HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FÖR NOLIA LEDARSKAP
Mötesplatsen som utvecklar chefer och ledare i Norrland Mötesplatsen som utvecklar chefer och ledare i Norrland
26-27 PITEÅ 13-14OKT, SEPT
Jan Carlzon förändrade ledarskapet i världen River fortfarande pyramider med budskapet om det lyssnande och strategiska ledarskapet. Sid. 4
Supertalangen Suad Ali tipsar om att leda unga
Menar att unga ställer stora krav på mångfald och starka värderingar Sid. 11
Hanna Häggqvist vill se trygga chefer
Trygga chefer med lyhörd stil blir allt viktigare i turbulenta tider, enligt Kairos Future Sid. 16
Alexander Bard visar vägen mot en ny tidsålder
Inter och författaren förutspår en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull.
Konferensen arrangeras av Nolia AB
Norrländska mötesplatserKonferensen
arrangeras av Nolia AB
2
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Kom och skapa tillväxt på Sveriges viktigaste ledarskapskonferens
”
Vi på Nolia siktar alltid på att skapa årets viktigaste ledarskapsdagar i Sverige... Tommy Abrahamsson, VD Nolia AB
Mitt och Nolia AB:s viktigaste uppdrag är att bidra till positiv tillväxt i norra Sverige. Jag tycker inte att man ska behöva åka till Stockholm för att få ta del av de bästa föreläsarna och utvecklas som ledare. Det ska man kunna göra på en konferens i det relativa närområdet där chansen att träffa kollegor i närområdet är som störst.
Boka din plats på www.nolialedarskap.se/pitea.
MEDARRANGÖRER:
Här kan chefer och ledare från hela norra Sverige, som jag själv, utveckla sitt ledarskap och stärka sina nätverk för utveckling i Norrland, något som leder till tillväxt – både för egen del och för de verksamheter vi verkar i. Det är därför som vi, tillsammans med ett antal partners, skapar Nolia Ledarskap. Vi på Nolia siktar alltid på att vara årets viktigaste ledarskapsdagar i Sverige och jag tycker att vi lyckats ta fram ett program i absolut toppklass. Årets konferens leds av superproffset André Pops och har lyckats samla namn som SAS förre vd, Jan Carlzon och supertalangen Suad Ali som talar om att leda unga talanger. Dessutom kommer internetfilosofen och framtidsforskaren Alexander Bard till Nolia Ledarskap för att berätta om hur det dramatiska mötet mellan metafysik och den nya teknologin med ett fritt internet kan leda bort från jagfixering och självkärlek, men också skapa helt nya befattningar och hierarkier. Till konferensen kommer också Karin Zingmark, Microsofts marknadschef men också två av Skandinaviens ledande experter på omvärldsbevakning,
MEDIEPARTNER:
Bengt Wahlström och Hanna Häggqvist. Vi får också höra Tomas Sjödin tala om att värna vilan och se tempoväxling som en naturlig del av veckan, samt följa ett samtal om hur CSR bygger samhällsnytta genom samarbete. Eftersom Nolia Ledarskap är deltagardrivet hålls workshops där deltagarna bland annat får chansen att lära av varandra då ledarskapsspecialisten Åsa Lundquist Coey följer upp sin föreläsning om effektivare möten med en workshop. Det blir också en workshop om försprång med offensiv omvärldsbevakning. Vi lever i en värld som snabbt förändras och där mycket av våra arbetsuppgifter och kunskapsinhämtning sker digitalt. Just därför tror jag att den ökade digitaliseringen medför ett ökat behov av att skapa kontaktytor för mänsklig interaktion. Eftersom vi tror på samarbeten som ger tillväxt hoppas jag att du kommer, samarbetar och skapar tillväxt. Tommy Abrahamsson, vd Nolia AB
PARTNERS:
®
Entreprenörskola och tjänster Vi hjälper människor som vill förändra världen att lyckas.
CHEF
Konferensen arrangeras av Nolia AB Norrländska mötesplatser
PROJEKTTEAM: Projektledare Annica Marcusson, 0911-649 33, annica.marcusson@nolia.se
PRODUKTION AV TIDNINGEN: Projektkoordinator Mona Wallström, 0911-649 38, mona.wallstrom@nolia.se
partneransvarig PITEÅ Håkan Marklund 070-535 00 47, hakanmarklund@telia.com
GRAFISK FORM Erja Persson, Norrbottens Media, Luleå erja.persson@norrbottensmedia.se
TRYCK Tryck i Norrbotten, Luleå. September 2016
UPPLAGA Ca 81.000 ex. DISTRIBUTION Delas ut med NSD, NK, PT och Norran.
Program 26-27 oktober Piteå
ONSDAG 26 OKT
Köp b noliale iljett: darska p.se
TEMA: Försprång med offensiv omvärldsbevakning och morgondagens arbetsliv och ledarskap.
Både onsdag & torsdag!
André Pops MODERATOR
Jan Carlzon
Kärleksfullt ledarskap + medarbetare som mår bra = framgång. Möt Jan Carlzon i en exklusiv intervju med André Pops.
Bengt Wahlström
Hanna Häggqvist
EXPERT PÅ OMVÄRLDSANALYS
KONSULT & FRAMTIDSSTRATEG, KAIROS FUTURE
Försprång med offensiv omvärldsbevakning.
Morgondagens arbetsliv och ledarskap – att leda i en föränderlig tid!
Suad Ali
MIGRATIONSVERKETS YNGSTA EXPERT Så leder du unga talanger.
Alexander Bard
FRAMTIDSFORSKARE & FÖRFATTARE Han kommer till Nolia Ledarskap med budskapet om en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull.
TORSDAG 27 OKT TEMA: Friska, attraktiva arbetsplatser och hållbara chefer.
Karin Zingmark
Åsa Lundquist Coey
Tomas Sjödin
MARKNADSCHEF, MICROSOFT SVERIGE
SPECIALIST PÅ KOMMUNIKATIVT OCH RELATIONELLT LEDARSKAP
FÖRFATTARE, PASTOR, FÖRELÄSARE
Det digitala ledarskapet.
Effektiva möten. Vilka möten behöver vi ha? Hur ska de gå till?
Det händer när du vilar.
Nadja Lukin
SEKTIONSCHEF ARBETSMILJÖVERKET, REGION NORD.
Mikael Rehnberg
BIOLOG OCH ARBETSMILJÖKONSULT
Har du som chef koll på de nya arbetsmiljöreglerna?
Hela programmet: nolialedarskap.se
Konferensen arrangeras av Nolia AB
Nycklar till hållbar framgång.
Panelsamtal
DET DIGITALA LEDARSKAPET
4
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Jan Carlzon
Ständigt aktuelle Jan Carlzon förändrade ledarskapet i världen
FÖRELÄSER 26 OKTOBER
Det ledarskapsrecept som Jan Carlzon tog fram för över 30 år sedan är lika aktuellt i dag. Receptet lyder: kärleksfullt ledarskap + medarbetare som mår bra = framgång. – Det tuffa och modiga ledarskapet är det lyssnande och strategiska. Inte att stå mitt i gruppen och ”chefa”, säger Jan Carlzon. Jan Carlzon började som marknadschef på Vingresor men slutade som vd när man gick till Linjeflyg. Efter att ha vänt företaget från katastrof till framgång värvades han 1981 till SAS. Där lyckades han vända ett ekonomiskt sargat bolag till världens just då bästa flygbolag. – Sverige var, och är i viss mån fortfarande, låsta inom gamla doktriner om att lönsamhet skapas av kostnadsadministratörer, genom teknisk utveckling och finansiella arkitekturer. När jag blev vd på SAS var jag en av de första att få den rollen utan att vara civilingenjör. SAS var redan tekniskt och operativt ledande i världen. Vi kunde flyga flygplan och det gjorde vi bra, när jag kom in skulle vi också lära oss att flyga människor, säger Jan Carlzon.
Lyfte fram människorna Han vände på begreppen och lyfte fram människorna som den viktigaste resursen för framgång. Jan Carlzon förstod, som en av de första företagsledarna i världen, att det var människorna som utgjorde grunden för framgång. – Merparten av verksamheten i den västra delen av världen växer mest inom service och tjänstesektorn. Där är människor, inte maskiner den viktigaste produktionsfaktorn, förklarar Jan Carlzon. Nu lades fokus på ett kärleksfullt ledarskap med omsorg om människor där tjänster och service stod i centrum. Som en manifestation över de tankar som legat bakom förändringen i tankesätt kom 1985 den världsberömda boken ”Riv pyramiderna”. Hans bok ses
som ett paradigmskifte inom ledarskap internationellt och som en ledarskapsbibel. Den har översatts till 22 språk och säljs fortfarande i tusentals exemplar varje år världen över i länder som Sydkorea, Japan, Brasilien och USA. På Harvard Business School används boken än i dag som kurslitteratur.
Stora hederspriset Att hans tankar om ledarskap fortfarande är aktuella visades inte minst på Chefgalan den 9 mars 2016 då han belönades med Stora hederspriset. – Det är anmärkningsvärt att 48 procent av cheferna i en undersökning 2012, gjord av Kairos Future bland 1 700 chefer, pekade ut mig på frågan ”vem har betytt mest i början av din karriär”. I år gjordes en motsvarande undersökning för ett headhuntingföretags räkning. Där ställdes frågan: ”vem skulle du helst vilja ha som chef?”. Där kom Jan Carlzon, tillsammans med Ingvar Kamprad, före internationella ledargiganter som Barack Obama och Steve Jobs. – Det är lite roligt att när man säger så. Det måste betyda att den typ av ledarskap som vi står för uppskattas.
Utmaning för många Jan Carlzon menar att det kärleksfulla och lyssnande ledarskapet är en utmaning för många. – Det krävs en ganska modig person som vågar lyssna in bland anställda och kunder men ändå våga peka ut en riktning. Det krävs också mod att lämna ifrån sig ansvar samtidigt som man ska ta ”the blame”. Det strategiska ledarskapet är det tuffa, inte att ”chefa”.
