktelse av de nostalgiska tidningskollagen på väggen.

Wärdshusparken är ett naturligt val när vädergudarna behagar. Ett glas mousserande under äppelträdet eller bara en glass… Sommarmånaderna är ju som gjorda för det enkla, men ändå så välsmakande.

Försök motstå dofterna när vi lägger en bit kött eller skaldjur på grillen i parken!

Minnesvärt

Våra gäster ska känna sig hemmastadda. En räkmacka och ett glas vin kanske passar bäst. Eller något hembakt till kaffet. En drink i baren är den perfekta inledningen till en god middag på tu man hand i matsalen. För de större sällskapen ger herrgårdkänslan i Ahlstedts salong glans åt festen.

För köksmästarna och deras medarbetare är mat kultur. Den färgmättade konsten på matsalsväggarna fullbordar upplevelsen. Wärdshusets kunniga personal ger gärna råd om dryckesval och annat som gör måltiden till ett minne att bära med sig! ✦ Välkommen till Långholmens Wärdshus!

2

Sveriges mest fängslande jobb

V

So british på Wärdshuset Långholmens Wärdshus sprider engelsk trivsel när Afternoon Tea dukas upp med olika sorters snittar, läckert hembakat och scones.

Därtill bjuds lemon curd, rört smör, färskost och egna marmelader. Mys framför brasan i den bekväma loungen med vännen, moster eller kompisgänget. I den ombonade matsalen med konst av Madeleine Pyk och Isaac Grünewald på väggarna. Eller under trädgårdens äppelträd.

Lång lat morgon med klassisk brunch Tag sovmorgon i hotellets ombonade celler och njut av brunch på Wärdshuset.

Koppla av med nybryggt kaffe och avspänd samvaro kring klassiska rätter. Här saknas varken äggröra, bacon eller pannkakor.

Inte heller ljuvliga efterrätter.

Från tête à tête till bröllopsmiddag

i som arbetar på Långholmen Hotell och Restaurang AB har nog Sveriges mest fängslande jobb. I detta nummer av Långholmen magasin berättar vi varför.

Miljöarbetet har haft högsta prioritet ända sedan vi startade 1989. Trädvårdaren Thilo Beeker har tagit sig an en av öns mest kända seniorer, den unika valkasken. Thilo berättar om sitt ansvarfulla arbete för att kommande generationer ska kunna njuta av Långholmen – den gröna ön. Vårt eget strå till en bättre global miljö är klimatkompensation genom trädplantering i Mozambique.

Långholmen Hotell och Restaurang må inte vara störst men verksamheten är högst differentierad. Vi driver vandrarhem, hotell, konferens och värdshus.

Köksmästarna på Långholmens Wärdshus trollar med råvarorna. Och de är noga med varifrån de kommer, KRAV-märkta när det går. Miljöarbetet i köket har resulterat i att Wärdshuset blev första Svanen-märkta restaurang på Södermalm.

Det målinriktade miljöengagemanget delas av våra medarbetare på hotellet och vandrarhemmet samt konferenssidan. Vad tycker våra gäster?

Konferensdeltagare berättar.

Vi ger även kulturen plats. Min pappa Ulf Mannestig, grundare av vårt företag, är passionerad konstälskare vilket syns på våra väggar.

Vår Grünewaldutställning (i samarbete med sonsonen Bernhard Grünewald) blev en succé som nu följs upp med en ”Grünewaldvägg” på Långholmens Wärdshus. Bernhard berättar om farfar Isaac Grünewalds skarparkraft på Långholmen.

Vi beträder också scenens tiljor. Med professionell hjälp. Guldbagge-vinnaren Anders Ahlbom Rosendahl framträder i vår vinkällare, förr straffceller, som landets siste skarprättare Gustav Dalman i en monolog av Klaus Fischer. Det var på Långholmen Dalman avslutade sitt kusliga värv. Ett besök på vårt Fängelsemuseum rekommenderas varmt!

Välkommen till Långholmen, den gröna ön!

Pontus Mannestig, Långholmen Hotell och Restaurang AB Ps. Miljötänkande går som grön tråd genom hela vår verksamhet.

Den förmögne borgaren Jochum Ahlstedts sommarresidens är en fantasieggande inramning för både en romantisk middag för två och uppsluppen kick off för företaget.

Ahlstedts salong med sin slottsliknande interiör är en stämningsfull miljö för bröllop och andra större tilldragelser.

3

lÅngholmens wärdshus

långholmens wärdshus

Här har årstiderna huvudrollen Naturens växlingar är tydliga på Långholmen – en grön lunga som sakta övergår i en kaskad av höstfärger. Snö och is ger vika för våren. Samstämda köksmästarna Sofia och Fredrik på Långholmens Wärdshus skapar i harmoni med årstiderna.

TEXT: anders jungnell | foto: gustav kaiser

Miljöarbetet på Långholmens Wärdshus gav resultat i form av Svanenmärkning 2008.

Wärdhuset blev enda Svanenmärkta restaurangen på Södermalm.

4

lÅngholmens wärdshus

”J

ag blir inspirerad av överflödet av frukt och bär på kolonilotterna i närheten”, berättar Sofia Fröberg.

Långholmens Wärdshus anpassar köket efter säsong.

Sommarens bär efterträds av svamp, rotfrukter, vilt, hjortron. Och fisk, tillägger Fredrik Syding.

Vi träffar Sofia och Fredrik mitt i maten i det ljusa och moderna köket på Långholmens Wärdshus där förr hovbryggaren Jochum Ahlstedt hade sitt praktfulla sommarnöje på 1600-talet.

Den matglade Ahlstedt lät anlägga en stor köksträdgård i anslutning till malmgården. Bara rester återstår men andra odlare har tagit över på ön. Just nu är hallonen färgklickar i det gröna hos kolonistgrannarna. De röda bären ska ingå i en trerättersmeny som köksmästarna komponerar.

Mat med miljökrav

De använder helst närodlade råvaror. Långholmens

Wärdshus är Svanenmärkt – man uppfyller en rad miljökrav som omfattar det mesta från sopsortering och vattenhushållning till ekologiska råvaror. Även klimatkompensering står på dagordningen.

