THE REAL DEAL NORRA REALS SKOLTIDNING TEMA DRÖMMAR AUGUSTI 2019
Ännu ett sommarlov har flugit förbi, och elever och personal samlas återigen i Norra Reals lokaler, förhoppningsvis utvilade och laddade inför det här läsåret... Om du är en av skolans nykomlingar vill jag hälsa dig extra varmt välkommen. Oavsett om du känner dig taggad eller mest nervös inför din tid på Norra, kan du vara säker på att det finns andra som känner (eller har känt) likadant. Varenda en av oss har trots allt varit nya på skolan en gång i tiden, och jag tror att många kan intyga att man efter ett tag inser att allt inte är lika nytt längre. Plötsligt hittar du till A23 i sömnen, förstår precis vad som menas med “mindre än tre”, och klagar på de oändliga trapporna av bara farten. Kort sagt innebär årskurs ett mycket nytt, och på ett eller annat sätt kommer ditt första år på gymnasiet att vara jobbigt. Det kanske inte var det pep-talk du som förstaårselev hade väntat dig, men det är ett rimligt antagande. Skolan kommer att vara jobbig ibland, men när det känns som värst kan du trösta dig med att de tusentals elever som börjat på Norra innan dig har klarat av det och det kommer du också att göra. Om du behöver ytterligare tips på hur du ska överleva ryktas det dessutom om ett riktigt grymt Survival Kit på sida 8... Några andra som kanske behöver ett pep-talk är våra kära tvåor. Tvåan är trots allt känd för att vara den tuffaste årskursen, i alla
Andrea Kron Foto: Astrid Yllmark
fall rent pluggmässigt. För många är det sant, men på andra sätt är det förmodligen lättare än ettan eftersom du har haft ett år på dig att lära dig om allt som hör gymnasiet till. Och sist men inte minst har vi treorna, som påbörjat den sista tredjedelen av gymnasiet. Många av er är säkert taggade, medan andra är i större behov av lite pepp. Oavsett om det är längtan eller melankoli du känner inför att lämna den här skolan i juni så närmar sig studentdagen med stort S, och det med stormsteg. Ge allt de sista två terminerna, men glöm inte bort att uppskatta de många saker som gör Norra Real till Stockholms enda skola. Jag måste också passa på att säga grattis! Du har turen att hålla i det sprillans nya numret av The Real Deal, som den här gången bjuder på temat Drömmar. Att ha drömmar och mål är viktigt för de flesta, och kan vara det som gör att man håller motivationen uppe och orkar kämpa vidare. För den som vill kan Norra Real bli det mellansteg som behövs för att ge sig ut i världen och uppfylla sina drömmar. Eller varför inte uppfylla en dröm eller två redan nu under skoltiden? Det är klart att det är lättare sagt än gjort att “gå och uppfylla en dröm”, men ibland handlar det bara om att våga satsa. Våga söka drömutbildningen, våga höja rösten när något känns orättvist, eller varför inte våga gå fram till den där personen i korridoren som du har spanat in lite extra? I den här tidningen kommer du att hitta drömmar i alla dess former, och du har allt ifrån drömforskning till drömmiga recept att se fram emot. Hur läsåret egentligen kommer att bli är det visserligen ingen som vet (utom möjligtvis drömtydningshandboken), men jag kan lova att det får en bra start om du fortsätter bläddra i detta nummer av The Real Deal...
Andrea Kron Chefredaktör, The Real Deal
2
4. Redaktionen svarar 6. Temaskildring 7. Recept - Vaniljdrömmar 8. Survival kit 10.
Intervju med Jonatan Lamy
12.
Novell
14. Vetenskap 16. Morfeus drömtydningshandbok 18. Norra realares högsta dröm
19. Quiz - Vad blir din nästa drömresa? 22. Miljö och klimat - vad krävs?
3
1. Vad drömmer du oftast om? 2. Beskriv dig själv med tre ord
ANDREA
CHEFREDAKTÖR 1. Jag drömmer oroväckande ofta att jag kommer sent till min första lektion, och det slutar alltid med att jag inte vill gå in i klassrummet och skolkar resten av dagen. 2. Målinriktad, vetgirig & fantasifull.
VICE CHEFREDAKTÖR 1. I de flesta av mina drömmar är jag tyngdlös, vet inte vad det betyder… Får nog leta svar i artikeln om drömtydning på sidan 16. 2. Glad, nyfiken & tankspridd.
NORA
ASTRID
FOTOGRAF & SKRIBENT 1. Jag drömmer väldigt ofta om att jag löser världens problem, kommer även fram till lösningar i mina drömmar men kommer aldrig ihåg dem när jag vaknar. 2. Målmedveten, självständig & nyfiken.
4
ELSA
FOTOGRAF & PR-ANSVARIG 1. Jag kommer oftast inte ihåg mina drömmar - men jag dagdrömmer mycket. Jag dagdrömmer väldigt ofta om saker som händer i min vardag eller vad jag kan göra i framtiden för att förändra världen, i en positiv riktning. 2. Fotogenisk, omtänksam & envis.
MATILDA
ART DIRECTOR 1. Jag drömmer ofta väldigt overkliga drömmar men kommer nästan aldrig ihåg dem när jag vaknat. 2. Omtänksam, ambitiös & glad.
ERIK
SKRIBENT & DRÖMTYDARE 1. Att jag blir jagad av en stor sten som Indiana Jones och sen när jag äntligen sprungit ifrån den, så förvandlas jag till en fågel. 2. Pratsam, nyfiken & långsint.
KRISTIN
SKRIBENT 1. Jag drömmer oftast om en orealistisk, snedvriden verklighet. 2. Realistisk, genuin & medveten.
LINNEA SKRIBENT
1. Att jag spelar fotboll, men kommer på att jag egentligen inte borde spela på grund av min fotskada. 2. Kreativ, glad & optimistisk.
NAZANIN
KASSÖR 1. Jag drömmer ofta om mina kompisar och klasskamrater, jag har förmodligen drömt om dig som läser detta. Vad som händer i drömmarna varierar. 2. Snäll, öppensinnad & spontan.
