Dagens Nyheter by angela Santafé

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 ○ PRIS 20 KRONOR

Färgsprakande. Amanda Svenssons roman om ung kärlek är ett fyrverkeri.

Ny serie på Insidan. Kicki både reser och firar jul med sina ex. Kultur 18–19

Bilderböcker. Två nya syrerika historier om kris och utveckling mellan bästa vänner.

Foto: Anders Hansson

Kultur 6

Foto: Magnus Hallgren

Kultur 12

Skottet träffade någon decimeter över huvudet. Anders Stenlund och hans kollega blev beskjutna i bussen.

Polisen struntar i tusentals larm ○ DN granskar. Fick miljarder extra för att öka tryggheten – men rycker ändå inte ut på allvarliga brott – utan att polisen ens kommer till platsen. En som larmade förgäves är Anders Stenlund. Hans buss blev beskjuten, ena rutan krossades

och skottet träffade någon decimeter över hans kollegas huvud. Men polisen valde att göra annat trots att det fanns lediga patruller i närheten. Nyheter 8–9

Regeringen gav polisen 3,4 miljarder kronor mer. Fler poliser skulle öka tryggheten, var tanken. Men internt material som DN tagit del av visar att polisen, trots mer

resurser, låter mängder med larm passera utan att göra något. Bara under det första halvåret i år struntade polisen i över 6 400 larm med argumentet att det inte fanns

personal. Och det handlar ofta om brott med stora konsekvenser för enskilda. Folk blir misshandlade, tjuvar länsar bostäder och bilar blir beskjutna

Sport

Ekonomi

Stockholm

Nyheter

Svenskt historiskt Lönsamt låta hoppguld i EM barn vara säljare

Fler slåss om pendlarna

Systemet vill satsa på hemkört

Rolf-Göran Bengtsson på hästen Ninja tog på söndagskvällen Sveriges första individuella EM-guld i hästhoppning i Madrid. Med kipaget i OS-laget skulle Sverige kunna slåss om medaljer, skriver DN:s Malin Fransson. Sid 22

Förseningar, inställda turer och långsam trafik – missnöjet med SL jäser bland stockholmarna. Och SL:s konkurrenter ser nu en marknad för nya linjer. Det finns redan planer på att starta flera nya bussturer. Sid 4–5

Hemleverans av hela sortimentet – Systembolaget styrelse vill att det ska bli verklighet redan nästa år, visar ett beslut som DN tagit del av. – Vi måste anpassa oss till den verklighet som människor lever i, säger vd Magdalena Gerger. Sid 10

Branschen som tjänar pengar på att använda skolklasser och idrottsklubbar som försäljningskanaler växer. Förra året såldes varor för omkring en halv miljard kronor. Det visar DN:s genomgång av över 20 företag. Sid 20–21

•A5

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 ○ PRIS 30 KRONOR

Lördag Premiär i dag. Ny tidning för en perfekt lördag. Shopping. ”New Yorkkänsla” lockar kunderna. Sidorna 4–5

Världens börser åkte i går återigenberg- och dal-bana och risken för en recession rycker allt närmare.

DN Motor. Stöddig stadsjeep som lägger sig i. Motor 18–19

Foto: Daniel Berehulak

Pressen ökar på världens ledare att lösa krisen ○ Aktiekurserna på Stockholmsbörsen nådde lägsta nivån på två år ○ Johan Schück: Beslutsfattarnas brist på handling leder till misstro Världens börser fortsätter att skaka. Stockholmsbörsen är nere på sin lägsta nivå på två år. Turbulensen drivs av rädsla – och misstro mot politikerna.

Nu riktas alla blickar mot helgens toppmöte i Washington. Pressen är stor på politikerna att komma med rätt lösningar.

Allt fler placerare oroas över att det inte kommer något snabbt svar på hur Greklands akuta ekonomiska problem ska lösas. Risken verkar stor att hela Europa dras ned i en recession.

Palestinier firade ansökan till FN Palestinas ledare Mahmoud Abbas har lämnat in en ansökan till FN om att Palestina ska bli en erkänd medlemsstat. På Västbanken firade människor samtidigt som palestinier och israeliska bosättare drabbade samman söder om Nablus. Sidorna 20–21 Nyheter

Sidan 10

Syran gör vinet till en överlägsen måltidsdryck. Bengt-Göran Kronstam tipsar om sina favoritviner på sidan 16

Mat. Systrarna Eisenman lagar läcker plockmat till höstens mingelfester. Mat 12–15

Nyheter 8–9

Foto: Joakim Roos

Världen

Fredrik Sahlin. Filmkritikern om sin lördag: ”Det blir aldrig ett biobesök.”

Stockholm

Nu kommer inbrottstjuven De senaste sju åren har oktober månad varit högsäsong för inbrottstjuvarna i Stockholm. Leif Bornestad mötte tjuven i lägenheten på lunchen. Mannen flydde och Leif sprang efter samtidigt som han ringde polisen. Sidan 18

Kultur • Boklördag

Sport

Annie Lööf vill se Hyllad författare Valde att stanna snabba resultat som ställer krav blev matchhjälte Centerpartiets nyvalda ordförande Annie Lööf tar över ett parti i kris. Miljövännerna flyr till Miljöpartiet och företagarna går till Moderaterna. Men 28-åringen från Värnamo Nr 259 vill se snabba resultat. Nyheter 13

I Tyskland haglar lovorden över 26-åriga Dorothee Elmiger och hennes debutroman. DN:s Clas Barkman möter en författare som inte vill imitera det verkliga livet och som ställer krav på sina läsare. Kultur 12

Kontraktet var på väg att gå ut och han kunde valt utlandet – men Sebastian Rajalakso valde att stanna i Djurgården. I går blev han matchhjälte på Stadion med sina två mål mot Kalmar. Sport 27

Kryddig munsbit: lammkorv med chèvre och sötpotatis. Foto: Roland Persson

•A5

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 ○ PRIS 30 KRONOR

Kropp & själ. Mörka hemligheter kan vara en drivkraft.

Foto: Fredrik Funck

Söndag 26–29

Resor. Välskötta Masai Mara i Kenya bjuder på mäktiga upplevelser. Foto: Paul Hansen

Söndag 32–37

Hon har hittat trygghet Intervju. DN Söndag följde med bokaktuella ståuppkomikern Zinat Pirzadeh till Glommersträsk – hennes första svenska hembygd.

Reportage. Förlöst i vecka 26. Följ Gabriellas kamp för att överleva. Söndag 18–25

Foto: Eva Tedesjö

Nyheter

Sport

Världen

Du betalar för direktörernas mjuklandning

Allsvenskan bjöd på guldhopp och förtvivlan

Optimismen spirar åter i Mogadishu

Mats Sjöstrand

1 845 000 kr

De har hög lön – men inga eller oklara arbetsuppgifter. Flera generaldirektörer som slutat i förtid landar mjukt med spridda utredningsuppdrag inom regeringskansliet, visar DN:s granskning. – Det känns lite ovant att inte ha något att göra, säger generaldirektör Aud Sjökvist, som tjänar 75 000 kronor i månaden. Hon är en av sju före detta myndigNr 260

Anders Nordström

2 914 800 kr

hetschefer som får bibehålla full lön trots att hon inte längre har någon myndighet att leda. Systemet har tidigare dömts ut som orimligt men någon förändring har ännu inte skett.

Allt fler får bettskena mot tandgnissel Stressen i vardagen kan vara en av de bakomliggande orsakerna till att användandet av bettskenor ökar. Värst är det för unga kvinnor. Sidan 10 Din Ekonomi

Katri Linna

3 471 000 kr

”Politikerna talar sig varma för ar-

betslinjen när det gäller vanliga svenskar”, skriver DN:s Maria Crofts i en kommentar. Nyheter 8–9

Nyheter

De byggnader som står kvar är samtliga perforerade av kulhål från tjugo års gatustrider och artilleribombardemang. Träd och buskar reser sig genom vad som en gång var vardagsrum och kök. Tusentals tält hyser svältens flyktingar. Sopor fyller diken där avlopp sprider en stillastående stank. Somalias huvudstad Mogadishu har varit helvetet på jorden, men nu ser tillvaron ljusare ut för de drygt två miljoner invånarna. Även om freden är bräcklig spirar en försiktig optimism. Sidorna 16–18

Flera av generaldirektörerna som slutat lyfter miljonbelopp.

Foto: Erik esbjöensson

○ Har få eller inga arbetsuppgifter ○ Maria Crofts: Arbetslinjen gäller inte statens högsta chefer

Bottenlaget Mjällby spelade bort Elfsborg och nu har Helsingborg guldvittring. Samtidigt står det klart att Halmstad åker ur. Sport 2–3

Sparproffsens råd för säkrare sparande i aktier Trots att aktier varit en dålig placering de senaste tio åren finns de ingen anledning att sluta investera på börsen, det menar sparproffs som Din Ekonomi talat med. Ekonomi 26–27

Saaga Osman tror på framtiden. •A5

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Måndag 19 september

Nathan Shachar. Kuba har på nytt blivit ett attraktivt biståndsland för USA:s rivaler. Krönikan sidan 13

Mest klickat på dn.se i går 1. SAS-plan i olycka på Mallorca 2. Ny krasch under flyguppvisning 3. Män mår bättre av jämställt arbetsliv 4. Första steget klart i asylpolitiken 5. Fler än tusen poserade nakna 6. Säpo gjorde husrannsakan i moské

Nyhetssammanfattning. DN på fem minuter

Carin Jämtin och Håkan Juholt.

Foto: Roger Turesson

Derby i ishockey och fotboll.

Foto: Bildbyrån

Jämställdhet viktig Dubbelderbyt fråga i S-budgeten påverkar hela stan Håkan Juholt och Carin Jämtin avslöjar på DN Debatt delar av socialdemokraternas skuggbudget, som snart läggs fram. Den innehåller flera förslag för att underlätta kvinnors etablering på arbetsmarknaden. S anklagar regeringen för ”könsblindhet”. Debatt 6

Djurgården och AIK möts i två matcher på två dagar, i kväll på Råsunda och i morgon i Globen. Derbyn som påverkar hela stan och genererar miljoner i turistintäkter till näringsidkarna, men kostnader för polisinsatser ligger också på miljonbelopp. Stockholm/Sport 14–19

En nation av liberala hökar

Svenska företagare oroliga

○ I en tid av kris och tilltagande nationalism globalt sett märker Sverige ut sig som en liberal internationalist. Det är överraskande goda nyheter. Ledare 4

○Företagare har tappat tron på den svenska ekonomin, men tror fortfarande på sin egen verksamhet. Det visar en undersökning från Företagarna. Ekonomi 22

För få barn använder cykelhjälm

Trimma din ekonomi i höst

○ Trots en ny lag använder inta alla barn hjälm, visar en undersökning från NTF. Sämst på hjälmanvändning är pojkar i Västmanland. Nyheter 12

○ Att gå igenom inkomster och utgifter är det vanligaste rådet om du ska höststäda den egna privatekonomin. Ekonomi 26

Mer pengar till fas 3

Ny jättearena för fotboll och hockey

○ Trots kritiken så satsar regeringen mer pengar på fas 3 för arbetslösa. 1,2 miljarder kronor avsätts i budget i morgon, erfar DN. Nyheter 14

○ AIK har i hemlighet arbetat med ett eget stort arenaprojekt. Planen är att arenan ska stå klar 2017 i Sundbyberg. Stockholm 6

Millenniumsatir med Lizzy Salamander

Barnböcker med kompistema

Palestina vill bli nummer 194

○ Stieg Larssons Millennium-deckare har gjort succé världen över. Nu har en satir kommit ut i USA, med Lizzy Salamander som huvudperson. Världen 19

○ ”Apan och jag” och ”Petras prick” är två av höstens finaste bilderböcker. De handlar om att förlora och återvinna en vän. Kultur 12–13

President Mahmud Abbas planerar att i veckan ansöka om fullt palestinskt medlemskap i FN. Dagens Nyheter har besökt Nablus på Västbanken där traktens byledare på ett torgmöte diskuterar den ickevåldsstrategi som ackompanjerar ansökan till FN. Världen 16–17

Urstark skildring av skilsmässa

Svenskt mode saknar tillverkare

Mindre boll – då blev hon stjärna

○DN:s litteraturkritiker Malin Ullgren faller i gråt när hon kommer till slutet i Helena von Zweigbergks nya relationsroman ”Anna och Mats bor inte här längre”. Kultur 7

○ Unga modeföretag lider av att det inte finns någon tillverkning i Sverige. Det gör det svårt att sy upp provplagg, säger Moderådets vd Lotta Ahlvar. Ekonomi 23

○ Moa Tschöp skulle bli fotbollsproffs. Men i dag är hon en av svensk innebandys blivande stjärnbackar och regerande mästare i Djurgården. Sport 24

DN har besökt Nablus på Västbanken och pejlat stämningen.

Foto: Amit Shabi

Tre personer i dagens tidning

Under mina barnbarns liv finns möjlighet att leva i balans med naturen. Hans Rosling, professor i global hälsa vid Karolinska institutet. Kolumnen 5

SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

Punkten efter Dagens Nyheter har funnits med allt sedan det första numret 23 december 1864. Grundaren Rudolf Wall lär ha satt dit den med tanken att Dagens Nyheter inte bara är ett namn. Det är också en avslutad mening, ett konstaterande av vad som hänt. Därför sätter vi punkt även i vår tid.

•A4

Chefredaktör, ansvarig utgivare och vd Gunilla Herlitz Redaktionschef Åsa Tillberg Editionschef Anders Olsson Kulturchef Björn Wiman Politisk redaktör, chef ledarredaktionen Peter Wolodarski Redaktionschef DN.se Björn Hedensjö

Postadress Dagens Nyheter, 105 15 Stockholm

Kontakta oss För att mejla DN:s medarbetare, skriv förnamn.efternamn@dn.se Telefon 08-738 10 00

Besöksadress Gjörwellsgatan 30 Tipsa DN Ring 08–738 21 21 Mejla nyhetstips@dagensnyheter.se Skicka mms och sms till 71222

Prenumerera Alla ärenden kan göras på dn.se/kundservice Automatisk telefonservice 08–619 30 00 Anmäl utebliven tidning, gör tillfällig adressändring och uppehåll. Alla dagar 07–24. Personlig service 08-738 26 00 Mån–fre kl 07–18, lör 07.30–12 Kundservicechef Maud Rosén Fler kanaler www.dn.se Nyheter på nätet. mobil.dn.se Nyheter i korthet. DN+ DN finns som app för läsplatta.

Annonsera Företag dn.se/annonswebb E-post annons annonsinfo@dn.se Fax annons 08-738 13 74 Annonsdirektör Henrik Stangel Privat (Bostad, Båtar, Meddelanden, Motor): 020-89 89 89 Bröllops- och dödsannonser med bild: 08–738 13 65. Familj: 020-89 89 89. Mån–fre kl 08.15 – 17. Fyndmarknad dn.se/annonsera, 020–89 89 89. Mån – fre kl 08 – 17.

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Skördetid av samarbete ○ De politiska frukterna av Miljöpartiets överenskommelse med regeringen om flyktingpolitiken börjar snart kunna skördas. Till de mest efterlängtade hör de som möjliggör för somaliska flyktingar att kunna återförenas med sina familjer, vilket tidigare inte varit möjligt eftersom Sverige inte erkänt somaliernas id-handlingar.

Hur det färdiga lagförslaget formuleras återstår att se, eftersom det är ett högst reellt problem hur man kan lita på handlingar från en stat som knappt är en stat. Men nu finns i alla fall beslutet att problemet ska vara löst till den 1 juli nästa år. Det är inte en dag för tidigt. Hanne Kjöller

Jag har helt enkelt inte haft tid. Demokratiaktivisten och fredspristagaren Aung San Suu Kyi förklarar varför hon ännu inte börjat använda Facebook och Twitter.

Kolumnen. Hans Rosling om befolkningsökningen.

Ja må sju miljarder leva

Illustration: Magnus Bard

Vi föder inte fler barn men blir ändå fler människor på jorden. Från och med nu är det bara antalet vuxna som ökar.

ördelen med en värld utan män är att det förenklar studiet av demografi. När jag funderar över världens befolkning brukar jag alltså enbart tänka på kvinnor. Det avgörande för befolkningstillväxten är inte hur många döttrar en kvinna föder utan hur många döttrar som överlever till vuxen ålder. En stabil befolkning kan således uppnås på helt olika sätt. I regnskogens grönska har människor bott i ekologisk balans med naturen i tusentals år. En orsak är deras kunskap om hur naturens resurser nyttjas på bästa sätt. Men huvudorsaken är att de förblivit så få. Även om kvinnorna fött både två och tre döttrar har i genomsnitt endast en dotter överlevt till den ålder då hon kan föda barn. Barnadödligheten är förskräckligt hög i regnskogen. De som bor där lever inte i ekologisk balans; de dör i ekologisk balans. Välfärdens Sverige liknar regnskogen i ett avseende: befolkningens storlek är stabil. Men i välfärden förblir storleken stabil genom att kvinnor i genomsnitt föder endast en dotter som överlever till den ålder då hon i sin tur i genomsnitt föder en dotter, och så håller det på. Varje kvinna ger upphov till endast en vuxen kvinna i nästa generation. Övergången från att ha en stabil folk-

Hans Rosling är professor i global hälsa vid Karolinska institutet, initiativtagare till Gapminder.org och fristående kolumnist i Dagens Nyheter.

mängd med hjälp av döttrars tidiga död till att ha det genom att endast föda en dotter som överlever kallas demografisk transition. Grovt sett gick den till så här: Hungriga döttrars död drev kvinnorna att uppfinna jordbruk. Familjen fick mer mat och befolkningen växte sakta. Sedan kom den industriella revolutionen. Familjen fick rent dricksvatten ur en kran och hade råd med tvål. Vacciner och läkemedel upptäcktes. Livet och hygienen blev

bättre. Dödligheten sjönk. Av i genomsnitt tre födda döttrar överlevde två sin barndom. En mormor gav upphov till två vuxna döttrar, som tillsammans gav upphov till fyra unga döttrar. Befolkningen fyrdubblades på bara två generationer. När livet blev bättre och döttrarna överlevde började kvinnorna föda färre och färre döttrar. Men befolkningen slutade inte att växa i och med att det endast föddes en dotter per kvinna. Tänk er hur en släkt såg ut det år de unga kvinnorna beslutar sig för att endast föda en dotter var. En mormor, två vuxna döttrar med tillsammans 4 unga döttrar som just överlevt barndomen: 1+2+4=7 kvinnor. De unga överlevande döttrarna föder så endast en dotter var som överlever och en generation senare har det blivit 2+4+4=10 kvinnor. De yngsta kvinnorna får åter en dotter var som överlever; i nästa generation blir det 4+4+4=12 kvinnor. Först två generationer efter att kvinnor endast födde en dotter slutar befolkningstillväxten. Då har släkten ökat från 7 till 12 kvinnor, nästan en fördubbling. Orsaken är att de yngre generationerna är större än de äldre generationer de ersätter när de växer upp. Denna oundvikliga slutliga ökning under den inbromsning som följer efter att tvåbarnsfamiljen blivit norm är huvudorsaken bakom världens fortsatta befolkningstillväxt. Under 1900-talet ökade antal födda per år i världen, men år 1990 slutade ökningen. De senaste 20 åren föds konstant ungefär 135 miljoner barn per år. Antalet barn under 15 års ålder är knappt två miljarder och förutspås av FN förbli detsamma under detta sekel. Att antalet barn i världen slutat öka förvånar den som vet att kvinnor i de fattigaste länderna fortfarande föder

Fakta. Fler överlevare.

○ År 1948 var vi 95 miljoner som föddes, barnadödligheten var hög och endast 60 miljoner av oss överlevde barndomen. Nu när vi är 63 år gamla är 50 miljoner kvar. ○ De som föddes 1987 var 135 miljoner och 120 överlevde barndomen. ○ När 1987-orna år 2050 ska bli världens 63-åringar kommer de att vara minst dubbelt så många som vi 63-åringar är i dag.

upp till sex barn. Jo, i dessa länder ökar antalet barn. Ökningen är snabbast i de allra fattigaste länderna, som Kongo och Afghanistan. Det är bara i vissa avlägsna delar av regnskogen som döden alltjämt stoppar befolkningstillväxten. Men ökningen av barn i de fattigaste länderna kompenseras helt av att miljarder människor i Asien och Europa redan får färre än 2 barn per kvinna. Antalet barn minskar lika mycket i dessa länder som det ökar i de allra fattigaste. Bland drygt 80 procent av jordens befolkning är tvåbarnsfamiljen numera norm. I länder som Kina, Thailand, Iran, Tunisien och Brasilien föder kvinnorna numera färre barn än i Sverige. Antalet vuxna i världen kommer dock att fortsätta att öka till år 2050, då antalet vuxna stabiliseras på 6 miljarder. I FN:s befolkningsprojektion ökar sedan antalet pensionärer ända till seklets slut. Då förväntas det finnas drygt två miljarder som är äldre än jag är i dag. Huvudskälet till att jordens befolkning fortsätter att öka är således att redan födda människor lever sina liv (se faktaruta). Det går inte att undvika de ytterligare två miljarder som världens befolkning kommer att öka med. Alltså ska mina barnbarn leva tillsammans med 9 miljarder medmänniskor i balans med naturen. Människan har aldrig gjort det tidigare. Vi har antigen dött i balans eller levt i obalans med naturen. Under mina barnbarns liv finns för första gången möjlighet för människan att få leva i balans med naturen. För detta krävs många förnuftiga och modiga beslut i stort och smått. Dessutom behövs en hel del nya uppfinningar samt ändrade värderingar och livsvanor. Men en minskning av antalet människor i världen är inte möjlig förrän mot slutet av detta sekel.

•A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Nyheter

Nyhetschef: Maria Ringborg Nattchef: Niclas Lagerstedt

DN granskar. Larmen som rings in förgäves Besöksförbud Brott mot alkohollagen Brott mot sjölagen Lägenhetsundersökning Trafikolycka, vilt Knivlagen Larm om överfall Brott mot övriga specialstraff Psykisk sjuk Sedlighetsbrott Skottlossning Utlänningslagen Trafikolycka, smitning Handräckning Motorfordon stöld Sjölagen Miljöbrott Sjukdomsfall/olycksfall Misshandel Specialstraffrätt övrigt Bevakningsuppdrag Transport/service Trafikolycka, personska dor Larm, övrigt Olaga hot Stöld i butik Anträffat gods Bedrägeri Stöld/inbrott Alkohollagen Extern service/transport Olaga intrång/hemfridsbr. Efterlysning Brott mot lokala ordn. Narkotikabrott Trafikolycka, annan Stöld, annan Brand Larm om inbrott Skadegörelse Rattfylleri Djur skadat/dött/omhändert. Trafikhinder Bråk Trafikbrott Fylleri/LOB Ofog barn/ungdom Ofredande/förargelseväcka. Kontroll person/fordon

1 1 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 4 6 6 6 8 8 10 10 12 12 12 13 13 14 22 25 25 26 30 30 34 38 43 47 49 60 64 104 106 117 149 169 278 360 418 522 3 553

Självmordsförsök

6 427 larm som polisen struntat i

Resurser. Polisen har fått mer Anslag i statsbudgeten

19,7 20

(Mdr kr)

Antal anställda 20 292 (Tusental)

20 19

+20,9%

Under första halvåret i år struntade polisen i 6 427 larm – på grund av att de inte hade tillräckligt med personal.

10,5

406

16 783

+87,6%

Larm fördelat på brottskategori ...

1997 2000

329

2005

2011

1997

2005

2010

144

1 jan – 31 juli, 2011

... län för län

307 586 195

375 904

933

581 372 84

124 65

185 157

173 479

112. Detta händer när du ringer

1. Stockholm 2. Västmanland 3. Dalarna 4. Örebro 5. Kronoberg 6. Västerbotten 7. Värmland 8. Södermanland 9. Jämtland 10. Gävleborg 11. Uppsala 12. Jönköping 13. Halland 14. Kalmar 15. Västernorrland 16. Östergötland 17. Västra Götaland 18. Gotland 19. Norrbotten

933 904 586 581 479 406 375 372 329 307 195 185 173 157 144 124 84 65 28

Blekinge och Skåne – ingen uppgift.

Bråk

4 7

9 #

SOS Alarm 112 eller 114 14 kopplar samtalet till polisens länskommunikationscentral.

Ett polisbefäl fattar beslut om prioriteringar.

Operatören upprättar en händelserapport och anger plats och vad ärendet gäller.

En polisbil rycker ut – om polisbefälet beslutat så och om det finns resurser.

Villainbrott

Narkotikabrott

Efterlyst person Katrineholm, 19 maj 2011, 16.59 ○ En kvinna tipsar om att hon precis mötte en man i en bil som hon tror är efterlyst. Hon uppger vilken riktning han åker. Polisens operatör noterar att det rör sig om en person som ska avtjäna ett kortare fängelsestraff. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

Umeå, 7 juli 2011, 19.19

Umeå, 1 januari 2011, 02.32

Visby, 10 juni 2011, 22.54

Klintehamn, 10 juni 2011, 21.07

○ Västerbottenspolisen får samtal från en orolig förälder. Sonen hade kommit hem påverkad och psykiskt instabil. När han sedan hastigt hade lämnat hemmet hade han sagt att han skulle hoppa från en bro. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ En nyårsfest har spårat ut och en ung man larmar polisen. Han ska ha blivit slagen av en bråkig person och vill att någon kommer till. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ En granne larmar polisen sedan tre killar ska ha försökt bryta sig in i en stuga. Han ger signalement och berättar att de precis lämnat platsen. Polisen upplyser honom om att ägaren får göra en anmälan om ”något hänt”. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ En anonym tipsare berättar att två personer åker runt och köper knark i Klintehamn på södra Gotland. Polisen får namn och signalement. Senare ringer ytterligare en tipsare och berättar att de är på väg mot Klinte kyrka. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

Offren larmar – men Polisen fick flera miljarder av staten för att öka tryggheten i samhället. Ändå struntar de i tusentals larm om året – på grund av resursbrist, visar DN:s granskning. Bland fallen finns till exempel pågående skadegörelse, inbrott och misshandel. Kristoffer Örstadius kristoffer.orstadius@dn.se

○ Det är fredagskväll i jämtländska Hammarstrand. En silverfärgad Audi vinglar förbi genom samhället i riktning mot Sollefteå. Körstilen är typisk för en rattfylla och en trafikant larmar polisen som omedelbart ger ärendet högsta prioritet. •A4

Chanserna att stoppa föraren är sannolikt goda, eftersom ledningscentralen får uppgifter om både registreringsnummer och var bilen befinner sig. Fem minuter senare förändras plötsligt polisinsatsen och talet ”128” noteras i händelserapporten. Det är polisens interna kod som avslöjar att ärendet har lagts ned och att det

inte längre prioriteras. Orsaken är resursbrist. Fallet visar sig vara långtifrån unikt. Dagens Nyheter har tagit del av internt material från polisens eget system för händelsehantering. Under första halvåret i år struntade polisen i 6 427 larm – på grund av att de inte hade tillräckligt med personal. Här ingår endast fall där polisen bedömt att de borde ha ryckt ut – men inte haft tid. Detta sker samtidigt som svensk po-

lis har genomfört en av de största rekryteringarna i modern tid. Förra året anställde organisationen sin 20 000:e polis. Mellan 2006 och 2010 fick polisen 3,4 miljarder kronor mer i anslag i statsbudgeten och

antalet anställda poliser ökade med 16 procent. Listan över larm som hamnar i papperskorgen domineras av vardagskriminalitet - brott som kan medföra stora skador för den enskilde. De senaste åren har både politiker och polisen uttryckligen sagt att uppklaringsnivån på just dessa måste öka. Enligt Rikspolisstyrelsen förblir exempelvis 39 av 40 stölder och inbrott olösta. – Jag har hört många berättelser om folk som ringt till polisen och där ingen kom. Det är allvarligt eftersom trygghetsskapande är en av deras viktigaste uppgifter, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Under första halvåret i år missade polisen 169 larm om bråk,

152 stöld- och inbrottslarm och 106 larm om misstänkt rattfylleri. Dessa är utspridda över hela landet, både på landsorten och i storstäder. Vanligast är ”kontroll person/fordon” som polisoperatörerna brukar använda när de inte hittar någon lämplig brottskategori. Det kan röra sig om allt ifrån försvunna personer och buskörningar till narkotikabrott och olaga hot. Dagens Nyheter har granskat en stor

mängd händelserapporter från landets polismyndigheter där polisen har struntat i att rycka ut på grund av resursbrist. I flera fall har missarna sannolikt fått konsekvenser. I centrala Örebro tipsade en person om att någon höll på att krossa bilru-

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Nyheter

Anders kollega nära att bli skjuten Västervik. Anders Stenlunds buss blev beskjuten och ena rutan krossades. Trots att polisen var i närheten kom aldrig någon patrull. – Mitt förtroende för polisen har sjunkit, säger han. ○ Det var i maj i år som busschauffören Anders Stenlunds arbetspass tog en oväntad vändning. Plötsligt – när han körde genom småländska Västervik – hördes en kraftig smäll och en fönsterruta krossades. I bussen fanns ett tiotal passagerare. – Någon sköt och det träffade bara någon decimeter över min kollegas huvud. Han var med för att jag skulle lära honom ett nytt pass. Det blev ju inte direkt någon bra start.