Han anser att ledare inte i första hand ska göra verksamheten, utan skapa förutsättningar för att verksamheten ska kunna bli gjord. – Den äldre generationen har fortfarande en fäbless för att fokusera på de som kapar kostnader, gör stora förvärv och driver affären genom justera den finansiella situationen. Men jag är mer imponerad av lysande exempel som Ikea och H&M. Hela familjen Persson och deras insatser i H&M exempel på strategiskt ledarskap. Jag är också imponerad av Skistars Mats Årjes som bygger intressanta affärsmodeller.
Lag om kvotering Finns det något som överraskat dig positivt inom ledarskap de senaste åren? – Jag har varit med och startat upp Fyndiq, som är ett slags Ullared på nätet. Den vd som vi har där är ett typiskt exempel på en stark ledare i en helt ny kontext. Du har sagt att det behövs en lag om kvotering av könsfördelningen i företagens styrelser, inte minst för att skydda männen? – Ja, det är väl lite grand sagt för att skapa rubriker, men det är bara att titta på våra lärosäten för att inse att kvinnorna kommer att ta över i styrelserummen. Då har jag halvt på skoj sagt att vi behöver en lag för att skydda männen så att vi inte står med 70 procent kvinnor i styrelserna, säger Jan Carlzon. Slutligen citerar Jan Carlzon filmregissören Ingmar Bergman: ”Ledarskap är att ge människor en roll i ett sammanhang som är större än de själva”.
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
5
Ylva Sundkvist KOMMUNCHEF I PITEÅ KOMMUN
Förtroende och engagemang viktigare än detaljkunskap för Piteås kommunchef Ylva Sundkvist är kommunchef i Piteå kommun och har lång egen erfarenhet av att leda verksamheter. Hon menar att en god ledare måste vara bra på att lyssna, vara bra på att kommunicera och kunna ha överblick över verksamheten. – Dessutom måste man kunna visa sitt engagemang. Det är jätteviktigt, säger Ylva Sundkvist. Det var i april i år som Ylva Sundkvist tillträdde som kommunchef i Piteå kommun efter att arbetat som ledare sedan mitten av 1990-talet, senast som divisionschef för Närsjukvården i Norrbottens läns landsting. Som en röd tråd genom sitt ledarskap har hon burit ledord som att vara bra på att lyssna, kunna kommunicera och ha överblick över verksamheten. Det är ledord som hon nu tagit med sig till Piteå kommun. Ylva Sundkvist har varit ledare sedan 1994 och berättar att hennes erfarenhet är att ledarskapet är ett yrke i sig och att det är viktigare att vara en bra ledare än att ha sakkunskap. – Som ledare måste du inte vara den som har detaljkunskaperna. När jag började som chef inom diagnostik kunde jag i stort sett ingenting om verksamheten. Jag fick arbeta utifrån mina ledarförmågor och låta de sakkunniga driva sakfrågorna.
Visa förtroende Hon anser att det är viktigt visa att man litar på sina medarbetare och att vara en av dem som ser helheten. – Som ledare måste du visa att förtroendet finns och se till att det finns en förlåtande attityd till att misslyckas, samtidigt som du ska se till att det finns en plan B. Det är värre att inte försöka. Ett försök gör att man lär sig av det och ger erfarenhet.
Det finns särskilda uttryck som Ylva Sundkvist har svårt för. – Jag gillar inte ”det här går inte”, däremot är ”det här gick inte” okej. Jag har svårt för om man bestämt sig för att något inte går. Engagemang och nyfikenhet är viktigt för en ledare, enligt Piteås kommunchef. Så länge det inte övergår i kontrollbehov. – Det är jätteviktigt att visa sitt engagemang. Har man en ledare som är introvert och inte visar utåt vad man tycker och tänker är det svårt att skapa engagemang hos andra. Ledaren ska leda en grupp och skapa möjligheter. Baksidan av engagemang är att det kan övergå i att man tar över och ska ha koll på allt. Som ledare måste du låta medarbetarna vara de som driver, annars finns risken att man skapar osäkerhet eller, i värsta fall, rädsla.
Ställ varför-frågor Hon anser också att det är viktigt att duktiga ledare ställer varför-frågor som inte är ifrågasättande utan bara frågande. – De chefer jag haft och som varit oerhört inspirerande har velat att jag ska våga. Samtidigt har de frågat mycket om hur jag tänkt i olika situationer och gett feedback. För egen del har jag suttit med i gruppmöten där gruppen själv ställt dessa frågor. Ibland måste man som ledare vara tyst och bara lyssna hur gruppen löser frågor och fattar beslut. Din uppgift som ledare blir då att se till att
Ylva Sundkvist om varför man ska arbeta i Piteå kommun Vi arbetar med att vara en hälsobefrämjande arbetsplats. Det arbetet är väldigt viktigt, tillsammans med delaktighet och motivation. Här blir man lyssnad på och vi tycker att det ska vara roligt att gå på jobbet. Här ska man trivas och vi gör vår arbetsmiljö bra tillsammans. Dessutom finns här utmanande arbetsuppgifter i en väl fungerande kommun där vi är bra på att samarbeta. Här kan man utvecklas. Dessutom händer mycket i kommunen.
alla är överens om vad som gäller. En annan viktig uppgift som ledare är, enligt Piteås kommunchef, att driva ständiga förbättringar som leder framåt. – Jag tror inte på stora, revolutionerande lösningar utan på små förändringar i vardagen där arbetsgruppen tar fram förbättringslösningar. Att ha ett ovanifrånperspektiv på ständiga förbättringar leder sällan framåt. Sakta, men säkert fungerar bäst där man vågar ifrågasätta och se över allt från rutiner till helt nya sätt att arbeta eller att inte ha rutiner alls. Det måste vara tillåtet att diskutera. För
SAVE THE DATE
11 NOV 2016 www.naringslivetsdag.se
det krävs organisationer och grupper som är mogna att klara av diskussioner och förändringar där det finns insikten om att allt vi gör kanske måste göras annorlunda i framtiden.
Målet måste vara tydligt Ylva Sundkvist tar en liknelse till hjälp för att förklara att alla måste veta var man ska och att målet måste vara tydligt och kommunicerat. – Det är som en bil med stor framruta där man ibland kan behöva köra in på en parkeringsplats för att läsa kartan istället för att köra på fel väg eller i diket. Alla måste veta målet. Hon är medveten om att det finns särskilda utmaningar i offentligt styrda organisationer där dubbla beslutsled, tjänstemannaledet och politikerledet, måste fungera parallellt. Det kan, enligt henne, vara tufft i kommunala verksamheter ibland med snabba svängningar, men samtidigt ser hon inte det som ett hinder för en fungerande organisation. – Det måste tydligt framgå att det är politiken som talar om vad som ska ske och varför, medan tjänstemännen ansvarar för hur det ska göras. Samtidigt är det viktigt att informera politiken. De får ofta ta ansvaret gentemot media och behöver bli informerade och uppdaterade. Ju tryggare politikerna är desto lättare är det för oss tjänstemän och vice versa.
6
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Alexander Bard
Alexander Bard ser ett helt nytt samhälle växa fram Alexander Bard kommer till Nolia Ledarskap med budskapet om en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull och där maktförhållanden kommer att förändras. Många känner honom kanske mest från Army of Lovers, BWO eller något annat av hans musikprojekt. Många har också sett honom som medlem Idoljuryn, men inte alla vet att han byggt upp en ansenlig internationell karriär som framtidsforskare, författare av fyra bästsäljande böcker, som föreläsare, sociolog och filosof. Boken ”Nätokraterna: boken om det elektroniska klassamhället” är till exempel översatt på över 20 språk och ansedd som en klassiker. Han är sedan många år en ivrig debattör kring det digitala samhället och är en internetfilosof där han, tillsammans med Jan Söderqvist, resonerar kring synteism och om internet är Gud. Bland annat har han sagt att ”för en fyrtioåring i dag är den fysiska världen den riktiga världen, den digitala världen är mest en irritation som ligger och vibrerar i fickan. För en tjugoåring är det precis tvärtom, den digitala världen är den riktiga världen.” I boken ”Synteism – att skapa Gud i internetåldern” skriver författarna att ”som nätverkande divider producerar
vi inte längre saker, vi producerar det sociala livet självt”. Bard anser att framtiden innehåller individualismens död, att nätverkande och participatorisk kultur kommer att blomstra. Participatorisk kultur innebär att man samverkar och deltar tillsammans – inte som konsument utan som medverkande. Enligt honom bygger den nya världen på kedjor av trovärdighet där onlinekommunikation är grundstenen. Alexander Bard ser företag som är livrädda för de rekommendationer som lämnas på internet, utanför företagens kontroll. Han menar också att vi historiskt varit geniala på att skapa nya saker, men det i framtiden inte kommer vara i formen av ”jobb”. Enligt honom kommer det istället att ske i form av små uppgifter som vi utför hela tiden mot mikrobetalningar. – Det fasta jobbet har vi redan slängt, guldklockan finns inte längre kvar, nu tar vi nästa steg och slår sönder idén om att över huvud taget längre ha ett jobb. Du måste sluta tänka jobb! säger han till exempel i en intervju i Veckans Affärer den 27 maj i år.
Bard-ord Divid
Attention
Bard menar att individen är död och att individualismen är ett underklassfenomen. En divid är en enskildperson som inte är världens centrum och där gruppen är det intressanta.
Enligt Bard är det ”attention”, trovärdighet multiplicerat med uppmärksamhet, som avgör om företag blir framgångsrika.
Nätokrat
Enligt Bard de som aldrig får tillträde till de nätverken där makten utövas och som reducerats till en underklass som har den passiva konsumtionen av underhållning och identitetsframställning i prefabricerad massupplaga som enda sammanhållande faktor.
När kapitalismen ersatts av informationalismen är det inte längre de som har pengarna, fastigheterna eller en fin titel som sitter på makten utan de som tillhör rätt nätverk och vet att utnyttja sin sociala intelligens.