MY
SKRIBENT
1. Frihet. 2. Bestämd, målmedveten & egoist. 5
Mardrömmar, är de bra för dig? Har du någonsin vaknat, kallsvettig och andfådd, mitt i natten? Då har du troligen haft en mardröm. Du kan ha drömt om att bli jagad, dödad eller bara stått naken framför hela skolan. Det är fortfarande lika jobbigt. Enligt folktro var det en mara som gav människor dessa jobbiga drömmar. Maran satt på bröstet av sina offer och gav dem magsmärtor och ångest. Det låter inte roligt. Men vad kan mardrömmarna göra för dig? Vi börjar med de lite jobbigare delarna. De kan väcka dig mitt i natten och hindra dig från att somna om, de kan spela upp sekvenser som skrämmer livet ur dig och de kan framförallt ge dig verklighetstrogna skräckscenarion om vänner och familj. Mardrömmar har förmågan att gräva upp det jobbigaste du döljer inom dig och tvinga dig att möta det. Men är verkligen mardrömmar bara negativt? Jag tror att det mardrömmar visar oss är det som vi är mest rädda för, och det kan faktiskt vändas till något positivt. Saker som skrämmer oss kommer alltid att finnas där, det enda vi kan göra är att försöka möta rädslan. Mardrömmar ger oss möjlighet att utforska våra rädslor, för när de kommer i drömmarnas värld så ligger vi tryggt i sängen. Vidare så kan mardrömmar även ge oss små subtila meddelanden om vårt undermedvetna. De kan berätta att man egentligen inte är rädd för att bli dödad av någon man tycker om, utan att man är rädd för att bli förrådd. Det viktigaste med mardrömmar är ändå att de hjälper oss bearbeta jobbiga saker i fiktiv form. Alla hanterar sina smärtor och sår på olika sätt, men på något sätt så kommer det alltid upp i mardrömmarna. Jag säger inte att alla sår läks på genom att drömma om dem, utan jag tror mer att dem planar vägen fram för att kunna tänka på det jobbiga utan att ta allting på samma gång. Tyvärr är det inte så lätt att drömma om jobbiga saker, det är ju de drömmarna som lämnar magsmärtan och ångesten som folktron beskrev. Frågan är då, är det verkligen ett bra verktyg om det smärtar oss när det används? Personligen så anser jag att man inte kan helas från jobbiga händelser utan att ha det jobbigt. Jag brukar tänka på det som om man opererar i sinnet. För att kunna bli hel igen så måste man skära. Det är inte alltid den skönaste metoden, men det är bättre än att låta allt det onda glömmas bort och lämnas i sinnet vilket endast skapar lidande. Det här är anledningen till att jag tycker mardrömmar är bra för oss. Dem kan hjälpa oss att helas och det kan vara något av de svåraste en person kan göra. Så nästa gång du har en mardröm, försök att ta ett djupt andetag och tänk på varför du drömde om just det. För en sak kan jag lova dig, att allt är bättre än ett sagomonster som sitter på bröstet.
Erik Stenhammar 6
Vaniljdrömmar Ingredienser (ca 50 kakor, beroende på storlek) • 100 g rumsvarmt smör • 2 dl strösocker • 1 msk vaniljsocker • 2 tsk bakpulver • 1 dl matolja • 4 dl vetemjöl Gör så här: 1. Sätt på ugnen på 150 C. 2. Arbeta ihop smör, socker och vaniljsocker i en bunke. 3. Tillsätt matoljan och rör ihop till en jämn smet (valfritt att använda elvisp). 4. Blanda vetemjöl med bakpulver. (OBS! Se till så att mjölet är luftigt och inte hårt packat när du mäter upp det, annars blir det för mycket mjöl i kakorna). 5. Tillsätt mjölblandningen i smörblandningen och arbeta ihop till en deg. 6. Rulla degen till små bollar (ca 2 cm i diameter beroende på hur stora kakor du vill ha) och placera på en plåt med bakplåtspapper. 7. Grädda mitt i ugnen i ungefär 20 minuter på 150 C. 8. Njut! “När en dröm blir nedskriven med ett datum blir ett mål. Ett mål som bryts ner till ett delmål blir en plan. En plan som verkställs med en handling får dina drömmar att gå i uppfyllelse.” Alexcellent.se
Foto: Andrea Kron 7
Survival Kit- Guiden för att överleva tre år på Norra Real Nu är skolan igång igen, och för vissa är det första året på Norra real. Vi på redaktionen i The Real Deal har därmed tagit fram tips på hur du som elev kan överleva din skolgång. På lektionen:
• Pennskrin: stift, sudd, linjal, batterier till miniräknaren, understrykningspennor i olika färger, post-it lappar. • Ladda datorn innan du kommer till skolan eller se till att ta med laddaren. Det finns sällan en laddare att låna på skolan. Eller så tar du med en laddare, och blir poppis bland kompisarna.
• Ta vara på lektionstiden! Anteckna och arbeta, vilket underlättar ditt arbete hemma! • Utnyttja lektionsanteckningar hemma vid instudering, mycket av det kommer på proven! • Fråga när du inte förstår. Om du inte vågar störa läraren eller dina vänner med frågor finns det en risk att du inte hänger med överhuvudtaget.
På provet:
• Ta med något att äta som inte drar till sig uppmärksamhet. Inget är mer irriterande när man försöker koncentrera sig på ett prov och man hör någon smaska. Dessutom slipper du behöva oroa dig för att du stör någon. • Extra penna och stift, och ifall provet kräver miniräknare borde du ta med extra batterier. •Hörselskydd om du är känslig för ljud (ej hörlurar).
Bra platser att studera på i skolan:
• Skolans bibliotek, öppet 8.00-17.00 varje vardag. • Plan 0 efter klockan 14.00 och före klockan 10.00. • Plan 3, lugnt i stort sett hela dagen men framförallt på eftermiddagen. • Aulans övervåning och undervåning • Resterande plan efter klockan 17.00. 8
I skolans korridorer:
• För att undvika köer på lunchen, gå på din lunchtid, varken tidigare eller senare! • Ta trapporna i A och B-korridoren på tredje våningen istället för de vanliga trapporna, de är kortare och består endast av en trappa. Planera även din dag efter hur mycket du behöver gå i trapporna och bär bara med det nödvändiga i väskan. Då slipper du gå upp för trappor i onödan. • Du får låna vilorummet även om du bara är lite trött. Gå dit om du har håltimme och sov en stund ifall du känner att det behövs. • Om du och dina kompisar under lunchtid vill kunna hålla en normal konversation utan att behöva skrika, borde ni försöka få ett bord utanför matsalen. Inne i matsalen blir det lätt för högljutt samtidigt som det är väldigt trångt. • Utnyttja skåpet, eftersom du både får mindre att bära och bättre koll på böcker!