På wärdshuset är rödlistade fiskar bannlysta.

Därför är det rena lyckan att vår mesta matfisk, sillen, ännu simmar runt i överflöd.

- Det finns hur många sätt som helst att variera sill, understryker Fredrik nöjd. Inläggningar, stekt i papper eller med löksås…

Upp till bevis! Förrätten blir Långholmssill.

Här kommer hallonen in, kompletterade med pepparrot. Sofia och Fredrik förnyar utan fördomar den svenska mattradition som är en röd tråd i Wärdshusets repertoar.

Regnbågsforell från Blekinge med grillad pilgrimsmussla från Norge är kompositionens crescendo.

Kombinationen vit choklad och svenska blåbär blir en sött klingande final. ✦

Höjdpunkter på Wärdshuset: Söndagsbrunchen bjuder på avkopplande samvaro runt klassiskt och nytt. Mårten gås firas med alla tillbehör på Wärdshuset i november. Julbordet dignar av frestelser i december. Inget saknas och mer därtill! Afternoon Tea dukar upp nybakat från Wärdshusets bageri: scones, läckra bakverk och hemlagade marmelader. Påsken är tillfälle att njuta av vårprimörer som lamm och sparris. Sommarens grillbuffé i Wärdshusets trädgård avger oemotståndliga dofter från biffar, lammspett och korvar på grillgallret.

5

långholmsprofilen

Anders Ahlbom axlar bödelsrollen:

Hugger huvudet av ondskan Vi sitter ett stenkast från platsen där rånmördaren Alfred Ander en grå och kall novembermorgon 1910 miste huvudet i en fransk giljotin. Svårt att föreställa sig avrättningen denna soliga eftermiddag på Långholmen. Liksom att tänka sig bödeln Anders Gustav Dalman, en slags mänsklig dödsmaskin, gestaltas av Anders Ahlbom Rosendahl mittemot oss. Solbränd, skrattrynkor, och det blonda håret fortfarande blött efter ett dopp i Mälaren. Öppen och verbal.

En total motsats, minus förnamnet, till den hyperkorrekte Dalman.

TEXT: anders jungnell | foto: gustav kaiser

I

pjäsmonologen ”Hugga huvudet av ondskan” kryper dock denne älskvärde men ickekonformistiske 65-åring in under skinnet och in i huvudet på den statligt anställde skarprättaren med sex avrättade mördare på sitt konto och samvete.

Föreställningen äger rum i vinkällaren på Långholmens Wärdshus där förr fängelsets isoleringsceller låg. ”Vi har alla en skuggsida”

Skådespelaren Anders Ahlbom har nu inte heller avhållit sig från att iklä sig mer eller mindre motbjudande figurer tidigare. Vem minns inte den sadistiske psykiatern Teleborian i Millenniumtrilogin? Eller ”pedofilpolisen” Liljegren i Hemligheten. En gestaltning som gav Anders en Guldbagge för bästa manliga biroll. Ändå tycker han det är skrämmande att folk bara läser deckare idag. ”Intellektuellt och åsiktsmässigt är det lågt i tak”… Det råder en ”pitbullmentalitet”, 6

framkastar han. Att huka är definitivt inte Anders hållning. ”Du är Dalman!”

Går det att hugga huvudet av ondskan? Det tror inte pjäsförfattaren Klaus Fischer som tillsammans med Anders Ahlbom Rosendahl bildat Långholmsteatern som i samarbete med Långholmen Hotell och Restaurang sätter upp monologen.

- Dödsstraffet har inte någon avskräckande effekt, det visas t ex i USA. Det handlar också om vi ska ha ett civiliserat samhälle eller inte. Om vi ska bedriva statligt sanktionerat dödande. Med förråande inverkan på oss alla.

Men Klaus Fischer skriver inte budskapsteater.

Travesterar Lars Forsell: ”Har man ett budskap kan man skicka ett brev”. Dock var det ett brev som blev gnistan till teaterprojektet. »

l책ngholmsprofilen

7

långholmsprofilen

- För mig var det självklart att vi måste uppföra pjäsen här, minns Anders Ahlbom Rosendahl och tillägger skrattande: Har ju själv suttit mycket på Långholmen… på wärdshuset!

» Anders halar fram brevet från Klaus och läser: ”…när Dalman materialiserade sig för mig…då var det du!”.

- Jag hade sett Anders rollgestaltningar och förstod att han var rätt person att våga spela en människa med ett så fruktansvärt uppdrag.

Skådespelaren tände direkt på förslaget från Klaus som han inte kände sedan tidigare. Kontakt togs och fördjupades. Och nu är det dags. Långholmen som spelplats hade Klaus inte i tankarna trots 15 års boende på Södermalm.

Långholmen självklart val

- För mig var det självklart att vi måste uppföra pjäsen här, minns Anders Ahlbom Rosendahl och tillägger skrattande: Har ju själv suttit mycket på Långholmen… på Wärdshuset! ”Långholmsstammisen” ses ofta gå ned från lägenheten på närbelägna Heleneborgsgatan för ett morgondopp. Lunch på Långholmens Wärdshus tillhör även vanorna.

I början på 2000-talet lämnade Anders sina barn på dagiset som är inrymt i den fd Centralvaktsbyggnaden. Lugna morgnar utan brådska före repetitionerna på Stadsteatern. Han minns upplevelsen av årstidsväxlingarna på ön.

- Det är andra ”resan” att komma hit och spela skarprättaren Dalman. En guldkant på pensionärslivet. Spela teater håller min kropp och hjärna vid liv – har ju fortfarande ansvar för både barn och barnbarn!

Ett tredje skäl till framtida långholmsbesök är nytillskottet Ajax, en labradorvalp. Pitbull är inget för Anders Ahlbom Rosendahl. ✦ 8

Gustav Dalmans sista uppdrag ✦ En kulen novembermorgon 1910 på Långholmens fängelsegård verkställdes dödsstraffet för sista gången i Sverige. Det blev bödeln Gustav Dalmans final som skarprättare. På bilden står Anders Ahlbom Rosendahl vid det konstnärliga minnesmärket på avrättningsplatsen, utfört av Thomas Qvarsebo.

