Dialog 2004

Dialog 12004

forum för vuxnas lärande i Norden

tema: nya och gamla nätverk

Dialog

SVL

forum för vuxnas lärande i Norden

SVL

D

INNEHÅLL

12004 SVL

NR 1/2004 utgiven i juni 2004 Upplaga: 4.000 ex.

Dialog utges av Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande vid Nordiska ministerrådet REDAKTIONSKOMMITTÉ Christel Schaldemose Dansk folkeoplysnings samråd (DK) tel. +45 33 15 14 66 cs@dfs.dk Jyrki Ijäs Finlands Folkhögskolförening (FI) tel. +358 9 45 42 33 25 jyrki.ijas@folkhogskolor.fi

2

Guðrún Halldórsdóttir Kommunala Vuxenutbildningen, Reykjavik (IS) tel. +354 55 14 862 gudrunha@rvk.is Vigdis Haugerud Vox, Voxenopplæringsinstituttet (NO) tel. +47 23 38 13 34 Vigdis Haugerud@vox.no Nils Friberg Komvux, Kristianstad (SE) tel. +46 44 13 67 40 nils.friberg@kristianstad.se Nordisk ministerråd / SVL Store Strandstræde 18 DK-1255 København K tel. +45 33 96 02 00 REDAKTION: Finlands Folkhögskolförening Annegatan 12 A 18 FIN-00120 Helsingfors jyrki.ijas@folkhogskolor.fi larry.karkkainen@folkhogskolor.fi sari.virtanen@folkhogskolor.fi Översättningar till finska: Sari Virtanen Foton (om inte annat nämns): Anne Nisula GRAFIK: General Media Carnac LAYOUT: Larry Kärkkäinen TRYCK: Oriveden Kirjapaino, Orivesi, Finland 2004 ISSN: 1404-7314

Kjære leser........................................................................ 3 Det framtidige nordiske samarbeidet om voksnes læring – forslag om etablering av et nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL)................................ 4 Voksenopplæring: Et felt i endring - og noen stabile trekk.......................... 6 Från FOVU till SVL......................................................... 9 Nordplus Voksen skal skabe udvikling og fornyelse... 10 Nettverk – forutsetninger og hindringer...................... 12 Nettverk med eller uten spindel.................................... 13 Nordisk Folkehøjskoleråd – et gammelt stærkt netværk........................................................................... 15 Nytt från undervisningsministerierna........................... 16 Hvilke krav stilles fra arbejdslivet til voksenuddannelsessystemet?....................................... 18 Lokala lärcentra – en ny modell för utbildning och tillväxt i Sverige.............................................................. 20 LYFT genom regionalt samarbete.................................. 21 Utvecklingen av påbyggnadsutbildningar................... 22 Networks in the Baltic Sea Area – Arena for Lifelong Learning........................................................... 23 BaltNet – fortsatt samarbete inom vuxenutbildningen.. 24 Folkeoplysning og Voksenoplæring i Island................ 25 Værdien af livslang læring............................................ 27 E-learning; det globala klassrummet............................ 28 På distansgymnasiet studerar man på eget ansvar men inte ensam.............................................................. 29 English summary............................................................ 31 dialog 1/2004

ledare

Kjære leser Vigdis Haugerud fagsjef Vox - nasjonalt senter for voksnes læring, Norge

D

et du nå holder mellom hendene, er siste ordinære nummer av det tidsskriftet som tidligere het FOVU Dialog. Fra høsten 2004 vil dette tidsskriftet som papirversjon gå over i historien. En ny tid, hvor tidsskriftets målsetting integreres i den elektroniske plattformen Dialogweb.net, vil ta form. Vi i redaksjonsrådet har store forventninger til denne omleggingen, som vi håper blir til nytte og glede for våre nordiske kollegaer som arbeider innenfor feltet voksnes læring.

Det var i 1991 det startet FOVU Dialog har kommet ut siden 1991, stort sett med tre nummer i året, i en skandinavisk og en finsk utgave. Opplagstallet har vært rundt 4 000. Tatt i betraktning at tidsskriftets potensielle lesere er hele Norden, burde kanskje opplaget ha vært minst det dobbelte? Graden av aktualitet, evnen til faglig fornying, kombinert med størrelsen på opplaget er et hvert tidsskrifts utfordring og hodepine. Dessuten må både eier, i dette tilfelle Nordisk Ministerråd, og brukerne ha en felles oppfatning av at utgiftene står i forhold til nytten, og at gleden av å utgi og av å lese er gjensidig hos partene. Særlig kravet til aktualitet og evnen til å nå ut til målgruppene har kanskje vært de tøffeste utfordringene for FOVU Dialog de siste årene. En omlegging nå kommer som et ektefølt behov for å nå ut til flere brukere og miljøer.

Noe gammelt – men mest nytt Overgangen fra papir til web blir total. Det betyr selvsagt ikke at viktige og interessante innholdselementer fra papirversjonen ikke skal videreføres, men formen blir ny. En elektronisk plattform er et helt annet medium enn et trykt tidsskrift, men dermed også med sine styrker og svakheter. Styrken ligger først og fremst i muligheten til å være aktuell og dialogbasert. Aktuelt fra landene, informasjon om konferanser, kommentatorstoff og debatt kan få en helt annen plass i den nye elektroniske plattformen.

Disse elementene er det mange som har savnet med dagens tidsskrift som bare kommer ut tre ganger i året. Svakheten ved den nye ordningen er at fagstoffet lett kan få et tabloidpreg, og dermed miste noe av sin seriøsitet. Å finne fram til en god balansegang mellom disse elementene vil være en av de mange utfordringene den fremtidige redaktøren vil stå over for.

Struktur og innhold

I grove trekk vil den nye plattformen ha to hovedfokus, nemlig som informasjonsbærer overfor aktuelle målgrupper og som forum for tematisk og reflekterende debatt og dialog relatert til det politiske arbeidet i SVL (Styringsgruppen for Voksnes Læring) (tidligere Nordiska Ministerrådets styrgrupp för nordisk

folkbildning och vuxenutbildning FOVU), samt det nye nettverket NVL (Nettverk for Voksnes Læring) og ulike prosjekter. Dialogweb.net blir dermed mer å betrakte som en service-plattform enn et tidsskrift. I praksis betyr dette at skillet mellom det vi i dag omtaler som tidsskrift (inklusive aktuell informasjon, bokomtaler) og et nytt forum for debatt, dialog og erfaringsoverføring bygges ned. Dette vil forhåpentligvis bety en mer helhetlig og aktuell tilnærming til så vel fagstoffet som til politikkområdet, og representerer dermed en nyskaping i det nordiske nettverkssamarbeidet.

Utfordringer i kø Det finnes ingen lettvindt vei til en levende, relevant og dialogbasert plattform. Her gjenstår det mye arbeid, både når det gjelder oppbygging, markedsføring og drifting. Forutsetningen for at denne nye kommunikasjons- og informasjonskanalen skal fungere godt, påhviler like mye oss som brukere, som redaktøren. Selvsagt er det et viktig vilkår at SVL bevilger de nødvendige økonomiske midler og gir gode rammevilkår for å bygge opp og drive arbeidet framover. En webløsning er ikke et valg som tas for å spare penger, men en måte å målrette bruken av de samme midlene bedre på. Det er imidlertid opp til deg og meg som brukere, som debattanter, informasjonsspredere, skribenter av innlegg, bokanmeldelser og artikkelstoff å være med på å sette vårt preg på innholdet, slik at det nye nettstedet fungerer som forum for kunnskapsdeling og formidling av erfaring. Mer enn noen gang tidligere vil det å møtes på nettet, på vår felles plattform, få en ny mening og bidra til at dette blir en spennende nordisk møteplass. Redaksjonsrådet ønsker alle vel møtt!

Dialog -lehden teema on ’Uudet ja vanhat verkostot’, ja sen tarkoitus on eri näkökulmista kuvata pohjoismaisen yhteistyön uusia ja vanhoja yhteistyöverkostoja aikuisten oppimisen alueella. Samalla esitellään alan uudistuvaa pohjoismaista yhteistyötä, ja selityksen saavat useat uudet – ja vanhemmatkin – kirjainlyhenteet.

Toimitusneuvoston norjalaisjäsen Vigdis Haugerud toteaa pääkirjoituksessaan, että käsissäsi on Dialogi -lehden viimeinen, painettu numero. Pohjoismaiden ministerineuvoston FOVU Dialog lehti on ilmestynyt vuodesta 1991 kolme kertaa vuodessa sekä suomeksi että skandinaavisilla kielillä. Nyt alkaa uusi aika ja lehti yhdistetään sähköiseen foorumiin Dialogweb.netiin, jonka taustalla on myös Pohjoismaiden ministerineuvosto. Pääkirjoittaja toteaa, että sähköinen portaali on täysin erilainen väline kuin painettu aikakauslehti, ja sillä on myös omat vahvuutensa ja heikkoutensa. Ajankohtaisuus ja keskustelevuus ovat sen vahvuuksia. Vaikeutena kirjoittaja näkee sen, että ammatillinen aines saattaa tässä muodossa helposti menettää uskottavuuttaan, vakavuuttaan. Uudella foorumilla on kaksi päätehtävää: se toimii tiedonvälittäjänä ja temaattisen ja reflektoivan keskustelun foorumina.

dialog 1/2004

3

aktuelt fra styringsgruppen for voksnes læring (svl)

Margrethe Steen Hernes rådgivare Nordiska ministerrådet

Det framtidige nordiske samarbeidet om voksnes læring – forslag om etablering av et nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL)

4

Med bakgrunn i oppdrag fra Ministerrådet for utdanning og forskning (MR-U) besluttet Styringsgruppen for Voksnes Læring (SVL) i sitt møte 1. april 2004 å legge fram forslag til Embetsmannskomiteen for utdanning og forskning (EK-U) om å etablere et nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL).

SVL har tidligere i utredningsprosessen lagt fram notater til EK-U/ MR-U og gjennomført to større møter med interessemiljøene for voksnes læring i november 2003 og mars 2004, for å motta synspunkter på organisering av det framtidige nordiske samarbeidet på området. Til møtet i mars forelå forslag til konkretisering av et nordisk nettverk (NVL) med samordnende enhet som Vox (nasjonalt senter for voksnes læring), Norge, har utarbeidet på oppdrag fra SVL. Nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL) Hensikten med et nordisk Nettverk for Voksnes Læring med en samordnende enhet/knutepunkt er å styrke det strategiske nordiske samarbeidet om bredden i voksens læring. Dette gjennom at NVL skal støtte opp om brukermiljøene, fange opp nasjonale ideer og initiere nye tiltak som det er naturlig å samarbeide om på nordisk nivå. En oppgave for NVL vil også være å ivareta mer bestående aktiviteter slik som informasjon og kommunikasjon om nordisk samarbeid om voksnes læring. Dette vil også øke muligheten til synergieffekter med samarbeidsprosjekter som er initiert fra brukermiljøene og som mottar støtte fra mobilitets- og nettverksprogrammet Nordplus Voksen. Innenfor det nordiske samarbeidet om voksnes læring vil en derfor ha to verktøy som kompletterer hverandre, Nordplus Voksen som gir støtte til samarbeidsprosjekt, nettverk og mobilitet initiert av brukermiljøene, og nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL) som støtter opp om det strategiske nordiske samarbeidet om bredden i voksnes læring.

Mandat og oppgaver NVL SVL tar utgangspunkt i at de overordnende prioriteringer for NVLs arbeid baseres på Nordisk Ministerråds treårig Strategiplan for utdannings- og forskningsområdet som vedtas av MR-U samt SVLs/formannskapslandets årlige rullerende Handlingsplan.

Utover dette avgrenses arbeidsoppgavene av vedtektene for SVLs innsatsområde som er besluttet av MR-U. SVL foreslår at NVL skal bidra til å · støtte opp om og initiere til samarbeid mellom nordiske miljøer engasjert i voksnes læring, særlig innen områder der det nordiske samarbeidet er lite utviklet · støtte opp om eksisterende nordiske nettverk og initiere nye innen ulike tema- og samarbeidsområder · stimulere til dialog og informasjon om voksnes læring, bl.a. gjennom nettbaserte møteplasser · arbeide for spredning av resultater og erfaringer fra nordisk samarbeid om voksnes læring · følge utviklingen av voksnes læring i hvert av de nordiske landene · initiere aktiviteter, fysiske møteplasser og utredningsoppgaver · utføre konkrete oppdrag på initiativ fra SVL, bl.a. drift av webbasert kommunikasjons-/informasjonsplattform for nordisk samarbeid om voksnes læring og oppfølging av prosjekt initiert av SVL i Baltikum/Nordvest Russland · bidra med underlag til SVLs beslutninger NVL skal i sin virksomhet ta spesielt hensyn til folkeopplysningens tradisjonelle miljøer.

Struktur og organisering SVL mener at det er viktig at organiseringen av det faglige samarbeidet både har stabilitet (faglig minne) og fleksibilitet som gir mulighet til å knytte til seg den fremste ekspertisen innen for ulike områder av voksnes læring i Norden når dette er aktuelt.

Voksnes læring er et bredt område samtidig som det er et område i stadig utvikling. Det er derfor viktig at en finner fram til en

dialog 1/2004

aktuelt fra styringsgruppen for voksnes læring (svl)

er praktisk mulig – dekkes av nettverket. Det skal tas spesielt hensyn til folkeopplysningens tradisjonelle miljøer.

SVL foreslår at samordnende enhet/knutepunkt legges for en fireårsperiode (2005 – 2008) til Nationellt Centrum för flexibelt färande (CFL) Hässleholm i Skåne, Sverige.

Organisering av NVL etter 2008 besluttes av MR-U på bakgrunn av prosessevaluering av NVL. Finansieringsplan Midlene som er beregnet til finansiering av NVL er midler som tidligere er knyttet til NFA.SVL kalkuler med at ca halvparten av midlene bør knyttes opp til stillingsressurser i omtrent samme omfang som tidligere pedagogisk personal ved NFA, mens den andre halvdelen øremerkes til aktiviteter og strategiske formål innen voksnes læring. Øremerkede midler til strategiske formål administreres teknisk av samme institusjon som administrerer Nordplus Voksen (2004 – 2006: Cirius, DK). I gjennomføring av prosjekter og aktiviteter skal NVL i størst mulig grad involvere miljøer/institusjoner/personer utenom NVL. Framdriftsplan

organiseringsform som ikke stivner, men som til enhver tid makter å ta opp i seg de aktuelle utfordringer som de nordiske landene ønsker å samarbeide om.

SVL foreslår at det legges opp til en desentralisert modell slik at NVL vil bestå av en samordnende enhet/knutepunkt med stillingsressurser til 1 leder, 0.5 kontortjenester og 0.5 redaksjonssekretær til drift av en web-basert kommunikasjons-/ informasjonsplattform. Redaksjonssekretærressursen kan eventuelt også legges utenom knutepunktet. I tillegg kommer koordinatorer fordelt med 0.5 stillingsressurs per land og midler tilsvarende 0.5 stillingsressurs fordelt på de tre selvstyrende områdene. Til sammen utgjør dette 5 stillingsressurser og tilsvarer omlag omfanget av pedagogiske ressurser tidligere knyttet til Nordens folkliga akademi (NFA).

Organisering av samarbeidet med nasjonale fagmiljø tilpasses nasjonale behov slik at det fra nordisk side ikke legges opp til detaljert organisering av de nasjonale samarbeidsnettverkene eller forutsetning om nasjonal medfinansiering. Bruk av ny teknologi og web-basert kommunikasjons-/informasjonsplattform vil i denne sammenheng bl.a. være et kraftfullt instrument for NVLs arbeid og miljøene rundt om i landene. I henhold til NVLs mandat er det også en viktig oppgave for NVL å se til at møteplasser er tilgjengelige for fysiske møter mellom mennesker som arbeider med voksnes læring.

Koordinatorene i de enkelte land skal danne et nettverk av eksperter. Rollen til koordinatorene skal først og fremst knyttes til det nordiske, men samtidig må koordinatorene ha oversikt over et bredt nettverk for voksnes læring innenfor eget land.

Det forutsettes at koordinatorene i landene arbeider nært opp til nasjonale fagmiljøer engasjert i voksnes læring, samt holder god kontakt med de nasjonale Nordplus Voksen administratorene. I tillegg kan det i perioder være aktuelt at koordinatorene er lokalisert ved samordningsenheten/knutepunktet.

SVL utser institusjoner/personer til NVL. Disse utses for en tidsbegrenset periode og det bør overveies om det i de første mandatperiodene skal avpasses slik at ikke hele nettverket må fornyes samtidig. Ved valg av institusjoner/personer er det viktig å legge vekt på at hele området voksnes læring – så langt det

Det tas sikte på at NVL skal være operativt fra 01.01.05. Dette innebærer at det allerede høsten 2004 bør i gang settes noen aktiviteter, bl.a. kontrakt med Center för Flexibelt Lärande (CFL), oppnevning av institusjoner/personer, oppbygging av web-basert informasjons- og kommunikasjonsplattform, samt oppfølging av nettverk/prosjekter tidligere igangsatt av NFA/ SVL. SVL foreslår at en person engasjeres fra høsten 2004 for å forberede oppstart av NVL. Evaluering Det legges opp til prosessevaluering av NVL. Evalueringen avsluttes ved utgangen av 2007 og danner grunnlag for Nordisk Ministerråds beslutning om videre organisering av NVL fra 2009.

SVL er ansvarlig for at evaluering blir igangsatt og gjennomført.

Margrethe Steen Hernes, Pohjoismaiden ministerineuvoston koulutus-, tutkimus- ja tieto- ja viestintäpolitiikan osaston neuvonantaja, kuvaa syntymässä olevaa pohjoismaisen yhteistyön verkostoa, josta käytetään kirjainlyhennettä NVL (Nätverk för Vuxnas Lärande). Esityksen verkostosta on tehnyt ministerineuvoston alainen Aikuiskoulutuksen johtoryhmä, SVL (Stryrningsgruppen för Vuxnas Lärande eli entinen FOVU). Verkoston tarkoituksena on vahvistaa ja laajentaa strategista pohjoismaista yhteistyötä aikuisopiskelun alueella. Käytännössä tämä tarkoittaa muun muassa sitä, että verkosto tukee kentän toimijoita, kokoaa kansallisia ideoita ja on aloitteellinen uusien pohjoismaisten yhteistyötoimien suhteen. Sen yhtenä tehtävänä on huolehtia alan pohjoismaisen yhteistyön tiedotuksesta. Tämä lisää uuden liikkuvuus- ja verkosto-ohjelman Nordplus Voksenin piirissä syntyneiden yhteistyöprojektien synergiaetuja. Käytännössä verkosto rakentuu hajautetulle mallille, jossa on yksi koordinoiva yksikkö. Sillä on kokopäivätoiminen johtaja ja kaksi puolipäiväistä toimihenkilöä. Esityksen mukaan tämä yksikkö on Ruotsissa Hässleholmissa sijaitseva Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL), joka toimii tässä tehtävässä vuosina 2005 – 2008. Muissa Pohjoismaissa ja itsehallintoalueilla verkostossa työskentelee puolipäiväinen toimihenkilö, joka on alan asiantuntija. Aikuiskoulutuksen johtoryhmä nimeää nämä henkilöt/organisaatiot myöhemmin.

dialog 1/2004

5

forskning

Sigvart Tøsse forskare Vox, Trondheim

6

Voksenopplæring er et felt i endring fordi samfunnet omkring har endret seg. Merriam og Caffarella legger hovedvekten på tre strukturelle faktorer; de demografiske endringene, framveksten av en global økonomi, og den teknologiske utviklingen. Jeg vil legge til en fjerde faktor; de ideologiskpolitiske endringene. De er alle internasjonale, og i Norden kan vi snakke om ei utvikling fra en sosialdemokratisk orden til et nyliberalt ideologisk hegemoni. ”Marknadsanpassningens politikk”, kaller Torsten Svensson det som har skjedd i Sverige. Resultatene kjenner vi som økt privatisering, konkurranseutsetting av offentlige tjenester og brukerbetaling av offentlig service og velferdsgoder i stedet for å kollektiv dekning gjennom tvungen skatt. Vi merker også en skjerpet konkurransesituasjon for individer og bedrifter styrt av ”kompetanseutviklingens jernlov”. Som konsekvens har det økonomiske motivet fått økt vekt i utdanningspolitikken. Den ideologiske siden er en ny sosial kon-trakt som rett nok gir individet rettigheter og friheter, men også plasserer ansvaret på individet selv og gjør livslang læring til et individuelt prosjekt.

