The Real Deal "Framtid" #2 2018/19

1

THE REAL DEAL NORRA REALS SKOLTIDNING TEMA framtid december 2018

En spännande framtid väntar på dig… …och det gör även det här fräscha och sprillans nya numret av The Real Deal som du håller i handen - tidningen för och av Norra Realare. En tidning som väntar på att bli läst och som förhoppningsvis kommer att bidra till intressanta diskussioner på lunchrasterna, ge de bästa tipsen vad gäller film, böcker och musik och mycket mer!

Framtiden - ständigt närvarande och nära, men samtidigt så långt bort. Samtidigt som den är omöjlig att kontrollera så har vi stora möjligheter att påverka den, vilket gör den både spännande och läskig. För den som gillar att drömma finns hur stora möjligheter som helst! Kanske har du redan gjort upp planer för den närmsta framtiden? Kanske planerar du som läser det här ett utbytesår till USA, Kenya, Madrid, eller varför inte Paris? Eller så kanske du har lagt upp planer för hur man, nu när kylan och mörker väntar de kommande månaderna, bäst överlever vintern på Norra? Det kan ju också vara så att du vill göra upp planer, men inte riktigt vet hur du ska börja. I så fall vill jag uppmana dig att fortsätta bläddra så kommer du att få rikligt med idéer!

I tidningen du just nu håller i handen har vi nämligen gjort en framtiden-survival-guide, som innehåller allt från en intervju av Clara som är på utbytesår i Paris till det mycket efterfrågade “Kropp och knopp” där vi svarar på era läsarfrågor om hur kroppen egentligen fungerar. Kan man vara allergisk mot vatten? Vad händer i hjärnan när man drabbas av så kallad vinterdepression?

Som om det inte vore nog så har vi ett helt uppslag där vi tagit reda på vilka möjligheter vi Norra Realare har efter gymnasiet. Oavsett om du går i första, andra eller tredje ring så kan det ge dig värdefulla tips. Om du inte pallar tänka på framtiden kan du bläddra fram till sidan 16 där det finns schackproblem att distrahera sig med (vi kan ju inte ha sudoku eller korsord, om ni förstår vad jag menar…), eller sidan 7 med bok, film och serietips för att inte tala på sidan 17 där du kan läsa Moderat Skolungdoms debattartikel om feminism!

Personligen tror jag att det här blir det bästa numret av tidningen hittills! Vi har fler intervjuer än tidigare och äntligen tagit med “Kropp och knopp” i tidningen. Dessutom har vi har en riktigt grym blandning med texter som intresserar allt från den debattsugna till den vetenskapsintresserade.

Trevlig läsning!

Sandra Erlandsson, Chefredaktör The Real Deal

innehall

2.

4.

6.

7.

8.

10.

14.

16.

17.

18.

20.

22.

LEDARE REDAKTIONEN SVARAR TEMASKILDRING MEDIATIPS NORRA THE EXPLORER HUMANS OF NORRA VETENSKAP KNEP OCH KNÃ…P DEBATT REDAKTIONEN TESTAR NOVELL KROPP & KNOPP

6

redaktionen svarar 1. Vad drömde du om att bli när du var liten?

2. Vad kommer du göra efter gymnasiet?

Från vänster till höger rad 1. Andrea, Ida, Marija, Jacob, Elmer, Frida rad 2. Emme, Elsa rad 3. Mariam, Astrid rad 4. Sandra

Sandra CHEFREDAKTÖR

1. Psykolog. Min familj var gedigna följare av TV-serien ”Hjälp!” och jag tyckte att huvudpersonen, psykologen Jeanette, var cool…

2. Troligtvis kommer jag att ta ett sabbatsår och åka som au pair eller liknande till Australien/Nya Zealand. Sedan är planen att flytta ner till Lund och plugga arkitektur!

7

redaktionen svarar Emme

FOTOGRAF & ART DIRECTOR 1. Har så länge jag kan minnas velat bli Arkitekt. Hade dock en period jag ville bli läkare (inte alls på grund av Grey’s Anatomy...)

2. Just nu tror jag att jag kommer ta ett sabbatsår för att jobba och resa för att sedan plugga arkitektur på KTH eller LTH!

Jacob

VETENSKAPSREDAKTÖR 1. I lågstadiet ville jag verkligen bli teoretisk fysiker!

2. Antagligen kommer det bli så att jag pluggar vidare på en matematikutbildning direkt efter gymnasiet.

Det väntar att se var det blir bara!

Mariam PR-ANSVARIG

1. Kirurg (tro det eller ej)!

2. Inte kirurg i alla fall, till min mammas besvikelse.

Jag ska ta ett sabbatsår för att jag är så jävla trött på skolan och sen kommer jag kanske att åka till Italien i ett halvår och leva la dolce vita där, om allt funkar och allt går som jag planerat.

Elmer

Frida

INTERVJUVREDAKTÖR 1. Så långt som jag kan minnas har jag alltid drömt om att jobba inom media. Det har varit allt från nyhetsankare till journalist.

2. Efter gymnasiet kommer jag definitivt ta ett sabbatsår för att resa. Jag vill flytta till Paris ett år och plugga franska där. Paris är min favoritstad, så det hade varit en dröm att få bo där!

Andrea

REDAKTÖR FÖR DET SKÖNLITTERÄRA 1. När jag var liten besökte jag och min familj djurparken Kolmården, där vi fick mata och klappa delfiner under en förmiddag. Åttaåriga jag blev helt förälskad, och efter det ville jag bli delfinskötare.

2. Så småningom kommer jag plugga vidare; antagligen något inom miljö, eller kanske forensik. Annars vill jag resa och se världen.

Elsa

NYHETSREDAKTÖR 1. När jag var liten drömde jag om att ta nobelpris, inom vad bestämde jag mig aldrig för. Jag såg de storslagna middagarna på TV och att vara där som huvudperson verkade fantastiskt.

2. Efter gymnasiet vill jag ut och resa, jag tror inte det kommer bli av om jag inte gör det direkt. Sen vill jag plugga vidare, allra helst i Uppsala.

Ida

DEBATTREDAKTÖR

REPORTAGEREDAKTÖR

1. Astronaut (vanligt svar, jag vet).

2. Min långsiktiga plan är att plugga i Uppsala, förmodligen lingvistik, men första året lär jag ta det lite lugnt med strökurser och/eller jobb. Om jag blir uttagen till värnplikt lär jag vara upptagen med det ett tag!

1. Jag ville jättegärna bli kock och drömde om att ha en jättestor restaurang! Tror den drömmen krossades när jag insåg hur tråkigt det var att laga mat.

2. Jag tror jag vill resa utomlands och plugga efter gymnasiet, spelar dock inte så stor roll var, bara jag slipper frysa.

Astrid FOTOGRAF

Marija KASSÖR

1. Jag drömde om att bli en veterinär. Har alltid tyckt om nästan alla slags djur och än idag har det inte förändrats, men jag kommer nog inte jobba som det i framtiden.

2. Ta sabbatsår för att plugga upp och jobba. Sedan kommer jag antagligen studera vidare på universitet utomlands: kanske i Europa eller Asien.

