Dialog 2005

Dialog 2005

Dialog forum forum för vuxnas lärande i Norden

Validering • Vägledning • Flexibelt lärande • Learning a living • Aktivt medborgarskap

info

D

2005

Dialog 2005 Upplaga: 4.000 ex.

Utgiven: januari 2006 Dialog utges av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) på uppdrag av Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande (SVL). NVL är finansierat av Nordiska ministerrådet.

Nordisk ministerråd / SVL Store Strandstræde 18 DK-1255 København K tel. +45 33 96 02 00 Chefredaktör: Antra Carlsen, NVL Nationella redaktörer i Norden: Karen Brygmann (DK) Carola Lindholm (FI) Arnbjörn Ólafsson (IS) Tor Erik Skaar (NO) Erica Sahlin (SE) Baltisk redaktör: Raivo Juurak Redaktion: Finlands Folkhögskolförening Annegatan 12 A 18 FIN-00120 Helsingfors larry.karkkainen@folkhogskolor.fi Original grafik: General Media Carnac Layout: Larry Kärkkäinen Editerade översättningar (fi, eng): Saara Kurkela Pärmbild: Raivo Juurak Tryck: Oriveden kirjapaino, Orivesi, Finland 2006 ISSN: 1404-7314

D 2

Ny ansøgningsfrist til Nordplus Voksen er 1. marts 2006 Nordplus Voksen er Nordisk Ministerråds mobilitets- og netværksprogram for voksnes læring. Ny ansøgningsfrist er 1. marts 2006, hvor der er 8 mio kr til projekter. I programmet kan man søge om tilskud til udveksling af undervisere og kursister, netværksetablering og projektforberedelse samt egentligt projektsamarbejde.

Læs mere om retningslinier og projekttyper i ansøgervejledningen på www.ciriusonline.dk/nordplus-voksen.

Indsatsområder for 2006 Der er fastlagt fire prioriterede indsatsområder for 2006: • livslang læring – især anerkendelse af realkompetencer med fokus på udvikling af redskaber og metoder til identifikation og dokumentation af realkompetencer erhvervet på såvel arbejdspladsen som gennem folkeoplysningsaktiviteter • kvalitetsudvikling i læringsaktiviteter, fx gennem inddragelse af deltagerne i evalueringsprocessen • effektmåling af indsatsen for voksnes læring, fx gennem udvikling af redskaber til systematisk vurdering af effekten af læring • voksnes basisfærdigheder, dvs. læse-, skrive-, regne- og IT-færdigheder, med fokus på best practice.

Ansøgninger der falder inden for ét af de fire områder vil have særlig høj prioritet, forudsat at de lever op til de generelle regler og betingelser som gælder for Nordplus Voksen.

Formål og målgruppe Nordplus Voksen har til formål at bidrage til netværksdannelse, samarbejde og udvikling i Norden inden for alle dele af området for voksnes læring – såvel inden for etablerede, formelle undervisnings- og læringsmiljøer, som inden for ikke-formelle og uformelle læringsmiljøer, hvad enten det er i foreninger eller på arbejdspladsen. Målgruppen for Nordplus Voksen er organisationer, institutioner, foreninger o.a. som arbejder med voksnes læring og udvikling af voksnes kompetencer. Der gives høj prioritet til samarbejde og

Dialog 2005

projekter der går på tværs af sektorer og involverer forskellige typer organisationer.

Ansøgninger Ansøgningsskema hentes fra Cirius´ hjemmeside: www.ciriusonline.dk/nordplus-voksen og sendes med posten til: CIRIUS, Fiolstræde 44 DK-1171 København K, Danmark - senest onsdag den 1. marts 2006.

Man kan forvente svar 1. juni 2006.

Nordplus programmerne Nordisk Ministerråd har i 2004 igangsat 5 Nordplus programmer for det samlede uddannelsesområde. Programmerne omfatter de fem nordiske lande Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt selvstyreområderne Færøerne, Grønland og Åland, og er foreløbigt vedtaget frem til 2006.