Voksenopplæring: Et felt i endring og noen stabile trekk

Begrepene Virkeligheten avspeiles i de begrepene vi bruker. De strukturelle faktorene understøttet i 1960-åra et begrepsskifte i Norge fra folkeopplysning til voksenopplæring. Feltet ble flyttet fra det kulturelle området til utdanningssektoren og arbeidslivet og fikk to betydninger; 1) som tilbakevendende (”recurrent”) utdanning for de som hadde vært ute i arbeidslivet ei tid, og 2) et fritids- og hobbyorientert studiearbeid som ivaretok allmenndannelsen og den personlige utviklingen. En tenkte seg voksenopplæring som et eget felt, sidestilt med annen utdanning. Men denne tankegangen ble snart forlatt. I stedet ble feltet integrert i tenkningen og politikken omkring livslang læring. Men som Jarl Bengtsson sier; livslang læring forble en visjon uten ”real strategy for its implication”. Idealet tørnet både mot økende økonomiske problemer med høy arbeidsløshet som krevde store uttellinger til Arbeidsmarkedsopplæring (AMO), og mot høyresidens prioritering av den tradisjonelle ”front-end model”, dvs. førstegangsutdanning. Venstresiden la mer vekt på etter- og videreutdanning, og satset på nye utdanningsreformer for å få ”nok kompetanse ut av befolkningens talent” til å sikre fortsatt økonomisk vekst, sysselsetting og konkurranseevne. I 1990-åra ble voksenopplæring, kompetanseutvikling, etter- og videreutdanning brukt om hverandre som likeverdige begrep med omtrent samme meningsinnhold. Begrepene fløt ut og inn i hverandre og gjennomsyret det

dialog 1/2004

pedagogiske feltet. Voksenopplæring ble i økende grad et sektorovergripende felt, og i utredningen av den norske kompetansereformen deltok byråkrater fra fire departementer.

Målsettingene De offentlige målene for voksenopplæringen har naturligvis endret seg med historisk kontekst. Hovedtrekkene kan beskrives slik: En ledetråd i den sosialdemokratiske politikken har vært å gjøre kulturgodene tilgjengelige for alle. Folkeopplysning ble oppfattet som et folkelig kulturarbeid med personlighetsutvikling som mål. Men fra 1960-åra kom en sterkere økonomisk motivering for å kvalifisere og omskolere voksne og gi de en andre sjanse til utdanning. Målet ble å øke den humane kapitalen som nå ble oppdaget som en viktig faktor for økonomisk vekst. 1970-åra med ny kulturpolitikk både i Norge og Sverige brakte tilbake de kulturelle motivene. Det nye var å stimulere alle (amatør)kulturelle aktiviteter som skapte identitet, aktivitet og engasjement, og ikke bare spre finkultur.

Men i særlig grad ble offentlig støtte til voksenopplæring satt inn for å fremme likestilling og utjamning og minske utdanningskløftene i samfunnet. Målet var sosial endring, het det, og tiltak skulle settes inn mot de svake i samfunnet.

Politikken ble dermed både individorientert – frigjøring og myndiggjøring av individet - og preget av kollektivt ansvar. Men det ble raskt dokumentert at utdanning reproduserte og fremmet ulikhet, og dermed forsvant også ideen om å endre

forskning

samfunnet gjennom voksenopplæring.

Målene ble i 1980-åra knyttet tilbake til kompetanseutvikling for arbeidslivets behov. I økende grad argumenterte politikerne for å satse på kunnskapsutvikling for å møte den globale konkurransen.

Det siste motivet flyttet tyngdepunktet fra det individuelle til det nasjonale nivået.

Mens målet i den norske voksenopplæringslova av 1976 var å hjelpe ”den enkelte til et mer meningsfylt liv”, ble det viktige i 1990-åra å hevde Norge i den internasjonale og globale konkurransen.

Paradoksalt nok ble det heller markedet som frigjorde og myndiggjorde individet ved å fremme en brukerstyrt, behovsrettet og individuelt tilpasset voksenopplæring. Det sluttet arbeiderbevegelsen seg til, og den gjorde etter- og videreutdanningsreformene til et særlig sosialdemokratisk prosjekt. Venstrepartiene Det norske Arbeiderparti (DNA) og Sosialistisk Venstre (SV) så det slik at utdanning ga arbeidstakerne ”en grenseløs mulighet” og makt, fordi arbeiderne selv kom til å eie bedriftens viktigste kapital, nemlig kunnskap og kompetanse.

Denne tenkningen, den tredje vegs ideologi, la grunnlaget for en vellykket allianse, uttrykt i begrepet partnerskap, mellom partene i arbeidslivet og mellom

de politiske partiene, dvs. at ansvar og finansiering er et delt ansvar mellom stat, arbeidsgiver og individ.

Deltakelsen En naturlig følge av kompetanseutviklingens jernlov er økt deltakelse. I slutten av 1990-årene deltok over halvparten av voksne mellom 25 og 65 år i de nordiske landene årlig i voksenopplæring. Men økningen har gått mot yrkesrettet og kompetansegivende opplæring. Mens det i slutten av 1970-årene i Norge var en overvekt av deltakere på generelle, hobby- og fritidsrettede kurs, var det 20 år senere minst tre ganger så mange deltakere i yrkesrettet opplæring som på ikke-yrkesrelevante kurs. I løpet av disse årene (1981-2001) mistet studieforbundene i Norge tredjeparten av deltakerne sine. I Sverige har denne nedgangen satt inn først fra 1990-årene. Men 668.000 deltakere i Norge og 2,6 millioner deltakere i Sverige (2002) er fremdeles imponerende tall. Hvilke endringer eller stabile trekk finner vi i denne deltakermassen?

I samsvar med et stigende utdanningsnivå i samfunnet, er deltakerne mer velutdannede enn før. I Sverige har halv-

dialog 1/2004

parten av deltakerne i studieringer i aldersgruppa 25-64 år 3-årig gymnas eller mer utdanning bak seg. Voksenopplæring er mindre enn noen gang før ”arbeiderklasseutdanning”, og studieforbundene i Norge har også mistet noe av den rollen de hadde med å gi voksne en andre sjanse til allmenn utdanning. Deltakelsen i eksamensrettet undervisning på grunnskole og videregående skoles nivå har minket.

Et stabilt og godt dokumentert trekk over flere tiår er at de som har mest utdanning tar mer. Den siste ”utvärdering” av folkbildningen i Sverige viser som før at de høgt utdannede er overrepresentert og at deltakelsen øker i takt med det yrkesmessige kvalifikasjonsnivået. Utdanning og opplæring er på en måte årsak til at folk tar mer voksenopplæring. Vi er altså inne i kompetansespiralen, og må resignere når det gjelder forventingene om at voksenopplæringen skal tette igjen utdanningskløftene i samfunnet.

Men dette betyr ikke at voksenopplæringen har vært et mislykket prosjekt for utjamning. En rekke studier viser at utbyggingen av desentraliserte, fleksible og tilpassede tilbud, har gitt mange en reell sjanse til mer utdanning som de ellers ikke ville ha tatt. Voksenopplæringen har heller ikke mistet sin rolle og funksjon som elementæropplæring. Over 40% av de kursene som norske studieforbund nivåplasserte i 2001, var på grunnivå og inkluderer mye grunnleggende opplæring for funksjonshemmede grupper og elementær språkopplæring for innvandrere. Slik elementæropplæring teller stort i timetal og i budsjettsammenheng. Etter 1999 har 60% av budsjettet til Utdannings- og forskningsdepartementet gått til opplæring for innvandrere. Fra et økonomisk synspunkt har voksenopplæring fremdeles et sterkt element av grunnopplæring og er knyttet til et sosialpolitisk engasjement for svakstilte eller marginaliserte grupper. Takket være statlig intervensjon er voksenopplæringen ikke helt kolonisert av middelklassen.

Et trekk som både kompetansespiralen og den demografiske faktoren bidrar til, er at opplæring og studiearbeid fortsetter i høg alder. Norske og svenske studier viser at de eldre er sterkere representert enn før, og hos de høgtutdannede minker ikke deltakelsen før etter 60-årsalderen.

Gjennomsnittsalderen i folkbildningen i Sverige er nå blitt 48 år. I de to største studieforbundene (ABF og SV) er den faktisk oppe i 55 år, og 40% av deltakerne deres er i pensjonistalderen.

Ser vi på innholdet og emnefordelingen i studieforbundenes kursvirksomfortsätter på nästa sida

7

D 8

het, finner vi både stabile trekk og nye mønster. · Et tradisjonelt stort emneområde som språk har mistet deltakere både i Norge og Sverige. Bare tre prosent av deltakerne i Norge tar nå språkkurs. Lengre skolegang dekker tydeligvis mye av behovet, særlig av engelskundervisning. Men skoleverket har få tilbud på f.eks. spanskundervisning, og spanskkursene rekrutterer i dag dobbelt så mange som engelskkursene. · I Norge har det blitt langt færre deltakere i samfunnsfaglige emne, og i Sverige rapporteres nedgang av studiesirkler i ”fackliga ämnen”. Men organisasjons- og ledelsesfag holder stand, og fremdeles spiller studieforbundene en stor rolle i å skolere tillitsvalgte og andre medarbeidere i organisasjoner og i arbeidslivet. · Både i Norge og i Sverige har musikk og sang vært et emneområde i vekst. I Norge utgjør deltakerne i slike kurser hele 35% av alle (2002). Deltakelsen i andre estetiske fag, håndverksfag, dans og sport har derimot minket drastisk. Mens fjerdeparten av deltakerne tok slike kulturbærende kurs i slutten av 1970-tallet, gjorde bare 11% det i 2002. Det private markedet (bl.a. trim- og helsestudio) har kapret noen av de tradisjonelle kundene.

En annen forklaring er sviktende interesse for slikt som folkedans, tekstilkurs og fotokurs. En tredje hovedforklaring er den mer generelle forskyvningen over til såkalte nyttige og kompetansegivende kurs.

Dette gjenspeiler seg i at kursene har blitt lengre, og særlig i Sverige har det samla timetallet økt trass i færre studiesirkler. · Likevel er organisasjonenes rolle som kulturfaktor et iøynefallende og stabilt trekk. Både i Norge og i Sverige utgjør kulturvirksomheten, dvs. kurs i musikk, sang, estetiske fag, håndverksfag o.l. mellom 40 og 50% av studiesirkler og deltakere. I Sverige samler de 215.000 kulturprogrammene 15 millioner deltakere og én million medvirkende. Hovedmotivene for å delta i studiearbeid synes å være knytt til fritid og spesialinteresse, heter det i den svenske evalueringen av folkbildningen. Spør vi alle i voksenopplæringen, vil flertalet oppgi jobb- og yrkesrelaterte grunner. Men for 20 prosent av de spurte i ei norsk undersøking i 1999 var hovedgrunnen knyttet til egenutvikling og personlig interesse. Slike motiv er altså fortsatt viktige.

Konklusjon Voksenopplæringsfeltet har endret seg fra å være sivilsamfunnets prosjekt til et statlig prosjekt i 1970-årene, og i senere

forskning

åra har markedet overtatt mer av styringen og gjort voksenopplæring til et individuelt prosjekt. Staten har likevel beholdt et sterkt engasjement, noe som har vist seg i Kunskapslyftet og Kompetansereformen. Feltet har blitt utvidet og er mer diffust, men slik blir det når læring og hele mennesket med sine sosiale, kulturelle og økonomiske behov blir satt i sentrum. Og for enkeltmennesket er det slik at fritid, arbeid, underholdning og (voksenopp)læring ikke er så separerte områder, men overlapper og flyter inn i hverandre – mer enn før.

Voksenopplæringsfeltet ligner også mer enn før på et åpent marked der utdanning er en konsumvare på linje med andre varer. Der finner vi relativt færre medlemmer med identitet til organisasjon, bevegelse og sted, men flere kunder som shopper rundt og velger det som passer deres livsstil. Men bak friheten som de har til å velge, ligger kompetanseutviklingens jernlov med sin skjulte læretvang og fanger mange i kompetansefellen. For vi må stadig streve for å fornye oss og tilpasse oss, faglig, personlig og sosialt, til nye og flere kvalifikasjonskrav. Dermed er det også tvilsomt i hvilken grad voksenopplæringen er fri og frivillig, særlig når stadig mer av opplæringen arrangeres og betales av arbeidsgiver.

Referanser Bengtsson, J. (2004). What are we talking about? I Adults learning, nr. 7.

Meriam, S. B. & R. S. Caffarella (1999).

Learning in adulthood. San Fransisco: Jossey-Bass Publisher.

NOU 1988:28 Med viten og vilje.

Rønning, W. (2003).

Kompetanseutviklingens jernlov – en utfordring for voksenopplæringen. Trondheim: VOX. Skaalvik, E. M., L. Finbak og O. H. Ljosland (2000). Voksenopplæring i Norge ved tusenårsskiftet. Trondheim: NVI. SOU 2004:30 Folkbildning i brytningstid.

Svensson, T. (2001).

Marknadsanpassningens politik. Uppsala universitet.

Tuijnman, A. og Z. Hellström (2001).

Nyfikna sinnen. Nordisk vuxenutbildning i jämförelse. Nordisk ministerråd.

Tøsse, S. (2003). Vaksenopplæring: Utvikling, rekruttering og deltaking. I Utdanning 2003 – ressurser, rekruttering og resultater. Oslo-Kongsvinger: Statistisk sentralbyrå.

dialog 1/2004

Aikuiskoulutuksen muutoksesta kirjoittaa norjalainen tutkija Sigvart Tøsse, joka alkuun kuvaa yhteiskunnan muutoksia listaamalla kolme rakenteellista muutosta: väestörakenteen muutokset, globaali talous, teknologian kehitys ja lisää näihin ideologis-poliittiset muutokset. Pohjolassa voidaan puhua kehityksestä, joka lähtee sosialidemokraattisesta järjestyksestä kohti uusliberalistista ideologista hegemoniaa. Hän nimeää myös käsitteissä tapahtuneita muutoksia ja siteeraa Jarl Begntssonia, joka sanoo että elinikäisestä oppimisesta on tullut visio ilman ”real strategy for its implication”.

Sigvart Tøsse muistuttaa historialliseen kontekstiin liittyvistä aikuiskoulutuksen tavoitteiden muutoksista käyttäen esimerkkinä lähinnä norjalaista kehitystä: 60-luvun taloudelliset perustelut aikuisten uudelleenkoulutukselle, 70-luvun uudet kulttuuripoliittiset tavoitteet ja julkisen vallan tuki, 80-luvun osaamisen kehittäminen työelämän tarpeisiin, 90-luvun kansainvälinen kilpailu.

Hän käsittelee myös aikuiskoulutukseen osallistumista, ja toteaa miten 90-luvun lopulla Pohjoismaissa yli puolet 25-65 -vuotiaista osallistui vuosittain aikuiskoulutukseen. Lisäys 70-lukuun verrattuna on tapahtunut ammatillisessa ja pätevöittävässä koulutuksessa.

Samalla myös koulutukseen osallistuvien koulutustaso on lisääntynyt ja Tøsse toteaakin miten aikuiskoulutus ei enää ole ”työväenluokan koulutusta”. Tämä ei hänen mielestään kuitenkaan merkitse sitä, että aikuiskoulutus olisi epäonnistunut tasa-arvopyrkimyksissään.

Tyypillinen piirre on myös demografisista syistä johtuva iäkkäämmän väestön kouluttautuminen: Ruotsissa vapaan sivistystyön koulutukseen osallistuvien keski-ikä on 48 vuotta, ja tiettyjen opintokeskusten toimintaan osallistuvista 40 % on eläkeikäisiä.

Yhteenvedossaan Tøsse toteaa, miten aikuiskoulutus on 1970-luvulla muuttunut kansalaisyhteiskunnan projektista valtiolliseksi projektiksi ja miten viime vuosina markkinat ovat alkaneet ohjata sitä yksilön projektiksi. Valtio on kuitenkin säilyttänyt vahvan otteensa, mikä ilmenee Ruotsin Kunskapslyftettai Norjan Kompetansereformenprojekteissa. Mutta kuinka vapaata ja vapaaehtoista aikuiskoulutus on, kun yhä suuremman osan siitä järjestää ja maksaa työnantaja.

aktuellt

Från FOVU till SVL Inom vuxenutbildningen och folkbildningen – vuxnas lärande – område i Norden sker märkbara förändringar som strävar till att förnya och mångsidigt utveckla det nordiska samarbetet inom ramen för morgondagens utmaningar och krav. FOVU (Nordisk folkeoplysnings- og voksenundervisningssamarbejde under Nordisk Ministerråd), som varit det samarbetsorgan som ansvarat för utbildning och forskning, har nu ändrat namn till SVL (Styringsgruppen för Voksnes Læring). Till gruppen hör representanter från undervisningsministerierna från varje nordiskt land samt från självstyrelseområden (Färöarna, Grönland och Åland). Enligt nordisk praxis roterar ordförandeskapet årligen och ordförandelandet för år 2004 är Island. Således fungerar islänningen Jens Pétur Hjaltested från Islands undervisningsministerium som ordförande för SVL. Dialogs redaktion ställde samma frågor till Hjaltested och till Reijo Aholainen, gruppens finska medlem från Finlands undervisningsministerium. Aholainen har varit längst med i gruppens verksamhet.

1.Vad vill man signalera med namnbytet FOVU-SVL? 2.Vad anser du att är det mest aktuella och viktigaste utbildningspolitiska mål ur en vuxenstuderandes synvinkel i ditt land? Hur kunde man nå dessa mål med nordiskt samarbete?

3.Vad är just nu aktuellt och intressant ur ditt lands perspektiv i SVL:s arbete?

Jens Pétur Hjaltested 1. Hensynet med at gå over fra FOVU til SVL har været bl.a at forenkle samarbejdet indenfor området voksen læreing og gøre samarbejdet tættere og mære gennemskueligt mellem de forskellige brugermiljøer. Man håber at disse forandringer kan stimulære til en bedre stimulere til dialog og information om voksnes læring, bl.a. gennem nettbaserte møtepladser og der ved få en bedre synergy effekt af de projekter som udføres indenfor området.

Man forventer også at de midler som bliver lagt til voksen læring kan bruges mære effektivt i henhold til hvad de har før.