Anders Gustav Dalman blev Sveriges siste bödel. Han utnämndes 1885 till skarprättare av Stockholm stad. Sex huvuden föll för Dalmans hand under den 35-åriga karriären.

Jobbet utfördes med handbila. ”Rent och snyggt”, var mottot för Dalman som avancerade till riksskarprättare. Rånmördaren Alfred Ander avrättades dock i en från Frankrike inköpt giljotin. Närvarande var Dalmans tre söner, den yngste 17 år. ✦ På Långholmens Fängelsemuseum finns en modell av giljotinen. Museet levandegör fängelsehistorien i form av föremål, bilder och en originalcell.

långholmsprofilen Anders Ahlbom Rosendahl Ålder: Född i Lund. Fyllde 65 i maj 2012.

Familj: Hustrun Anna, tre barn (varav ett från tidigare äktenskap) och barnbarn.

Bor: Heleneborgsgatan på Södermalm.

Bakgrund: Efter scenskolan i Malmö (där han provade in på egenskriven monolog döpt ”Prov”…) vidtog en omfattande teater-, film- och TV-karriär.

Under lång tid anställd på Stockholms Stadsteater. Några axplock ur TV- och filmkarriären: Rederiet, Tre Kronor, SOS- En segelsällskapsresa, Läckan, Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö, Wallander – hemligheten (Guldbagge för bästa manliga biroll), Milleniumfilmerna (som Dr. Teleborian).

Aktuell: Som skarprättare Anders Gustav Dalman i monologen ”Hugga huvudet av ondskan” av Klaus Fischer som uppförs på Långholmen.

Det visste ni inte: Anders Ahlbom skriver poesi och har nyligen gett ut två diktböcker: Barnets öga och Bryr sig. Citat ur den senare: ”En åsikt i taget, annars får du inte vara med i laget!”

Långholmen: Anders är stammis på Långholmens Wärdshus. Tar gärna ett morgondopp i Mälaren. Hustru Anna har en kolonilott på ön och Anders är sedan många år medlem i Heleneborgs båtklubb.

Bästa Långholmentips: Badet och wärdshuset men också lugnet och avskildheten i Stora Henriksvik, numera Bellmansmuseum och kafé, och dess 1700-talsträdgård.

en ng i n ll an? ä k t es nds m r ö o co f . v n l a e til det lm o t gh et uvu j n l a l h bi w. a ga w k g w Bo Hu 9 på

Gå

in

långholmsbröllopet

Marie och Jimmy gifte sig på Långholmen Som sig bör lyste solen över lyckliga brudparet Marie och Jimmy Ekström. Allt stämde när äktenskapets band knöts inför 50-talet gäster i Långholmens Wärdshuspark.

Brudnäbbarna Lukas, 7, och Linnea, 5, tyckte det var helt OK att mamma och pappa svarade” ja”.

TEXT: anders jungnell | foto: Anna Ledin Wirén

”D

et blev så glatt och vi kunde slappna av eftersom allt var så proffsigt genomfört”, kommenterar Marie.

Varken hon eller Jimmy sparar på lovorden när det gäller insatserna från personalen på Långholmens Wärdshus. En perfekt snitslad bana som tillsammans med paret drogs upp av Ulrika och Elisabeth på Wärdshuset.

Rätta känslan

- Vi ville ha en plats där vi kunde vara litet för oss själva med våra gäster. Vi tittade på nätet och fastnade rn för Långholmen. Stigarna, kolonilotterna, allt ww i i b här hade den rätta känslan. Samtidigt w.l röl ligger det så otroligt centralt! a

gå

ng

lo p

ho

10

lm stan en .co kar m ?

Inte minst viktigt med tanke på att Marie har sina rötter i Karlstad och många gäster hade kommit långväga från.

Det började med lunch på Wärdshuset, fortsatte utomhus med vigsel och champagne. Bröllopsmiddagen hade komponerats av brudparet med hjälp av Wärdshusets köksmästare.

- Vi fick beröm och allt var jättegott, berättar Marie och Jimmy.

De tjugotalet närmaste släktingarna sov över på Långholmens hotell. Bröllopsrum för de nygifta.

Efter en skön sovmorgon väntade brunch på Wärdshuset.

- Långholmen är mycket mer än en festlokal, summerar Marie och Jimmy sin stora dag. ✦

långholmen konferens Karen Austin

Möten som fångar och inspirerar Ett möte på Långholmen är en fängslande kulturhistorisk resa. Till brott och straff men också till Bellman och Linné som gästade ön. Den vackra naturen med Mälaren inpå knuten ger ro och avkoppling. Ändå ligger Långholmen bara en kort promenad från det pulserande Söder. TEXT: anders jungnell

D

et gamla mytomspunna fängelset på Långholmen är idag en modern konferensanläggning med ljusa lokaler, alla med fönster och trägolv. Idag försöker ingen smita – tvärtom stimulerar den spännande miljön till samtal och kreativitet. Parker och orörd natur inbjuder till en promenad eller joggingtur.

Roliga äventyr

Fängelseområdet och dess gamla byggnader är en oslagbar miljö för olika aktiviteter. Långholmen Konferens föreslår en rad roliga och teambuildande äventyr - från ”bensträckaren” Fångkampen, där det gäller att hitta så många fånglås som möjligt, till Fångarna på Långholmen där rymningskreativiteten ställs på hårda prov under ett par timmar. Matresan är en kulinarisk och kulturell färd genom tre sekler där Långholmens

spännande historia ackompanjeras av aptitretare från olika tidevarv.

”Första gången på Långholmen gav mersmak och vi har kommit tillbaka i flera år. Konferera på Långholmen var ett bra val. För det första är platsen vacker.

Historien kring fängelset ger också deltagarna något att prata om. Stämningen här är gemytlig och välkomnande. Servicen är bra och framför allt, maten är mycket god!

Sedan finns ju badplatsen, koloniträdgårdarna och Bellmansmuseet.”