1. Författare (ironiskt, när jag nu avskyr att skriva, det är så jobbigt).

2. Antagligen direkt in på KTH, det är idén just nu. Jag är inte skoltrött än, Norra better fuck me up more.

8

temaskildring

Som man bäddar får man leva Den senaste tiden har klimatfrågan varit mer på tapeten än på länge, framförallt på grund av skogsbränderna i somras. Inte konstigt att det börjar pratas så mycket om klimatångest, man blir ju betydligt mer bekymrad för saker som visar sig hota människor som en själv.

Samtidigt som problemet uppenbart är så allvarligt och påverkar oss redan idag, är de flesta åtgärder som på allvar föreslås i storleksordningen “förbjud plastbestick”. Stor entusiasm uppbådas över ett klimatavtal som i princip begränsar i vilken utsträckning länder kan öka sina utsläpp. Vi prioriterar inte ens att köpa in brandbekämpningsplan, eftersom det visst kostar för mycket. Hur får man det här att gå ihop? En teori: genom önsketänkande.

Man kan till exempel klamra sig fast vid föreställningen att allt kommer kunna fortsätta precis som nu. Teknologiska framsteg kommer lösa alla problem med status quo, och kanske till och med gör att vi kan höja vår levnadsstandard ytterligare. Det är dock osannolikt att det skulle vara så enkelt.

Nästan varje gång vi tidigare förutspått framtida uppfinningar har vi nämligen varit alltför optimistiska om när de skulle komma, och om de verkligen är så felfria som vi hoppats. De flygande bilarna är minst sagt något försenade, och de eldrivna är kanske lite mer miljövänliga än vanliga bilar, men kommer med all sannolikhet inte möjliggöra att vi kommer kunna fortsätta köra lika mycket - eller mer!

- än vi gör nu. Och många av de “lösningar” vi redan har är dessutom väldigt överhajpade. Förnybar energi är väl bra, men kan sol-, vind- och vattenkraft verkligen ersätta olja och kol om vi använder lika mycket energi som idag? Om man tar en allvarlig titt på tekniken bakom verkar det mindre troligt.

En annan, nästan lika bekväm föreställning är att alla konsekvenser kommer plötsligt, i form av en apokalyps där så gott som alla dör av antibiotikaresistent sjukdomar, naturkatastrofer eller kärnvapenkrig. Det känns intuitivt som en ganska pessimistisk syn på saken, men det är inte riktigt så enkelt.

Man själv är ju förmodligen död, och slipper leva vidare i den där postapokalyptiska världen.

Dessutom, när civilisationer har “gått under” tidigare har det nästan alltid skett genom en långsam process. Det här är exempelvis inte första gången i historien en civilisation överanvänder de resurser som möjliggjorde den och lider av klimatförändringar, bara första gången det sker på en global nivå.

Det har även hänt befolkningen på Påskön, som högg ner alla sina träd, Mayariket, som urlakade sin odlingsmark, och så vidare.

Vad hände då? Jo, samhället började fungerade allt sämre, i en process som tog tiotals, hundratals år.

Ibland gick det snabbare, ibland långsammare. Deras levnadsstandard sjönk successivt till någonstans mittemellan den de hade när de var på topp och innan uppgången började. Och folk tvingades faktiskt fortsätta leva i den jobbiga verkligheten de skapat, med framgång, för människan är på gott och ont väldigt anpassningsbar. Inget tyder på att vår situation, där vi nästan bränt upp allt det mirakelbränsle (oljan) som drivit och driver hela vår värld de senaste 200 åren, skulle vara annorlunda. Ett sånt här scenario verkar alltså långt mycket troligare än de jag nämnt tidigare.

Men en sådan syn på framtiden förpliktigar. Då spelar det vi gör nu roll. Vi kan nämligen förbereda oss för att leva i den värld vi tecknat in oss för, och kanske till och med dämpa utvecklingen något. Men för att göra det måste vi också göra en del av de uppoffringar vi förr eller senare behöver göra redan nu.

Det är riktigt jobbigt. Man kan få ångest för mindre.

Elmer Pollack

9

mediatips

Back to the future

Serie - 3% Om du är intresserade av sci-fi serier där karaktärerna slåss för sina liv - eller snarare tävlar för sina liv - så

är den här serien för dig! 3% är en Netflix originalserie och det är den första portugisisktalande tv-serie som gjorts i Netflix historia. Serien påminner lite om Hunger Games då man kan anmäla sig till en tävling där de får tävla mot varandra och de vinnande tre procenten (hint, hint) får flytta till “Offshore” som är en plats där alla vinnare lever i överflöd och har inga som helst bekymmer. Låter serien lockande? Då kan du hitta den på Netflix, just nu finns det två säsonger tillgängliga och den tredje är planerad att släppas nästa år!

Film - A quiet place Filmen är en amerikansk sci-fi/skräckfilm där man får följa en familj som lever i en nära framtid då jorden har tagits över av monster med väldigt känslig hörsel, så man måste vara tyst ifall man inte vill bli dödad. Filmen är ganska tyst på grund av det och karaktärerna kommunicerar mest med hjälp av teckenspråk. Och visst den kanske påminner lite om “Don’t Breathe” men filmen är fortfarande one of a kind. Detta är legit en av de bästa filmerna jag sett och om nervkittlande filmer är din grej då rekommenderar jag “A Quiet place” 100 procent.

Det skadar inte heller att Golden Globe vinnaren Emily Blunt är med och blessar filmen med sin närvaro.

Bok - Ender’s Game Ender’s Game (Enders Spel) är en klassisk sci-fi bok som jag har älskat väääääldigt länge. Boken har allt som

kan klassas som science fiction, det finns utomjordingar, det finns rymdfarkoster och det finns till och med den ovanligt kloka mentorn. Ender växer upp i ett starkt militärt samhälle där man föder upp barn genier och för att sedan skicka bort de för att tränas upp till soldater som ska slåss mot utomjordingar. Vi får följa Enders resa då han blir värvad till stridsskolan redan som barn för att lära sig slåss mot de onda utomjordingarna som hotar mänsklighetens existens. Boken är nummer 33 på Goodreads lista “tidernas bästa böcker” och har vunnit ett Hugo pris och ett Nebula pris i kategorin “årets bästa roman”. Det har också gjorts en film som är baserad på boken, believe it or not. Filmen är helt okej men boken är bättre (som det alltid brukar vara). Skulle dock rekommendera att läsa boken innan du kollar på filmen, det är så mycket roligare då!!!

Bok - Cinder Tänk dig Askungen, Rödluvan, Rapunzel och Snövit i en och samma historia och att den historian är på ste-

roide. Det är det författaren Marissa Meyer har gjort i denna bokserie. Det som är så speciellt med det är att varje bok är en spin-off på en av de tidigare nämnda disney karaktärerna. Cinder (den första boken) är, som du kanske redan klurat ut, Cinderella AKA Askungen. Cinder lever hos sin styvmamma och sina två styvsystrar i ett samhälle som hotas av en dödlig pest och då får vi följa med på hennes äventyr. Den uppdaterade versionen av Askungen hamnar mitt i en kamp mellan jorden och luna, får reda på sitt hemliga förflutna och dras in i en föbjuden romans med prinsen Kai. Den här boken har ALLT som man vill läsa om och lite till, så köp (eller låna) boken, sätt dig ner och njut av Cinders resa, du kommer ej ångra det!