2. For at nævne nogle så kan det siges at det som karakterisere undervisningen af voksne i Island er en stigende efterspørgsel efter voksen undervisning. Til at imødekomme dette har man sat mære vægt på fjernundervisning hvilket kræver fleksible undervisningsformer. Med brug af ny og bedre teknologi ser man frem til at kunne bedre imødekomme disse ønsker. I dag har man et meget effektivt bredbondsnet i Island hvilket gør det lettere at imødekomme disse ønsker. Anerkendelse af realkompetanse er også et meget vigtigt mål i Island som i de øvrige Nordiske lande. Island er ikke kommet så langt i dette som f.ex. Norge men man håber at inden for ikke en alt for lang tid at kunne komme igang med et program til at gøre dette. Finansiering av voksnes læring er et område som bliver stadigt mære aktuelt område til at finde løsning på i Island. Et ret så komplekst område og berører ikke bare den enkelte voksne, men også det offentlige uddannelses system og arbejdsgiverne.

De nordiske lande har mange fælles udfordringer på dette området og det er derfor nyttig å kunne indenfor samarbejdet i SVL se ulige tiltag og erfaringer i de nordiske landene i sammenhæng for at kunne lære av hverandre.

3. Det som må siges at være de mest interessant opgaver i formandsåret er det de tre projekter som Island planerer i året 2004. Hovedtemaet i Islands formandsskabs program i Nordisk Ministerråd 2004 er De nordiske landes resurser: Demokrati – kultur – natur. I lyset heraf vil SVL i formandsåret følge op omkring Sveriges arbejde med bl.a udformning af en fællesnordisk politik inden for voksenundervisning. Islandske formandskabet har i sit program for 2004 sat særlig fokus på e-læring; distanceundervisning, virtuelle universiteter og fleksibel læring. E-læring har indenfor uddannelsessektoren været i kraftig vækst i de seneste år og man har i Norden valgt forskellige metoder og løsninger, og der er god grund til nærmere at udveksle erfaringer og vurdere muligheder for et tættere samarbejd mellem de nordiske lande på dette område. De tre rådgivningsgrupper; Styringsgruppen for Nordisk samarbeid innen høgre utdanning HØGUT, SVL og IT-P har alle taget e-læring op til nærmere drøftelse og har nu planlagt en konference om dette evne som skal afholdes i Reykjavik i dagene 23 og 24 september 2004. På denne konfe-

rence planer man at føre de første diskussioner mellem sektorområderne højere uddannelse og voksendes læring om de muligheder som informationsteknologien giver universitetssektoren, blandt andet indenfor et livslangt læringsperspektiv. To andre tiltag skal også nævnes. For det første en undersøgelse og sammenligning av ulige ordninger omkring læring på arbejdspladsen i Norden. Det andet er indsamling af oplysninger om vellykkede metoder (best practice) ved undervisning av voksne indvandrere i det givet lands modersmål både knyttet til ordinære læringsmiljøer og arbejdessituationer.

9 Reijo Aholainen 1. Med detta vill man betona två saker. För det första signalerar namnbytet att samarbetet omfattar alla former och institutioner för vuxenstudier och -utbildning. Det nordiska samarbetet inom vuxenutbildningen gäller inte bara det fria bildningsarbetets ärorika traditioner, även om de förstås fortfarande har en viktig roll i samarbetet. För det andra vill man med namnbytet betona, enligt informationssamhällets idé, vuxnas lärande på eget initiativ i stället för den tidigare vuxenutbildningen.

2. Jag menar att det viktigaste i Finland är att skapa ett sådant samarbete och sådana verksamhetsmodeller som ger alla villiga möjligheterna att lära sig nya kunskaper och färdigheter samt att ständigt utveckla sig själva. Ett andligt klimat som stödjer inlärning och studier är den allra viktigaste förutsättningen för att hela befolkningen kan uppleva inlärningsprocessen som intressant - och få verkliga möjligheter att bli delaktig, anser jag. Också inom det nordiska samarbetet vill man ju stödja den här typen av tänkesätt och det syns i många av de teman som jag nämnde redan ovan.

3. Vi lever spännande och intressanta tider, för de institutionella formerna för den nordiska vuxenutbildningen är just nu på väg att förändras.

Det nya Nordplus Voksen-programmet är i startgroparna och ersätter de tidigare stipendiesystemen. Jag tror att det nya programmet kan tillföra helt nya deltagarhåll i samarbetet och öka också personutbytet mellan de nordiska vuxenstuderandena och vuxenutbildarna, rörligheten med andra ord. Samtidigt får vi en ny typ av nordiskt samarbete “Nordiskt nätverk för vuxnas lärande” (NVL) som ersätter Nordens folkliga akademins ärorika verksamhet med ett modernt nätverkssamarbete. Jag hoppas verkligen att vi inom de närmaste åren får se att de önskemål som ställts på den nya samarbetsmodellen uppfylls – detta vore en fantastisk bedrift, också internationellt.

dialog 1/2004

nätverk - nya

Nordplus Voksen skal skabe udvikling og fornyelse Henrik Neiiendam Andersen Cirius, Danmark

10

Nordisk Ministerråd har fra 2004 vedtaget nye uddannelsesprogrammer. For folkeoplysningen og voksenundervisningen hedder programmet Nordplus Voksen og rummer helt nye muligheder for tilskud til nordisk samarbejde. Men det stiller samtidig andre krav til samarbejdet. Hvad er intentioner bag programmet, og hvilke tilskudsmuligheder indeholder det?

Nordplus Voksen programmet bygger på erfaringerne fra de tidligere ordninger, men udstikker en anden retning: · det skal konkret til udviklingen og fornyelsen inden for folkeoplysningen og voksenundervisningen · det skal være gennemskueligt og åbent for alle dele af folkeoplysningen og voksenundervisningen · det skal basere sig på en udvidet forståelse af voksnes læring Det betyder at tilskud fra programmet i langt højere grad skal gives til samarbejder, der reelt sigter på at udvikle og skabe nyt, hvad enten det er i form af nye læringsarenaer, nye læringsforløb, kurser, moduler eller undervisnings- og læringsmidler og materialer, eller nye didaktiske og pædagogiske metoder og former.

Midlet er netværksdannelse og målrettet samarbejde, hvor der er krav om at skabe synlige resultater: projekter og initiativer under Nordplus Voksen skal i langt højere grad skabe konkrete resultater, ja, ofte egentlige ”produkter”, og der skal ske en langt bedre udbredelse af de erfaringer, der er opnået, og de resultater, der er skabt. Andre skal have mulighed for få kendskab til dem og inddrage

eller bygge på dem i deres videre arbejde.

Der er samtidig lagt vægt på, at programmet skal omfatte hele området for voksnes læring, såvel de etablerede undervisnings- og læringsmiljøer som de ikke-formelle og uformelle sammenhænge.

Nordplus Voksen skal altså også støtte initiativer, der tages i boligforeninger, virksomheder eller andre steder i hverdagslivet eller det civile samfundsliv.

Det er endvidere en bærende idé, at der gennem samarbejde på tværs – ikke blot på tværs af landegrænser, men også på tværs af læringsmiljøer og typer af organisationer - kan skabes inspiration og nye ideer. Programmet skal sikre, at forskellige traditioner, former og metoder bringes sammen, for derigennem at skabe grundlag for nyt.

Mange muligheder – også for uerfarne I det nye Nordplus Voksen er der skabt en bred vifte af tilskudsmuligheder, som sikrer mulighederne for såvel de uerfarne som de mere erfarne inden for nordisk samarbejde og udvikling. Der er fx mulighed for tilskud til de indledende

dialog 1/2004

kontakter i form af projektforberedende møder med andre organisationer i Norden, eller i form af kortere netværksforløb hvor nordiske organisationer og institutioner udveksler erfaringer med henblik på at etablere egentligt udviklingssamarbejde.

Og der er mulighed for tilskud til mere forpligtende og målrettede udviklingsprojekter og kortlægningsprojekter, samt tilskudsmuligheder til efteruddannelse og studie- og undervisningsophold for såvel undervisere som ansvarlige, og til udveksling af elever, kursister og deltagere i voksenundervisning og folkeoplysning.

Ideer omsættes til handling Men Nordplus Voksen er blot en ramme, som kun brugerne kan give et egentligt indhold gennem de initiativer, de tager.

Det er min opfattelse, at vi har skabt nogle meget fine rammer med et åbent og bredt, men samtidig målrettet program.

Jeg håber, at brugerne vil tage intentionerne til sig og udnytte Nordplus Voksen som løftestang for nye initiativer og udviklingstiltag som i større eller mindre skala kan vise vej og være svar på de

nätverk - nya

udfordringer, som den nordiske voksenundervisnings- og folkeoplysningstradition står overfor i dag.

At være løftestang for nyskabelse og udvikling – det er Nordplus Voksen programmets fornemmeste opgave. Udfordringerne og udviklingsbehovene har været der et stykke tid, programmet findes nu, udspillet ligger derfor hos folkeoplysningens og voksenundervisningen forskellige aktører, hvis opgave det bliver at omsætte udfordringer og behov til projektforløb med klare mål og konkrete resultater.

Ny administration Med de nye Nordplus programmer er der etableret en ny administration, som sikrer at brugere og interesserede altid kan få information og vejledning om programmerne i deres eget land eller selvstyreområde. Der findes nu et Nordplus kontor i hvert land, som skal give Nordplus programmerne større synlighed i de enkelte lande og gøre afstanden mellem bruger og administration mindre.

De nordiske programmer er tættere på Og det er vel i den tætte relation, at nordiske programmers styrke ligger sammenlignet med fx de europæiske programmer: at der er en tættere forbindelse mellem program og bruger, både hvad angår informationen og vejledningen og hvad angår indholdet af programmet, og de aktiviteter man kan få tilskud til. Informationen og vejledningen er til at få fat på og umiddelbart forståelig, og der er umiddelbart en bedre sammenhæng mellem de faktiske behov og tilskudsmulighederne.

Kommandovejene er kortere, og ændringer lader sig hurtigt gennemføre.

Alt sammen noget der er vitalt for at et program som Nordplus Voksen kan udfylde sin rolle og reelt fungere som løftestang for de behov, der findes.

Cirius vil som hovedansvarlig for Voksen programmet lægge store bestræbelser i at fastholde Nordplus Voksen som et tilgængeligt og relevant tilbud til brugerne.

Den første ansøgningsrunde Til Nordplus Voksen programmets første ansøgningsrunde med frist 1. marts 2004 indkom der 61 ansøgninger, fordelt med 26 mobilitetsansøgninger og 35 ansøgninger om samarbejdsprojekter.

Resultatet er meget tilfredsstillende og viser, at det er lykkedes at udforme et program med relevante tilskudsmulig-

heder, og at der et stort behov for nordisk samarbejde inden for området.

Samlet indgår der omkring 250 forskellige institutioner og organisationer bag ansøgningerne, og der er en god fordeling mellem såvel lande som projektog aktivitetstyper i programmet.

Cirius er i øjeblikket ved at behandle ansøgningerne i tæt samarbejde med Nordplus administrationskontorerne i de øvrige nordiske lande. Resultatet kendes først i begyndelsen af juni 2004.

Henrik Neiiendam Andersen är ansvarlig for Nordplus Voksen i Cirius Danmark.

Pohjoismaiden ministerineuvoston tänä vuonna aloittama aikuiskoulutuksen liikkuvuutta ja verkostoitumista edistävä koulutusohjelma on nimeltään Nordplus Voksen. Sitä esittelee Henrik Neiiendam Andersen, joka on ohjelman vastuuhenkilö tanskalaisessa CIRIUS –organisaatiossa (the Danish Centre for International Cooperation and Mobility in Education and Training).

Ohjelma perustuu aiemmista tukimuodoista saaduille kokemuksille, mutta sillä halutaan ohjata projekteja uutta luovan ja kehittävän yhteistyön suuntaan. Projektien tulosten tulee olla näkyviä ja konkreettisia ja tulosten levittämisen on oltava aiempaa tehokkaampaa. Ohjelmalla halutaan lisäksi vaikuttaa laajapohjaiseen yhteistyöhön, ei vain eri maiden kesken vaan myös eri oppimisympäristöiden kesken. Nordplus Voksenin tuki tarjoaa useita toimintamahdollisuuksia kuten esimerkiksi projektia valmistelevat vierailut tai lyhyempikestoiset verkostot, joissa pohjoismaiset organisaatiot vaihtavat kokemuksia aloittaakseen varsinaisen kehitystyön.

Tukea voi saada myös kehittämis- ja kartoitusprojekteille, täydennyskoulutukseen, opinto- ja opetusvierailuihin sekä aikuisopiskelijoiden vaihtoon. Ohjelman ensimmäinen hakukierros päättyi 1.3.2004, ja hakemuksia saatiin 61 kappaletta.

Neiiendam Andersenin mukaan tulos on tyydyttävä, ja hänen mielestään ohjelman luomisessa on onnistuttu. Hakemuksissa on mukana noin 250 pohjoismaista organisaatiota tasapuolisesti eri maista. Tulokset julkistetaan kesäkuussa.

Uuden pohjoismaisen ohjelmaperheen tiedotuksesta ja ohjauksesta Suomessa vastaa CIMO, Centre for International Mobility, www.cimo.fi.

dialog 1/2004

Nordplus programmerne Nordisk Ministerråds fem nye Nordplus programmer dækker alle tilsammen dele af uddannelsesområdet med et samlet tilskudsbeløb på 70 mio dkk. Udover Nordplus Voksen er det: · Nordplus – de videregående uddannelser · Nordplus Junior – grundskole og ungdomsuddannelser · Nordplus Sprog – sprogsamarbejde inden for alle uddannelsesområder · Nordplus Nabo – samarbejde inden for alle uddannelsesområder mellem norden på den ene side og de baltiske lande og NordvestRusland på den anden.

For folkeoplysningen og voksenuddannelsen er det først og fremmest Nordplus Voksen der er interessant, men skal ikke overse mulighederne i såvel Nordplus Sprog som Nordplus Nabo, hvor folkeoplysningen og voksenuddannelsen indgår på lige fod med de øvrige uddannelsesområder.

Nordplus kontorer Der er i hvert nordiske land og selvstyreområde udpeget et Nordpluskontor som har ansvar for information og vejledning om alle Nordplus programmerne i det enkelte land.

Finland: CIMO, Centre for International Mobility, www.cimo.fi Island: Det Internationale Kontor for Uddannelse, Islands Universitet, www.ask.hi.is Norge: Norges Forskningsråd, Internationale Stipendier, www.forskningsradet.no/is/ Sverige: Det Internationale Programkontor for uddannelsesområdet, www.programkontoret.se Færøerne: Færøernes Universitet, Internationalt kontor, www.ask.fo Grønland: Nordens Institut, www.napa.gl Åland: Selvstyregården, www.ls.aland.fi

D

11

nätverk - allmänt

Nettverk – forutsetninger og hindringer Åge Hanssen fagsjef Vox, Norge

12

Nettverk er et av tidens moteord. Det finnes mange definisjoner på nettverk. Det de fleste oppfatter som hovedinnholdet i nettverksbegrepet, synes dekket i at nettverk er mer eller mindre stabile mønstre av kontakter mellom aktører (personer, organisasjoner), som har betydning for informasjonsutveksling og mobilisering av ressurser.

Både i arbeids- og privatliv har vi stabile kontaktformer som kan aktiveres avhengig av behov og situasjon. Det kan dreie seg om personer/organisasjoner vi har regelmessig kontakt med, men i like høy grad noen vi kontakter relativt tilfeldig basert på temaet vi arbeider med eller livssituasjonen vi er i. En mer strukturert og avgrensende definisjon sier at nettverk er: ”Tilknytning til en gruppe preget av samarbeid, ofte på tvers av formelle organisasjonsgrenser, men alltid med et bestemt formål eller et klart definert arbeidsområde”. (Fritt etter Øyvind Glosvik, Høgskolen i Sogn og Fjordane) Her blir nettverksbegrepet tydeligere satt inn i en oppgaverelatert sammenheng. Nettverk er en hensiktsmessig organisering av arbeidet for å nå et mål.

Nettverksorganisering er blitt en arbeidsform. For at denne arbeidsformen skal fungere, kreves både kollektivt initiativ, arbeidsinnsats og ressurser.

Forutsetninger Høsten 2003 gjennomførte Vox en enkel spørreundersøkelse blant deltakerne på nettverkskonferanser. Ca 350-400 konferansedeltakere svarte på spørsmålene.

Ett av spørsmålene var ”Hva skal til for å få et nettverk til å fungere?” Naturlig var det stor variasjon i svarene, men de momentene som ble nevnt oftest, var a) engasjement/forpliktelse/lojalitet, b) felles interesser/mål, c) møteplasser, d) relevans/faglig utvikling/nytte. Denne undersøkelsen bekrefter nettopp behovet for kollektivt initiativ, arbeidsinnsats og ikke minst ressurser for at nettverkene skal fungere.

Hindringer Like viktig som forutsetninger er spørsmålet om hva som hindrer utvikling av gode nettverk. Her hadde svarene oftest form av en negasjon (mangel på …..). Ikke uventet ble mangel på ressurser (personer, tid, penger) nevnt svært ofte. I tillegg ble uenighet om mål vurdert av mange som en vesentlig hindring. Svarene understreker her viktigheten av at rammebetingelsene er på plass når nettverk brukes som arbeidsform. Det er verdt å merke seg at geografisk avstand også ble nevnt av mange som en hindring. Dette forteller oss at fysiske møter er viktig for å vedlikeholde og styrke relasjonene mellom deltakerne i nettverket. I en digitalisert verden er det fremdeles viktig å møtes ansikt til ansikt. Mange framhevet i denne sammenhengen behovet for å etablere trygghet og åpenhet i nettverksgrupper.

Begrepet nettverk gir de fleste positive assosiasjoner. Nettverk har ofte blitt igangsatt med stor entusiasme og mye

dialog 1/2004

pågangsmot og som et tiltak for å løse bestemte oppgaver. I tillegg forventer en både et godt resultat og en ressurssparende og effektiv prosess. Imidlertid har mange erfart at nettverk rakner. Skal en derimot lykkes med nettverk som arbeidsform, er det viktig å ha de tre følgende suksesskriterier som rettesnor: - Faglig og organisatorisk forankring - Gode rammebetingelser (tid, penger og personer) - Forpliktende deltakelse Vis dette legges til grunn, vil en forhåpentligvis oppdage at nettverk ikke bare er et moteord, men en effektiv, morsom og givende arbeidsform.

Verkostojen edellytyksistä ja esteistä kirjoittaa norjalainen osastopäällikkö Åge Hansen. Hän määrittelee verkoston seuraavasti: se on enemmän tai vähemmän pysyvä tietojen vaihtoon ja resurssien liikkuvuuteen perustuva yhteydenpitomalli eri toimijoiden välillä. Åge Hansen toteaa, että ihmisillä on sekä työ- että yksityiselämässä pysyviä yhteydenpitomuotoja, jotka voidaan tarpeen tullen aktivoida. Verkoston edellytyksinä hän tehdyn kyselyn perusteella näkee sitoutuneisuuden/velvollisuuden/uskollisuuden, yhteiset intressit ja tavoitteet, kohtaamispaikat, merkityksellisyyden/ammatillisen kehittymisen/hyödyn. Ilman näitä verkosto ei ole toimiva. Muita verkoston syntymisen esteitä ovat resurssien (henkilöiden, rahan) puuttuminen. Reunaehtojen määrittely on tärkeää, mikäli verkostoa käytetään työmuotona. Hansen korostaa myös henkilökohtaisten tapaamisten merkitystä verkoston vahvistajana.

nätverk - nygamla

Nettverk med eller uten spindel

Sturla Bjerkaker generalsekreterare Voksenopplæringsforbundet, Norge

foto: Larry Kärkkäinen

Nordens folkliga akademi (1968 – 2004) var et utviklingssenter med basis og praksis i den nordiske folkeopplysningstradisjonen. Slik har NFA fungert som spindelen i nettet for folkeopplysningens miljøer. Hva nå? Kan vi se for oss et nettverk uten spindel?