Under instudering:
• Skaffa en kalender! Planera prov och tentor i tid! Skjut inte upp saker utan försök göra klart dem så snabbt som möjligt. • OM du går Naturvetenskapliga programmet, och inte hört talas om Magnus Ehinger borde du definitivt kolla upp honom. Med sin undervisning i biologi och kemi har han hjälpt många med att klara av dessa kurser. Om du däremot vill få Bilder: norrarealsgymnasium.stockholm.se underlättad undervisning i matte och fysik ska du kolla upp Daniel Barker som har undervisning i båda dessa ämnen. • Nyckelord för att hitta mattelösningar på Youtube. Det handlar om stöd till i stort sett alla uppgifter i samtliga matteböcker (Matte B och C samt matte 4 och 5) för matte 5000 boken. Matematik 5000, Vilken kurs du läser (ex matte 2c), Vilken uppgift i boken (ex 2360)
• Ta vara på håltimmar! Gör mindre krävande läxor/arbeten som fort går att stryka från din att-göra-lista, det underlättar för dig när du sedan behöver fokusera på större arbeten. • Utnyttja mattecentrum (gäller alla linjer!), här kan du få hjälp av studenter på universitetet med matte, men även till viss del fysik! Mattecentrum är tillgängliga Må-To 17.00-19.00 på skolan.
Ta vara på denna lista, den kommer vara välbehövd! Kom också ihåg det viktigaste: stressa inte upp dig utan gör ditt bästa, och njut av dessa tre år på Norra, det kommer bli tre år att minnas! Kämpa på och lycka till!
Nora El-Zein Linnea Svidén Thodenius 9
Intervju med Jonatan Lamy Några få minuter kvar av dagens första lektion. Jag bläddrar stressat igenom matteboken, bara fem uppgifter till innan jag får en välbehövlig rast. Nästa vecka är det kursprov och jag har knappt börjat plugga. Det har varit mycket den senaste veckan. Bredvid mig sitter Jonatan och skriver hetsigt. Jag sneglar på hans anteckningsblock som visar sig vara en kalender. Han fyller just i den sista tomma delen av pappret, matteboken har han knappt öppnat. ”Kårmöte” skriver han snabbt och byter till nästa block. Sedan en tid tillbaka är Jonatan Lamy Norra Reals elevkårsordförande. En titel så viktig att den finns med på Wikipedia. Plötsligt känns min stress löjligt omotiverad. Det är sällan man ser honom sysslolös, men det är en livsstil som han verkar trivas med. I den här artikeln får ni mer än ta del av hans kalender, vad pågår i hans huvud?
Vad gör det meningsfullt för dig att lägga ned så mycket tid på elevkåren? Elevkåren är enligt Jonatan ett kul arbete som ständigt ger utdelning i form av glada elever. Att få bidra till att skolans elever får ut mer av sin gymnasietid än bara studier och betyg, skapa minnen och en härligare vardag. När elever är stressade och pressade mår han bra av att med kårens hjälp kunna lätta upp stämningen. Då han sliter med mindre roliga arbetsuppgifter som dagordningar eller att hålla i möten är det just stunderna då kårens arbete uppskattats som får honom att fortsätta. Det är mycket värt att sätta ett leende på Norra Real-elevernas läppar.
Hur blev du elevkårsordförande? När Jonatan började på Norra gick han med i traditionsutskottet. Där fick han höra att han skulle passa som elevkårsordförande och en nyfikenhet väcktes. Nyfikenheten ledde till en intervju som resulterade i att han togs med i den dåvarande kårstyrelsens förslag. Efter en nervpressande omröstning var det klart. Jonatan Lamy var namnet på Norras nya elevkårsordförande. Det var början på en resa som han inte har ångrat.
Jonatan Lamy Foto: Astrid Yllmark
Vad är din roligaste respektive tråkigaste uppgift i kåren? Att få representera kåren, både vid skolarrangemang som avslutningar eller liknande, men även vid event med andra elevkårsstyrelser, finner Jonatan roligt. Det bästa med posten är dock de tillfällen då han kan göra någons vardag lite trevligare. Att få bjuda på en kopp kaffe till någon som stressar in genom entrén på väg till fysiknationella. Arbetet som kommer med att vara ordförande är ibland stort och inte alltid roligt. Om det är mycket i skolan kan det kännas tungt att skriva en dagordning. De dagar han går upp klockan sex för att dela ut fika kan det vara svårt att hitta motivationen, men när han väl sitter där är allt värt det. Det gör skillnad att få ett varmt välkomnande och han mår bra av att se glädjen det sprider.
Vad är din vision för kåren? Att anordna fler arrangemang, öka kårens omsättning och uppmuntra fler till att delta i föreningar är självklara riktlinjer för kåren. Utöver det vill Jonatan gärna se att kåren fungerar mer som ett kollektiv och en kreativ mötesplats där alla skolans elever kan delta. Han porträtterar en idealbild av hur skolans elever kan få bidrag samt stöd av kåren för initiativ och projekt. Att kåren alltid ska finnas att luta sig mot. 10
Många uppskattar ditt arbete med kåren, men det finns även de som inte gör det. Hur hanterar du det? För Jonatan är det viktigt att skilja på arbete och person. Att någon ogillar det du gör betyder inte nödväntigtvis att de ogillar dig personligen. Det är viktigt att komma ihåg, inte bara som ordförande utan överallt. Konstruktiv kritik är något han uppskattar, då det för kårens arbete framåt. Kritik som inte leder någon vart kan dock frustrera honom, men han tar det aldrig personligt.
Vad är dina drömmar? Anledningen till att han valde natur var för att inte stänga några dörrar. Själv upplever jag det som om Jonatan har nya drömmar varje dag, och han säger själv att hans tankar om framtiden är väldigt spridda. Den senaste och starkast lysande drömmen är i stunden att bli elitlöpare. Han nämner även en framtid som journalist, politiker eller skådespelare. Som sagt, spridda drömmar.
Vad är din dolda talang?