Konsumtariat
7
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Viktigt att skapa utveckling
Gunnar Eikeland VD SPARBANKEN NORD
För Sparbanken Nord är det viktigt att skapa utveckling. Det gör de med ett stort och långsiktigt samhällsengagemang i allt från äldrevård till besöksnäring. Dess vd, Gunnar Eikeland, kommer till Nolia Ledarskap för att delta i ett samtal om att bygga samhällsnytta och varumärke med CSR. För över 200 år sen skedde en förändring i den europeiska bankvärlden när kyrkoherden Henry Duncan fick en idé: Vem som helst, inte bara rika människor, skulle när som helst kunna sätta in vilket belopp som helst på banken. I Sverige fick sparbanksrörelsen stor framgång under 1800-talet och att pengarna skulle återinvesteras regionalt var en självklarhet. Sparbanken Nord drivs i dag av i stort sett samma grundidé som för 200 år sedan med en grundtrygghet i den lokala närvaron med kontor i 10 av Norrbottens 14 kommuner.
Med från grundidén finns också ett omfattande engagemang och stöd till samhällsutvecklingen, ibland genom att delta i samtal men också genom viktiga investeringar. – Vi har med oss i våra historiska gener att vara en aktiv part, inte bara som bankaktör, för att utveckla regionen. Det gör vi genom att bland annat stötta allmännyttiga uppdrag i allt från traditionell sport och kultur till frågor som rör samhälls- och näringslivsutveckling, säger Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord som är den tredje största sparbanken i landet.
Sparbanken Nord är en stark partner till Företagarna samt är med och främjar branscher, inte minst besöksnäringen. Swedish Lapland är en partner de arbetar långsiktigt med. Ett annat område är samhällsutveckling. Under parollen ”Lagkamrat - en investering i livets viktiga skeden” har Sparbanken Nord och Allsvenska Piteå IF:s fotbollsdamer tillsammans med Helikopter Brand Design startat ett nytt, unikt samarbete med ett antal äldreboenden i Piteå kommun. Men Sparbanken Nord deltar också i en mängd mötesplatser, inte minst på
många kommuners näringslivsgalor. – Ibland deltar vi även på större event, som Nolia Ledarskap, där vårt engagemang bygger på att främja ledarskapsutveckling i regionen. I grunden ligger en vilja att utveckla ledarskapet. Om vi kan vara del av en mötesplats som är en katalysator för utveckling är det sunt för Norrbotten och den affärsmässiga utvecklingen i vår region. – Det är tydligt att vi har liknande tankar om engagemang och utveckling, men med olika roller där vi är med och stöttar och Nolia arrangerar, säger Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord.
Onsdag 12 okt kl 19 Arvidsjaurs kyrka. Förköp: Biblioteket, 0960-157 82
STJÄRNGITARRISTEN
Janne Schaffer
Torsdag 13 okt kl 19 Acusticum, Piteå. Förköp Acusticum, Turistbyrån
MarkusWargh
Kvarvarande biljetter säljes vid entrén. Arrangör: Håkan Marklund, hakanmarklund@telia.com
Fredag 14 okt kl 19 Tegs kyrka. Förköp: Biljettcentrum Lördag 15 okt kl 18 Örnsköldsviks kyrka. Förköp: Turistbyrån
MÖTER TANGENTERNAS TROLLKARL
Söndag 16 okt kl 18 Härnösands kyrka. Förköp: Hellstrands tobak, 0611-120 32 En musikalisk resa med musik av bl a ABBA, B J:son Lind, Ted Gärdestad, Bach, improvisationer! Magiska gitarrsolon och bedårande orgelkonst!
Arvidsjaur kommun
8
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Mejl- och mobilpolicy gör det lättare att kombinera arbete och fritid Fakta Många chefer och tjänstemän upplever idag det som Unionen kallar för det gränslösa arbetslivet. Individualiserade arbetsuppgifter och smarta telefoner har gjort att mycket arbete kan utföras var som helst och när som helst. Det nya arbetslivet kan göra att det blir lättare att kombinera arbete och fritid när man själv kan bestämma när arbetet ska utföras, men det finns också en risk med ständig tillgänglighet och att vi aldrig får koppla av. Gränslöst arbetsliv kan beskrivas som en uppluckring av gränserna mellan: • Arbete och fritid • Chef och medarbetare • Arbetsplats och hem Mer information om mejl- och mobilpolicy finns på unionen.se
För att hålla som chef i ett gränslöst arbetsliv krävs det att du reflekterar över din arbetssituation och skapar utrymme för återhämtning. Fackförbundet Unionen vill se att fler företag tar fram en mejl- och mobilpolicy för att du och dina medarbetare ska lyckas skapa ett bra arbetsklimat när allt fler är ständigt uppkopplade.
Upptäck norra Sveriges nya designhotell Varierade konferensrum för 10 till 64 personer 520 kvm spa med uteterrass och spalounge Restaurang Tage med 100 sittplatser Festvåning för 149 personer 194 bäddar och fyra sviter Skybar med 50 platser
Svarar du på mejl klockan tio på kvällen? Skickar du ett sms till en kollega en söndagsförmiddag för att stämma av något som ska hända på måndagen? Den nya tekniken med kontoret i mobilen har skapat ett gränslöst sätt att arbeta, där 8 till 17 inte längre gäller. Många tjänstemän har stor möjlighet att välja var och när de jobbar. Och särskilt bland chefer är det många som gillar flexibiliteten, den gör det enklare att kombinera jobb med familj och ett engagemang utanför arbetet. En tidig dagishämtning kan kompenseras med en timmes extra jobb på kvällen. Men den ständiga uppkopplingen kan också leda till att man jobbar nästan jämt och aldrig går ner i varv. Därför är det viktigt att sätta gränser för hur och när vi ska vara tillgängliga. – De flesta av våra medlemmar uppskattar den flexibilitet som blir möjlig med den nya tekniken, men vi har också sett hur stress och utbrändhet ökar. Det finns mycket kvar att göra för att det gränslösa arbetslivet ska fungera fullt ut, säger Maj-Inger Åhgren, regionchef på Unionen Västerbotten.
Kan vara påfrestande Det gränslösa arbetslivet kan vara påfrestande, särskilt när det kombineras med en redan hög arbetsbelastning. I flera undersökningar har Unionen visat att jobbet allt oftare följer med hem, både i form av jobbrelaterade tankar som leder till sömnsvårigheter och genom otydliga krav på att ständigt vara tillgänglig via jobbmobilen under kvällar och helger. I våras kom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. De inkluderar tydligt de risker som chefer och tjänstemän möter i sin arbetsmiljö – hög arbetsbelastning, stress, otydliga arbetsuppgifter, mycket övertidsarbete och dålig balans mellan arbete och fritid. Enligt bindande regler har arbetsgivaren ansvar för att organisera arbetet så att de anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven ska stämma överens med resurserna.
Mejl- och mobilpolicy www.hotellkust.se
En av de åtgärder som Unionen lyfter för att minska stressen är att man inom företaget tar fram en mejl- och mobilpo-
Maj-Inger Åhgren, regionchef på Unionen Västerbotten. Foto : Fotograf Marianne
licy. En sådan policy lägger fast när, och på vilket sätt, chefer och medarbetare förväntas vara tillgängliga (eller inte) utanför ordinarie arbetstid. – Som chef är du en förebild för andra, och samtidigt blir du lätt extra utsatt för outtalade krav om att snabbt kunna ge respons på olika förslag. En mejl- och mobilpolicy ska självfallet även gälla dig som chef och din överordnade chef. Personer i företagsledningen bör inte utgöra något undantag från överenskommelsen, annars är det lätt hänt att hela policyn faller ihop, säger Maj-Inger Åhgren.
Aktivt lokalt arbete Genom att lokalt på arbetsplatsen diskutera förväntningarna kring tillgänglighet kan man komma till ett gemensamt förhållningssätt. Det krävs ett aktivt lokalt arbete för att analysera situationen och därefter hitta lämpliga lösningar. – Det behöver verkligen inte handla om att förbjuda jobb på kvällar och helger. För många finns det en frihet i att ha möjlighet att ta ledigt en stund på dagen och jobba igen på kvällen eller helgen. Men man kan till exempel tydliggöra att företaget inte förväntar sig att man ska vare sig titta eller svara på mejl på kvällarna. Eller som en del företag gör, att den som jobbar sent ställer in sitt mejlprogram så att utgående mejl skickas först nästa vardagsmorgon. Då behåller man den individuella friheten att jobba utanför ordinarie arbetstid, utan att stressa andra att göra detsamma, säger Maj-Inger Åhgren.
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Mässor och Event | Konferenser | Uthyrning | Projektledning
Lokaler för alla möten och mat med kärlek Välkommen till Nolia Konferens nyrenoverade lokaler i Piteå. Äntligen har vi öppnat våra nyrenoverade konferenslokaler. Här kan vi skräddarsy ditt möte i fräscha lokaler med mat och fika från restaurang 2Kök. Passa på att träffas för ett möte på hemmaplan eller samla dina långväga gäster hos oss. Vi ser till att möta dina specifika behov.
www.nolia.se
9
10
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Bli en del av #TeamUmeåkommun Umeå växer. Därför fortsätter vi lagbygget av norra Sveriges största team: Umeå kommun. Under de närmaste tre åren kommer vi att rekrytera tusen nya medarbetare per år.
Söker du ett utmanande jobb och vill bidra till att skapa välfärd och samhällsnytta? Hos #TeamUmeåkommun finns möjlighet att kombinera personlig utveckling och karriär. Välkommen!
umea.se/jobb
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
11
Supertalangen ger tips för att locka generation Y ”Bygg värderingar och öka mångfalden” Suad Ali är supertalangen som vet hur man leder och utvecklar morgondagens stjärnor i generation Y. Hon utsågs i år till en av Sveriges 101 Unga Supertalanger av Veckans Affärer och vann i kategorin ”Årets Opinionsbildare”. När chefsorganisationen Ledarna för tionde året i rad listade framtidens kvinnliga ledare 2016, var hon den yngsta på listan. Enligt Suad är dagens unga välutbildade, uppväxta med internet och de ställer starka krav på mångfald och värderingar. Suad Ali kommer till Nolia Ledarskap för att tala om ungt ledarskap, vilka förväntningar den yngre generationen har på sina chefer samt hur du leder morgondagens stjärnor och får dem att trivas och utvecklas. Hon berättar att det är en helt ny generation som intar arbetsmarknaden, inte minst då det behövs ett stort antal nya chefer i landet. Det är däremot inte säkert att de unga vill bli chefer. – Det finns ett behov av 120 000 nya chefer, samtidigt som det finns ett glapp mellan efterfrågan och utbud. Unga dras
Suad Ali UTSEDD TILL EN AV FRAMTIDENS 75 KVINNLIGA LEDARE
mer till möjligheten att påverka än att vara chef. Det är en av flera faktorer som skiljer sig åt från tidigare generationer, säger Suad Ali.