10

NORRA THE EXPLORER

Vad kan man som Norra Realelev göra efter gymnasiet?

Sedan många år tillbaka har Norra Reals korridorer varit fyllda av elever.

Otaliga avgångsklasser har sprungit ut ur skolans portar för att möta sina framtida liv, säkert både lättade och till viss del livrädda. Men frukta ej, här kommer en guide för dig med framtidsångest som har svårt att bestämma vad du vill göra efter gymnasiet!

1.

Plugga vidare Detta är kanske inte det roligaste alternativet, men med tanke på att Norra Real är en skola med många högpresterande elever så är det här antagligen ändå det mest attraktiva förslaget. Skolorna som de flesta väljer efter gymnasiet är enligt syv Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Universitet (SU).

Eftersom dessa skolor båda är eftertraktade påverkar detta såklart också antagningspoängen så att de attraktivaste programmen får en hög antagningsnivå.

Så, är du sugen på att t ex läsa psykologprogrammet på SU eller civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik på KTH kommer du nog inte ha särskilt mycket fritid framöver.

2.

Plugga utomlands Detta förslag är perfekt för dig som är studiemotiverad, men trött på tolv månaders regn. Varje år läser drygt 25 000 studen­ter från Sverige vid ett utländskt universitet, enligt allastudier.se. De allra flesta som reser utomlands ordnar resorna själva, men många väljer också att resa som utbytesstudenter från en svensk högskola.

De två populäraste länderna att studera i för svenskar är Storbritannien och USA, dessvärre är dock båda dessa länder dyra att plugga i. Enligt allastudier.se så får avgiften för att studera i Storbritannien inte vara högre än 9 250 pund per läsår (vilket motsvarar ungefär 110 000 kr), men de flesta skolor är naturligtvis billigare. För att kunna studera på universitet i USA betalar man undervisningsavgifter, sk. “tuition fees”, vilket kostar från cirka $6 000 till runt $50 000 per läsår (cirka 45 000 – 375 000 kr). Avgifterna är högre på de privata universiteten än på de statliga. Om du som läser detta inte har några hundratusen undanstoppade för tillfället och ändå vill plugga i ett engelsktalande land är ett annat bra tips att plugga i Skottland. Det är nämligen helt gratis för EU-medborgare! Visserligen så pratar de betydligt fulare engelska än vad de gör i både England och USA (OBS skribentens högst personliga åsikt), men hallå, det är ju gratis!

11

norra the explorer

3.

Jobba Om du inte tycker att plugga i Skottland är en lika bra idé som jag och du fortfarande vill studera utomlands men inte har råd, eller om du inte vill plugga vidare direkt, är arbete alternativet för dig! Några av de yrken som inte kräver någon eftergymnasial utbildning men där du ändå tjänar förhållandevis bra (i Stockholm) är enligt allastudier.se och VA.se: Säljare: Snittlönen per månad beror på vad du säljer, men en försäkringsförsäljare tjänar till exempel i snitt ca 42 000 kronor per månad, en bilförsäljare ca 38 000 kronor och en energisäljare ca 37 600 kronor.

Tunnelbaneförare: Om du vill jobba som tunnelbaneförare blir du anställd av MTR (som driver Stockholms tunnelbanetrafik) och får gå en betald utbildning på ca fjorton veckor.

Efter det erbjuds du som regel jobb. Snittlönen är ca 34 000 kr.

Cykelbud: Kanske inte låter jättefrestande att tvingas cykla runt och lämna paket och liknande, men du tjänar i snitt ca 28 000 kr, så om du älskar att cykla är detta något att överväga. Dessutom får du starka benmuskler på köpet.

4.

Resa.

Vill du se världen istället för att se lärare? Vill du läsa reseguider istället för läroböcker? I så fall borde du definitivt ge dig ut och resa!

Det är många som gärna reser jorden runt efter gymnasiet och därför kommer nu en mall från buffert.se på ungefär hur mycket det kan kosta att vara ute ett år och besöka ungefär tjugo länder: - Transport/Resa kostar dig minst 40 000 SEK - Visum beror på vilka länder du planerar att besöka men räkna på cirka 1000 SEK - Boende kan du räkna på runt 50 000 SEK med blandad lyx - Mat är en liknande summa på ca 50 000 SEK Sammanlagt uppgår alltså summan till ungefär 140 000 kr, men ett personligt tips är att ha 150 000 kr utifall att.

Ett annat alternativ är att jobba sig runt jorden. Detta kan du göra på flera sätt, men volontärarbete där du får betalt i mat och husrum är populärt. Då åker du oftast på egen hand men bor tillsammans och jobbar med andra volontärer. Perioden du arbetar som volontär kan variera mycket, allt ifrån ett par veckor till flera år. Oftast krävs ingen speciell utbildning utan man lär sig på plats. Dock ställer ofta de organisationerna som anordnar resorna krav på dig som volontär. Dessa krav kan handla om ålder, språkkunskaper osv. Det vanligaste brukar enligt allastudier.se vara att man har goda kunskaper i engelska. Ibland är även spanska och/eller franska ett krav men då är det vanligt att organisationen man reser med erbjuder språkkurser innan du åker. Alltså är sällan förkunskaper i dessa språk nödvändiga, även om det kan ses som en bonus.

Att försörja sig genom sk. onlinejobb under tiden man reser är också ett alternativ. Vanligast är att man jobbar som frilansare 3-6 timmar om dagen, 5 dagar i veckan. Då finns det tid och resurser för både arbete och semester.

Ida Haggren

12

humans of norra

Carl Philip Felici Södra Italien möter Norra Real

Har du funderat på att åka på utbytesår? Ta del av Carl Philips berättelse om hur det känns att lämna allt för att försöka anpassa sig till ett helt nytt samhälle och system. Han föddes i Italiens huvudstad Rom och har levt största delen av sitt liv där. Hans familj bor kvar i Rom, men sedan två år tillbaka har Carl Philip bott i Sverige. Han började som utbytesstudent på Norra Reals humanistiska linje i tvåan, ett beslut som han inte har ångrat.

Namn: Carl Philip alder: 18 år FOddes: Rom, Italien Bor: Stockholm, Sverige Klass: Hu16 Favoritmat: Pasta, lasagne och pizza gjorda på rätt sätt Avskyr: Hawaii- & Kebab-pizza

Bild: Sandra Erlandsson

Varför valde du att vara utbytesstudent i just Sverige?

Sverige kan ses som ett underligt val av någon som lever så långt ifrån vårt kalla klimat som i Italien, men för Carl Philip var valet självklart. Hans mamma är svenska, så han har släkt och familj här. Exempelvis sina morföräldrar som bor i Stockholm och hos vilka han bott under sina två år i Sverige. Under skolloven i sin gamla skola reste han ibland till Sverige och noterade då att det svenska samhället var en stor kontrast till det italienska. Svenska skolan verkade mer organiserad än i hemlandet och idén om att gå i en

13

svensk skola växte fram hos Carl Philip. Under första året i gymnasiet bestämde han sig för att åka på ett utbytesår. Det var ett beslut som han fattade själv och som han aldrig har ångrat, berättar han.

Vilka förväntningar respektive rädslor hade du inför att komma som utbytesstudent?