Foto: Astrid Yllmark
Han kan inte bara trolla med elevkårens budget utan spenderade även ett helt år med att lära sig korttrick. Vill du se magi så är det bara att skicka över en kortlek till Jonatan. Han kallar sig själv ”Tobbe trollkarl” lite skämtsamt, men det är enligt mig en titel man måste förtjäna. Upp till bevis!
Ditt efternamn är svåruttalat, så en gång för alla, hur uttalas Lamy egentligen? Själv har han hört alla varianter så det är ingen fara om du uttalar det fel. Han är van. Efternamnet kommer från Frankrike och ytterst få får till den franska varianten av namnet: Lamii. Därför nöjer han sig med ett kort a och betonat y: Lamy. Nu vet du vad du ska ropa i korridoren, att löpning är ett hett tips om du vill starta en konversation och hur elevkåren arbetar för en roligare gymnasietid. Jonatan ber dig hälsa på honom i korridoren, gå med i en förening eller bara komma förbi kårrummet och prata om du haft en tuff dag. Nog kan det kännas skönt att ta ett snack med kåren innan ett svårt kursprov. Det kanske till och med jag borde prova nästa gång. En lättnad är det i vilket fall att veta att det finns de som har mer att ta tag i än att plugga till det kursprov som man skjutit på.
7 snabba med Jonatan: Favoritbok: Störst av allt Drömresa: Azorerna Största intresse: Löpning Favoritserie: Black mirror Favoritmat: Köttbullar och potatis med lingonsylt Pinsammaste stunden på Norra: Tappade en tallrik i golvet vid tredje lunchen. Om han var en frukt hade han varit: En mandarin eftersom han är så klyftig.
Elsa Nyman 11
Hypnopomp hallucination Juni 1889 02:37 Ögonlocken öppnades med en hastig rörelse, under samma sekund hörde hon en röst som lugnt och melodiskt viskade något hon ej kunde uppfatta. De tysta orden hade givit henne kalla kårar, likt is som rört sig genom hennes vener mot hjärtats mörkaste hålrum, för att sedan fortsätta ut genom kroppens artärer och sluta vid fingertopparnas små bräckliga kärl. Hon var förskräckt, någon ville henne något ont. Rummet såg annorlunda ut än vanligtvis, väggarna pressades emot henne och taket upplevdes göra detsamma. Inte en endaste stråle ljus från månen lyckades tränga sig in mellan fönstrets uråldriga rullgardin. Hennes säng upplevdes lika hård som sten. Hon var som fastfrusen och hennes huvud låg som en tyngd mot den fuktiga kudden som sugit åt sig av hennes svett, något stod inte rätt till. Hon trodde för ett tag att hon drömde men förstod att så inte var fallet, hon var alldeles för medveten för att drömma. Hon visste att någon befann sig i huset, och snart skulle personen komma in i hennes rum. Hon hörde steg, hon hörde slag och hon hörde någons tunga suckar, bara vid rummet intill.Vad skulle hon ta sig till? Hon upplevde att hennes muskler saknade rörelseförmåga och hon kände sig som tilltryckt mot sin hårda säng. Det enda hon kunde röra var sina ögon, hon snurrade febrilt med pupillerna för att få en överblick över rummet, hon fastnade med blicken på sin väckarklocka, hon kunde ej urskilja de siffror som vanligtvis så tydligt uppenbarade sig i hennes rum. Hon skrek inombords, ingen kunde höra hennes fasa, hennes fruktan för det okända på andra sidan dörren. 02:54 Stol efter stol flyttades i rummet intill hennes, skåp efter skåp öppnades med kraft, då och då kunde hon höra någon ryta till åt sina misslyckanden att finna något, något hon inte visste vad det var. Stegen hördes från och till. Hon hade fortfarande en person som i det närmaste ljudlöst viskade i hennes öra, och hon kunde fortfarande inte urskilja de ord som lämnade den okända gestaltens mun. Plötsligt uppenbarade sig en mörk profil sittandes vid hennes skrivbord, och från denna okända figur kunde hon höra ett hjärtskärande skrik, ett skrik som bara blev högre och högre, intensivare och intensivare. Skriket fick hennes öron att utsättas för en sådan smärta att hon upplevde sina trumhinnor vara i det närmaste förstörda. Någon tycktes rispa med sina naglar längst hennes väggar, det skar i öronen på henne likt ett barn som rör sin gaffel hårt över en porslinstallrik. Alla ljud som plötsligt hade uppenbarat sig från ingenstans fortsatte att öka, men den enda gestalt hon lyckades se i det mörka rummet var den mörka profilen vid hennes skrivbord.