Andra förhållaNden En viktig del i skillnaderna är att unga växt upp under andra förhållanden. – Internet är en normal del av vårt liv och ger oss tillgång till världen på ett annat sätt än tidigare. Det gör det bland annat mycket lättare att hitta nätverk och att starta företag genom att använda sociala medier. Inte bara värderingar är viktiga för ge-
neration Y, eller millennials som generationen också kallas. – Generation Y är också mer välutbildad i unga år än tidigare generationer. Det är inte ovanligt man studerat, utfört volontärarbete eller rest världen runt innan man börjar sin yrkeskarriär. – Vi alla måste tillåtas att vara oss själva. Ingen är en normbox utan har sina unika egenskaper. Skillnader ger också helt andra perspektiv som andra inte har. Allt handlar om att förädla kompetens. Flera undersökningar visar att mångfald ger ökad kreativitet och lönsamhet.
– Ledarskapet behöver spegla samhället, dess kunder och vara ett barn av sin tid. Vi måste se nya sätt att lösa världsproblem och göra det tillsammans. Just det är saker som lockar generation Y enligt Suad Ali. – Samtidigt handlar det om att se till personens kompetens. Hur kan vi få utlopp för dennes kompetens och personliga utveckling? Att pusha och stödja för att komma vidare spelar väldigt stor roll tillsammans med starka värderingar som tillåts genomsyra ens arbete, berättar Suad Ali.
Mässor och Event | Konferenser | Uthyrning | Projektledning
Eventkalender 2016/2017
Nolia Ledarskap
Nolia Kids
Nolia Beer
Nolia Ledarskap
Umeå
Umeå
Umeå
Piteå
Nolia Karriär
Nolia Trädgård
13-14 SEPT
14 FEB, Piteå | 16 FEB, Umeå 21 FEB, Östersund | 23 FEB, Sundsvall
www.nolia.se
1-2 OKT
21-23 APR
Umeå
7-8 OKT
26-27 OKT
Stora Nolia
Load Up North
Umeå
Boden
5-13 AUG
31 AUG - 2 SEPT
Ett Piteå för alla – med ökad mångfald
Studio Acusticum – konserthus i världsklass
Lämna ditt avtryck och påverka vardagen för 41 627 pitebor Aldrig har det varit så mycket på gång samtidigt i en så liten stor stad som just nu i Piteå. Och aldrig har det varit så många som tillsammans gör det möjligt. Piteå ska växa till 43 000 invånare år 2020 och vi behöver ledare och chefer med stort hjärta, engagemang och gott ledarskap för att nå vårt mål. Låt oss berätta om ett par intressanta projekt där några av våra anställda har satt sina avtryck. PITEÅS NYA STADSKÄRNA. Fastighetsägare och kommunen investerar miljoner i utbyggnad av vår stadskärna.Vi kommer att bygga hotell, bostäder, shoppingytor, kulturmötesplats, parkeringshus och utomhusmiljöer. Attraktiva bostäder vid vattnet, ovanligt parkeringshus med pulkbacke och en kulturmötesplats mitt i stan med konsthall och kreativa verkstäder. VI TROR PÅ NORRBOTTEN. Satsningen på Piteå Science Park, med stöd för utveckling av företag och där kreatörer och ingenjörer får möjlighet att skapa innovationer och inom Clean Tech och kulturella och kreativa näringar. En satsning där vi, genom att knyta nätverk och kompetens i hela regionen, vill skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt. SVERIGES NÄST BÄSTA SKOLKOMMUN 2015. Efter flera år av fina placeringar i Lärarförbundets årliga ranking av kommuner i landet har vi nu, två år i rad, placerat oss i toppen. Det är vi mycket stolta över. Barnen är det viktigaste vi har. ETT PITEÅ FÖR ALLA – MED ÖKAD MÅNGFALD. Piteå ska växa och det som finns i kommunen idag ska finnas för fler.Vi vill ha en ökad mångfald och Piteå ska vara en plats där alla känner sig välkomna.
FRAMTIDENS ÄLDREOMSORG är en satsning för att höja kvaliteten i vardagen för våra äldre medborgare. Vi vill tillgodose individernas behov och satsar därför på trygghetsboenden, äldrecentra och fler korttidsplatser. KULTUR I KUBIK OCH MUSIK I SÄRKLASS. I Piteå har vi byggt Studio Acusticum, ett av norra Europas modernaste konserthus, med orgel Acusticum och akustik i världsklass. ARBETSGIVAREN PITEÅ KOMMUN. För tredje året i rad utses Piteå kommun som raket i företaget Universums mätning av arbetsgivarvarumärken. Mätningen görs bland studenter inom teknik (ingenjörer) och ekonomi i hela landet och den visar att kommunens arbetsgivarvarumärke stärkts, att studenter känner till Piteå kommun samt att våra arbeten är intressanta. LEDARUTVECKLING Som ny chef i Piteå kommun genomgår du ett 6 månaders introduktionsprogram. Erfarna chefer erbjuds kunskapsverkstäder inom aktuella ämnen och skräddarsydda ledarutvecklingsprogram. Dessutom genomförs ett mentorprogram, där chefer som mentor eller adept möter chefer från andra kommuner.
P st
Piteås nya tadskärna
LOTTA FILIPSSON Socialchef
– Jag känner ett stort ansvar och ödmjukhet i mitt uppdrag som socialchef. Våra verksamheter finns på olika sätt med i pitebornas liv från vagga till grav. Jag är mycket stolt över det jobb som görs och vill tillsammans med mina medarbetare skapa ett ännu mer attraktivt Piteå och ge våra medborgare den bästa servicen. Som chef i kommunen bidrar jag till Piteås utveckling och vårt jobb gör skillnad i människors vardag. För mig är det även viktigt att det finns en öppenhet för nya tankar och idéer och jag vill att alla anställda ska ha möjlighet att växa. Den möjligheten tycker jag finns i Piteå kommun.
Piteå Science Park – Clean Tech och kulturella och kreativa näringar
NIKLAS RISBERG
Administrativ chef utbildningsförvaltningen
– I mitt arbete som administrativ chef på gymnasieskolan är jag med och skapar framtidens skola här i Piteå. Jag känner att min insats har betydelse för medborgarna.Att vi dessutom är en av de bästa skolkommunerna i Sverige inspirerar mig att fortsätta utvecklas. Jag har fått möjlighet att utvecklas i min yrkesroll och även kunnat göra karriär inom organisationen. Jag haft mandat att genomföra det jag tror på, både inom specialistroller och som chef. Det finns även bra förutsättningar att skapa balans mellan arbetsliv och familjeliv som jag uppskattar.
EVA WIKSTRÖM
Avdelningschef teknik och gator
– I mitt arbete som avdelningschef för teknik och gator får jag delta i kommunens långsiktiga tänk kring hur vi upprätthåller värdet på de gator och vägar vi bygger. Hur ska de utvecklas? Hur rör sig människor? Hur vill de röras? Hur gör vi staden mer attraktiv? Ett arbete som utifrån kan verka tekniskt och väldigt teoretiskt men som egentligen handlar om hur vi utformar och tar hand om vår gemensamma miljö. Det bästa med mitt jobb är att jag når människor i deras vardag, varje dag.