Læs mere om Nordplus programmerne på www.ciriusonline.dk.

NORDPLUS VOKSEN Voksen on tarkoitettu kaikille aikuiskoulutuksen alalla toimiville oppilaitoksille ja muille organisaatioille. Ratkaiseva tekijä on se, että hakijaorganisaatiolla on aikuisille suunnattua koulutustoimintaa.

Voksenista voi hakea tukea seuraavanlaisiin toimintoihin: 1) liikkuvuuteen 2) temaattisiin verkostohankkeisiin 3) kehittämishankkeisiin 4) kartoitushankkeisiin.

Voksen-ohjelman viimeinen hakupäivä on vuosittain 1. maaliskuuta. Hyväksytyt hankkeet pääsevät aloittamaan kesäkuussa. Liikkuvuustukea voi hakea lisäksi 1.10. Hakulomakkeen voi täyttää ruotsin, tanskan, norjan tai englannin kielellä. Suomenkielisiä hakemuksia ei voida ottaa huomioon!

Lisätietoja Voksenista saa CIMOsta Eija Wiléniltä, puh. (09) 7747 7834 tai Tuula Hautasaarelta, puh. (09) 7747 7355.

Sähköpostiosoitteet ovat muotoa: etunimi.sukunimi@cimo.fi.

Lisätietoja: www.cimo.fi

www.nordvux.net

INNEHÅLL • SISÄLTÖ • CONTENT Useimpien artikkeleiden lopussa on suomenkielinen lyhennelmä At the end of most of the articles you’ll find a summary in English

Kära läsare.................................................................................................................

Dear Reader...............................................................................................................

Hyvä lukija.................................................................................................................

4 5 5

VALIDERING Validering – för ökad självinsikt. Nordiska workshops om validering............................... 6 Kompetenceafklaring af flygtninge og indvandrere i Danmark – en forstærket integrationsindsats....................................................................................................... 9 VÄGLEDNING Livslång vägledning som stöd för livslångt lärande........................................................ 10 Voksenvejledning på arbejdspladsen............................................................................ 12 FLEXIBELT LÄRANDE Hur flexibelt är vuxnas lärande?...................................................................................

Fleksibilitet i alle ledd..................................................................................................

Flexible learning in Estonia..........................................................................................

LEARNING A LIVING Learning a Living: Adult Literacy and Life Skills Survey..................................................

Uddannelse skal fremmes med strategisk planlægning..................................................

Sverige sexa i EU i livslångt lärande.............................................................................

Förbättrad utbildning i svenska för invandrare...............................................................

Best Praksis i undervisning av annetspråk for innvandrere i Norden................................

Hvorfor læser mænd ikke manualer? – Forskel på læsevaner mellem mænd og kvinder i Island.......................................................................................................................

14 16 17

18 22 23 23 23 24

AKTIVT MEDBORGARSKAP Leva och lära demokrati.............................................................................................. 26 Fattige, men rike på handlingskraft.............................................................................. 28 Limited Possibilities of E-democracy.............................................................................. 30

Dialog 2005

3

kära läsare

Kära läsare, ”Man behöver inte gå över ån efter vatten”, inte heller behöver man alltid resa långt för att lära sig av goda exempel, säger professor Gunnar Grepperud till Erica Sahlin Sahlin, svensk redaktör för DialogWeb. Professor Grepperud lovordar nordisk praxis inom flexibelt lärande och betonar den höga tekniska standarden, goda infrastrukturen av lärcentra och den nordiska traditionen med informellt lärande; faktorer som har stött den snabba och kvalitativa utvecklingen av flexibelt lärande. För att behålla den höga nivån och fortsätta att vara i framkant behövs emellertid fortgående didaktiskt och organisatoriskt stöd och ett utbyte av goda exempel mellan de närmaste grannarna i Norden.

O

le Stavad Stavad, ordförande i Nordiska Rådet, poängterade också under de nordiska parlamentarikernas möte i Stockholm den 14 januari 2006 betydelsen av det nordiska samarbetet inom det europeiska och globala samarbetet.

