NIKK magasin 3 2011 Tema: Køn og vold

magasin 3.2011

Voldtægt version 2.0

Køn, vold og skolemassakrer

När kvinnor slår

Den usynlige vold i nære LGBT-relationer

N o r d i s k i n s t i t u t t f o r k u nn s k a p o m k j ø nn

Tema: Køn og vold

Det voldelige køn? Nye blikke på et gammelt problem

Intro

Ulrikke Moustgaard redaktør af NIKK magasin

Farvel og tak ”Gør det private politisk!” Sådan lod parolen i 1970’erne, da kvindebevægelsen forsøgte at sætte blandt andet vold mod kvinder på samfundsdagsorde nen, og de første kvindekrise centre i Norden skød op. Den gang var der ikke altid den store lydhørhed over for temaet i det politiske etablissement. I dag er kønsbaseret vold og vold i nære rela tioner rykket højt op på den ligestillingspolitiske dagsorden i alle de nordiske lande. Og forskningen på feltet er fulgt med – også i nordisk sammen hæng. Det sås allerede i 1999, da Nordisk minister råd iværksatte et fem-årigt forskningsprogram om køn og vold. Siden dengang er der løbet meget vand i søen. Nu zoomer NIKK magasin ind på temaet køn og vold anno 2011 – et tema i bevægelse, der på ingen måde er blevet mindre relevant end dengang, kvindebe vægelsen ville gøre det private politisk. Men som heller ikke er blevet mindre kontroversielt. Tiderne skifter. Gamle problematikker granskes i dag af nye blikke: Mænd i rollen som voldsudsatte og kvinder i rollen som voldsudøvere er et eksempel.

NIKK magasin 3.2011 ISSN 1502-1521 utgiver NIKK – Nordisk institutt for kunnskap om kjønn PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo, Telefon +47 22 85 89 21 Telefaks: +47 22 85 89 50 nikk@nikk.uio.no | www.nikk.no

NIKK magasin 3.11

Det er et rolleskift i synet på køn og vold, der ikke er ukompliceret og skaber stor uenighed blandt forskere og eksperter. Nye problematikker er kommet til og kalder på nye svar. Som når vrede unge mænd begår massa krer og poster deres ideologiske testamenter på internettet. Sådanne tragedier er overgået Finland og senest Norge. Andre problematikker er både gamle og nye: Langt de f leste voldtægtsanmeldelser når aldrig frem til en domstol. Sådan har det været i årevis i Norden. Hvorfor? Har lovgivningen mon et forældet syn på voldtægt? I hvert fald har alle lande i Norden travlt med at modernisere deres voldtægtslovgiv ning. Men vil det skabe nye problemer – for dem, der står anklaget for voldtægt? Alt det, og meget mere, kan du læse om her i NIKK magasin. Tiderne skifter – også for NIKK. Efter 16 år som brobygger mellem forskning og politik på ligestil lingsområdet i Norden bliver NIKK nu nedlagt i sin nuværende form. Det gælder også NIKK magasin. Jeg vil derfor gerne benytte lejligheden til at sende magasinets mange læsere og bidragsydere gennem årene en stor tak. Rigtig god læselyst med det sidste nummer af magasinet.

ansvarlig redaktør Mona Larsen-Asp mona.larsen-asp@nikk.uio.no redaktør Ulrikke Moustgaard ulrikke.moustgaard@nikk.uio.no DESIGN Aina Griffin Layout Susanne Brochmann Aina Griffin

14 Overgreb. Mænd udsættes også for voldtægt, men deres erfaringer kommer sjældent frem i lyset.

18 ”Du dør næste gang”. Tre skolemassakrer begået af unge mænd forstyrrer billedet af finsk ligestilling.

trykk Zoom Grafisk AS opplag 8.000 eks. forsidefoto Colourbox

22 Voldsramt - men usynlig. Norden mangler viden om vold i nære LGBT-relationer.

Innehåll 3.11 NIKK magasin

8 “Det står enhver frit for at udnytte nogen, hvis man gør det uden at true eller slå – også selvom gerningsmanden har både hørt og forstået, at der ikke var samtykke til sex.” – madeleine leijonhufvud, professor i strafferet

8 Voldtægt version 2.0 Overalt i Norden moderniserer politikerne i disse år voldtægtslovgivningen. Nye tiders seksuel selvbestemmelse og kønsfrihed er på vej ind. Men ikke alle forandringer er lige populære.

14 Misbrukt – og mann Voldtekt og seksuelle overgrep begås av menn mot kvinner, lyder den herskende forestillingen i samfunnet vårt. Hvilken betydning har dette for menn som er utsatt for seksuelle overgrep?

17 Kronikk: Vi behöver mer fokus på män som begår våld Hemmet ska vara en trygg plats – inte en brottsplats, skriver Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

18 Kjønn, vold og skolemassakrer Skolemassakrene i Finland i 2007 og 2008 sjokkerte det finske samfunnet. Selv om det var menn som sto bak, var det ingen diskusjon om det kjønnsrelaterte ved massakrene.

22 Den usynlige vold Vold i LGBT-forhold er et overset problem i samfundet. Det betyder, at de voldsudsatte ikke får den hjælp, de har brug for.

24 “Vi har haft en lång period där vi endast har sett att kvinnor är offer och män är överordnade. Det har varit en viktig kamp. Men nu har vi kommit till en situation där vi kan se att det är våldet i sig som är problemet och inte vilket kön utövaren har.”

24 När kvinnor slår Flera forskningsstudier visar att det är lika vanligt att kvinnor utövar våld i nära relationer som att män gör det. Det har lett till en intensiv debatt om hur våldet ska förstås. En del forskare menar att det är dags att förändra synen på kvinnan som offer för mäns våld.

28 Medling – lösning eller problem? Medling har blivit allt vanligare även i våldssaker. Men när det gäller våld i nära relationer har metoden mött kontrovers. Myndigheters, forskares och kvinnoorganisationers åsikter går isär.

31 Ledare: NIKK är död – länge leve NIKK!

– nina jon, dr. polit i kriminologi och seniorrådgivare

NIKK magasin 3.11

Aktuellt

”Jeg glæder mig til at overvære det første kirkebryllup med homoseksuelle par. Jeg har lovet at stå på trappen og kaste ris.” – Manu Sareen, ny kirke- og ligestillingsminister i Danmark

norge

Fokus på højreradikales kønsideologi Nordens hidtil største terrorangreb får forskere til at zoome ind på kønssynet i højreradikale bevægelser. DANMARK

Første kvindelige statsminister 96 år efter at danske kvinder fik stemmeret til Folketinget, har danskerne nu fået sin første kvindelige statsminister ved folketingsvalget 15. september 2011. Helle Thorning-Schmidt, leder af Socialdemokratiet, står i spidsen for en ny regering, der også tæller Danmarks første mandlige ligestillingsminister, Manu Sareen. Foto: Lars Svankjær

GRØNLAND

Fokus på seksuelt misbrug Voksne med senfølger af seksuelt misbrug skal kunne modtage hjælp i et nationalt behandlingscenter, siger den grønlandske regering. Den har de seneste to år iværksat flere initiativer på området: Et børnehus for seksuelt misbrugte børn, et landsdækkende rejsehold og psykologhjælp på kysten til længerevarende behandling af misbrugte børn. Undersøgelser viser, at hver tredje grønlandske kvinde har været udsat for seksuelle krænkelser.

ISLAND

20 års kønsforskning RIKK‚ Center for kvinde- og kønsforskning på Islands Universitet‚ fejrer 20 års jubilæum i 2011. Centret fejrede begivenheden med en stor konference i november om køn og klima - et af RIKKs store satsningsområder.

NIKK magasin 3.11

Da Anders Behring Breivik 22. juli 2011 dræbte 77 men nesker i Oslo og Utøya var formålet at styre samfundet i en anden retning, fremgår det af hans manifest. Han mener, at feminisme og statslig ligestillingspolitik har ødelagt samfundet på mændenes bekostning og drømmer sig tilbage til et samfund uden muslimer og med klare kønsrollemønstre. En vision, han deler med f lere højreradikale organisa tioner og debattører på inter nettet. Det har fået forskere til at interessere sig for det højreradikale miljøs syn på køn og ligestilling. – Det finnes en ung generasjon menn som føler seg forbigått og har agg til alt som har med kvinnefrigjøring og feminisme å gjøre, siger pro fessor Ellen Mortensen fra Senter for kvinne- og kjønnsforskning til Dagsavisen. Hun stod bag en debat om ”kjønn i terrorens navn” på Universite tet i Bergen i oktober, hvor en ung antifeministisk blogger, Eivind Berge, der deler Briviks syn på feminisme, også deltog. – Breivik er bevisst på at likestillingen er løgn. Når alt skal være likt, ender du opp med å under trykke menn, fordi kvinner har erotisk kapital, sagde han til Bergens Tidende. Også Oslo Universitet har sat fokus på emnet i en forelæsningsrække. Her fortalte historiker Anders Granås Kjøstvedt om, hvordan nutidens

Oprør. English Defence League demonstration. Foto: Wikimedia Commons.

højreradikale bevægelser grundlæggende har det samme syn på køn og kvinder, som man finder hos fortidens fascistiske partier i Europa. De var stærkt optagede af fødselsrater, og af at en kvin des plads var i hjemmet. Nutidens højreradikale mener, at for mange kvinder i arbejdslivet er lig med samfundets moralske forfald. – I 1930’erne sammenlignede fascisterne deres fødselsrater med andre landes. I dag er det fødsels raterne blandt muslimer i samfundet, der er truslen, siger Anders Granås Kjøstvedt til KILDEN.

ULRIKKE MOUSTGAARD

Aktuelt FINLAND

Kvinder mobbes i militæret

sverige

Hver femte finske kvinde, der er ansat i forsvaret, er blevet mobbet i løbet af sin karriere. Det viser en arbejdsmiljøundersøgelse i det finske forsvar lavet af forskere på Tammerfors universitet i Finland. Tilsvarende siger otte procent af mændene i forsvaret, at de er blevet mobbet.

Foto: Colourbox

Äktenskapet tar plats i akademin Allt f ler svenskar väljer att gifta sig och nu verkar äktenskaps boomen ha spridit sig till uni versiteten. Det äkta paret står i fokus för f lera aktuella forsk ningsprojekt. Att det har kommit mycket forskning om äktenskapet un der 2000-talet tror religionsso ciologen Karin Jarnkvist hänger samman med att antalet vigslar, men även antalet skilsmässor, ökar i Sverige. - Det är någonting i våra rel ationer som håller på att för ändras. I en tid som kan upp levas som ganska f lyktig finns ett ökat behov av att bekräfta normer och jag tror att många ser giftermål som en trygghet i en annars ganska stormig till varo, säger hon. I den nya avhandlingen När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt följer hon åtta hetero sexuella par från det att de tog beslutet att gifta sig till efter bröllopsdagen

Foto: Nicole Aptekar/Creative Commons

Studien visar att samtidigt som äktenskapet förenar paret juridiskt så bygger föreställning arna om brud och brudgum på ett särskiljande mellan könen. - Bröllopet antas betyda mer för kvinnan än för mannen. Som kvinna förväntas man vilja gifta sig och man antas tycka att det är viktigt att allt blir perfekt, säger hon. Bilden av kvinnan som bröl lopets mittpunkt förmedlas, enligt Karin Jarnkvist, både genom populärkulturen och

genom bröllopsindustrin, där mannen ofta tilltalas i tredje person. – Bröllopsdagen ses som kvinnans dag, men det är också hon som förväntas styra upp den, säger Karin Jarnkvist och beskriver hur bröllopsarrange manget, genom den sneda ar betsfördelningen, framstår som en parallell värld bortom parens vardagliga strävan efter jäm ställdhet.