VILL DU VARA MED I DEN FORTSATTA UTVECKLINGEN AV PITEÅ? Välkommen till Piteå kommun, vi söker dig som vill, vågar och kan och vi erbjuder dig möjligheten att påverka vardagen för 41 627 pitebor, kontakta oss! Personalavdelningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se
En av Sveriges bästa skolkommuner. Enligt Lärarförbundet
14
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Om du vill mycket, kan du få ett företag av oss Delta i Sveriges mest krävande entreprenörskola och få chansen att bli ägare till ett av våra företag. ®
www.noplanb.se
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Samtal om att ta ansvar, förbättra och få resultat
15
Petter Mikaelsson ENTREPRENÖR
Håkan Marklund är partneransvarig för Nolia Ledarskap och han har mött entreprenören Petter Mikaelsson för ett samtal om att leda människor men också om att hur det är att låta människor ta ansvar, ifrågasätta och uppmuntras att prova även om det kan misslyckas. Håkan Marklund. Håkan: Jag har jobbat med flera intressanta projekt, bland annat en världskongress i Stockholm med 72 länder involverade och flera landsbygdsriksdagar, men jag måste säga att du är en av de mest intressanta människor jag mött. Hur kom det sig att du kom in i metallsektorn? Petter: Det hela började med mitt intresse för simning som gjorde att jag ryckte in på idrottsplutonen vid dåvarande I17 i Uddevalla. Där lärde jag mig bland annat att alltid vilja bli lite bättre varje dag, något jag jobbat med mig själv och alla verksamheter sedan dess. Jag studerade vid Handelshögskolan i Göteborg och gjorde mitt examensarbete på Nejmans Exportaffär, där jag efter studierna fick arbeta med försäljning. Nejmans Exportaffär i Trollhättan handlade med överskottsmaterial i form av uddasortiment av stål, riven takplåt, skruv och spik. Håkan: Vad jag förstått tog du ett lån och startade ett företag i Västsverige innan du flyttade hem till barndomsstaden Skellefteå. Petter: Nejmans lades ner i början av 1990-talet. Då bestämde jag mig, tillsammans med min fru Lotta, för att satsa på den dröm vi båda gått och grunnat på under flera år, att bli en lokal stålgrossist som istället för sekunda och udda skulle erbjuda riktiga grejer, särskilda kvaliteter och certifierat stål. Vi startade ett företag i Trollhättan men samtidigt växte sig längtan hem till Skellefteå allt starkare. Efter att ha veckopendlat en tid fick vi tips om att Skellefteåföretaget Stålteknik AB var till salu. Då föddes tanken på att fokusera på plåtskärning, något som Stålteknik alltid varit bra på. Med tiden ändrades inrikt-
ningen och även företaget på västkusten gick från att vara en lokal stålgrossist till att syssla med skärning. I samband med det föddes Repay 1997. Då var också konceptet glasklart: Repay skär plåt och kapar stål. Håkan: I dag har ni en omsättning på över en halv miljard, drygt 120 anställda och med nio anläggningar i Sverige. Jag är otroligt imponerad av ditt entreprenörsskap. Man brukar tala om de tre goda tingen. Du är visionär, initiativrik och det bästa av allt, att det blir resultat. Hur förklarar du själv framgången? Petter: Ända från början har Repay lagt stor vikt vid den interna företagskulturen, den som idag går under namnet Repaykulturen. Den handlar om allt från hur man beter sig mot varandra och kunder till arbetssätt, delaktighet och utbildning. Utmaningen är dock hela tiden ledstjärnan. Man kan alltid bli snabbare och bättre. Man måste inte alltid vinna men bara genom att ständigt försöka sker en utveckling, både av företaget och medarbetarna. Kan det bli bättre? Kan vi arbeta smartare? Svaret är nästan alltid ja, men det är viktigt att konkretisera vad vi vill uppnå. Om vi alla är lika galet envisa kommer utvecklingsmöjligheterna att följa med det. För att leverera snabbt och rätt krävs specialister inom alla områden. Håkan: Du är engagerad i No Plan B som ger unga människor chansen att bli entreprenörer och lär sig driva företag. Du är också engagerad i det lärlingssystem som finansmannen Carl Bennet drivit på om. Petter: Jag ser stora möjligheter för människor, som i dag inte alltid passar i
det vanliga skolsystemet, att komma in i arbetslivet och utbilda sig där. Alla arbetsplatser blir mer och mer specialiserade och det gör att behovet av att internutbilda finns hos nästan alla. På Repay är det viktigt att medarbetarna får bra förutsättningar att bli experter. Det snackas mycket om att rätt utbildningar saknas inom branschen, men vi anser att vi måste ta ansvar för vår egen verksamhet. Därför är vår strategi att rekrytera personer med rätt inställning, sedan ordnar vi utbildningen internt. Vi har många på Repay som inte haft världens bästa betyg men som blivit väldigt framgångsrika. Även bland de som finns i No Plan B har väldigt varierande teoretisk kunskap. Det viktigaste för oss är att de har vilja och att de tycker att det är roligt att gå till jobbet. Håkan: Vilka paralleller går att göra med idrottslivet? Petter: Det går att göra en tydlig koppling till idrott. Det gäller att hitta rätt idrott för just dig. Bara för att den idrott du utövar inte passar dig, behöver det inte betyda att du är dålig på alla andra idrotter. Dessutom blommar olika människor ut olika fort. När du lär dig saker som du vill och tycker är roliga finns en utvecklingspotential som är enorm. Håkan: Dessutom berättade du tidigare att du, inom simningen, lärde dig att ständigt vilja utvecklas. Jag har förstått att det är likadant i Repay? Petter: Till alla våra företag söker vi människor som vill förändra sig själva och det företag de verkar i. Vi vill inte ha de som vill göra samma sak likadant varje år. Nästa år kan omvärlden se helt annorlunda ut. Vi vill ha de som vågar ifrågasätta och
ställa frågan: måste vi ändra något i hur vi tänker eller gör saker? Håkan: Men är inte det svårt, att ha människor omkring sig som ständigt ifrågasätter, inte minst för de som ska leda dessa människor? Petter: Givetvis är det extremt svårt. Det krävs att man har en ledning som varit med ett tag och gillar att folk ifrågasätter. För att det ska fungera måste man tro på människor, men också ha värderingar och kultur som stöttar människor. Jag vill att om en person inte känner att den inte blir lyssnad på, att den tar det vidare till dess personen får gehör för sina åsikter, även om det krävs att trampa in på chefens kontor. Man måste ha en kultur som gör att medarbetarna går så långt som krävs för att bli lyssnade på. Det är också viktigt att ha en kultur där man jobbar med konstanta förbättringar. Det får aldrig bli ok att säga ”jag har redan sagt det här.” Håkan: Det låter som en stor utmaning för hela företaget, på alla nivåer? Petter: Det är ett konstant jobb från högst upp i ledningen och hela vägen ner. Men det är också en del av livet. För att det ska fungera ska ledarna inte blanda sig i småsaker, utan låta frågor skötas av den grupp som är berörd utan att blanda in hela företaget. De som skär plåt ska samlas kring skärbordet och diskutera hur de kan skära plåt mer effektivt. De har och får det ansvaret. Men det innebär ocskså att man måste vara förlåtande då folk gör misstag. Jag ser det nästan som positivt. Hellre försöka och misslyckas än att låta bli. Risken blir att man blir fånge i regler och rutiner och där människor straffas för att ha provat något. Då är det kört.
KONFERENS | EVENEMANG | MÄSSA | FEST VÄlKOMMEN Till RiNKSidE Och SKEllEFTEå KRAFT ARENA! Skellefteås nyaste konferensanläggning har förutsättningarna för att göra din mässa, konferens, möte eller event framgångsrikt. Vi skräddarsyr allt efter dina önskemål.
KONTAKTA OSS FöR iNFO/OFFERT: bokning@skellefteaaik.se | 0910-79 20 17
16
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Viktigt med chefer som skapar trygghet i turbulenta tider Hanna Häggqvist
Det pågår ett trendbrott i synen på arbete och arbetsliv. Meningsfullhet, trygghet och balans i livet blir allt viktigare värderingar i ett arbetsliv som präglas av en extremt hög förändringstakt, och i vissa fall en kaosartad tillvaro. – Den auktoritära stilen är definitivt död. Det medarbetare kräver är chefer som har en coachande och lyhörd stil, säger Hanna Häggqvist, konsult och framtidsstrateg på Kairos Future.
KONSULT OCH FRAMTIDSSTRATEG PÅ KAIROS FUTURE
Hanna Häggqvist är konsult och framtidsstrateg på Kairos Future. Hon har tidigare arbetat som projektledare inom telekombranschen där hon drivit igenom lanseringar för nya produkter och erbjudanden samt implementeringar av större affärssatsningar. Hon har också en stor vana att arbeta med kundinsikt, omvärldsanalys och strategiframtagning samt erfarenhet från att leda workshops och kreativa processer. Hanna Häggqvist pekar på flera viktiga trender som formar morgondagens arbetsliv, bland annat ungas värderingar kring ledarskap och arbete samt mångfald som ledarskapsfokus. – Jag tror att meningsfullhet, trygg-
het och balans i livet blir allt viktigare på grund av en stor otrygghet och turbulens i samhället, och där det dessutom sker stora förändringar inom många branscher. Vi står inför ett paradigmskifte, och många affärsmodeller utmanas. Ingen trodde på Brexit och vad händer om Trump blir president?
Lyhört ledarskap I denna turbulenta tid behövs chefer som har ett lyhört ledarskap och kan skapa trygghet. – När vi frågar svenskarna om deras drömchef får vi fram en coachande chef som är visionär, trygg och kan visa vägen i en kaosartad tillvaro. Chefen behöver inte ha svaren på allting, inte vara ex-
perten, däremot ha förmågan att kunna samla rätt kompetens omkring sig. En chef för framtiden måste kunna ha förståelse för omvärldens förändringar och inte fastna i sin lilla bubbla.
enorm utmaning Hanna Häggqvist ser hur unga ställer andra krav på arbetet än tidigare, något hon ser kan bli en enorm utmaning för många. – I våra undersökningar om unga vuxna, de vi kallar Generation Ordning, ser vi att grundläggande saker som fast arbete, egen bostad och en egen familj är bland det viktigaste för unga idag. De har också starka värderingar som avspeglas i deras syn på arbetslivet. Jag
tror att det kommer att bli allt viktigare för arbetsgivare att kunna visa på vad man bidrar med till samhället, och att kunna visa på ett högre syfte. Författaren och föreläsaren Simon Sinek kallar det för ”Start with why”. Svaret på varför man finns till som organisation kan inte vara ”för att öka lönsamheten”, det är snarare ett resultat av organisationens arbete. Enligt Hanna blir utmaningen ännu större för styrelser som saknar mångfald. – Styrelserna har ett jättestort ansvar och det blir ett problem när styrelserna bara styrs av medelålders vita män och saknar mångfald i kön, etniskt bakgrund och ålder, säger Hanna Häggqvist.
Tomas Sjödin vill att vi uppvärderar vilan Författaren, pastorn, krönikören och sommarprataren Tomas Sjödin kommer till Nolia Ledarskap för att ge ett tydligare värde till vilan och bekämpa myten om att den är passiv och utan annat värde än återhämtning. – Vilan är ett eget, kreativt universum, säger han. Tomas Sjödin. Under Nolia Ledarskap kommer Tomas Sjödin att föreläsa under rubriken ”Det händer när du vilar”. Han vill inte sjunga långsamhetens lov utan snarare tempoväxlingarnas. – Det är en föreläsning för oss som vill få mycket gjort där jag talar om att inte bejaka nejet runt vilan utan ja:et kring vad det kan göra med oss, säger han. Tomas Sjödin menar det finns mycket moraliserande kring vilan och att det gått mode i att ta sig tid, fånga dagen och vara närvarande i nuet.