Anders Stenlunds buss blev beskjuten i maj men polisen kom inte. Foto: Magnus Hallgren

Klockan var två på natten och det visade sig att även en annan buss och ytterligare två bilar hade beskjutits. Men när Anders Stenlund lät bussbolaget larma polisen om skottlossningen kom ingen patrull. – Vi väntade en stund för att vi hoppades att polisen skulle komma. Jag tycker att det är allvarligt – de hade ju kunnat fortsätta att skjuta på folk. Någon hade ju kunnat bli träffad i huvudet, säger Anders Stenlund. Hur är ditt förtroende för polisen?

Bedrägeri

Bråk

Skadegörelse

Misshandel

Vingåker, 23 mars 2011, 16.35

Kristinehamn, 7 april 2011, 16.15

Örebro, 13 april 2011, 00.08

Stockholm, 4 juni 2011, 02.36

○ Ett gäng ungdomar står utanför en Icabutik och lurar pensionärer på pengar genom falska lotter, enligt en person som larmar Sörmlandspolisen. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ Lärare på Södermalmsskolan i Kristinehamn tipsar polisen om att elever har beväpnat sig och ska drabba samman med ungdomar från grannorten Storfors. Någon ska ha gått omkring med en golfklubba. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ Örebropolisen larmas om att en man går omkring på en parkeringsplats och krossar bilrutor. Tipsaren spanar på mannen samtidigt som han pratar med operatören. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

○ SOS Alarm får in ett samtal från en kvinna som skriker. När de ringer tillbaka svarar en man som säger att han har slagit henne. Polisen som kopplas in försöker ringa upp, men när ingen svarar lägger de ned ärendet. Polisen skickar inte ut någon patrull. Orsak: Resursbrist.

ingen kommer Jag har hört många berättelser om folk som ringt till polisen och där ingen kom. Det är allvarligt eftersom trygghetsskapande är en av deras viktigaste uppgifter. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

tor på en parkeringsplats. Tipsaren följde mannen i knappt tio minuter. Då kom beskedet att det inte fanns några resurser tillgängliga. I fallet med den misstänkte rattfylleristen i jämtländska Hammarstrand ansåg polisoperatören att frågan borde kollas upp – dagen efter. Joakim Mattsson, chef för länskommunikationscentralen i Jämtland beklagar att många larm läggs ned: – Det är olyckligt att vi inte hinner med mer. Det är många faktorer som väger in, till exempel lång framkörningstid och vad som händer samtidigt. När det gäller misstänkt rattfylleri kan det vara så att han eller hon kör berusad även andra dagar. Därför uppmärksam-

made vi ett av våra närpolisområden om det. Är resursbrist ett problem för svensk polis?

– Ja, vi får jobba utifrån de resurser vi har – det gäller överallt i landet. Vi är för få poliser, helt enkelt. Men ni fick ju fler poliser?

– Jo, men det rör sig ju inte om så jättemånga. DN avslöjade tidigare i år att polisen inte löser en större andel brott, trots satsningen på nya poliser. Mellan 2006 och 2010 minskade andelen personuppklarade brott i samtliga elva brottskategorier och polisen tar längre tid på sig att rycka ut. – Polisen måste använda sina resurser på ett bättre sätt, säger Jerzy Sarnecki.

○ Skulle larmet visa sig vara falskt, om uppringa-

Jag tycker inte att man ska råka ut för en beskjutning utan att en polis rycker ut till platsen. Anders Stenlund

Fakta. Så gjorde vi granskningen ○ DN har tagit del av en datorfil över samtliga larm som kommit in till polisens ledningscentral och som innehåller åtgärdskoden ”128 – Resursbrist”. I vissa län använder man även ”128” för att indikera att ett larm dröjt för länge utan åtgärd. Därför har vi manuellt rensat listan och endast tagit med fall där ”128” är enda kod.

– Jag undrar vad som är fel. Jag tycker inte att man ska råka ut för en beskjutning utan att en polis rycker ut till platsen. Det är a och o för att man ska känna sig trygg.

ren återkallar det eller om det inte ligger något brott bakom får ärendet en annan kod. Samma sak gäller vid icke-akuta ärenden när polisen hänvisar direkt till en polisanmälan. ○ Vi har sedan begärt ut en stor mängd händelserapporter och granskat innehållet. ○ Vi saknar uppgifter från Skåne och Blekinge.

Polisen bekräftar för DN att länskommunikationscentralen i Kalmar fick in ett larm om skottlossningen och att ingen åkte till platsen. Ändå hade de i samband med händelsen flera patruller lediga – alldeles i närheten. Klas Werme, chef på Västervikspolisen, ser allvarligt på händelsen och säger att ärendet felprioriterades. En internutredning har gjorts som konstaterar att missen berodde på den mänskliga faktorn. – Det fattades ett felaktigt beslut – det gick inte ut något jobb till patrullerna. Hade det skett hade vi sannolikt tagit fast personen, säger Klas Werme. Kristoffer Örstadius

Nästa avsnitt: Här hamnade de nya poliserna

•A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Världen Ansöker om medlemskap i FN. Diplomatisk offensiv från president Mahmud Abbas

Palestinier tar farväl av vapnen Nablus. Den här veckan planerar president Mahmud Abbas att ansöka om palestinskt medlemskap i FN. Samtidigt pågår febrila diplomatiska samtal med flera stormakter som aktörer. DN har besökt palestinska Nablus på Västbanken och pejlat stämningen. det paradoxala med detta tredje uppror är att det är motståndarna, bosättarna, som vill dra i gång det, medan palestinierna gör allt för att förhindra det. Ett uppror nu, då palestinierna satsat allt på diplomati, vore detsamma som att förflytta drabbningen till Israels hemmaplan, till den vapnens arena där palestinierna är chanslösa.

DN i Mellanöstern Nathan Shachar DN:s korrespondent ○ Stämningen är som i ett omklädningsrum inför en stor final. Tränaren gnuggar de sista detaljerna och spelarna bombarderar honom med frågor: Hur skall vi göra om de gör si, eller så, eller ... – Ni måste ha en kille uppe i minareten hela tiden. Ser ni något så använd högtalaren så vi får ut så många som möjligt på gatan, sedan ringer ni mig genast så jag kan slå larm till Ramallah! Hemmalaget är femtio byhövdingar

från Nablusdistriktet på Västbanken som samlats för att finputsa taktiken inför Palestinas ansökan om att bli FN:s 194:e medlemsstat. Bortalaget är fanatiska israeliska bosättare, som gör allt för att provocera fram våld i stor skala fram till dess. Tränaren, det är guvernör Jibrin al-Bakri, som håller förhör med de vördiga schejkerna för att se att de har allt i ryggmärgen: – Kom ihåg att det bara behövs en gnista, ett misstag, en dumbom för att spoliera allt vi förberett i månader. Mötet är ett av tusentals denna sommar, på palestinska bytorg, i skolor och stadshus. Allt är repeterat. Det som står på spel är det tredje palestinska upproret. (Det första utbröt 1987 och det andra 2000). Men

Det är ingen liten utmaning den

palestinska regeringen i Ramallah står inför. När vetefält och moskéer sätts i brand av israeliska bosättare, olivträd stympas och vattentankar skjuts sönder är fattiga bybors första impuls inte att vända andra kinden till. Men hittills har den pacifistiska mobiliseringen lyckats: Arif, Kusra, Nabi Saleh och flera andra byar har överfallits nästan dagligen på sistone, utan att det hela spårat ur. I städerna går polisen, den hemliga och den synliga, med alla sinnen på helspänn. – Så fort någon försöker hetsa upp folk eller dra i gång aktioner vid vägspärrarna, så tar vi hand om honom tills det hela är över, säger en gendarm i Nablus till DN. Bosättarna skulle vilja dra in palestinska soldater i skottlossning, så att de råkar i strid med israeliska soldater. Därför har alla palestinska styrkor lämnat byarna. Där ställs endast civila mot bosättarna. De palestinska styrkorna är placerade för att blockera vägarna för palestinier som vill demonstrera vid bosättningar och israeliska vägspärrar. Det finns sex sju ministrar i Israels regering som skulle vilja se Västbanken brinna. De kan inte säga det

öppet, men försvarsminister Ehud Baraks beslut att ge de palestinska styrkorna ny kravallutrustning är inte populärt bland israeliska extremister. För den som levt bland palestinier i fyrtio år är allt detta vittnesbörd om ett djupt kulturellt skifte. Den palestinska nationalismen är full av våldsromantik, skolböckerna har länge hyllat våldsmän och ”martyrer” som sina största hjältar. Men på senare år har både ledare och medborgare börjat ompröva den väpnade kampen som politisk taktik. För många år sedan dök en okänd palestinier från USA, Mubarak Awad, upp i Jerusalem och började predika icke-våld. Hans analys var snillrik, men han vann inget gehör. På den israeliska sidan måste någon ha lyssnat, för han deporterades strax såsom uppviglare. Nu har hans idéer slagit igenom med besked. Kanaan Jamal, som har hand om fredsprojektet i byn Asira, minns: – Alla affischer med maskerade män som svingar kalashnikovs – de lockade oss en gång. Men åt fel håll, in i en återvändsgränd där vi irrat i generationer. naranjal@gmail.com

Kom ihåg att det bara behövs en gnista, ett misstag, en dumbom för att spoliera allt vi förberett i månader. Jibrin al-Bakri, guvernör

Taysir Nasrallah (t v) från det palestinska självstyret talar med byhövdingar från Nablusområdet.

Fakta. USA lägger in veto EU föreslår alternativ

LIBANO ON Medel-Västbanken havet

SYRIEN

Nablus Jerusalem Gaza

ISRAEL EGYPTEN 10 mil

•A4

JORDANIEN

SAUDIARABIEN

○ Formellt inleds proceduren i FN med en ansökan – senast fredag den 23 september – från den palestinske presidenten Mahmud Abbas till FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon om att säkerhetsrådet skall ta upp frågan om Palestinas medlemskap. ○ USA har dock redan förklarat att man tänker lägga in sitt veto i säkerhetsrådet mot palestiniernas ansökan. ○ Om ett veto fäller förslaget finns det fortfarande utrymme för palestinierna

att vända sig till FN:s generalförsamling med ett förslag om uppgradering av Palestinas observatörsstatus. För det fordras två tredjedels majoritet. Manglingarna och förhandlingarna kring dessa alternativ kan ta flera veckor. ○ Samtidigt pågår diplomatiska initiativ, bland annat från EU, för att förmå palestinierna att nöja sig med uppgraderad status i FN. ○ Mahmud Abbas håller dock fast vid att ansöka om fullt medlemskap.

En palestinsk pojke åker förbi i en bil prydd med en flagga – en del i kampanjen för en självständig palestinsk stat. Siffran står för att Palestina kan bli medlemsland 194 Foto: Amit Shabi i FN.

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Världen

President Abbas tar en stor risk Jerusalem. President Mahmud Abbas kampanj för ett FN-erkännande av Palestina ser ut som en metodisk, utstakad väg mot ett bestämt mål. Men det är snarare ett vilt hasardspel, en djärv satsning vars utfall är höljt i dunkel.

Analys Nathan Shachar DN:s korrespondent

åratal har den palestinske presidenten och hans föregångare Yassir Arafat hotat med att ensidigt utropa en palestinsk stat, utan Israels samtycke. Men detta var för farligt, och skulle ha givit Israel en ursäkt att säga upp avtal som är livsviktiga för Ramallah. Men häromåret kastade den franske utrikesministern Bernard Kouchner fram en idé: – Man kan tänka sig en palestinsk stat som erkänns av världssamfundet, innan dess gränser förhandlats fram. Abbas partner, premiärminister Salam Fayad, avrådde. Men Abbas stimulerades av idén. Ett erkännande skulle säkert hjälpa palestinierna

diplomatiskt på längre sikt. Men dagen efter ett erkännande kommer de israeliska kolonierna att ligga kvar där de ligger, inkilade mellan palestinska byar, ägor och vägar. Det vet förstås Abbas. Hans egentliga publik är inte FN, utan undersåtarna på Västbanken. Det är för deras räkning FN-dramat spelas upp. Abbas vill säga dem: – Jag är inte bara en god administratör, som predikar fred och ordnar bistånd från USA och EU. Jag är också en palestinsk kämpe. Efter sju långa år har Abbas och Fayad utfört en formidabel storstädning efter Yassir Arafats styre. Levnadsstandarden har stigit, arbetslös-

heten har sjunkit och Abbas och Fayad har med amerikansk hjälp fått Israel att häva många av de mördande restriktioner som infördes under striderna 2002–2003. Det är en stor insats, men på två områden står de tomhänta: varken ockupationen eller koloniseringen har rubbats. Abbas har hela världen på sin sida, men han måste samordna med israeliska myndigheter när han ska fara från Ramallah till Betlehem. När det gäller det som palestinier kallar al-qadiya, ”saken”, är läget sämre än då Osloprocessen inleddes i december 1992.

Om det febrila korridorspringet i New York resulterar i en kompromiss han kan ta med sig hem med hedern i behåll, så kommer han att göra det. Abbas vet att den nuvarande israeliska regeringen aldrig kommer att förhandla i god tro. Den är på sin höjd redo att låtsas förhandla. Abbas var också redo att låtsas, men inte utan en frysning av den israeliska koloniseringen. USA och EU försökte förgäves pressa Israel till ett sådant löfte. Men Abbas är fortfarande öppen för anbud in i det sista. Om det febrila korridorspringet i New York resulterar i en kompromiss han kan ta med sig hem med hedern i behåll,så kommer han att göra det. Att genera sin gynnare Barack Obama inför hela världen genom att tvinga honom att lägga in veto i säkerhetsrådet är inget Abbas gör för sitt nöjes skull. Men USA-kongressens och Israels hotelser om att strypa bistånd och pengar tar han med ro: De bägge har mest att förlora av alla på Abbasregimens fall.

Bakgrund. 64 år av konflikter

Förhandlingar bröt samman gång på gång 1947 FN beslutar att dela det brittiska mandatet Palestina i en judisk och en arabisk stat.

1947–49 Det första israeliskarabiska kriget. Nära 700 000 palestinier flyr landet eller drivs bort av israeliska styrkor. De och deras ättlingar lever som flyktingar i Libanon, Syrien, Jordanien och på Västbanken och Gazaremsan. Drygt 100 000 blir kvar, de israeliska araberna, som i dag är över en miljon.

därefter under israeliskt styre eller israelisk ockupation.

1969 Yassir Arafats (bilden) rörelse al-Fatah tar över PLO, som därmed upphör att vara ett redskap för arabstaternas ledare.

Det första palestinska upproret (intifadan) mot Israels ockupation bryter ut. Islamiströrelsen Hamas grundas.

1992

PLO, den palestinska befrielseorganisationen, grundas av arabstaterna.

Hemliga förhandlingar mellan Israel och PLO inleds i Oslo.

1993 Israel erövrar Västbanken från Jordanien och Gazaremsan från Egypten. De flesta palestinier lever

2006

Palestinskt självstyre under Arafat etableras på Gazaremsan och delar av Västbanken.

Hamas segrar i de palestinska valen.

2000 Efter misslyckade försök att slutföra ”Osloprocessen” bryter förhandlingarna samman och den andra palestinska intifadan (upproret) bryter ut.

1987

1964

1967

1994–96

Ömsesidigt erkännande Israel–PLO. Överenskommelsen undertecknas i Washington men kallas för Osloavtalet.

2002–03 Hamas bombkampanj skakar Israel, som krossar det palestinska självstyret och börjar bygga en mur på Västbanken.

2005 Palestinsk återuppbyggnad på Västbanken inleds under presidenten Mahmud Abbas (bilden) och premiärministern Salam Fayad.

2007 Hamas tar makten i Gaza och driver bort PLO:s styrkor.

2008–09 Israel och PLO nära en uppgörelse, men Israels premiärminister Ehud Olmert (bilden) faller innan den blir verklighet.

2009 De israeliska nationalisterna bildar en koalitionsregering och alla förhandlingar upphör.

2011 President Mahmud Abbas planerar ansöka om fullt palestinskt medlemskap i FN. DN

•A5

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011

Nyheter Nyheter

Nyhetsredaktionen Nyhetschef: Caspar Opitz Nattchef: Jörgen Jonasson Telefon: 08-738 10 00 E-post: nyhetstips@dn.se

DN granskar. Generaldirektörerna 2011

Dag von Schantz Gjorde tidigare: Var generaldirektör för den nu nedlagda myndigheten Livsmedelsekonomiska institutet. Gör nu: Sjukskriven. Har tidigare utrett vilka länsstyrelser som ska ha ansvaret för administrationen av EU:s jordbruksbidrag.

Anders Danielson Gjorde tidigare: Blev 2006 generaldirektör på Sadev, myndigheten som granskar Sveriges bistånd. Gör nu: Oklart. Har ingen telefonanknytning på UD utan hänvisar till en mobiltelefon där han inte svarar. Ska ha utrett den ekonomiska krisens effekter i Afrika.

2012

77 100

kronor per månad till och med 30 november 2011 Totalt: 154 200 kronor (sjukskriven)

Månadslön

65 400

kronor per månad till och med 31 december 2011 Totalt: 196 200 kronor

Längd på förordnande

116 300

kronor per månad till och med 31 december 2011 Totalt: 348 900 kronor

Adriana Lender Gjorde tidigare: Slutar nästa vecka som generaldirektör på Försäkringskassan. Gör nu: Det är inte klart vilket uppdrag hon får de sista månaderna innan hon går i pension.

113 400

kronor per månad till och med 31 mars 2012 Totalt: 680 400 kronor

Lars Nylén Gjorde tidigare: Generaldirektör för Kriminalvården 2004–2011. Gör nu: Utformar en strategi för rättsväsendets internationella insatser.

Mats Sjöstrand Gjorde tidigare: Var generaldirektör för Skatteverket. Gör nu: Genomför en översyn av den statliga förvaltningen på regional nivå. Ska vara klar i december 2012.

Anders Nordström Gjorde tidigare: Generaldirektör för Sida. Petades av regeringen i maj 2010. Gör nu: Har särskilt ansvar för Sveriges insatser på hiv/aids-området. Utreder också hur fler svenskar ska nå ”framskjutna positioner i det multilaterala utvecklingssystemet”.

Katri Linna Gjorde tidigare: Var diskrimineringsombudsman men petades av regeringen. Gör nu: Skriver en vitbok om de övergrepp som svenska romer utsattes för under 1900-talet.

Aud Sjökvist Gjorde tidigare: Var generaldirektör för Hälsooch sjukvårdens personalansvarsnämnd, HSAN, som blev en nämndmyndighet i somras. Gör nu: Är ordförande i HSAN. Har ännu inte fått några arbetsuppgifter på socialdepartementet.

123 000

kronor per månad till och med 31 december 2012 Totalt: 1 845 000 kronor

104 100

kronor per månad till och med 27 januari 2014 Totalt: 2 914 800 kronor

89 000

kronor per månad till och med 31 december 2014 Totalt: 3 471 000 kronor

75 000

kronor per månad till och med 31 januari 2015 Totalt: 3 000 000 kronor

De har mycket betalt – I regeringskansliet jobbar sju generaldirektörer utan myndighet – men med hög lön. Flera har inga eller oklara arbetsuppgifter, andra har inget kontor. – Det känns lite ovant att inte ha något att göra, säger generaldirektör Aud Sjökvist som tjänar 75 000 kronor i månaden. Jens Kärrman jens.karrman@dn.se

○ Generaldirektörer som slutar i förtid landar mjukt på regeringskansliets elefantkyrkogård. De får spridda •A4

utredningsuppdrag med full lön tills deras förordnande går ut. Just nu är sju tidigare myndighetschefer generaldirektörer i regeringskansliet, visar DN:s granskning. Om tio dagar ansluter Försäkringskassans avgående generaldirektör

Adriana Lender, med en månadslön på 116 300 kronor, till sällskapet. Fram till att hon går i pension vid årsskiftet kommer hon att delta i det löpande arbetet på Socialdepartementet. – Hon är en enormt erfaren utredare och vi kommer att ha stor nytta av henne, säger Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristerson. I somras blev Hälso- och sjukvårdens

personalansvarsnämnd (HSAN) en nämndmyndighet. Det gjorde myndighetens tidigare chef Aud Sjökvist överflödig och hon blev i stället gene-

raldirektör på socialdepartementet. När DN når henne berättar Sjökvist att hon inte har några arbetsuppgifter. – Jag är ordförande i HSAN, men det är inte ett heltidsjobb. Jag sitter på socialdepartementet och väntar på att få något att göra. Vi diskuterar, det kommer väl att fattas något beslut inom kort, hoppas jag, säger hon. Aud Sjökvist svarade i telefon på sin arbetsplats. Det är mer än vad man kan säga om de flesta av hennes kolleger. Anders Danielsson som varit generaldirektör på UD sedan 2007, har ingen arbetsplats på departementet. Växeln hänvisar till ett

mobiltelefonnummer där han inte svarar. Han ringer inte heller upp när DN lämnar meddelande. Eller ta Lars Nylén. Den tidigare generaldirektören för Kriminalvården har växeln inte ens hört talas om. Han får 113 400 kronor i månaden för att utreda hur det svenska rättsväsendet ska kunna bidra mer vid internationella insatser. När en generaldirektör tvingas sluta

får denne behålla sin lön tills förordnandet går ut. Redan 2009 sade Mats Odell (KD), som då var den minister som var ansvarig för utnämningsfrågorna, att systemet var orimligt och skulle ändras.

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011

Nyheter

2013

2014

2015

Guide. Sexåriga förordnanden ○ Generaldirektörer är oavsättliga chefer för statliga myndigheter. När de utses får de vanligtvis ett förordnande på sex år, som sedan kan förlängas med tre plus tre år. En generaldirektör som lämnar sitt uppdrag i förtid blir generaldirektör i regeringskansliet tills förordnandet går ut. En generaldirektör som fyllt 55 och varit generaldirektör i minst sex år får en inkomstgaranti på 50–55 procent av lönen fram tills pension. Garantin räknas av mot andra inkomster. Är personen 62 år och har varit generaldirektör i minst 12 år är garantin cirka 65 procent av lönen fram till pension. Den som inte uppfyller kriterierna får efter avslutat förordnande ett avgångsvederlag på två år som räknas av mot nya inkomster.

Arbetslinjen gäller inte för statens chefer Politikerna talar sig varma för arbetslinjen när det gäller vanliga svenskar. Samtidigt fortsätter de själva och statens högsta chefer att ha rätt till arbetsfria inkomster. Det går inte ihop.

Analys Maria Crofts Politisk kommentator

lliansregeringen har metodiskt trummat in begreppet arbetslinjen hos svenska folket under större delen av 2000-talet och de andra partierna har hakat på. Budskapet är solklart. Alla som kan arbeta ska också göra det. Men som DN:s genomgång visar gäller arbetslinjen inte statens högsta chefer som tillsätts direkt av regeringen. Generaldirektörerna kan kvittera ut sina inkomster tills förordnandet går ut även om de inte har några arbetsuppgifter. Det är långt i från alla generaldirektörer i regeringskansliet som sitter och rullar tummarna. Men det är fullt möjligt och det är där problemet ligger. Politikerna har också ordnat förmånliga villkor för sig själva om de inte blir omvalda

Som DN:s genomgång visar gäller arbetslinjen inte statens högsta chefer som tillsätts direkt av regeringen. Generaldirektörerna kan kvittera ut sina inkomster tills förordnandet går ut även om de inte har några arbetsuppgifter.

och lite att göra Förra hösten tillsatte regeringen en utredning, ledd av tidigare statsrådet Sten Heckscher, som skulle ha varit klar i våras. Utredningstiden förlängdes och det nuvarande beskedet är att översynen ska vara klar den sista november. – Det är märkligt att det ska ta så lång tid, säger riksdagens andre vice talman Ulf Holm (MP), som varit en av systemets hårdaste kritiker. Han säger att systemet är stötande och föreslår att en sparkad generaldirektör får ett avgångsvederlag på en årslön. – Det här är personer som oftast är väldigt duktiga och som skulle klara sig mycket bra på arbetsmarknaden.

Som det är nu är det omöjligt att säga upp dem och särskilt vid regeringsskiften blir det komplicerat, säger Ulf Holm (MP). – Riksdagsledamöter har förmånliga villkor, men vi är inte i närheten av detta. Första delen av DN:s Även Anders W Jonsson, Centergranskning publicerades partiets vice ordförande, är kritisk. den 22 september. Den – Vår principiella hållning är att visar att generaldirektö- eliterna inte ska skaffa sig förmåner rernas löner sprängt som andra inte har, i synnerhet inte miljonvallen och ökat i offentlig sektor, säger han. med nästan 15 000 kronor i månaden sedan valet 2006.

Civilminister Stefan Attefall är inte

lika avvisande till systemet som sin företrädare på posten, Mats Odell.