12
03:14 Hon kände hur svetten började rinna allt mer, handtaget på dörren till hennes rum hade dragits ner långsamt och öppnats på glänt, men hon kunde inte urskilja någon mellan glipan. Plötsligt hade hon hört stegen i sitt rum, hårda slag i väggarna och någon som hysteriskt tagit tag i hennes hår och skakat om hennes huvud. Hon ville skrika, men det gick inte. Hon kunde fortfarande inte röra sig, hon var helt hjälplös. Hon kände hur det plötsligt blev svårare för henne att andas, hur halsen fylldes av en panik. Varför kunde hon inte röra sig? Hennes synförmåga hade drastiskt försvunnit, som om någon plötsligt placerat en säck över huvudet på henne. Hon kunde inget se, och inget röra, trots det kunde hon fortfarande känna och höra. Den smärta som trängde genom hennes kropp varje sekund den stora fasansfulla näven drog till i hennes långa svettiga hår fick henne att kallsvettas, de ljud och läten som lyckades nå hennes öron fick henne att bli allt mer obekväm och alltmer rädd. Snart skulle hon bli galen om hon inte kunde få svar på vad som bar henne åt. Hon bad till Gud att detta skulle sluta. Det var definitivt någon efter henne, alla de gestalter hon iakttagit var nu samlade i hennes rum, hon kunde höra alla steg och de var definitivt fler än hon hade trott. Skriket, viskningarna och suckarna blandades i en stor röra, hon ville bara fly därifrån. Hade hon blivit hemsökt av demoner? Eller var alla dessa väsen verkliga ting? 03:35 Plötsligt började omvärlden kring henne snurra, hon kunde varken se eller orientera sig hur hon låg, hade hennes kropp förflyttats? Hade sängen rört sig? Eller var det självaste rummet hon befann sig i som helt och hållet börjat rotera? Hon hade för tillfället inga svar. Det kanske var kört för henne ändå. Rummet stannade plötsligt av, alla oljud upphörde och gestalterna i rummet försvann. Det enda som kvarstod var de svaga och obehagliga viskningarna och den mörka profilen vid hennes skrivbord, hon lät ögonen fokusera igen på omgivningen som hon för en stund inte kunnat se, men utan någon förvarning föll hon. Rummet öppnade sig likt en port till helvetet, hon föll djupare och djupare mot den beckmörka avgrunden, där skulle hon med säkerhet försvinna och förbli kvar. När hon slutligen skulle nå avgrunden kanske hon blev som bortglömt och förevigat hjälplös. Hon var mer än säker på att detta var slutet. Hon stängde ögonlocken och njöt av att somna in till det lidande som befann sig runtom henne, om hon somnade skulle hon slippa att plågas till den sista skymten av liv hon annars skulle behöva uppleva med en grov smärta. April 1928 7:05 Så gammal och skruttig den gamla damen hade blivit på den senaste tiden. Det var inte många år kvar innan hon skulle bege sig av mot himmelriket, men hon tackade Gud för ett långt liv, trots sin ensamhet utan man, barn och barnbarn och trots sin galenskap hon trodde sig besitta, efter natten för många år sedan kunde hon inte vara något annat än galen. Hennes dagliga kopp té gjorde henne alltid något piggare och lugnare, det fick henne att se positivt på sin tillvaro och uppskatta allt. Något som höll henne ännu mer vid liv var ljudet av radion i bakgrunden. Dagens teknik var verkligen något som kunde få en gamling som henne på bättre humör. Denna dag fastnade hon för något ytterst intressant som fick hennes té att nästan ramla över bordet. Hennes russinhänder började skaka vid tanken på vad hon precis hade hört, hon hade äntligen fått svar på den fråga som genom decennier varit obesvarad. Vad hände den där natten i Juni 1889, när hon sårbar och ung legat i sitt rum och vaknat till något förskräckligt? Hon kunde äntligen bekräfta att hon varken led av galenskap eller längre satt utan svar på hennes livs största mysterium. Mannen inuti radion uttalade sig om ett begrepp som forskare nyligen hittat upptäckter om, det så kallade Hypnopomp hallucination, eller Sömnparalys. Nora El-Zein 13
Mysteriet kring drömmar
Intervju med drömforskaren Katja Valli Sedan drömforskningens fader Sigmund Freuds verksamma år har drömmar varit ett hett ämne som skapat debatt bland forskare såväl som hos allmänheten. Vi drömmer i genomsnitt fyra till sju gånger varje natt och sover bort cirka 26 år av våra liv(1). Bara detta säger oss hur stor del av våra liv som tillägnas åt drömmar. Trots denna höga siffra finns inga vetenskapliga bevis för varför vi drömmer, vissa forskare har teorier om att det handlar om psykologiska aspekter, samtidigt som andra anser att det grundar sig i evolutionära aspekter. The Real Deal har intervjuat drömforskaren Katja Valli som även är lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde. Valli är särskilt specialiserad inom området ”drömmar” och har tagit sig tiden till att berätta för oss om hur allt spelar in gällande ett aktuellt ämne som detta. En dröm definieras som en subjektiv bild av verkligheten som uppstår under en människas sömn. Denna bild ska enligt olika teorier spela roll för människan och hennes levnadssätt. Valli tar upp Sigmund Freuds klassiska och äldsta teori om att våra innersta önskningar och människans undermedvetna är det som speglas i drömmar, hans teori är föregångare till senare teorier och har bidragit till fortsatta studier och fortsatt forskning inom ämnet. Han har även nämnt sin teori kring att drömmar bär ett budskap(2), ”en kungsväg till det undermedvetna” som han själv beskrev det. En senare teori som Valli nämner, men som inte stöds i lika hög grad med bevis, är den psykologiska aspekten kring att människan reglerar sina känslor och den psykiska balansen i kroppen. Drömmar avslöjar mycket om hur kroppen mår, exempelvis kan en dröm där man faller tyda kroppens signaler om att man har blodtrycksförändringar(3). Den modernaste teorin är ur ett evolutionärt perspektiv: drömmar skall enligt denna teori hjälpa människan med hennes förmåga att agera i olika sammanhang, allt från att samspela med andra människor till att skydda sig från farliga situationer. Hjärnan kan på detta vis spela upp ett scenario i en dröm och på så sätt förbereda människan inför senare verkliga scenarion. Samtidigt är det viktigt att nämna att samtliga teorier kan vara ett sätt för människan att hitta förklaringar på den okända frågan kring hur vår hjärna fungerar. Drömmar kan med andra ord endast vara ett sätt för hjärnan att experimentera med alla intryck vi får av verkligheten, därmed finns det en möjlighet att de helt saknar mening. Något som har studerats och bevisats är kroppens funktioner och mekanismer under människans drömtillstånd. Det sägs att hela hjärnan arbetar på fullvarv och är aktiv i ett drömtillstånd(4), vilket förklarar varför människan kan få otroligt många intryck att spela samman i en och samma dröm. Det limbiska systemet står för känslor, och Amygdala är en av de delar som man kan se hög aktivitet hos och som framförallt bidrar till rädsla och oro i drömmar. Amygdalas höga aktivitet förklarar även varför vi upplever oro i större grad än glädje(5). Cortex är en annan del som står för hjärnans förmåga att bygga upp handlingar och historier, Visuell Cortex är en del med hög aktivitet som tar hand om vår visuella förmåga i ett drömtillstånd. Frontalloberna har en mindre roll under ett drömtillstånd och kan förklaras med varför vår förmåga att reflektera och tänka minskar när vi drömmer. Mer specifika funktioner är mer eller mindre okänt, enligt Valli. Andra intressanta iakttagelser hos den drömmande människan är under REM-sömnen* då människans viljestyrda muskelsystem för tillfället helt och hållet slutar fungera. Detta med anledning att undvika att människan rör sig under ett drömmande tillstånd. Endast ögonrörelser har bevisats fortfarande kunna ske. Detta beskriver även hur tillståndet Sömnparalys* fungerar. (1). https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/somn/10-udda-saker-du-inte-visste-om-drommar/ (2). https://popularhistoria.se/vetenskap/vara-drommars-freud (3). https://www.forskning.se/2016/02/01/jakten-pa-drommarnas-betydelse/ (4). https://www.sciencefocus.com/the-human-body/what-happens-when-we-dream/
14
Valli nämner även det intressanta med det så kallade Lucid Dreaming, eller det svenska ordet Klardröm, där en person i drömtillstånd kan styra sina drömmar sovandes. Det som sker under en klardröm är att de främre regionerna i hjärnan får en högre aktivitet(6), vilket orsakar att man drömmandes plötsligt har förmågan att styra vad som skall hända och att man plötsligt är medveten om sina handlingar. Den främre delen av hjärnan står för människans förmåga att kunna röra sig och tänka(7), vilket är ett tydligt tecken vid en klardröm. Om vi ser på exemplet kring en människa som drabbas av sömnparalys befinner sig de frontala delarna fortfarande i näst intill viloläge, precis som under en människas REM-sömn, vilket orsakar att människans förmåga att bland annat röra sig fortfarande inte fungerar, och därmed upplevs man bli förlamad . Under decennier har ämnet kring människans drömmar varit otroligt aktuellt och forskningen fortsätter ständigt framåt, men ser vi på utvecklingen fram tills idag finns det redan otroligt mycket intressanta teorier och upptäckter kring varför vi drömmer. Hjärnans mekanismer ger oss mängder information om varför drömmar kan upplevas likt verkligheten och dagens teorier kring varför vi drömmer ger forskare ett större driv till att fortsätta på samma bana med sin forskning och utöka sin kunskap. REM-sömn och dess betydelse för drömmar, sömnparalys och klardröm är några av många begrepp som förklarar och visar hur forskningen går framåt och når resultat för att lyckas besvara på den intressanta men fortfarande okända frågan; varför drömmer vi?