God mat och konst

Sedan är det bara ett steg till den ombonade miljön på Långholmens Wärdshus, inrymd i den gamla malmgården Alstavik från 1670.

Wärdshusets omvittnat goda mat och den lustfyllda konsten på väggarna löser tungans band och skapar samhörighet. Den eleganta festvåningen passar för större sällskap.

Långholmens hotell erbjuder skön nattvila.

Hotellet är inrymt i Kronohäktet från 1850.

De gamla cellerna har blivit 102 ljusa, trivsamma och funktionella rum. Ett stycke levande och fängslande historia där gästerna numera har egen nyckel. Missa inte Fängelsemuseet i cellgalleriet! ✦

Fångad för en dag – fängslad för livet Boka nästa kick off eller konferens på Långholmen Larma oss på 08-720 85 00

är utbildningsansvarig på Ungdomsstyrelsen och arrangerar utbildningar för yrkesverksamma i skolor, socialtjänsten, ungdomsmottagningar m.m.

Lena Lindgren håller i ledarprogram för toppolitiker på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

”Jag är kräsen och har letat med ljus och lykta efter en plats där man kan jobba på ett modernt sätt.

Vi samlar deltagare från hela landet. De har åkt långt och vill inte fortsätta till en anläggning utanför staden. Långholmen ligger centralt, bara en kort resa från Centralen. Atmosfären är viktig för känslan av gemenskap och Långholmen är litet och mysigt.

Trevligt bemötande och mycket god mat. Närheten till naturen uppskattas av många deltagare.

Eftersom läget är centralt är det också lätt att få hit inspiratörer.”

11

lÅngholmen - den gröna ön

Upptäck Långholmen till fots, med cykel, i kanot…

Vild natur, spännande kultur och fängslande historia. Tre komponenter som gör den ”gröna ön” till ett givet utflyktsmål. Lägg därtill bad, kaféer och krog. Långholmen har det mesta - i behändigt format.

TEXT: anders jungnell | illustration: långholmen hotell och restaurang AB | Foto: Gustav Kaiser

L

ångholmsbron har kallts Suckarnas bro (A).

Trots de idylliska vattenvägar som skiljer Långholmen från Söder. Men fram till 1975 var färden över bron ofta en enkel resa med retur till friheten först efter många år. De flesta av öns byggnader har anknytning till Sveriges mest berömda fängelse. Mäktigast var Centralfängelset (B) som fram till rivningen 1982 med sina fyra flyglar tronade som en jättespindel mitt på ön. Murarna finns bevarade.

I Spinnhuset (C) med rötter i 1600-talet inspärrades ”lösaktiga” kvinnor för tvångsarbete. Idag finns här Långholmens Wärdshus och konstnärsateljéer. Cellerna i Kronohäktet (D) från 1850 har blivit hotell och vandrarhem. Ett besök i Fängelsemuseet (E), inrymt i ett cellgalleri, är både skrämmande och fängslande.

Upptäckternas ö

Vägar och stigar genomkorsar ön och gör det lätt att ta sig runt till fots eller cykla (Hotell- och vandrarhemsgäster kan hyra cyklar). Eller varför inte kanot på Mälarens vatten.

Den gamla valkasken (F) vid Heleneborgs båtklubb är ett botaniskt måste. Det gula 1700-talshuset bredvid kallas Fördärvet (G). Mycket riktigt var det krog när det begav sig. Mälarvarvet (H) från 1600-talet i öster är omgivet av pittoreska trähus. JAS-skulpturen (I) av Thomas Qvarsebo (vid trappan upp till Västerbron) minner om kraschen sommaren 1993. På öns högst belägna klippa öppnar sig en vidunderlig utsikt över Stockholm. Intill vittnar det gamla stenbrottet ( J) om kedjefångarnas slit. I öns nordöstra hörn ligger klippbadet Lusudden (K) med skandalöst nudistförflutet.

Strandpromenaden västerut för till Strandbadet (L) i Gråboviken och Stora Henriksvik, som är 12

Bellmansmuseum (M) med anor från 1600-talet. Dess trädgård är en provkarta på gångna seklers odlarmöda. En bit fängelsehistoria kan sommartid avnjutas med bakverk i Café Rastgården (D) vid Kronohäktet.

Tvärs över viken möter Sjötullen (N). Ända till mitten av 1800-talet jagade tullarna smugglare på Mälaren. Bakom kolonilotterna och den lilla rödmålade byn Stora och Lilla Henriksvik blir naturen vildare.

Carl von Linné ledde exkursioner här på 1700-talet och hemförde den rara Långholmsrosen. Mer exotiska växter importerades av brännvinskungen L O Smith för att pryda herrgården Karlshäll (O) med vy över Mälaren och Marieberg. Nostalgi och snickarglädje präglar även 1800-talsvillorna vid Sofiero i öns sydvästra hörn. Kanske väntar en häger under knäckepilarnas grenar vid strandpromenaden. Ibland syns den fiska i Långholmsviken. ✦

L O N

lÅngholmen - den gröna ön L O Smith bodde på herrgården Karlshäll.

Sensommarkväll vid Strandbadet

Kanottur i Långholmskanalen

K

J

M I

B D E C

H

F G

Kartan går även a tt köpa i recep tionen på Lån gholme hotell (D ns )

A

13

Från kalt skär till grön revolution ✦ För tusen år sedan var Långholmen en ganska karg klippö. På 1600-talet anlades en köksträdgård i anslutning till hovbryggaren Jochum Ahlstedts malmgård på södra delen av ön. Betesmarker fanns på västra sidan. Några decennier senare blev gården spinnhus, där prostituerade och fattiga låstes in. Men trädgården fortsatte att föda ”spinnhushjonen” och senare fångarna på det fängelse som växte fram. Fler odlingar kom till, anlagda av anställda vid Mälarvarvet med rötter i 1600-talet.

Mot slutet av 1800-talet startade en grön revolution. Muddermassor från Klara sjö vid Stadshuset spreds över öns bergsskrevor främst på den norra, branta sidan.

Hundratals träd planterades ut – lönn, alm, ask, rönn, poppel och hägg. Tidvis deltog även Långholmens straffångar i arbetet. Skildrat av August Strindberg som ger getapeln en central roll i historien.