– Det finns plus och minus. Det finns en brist på anställningstrygghet för myndighetschefer som man måste hantera, samtidigt får det inte vara alltför generöst. Det måste uppfattas som rimligt ur skattebetalarnas perspektiv. Ärligt talat tycker jag att det är mycket knepigt. Han menar att de flesta av generaldirektörerna gör mycket nytta i regeringskansliet. – Det finns olika skäl att sluta, alla som sitter på regeringskansliet har inte gjort det för att de misslyckats med sitt jobb. Jag, exempelvis, har en oerhört stor nytta av Mats Sjöstrand som gör ett viktigt utredningsarbete åt oss.

eller vill sluta att arbeta av något annat skäl. Här gäller inte heller arbetslinjen. Riksdagsledamöternas villkor har stramats upp, men de har fortfarande rätt till inkomstgaranti under minst ett år. De som suttit i tolv år och är 50 år eller äldre kan välja att pensionera sig med 66 procent av lönen fram till 65-årsdagen. Kommun- och landstingspolitikerna har också bestämt att de ska ha rätt till arbetsfria inkomster. En granskning som Sveriges Radios lokalstationer gjort visar att skattebetalarna betalat över 70 miljoner kronor det senaste året till lokalpolitiker som lämnat sina uppdrag före pensionsåldern. Det finns viss kritik mot de generösa villkoren från de politiker som fortfarande är verksamma. Partiernas gruppledare i riksdagen ska se över systemet ännu en gång och generaldirektörernas villkor utreds. Riksdagspartierna vill också se en skärpning av lokalpolitikernas förmåner. Sveriges Kommuner och landsting funderar på att se över villkoren. Men i slutänden är det de lokala politikerna själva som bestämmer om de tycker att arbetslinjen ska gälla även för dem. maria.crofts@dn.se

•A4

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011 Här finns DN:s medarbetare på plats i världen

Berlin: Jan Lewenhagen jan.lewenhagen@dn.se Bryssel: Henrik Brors henrik.brors@dn.se

17 Danmark: Ole Rothenborg ole.rothenborg@dn.se Jerusalem: Nathan Shachar naranjal@gmail.com

London: Mårten Hennéus marten.henneus@dn.se Mexico City: Erik de la Reguera erik@delareguera.se

Nairobi: Erik Esbjörnsson erikesbjornsson@gmail.com New York: Linda Flood lindaflood01@gmail.com New Delhi: Kristin Solberg

Norge: Jens Littorin jens.littorin@dn.se Peking: Torbjörn Petersson torbjorn.pettersson@dn.se Rom: Peter Loewe loewe@tin.it

Världen

Ryssland: Ingmar Nevéus ingmar.neveus@dn.se Washington: Michael Winiarski michael.winiarski@dn.se

på väg ut ur helvetet Mogadishu. Avblåsta tak och sönderskjutna husfasader vittnar om att Mogadishu under två årtionden varit som helvetet på jorden. Nu ser läget ljusare ut än på mycket länge för de drygt två miljoner invånarna i Somalias huvudstad. Men freden är bräcklig och optimismen ytterst försiktig.

DN i Somalia Erik Esbjörnsson, text och foto DN:s korrespondent ○ – De kostar en dollar styck. Ta så många du vill ha, är de inte fina? I vykortsbunten som kvinnan sträcker fram finns gulnade bilder på en parlamentsbyggnad bakom en folktom gårdsplan. Nationalteatern i morgondis. Italienska katedralen. En leende fiskare som håller upp dagens fångst. En grönsakshandlare på marknaden. Kontrasten mellan vykorten från 1970-talets Mogadishu och dagens verklighet kan inte bli större. De flesta av husen på fotografierna finns inte kvar. Somalias huvudstad har förvandlats från en pittoresk pärla vid Indiska oceanen till ett apokalyptiskt krigslandskap. De byggnader som står kvar är samtliga perforerade av kulhål från tjugo års gatustrider och artilleribombardemang. Träd och buskar reser sig genom vad som en gång var vardagsrum och kök. Tusentals tält hyser svältens flyktingar. Sopor fyller diken där avlopp sprider en stillastående stank. Men det finns en fiskare som ler igen. Vi hittar honom på en klippa utanför det som en gång var en strandpromenad vid gamla stadskärnan. En alltför stor fångst har bitit av Abdi Rahmans lina och tagit kroken med sig i djupet. – Det är mycket bättre nu. Fick jag en stor fångst för ett år sedan kunde jag inte ta hem den. Det räckte med att någon kom fram med en kalasjnikov så fick jag lämna över fisken, säger Abdi Rahman. Mogadishus och Somalias sönderfall började en ja-

nuari dag 1991 då diktatorn Siad Barre, som styrt landet med järnhand i tjugo år, störtades av rivaliserande klaner. Krigsherrarna tog över och en svart spiral av våld gjorde Mogadishu till världens farligaste stad. Men nu är det så mycket bättre, som Abdi säger. Den 6 augusti meddelade islamistmilisen alShabaab att man lämnat Mogadishu. Det var den senaste gruppen att terrorisera huvudstadens invånare. al-Shabaab hade splittrats internt och förlorat stöd sedan de vägrat att ta emot katastrofbistånd under den värsta torkan på 60 år. Afrikanska

”Just nu vill jag bara ha säkerhet”. Texten fortsätter på nästa sida. •A4

Världen

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011

Världenredaktionen Chef: Pia Skagermark Redaktör: Elisabeth Sjökvist Telefon :08-738 10 50 E-post: utland@dn.se

Återuppbyggnad. Somalia reser sig ur kaoset

Mogadishu är sakta

Dagens Mogadishu är ett utbombat stadslandskap där samtliga byggnader påminner om de strider som rasade så sent som för en månad sedan. Nu hörs enstaka skott emellanåt, men staden är ändå betydligt säkrare än förut. •A4

måndag 26 september 2011

Nyheter Nyheter

Nyhetsredaktionen Nyhetschef: Caspar Opitz Nattchef: Jörgen Jonasson Telefon: 08-738 10 00 E-post: nyhetstips@dn.se

DN listade alla anmälningar under ett dygn. Över en tredjedel läggs ner direkt

Detta hände med polisanmälningarna Av de 848 polisanmälningarna som polisen fick in onsdagen den 22 september 2010 resulterade endast 40 fall i fällande domar. 48% (406st) Stölder och inbrott

41% (344st) Övriga

848

Läggs ner eftersom

polisanmälningar fick polisen in under ett dygn

5% (44st) Våldsbrott

brotte t inte

går at

161

fall läggs ner efters o styrka eller att de m brott t inte i är n nte g ågo år t b att ro tt

fall läg sam gs ne ma r dag

fall l inte had äggs ner e någ ra sp efterso anin mm gsu pps an lag

6% (54st) Narkotikabrott

325

t ut red a

250 Spaningsuppslag saknas 52 Brott går uppenbart ej att utreda 5 Brott kan ej styrkas 5 Annat 4 Gärningen ej brott 4 Misstänkt ej fyllt 15 år 3 Misstänkt oskyldig 1 Rapporteftergift 1 Angivelse saknas/återkallad

Detta händer med en polisanmälan

Anmälan Det finns olika sätt att göra en polisanmälan, antingen per telefon, på polisstation eller genom att prata med en polis på stan. Nu för tiden kan man även anmäla vissa brott på polisens hemsida polisen.se.

Fakta: Kristoffer Örstadius Foto: Anders Hansson Grafik: Johan Andersson

Polisen bedömer anmälan och inleder i vissa fall en förundersökning (brottsutredning). En sådan leds antingen av polis eller av åklagare. Ibland inleds inte någon alls. Det beror oftast på att man saknar spaningsuppslag eller för att det inte visar sig vara något brottsligt. Förundersökningen kan läggas ned under utredningens gång.

Åklagare beslutar om åtal, åtalsunderlåtelse och strafföreläggande. Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till domstol som sedan avgör eventuellt straff. Åtalsunderlåtelse innebär att gärningsmannen inte får något straff, förutom en prick i belastningsregistret. Strafföreläggande används för mindre brott och innebär ett bötesstraff.

Magert resultat av Stockholm Ett dygn, 848 anmälda brott – men endast en bråkdel av anmälningarna leder till något straf. DN har granskat vad som hänt med samtliga polisanmälningar under en dag i Stockholm – ett år senare. Kristofer Örstadius kristofer.orstadius@dn.se

○○Klockan är runt midnatt och polispatrull 34-9310 måste hastigt byta kurs. Ett ungt par i Hallstavik utanför Norrtälje har larmat polisen sedan en man hotat att han och några kompisar ska komma och skjuta dem. Bakgrunden är en skuld på några •a1

hundralappar som kvinnan i förhållandet ska ha betalat för sent. När polispatrullen kommer till platsen beskriver de paret som ”mycket rädda” och personalen får se lera sms från mannen som bevisar allvaret. Händelsen rubriceras som olaga hot

och patrullen åker därefter vidare för att rapportera ärendet. Klockan har nu slagit tolv och polisanmälan

om fallet inleder därmed polisdygnet, onsdagen den 22 september 2010. Men vad hände sedan? Greps mannen? Och ick han skaka galler? Dagens Nyheter har kartlagt dyg-

nets samtliga 848 polisanmälningar i Stockholms län och följt vad som hände sedan. Vi har gått igenom ett stort antal polis- och åklagarbeslut och granskat domar från olika tingsrätter. Svaret på frågorna om hotet i Hallstavik är nej – på båda. Ärendet lades ned ett par månader senare eftersom åklagaren inte lyckades styrka brottet. Att en polisutredning läggs ned –

eller inte ens inleds – visar sig vara det i särklass vanligaste resultatet av dygnets polisanmälningar. Över en tredjedel av anmälningarna, 325 stycken, avslutades redan samma dag. Ett drygt år senare har ytterligare 417 polisanmälningar hamnat i högen över fall som inte gav något resultat. Polisdygnet den 22 september 2010 ser ut som vilken dag som helst, enligt brottsstatistiken. Den vanligaste typen av anmälningar rör tillgreppsbrott, det vill säga stölder och inbrott – oftast hos privatpersoner. De är svåra att utreda eftersom det sällan inns tillräckliga bevis. DN:s granskning visar att över hälften av dygnets alla anmälda stölder och

inbrott lades ned samma dag. Den vanligaste orsaken var att det saknades spaningsuppslag. Ibland verkar det till och med vara

förutbestämt att brottet inte ska gå att utreda. En man på Kungsholmen i Stockholm anmälde inbrott i sitt källarförråd där värden för över 25○000 kronor ska ha försvunnit. Polisen lade ned ärendet direkt – och ska man tolka anmälan verkar mannen inte ens ha fått frågan om det fanns några spår på brottsplatsen. Men det inns också fall där rättsväsendet har lyckats och där boven faktiskt har åkt dit. Sådana slut är förvisso ovanliga – endast en bråkdel av de ursprungliga anmälningarna

MÅNDAG 26 SEPTEMBER 2011

Nyheter

40 fällande domar

84 fall kvar resulterar i en prick i b elastni ngsre gistr läggs ner på grund et av bris tand e be visn ing

131

4 fall blev till slut ett åtal och gick till rättegång. Ingen person dömdes.

fall l ä av an ggs ne dra r ors av ake r

4 fall utreds fortfarande av åklagare

11 fall ligger hos tingsrätten – åtal är inlämnat, men domen ej fastställd

14 fall har resulterat i strafföreläggande

32% (13st) Övriga

16 fall utreds fortfarande av polisen – de klassificeras som ”öppna”

43% (17st) Stölder och inbrott

av anmälningarna resulterade i fällande domar 5% (2st) Våldsbrott

20% (8st) Narkotikabrott

Så gjorde vi undersökningen DN har begärt ut en förteckning över samtliga polisanmälningar som kom in till polisen den 22 september 2010. Syftet är att se vad som händer i rättskedjan - hur många fall läggs ned och varför? Vi har rensat bort 161 förlustanmälningar, det vill säga fall som rör rena försäkringsärenden och som inte utreds. Vi har inte heller räknat med anmälningar som lämnats över till en annan länspolismyndighet. Vi har sedan granskat hur många anmälningar som avslutats av polis och åklagare och varför. Med hjälp av Riksåklagarens kansli har vi tagit reda på vilka åklagarkammare som handlägger ärendena. Vi har sedan följt upp beslut hos olika åklagarkammare i landet samt tingsrätter.

DN 19, 20 och 23 september

ett dygns polisarbete klarades upp. 40 fall resulterade i en fällande dom och i 14 fall ick någon ett straföreläggande utfärdat av åklagare, det vill säga böter. Jämfört med antalet polisanmälningar som kom in under dygnet är uppklarningsprocenten endast 6 procent. Desto högre är den för narkotikabrott. Räknar man med åtalsunderlåtelse, som innebär en prick i belastningsregistret, har över en järdedel klarats upp. Den höga procentsifran beror framför allt på att bevisen är bättre med exempelvis urinprov. 30 anmälningar utreds fortfarande av rättsväsendet – hos antingen polis, åklagare eller domstol.

Tre frågor.

”Jag ick bara en lapp om att fallet var avskrivet” Vad hände?

Göran Petsén, Upplands Väsby, som anmälde stöld av en mobil telefon den 22 september 2010.

– Det var inbrott i omklädningsrummet på min sons hockeyträning. Tjuvarna hade länsat ordentligt, ett femtontal blev av med plånböcker och mobiltelefoner. Vi ringde polisen men jag vet inte om de dök upp. Inte under den dryga timme vi var kvar i alla fall.

om jag gjorde det på internet eller personligen. Men sedan hände ingenting, jag ick bara en lapp om att fallet var avskrivet. Som gammal polis tycker jag det är pinsamt att det är så svårt att komma fram och att få nåt besked när det handlar om vardagsbrott. Jag hade förväntat mig något annat.

Hur gick du vidare?

Vad tycker du om polisens insats?

– Var och en ick göra en egen anmälan, jag kommer inte ihåg

– Det negativa var att det hände lera grejor under den månaden

runt ishallen, som ligger lite undanskymt i Enebyberg. Bland annat var det bilinbrott, de hade slagit sönder bilrutor och stulit handväskor och annat. Men vi såg aldrig en polisbil under den tiden – det var vi föräldrar som försökte hålla koll. Det är inte okej, polisen ska ju ändå vara tryggheten. Vi har en bra närpolis i Upplands Väsby, men mest ser man dem på motorvägen där de lappar folk för fortkörning. Lena Söder •A1

Omslag citat i tak. Blir går Viktor efterBarth-Kron. punkt. Nonse idel moHan är argast avconsequ alla. lorep erupta aeperittiden. harit Sid molorep. Sidan 00 Hela 6 MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

Debatt. Så kan regeringen visa att den står på stockholmarnas sida. Stadshuspolitikerna listar sina fyra Sidan 12 viktigaste punkter inför budgeten i morgon.

SL utmanas av flera bussbolag I går protesterade stockholmare mot SL:s höjda priser. Nu kan DN. Sthlm avslöja att flera bussbolag utmanar SL – redan nästa år.

Hemliga planen: Ännu en jättearena byggs i Stockholm

○ Nya Nationalarenan i Solna ska vara klar i slutet av 2012. Nya Stockholmsarenan vid Globen ska vara klar 2013. Nu kan DN.Sthlm avslöja att ännu en jättearena kan byggas i Stockholm. AIK har tillsammans med Sundbybergs kommun mycket långt gångna planer på att bygga en anläggning för både professionell idrott och för allmänheten. Anläggningen ska bland annat bestå av ett fotbollsstadion med plats för

Foto: Robert Henriksson

30 000 åskådare och en ishockeyhall med plats för 10 000 åskådare samt flera träningslokaler och en friskvårdsanläggning. Sundbybergs kommun har gett klartecken till att planera markområdet för anläggningen och ser mycket positivt på chansen att få AIK att lämna Solna och flytta över kommungränsen. Den nya arenan ska enligt planen stå klar 2017. Sid 6

Mc-krig Historiska avhopp bakom attack på Södermalm. Twitterpolisen Han tar med dig bakom kulisserna. Dokument Två derbymatcher på två dagar – så påverkas stockholmarna.

Sid 9 Sid 8 Sid 14–19 •A4

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

Strängnäs – Stockholms Florida

Foto: Jonas Lindkvist

Pensionärslivet i Sörmland lockar allt ler inlyttare från Stockholm. DN Stockholms Simon Löfroth åkte dit för att fråga varför. Sid 4–7

Stockholm Inbrottsvåg väntas i Stockholm i oktober. Det händer i helgen Vintagemässa, Lidingöloppet – och ett nytt höghus. Debatt Skattebetalarna får notan för de nya jättearenorna. Fynda på Stockholms 3 största mattvaruhus

Heltäckningsmattor Sveriges största sortiment Över 800 rullar i lager. Måttbeställ efter behov.

198:198:-/m Ord. pris 298:-/m 2

100-tals Ryamattor Mängder med kvaliteter, färger och storlekar. Ex. 140x200cm. Från Vinylgolv 600 rullar på lager, omgående leverans. Bredd 2m. 3m. och 4m.

Från

149:- /m

Från 2

Sid 18–19 Sid 2 Sid 16

Ord. pris 199:-/m2

140x200cm.

995:995:Ord. pris 2.495:-

BROMMA Ulvsundavägen 154 (mittemot Bromma Flygplats) Tel. 08-26 53 00 HUDDINGE Djupåsvägen 15 (korsningen Huddingevägen, bredvid Woody) Tel. 08-774 62 60 E18 DANDERYD Enebybergsvägen 10 (snett emot Danderyds kyrka) Tel. 08-755 25 20

Öppet Vardagar 9-18 Lördag 10-15 Söndag 11-16 Fri parkering - Kontokort gäller Inläggningsservice - Garanti - Vi ställer undan mot handpenning. www.mattvaruhuset.se •A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm Nya busslinjer planeras. Nu ska resenärerna erbjudas extra service och valfrihet.

Flera bolag utmanar SL redan 2012 Vart ska bussen gå? Det bestämmer du. Efter nyår startar Swebus Bus on demand-linjer i Stockholm. Veolia inför en lyxpendlarbusslinje och Keolis planerar shoppingbuss till köpcenter.

Jessica Ritzén jessica.ritzen@dn.se

○ Stockholms busskarta ritas om helt efter nyår. Alla trafikbolag tänker skapa nya och innovativa busslinjer som folk är villiga att betala extra för när kollektivtrafiken släpps fri. Hemlighetsmakeriet är stort eftersom vem som helst kan starta en busslinje med två veckors varsel. Men Swebus avslöjar nu ett helt nytt resekoncept i Stockholm. Efter nyår ska det finnas Bus-on-demandlinjer där kunderna själva bestämmer start- och slutstation. – Vi samarbetar med flera företag om att hitta sträckor till och från arbetsplatser. Företag köper ett visst antal platser på bussen och resten läggs ut på den allmänna marknaden. Vi har en sajt med väldigt många besökare där vi lägger ut platser till försäljning. Vi vill få i gång det så snabbt som möjligt efter nyår, säger Ingvar Ryggesjö, presschef på Swebus.

Förutom en bokad sittplats, internet och ström till passagerarna kan vi kanske även erbjuda tidning och kaffe. Ingvar Ryggesjö, presschef på Swebus, som erbjuder flera kommuner i Mälardalen jobbpendling till Stockholm

Swebus för även diskussioner med

flera kommuner i Mälardalen som vill erbjuda jobbpendling till Stockholm för sina invånare. Bus on demand-konceptet är öppet för alla resandegrupper. – Det är en helt ny nisch som vi ser stor potential i. Det kan liknas vid en busspool. Idén är att man ska få åka vart man vill. De som hyrt flest platser bestämmer slutstation, om majoriteten kommer överens kan man

ha hållplatser på vägen, säger han. Bussarna ska även ge extra service åt kunderna. – Förutom en bokad sittplats, internet och ström till passagerarna kan vi kanske även erbjuda tidning och kaffe, säger Ingvar Ryggesjö. Veolia kör i dag bara tågtrafik i Stockholm men tänker också börja köra buss efter nyår. – Vi startar en bussförbindelse som förenklar för pendlare att ta sig in till stan. Varifrån vill jag inte gå in på. Men fokus blir på morgonoch kvällstrafik med bussar som har högre kvalitet och ger mer service till pendlarna, vi tittar på flera alternativ, säger Christer Litzell, affärsområdeschef på Veolia. Även Keolis som i dag kör kollektivbusstrafiken vill in på den kommersiella marknaden. – I Stockholm finns möjlighet med ledig kapacitet på helger att driva trafik till köpcenter. Till exempel kan direktbussar till Barkarby eller Ikea vara aktuellt. Jag tror att folk kan tänka sig att betala en femtiolapp för att åka till Ikea. Ett annat exempel är pendlingsbussar för företag eller fastighetsbolag. Som Nacka Strand, om Vasakronan har svårt att få hyresgäster för att det är knöligt att ta sig dit, säger vd Magnus Åkerhielm, Keolis. SL som handlägger tillstånden har inte fått in några ansökningar om nya busslinjer. – Jag tror inte det blir någon enorm förändring initialt. Vi har själva inga planer på att starta lyxtrafik, SL står för basutbudet. Vi ser det mer som avlastning än konkurrens. Om man åker SL eller en annan buss är ointressant, säger Björn Holmberg, stabschef på SL.

Fakta. Nya busslinjer i startgroparna Scania ○ Från årsskiftet startar busstillverkaren Scania två pendlarlinjer med buss till fabriken i Södertälje för de 1 250 anställda i Stockholm. Fyra bussar med åtta avgångar ska gå från Cityterminalen och Liljeholmen till Scania.

Åkerbergs Trafik ○ – Vi startade Trosabussen, en pendlarbuss mellan Trosa och Liljeholmen förra året. Den går nu även på helger med stopp vid Ikea och Heron City. Man kan köpa pendlarkort eller betala 100 kronor för •A4

enkelresa. Vi har andra grejer på gång men jag kan inte säga vad det handlar om, säger trafikansvarige Tomas Iwanowski.

Nobina ○ – Vi har börjat titta på ställen där kollektivtrafiken har uppenbara brister. Det handlar om jobbpendling. Med internet ombord kan du jobba och då blir det en fördel jämfört med bil. En personlig favorit på ny busslinje vore Täby–Kista, säger Rolf Kolmodin, kommunikationschef.

Amanda Renström, 21, Östermalm: – Jag är skeptisk. Jag har åkt en del i Uppsala, där det är flera aktörer som kör. Det blir lite rörigt, och svårt att hålla reda på olika typer av biljetter.

Arriva ○ – Vi har i nuläget ingen konkret plan. Vi tittar på möjligheterna. Många operatörer ligger och lurpassar på varandra. Man vill inte dra det första schackdraget utan först se vad andra hittar på. Uppsala–Kista kan säkert vara en bra arbetspendel, säger presschef Thobias Ligneman.

Flygbussarna ○ – Jag kan inte avslöja mer än att vi tittar på alla möjligheter. Något som gäller Stockholm finns inte direkt efter nyår. Däremot tycker

jag att det är märkligt att samtidigt som man öppnar för kommersiell trafik går SL in med pendeltrafik från Älvsjö till Arlanda så man riskerar att slå ut en kommersiell trafik som fungerar, säger marknadschef Eva Tiséus.

SL ○ – Vi har inga planer på att starta någon lyxtrafik, SL står för basutbudet, men om andra aktörer vill är det fritt fram för dem. Vi ser det mer som avlastning än som konkurrens, säger stabschef Björn Holmberg.

Niklas Lindbom, 41, Kungsholmen: – Ja, men då måste infrastrukturen i kollektivtrafiken förbättras. Om ännu fler bussar ska trängas i samma trånga körfält blir det bara stökigare.

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm

Behöver SL mer konkurrens? ”Alla får åka med, det är gratis”, ropar Apollo Asplund för att locka folk till Medborgarbussen.Veteranbussen kördes på söndagen som en protestFoto: Robert Henriksson auktion mot höjda SL-priser.

”Vi är medborgarbussen – alla får åka med gratis” Maria Söder, 30, Södermalm: – Ja, jag tycker att konkurrens i allmänhet är bra. Finns det alternativ så måste de förbättra sig, annars inte.

Claudio Segovia, 42, Hässelby: – Om de ska agera på samma marknad så borde det betyda att det blir bättre.

Enkät: Viktor Barth-Kron Foto: Robert Henriksson

Rinkeby. Det började som en Facebookprotest mot höjda SL-priser. I går fyllde arga Stockholmare två medborgarbussar. – Jag vet inte vad jag ska dra in på, äta lite mindre kanske, säger Jonas Jonsson. ○ Det är inga chipspåsar han pratar om. Jonas Jonsson, 40 år, är sjukpensionär och prishöjningen på 70 kronor för ett reducerat SL-kort är högst kännbar för hans redan skrala ekonomi. – Jag brukar inte demonstrera men hörde om bussen på radio och stöttar det gärna. Det är fel att höja priset om man vill få fler att åka kollektivt, säger Jonas Jonsson. Vi åker med gratisbussen i en slinga runt norra Stockholm. Den rullar tack vare Facebookupproret av privatpersonen Sara Murillo Cortes som startade för en månad sedan och nu samlar 8 000 medlemmar. Många har jobbat ideellt sedan dess för att ordna dagens manifestation. Föreningen Kontrabuss bidrar med förare och en vitmålad Scaniaveteran från 1967. – Det är en bra aktion. Vi behöver bredare debatt om hur kollektivtrafiken sköts och finansieras, säger chaufför Svante Christell. Ståuppkomikern Apollo Asplund studsar av och på bussen vid hållplatserna och megafonropar för att locka folk på gratistur. – Vi är snälla, fina medborgarbussen. Alla får åka med. Hela bussen älskar Rinkeby, ropar han. Han får spontana applåder av förvånade och roade Rinkebybor. Tre glada kids och en fembarnsmamma hoppar på för en gratissväng till Spånga. Här vet alla skillnaden mellan att ha och inte ha ett SL-kort. – Min dotter är 20 år och arbetslös. SL-kortet är jättedyrt, hon har inte råd att ta sig till jobb inne i stan, fast hon vill och behöver jobba. En gång tog hon mitt kort av misstag som är reducerat och fick böta 1 200 kronor, säger Lema Macco, från Vällingby. Hon får medhåll av Gunilla Zaccheus, 64, från Kista. – SL utestänger många förortsbor med höga priser och hårda kontroller, särskilt ungdomar som inte har egna pengar. Jag är jätteförbannad

på kontrollanterna, ett trafiksystem måste bygga på ömsesidig tillit. På den ovanligt pratsamma bussen

snackas om hutlösa SL-priser, om trygghetsvakter som blir själva symbolen för att det är allt annat än tryggt, och om kollektivtrafikens brister. – Jag kör bil till jobbet när jag inte cyklar, det är billigare än SL. Jag bor i Sollentuna och jobbar i Kista. Priserna främjar inte kollektivtrafik direkt, säger Jonas Lundquist. I sätet framför sitter Jacob Lundberg som pluggar socialantropologi. Han åker gärna gratis eftersom studentkortet inte gäller på helgen. – Kortet är för dyrt, 300 kronor skulle kanske vara okej. I dag betalas hälften av SL-kortet på skatten och resten av kunden. Flera vill att kollektivtrafiken ska vara gratis. – Det är bra att frågan väcks, det är inte självklart hur kollektivtrafiken ska finansieras. De provade gratistrafik på något ställe och där blev bussarna rullande ungdomsgårdar. Fast då kanske det är något annat i samhället som det är fel på säger Hans Davidsson.

Det är fel att höja priset om man vill få fler att åka kollektivt. Jonas Jonsson, en av passagerarna på Medborgarbussen.

Klockan 13.00 stannar bussen vid Södermalms torg där initiativtagaren Sara Murillo Cortes mikrofontalar. – Vi håller på att exkludera många från kollektivtrafiken. Det får inte hända i vårt Stockholm. I dag gör vi vår röst hörd, det är så jävla vackert. Och det här är bara början, säger Sara Murillo Cortes. Jessica Ritzén

•A4

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

Stockholm Reportaget. Pensionärer lyttar Södermanland

Rune Blomgren, 82 år, tar en svängom med Maud Sällström, 74 år. – Jag trivs otroligt bra här, säger hon.