– Men nuet är ju ingenting att ha om det inte sitter i meningsfullt sammanhang. I vilan finns det något väldigt meningsskapande. Samtidigt ska vi inte glömma rekreationens betydelse. Den som alltid surfar snabbt fram får betala med att förytligas. För många av oss är det svårt att sänka tempot bara lite grand, det är mycket mer effektivt och långsiktigt att reglera sitt liv tydligare med ett tydligt av och på. – Vi är livrädda för regler i vår tid. Det är bara bra om man reglerar något man
tror på. Vilan är en växtplats. Inte från utan till något. Jag vill hjälpa besökarna att få bort tanken att: när jag vilar gör jag ingenting. Att vila är en ofattbart värdefull värld där det händer saker.
damma av vilodagen – Jag vill lyfta fram det judiska sättet att tänka kring sabbaten. De lyckas säga samtidigt att det är viktigt att ligga i och att lägga av. Vi behöver ett av och på. Därför vill jag damma av vilodagen, inte nödvändigtvis ur ett kristet perspektiv
utan som världens äldsta livsstilskod, 6:1-metoden, säger Tomas Sjödin. Tomas Sjödins bok har hyllats från oväntade håll och använts som politiskt slagträ. – En av de som i olika sammanhang lyft boken är Jan Carlzon, som också kommer till Piteå. Sedan har boken hamnat i hetluften i Norge genom att bli ett slagträ i den politiska debatten om söndagsöppet. Det är det roliga med böcker, man vet aldrig var de hamnar, säger Tomas Sjödin.
N O RRL ÄNDSK Ä N D S K T L AG A G BYG B YG G E NORRL Oavsett Oavsett om om din din kunskap kunskap kommer kommer från från utbildning, utbildning, praktisk praktisk erfarenhet erfarenhet eller eller ren ren nyfikenhet nyfikenhet finns finns det det plats plats för för dig dig på på Lindbäcks. Lindbäcks. Vårt Vårt byggsätt byggsätt är är standardiserat, standardiserat, inte inte vår vår personal. personal.
Nu Nu söker vi nya medarbetare till Europas modernaste producent av Hör Emelie Nu söker söker vi vi nya nya medarbetare medarbetare till till Europas Europas modernaste modernaste producent p roducent av a v flerbostadshus. fflerbostadshus. lerbostadshus. Hör H ör Emmeli E melie berätta om våra lediga och berätta om mer om våra och ansök på Välkommen! b eräsitt tta jobb, o m ssitt iläs tt jjobb, omer bb, om lläs äs m er o mv åratjänster llediga ediga ttjänster jänsansök ter oc hpå a njobb.lindbacks.se. sök p å jjobb.lindbacks.se. obb.lindbaVälkommen! cks.se. V älkommen!
Rationellt byggande. Sunt boende.
Vi lever på den kreativa platsen
Att våga tänka utanför boxen blev snabbt en naturlig del av livet i Skellefteå. I grunden fanns påhittigheten. Den såg till att det ordinära blev spektakulärt och det vanliga ovanligt. Starka ledare och företag växte upp och gav motivationskraft för en ljus framtid med mod, möjligheter och visioner. Idag är platsen där allting började för mer än 150 år sedan ett globalt spännande kluster för digitala upplevelser kopplade till morgondagens design och spelutveckling, film och kommunikation. Nära samarbeten med vårt ursprung och med självförtroendet att spela på de internationella scenerna har lett fram till att människor och företag från Skellefteå vunnit priser världen över.
www.skelleftea.se
Tack vare renommerade utbildningar rekryteras dataspelsindustrins skarpaste hjärnor från stadens campus. Genomtänkta satsningar lär unga tjejer och killar programmeringens grunder. Här byggs det spellab, lanseras framkantsteknik och det formligen kokar av idéer. Vår historiska innovationskraft har betydelse för många av dagens framstående entreprenörer, både som skapare av mötesplatser och grogrund för nästa generations stjärnor. Vi lever på den kreativa platsen.
”Skellefteå offers a vibrant and dynamic environment with an excellent mix of academics and entrepreneurs where ideas and innovations can flourish.” Harry van der Veen, Founder and CEO, NUITEQ
Dataspelsutbildningen på Campus lockar kreativa talanger från hela världen.
”Gamla och nya näringar inspirerar varandra och skapar nya spännande plattformar.” Stina Berglund, projektledare, Krenova
”Vi ger plats för unga tjejer i den digitala industrin.” Anja Palm, näringslivsutvecklare Skellefteå kommun
”Det finns inga genvägar till kreativitet. Målmedvetenhet, fokus på detaljer och hårt arbete har skapat vår framgång.” David Eriksson, kreativ chef, North Kingdom
20
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Omställningar kräver mod och närhet till medarbetarna
Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd på Lulebo, har lång erfarenhet av att arbeta i bolag med koppling till offentlig sektor, men också av omställningsprocesser. – Omställningar kräver mod. Både från ledare och organisation, säger hon.
I nära 30 år har Anna-Stina Nordmark Nilsson gått in i bolag inom offentlig sektor, privat sektor men också i hybrider där bolag är en del av offentlig sektor. Hon har i många sammanhang arbetat med omställningar och omstruktureringar. – Det kan handla om verksamheter som hotas om man inte når långsiktig lönsamhet, verksamheter som ändrat inriktning eller som fått nya ägardirektiv. Det kan även gälla verksamheter som ser eventuella utmaningar i framtiden på grund av paradigmskiften, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson som nu arbetar som vd på det kommunala bostadsbolaget Lulebo. Även på Lulebo har hon ett tydligt förändringsuppdrag. Uppdraget går i korthet ut på att minska företagets marknadsandel, från drygt 70 procent av alla hyresrätter till maximalt 55 procent men inte under 45. – I mitt uppdrag ingår att sälja cirka 30 procent av vårt bestånd för att stimulera andra aktörer att etablera sig i Luleå. Dessutom ska verksamheten anpassas till den minskade verksamheten men även för att bli ännu effektivare utifrån uppdraget. – Det är en kort och intensiv omvandling som kräver en omdaning av organisation och bemanning. Den görs för att bidra till att skapa fler aktörer på bostads-
Anna-Stina Nordmark Nilsson vd på Lulebo
marknaden. Det är ett förändringsuppdrag som ägaren initierat och till skillnad från många andra omställningar finns en sund ekonomi i botten. Anna-Stina Nordmark Nilsson berättar att de svåraste omställningsuppdragen finns inom offentlig sektor. Men de är också oerhört intressanta. – Många i näringslivet har ofta en bild av offentlig sektor som inte speglar verkligheten. De mest komplexa verksamheterna och de svåraste omställningsarbetena görs inom offentlig sektor. Enligt henne är det viktigt med en tydlig rollfördelning om omställningsarbetet ska fungera bra. – Finns det svängdörrar mellan de operativt ansvariga och de politiskt styrande blir det svårigheter. Det går inte att ha politiska nämnder som ger sig in i hurfrågor. Jag har alltid velat ha klart med vilka frågor som jag förfogat över. Det är också viktigt att ha ett renodlat uppdrag. De verksamheter jag arbetat inom ofta varit mycket framsynta. Hon berättar att det krävs mod att arbeta med omställningar. – Mod inom ledarskapet, men också från verksamheten och politiker. Min roll blir, mot politiker, att hantera frågorna så att det inte blir ett underskott inom politiken. De måste veta vad som händer så att
de kan svara på de frågor som uppstår. Den komplexitet som finns inom offentliga verksamheter och bolag finns även inom mediebranschen där Anna-Stina Nordmark Nilsson också varit verksam. – Vad som är komplext, även inom mediebranschen, är att det finns dubbelt ledarskap även i inom tjänstemannaledet. Även om du styr över verksamheten är du inte expert på verksamhetens innehåll och vardag. Jag som vd är ansvarig för bolagets ekonomi, men inte för vardagsbesluten. Lika lite som det går att säga åt en kirurg hur den ska utföra sitt arbete går det att säga åt en redaktör hur arbetet ska gå till. Det finns inte på kartan. Min roll är att skapa förutsättningar och ta det ekonomiska ansvaret. Enligt henne är omställningsarbetet olika beroende på i vilket läge verksamheten befinner sig, hur verksamheten mår ekonomiskt och hur stor verksamheten är. – Blöder verksamheten får du arbeta på ett helt annat sätt än när ekonomin är sund. Dessutom är det skillnad på om verksamheten omfattar 5 000 eller 45 personer. Om det är 5 000 som berörs handlar det om att hitta kanaler, nå personer och utöva ett chefskap som gör att de närmaste cheferna kan föra en närmare dialog. Men oavsett storlek går det inte att gömma sig, man måste gå
På mångas begäran – konsert med
FREDAG 30/9 KL 19.00, ARVIDSJAURS KYRKA
Context
De kommer alla ursprungligen från Burträsk och har sedan ett antal år tillbaka spelat tillsammans i bandet Context. Gruppen bildades i samarbete med kyrkan i Burträsk och hela idén med denna grupp började som ett projekt där dagens populärmusik skulle tolkas i berättelser ur ett kristet perspektiv. Context består av fr.v: André Malmen, Dag Holmgren, Lisa Larsson, Johan Andersson, Jenny Lövenius Wahlberg och Robert Lindberg.
ner i verksamheten. Alla medarbetare har ett ansikte. Men även om omställning kan vara ett laddat ord och innebära belastningar i omställningsskedet är det viktigt att skapa entusiasm och att löpande informera medarbetarna så de vet varför förändringen görs. – Om man är ansvarig för en förändring måste man vara så nära personalen det går och visa respekt för de känslor som omställningen skapar. Samtidigt är det ibland en omställning som krävs för att rädda andra jobb och då är det en fördel om man kan ge vissa medskick när man väljer nya karriärer. Hennes viktigaste råd är återigen att visa sig. – Om man stänger in sig i sitt rum fungerar det inte. Man måste känna temperaturen och vad man kan göra åt det. Medarbetarna kan väldigt mycket och har många förslag på vad som ska göras bättre, men saknar kanal. Då måste man ut ur vd-rummet, även i skiftgång, för att förklara och lyssna av. Det går inte att huka. Det vore ett misslyckande för både ledare och medarbetare, säger AnnaStina Nordmark Nilsson, vd på Lulebo.