*REM-sömn: ett tillstånd under vår sömn där hjärnan är som mest aktiv, lika aktiv som när vi är i vaket tillstånd, och vi drömmer av den anledningen som oftast här. Dock har det bevisats att hjärnans främre delar har mindre aktivitet än under vaket tillstånd, vilket orsakar att vi varken kommer ihåg drömmar så bra eller kan avgöra beslut och tänka klart i en dröm. Dessa areor av hjärnan styr just förmågan att minnas, kritiskt tänka och ta beslut. Under detta tillstånd inaktiveras även våra viljestyrda muskler, som också styrs av de främre delarna av hjärnan. *Sömnparalys (Sömnförlamning): en människa vaknar upp ur sin REM-sömn och befinner sig kvar mellan ett vaket och ej vaket tillstånd. Det viljestyrda muskelsystemet fortfarande är avstängt, detta orsakar en sorts förlamning. Man kan även uppleva hallucinationer, exempelvis att rummet ser annorlunda ut, höra ljud eller se gestalter i sitt rum som egentligen inte existerar.
(5). https://www.svd.se/nya-ledtradar-till-drommens-gata (6). https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/faktakollen-darfor-kan-vissa-styra-sina-drommar (7). http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Vad-ar-forvarvade-hjarnskador/
Nora El-Zein 15
Morfeus Drömtydningshandbok Enligt de gamla grekerna så hade varje dröm en betydelse. Det kunde vara ett meddelande från en gud eller en förutsägelse om att din skörd skulle slå fel. För att hjälpa dig att tyda dina drömmar inför det kommande skolåret så har vi på The Real Deal bett till den grekiska drömguden Morfeus för att ge er en exklusiv handbok över hur du ska tolka dina drömmar. Drömmar om att tappa tänderna
Detta är ett tecken från framtiden. Din dröm varnar för att inom en snar framtid så kommer du äta något äckligt. Du kanske borde skippa skolmaten några dagar framöver?
Drömmar om att flyga
Guden Zeus skickar ett meddelande till dig om att inte göra som Ikaros och alltså inte flyga för nära solen. Tänk på att inte få hybris, och trots att det kommande provet känns lätt, kolla igenom boken en gång till, för säkerhets skull.
Drömmar om att falla ner från en byggnad
Fallandet från den höga höjden var, enligt Morfeus, en symbol för att du har det jobbigt nu, men han påminner även om att man inte kan komma upp om man inte kommer ner. Så även om det känns dåligt nu kommer det bli bättre snart!
Drömmar om att vara instängd
Det är Apollon som påminner om att man måste njuta av tillvaron. Glöm inte att spendera tid med familj och vänner så du inte känner dig ensam. Det kommer påverka både sinnet och skolan.
Drömmar om att vara jagad
Morfeus säger att jagandet är en konflikt i ditt liv som du duckar undan för och gör ditt bästa för att undkomma. Detta kommer bara att bringa lidande, så vänd dig om och möt konflikten! Det kommer att göra livet lite lättare!
Drömmar om att bli mördad
Det är Hades, dödens och rikedomens gud, som kontaktar dig och berättar att framgång väntar. Rikedom och välgång väntar runt kröken, fortsätt framåt!
Drömmar om att kasta bajs på skolans snyggaste
Ehh, Morfeus lämnade denna sektion tom, så… kanske fundera över att prata med någon om det? Kanske kuratorn?
16
Drömmar om att tappa bort något värdefullt
Atena skickar drömmar som dessa för att påminna dig om småsaker, som att låsa dörren efter dig eller sätta på dig klockan på morgonen. Det kommer att vara viktigt de kommande dagarna…
Drömmar om att stå naken framför alla
Någonting som du har försökt gömma undan kommer att komma fram. Om det är godispappret under sängen eller någon hemlighet, det sade inte Morfeus.
Drömmar om att vara intim med Göran Persson
Morfeus sade bara att det var en present som han gav till några lyckliga få.
Drömmar om att ens kropp hamnar i slowmotion
Dionysos försöker berätta för dig att det är okej att stanna upp ett tag och njuta av livet. Njut av tillvaron och låt livet leva. Framtiden kommer att komma ändå, det är inget fel med att vara nöjd ett slag.
Drömmar om att döda någon
Ares har känt av din ilska mot en viss person och låter dig få ut dina aggressioner i drömmarnas värld. När du kommer tillbaka till skolan så kanske du ska försöka försonas med personen. För ingen pallar städa upp efter ett mord på Norra.
Drömmar om att du har superkrafter
Morfeus tyder på att du söker efter något/någon som känns omöjligt att nå. Men ta steget, visa mod och gör ditt bästa. Går det i stöpet så blir det så, men om det inte gör det så kommer du att nå nya höjder!