•A4

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

Stockholm

Strängnäs. Dyra trygghetsboenden i Stockholm gapar tomma. Bemedlade pensionärer spenderar i stället sina slantar på annat håll. Strängnäs kommun i Södermanland lockar allt ler inlyttare från huvudstaden. DN Stockholm åkte dit för att ta reda på varför. Simon Löfroth, text simon.lofroth@dn.se

Jonas Lindkvist, foto jonas.lindkvist@dn.se

”Vi tänker inte sitta i något jädra servicehus och tyna bort”

○○–○Alla golbanor är vackra, säger Isabella Tjellander, 72. –○Den i Mariefred ser ju ut som en jävla äng, invänder maken Leif, 71. –○Det är i och för sig sant, medger Isabella, rättar till solglasögonen och slår ut från tredje hålet. Hennes rosa golboll seglar över en neongrön fairway och landar så där femtio meter från green. Följer man bollen med blicken bländas man först av den skarpa höstsolen. När den landar slår landskapets särart till med full kraft. Den tuktade vegetationen. Den kuperade strukturen. Den dödsföraktande andfamiljen vid vattenhindret. –○Bra slag, berömmer Leif. Utspridda i lätt hukande grupper skjuter pensionärer sina golbagar framför sig på Norrby golbana i Stallarholmen, tjugo minuters bilresa från Strängnäs. På avstånd ser de ut som överåriga småbarnsföräldrar med felkonstruerade barnvagnar. Leif och Isabella brukar spela här tre gånger i veckan. De lovprisar avsaknaden av trängsel. –○I Stockholm är det ju hemskt, där kan man få vänta i evigheter bara på att få komma ut, säger Leif. De bodde tidigare i Täby. Hon arbetade som tandsköterska, han som litograf i det egna tryckeriet på Stureplan. 1996 köpte de en 120 kvadratmeter stor villa i Stallarholmen. De ville ha en sommarbostad varför de till en början tvekade: huset var i största laget och låg i ett villaområde, men priset var bra. Efter lite dividerande slog de till. Inledningsvis möttes de av viss skepsis i grannskapet. –○Man hälsade inte på oss nollåttor som inte skötte om tomten året runt. En kompis sa att det tar tre generationer innan man blir accepterad här, säger Isabella. Hon kunde inte avgöra om kompisen skämtade eller inte. Men massor av Mälarvatten har hunnit rinna under Strängnäs Tosteröbro. 2003 sålde de lägenheten i Täby och lyttade till Stallarholmen permanent. De engagerade sig i Sveriges pensionärsförbund som fanns på orten och mötte nya vänner. Grannarna började hälsa. Golklubben blev en inkörsport till en gemenskap men villan och hustomten krävde för mycket arbete. Sedan 2006 •A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Dokument. Dubbelderby i veckan – så påverkas vi Stockholm

Två matcher – två dagar. Fotboll i kväll, hockey i morgon. 3

io n

o lls

st a d

5 2

u ås

1. Kändissupportern

2. Korvgubben

3. Koreograferna

4. Säkerhetschefen

Niklas Strömstedt

Wadda Tamimi

AIK Tifo

Henrik Koch, AIK Fotboll

○ Sitter på västra hedersläktaren på Råsunda under fotbollsderbyt. Artist, fotbollsfanatiker och Ur-AIK:are som går på många matcher.

○ Håller koll på sina två korvvagnar och anställda utanför Råsunda och finns också på plats utanför Globen. ”AIK:are köper mest korv”, säger han.

○ AIK Tifo står på Råsundas norra läktare. De har lagt massor av tid och pengar på det tifo som under någon minut kommer att synas före kvällens match.

○ Nyckelperson ikväll. Har varit med om många fotbollskravaller under åren och fått fatta allt dyrare beslut för att upprätthålla arenasäkerheten.

Östra station

T-banehållplatsen Västra skogen

SStockholm St tto occk oc k kh h ho o olllm m

11. T-baneföraren

12. Trafikledaren

15. Polisen

Lasse Johansson

David Kernell

Isabelle Thorén

○ Trygg norrlänning som jobbat som tågförare i 30 år. Kör ikväll tunnelbanans blå linje som passerar ”derbystationen” Solna centrum.

○ Gruppledare för driftledning, trafikledning och trafikinformation på Trafik Stockholm. Fattar beslut om vad som ska stå på informationstavlorna och om vägar eller tunnlar ska stängas av.

○ Polisintendent på polismyndigheten Stockholms läns operativa samordningsenheten. En av de huvudansvariga för polisinsatserna i samband med derbyna.

Rosenbad Stadshuset

Polishuset 12

Essingeleden 14

T-banekaos, tusentals liter öl – och massor av glädje

14. Borgarrådet

13. Statsministern

Madeleine Sjöstedt

Fredrik Reinfeldt

○ Kultur- och fastighetsborgarråd som varit med om att klubba igenom Stockholmsarenan som växer fram vid Globen och vill gärna locka dit både Djurgården och AIK.

○ Jobbar i kväll med finslipandet av statsbudgeten som ska presenteras på tisdag. Vill samtidigt som inbiten djurgårdare följa hur det går för hans lag.

Det händer

Måndag 19 september Fotboll, allsvenskan AIK–Djurgården, Råsunda kl 19

Tisdag 20 september Ishockey, elitserien Djurgården–AIK, Globen kl 19 •A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm

5. Renhållaren

6. Grannen

Kenneth Aura

Åke Petersson

○ Jobbar under fotbollsderbyt tillsammans med sina fem kollegor för att få bort skräp och farligt material från området runt Råsunda innan matchen är slut.

○ Bara en smal väg skiljer hans hus från Råsundas norra läktare. Kunde se hela planen från sin balkong innan arenan byggdes om.

I kväll möts AIK och Djurgården i fotboll på Råsunda, i morgon i hockey i Globen. 40 000 kommer att se derbyna på plats – men många fler än så berörs. DN har mött människorna som går på match, som fattar beslut om dem, fixar underhållningen, maten, transporterna, säkerheten – och de som städar upp efter kalasen. 1. Kändissupportern, Niklas Strömstedt

Djurgårdens träningsanläggning Kaknäs

16. Fansmamman Berit Wahlgren ○ Driver djurgårdsfansens favoritkrog Järnvägsrestaurangen Östra Station. Serverar öl och pytt i panna ikväll. Följer sedan med på derbyna som lugnande kraft.

7. Målvakten

var tröjnumret när han spelade i AIK:s juniorlag. I kväll, runt 40 år senare, följer artisten Niklas Strömstedt matchen från vip-läktaren med en av sina söner. – Jag har varit AIK-are så länge jag minns, så länge som jag varit intresserad av idrott. Jag har försökt analysera det, för det är rätt fjantigt egentligen, att man kan deppa ihop efter en förlust, men jag tror att det är skönt att ha någonting att hålla på. Att man har något att hänga upp sina förhoppningar och förväntningar på, ibland går det åt helvete och ibland går det bra. Frun Jenny Strömstedt, journalist på Nyhetsmorgon, är ett fan, men ingen fanatiker. Delat fotbollsintresse är ingen nödvändighet för ett förhållande, enligt Strömstedt, men ”det hade varit jobbigt om hon var djurgårdare”.

2. Säkerhetschefen, Henrik Koch

Pa Dembo Touray ○ Gör sitt sista derby ikväll. Vet att AIKklacken kommer att kasta in bananer mot planen före avspark. Anledningen – de kallar djurgårdarna för ”apor”.

400

personer ska garantera ett lugnt derby på Råsunda. Polisen kräver minst 60 ordningsvakter samt 120 publikvärdar. AIK nöjer sig inte med det och säkerhetskostnaden blir 150 000 kronor, enligt AIK Fotbolls säkerhetsansvarige Henrik Koch. Det är tre gånger högre än en vid en vanlig match. – Vi kan aldrig garantera att inget händer. Enskilda personers dumhet är svår att göra något åt, säger Henrik Koch.

3. Koreograferna Daniel Pérez-Wenger, AIK Tifo

8 000

Globe n

8. Arenaägaren

9. Hockeystjärnan

Marie Lindqvist

Dick Tärnström

○ Hockeyderbyt är en av årets ca 300 evenemang i de arenor som Stockholm Globe Arenas ansvarar för: Globen, Hovet, Söderstadion och Annexet.

○ En av AIK:s viktigare spelare i Globen på tisdag kväll. Rutinerad lagkapten som får mycket istid.

AIK-are – samtliga på Norra läktaren – kommer att vara delaktiga i hemmalagets tifo på Råsunda. Och resten av publiken får se något helt nytt, enligt tifogruppen. – Det är ett mönster som vi inte har kört tidigare. Redan inför säsongen började vi skissa på det. Jag dagdrömmer redan om matchen, stämningen och tifot, säger Daniel Pérez-Wenger, som tillsammans med 30-talet andra har sytt ihop dubbla derbytifon för 60 000 kronor skänkta av AIK-supportrar.

4. Korvgubben, Wadda Tamimi

300

9 10 17

10. Tränaren

17. Kocken

Tomas Montén, DIF

Anders Rolander

○ Coachar Djurgårdens backar i Globen, Micke Johansson har hand om lagets forwards. Hardy Nilsson sköter helheten.

○ Lagar inför hockeyderbyt till fläskfilé, hamburgertallrikar och andra hockeysupporterfavoriter på krogen Globen Star mitt emot Globen.

frysta korvar lastar Wadda Tamimi in i bilen inför varje derbykväll. Idrottsklassikern kokt korv står givetvis på menyn, men också chorizo, bamsekorvar och nya storsäljaren lammkorv. Säljer Wadda Tamimi två tredjedelar av korvarna blir det en bra kväll. Förutsättningarna finns, matcherna börjar 19.00 och många kommer direkt från arbetet med tom mage. Men det gäller att sälja innan avspark. – På väg in köper barnfamiljerna korv, på vägen ut kan det bli väldigt stökigt med fans som springer och kastar sten. Jag funderar faktiskt på att stänga innan slutsignalen i år. En gång snodde de alla läskburkar och började slänga på varandra, en annan gång gick en ruta på min transportbil sönder och det var inte långt ifrån att den fattade eld. •A4

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm Hemlig plan.

The Viktor Report. p

Sundbyberg planerar ny megaarena för AIK

DN.Sthlm:s n Viktor Barth-Kron bloggar på DN.see

Blogg: dn.se/blogg/viktor Tips och klagomål kan skickas till: viktor.barth-kron@dn.se.

Miljardrullningen på idrottsarenor i Stockholm fortsätter. DN.Sthlm kan nu avslöja att AIK har långt gångna planer för en helt egen anläggning för fotboll och ishockey. Enligt planen flyttar klubben 2017 till Sundbyberg där en stor fotbollsarena och ishockeyhall med utrymme även för allmänheten då ska stå invigningsklara.

Anders Sundström anders.sundström@dn.se

○ Intill järnvägsspåren i Solna växer den nya Nationalarenan upp mot himlen. Vid Globen arbetar byggkranarna febrilt med den nya Stockholmsarenan. De båda prestigeprojekten slukar drygt två miljarder vardera och dragkampen om var fotbollslagen ska spela sina hemmamatcher är hård mellan arenorna. Djurgården arbetar sedan flera år för att få bygga en egen fotbollsarena i Nationalstadsparken, men i ganska hård motvind. Samtidigt som striden om arenorna och miljardsatsningarna skett öppet och intensivt har en arbetsgrupp inom AIK i hemlighet arbetat med ett helt annat arenaprojekt. I omkring ett och ett halvt år har gruppen arbetat med att hitta en lösning som ger klubben en egen lagom stor arena och samtidigt möjligheter att utveckla barn- och ungdomssatsningarna. Missnöjet med att Råsunda, där klub-

ben spelat sina hemmamatcher sedan 1930-talet, ska rivas har varit påtagligt i klubben. Många har känt besvikelse över att AIK säljer sin själ och att den nya Nationalarenan är för stor och opersonlig för att det ska gå att skapa riktig AIK-känsla

Fakta. Fyra stora arenaprojekt Lennart Johansson arena

Lennart Johansson kan ge namn åt Foto: Claudio Bresciani nya arenan.

där. Stockholmsarenan är mindre, men ligger beskådad med AIK-ögon på fel sida av Sergels torg. Klubben ska inom en dryg månad bestämma sig för var hemmamatcherna ska spelas efter 2012. Oavsett om AIK väljer att spela kvar i Solna eller flytta matcherna till Stockholm har båda alternativen den nackdelen att de ger en modern hemmaplan – men inget mer. Arbetsgruppen ser tydligt att det inte går att utveckla idrottssatsningar på Nationalarenan eller Stockholmsarenan. Elitfotboll i framtiden kräver enligt arbetsgruppen att klubbarna har en egen arena. Den planerade anläggningen byggs enbart för idrott och inte för att dra till sig olika events. När medlemmarna ska ta ställning till

om de vill åka till Solna station eller Globen för att se sitt svartgula lag spela kommer de, enligt vad DN erfar, att få ta ställning till en helt annan lösning; AIK spelar sina hemmamatcher antingen på Nationalarenan eller Stockholmsarenan 2013–2016 för att 2017 ta ett helt eget stadion i besittning. Den nya anläggningen ska ligga i Sundbyberg. Den består av ett fotbollsstadion för 30 000 åskådare – 26 000 vid internationella matcher där ståplatsförbud råder – och en

○ AIK:s projekt med en fotbollsarena i Sundbyberg för 30 000 åskådare och en ishockeyhall för 10 000 åskådare kan vara klart för invigning 2017.

ishockeyhall med plats för 10 000 åskådare. Dessutom byggs flera träningslokaler och en friskvårdsanläggning. Tanken är att att hela klubbens verksamhet i alla fall inom fotboll och ishockey flyttar till den nya anläggningen. Klubben kommer också att kunna hyra ut lokaler och få in pengar den vägen. I dag har AIK i likhet med många andra klubbar stora hyreskostnader för planer, hallar och andra lokaler. I gruppen som arbetar med projek-

Nationalarenan ○ Ska vara klar 2012 och beräknas kosta 2,8 miljarder. Arenan ligger nära Solna station. Arenan ska rymma 50 000 sittande åskådare på fotboll och 65 000 på konserter.

Stockholmsarenan ○ Ska vara klar 2013 och ligger vid Globen. Senaste prislappen: 2,7 miljarder. Rymmer 30 000 åskådare på fotboll, 40 000 på konserter. Hemmaplan för Hammarby.

Nya Östermalms IP ○ Djurgården vill bygga en egen arena på Östermalms idrottsplats. Den ska rymma 16 000– 19 000 åskådare och grävas ned så att den inte syns för mycket i det känsliga området.

tet finns både finansiärer och ett stort byggbolag. Representanter för Sundbybergs kommun är mycket positiva till att få AIK att lämna Solna och flytta över kommungränsen. Kommunen har gett klartecken till att planera markområdet för anläggningen och ser positivt på ett samarbete kring skolgymnastik och motion. Sundbyberg har även gjort klart att det inte kommer att satsas en enda skattekrona i reda pengar i projektet. AIK-gruppen ser positivt på det beskedet. Solna pumpar in tiotals miljoner i Nationalarenan och Stockholm tar i stort sett hela den ekonomiska risken med Stockholmsarenan. Projektgruppen inom AIK anser att det är osunt med kommunala pengar i så här stora idrottsanläggningar. Oberoende konsulter granskar just

nu affärsplanen för projektet. Samtidigt ritar arkitekter på hur anläggningen ska se ut. Om några veckor ska AIK:s medlemmar få ta del både av ekonomisk plan för jätteprojektet och en arkitektvision för det som går under arbetsnamnet ”Lennart Johansson arena”.

Han är argast i Stadshuset

et finns folk som hävdar att stadshuspolitiken är färglös. De kan inte ha stött på oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S). Rudin är inte färglös – han är arg. Argast av alla. Hela tiden. Framför allt är Rudin en man av starka uttryck. Nya Slussen – som hans parti först var för, innan man blev tveksam och nu vill utreda igen — kallar han ”vår politiska generations största misstag”. Byggprojekt verkar över lag vara en känslig punkt. Ett bygge på en innergård i Hornstull utnämndes till ett ”svek mot väljarna” (väljarna i det befintliga kvarteret, får vi gissa). Även kulturen är ett område som ligger Rudin varmt om hjärtat. De borgerliga anklagas för

Att kalla Rudin för gnällig nejsägare vore dock ett misstag. att ”censurera och jaga ungdomar” när man genomdriver nolltoleransen mot klotter – som S tidigare stöttat. Många var arga när bostadsminister Stefan Attefall (KD) nyligen sa att studenter skulle söka sig dit bostäder finns. Argast av alla var dock Tomas Rudin, som inte bara krävde ministerns avgång utan också deportation i pressmeddelandet ”Attefall borde lämna Stockholm – inte studenterna”. Det var ett axplock från det senaste året. Att kalla Rudin för gnällig nejsägare vore dock ett misstag. Under året har han bland annat gått ut hårt för att staden ska bygga fler offentliga dryckesfontäner. Tomas Rudin vitaliserar helt enkelt lokaldemokratin. Om fler var som han skulle valdeltagandet landa på minst 102 procent.

Foto: Hampus Lundgren

Dagens turist. Mi Young Kim, Sydkorea Sergels torg SYDKOREA

”I Sydkorea ska man ha hunden i väskan” ○ i Young Kim, 27 år, från Sydkorea arbetar med gränssnitt för mobiltelefoner. En av hennes vänner studerar i Sverige och hon är i Stockholm för att hälsa på. Vad är det värsta med Stockholm?

– Det är det varierade vädret. Ena stunden är det sol och nästa är det regn. Jag måste hela tiden ha med mig ett paraply. I Sydkorea brukar samma väder hålla i sig så gott som hela dagen. Jag gillar inte heller att affärerna stänger så tidigt. Jag måste alltid kolla öppettiderna innan jag ska ut och handla. Det bästa med Stockholm?

– Det är att man kan ta med sina djur lite överallt. I Sydkorea ska man helst ha sin hund i en väska. Man kan inte heller ha med hunden när man åker buss i Sydkorea, det gillar inte folk. Hur uppfattar du stockholmarna?

– Det känns som om folk är mer fridfulla här, och har tid att njuta av dagen. •A4

Linnea Johansson

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm

Foto: Anders G Warne

Twittrande polis. Nu kan du läsa Peter Ågrens direktrapporter i DN Sthlm.

Polisnotiser. DN Stockholm följer varje dag polisens rapportering på polisen.se och via Twitter.

Lördag IG chefen. 3 män förföljer och försöker råna en ensam kille. Den ensamme killen sparkar en i skrevet och träffar en annan med sin näve innan han flyr!

13:48, Tysta Mari-gången, City. En man följer med tre män in i en gång. När han vänder ryggen åt blir han slagen i huvudet med ett vasst föremål. Mannen får tre jack i huvudet och plåstras om av ambulanspersonal men vill inte följa med till sjukhuset. Förundersökning om grov misshandel inledd.

16:13 Kyrkogårdsön, Ljusterö . Två personer hoppar från färjan Silja Galaxy och simmar i land på Kyrkogårdsön utanför Ljusterö i Stockholms skärgård. Sjöpolisen möter upp de båda på ön och rapporterar att de, trots simturen och det höga hoppet, är utom fara.

16: 30 Rån, Rågsved. Ett knivbeväpnat par, en man och en kvinna, överfaller en man i ett trapphus. Mannen knivhotas, blir bestulen på sin plånbok och nycklar och tvingas klä av sig flera klädesplagg och ge till rånarna.

På Twitter följer omkring 6 500 personer Peter Ågrens, ”IG-chefens”, inlägg.

Söndag IG chefen. Befälet i PP4 noterade 6 pers ligga och spy runt G:a Stan. Alla hade tydligen ätit ”världens starkaste korv”. Alla var män. Hysteriskt!!

IG chefen . Slagsmål på

”I början kändes det som att skrika rätt ut” Hans inlägg på mikrobloggen Twitter har blivit Stockholms största snackis. För det har han fått både ris och ros. ”IG-chefen” Peter Ågren vid Södermalmspolisen tar med Stockholmarna bakom kulisserna.

Josefine Hökerberg josefine.hokerberg@dn.se

Finns du på riktigt?

– Ja, det gör jag faktiskt (skratt). Du är den första twittrande polisen i Sverige. Hur blev det så?

– Jag visste ingenting om Twit-

ter, men blev tvingad av min chef, it-nörden. I början kändes det som att ställa sig på Södermalmstorg och skrika rätt ut, men jag tänkte att jag kör på som jag brukar och tar förnedringen när den kommer. Mina första inlägg var förmodligen olämpliga. Varför twittrar du om polisens arbete?

– Jag vill bjuda in folk bakom kulisserna. Folk ser normalt bara oss när medier rapporterar om ett stort brott och vi står där lite stiffa och säger: ”Kan tyvärr inte säga någonting”, ”Det är förundersökningssekretess”. Det finns en problematik i

att polisen är så sluten, säger Peter Ågren. Vad twittrar du om?

– Allt från samtal med små dagisbarn, till personliga katastrofer, grova våldsbrott och död. Det kan också bli jätteallvarligt. En av mina poliser skar ned folk som hade hängt sig tre dagar i rad. Det vill jag också twittra om. Vårt arbete är inte alltid som i polisskolans rekryteringsbroschyr.

skriva om. Har man en dragning åt Monty Python-hållet ser man humor i situationer som andra bara tycker är för mycket. DN Stockholms läsare kommer nu att kunna ta del av Stockholmpolisens tweets. Vad kan de förvänta sig?

– Precis vad som helst. Var beredda på allt. Hur många twittrande poliser finns det i länet?

Vad är omöjligt att skriva?

– Tre just nu. Förhoppningsvis blir vi fler.

– Pågående brott och förundersökningsekretess twittrar jag inte om. Det finns också situationer som är oerhört roliga som jag inte kan

Fotnot: ”Ig-chef” är en förkortning för chef för ingripandesektionen.

36% Ja, någon gång

17% Ja, ofta

Swedenborgsg. En person illa misshandlad med bl a sparkar i huvudet. En gripen. Det hela började med: ”Ha’ru cigg?”

03:00, Våldsamt upplopp, Bredängs t-banestation. Ett tjugotal män i åldern 20–30 attackerar ett antal ordningsvakter i tunnelbaneuppgången. Fem personer grips, misstänkta för våldsamt upplopp och hot mot tjänsteman.

15:50 Grovt människorov, Jakobsberg. Efter att flera män bråkat på gatan uppger vittnen att en man blir intvingad i en bil mot sin vilja. Polisen söker efter bilen och har inlett en förundersökning om grovt människorov.

19:38 Bråk på färja, Kapellskär Flera polispatruller skickas till Kapellskär efter larm om ett större bråk ombord på en båt som lagt till vid kaj. Väl på plats kan polisen rapportera om att det förefaller lugnt på platsen.

Webbfrågan. Så tycker läsarna

Har du plankat med SL? •A5

47% Nej, aldrig

9 204 läsare har svarat på webbfrågan på DN.se.

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Special. Dubbelderby i veckan – så påverkas vi. Stockholm

På väg in köper barnfamiljerna korv, på vägen ut kan det bli väldigt stökigt med fans som springer och kastar sten. Jag funderar faktiskt på att stänga innan slutsignalen. 5. Renhållaren, Kenneth Aura

15 000

kvadratmeter runt Råsunda och in mot Solna centrum måste åtta personer städa – under matchens 90 minuter. De dammsuger parker, papperskorgar och gräsytor på alla lösa föremål. Inga potentiella projektiler eller tillhyggen får finnas kvar när supportrarna väller ut. – Det är precis att vi hinner ibland, man vet aldrig riktigt hur mycket skräp det finns. Då är det bra att få några tilläggsminuter, säger arbetsledaren Kennet Aura. – Det har hänt att vi hittat stenar som de laddat upp med i buskarna, basebollträn också. Värst var det ändå tidigare när det stod återvinningsigloos för glas här utanför, dem välte ju fansen omkull. Men ölflaskorna är ett långt mindre problem än reklambladen och gratisprodukterna som ofta blir kvar på asfalten utanför arenan. – En gång låg det Philapelphia-ost över hela Solna. Marken var alldeles vit, minns Kennet Auras kollega Marcus Eriksson.

6. Grannen, Åke Petersson

meter från Råsundas norra läktare bor Åke Petersson. Han har haft problem med något de flesta andra slipper – konfetti i trädgården. – Efter att de har haft tifo har det kommit in i hela trädgården. Jag pratade med förbundet och de erbjöd sig att skicka städare till mig men i stället lyckades jag få dem att sätta upp ett nät vid sidan av läktaren. Sedan dess har jag sluppit ha hela trädgården full av små pappersbitar. En annan granne berättar om hur folk ringt på och frågat om hon snott ölen de grävt ned i deras trädgård före matchen. Och Gustaf Simonsson på Parkvägen, precis intill Råsunda, berättar om hur supportrar gömt sig i hans trädgård när de varit jagade av polisen och hur fulla personer suttit utanför hans hus. – En gång gick jag ut på balkongen och kastade en hink vatten på dem, då försvann de, säger han.

7. Målvakten, Pa Dembo Touray

gånger varje dag tar Djurgårdens muslimske målvakt fram sin bönematta och vänder sig mot Mecka. – En normal dag ber jag vid åtta, tolv, tre, sex och strax innan jag går och lägger mig. En matchdag skjuter jag upp de två sista bönestunderna till efter matchen. Varje gång tar ungefär fem minuter, då är det totalt fokus. Jag stänger av tv:n, telefonen och allt runt omkring och slappnar av helt. – Jag ber för att det ska gå bra för mig och att jag ska hålla mig frisk. Jag ber för mina lagkamrater – och för spelarna i motståndarlagen, inte för att det ska gå bra för dem men att de inte ska råka ut för skador, säger målvakten som hållit nollan sju gånger i Stockholmsderbyn – men bara en gång mot AIK.

8. Arenaägaren, Marie Lindqvist, kommunikationschef Globen

245

personer jobbar under tisdagens hockeyderby för arenaägaren Stockholm Globe Arenas räkning. Det handlar bland annat om projektledare, tekniker, byggnadsarbetare, ismaskinsförare, värdar/värdinnor, säkerhetsansvariga samt personal i restauranger, barer, kiosker och loger. Dessutom bemannar hemmalaget Djurgården med matchvärdar och ordningsvakter. En av personerna som arbetar under derbykvällen är Stockholm Globe Arenas kommunikationschef Marie Lindqvist.

•A4

9.Hockeystjärnan, Dick Tärnström

gården Hockey spenderar i snitt runt 230 kronor utöver matchbiljett och konsumtion inne i arenan, visar en undersökning som företaget Markör gjort. Enligt kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt är derbyna väldigt viktiga för Stockholm: – Pengamässigt är det en plusaffär, hur man än räknar, säger hon.

minuter sover Dick Tärnström i morgon eftermiddag, efter matchvärmning och lunchbuffé. – Det går inte att vara taggad för tidigt, då bränner man krutet. Jag tror att det kommer att vara en fantastisk stämning. Det finns inga liknande matcher, det är som slutspel. Och derbykänslan finns i kroppen hela dagen, säger AIK:s lagkapten.

10. Tränaren, Tomas Montén, Djurgården

700 000

kronor, så mycket kostar Djurgårdens ishockeyspelare i morgon. Enligt uppgift till DN har klubben en spelarbudget på 39 miljoner kronor per säsong – jämfört med AIK:s 34 miljoner kronor. Tomas Montén är en av Djurgårdens tre coacher i kväll. – Derbyt är den enda match man inte får förlora. Det märks på spelarna. Vi brukar inte behöva skrika i gång dem, snarare tvärtom. De kan bli överladdade och spända, säger han.