Charlie Olofsson

Nationella Sekretariatet för Genusforskning

FÆRØERNE

Flere kvinder i politik 30 procent af medlemmerne i det færøske Lagting er nu kvinder efter valget 29. oktober 2011. Ved forrige valg var andelen af kvinder 21 procent. Fremgangen skyldes ifølge ngo’en Demokratia en målrettet indsats for at få flere kvinder til at gå aktivt ind i det politiske arbejde. Størstedelen af de nye kvindelige medlemmer af Lagtinget er nyvalgte.

danmark

Med kønnet i Zoo Fra 1870erne til 1910erne hentede Danmark mænd, kvinder og børn fra Indien, Kina, Afrika og andre steder, man opfat tede som vilde, eksotiske og uciviliserede, og udstillede dem blandt andet i Zoologisk Have og i Tivoli i København. To forskere, Rikke Andreassen, lektor og ph.d. ved Malmö Högskola, og Anne Folke Henningsen, lektor og ph.d. ved Københavns Universitet, har fundet et hidtil ukendt arkiv og analyserer i en ny bog Menneskeudstilling, hvordan de udstillede mennesker blev seksualiseret, feminiseret og maskuliniseret – i en tid med streng, dansk seksualmoral. For eksempel lagde arrangørerne vægt på, at kvinder, der blev hentet til Danmark, skulle være erotiske danserinder eller sangerinder. Mens kirgisiske mænd vakte stor opsigt på grund af deres maskuline og aggressive heste-show, og der blev indgået f lere romantiske relationer mellem de ”eksotiske” mænd og danske kvinder. Læs mere: www.tiderneskifter.dk Foto: Zoologisk Haves Arkiv

NIKK magasin 3.11

Aktuelt sagt:

”Selv om vi skal ha tydelige råd om at amming er bra, må det også være tydelig at i et land der hygienen er god og vannet er rent, kan rådene veies opp mot andre viktige hensyn. Som like stilling, fars mulighet til å komme tidlig hjem og mors mulighet til å komme raskt tilbake i jobb.” – Audun Lysbakken, barne- og ligestillingminister i Norge.

SVERIGE

norden

Den moderna homofobin Det är inte längre politiskt korrekt att vara fördomsfull mot icke-straighta personer. Men innebär detta att det idag inte finns någon homofobi? Att alla fördomar om homo- och transpersoner nu har försvunnit? Knappast.Och rör det sig alltid om gamla fördomar? Kanske växer det fram nya? Ny antologi Den moderna homofobin handlar om de homofobiska mekanismerna i vårt i stort sett jämlika samhälle. Den är redigerad av Eva Borgström, genusforskare vid Göteborgs universitet.

Norge satser stærkt på ligestilling og mangfoldighed som nordisk formandskabsland 2012

Feministiske tekster samles i database For første gang er nøgletekster fra feminismens såkaldte anden bølge i Europa blevet samlet og gjort tilgængelige i en online database med materiale fra 27 EU-lande samt Tyrkiet og Kroatien. Fra Sverige kan man finde Eva Mobergs En kvinnas villkorliga frigivning og Gun-Britt Sundströms Maken. Mens man fra Finland finder tekster fra Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga. Hver tekst i databasen har både et engelsk resume og kan læses i sin originale version Projektet er finansieret af EU. Læs mere: www.fragen.nu

NIKK magasin 3.11

Norge ønsker således at skubbe til en politisk debat om behovet for en nordisk mangfoldig hedspolitik, som både omfatter ligestilling og ligebehandling: Et forstærket nordisk ligestil lingspolitisk samarbejde som favner hele mang foldighedsspektret har ifølge programmet gode potentialer for at skabe dialog og påvirke den europæiske udvikling på området. Endelig betoner det norske program, at arbejdet med ligestilling og ikke-diskriminering skal integreres indadtil i alle sektorer i det nordiske samarbejde. ”Integreringen af et kønsog ligestillingsperspektiv” samt området ”mænds og drenges aktive deltagelse” er således to om råder, som prioriteres. Det samme gælder området ”ligestilling i akademia”. Læs programmet Velfærdsstaten i et nordisk perspektiv på: www.norden.org/no/publikasjoner/publikasjoner/2011-723

Peter Ussing rådgiver på NIKK

Foto: Norden.org

EUROPA

Norge overtager snart stafetten efter Finland som formand for det nordiske regeringssamar bejde i Nordisk ministerråd i 2012. Det norske formandskabsprogram slår fast, at et ligestillet samfund, hvor kvinder deltager på lige fod med mænd, er en afgørende faktor for en bæredygtig velfærdsstat, og satsningen på at fremme ligestilling og forhindre diskrimina tion står centralt i programmet. Helt i tråd med den norske politik for ligetilling og inkludering, satses på den bredeste og mest muligt inklu derende forståelse af ligestilling: ”Ligestilling handler om alle menneskelige ressourcer må tages i brug uafhængigt af køn, funktionsevne, etnicitet eller seksuel orientering. Drenge og mænd har fordele af et ligestillet samfund.” Programmet understreger også, at ligestil lingsfeltet omfatter hele befolkningen, hvorfor det nordiske samarbejde i højere grad bør afspejle, at hvert enkelt individ har en bestemt alder, etnicitet og en bestemt seksuel oriente ring. Nogle har en funktionsnedsættelse, hvilket alt sammen stiller kvinder og mænd over for forskellige udfordringer.

8 Voldtægt version 2.0 14 Misbrukt - og mann 17 Kronikk: Vi behöver mer fokus på män som begår våld 18 Kjønn, vold og skolemassakrer 22 Den usynlige vold 24 När kvinnor slår 28 Medling – lösning eller problem?

Tema:

Køn og vold

Seksuelle overgreb, vold i nære relationer og drab. Vold er et stort samfundsproblem i hele Norden - og det er også en udfordring set fra et ligestillingsperspektiv. For køn, (af)magt og vold går ofte hånd i hånd. Men hvad ved vi egentlig om køn og vold anno 2011? Har vi den rigtige viden og de rette redskaber til at bekæmpe vold i et samfund, hvor tiderne skifter?

Tema: Køn og vold

Overalt i Norden moderniserer politikerne i disse år voldtægtslovgivningen. Nye tiders seksuel selvbestemmelse og kønsfrihed er på vej ind. Men ikke alle forandringer er lige populære. Af Ulrikke Moustgaard

Voldtægt version 2.0

NIKK magasin 3.11

delseslovgivning i 2007. Blandt ændringerne er et udvidet voldtægtsbegreb, der gør op med tidligere tiders juridiske krav om, at en ”voldtægt” skal indebære vold eller trusler om vold. I dag dækker ”voldtægt” også over overgreb, hvor en gerningsmand bruger andre midler til at opnå sex: For eksempel hvis han eller hun udnytter en sovende, bevidstløs eller beruset person – eller en persons mentale handicap. Ændringen kom som en reaktion på to årtiers kritik i offentligheden af alt for milde domme i sager om seksualforbrydelser, for tæller Ragnheiður Bragadóttir, professor på det juridiske fakultet på Háskóli Islands. Hun stod bag det lovforberedende arbejde med den nye voldtægtslovgivning. – Man var kort sagt utilfreds med retstil standen her i Island. Det var den utilfreds hed, man forsøgte at imødekomme med den nye lovgivning, siger Ragnheiður Bragadóttir. Lovændringen har haft effekt, viser en undersøgelse, Bragadóttir siden har lavet af strafniveauet i voldtægtssager, efter loven blev lavet om.

– Strafudmålingen for voldtægt, når der bruges andre midler end vold, er nu på samme niveau som strafudmålingen for voldtægt, hvor der anvendes mild vold eller trusler om vold, siger hun. De hårdeste domme er fortsat voldtægt, hvor der bruges grov vold.

En nordisk trend Island står langt fra alene med ønsket om at revidere straffelovens syn på voldtægt. Gen nem de seneste 10 år har alle de nordiske lande moderniseret – eller er i gang med at modernisere – deres voldtægtslovgivninger. Norge var først på banen, da landet i 2000 lavede sin voldtægtslovgivning markant om. Især et nyt begreb, uagtsom voldtægt, vakte opsigt. Sverige reformerede sin lov i 2005 og lægger nu op til at forandre den yderligere, fordi de seks år gamle ændringer ifølge et ekspertudvalg i Justitsministeriet ikke har haft den ønskede effekt i (rets)praksis: At sætte borgernes kønsfrihed og seksuelle selv bestemmelse i højsædet.

Foto: Colourbox

orestil dig, at du er i byen med nogle gode venner. I drikker jer fulde, og du bliver halvt bevidst løs af den megen alkohol. Derfor prajer dine venner en taxa, og da I når frem til dit hjem, får de dig indenfor og lagt i seng, mens taxaen venter. Dine venner har ikke nogen nøgle til at låse døren med udefra, så de lader den være ulåst, og de går tilbage til taxaen. Da de efterfølgende selv er blevet kørt hjem, vender taxachaufføren til bage til din bopæl, går selv inden for i dit hjem og begår et seksuelt overgreb på dig. Sådan var situationen for en islandsk kvinde, hvis gerningsmand, taxachaufføren, blev straffet med 18 måneders fængsel i 2002. Ikke for voldtægt, der kunne udløse en maksimumstraf på 16 år. Men for seksuel udnyttelse af sit offers svækkede tilstand – en mildere paragraf, som kunne give op til seks års fængsel. Var overgrebet sket i dag, ville taxa chaufføren givetvis være blevet både dømt for voldtægt og have fået en hårdere dom. Island reviderede nemlig sin seksualforbry

Tema: Køn og vold

Finland har i sommeren 2011 udvidet sit voldtægtsbegreb, så det regnes som voldtægt at udnytte en persons forsvarsløse tilstand. Flere ændringer vil muligvis følge, når det finske retspolitiske institut færdiggør en udredning af strafpraksis i voldtægtssager. Og i Danmark barsler man med forslag til en reform af dansk voldtægtslovgivning, der ventes klar i sommeren 2012. Norden står altså midt i en rivende mo derniseringsproces, når det gælder voldtægt i lovens forstand. Det handler om at få opgra deret straffeloven, så den ”afspejler et nu tidigt menneske- og samfundssyn,” som der står i det danske Justitsministeriums kom missorium til Straffelovrådet. Og det er der stærkt brug for, mener kritikere.

International kritik Det store problem på området er, at langt de f leste voldtægter aldrig når frem til en dom stol. Enten fordi ofret ikke anmelder dem til politiet. Eller fordi politiet og anklagemyn digheden henlægger sagerne, når de anmeldes.

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

”Vi er begyndt at opfatte voldtægt som en forbrydelse, der ikke kun handler om vold mod kroppen men i høj grad også mod den frie vilje og selvbestemmelsesretten.” – tertt u u triainen, juraprofessor

I tal er det cirka 70–80 procent af alle nordiske politianmeldelser for voldtægt, der bliver henlagt (se fakta, red.). Dertil kommer de såkaldte mørketal. Altså voldtægter, der slet ikke bliver anmeldt. De tilfælde er i sagens natur svære at opgøre, men forskning, som blandt andet baserer sig på data fra forskellige voldtægtscentre i Nor den, viser, at mørketallet er enormt. Fra 75 procent i Danmark til svimlende 90 procent i Finland ifølge forskellige studier. De tal har vakt international opsigt. For tre år siden udgav menneskerettighedsorga nisationen Amnesty International en næsten 200 sider lang rapport om voldtægt i Nor den, der rettede en sønderlemmende kritik mod retstilstanden i de nordiske lande, der ellers opfattes som pionerer på ligestillings området. – Det er chokerende, at stort set alle regeringer – i det 21. århundrede med så megen ligestillingslovgivning – undlader at beskytte kvinder og sikre, at deres gernings mænd bliver stillet til regnskab for deres

forbrydelser, sagde Widney Brown, Senior Director i Amnesty Internationals afdeling for international lov og politik. Rapporten gik ikke ubemærket hen – hverken i medierne eller hos de nordiske justitsministre, der senere havde den på dagsordenen til et fælles nordisk møde. I Danmark førte Amnestys kritik til, at den daværende justitsminister Brian Mikkelsen satte Straffelovrådet i gang med at finkæm me den danske lovgivning. Men hvorfor når så mange voldtægtssager ikke frem til domstolene? Netop det spørgs mål er i årevis blevet vendt, drejet, udforsket og heftigt debatteret både i forskningen og i offentligheden. Svaret er ikke enkelt. Forskning peger eksempelvis på, at politiet spiller en væsent lig rolle.

Politi og voldtægter Den norske overlæge Helle Nesvold har i sin doktorgrad i medicin set på sagsforløbet i 354 voldtægtssager – helt fra start, hvor den

forurettede henvender sig til et voldtægts center, til sagens udfald i retten. Hun konkluderer, at politiet langt fra altid indhenter det tekniske/medicinske bevisma teriale som biologiske spor eller dokumen tation for fysiske skader, der styrker bevis byrden i en sag og derfor i mange tilfælde kan være afgørende for, om den holder i retten. Hvornår politiet indhenter bevismateriale afhænger af faktorer som årstiden, ofrets alder og ofrets rusmiddelbrug. Et offer under 20 år gav stor sandsynlig hed for, at politiet ville bestille dokumenta tion og analyser. Et offer med et rusmiddel problem betød det modsatte. Og når en voldtægt blev anmeldt i de sidste fire måneder i et kalenderår, hvor budgettet var stramt, var der mindre sandsynlighed for, at politiet indhentede dokumentation og analy ser, da politiet selv skal betale for det. Politifolks egne holdninger til voldtægt kan også spille ind på, hvornår en anmel delse opfattes som en ”rigtig” voldtægt.