Det kan vi bare om nettet er statisk, mekanisk, begrenset, uten dynamikk. Men i et organisk nettverk er spindelen nødvendig, både for å fange og beholde deltakere og for å styrke og utvide det. Så hva gjør vi?

F

ørst et lite bakteppe; hvem er ”vi”?

I min forståelse omfatter den organiserte folkeopplysning i Norden folkeopplysningen og folkelig opplysning (DK), det fria bildningsarbetet (FIN), folkbildningen (S) og folkeopplysning og frivillig sektors voksenopplæring (N). Som

aktører regner jeg folkehøgskoler, studieforbund, (andre) frivillige og sivile organisasjoner og fjernundervisning som har opplysningsarbeid i sitt formål. (Heretter: folkehøgskoler og studieforbund).

F

olkehøgskoler og studieforbund bygger sin virksomhet på den nordiske tradisjon for folkeopplysning. I vår tid gir det seg utslag i en erfarings- og samtalebasert og deltakerstyrt pedagogikk med vekt på frihet, frivillighet, demokrati og aktivt medborgerskap. Derfor har både folkehøgskoler og studieforbund funnet sammen på nordisk nivå og har tradisjon for et nordisk samarbeid som er sterkere, tettere og mer langvarig enn for de fleste andre områder. Institusjonaliserte eksempler på dette er Nordens folkliga akademi og Nordisk Ministerråds styringsgruppe for folkeopplysning og voksenundervisning (FOVU, nå Styringsgruppen for voksnes læring, SVL). Organisatoriske eksempler er Nordisk Folkehøgskoleråd (der de nasjonale folkehøgskoleforeningene er med) og et løsere nettverk mellom de nasjonale samråd for studieforbundene, Dansk Folkeoplysnings Samråd (DK), Samverkande Bildningsorganisationerna (FIN), Folkbildningsförbundet (S) og Voksenopplæringsforbun-

det (N). Folkbildningsrådet (S) – som dekker både studieforbund og folkehøgskoler – hører også inn her. Flere studieforbund har dessuten egne nordiske overbygninger, f eks AOF/ABF i Norden og Förbundet Nordisk Vuxenupplysning.

Det finnes i dag 5-6 slike nordiske ”blokkorganisasjoner”. De vanligste fellesaktiviteter i miljøene har vært studiebesøk, seminarer og konferanser, lærer- og elevutveksling og kortvarige prosjekter.

De siste 10 år er Baltikum og nærområdene (Nordvest-Russland) trukket inn i flere og flere aktiviteter.

D

et nordiske samarbeidet innen folkehøgskoler og studieforbund kan synes å ha nærmet seg mer og mer institusjonelle former. I løpet av de siste 10-15 år er Nordisk Folkehøgskoleråd styrket gjennom sekretariatsordningen som ble lagt til Nordens folkliga akademi, og flere av ”blokkorganisasjonene” har faste eller ambulerende sekretariater. Det har gitt kontinuitet og kvalitet til arbeidet, samtidig som breddetenkning og engasjement kunne beholdes. Samrådene har også ved flere tilfeller diskutert muligheten for å forankre sitt nordiske (og nordisk-baltiske) samarbeid i fastere former. fortsätter på nästa sida

dialog 1/2004

13

nätverk - nygamla

14

I

N

S

va så med de organiske folkeopplysningsmiljøene? Svar: De må forene sine krefter. Folkehøgskoler og studieforbund bør danne et felles Nordisk Folkbildningsråd, basert på de rike erfaringer og kunnskaper i Nordisk Folkehøgskoleråd og i studieforbundenes nettverk. Under sin verdenskonferanse om livslang læring i Tokyo i 1972 fant UNESCO ut at de behøvde en global NGO som sparringspartner. Det førte til stiftelsen av ICAE. Nordisk Ministerråd, SVL og NVL må snarest se samme behov på sitt nivå og støtte et Nordisk Folkbildningsråd som en ny spindel i et nytt organisk nettverk, bl.a. for å sikre at Norden kan legge innhold til sine taler ute i verden om det spesielle og fine ved nordisk folkeopplysning og voksnes læring.

en tid hvor både det nordiske samarbeidet generelt og folkeopplysningen spesielt er under press både utenfra og innenfra, bør man konsolidere og fornye de felles nettverk man rår over.

Sterke fellesorganisasjoner og nettverk på paraplynivå kan bidra til å sikre ønsket mangfold i en tid der studieforbund og folkehøgskoler både samlet og enkeltvis risikerer svekket egenart gjennom reduserte bevilgninger og nedleggelser. I forhold til Baltikum og øvrige regioner er det gjennom fellesorganisasjonene den særegne nordiske modell for folkeopplysning kan markeres best. Det er dessuten gjennom tilsvarende organisasjoner andre land kanaliserer sine henvendelser, for eksempel de nasjonale samrådene for voksnes læring i Baltikum, prinsippet om ett nasjonalt hovedmedlem pr. land i European Association for Education of Adults (EAEA) og International Council for Adult Education (ICAE) og nettverket rundt UNESCOs satsinger på livslang læring og Adult Learners Week.

amrådene for studieforbundene har noe ulike plattformer, medlemsstruktur, aktivitetsprofil og administrativ oppbygging i de enkelte land, men de har likevel gjennom mange år funnet sammen i årlige møter for valgte og ansatte ledere. En løs sekretariatsfunksjon har vært lagt til samrådene på omgang.

Denne formen gir et for løst nettverk etter dagens behov, samtidig som det bidrar til å sementere en aktivitetsstruktur.

ordisk Ministerråd foreslår å etablere et Nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL) som ”erstatning” for NFA, med et sekretariat i Sverige og kontaktpersoner i de enkelte land.

NFAs midler skal legges i potten. Samtidig er støtteordningene i Nordplus endret, og Nordplus Voksen skal nå tilgodese all ”voksnes læring”. Alt kastes ut i prosjektbaserte aktiviteter og ingen stabile støtteordninger beholdes. Tilsynelatende fornyende. Men her kan vi lure oss selv. NVL er – inntil det motsatte lar seg bevise – et statisk og ikke et organisk nettverk; det er vanskelig å få øye på spindelen – foreløpig.

H

dialog 1/2004

D

foto: Larry Kärkkäinen

”Pohjolan kansanakatemia, NFA, (1968– 2004) toimi kehittämiskeskuksena, jonka perusta ja käytäntö pohjautuivat pohjoismaiseen kansansivistysperinteeseen. NFA toimi siis eräänlaisena verkostohämähäkkinä kansansivistyskentän toimijoille. Entä nyt? Pystymmekö ajattelemaan verkostoa ilman hämähäkkiä?”, kysyy Sturla Bjerkaker, norjalaisen vapaan sivistystyön yhteisjärjestön, Voksenopplæringsforbundetin (Vofo) pääsihteeri. Hän käsittelee opintokeskusten ja kansanopistojen yhteistä traditiota, arvoja ja pedagogiikkaa. Ne ovat johtaneet nämä toimijat tiiviimpään keskinäiseen pohjoismaiseen yhteistyöhön kuin esimerkiksi muut aikuiskoulutuksen toimijat. Yhteistyö on saanut yhä institutionalisoituneempia muotoja, joista esimerkkeinä hän mainitsee Pohjoismaisen Kansanopistoneuvoston, ns. ’blokkiorganisaatiot’ kuten pohjoismaiset Työväen Sivistysliitot ja Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV) –järjestön sekä löyhemmän yhteistyöverkoston pohjoismaisten vapaan sivistystyön yhteisjärjestöjen kesken. Hän toteaa, että aikana jolloin sekä pohjoismainen yhteistyö yleisesti että vapaa sivistystyö erityisesti ovat ulkoisen ja sisäisen paineen kohteina, on yhteisiä verkostoja ja järjestöjä uudistettava ja vahvistettava. Sturla Bjerkakerin mukaan suhteessa Baltiaan ja muihin alueisiin voidaan pohjoismaista mallia parhaiten korostaa nimenomaan yhteisten organisaatioiden avulla. Hän viittaa tässä yhteydessä erilaisiin verkostoihin, joita eri maissa on syntynyt UNESCOn tukeman aikuisopiskelijan viikon ympärille.

Hän arvioi pohjoismaisessa yhteistyössä syntymässä olevia muutoksia ja toteaa, että ainakin toistaiseksi NVL (Nätverket för Vuxnas Lärande) on staattinen eikä orgaaninen verkosto: hämähäkkiä on vaikea nähdä. Mitä tapahtuu orgaanisten vapaan sivistystyön toimijoiden suhteen. Vastaus: voimat on yhdistettävä.

Pohjoismaisten opintokeskusten ja kansanopistojen on perustettava yhteinen Pohjoismainen Kansansivistysneuvosto (Nordisk Folkbildningsråd).

nätverk - nygamla

Nordisk Folkehøjskoleråd – et gammelt stærkt netværk Thor West Nielsen sekretær Nordisk Folkehøjskoleråd (NFR)

I et godt netværk er der er klare regelmæssige tråde og forbindelser mellem de enkelte knuder, som i sig selv både er stærke og markante, og ikke for voluminøse. Det ved både fiskere og folkeoplysere.

Nordisk Folkehøjskoleråd er et sådant netværk. Det består de 4 nordiske højskoleforeninger, og med udkantområderne som associerede medlemmer.

Selvstændige foreninger, men på hver sin måde fælles om et folkeoplysende idegrundlag, hvor frihed og frivillighed er grundlæggende for en pædagogisk praksis med vægt på både det menneskelige subjekt og de fælles anliggender.

Et gammelt netværk under forandring Måske er NFR det ældste netværk inden for Folkeoplysning og Voksenundervisning i Norden. Det blev formelt dannet i 1956, men faktisk har der været et samarbejde mellem de nordiske folkehøjskoler siden 1883, hvor det første af en ubrudt række af nordiske folkehøjskolemøder gennemførtes på Testrup Højskole i Danmark.

Sidst i 80’erne blev det tydeligt for de nordiske højskoleforeninger, at hvis NFR skulle leve op til de nye behov for netværkssamarbejde – ikke mindst i forhold til det ny Europa – så måtte der afsættes flere ressourcer, og man valgte i fællesskab at finansiere en sekretærtjeneste.

Der blev lavet aftale med Nordens Folkelige Akademi, og lige siden har én af Akademiets lektorer været deltidsansat sekretær for NFR. Samtidig er der i det nordiske højskolesamarbejde pågået en klar udvikling i retning af større fokus på uddannelsespolitiske forhold. Paralleliteten i udviklingen på det uddannelsesmæssige område i de enkelte lande er blevet stadig tydeligere, og ikke blot fælles erfaringer, men

også de individuelle strategier, kan nyttiggøres.

Et ikke-ekskluderende samarbejde Ofte opleves det at have fokus på egen identitet og udvikling som ekskluderende i forhold til det at anerkende og samarbejde med andre. Men sådan er det ikke.

Tværtimod er det en forudsætning for et godt samarbejde, at styrken af egne knuder og forbindelser er kendt. At have fokus på eget net og at samarbejde til anden side, er ikke et ’enten eller’, men et ’både og’. En synergi-proces.

For NFR har de seneste år således været præget af både intern afklaring og besindelse, men også af orientering mod nye perspektiver og samarbejdspartnere.

Af temaer fra de seneste års møder og konferencer kan nævnes: Nordisk nytte i et nyt perspektiv, Realkompetence, Internatets muligheder, Folkelighedens individualisering mv. Men også det internationale arbejde – både i en global og europæisk sammenhæng og med særlig tilknytning til Baltikum – har været centralt, foruden samarbejdet indenfor folkeoplysningen generelt, bl.a. i forbindelse med initiativer taget af Nordisk Ministerråd.

Revitalisering For Nordisk Folkehøjskoleråd er der tale om en spændende udvikling. Rådet er også af den opfattelse, at der inden for voksnes læring i Norden er brug for en revitalisering. Der er brug for en udvikling af både folkeoplysning og den almene voksenundervisning i lyset af den senmoderne samfundssituation, hvor ikke alene de faglige men i lige så høj grad de eksistentielle og de samfundsmæssige (medborgerskabs-) perspektiver medtænkes.

De nye programmer under Nordisk Ministerråds støttepolitik for voksnes læring rummer konstruktive muligheder for både fornyet mobilitet og udvikling på

dialog 1/2004

tværs af de enkelte områder. NFR ser frem til dette og til etableringen af et tværgående knudepunktssamarbejde. De nordiske folkehøjskoler føler en forpligtelse til at sikre, at den folkeoplysende dimension bliver synliggjort og styrket, og folkehøjskolerne danner gerne fysiske rammer om konkrete samarbejdsinitiativer.

Samtidig har rådet – som et erfarent netværk – måttet erkende, at det at indgå i et større tværgående samarbejde er ressourcekrævende. Dette bør nordisk støttepolitik have fokus på. For også for et netværk af samarbejdende miljøer inden for voksnes læring gælder, at nok er tråde og forbindelser vigtige, men hvis knuderne ikke er faste og stærke, svækkes hele nettet.

Tanskalainen Thor West Nielsen, joka tällä hetkellä toimii Pohjoismaisen Kansanopistoneuvoston (NFR) sihteerinä toteaa, että NFR on todennäköisesti vanhin alan pohjoismainen verkosto. Muodollisesti se on perustettu vuonna 1956, mutta käytännössä yhteistyötä pohjoismaisten kansanopistojen kesken on tapahtunut jo vuodesta 1883, jolloin järjestettiin ensimmäinen pohjoismainen kansanopistokokous Testrupin kansanopistossa Tanskassa.

Neuvoston työtä ovat viime vuosina toisaalta leimanneet sisäinen selvitystyö ja toisaalta uusien näkökulmien ja yhteistyökumppaneiden etsiminen. Tärkeää on myös kansainvälinen toiminta – sekä globaalisti että laajemmassa eurooppalaisessa yhteydessä Baltian maita unohtamatta. NFR katsoo lisäksi, että Pohjoismaissa aikuisten oppimisen alueella tarvitaan uusiutumista, jossa ammatillisten aineiden lisäksi painotetaan yhteiskunnallista ja kansalaisuuteen liittyvää näkökulmaa. Pohjoismaiden ministerineuvoston uudet ohjelmat antavat hyvät mahdollisuudet sekä liikkuvuudelle että eri alueiden toimijoiden väliselle kehitystyölle. Neuvosto toteaa kuitenkin, että laajempi yhteistyö vaatii resursseja, mikä on pohjoismaisessa tukipolitiikassa otettava huomioon.

15

aktuellt 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ytt från undervisningsministerierna 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 DANMARK ISLAND 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Faglærte får støtte til læse- og matematikundervisning Islands formannsskap i Nordisk Ministerråd 2004 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Nyt lovforslag skal sikre, at faglærte, der deltager i læse- og I det islandske formannskapsprogrammet for Nordisk Minister1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 matematikundervisning på grundlæggende niveau, kan modtage råd (NMR) 2004 er det lagt stor vekt på fleksibel læring. NMRs 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 uddannelsesstøtte, som kompensation for bl.a. tabt arbejdsstyringsgrupper for nordisk samarbeid innen voksnes læring 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 fortjeneste. Hidtil har dette kun været en mulighed for ufaglærte.

(SVL), høgre utdanning (HØGUT) og forinformasjonsteknologi1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Formålet er at styrke faglærtes motivation for at gå til læsepolitikk (IT-policygruppen) har alle tatt initiativ til å øke fokus på 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 og matematikundervisning i arbejdstiden og virksomhedernes dette området.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 motivation for at tilbyde den gratis undervisning afholdt i De tre styringsgruppene SVL, HØGUT og IT-policygruppen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 arbejdstiden på virksomhederne. har fått i oppdrag av den nordiske embetsmannskomiteen for 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Læs mere om Statens voksenuddannelsesstøtte (SVU) på utdanning og forskning (EK-U) å arrangere en felles nordisk 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 adressen www.svu.dk. temakonferanse om fleksibel læring. Formålet med konferansen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 er å identifisere og styrke felles nordiske utfordringer og inte1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Arbejdsmarkedsuddannelserne resser/muligheter innenfor dette området. Konferansen skal 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 også gi eventuelle rekommandasjoner for videre nordisk opp1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Den 1. januar 2004 trådte den nye lov om arbejdsmarkedsfølging og anbefalingene vil bli lagt fram til diskusjon og eventuell 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 uddannelser i kraft.

Formålet er fortsat, at den erhvervsrettede oppfølging på EK-Us møte 8. desember 2004. Dette er första 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 voksen- og efteruddannelse for ufaglærte og faglærte skal tage gangen som disse tre styringsgrupper arbejder samman på 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 udgangspunkt i arbejdsmarkedets og deltagernes behov, men i denne moden og man har derfor ræt store forvæntninger til at 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 højere grad også at koble formaliseret uddannelse og læring på dette vil være en ny og effectiv mode at arbejd sammen på 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 arbejdspladsen. Virksomheder og medarbejdere kan nu plandette område.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 lægge ud fra kompetencebeskrivelser som dækker deres jobKonferansen er besluttet lagt til Reykjavik på Island i dagene 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 områder og udbyderne kan frit sammensætte uddannelserne i 23. - 24. september 2004.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 konkrete kurser målrettet behovene. Information kan findes på 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 www.uvm.dk/arbejdsmarkedsuddannelser.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Børn og unge fortsat står i centrum 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Der arbejdes videre med den handlingsplan for udvikling af 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 i det nordiske samarbejde 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ufaglærtes kompetencer, som blev fremlagt i 2003, herunder et 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 styrket samspil mellem udbud af almene og erhvervsrettede 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Formandskabet har tre hovedtemaer - demokrati, kultur og 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 uddannelser. Yderligere information kan findes på www.uvm.dk/ 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 natur - og de flettes sammen på forskellig vis. Brug af de 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 arbejdsmarkedsuddannelser 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 menneskelige ressourcer kan ikke adskilles fra kultur, samfunds1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 orden og den demokratiske tradition. En udnyttelse af natur1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Højskoleudvalg 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ressourcerne kan heller ikke ske uden viden og opfindsomhed.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 For at bane vejen for aktivt demokrati i fremtiden, skal der 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Undervisningsminister Ulla Tørnæs har nedsat et højskoleudvalg, 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 fokuseres på de unge. Det er vigtigt, at den generation, der nu 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 der har til opgave at drøfte folkehøjskolens placering i det 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 vokser op, er ansvarsfuld og selvstændig og kender demokra1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 danske samfund.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 tiets spilleregler på alle områder. Derfor satser Island på, at børn 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Folkehøjskolerne har siden 1995 oplevet et fald i antallet af 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 og unge fortsat står i centrum i det nordiske samarbejde. Én af 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 elever på ca. 2.200 årselever svarende til knap 30 pct. De se1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 forudsætningerne for aktivt demokrati er, at alle samfunds1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 neste år har folkehøjskoleområdet gennemlevet en række æn1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 grupper har mulighed for at få reel indflydelse i samfundet.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 dringer, der kan medvirke til grundlæggende at ændre folkehøj1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Voksenuddannelse i sin bredeste betydning er i hurtig 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 skolernes rolle i det danske uddannelsesbillede.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 udvikling. Fleksibel uddannelse giver uddannelsesmuligheder, 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Udvalgets arbejde afsluttes med en rapport inden udgangen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 hvor der ikke er adgang til traditionelle skoler. Den skaber også 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 af 2004.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 grundlag for skolesamarbejde, både i de enkelte lande og de 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Det er muligt at føle med i udvalgets arbejde på hjemme1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 nordiske lande imellem.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 siden: http://us.uvm.dk/voksen/underside_folkeoplysning/ 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 hoejskoleudvalget/?menuid=3510 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678

N

16

dialog 1/2004

aktuellt 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ytt från undervisningsministerierna 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 NORGE SVERIGE 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Utdanningsdirektoratet etableres fra 15. juni 2004 Svenska för invandrare 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Utdanningsdirektoratet er et utøvende kompetanse- og forvaltSfi-utredningen lämnade sitt betänkande i september 2003.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ningsorgan underlagt Utdanningsog forskningsdepartementet, Utredningen skulle pröva hur skolformen svenskundervisning för 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 med oppgaver av faglig og forvaltningsmessig art. Hovedmålet invandrare, Sfi, kan förnyas och organiseras. Utredningen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 for Utdanningsdirektoratet er å bidra til kontinuerlig kvalitetsbedömde att kommunen bör vara huvudman samt att sfi bör 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 utvikling av norsk grunnskole og videregående opplæring. inordnas i komvux. Begreppet samhälls- och arbetslivsoriente1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Utdanningsdirektoratets direktør er Petter Skarheim.