11. T-baneföraren, Lasse Johansson

extra tunnelbanetåg sätts in för att snabbt forsla bort publiken från Råsunda. Ovanför tunnelbanestationen Västra skogen finns trygghetscentralen där trafikledare, personal från SL och polisens insatschef följer trafiken. Lasse Johansson är en av förarna som kör på blå linjen i kväll. – Värst är det när alla ska hem. När jag kommer norrifrån och kör mot Solna saktar jag ner ordentligt och drar ett djupt andetag. Även om vi har bra hjälp av polis och vakter som stoppar folk vid spärrarna och inte släpper ned alla i tunnelbanan samtidigt. Ändå kan det vara fullt av folk ända fram på perrongen. Och de knuffas. Det kan hända att någon ramlar ned på spåret, det får man räkna med.

12. Trafikledaren, David Kernell

800

fordon i timmen passerar Södra länkens Sotartunneln inför ett derby. – Det blir som ett extra, lokalt rusningstillfälle, säger David Kernell, operativ samordnare på Trafik Stockholm, som har ansvar för att hålla koll på de stora lederna, till exempel Essingeleden, Södra länken och Centralbron. Sotartunneln är den plats där det uppstår flest bilköer inför en match i Globen.

13. Statsministern, Fredrik Reinfeldt (M)

400

kronor kostar ett års medlemskap i Djurgården Fotboll. Statsminister Fredrik Reinfeldt är en av klubbens cirka 14 000 medlemmar. Han har sett flera derbyn på plats, men den här gången får jobbet gå före. – Just de dagarna kommer att vara extra intensiva eftersom regeringens budget presenteras på tisdagen. Och senare samma dag åker jag till New York och FN:s generalförsamling. Men jag hoppas kunna följa måndagens match på något sätt.

14. Borgarrådet, Madeleine Sjöstedt (FP)

3 200 000

i turismintäkter till Stockholms näringsidkare – så mycket genererar ett utsålt hockeyderby. Varje besökare på en match med Djur-

15. Polisen, Isabel Thorén

”När jag ser en pensionär eller mamma med småbarn som kliver på vid Kungsträdgården händer det att jag går in och pratar med dem och förklarar vad som kommer att hända vid T-centralen och Fridhemsplan. Det blir ett väldans liv med folk som sjunger, skriker, dricker öl och skräpar ned. Ibland går ett fönster i en vagn sönder också.” Tunnelbaneföraren Lasse Johansson vet vad som väntar stockholmarna i kollektivtrafiken.

1 000 000

kronor är kostnaden för de cirka 300 poliser som ska ansvara för säkerheten under fotbollsderbyt i kväll. Morgondagens prislapp är densamma. Men då är inte ens fordonskostnaderna eller de två förberedelsedagarna inräknade. – Det är enorma pengar för myndigheten, säger Isabel Thorén, polisintendent på Operativa samordningsenheten i Stockholms län. I år har man utökat utredningsgruppen från två till tio personer – allt för att kunna lagföra bråkstakar ännu snabbare. Dessutom kommer huliganerna att filmas – öppet, dolt och med hjälp av helikopter. – Jag vill inte lämna ut siffran på antal kameror, men det är många, säger Thorén. – Polisen kommer att vara mer repressiv än tidigare. Om vi inte tar er under matchen så är det polistaktiskt, då kommer vi och knackar på hos er klockan 6 på morgonen i stället, säger kommenderingschefen Christer Nilsson.

16. Fansens mamma, Berit Wahlgren

kronor kostar pyttipannan hos Berit Wahlgren på Järnvägsrestaurangen Östra Station. Hon säljer ungefär 150 portioner mat innan en match. Den sköljs ned med cirka 400 liter öl om Djurgården spelar borta – 1 000 vid en hemmamatch. När hon inte utfordrar Djurgårdsfansen hjälper hon till att hålla ordningen på matcherna – så även denna gång. – Jag har fått höra ”Berit är bättre än tre piketbussar”, eftersom supportrarna lyssnar på mig, säger hon. Under förra höstens hockeyderby bad hon poliserna lägga ned sina batonger med uppmaningen ”Jag sköter det här”. – Jag gör det för huliganernas skull. Jag tycker inte om det de gör, men jag tycker om dem. Och jag kommer aldrig att acceptera att en enda person får ett slag, oavsett om det är en djurgårdare, AIK:are eller någon annan, säger Berit. För drygt 20 år sedan var hon den enda som lät Djurgårdssupportrarna dricka på sin restaurang. Det blev snabbt fansens favorithak, och Berit blev ”Djurgårdsmorsan”. – Jag sa till dem: ni ska veta en sak att det finns bara en person som bestämmer här – och det är jag. Jag skiter fullständigt fan i vad ni tycker.

17. Kocken, Anders Rolander

180

matplatser finns på krogen Globen Stars. – Nu för tiden så stänger vi för bargäster i samband med derbyna. Det blir för stökigt. Inför en normal hockeymatch säljer vi 500–600 öl men vid ett derby betydligt mindre. – Det är rätt stor skillnad på vad fansen till de olika lagen äter, djurgårdarna vill titta på à la carte-menyn och tar gärna en köttbit eller fläskfilé, det blir lite dyrare grejer, damerna tar ofta Caesarsallad. När AIK-fansen kommer blir det mer hamburgare med pommes och när Hammarby har hemmamatch är det bara hamburgertallrik som gäller.

Text: Marijana Dragic, Martin Fransson, Linnea Johansson, Jacob Sjölin Foto: Jonas Lindkvist, Anna-Lena Mattsson

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Stockholm AIK-segrar gör livet lite lättare, tycker Niklas Strömstedt.

Matchdag – då säljer Berit Wahlgren 1 000 liter öl.

Varje derbykväll plockar Wadda Tamimi fram 300 korvar ur frysen.

Pa Dembo Touray ber en bön – även för motståndarna.

Basebollträn, ölburkar – och ost. Mycket ska städas bort av Kenneth Aura.

Djurgårdarna beställer dyrare mat, enligt Anders Rolander.

•A4

Hanna Fahl: Forskning och framsteg i all ära, men var vi verkligen tvungna att rota i piraterna? Sidan 2 lördag 24 september 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

Boklördag

bokmässan 2011. Digitaliseringen skapar oreda i bibliotekens hyllor. Sidorna 10–11

Sara Stridsberg vann DN:s stora omröstning. Sidorna 12–13

marilyn monroe som skribent. Ann Heberlein läser en ny bok om sexsymbolen. Sidan 16–17

Foto: Alexander Mahmoud

”drömfakulteten” är 2000-talets bästa svenska roman

•A2

Catia Hultquist: Framför allt unnar man bloggtjejerna att träfa riktigt snälla människor där ute. I verkliga livet. Sidan 2

Illustration: Jonas Backlund

måndag 26 september 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

KNARKA, * *DN/Synovate: 7 av 10 svenskar tycker att det är ganska eller mycket viktigt att programledare i tv undviker knarkrelaterade skandaler. Sidorna 4–5

Kan ett legaliserat Christiania förbli fritt? Håkan Thörn om den danska fristadens framtid . Sidorna 6–7

Felicias äventyr. Välkommen arbetarklass skildring i bilder boksgenren. Sidan 8

Konturskarpt. ”Carmen” på Kung liga Operan är värd att låta sig förföras Sidan 10 av.

•A2

Björn Wiman: Kulturjournalistiken i nya DN ska vara tankens och stilens akrobatik. Sidan 2 MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

Ödesmättat triangeldrama i grekisk fristil Jonas Thente jublar åt Amanda Svenssons andra roman. Sidan 6

Utan guldstjärna. DN:s Leif Zern ler mer än ryser åt hemskheterna i ”Orestien”. Sidan 9

Bästis på flykt. Barnböcker är fulla av goda vänner, vad händer när en försvinner? Sidan 12

Peter, 31 år (Tyskland), biokemist ”Jag såg filmen ”Top gear” senast. The pirate bay använder jag inte längre, i Tyskland jagas fildelare hårt. Och det kostar bara en euro att hyra en film via Itunes.”

Adam, 21 år, musiker ”Jag tankar ned väldigt mycket musik varje dag. Men nu när Spotify finns blir det allt mindre. Samtidigt vill man ju som musiker kunna få betalt.”

Nedladdaren är en man Miljontals människor laddar ner musik och filmer från nätet. Exakt vilka som gör det – och vad de fildelar – har varit oklart. Tills nu. DN har tagit del av en unik undersökning som kastar nytt ljus över fildelarna. Sidorna 4–5 Martin, 20 år, studerande KTH

Anna, 30 år (Tyskland), akademiker ”I mitt yrke laddar jag ned vetenskapliga publikationer. På skolan där jag jobbar laddar jag också hem gratis mjukvara. Det är lätt att få tag i nya program.”

Foto: Magnus Hallgren

”Jag laddar ned musik för att inte stödja skivbolagen. Och tv-serier, som ’Heroes’ och ’Futurama’. Jag har ingen tv, det är mycket enklare att använda torrenter.”

•A2

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Kultur Teater. ”Köpmannens kontrakt” på Dramaten

Ett besvärligt men intressant kaos Elfriede Jelineks ”Köpmannens kontrakt” destillerar finansvärldens kakafoni och förnedringspolitik till teater. DN:s Malin Ullgren fascineras av kaoset men efterlyser en starkare riktning.

”Köpmannens kontrakt, en ekonomisk komedi” Av Elfriede Jelinek Översättning: Magnus Lindman Regi: Mellika Melouani Melani Scenografi: Bengt Gomér Musik: Dror Feiler Medverkande: Hulda Lind Jóhannsdóttir, Janna Granström, Per Grytt, Andreas Rothlin Svensson, m fl. Scen: Dramaten/Målarsalen.

○ Ett av frågetecknen kring satsningen på att ge arbetslösa jobb inom kultursektorn är varför man vill lotsa in till en bransch utan pengar och med få anställningsmöjligheter. Mer rationellt hade varit att erbjuda finanssektorn att ta emot utförsäkrade praktikanter. Där finns stora pengar att tjäna, gott om fasta jobb och väldigt få utanför skrået fattar om man har varit oskicklig i yrket. Jag försöker inte vara rolig. Det är intressant att på allvar fundera över varför branscher som hanterar pengar aldrig kommer på fråga för arbetsmarknadens allra svagaste. Pengar anses uppenbarligen som något så upphöjt att det är rent löjligt att placera ”utförsäkrad” och ”aktiemäklare” i samma mening. När jag ser Elfriede Jelineks ”Köpmannens kontrakt, en ekonomisk komedi” på Dramaten, där långa textsjok om företagsekonomi mässas som från predikstolen, tänker jag att finansfolket förvaltar den gamla kyrkans strategier. Folket förstår inte språket, folket begriper inte hur allt detta ska tolkas i vardagen, men man är ändå så underkastad dess makt att man ser den egna vantron som ett tecken på att man är ovärdig budskapet. Regissören Mellika Melouani Melani har ett väldigt gehör för Jelineks söndrande texter. Därför är det lite sött och paradoxalt att publiken måste sätta på sig skoskydd innan

den får beträda scenrummets jungfruligt vita heltäckningsmatta: Vi är rädda om tingen medan språket går i bitar för Jelineks hand. Föreställningen är ett spetsigt kaos. Den är en gestaltning av en finansiell psykos, som ibland låter sig manifesteras i scener: En naken kvinna ålar över scengolvet, Hulda Lind Jóhannsdóttir tar emot i rosa 80-talslook, i sällskap av två naturalistiska docklik. Bilder av svenska och internationella vänsterprofiler klipps metodiskt sönder, en handfast hantering av dem som nänns ifrågasätta den liberala ekonomins credo. En glanskaklad scen-på-scenen skjuts ut från fonden, ett vidrigt strålkastarljus riktas mot publiken, ett lika vidrigt brusljud på högsta volym kommer ur högtalarna. Biljetter till andra föreställningar delas ut – stick härifrån om det inte passar! Att läsa eller se en Jelinektext är att

bli hunsad. Melani tar tydligt fasta på aggressionen; den som bottnar i en tung sorg över kapitalismens övergrepp på människorna, men som i författarens gester lika gärna riktar sig mot offren. Också skådespelarna hunsas, fastän de för tillfället är pjäsens representanter. De måste spruta ur sig en text som ingen jävel kan memorera, genomföra farsartade samlag iförda sina egna huvuden i jättestorlek, och så vidare i all evighet, eller nästan två och en halv timme. Marknadens kakafoni och förnedringslogik, destillerad till teater. I långa sjok är jag uppslukad av detta kaos, dess parallella scener, känslan av att uppsättningen lyckats ta tag i Jelineks språkliga händelser. Jag hinner tänka att ”Köpmannens kontrakt” är en estetisk-politisk väckelserörelse som förtjänar sin folkmassa, att Mellika Melouani Melani har geniala drag som regissör och att Hulda Lind Jóhannsdóttir är ett perfekt värddjur för den jelinekska opålitligheten. Mot slutet tröttnar jag dock på att se suddiga tankefigurer gestaltade på scen. Upptågen ter sig allt tom-

Elfriede Jelineks ”Köpmannens kontrakt” gestaltar en finansiell psykos.

mare, och jag får den besvärande känslan av att kaoset inte är mod, utan ett undanglidande sätt att hantera en svår text. Jelinek erbjuder regissören allt och inget med sin icke-dramatik, men jag tror inte att man behöver vara rädd för att avtvinga texten rakare mening. Det

vill säga, Jelinek larmar och gör sig till, men det betyder inte att man inte kan svara med att skapa riktning och söka människorna i kaoset. Problemet med att låta ett negativt stycke avsluta en recension är att det uppfattas som det slutgiltiga omdömet. Det är det inte, det är en

Foto: Roger Stenberg

invändning. Jag skulle själv vilja se ”Köpmannens kontrakt” en gång till, för att det är den sortens föreställning som i sin besvärlighet är intressant nog att återvända till.

Malin Ullgren malin.ullgren@dn.se

Teater. ”Apatiska för nybörjare” på Folkteatern

”Apatiska för nybörjare” Av Jonas Hassen Khemiri. Regi: Nina Wester. Scenografi och kostym: Lisa Hjertén. I rollerna: Lars Magnus Larsson, Shebly Niavarani, Natalie Sundelin, Ulla Svedin, Jonas Sjöqvist, Cecilia Milocco. Scen: Folkteatern, Göteborg.

○ Med tanke på ämnet har det blivit en oväntat uppsluppen pjäs, Jonas Hassen Khemiris dramatisering av Gellert Tamas digra reportagebok om de apatiska flyktingbarnen. Nu är det naturligtvis inte fråga om någon dramatisering rakt av. Den pjäsen hade blivit dygnslång. Khemiri har valt att koncentrera sig på den fråga som varje läsare av Tamas bok ställer sig: Varför lät jag mig nöja med de förklaringar som ansvariga myndigheter och politiker kom med, •A2

att de apatiska barnen i själva verket spelade sjuka eller hade förgiftats av sina egna föräldrar i ett desperat försök att få stanna i landet? Det har alltså blivit en pjäs om civilkurage, om nödvändigheten att åtminstone ibland lyssna till den inre röst som uppmanar till handling även när det känns jobbigt och obekvämt. Ja, i synnerhet just då. I fokus för den lösa handlingen står följaktligen en Utredare och hans samvete, båda utmärkt spelade av Jonas Sjöqvist respektive Cecilia Milocco. Utmaningen är förstås att undvika

svartvitmålning och åtföljande självgodhet i skildringen av ett verkligt förlopp som har både offer och

skurkar. Går det att på scen förklara varför goda tjänstemän blir onda och varför ansvariga ministrar blir motsatsen till sociala och demokratiska? Hur gestaltar man ett hårdnande samhällsklimat? Khemiris lösning är leka med det tunga materialet. I hans version blir ”Apatiska för nybörjare” ett språk som vi alla har att lära oss om vi inte ska stanna i handlingsförlamningen. De traumatiserade, utvisningshotade flyktingbarnens apati har en motsvarighet i den apati som lurar på varje medborgare i ett kapitalistiskt välfärdsland, där välfärdsidealet ständigt vacklar mellan allas och eget bästa. Med lika lätt hand som pjäsen är skriven är den regisserad av norska

Foto: Patrik Gunnar Helin

Uppsluppet. Lekfullt om civilkurage och samvete Nina Wester. Tablåerna bryter oförmedlat in i varandra, ibland med sådan hastighet att skådespelarna tycks tagna på sängen. Andra gånger kastar sig föreställningen ut i farsartade fantasier. Shebly Niavarani excellerar som sammetsögd älskare och dito statsminister. Lisa Hjertén har byggt ett genomsläppligt opersonligt rum som fungerar både som hem och offentlig miljö, en påminnelse om folkhemmet och vad som blev av det. På golvet bredvid besökssoffan ligger en liten kvarglömd docka. Någon som inte var välkommen har varit här men är det inte längre.

Mikael Löfgren teater@dn.se

Natalie Sundelin, Ulla Svedin, Shebly Niavarani och Lars Magnus Larsson.

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Barn & Ung Bilderböcker om bästisar.

Syrerika berättelser om vänskap Vad gör man när ens bästa kompis bara försvinner? Det är temat i både Eva Lindströms och Maria Nilsson Thores nya bilderböcker. Pia Huss läser två fina skildringar av kris och utveckling i en vänskap. Eva Lindström ”Apan och jag” Alfabeta. Målgrupp: 2–5 år

Maria Nilsson Thore ”Petras prick” BonnierCarlsen. Målgrupp: 3–6 år

I varje väsentlig barnb bok – en gåta. Då avsser jag inte deckare, ssnarare livsmysterier. T Tänk på Astrid Lindg grens Pippi eller Barb bro Lindgrens Loranga och Masarin. Tänk Tove o JJanssons Mumin eller Lewis Carro Carrolls ”Alice i Underlandet”. Berättelser som roar, oroar och frågar: Hur ska vi hantera insikten om att barndomens sockerdricksträd en dag ligger bakom oss? Vad innebär det när en pappa själv beter sig som ett barn? Kan också en mumintrygghet riskera att bli kvävande? Och hur smärtsamt kan det kännas att störta ner genom kaninhålet på vars botten det oförutsägbara väntar?

Maria Nilsson Thore arbetar i en trivsamt ockragul värld med generösa bildinteriörer.

En bra historia öppnar fönster, drar kallt men fläktar in syre. Så ock Eva Lindströms ”Apan och jag”, bilderboken vars magert spretiga illustrationer och rimmat sparsmakade textrader om ”jag” och hennes apa, är tät av betydelser. På ytan handlar alltihop om lekkamratsapan som plötsligt ger sig i väg och blir borta mycket längre än vad som är roligt. Rätt som det är har han dragit och ”jag” letar och saknar. Tillvaron töms på energi och tillplattad, likt pappret hon är tecknad på, spanar ”jag” förstås åt fel håll när apan hoppar in i en taxi. ”Jags” fantasier skenar i ovisshetens limbo: Måhända apan dras till det fula, skitiga och elaka, till någon med ”annorlunda svans” – en råtta rent av? ”Jag” skär lök och gråter, förbereder fest ”Det blir en apkul kväll/ Jag hackar lök och spelar pop/ Dyk upp nu är du snäll”. Men icke. ”Jag” märker inte hur apan ständigt är närvarande, hur han smyger i kanterna, sticker fram en luden arm bak hörnet och lyfter två pliriga ögon ovan fönsterbrädet. Att apan är på G förblir länge en hemlighet mellan apa och läsare. Eva Lindströms bilder är glesa med vida vita öppningar för starka känslor att smita igenom. De tecknade föremålen bildar öar att hålla fast vid. Föremålen är transparenta men trygga i samma penndrag. Och kanske berättar apans utflykt också om något annat? Är han metaforen för ”jagets” självförtroende? Känslan som så skönt kan fylla hela oss, men aldrig låter sig framkommenderas. Om att förlora något man tagit för givet, handlar även Maria Nilsson Thores ”Petras prick”. Precis som i ”Apan och jag”, pågår berättelsen såväl ovan som under ytan. Petra

Eva Lindströms illustrationer är magert spretiga med vida vita öppningar för starka känslor.

vaknar en morgon och känner sig fel och krånglig ändå ut i svanstippen. Något är galet och i badrumsspegeln inser Petra att hon förlorat en prick. 1 000 prickar i går kväll. Nu vaknar hon med endast 999. En marginell skillnad kan tyckas men kattdjuret Petra utan prick känner sig, trots sin rustika framtoning, ungefär lika slak som ”jaget” hos Lindström. Och lika undrande: Varför stannar inte pricken hos mig när de andra trivs så bra? Så dyker pricken upp på snabb-

visit men försvinner lika fort. Petra måste klara sig själv. Först då, när Petra hittat sin egen vardagsstrategi, återkommer pricken. Temat är evigt aktuellt, oförglömligt skildrat i Anna Höglunds suveräna klassiker ”Mina och Kåge”.

m mens kompis” och ”Tumm leker”, där Inger men o Lasse Sandbergs och klassiska k 70-talsfigurer g på skogsutflykt och går leker l kurragömma, bråkar och o försonas. Tummenböckerna är avskalade till b max, men man kommer förvånansvärt långt med en rosa huvudfoting.

att a de har fått fullt med prickar och fläckar på p tänderna. Tandläkaren t nästa. Knattar med smak n för tokrolighe tokroligheter lär gilla Lotta Geffenblads ”Prick och fläck tandtrollar”, som nu finns i nytt format.

Katten Petras värld är kraftfullt ock-

ragul och varm. Maria Nilsson Thores bilder och generöst utfallande bildinteriörer, signalerar trivsel och flörtar med vuxenläsaren meddels

omsorgsfulla designdetaljer som att Petra dricker kaffe ur Stig Lindbergs Spisa Ribb. Samtidigt anas närvaron av det stora och osäkra i det kyliga snölandskap dit den äventyrslystne pricken studsar undan Petras vilja att hålla fast. För ”Vill man få en envis prick att stanna,/ måste den bestämma lite själv.” En pragmatisk katts insikt.

Pia Huss barnung@dn.se

Vänner i vått och torrt. Fler kompisar i aktuella bilderböcker Max och Maja D brittiska kaninerna De M Max och Maja har något o oemotståndligt livsglatt i blicken. I ”Den snabba ssparkcykeln” och ”Den llilla pölen” ställs de inför sstora utmaningar i vard dagen. Max har gjort en liten pöl på golvet och får låna Majas kläder. Max har fått en ny sparkcykel och Maja blir avundsjuk. Knattekaninerna lägger sina lillgamla livspussel med smittsam entusiasm.

Jag och Sockan ”Min kanin Sockan” är en fantastisk •A2

h historia om en pojke som ttröttnat på sitt mjukdjur och går för att sätta ut det o i skogen. Frågan är bara vem som tycker att avv sskedet är svårast, Sockan eller Förutom Benjamin ll pojken jk själv? j Chauds maffiga och perspektivöppnande illustrationer finns här en fint konstruerad intrig, kärleksfulla detaljer och rikligt med hjärtevärmande humor.

Prick och Fläck Tummen och Dockis Tummens bästis heter Dockis och syddes av hans mamma. När mamma inte är i närheten kan Dockis prata. Nu kommer två nya pekböcker, ”Tum-

Det långörade radarparet Prick och Fläck har alltid något knasigt upptåg på gång. När de goffar i sig prasselkolor, choklad, sega råttor och kokosprickar upptäcker de dock

Pettson och Findus I ”Hemma hos Pettson och Findus” lär man sig o iinte bara nya ord, utan får o också en ordentlig rundv visning i torparidyllen hos å det påhittiga samboparet Pettson och Findus: täppan, trädgården, hönshuset och snickarboden. Tittar man noga

på Sven Nordqvists detaljrika illustrationer kan man självklart också hitta minst en muckla på varje uppslag.

Jag g och Nenne F Fasan i att ha blivit av med sitt favoritgosedjur! m De ångestfyllda fantasierD n na om vad som kan hända: e ett annat barn som hittar d det, spöken som skrämmer det, en sopbil som river det i tusen bitar ... Ingen vuxen som läst ”Kom tillbaka, Nenne” kommer någonsin mer att ta lätt på en situation där bästa mjukdjurskompisen har försvunnit. Sverker Lenas

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Man blir skrämd, förbannad och drar det kort man alltid spelar ut mot kvinnor som vill diskutera familjepolitik: man insinuerar att de är dåliga mammor. Egoistiska. Omogna.

Foto: Fredrik Funck

Idé & Kritik 19 september

Kultur

Katarina Wennstam

Katarina Wennstam beklagar i Fokus att många är så tveksamma kring sina relationer att de blir arga av skilsmässodebatten och boken ”Happy, happy”.

Roman. Amanda Svensson följer upp succédebuten

Bedövande färgrikt fyrverkeri Amanda Svenssons andra roman är ett ödesmättat triangeldrama om ung kärlek. Jonas Thente gläds åt hennes suveräna lek med poetiska skolor och språknivåer. Amanda Svensson ”Välkommen till den här världen” Norstedts

M Många läsare och reccensenter lät sig ruskas o om av Amanda Svensssons debutroman, ”Hey D Dolly”, som publicerad des 2008. Jag kan förtå varför. fö H stå Här hade vi fanzinens, e-zinens, flygbladens, de nattliga mobilsamtalens och de begåvade bloggarnas uttryck – med samma energi, översminkade smärta och förvirring; fast koncentrerat, rättstavat och utgivet mellan tjocka pärmar på ett riktigt förlag. Det finns så mycket avbruten och övergiven litteratur där ute bortom pärmarna, men Amanda Svensson hade talangen att göra en hållbar roman av den utan att finfiltrera, fåfängt förädla och göra avkall på omedelbarheten i uttrycket. Svenssons debut hör alltså till de romaner som uppdaterar litteraturen med nya uttryck som genast ter sig så självklara att de snabbt kan förringas. Hur går man vidare efter något sådant? Amanda Svensson svarar på den frågan med ”Välkommen till den här världen”. När jag skriver detta pendlar jag mel-

lan att genast och kort överösa hennes roman med pressrosor – som det en gång hette – och att försöka förklara varför just den här romanen

Det är riktigt plågsamt att följa denna kärleksaffär från en position bakom de skal som arv och miljö har låtit hårdna kring huvudpersonerna.