Reformer af voldtægtslovgivningen i Norden

2000

2005

Formål: At styrke børns og kvinders værn mod seksuelle overgreb. - Grov uagtsom voldtægt gøres strafbart. - Flere overgreb skal bedømmes som ”voldtægt” – og man nedtoner voldskravet. Truende adfærd, der bruges som middel til at skaffe sig seksuel omgang, skal dømmes efter voldtægts paragraffen (før var det kun trusler, der fremkaldte frygt for liv og sundhed). Seksuel omgang med nogen, der er bevidstløs eller ikke kan modsætte sig handlingen af andre grunde, straffes som voldtægt – og som særlig grov voldtægt med højere straf. - Voldtægt begået af flere i fællesskab eller på en særlig smertefuld og krænkende måde er en skærpende omstændighed.

Formål: At forstærke og tydeliggøre ethvert menneske ret til personlig og seksuel integritet og seksuel selvbestemmelse. - Begrebet ”sexuellt umgänge” erstattes med ”sexuell handling”, da det gamle begreb leder tankerne hen på frivillighed og gensidighed. - Lovens voldtægtsbestemmelse udvides i kraft af, at tvangskravet sættes lavere. Man kan blive dømt for voldtægt, hvis man fremtvinger en seksuel handling gennem mishandling, ved at bruge vold som betegnes som personvold eller gennem trusler. Graden af trusler kræver ikke længere, at truslerne er mod liv og sundhed. - Voldtægtsdefinitionen udvides, så den også omfatter situationer, hvor man udnytter en persons hjælpeløse fysiske eller psykiske tilstand for eksempel en syg, beruset eller handicappet person. - Voldtægt begået af flere end en person er en skærpende omstændighed.

Norge reformerer sin lov

NIKK magasin 3.11

Sverige reformerer sin lov

Tema: Køn og vold

Mediestorm. Svensk voldtægtslovgivning blev genstand for stor debat både i Sverige og internationalt, da australske Julian Assange, stifter af Wikileaks, blev politianmeldt af to svenske kvinder.

Foto: Acidpolly/Creative Commons

2007

2010

Formål: At øge kvinders og børns retsbeskyttelse. - Voldtægtsbegrebet udvides, så overgreb, der tidligere blev straffet som seksuel udnyttelse, nu defineres som voldtægt. Det gælder, når man udnytter en anden persons sindssygdom eller mentale retardering for at skaffe sig samleje eller anden kønslig omgængelse, eller når personen er i sådan tilstand, at han er ude af stand til at modsætte sig handlingen eller forstå dens betydning. - Det er en skærpende omstændighed, hvis gerningsmanden udøver grov vold, ofret er under 18 år, eller når voldtægten blev begået på en særdeles smertefuld eller sårende måde.

Et ekspertudvalg under Justitsministeriet foreslår at: Voldtægtsbestemmelsen skal udvides, så flere tilfælde af seksuel udnyttelse bliver bedømt som voldtægt. - Indførsel af en helt ny og samtykkebaseret forbrydelse: ”Sexuellt övergrepp”

Island reformerer sin lov

Sverige foreslår nye reformer

2011

Det viste et dansk et speciale fra 2005. Her interviewede Ann Maskell og Tenna Roep storff Poulsen fra henholdsvis Sociologi ved Københavns Universitet og Psykologi ved Roskilde Universitetscenter en række politi folk og gennemgik de sidste 20 års offentlig gjorte voldtægtsdomme i Danmark. Konklusionen var, at der i systemet hersker en opfattelse af, at en ”rigtig” vold tægt er en overfaldsvoldtægt. Det vil sige en voldtægt, hvor offer og gerningsmand ikke kender hinanden. Og det er problem, mente forskerne, fordi langt størstedelen af vold tægter, der begås, ikke er overfaldsvoldtægter men derimod kontaktvoldtægter, hvor man eksempel har mødt hinanden på en bar. Forskerne mødte også holdninger, der placerer et medansvar for overgrebet hos offeret. For eksempel blev det i en sag frem hævet, at kvinden havde købt en øl til man den tidligere på aftenen. – Det, der afgør om betjentene mener, at der er tale om en voldtægt, er i høj grad, hvad kvinden har gjort forinden. I sager med

2012

Danmark forventes at fremlægge forslag til en lovreform Justitsministeriet har bedt Straffelovrådet om at se lovgivningen igennem. Rådet skal blandt andet overveje, om Danmark skal indføre uagtsom voldtægt som i Norge, og om det skal straffes som voldtægt, når man udnytter en persons svækkede tilstand (eksempelvis ved indtagelse af alkohol og narkotika) til at skaffe sig samleje.

Finland justerer sin lov Voldtægtslovgivningen ændres, så det at udnytte en persons forsvarsløse tilstand til samleje nu defineres som voldtægt. Tidligere talte det kun som ”voldtægt”, hvis gerningsmanden selv havde bragt ofret i en sådan tilstand gennem eksempelvis medicin eller stoffer.

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

”Det, der afgør om betjentene mener, at der er tale om en voldtægt, er i høj grad, hvad kvinden har gjort forinden.” – ann maskell, sociolog

kontaktvoldtægter fokuseres der i langt over vejende grad på kvinden og ikke på manden, mens der i sager med overfaldsvoldtægter hovedsageligt fokuseres på manden, siger sociolog Ann Maskell til den danske avis Information.

Staten og samtykket Et af de nordiske lande, hvori bølgerne om voldtægt og voldtægtslovgivning går højt, er Sverige. Den svenske voldtægtslovgivning kom på hele verdens læber i 2010, da Wikileaksstifteren Julian Assange blev politianmeldt af to svenske kvinder. Han nægtede sig skyldig – og kaldte Sverige for ”feministernes SaudiArabien”. Også i Sverige blev sagen diskute ret. Den gav næring til en voldtægtsdebat, der i f lere år har optaget svenskerne. Spørgs målet, der især er til debat, handler om be grebet ”samtykke”. Da den svenske lovgivning blev lavet om i 2005 var formålet at tydeliggøre, at en vold tægt er et overgreb på menneskets seksuelle integritet. Men det formål bliver ikke opfyldt godt nok i praksis, mener kritikere. Det viser eksempelvis en dom fra 2005, der vakte opsigt i Sverige. En 15-årig pige var stukket af fra et behandlingshjem og havde gået træt og sulten rundt, da hun blev samlet op af tre mænd på centralstationen i Stockholm. De tog hende med hjem og havde sex med hende, hvorefter hun anmeldte dem for voldtægt. Mændene blev frikendt, fordi dommerne ikke fandt det bevist, at de havde slået eller truet pigen. – Det står enhver frit for at udnytte nogen, hvis man gør det uden at true eller slå – også selvom gerningsmanden har både hørt og forstået, at der ikke var samtykke til sex, siger Madeleine Leijonhufvud, professor i strafferet ved Stockholms Universitet. Hun ønsker derfor en ændring af loven, så strafbarheden i en voldtægt bliver fra koblet kravet om vold eller trusler men istedet fokuserer på, at det er krænkelsen af samtykket, der er hovedforbrydelsen. Andre er skeptiske. Petter Asp, professor i strafferet på Stockholms Universitet, er enig i, at samtykket står helt centralt, når man

NIKK magasin 3.11

Få voldtægtsanmeldelser fører til en retssag Sverige

13%

13 procent af alle anmeldte voldtægter fører til en dom. (Kilde: Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2007.)

Norge

80%

Cirka 80 procent af alle anmeldte voldtægter henlægges af politiet. (Kilde: Voldtektsutvalget under Justis- og politidepartementet , 2008).

Danmark

70%

7 ud af 10 anmeldelser af voldtægt fører ikke til en retssag. (Kilde: Det Kriminalpræventive Råd, 2011)

Finland

15%

15 procent af alle voldtægtsanmeldelser fører til voldtægtstiltale. (Kilde: Rättspolitiska forskningsinstitutet, 2008).

skal vurdere, hvad der bør anses for at være et overgreb. Men han mener, at et samtykkebaseret voldtægtsbegreb kan give store for tolkningsproblemer. For hvor går grænsen i et samtykke? – Hvis jeg holder en pistol mod dit hoved og siger: ”Hav sex med mig,” vil de f leste være enige om, at der ikke var et samtykke fra dig. Men hvad hvis du siger ja til sex, efter at jeg har sagt: ”Hvis du gør det, bliver jeg hos dig”? Skal samtykket være den eneste rekvisit i lovgivningen, kræver det, at man får formuleret præcist, hvad man mener med det, og at man tydeligt giver udtryk for det i lovgivningen, siger Petter Asp. Andre frygter, at en samtykkebaseret voldtægtslov vil bringe den tiltaltes rets sikkerhed i fare, fordi det bliver op til den anklagede at bevise, at der fandtes et sam tykke. Også konsekvenserne for den foruret tede bekymrer: – Den skuffelse og frustration hos offeret, som en nedlagt forundersøgelse eller et tiltalefrafald ville føre til, skal man heller ikke se bort fra, lyder det fra Sveriges advo katsamfund. Det argument køber Madeleine Leijon hufvud ikke. Hun sammenligner det med dengang, voldtægt i ægteskabet blev krimi naliseret. Skulle den lov vedtages i dag, ville man næppe forkaste den med argumentet om, at den er for besværlig at fortolke, eller at det vil være for frustrerende for ofret, hvis sagen henlægges. – Det handler jo om at markere, at man værner om den seksuelle integritet, siger Leijonhufvud.

Voldtægtslov afspejler værdier De, der følger området, er ikke overraskede over debatten. Voldtægt er en klassiker inden for kriminologien; en forbrydelse, der har hersket stærke meninger og vidt forskellig lovgivning om lige siden antikken og Det Gamle Testamentes tid, siger Terttu Utriai nen, professor i strafferet ved Lapplands Universitet, Finland, som forsker i historisk voldtægtslovgivning. - Voldtægt er et mønstereksempel på, hvordan samfundsstrukturen og samfunds

Tema: Køn og vold

værdierne former både lovgivningen og at tituderne gennem historien. Vi har reageret vidt forskelligt på voldtægt. Fra dødsstraf til ingen straf, siger Terttu Utriainen. Hun er heller ikke overrasket over, at alle de nordiske lande i disse år er i gang med at skrue på deres voldtægtslovgivninger. Fami liestrukturen i et samfund har historisk set haft stor indf lydelse på voldtægtslovgiv ningen. Engang opfattede man voldtægt af en kvinde som en forbrydelse mod mandens ejendomsret. Ligesom voldtægt i ægteskabet ikke altid har været strafbart – og stadig ikke er det nogle steder i verden. Så når det juridiske blik i dag zoomer ind på kønsfrihed og selvbestemmelse, hænger det tæt sammen med de store samfundsom væltninger, der kom i kølvandet på 1960’erne og 70’erne, hvor både familiestrukturer og kønsligestillingen slog en historisk kolbøtte. Det er efterdønningerne af den kolbøtte, der løber igennem nordisk strafferet nu. - I Norden har vi haft en historisk periode på mere end et århundrede, hvor voldtægt er blevet opfattet og defineret som en voldsfor brydelse mod kroppen. Derfor har nordisk

strafferet og retspraksis på området koncen treret sig om det fysiske. Det ændrer sig nu, fordi samfundet ændrer sig. Vi er begyndt at opfatte voldtægt som en forbrydelse, der ikke kun handler om vold mod kroppen men i høj grad også mod den frie vilje og selvbestemmel sesretten. Det er den tendens, der kendetegner reformerne af voldtægtslovningerne her i det 21. århundrede, siger Terttu Utriainen.