Den och andra buskar, till exempel oxbär, planterades ut. Längs Långholmens södra stränder doppar knäckepilarna sina grenar i Pålsundet och Långholmsviken. Ett urstockholmskt träd i kontrast till en del exotiska ”invandrare” hemförda från affärsresor av ”brännvinskungen” L O Smith till Karlhälls gård på västra Långholmen. ✦

Passionen för träd

14

långholmen - den gröna ön

Arboristen Thilo Beeker

- Långholmen är unik! En grön lunga att värna om med en enastående mångfald!

Arboristen Thilo Beeker borde veta. Klättrande trädvårdare kallar han sig.

Bland Långholmens många botaniska rariteter ägnar han den över 300 år gamla valkasken sina omsorger när vi träffar honom.

TEXT: anders jungnell | foto: gustav kaiser och ola nyman

”E

n schweizisk medhjälpare kunde inte fatta att ett område som Långholmen finns mitt i en storstad”.

- Den originella askens utseende beror på att den utvecklat en slags godartade svulster, förklarar Thilo Beeker, med rötter och utbildning i Tyskland men hela världen som arbetsfält: från Nya Zeeland till New York.

Fysiskt ett extremt krävande jobb. Men för Thilo handlar det om ett kall, en passion för träd.

- Träd är levande varelser och jag har lärt mig att respektera dem. Man får en annan inställning när man möter träd som är tusentals år gamla. Jämför med ett människoliv!

Det gäller att se själv, att använda sunda förnuftet, menar Thilo, men många försöker ändå ”styra till” träden.

- De flesta träd som faller i stadsmiljö är sådana som utsatts för mänskliga ingripanden… Ödmjuk inställning

Thilo och medhjälpare har klättrat upp i den stora åldriga asken för att stabilisera dess krona. På marknivån har ogräset rensats bort för stimulera trädets tillväxt. Till synes enkla åtgärder.

- Det är ett träd som ser friskt ut. Min inställning är ödmjuk: skär så mycket som nödvändigt och så litet som möjligt.

Arbetsredskapen inskränker sig oftast till klätterlinor och en såg. En handsåg preciserar Thilo Beeker.

Den ger mycket mindre snittyta och är därmed skonsammare.

- Det tycks finnas en slags kärleksrelation mellan män och motorsågar, säger han med ett snett leende.

- Jag blir trött när jag tänker på alla fina träd som tagits bort och de dåliga lämnats kvar.

Långholmen en vinnare

Thilo Beeker är flitigt anlitad i Sverige. Det kan gälla trädvård på gator, i parker eller kyrkogårdar. Han har med andra ord sett det mesta – på gott och ont.

- Även trädvården har sina moden och trender.

Ibland med katastrofalt resultat. Av kapningen av trädkronor, toppning, ser vi idag resultatet i form av röta i träden.

I gengäld har 1800-talets, enligt Thilo Beeker slumpvisa utplanteringar av träd på Långholmen visat sig vara en vinnare.

- Det är inte alltid kvantiteten som räknas utan också kvaliteten. Här är träden i allmänt bra skick. grönt kulturarv

Men även över långholmsidyllen hänger hotet från almsjukan som härjar i Stockholms grönområden.

Sjukdomen orsakas av en svamp som i sin tur sprids av en bagge. Thilo är bekymrad och anser att staden borde göra mer. Samtidigt ser han ett uppvaknande.

- Vi har gjort massor i Pålsundsparken mittemot Långholmen. Sjuka träd måste plockas bort eller beskäras på en gång. Men på många håll räcker resurserna inte. Det behövs ett bättre samarbete mellan kommunerna.

Vårt gröna kulturarv är värt att slå vakt om, avslutar den passionerade realisten Thilo Beeker och skyndar vidare till nya ”patienter”. ✦ 15

böcker, ett urval Orientalen av Bernhard Grünewald 255 kr Långholmen – den gröna ön 99 kr Boken om Bildsköne Bengtsson 250 kr lykta, 285 kr

Cellsamt skön hotellupplevelse ✦ Det gamla Kronohäktet från 1850 har varsamt renoverats och innehåller numera 102 bekväma celler, förlåt, hotellrum. Av dessa är 89 enkelrum och 13 dubbelrum (10 rum är handikappanpassade). Rummen är funktionella och trivsamma med rejäla duschutrymmen.

Inredningsdetaljer anspelar på hotellets fängslande förflutna. Djupa fönsternischer i vissa rum lockar att krypa upp med en bok och ett glas vin. Trådlöst Internet ingår och direktören läser inte gästernas mejl.

Man får numera egen nyckel och fångvaktaren på bilden, plit på fångspråket, iförd uniform från

16

anno 1888, tjänstgör endast i Fängelsemuseet.

Det gamla fängelseintaget bevakas av hotellreceptionen dygnet runt. Där hittar man alla de exklusiva produkterna i Långholmen Cellektion: på bilden syns fångmunderingens olika accessoarer (fångtröjan finns även för barn), lektyr för alla smakriktningar (Fängelsepastor A.Salvéns ”I ensamma stunder” har dock utgått ur sortimentet…). Den egenimporterade ekologiska olivoljan från spanska olivgården Valderrama finns i olika aromer.

Ett presenttips: olivolja, örtsalt, hemgjord hallonmarmelad och svartvitrandiga polkagrisar. Allt för 159 kronor! ✦

Olivolja från Valderrama från 79 kr

Vaktuniform från Långholmens museum från 1888

långholmsmössa 25 kr

presentkort

t-shirt 145 kr

långholmsskål 245 kr

kortlek 39 kr paraply 119 kr

” ll e ”c en en? ka lm om bo ho en.c Du ång olm ll i V på L ngh 17

.la w ww

långholmskonstnären

Grünewald på tapeten

Cell blev Isaacs ateljé Han var den moderna konstens portalfigur i Sverige.

Mindre känt är att flera av Isaac Grünewalds verk kom till i en fängelsecell i Kronohäktet på Långholmen. Ett urval hänger nu på väggarna i Långholmens Wärdshus.