Att komma som utbytesstudent är en stor omställning som kan verka skrämmande för många, men inte för Carl Philip. Han var mer glad än nervös när det var dags för uppbrottet från den tidigare vardagen eftersom han visste att mycket skulle bli bättre. Året som utbytesstudent var ju ett äventyr som han hade längtat efter. Han beskriver sig själv som en äventyrlig person som tycker om att prova på nya saker. Dock var den avgörande orsaken, berättar han, att han inte var nöjd med skolan han gick i innan. Spänningen han kände inför utbytesåret var inte på något sätt negativ. De förhoppningar eller förväntningar som han hade på resan var att förbättra sin svenska och träffa nya människor, båda har nu uppfyllts, säger han glatt. Vännerna han lärt känna beskriver han som det bästa med att komma som utbytesstudent och en god anledning för alla att våga sig på det äventyr som ett utbytesår innebär.

Hur var första tiden på Norra Real?

Carl Philip minns hur hans första dag på Norra Real började i aulan. Rektorerna höll tal och presenterade planer inför det kommande året, det fanns en struktur som han saknat på sin förra skola. När han såg sig om i aulan blev han för första gången nervös, där fanns många elever och han kände inte någon utav dem. Det var skrämmande. De första dagarna blev det många stela situationer och trevande samtal, men med tiden blev det bättre. Idag, när han lärt känna många fler, trivs han på skolan. Det var också svårt att komma in i ett nytt samhälle. Carl Philip var van vid att umgås med italienare, vilket enligt honom är betydligt enklare. De är lättare att komma nära eftersom de inte är lika reserverade som svenskar, säger han.

Finns det skillnader mellan svenska skolan och skolan i Italien?

I den italienska skolan var det dålig ordning och sämre organisation än på Norra Real, förklarar Carl Philip. Han berättar att man gick till skolan utan att veta vad man skulle förvänta sig av dagen. Det var dålig information om prov vilket gjorde det svårt att förbereda sig och byggde upp en oro. Som elev på

Norra Real kan han känna sig tryggare eftersom det är tydligare vad som förväntas av honom och vad han kan förvänta sig av skolan. Skolklimatet är även lugnare på det sätt att det, enligt Carl Philip, inte är lika hårda bestraffningar. Om man missar en inlämning eller misslyckas på ett prov finns det fler chanser. Så var det inte i Italien, berättar han.

Enligt Carl Philip är Sverige ett bättre land att studera och arbeta i än Italien. Han beskriver Italien som mer utav ett “semesterland” och hänvisar till att de har politiska svårigheter. Det han syftar på är att Italienska staten påverkas av korruption vilket leder till att skolorna får knappa resurser och har dålig struktur.

Det kan vara värt att notera att enligt gapminders korruptionsindex är Sverige på plats fem och Italien på plats 66 i jämförelse med 173 av världens länder, vilket tyder på att det finns en skillnad. Carl Philip fortsätter med att berätta om hur många skolbyggnader var dåligt underhållna och att det fanns stora säkerhetsrisker. Han har även hört om hur skolor rasat eftersom de inte renoverats. När man möts av Norra Reals ståtliga byggnad är det inte svårt att förstå vilken kontrast det blev för honom.

Varför valde du att stanna i Sverige?

Carl Philip trivs så bra med systemet och samhället som han kommit till att han valt att även ta studenten vid Norra Real. Han återger sin tid på Norra Real som en fin tid där eleverna är omtänksamma och alla är accepterade. Eftersom han trivs så bra är det svårt för honom att se sig själv fortsätta i den italienska skolan.

Dessutom medger han att han nog blivit lite lat och inte skulle klara av en återanpassning till det Italienska skolsystemet. Därför valde han att stanna två år som utbytesstudent på Norra Real och ser sig själv fortsätta studera eller arbeta i Sverige.

Om drömmen om ett utbytesår så mycket som flyktigt passerat dina tankar rekommenderar Carl Philip dig att ta chansen. Det är en upplevelse som du inte bör missa ifall du får möjligheten och har modet. För hans del handlade utbytesåret om att komma ifrån någonting som han var missnöjd med, den Italienska skolan, snarare än att upptäcka något nytt. Dock var det människorna han mötte och alla nya upplevelser som visade sig vara det bästa med utbytesåret och det är enligt Carl Philip anledning nog att åka på ett utbytesår.

Elsa Nyman

14

humans of norra

Clara Sundqvist Din trygghet kan finnas 200 mil bort

‘’All ens trygghet försvinner, men inom en snar framtid kommer Paris vara min trygghet. Jag tror inte du är räddare än vad jag var, och jag klarar mig alldeles galant.’’

Att åka på utbytesår är något många drömmer om, men som inte alla har möjlighet till eller framförallt vågar. Ett främmande språk, en ny kultur och ett helt nytt liv i en ny stad kan vara skrämmande, men jag har intervjuat en tjej som vågade och inte ångrar en enda millisekund av sitt val - att flytta till Paris i ett år.

Namn: Clara Sundquist alder: 17 år familj: Mamma, pappa, lillasyster Favoritmat: Socker Bild: Privat

Hur kommer det sig att du valde att flytta till just Paris?

Den främsta anledningen till att jag valde Paris är för att jag så länge jag kan minnas har velat lära mig franska. Min morfar var från Paris så det är kul att knyta tillbaka till mina rötter dessutom. En stor faktor är dock att jag älskar socker och inget annat land i Europa konsumerar så mycket socker som Frankrike, fransmän har socker i exakt allt.

Vad är det bästa med Paris hittills?

Alla personer jag har träffat än så länge och att jag bor i världens coolaste stad. Det är fem minuter till Triumfbågen från skolan, helt galet!

Kan du tänka dig att flytta tillbaka till Paris i framtiden?

Alla dagar i veckan. Paris är den absolut coolaste staden och hela kulturen är helt fantastisk. Jag njuter av varje sekund av att bo här.

15

Varför valde du att åka på ett utbytesår?

Det är något jag alltid velat göra. Att resa är utan tvekan det bästa jag vet och jag är verkligen intresserad av att lära mig om olika kulturer. USA lockade först, men sen kom Trump och jag var inte så sugen längre.

Då fick det bli Paris!

Finns det någon skillnad mellan hur utbildningen i Sverige ser ut i jämförelse till Frankrike?

Eftersom jag går på en svenska skolan här i Paris så gör vi i princip samma saker som er där hemma, men en skillnad är att grupperna är betydligt mindre här.

Min matteklass är hälften så stor som min vanliga på Norra. Jag läser även 200 poäng franska det här året.

Hur ser din boendesituation ut?

Jag bor i hos en värdfamilj. Jag kunde inte välja något annat, men jag hade inte valt ett annat sätt ändå. Det är ett jättebra sätt att lära sig språket och mer om kulturen i det land som du befinner dig i. De fördelar som finns är att du först och främst lär dig språket mycket snabbare än om du skulle bo på campus eller internat.

Dessutom får du veta mycket om kulturen genom att verkligen vara en del utav den. Några nackdelar är att det kan vara jobbigt att alltid behöva anpassa sig efter familjen, samt att inte känna sig lika bekväm som hemma hela tiden.

Vad var du mest nervös för innan du åkte?