Protest. I Oslo fik en aktionsgruppe i 1984 nok af voldtægt og overgreb mod kvinder. I 2011 lyder det samme slogan igen i Oslos gader i kølvandet på en lang række overfaldsvoldtægter i byen. Foto: Brynjulv Aartun/Aftenposten

– Hvis jeg holder en pistol mod dit hoved og siger: ”Hav sex med mig,” vil de fleste være enige om, at der ikke var et samtykke fra dig. Men hvad hvis du siger ja til sex, efter at jeg har sagt: ”Hvis du gør det, bliver jeg hos dig”? – petter asp, juraprofessor

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

Misbrukt

– og mann Voldtekt og seksuelle overgrep begås av menn mot kvinner, lyder den herskende forestillingen i samfunnet vårt. Hvilken betydning har dette for menn som er utsatt for seksuelle overgrep? Av Rannveig Svendby Illustration: Anne Aaagaard

eksuelle overgrep knyttes gjerne automatisk opp mot mannlige overgripere og kvinnelige utsatte. Mitt masterprosjekt er en studie av beretninger som faller utenfor dette mønsteret. Under feltarbeidet på Senter for seksuelt misbrukte menn, intervjuet jeg 13 menn som definerte seg som overgrepsutsatte. Begge kjønn var representert blant deres overgripere. To sentrale mål i prosjektet var å få et innblikk i hva slags overgrepserfaringer menn lever med, og hvordan menn opplever å bære på erfaringer som avviker fra tradisjonelle forståelser av kjønn, sex og overgrep i vårt samfunn.

Fysisk vold Når norske medier omtaler voldtektssaker er utgangspunktet gjerne innforstått; en eller f lere menn har forgrepet seg på en eller f lere kvinner. En følge av denne konsekvente fremstillingen er at andre erfaringer usynlig gjøres. Geir, som har opplevd å bli holdt nede fysisk og penetrert analt av en mannlig over griper, uttrykte det slik: - Overfallsvoldtekter er det liksom bare kvinner som forholder seg til og føler frykten for og tenker på og sånn. Som om en mann

NIKK magasin 3.11

”Psykologen ba meg om å legge overgrepene i en skuff, låse den skuffen og kaste nøkkelen. Det var den hjelpa som var å få der”. – julian. ble u tsatt for seksuelle overgrep av ulike menn fra fem års alder og til langt u t i puberteten.

er så jævla mye mer trygg hvis noen kaster seg over ham med kniv. En mann har ikke mulighet til å forsvare seg, han heller. Likevel tematiseres menns overgreps erfaringer sjeldent i offentligheten. Illustrerende nok gjenkjente Geir sin opplevelse som en kvinnelig erfaring og syntes derfor at overgrepet gjorde ham ”mindre

mann”. Han fant dette så traumatisk at han i årevis kompenserte ved å ”bygge opp” mas kulinitet. Dette skjedde gjennom ”destruktiv sex” og andre strategier som han i etterkant beskrev som ”en slags selvskading”.

Symbolsk vold Det er et sentralt funn i studien at de f leste informantene var utsatt for seksuelle over grep som fant sted uten bruk av fysisk vold og fysisk tvang. De oppfattet seg likevel ikke som frivillig deltagende i de seksuelle relasjonene. Pierre Bourdieus konsept ”symbolsk vold” var hensiktsmessig for å forstå den typen maktspill som informantene hadde erfart. Det fant sted en dominans som de utsatte aksepterte fordi den fremsto som ”naturlig”; de konstruerte virkelighetsforståelsen sin på samme grunnlag som sine overgripere. Det fremkom stadig i beretningene til de tidlig utsatte informantene at de som barn og ungdommer opplevde den seksuelle rela sjonen til en voksen som ”naturlig”. Men nesker de stolte på – som en far eller en kul voksen – utnyttet sine posisjoner som tillits personer og lærte guttene gradvis opp i sek suelle aktiviteter. Kjetil ”trodde at det var riktig” å ha et seksuelt forhold til faren sin, og Julian ”visste ikke om noe annet” enn at

Tema: Køn og vold

Overfallsvoldtekter er det liksom bare kvinner som forholder seg til og føler frykten for og tenker på og sånn. Som om en mann er så jævla mye mer trygg hvis noen kaster seg over ham med kniv.” – geir. ble to ganger u tsatt for et seksuelt overgrep av mannlig nettbekjentskap. barn og voksne hadde seksuelle relasjoner – det var en del av hverdagen. Are sa det slik: - Jeg hadde ikke noe bevisst forhold til det som skjedde, hadde ikke noe bevisst forhold til rett og galt. Det er i ettertid jeg har fått forståelsen av hva som var galt. Før eller siden gikk det opp for guttene at de bar på atypiske erfaringer som ikke var ”naturlige” for folk flest, men som tvert imot samsvarte med seksuelle overgrep, slik dette forstås i vårt samfunn. I møte med denne kunnskapen oppsto det et brudd med den symbolske volden som informantene hadde blitt påført av sine overgripere, og de tolket historikken sin i et nytt lys. Flere understre ket at det ikke var de seksuelle hendelsene i seg selv, men opplevelsen av å ha blitt lurt og manipulert med vitende og vilje av over griperne, som var opphav til traumene de slet med etter refortolkningen.

INGEN AV DE 13 OVERGREPSUTSATTE HAR ANMELDT SINE OVERGRIPERE, OG DE FLESTE HAR VÆRT RESTRIKTIVE MED Å DELE SINE OVERGREPSERFARINGER MED ANDRE.

SLIK FORDELTE OVERGREPENE SIG I TALL: KJØNN PÅ OVERGRIPERNE:

NIKK magasin 3.11

Utsatt av kvinner

Utsatt av både menn og kvinner

KJENNSKAP TIL OVERGRIPERNE:

Strukturell vold Beretningene til informanter med kvinnelige overgripere tydeliggjorde i særlig grad at det finnes former for strukturell vold som ram mer utsatte menn, for eksempel gjennom språk og medier. Begreper som voldtektsmann, overfallsmann og gjerningsmann er godt innarbeidet i det norske språket. De brukes på generelt grunn lag og avdekker slik kulturelle forestillinger om at det er menn som voldtar og begår kriminelle handlinger. Samtidig blir kvinner dermed implisitt fritatt for assosiasjoner til disse aktivitetene. Det utelatte, det vil her si kvinner i roller som voldtagende, overfallende og gjerningsutøvende, usynliggjøres – og usann synliggjøres. En informant ble utsatt for seksuelle overgrep av moren sin i barndommen. Det utenkelige ved kvinners overgrepspotensial kan ha vært medvirkende til at ingen grep inn. Moren ble i tillegg avvist som en tro verdig overgriper da han i voksen alder selv fortalte omverdenen hva han hadde gjen nomgått. Medier som film og litteratur bidrar til å forsterke en tradisjonell fremstilling av kjønn og sex, der menn er seksuelt påførende

Utsatt av menn

2 3

Utsatt én gang

Utsatt av ukjente

Utsattt av både kjente og ukjente

Utsatt av én overgriper Utsatt av to eller ﬂere overgripere

HYPPIGHET PÅ OVERGREPENE:

Utsatt av kjente

2 4

ANTALL OVERGRIPERE:

Utsatt to ganger Utsatt gjentatte ganger

2 Kilde: Fra de stummes leir: Menns beretninger om seksuelle overgrep fra kvinner og menn (2011).

mens kvinner er seksuelt mottagende. Eskild erfarte volden i disse føringene da han som voksen ble utsatt for overgrep av sin kvinne lige kollega Iris. Iris truet med å anklage Eskild for å ha utnyttet henne seksuelt dersom han ikke deltok i seksuelle aktiviteter med henne. Eskild var sikker på at ingen ville tro på hans versjon av saken, og underkastet seg seksuelt i en lang periode, selv om han opplevde det som så traumatisk at han av og til kastet opp under overgrepene. Kona støttet ham da hun senere fikk innblikk i det som hadde fore gått, men begge møtte sterk motstand da de betrodde seg til andre. Eskilds pinefulle opp levelse av situasjonen ble ignorert; siden han var en gift mann og Iris en kvinne ble han ikke betraktet som en overgrepsutsatt, men en som hadde vært utro.

Synliggjøring Synliggjøring av diversitet på overgrepsfeltet vil kunne åpne for mer hensiktsmessige be arbeidelsesmuligheter for utsatte menn enn det som foreligger i dag, og det vil være større muligheter for å fange opp kvinners seksuelle overgrep. Samlet belyste beretningene at det er behov for en mer informert, nyansert og inklude rende overgrepsdiskurs. Mange informanter erfarte at det var kjønn - og ikke handling – som var utslagsgivende for om de ble aner kjent som overgrepsutsatte eller ikke. Dette er ikke akseptabelt i et likestilt samfunn. Rannveig Svendby er sosialantropolog. Rapporten Fra de stummes leir: Menns beretninger om seksuelle overgrep fra kvinner og menn (2011) er hennes masteroppgave ved Sosialantropologisk institutt, Universitetet i Oslo.

kronikk

Nyamko Sabuni jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Folkpartiet) är jämställdhetsminister og biträdande utbildningsminister i Sverige.

Vi behöver mer fokus på män som begår våld

Foto: Pawel Flato

rutala överfall i en park – det är så många föreställer sig den typiska våldtäkten. Men kvinnor utsätts oftare för våld i hemmet än i parker eller på stan. Den vanligaste förövaren är inte en främling i natten – utan en person som offret känner, t.ex. make eller ex-partner. Våld som sker i hemmet, i en relation, ansågs länge vara en privat angelägenhet. I många länder är det fortfarande så, dock inte längre i vår del av världen. Men det är inte främst vi politiker som ska ta åt oss äran. Det civila samhällets insatser – fram förallt kvinnojourer – är de som gått i bräschen för kampen mot våld mot kvinnor. Det är dem som lyft frågan på den politiska agendan och gjort den till en prioriterad fråga. När jag utnämndes till jämställdhetsminister i Sverige 2006 sa jag att våld mot kvinnor är den mest akuta jämställdhetsfrågan. Den är akut därför att våldet fortfarande är utbrett i Sverige. Rätten att inte utsättas för våld är inte bara en jämställdhetsfråga, utan i högsta grad också en fråga om demokrati och de grundläggande mänskliga rättigheterna. När en kvinna utsätts för så allvarliga kränk ningar som våld i hemmet så begränsar det även hennes möjligheter att delta fullt ut i arbetslivet. Hon berövas utrymmet att vara politiskt aktiv och

att arbeta för förändring såväl på det individuella som samhälleliga planet. Sveriges regering har genomfört en historiskt stor satsning för att stoppa mäns våld mot kvin nor. Över en miljard kronor har satsats på att förbättra skyddet och stödet för offren och på att säkerställa att förövarna åker fast. Vad har förbättrats rent konkret? 10.000 poli ser, flera hundra socialtjänstemän och inte minst domarkåren har blivit utbildad. Kvinnojourer har fått ökat stöd. Socialtjänstlagen har skärpts. Ute miljöer utformas för att bli tryggare. Hot och larmpaket har tagits fram. Vi har blivit bättre på spårsäkring vid våldtäkter. Straff för grova vålds brott har höjts. Allt detta är viktigt och måste omsättas i konkret handling på de myndigheter och verksamheter som möter problematiken. Samtidigt finns det fortfarande tabun som måste krossas. Det räcker inte längre att bara plåstra om kvinnor som drabbas. Ska våldet mot kvinnor upphöra måste de män som utövar våld sluta slå. Vi behöver rikta mer fokus på de män som begår dessa brott. Såväl kriminalvården som frivården bedriver viktig progamverksamhet för våldsutövande män. Den ska fortsätta att utveck las. Vi vill även stödja utvecklingen av social tjänstens arbete inom det här området. Stöd till våldsutövande män för att de ska upphöra med sitt beteende måste vara lättillgängligt.

Det räcker inte längre att bara plåstra om kvinnor som drabbas. Ska våldet mot kvinnor upphöra måste de män som utövar våld sluta slå. Våldsutövande män, särskilt män som utö var sexuellt våld, kan vara i behov av stöd för att ta ansvar för och förändra sitt beteende. Den man som vill ha hjälp att avhålla sig från att skada kvinnor måste ha tillgång till hjälp. För att förebygga mäns sexuella våld mot kvinnor är en telefonlinje dit män kan vända sig en viktig del i arbetet. Många kvinnor lever under ständiga hot mot sitt liv och sin frihet. Vi kan inte accep tera att kvinnors liv begränsas av män som hotar, misshandlar och i extrema fall till och med mördar. Hemmet ska vara en trygg plats – inte en brottsplats.