•A2

är ett bedövande färgrikt fyrverkeri i en årsutgivning av svenska romaner som annars mest består av fuktiga ettöressmällare. Jag försöker mig på det senare. Detta är en berättelse om ung kärlek. En kärleksroman alltså, och inte nog med det, det är dessutom ett ödesmättat triangeldrama i god grekisk fristil. Först lär vi känna Greta, som är 21 år och står i begrepp att flytta från ett fjantigt konstkollektiv i Malmö till Köpenhamn, där hon arbetar som servitris på en restaurang. Därefter kommer Simon, som utan egen förskyllan blivit the shit i Köpenhamns inre innekretsar. Och så Claus – dådkraftig dåre i detta drama, sedan fyraårsåldern förbunden med Simon och på ett obestämt sätt väldigt rubbad och utlevande. Greta och Simon kommer att träffa varandra, det förstår man. Och Claus kommer att se Greta som en rival. Man frestas att beskriva det hela som ett kemiskt experiment med tre komponenter men utan ansvarsfull handledare. Bristen på ansvarsfulla handledare är ju för övrigt utmärkande, och förmodligen också en förutsättning, för ung kärlek. Kanske har Amanda Svensson helt enkelt gett sig fan på att ta sig an detta det mest slitna av alla teman. En förkrossande majoritet av alla kärleksstories är ju usla, men Svenssons hör till det fåtal som känns, som gör någonting med en. Hon lyckas med att – som för första gången – använda den samtida storstadens flåsfåniga cred-index som både bak- och förgrund till det där maskspelet som brukar få utgöra sensmoral i fiktion riktad till ungdomar. ”Han har sagt att han älskar mej. För den han tror jag är”, filosoferar Greta. Fast läsaren vet att hon i själva verket tror att Simon älskar henne för den hon tror att han tror att hon är, fast hon har fel. Det är riktigt plågsamt att följa

Amanda Svenssons andra roman är en ödesmättad berättelse om ung kärlek.

denna kärleksaffär från en position bakom de skal som arv och miljö har låtit hårdna kring huvudpersonerna. Och det mjukaste skalet kommer att krossas mot Köpenhamnsgryningens bangårdar. Det som gör ”Välkommen till den

här världen” till en väldigt bra roman, och inte bara till en väldigt bra kärleksberättelse är förstås allt det där som berättas utan att egentligen höra till handlingen. Hoppen mellan stilarter. Den suveräna leken med poetiska skolor och nivåer som skär sig hos många andra. En

butter socialrealism från horstråket Istedgade kan hos Svensson hastigt övergå i en symbolistisk bild – ”De slänger tulpaner från balkongerna. Han fångar dem mellan tänderna, deras stjälkar är bittra och färgar tungan grön” – som mest erinrar om Majakovskij när han är som mest uppfylld av livet och levandet. Eller de drastiska perverteringarna av kärlekens alla schlagerrefränger: ”Kärlek ska vara som en stor, okänd kontinent. Man landstiger, och sen vill man ägna resten av sitt liv åt att bygga bo och slakta ursprungsbefolkningen.”

Foto: Anders Hansson

Även de mest hårdföra popmodernisterna får utdelning. Som i romanens crescendo där ett av bokens många låtcitat fogas in utan vidare hänvisningar: ett spår från The Magnetic Fields projekt ”69 love songs” – en tredelad cd med den till synes hopplösa ambitionen att utforska vad som möjligen kan återstå att upptäcka på området kärlekspoplåtar. Amanda Svensson har gjort något liknande med sin nya roman, och jag gläds åt resultatet.

Jonas Thente jonas.thente@dn.se

h Sport på stan MÅNDAG 19 SEPTEMBER FOTBOLL h DERBY Allsvenskan (h): 19.00 AIK-Djurgården, Råsunda. Division 1 (h): 19.00 Valsta Syrianska-IK Frej, Midgårdsvallen.

Sportveckan. 19–25 september

h DN rekommenderar

Måndag Tvillingderby på Råsundas gräs AIK–Djurgården Tisdag Hockeyfest i Globen Djurgården–AIK Onsdag Innebandyderby Tyresö Trollbäcken–AIK, Allsvensk toppmatch i Borås Elfsborg–Helsingborg, Messi på Mestalla Valencia–Barcelona Torsdag 08-hockey i Norrland Modo–AIK och Luleå–Djurgården, Randigt derby på Gamla Ullevi IFK Göteborg–Häcken Fredag Handbollsslag på Söder Hammarby–Tumba, Prestigegolf på Irland Solheim Cup, Fredagsfotboll på Stadion Djurgården–Kalmar FF Lördag Silver-Emma i linjeloppet Cykel-VM Klassiskt kraftprov Lidingöloppet, Fartfest på Mantorp STCC-final, VM-dramatik i Wales Speedway-GP Söndag Kessiakoff i Köpenhamn VM:s linjelopp, Alms lirare i Skåne Trelleborg–AIK Panelen. Vecka 38

”Klassiker? Trängs gör jag i t-banan” DN-sportens krönikör Johan Esk och tre andra idrottsprofiler ger sin syn på fyra av veckans höjdpunkter.

Johan Esk

Malin Ewerlöf Krepp

Susanne Ljungskog

Ulf Adelsohn

Enkät: Lisa Edwinsson

DN:s sportkrönikör

Elitmotionär

Tvåfaldig VM-guldmedaljör i cykel

Tidigare moderatledare och SJ-ordförande

○ Amerikansk fotboll. Jag vet, det är inget man pratar högt om som svensk sportjournalist men jag gillar amerikansk proffsidrott. Enda gången jag blivit riktigt tagen av rugby var när jag såg filmen om Sydafrikas guld i hemma-VM.

○ Jag är en allätare vad det gäller sport. Men ska jag välja blir det rugby-VM eftersom det är på en högre nivå, och det är ju hur stort som helst i de delarna av världen. Det vore rätt kul egentligen att vara där och titta.

○ Då säger jag rugby-VM på Nya Zeeland för att jag har en kompis där som är intresserad.

○ Ingen av dem. Jag har försökt titta men jag tycker mest att det är bök. Jag förstår det inte och jag har en känsla av att det ofta blir skador.

○ Ja, på två sätt. Det ena är att jag får mejl från folk som tycker att vi skriver för lite om cykel och för mycket om dopning inom cykelsporten. Det andra är att jag inte fattar hur folk har råd med sina svindyra cyklar.

○ Över huvudtaget märker man av en hälsotrend. Och där ingår ju cykel. Jag jobbar med löpning och märker väl mest av det där, men det är många som vill köra en klassiker.

○ För min del simningen. Jag har usel simteknik. Lidingöloppet har jag testat två gånger och det är ingen lek. Stockholm Marathon var ingenting i jämförelse.

○ Utan konkurrens Vätternrundan. Jag gjorde en svensk klassiker 2001 och den var helt vidrig. Den är bara för lång. Är du inte specialist blir det väldigt långt att hålla på ett halvt dygn. Det är en mental pärs och du måste vara på alerten hela tiden.

○ Det är alltid svårt att jämföra sporter. För mig hade det största kraftprovet varit Vansbrosimningen. Jag inte är speciellt bra på att simma.

○ Det är svårt att bedöma, men jag tror Vätterrundan. Det är så väldigt långt och väldigt många mil. Själv har jag aldrig gjort något av det där. Vill jag trängas går jag ner i tunnelbanan.

○ Jag kommer att gå till Råsunda i kväll så det blir den. Jag har årsbiljett och går i princip på alla AIK:s hemmamatcher. Hockey gillar jag också, men det är så många matcher per säsong … så det blir lite mer sporadiskt.

○ Jag hade valt hockeymatchen för jag tycker det är roligare med hockey!

○ Jag väljer att gå på hockey. Djurgårdens hockeylag är en fröjd att se. Laget är fyllt med egna produkter med klubbkänsla. Fotbollen har inte alls samma lyster.

På lördag avgörs SM-finalen i amerikansk fotboll i Uppsala, samtidigt pågår rugby-VM på Nya Zeeland? Vilken av sporterna berör dig mest?

Cykel-VM engagerar hela Danmark, Vätternrundan fulltecknades på sex dagar och tittarintresset för de stora etapploppen ökar år för år . Märker du av cykelboomen i Norden?

Lidingöloppet avgörs på lördag. Vilken av de fyra klassikerna, Vansbrosimningen, Vasaloppet, Lidingöloppet och Vätternrundan är det största kraftprovet?

Jag har usel simteknik .

Fotbollsderby på Råsunda i kväll, hockeyderby i Globen imorgon. Vilken match skulle du se om du bara fick välja en av dem?

○ Råsunda. Valet är givet eftersom vi kanske inte har några allsvenska 08-derbyn alls 2012. Hockeyfesterna har bara börjat och de kommer att hålla på länge den här säsongen.

Hälsotrenden märks .

Känns som det mest är bök och skador. ○ Det glädjer självklart mig som gammal tävlingscyklist att cykelsporten är så populär. Jag märker av boomen i form av att jag möter fler cyklister när jag är ute och cyklar.

Jag tycker att det är roligare med hockey.

○ Jag märker av det på att väldigt många cyklar i stan. Framför allt märks de med mord i blicken, som kommer med ohygglig fart. Jag cyklar året runt, men jag ser det som ett transportmedel. Inte som ett motionspass.

Foto: Bertil Ericson, Janerik Henriksson, Fredrik Sandberg,Maja Suslin

Cykel-VM. Köpenhamn 20–25 september Tisdag

20 SEPT

•A4

Tempo 14.00–17.10 27,8 km (2x13,9 km), damer Emma Johansson och Emilia Fahlin finns med i startfältet, men får svårt att ta medalj.

Onsdag

21 SEPT

Tempo 12.30–17.05 46,4 km (2x23,2), herrar. Gustav Larsson har en bra medaljchans.

Lördag

24 SEPT

Linjelopp 13.30–17.15 40 km (10 x 14 km), damer. Emma Johansson jagar medalj.

Söndag

25 Emma Johansson

Gustav Larsson

Fredrik Kessiakoff

SEPT

Linjelopp 10.00–17.05 266 km (17 x 14 km + 28 km), herrar. Thomas ”Gotland” Lövkvist och Fredrik Kessiakoff kör mot en topplats. Hans Jansson

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Sport

Ridsport. Rolf-Göran Bengtsson vann EM med Ninja

Historiskt hoppguld När tävlingarnas sista ryttare rev sista hindret var det historiska EM-guldet klart. Rolf-Göran Bengtsson på Ninja blev på söndagen Europamästare i hoppning. – Ninja har aldrig varit i bättre form än under de här dagarna. Han har gjort allt med sådan enkelhet, säger Rolf-Göran om sin guldhäst. ○ Inför söndagens två avgörande finalomgångar låg Rolf-Göran

Bengtsson på en femte plats, och hans egna medaljförhoppningar var inte höga. – Nej, jag trodde verkligen att det var kört och retade mig länge på fredagens rivning som kändes så onödig, säger Rolf-Göran. Men den här söndagen i Madrid gick

allt svenskens väg. Rolf-Göran och Ninja klarade de två finalrundorna utan en enda rivning, och fick bara ett tidsfel sammanlagt. När tävlingarnas sista ryttare, hol-

ländaren Gerco Schröder på hästen New Orleans, red in på banan talade dock det mesta för ett svenskt silver. Schröder hade råd att riva ett hinder, och ändå vinna EM-guldet. Länge såg det också ut som hollän-

daren var på väg mot segern. Visserligen trillade en bom för ekipaget, men när ett hinder av banan återstod var EM-guldet holländskt. Några sekunder senare var bilden förändrad. Gerco Schröder och New Orleans

rev sista hindret och Rolf-Göran hade vunnit. Det här var Sveriges första EMguld i hoppning någonsin. – Jag såg faktiskt inte när de sista ryttarna red. I stället skrittade jag runt på Ninja en bra bit från banan, berättar Rolf-Göran. Det var när lagkompisen Henrik von

Eckermann kom springande och skrek att guldet var Rolf-Görans som han förstod vad som hade hänt. – Känslan när jag fick höra det är

svår att beskriva. Jag blev naturligtvis otroligt glad för min egen skull, men också för alla som har hjälpt mig att nå hit. Hästskötare, hästägare och alla andra inblandade har alla stor del i den här framgången, säger RolfGöran. Hur tänker du fira EM-guldet?

– Jag vet inte riktigt hur man firar ett mästerskapsguld, men ett glas champagne får det nog bli, säger Rolf-Göran med ett skratt.

Malin Fransson malin.fransson@dn.se

Sveriges guldhjälte Rolf-Göran Bengtsson gjorde två felfria hoppningar med Ninja i EM-finalen i Madrid. Foto: Arturo Rodriguez/AP

Lyckokast att ta med 16-årige Ninja R

olf-Göran Bengtsson valde att låta 16-årige Ninja bli hans EM-häst. Den lojale valacken tackade för förtroendet genom att ordna ett historiskt EM-guld till Sverige. 16 år är gammalt för en hopphäst. Därför hade Rolf-Göran tänkt rida stallets nya stjärna Casall i EM i Madrid i stället för Ninja. Men när Casall kom in i en svacka under sensommaren tänkte Rolf-Göran om och valde i stället att ta med sig gamle Ninja till Madrid. Den förändringen gav Sverige ett historiskt EM-guld.

•A5

Inblick Malin Fransson Reporter

Ninja har under de fem tävlingsdagarna i Madrid visat vilken lysande hopphäst han är, och han har också visat att det där med ålder bara är en siffra. Rolf-Göran

har hela tiden tävlat Ninja sparsamt och klokt vilket gör att valacken fortfarande har mycket kvar att ge. Tidigare har Rolf-Göran kategoriskt sagt nej till att rida Ninja i OS i London, men i söndagens DN gläntade Rolf-Göran för första gången på dörren till en OS-start för valacken. Efter EM-guldet borde han öppna den dörren på vid gavel. Rolf-Göran Bengtsson var inte den ende svenske ryttaren som överraskade när EM-finalen i hoppning avgjordes.

28-årige Henrik von Eckermann på Coupe de Coeur avancerade från en femtonde plats till en femte plats efter två felfria finalrundor. Hingsten Coupe de Coeur, som Henriks arbetsgivare Ludger Beerbaum lånade ut över EM, är en häst av toppklass och med Henrik på ryggen har hingsten till och med presterat bättre än vad han brukar göra när Ludger rider honom. Madeleine Winter Schulze är sedan flera år tillbaka flerfaldige OS-guldmedaljören Ludger Beerbaums största hästsponsor. Hon

äger även Coupe de Coeur och enligt samstämmiga uppgifter är både Madeleine och Ludger mer än nöjda med hur Henrik har ridit hingsten. Det måste den svenska hoppledningen med förbundskapten Sylve Söderstrand i spetsen utnyttja. Börja redan nu operation övertalning för att de ska ställa hästen till Henriks förfogande över OS. Med Rolf-Göran på Ninja och Henrik von Eckermann på Coupe de Coeur i OS-laget är Sverige defintivt med och slåss om lagmedaljerna. malin.fransson@dn.se

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Special. Dubbelderby, del 1 – i kväll, fotboll. Sport Så spelar AIK: AIK har något så ovanligt som en helt frisk trupp. Kenney Pavey och Per Karlsson, som varit borta med skador är tillbaka, och även så Gabriel Özkan. Angenäma problem för Andreas Alm och Nebojsa Novakovic med andra ord. Den stora frågan är vem som tar anfallsplatsen bredvid Viktor Lundberg, som spelat bra på slutet.

27 Ivan Turina Målvakt

16 Martin Lorentzson Back

Niklas Backman Back

6 Alexander Milosevic Back

Nils-Eric Johansson Back

24 Daniel Gustavsson Mittfält

Robert Åhman Persson Mittfält

7 Helgi Daníelsson Mittfält

9 Martin Mutumba Mittfält

28 Viktor Lundberg Forward

22 Kwame Karikari Forward

Avspark, Råsunda kl 19.

Skarpa skott mot snabba steg AIK:s Viktor Lundberg är inte allsvenskans mest spektakulära spelare. Men han är en av de allra bästa skyttarna från distans. I Djurgården blir Kennedy Igboananike minst lika farlig, med sina enorma snabbhet de första tio meterna. Båda har hittat höstformen – och båda står redo att avgöra derbyt.

Viktor Lundberg

Kennedy Igboananike

Skottvillig

28 1

2 Här har Viktor Lundberg gjort mål i år. 1) 1–0 mot Mjällby, 10 april 2) 1–1 mot Örebro, 12 september

Träffsäkerheten Viktor Lundberg skjuter inte bara hårt, han har även bra precision. Inför matchen mot Örebro hade Lundberg fått tips om att målvakten John Alvbåge var sämre på skott till vänster om honom. Precis där satt bollen.

Distansen

Hastigheten

I år har det blivit två mål – båda långskott. Skottet i premiären mot Mjällby satt från 30 meter. Förra säsongen blev det fyra mål, varav två utanför straffområdet.

Kennedy springer tio meter från stillastående på 1,52 sekunder. 30 meter på 3,76. Hastigheten är av allsvensk toppklass.

Det här avgör 08-derbyt AIK:s precisionsskytt Viktor Lundberg och Djurgårdens speedkula Kennedy Igboananike har fått dåligt med speltid i år, men lagom till tvillingderbyt har de hittat formen. Så här fick de sina spetskunskaper – via Skytteholms konstgräs och sanddynorna i Nigeria. Max Schüllerqvist max.schullerqvist@dn.se

○ Viktor Lundberg är så mycket en AIK-produkt man kan bli. Som fyraårig knatte började han i klubben, och 14 år senare, 2009, gjorde han sin första allsvenska match från start: Brommapojkarna på Grimsta.

•A4

Två minuter in i matchen får Viktor bollen långt ut i straffområde och drar till. Målvakten Kristoffer Nordfeldt har ingen chans. Det är snarare precisionen i Viktors skott som är exceptionell än skottstyrkan. I AIK bryr man sig inte ens om hur hårt han skjuter. – Vill du mäta hastigheten får du ta honom till en sådan där maskin på

Gröna Lund. Grejen är att han träffar målet väldigt ofta, säger AIK:s assisterande tränare Nebojsa Novakovic. Ända sedan knattetiden har Viktor tränat extra på skottet, och stått och nött nere på Skytteholm i Solna. Novakovic pekar på just träningsvil-

ligheten som den stora anledningen till Viktors framgång. – Många unga spelare säger att de vill spela i Barcelona, men de gör ingenting åt saken. Viktor brukar komma till mig efter träningen och så stannar vi kvar och skjuter en timme, säger han. Det stora genombrottet fick Viktor förra hösten, när han under Alex Miller fick mycket speltid.

– Andra tränare är kanske lite lugnare och säger vad man gjort dåligt, men han kunde istället skrika att man var sämst. Jag kände ändå att jag hade hans förtroende och jag utvecklades mycket under den perioden, säger Lundberg. Under inledningen av årets säsong fick Viktor mycket speltid, men efter tio omgångar tog Kenny Pavey över platsen på högermittfältet. Sedan kom dessutom en knäskada, och det är först nu, efter att Teteh och Mohamed Bangura lämnat, som Viktor är tillbaka i startelvan. Nu som släpande anfallare, en position han trivs på. I derbyt är drömmen klar. – Jag vill klämma dit Djurgården,

och göra ett av målen själv, säger han. I Djurgården förra säsongen var Kennedy Igboananike skyttekung, med nio mål. Med sin kvickhet sprang den då

21-åriga nigerianske anfallaren lätt ifrån stabbiga allsvenska försvar. I år var förväntningarna därför skyhöga – kanske var det därför som spelet låste sig. På de första 22 omgångarna blev det bara två mål, bägge på straff. Platsen i startelvan försvann dessutom, när tränaren Magnus Pehrsson valde att satsa på Mattias Jonson och Christer Youssef på topp. – Vi förlorade mycket, jag gjorde inga mål och det hände ingenting

MÅNDAG 19 SEPTEMBER 2011

Sport Så spelar Djurgården: Det pratades om ett avslitet korsband och ett slut på karriären för Mattias Jonson. Men veteranens skada var endast en rejäl smäll på knäet, och han tycks bli spelklar till derbyt. Ett välkommet tillskott, men några 90 minuter lär det inte bli. Antingen Kennedy Igboananike eller Nicolaj Agger tar platsen bredvid. Kebba Ceesay är tillbaka.

15 Pa Dembo Touray Målvakt

14 Kebba Ceesay Back

2 Joona Toivio Back

6 Jani Lyyski Back

5 Petter Gustafsson Back

19 Peter Nymann Mikkelsen Mittfält

16 Kasper Hämäläinen Mittfält

11 Daniel Sjölund Mittfält

25 Sebastian Rajalakso Mittfält

21 Nicolaj Agger Forward

7 Kennedy Igboananike Forward

Johan Esk: Nu kan AIK gå ut på Råsunda och bara njuta av läget Här har Kennedy Igboananike gjort mål i år. 1) 1–0 mot Gais, straff, 9 april 2) 1–0 mot Halmstad, straff, 7 maj 3) 2–1 mot Trelleborg, 11 september 4) 3–2 mot Trelleborg, 11 september 5) 4–3 mot Trelleborg, 11 september

Två dagar, två derbyn. Tre lag med press och ett lag i en unik derbysituation. AIK:s fotbollslag kan bara gå ut och njuta av stunden.

5 Het i boxen

1 2

7 4

Straffområdet Alla Kennedys mål har tillkommit i straffområdet. Senast mot Trelleborg fick han upp farten rejält och rann igenom tre gånger – första spelmålen för säsongen. För AIK-försvaret gäller det att undvika löpdueller.

i kväll framåt. När de sedan fick chansen började vi vinna, säger Kennedy. Men så, i elfte timmen, vaknade han. Mot Trelleborg senast kom han in i 27:e minuten, och tillbaka var farten, självförtroendet och målen – med en hattrick gav han Djurgården tre sköna poäng. – Målen betyder väldigt mycket för honom. Han är på väg upp nu, säger assisterande tränaren Carlos Banda. Kennedys ryck är ett av de snabbaste i allsvenskan. Från stillastående springer han tio meter på 1,52 sekunder. Han själv tror att det beror på träningen när han växte upp i Nigeria.

– Mitt lag tränade på sand eftersom det knappt fanns några gräsplaner. Man får en balans och en styrka av det som de som spelat på gräs inte har. Det är samma sak med spelare från Brasilien. Kennedy kom till Sverige 2007, och skrev på för Djurgården. Men det var först efter en lyckad sejour i Vasalund som Djurgården tyckte att han var redo för allsvensk fotboll på allvar och tog tillbaka honom. I matchen mot AIK möter han sin gamla lagkamrat från Vasalund, Alexander Milosevic. – Vi brukar träffas och fika, men på planen på måndag kommer han inte vara min vän. Då ska vi bara vinna, säger Kennedy Igboananike.

morgon – säsongens första ishockeyderby i Globen. Djurgårdens hockeylag ska visa att det är värt alla höga tips. AIK:s hockeylag ska visa att förra säsongen inte var en engångsföreteelse. Mest ska de visa vilka som är bäst i stan. I kväll – årets sista fotbollsderby på Råsunda. Sista derbyt på Råsunda? Det hänger på Djurgården. Laget kämpar för ett nytt, allsvenskt liv. Kvalstrecket tuggar i hälsenorna. AIK däremot, de lirarna kan gå ut och njuta av den höga höstluften och den höga tabellplaceringen. De här höstderbyna brukar vara ångest och elände för alla inblandade, men Alms gäng kan skratta hela vägen till avspark.

Drömmar om guld, sjunger AIKklacken ofta. Nu är sången plötsligt inte feltajmad. Helsingborg och en plats i Europa jagas och det är jaktbyten som ger AIK:are bra vibrationer. Jakten är en promenad i Hagaparken jämfört med förra höstens helvete. Betydelsen av The Banguras kan aldrig överdrivas. Två räddare i nöden på två olika sätt. Förra hösten räddade Mohamed AIK kvar i allsvenskan. I år kom Teteh och tog täten och i sommar har båda sålts och behöver man påminna någon om hur illa AIK mått ekonomiskt räcker att påpeka att AIK inte ersatt sina hjältar. Och om någon skulle få för sig att hylla AIK för insatserna i värvningslotteriet räcker att påpeka att det var Köping som gav Teteh chansen

24 0 00 biljetter är sålda ○ till kvällens derby på Råsunda. Det pekar mot en publiksiffra på strax under 30 000. Bäst har försäljningen går på norra läktaren, som ser ut att bli helt slutsåld. Vårens tvillingderby lockade 28 931.

att visa hur bra han var och Värnamo lät Mohamed utvecklas när AIK hade fullt upp med att försöka få ordning på Goran Ljubojevic. Utan (dåvarande) Värnamos Jonas Thern och Banguras agent Patrick Mörk hade läget aldrig ljusnat som det gjort för AIK. Sportsligt och ekonomiskt. Bakom Bangura och Bangura är mittbacksparet Backman och Milosevic det bästa som hänt AIK i

Men det är få ställen i idrottsvärlden jag upplevt sån stämning som här, när klackarna triggat varandra till underbart kokande derbykvällar.

år. Det mest sensationella som hänt är Martin Mutumbas återkomst från överstegsfinternas förlorande land. Är det något jag måste ge Andreas Alm är det tålamodet med Mutumba. I våras var mittfältaren ofta fullständigt hopplös med alla sina hoppande och studsande finter som var hur lätta som helst att avväpna. Men Alm fortsatte att ge Mutumba förtroende och det har givit utdelning. I Djurgården har betydelsen av Mattias Jonson varit logiskt stor. Djurgården hade inte tagit några poäng utan Jonson på planen fram till förra helgens seger mot Trelleborg. Det säger mycket om Djurgården 2011 men allra mest förklarar det vilken unik spelare

Jag kan säga att det inte direkt var tränarteamet som vann. Djurgårdens tränare Magnus Pehrsson om vem som var bäst på curling, som laget derbyladdat med.

och spelartyp Mattias Jonson är i fotbollsallsvenskan 2011.

Mattias Jonson kommer tillbaka innan hösten är över. Kanske för att se till att gamle guldtränaren Sören Åkeby och hans Sundsvall inte kvalar ner Djurgården till Superettan. Åkeby är mannen som tippas träna Hammarby nästa år. Frågan är i vilken serie. Det är årets sista derby och skulle Djurgården åka ur är det också sista fotbollsderbyt på Råsunda. Snart ska det risiga bygget rivas och jag kommer att jubla när grävskoporna tuggar sig in i betongen. Det finns ingen plats i världen där jag frusit så mycket som på Råsundas västra läktare. Det blåser alltid där, alltid.

Men det är få ställen i idrottsvärlden jag upplevt sån stämning som här, när klackarna triggat varandra till underbart kokande derbykvällar. Det var här fansen i slutet av 90-talet drog igång fotbollsvågen som hela etablissemanget kunde surfa vidare på under många år. Festen tog slut. Baksmällan kom. Det verkade ibland som att fotbollens fiender fanns överallt. Fansen såg motståndare i alla möjliga och omöjliga vrår. Förbundet kastade ur sig straff och domar som inte gav någonting. Och i vissa medier dödsförklarades ständigt fotbollen. Ikväll startar derbyt med en tyst supporterprotest men sen räknar jag med ett j-a drag från fansen, fullt blås på planen och vanlig storm på pressläktaren. johan.esk@ dn.se

Krönika Johan Esk

Vinnaren bäst på 2000-talet ○ Hittills har 19 derbyn spelats mellan AIK och Djurgården på 2000-talet, och statistiken är helt jämn. Sju matcher har slutat lika, sex matcher vardera har lagen lyckats vinna. 2010 vann Djurgården båda mötena. Senaste gången AIK vann var höstderbyt 2009, efter två

•A4

lördag 24 september 2011

Sport Cykel-VM. Sverige rankat som tredje nation i damernas linjelopp

Emma Johansson är den självklara frontstjärnan i det svenska laget i damernas linjelopp. Sara Mustonen (till höger) och de andra i laget vet sin uppgift: att köra för Emma. •a4

Foto: anders Wiklund

lördag 24 september 2011

Sport

Sara måste ofra sig när Emma jagar guldet Köpenhamn. Sara Mustonen har åkt till VM för en enda sak. Att hjälpa Emma Johansson ta VM-guld i linjeloppet. – Man får ofra, sig konstaterar Sara Mustonen. Får Emma punka kan det vara min cykel som ryker. Johansson inns med på den långa målrakan som avslutas med ett rejält motlut i spurten. Vägen dit är lång, det är 14 mil som ska avverkas innan segraren kan koras.