Det nordiska samarbetet har den speciella rollen att bevaka frågorna kring social och hållbar utveckling. Den nordiska välfärdsmodellen i utvecklade nationella ekonomier och intensivt forskningssamarbete får inte undervärderas, konstaterar den förra svenska statsministern Ingvar Carlsson och betonar vikten av nordiskt samarbete i Europa.

A

tt sprida goda exempel och synliggöra nordisk vuxenutbildning bland våra närmaste grannar liksom i resten av Europa är det uppdraget för Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande, NVL, och vår publikation DialogWeb. Den årliga tryckta versionen av Dialog skall belysa de vikigaste resultaten och aktuella teman under det gångna året. Bidragen till Dialog 2005 är utvalda ur de fem webbpublikationerna och inkluderar artiklar och intervjuer skrivna av alla de nordiska DialogWeb redaktörerna och den baltiska redaktören.

D

e nordiska prioriteringarna inom vuxnas lärande fastställs av Styrgruppen för vuxnas lärande vid Nordiska Ministerrådet, och under det danska ordförandeskapet 2005

har fokus varit på validering, dokumentation av effekterna av lärande och kvalitetsaspekter inom vuxnas lärande.

V

nordisk konferens och arbetsseminarier, och kommer att ta upp den viktiga frågan om att påvisa och öka värdet av validering för individen, för vidareutbildning, personlig utveckling eller mobilitet i arbetslivet. Mobilitet och överförbarhet av kvalifikationer är viktigt på individplanet i varje land men också för samhället som helhet, och det nordiska samarbetet kring validering spelar en viktig roll för att främja bådadera.

N

VL:s informationsarbete har medvetet riktats mot att presentera mångfalden i vuxnas lärande, både via DialogWeb och de tematiska sidorna på www.nordvux.net.

Vuxenutbildningens roll idag, liksom många olika utbildningsarenors, är att på bästa möjliga sätt stöda individens behov att lära; i utbildningssystemet, på arbetsplatsen, i familjen eller inom kriminalvården. Ett samhälle har nytta av att ha välutbildade och aktiva medborgare. Dialog 2005 presenterar fallbeskrivningar om utbildning i nordiska språk som främmande språk, öppenhetsinitiativ från EU, baltisk erfarenhet av e-demokrati och OECD:s undersökning om läs- och skrivkunnighet bland vuxna. Att individen får växa och utvecklas är värdefullt, och samtidigt är den breda bilden viktig. Den åsikten stöds också av Dr. Patrick Werquin Werquin, OECD: “(…) mervärdet med OECD – att tillhandahålla en internationell komparativ infallsvinkel till medlemsländerna och vidare.”

A

rbetet kommer att fortsätta under det norska ordförandeskapet för det nordiska samarbetet under 2006 genom en nordisk forskarkonferens om resultaten från PISA 2003, och genom NVL nätverk som Nordiskt Alfaråd, Nordiskt nätverk för fängelseundervisning och Nordisk Tänketank om framtidskunskap.

K

valitetsfrågor inom vuxnas lärande har varit ett annat prioriterat område under 2005. Ett brett spektrum av organisationer, som representerar informellt lärande, vidareutbildning, formellt lärande, forskning och arbetsmarknad har kommit samman vid flera tillfällen under det gångna året och diskuterat hur man kan mäta och utveckla kvalitet inom vuxnas lärande. Kvalitetsfrågor har diskuterats i organisationerna, i förhållande till pedagogisk praxis och metodologi, till vägledning, liksom till resultat – kvalifikationer som vuxenutbildningsorganisationerna tillhandahåller. Vägledning är en viktig aspekt av kvalitetsdebatten i de nordiska vuxenutbildningsorganisationerna och inom arbetsmarknaden. Livslång vägledning stöds av arbetsgruppen för nya initiativ med representanter från Arbetsministeriet och Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen i Finland.