TEXT: anders jungnell | foto: OLA NYMAN | Tavlor: Isaac Grünewald

M

ed ryggen vänd mot oss tittar Isaac Grünewald ut genom sitt gallerfönster. Iklädd röd rökrock håller han en gaffel lyft. Med ryggen mot sin farfar sitter Bernhard Grünewald.

Lägger ned sin gaffel, vänder sig om och pekar på tavlan: - Isaac gjorde en svit som med en slags realism visar tillvaron som inspärrad. Dömd orättvist var han naturligtvis deprimerad. Men den här akvarellen visar även på självironin som präglar produktionen från Långholmen.

Isaac Grünewald Bernhard Grünewald är sonson till Isaac Grünewald. Bakom honom hänger hade 1924 dömts till ett självportätt av Isaac, utfört i cellen böter och en månads på Långholmen. fängelse av Högsta domstolen för misshandel och fylleri. Grünewald och första hustrun, tillika modernistpionjären Sigrid HjerténGrünewald, hade tillsammans med konstnärskamrater tillbringat en uppsluppen kväll i Kungälv och tänkte ta tåget till Göteborg. En konduktör hindrade Isaac från att gå ombord under förevändning att han var full. Sigrid rusade till hjälp men fick ett slag i ansikte och blev neddragen på perrongen. Till svar klippte maken till konduktören.

18

Måltavla för antisemitism

Efter uppskov för att dekorera väggar och tak i det nybyggda Konserthuset, avtjänade konstnären slutligen straffet på Långholmen i maj 1926. Han fick dock stort stöd av Sveriges kulturelit som signerade ett upprop mot domen.

- För eftervärlden är det klarlagt att Isaac som inte stack under stol med sitt judiska ursprung var måltavla för tidens salongsantisemitism.

Det var inte med glädje Isaac Grünewald kröp in i cellen. Idag ett ombonat hotellrum med utsikten ”I ensamheten konfronterade han sig själv. Resultatet blev bland annat en serie satiriska, slapstickartade självporträtt. ”

mot rastgården kvar. Men efter en tid av håglöshet, formligen exploderade han i teckningar, akvareller och oljemålningar.

- I ensamheten konfronterade han sig själv.

Resultatet blev bland annat en serie satiriska, slapstickartade självporträtt. Han hade levt ett fartfyllt liv och lämnade fängelset som en mognare, mer stadgad person.

Långholmsvistelsen blev även en vändpunkt för Grünewald som offentlig person. Samma år valdes han in i Konstakademin. Han var inte bara popu-

långholmskonstnären

Dessa och andra av Isaac Grünewalds verk från Långholmen hänger på väggarna på Långholmens Wärdshus.

lär och folklig, nu blev han också respekterad och utnämndes senare till konstprofessor.

Stor och bred publik

Bernhard Grünewald, med förflutet som journalist, började för ett tiotal år sedan engagera sig i sin berömde farfar. Sedan konstnärens död 1946 i en flygolycka har det bara givits ut ett par böcker om honom – därtill halvdana romaner, enligt sonsonen som bestämde sig för att fylla luckan.

Rikt illustrerad med Grünewalds konst fick boken namnet Orientalen.

Titeln anspelar på den massiva och hätska kritik konstnären fick utstå alltifrån gruppen De Ungas första Isaac Grünewald var populär men utställning 1909 och ett även måltavla för antisemitism. par decennier framåt. Isaac fick klä skott både som talför symbol för hela den förhatliga moderna konsten och sin judiska bakgrund. ”Oriental”, ”främling”, ”semit” hette det i pressen.

Allt omskrivningar för jude.

- Med tiden tycks de antisemitiska klichéerna om hans stora produktivitet, ”geschäft”, dekorativa ytlighet med mera, blivit allmängods i den officiella konstbedömningen, menar Bernhard Grünewald.

Stockholms Konserthus har hjälpt till att reparera skadan. Där finns nu en permanent Grünewaldutställning. Bernhard kontaktade även Långholmen Hotell och Restaurang som ”rullade ut röda mattan” åt gamle ”gästen” Isaac Grünewald. Ett 60-tal verk från långholmssejouren ställdes ut och lockade drygt 3 000 besökare till ön.

- Isaac har alltid haft en stor och bred publik.

Sedan må ”konstvärlden” tycka vad den vill! ✦

Isaac G retar smaklökarna ✦ Nu kan gäster och besökare njuta av modernistmästaren Isaac Grünewalds konst på Långholmens Wärdshus. På ett par av Wärdshusets väggar finns smakprov på de över 60 teckningar, akvareller och målningar som han skapade under sin ofrivilliga vistelse i en cell i Kronohäktet, numera hotell och vandrarhem.

Bernhard Grünewald, sonson till Isaac, har lånat ut delar av Isaac Grünewalds kvarlåtenskap som till hälften förvaltas av fadern Björn.

- Tavlorna sprider stämning och ger samtidigt den historiska bakgrunden till vad som gör Långholmen så speciellt, dess fängelseförflutna, framhåller Bernhard. ✦

19

Långholmsprofiler Centralfängelset 1895.

Foto: Långholmens fängelsemuseum

Mohammed Beck Hadjetlaché blev 1919 den siste dödsdömde i Sverige.

Kosacköversten var ledare för Ryssligan som torterade och mördade påstådda bolsjevikagenter i Rotebro, norr om Stockholm. Domen omvandlades till livstid och han dog 1929 i Långholmens fängelse.

Anna-Greta Leijon, justitieminister och Skansenchef hade en svår uppväxt på Långholmen där hennes far fångkonstapeln utsatte både flickan och hennes mor för misshandel och övergrepp. Men hon minns också Långholmen som spännande lekplats.

Hjalmar Branting, socialdemokratins nestor, satt ett par månader på Långholmen för hädelse efter en artikel i Socialdemokraten. Cellvistelsen hindrade honom inte att bli statsminister.

Ulla Winblad alias Märta Källström, nymfen från Bellmans epistlar, lär enligt skalden själv ha sett dagens ljus i värdshuset Blå Kanin, en krog i Spinnhuset som Bellman ironiskt kallar Fröjas tempel. På spinnhuset satt ju prostituerade kvinnor inspärrade.