Drömmar om att man stalkar folk
Du behöver information, vilken sorts, ingen aning. Kanske vad 1+1 är, eller hur det ekonomiska kretsloppet fungerar eller vad meningen med livet, universum och allting är. Ingen vet…
Drömmar om att man inte riktigt hinner till toaletten Tyvärr, det är redan försent…
Erik Stenhammar 17
Vad är din högsta dröm? På Norra Real har alla samma höga ambitioner (i alla fall vad det verkar som). Ens ambitioner kan vara något man strävar efter att uppnå och det kan vara materiellt eller icke. Ett ganska kortsiktigt mål. Drömmar däremot kan vara ens livsaspirationer, något långsiktigt att uppnå och jobba inför. Jag kontaktade i ära av numrets tema därför några norra realare för att se vad deras högsta dröm är!
Norrarealare:
”Min högsta dröm är att överleva skiten”
Norrarealare #2:
”Min högsta dröm är att kunna försörja min familj”
Norrarealare #3:
”Min högsta dröm är att resa, se nya saker, uppleva nytt. Jag vill kunna säga att jag upplevt allt som finns att uppleva, och kunnat växa från dessa erfarenheter.”
Norrarealare #4:
”Min högsta dröm är att kunna vara den jag är. Jag vill kunna säga att jag är jag och att jag inte har något att dölja.”
Norrarealare #5:
”Min högsta dröm är att klara matte 3”
Norrarealare #6:
”Min högsta dröm är att äta mat!#onlinepizza”
Kristin Jansson 18
Vad blir din nästa drömresa? Nu är sommaren snart över och skolan har börjat på nytt, men än är det inte dags att sluta drömma om nya platser att besöka. Värme, sol och bad, äventyr eller romantik? Gör det här quizet och få reda på vad ditt nästa drömlika resmål borde vara! Fråga 1: Vad äter du helst av dessa alternativ? Sushi- 25p Sallad- 5p Grillat kött- 20p Crêpes- 10p Jag äter det mesta- 15p Fråga 2: Vad är den perfekta dejten? Promenad på stranden-15p Nöjespark- 20p Middag på fin restaurang- 10p Gå och klubba- 25 Stanna hemma och titta på en film- 5p Fråga 3: Vad gillar du att göra på fritiden? Sova-15p Måla/Läsa-10p Shoppa- 25p Vara i naturen- 5p Träna- 20p Fråga 4: Vilka av dessa ord tilltalar dig mest? Äventyr- 20p Värme-15p Friluftsliv- 5p Energi-25p Kärlek- 10p Fråga 5: Vilken är din favoritårstid? Vinter- 15p Vår- 25p Sommar-5p Höst-10p Alla- 20p
Fortsättning på nästa sida 19
Fråga 6: Vilket av dessa alternativ skrämmer dig minst? Insekter- 5p Höjder- 20p Naturkatastrofer- 25p Sjukdomar- 15p Folkmassor- 10p
Fråga 7: Hur är du som person? Orädd -20p Kreativ- 10p Lugn- 15p Empatisk- 5p Social- 25p
Fråga 8: Är du beredd att flyga långt? Ja -15p Nej- 5p
Resultat: Din nästa drömresa är... 1. Stockholm: 40-70p För den som är miljömedveten passar nog ordspråket “Borta bra, men hemma bäst” fint. Har du någonsin tänkt på fördelarna med att gå runt hela Stockholm och lära dig mer om dess historia? Ta nu chansen och lär känna den stad du faktiskt bor i och besök platser eller sevärdheter du aldrig varit på tidigare. Det är bra både för miljö och plånbok. Exempel på sevärdheter är Drottningholms Slott, Stadshuset och Vasamuseet, eller så kan du gå en stadsvandring i Gamla stan. Om du nu absolut vill flyga utomlands kan du alltid gå in på “Klimatkompensation.se” och betala en viss summa när du reser för att exempelvis plantera träd.
2. Paris: 70-100p För den kulturella eller konstintresserade personen är Paris ett perfekt resmål med sevärdheter som Montmartre med sina konstnärskvarter, Louvren med Mona Lisa och den kända konstnären Claude Monets hem i Giverny som ligger cirka 75 km nordväst om Paris. Romantikern har även den sitt hem i Paris bland vackra hus och god mat. Ta en promenad och picknick vid Seine med din partner eller med dina kompisar, och besök kärleksmuren Le Mur des Je t’aime i Montmartre.
20
3. Kap Verde: 100-130p Sol och bad, vad mer kan man begära? Glöm Sveriges tråkiga väder och ta en tripp till Afrikas Kap Verde med sina vackra sandstränder och blåa vatten. Ifall du vill ha ett behagligare klimat, fungerar det även lika bra att åka hit på vintern eftersom medeltemperaturen ligger runt 23 grader. Du är dessutom garanterad fint väder, av den anledningen att landet har ungefär 350 soldagar om året. Det är värt att besöka Santa Maria som är Kap Verdes främsta badort. För de som inte bara vill ligga på stranden och lata sig, så är Kap Verde också en plats för surfing och vindsurfing. Se till att inte glömma solkrämen!
4. Nya Zeeland: 130-160p Du som söker efter äventyr har hamnat rätt, i Nya Zeeland finns det mycket att besöka och uppleva. Här finns allt från skidåkning eller snowboarding till surfing eller bergsklättring. Du som har lite extra mod i kroppen kan även passa på att göra ett av världens högsta bungy-jump: ”The Nevis”. Se bara till att inte äta för mycket innan. För de som däremot är mindre våghalsiga finns det alternativ som att promenera i den vackra och varierande naturen, och om du är ett fan av Tolkien har du definitivt hamnat rätt. Vad kan vara bättre än att besöka platsen där Sagan om ringen spelades in?