alidering har varit det centrala temat i det nordiska samarbetet inom vuxnas lärande under 2005 liksom i NVL:s aktiviteter. Även om länderna befinner sig i olika utvecklingsskeden och förlitar sig på olika modeller och metoder, har man gemensamma intressen och utmaningar. Det nordiska valideringsnätverket har etablerats DialogWeb redaktionspalaver i Köpenhamn. Fr. v. Tor Erik Skaar, Antra Carlsen, som ett resultat av en Larry Kärkkäinen, Arnbjörn Ólafsson och Erica Sahlin. Foto: Raivo Juurak

4

Dialog 2005

U

nder 2006 utkommer 8 nr av DialogWeb, vilka kan läsas på www.dialogweb.net

Antra Carlsen, huvudkoordinator, NVL

www.nordvux.net

D Dear Reader

”You do not have to cross the sea to fetch water, (..) likewise (..) you should not always travel far in order to learn from best practice examples,” says professor Gunnar Grepperud to Erica Sahlin Sahlin, Swedish editor for DialogWeb. Professor Grepperud praises the Nordic practice in flexible learning and points out the high technical standards, good infrastructure of learning centres and the Nordic tradition of non-formal learning, which are the factors that have supported the fast and qualitative development of flexible learning. In order to keep up the level and continue being in the forefront there is a need, however, for a continuous didactic and organisational support and exchange of best practice with the closest Nordic neighbours.

Ole Stavad Stavad, Chairman of the Nordic Council, during the meeting of the Nordic parliamentarians on January 14, 2006 in Stockholm also pointed out the importance of the Nordic cooperation within the European and global cooperation. The Nordic cooperation has the special role of guarding the social and sustainable development issues. The Nordic welfare model in developed national economies and intensive research cooperation should not be an underestimated achievement, states the former Swedish Prime Minister Ingvar Carlsson as he stresses the important role of the Nordic cooperation within Europe.

Dissemination of best practice and making Nordic adult learning visible among the closest neighbours as well as in the rest of Europe is the task of the Nordic Network for Adult Learning (NVL) and our publication DialogWeb. The yearly printed version of Dialogue should highlight the most important results and actual themes of the past year. The contributions for the Dialogue 2005 are selected from the 5 web-publications and include articles and interviews provided by all the Nordic DialogWeb editors and a Baltic editor.

The Nordic priorities in the field of adult learning are set by the Steering group for adult learning in the Nordic Council of Ministers, and during the Danish presidency in 2005 have focused on validation, documenting the effects of learning and the quality issues in adult education.

Validation/valuing learning has been the central theme in the Nordic adult learning cooperation in 2005 and in NVL activities as well. Even if the countries are at the different stages of development, rely on different models and methods, there are common interests and challenges. The Nordic Validation Network has been established as the result of a Nordic conference and working seminars, and will take up the important questions of disclosing and increasing the value of validation for the individual, for the sake of further education, personal development or mobility in working life. Mobility and transferability of qualifications are important for the individuals in each country but also for the society on the whole, and the Nordic cooperation in validation has an important role to play in promoting both.

The information work of NVL has been consciously oriented to presenting the diversity of adult learning, both through the DialogWeb and www.nordvux.net thematic pages. The today’s role of adult education and a lot of different learning arenas lies in supporting the individual learning needs in the best possible way, be it within the education system, at work, in the family or within a penitentiary system. It is for the benefit of the society to have welleducated and active citizens. Dialog 2005 presents case descriptions about the Nordic language learning among non-nationals, EU transparency initiative, and Baltic practice of e-democracy and OECD Adult Literacy survey. Individual growth and improvement is an important value, and at the same time the broad picture is important. The opinion is supported also by Dr. Patrick Werquin Werquin, OECD: ”(..) the added value of the OECD – to provide an international comparative approach to its member countries and beyond.”

The work will continue during the Norwegian presidency for the Nordic cooperation in 2006 through a Nordic research conference on

PISA 2003 results, and through NVL networks like a Nordic Alfacouncil (Nordisk Alfaråd), the work of Nordic Prison Educators’ Network (Nordisk nettverk for fengselsundervisning) and the Nordic Think-tank on future competences (Nordisk Tänketank om framtidskunskap).