Mer om rings innehåll bör förtydligas och utgöra en del av innehållet i 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 direktoratet kan du lese på: www.utdanningsdirektoratet.no utbildningen. Ett statsbidragssystem som innefattar både 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 flyktingar och andra invandrare bör införas.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Ny organisering av fag- og yrkesopplæringen En arbetsgrupp inom regeringskansliet har fått i uppgift att 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 vidare utreda organisationen av sfi, lämna författningsförslag 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 och pröva kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna En arbeidsgruppe har foreslått å erstatte Rådet for fagopplæring 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 i arbeidslivet med et nytt samarbeidsorgan for fagog yrkesför såväl utbildningen som deltagarnas försörjning. Arbetsgruppen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 skall lämna sitt förslag i september 2004 och en proposition opplæringen, og de ulike Opplæringsrådene erstattes av et 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 lavere antall faglige råd. Det nye samarbeidsorganet for fagplaneras till våren 2005.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 og yrkesopplæringen skal ha som hovedoppgave å videreutvikle 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Ny myndighet fag- og yrkesopplæringen i takt med samfunnsutviklingen og 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 med arbeidslivets og lærlingenes behov. Mer fra pressemeldingen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 I januari 2004 startade Valideringsdelegationen sin verksamhet. kan leses på: www.utdanningsdirektoratet.no 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Delegationen ska arbeta för att säkerställa hög kvalitet och 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Ny stortingsmelding nr 30 (2003-2004) rättssäkerhet för den enskilde och främja legitimitet och nationell 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 likvärdighet, samt bedriva utvecklingsarbete och främja regionalt Kultur for læring 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 samarbete.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Meldingen inneholder viktige forslag som berører de voksne, 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Folkbildning bl.a. forslaget om å endre aldersgrensen for voksnes rett til 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 videregående opplæring. Departementet mener at en alders1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 bestemt rett vil ivareta voksnes behov bedre enn dagens SUFO 2, Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ordning, der retten er knyttet til fødselsår. En skal vurdere hvilke 2004 överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i mars.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 konsekvenser det vil ha å sette retten til 25 år eller lavere, samt Utredningen har utvärderat folkbildningen och gjort en bedöm1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 se på mulighetene for å fjerne aldergrensen og gi en generell ning av hur statens syften med statsbidraget till studieförbund 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 rett til videregående opplæring som gjelder både ungdom og och folkhögskolor uppfyllts. Utredningen bedömer att den verk1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 voksne. samhet som folkhögskolor och studieförbund bedriver med 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Tilbakemeldinger viser at fylkeskommunene har ulike holdstatsbidrag uppfyller de intentioner som staten har med bidraget 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 ninger til og ulik praktisering av systemet for realkompetanse, och Folkbildningsrådet har fyllt de förväntningar som kunnat 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 herunder praksiskandidatordningen. Departementet vil gjennomställas från staten.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 gå dagens regelverk for en mer enhetlig praktisering av reglene Folkbildningsrådet fick i uppdrag att redovisa folkbildningens 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 og for bedre å ivareta voksnes faktiske opplæringsbehov. syn på dess framtida roll och uppgifter. Denna redovisning, 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Folkbildningens framsyn, överlämnades till regeringen i mars.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Program for digital kompetanse 2004-2008 Som ett komplement till dessa båda utvärderingar har även 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 en särskild utredare belyst folkbildningen ur icke-deltagarens 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Utdannings- og forskningsdepartementet (UFD) har lansert et perspektiv.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 nytt femårig program som er sektorovergripende, det vil si som Alla tre utredningarna remissbehandlas för närvarande.

1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 omfatter hele utdanningssektoren fra grunnskole og videre1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 gående opplæring, høyere utdanning og voksnes læring. Les 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 mer på: www.dep.no/ufd 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 Nyttige webadresser for øvrig er: 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 www.dep.no/ufd/norsk/publ/periodika/aktuelt/045071-280054/ 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 www.dep.no/ufd/norsk/publ/periodika/aktuelt/abonner/ 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 www.vox.no 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678

N

dialog 1/2004

17

arbetslivet och vuxnas lärande

Hvilke krav stilles fra arbejdslivet til voksenuddannelsessystemet?

Bjarne Wahlgren forskare Danmarks Pædagogiske Universitet

18

Svaret på spørgsmålet er komplekst. Det er komplekst fordi både arbejdsliv og voksenuddannelsessystemet er komplekse størrelser. Jeg vil forsøge at give svaret som tre sammenhængende delsvar.

Krav om specifik kompetence Når en stor dansk virksomhed skal uddanne 4000 ledere i en række datterselskaber verden over, hvilken rolle spiller dansk voksenuddannelse så? Svaret er: ingen! Når en mellemstor dansk virksomhed skal omstille organisationsformen fra en funktionel arbejdsdeling til en teamstruktur, hvilken rolle spiller dansk voksenuddannelse så? Svaret er: en stor rolle!

En sammenligning af de to autentiske eksempler kan kaste lys på spørgsmålet om arbejdslivets krav til voksenuddannelse.

I den første virksomhed drejer det sig om en kompetenceudvikling, der både skal forholde sig til de nationale kulturer og de specifikke krav, som virksomhedskulturen og produktionen fastsætter.

Samtidig er kompetencekravene foranderlige og tidsfristen for planlægning kort.

Som en konsekvens heraf har virksomheden etableret sin egen kompetenceenhed, der entrerer med internationale leverandører.

I den anden virksomhed drejer det sig om kompetenceudvikling som et led i en organisationsudvikling. Omstillingen kræver tekniske færdigheder, indsigt i organisationsplaner og samarbejdsvilje.

Gennem et samarbejde mellem den erhvervsrettede voksenuddannelse, den

kompetencegivende uddannelse og folkeoplysningen i det pågældende lokalområde, blev der etableret en kompetenceudviklingsplan for medarbejderne.

Realiseringen af planen blev opfattet som en faktor, der i væsentlig udstrækning bidrog til den vellykkede organisationsudvikling 1 .

Første delsvar: Arbejdslivet stiller krav til voksenuddannelsessystemet (det offentlige og private) om udvikling af kompetence. Udvikling af en kompetence, der er specifik i forhold til de konkrete situationer, som kompetencen skal anvendes i. Voksenuddannelsen skal kunne levere kompetenceudviklingen forholdsvis hurtigt og fleksibelt. Den skal i fremtiden også kunne levere kompetenceudviklingen i et internationalt perspektiv.

Krav om bred kompetence Den offentlige voksenuddannelses rolle er at sikre brede kompetencer. Brede kompetencer betyder almene kompetencer og brede faglige kompetencer. Den offentlige voksenuddannelse skal udvikle nøglekompetencer 2 . Bred kompetence er nødvendig for at sikre, at de virksomhedsspecifikke kompetencer kan ændres, fornyes og overføres til nye kontekster.

Den offentlige voksenuddannelse skal altså finde en balance mellem den brede kvalificering og de virksomhedsspecifikke kompetencekrav.

Problemstillingen er langt fra ny. Inden for de sidste ti år er den blandt andet taget op af den nordiske tænketank, der skulle bidrage til ”at give den nordiske folkeoplysning og voksenundervisning profil og gennemslagskraft”. Tænketanken advarer mod at anlægge et ”snævert

dialog 1/2004

nyttebegreb” på voksenundervisningen og peger på, at arvegodset fra den nordiske folkeoplysning er præget af en symbiose mellem det instrumentelle og det eksistentielle (Guldtavlerne i græsset.

Livslang læring for alle, 1995).

Aktuelt er realkompetencen omdrejningspunktet i samspillet mellem det offentlige voksenuddannelsessystem og arbejdslivets krav. Voksenuddannelsen skal kunne vurdere og integrere den reelle kompetence, som deltagerne møder med. Det forudsætter kortlægning og afklaring af den kompetence, den enkelte er i besiddelse af, afklaring af, hvilken kompetenceprofil den enkelte har behov for i forhold til en jobsituation, og didaktiske overvejelser over, hvordan undervisningen tilrettelægges på den baggrund 3 .

Andet delsvar: Det (offentlige) voksenuddannelsessystem skal sikre en bred kompetenceudvikling af arbejdskraften, hvor der er en balance mellem personlige, samfundsmæssige og erhvervsrettede kompetencer. Voksenuddannelsessystemet må tage udgangspunkt i den enkeltes realkompetence med henblik udvikling af kompetenceprofiler.

Krav om funktionel kompetence De nordiske voksenuddannelsessystemer giver en bred og dyb kvalificering. Der er ikke noget, der taler for, at uddannelserne indholdsmæssigt ikke i al væsentlighed tilbyder det, som arbejdsmarkedet har brug for. Udbuddet er bredt: fra folkeoplysningen over den almene kompetencegivende voksenundervisning til arbejdsmarkedsuddannelserne og erhvervsuddannelserne. Voksenuddannelsessyste-

arbetslivet och vuxnas lärande

merne opfylder hver for sig og i samspil generelt arbejdslivets krav til kompetencer.

Det er imidlertid en velkendt og veldokumenteret erfaring, at det er vanskeligt at skabe en funktionel sammenhæng mellem det, man lærer i uddannelsessystemet, og den sammenhæng, hvori det man har lært, skal anvendes 4 . Det, der synes at være udfordringen, er ikke et nyt indhold, men sikring af en funktionel sammenhæng. En sammenhæng, der skal sikres både ved at tilpasse læringen i uddannelsessystemet til den praktiske virkelighed og ved at systematisere den daglige læring på arbejdspladsen.

Læring på arbejdspladsen er blevet det nye mantra inden for voksenuddannelsesområdet. I en dansk sammenhæng har der i de sidste fire år været afsat ganske betydelige forskningsressourcer til netop dette problemfelt 5 . I den sammenhæng er det er væsentligt spørgsmål, hvordan voksne kan (lære at) reflektere over det, der læres i det daglige arbejde 6.

Men heller ikke denne problemstilling er ny. Erfaringspædagogikken og ikke mindst i en svensk sammenhæng ”hverdagslæringen” har været tematiseret i de sidste tyve års pædagogiske diskussioner om, hvordan man lærer i forhold til arbejdslivet.

Tredje delsvar: Voksenuddannelsessystemet skal sikre den nødvendige kompetence til at voksne systematisk kan reflektere over det, der læres i det daglige arbejde på en sådan måde, at læringen kan overføres til nye kontekster.

Memento De tre forhold, som jeg har peget på i det foregående, er velkendte. De har været tematiseret i den voksenpædagogiske debat i de sidste tyve år – mindst.

Men derfor er de ikke nødvendigvis hverken uinteressante eller uaktuelle.

Työelämän vaatimuksia aikuiskoulutukselle pohtii tanskalainen tutkija Bjarne Wahlgren. Hän päätyy antamaan kolme toisistaan riippuvaa osavastausta. Konkreettisiin tilanteisiin liittyvä osaamisen kehittäminen on ensimmäinen vaatimus. Aikuiskoulutus on nopea ja joustava vaihtoehto. Tulevaisuudessa sen tulee tässä suhteessa kyetä toimimaan myös kansainvälisesti.

Toinen seikka on virallinen aikuiskoulutusjärjestelmä, jonka tulee turvata työvoiman laaja osaamisen kehittäminen. Tämän tulee tapahtua tasapuolisesti henkilökohtaisen, yhteiskunnallisen ja ammatillisen osaamisen välillä.

Aikuiskoulutusjärjestelmän tulee tässä kehittämisessä ottaa lähtökohdaksi yksilön todellinen osaaminen suhteessa osaamisprofiilin kehittämiseen.

Kolmanneksi, aikuiskoulutusjärjestelmän tulee taata aikuisen välttämätön kyky järjestelmällisesti pohtia päivittäistä työssä oppimistaan siten, että oppiminen voidaan siirtää uusiin ympäristöihin. Bjarne Wahlgren toteaa lopuksi, että näitä tuttuja aiheita on aikuiskasvatuksessa käsitelty viimeisten kahdenkymmenen vuoden ajan, mutta juuri siksi ne yhä ovat kiinnostavia ja ajankohtaisia.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Referencer 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Adult Learning in a Europe of Knowledge. (2001). Stockholm: Ministry og Education and Science 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 in Sweden.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Bottrup, P., & Jørgensen, C. H. (Eds.). (2004). Læring i et spændingsfelt - mellem uddannelse 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 og arbejde. Frederiksberg: Roskilde Universitetsforlag.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Guldtavlerne i græsset. Livslang læring for alle. (1995). København: Nord.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 New adult vocational concept - Placing the user in the centre. (2004). København: Danish 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Ministry of Education.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Rychen, D. S., & Salganik, L. H. (Eds.). (2003). Key Competencies for a successfull Life and a 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Well-Functioning Society. Cambridge and Göttingen: Hogrefe & Huber.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Wahlgren, B. (1997). Coloplast - en virksomhed i forandring. København: Danmarks 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Lærerhøjskole.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Wahlgren, B., Danneskiold-Samsøe, S., Hemmingsen, L., & Larson, A. (2002). Fokus på 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 voksenlæreren Om kvalificering af lærere inden for den almene voksenundervisning.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 København: Undervisningsministeriet.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Wahlgren, B., Høyrup, S., Pedersen, K., & Rattleff, P. (2002). Refleksion og læring.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 Kompetenceudvikling i arbejdslivet (1 ed.). København: Samfundslitteratur.

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456 123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456

Samarbejdet og en vurdering heraf er beskrevet i Coloplast – en virksomhed i forandring (Wahlgren, 1997).

OECD beskriver således i bogen Key Competencies for a Successful Life and a Well-Functioning Society (Rychen & Salganik, 2003) tre kategorier af nøglekompetencer: Interacting in socially heterogeneous groups, acting autonomously and using tools interactively.

3 Det danske undervisningsministerium har sammenfattet denne problemstilling i rapporten New adult vocational training concept – placing the user in the centre (2004).

4 Dette er beskrevet i forbindelse med udvikling af lærerkompetence i bogen Fokus på voksenlæreren (Wahlgren, Danneskiold-Samsøe, Hemmingsen, & Larson, 2002).

5 Organiseret af institutionen Learning Lab Denmark arbejder omkring danske 20 forskere med ”workplace learning”. Erfaringerne er beskrevet i Læring i et spændingsfelt – mellem uddannelse og arbejde (Bottrup & Jørgensen, 2004) . På den store EU-konference om lifelong learning, som blev afholdt i Eskildstuna i 2001, var et af hovedtemaerne learning in the workplace (Adult Learning in a Europe of Knowledge, 2001) 6 Problemet er behandlet i bogen Refleksion og læring. Kompetenceudvikling i arbejdslivet (Wahlgren, Høyrup, Pedersen, & Rattleff, 2002).

1 2

dialog 1/2004

19

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

Lokala lärcentra – en ny modell för utbildning och tillväxt i Sverige Nils Friberg Enhetschef/rektor Väglednings- och lärcentrum i Kristianstad, Sverige

20

Lokala lärcentra utgör en viktig del av den infrastruktur för vuxnas lärande som beskrevs i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen våren 2001. Utvecklingen har skett från den lokala nivån genom att behoven har drivit fram olika typer av lärcentra som utifrån lokala förutsättningar är anpassade till individers och företags behov.

Lärcentrarörelsen startade i huvudsak som en glesbygdsföreteelse för att erbjuda högskoleutbildning på distans i glesbygdskommuner. Enligt Glesbygdsverkets utredning från 2003 rekryterar lokala lärcentra i högre grad än högskolor och universitet studenter som har sitt ursprung i arbetar-, företagar- och lantbrukarhem och bidrar därmed till minskad snedrekrytering till högskolan och medverkar på så sätt till ökad demokrati och rättvisa. Idag finns lärcentra i drygt 60 % av Sveriges kommuner. Nationella organisationer för främjandet av lärcentra är NITUS, Nätverket för lokala lärcentra, Nätuniversitetet, som verkar för ökat utbud av distansutbildning på högskolenivå och CFL, Nationellt Centrum för flexibelt lärande.

Lärcentra finansieras med statsbidrag, kommunala bidrag och EU-bidrag. Lärcentras olika roller kan sammanfattas i tre ”M”: Motor, Mäklare och Mötesplats.

Lärcentra som motor Lärcentra främjar tillväxt genom att utbildningspolitik och näringspolitik kopplas samman. Nyföretagandet stimuleras t. ex. genom att utbildningar kan matcha

en dold arbetskraftsreserv och på så sätt ge arbetslösa anställning och tillgodose företagens behov av arbetskraft. Genom att en valideringsfunktion oftast byggts upp inom eller i anslutning till ett centrum kan även kompetens som exempelvis förvärvats genom arbetslivserfarenhet eller sådan kompetens som förvärvats i annat land dokumenteras. På detta sätt kan lärcentrumet bidra till att arbetslösa och invandrare får arbete. Den koppling som finns till en högskola eller universitet bidrar i sig till att öka tillväxten genom att den kunskapsmassa som finns där görs tillgänglig för lärande och ökad tillväxt genom lärcentrumet.

Lärcentra som mäklare Lärcentra är organisationer som främst främjar samverkan mellan olika intressenter och vägleder den enskilde eller företag till rätt anordnare. Oftast erbjuds studieoch yrkesvägledning på centrumet eller i anslutning till detta. Arbetsförmedlingen finns vanligen i centrumet. Om så inte är fallet samverkar arbetsförmedlingen och lärcentra på annat lämpligt sätt. Vägledarnas uppgift är att genom information eller genom ett vägledningssamtal lotsa studenterna till den utbildning de har behov av. Företagen kan genom lärcentra få hjälp med att finna lämpliga utbildningsanordnare för att tillgodose behoven av kompetensutveckling. I många fall har lärcentrumet resurser för att handla upp utbildning som svarar mot individuella behov.