Jag var nervös för hela grejen, men jag var mest nervös inför att inte trivas. Dessutom tyckte jag att det skulle bli läskigt att exakt allt skulle vara nytt, men det var helt onödigt att vara nervös eftersom att alla som kom hit var i exakt samma sits.

Nämn tre anledningar till att det är värt att åka på ett utbytesår.

Du får upptäcka en helt ny stad och du lär dig hitta alla smultronställen bortom turiststråken. Du lär även känna individer som du annars aldrig hade vetat existerar och det sista som troligen är en av de viktigaste punkterna - du får erfarenheter som endast en liten del av världen har. Jag har mognat extremt mycket och jag har blivit otroligt mycket starkare som person efter endast en månad här. Jag är otroligt tacksam att jag fick chansen att åka och även fast det kan vara tufft har jag inte ångrat att jag åkte hit en enda gång.

Vad är det jobbigaste med att vara på utbytesår?

All ens trygghet försvinner. För er som precis som mig tyckte det var jobbigt att börja ettan, när allt var nytt och lite läskigt, så var det 10 gånger värre att bör-

Bild: Privat

ja skolan här eftersom ens familj och gamla kompisar är 200 mil bort. När jag kom hem från skolan var jag tvungen att lära känna och ge ett gott intryck till min nya familj för ett år framåt vilket är otroligt tufft. Det är dock väldigt värt det. Snart tror jag Paris kommer vara min trygghet. Om du vill åka på utbytesår, men är rädd - tveka inte ens. Jag tror inte att du är räddare än vad jag var, men jag klarar mig alldeles galant.

Investera i dina drömmar och åk. Våga sätta dig på planet som tar dig till din drömdestination. Alla du träffar i skolan är i exakt samma sits som dig, vad har du att förlora? Våga testa dina gränser och utmana dig själv.

Frida Sahlbrand

16

vetenskap

Årets nobelpris i fysik Nobelpriset delas ut nu på måndag och bakom priserna döljer sig många synnerligen intressanta upptäckter. Personligen anser jag att laserfysikens framsteg är särskilt spännande. Så kal�lade optiska pincetter och en metod att generera korta högintensiva laserpulser har visat sig vara oerhört användbara och banar också väg för nya forskningsområden.

Den ena hälften av nobelpriset i fysik går i år till Arthur Ashkin “för den optiska pincetten och dess tillämpningar på biologiska system.” Själva utgångspunkten i Ashkins forskning är det faktum att ljus har rörelsemängd. När en mycket liten transparent sfär placeras i en laserstråle som gradvis förlorar intensitet utåt kanterna kommer den att sträva efter laserns mitt (förutsatt att dess brytningsindex är högre än det hos det omgivande mediet). Det blir förståeligt när vi betänker scenariot där kulan befinner sig aningen utanför jämviktsläget. Förklaringen är att sfären får ljuset att konvergera, och eftersom det är fler fotoner mot mitten av lasern kommer förändringen i rörelsemängd som objektet utsätts för till följd av ljuset på kulans insida vara större än den på dess yttersida. Problemet med denna metod är att objektet inte kan hålla sig still längs laserstrålen eftersom ljuset som kommer ut från det har lägre rörelsemängd. Nu kommer vi in på Ashkins påfund från 1986 - den som han kommer få ta emot nobelpriset för: genom att sätta en mikroskoplins (för att få en stor konvergerande vinkel) framför objektet som fokuserar lasern ökas istället rörelsemängden på det ljus som passerar genom sfären vilket skapar ett slags “sug” mot linsen.

Genom att variera linsen kan detta sug vägas upp mot strålningstrycket för att skapa jämvikt även i denna riktning.

Sfärer av denna typ kan i praktiken vara små korn bestående av kiseldioxid eller polystyren och går att fästa i olika sorters biologiskt material för att utföra en enorm mängd olika experiment. Det går att manipulera och flytta på mycket små biologiska material och utöver det kan även mätningar av krafter utföras. Till exempel har både elasticiteten hos DNA och styvheten hos flageller hos bakterier uppmätts genom denna teknik. Det verkar som möjligheterna nästan är oändligt många!

Den andra hälften av nobelpriset delas mellan Donna Strickland och Gérard Mourou “för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”.

Genombrottet kom 1985, och det tidigare problemet

Jacob Skarby.

Foto: Emme Sellin

gällande ljusförstärkning - att vanliga förstärkare går sönder när de matas med för starkt ljus - avvärjdes på ett mycket smart sätt. Tekniken, som kallas chirped pulse amplification (CPA), går ut på att förstärka en utsträckt ljuspuls som sedan komprimeras, för att på så sätt undvika att förstärkaren överbelastas.

Först delas ljuset upp i dess olika våglängder för att bokstavligen kunna placeras efter varandra. På grund av att detta görs genom att ljuset som kommer att färdas längst fram i ledet får åka aningen kortare än resten är det nödvändigt att pulserna är extremt korta (annars skulle ljus med olika våglängder överlappa och därmed skapa en för stark ingående puls). Nu när pulsen är utsträckt får den gå igenom en förstärkare varpå den komprimeras genom att invertera proceduren mot när ljuset delades upp.

I och med CPA har många nya forskningsmöjligheter inom fysiken öppnat sig - ibland behövs extremt starka, mycket korta (vi pratar attosekunder) laserpulser.

Tekniken har utöver sina användningsområden inom forskningen funnit en rad olika medicinska och industriella tillämpningar. Bland annat kan den användas för att uppnå hög precision vid ögonoperationer samt minimera påverkan på vävnad som man inte vill ska förändras. (1) Jacob Skarby

17

vetenskap

Bekräftat: supermassivt svart hål i Vintergatans mitt

Med hjälp av data från European Southern Observatory (ESO) har europeiska forskare lyckats fastställa att det supermassiva objekt, Sagittarius A*, som befinner sig i mitten av vår galax de facto är ett svart hål. ESOs instrument GRAVITY identifierade utbrott av infraröd strålning från ackretionsskivan runt objektet till följd av materia som passerade oerhört nära hålets händelsehorisont, vilket var det som låg till grund för upptäckten.

(2) Jacob Skarby (1) GROUNDBREAKING INVENTIONS IN LASER PHYSICS, The Nobel Commitee for Physics, 2018-10-02, https://www. nobelprize.org/uploads/2018/10/advanced-physicsprize2018.pdf (2) Most Detailed Observation of Material Orbiting close to a Black Hole, European Southern Observatory, 2018-10-31, https://www.eso.org/public/news/eso1835/?lang

18

knep och knap

Schackproblem

Det går inte att frånkomma det faktum att många av oss har fått genomlida en existentiell kris sedan den legendariske Kjell Lornby gick i pension. För att hjälpa alla er schackentusiaster hitta er själva igen introducerar nu The Real Deal sin första upplaga av schackproblem!

1.

Vad gör svart?

Varför?

Dragen som följer blir då: xg4, Te1+, Txe1 och sedan Dxd3, och därmed vinner svart en dam mot en springare och ett torn.

2.

Vits drag.

Matt i 8.

Dxh7+, Kf8, Dh8+, Ke7, Txb7+, Kd8, Sxf7+, Kc8, Sxd6+, Kd8, Dh4+, g5, Dxg5+, Te7, Dxe7#

Bara koordinat innebär bonde. S=springare, L=löpare, T=torn, D=dam och K=kung.