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

Kjønn, vold og skolemassakrer Skolemassakrene i 2007 og 2008 sjokkerte det finske samfunnet. Media, eksperter og politikere lette etter bakenforliggende årsaker til voldshandlingene. Selv om det var menn som sto bak, var det ingen diskusjon om det kjønnsrelaterte ved massakrene, til tross for at Finland generelt regnes som et likestilt land. Den offentlige diskusjonen etter massakrene rekonstruerte snarere oppfatninger om hva rasjonelle og irrasjonelle menns voldsutøvelse består i. Av Johanna Kantola, Ov Cristian Norocel og Jemima Repo

å under ett år ble Finland rystet av to skolemassakrer. Den generelle diskusjonen rundt dette tok ikke for seg det kjønnsrelaterte ved volden, noe som er overraskende i et land som rangeres forholdsvis høyt i verdensomspennende like stillingsundersøkelser. Skolemassakrer er ikke et helt nytt feno men i Finland – en lignende hendelse fant sted nesten 20 år tidligere, i Rauma i 1989, da en 14 år gammel gutt begynte å skyte i timen på ungdomsskolen og drepte to gutter. De to hendelsene i senere tid ble betrak tet som en ny form for skolemassakrer, etter som volden var så omfattende og det fantes likheter mellom disse massakrene og tidli gere skolemassakrer i Nord-Amerika og Eu ropa. For eksempel gikk 18 år gamle PekkaEric Auvinen til skolen der han var elev, Jokela videregående skole, og drepte åtte mennesker 7. november 2007. Etter deretter å ha skutt seg selv, døde han av skadene på sykehuset senere samme ettermiddag.

NIKK magasin 3.11

Under ett år senere, 23. september 2008, drepte den 22 år gamle restaurantfagstuden ten Matti Juhani Saari ti mennesker på sko len der han var elev, Seinäjoki høyskole i Kauhajoki. I likhet med Auvinen skjøt han seg selv i hodet og døde på sykehuset noen timer senere. Media og politiet mente denne massakren lignet på massakren i Jokela. Begge gjer ningspersonene var menn, og i massakren i Kauhajoki var åtte av ti ofre kvinner. Repre sentanter for politiet avviste antydninger om at Saari var spesielt ute etter kvinner og forklarte det i stedet ved å vise til den store andelen kvinnelige elever ved yrkesskolen.

Når bildet forstyrres Finland beskrives ofte som en nordisk vel ferdsstat. For kjønnsforskere og kjønnspo litiske aktivister fungerte velferdsstaten som en garantist for et høyt likestillings nivå. I motsetning til hva som er vanlig i angloamerikanske land, har ”staten” en så sentral og positiv plass i menneskenes liv at

begrepet ofte f lyter sammen med begrepet ”samfunnet”. Kvinnebevegelser og feministbevegelser vendte seg også til staten og ble til og med innlemmet i statens organisasjoner som det forskere har kalt ”femokrater”. Samtidig har 22 prosent av alle sambo ende eller gifte kvinner i Finland på et eller annet tidspunkt vært utsatt for fysisk eller seksualisert vold eller trusler fra sin nåvæ rende partner (sammenlignet med 14 prosent i Danmark og 11 prosent i Sverige). Dette står i kontrast til den herskende forståelsen av en ”kvinnevennlig” velferdsstat der man hadde oppnådd likestilling. Også andre former for vold er vanlige – antallet unge jenter som opplever seksuell trakassering og vold har økt, og finske skole barn mobber og utsettes for mobbing oftere enn andre nordiske barn. Tilbudet til ofre for vold i hjemmet er dårlig, det eksisterende nettverket av krise sentre er spredt og magert og oppfyller ikke Europarådets anbefalinger på dette området,

Tema: Køn og vold

Sorg. Elever fra Seinäjoki høyskole i Kauhajoki i Finland mindes deres dræbte kammerater, som i september 2008 blev skudt af Matti Saari, der også var elev på skolen. Foto: Olivier Morin/Scanpix

og den offentlige debatten har en tendens til å legge vekt på vold som begås av kvinner snarere enn av menn. Kjønnsbestemt voldsutøvelse er et vanske lig tema å diskutere, ettersom de høye tallene i Finland skaper forstyrrelser i bildet om en kvinnevennlig velferdsstat. De to skolemas sakrene er eksempler på slike tendenser. Al lerede i utgangspunktet var de tydelig preget av kjønn: Begge gjerningspersonene var menn, og i den andre massakren var f lertal let av ofrene kvinner. Like fullt var kjønn et tema som ble hysjet ned i den offentlige debatten, noe som gjen speilte vanskelighetene med å ta opp gjen værende forskjeller mellom kjønnene i samfunnet. I vår studie av de to største finsk- og svensk språklige avisene i finsk presse, henholdsvis

Tre skolemassakrer i Finland 1989 En 14-årig skoleelev skyder og dræber to klassekammerater i en time på sin skole i Rauma. Motivet er tilsyneladende mobning. 2007

18-årige Pekka-Eric Auvinen dukker en morgen op på sin skole i Jokela med en halv-automatisk maskinpistol. Han skyder og dræber otte personer, herunder den kvindelige skoleleder, og forsøger uden held at sætte ild til skolen. Bagefter går han ind på herretoilettet og skyder sig selv i hovedet. Han dør samme aften på hospitalet. Inden massakren har han lagt en video på YouTube, hvori han annoncerer den kommende forbrydelse. Han efterlader sig også et manifest. Deri forklarer han, at menneskeracen er degenereret, så 94 procent idag er svage og uintelligente med slavementalitet, hvorimod han selv er stærk og fri.

2008

22-årige kokke-elev Matti Juhani Saari skyder og dræber 10 personer på sin skole og sårer flere. Bagefter skyder han sig selv i hovedet og dør senere samme dag på hospitalet. Han efterlader sig flere noter på gerningsstedet, hvor han erklærer sit had til menneskeheden. Før massakren har han lagt fire film på YouTube, hvor han poserer og skyder med sit våben. På den ene film vender han sig mod kameraet og siger: ”Du dør næste gang”.

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold Vred ung mand. 22-årige Matti Juhani Saari blev den tredje skoleelev i Finland, der skød sine kammerater. Før massakren filmede han sig selv med sit våben og lagde videoen på nettet.

Foto: Afp/Scanpix

Kjønnsbestemt voldsutøvelse er et vanskelig tema å diskutere, ettersom de høye tallene i Finland skaper forstyrrelser i bildet om en kvinnevennlig velferdsstat. Skolemassakrene er eksempler på slike tendenser. Helsingin Sanomat og Hufvudstadsbladet, fant vi at i den offentlige debatten etter massakrene ble staten omtalt på tre ulike måter: som velferdsstaten, som maktstaten og som den nyliberale staten. Alle tre frembrakte ulike forestillinger om rasjonell og irrasjonell vold, og skapte dermed ulike former for legitimering av mannsutført/maskulin vold.

Forståelser av staten Velferdsstattilnærmingen hevder at Finland er en kvinnevennlig nordisk velferdsstat og dermed annerledes enn en rekke andre vest lige demokratier. Her finnes en sterk forestilling om ”statsansvar” med fokus på landets om sorgspolitikk (omfattende offentlige barne hageordninger samt fødselspermisjoner og foreldrepermisjoner for begge kjønn),

NIKK magasin 3.11

arbeidsmarkedspolitikk (heltidsstillinger for kvinner, innsats for å utjevne lønnsforskjel ler) eller kjønnspolitikk (gender mainstream ing, kvinnepolitiske organisasjoner). I denne tilnærmingen forutsettes det at likestilling mellom kjønnene er et faktum, kjønnsnøytralitet verdsettes høyt og konf lik ter mellom kvinner og menn tones ned. ”Maktstat”-oppfatningen er nært knyttet til tanken om staten som en legitim voldsutøver i samfunnet (politi og forsvarsstyrker). I denne konteksten kan Finland karakte riseres som et militarisert samfunn. Det fin ske forsvaret har da også en viktig posisjon i det nasjonale selvbildet og omtales ofte i positive ordelag i media. Militærtjeneste er obligatorisk for menn over 18 år og avtjenes av f lertallet av landets unge menn (80 pro sent). Førstegangstjenesten har vært åpen for kvinner på frivillig basis siden 1995, men de

utgjør en liten prosentandel (bare 1–2 pro sent av de 25 000 vernepliktige som trenes opp hvert år). Gjennom forsvarets institusjonaliserte fremgangsmåter blir vold en legitim del av menns ferdigheter, og verneplikten er en viktig innledning på livet som mann. En slik oppfatning skiller mellom ”rasjonell” og ”positiv” vold satt opp imot ”irrasjonell” og ”negativ” vold. ”Positiv” vold forbindes med den kontrol lerte og siviliserte volden som utføres under statens beskyttelse. I den andre enden av skalaen forklares ”negativ” vold med at mas kulinitet tillegges mindre verdi enn tidligere. Disse to tradisjonelle tankesettene knyttet til staten er nylig blitt supplert med en nytt, tanken om den nyliberale staten. Tendenser som globalisering og styrings redskaper som New Public Management

Tema: Køn og vold

Den eldste gjerningsmannen, Matti Saari, hadde dimittert fra militæret før tiden. Dette ble brukt som et bevis på at han aldri hadde lært å bruke vold på en rasjonell og ansvarlig måte.

(NPM) og nyliberalisme er blitt en utfordring for omfattende velferdsstatspolitikk i Fin land, slik det er blitt andre steder. Også innenfor kjønnspolitikken regnes nå “markedet” som en mer hensiktsmessig leverandør av tjenester og retningslinjer enn “staten”. For eksempel er fast ansatte og langtidsperspektiver i politikken i mange tilfeller blitt erstattet av konkurransepreget kortvarig prosjektfinansiering i effektivite tens navn, noe som har ført til at likestillings arbeid er blitt ”prosjektbasert”. I denne konteksten idealiserer den ny liberale staten konkurransepreget individua lisme, fornuft og selvkontroll eller selvfor nektelse.

Endelig ble maktstatens maskulinitet, personifisert av politiet og militæret, satt på pidestall som en form for maskulinitet som skapte orden i kaoset på åstedene for massa krene, etterforsket dem og – viktigst av alt – representerte en god modell for rasjonell vold. Den eldste gjerningsmannen, Matti Saari, hadde dimittert fra militæret før tiden. Dette ble faktisk jevnligt brukt som et bevis på at han aldri hadde lært å bruke vold på en ra sjonell og ansvarlig måte. Med andre ord har vold sin logiske og hensiktsmessige plass når den blir utført av staten og i statens navn, og dette forstår menn som har gjennomgått militær opplæring.

Kjønn, (ir)rasjonell vold og den finske staten

Skillet mellom ”rasjonell” og ”irrasjonell” vold, og forbindelsen til maskulinitet, er viktigere enn alt annet. Alt oppstusset rundt det faktum at Saari ikke hadde lykkes i sin militærtjeneste gjorde den sterke forbindelsen mellom maskulinitet og maktpolitikkens sikkerhetsstat tydelig. At det finske forsvaret var de eneste som unnslapp enhver form for kritikk, bekreftet

Til tross for tausheten rundt kjønnsperspek tivet i voldsdebatten etter skolemassakrene i Finland, var debatten på mange måter repro duserende hva forestillinger om kjønn angår. At man ikke snakket om kjønn, opprettholdt en finsk norm for kjønnsnøytralitet, mens diskusjonene i virkeligheten holdt fast ved konvensjonelle kjønnsnormer. Selv om det var kjent at begge gjernings personene var menn, førte ikke det til spørs mål om maskulinitet og det finske samfun net, til tross for at potensialet for dette var til stede. Forestillingen om Finland som et kjønnsnøytralt land ble bestemt opprettholdt ved at kjønn som problem ikke ble nevnt. At Finland som stat og samfunn er i end ring, sto sentralt i jakten på årsaker til mas sakrene. Den finske staten som velferdsstat, maktstat og nyliberal stat ble diskutert i forbindelse med vold etter massakrene. For eksempel ble gjerningsmennene, som mas kuliniserte, konkurransedyktige og skapende borgere i den nyliberale staten, sykdomsfor klart som irrasjonelle og potensielt farlige individer. I motsetning til dette ble velferds statens borgere og institusjoner, som skolen, elevene, lærerne og politikerne, femininisert som avhengige og maktesløse når de sto overfor nye trusler og utfordringer.