DN i Danmark Lars Grimlund, reporter

○○De är sju cyklister i laget men alla strålkastare är riktade mot Emma Johansson. Det är lätt att glömma att det handlar om ett lagarbete utöver det vanliga om det svenska hoppet ska lyckas besegra holländska världsartisten Marianne Vos. För det är inte bara Emma Johansson som måste ha en bra dag. Sara Mustonen måste också ha pigga ben. Hon är en av sex så kallade hjälpryttare som ska se till att Emma Johansson får all hjälp hon kan få på vägen mot sina drömmars mål. –○Jag är här för att hjälpa Emma så mycket jag bara kan, säger Mustonen. Emma har störst chans att vinna guld och då är det inte mycket att snacka om. Att Sara, som tycker att VM-banan passar henne perfekt, nu ingår i ett team som med alla medel ska se till att Emma Johansson lyckas kan tyckas lite märkligt –○Det är så sporten är, det är en individuell lagsport. Det går inte att spela ut hur många kort som helst. Har landslaget en sådan cyklist som Emma, som dessutom är i bra form, så är det vår uppgift att dra fram henne, menar Sara. Guldet är viktigare än min egen placering. Vi har fått en arbetsuppgift och vi vet vad som ska utföras, det gäller att vara professionell. På torsdagsförmiddagen provåkte Sara banan i Rudersdal, ett par mil utanför centrala Köpenhamn, för första gången tillsammans med Emma Johansson. Hon låg i bakhjulet på den svenska VM-favoriten, precis som förbundskapten Madeleine Lindberg Wall vill att hon ska göra under lördagen också. På kvällen, när samtliga sex hjälpryttare och Emma Johansson bekantat sig med banan, började taktiksnacket hemma på Hotel Lautruppark i Ballerup. Det handlar om att se till att Emma

Holländskan Marianne Vos är den

stora favoriten. Meritlistan är imponerande, Vos tog VM-guld i linjeloppet redan 2006 och efter det har det blivit fyra raka silvermedaljer. Emma Johansson cyklade hem OSsilver 2008 och VM-brons 2010, nu hoppas alla i den svenska truppen på ett svenskt guld. –○Guld är det vi kör för, det är målet och drömmen, säger Sara. De svenska hjälpryttarna har som uppgift att ligga långt fram i klungan för att visa att det blågula laget är att räkna med. –○Men vi har inte samma styrka på hela vårt lag som till exempel Holland, erkänner Sara. Vi måste titta på dem och se vad som händer. Förhoppningsvis kan vi se till att Marianne Vos är trött på slutet. Hon är ju den stora favoriten till guldet. Jag hoppas att det blir många attacker som hon måste ta in, men det blir inte helt lätt. Man får försöka lista ut vad de andra stora länderna har för plan och lägga upp taktiken efter det man tror kommer att ske. Man kan få en känsla för det ganska tidigt. Men planerna hinner ändra sig ganska många gånger under tre och en halv timme. Det gäller att vara uppmärksam och är man pigg och fräsch kan man agera efter vad som händer. Det senaste året har Sara Mustonen varit hjälpryttare till Emma Johansson i det norska profslag Team Hitec Products. –○Jag kommer att vara en av dem som är närmast Emma under loppet nu också och förhoppningsvis vara en av de avgörande faktorerna som gör att Emma är med ända in i slutet. Vi känner varandra rätt väl och det är ingen nackdel i den här sporten. Under de långa etapploppen har åkarna mer tid att åka runt och snacka. Nu när allt ska avgöras under en eftermiddag handlar det mest om att prata ihop sig inför avgörandet som man aldrig riktigt vet när det ska komma. –○ Nej, skitsnack har vi inte tid med nu. Nu har vi fullt upp med att kolla upp vad som är på gång.

Även om Sara inte kör för att vinna och har som uppgift att hålla koll på utbrytningar så måste hon försöka att hålla sig kall för att orka vara med och hjälpa Emma ända in mot slutet. –○När jag körde i Holland nyligen så kändes det som att VM-formen var på gång. Jag återhämtade mig bättre mellan etapperna och kände mig starkare än tidigare. Det kommer att gå ruskigt fort sista varvet och framför allt sista milen blir ingen lek. Då gäller det att ha både ha huvudet och benen i behåll. –○Blir det många attacker så tvingas jag spendera mycket krafter. Emma är också positionssäker, hon ska också ligga med där framme utan att för den skull ödsla för mycket kraft. Vi kan inte ligga bredvid varandra hela tiden men det gäller verkligen att vi håller koll på varandra. Börjar det att blåsa så kommer Sara att få slita hårt, blir det kantvind så tvingas Sara åka upp vid sidan av Emma och se till att vinden inte tar så stort tag i den svenska stjärnan utan i stället sliter i Saras blågula tröja. Det är den typen av vind som holländskorna, som är vana att tävla när det blåser, är extremt skickliga på att skydda Marianne Vos ifrån. Satsar konkurrenterna på att bryta upp fältet är det inte bara Saras

Vi är arbetskamrater och gör det här för att vi älskar att göra det. sara mustonen, hjälpryttare

uppgift att ligga långt framme och eventuell gå med för att sedan ligga och bromsa så att Emma kan komma i kapp igen. Då måste alla som har något kvar att ge hjälpa Emma. Består utbrytargruppen av inte allt för kända namn kan det bli så att Sara Mustonen, som har en rätt vass spurt, får köra för att utbrytarna ska hålla undan för den jagande klungan. Då kan Mustonen ta en medalj. Men den utgången tror hon knappt ens själv på. –○Det ska mycket till för att de riktiga spurtarna inte ska hänga med på den här banan, menar Sara. För två år sedan ick Emma Johansson

punktering efter fem kilometer. Då sprack hela det svenska upplägget eftersom Emma tvingades att köra ett och ett halvt varv på lånad cykel. Johansson ick ta Sara Mustonens cykel och så var den dagen förstörd för de bästa svenska åkarna. Under lördagens lopp ska det svenska laget försöka se till att någon

Linjeloppet. Emma och de sex hjälpryttarna

Foto: anders Wiklund

○○Stjärnan Emma Johansson, 28 år Orkar åka långt och dessutom ha krafter kvar till en vass spurt.

○○Hjälpryttarna Emilia Fahlin, 22 år Var en vass spurtare som junior, var nia på Vm-tempot i tisdags. Marie Lindberg, 24 år Har en bra blick för vad som hän der, skador har ställt till det. Madelene Olsson, 28 år Har i år utvecklats som hjälpryt

tare, är åkstark men temposvag. Isabelle Söderberg, 22 år en komplett åkare som kan spurta, attackera och har en bra blick. Martina Thomasson, 26 år enda amatören, orädd om det blir tufa tag, ska hålla sig långt framme. Sara Mustonen, 30 år Otroligt stark, orkar hänga med utbrytningar och har en bra spurt. Lars Grimlund

annan än Sara Mustonen får ofra sin cykel om Emma får punktering. Ytterligare en åkare kommer att få uppgiften att ligga tillsammans med Emma och Sara för att så snabbt som möjligt kunna erbjuda sin cykel om Emma skulle få problem. Eftersom Sverige nu är rankat trea i världen på damsidan så kommer också den svenska servicebilen, med ett stort antal reservcyklar på taket, att ligga trea i karavanen av bilar. Den låg som nummer 29 för två år sedan. Att Sara Mustonen är en hård tjej som

kommer att ge allt för att Emma Johansson ska komma först i mål är det ingen tvekan om. En gång var hon lovande som boxare och de tufa tagen har hon användning för när det blir trångt om utrymme och de vassa armbågarna måste fram. Inte minst i spurten. –○Det är ganska mycket tjuv- och rackarspel för det är små marginaler i en spurt. Man måste våga, man måste satsa och dessutom ha kraften kvar. Det gäller att välja rätt spår och rätt sida, att inte dra för tidigt men inte heller för sent, och du får inte heller bli instängd. Det är inte helt lätt. Ska sanningen fram så är Sara Mustonen inte alltid hjälpgumma till Emma Johansson. Hon får egna chanser i vissa lopp, även om det blivit dåligt med det den senaste tiden. –○Det har blivit mycket hjälpryttare i år, konstaterar hon. Sara får frågan om hon aldrig tröttnar på Emma. –○Vi är arbetskamrater och gör det här för att vi älskar att göra det, vi har det bra. Att banan i Köpenhamn anses som lätt gynnar knappast Emma Johansson. Hon vill ha en mer utslagsgivande bana. Sara vet att hennes uppgift nu blir ännu tufare än om banan skulle vara kuperad. –○Det kommer att bli stenhårt. Det inns åkare som kan hävda sig bättre här än på tidigare VM eftersom det inte inns några rejäla stigningar. Utan sina hjälpryttare skulle Emma Johansson inte ha någon chans i dagens lopp. Vinner hon så hamnar hon i en evig tacksamhetsskuld till Sara och de andra i laget. –○Ja, lite så är det väl, säger Sara med ett skratt. Men om det blir en guldmedalj så har jag en liten del av det. Vinner Emma Johansson linjeloppet så får hon en prischeck på cirka 35○000 kronor. Pengarna får hennes sex hjälpryttare dela på som tack för hjälpen. Själv nöjer sig Emma med guldmedaljen. lars.grimlund@dn.se

•a4

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011 SHOPPINGEN, MATEN, DRYCKEN – OCH DN MOTOR

Fredrik Sahlin: Det blir aldrig bio på lördagen

Ny tidning. Mer DN-läsning för livet i helgen

Morgonbesök på bageriet och jakt på bästa ölet – ﬁlmkritikern om sin perfekta helg

Från ryggsäckar till New York-barer. Här är tipsen !

Sidan 10

Sidorna 6–8

DN Motor. Mercedes ML är ingen stadsjeep för den blyge. Mia Tottmar provkör och gillar Sidan 18

En tysk dröm

Foto: Christine Olsson, Mia Tottmar, Roland Persson

Dryck. Ge-bort-viner i tre prisklasser DN:s Bengt-Göran Kronstam väljer sina nio favoritviner Sidan 16

Mat. Mingelmaten för höstens fester Systrarna Eisenmans nya recept för cocktailpartyt Sidan 12

PREMIÄR FÖR HELT NYA KIA RIO! PRIS FRÅN 127.900:-

AKALLA Esbogatan 8. Tel. 08 – 505 692 00 SEGELTORP Smista allé 36. Tel. 08 – 505 691 00 Öppettider: Mån – Fre, 9 – 18. Lör – Sön, 11 – 16 www.svenskabil.se

Den 7-åriga nybilsgarantin gäller för bilar i privat bruk samt tjänste- och förmånsbilar. Garantin följer bilen och upphör 7 år efter första registreringsdatum eller efter 15.000 körda mil, det som först uppnås. För att nybilsgarantin ska gälla måste all service utföras av auktoriserade Kia-verkstäder under hela garantitiden. I annat fall gäller 3 års nybilsgaranti med obegränsad körsträcka, förutsatt att service utförts fackmannamässigt enligt Kias serviceprogram. Bränsleförbrukning blandad körning 3,6 - 6,3 l/100 km. CO2 94 - 147 g/km. Testerna är gjorda enligt EU-körcykel och miljöklass Euro 5. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade. Med reservation för eventuella tryckfel.

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

LÖRDAG

Smaksatta popcorn Snabba och annorlunda snacks. Popcornen och smaksättningen bör blandas ihop medan popcornen ännu är varma, men sedan kan de stå några timmar före servering. ca 2 liter ca 15 minuter 2 liter poppade popcorn (ca 1 dl opoppade) 25 g smör, smält valfri smaksättning (se till höger)

1. BARBEQUE 1 tsk paprikapulver 1 tsk oregano 1 tsk timjan 1 tsk lökpulver 1/2 tsk chilipulver Blanda de varma popcornen i en stor skål med det smälta smöret och kryddorna. Salta.

2. SESAMFRÖN ca 2 msk sesamfrön 1–2 tsk sesamolja salt Blanda de varma popcornen med sesamfrön och sesamolja (uteslut smöret). Salta.

3. OLIVER, ÖRTER & CITRON 2 dl urkärnade svarta oliver, finhackade ca 1 tsk chiliflingor, smulade 1 msk finhackad persilja 1 msk finhackad färsk oregano 1 citron, rivet skal salt Blanda de varma popcornen med smör, oliver, chiliflingor, persilja, oregano och citron. Salta.

4. SÖTSTARK SENAP ca 1 msk sötstark senap, t ex Johnnys senap salt Blanda smöret med senapen och rör ihop med de varma popcornen. Salta.

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

LÖRDAG

Ikonen. Ryggsäcken är ett säkert trendkort i höst. Mer retrocoolt än Fjällräven Kånken blir det knappast. ○ När svenska ryggsäcksklassikern Kånken år 2008 fyllde 30 år hade den sålts i tre miljoner exemplar. Sedan dess har den praktiska ryggan – vars status gått från skolväska till mulletöntig till frän igen – börjat säljas över hela världen. I östra Londons modebutiker och på varuhus i Kina har den plötsligt etablerat sig som självklar modeaccessoar. Förra året öppnade Fjällräven en egen butik i New York, där också trendkänsliga Manhattanbor fick upp ögonen för den svenska ryggsäcken. Skådespelaren Liv Tyler

har siktats med en, liksom Madonnas son – med en minikånken. I Sofia Coppolas film ”Somewhere” från förra året kan man se huvudrollsinnehavaren Elle Fanning ständigt bära sin gula Kånken. – Ryggsäcken har en egen historia som folk gillar, och generellt är man i dag mer intresserade av produkter som håller länge. Det har vi märkt de senaste tre åren när Kånkenförsäljningen tagit fart utomlands, säger Fjällrävens internationella marknadschef Jerry Engström.

Eastpak

Patrik Ervell.

Fler ryggsäckar. Från budget till lyx ○ Sandqvists ryggsäckar känns retro, till exempel modellen Stig för cirka 1 100 kronor. ○ American Apparel har snygga budgetvarianter, cirka 400 kronor. ○ Eastpak har ett intres-

Johan Åkesson

sant samarbete med Kris Van Assche, modellen kostar 1 499 kronor, säljs i Sverige på Jus. ○ Lyxvariant: Patrik Ervells snygging i kalvskinn för 4 900 kr, säljs på tresbienshop.net.

New York – en blågul affär Helsvensk citykänsla. Den industriella, lite råa inredningsstilen à la äldre New York-loft funkar lika bra i Malmö, Göteborg och Stockholm som på Manhattan. DN Lördags Soﬁa Edgren reder ut framgången bakom konceptet. Hopes flaggskeppsbutik och New Yorkhotellet Grand Central (t h) som snart öppnar i de anonyma kvarteren runt Centralstationen i Stockholm är de senaste exemplen på den framgångsrika stilen.

○ Sedan länge sneglar svenskarna på New York i fråga om trender – vare sig det gäller mode, mat, design eller inredning. Scandics nya hotell Grand Central i Stockholm, som öppnar nästa vecka, är senaste exemplet. – Det går inte att sticka under stol med att New York-hotellet Ace varit en inspirationskälla. Den industriella inredningsstilen som känns typisk för New York passar den avslappnade känslan vi vill skapa i hotellet, säger Samuel Laulajainen, bar- och restaurangansvarig. Den där öppna och mingelvänliga miljön är en tydlig del av ”New York-känslan”. Här är det inte tal om slutna, diskreta finrum – snarare högljutt, bullrigt och högt i tak. Ett ställe som tidigt anammade trenden var AG 925 som öppnade 2004 på Kungsholmen i Stockholm. Att dinera i ett gammalt tryckeri – med kaklade väggar, slitet betonggolv och ventilationstrummor i taket – var något nytt i stadens vita, eleganta och tillrättalagda interiörer. – ”Ska det vara så här?” var det många som frågade vid invigningen, säger Christoffer Horn Af Rantzien som startade AG efter att ha flyttat hem från New York där han arbetat i restaurangbranschen i flera år. Han och kollegerna lät den ursprungliga industrikänslan i lokalen få vara kvar. Det berodde delvis på en tämligen låg budget, men mest på att de saknade något i Stockholms krogliv. Ställen där man vågat att inte göra så mycket med inredningen. – Inredningen fick mycket uppmärksamhet och AG blev en framgång. Visserligen renoverades restaurangen när den bytte ägare härom året men stilen har bevarats. Den känns fortfarande väldigt rätt i tiden, säger Christoffer Horn Af Rantzien, som fortfarande är delägare. Lars Magnusson, expert på varumär-

kesutveckling inom hotell- och restaurangindustrin, menar att helhets-

upplevelsen vid krogbesöket fått allt större betydelse, inte bara maten. – För många har restaurangbesöket blivit vardag och då kan för flotta miljöer snarare avskräcka än bjuda in. En tisdagskväll känns en enkel, lite lagom stökig och sorlig miljö troligen mer passande än vita dukar. Den industriella inredningsstilen blev extra aktuell när områden som Meatpacking District i New York fräschades upp i början av 2000-talet. Barer, restauranger och butiker flyttade in i de gamla industribyggnaderna och området

inrymde plötsligt de trendigaste ställen. – Svenskarna är bra på att snappa upp trender från New York. Och eftersom dollarn legat så lågt de senaste åren reser allt fler hit för att shoppa. Självklart för de med sig både prylar och intryck tillbaka, säger Fredrik Eklund som driver mäklarfirman Eklund Stockholm New York och verkar i bägge städerna. – Svenskarnas förhållande till New York är lite av en paradox. Å ena sidan är vi väldigt lika varandra, å andra sidan fundamentalt olika.

Bägge städerna är internationella och hippa med hunger efter god mat, bra mode och design. Medan New York är stort, smutsigt och bullrigt är Stockholm litet, rent och tyst. Jag tror att New York väcker något djupt inom oss. En längtan till en plats där allt är möjligt, säger Fredrik Eklund. Trendanalytikern Henrik Mattsson

tror att vurmen för det industriella handlar om en längtan till det ursprungliga och oförställda. Han säger att industritrenden även synts i modet på senare år. Den slitna looken, som bland annat synts i cowboy- och arbetarkläder, har samma typ av patina. – Factoryinredningen funkar lite som jeans. Den är enkel, lättköpt och odödlig. Dessutom går den hem i alla samhällsklasser. Men stilen är egentligen inte är så amerikansk som vi tror. – Vi ser på stilen som typisk ”New York”, men egentligen är den skandinavisk både i uttryck och ursprung. Skandinaviska designer som Hans Wegner och Arne Jacobsen var pionjärer inom serietillverkad design. Ofta är det så med stilar, de föds i Europa, förpackas i Amerika och sedan kommer de tillbaka hit. Kanske är det därför vi svenskar är så sålda på stilen, den påminner oss om något vi känner igen, säger Henrik Mattsson. När industritrenden nu syns i vart och vartannat kvarter kan man fråga sig om den gått blivit mainstream. – Det är en odödlig stil och precis som en designklassiker kommer den nog alltid kännas aktuell. Men senaste ropet är den kanske inte. Vad blir nästa inredningskoncept efter industritrenden?

– Det blir nog en mer vuxet, hantverksmässig stil med bekväma och eleganta möbler som tar lång tid att tillverka. En antitrend mot industristilens snabbtillverkade och hårda uttryck, säger Henrik Mattsson.

Sofia Edgren sofia.edgren@dn.se

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

LÖRDAG

Bärbart från Beirut

Helylle glittrar i granen

○ Indiska har inte bara satt Beirutväskan från 1962, med två dragkedjor, många färg på det svenska folkhemfack och både handtag met. På 1960- och 70-taoch axelrem. Indislet erbjöd man också kas grundare Åke den stora alternativa Thambert desigtonårsgenerationen nade skinnväskan en mer avslappefter en resa till nad dresscode än Beirut. Lagom till Puss & Kram-jeans företagets och gabardinkostyFavorit i repris. 110-årsjubileum lanmer: spegelbrodeseras Beirutväskan igen, rade tunikor, afghanpälsar och löst hängande klänningar. i brunt skinn. Då kostade den 49:50 En av Indiskas största succéer – nu är priset 1 595 kronor. (420 000 sålda exemplar) blev dock Ingrid Borggren

○ Vurmen för stickning går i vågor. I höst hämtar vi inspiration från traditionella mönster. Den norska designerduon Arne och Carlos har sålt sina klädkollektioner runt om i världen sedan de startade klädmärket Arne&Carlos för nio år sedan. De senaste fyra åren har de satsat helt på stickat. 2008 fick de i uppdrag från det japanska modehuset Commes des Garçons att forma en hel julkollektion med stickade tröjor, mössor och halsdukar och passade på att skicka med några stickade julkulor, som gjorde succé. Nu har de skrivit

stickboken ”Julkulor” (Norstedts) med beskrivningar till 55 handstickade kulor. Det är norskt helylle, kombinerat med glittrigt effektgarn och Swarovskikristaller. Ann-Mari Nilsson har formgivit för bland annat Marc O’Polo, Ikea och Hemslöjden och har skrivit flera böcker om stickning. I sin nya bok ”Sticka halsdukar, kragar, snibbar” (Hemslöjdens förlag) ger hon ett 40-tal modeller, från superlätta mosstickade till kluriga spets- och dubbelstickade. Bara att sätta igång.

Ingrid Borggren

Höstens stickspår …

New Yorkkänslan bit för bit Bråda dagar för Samuel Laulajainen, bar- och restaurangansvarig på Grand Central. Om knappt en vecka öppnar hotellet som hakat på industritrenden: Korridorernas mattor signalerar asfalt och gatuliv, rumsnummerskyltarna är i plåt, glastaket i lobbyn har en ostajlad känsla och rummen känns avskalade.

○ Kaklade vita väggar ○ Karga betonggolv ○ Synliga rör och monteringar ○ Patinerade möbler ○ ”Grislampor” med slakthustouch ○ Loungekänsla

Ställen som sätter stilen Stockholm: Krogarna AG, Urban Deli, Brofästet, hotellet Grand Central, butiken Hope. Göteborg: Restaurang Proviant. Malmö: Krogarna Bastard, Mrs Brown, Solde Kaffebar.

Foto: Anna-Lena Mattsson

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

Mat & dryck

Vinakademien prisar kvinnlig vinmakare

Tre kokböcker. Favoriter från höstens utbud ”Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk” Av Mia Öhrn. Sockersöt dröm för alla kakmonster. (Natur & Kultur)

Krönika

”Matmolekyler” Av Lisa Förare Winbladh och Malin Sandström. Underhållande om vad som händer när vi lagar mat. (Ica Bokförlag)

Cocktailsäsongen räddar hösten Elin Peters

u är cocktailsäsongen här, ropade min chef när jag berättade om systrarna Eisenmans nya mingelmatsbibel. ”Coctail hour” har jag hört talas om (även om det finns lite olika bud om när den infaller, kl 11 eller kl 17) men cocktailsäsongen var något nytt. Fast det låter ju inte så dumt. Att umgås lite avspänt över smårätter och plockmat är den perfekta fortsättningen på sommarens grillfester. Mat i småportioner är alltid godare än i stora, och man är aldrig så snygg som när man sippar på en dry martini eller ett glas bubbel. Cocktailpartyn är dessutom helt rätt om man gillar 50-tal och hyllade tv-serien ”Mad men”. (När ”Vita huset” var det coolaste programmet häromåret blev det plötsligt inne att ha sina möten gående i en korridor – en mycket tråkigare trend tycker jag.) Och egentligen har nog cocktailpartyt och fredagsmyset rätt mycket gemensamt. Det handlar mer om att umgås under avslappnade former än om att allt ska vara korrekt och perfekt. För vem kan förvänta sig att man ska sitta kvar vid bordet tills alla ätit klart om man inte ens sitter vid ett bord? Och begreppet att ”äta upp sina grönsaker” är liksom poänglöst om grönsakerna är i form av små smaskiga cruditéer, skummiga soppor och eller instoppade i en taco. För då vill man ju inget hellre än att äta upp dem. Visserligen krävs det nästan att man är hemmafru/hemmaman om man ska duka upp ett rejält utbud med snittar och snofsiga munsbitar. Men nu för tiden behöver man inte skämmas ögonen ur sig om man bjuder på fika med mindre än sju sorters kakor och man kan välja hur ambitiöst man vill göra sitt mingel. Några glas vin, oliver och lite charkuterier räcker långt. Så om cocktailsäsongen inte har funnits tidigare är det dags att vi inför den nu. Elin Peters är matredaktör på DN. elin.peters@dn.se

Jo, jag vet att förtjänsten från bagarnas nakenkalender går till Hjärnfonden. Men ändå. Nakna bagare som poserar endast iförda en baguette, eller som nödtorftigt skyler familjeklenoderna med vispad äggvita är inte okej. Ganska ofta räcker fantasin långt, jag behöver inte se det i tryck.

”Mathias Dahlgrens bästa” Av Mathias Dahlgren. För den som vill uppleva mästarens matlagning hemma . (Norstedts)

Helena Lindberg. Foto: Etienne Henri Hunyady

Kvinnliga vinmakare är ingen ovanlighet och den svenska vinakademien prisar i år Helena Lindberg, chefsvinmakare hos Lodovico Antinori med vingårdar i både italienska Bolgheri och på Nya Zeeland. Akademien menar att ”detta är det viktigaste uppdrag en svensk vinmakare någonsin fått” och skälet är en ”utsökt kompetens, stillsam precision och underbart sinne för nyanser och finess”. Det låter som ett gott vin, eller hur? Kanske kan priset bana väg för ett större intresse från Systembolagets sida. I monopolets sortiment finns endast två (tillfälliga) smakprov: det

vita 2009 Ram’s Hill Sauvignon Blanc (nr 99963, 215 kr) från Nya Zeeland och 2008 Insolglio del Cinghilae (nr 92066, 348 kr/1,5 liters magnum) från Italien. I beställningssortimentet, där importörerna själva listar sina viner, hittar du det senare i vanlig flaska (nr 70918, 169 kr) tillsammans med det vita 2009 Mount Nelson Sauvignon Blanc (nr 72723, 120 kr). Priset är på 25 000 kronor. Tidigare pristagare är bland andra vinskribentern Richard Juhlin, vinoch matkonsulten Michel Jamais och sommeliern Andreas Larsson.

Bengt-Göran Kronstam

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

Nu närmar sig glöggsäsongen och i Blossas spår (i år har deras årgångsvariant smak av kaffe) lanseras den ena specialglöggen efter den andra. En av årets nykomlingar är Dufvenkrooks whiskeyglögg som har inslag av Single Highland Malt Whiskey Vintage 1993. Finns i Systembolagets beställningssortiment från den 1 november, nr 76201.

Elin Peters

Samla favoriter i White Guide-appen

Från ditt kök till historien

Vinn boken!

Krogguiden White guide, Sveriges svar på Guide Michelin, finns nu som Iphone-app. Uppemot 500 testade restauranger i hela Sverige finns med, och går att söka på flera sätt. I appen kan man läsa White guide-testarnas omdömen, fakta om restaurangen och kontaktuppgifter. Man kan också samla sina egna favoriter i listor, kommentera och dela med sig av sina synpunkter på Facebook och Twitter. Appen laddas ner på App store och kostar 49 kronor.

Förtjänar din potatispress en plats på museum? Ge den till Tekniska museet i Stockholm. Där planeras en utställning om de innovationer som svenska folket tycker är de viktigaste. Så har du en kökspryl med en alldeles särskild historia – onödig, oumbärlig, eller bara en berättelse att bidra med – kan du kontakta Tekniska museet på www. tekniskamuseet.se/100innovationer. Där finns också en önskelista på fler saker som museet letar efter.

Vill du ha ett eget exemplar av Systrarna Eisenmans bok ”Mingelmat”, som du hittar recept ur på nästa sida? Skicka ett mejl till mat@dn.se senast tisdag 27 september och berätta vad du tycker om nya DN Lördag. Vi lottar ut fem exemplar.