Felaktiga problem? Mejla redaktionen@therealdeal.nu!

Sg4

2.

19

debatt

Vänstern har inte monopol på feminism Det är många som blir förvånade att det finns tjejer som är höger och feminister, det borde inte vara så! - innebörden av feminism är en självklarhet för en liberal. Men för liberalfeminister är inte rödvinsvänsterns skrik om etiketter och lika utfall ett ideal - för oss handlar det om statens skyldighet att garantera alla individer lika frioch rättigheter. Det handlar om att kvinnor ska ha lika skyldigheter, rättigheter och friheter som män - inte för att vi är kvinnor utan för vi alla är människor.

Vänstern kan skrika sig blåa om lika utfall, kvotering och etiketter men att tro att positiv särbehandling kommer göra Sverige jämställt är endast naivt. En regering som kallat sig själva för feminister har inte gjort mycket för att främja jämställdheten - utan egentligen endast lagt förslag som stjälper jämställdheten som exempelvis kvotering av bolagsstyrelser. För liberalfeminister är förslaget att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser endast en inskränkning av äganderätten och ett meddelande att kön ska trumfa kompetens.

För oss är riktiga jämställdhetsproblem att upp till 240 000 personer i Sverige blir berövade sina rättigheter och sin friheter. Genom hederskultur får otaliga kvinnor konstant sina friheter och rättigheter kränkta genom barnäktenskap, tvångsäktenskap, isolering och i värsta fall till hedersvåld är bara några exempel. Hederskulturen är ett växande problem i Sverige och på de 16 år som har gått sen Fadime Şahindal mördades har inget gjorts för att för att förebygga det. Detta är direkt kränkande mot de unga flickor som aldrig får vara med på skolidrotten för det innebär att man måste byta om inför andra.

Feminism handlar om att uppmuntra till kvinnors innovation och företagande. Vänstern vill göra det motsatta genom att förbjuda och motverka kvinnors företagande genom att förbjuda eller sätta vinsttak i välfärden. Välfärden är den bransch där flest företagande kvinnor finns och detta måste uppmuntras istället för att förbjudas.

Riktiga jämställdhetsproblem är att 1 av 3 kvinnor känner sig otrygga i sitt eget bostadsområde. Att leva utan rädsla för att bli överfallen eller utsatt

Filippa Althoff och Verona Hevince Foto: Sandra Erlandsson

för fysiskt eller sexuellt våld är en självklarhet för liberalfeminister och därför behövs fler poliser och skärpta straff. Jämställdhet innebär att det ska vara offrets rättigheter som står i fokus, inte förövarens: att kvinnor som blir misshandlade i nära relationer är de som blir flyttade på och givna nya identiteter istället för våldsutövaren, det är kvinnofientligt på riktigt. Det är absurt att en serievåldtäktsman kan få rabatt på sitt straff för att han har utsatt mer än en kvinna. Ingen kvinna ska behöva träffa sin förövare på Ica, därför behövs hårdare straff.

Att kalla etiketter, kvotering och lika utfall för feminism är kränkande mot de kvinnor som kämpade med sina liv för att de skulle få sina rättigheter för 100 år sedan. För oss innebär feminism och jämställdhet upprätthållandet av kvinnors rättigheter - att kvinnor bara ska få leva sitt eget liv, utan att någon annan ska begränsa dem på grund av kön. Därför behövs liberalfeminism mer än vänsterns idé av feminism.

Filippa Althoff och Verona Hevince MSU Norra Real

20

redaktionen testar

Veganskt godis

Klimatförändring är ordet på allas läppar. De flesta är överens om att något behöver göras för att förhindra de drastiska förändringar som vårt vårdslösa levnadssätt leder till, men få är enade om vilka åtgärder som behöver tas. Ett förslag som förespråkas av många är att minska konsumtionen av animaliska produkter. Veganism började som ett hipsterfenomen, men har nu spridit sig till de flesta matbutiker. Är en mer vegansk kost ett viktigt steg för att minska klimathotet? Om så är fallet kommer vi alla behöva förlika oss med att veganskt godis är framtiden. Redaktionen har provat igenom några av de alternativ som finns i butikerna kring Norra Real så att ni vet vad ni ska välja när sötsuget slår till.

Ginger chew pomegranate RenEe Voltaire

35 kr “Kolorna”, om man nu kan kalla dem det, är bärnstensfärgade och utan egentlig form. De ligger som en liten kletig klump i sin förpackning och är näst intill omöjliga att få ur. Några få lyckliga av oss på redaktionen får i sig hela “kolan”. Jag försöker ett tag, men det slutar med att jag får slicka dem ur pappret och inte ens då får jag i mig en. Det är för mycket arbete för att få fram den där enda “kolan” särskilt som man, om man väl får i sig den, lär ångra det. Att smaken är pepprig är en underdrift, den är stark på ett sätt som godis inte bör vara. Vart granatäpplet tog vägen är svårt att förstå, men smakmässigt finns det inte något spår kvar. De är inte tillräckligt söta för att kunna ses som godis och, kom vi enhälligt framt till, inte värda sitt pris.

Vegansk ljus choklad Green Star

29 kr Det ser ut som choklad, det luktar som choklad och det känns som choklad, men det varken smakar som eller är choklad. Man känner tydligt skillnaden mellan den här chokladen och icke vegansk choklad. Flera i redaktionen liknar smaken vid chokladen som finns i billiga chokladkalendrar och jag håller med. Det är en sämre variant av icke vegansk choklad. Framförallt eftersom den har en väldigt nötig eftersmak, nästan som nougat och en del säger sig till och med kunna känna smaken av ris, jag själv ej medräknad. Något bättre känns det efter att man har inräknat den goda insats man gör för miljön genom att välja veganskt, men det går inte att bortse från att smaken överlag är ganska risig.

21

Foto: Emme Sellin

Riskakor doppade i choklad Kung Markatta

23 kr Dessa kan jag se mig själv mumsa på i korridoren mellan lektionerna. De är enkla, men förvånansvärt goda.

Det blir en fin balans då riskakan är salt och den mörka chokladen är söt, men inte så söt att den kommer sätta en i sockerchock innan lektionen, vilket jag ser som ett plus. De påminner om rispuffar, en godis som funnits länge, men i ett nytt format. Väldigt nytänkande. Det enda som drar ner de chokladdoppade riskakorna från sin piedestal är att de relativt enkelt går att laga hemma och därför inte är värda sitt pris. Möjligtvis är de ett alternativ för den late, men för alla som liksom jag håller hårt i slantarna rekommenderas att göra egna.

Spaghettini sour apple Trolli

12 kr Även om de vid en första anblick är en sorglig syn och inte ser särskilt aptitliga ut i sin skepnad av långa, gröna trådar så smakar de överraskande bra, vilket trots allt är det viktigaste. De är sötsura och det första godiset vi smakar som känns som godis då det har den där sockersöta smaken som de andra godisarna saknar. Detta är enligt redaktionen det självklara valet för såväl veganen som den miljömedvetne vid godishyllan.