Lång väg

mot - Långholmen Långholmen var länge synonymt med fängelset. Kåken, stillot, holmen – det ”kära” barnet fick många öknamn. Men redan vid sekelskiftet fanns idéer om ett annat, nytt Långholmen. Det skulle dröja nästan ett sekel innan ön blev dagens varierade besöksmål.

TEXT: anders jungnell

Lillemor Östlin är den kvinna i Sverige som tillbringat mest tid bakom lås och bom, bland annat på Långholmen. Hon berättar i succéboken Hinsehäxan om sitt liv som kåkfarare, narkoman och prostituerad med högt uppsatta personer som kunder.

Stig Wennerström, var storspion även med internationella mått. Flygöversten började arbeta på 40-talet för Sovjet. Wennerströms städerska hjälpte Säpo att avslöja honom 1963. Efter livstidsdomen hamnade Wennerström på Långholmen. Han benådades 1974 och blev 99 år.

20

E

n motion i riksdagen i början av 1900-talet förslog att det skulle skapas en folkpark på ön. Bakgrunden var den allt häftigare kritiken mot fängelset. Det hade byggts ut i omgångar från 1700-talets Spinnhus till det stora Centralfängelset som tog emot sina första straffångar 1880. Flera av arbetarrörelsens ledare hade hamnat på ”holmen” när de uttryckt sina åsikter i tidningar och tal.

Första världskrigets nödår satte stopp för folkparksplanerna. En privat servering öppnade dock 1917 och på tjugotalet fanns en tid en dansbana.

Fängelset fortsatte att ifrågasättas.

En bok av en benådad livstidsdömd satte

igång en häftig kampanj i pressen mot den juridiskt ansvariga, Else Kleen, gift med blivande socialministern Gustav Möller. Det slutade för hennes del med två månader på ”holmen”. Tillkomsten av Västerbron 1935 kastade också den en skugga över ”kåkens” framtid.

Fick hanka vidare

Fångvårdsreformen 1946 beseglade slutligen Långholmens öde. Staten och Stockholms stad kom överens om avveckling av fängelset som blivit omodernt i och med att cellstraffet avskaffades. Ön skulle helt ägnas ”fritid och rekreation” med en nöjespark i centrum. Staden satte arkitekter »

”Här rivs för att få luft och ljus –

är kanske inte det tillräckligt?”

August Strindberg

Långholmsprofiler Bang, signatur för Barbro Alving, var journalistlegend på 40-, 50- och 60-talen.

Pacifisten Bang dömdes för civilförsvarsvägran till en månads fängelse. Resultatet blev Dagbok från Långholmen, ett träffsäkert inlägg i fångvårdsdebatten.

Carl von Linné ledde exkursioner på Långholmen när han verkade som societetsläkare i Stockholm 1739-41. Bland hans herbarieark finns Långholmsrosen bevarad.

Linnés däld (dal) kallas i folkmun en glänta på öns västra del.

Brännvinskungen, L O Smith köpte 1874 Karlhälls gård på västra Långholmen. Lars Olsson Smith hade då blivit rik på sitt tiodubbelt renade brännvin. Smiths första fabrik låg på Reimersholme, tvärs över Långholmsviken.

Cellgalleriet i Kronohäktet (byggt 1850) renoveras 1987 (t.v.). Till höger dagens hotellrumsgalleri.

» i arbete och presenterade 1955 en multiarena i kolossalformat på centralfängelsets plats. Men eftersom något nytt fängelse inte kunde ersätta Långholmen, fick det

fängelset 1975. Tankar fanns att ”öppna upp ön” för att få fler gröna ytor. Rättspsykiatriska kliniken byggd på 30-talet jämnades med marken. Det förfallna Centralfängelset revs 1982.

Samtidigt beslöts att alla återstående äldre byggnader på ön skulle bevaras. Spinnhuset med malmgården från 1600-talet och Kronohäktet rustades upp. Totalt 6 000 kvadratmeter skulle få nya gäster. Långholmen Hotell och Restaurang öppnade 1989 med hotell, vandrarhem och konferensanläggning i Kronohäktet och det f d fängelsesjukhuset. Långholmens Wärdshus inrättade sig i Utsikt mot Spinnhuset. Litografi av Adolf Hård, cirka 1850. malmgården och Spinnhuset. hanka vidare. Slitet och överbelagt. En Detta uppläts även åt konstnärer och friluftsteater kom dock på plats. hantverkare. Fasta paviljongen från 1915, Avvecklingsprocessen blev alltså en som hyst såväl spionöversten Wennerseg historia med bland annat förslag om ström som kvinnliga fångar, blev folkhögbostäder på 60-talet. Slutligen tömdes skola för… kvinnor. ✦

Magdalena Rudenschiöld dömdes till halshuggning för delaktighet i en konspiration. Hon tappade adels- och frökentiteln men fick behålla huvudet och fördes till Spinnhuset på Långholmen. Inhystes med betjäning i prästbostället och frigavs efter två år, 1796.

Lasse Strömstedt var kåkfararen som lyckades med bedriften att bli skådespelare, journalist och succéförfattare. Mästerrymmaren Lasse har i flera böcker berättat om sina totalt fyra år på Långholmen. Han var även populär föreläsare på Långholmen Konferens.

Tumba-Tarzan. En svensk Dillinger eller en ”avancerad campare” för att citera en tidning? Sommaren 1954 jagade stora polisstyrkor Rolf Johansson från Tumba som rymt från Långholmen. Ett skott i luften förvandlade Rolf till Tumba-Tarzan på löpsedlarna.

Jan Guillou, författare och journalist, avslöjade en hemlig svensk spionorganisation i vänstertidningen Folket i Bild/Kulturfront och blev dömd för spioneri 1973.

Guillou tillbringade sitt ettåriga straff på Långholmen.

Vill du veta mer om Långholmsprofilerna?

Välkommen till Långholmens museum. Öppet alla dagar 11-16.