Lärcentra som mötesplats Lärcentrumet är en mötesplats för studenter och för olika andra intressenter såsom företagare, utbildningsanordnare och olika kommunala förvaltningar som verkar inom utbildnings- och arbetsmarknads- och integrationssektorerna. Lärcentra har i ett inledande skede framför

dialog 1/2004

allt erbjudit högskoleutbildning på distans, men idag genomförs allt oftare även utbildning på gymnasial eller grundläggande nivå. Lärcentra är oftast belägna utanför själva högskolan, som i kommuner som saknar högskola på orten. I en del kommuner förekommer dock en samlokalisering med en mindre högskola eller högskolefilial. En del kommuner har valt att placera sitt centrum i kommunens bibliotek.

Lärcentra är vanligen tillgängliga för studenter även på kvällstid, helger och under sommaren. Många lärcentra strävar också efter att vara en mötesplats för övriga medborgare genom att i egen regi eller genom t ex ett studieförbund anordna föreläsningar eller andra aktiviteter. Lärcentra har ofta en samordnande funktion för en kommuns organisation för vuxenutbildning och kan då sägas vara navet i kommunens infrastruktur för vuxnas lärande.

Lärcentraföreteelsen är relativt ny och mycket återstår innan dessa centra fullt ut kan axla de uppgifter som tänkts.

Kontakterna med näringslivet är i många kommuner svagt utvecklade, medan kontakterna inom utbildningsområdet i allmänhet är väl etablerade sedan kunskapslyftssatsningen. I en del kommuner är kopplingen mellan högskola och den gymnasiala nivån relativt svag.

Ett problem är den framtida finansieringen av lokala lärcentra. Idag finns det ett särskilt statsbidrag som utgår till kommunerna för insatser för utbildning av vuxna t.o.m. 2005. Efter detta år kan fortsatt bidrag komma att utgå inom det generella statsbidraget till kommunerna, vilket kan medföra en risk att resursen inte kommer att gynna utbildning av vuxna till del på samma sätt som tidigare. De ekonomiska problemen i kommunerna innebär också att lärcentra och övrig vuxenutbildning riskerar kraftiga nedskärningar.

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

LYFT genom regionalt samarbete

Matti Peltola rektor Kalajokilaakson ammatillinen aikuiskoulutuskeskus (yrkesutbildningscentret för vuxna), Finland

Inom Kala- och Pyhäjokidalen verkar flera utbildningsanordnare som erbjuder yrkesutbildning och utbildning som uttryckligen är avsedda för vuxna. I decennier har vi utvecklat vår egen verksamhet och våra egna utvecklingsprodukter utan att bry oss om varandra, och alla har haft tillräckligt med verksamhetsutrymme.

Flera aktörer har efterlyst ett mer omfattande samarbete, men det har ändå varit mycket begränsat och i synnerhet har planeringen av gemensamma utbildningsprodukter upplevts närmast som att man då stödjer och utvecklar konkurrentens verksamhet.

Tiderna har förändrats och glesbygden behöver samarbete för att man skall kunna stödja och föra framåt den regionala utvecklingen. Genom programmet LYFTET blev utbildningsanordnarna mer eller mindre ”tvingade” (i positiv mening) att samarbeta, eftersom det huvudsakligen var utbildningsanordnarnas samprojekt som tilldelades stödet. Inom Kalaoch Pyhäjokidalen startade man Älvdalarnas eget LYFTET-projekt som utgör ramen för samarbetet. Tack vare LYFTET har samarbetet förstärkts också i den verksamhet som inte omfattas av programmet.

Vi planerar gemensamma utbildningsprodukter där insatser av olika utbildningsanordnare har sin givna plats, vi anordnar gemensam utbildning för de anställda och framför allt genomför vi utbildningar i samarbete med varandra. Utan programmet skulle vi inte ha ett lika intensivt samarbete som vi har i dag, men å andra sidan har det regionala samarbetet nu lyft också utan LYFTET.

Fyra utbildningsanordnare och tio läroanstalter erbjuder omfattande utbildningstjänster I Älvdalarnas LYFTET-projekt medverkar fyra utbildningsanordnare, Utbildningssamkommunen Kalajokilaakson koulutuskuntayhtymä (senare KAM), Raudaskylä, Reisjärvi och Kalajoki kristliga folkhögskolor.

I utbildningssamkommunen Kalajokilaakson koulutuskuntayhtymä ingår sju läroanstalter så att inte mindre än tio läroanstalter medverkar i Älvdalarnas LYFTET, ganska remarkabelt med tanke på att området är geografiskt sett litet och relativt glest bebyggt. Dessutom medverkar alla betydande yrkesutbildningsanordnare inom området i projektet, uppslutningen bakom projektet är alltså så bred som den kan vara. Nästa steg är att utvidga projekt utanför Älvdalarna.

LYFTET administreras av KAM och Kalajokilaaksos yrkesutbildningscenter för vuxna (senare AIKU) svarar för den praktiska samordningen. För min del tittar jag på samarbetet mellan yrkesutbildningscentret för vuxna och folkhögskolorna ur centrets synvinkel. Målgruppen för LYFTET är så svårt att nå att alla och allas kompetens behövs både när det gäller att rekrytera studerande och att vägleda studierna och lärandet.

Inom ramen för LYFTET kan vi erbjuda de personer som är lämpliga för LYFTET utbildning när det gäller alla befintliga grund-, yrkes- och specialyrkesexamina och en möjlighet att slutföra grundskolan och gymnasiet. Utöver allt detta kommer förstås möjligheten till fortsatta studier, vilket öppnar dörrarna till alla möjliga utbildningsvägar. Om någon av dessa tio läroanstalter inte kan erbjuda den studerande den utbildning han eller hon är ute efter, kan till och med enstaka studerande söka till utbildningen i fråga med hjälp de övriga LYFTETprojekten. Vi kan konstatera att vårt projekt har lyckats, för en stor grupp av

personer som hör till målgruppen har sökt sig till studier genom Älvdalarnas LYFTET-projekt trots att området är glesbebyggt. Vårt projekt omfattar 52 studerande och enligt den information jag har fått är antalet i andra projekt i Uleåborgs län 10…25. Succén bygger på flera faktorer, men det viktigaste är att vi redan i början ”decentraliserade” rekryteringen, dvs. att alla rekryterar över hela fältet. Det finns alltid flera anledningar till varför vi besöker arbetsplatser, men vid besöken glömmer vi aldrig att tala om LYFTET. Samarbetet bygger på att vi erkänner varandras kompetens Den första förutsättningen för samarbetet är att vi erkänner varandras kompetens. Det är en enkel sak som man åter och åter igen måste lära sig. Det är nu bara så att alla läroanstalter i ett glest bebyggt område inte kan erbjuda alla examina. Det finns ett flertal utbildningsområden som är viktiga för den regionala utvecklingen men som bara har en eller två lärare och då blir det svårt att samtidigt både utveckla och klara av undervisningen. Ett bra samarbete mellan utbildningsanordnarna och läroanstalterna ger möjligheter till en gemensam planering och därigenom till att utveckla utbildningen, vilket i takt med inlärningsresultaten (förhoppningsvis med ett så kort dröjsmål som möjligt) syns i den regionala utvecklingen. Det krävs nog fler än en läroanstalt för att täcka in det utbildningsbehov som finns inom de stora yrkesbranscherna.

Kompetens för alla genom samarbete Samarbetet och den kompetens folkhögskolorna besitter har gett oss – vuxenutbildningscentret för vuxna och dess personal - mycket. Vi har lärt oss att fortsätter på nästa sida

dialog 1/2004

21

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

bättre förstå bland annat de läs- och skrivsvårigheter en del vuxna har, hur de påverkar inlärningen och framför allt när det gäller att identifiera dem. Kommersiellt har vi fått mervärde för våra produkter och nya kundgrupper. Jag har förstått att folkhögskolorna har fått sin del av vår kompetens. De fristående prov som anknyter till yrkesexamina förutsätter samarbete, bland annat när det gäller att följa trepartsprincipen och utesluta eventuella jäv.

Framtiden bygger på samarbete

22

Varken utbildningsanordnarna eller läroanstalterna har råd att isolera sig. De läroanstalter som gjort så finns inte längre. Samarbetet har ökat under de senaste årtiondena och blivit mer internationellt, vilket var helt omöjligt under den tid jag själv studerade. Det är ju förstås de bättre möjligheterna att röra sig som möjliggjort en sådan utveckling, men också samarbetsbehovet och den ökade kompetensen och läroanstaltens egen roll åtminstone som ett lok för näringslivet inom området har spelat in.

Sammanfattningsvis kan man konstatera om detta samarbete att ett plus ett är mer än två, om inte rentav tre.

När man delar med sig av eller rättare sagt byter kunskaper och färdigheter minskar ingens kompetens, men den kollektiva kompetensen blir lätt mångdubbel. Översättning från finska: Juha Auvinen 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 Programmet för höjande av utbildningsnivån 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 hos vuxna, Kunskapslyftet, genomförs 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 åren 2003-07. Syftet med programmet är att 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 förbättra möjligheterna för dem som avlagt 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 examen på högst grundnivå att stanna kvar i 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 arbetslivet och att förbättra deras karriär1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 utveckling, lindra arbetskraftsunderskottet till 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 följd av att de stora åldersklasserna går i 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 pension samt påverka sysselsättningsnivån.

1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 Syftet skall uppnås genom att man - genom 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 information och annan uppsökande verksam1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 het främjar ansökning till utbildning bland 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 dem som omfattas av programmet (special1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 finansiering för ansökningsfrämjande åtgär1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 der), - förbättrar målgruppens möjligheter 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 att delta i ordinärt finansierad yrkesutbild1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 ning samt - med specialfinansiering ökar 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 antalet studieplatser för målgruppen inom 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 yrkesutbildningen och datakörkortsutbildnin1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 gen samt - med specialfinansiering ökar de 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 studiestödjande åtgärderna för målgruppen 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 inom allmänutbildningen och yrkesutbildnin1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 gen. Målet för yrkesutbildningen är att 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 deltagaren avlägger en examen eller en del 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 av en examen, vilket bidrar till förhöjd 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 kompetensnivå.

1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 Mera info: http://www.noste-ohjelma.fi/fin/ 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 bitmap.asp?R=344 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901 1234567890123456789012345678901212345678901

Utvecklingen av påbyggnadsutbildningar

Per Byström departementssekreterare Utbildningsdepartementet, Sverige

Det är viktigt att de kortare yrkesutbildningar som bygger på gymnasieskolan utvecklas och förändras i takt med arbetslivets och samhällets behov.

I Sverige svarar de kommunala påbyggnadsutbildningarna tillsammans med bl.a. den kvalificerade yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningarna och de kompletterande utbildningarna mot viktiga utbildningsbehov på det här området. Ett steg som nu tas är att vissa kommunala, yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar kan utvecklas till utbildningsformer som är statligt finansierade och med ett statligt ansvar. Samtidigt avvecklas regelverket med interkommunal ersättning för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar som bidragit till att flera kommuner drabbats av ekonomiska påfrestningar som man inte kunnat förutse eller styra över.

Det är kommunen eller landstinget som idag är huvudman som själv som tar initiativet till en övergång till annan utbildningsform för en viss påbyggnadsutbildning. Man kan kontakta t.ex. en högskola, en folkhögskola eller Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning för att diskutera vilka möjligheter och förutsättningar som finns. Kvalitativa och andra formella krav som ställs i den utbildningsform som det kan vara aktuellt att övergå till, måste uppfyllas.

För en bra utbildning som har främst en lokal eller regional förankring är det emellertid angeläget att kommunerna fortsätter att driva vidare. De generella statsbidrag som kommunerna får bör bland annat användas för att tillgodose behov som finns av exempelvis påbyggnadsutbildning i kommunen. Det kan då

dialog 1/2004

vara naturligt att arbeta med samverkansavtal mellan kommunerna i en eller flera regioner för att upprätthålla ett utbildningsutbud som svarar mot olika gemensamma, lokala eller regionala behov.

Regeringen har tillsatt en samrådsgrupp för att följa och stödja arbetet med att överföra påbyggnadsutbildningar och vid behov bistå berörda parter med information och råd om olika utbildningsformer som kan vara aktuella alternativ.

Ett annat steg som tas på detta område är att regeringen efter riksdagens beslut om budgeten för 2004 satsat på en försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.

Bakgrunden är att nyrekryteringen inom flera hantverksyrken är liten, bl.a. beroende på att flertalet hantverkare inom små hantverksyrken saknar ekonomiska möjligheter att erbjuda en lärlingsplats.

Genom försöksverksamheten erbjuds en möjlighet att ge även vuxna tillfälle att fortsätta utveckla sina färdigheter i olika hantverksyrken under ordnade former, med möjlighet till studiemedel under utbildningstiden.

baltisk-nordiska nätverk

Networks in the Baltic Sea Area – Arena for Lifelong Learning

Antra Carlsen project leader Nordic Folk Academy

There exist numerous descriptions and definitions of networks. In my international cooperation practice the most characteristic features of networking are common understanding of values and goals, communication, meeting and sharing, and growing together.

The post-independence history of the Nordic – Baltic adult learning networks is more than ten years long and provides evidence of both qualitative and quantitative growth and development. As stated during the Nordic-Baltic Lifelong Learning Conference held in Riga on 11-13 May, 2003 over the years the cooperation has resulted in a strong Nordic - Baltic adult education network, which forms the basis for the creation of a common Nordic-Baltic lifelong learning area.

nucleus and will have to change. The adult education umbrella organisations are striving to increase contacts and promote the exchange of experience between their member organisations through the Nordplus Neighbour programme, thus strengthening both the local Nordic as well as Baltic organisations.

Capacity of networks The existing Nordic – Baltic adult learning networks have a significant capacity as regards methodology, democratic values and innovation. All the organisations involved know that we are at the stage of reaping the fruit of the long period of growth and development from assistance to equality.

The Learning 4 Sharing project (www.learning4sharing.nu) has clearly demonstrated the new and equal partnership among the Nordic and Baltic adult education practitioners. The results of this cooperation have raised interest in other European countries, and can also serve as the basis for further work on validation and accreditation in the in the Nordic – Baltic area.

Adult Education for Sustainable Development (coordinated by RVUX Riksförbundet för formell vuxenutbildning, www.rvux.se) is a network comprising both formal adult education and nonformal learning and has the capacity to contribute to a more balanced use of human, social and natural resources in our countries, using adult education a tool.

New network members The networks in the Baltic Sea area can be characterised as inclusive. The existing networks have chosen new member organisations not on the basis of which education sector they belong to but by considering what contribution the new partnership will bring to the development of lifelong learning in each country and the region as the whole. If common interests are present, the dynamics of development is the natural consequence.

Building mutual trust between the local authorities and the adult education organisations, and active civic participation are the goals of the Baltic as well as Nordic organisations for adult education.

Work towards the common goal has resulted in a qualitatively new NGO and local authority partnership, which started in 1999 in the form of study visits and follow-up networking activities and has become an important tool for ensuring

Strong nucleus of networking The adult learning networks in the Baltic Sea area have had at least two strong supportive factors. The Nordic Folk Academy (NFA) has been a coordinating as well as the development and inspiration resource. The Nordic and the Baltic umbrella organisations (national associations and councils of adult education organisations) have developed a goal-oriented and mutually interesting cooperation, which is a precondition for further development of the partnership activities locally. Now, in a situation where the NFA is being closed, the networking activity will lose a part of its strong

dialog 1/2004

23

baltisk-nordiska nätverk

the local development and promoting life-long learning in the Baltic countries.

The networking activity has developed towards new geographical areas, thus acquiring many new members. Northwest Russian adult learning organisations have had a possibility to investigate the accumulated Baltic – Nordic experience within ALLA “Adult Learning for Local Action”, a project in the Nordic Council of Ministers programme for the Adjacent Areas (www.norden.org/Vuxnaslarande) and consider the experience highly useful.

Involvement of the organisations from the Kaliningrad area in “4 Learning Seasons Network” (planned for 2004 – 2006) project will contribute to the enlargement of the partnership in Northwest Russia.

Future

24

The networks in the Baltic Sea area are needed for at least two reasons. On the one hand, any sharing of experiences and opinions increases understanding, and thus also tolerance and democratic communication, in the area. On the other hand, the partners involved in the Baltic Sea area networks comprise a very high development potential. If the existing good practices can be preserved, continuously exchanged and improved, the Northern part of Europe has a potential of becoming the leading region in lifelong learning development, improving the access to and quality of learning.

However, capacity building and knowledge sharing should not be the privilege only of the strong and wellestablished adult learning organisations.

Also new, small, local organisations should be able to participate in or create networks. Their interest and motivation should be supported and fostered by meetings, thematic seminars or contact conferences. Curiosity, the wish to learn and improve own practices as a start-up factor can be sufficient. However, the sustainability and success of the networks depend on good coordination and communication, on the international cooperation capacity of the network members, on the significance and usefulness of the networking results.

Good Nordic and European programmes are an important supportive factor for the project work of networks, but the sustainability, progression and broad reach of the developed cooperation are hardly possible without the existence of a structure and human resources for the coordination, information work, innovation and monitoring. Will we have it?

BaltNet – fortsatt samarbete inom vuxenutbildningen Sven Salin styrelsemedlem RVUX, Sverige

Riksförbundet för formell vuxenutbildning, Rvux, är en ideell förening som i första hand organiserar kommunala utförare av formell vuxenutbildning i Sverige. Medlemmar är komvuxenheter, lärcentra, vuxenutbildningscentra – eller vad kommunerna kallar sin vuxenutbildning. I Rvux ingår också Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) – tidigare Statens Skolor för Vuxna – och en del kommunala beställare av formell vuxenutbildning liksom några andra utförare.

Rvux styrelse konstaterade i mitten av 1990-talet att det fanns ett omfattande samarbete inom vuxenutbildningen mellan de nordiska länderna och även med de baltiska länderna, men detta samarbete gällde huvudsakligen folkhög-skolor och folkbildning. Rvux styrelse eta-blerade då ett samarbete med Nordens folkliga akademi (NFA) och kom även med i FOVU-samarbetet.

Rvux styrelse beslöt också att bekanta sig med formell vuxenutbildning i de andra nordiska länderna och i Baltikum.

Syftet var att förmedla kontakter och utbyten och utveckla länder. Så bildades BaltNet – Rvux nätverk för samarbete med formell vuxenutbildning i de baltiska länderna. Samarbetet har stötts bl.a. med bidrag från Nordiska ministerrådet och Svenska Institutet. BaltNet satsar nu framför allt på ett samarbete för hållbar utveckling.

Medlemskap i EU Från om med den 1 maj är de baltiska länderna medlemmar i Europeiska Unionen. Samarbetet måste därför ändra karaktär. Tanken är att mycket av det fortsatta samarbetet även inom vuxenutbildningen ska ske inom ramen för EU:s program, t ex Grundtvig och Leonardo da Vinci, men i sådana fall går det i regel inte att begränsa samarbetet till de nordiska och baltiska länderna.

Nordiska Ministerrådet har emellertid

dialog 1/2004

skapat ett program, Nordplus Nabo, just för samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna.