Elsa Nyman

22

Novell

Tvillingsjäl Kylan var på väg mot den tomma staden. Staden som var berömd för sina vackra kvällar, parkbänkarna som vanligtvis var fyllda med lyckliga, förälskade själar och hamnen som det klingades glada skratt från varje sommarkväll. De individer som hade sprungit runt på gatorna var lika frånvarande som kvällssolen. De befann sig i sina rutiner, på någon annan plats där dagarna rullade på som vanligt, i en vardag med lycka, skratt och sorg, men alltid lika tacksamma över livet. Endast ett fönster lyste i den dystra natten och där befann sig en sorgsen individ, en liten pojke utan hopp och närmare slutet än någonsin.

Tre stationer och en lång bussväg bort befann sig en flicka, en flicka som från lycka till oro skulle bli den sorgsnaste på jorden. En flicka som allt för snart skulle förlora sitt närmaste blodsband. Vägen mot staden var lång, men idag kändes den längre än någonsin. Regnets knackningar nådde bussens fönsterrutor lika intensivt som hennes dunkande hjärtslag, knackningarna var som en varningssignal på att tiden inte stod still och att det snart var för sent. Flickan visste att något skulle hända honom.

Hon brukade ofta känna av hans ängslan och farhågor men denna gång visste hon att det handlade om någonting värre. Hon hade alltid känt som honom, alltid kunnat förutspå om saker inte stämde men aldrig någonsin så starkt att det gav fysiska symptom.

Pojken klottrade minne för minne av lycka han hade upplevt på det gamla pappret bredvid sin säng, men knappt fyllde det ens en mening. Han hade alltid haft henne som stöd när han var som svagast och som närmast att ge upp, men nu när hon inte befann sig hos honom längre visste han att det inte var värt att stanna. Han visste dessvärre att ensamhet bara skapas av en själv och att olycka bara är ens eget fel, det hade han lärt sig från Otäckingen, och det som kom från Otäckingen var evinnerligen ett faktum. Det fanns trots det ett hålrum som aldrig skulle kunna fyllas, han saknade närhet och att komma bort från den hemska avskildheten. Samtidigt visste han inte vad han gjorde för fel för att inte få vara lycklig. Han hade alltid försökt och Otäckingen hade alltid sagt att vissa var gjorda för att misslyckas, han förstod att han var en av dem. Kanske den enda. Den mörka tiden var värst, men hon hade hjälpt honom på fötter när han ständigt föll av Otäckingens fördärv. Det var tack vare henne som han inte brukade påverkas av vinterns onda knackningar, men denna gång hade den sorgligt nog lyckats ta sig in. De enstaka ord han hade fått fram på pappret var som bortblåsta, saknade mening. Nu orkade han inte stanna längre. Han visste att han var tvungen att göra detta, att få henne att förstå att han kommer bära med sig alla lyckliga minnen hon och han hade delat, utan Otäckingen. De minnen som skulle vara det värdefullaste han hade. Han visste att tiden var kommen för avgång och han visste att hon visste. Men hon skulle förstå, det skulle hon.

Hon ställde sig ständigt frågan varför hon hade lämnat honom, en sådan liten pojke som han fortfarande var skulle aldrig klara sig själv. Trots deras lika ålder hade han alltid varit som flera år yngre, han hade alltid varit beroende av hennes stöd. Nu när hon inte befann sig hos honom längre förstod hon att han aldrig skulle klara sig, speciellt inte med Otäckingen som de båda avskydde. Ibland hade hon och han till och med skrattat åt den hjärtlöse kvinnans beteende, trots det ohyggliga som låg bakom det. Han brukade älska hennes skämt och hon älskade att höra hans skratt, det var något hon saknade så oerhört att det inte gick att beskriva med ord. Snart kanske hon skulle få möjligheten att höra skrattet från honom igen, men det viktigaste var att han valde att stanna, då skulle hon vara evigt tacksam.

Pojken fäste blicken på stationens klocka, njöt av att tiden inte stod still. Tre minuter av olycka och depression kvar, tre minuter kvar tills han skulle slippa stå på perrongen i spöregn och kyla. Tre minuter kvar tills han aldrig mer skulle få se Otäckingen och den smärta som han utsatts för skulle försvinna, och sedermera aldrig komma tillbaka. Pojken var redo och han var nöjd med det han hade planerat så

23

novell

länge. Regnet gav honom frid i det dystra samtidigt som det påminde honom om den smärta som livet hade erbjudit. Friheten befann sig trots allt inte hos honom än men nu var det närmare än någonsin.

Det gällde att allt bara gick som planen nu och att hon inte skulle hinna stoppa honom. Han var tvungen att göra detta, nu när han kommit så långt på vägen och till och med lyckats få några smakprov på känslan att vara lycklig. Men hon skulle förstå, det skulle hon.

Tåget gav en bländande kontrast av ljus och hopp i den mörka omgivningen, inte ofta var tågen gula.

Vanligtvis matchade färgen det gråmulna vädret som för ofta fanns på himlen och som tyvärr speglade hennes själ istället för tågets glada exteriör. Flickan älskade vanligtvis regn, det gav en viss frid i kroppen. Men just då hatade hon regnet, den gav en känsla av en framtid som med allt för stor risk skulle innebära ensamhet, utan honom. Hon trummade fingrarna på det gamla bordet framför sitt säte, i takt med regnets slag, medveten om hur intensiva de var, medveten om hur störande hon var för den sorgsna omgivningen. Under dessa tider var detta tåg inget man i första hand valde att beträda, för ingen ville till staden under de mörka tiderna. De mysiga sommarkvällarna hade flytt med de lyckliga individerna och kvar hade de sorgsna bestått. De enda som valde att fly till staden hade alltid en anledning, ofta en alldeles för bra för att avstå. Hon var dessvärre en av de individer som valt att beträda tåget i väntan på mörkret, men det var enda anledningen för att få behålla kvar ljuset.

Pojken log för sig själv, det var inte ofta han gjorde. Idag fanns det en anledning att le, att vara glad och att äntligen njuta av lyckan som sprudlade i honom. De isande regndropparna fick honom att känna sig lugn. Han skulle äntligen få lämna staden, lämna det dystra. Han förstod nu varför lycka existerade och varför den inte hade funnits tidigare hos honom. Han skulle bevisa för Otäckingen att han visst kunde bilda sig egen lycka och att han också hade något att komma med. Han hoppades till och med på att få Otäckingen stolt, för om han lyckades kanske Otäckingen äntligen skulle älska honom och henne, så mycket som han hade önskat att det en dag skulle slå in. Nu kanske det var närmare än någonsin. Bara hon kunde acceptera att han faktiskt ville ge Otäckingen en chans, för hon hade lämnat de båda i mörkret för att själv söka efter ljuset. Han skulle nu göra detsamma som henne, fast genom att göra Otäckingen stolt. Han var mer än redo, han var mer än förberedd att lämna allt bakom sig och påbörja något nytt. Men hon skulle förstå, det skulle hon.

En station kvar och hon skulle springa hem och kolla att det inte var något fel, tills hon återigen kunde leva utan oro. För visst kunde man bara inbilla sig. Hon kände för sekunden att hon flög fram med tågets fart och att hoppet ändå måste finnas. Men samtidigt kände hon hur hoppet alldeles för långsamt och nervöst spred sig i bröstet, ifall den alldeles snart skulle behöva dra sig tillbaka. Oron tog fortfarande över alla andra känslor, den skulle inte släppa förrän den sekunden hon visste om det var för sent eller inte. Tåget fortsatte in på stadens station och bländade de kommande passagerarna med sin intensiva färg, inväntade ytterligare sorgsna individer att inta tåget och fortsätta mot mörkret.