Elin Peters

Potatispressen är en av de prylar som Tekniska museet efterlyser. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Foto: Roland Persson

Dags att spana in årets glögg

Mingla mera Plockmat förgyller vilken fest som helst. Laga systrarna Eisenmans smarriga munsbitar.

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

LÖRDAG MAT & DRYCK Från vänster: Pilgrimsmusslor i champagnesås, rotselleripuré med sidfläsk och äpple, palsternackspuré med lax och ostflarn och lammkorv med chèvre och sötpotatis.

Smått & gott. Så här års ﬂyttar festerna inomhus. Varför inte ordna ett litet kalas för att betvinga höstrusket? Nya kokboken ”Systrarna Eisenmans mingelmat” innehåller massor med goda recept. DN Lördag serverar några av dem. Pilgrimsmusslor i champagnesås

Rotselleripuré Palsternackspuré med sidﬂäsk och äpple med lax och ostﬂarn

Lammkorv med chèvre och sötpotatis

Denna lyxiga munsbit är godast om den serveras nygjord.

Allt till den här lilla munsbiten kan göras dagen före och förvaras i kylskåpet. Värm de olika komponenterna var för sig inför servering.

Ostflarnen kan göras i förväg och förvaras i en tät burk i kylen. Även purén kan förberedas och förvaras i kylskåpet i 1 dygn. Värm inför servering.

En kryddig liten rätt där allt kan förberedas dagen före och förvaras i kylskåpet. Värm puré och korv inför servering.

ca 24 stycken ca 45 minuter

ca 24 stycken ca 40 minuter

ca 24 stycken ca 45 minuter

Rotselleripuré: 300 g rotselleri, skalad och tärnad 100 g mjölig potatis, skalad och tärnad ca 1 liter hönsbuljong 25 g smör salt och peppar Topping: 175 g rökt sidfläsk eller pancetta 1 litet äpple, urkärnat och tärnat 1 msk smör

Västerbottensflarn: 50 g västerbottensost, riven ca 1 tsk kummin Palsternackspuré: 1 schalottenlök, finhackad 1 msk smör 400 g palsternacka, skalad och tärnad 5 dl hönsbuljong 2 msk crème fraiche salt och peppar ca 150 g kallrökt lax, skivad

100 g lammkorv 1 msk olivolja 75 g chèvre, smulad 4 msk rostad lök Sötpotatispuré: 400 g sötpotatis, skalad och tärnad 25 g smör 3 msk crème fraiche salt och peppar färsk timjan till garnering

1. Lägg rotselleri och potatis i en kastrull och häll på buljongen. Koka tills de är mjuka. Sila av buljongen men spara den. 2. Mosa rotsellerin och potatisen med smöret. Späd med lite av buljongen och mixa till en slät puré. Smaka av med salt och peppar och håll varm. 3. Tärna och stek fläsket knaprigt och lägg på hushållspapper för att rinna av. Fräs äppelbitarna i smör i cirka 30 sekunder. 4. Lägg upp lite puré på små fat, på skedar eller i små skålar. Toppa med sidfläsk och äpple. Servera direkt.

1. Värm ugnen till 225 grader. Strö ut västerbottensosten i ett jämnt lager på en plåt täckt med bakplåtspapper. Strö över kummin. Smält osten 3–5 minuter. Håll noggrann uppsikt. Låt svalna och stelna. 2. Fräs löken i smör i några minuter i en kastrull. Tillsätt palsternacka och fräs i ytterligare några minuter. Häll i hönsbuljongen och koka tills palsternackan är mjuk, i cirka 10 minuter. Sila bort vätskan och mixa palsternackan med crème fraiche till en slät puré. Smaka av med salt och peppar. Håll varm. 3. Skär laxen i strimlor, snurra ihop till små rosor. Smula sönder ostflarnen. 4. Lägg upp palsternackspurén på små fat, på skedar eller i små skålar. Toppa med en laxros och strö över ostsmulorna. Servera direkt.

24 stycken ca 45 minuter 24 pilgrimsmusslor (ca 350 g) salt och peppar 1 msk olivolja Champagnesås: 1 schalottenlök, finhackad 1 msk smör 1 dl vitt vin 4 dl fiskbuljong 3 dl vispgrädde 1 msk ljus maizenaredning 1 tsk färskpressad citronsaft 1 dl champagne/mousserande vitt vin salt och vitpeppar 1. Fräs löken i smör tills den mjuknar utan att ta färg. Häll på vin och buljong. Sjud tills vätskan reducerats till hälften. 2. Sila bort löken, tillsätt 2 dl grädde och låt koka i cirka 10 minuter. Red såsen med maizena. Tillsätt citronsaft och smaka av med salt och peppar. Håll såsen varm. 3. Vispa resten av grädden. Salta och peppra pilgrimsmusslorna. Värm oljan i en grill- eller stekpanna och stek musslorna i cirka 1 minut på varje sida. 4. Vänd ner den vispade grädden i såsen och rör i champagne. Fördela såsen i skedar eller på små tallrikar. Lägg en pilgrimsmussla i såsen. Servera direkt.

Har drivit The cookbook café ○ ”Systrarna Eisenmans mingelmat” ges ut på Bonnier Fakta i början av oktober. Systrarna Lisa Eisenman Frisk och Monica Eisenman har skrivit fyra böcker tidigare, bland annat ”Två systrars söta”. ○ De är också matskribenter i DI Weekend och har även drivit The cookbook café i Stockholm.

1. Koka sötpotatisen mjuk i lättsaltat vatten, i 10–15 minuter. Häll av vattnet och låt potatisen ånga av. Tillsätt smör och crème fraiche och mixa till en slät puré. Smaka av med salt och peppar och håll varm. 2. Stek lammkorven i olja. Skär korven i skivor. 3. Lägg upp lite sötpotatispuré på små fat, på skedar eller i små skålar. Lägg på korv och toppa med chèvre och rostad lök. Garnera med timjan. Servera direkt.

Recept: Monica Eisenman och Lisa Eisenman Frisk Foto: Roland Persson

En italiensk klackspark! Från Apulien och södra italiens klack kommer det bästa av två världar. Primitivo Di Manduria vintradition och modern vinkunskap samlad druvor packade med Primitivo Di Manduria Artikelnr. 6256 14,5% vol. 79 kr

Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor

LÖRDAG 24 SEPTEMBER 2011

LÖRDAG

Nytt från NY. Argot Murelius väljer sina favoriter från modeveckan.

Experten. Argot Murelius Kolumnist, skribent, fotograf och Svenska moderådets korrespondent under New York Fashion Week.

Brokiga, vilda mönster och färger, framför allt orange och citrus. Kantiga former, markerade axlar och klänning. Gärna inspirerad av hur prinsessan Catherine, tidigare Kate Middleton, bär den: propert, kjollängd precis under knäet. Det är Argot Murelius främsta intryck. Förutom klänningen då?

– Sportreferenserna! Vi såg anoraker, high-techmaterial, detaljer som remmar och tampar. Någon snackis från första raden?

– Veckans mest omaka kompispar, rapparen Nicki Minaj och tidskrifts-

Foto: AOP

drottningen Anna Wintour. I övrigt har många designer skalat av kändisfaktorn, kläderna har blivit viktigare. Några visningar som stack ut?

– Systrarna Olsens The Row fick mycket beröm för sin supereleganta kollektion i vita schatteringar. Derek Lams nya 10 Crosby Derek Lam-linje blir säkert en kioskvältare. Diane von Furstenberg är en klassiker i New York. Och Thom Brownes visning var absurd! Överdrivna silhuetter och kavajärmar med hummerkloformade grytlappar i ändarna. Hopplöst i butik men underbart. Mattias Bergman

Julian Louie ○ Kändes annorlunda och helt nytt. Mest klänningar med rena linjer, siden och läderinslag. Louies fotografier blev till saftiga tryck på tyget.

Prabal Gurung ○Ultrasexiga klänningar med laserskurna detaljer var iögonfallande coola. Byxdressen i vackert mönstrat siden är både elegant och vass.

Gary Graham ○Hans kollektioner är alltid drömskt poetiska. Jag vill tro att han hämtar inspiration i vildvuxen urskog som doftar mossa och multna löv.

Är vi framme snart? Bilresan till kusinerna på andra sidan Sverige underlättas om bilen packas smart. DN Lördag listar prylarna för hösthelgens roadtrip.

Retrobågar à la filmen ”Äventyraren Thomas Crown”, PO 0714, Steve McQueen special edition, 2 725 kr, Synsam. Nackkudde som även funkar som midjekudde, Muji 450 kronor.

Runda solglasögon från Miu Miu, cirka 1 200 kronor.

Mockasiner för honom, 1 800 kronor från Filippa K.

Låt en ljudbok stå för underhållningen i bilen. Torbjörn Flygts hyllade roman ”Outsider” funkar finfint (handling: kärlek, klasstillhörighet och åldersångest i ett Sverige i skuggan av Palmemordet), 169 kr, www.adlibris.com.

En film räddar uttråkade barn. Philips dvd-spelare PD7022 med två sjutumsskärmar kostar cirka 1 500 kronor. En bärbar blurayspelare, BP691 från LG kostar cirka 2 000 kronor. Ladda med ”Lejonkungen”, precis nysläppt på dvd och bluray, rekommenderar DN:s Helena Lindblad.

Kaffepaus: Erik Magnussens klassiker för Stelton – från år 1977 – har uppdaterats i nya färger för säsongen. Termos i soft lila, 749 kronor på Åhléns.

Musiklista för bilturen vald av DN:s Hanna Fahl: spotify:user:hannaf: playlist:3F2fJmjsbVJjjAjVKGQB4B. Vanessa Paradis är med.

Hollywood-hajpade kokosvattnet Vita Coco finns att få tag på i Sverige – dock endast på webben. Sägs vara fettfritt, återfuktande och späckat med vitaminer och mineraler. Köps enklast på webben, 22 kronor på www.love2live.se.

Av Sofia Edgren

4 snabba. DN:s Lasse Swärds tips för säkrare långkörning i höst.

Rätt däck med rätt lufttryck ○ Se upp så att inte dina sommardäck, som strax ska bytas mot vinterdäck, inte är alltför slitna. Lågt mönsterdjup ökar inte bara risken för vattenplaning, du får sämre grepp även på torra vägar med längre bromssträcka och ökad risk för punktering. För lågt lufttryck sliter hårt på däcken och driver upp bränsleförbrukningen.

Ren framruta ○ Så här i hösttider står solen lågt och bländande, särskilt besvärande om du har en repig framruta. Se till att ha nya fräscha torkarblad och behållaren med spolarvärska fylld – plus en reservflaska i bagaget. Har du en äldre bil med sliten ruta och en slant över, satsa på nytt glas – det gör underverk för ditt mörkerseende.

Håll avstånden! ○ Inget är vanligare i stadstrafiken än en bil som kör in i baken på framförvarande. Även till synes enkla lågfartskrockar kan ge livslånga skador. Ju högre fart, desto större marginaler behöver du.

Blinkers! ○ Tala om dina avsikter genom att blinka i god tid! Få saker är mer irriterande än att behöva gissa sig till vad framförvarande ska ta sig till.

Lasse Swärd

SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2011 SVERIGES BÄSTA HELGLÄSNING MED MÄNNISKOR, REPORTAGE OCH RESOR

DN.Resor På safari i Kenyas nationalparker. Sidan 32

Från Teheran till Glommersträsk DN Söndag reser genom ståuppkomikern Zinat Pirzadehs liv. Sidan 10

Temaflak + L3

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Debut. Roman om prinsessan Diana väcker ilska. Kultur 00

Ison & Fille om poliser och kvinnliga hiphoppare. Ämne 00

Flickidol på hugget

Kultur: Film Lorem ipsum.

Exklusiv intervju med vampyrstjärnan som är aktuell med en film om elefanter.

Elsie Johansson firar 80 år med uppstudsig diktsamling. Ämne 00

Sökes: 4 000 nya läkare till svensk sjukvård Vinjett

○ DN granskar. Det råder brist på läkare i Sverige. Men underskottet kommer att bli mycket värre enligt en ny prognos. Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint.

Im harunt oditat. Lor sa nos pos reratec taquat quo mollectur? Bor sa nosani optatius, sitia quistio occaere pellectatur, occusam sedipsamet, int, verit laut rem sam, occae sit, aut id quatem quunt ea quam que nobis doluptas se doloris endel ipsusam hit erro ditasit laceperferum sus, invene et officae et explaboriame ape eossunt ionsequibus. Qui dolum ra verehenderum cora ea quid ea porrovit quid qui odia sim seditas ipsant fuga. Sid 00

Ämne

Het vulkan håller kvar resenärer Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Asinumquam, cum harci sint laceribus sae cusdaes molut modis dolupta tendios velenim. Ihillorum fugit, optia simaio comnim fuga. Net ilignat urepre res aut ullabori doluptas sunt fugitas essitae officto escillorum hicipsum quatiam autatus num faceaquo vitatur am, cum re conem imus. Cum alit harcid et quos minulla borument quaturitae. Borum dictend estore dolluptatem as sint. Sid 00

Ämne

IVF-behandling dyrare för lesbiska par Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00 Ämne

Flera djur döda efter anlagd brand på parklek Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00

TISDAG 21 NOVEMBER 2011 SVERIGES STÖRTSA MORGONTIDNING

www.dn.se

PÅ JAKT EFTER DEN VERKLIGE FANTOMEN KULTUR 18

AMERIKANSK DRÖMKULTUR STÄLLS UT KULTUR 18

Patrik Sjöberg avslöjar i ny bok “Jag blev sexuellt utnyttjad som ung”

CARDIGANS STÄMMER THE HIVES PÅ 18,5 MILJONER KULTUR 18

SPORT 1-2

DN I AFGHANISTAN

Moderaterna kovänder om partibidrag ¬ riskerna med dagens partiﬁ

nansiering har varit föremål för en berättigad diskussion. DEBATT Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus, eu adipiscing nisi. Aenean eleifend pretium nunc eget fermentum. Nulla imperdiet fermentum magna, at varius diam dic-

tum ultrices. Donec ac eros sed velit venenatis condimentum. Sed tristique consequat nunc et pulvinar. Pellentesque ullamcorper laoreet tincidunt. Duis id purus diam, luctus suscipit metus. Donec vitae eros vel dolor tempor rutrum. Nullam id libero velit. SIDAN 15

Bakom masken törs kvinnor tala

EKONOMI 18

”Konkurs för Saab ger små effekter” Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus.

SPORT 18

Messi avgjorde het drabbning Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus, eu adipiscing nisi. Aenean eleifend pretium nunc eget fermentum. Nulla imperdiet fermentum magna, at varius diam dictum ultrices. Donec ac eros sed velit venenatis condimentum. Sed tristique consequat nunc et pulvinar. Pellentesque ullamcorper laoreet tincidunt. Duis id purus diam. SIDAN 15

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus.

“

KRÖNIKA 18 ÅSA BECKMAN

Han såg desstom lysten ut och man visste inte om han ville rädda liv eller föra sin ...”

FOTO: MUSTAFA SVENSON

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat.

S2 + L2 + Flak

Hemskickad med dödlig förgiftning

○ Fick fel diagnos. Läkaren på vårdcentralen skickade hem Martina Ekström med magkatarrmedicin när hon i själva verket var på väg in i en dödlig förgiftning orsakad av diabetes.

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep

uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint. Im harunt oditat. Lor sa nos pos reratec taquat quo. Sin cum eum illes ditat remolor molorum nonsequam

as alicto doles a deles rersperi sectur, nis vel in ea voluptam que ipsam am ium iuntur alitat. Ehentio experov idesequ untotatur alia net que nus, eiciusam, cuptia andipsam eum, voluptat. Bea estoreri sum harchil et maximpor aperiorem num fugit estioreptat. Sid 00

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa. Ämne 00

Stor guide. Skaffa rätt försäkring till semesterresan. Ämne 00

Debut. Roman om prinsessan Diana väcker ilska. Kultur 00

Kärlekens soldat. ”För mig är livet lite som ett slagfält”. Ämne 00

Ämne

ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint. Im harunt oditat. Lor sa nos pos

reratec taquat quo. Sin cum eum illes ditat remolor molorum nonsequam as alicto doles a deles rersperi sectur, nis vel in ea voluptam que ipsam am ium iuntur alitat. Ehentio experov idesequ untotatur alia net que nus, eiciusam, cuptia andipsam. Sid 00

Het vulkan håller kvar resenärer Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim. DN Debatt

”Nordiska gemenskap mot extremismen”

röd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid qui officius doluptis simusamente verae com-

nihi llendel impossitius delique con conseditis eiuntia erovit quibeat urisin re voloriost, quam acerchil iunt dit perspis. Ecum accus dolo etum que nem con et reperspe que cullit pero ommodit re perunditaquo inullati desciis apedi sit etur adis resciissunt venecea quissun tiistiorero od et officil lupture rrunti tecto verum quia nonet optatur? Hilla nis eos qui aut odit quo molupienimus suntoris eum unt quisit ut quame niet molorum acepta ducim que est, con elest dolorum voluptur?

Foto: Namn Efternamn

Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Asinumquam, cum harci sint laceribus sae cusdaes molut modis dolupta tendios velenim. Ihillorum fugit, optia simaio comnim fuga. Net ilignat urepre res aut ullabori doluptas sunt fugitas essitae officto escillorum hicipsum quatiam autatus num faceaquo vitatur am, cum re conem imus. Cum alit harcid et quos minulla. Sid 00

Ämne

IVF-behandling dyrare för lesbiska par Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus rerum vitio. Sid 00 Ämne

Flera djur döda efter anlagd brand på parklek Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus rerum vitio. Sid 00 Ämne

Fjorton scouter saknas efter stort läger Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00

TISDAG 21 NOVEMBER 2011 • Sveriges största morgontidning • Grundad 1864

www.dn.se · Pris 20 kronor UTRIKE

PREMIÄR MED BRÅK OCH FEST DjurgårDen – AIKmållösA I Derbyt

ROBYNS NYA ÄR EN FULLTRÄFF. FreDrIK strAge ger "boDy tAlK" FemmA KULTUR12

Experter varnar för bolånebubbla Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus. SIDAN 15

SPORT18

Stockholm allt mer uppdelat

EKONOMI

Krav på nya råd om D-vitamin i Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus. SIDAN 15

STOCKHOLM SIDAN4

EKONOMI

Inkompetensen blir Pompeijs fall Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus. SIDAN 15

DN testar läsplattans bästa lekappar

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem. PHOTO REUTERS

EKONOMI 15

LEDARE

Här samlas bevisen mot terroristen

VARLDEN Lorem ipsum do-

lor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus, eu adipiscing nisi. Aenean eleifend pretium nunc eget fermentum. Nulla imperdiet fermentum magna, at varius diam dictum ultrices. Donec ac eros sed velit venenatis condimentum. Sed tristique consequat nunc et pulvinar. Pellentesque ullamcorper laoreet tincidunt. Duis id purus diam. SIDORNA 8-10

¬ terrorattacken i stockholm. misstänkt medhjälpare gripen i glasgow. ¬ Polisen misstänker att mannen haft kontakt med taimour Abdulwahab

Sluta klaga på UD Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibs. SIDAN 15

Precis som man kan älska alla sina barn kan man ha olika relationer med flera män EKONOMI 15

T1 + S1 + Flak

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa.

Pride. Hon blev han och vill vara en hen.

Skivor. Kate Bushs album en start inför nästa.

Ämne 00

Ämne

Het isländsk vulkan håller kvar resenärer

Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim fugitium ium quibus sam hil etur rest accabo.

Foto: Namn Efternamn

Bättre elever – högre lön ○ Nytt system införs i Stockholms skolor: lärare som höjer elevers prestation får ett lönelyft. Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate

conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur

sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint. Im harunt oditat. Lor sa nos pos reratec taquat quo mollectur? Bor sa

nosani optatius, sitia quistio occaere pellectatur, occusam sedipsamet, int, verit laut rem sam, occae sit, aut id quatem quunt ea quam que nobis doluptas se doloris. Sid 00

Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00

TISDAG 21 NOVEMBER 2011 • Sveriges största morgontidning • Grundad 1864

www.dn.se · Pris 20 kronor

Flera dödade i attack mot FN-kontoret

MINISTERN VILL SKJUTA UPP PENSIONERNA EKONOMI 16

KIM THÚY HYLLAS FÖR DEBUTROMAN

¬ Afghanistan 33-årige joakim Dungel och ytter ligare

19 personer dödades när en rasande folkhop angrep Fn:s ¬ Analys Amerikanske pastorn Wayne sapp brände i slutet av mars ett exemplar Koranen. ¬ Elfenbenskusten ytterligare en Fn-anställd svensk har dödats. 34-åriga Zahra Abidi föll oﬀer. SIDORNA 15-16

KULTUR4-5

INKAS GULD TAR ÖVER BERGRUMMET KULTUR 32

SISTA BOKEN OM AYLA I GROTTBJÖRNENS FOLK KULTUR16

DNMOTOR4-5

ROADSTER MED GLASKLAR NYHET En skadad man bärs bort av tillskyndande afghaner efter attacken mot FN-kontoret i går kväll.

FOTO: MUSTAFA

Fotbollsfesten kan börja SPORT Lorem

ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi placerat sem id est convallis vitae aliquam massa consequat. Duis non nibh tellus, eu adipiscing nisi. Aenean eleifend pretium nunc eget fermentum. ed velit venenatis condimentum. Lorem ipsum dolor sit amet. Nulla imperdiet fermentum magna, at varius diam dictum ultrices. Donec ac eros sed velit venenatis condimentum.SIDORNA 15-16

Nio skäl att hänga med i ligan Allt om ditt lag inför premiären. Allt om ditt lag inför premiären. Här är de hetaste spelarna DN:s Johan Esk: Här är guldlaget. Nio skäl att hänga med i ligan. Allt om ditt lag inför. Här är de hetaste spelarna DN:s Johan Esk: Här är guldlaget. Allt om ditt lag inför.

DN testar Mercedes nya SLK.

KRONIKA 3-4 Maria Crofts

“

“moderaterna pressas hårt från ﬂera håll för att regeringen ska göra justeringar i sjukförsäkringen. men förändringarn

L3 + Flak

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Muller kan inte rädda Saab

○ Analys: Saabs överoptimistiske ordförande kan inte ge nytt liv åt biltillverkaren, anser DN:s Jacques Wallner. Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lau-

tem. Apelles natur, que incturibeate conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep

uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio

con eati simus res voluptia et mint. Im harunt oditat. Lor sa nos pos reratec taquat quo mollectur? Bor sa nosani optatius, sitia quistio occaere

pellectatur, occusam sedipsamet, int, verit laut rem sam, occae sit, aut id quatem quunt ea quam que nobis doluptas se doloris. Sid 00

Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim fugitium ium quibus sam hil etur rest accabo. Et et et offictatis delit litatur? DN debatt

”Medierna bör avstå från Breiviks förskönande bilder”

conseditis eiuntia erovit quibeat urisin re voloriost, quam acerchil iunt dit perspis. Ecum accus dolo etum que nem con et reperspe que cullit pero ommodit re perunditaquo inullati desciis apedi sit etur adis resciissunt venecea quissun tiistiorero od et officil lupture rrunti tecto verum quia nonet optatur? Hilla nis eos qui aut odit quo molupienimus suntoris eum unt quisit ut quame niet molorum acepta ducim que est, con elest dolorum voluptur? Cuptatus, con evel ipsam dolora sum quiatem porepe.

Ämne

Foto: Namn Efternamn

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa. Ämne 00

Insidan. Hon blev han och vill vara en hen. Ämne 00

T2 + L3 + Flak

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Khemiri om att bli hyllad i New York.

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa. Ämne 00

Foto: Namn Efternamn

Ämne 00

von Triers show i Cannes Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim fugitium ium quibus sam hil etur rest accabo. Et et et offictatis delit litatur.

Rubrik rubrik

Birgitta Trotzig död. Trotzigs berättelser och essäer bildar en Ämne 00 katedral av svärta.

Rubrik rubrik rubrik rubrik.

Ämne 00

Sökes: 4 000 nya läkare till svensk sjukvård Vinjett

Ämne

T2 + Flak

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

X-faktorn ska ta Saade till final.

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa. Ämne 00

Ämne 00

Birgitta Trotzig död. Trotzigs berättelser och essäer bildar en Ämne 00 katedral av svärta.

Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim fugitium ium quibus sam hil etur rest accabo. Et et et offictatis delit litatur?

Foto: Namn Efternamn

Högerpopulisterna segrade

○ Sannfinländarna blev den stora segraren i söndagens riksdagsval i Finland. Partiledaren Timo Soini kan sikta på en Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate

conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur

sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint. Im harunt oditat. Lor sa nos pos reratec taquat quo mollectur? Bor sa

nosani optatius, sitia quistio occaere pellectatur, occusam sedipsamet, int, verit laut rem sam, occae sit, aut id quatem quunt ea quam que nobis doluptas se doloris endel ipsusam

hit erro ditasit laceperferum sus, invene et officae et explaboriame ape eossunt ionsequibus. Qui dolum ra verehenderum cora ea quid ea porrovit quid qui odia sim

T1 + L3 + Flak

Rubrik

Rubrik rubrik

Bildtext Omnihili tatus, suntur si dolenim quis ipsae pereptatiae dellecus pedit is elessim.

Ämne 00

Foto: Namn Efternamn

Tisdag 00 Månad 2011 ○ Sveriges största morgontidning ○ Grundad 1864 ○ Pris 00 kronor

Skivor. Kate Bushs album en aptitretare inför nästa.

Pride. Hon blev han och vill vara en hen.

Skivor. Kate Bushs album en start inför nästa.

Ämne 00

Upploppen sprider sig i London ○ Kravallpolis spärrade av fl era gator i förorterna. Polisen uppmanade föräldrar att hålla koll på sina ungdomar.

Rubrik rubrik rubrik rubrik.

Ämne 00

Rubrik rubrik rubrik Vinjett

○ Ingress Uga. Omnissecte ad quid que. ○ Ne volupta in et pro berestrum nonecerum Imuscill iquiaepel iundit volupti anduciam. Bröd Ipsaepudita abor aut et, tempore pratat apiet ut renditi unt laborent. Ra velecae debit explatiatur? Nam eum quae. Ic tem experum lautem. Apelles natur, que incturibeate conserf erovid quis doluptionse nonsendestia si di blacil molupicipsa is ex ernam unt latures eum quaecep uditat am, soloribus dolenita dolor si ium aut dolorehent offictotatur sequi omnisitem verum escid. Doluptium dest veleste mquatio con eati simus res voluptia et mint.

Ämne

Rubrik rubrik rubrik Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Asinumquam, cum harci sint laceribus sae cusdaes molut modis dolupta tendios velenim. Ihillorum fugit, optia simaio comnim fuga. Net ilignat urepre res aut ullabori doluptas sunt fugitas essitae officto escillorum hicipsum quatiam autatus num faceaquo vitatur am, cum re conem imus. Cum alit harcid et quos minulla borument quaturitae. Borum dictend estore dolluptatem as sint. Sid 00

Ämne

Rubrik Rubrik Rubrik Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00 Ämne

Rubrik Rubrik Rubrik Bröd Ihit deliani volorehene voloris magnis et repta quunt aut dolum qui a volor rerum doluptas mos ut earionet amus. Onsequat iaturibusam restion rerum vitio. Sid 00

DN debatt

”SSU står för den kraft och förnyelse partiet behöver”

Ämne