Vuxenutbildning för hållbar utveckling i Östersjöregionen Utbildningsministrarna i länderna runt Östersjön kom i januari 2002 överens om en Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling, Baltic 21 Education – en uppföljning av de beslut som togs i Rio de Janeiro 1992. Detta har sedan följts upp med ett världstoppmöte i Johannesburg 2002 och ett beslut i FN:s generalförsamling att göra perioden 2005-2014 till ett årtionde för hållbar utveckling.

Rvux BaltNet tog initiativet till att ordna ett seminarium på NFA i januari 2003 om vuxenutbildning för hållbar utveckling. Syftet var att försöka definiera begreppet hållbar utveckling och klargöra vuxenutbildningens uppgifter för en sådan utveckling. Tanken var också att utröna om det fanns ett intresse bland vuxenutbildare i Norden och de baltiska länderna för fortsatt samarbete inom detta område. Intresset visade sig vara mycket stort, och tankarna på ett fortsatt samarbete och en större konferens fick starkt stöd av Carl Lindberg på Utbildningsdepartementet och genom Antra Carlsen på NFA. En sådan konferens anordnades därför i Jurmala i Lettland i november 2003 med bidrag från Nordiska ministerrådet, Svenska Institutet och en rad andra organisationer. Ungefär 100 personer från de nordiska och baltiska länderna men även från Polen och Ryssland deltog.

Konferensen blev en stor framgång och resulterade bl a i starka rekommendationer till fortsatt samarbete och nätverksbildande för att i ännu större utsträckning nå ut till praktiker.

Rvux BaltNet har därför i samarbete med bl a Svenska Institutet och andra baltiska och nordiska vuxenutbildningsorganisationer sökt bidrag från Nordplus

vuxnas lärande i Island

Nabo för ett treårsprojekt som uppföljning av Jurmala-konferensen, ”Adult Education for Sustainable Development in the Baltic Sea Region – AE4SD-Baltic”.

Målet för projektet är att främja både vuxnas lärande och hållbar utveckling, och målgrupperna är lärare, skolledare och beslutsfattare inom vuxenutbildningen, som vill engagera sig för hållbar utveckling inom sina verksamhetsområden. Projektet består av två delar: - en uppföljningskonferens om hållbar utveckling i Östersjöregionen i Jurmala i oktober 2004, - ett nätverksarbete kring praktiska utvecklingsteman, t ex föreskrifter i läroplaner och kursplaner, undervisningsmaterial och praktiska tips och idéer för lärare.

Varför formell utbildning?

Projektet inriktas i första hand mot lärare och skolledare i formell vuxenutbildning men utesluter i och för sig inte andra intresserade. Denna inriktning har valts, därför att det upplevs som så mycket svårare att i formell vuxenutbildning genomföra inslag om hållbar utveckling. Den formella vuxenutbildningen är styrd av läroplaner och kursplaner och har snäva tidsramar medan folkbildningen har betydligt större frihet att själv bestämma både innehåll och utformning av sin verksamhet. Det behövs därför både centrala föreskrifter, användbara material och praktiska tips och idéer.

Information Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna inom ramen för BaltNet kommer att fortsätta i olika former.

Information om detta lämnas successivt på Rvux hemsida www.rvux.se.

Förutsättningen för att det planerade treårsprojektet skall kunna genomföras är att Rvux får det sökta bidraget från Nordplus Nabo. Redan nu har emellertid en hemsida för projektet öppnats: www.ae4sd.org.

D

Folkeoplysning og Voksenoplæring i Island

Guðrún Halldórsdóttir forstander Reykjaviks kommunale voksenundervisning

Island (103 000km2) er et forholdsvis stort land i henhold til beboertallet som er steget eller formindsket i henhold til naturens temperatur samt vulkaners og sygdommernes (epidemiers) tilsikkelse.

Den sidste store epidemi var i 1918 da 2/3 dele af inboerne omkom. Samtidig indelukkede havisen store dele af stranden.

Mens der i 1700 tallet var vulkaniske udbrud, havis omkring hele landet samt medfølgende hunger og sygdomme som huggede et stort gab i indvånerantallet.

Disse naturens overgreb har haft den følge at inbyggertallet og dermed bydannelse ikke er gået hurtigt fremad hos os i Island. Efter 1918 er gennemsnitstemperaturen gået opad og vi har kunnet klare os overfor de vulkaniske udbrud.

Det har også medført at vi nu nærmer os 300 000 i beboertal.

I lang tid var der således meget små og få landsbyer her i landet, hvad der forhindrede børneskoles og aftenskoles oprettelse. Langt længere end i Danmark foregik børnenes oplæring hjemme på bondegårdene eller i husmændenes hushold og husfaderen var forpligtet til at varetage undervisningen, d.v.s. læsning, regning, kristendom og skrift. Med tanke på overstående kan man indse at der ikke har været tale om meget folkeoplæring i form af kurser eller skoler i 1800

tallets Island hvor befolkningen lå så spredt. Dog findes der enkelte forsøg derpå som i studenternes søndags og aftenskole for arbejdere og sømænd.

Den blev oprættet omkring 1880 i Reykjavik og levede i nogle år.

I det hele taget var det ikke landets myndigheder, stat eller kommuner der stod for oprettelser af skoler for de almene borgere i landet, husholdningsskoler, landbrugsskoler, sømandsskoler og håndværkerskoler begyndte altid på en persons eller nogle personers initiativ, selv om mange af disse skoler senere hen blev overtaget eller styret og støttet af myndighederne.

Aftensædet (Kvöldvakan) var i 1000 år islændingernes form for oplysning og underholdning. Når folket på gården sad og arbejdede med al slags håndarbejde mens én læste højt af de gamle islandske bøger, kvad en rime eller fortalte historier. Denne tradition udviklede sig senere hen til at man i hver sogn stiftede læseforeninger hvor der var fælles indkøb af bøger som blev så udlånt fra gård til gård . Denne stærke tradition viste sig senere i at i 1930 tallet stiftede arbejderforeningen Arbejdernes oplysnings forbund , som virkede længe som landets største bogforlag „Sprog og Kultur” (Mál og Menning).

Folkehøjskoler Folkehøjskolernes banebryder i Island var Gudmundur Hjaltason, han gik først på fortsätter på nästa sida

dialog 1/2004

25

Bild: Sakari Niemi

De kommunale aftenskoler I 1939 blev Reykjaviks kommunes aftenskole oprettet – Ágúst Sigurðsson (cand. mag) der var lige kommet hjem fra sine studier i Danmark og Sverige var ophavsmand til det. Han lagde sine ideer for byens styrelse der vedtog oprettelsen og skolen er nu et af landets største folkeoplysningscentrer, med 3000-4000 elever per år. Viden om i landet blev der opprettet kommunale aftenskoler (studiegrupper) så vidt man ved har de arbejdet i 20 byer i landet, nu er der kun 2 tilbage i Reykjavík og Hafnarfjörður. Reykjaviks

kommunale studiegrupper (Námsflokkar Reykjavíkur) er landets ældste og med mange varierede tilbud. Invandrerundervisning er en væsentlig del af virksomheden mens mange andre afdelinger findes i skolen. Det nyeste er fjernundervisning (breve og computer) i islandsk og sundhedsplejefag.

Arbjedernes Oplysningsforbund har haft virksomhed i gang mellem 40-50 år .

Virksomheden blomstrer og samrbejdet mellem arbejdsgivere og fagforeninger er blevet meget stærkere end før.

Fjernundervisning I 1940 blev De Koopratives brevskole oprettet samtidig med at Islands radio begyndte med fjernundervisning i sprog.

Begge dele gik livligt i begyndelsen, radioens sprogkurs levede dog ikke længe.

Men Brevskolen gik i gennem mange ændringer og flere ejere kom til som AOF, Bondeforbundet og islandske ungdomsforeninger. Brevskolen blev nedlagt i 1997. Men fjernundervisningens tid var ikke over. I de aller sidste år har den fået stor medvind. Det er ganske naturligt i et land hvor man ikke har muligheder for at komme i skole på de højere trin i sine omgivelser.

Desuden kommer der oplysninger fra fortsættleses skoler og universiteter over hele landet at ansøgning i sommeren 2004 er så stor at de slet ikke har plads til alle. I sådan situation er fjernundervisning måske den eneste udvej.

(Se også følgene artikel om de ny distrikt centrer i Island.)

dialog 1/2004

D

26

folkehøjskole i Norge og siden i Danmark. Han rejste omkring i Island og bebudede højskole idealet og holdt skole for unge i højskolernes ånd men en stor del af sit liv var han i Norge og Danmark.

To vigtige folkehøjskoler på Núpur og Hvítárbakki blev oprettet i Island og de var i gang fra årene 1905 til 1930, da bestemte Islands undervisningsminister at oprette to eksamens kostskoler som overtog disse to skolers virksomhed og dermed døde folkehøjskoleinteressen hen, dog ikke helt.

Den islandske statskirke forsøgte at starte en folkehøjskole på Skálholt Sydlandets gamle bispedsede men det forsøg faldt omkuld da det islandske alting i 1978 vedtog lov om aftenkurser for voksne på de islandske gymnasieskoler.

Man har gjort er par forsøg på at starte daghøjskoler i Reykjavík både i Nordens Hus og på kommunal vegne men de er nu opgivet.

Islannin vapaata sivistystyötä ja aikuiskasvatusta esittelee lehden islantilainen toimitusneuvoston jäsen Guðrún Halldórsdóttir, joka toimii Reykjavikin kunnallisen aikuiskoulutuksen piirissä. 1800-luvun islantilainen maaseutu oli harvaanasuttua eikä kansansivistystoimintaa esiintynyt.

1880-luvulla Reykjavikiin perustettiin opiskelijoiden sunnuntai- ja iltakouluja työläisille ja merimiehille, ja ne elivät muutaman vuoden. Kaikille kansalaisille tarkoitetut koulut, kuten kotitalous-, maanviljely-, merimies- ja käsityöläiskoulut, perustettiin yksittäisten henkilöiden toimesta. Ne eivät olleet valtion, kunnan tai viranomaisten aikaansaannoksia vaikka nämä myöhemmin ottivatkin vastuun niistä. Yli 1000 vuoden ajan islantilaisten ajanvietteen ja kansansivistyksen muoto oli ’Kvöldvakan’ (’iltavalvojainen’), jolloin maatiloilla käsitöitä tehtäessä luettiin ääneen vanhoja islantilaisia kirjoja ja kerrottiin tarinoita. Perinne kehittyi siten että perustettiin lukuyhdistyksiä, jotka ostivat yhteisesti kirjoja, joita sitten lainattiin tilalta toiselle. Tämä johti siihen, että 1930-luvulla perustettiin ’Arbejdernes oplysnings forbund’ (’työväen sivistysliitto’), joka pitkään vaikutti maan suurimpana kustantajana ’Sprog og Kultur´.

Islantilaisen kansanopiston uranuurtaja oli Gudmundur Hjaltason, joka oli käynyt kansanopiston sekä Norjassa että Tanskassa. 1900-luvun alkupuoliskolla perustettiin kaksi kansanopistoa mutta pian opetusministeriö otti ne hallintaansa ja muutti ne tutkintotavoitteisiksi internaattikouluiksi.

Vapaakirkko aloitti kansanopistotoiminnan Skálholt Sydlandetin vanhan piispanistuimen paikalla, mutta yritys kaatui kun Islannin parlamentti (altingi) vuonna 1978 sääti lain aikuisten iltakursseista islantilaisissa lukioissa. Tämän jälkeen on ollut pari yritystä päiväkansanopistotoiminnan aloittamiseksi Reykjavikissa, mutta nekin ovat kaatuneet. Vuonna 1939 perustettiin Reykjavikin kunnallinen iltakoulu, joka nykyään on yksi maan suurimmista kansansivistyskeskuksista. Sillä on laaja tarjonta, jossa maahanmuuttajakoulutuksella on merkittävä osuus mutta myös etäopetusta on tarjolla. Islannin kaltaisessa maassa sillä onkin kasvava merkitys.

vuxnas lärande i Island

Værdien af livslang læring Katrín Þóra Þorsteinsdóttir Forstander for SÍMEY Eyjafjordur-distrikt, Island

I de sidste 4 år har jeg været forstanderen for SÍMEY (Center for livslang læring i Eyjafjordur – Nord Island).

SÍMEY er en af landets 9 distriktcentrer der drives uden for hovedstadsområdet. Disse centrer er vokset op af jordbundet på hvert sted for sig og drives som selvejende institutioner uafhængingt af hinanden.

D

e har dog det fælles mål at fremme efteruddannelsen hver i sin distrikt og forøge samarbejdet mellem erhvervsliv og skole for at sikre konkurancedygtigheden i arbejdslivet og byde enkelte personer på praktiske og nyttige kundskaber på alle skoletrin.

Dette er kraftige (stærke) centrer for distance og lokal undervisning hvor der bydes på: a) fritidsundervisning, b) general undervisning, c) erhvervsuddannelse d) distanceundervisning på folkeskoletrin, e) distanceundervisning på universitetstrin

D

en daglige beskeftigelse handler for det meste om rådgivning, opmuntring og omsporing til distriktets beboere. Det er en vigtig opgave ikke mindst med henblik på at der er ikke mange år siden at diskussion om livslang læring og efteruddannelse blev kombineret med personer der havde universitets eller specialistuddannelse. Heldigvis er det helt anderledes i dag, de fleste er sig bevidst om vigtigheden (betydningen) af at lære om nye ting. Dog viser det sig klart i de undersøgelser man har gjort i de sidste år at de der mindst søger efter konstant læring er dem der ikke har formel videreuddannelse. Dertil er der sikkert mange grunde, men man kan pege på vigtige effektive faktorer som · indstilling på arbejdstedet · indstilling i hjemmet · indstilling hos personen selv

Det er vigtig at ændre disse forhold og centrenes rolle må være at hjælpe distriktets virksomheder og beboere til at skabe muligheder for folk både med og uden videregående uddannelse for at studere videre. Udviklingen på arbejdsmarkedet har været sådan at nu kræver man stadig forøget viden og kundskaber til hvert eneste yrke og almene færdigheder samt grundkundskaber i computerteknik, gode færdigheder i sprog og forskellige andre ting er nu endnu mere nødvendige end før.

Æ

ndringene bliver stadig hurtigere og arbejdsgivere vil ansætte personer der allerede har fået disse grundkundskaber, da det både koster tid og penge at oplære og øve folk.

Det er vigtigt at man ser på efteruddannelse som investering og det må være en vedtagen tanke både hos firmaernes staf og ledere. Man opnår det bedste resultat hvis enkeltpersonernes efteruddannelse er en fælles opgave hos funksioneren og firmaet. Det forøger mulighederne for at rigtige kundskaber kommer til rigtig tid og vil således gøre både firmaet og funksioneren stærkere i fortsat udvikling. Det er ofte således at spørgsmålet om individer er parate til at acceptere en opfordring som den at gå på kursus eller bare deltage i kort uddannelse er et spørgsmål om indstilling: MOD til at tumle med noget man ikke kender og har måske ikke prøvet før; DRISTIGHED til at gå på ny i skole, ofte efter en lang tid og dårlig erfaring af skoleophold.

I

mit arbejde hos SÍMEY har jeg set hvordan folk der kommer ind på kurser og kortere arbejdsundervisning vinder i styrke og forøget energi under kurset. Det ser udtil at når isen nu er engang brudt så ønsker folk at fortsætte deres studier. Men efteruddannelse må finansieres, der er kommet erhvervsuddannelses fonds og hos mange af dem er det spillerum både for individer og arbejdsgivere. LANDSUDDANNELSEN dvs fondet som arbejderforeningernes medlemmer ude på landet kan søge om

dialog 1/2004

støtte til, har ændret meget for folkets muligheder til at søge efteruddannelse. I LANDSUDDANNELSENS målparagraffer fremkommer bla. at målet er at styrke individer på arbejdsmarkedet ved at give dem mulighed for at forstærke og forny sine kundskaber og gøre dem bedre kvalificeret til at overtage nye og ændrede opgaver. Denne fonds fremkomst har haft en stor betydning for arbejdere, både enkeltpersoner og de firmaer hvor de arbejder. Mange af de opgaver SÍMEY har arbejdet med ville ikke være blevet til virkelighed, hvis ikke denne fond havde hjulpet til. Det at lære forstærker os alle sammen og giver os bedre muligheder for at arbejde med det vi ønsker og leve det liv vi længes efter: LIVSLANG LÆRING FOR ALLE!

27 Islannissa toimii tällä hetkellä pääkaupunkiseudun ulkopuolella yhdeksän elinikäisen oppimisen keskusta, joista yhden (SÍMEYCenter for livslang læring i Eyjafjordur) johtajana toimii Katrín Þóra Þorsteinsdóttir.

Hän kertoo keskusten toiminnasta ja elinikäisestä oppimisesta Islannissa.

Keskukset ovat kasvaneet oman seutunsa tarpeista ja toimivat itsenäisinä instituutteina toisistaan riippumatta. Niillä on yhteinen tavoite edistää alueensa täydennyskoulutusta, lisätä yhteistyötä työelämän ja koulujen kanssa työelämän kilpailukyvyn turvaamiseksi sekä tarjota yksityisille henkilöille käytännöllisiä ja hyödyllisiä taitoja eri aineissa. Päivittäiset toiminnot käsittävät yleensä paikallisten asukkaiden ohjausta ja neuvontaa, motivointia sekä koulutuskyselyjä. Viime vuosien tutkimukset osoittavatkin, että vähiten jatkokoulutukseen hakeutuvat ne, joilla ei ole muodollista jatkokoulutusta. Näitä asenteita on tärkeä muuttaa. Elinikäisen oppimisen keskukset voivat auttaa alueen toimintamahdollisuuksia ja asukkaiden hakeutumista lisäkoulutukseen. Täydennyskoulutus on myös rahoitettava. Tähän tarjoaa uusia mahdollisuuksia ammattiyhdistysliittojen jäsenille tarkoitusta varten perustettu rahasto. Sen tarkoituksena on muun muassa vahvistaa yksilön mahdollisuuksia työmarkkinoilla koulutuksen avulla. Rahaston syntymisellä on ollut suuri merkitys sekä työntekijöille että työnantajille.

e-learning

E-learning; det globala klassrummet Preben Bruzelius utvecklare Väglednings- och lärcentrum i Kristianstad, Sverige

Den snabba utvecklingen i samhället gör att kraven på individen ökar. För att hänga med i utvecklingen måste man ständigt delta i lärande och på så sätt ta till sig ny kunskap.

28

Utifrån förändringarna i samhället och i världen är det tydligt att det en individ inte kan ha ett fåtal sysselsättningar som sträcker sig över hela tiden i arbetslivet. Man måste i större utsträckning vara beredd på att ändra inriktning på sin yrkesverksamhet och därför utveckla sin kompetens. Det är väldigt svårt, näst intill omöjligt, för en individ att börja sitt yrkesliv vid 20 års ålder och sedan kunna stanna kvar inom samma område under hela det aktiva yrkeslivet. Kraven i samhället berör givetvis inte bara arbetet utan är avsevärt komplexare. Skall man kunna vara en god och aktiv medborgare och kunna vara delaktig i den demokratiska processen i samhället måste man följa med i tiden med allt vad det innebär.

Ansvaret för att ett livslångt lärande kommer till stånd måste gemensamt bäras av samhället, arbetsgivarna och den enskilde individen. För att det livslånga lärandet skall fungera för alla måste en mångfald olika lösningar erbjudas som är anpassade till individens behov och förutsättningar. Flexibiliteten måste alltså vara stor för att kunna ta hänsyn till individuella behov.

