Inledning
Varför tidiga insatser för nyanlända barn, unga och föräldrar?
Tidiga, förebyggande insatser för nyanlända barn, unga och föräldrar anses bidra till att dessa familjer får en bra start i det nya samhället de kommer till. Det handlar om att snabbt få tillgång till exempelvis barnhälsovård (BHV), socialtjänst, förskola och skola samt olika samhälls- och myndighetstjänster. Tidiga insatser främjar bland annat språkinlärning och förståelse för sin egen roll och identitet som barn, ung och förälder i den nya kulturen vilket bidrar till en positiv känsla av att vara en del av det nya samhället på jämlika villkor (Olsen m fl., 2018, och Turtiainen & Hiitola, 2015). De flesta nyanlända barn och unga mår bra och känner sig tillfreds med sina liv. En del kan dock uppleva svårigheter med förskolan, skolan och språket. Levnadsvillkor som påverkar nyanlända barns och ungas psykiska hälsa kan delas upp i risk- och skyddande faktorer. Dessa faktorer kan vara individuella, familjerelaterade, samhälleliga och sociala. De skyddande faktorer som studerats visar ett samband mellan stöd från föräldrarna och barnets psykiska välbefinnande samt minskad risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression. Andra skyddande faktorer är god familjesammanhållning, ökad upplevelse av sin kompetens, positiva skolerfarenheter (som att känna sig trygg i förskolan/skolan) och att känna tillhörighet med och ha stöd från kamrater. Även känsla av positiv framtidstro, samhörighet med sin ursprungskultur, tro eller religiositet och att man kan det nya landets språk anses ha en gynnsam effekt (Folkhälsomyndigheten & Röda korsets högskola, 2019). Gynnsam kulturell anpassning innehåller både en stark etnisk identitet (upplevelse om att tillhöra en viss grupp eller en kultur) och en nationell identitet (upplevelse om att man är en del av det omgivande samhället man bor i). En väl integrerad identitet anses ha stark koppling till bland annat bättre trivsel, högre mental och social status, bättre skolresultat och positiv självkänsla (Olsen m fl., 2018). Andra exempel på skyddande faktorer är positiva personliga coping
7