FÖRKÖP: BIBLIOTEKET, 0960-157 82
LÖRDAG 1/10 KL 18.00, LULEÅ DOMKYRKA FÖRKÖP: KULTURENS HUS
SÖNDAG 2/10 KL 18.00, ÖJEBY KYRKA FÖRKÖP: TURISTBYRÅN, HANSÉNS KONDITORI ÖJEBYN, DUVAN Bok & Kontor ”Den musikaliska kvaliteten hos Context går inte att förneka. Musiken tränger sig ända in i ryggmärgen och får hela kroppen att röras, vare sig man vill eller inte. Och när det börjar närma sig slutet vill man sitta på den där kyrkbänken i nittio minuter till”. Citat Nyheter i Norr, Malin Johansson
KVARVARANDE BILJETTER SÄLJES VID ENTRÉN. Arrangör: Håkan Marklund hakanmarklund@telia.com
Arvidsjaur kommun
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
21
Engagerat företag stärker attraktiviteten med hållbart ledarskap och friska arbetsplatser Foto: Peter Timsäter
Susanne Waleij är HR-chef på Balticgruppen AB, en av Umeås mest profilstarka och attraktiva arbetsgivare. Hon berättar om ett företag med en vision, inte bara för Umeås utveckling utan även för hållbart ledarskap och friska arbetsplatser. – Balticgruppen är ett starkt varumärke i Umeå och det märker vi också vid rekryteringar, säger hon.
Susanne Waleij HR-CHEF PÅ BALTICGRUPPEN
Balticgruppen äger, utvecklar, bygger och förvaltar fastigheter i Umeå. De är och har varit delaktiga i uppförandet av flera uppmärksammade byggnader och områden i Umeå. Väven, Utopia Shopping, Skulpturparken och Konstnärligt campus är några av dem. Deras passion för staden och alla dess invånare är det som driver dem i sitt arbete att utveckla Umeå. De har visat samma engagemang i bostäderna för äldre, familjer och studenter som i utformningen av shoppingstråk, restauranger där det finns möjligheter att umgås och arbeta. Men engagemanget stannar inte vid byggnader. Hjärtat klappar även för Umeås kultur-, sport- och hälsoliv. Balticgruppens grundare, Krister Olsson, myntade uttrycket ”Det som är bra för Umeå, är bra för Balticgruppen”.
det av betydelse att man gillar sitt arbete och förblir frisk. Hon ser även att samhällsengagemang bidrar till att de är en attraktiv arbetsplats. – Samhällsengagemanget bidrar till att stärka Balticgruppens varumärke och därmed behålla attraktiviteten. Hon ser bevis för attraktiviteten, bland annat i antalet ansökningar. Att befinna sig i Umeå skapar möjligheter. – Balticgruppen är ett starkt varumärke i Umeå och det märker vi också vid rekryteringar. Vi får oerhört många ansökningar, både i rekryteringsprocesser och som spontanansökningar. Vi har fram till idag inte haft några större problem med att hitta den kompetens vi söker. Att Umeå är en attraktiv universitetsstad hjälper självklart också till vid rekrytering.
Attraktiv arbetsgivare
Susanne Waleij förklarar att de kommer att fortsätta med arbetet med att locka sökande till sig. – Vi tror på att vara en frisk och attraktiv arbetsplats och detta har vi verkligen lyckats med. Vi har både tjänstemän och kollektivarbetare i vår organisation och sjukstatistiken för 2015 visar en sjukfrånvaro på endast 1 procent, en väldigt bra siffra. Hon säger att de prioriterar hälsa och
Balticgruppen är en attraktiv arbetsgivare med höga ambitioner. Med medarbetare som trivs skapas god bas för framtida rekrytering. Susanne Waleij är HR-chef på Balticgruppen AB och hon anser att det är viktigt för dem att behålla bilden av Balticgruppen som en attraktiv arbetsgivare. – Detta kan betyda en konkurrensfördel vid rekryteringar och för medarbetaren är
Låg sjukfrånvaro
Susanne Waleijs tips på bra åtgärder för friskare arbetsplatser • Att inte låta det systematiska arbetsmiljöarbetet bli en pappersprodukt. Låt det bli en naturlig del av verksamheten. • Involvera medarbetarna i arbetet och lyft frågorna regelbundet i hela organisationen. • Lägg resurser på att arbeta med hälsofrämjande insatser, då blir också kostnaderna för rehabiliteringsinsatser mycket lägre.
arbetsmiljö och ser detta som betydelsefulla frågor inom organisationen. – För en tid sedan körde vi till exempel en mycket uppskattad hälsoutveckling. Den innehöll en föreläsning som bland annat berörde kost och gav kunskap om vikten av att göra aktiva val för sin egen hälsoutveckling. Dessutom ingick ett aktivt individuellt hälsoprogram med funktionsbedömning. Testerna genomfördes både vid upp-
start och vid avslut av hälsoprogrammet. Hela projektet pågick i cirka 8 månader och under tiden ingick personlig coachning och stöd på sex timmar per deltagare. – . Våra medarbetare är organisationens viktigaste resurs och vi vill skapa en miljö där alla kan vara sitt bästa jag, säger Susanne Waleij.
Hållbart ledarskap viktigt Ett hållbart ledarskap är viktigt för Balticgruppen i ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare med friska arbetsplatser. – Hållbart ledarskap för oss på Balticgruppen är att leda verksamheten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Det handlar mycket om värderingar, känsla av samhörighet samt att skapa motivation och engagemang. Värderingarna ska vara synliga och levande, både i ledningen och övriga organisationen, då kommer också värderingarna på ett naturligt sätt genomsyra verksamheten. Hon berättar att alla deras ledare genomgår samma ledarskapsutbildning. – Utbildningen baseras på det transformerande ledarskapet vilket i massor av vetenskapliga studier visat sig vara det mest effektiva sättet att leda andra människor, säger Susanne Waleij, HR-chef på Balticgruppen AB.
Nya föreskrifter ska minska ohälsa på arbetsplatsen Stress, problematiska arbetstider och kränkande särbehandling är tre faktorer som satts i fokus när Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter för arbetsmiljön som alla arbetsgivare har att ta hänsyn till. En undersökning som Arbetsmiljöverket låtit ta fram visar på ökad ohälsa där över hälften av arbetstagarna känner någon som de anser riskerar att bli sjuk på grund av stress på jobbet. Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010 enligt den officiella arbetsskadestatistiken. Den 31 mars började Arbetsmiljöver-
kets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla som bland annat tar fasta på denna problematik. – Föreskrifterna konkretiserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det också lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området, säger Nadja Lukin, sektionschef Nord på Arbetsmiljöverket.
Tre saker i fokus Hon berättar att alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationerna på arbetsplatsen ofta kan ligga bakom problem med ohälsa på arbetsplatsen.
– Det är tre saker som satts i särskilt fokus när det gäller föreskrifterna. Det är ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling. Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att förbättra för sin personal. Bland annat ska resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Vidare behöver arbetsgivaren hantera frågan om varför arbetstagare känner att de ständigt måste vara anträffbara. Arbetsgivare måste också vara tydliga med att kränkande särbehandling inte accepteras och ha rutiner för hur utsatta kan få hjälp. Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Arbetsmiljöverket känner många någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på jobbet (36 procent respektive 44 procent). – Att jobba med den sociala och
Nadja Lukin. organisatoriska arbetsmiljön är en viktig ledarskapsfråga. Det är avgörande att det finns en dialog på arbetsplatsen mellan chefer, anställda och skyddsorganisationen som exempelvis skyddsombud, säger Nadja Lukin.
22
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
Olikheter och rätt sammansättning ger framgångsrika team
Poolias Umeåkontor är ett av de lönsammaste inom koncernen. Alexandra Klefbohm förklarar det bland annat med att de brinner för människor. – Vi vet också att det är otroligt viktigt att få rätt person på rätt plats. Det är därför vi är så noga med vad vi gör, och hur vi gör det. Alla på kontoret har sin egen specialistroll och tillsammans hittar vi framgångsrika matchningar mellan företag och kandidat, säger Alexandra Klefbohm. I sina rekryteringar och tillsättningar möter de många kompetenta och framgångsrika ledare. Det finns ett starkt engagemang i ledarskapsfrågor hos Poolia Umeå. – Ett gott ledarskap bygger goda företag. Jag tror att en bra ledare ska motivera att prestera, inte säga så här gör du. Det handlar om att bygga engagemang och stärka organisationen.
Inte rädd för konflikter Alexandra Klefbohm menar också att en ledare både bär på möjligheten och utmaningen att initiera styrkor och utvecklingsmöjligheter hos sina medarbetare. Det gäller att inte vara rädd för konflikter och vara tydlig. – Samtidigt behöver olika organisationer olika typer av ledarskap. Gemensamt för alla ledare är vikten av att ha för-
Foto: Peter Timsäter
Poolia Umeå är ett auktoriserat bemanningsföretag som arbetar med rekrytering och bemanning av kvalificerade tjänster. De vet mer än många andra hur man bygger framgångsrika team. – Genom att identifiera olika människors rollfördelning och inse att olika barn leker bäst skapas starka team. Tillsammans med ett gott ledarskap bygger det goda företag, säger Alexandra Klefbohm, rekryteringskonsult på Poolia i Umeå.
Alexandra Klefbohm REKRYTERINGSKONSULT, POOLIA UMEÅ mågan att kunna identifiera styrkor och utvecklingsområden, men också ha en förståelse för att alla har olika uppgifter. Jag tror att alla har möjlighet att bli en bra chef beroende på organisation. En viktig uppgift för en ledare är att kunna bygga effektiva team. Där är Poolia Umeå en samarbetspartner som kan bidra med många insikter och förståelse om hur rollfördelningen ser ut idag och hur den kan förändras för att ger starkare team. – Vi tror att mångfald skapar bra team. Genom att kunna identifiera olika roller och bära på insikten att olika barn leker bäst går det att skapa team som utvecklar organisationen. Olikheter skapar mångfald och stryka, säger Alexandra Klefbohm.