Normer lever videre

ikke bare at staten er den viktigste domme ren med hensyn til hva som er legitim vold, men var også et demonstrativt eksempel på motviljen mot å stille spørsmålstegn ved de konvensjonelle maskulinitetsnormene i det finske samfunnet. Dette opprettholdt oppfatningen om at visse former for vold er rasjonelle, akseptable og til og med nødvendige, noe som i sin tur gjør det enda vanskeligere å stille spørsmåls tegn ved det kjønnsrelaterte ved vold, spesielt i et samfunn der likestilling etter sigende allerede er oppnådd. Oversatt av Kirsti Vogt Johanna Kantola er ph.d og lektor på Jyväskylä universitet, Finland. Ov Cristian Norocel og Jemima Repo er doktorgradsstudenter på Helsingfors universitet, Finland. Analysen av diskusjoner og forestillinger om stat, vold og kjønn i de finske avisene Helsingin Sanomat og Hufvudstadsbladet i forbindelse med skolemassakrene i Finland kan leses i en lengre utgave i forskningsartikkelen Gendering violence in the school shootings in Finland, European Journal of Women’s Studies 18(2), 2011.

Anders Breivik fik finsk inspiration Manifester og krigeriske YouTube-videoer på nettet. Da norske Anders Behring Breivik planlagde sin terroraktion i Oslo og massakre på Utøya i juli 2011 var han sandsynligvis inspireret af de finske skolemassakrer, vurderer f lere forskere i Norden. - Jeg ser tydelig at han har visse likhetstrekk med massakrene i Finland og Virginia Tech gjennom bildene han har sendt ut, siger Ragnhild Bjørnebekk, voldsforsker ved Politihøj skolen i Oslo til den norske avis Verdens Gang. - Det iøjnefaldende ved såvel Breivik som skoleskyderne (...) er graden af selviscenesæt telse og den cut and paste-mæssighed, der er over aktionerne og propagandaen: Drengevæ relseagtige referencer til korstog, soldater og en masse potente symboler fra videospil, film og andre populærkulturelle udtryk, siger Mikkel Bolt Rasmussen, kunsthistoriker på Københavns Universitet, til den danske avis Information.

Ulrikke Moustgaard

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

Den usynlige vold Vold i LGBT-forhold er et overset problem i samfundet. Det betyder, at de voldsudsatte ikke får den hjælp, de har brug for. Af Lene Torp Carlsen

–F

or en måned siden havde vi en bøsse boende, der virkelig var blevet gen nemtæsket. Han havde lilla arme og store sår i hovedet, og han var totalt nedbrudt både fysisk og psykisk. Carsten Nicolaysen er leder af et krisecen ter for voldsramte mænd i den danske by Fredercia. Han møder jævnligt voldsudsatte homoseksuelle mænd. Men de passer ikke ret godt ind i krisecentret. – Vi har desværre erfaret, at det ikke går at blande hetereo- og homoseksuelle mænd. Der kommer nogle dumme kommentarer, og det skal de homoseksuelle mænd ikke udsæt tes for. De har det svært nok i forvejen og er som regel i dyb krise på grund af vold eller psykiske overgreb, siger Carsten Nicolaysen. Voldsramte homo- og biseksuelle mænd tilhører en gruppe meget sårbare voldsofre, mener han. De har ikke beskyttelse, fordi der ikke findes særlige krisecentre til dem – men de har et stort behov for beskyttelse. Derfor arbejder Carsten Nicolaysen lige nu på at etablere et sådant krisecenter. –Vi er ved at søge en række fonde om midler, så vi kan komme i gang så hurtigt som muligt. Vi har mellem 30 og 50 besøgen de på vores hjemmeside hver dag, så det er vores klare fornemmelse, at der er et stort behov, siger han.

Myten hersker Det er ikke kun i Danmark, at der mangler fokus på voldsramte homoseksuelle mænd. Også i resten af Norden er man så småt ved

NIKK magasin 3.11

LGBT LGBT er den internationale samlebetegnelse for lesbiske, bøsser, biseksuelle og transpersoner. I Norge og Finland bruger man ligeledes udtrykket LHBT (lesbiske, homofile, bifile og transpersoner), mens Sverige bruger betegnelsen HBT (homo- og biseksuelle samt transpersoner). at få øjnene op for, at vold i nære relationer mellem LGBT-personer er et mørkeområde. Normalt forbinder vi vold i nære relatio ner med heteroseksuelle par, og derfor findes der ikke meget viden eller mange tilbud til LGBT-personer, der bliver udsat for vold af deres partner. Og det er et problem, mener forskere, der beskæftiger sig med området. – Der findes en myte om, at kvinder ikke kan voldtage eller slå, og at mænd ikke kan blive voldtaget. Og den opfattelse er det vig tigt, at vi udfordrer, siger Emilia Åkesson, underviser i Nationellt centrum för kvinno frid (NCK) i Sverige. NCK har gennemgået den eksisterende viden på området. Konklusionen er, at vold i LGBT-relationer formentlig er ganske ud bredt, og at det har alvorlige konsekvenser for de ramte – men at der stort set ikke fin des konkret viden på området i Norden.

Sparsom viden Vold i nære og samkønnede relationer er altså et dokumenteret problem. Men hvor stort er det? – Man ved ikke ret meget om det, og man aner ikke, hvor udbredt det er. Folk bliver jo

– heldigvis – ikke registreret på deres sek sualitet. Men vores undersøgelse tyder på, at det er ret mange. Og vores tal svarer til både engelske og amerikanske undersøgelser, siger sociolog Carin Holmberg. Hun stod sammen med Ulrika Stjernqvist fra RFSL, den svenske organisation for LGBTpersoner, bag undersøgelsen Våldsamt lika och olika i 2006. Den er den hidtil eneste større nordiske undersøgelse af, hvor mange LGBTpersoner, der udsættes for vold i deres nære relationer. Undersøgelsen viste også, at kun 6 pro cent af de voldsudsatte har anmeldt vold fra en partner til politiet, blandt andet fordi de er bange for at blive afvist eller mødt med homofobiske fordomme. Og Carin Holmberg peger på en række andre skyggeområder, der bør udredes: – I det hele taget er der en masse pro blemstillinger, som man skal forholde sig til, både teoretiske og praktiske kundskaber af juridisk, psykologisk og konkret art. Så der er et stort behov, siger hun.

Brug for uddannelse Når den udbredte fordom lyder, at kvinder ikke slår, og at mænd ikke kan være ofre, bliver den samkønnede vold usynlig, og sam fundets beredskab bliver utilstrækkeligt. Især indenfor sundhedsvæsen og hos myn dighederne risikerer LGBT-personer at støde på en mur af manglende forståelse, hvis de henvender sig for at få hjælp. Ifølge et mindre studie har knap halvde len af de voldsudsatte søgt hjælp. De f leste har henvendt sig til venner og familie, fortæl ler Emilia Åkesson fra NCK:

Tema: Køn og vold Ambivalens. Blott du mig älskar (2011) er den første film i Sverige, der skildrer vold i LGBT-relationer. Filmen følger parret Katja og Lo, i hvis forhold kærlighed og ømhed lever side om side med frygt, trusler og vold. Foto: NCK/Amphi Produktion

– Vi ved, at LGBT-personer har meget lidt tillid til, at de kan få hjælp, og at de faktisk ikke taler med nogen om det. Det er jo også risikofyldt, fordi de ofte er en del af et lille socialt miljø, hvor de risikerer at møde deres eks-kæreste eller dennes venner, siger Emilia Åkesson og fortsætter: – Desuden har de mindre tillid til politiet og er generelt bange for at blive mødt hete ronormativt. Alene bekymringen gør, at mange ikke tør anmelde det og ikke tror på, at man kan få en god behandling. Det er da også et reelt problem, at der på både hos pitaler og indenfor politiet stadig hersker den udbredte fordom om, at det altid er mænd, der udøver vold og kvinder, der er ofre, siger hun. Derfor har NCK lavet en uddannelses pakke for fagfolk, der kan tænkes at støde på problemet, for eksempel indenfor politi, rets, social- og sundhedsvæsen samt frivillige organisationer. Emilia Åkesson står for undervisningen, og det er en stor succes: – Det er tydeligt, at de forskellige instan ser mangler viden, og at de ønsker at vide mere, fortæller hun. Lene Torp Carlsen er freelancejournalist.

”Det er et reelt problem, at der på både hospitaler og indenfor politiet stadig hersker den udbredte fordom, at det altid er mænd, der udøver vold og kvinder, der er ofre.” – emilia åkesson, nationellt centrum för kvinnofrid (nck)

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

När kvinnor slår Flera studier visar att det är lika vanligt att kvinnor utövar våld i nära relationer som att män gör det. Det har lett till en intensiv debatt om hur våldet ska förstås. En del forskare menar att det är dags att förändra synen på kvinnan som offer för mäns våld. Av Carl-Magnus Höglund Illustration: Anne Aagaard

et är i stora kvantitativa enkät undersökningar det har visat att ungefär lika många kvinnor som män utövar våld mot sin partner. Forskarna har använt sig av frågeformu läret CTS (Conf lict Tactics Scale) där män och kvinnor har fått svara på en lång rad frågor hur ofta de har skrikit på, knuffat, slagit, och så vidare, sin partner. Man har också fått svara på hur ofta man har varit utsatt för samma slags våld. De flesta av dessa studier är gjorda i Nord amerika och på en relativt ung befolkning. Men det finns också f lera studier i Norden. Tidigare i år publicerades en finsk studie av Markku Heiskanen & Elina Ruuskanen, Men’s experiences of violence in Finland 2009, som baserade sig på 3 200 personers enkätsvar. I den uppger 15 procent av männen och 16 procent av kvinnorna att de varit utsatta för

NIKK magasin 3.11

någon form av våld av sin nuvarande partner. Men där slutar likheterna mellan könen. När forskarna analyserade resultaten visade det sig att det våld som kvinnor utsätts för är allvarligare. De fick fysiska skador dubbelt så ofta och drabbades av psykiska konse kvenser tre gånger så ofta. Kvinnorna utsat tes också oftare för olika former av fasthål lande eller strypning, medan männen i allmänhet fick motta slag eller fick föremål kastade på sig. I Norge har en liknande studie gjorts av Hilde Pape, dr psychol och verksam vid Nationellt kunskapscenter om våld och trau matisk stress. I studien frågades 2 200 män och kvinnor i åldern 20-25 om våld i nära relationer. Sex procent av männen och fyra procent av kvinnorna uppgav att de hade blivit utsatta för fysiskt våld av sin partner det senaste halvåret. När frågan vändes gavs ungefär likadana svar. Två procent av

männen och sex procent av kvinnorna upp gav att de hade brukat våld. – Det finns många studier, både interna tionella och norska, som visar att det mest utbredda och minst allvarliga våldet i nära relationer i minst lika stor utsträckning utövas av kvinnor som av män. Det handlar då oftast om mindre allvarlig fysisk aggres sion som örfilar, slag och sparkar. Det är våld som i liten grad medför fysiska skador. Det grova systematiska våldet däremot är det i huvudsak män som står för, säger Hilde Pape.