21

långholmens historia

Bildsköne Bengtsson

En älskvärd dynamitard ”Bildsköne” Bengtsson (1893 -1966) blev en brottslegend utan att spilla en droppe blod. Polisens jakt på honom och kumpanen Tatuerade Johansson var en följetong i pressen i början på 30-talet.

TEXT: anders jungnell

S

meknamnet fick Harald Bengtsson när han pratade sig ur poliscellen i Askersund. Han bytte upp sig till hotellrum – och försvann.

Den grundlurade polischefen beskrev honom som ”en bildskön yngling med förtroendeingivande yttre”. Den ”bildsköne” satt 25 år på olika fängelser och institutioner. På Långholmen var han en nöjd intern men fick bara stanna ett par år.

Hundratals stölder och sprängda kassaskåp till trots väckte hans väluppfostrade sätt sympati. Skrönorna var många om ”Bildsköne” Bengtssons älskvärda manér när han lyckats prata till sig ett mål mat eller en övernattning. För att ibland försvinna med husets lösöre.

Fängelse, rymningar och stöldturnéer avlöste varandra. Bildsköne tog sedan ett rejält kliv på den kriminella karriärstegen. Beställde dynamit och tändtråd på postorder (!)....

Den 40-åriga brottsbanan inleddes tidigt efter en fattig och kärlekslös uppväxt i Skåne och Småland. Han luffade omkring när han greps av polisen 1910 i Malmö för stöld och smitning från en hotellnota. På uppfostringsanstalt lärde sig den unge Harald till skräddare medan kamraterna invigde i honom i brottets abc.

Fängelse, rymningar och stöldturnéer avlöste varandra. ”Bildsköne” Bengtsson tog sedan ett rejält kliv på den kriminella karriärstegen. Beställde dynamit och tändtråd på postorder (!) och började ”blåsa skåp” med stående porträtt i tidningen Polisunderrättelser.

Till fots, med cykel, under järnvägsvagnar, någon gång på dressin och tidvis på stulen motorcykel rörde han sig över stora områden.

22

Bildsköne Bengtsson finns förevigad i en träskulptur av Mats Eriksson i Långholmen Konferens. I skönt cellskap med Tumba-Tarzan och konstapel Björk.

Dynamit och brännvinsapparat

Riktig fart blev det när han 1932 slog sig ihop med Folke ”Tatuerade” Johansson, glad i både skjutvapen och sprit. Nu inleddes en stöldturné som blev både höjdpunkt och final. Den bilburna duon hade ständigt polisen i hälarna men lyckades alltid smita i sista minuten. Vid ett tillfälle genom en regelrätt skottduell.

Deras gömställe i Skåne avslöjades av en slump.

Hemma hos-reportagen i skogskojan visade möbelplysch på väggarna, stulna prydnadsföremål, brännvinsapparat, dynamit och radio. I den hörde de hur polisen jagade dem… i Stockholm.

Nätet drogs obönhörligt samman och den 30 oktober 1934 greps de bägge kumpanerna efter ett tips.

Göteborgspoliserna var omåttligt stolta och poserade med sitt byte inför filmkameran. Filmen gick sedan som förspel på bio.

För Harald ”Bildsköne” Bengtsson blev det sista ”voltan” - drygt åtta års fängelse. Fri igen återupptog han skräddaryrket och gjorde sitt bästa för att hålla uppvaktande kvinnor och massmedia borta. ✦

Långholmen Hotell och restaurang ab leder miljöligan Miljöarbetet var tidigt en prioritet på Långholmen. Redan 1990, ett år efter öppnandet, startade en grupp entusiastiska medarbetare den första miljögruppen på företaget.

- Vi var långt framme och fortsätter att tillhöra ledarna i branschen, säger Yossi Sigal, miljöansvarig på Långholmen Hotell och Restaurang.

I

början tog man tag i avfalls- och sorteringsfrågorna. Men företaget var så tidigt ur startgroparna att det ännu inte fanns tillräckligt utvecklad teknik. Efter hand breddades arbetet till kemikalier, energi och transporter.

Nästa logiska steg var att låta miljömärka hotellet och konferensanläggningen. Men man tog ett längre kliv: - Vi lämnade också in en ansökan om Svanenmärkning av vår restaurang. Långholmens Wärdshus blev

den första Svanenmärkta krogen på Södermalm.

Och är fortfarande ensam. I hela landet finns det bara ett 40-tal Svanenmärkta restauranger.

- Vårt mål är på sikt att byta ut vårt sortiment mot närproducerade och KRAV-märkta produkter, säger köksmästare Sofia Fröberg.

Nästa utmaning blir att klara de nya tuffare kriterier för Svanenmärkning som kommer 2013.

- Vi ligger bra till och kommer att klara det, slår Yossi Sigal fast.

Långholmen barnbyfadder Långholmen Hotell och Restaurang stöder SOS barnbyars arbete.

Långholmen har valt att bli fadder för en barnby i Sydafrika, närmare bestämt i Mamelodi, nära Pretoria. Föräldralösa, övergivna och utsatta barn får där chansen till en bättre framtid. Hjälpen går också till skolor och social verksamhet i samhället.

För världens klimat:

Planterar träd i Mozambique För att kompensera sina CO2-utsläpp deltar Långholmen i ett trädplanteringsprojekt i Gorongosa National Park i Mozambique.

Skogsjordbruk gör att småbönder kan kombinera odling av skog och grödor som de konsumerar och säljer vidare. Som bonus utöver den positiva klimateffekten bidrar planteringen till att läka såren efter inbördeskriget i landet.

samarbetspartners:

Annons_70x30_text.indd 1

2012-10-19 10:43:33

tel. 08-570 161 09 | www.pandareklam.se

KOnferens hotell w채rdshus festv책ning

08 - 720 85 00 info@langholmen.com

Fr책gor kring text och inneh책ll besvaras av Ola Nyman, marknadschef, tel 08-720 85 00 eller via mail: ola.nyman@langholmen.com | Grafisk form: Madeleine Strandberg, Newsfactory AB. www.newsfactory.se | Tryck: Ark-Tryckaren AB | Omslagsfoto: Gustav Kaiser

www.langholmen.com museum vandrarhem