5. Tokyo: 160-190p Älskar du shopping, god mat och en livlig storstad? Då är Tokyo något för dig. Här kan du bland annat gå till shoppingdistriktet Ginza, Shibuya eller Shinjuku. I dessa distrikt finns det även mycket klubbar, barer med mera. Ifall du är ute efter souvenirer av det billigare slaget, är distrikten Asakusa och Tokyo Skytree bättre. Ett litet tips är att alltid ha med sig kontanter, eftersom vissa affärer inte tar emot kort. Om du vill vara med om en fantastisk upplevelse borde du åka till Tokyo under våren för att se när Sakura-träden slår i blom. Linnea Svidén Thodenius 21
Miljö och klimat – vad krävs? Koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger vilket medför en ökad växthuseffekt(1). Från sekelskiftet har världens totala koldioxidutsläpp ökat med inte mindre än 46%(2). Det är en oroväckande utveckling med tanke på vilka konsekvenser det tros ge; höjd havsnivå, längre torrperioder och kraftigare orkaner(3) för att nämna några exempel. Sådan statistik och forskning kan lätt inge en känsla av panik. Men panik är sällan bra när det gäller allvarliga, mer långsiktiga problem. Hans Rosling skriver i sin bok Factfulness i kapitlet om ”akutinstinkten” att panik ofta leder till snabba, ogenomtänkta beslut som kan ge negativa konsekvenser. Det vore förödande att vidta kontraproduktiva åtgärder. Då är det bättre att tänka efter, ha koll på statistiken och använda sig av metoder som man vet fungerar. ”Poverty is the greatest polluter and the struggle against poverty is also a struggle for a better environment” – Indira Gandhi, vid FN:s miljökonferens i Stockholm 1972. År 1800 levde hela 85% av världens befolkning i extrem fattigdom (mindre än två dollar om dagen, justerat för inflation och prisskillnader) och 2017 har den andelen minskat till 9%(4), trots en befolkningsökning från 1 miljard till 8 miljarder(5). Fattigdomsminskningen skedde inte linjärt, för att nämna ett exempel låg nivån på 18,1% år 2008. Detta är en dramatisk förbättring av människors livsvillkor och en bakomliggande orsak är ekonomisk frihet(6). Vad har fattigdom med miljö att göra undrar kanske du. Enligt citatet ovan finns det ett samband mellan välståndsökning och förbättrad miljö. Det är nämligen först när människor kan tillfredsställa åtminstone de mest grundläggande behoven som miljön kan börja prioriteras. Högt välstånd gynnar oftast miljön. Miljöarbetet är bäst i länder som Sverige och Storbritannien, medan länder som Somalia och Sudan ligger i botten(7). (Värt att förtydliga är att tillväxten har en Kuznetskurva där nedsmutsning och miljöförstöring till en början ökar kraftigt för att sedan minska.) Exempel på miljömässiga framsteg är att jordens gröna yta ökar (sedan år 2000 har den ökat med en area 10 gånger så stor som Sveriges landyta(8)), oljeutsläpp i havet har minskat med 99% mellan 1970 och 2014(9) och utsläpp av svaveldioxid i kg per person har minskat från 38 till 14 mellan åren 1970 och 2010(10). Något annat som är bra för miljön är demokrati. I rapporten ”Democracy and environmental degradation” framgår det att högre demokratinivå leder till mindre koldioxidutsläpp per capita, mindre kväveoxidutsläpp per capita, mindre organiska vattenföroreningar, lägre grad av skogsskövling och mindre jorderosion. 2015 nådde andelen människor som lever i demokratier en toppnotering på 56%(11). Att andelen människor som lever i demokratier har ökat på lång sikt är bra av flera anledningar och miljön är en av dem. Politiker som pratar om att avskaffa allmänna och fria val i klimatet och miljöns namn borde bli utskrattade, inte invalda i Europaparlamentet. Den globala uppvärmningen är ett fortsatt olöst problem. Men hela tiden dyker det upp nya spännande klimatsmarta tekniker. Kyckling producerat av stamceller från en fallen fjäder, genmodifierade grödor, kläder tillverkade av plast som tidigare skräpat i havet, koldioxid som kan omvandlas till fast kol i rumstemperatur, med mera, med mera. Vissa tekniker är mer utvecklade än andra men det sker ständigt effektiviseringar och nya lösningar skapas. Ett kul exempel på det är att en modern bil med förbränningsmotor i drift släpper ut mindre föroreningar än vad en avstängd och parkerad bil gjorde under 1970-talet(12). Om människan har lyckats behärska eld och elektricitet, tagit sig till månen och tillbaka, upptäckt penicillin, revolutionerat jordbruket och formulerat den allmänna relativitetsteorin – varför skulle det då vara omöjligt att minska atmosfärens koldioxidhalt? Lägg till att förutsättningarna för att bemöta en sådan här utmaning aldrig har varit bättre. Bakom framgång ligger det passionerade individer med tydliga mål. Sådana behövs inte minst inom klimat- och miljöområdet. Kanske finns det någon sådan här på Norra Real? 22
Sammanhangsruta • Klimat-relaterade dödsfall har minskat till mindre än en tjugondel sedan 1920(13). • Världens medeltemperatur har ökat med 1grad celsius sedan industriella revolutionens start(14). • Fattiga länder tros drabbas allra värst av den glo bala uppvärmningens konsekvenser. Det beror dels på det geografiska läget, dels på lägre välstånd (15)
(1) https://ourworldindata.org/grapher/global-co-concentration-ppm (2) https://ourworldindata.org/grapher/annual-co-emissions-by-region
(9) International Tanker Owners Pollution Federation Limited ”Oil tanker spill stastitics 2014” (10) Rosling e t al. 2018, factfulness
(3) https://climate.nasa.gov/effects/
(11) https://ourworldindata.org/democracy
(4) https://www.gapminder.org/topics/extreme-poverty-trend/
(12) Lance A. Ealey och Glenn A. Mercer, ”Tomorrow’s cars, today’s engines”, McKinsey Quarterly, 3 (2002)
(5) https://ourworldindata.org/grapher/world-population-by-world-regions-post-1820 (6) (Gwartney & Lawson, 2004, figur 2,6) (7) A. Hsu e t al. The 2014 Environmental Performance Index. New Haven, CT: Yale Center for Environmental Law & Policy, 2014.
(13) https://cei.org/file/lomborg-global-deaths-climate-and-non-climate-catastrophes-1920-2018-figure-7 (14) IPCC 2018 Global warming of 1,5oC (15) Schiermeier (2018) Clear signs of global warming will hit poorer countries first Nature 556, 415-416 (2018)
(8) Chen et al. (2019) China and India lead in greening of the world through land-use management, Nature Sustainability 2:122–129
My Pohl 23
ART DIRECTOR : MATILDA AHONEN