kapitel 6
SAMMEN – Norge
Bakgrund och målgrupp Mellan åren 2015 och 2017 kom det ett stort antal ensamkommande flyktingbarn och ungdomar till Norge, de flesta från Afghanistan men även från Eritrea, Somalia, Irak och Syrien. SOS-barnebyer har en lång erfarenhet av att erbjuda vårdtjänster för barn och familjer både i Norge och utomlands. Baserat på denna etablerade organisation inledde man ett samarbete med Asker kommuns ”Familiehjem” för att hitta bostads- och vårdlösningar för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Detta arbetssätt utvecklades till SAMMEN-projekt och implementerades sedan i flera norska kommuner, utöver Asker bland annat i Lillehammer och Oppegård som pilotkommuner (NTNU, 2018). SAMMEN är en tidig insats för att knyta vänskapsband och nätverk mellan ensamkommande barn och unga (under 18 år) och lokala norska barn och ungdomar. I dagsläget är det 25 kommuner och stadsdelar som arbetar/har arbetat med SAMMEN-projekt med sammanlagt 60 SAMMEN-grupper där över 450 ungdomar har deltagit i (en intervju med Ragnhild Stadheim på SOS-barnebyer, 2019).
Kunskapsbas (teori och kunskap, positiv verkan) Ensamkommande flyktingbarn kan uppfattas som starka och självständiga. De har under en lång resa till Europa och Norden fått möta svåra utmaningar och fått ta hand om sig under flykten. Dessa barn har tidigt fått ta på sig ”en vuxenroll” för att klara sig men samtidigt är de fortfarande barn utan en familj och släkt som är kvar i hemlandet. Denna dubbelhet lyfts fram i litteraturen. Ensamkommande flyktingbarn som kommit till Norden möter nya utmaningar: en lång väntetid för asylprövning, eventuellt utanförskap och isolering, anpassning till nya kulturella normer och förväntningar, att lära sig ett nytt språk samt att skaffa nya vänner och ett socialt nätverk. När man frågar dessa barn och unga vad de saknar mest så svarar de att de saknar norska vänner. Det behövs mötesplatser för att kunna skaffa nya vänner. Skolan är en av de naturliga mötesplatserna men det behövs också andra sociala arenor för att mötas även på fritiden (NTNU, 2018).
45