Ny syn på våld För att skilja de två olika typerna av våld i nära relationer åt har den amerikanske fors karen Michael P. Johnson myntat begreppen ”common couple violence” och ”intimate terrorism”. Hilde Pape kallar det förra för ”episodiskt partnervåld”. Det är ett våld som inte är regelbundet och som inte i första

Tema: Køn og vold

hand syftar till att skapa kontroll och makt över den andra partnern. Snarare är det ett spontant våld som uppstår i gräl och kon fliktsituationer, som utövas i lika stor uträck ning av män som av kvinnor och där båda parter oftast är fysiskt aggressiva. Både män och kvinnor som utövar episo diskt våld har vad Pape kallar ”en förhöjd aggressionsnivå”: – I parrelationer där det förekommer epi soder med mindre allvarligt våld kan det fin nas en förhöjd emotionell intensitet som är både på gott och ont. De som lever i en sådan relation upplever att den är sämre än vad genomsnittet är. Men det sambandet är relativt svagt. Många uppger att relationen fungerar bra. Jag tror det beror på att det kan finnas passion i konfliktfyllda relationer, i motsats kan en konfliktfri relation vara likgiltig. Det finns exempel på nära relationer där kvinnor utövar ett mer systematiskt och

”Visst finns det också kvinnor som utsätter män för ett systematiskt och psykologiskt nedbrytande våld. Men det är undantagen som bekräftar regeln – och det gäller att inte förväxla undantaget med regeln.” – viveka enander, forsker

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

Forskel på vold. Den mest udbredte og mindst alvorlige vold i nære relationer begås af både mænd og kvinder. Mens den groveste vold mest begås af mænd. Foto: Colourbox.

allvarligare våld som liknar det vi brukar kalla kvinnomisshandel eller som Johnson benämner ”intimate terrorism”. Men de fal len hör till undantagen enligt Hilde Pape. Kvinnors våld får inte samma konsekvenser som mäns våld. – Det är inte så märkligt. Det är stor skill nad på mäns och kvinnors kroppsstorlek och fysiska styrka. Mäns våld har en helt annan skadepotential. Därför är det också ett rim ligt antagande att mäns våld inger mer rädsla och fruktan än kvinnors våld, vilket det finns bevis för i f lera studier, säger Pape Men Nina Jon, Dr. polit i kriminologi och seniorrådgivare på Reform, ett resurs center för män i Oslo, har sett f lera män som varit utsatta för ett grovt och systema tiskt våld och tycker det är viktigt att även diskutera det. – Det finns även män som är utsatta för grovt våld. Flera av dem stannar i relationen för att de inte vill gå från sina barn och över lämna dem till någon som är farlig. Det är ett litet avgränsat problem. Men om vi inte pratar om det bidrar vi till att isolera offret och öka utövarens makt, säger Nina Jon. Hon tycker också att det är viktigt att inte heller bagatellisera det episodiska våldet som i lika stor utsträckning drabbar båda könen. – Våldet har stor skadepotential och är skrämmande för den som utsätts för det. En del beskriver det som att våldet kom som en blixt från klar himmel. I de undersökningar som har gjorts i Norge handlar det till exem

NIKK magasin 3.11

pel om att ta strypgrepp eller att banka den andres huvud i väggen. Skillnaden mot ”intim terrorism” är att det inte ingår i ett mönster. Jon välkomnar därför den nya lagen om könsneutrala kriscenter som nyligen har in förts i Norge och som stadgar att varje kom mun ska erbjuda hjälp till både kvinnliga och manliga offer för våld från närstående. – Vi har haft en lång period där vi endast har sett att kvinnor är offer och män är över ordnade. Det har varit en viktig kamp. Men nu har vi kommit till en situation där vi kan se att det är våldet i sig som är problemet och inte vilket kön utövaren har, säger hon. Även Hilde Pape menar att de nya studi erna har bidragit till en ny syn på våld i nära relationer: – Verkligheten är mer nyanserad än vad den ofta framställs som. De här studierna har nyanserat vår syn när det gäller våld i nära relationer. Kvinnor är inte bara offer. Det finns mycket som inte stämmer överens med de stereotypa könsrollerna.

Jämlikhet i våldsutövandet? I Sverige genomförde Peter Gill och Carita Remahl en stor enkätstudie som publicerades 2005 och vars resultat i stort överensstämde med de internationella undersökningarna. Dessutom visade resultatet att kvinnan var den som oftast tog initiativet till våldet, det vill säga att det var kvinnan som slog först. Peter Gill anser att våldet har ”avkönats” i såväl masskulturen som i verkligheten.

– Vi reagerar inte längre när vi ser våld samma kvinnor i filmer. Det finns hur många exempel som helst på fiktiva kvinnor som i sitt våldsutövande beter sig som män. Idag skolas även kvinnor in i en våldskultur. Det enda våld som enligt brottsstatistiken ökar är det våld som kvinnor utövar, säger Peter Gill, våldsforskare och professor vid Hög skolan i Gävle. Kvinnors våld följer samma mönster som det klassiska manliga våldet. Det sker fram förallt i samband med alkohol, krogbesök eller fest. Men en liten del av det sker i par relationer. Det har blivit en slags jämlikhet i våldsutövandet, säger Gill. När han och forskarkollegan Carita Remahl publicerade sina resultat 2005 ledde det till en debatt där resultaten, en ligt Peter Gill, förnekades av feministiska forskare. – Sverige är ett av världens mest jäm ställda länder och det är naivt att framställa kvinnor som offer. Det har f lorerat f lera felaktiga siffror på hur stor andel av kvin norna som varit utsatta för misshandel av sina män, säger Gill. Nyligen har Viveka Enander, forsknings ansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och fil. dr. i socialt arbete vid Göte borgs universitet, skrivit en artikel i tidskrif ten Nordic journal of feminist and gender research (NORA) som tar sin utgångspunkt i den debatt Peter Gill och Carita Remahls under

Tema: Køn og vold

”Vi har haft en lång period där vi endast har sett att kvinnor är offer och män är överordnade. Det har varit en viktig kamp. Men nu har vi kommit till en situation där vi kan se att det är våldet i sig som är problemet och inte vilket kön utövaren har.” – nina jon, seniorrådgivare

sökning väckte i Sverige, en debatt som har en mångårig internationell motsvarighet. Enander menar att man drar alltför långt gående slutsatser av resultaten i de enkät undersökningar som använder CTS – Utifrån de här studierna har man dragit slutsatsen att kvinnor är lika våldsamma som män och att det är ett lika stort pro blem. Men när man tittar på hur våldet ser ut är det väldigt annorlunda. Det är unga kvinnor som utför våldet, det är sällan upp repat på det sätt som mäns våld är, det leder inte till allvarliga fysiska eller psykiska kon sekvenser, det är väldigt få män som upp lever att de blir rädda för våldet och det handlar inte om att på samma sätt försöka kontrollera mannen, säger Viveka Enander och fortsätter: – Visst finns det också kvinnor som utsät ter män för ett systematiskt och psykologiskt nedbrytande våld. Men det är undantagen som bekräftar regeln – och det gäller att inte förväxla undantaget med regeln.

En backlash Viveka Enander menar att studiernas genom slag har fått f lera konsekvenser. Till exempel har rättsväsendet i USA infört så kallad ”dual arrest” vilket ger polisen möjlighet att arrestera båda parter när de kallas till miss handel i en nära relation. Enander säger att det har lett till att många kvinnliga brottsoffer blivit felaktigt arresterade.

– Det har framförallt drabbat svarta kvin nor. Utifrån en lång historia av vitt förtryck hanterar svarta kvinnor inte alltid våld på samma sätt som vita. Det handlar om att visa förövaren och andra att man inte låter sig tryckas ned. Så när polisen väl kommit till platsen och kvinnan känner sig trygg kan hon vara den som uppträder aggressivt. Poli sen misstolkar det som att kvinnan också är förövare och arresterar henne, säger hon. En annan konsekvens av att likställa kvin nors och mäns våld är att kvinnor dömda för våld mot en partner får gå i vårdprogram som utformats för män. Det innebär att de får genomgå behandling för att under lång tid och upprepade gånger ha misshandlat sin partner, när de i själva verket kanske endast slagit en gång eller agerat i självförsvar. I värsta fall tvingas offer att gå i behandling för och tillsammans med förövare. Ett nordiskt exempel är debatten om könsneutrala kriscenter i Norge. I det lagför slag som först lades fram skulle både män och kvinnor vara välkomna till alla kriscenter. – Det var helt fel tänkt. Om vi hade släppt in män i samma hus som kvinnliga brottsof fer skulle det ha skapat stor otrygghet. Kvin norna har ju f lytt från våldsamma män för att få trygghet. Vi hade till och med kunnat få en situation där mannen kunnat komma efter kvinnan och hävdat att det var han som hade blivit slagen, säger Ragnhild Helene Hen num, professor i juridik vid Oslo universitet och styrelseordförande för Oslos kriscenter.

När lagen antogs hade förslaget dock ändrats. Kriscentren ska erbjuda samma hjälp till kvinnor och män, fast i olika hus. Viveka Enander tycker att den här debat ten som likställer kvinnors och mäns våld har lett till ”en backlash för feministiskt arbete”. – Min uppfattning är att vi i Sverige bör jar om från början i den här debatten som nu har kommit hit men faktiskt pågått i 30 år på annat håll. Idag är vi via detta tillbaka till när vi först väckte uppmärksamhet på kvinnomisshandel som ett samhällsproblem. Det går knappt att starta en föreläsning för rän någon räcker upp handen och påpekar att det minsann är lika vanligt att kvinnor slår. Det är tröttsamt att vi inte har kommit vidare från den här polariseringen. Carl-Magnus Höglund är frilansjournalist med fokus på samhällsreportage.

Artiklar på nätet: Hilde Pape: Unge kvinners vold mot partner. Tidsskrift for Den norske lægeforening 2011, 131, 1884–1997. www.tidsskriftet.no/article/2155240 Markku Heiskanen & Elina Ruuskanen rapport Men’s experiences of violence in Finland 2009 går att ladda ner här: www.heuni.fi/Etusivu/Publications/1302673714513

NIKK magasin 3.11

Tema: Køn og vold

M – lösning eller problem?

Medling har blivit allt vanligare även i våldssaker. Men när det gäller våld i nära relationer har metoden mött kontrovers. Myndigheters, forskares och kvinnoorganisationers åsikter går isär. Av Jan Wickman

NIKK magasin 3.11

Feministisk kritik Kvinnoorganisationer och kriscentra för kvinnliga offer för partnervåld har i olika länder skarpt motsatt sig medlingsförfaran det i detta sammanhang. Deras argument kan indelas i tre grupper. Ur ett könspolitiskt perspektiv hävdas det att medling av partner våld stämplar det som en privat angelägen het och skymmer dess könsmaktsaspekt. Andra argument handlar om partner våldets karaktär. Det skiljer sig ofta från

Foto: Colourbox

Medling

edling i brottsfall eller ”reparativ rättvisa” (resto rative justice) har under de senaste årtionden blivit betraktad som ett kon struktivt sätt att hantera brott. EU och FN har rekommenderat det och alla nordiska länder har infört det i sina rättsystem. I medlingen erbjuds gärningsperson och offer, om de samtycker, möjlighet till ett samtal under ledning av en eller f lera med lare. I alla nordiska länder utom Island där uppgiften ligger hos polismyndigheten, är medlarna lekmän. Medlingen kan sänka eller ersätta straff och till och med bidra till att åtal inte väcks, men dessa beslut görs inte i medlingen utan inom rättsväsendet. Medling har betraktats som fördelaktigt i många typer av brottsfall medan reservationer har uttryckts i vissa kontexter, framförallt vid våld i nära relationer.

Tema: Køn og vold

andra våldsbrott bland annat genom att den fysiska kränkning som anmäls till myndig heter kan ingå i ett längre förlopp av under tryckning. Relationen mellan parterna är i dessa fall mera komplex än i de enskilda brottsgärningar som typiskt behandlas genom medling. Slutligen finns det farhågor som gäller medlingssituationen och -processen. Enligt kritikerna kan partners i ett förhållande som präglas av ensidigt våld inte vara jämställda parter i en förhandling. Att göra brottsan mälan om en partner kan vara påfrestande. Då kan det vara svårt att garantera att sam tycke till medling är ett välavvägt och obero ende beslut. Dessutom befaras att kvinnorna kommer under press att delta för att visa samarbetsvilja, särskilt i fall där vårdnad om barn står på spel. Vissa våldsmän misstänks också vara kapabla till manipulation, först för att förmå kvinnan att acceptera med lingen och sedan för att påverka kommuni kationen i själva medlingssituationen. I för längningen befaras upptrappning av våldet och risk för kvinnans säkerhet. Man litar inte på att lekmannamedlarna, med bara en kort skolning för sin uppgift, kan identifiera och hantera dessa hotbilder. I Sverige har uppfattningen om medling som olämplig i detta sammanhang varit så tongivande att frågan inte har diskuterats i större omfattning. I Finland har många bety dande kvinnoorganisationer krävt att med ling icke ska tillämpas på detta område. Som en följd har den finska regering som till trädde på våren infört i sitt handlingspro gram ett initiativ om begränsning av med lingsförfarandet vid våld i nära relationer.