Nu såg han tåget, dess gula färg gav en kontrast av frihet, den välkomnade honom precis som han hade önskat. Han skulle iväg på en evigheters resa och aldrig mer komma tillbaka. Han begrundade en sista gång sitt tillstånd och omgivningen omkring innan han slutligen begav sig av, avgången var kommen. Tåget bromsade in med hysterisk kraft, men hann inte stanna innan han hade tagit ett steg ut från perrongen. Ett ögonblick innan allt släcktes förstod han att han äntligen skulle lyckas nå friheten, dessvärre utan henne. Men hon skulle förstå, det skulle hon.

Nora El-Zein

24

Hugin & munin

Kropp & Knopp Kan man vara allergisk mot vatten?

Allergi uppstår eftersom immunsystemet reagerar på ett ofarligt ämne som om det vore farligt genom att bilda antikroppar mot ämnet. När kroppen utsätts för ämnet uppstår en allergisk reaktion, som kan yttra sig i form av exempelvis andningssvårigheter. Just vatten kan man inte vara allergisk mot. Det beror på att immunförsvaret inte reagerar på vatten som om det vore farligt, eftersom ämnet alltid finns i kroppen naturligt. (1) Blir människor verkligen längre för varje generation som går, och varför är det så, isåfall?

Under de senaste generationerna har medellängden i industrialiserade länder generellt sett ökat. Forskare anser att det kan ha tre möjliga förklaringar: dels att det skedde en genetisk uppblandning i och med urbaniseringen under industrialiseringen. Även kostvanor kan påverka hur lång en människa blir. Numer har vi generellt sett tillgång till mer näringsrik mat, och större mängd, vilket också kan vara en orsak till längdökningen. Slutligen har infektionssjukdomar hos barn - som ofta leder till minskad tillväxt - blivit ovanligare, och även detta kan ha bidragit till den ökade medellängden. Detta innebär dock inte att utvecklingen kommer att fortsätta på samma sätt. Tittar man tillbaka på medellängden under olika perioder i historien kan man se att den har varierat mycket. (2) Vad händer i hjärnan när man får säsongsbunden depression (vinterdepression)?

Den som lider av årstidsbunden depression mår sämre i perioder som återkommer samma tid varje år, ofta under vinterhalvåret. Årstidsbunden depression är vanligare hos människor som bor långt från ekvatorn, där skillnaden mellan sommar och vinter är större. Det är fortfarande inte säkert vad som orsakar denna typ av depression, men studier har visat att det kan bero på att bristen på solljus skapar obalans

i kroppen. Balansen av sömnhormonet melatonin samt kroppens inre klocka kan rubbas hos den som exponeras för en för liten mängd solljus. Man tror att även hjärnan, och främst hypotalamus, påverkas av låg solljusexponering. Till exempel kan produktionen av signalsubstansen serotonin påverkas av för lite solljus, och serotoninet påverkar i sin tur en människas sinnesstämning. Årstidsbunden depression kan drabba vem som helst, men risken är större om man lider av vissa andra typer av depression, om någon man är släkt med lider av depression, eller om man bor långt norr eller söderut. (7) Jag har hört att man kan vara immun mot vinterkräksjukan. Är det så?

Ja, det stämmer. Viruset som orsakar vinterkräksjuka heter calicivirus, och ungefär 1 av 5 svenskar immuna mot vinterkräksjukan eftersom de har en allel (variant av en gen) som skyddar mot just detta virus. (3) Människor kan ju vara allergiska mot djur, men kan djur vara allergiska mot människor?

De ämnen som gör att vi blir allergiska mot djur kal�las för allergener och finns bland annat i djurens päls. Även människor producerar allergener, som bland annat hundar kan vara allergiska mot. Djur som är allergiska mot människor får symptom som sår och klåda. (8) Vilken är den vanligaste fobin?

Det går inte riktigt att säga exakt vilken fobi som är vanligast, eftersom det är svårt att mäta. Två mycket vanliga fobier, kanske de mest utbredda, är akrofobi och araknofobi; höjdrädsla och rädsla för spindlar.

Bland barn är det vanligt med till exempel skotofobi och brontofobi - mörkrädsla och rädsla för åska men i de flesta fall växer det bort med åren. (6)

25

Hugin & munin

Är det sant att enäggstvillingar har identiska fingeravtryck?

Nej, faktiskt inte. Enäggstvillingar har samma DNA och deras fingeravtryck är väldigt lika, men inte identiska. Fingeravtryck utvecklas under fosterstadiet och styrs till stor del av gener, men eftersom även miljöfaktorer (så som blodtillförsel via navelsträngen) spelar roll blir fingeravtrycken inte identiska. (4)

Hur uppstår hallucinationer?

Alla våra sinnen samlar in information från omgivningen och skickar nervimpulser till hjärnan, som tolkar dem. Dessa nervimpulser kan dock bildas utan att något sinne har samlat in information, det vill säga att hjärnan skapar ett intryck som egentligen inte finns. När detta sker kan man tro att man upplever något som i själva verket bara är en hallucination.

(9)

Varför har människor olika blodgrupp?

Det beror på att de röda blodkropparna kan ha olika molekyler på ytan hos olika människor. Alla människor vars blodkroppar har samma molekyler på ytan, har också samma blodgrupp. Från början fanns bara en blodgrupp, men fler har skapats på grund av DNA-mutationer. Mutationer kan uppstå på grund av en felaktig kopiering av DNA under replikationen, men också på grund av yttre faktorer som UV-strålning eller kemisk påverkan. De mutationer som varit gynnsamma har kvarstått, och därför har människor olika blodgrupp idag. (5) Hur överlever jag vintern på Norra?

En väldigt relevant fråga med tanke på kylan som oundvikligen kommer allt närmare för varje dag som går. Här är några tips på hur du kan hålla värmen under vintermånaderna, eftersom det tyvärr inte är ett alternativ att gå i ide: 1. Kramas mycket.

2. Ha alltid en varm tröja i närheten.

3. Undvik fjärde våningen till varje pris (om du inte planerar att förfrysa och missa terminsprovet i kemi det vill säga, för då är våning fyra the place to be).

4. (rekommenderas endast om du är desperat): gå lite i någon av skolans ändlösa trappor.

(1) https://fof.se/tidning/2013/6/ artikel/finns-det-risk-for-vattenallergi (2) https://illvet.se/forntiden/evolution/blir-vi-allt-langre (3) https://fof.se/tidning/2004/2/ artikel/var-femte-svensk-immun-mot-vinterkraksjukan (4) https://natgeo.se/vetenskap/ manniskor/genetik/ar-enaggstvillingars-avtryck-identiska (5) https://illvet.se/manniskan/kroppen/cirkulation/varfor-har-vi-olika-blodgrupper (6) https://illvet.se/manniskan/ psykologi/tio-allt-for-vanliga-fobier (7) https://www.medicalnewstoday.com/articles/10306.php (8) https://natgeo.se/djur/kan-min-hund-bli-allergisk-mot-mig (9) https://illvet.se/manniskan/hjarnan/hallucinationer-vad-ar-en-hallucination

26