Nya grupper medför nya krav Detta ställer stora krav på utbildningsanordnarna. Flera olika grupper av studerande, som dessa kanske inte är så vana vid, kommer att behöva kompetensutveckling. Exempel på sådana studerandegrupper är:

· studerande som jobbar heltid eller deltid samtidigt som dom studerar. Arbetstiderna kan variera kraftigt och t.ex. gälla jourtidsarbete, helgarbete, skiftgång m.m. · studerande med familj, barn, arbete, fritid m.m. där studierna får dela tid med alla andra aktiviteter · studerande som kommer från grupper som traditionellt inte studerar vidare och därmed kanske har ett annat förhållningssätt till kompetensutveckling · studerande som bor på annan ort än där den aktuella utbildningen finns · studerande med utländsk bakgrund där t.ex. språket kanske kan vara ett problem Flexibiliteten i tid och rum kommer därför att ha stor betydelse för att begreppet livslångt lärande ska kunna realiseras för varje medborgare. Den traditionella distansutbildningen är inte så flexibel att den svarar upp mot de krav som ställs. Skall man tillmötesgå individens behov måste man vidga begreppet till flexibelt lärande där det ena sättet inte är bättre än det andra utan utgår från individens behov och de arbetssätt som passar denne. Övergången från ”traditionell” utbildning till flexibelt lärande kan åskådliggöras med nedanstående bild. Ju mera e-learning utnyttjas desto större blir flexibiliteten.

Flexibilitet Traditionell utbildning

> E-learning

Stor flexibilitet i tid och rum skapar förutsättningar för att det livslånga lärande ska kunna inrymmas i individens vardag på ett bra sätt. Med ett sådant arbetssätt kommer de studerande och läraren/ handledaren inte att behöva träffas fysiskt i lika stor utsträckning som vid traditionell utbildning.

dialog 1/2004

Utbildningsplattformar För att underlätta kommunikationen och uppbyggnaden av en mer flexibel utbildning kan man använda ett LMS-system (Learning Management System) såsom t.ex. Fronter, Luvit, Lecando, Blackboard m.m. Dessa system behöver inte installeras i datorn utan man kan komma åt dem från Internet. Därmed kan man befinna sig var som helst och när som helst på dygnet få tillgång till kursen. Det enda som fordras är tillgång till en dator med Internetuppkoppling för att den studerande ska kunna komma in i globala klassrummet via Internet. Härigenom blir lärandet mer oberoende av tid och rum.

I LMS-system finns möjlighet att skapa gruppaktiviteter utan fysiska träffar där deltagarna tillsammans kan hjälpa varandra vidare i studierna. För gruppaktiviteter eller enskild handledning kan man även använda webbkamera eller telebild där deltagarna både ser och hör varandra.

Fysiska möten spelar dock en stor roll eftersom man i kontakt och dialog med andra utvecklas tillsammans och ökar kvaliteten i lärandet genom att det i diskussioner läggs nya aspekter på de gemensamma uppgifterna. Mötena behöver inte betyda att studenten måste ta sig till utbildningsanordnaren utan träffarna kan vara utlokaliserade på olika ställen. Studiegrupper kan bildas där det känns naturligt att träffas. Exempel på mötesplatser kan vara bibliotek, lärcentra eller samlingsplatser på företag och organisationer.

Behovet av kompetensutveckling och utbildning kommer att öka i framtiden.

Skall samhället kunna leva upp till målsättningen om ett livslångt lärande och ta hänsyn till individers behov är det globala klassrummet är ett sätt att nå målet.

e-learning

På distansgymnasiet studerar man på eget ansvar men inte ensam Mervi Sensio journalist, Finland

Distansgymnasisten Marjatta Kirjavainen vid Otava folkhögskola: Alla vet att varje ämne kräver en hel del insatser. - Förstås kan man själv ställa sina mål och studera så flitigt man vill, konstaterar hon. Foto: Mervi Sensio

På distansgymnasiet vid Otavan Opisto kan man avlägga gymnasiet helt och hållet på internet. Studievägen är avsedd för vuxna, för nätbaserade studier i det här formatet kräver förmåga till arbete i egen regi och engagemang. Orkar man jobba hårt, blir belöningen också den bästa möjliga. På distansgymnasiet lär man sig verkligen, vet distansgymnasisten Marjatta Kirjavainen.

Marjatta Kirjavainen från S:t Michel beslutade att gå i gymnasiet när hon pensionerade sig. Hon är sjuksköterska till sin utbildning och har jobbat i treskiftsarbete i hela sitt liv. Hon kunde inte då förverkliga sin dröm om att studera, för jobbet tillät inte regelbundet sittande i skolbänken. Men nu hade hon tid för det.

- Jag tänkte börja i kvällsgymnasiet, men sedan såg jag en artikel om ett internetbaserat gymnasium i en tidning och tänkte att det säkert skulle passa mig. Där kunde man studera i egen takt och vara hemma på kvällarna, säger Kirjavainen.

Den första kursen på distansgymnasiet var ganska tung, tyckte Kirjavainen, för sättet att arbeta var främmande. Efter en trevande start kom hon dock snabbt in i studierutinerna.

dialog 1/2004

- Till exempel när jag läste realämnen, läste jag först det kursmaterial som var lagt ut på nätet och därefter läroboksdelen i anknytning till kursen. På nätverksgymnasiet genomförs uppgifterna i essäform och man kan söka så mycket material som möjligt till dem, och det är det roligaste med de här studierna, påpekar Kirjavainen.

Utöver det anvisade materialet botaniserar hon på biblioteket och utnyttjar också delvis den osinliga kunskapsbanken på nätet.

- Nu har jag avlagt alla obligatoriska kurser och också skrivit dem alla, gläder sig distansgymnasisten.

Fyra års slit är alltså avklarat och snart ståtar den vita mössan på Kirjavainens huvud. Enligt Kirjavainen lämpar sig distansgymnasiet för alla som har en tillräcklig dos av självdisciplin.

- Ingen flåsar en i nacken utan var och en svarar för sina framsteg och att studieplanen håller. Men vill man studera är det bara att anmäla sig och så är det första steget taget. Det är inte övermäktigt. Jag har åtminstone njutit av det, försäkrar Marjatta Kirjavainen.

Var och en studerar på sitt sätt Taru Kekkonen som är ämneslärare och studievägledare på distansgymnasiet berättar att ungefär 150 vuxna i likhet med Marjatta Kirjavainen har hittat distansgymnasiet som sin studieväg. Kirjavainen bor i S.t Michel, nära distansgymnasiets ”högkvarter”, men det finns också många finnar som bor utomlands och som studerar på distansgymnasiet, t.ex. folk som på grund av arbete reser mycket. Avståndet stör dock inte på något sätt studierna, för det är faktiskt möjligt att avlägga distansgymnasiet helt utan närkontakter. Det enda man behöver är en dator, internetuppkoppling och en browser.

- Ingen behöver resa eller flytta efter fortsätter på nästa sida

29

e-learning Taru Kekkonen arbetar som kontaktperson på distansgymnasiet.

Hon vägleder de studerande när de inleder sina studier och verkar som stödperson under hela studieprocessen. Hon är också ämneslärare i engelska. foto: Mervi Sensio

30

skolan. Gymnasiet följer med överallt.

Allt läromaterial finns på nätet, men visst använder vi också böcker, men klart mindre än i ett närgymnasium, förklarar Taru Kekkonen.

Utöver kursmaterialet förfogar distansgymnasiet bland annat över kommunikationsverktyg för kontakter mellan lärarna och de studerande och diskussionsfora för kontakter mellan de studerande.

- Vi har konstaterat att kommunikationen mellan de studerande är viktig. Den stödjer det sociala umgänget, för också de distansstudierna är en social händelse, även om man inte fysiskt träffar andra studerande och lärare. Kontakterna bidrar också till att engagera de studerande i studierna. Det är många som upptäcker att man inte i själva verket arbetar med en dator utan med andra människor, betonar Kekkonen.

Varje kurs har en egen lärare som lotsar de studerande genom studieperioden. Lärarens och vägledarens roll är viktig vid nätbaserade studier, men det är framför allt de studerande som skall ha ett aktivt grepp. Läraren är alltid tillgänglig vid behov, men om den studerande inte uttrycker sitt behov, kan läraren inte heller veta om det.

För vuxna och självständiga Distansgymnasiet är enligt Taru Kekkonen uttryckligen en studieväg för de vuxna, för det är tunnsått med de unga som är tillräckligt självdisciplinerade för studier i det här formatet.

- Det är den studerande själv som har ansvar för sina studier. Ingen kommer och säger att nu skall du läsa det här och att nästa lektion är på den och den tiden.

Vi har förstås en studieplan, men det är

på den studerandes eget ansvar att hålla tidsschemat. Det är lätt att skjuta upp studierna när man vet att kursen inte försvinner från nätet, vet Taru Kekkonen.

Det är just att hålla tidsschemat som kanske är det mest utmanande för den som studerar på distansgymnasiet. Å andra sidan är friheten att använda sin tid hur man vill distansgymnasiets trumfkort. Varje studerande har friheten att genomföra uppgifterna när det passar.

På natten, dagen, sommaren eller kanske under julledigheten.

- En kurs är en studievecka (poäng), dvs. 40 timmar. Är inte det en full arbetsvecka! Lärokursen på vuxengymnasiet är 44 veckor (poäng). Till alla lycka kan man fördela tiden på fyra år och det är också den takt man skall räkna med. Ingen har klarat av distansgymnasiet på kortare tid än tre år, berättar läraren.

Enligt Kekkonen blir det också studieavbrott. Det händer att man överskattar sina resurser eller sin tid eller kanske livssituationen förändras. På distansgymnasiet kan man också komplettera sina tidigare halvfärdiga studier.

- Hos oss är trafiken livlig i båda riktningar och så skall det också vara. Flexibiliteten är poängen i det hela. Man kan ju alltid komma tillbaka, påpekar Kekkonen.

- Många studerande har sagt att distansgymnasiet kräver mera tid och arbete än vad man trodde i början, men belöningen för att man slitit känns bra.

När man känner efter kursen att man har gjort och lärt sig nya saker, har man väl fångat in det som är det viktigaste med studierna, ler Taru Kekkonen. Översättning från finska: Juha Auvinen Distansgymnasiet finns i adressen www.nettilukio.fi

dialog 1/2004

Några e-learning -länkar Danmark www.dpu.dk/site.asp?p=738 eLearning.dpu.dk er nye e-learningplatform i Danmarks Pædagogiske Universitet www.eco-net.dk/ Netværket for økologisk folkeoplysning og praksis Finland www.edu.fi - Finland EDU.fi är en informations- och stödtjänst för lärare. Webbplatsen upprätthålls av Utbildningsstyrelsen i Finland. Målsättningen är att stödja och utveckla IKT-användningen i skolarbetet. www.opintoluotsi.fi Utbildningsportal som samlar all utbildningsinformation och inspirerar mänskor att utnyttja utbildningsmöjligheter www.virtuaaliyliopisto.fi/ Finlands virtuella universitet är en projektorganisation med uppgift att utveckla och främja universitetens nätbaserde verksamhet.

Norge www.vox.no Vox är ett nationellt centrum för vuxnas lärande i Norge, som vänder sig till utbildningsanordnare, företag och vuxenstuderande. http://nuv.no Norges universitetet har som uppgift att främja utveckling av flexibelt och livslångt lärande, samt kunskapsbildning och kunskapsspridning inom detta område. www.tunet.net Norsk Forbund for Fjernundervisning nettstedet for debatt og utviklingsarbeid for voksnes læring Sverige www.skolutveckling.se - Sverige Här finns aktuell information om verksamhetsutveckling inom vuxenutbildning. www.cfl.se Nationellt centrum för flexibelt lärande har till uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning och arbetsliv. www.larcentra.se Det här är en webbplats för att samla alla med intresse av lärcentra. www.netuniversity.se Samlingssida för 35 högskolor och universitet med information om utbildning på distans.

Europa www.eden-online.org/eden.php EDEN är en europeisk organisation som täcker in flexibelt lärande, distansutbildning och e-learning.

E

The theme of this issue of Dialog magazine is ”new and old networks”. Its aim is to offer different perspectives into new and old Nordic cooperation networks within the field of adult learning. As the Norwegian member of the editorial board Vigdis Haugerud points out in her editorial, the present issue of Dialog magazine is the last one to be published in traditional print format. FOVU Dialog magazine has been issued by the Nordic Council of Ministers three times a year since 1991 in Finnish and in the Scandinavian languages. Now a new era has begun and the magazine will be integrated into an electronic platform, Dialogweb.net.

Margrethe Steen Hernes is a Special Adviser at the Department of Education, Research and ICT (UFIT) of the Nordic Council of Ministers. Her article introduces a Nordic cooperation network soon to be established, known by its abbreviation NVL (Network for Adult Learning). The purpose of the network is to intensify and expand strategic Nordic cooperation in the sphere of adult learning. In practical terms this means, among other things, that the network will support those working in this field, gather ideas in the Nordic countries, and initiate new Nordic cooperation forms. As part of its duties, the network will also spread information about Nordic cooperation in adult education.

Norwegian researcher Sigvart Tøsse analyses the changes that have taken place in adult education during the past decades, linking them to the developments that have occurred in our societies as a whole. As examples of societal change in the Nordic countries he lists the following: a changing population structure, the advent of a global economy, technological progress, and ideological-political change.

According to Tøsse, the aims of adult education have changed because they always reflect the historical context of their time. In summing up, he concludes that adult education, which began as a project organised by civil society, became a state-organised project in the 1970s, while in recent years it has been steered by the market forces towards becoming a project for the individual. Despite this, the state has retained a strong influence on the sector.

Henrik Neiiendam Andersen is responsible for the Nordplus Voksen (Nordplus Adult) programme within the Danish Centre for International Cooperation and Mobility in Education and Training. The programme, launched this year by the Nordic Council of Ministers, aims to promote mobility and networking within adult education. Nordplus Voksen is based on experiences from previously existing support forms, but its goal is to encourage projects to find new kinds of cooperation. The results of the projects must be tangible and concrete, and their results must be disseminated more efficiently than before. The programme offers support for several different kinds of activities, such as visits necessary for the planning of a project, or short-term networks where Nordic organisations can exchange experiences prior to beginning the development work.

english summary ”The Nordic Folk Academy, NFA, (1968-2004) was a development centre, whose ideological basis and practices were rooted in the Nordic tradition of popular education. You could say that the NFA functioned as a kind of spider within the Nordic popular education network.

So, what now? Can we visualise the network without the spider?” asks Sturla Bjerkaker, Secretary General of the Norwegian Association for Adult Education. He observes that at a time when Nordic cooperation in general, and liberal adult education in particular, face both external and internal pressures, networks and organisations need to be renewed and strengthened. According to Sturla Bjerkaker, joint organisations are the best way of promoting the Nordic model in the Baltic countries and other areas. With regard to the changes emerging in Nordic cooperation, he observes that at least so far the NVL has remained a static, not organic, network: it is hard to spot the spider in the network. As for the future, Bjerkaker believes that Nordic study centres and folk high schools should unite their strength and form a Nordic Council of Popular Education.

Thor West Nielsen from Denmark is currently working as secretary at the Nordic Folk High School Council (NFR). The organisation forms part of what is probably the oldest Nordic network in adult education: although the Council itself was officially founded 1956, Nordic cooperation between folk high schools started as early as 1883. During the past few years, the Council’s work has been characterised by internal evaluation on the one hand, and by a search for new perspectives and cooperation partners on the other hand. Another important aspect is the international dimension – both on a global scale and within a broad European context, including the Baltic countries.

The Icelandic member of the editorial board, Guðrun Halldórsdóttir, works in Reykjavik in the municipal adult education sector. She writes about the history of liberal adult education in Iceland, where popular education has been organised since the 1880s under different forms such as evening schools and vocational schools. In the first half of the 20th century two folk high schools were founded, but they were soon taken over by the Ministry of Education and converted into residential schools which offer certificate-oriented education. At the moment there are no folk high schools in Iceland. However, nine centres of lifelong learning exist outside the greater Reykjavik area. One of them is SÍMEY – Center for livslang læring in Eyjafjordur, led by Katrín þóra þorsteinsdóttir. She describes the origin of the centres, which have emerged out of the needs of local people and which function as independent educational institutions. Their common goal is to promote continuing education in the area, to increase cooperation between businesses and schools, and to offer practical and useful skills in various subjects to private persons.

Nils Friberg is Managing Director and Head teacher at Kristianstad’s Guidance and Learning Centre. His article deals with local

dialog 1/2004

learning centres, which offer a new model of education tailored to local needs. The learning centre movement first emerged in sparsely populated areas, and today learning centres can be found in roughly 60 % of Swedish municipalities. The learning centre is a meeting-place for students and other interest groups including entrepreneurs, education providers and municipal authorities from different sectors such as education, employment and integration. Up to now, learning centres have mainly been offering distance learning in higher education, but more and more upper secondary level studies or basic level studies are being offered. The local learning centres may, however, encounter problems in the future because of lack of funding. The fact that many municipalities are experiencing financial hardship means that learning centres and other adult education institutions may face substantial spending cuts.

Noste (“Uplift”) is a programme launched in Finland for raising the level of education and training among adults. The programme will be implemented from 2003 to 2007. The aim of the programme is to improve the chances of those who have no post-compulsory qualifications to remain in employment, to improve their career prospects, to relieve the labour shortages caused by the imminent retirement of the “baby boom” generation, and to raise the employment rate.

Matti Peltola, Head of the Kalajokilaakso Region Vocational Adult Education Centre tells how the Noste programme brought together education providers in the Kalajoki-Pyhäjokiarea. “These days”, Peltola states, “cooperation is needed in sparsely populated areas in order to support and promote regional development.

Through the Noste programme, education providers have more or less been “forced” (in a positive sense) to cooperate, since the projects which received funding were mostly joint ventures organised by several education providers. In the Kalajoki-Pyhäjoki region, we launched our own Noste project as a framework for cooperation.” The participants of the project include four education providers: the Educational Municipal Federation of the Kalajokilaakso Region (which includes seven different educational institutions) and the Christian Folk High Schools of Raudaskylä, Reisjärvi and Kalajoki. ”The number of institutions participating in the project is quite remarkable considering the small size and relatively modest population of the area.”, Peltola points out. Within the framework of the Noste programme, the institutions involved can provide training for all the existing vocational qualifications, further vocational qualifications and specialist vocational qualifications, as well as a possibility to finish basic education or upper secondary education.

English translation: Saara Kurkela

Dialog goes online www.dialogweb.net See you there!

31

32

Dialog flytter til webben: www.dialogweb.net. På gensyn!

OCKSÅ I DETTA NUMMER:

Allaffigissagumma uunga attaviginnga: www.dialogweb.net. Takuss!

Værdien af livslang læring

Alueellisella yhteistyöllä NOSTETTA

Nordisk Folkehøjskoleråd – et gammelt stærkt netværk

Dialog muuttaa verkkoon: www.dialogweb.net. Näkemisiin!

Dialog flytur til alnót: www.dialogweb.net. Vit síggjast!

Dialog flytur á veraldarvefinn: www.dialogweb.net. Sjáumst næst þar!

Dialog flytter til weben: www.dialogweb.net. På gjensyn!

Dialog sirdauvva fierbmái: www.dialogweb.net.

Oaidnaleapmai!

Dialog flyttar till webben: www.dialogweb.net. Vi ses!

dialog 1/2004