Fokus på utvecklingsmöjligheter I f lera länder har det genomförts projekt och program i vilka medling vid våld i nära rela tioner har prövats och evaluerats. Erfarenhe terna har varit positiva. Ett norskt projekt (se referenser) visade, att medling haft en positiv inverkan på både gärningspersonerna och, framförallt, offren. Offrens utbyte ser inte ut att vara beroende av att gärningspersonen skulle medge ansvar eller ändra sig. Snarare är redan det viktigt att deras närkrets och offentliga instanser

hör på dem, tror på dem och lägger vikt på deras erfarenheter. En uppföljning av ett finskt projekt (se referenser) visade, att deltagarna i medling vid våld i nära relationer, särskilt offren, hade en mera positiv erfarenhet av med lingen än offer för annan brottslighet. Mera än andra upplevde de att de blev hörda och förstådda i en frivillig, opartisk och förtrolig process som de själva kunde påverka. Mer parten av dem upplevde också att medlingen hade lindrat deras ångest och främjat förstå elsen för motparten. Viktigast är dock att medlingen enligt båda undersökningarna bidrog till att våldet minskade.

ramen för ett långvarigt undertryckande. Det är också i stor utsträckning denna typ av våldsfall som kvinnocentren, feministiska krisjourer och -centra möter i sitt arbete. Samtidigt används dock den bredare och mera inkluderande terminologin om våld i nära relationer för att andra typer av våld i den privata sfären inte skulle bli glömda och uteslutna ur samhällets stöd- och hjälpnät verk: våld mot barn eller äldre, ömsesidigt våld mellan man och kvinna, kvinnors våld mot män och våld mellan samkönade part ners. Kuosmanen betonar att den typen av mäns terror mot kvinnor i ett parförhållande som kvinnoorganisationerna fokuserar, ofta

Att göra brottsanmälan om en partner kan vara påfrestande. Då kan det vara svårt att garantera att samtycke till medling är ett välavvägt och oberoende beslut. Forskarna och medlarna har i betydande utsträckning varit eniga med de kritiska kvinnoorganisationerna om viktiga problem punkter i verksamheten, men inte om slut satserna. Såväl norska och finska som danska forskare har identifierat ett antal vägande utvecklingsbehov. Utgående från dessa har de sökt bidra till myndigheternas formule ring av riktlinjer och procedurer för en för bättrad medlingsverksamhet. Som ett viktigt exempel kan nämnas behovet av ökad skol ning, kompetensutveckling och professionell vägledning för medlarna i de känsliga och komplexa medlingarna.

Splittrad diskussion Diskussionen om medling vid våld i nära relationer lider av att avgränsningen av det tema som diskuteras inte är konsekvent eller tydlig. I ett debattinlägg drar forskare Paula Kuosmanen vid medlingsbyrån i Helsingfors uppmärksamhet till en inkongruens. Kriti ken mot medling utgår vanligen uteslutande från ensidigt, kanske kontinuerligt partner våld som en man utövar mot en kvinna inom

faktiskt är olämpligt för medling och van ligen utesluts sådana fall i ett välordnat system ur medlingsförfarandet. En stor del av de fall som kommer till medling represen terar alltså andra typer av våld i nära relatio ner. För att den fortsatta diskussionen kunde vara mera konstruktiv och effektiv behöver mångfalden i fenomenet bejakas och begrepp med olika innebörd hållas isär. Jan Wickman är rådgivare på NIKK.

Referenser: Kurt Elvegård, Sigrun Aasen Frigstad & Kristin Thorshaug (2011): Tilrettelagte samtaler ved familievold: Evaluering av familievoldprosjektet til Konfliktrådet i Trondheim. Aune Flinck & Juhani Iivari (2005): Lähisuhdeväkivalta sovittelussa: Tutkimus- ja kehittämishankkeen realistinen arvointi. STAKES. Juhani Iivari (2010): Oikeutta oikeuden varjossa: Rikossovittelulain täytäntöönpanon arvointitutkimus. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Karin Sten Madsen (2011): Går det an? Gør det gavn? En undersøgelse af konfliktmægling ved vold i nære relationer. Justitsministeriet.

NIKK magasin 3.11

Forskningsnyheder NORGE

SVERIGE

Studerende kræver mandekvoter

Storsatsning på kønsforskningsmiljøer giver bonus

DANMARK

Nyt Videncenter for Lige stilling, Diversitet og Køn Aalborg Universitet har fået et nyt tvær fakultært Videnscenter for Ligestilling, Diversitet og Køn (EDGE). Formålet med centeret er at støtte og stimulere forsk ning inden for områderne ligestilling, diversitet og køn i bred forstand. Der er ifølge centret stor efterspørgsel efter specialviden på disse områder. Læs mere: www.edge.aau.dk

NIKK magasin 3.11

Bedre, mere international og mere konkurrencedygtig forskning er resultatet af det svenske Vetenskapsrådets satsning på excellente miljøer for kønsforskning, viser evaluering. Vetenskapsrådet har nu utvärderat sin sats ning på tre så kallade Centres of Gender Excel lence. Professor Dan Brändström har lett utvär deringen. –Om man vill medverka till att etablera ett forskningsområde snabbare, vittnar det här om att det är möjligt. Då krävs det den här typen av storsatsning. Vetenskapsrådets femåriga satsning på excellent genusforskning under åren 20072011 omfattar forskningsprogram vid Umeå, Uppsala och Linköping/Örebro universitet. Satsningen, som har givit de tre miljöerna fyra miljoner vardera årligen, har under våren utvärderats av en oberoende interna tionell expertpanel. Professor Dan Bränd ström har varit panelens ordförande. – De tre miljöerna har med satsningen blivit mycket mer konkurrenskraftiga. Veten skapsrådet ville göra genusforskningen bättre rustad, och det har lyckats väldigt bra. Utvärderingen pekar på att finansiering en använts för att höja kvaliteten på forsk ningen till en nivå som inte varit möjlig utan satsningen. De tre miljöerna kommer inte att få fortsatt stöd från Vetenskapsråden i den här formen. Det är därför positivt att satsningen också lett till att miljöerna fått mycket mer stöd lokalt än tidigare, menar Brändström.

av sin arbetstid till ledning av centrat. Så var inte fallet i vare sig Umeå eller Uppsala, men båda universiteten håller på att tillsätta varsin full professur i genusvetenskap. – Mer tid måste avsättas som forskning ledare. Risken är annars att verksamheten blir lidande, säger Brändström. Miljöerna har gjort en framgångrik inter nationalisering genom kontakt med gästfors kare. Publiceringarna finns på en skala från ”mycket bra” till ”enastående”. Linköping/ Örebro har dessutom lyckats väl med att dra till sig utländska forskningsmedel. – Linköping har lyckats väldigt bra med att bygga upp ett kraftfullt forskarnätverk. Det finns en speciell spirit som är enastående. Men så har man haft ett visst försprång genom att universitetet redan tidigare satsat på Tema Genus, säger Brändström.

Försprång för Linköping

Læs mer om excellenssatsningen: www.genus.se

Bland rekommendationerna från utvärde ringen finns bland annat vikten av att ha en forskningsledare som ägnar minst 75 procent

Risk för ”brain drain” Utvärderarnas rapport nämner, men går inte djupare in på, den eventuella risken för att sasningarna har dränerat andra miljöer på forskare genom att de sökt sig till excellens miljöerna. – Det har varit en så kraftfull satsning. Risken är att en del forskare måste ägna sig åt annat om man inte finner finansiering i fort satt samma utsträckning, menar Brändström.

Jimmy Sand, Nationella Sekretariatet för Genusforskning

Foto: Colourbox

Norske studenterorganisationer er be kymrede over kønsfordelingen på visse videregående uddannelser og ønsker derfor kønskvotering på universitets uddannelser som medicin og psykologi, hvor kvinder er i overtal. – Vi trenger mannlige leger og psy kologer, siger Stian Skaalbones, leder af Studentparlamentet ved Universitetet i Oslo, til avisen Aftenposten. På (dele af) psykologistudiet på Univer sitetet i Oslo er kvindeandelen 77 procent, på medicin på Universitetet i Bergen var syv ud af ti af sidste efterårs studie startere kvinder, mens 90 procent af de studerende er kvinder på Veterinærhøj skolen i Oslo.

ledare

Solveig Bergman pol. dr. och direktör för NIKK fram till 31.10.2011

NIKK är död – länge leve NIKK! N ordisk Institutt for kunnskap om kjønn läggs ner vid årsskiftet efter att ha verkat som en samnordisk institution sedan 1995. Samarbetet mellan jämställdhetsengagerade forskare, politiker och praktiker ledde till etableringen av in stitutet. Nordiska ministerrådet (NMR) önskade att NIKK skulle bidra med produk tion och förmedling av kunskap som är relevant för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet. NIKK placerades under NMRs jämställdhetssektor och den övervägande delen av institutets projekt och aktiviteter har inriktats på politiskt prioriterade teman i det nordiska jämställd hetssamarbetet. De komparativa projekt som NIKK de senaste åren genomfört på upp drag av NMR – Kön och makt, Prostitution i Norden, Ungdomar, kön och pornografi, Flerdimensionell diskrimineringspolitik och Jämställdhet och minoritetsungdomar – är goda exempel på detta. Parallellt har den enda institutionella basen för nordiskt samarbete inom genus forskningen varit NIKK. Sedan mitten av 2000-talet har NIKKs uppgift med att främja och samordna forskning tonats ned enligt önskemål från NMR och NIKKs ”armlängdsavstånd” från den politiska apparaten har ersatts med rollen som ett kunskapscentrum och ett verktyg för det nordiska jämställdhetssamarbetet. NIKK har utvecklat en unik kompetens som bro byggare mellan forskning och politik. Den nära relationen mellan det politiska sys temet, praktikervärlden och forskarsam fundet samt den kunskapsbaserade jäm ställdhetspolitiken är specifika nordiska särdrag som det är viktigt att slå vakt om. Om jämställdhetsarbetet ska vara resultat

inriktat och effektivt samt kunna förnya sig, måste det både på nationellt och sam nordiskt plan kopplas till forskningsbase rad kunskap. De nordiska jämställdhetsministrarna har beslutat att NIKK fr.o.m. januari 2012 ska verka som ett s.k. samarbetsorgan vid en existerande nationell eller samnordisk institution. I skrivande stund vet vi inte när och hur beslutet förverkligas. Efter en längre tid av osäkerhet och en ogenom skådlig och otydlig process, där motiven för omorganiseringen inte adekvat klarlagts för NIKKs styrelse och ledning, har det på många håll uttryckts oro för att NIKKs nätverk, resurser och den upparbetade kunskapsbasen raseras. En nedmontering av en välfungerande samarbetsstruktur resulterar lätt i att man går miste om kom petenta aktörer som på en kontinuerlig

bas driver och påverkar det nordiska sam arbetet. Det är följaktligen viktigt att NMR snabbt finner en ny hemvist för NIKK. Min förhoppning är att ”nya NIKK” kan kombi nera projekt- och informationsverksamhet och fortsättningsvis kommer att utgöra en plattform för interaktionen mellan jäm ställdhetspolitik och -forskning i Norden. *** NIKK magasin har under de gångna åren fått beröm av sina abonnenter och NIKKs uppdragsgivare. Trots detta måste vi nu ta ett farväl av magasinet. Ett varmt tack till alla läsare! I en nordisk institution är åtta år den maximala tjänstgöringstiden. Det är där för dags för mig att tacka er alla för gott samarbete.

NIKK magasin 3.11

PB 1156 Blindern, NO-0318, Oslo, Norway

Kalender 2012 18–20.01 In relation to what? – Critical Gender Studies on Masculinities and Relationality Uppsala, Sverige www.gender.uu.se

www.equalclimate.org Bliv klog på køn og klimaforandring i Norden Hvorfor hænger køn og klima sammen? Hvordan arbejder de nordiske lande med temaet? Hvilke redskaber kan man bruge til at få et kønsperspektiv ind i klimaindsatsen?

Få svar, indblik og viden på Nordens nye webportal om køn, ligestilling og klimaforandringer set fra et nordisk perspektiv.

27.01 Quo vadis, nordisk kjønnsforskningssamarbeid? Oslo, Norge www.stk.uio.no 10 – 12.02 Situated Bodies Vintersymposium på Åbo Akademi Åbo, Finland www.nsuweb.net 10 – 12.04 Rethinking the Self: Transnational and Transdisciplinary Bioethical and Biopolitical Concerns Helsingfors, Finland www.helsinki.fi/collegium/events/rethinking-the-self.htm 24 – 27.04 The Nordic Model: Work-life Balance – a trap or an opportunity? Oslo, Norge www.niva.org 17 – 20.05 The Politics of Location Revisited: Gender@2012 The 8th European Feminist Research Conference Budapest, Ungarn www.8thfeministconference.org 31.05 – 01.06 Maskuliniteter i bevegelse - menn, likestilling og livskvalitet. Nordisk konference om mandeforskning Oslo, Norge www.stk.uio.no

PB 1156 Blindern, NO-0318, Oslo, Norge Telefon: +47 22 85 89 21 Telefaks: +47 22 85 89 50 nikk@nikk.uio.no www.nikk.no

27 – 29.06 Gender, Work and Organization (GWO) 7th Biennial International Interdisciplinary conference Keele/Staffordshire, Storbritannien www.onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1111/%28IS SN%291468-0432 Flere arrangementer findes på www.nordkalender.org