Hjälper med analys Hon hjälper till att analysera teamen och sätta samman de medarbetare som tillsammans kan uppnå de mål som satts upp för verksamheten i stort. – I min roll identifierar jag den person du är, vilka drivkrafter du har och se hur dina personliga mål går att matcha med företagets. Det är både viktigt för den enskilde medarbetaren och företaget att man tillför något till teamet. Alexandra Klefbohm berättar att vissa team vill ha någon som fungerar tillsam-
Ett samarbete som lönar sig
mans med alla andra medan andra behöver en utförare eller idéspruta. Dessutom behöver man ge medlemmarna i teamet möjlighet att kommunicera och ha ett gemensamt språk så att det som skulle kunnat irritera sig på istället kan bli en styrka. – Genom temaanalyser och en kartläggning över vilka personer som finns i företaget går det att se vad som behöver tillföras teamet för att stärka det. För att få ett effektivt team behöver man prata med gruppen och fråga vad teamet har för mål.
Finns plats för alla Vad behöver vi komplettera med? Vad har vi för roller och vad behöver vi för roller? Är det verkligen rätt person på rätt plats? Det är frågor som alla organisationer behöver ställa sig. – Samtidigt är det viktigt att förstå att det finns en plats för alla. Genom att identifiera styrkor och drivkrafter skapas förutsättningar att hitta rätt plats. När man byggt teamet är det viktigt att synliggöra att det är en grupp som jobbar tillsammans – inte något som faller över på en person. Dessutom behövs insikten om att man inte alltid kan göra som gjort tidigare. Alexandra Klefbohm pekar på vikten av att skilja på funktion och person, att
öppna upp för allas bästa möjliga plats genom att synliggöra allas styrkeområden. – Här kommer en av de stora utmaningarna med att vara ledare i dag, att vara öppen med att den funktion som är den bästa för en person, inte alltid är den man tror – att ha rätt person på rätt plats. När det gäller rekrytering lyfter Alexandra Klefbohm behovet av att titta bortom kravprofilen. – Det är viktigt att inte fastna i funktion eller att hitta en ersättare till en tidigare medarbetare. I en rekryteringsprocess öppnas möjligheten att hitta någon som kompletterar och tillför det där lilla extra.
Kunden har sista ordet Samtidigt slår hon fast att det alltid är kunden som har sista ordet. – Vår roll är att stötta genom hela processen där vi genom att använda våra etablerade sökkanaler, forum, målgruppsoch sökordsoptimerade annonser, search och tester hittar de bästa kandidaterna. För oss är människor något mer än bara ett CV, därför vill vi alltid veta mer om personen än vad som står bakom ett papper. Vi tycker att egenskaper, drivkrafter och ambitioner är minst lika viktigt. Det är vad som intresserar oss, säger Alexandra Klefbohm.
ALLT INOM TRYCK! • Skyltar • Banderoller • Bildekor • Rollups • Beachflag • Trycksaker Kontakta oss för offert
www.jobbhalsan.se
Formvägen 8 • 906 21 Umeå 090-70 23 00 • info@tryckericity.se
ANNONSSIDA ANNONSSIDA
23
Viktigt med struktur för ständiga förbättringar ”En millimeter per dag”
Jonas Jonsson STADSDIREKTÖR UMEÅ KOMMUN Jonas Jonsson är stadsdirektör i Umeå kommun, en verksamhet med över 11 000 anställda. För honom är det viktigt med strukturer som skapar förutsättningar för ständiga förbättringar, gränssnitt där kompetenser används i rätt processer och ett ledarskap som inte tar för snabba beslut. Umeå kommun är inte bara norra Sveriges mest befolkningsrika kommun med över 120 000 invånare. Det är också en kommun med ung befolkning med en medelålder på 38 år, flera år lägre än riksgenomsnittet som är drygt 41 år. Dessutom är Umeå kommun, med över 11 000 anställda inte bara den största arbetsgivaren i Umeå utan i hela Västerbottens län och större än till exempel Västerbottens läns landsting. Nästan 10 procent av länets anställda arbetar i Umeå kommun. Med en så stor organisation är ledarskapet och arbetsmiljön viktigare än på många andra håll.
Ledare för ledare Jonas Jonsson är stadsdirektör i Umeå kommun och inte bara högste tjänsteman, utan också i sin funktion ledare för andra ledare. Han har sett hur ledarskapet ändrat karaktär. – Det har skett en tydlig transformering från specialistchef till att ledarskapet i dag är en yrkeskompetens där man behöver bredd och förståelse men inte detaljkunskap, säger Jonas Jonsson. Till nya ledare vill han gärna betona hur roligt och utvecklande det är att vara ledare. – Att vara ledare är roligt, men kan även vara utmanande och tidvis krävande. Därför är det viktigt att bereda sig på en resa med både toppar och dalar. Som ledare får man inte glömma att arbetsmiljön är ett prioriterat område. Som ledare ska man alltid sätta säkerhet och arbetsmiljö främst, därför är det viktigt att arbeta förebyggande.
God organisation Jonas Jonsson berättar att Umeå kommun har en god organisation för att hjälpa ledare att utvecklas. – Det är viktigt att fylla på med de
verktyg och nätverk som behövs i sitt ledarskap och där hjälper vi till. Men det är också viktigt att skaffa egna nätverk. Under flera år, innan han anställdes som stadsdirektör, var Jonas Jonsson fabrikschef på världens näst största tillverkare av skogsmaskiner, Komatsu Forest, som ägs av Komatsu, en av världens största tillverkare av gruv- och anläggningsmaskiner med över 50 000 anställda i hela världen. Det japanska ägandet präglades inte minst av ett systematiskt förbättringsarbete. – Vi behöver en struktur som skapar bra beslutsunderlag och rapporteringar, som bygger en bas underifrån för ständiga förbättringar med en struktur som stödjer det annars blir det bara prat utan genomslag. Ett mått på mognad i en organisation är hur riggad den är för att hantera ständiga förbättringar. För det behövs en kultur där man går från att ge snabba svar till att ställa frågor och där man som ledare ser till att förhindra att beslut fattas för tidigt. En ledare ska inte alltid ge svaret utan föra ett resonemang där den enskilde får förklara hur den tänkt.
Viktig roll Han anser att det är viktigt att förbättringskraften kommer underifrån samtidigt som information går från högste ledningen ner genom organisationen. – En ledare har en viktig roll som lärare där man måste visa mod att delegera och uthållighet att vänta på resultat. En ledares främsta uppgift är att utveckla människor. Det här är en lagsport. Lyckas man, utvecklas även verksamheten och då skapas också den kraft som behövs för framtida utmaningar. Som ledare är det du som sätter tonen i verksamheten. Då gäller det att föregå med gott exempel och genom sin egen handling som ledare visa vilken attityd och engagemang som man förväntar sig.
De ständiga förbättringarna gäller i alla led, även för ledare. – Mitt motto är en millimeter bättre varje dag. Ledarskapet handlar om att ständigt utvecklas, år efter år där man som ledare har modet att reflektera över det man gör, både det som fungerat bra och mindre bra. Jag vill ha ledare som skapar en kultur där problem ses som möjligheter genom att uppmuntra till öppenhet och att visa tillit. Det bidrar till fortsatta processförbättringar som minskar behov av investeringar och sänker kostnader.
Roller och gränssnitt En annan viktig fråga är roller och gränssnitt där rollerna inte ska fastna i en viss organisatorisk silo utan sättas in i de processer där de behövs. För det behövs fungerande gränssnitt och en insikt om vilka processer som arbetar samtidigt som man identifierat sina kompetenser. – Ur ett processperspektiv far huvuddelen av de processer vi arbetar med rakt igenom strukturer och klossar utan att ta hänsyn till var man sitter rent organisatoriskt. Jonas Jonsson menar att struktur ökar attraktionskraften, men också att det är viktigt att bygga upp successionsplanering för framtida kompetenser. – Strukturen gör att det blir förutsägbart vad jag anställs till och vilka utvecklingsmöjligheter som finns för mig och för verksamheten. Dessutom gör processtänkandet och arbetet med ständiga förbättringar att vi inte behöver regelbundna strukturprojekt med omfattande omorganisationer utan får en långsiktighet i strukturerna. I det arbetet ingår även att ha en successionsplanering där vi tidigt identifierar vilka kompetenser vi kommer att behöva.
Framgång föder framgång Han menar att framgång föder framgång och att en ledares viktigaste uppgift är att
gjuta mod för framtiden utan att i detalj berätta vad som ska göras. – En ledare måste kunna ta upp backspegeln och visa vad verksamheten åstadkommit. Om man förbättrar en millimeter varje dag behöver man titta tillbaka för att se hur långt man kommit. Dessutom måste man som ledare fira framgångarna. Det ska vara roligt att vara bra. Ingenting ger sådan framgång som intrycket av framgång. Där har vi traditionellt varit för blyga inom offentlig sektor. Vi behöver bli bättre på att vara ödmjukt kaxiga. Jonas Jonsson menar att Umeå kommun ska vara en utvecklingsmotor, inte bara för den egna organisationen utan för hela samhället. – Allt vi gör, gör vi för kommunmedborgarna och en viktig uppgift är att skapa en fikajargong där vi nämns med respekt och stolthet, där man känner att vi använder skattepengarna på bästa sätt.
Årets klimatstad Samtidigt har Umeå utmärkt sig under senare år med att inte bara bli årets Europeiska kulturhuvudstad 2014 utan också utses Årets klimatstad 2016 av en internationell jury i WWF:s stadsutmaning Earth Hour City Challenge. Umeå har också genom åren varit nominerat till utmärkelser som årets stadskärna, årets idrottsstad och årets ungdomskommun. – Vi har förmågan och viljan att mäta oss med de allra bästa. Att arbeta mot utmärkelser är ofta bara ett sätt att manifestera det vi redan gjort, men det kan också vara ett sätt att mobilisera organisationen mot ett gemensamt mål. Dessutom har arbetet gett enormt mycket uppmärksamhet och tydligt ökat vår attraktivitet som arbetsgivare. Det är roligt att arbeta i en organisation som vill och kan, säger stadsdirektör Jonas Jonsson.