Quality issues in adult learning have been another of 2005 priorities.

A broad range of organisations, representing non-formal learning, further training, formal education, research field and the labour market have come together on several occasions during the past year and discussed the ways of measuring and developing quality in adult learning. The quality issues have been discussed in the organisations, relating to the pedagogical practice and methodology, to guidance counseling, as well as relating to the outputs – qualifications provided by the adult education organisations.

Guidance counselling is an important aspect of quality debate among the Nordic adult education organisations and the labour market.

Lifelong guidance and counselling is supported by the working group for new initiatives with the representatives from the Ministries of Labour and Education and the Education Authority in Finland.

There are eight DialogWeb issues to come in 2006, which can be followed on www.dialogweb.net

Hyvä lukija, vanhan sananalaskun mukaan ei kannata mennä merta edemmäs kalaan. Tätä viisautta mukaillen professori Gunnar Grepperud toteaa, ettei myöskään toimivia käytäntöjä välttämättä tarvitse etsiä muita Pohjoismaita kauempaa. Pohjoismaisen yhteistyön tärkeyttä korostavat myös monet muut tässä Dialog-lehdessä esiintyvät henkilöt, kuten Pohjoismaiden neuvoston presidentti Ole Stavad ja Ruotsin entiCarlsson. nen pääministeri Ingvar Carlsson Aikuisten oppimisen pohjoismaisen verkoston NVL:n ja DialogWeb -julkaisun tehtäviä ovat hyvien käytäntöjen levittäminen ja pohjoismaisen aikuisoppimisen tekeminen näkyväksi naapurimaissa ja muualla Euroopassa. Kerran vuodessa ilmestyvä Dialog-lehden painettu versio nostaa esiin kuluneen vuoden tärkeimpiä saavutuksia ja ajankohtaisia aiheita. Tämänkertaisen painetun Dialog-lehden jutut on poimittu vuonna 2005 ilmestyneistä viidestä verkkolehdestä.

Pohjoismaiden ministerineuvoston aikuisten oppimisen johtoryhmä määrittelee aikuiskasvatuskentän pohjoismaiset painopistealueet.

Tanskan puheenjohtajuusvuonna 2005 näitä ydinalueita olivat opitun tunnustaminen, oppimisen vaikutusten dokumentointi ja aikuiskoulutuksen laatukysymykset. Tämä Dialog-lehti sisältää artikkeleita muun muassa juuri näistä aiheista.

NVL on tietoisesti pyrkinyt esittelemään aikuisten oppimisen moninaisuutta sekä DialogWebin että www.nordvux.net -teemasivujen kautta. Monipuolistuneen aikuiskoulutuskentän tehtävänä on nykyisin tukea yksilön oppimistarpeita parhaalla mahdollisella tavalla, tapahtuipa oppiminen sitten koulutusjärjestelmän piirissä, työssä, perheen parissa tai vankilassa.

Vuonna 2006 NVL:n työ jatkuu muun muassa erilaisten verkostojen puitteissa. Näihin kuuluvat esim. pohjoismainen lukutaitoneuvosto (Nordisk Alfaråd), pohjoismaisten vankilakouluttajien verkosto (Nordisk nettverk for fengselsundervisning) ja pohjoismainen tulevaisuuden osaamisen aivoriihi (Nordisk Tänketank om framtids-kunskap).

Vuonna 2006 ilmestyy kahdeksan DialogWebin numeroa, jotka ovat luettavissa osoitteessa www.dialogweb.net.

Antra Carlsen, NVL coordinator, NVL:n koordinaattori

Dialog 2005

5

validering

av Nils Friberg, NVL (bearbetad text efter de tre rapportörerna)

• Suomenkielinen lyhennelmä, s. 8 • Briefly in English, page 8

Validering – för ökad självinsikt – nordiska workshops om validering NVL genomförde i slutet av oktober och i början av november tre workshops på temat validering. De tre dagarna arrangerades som ett önskemål om en fördjupad diskussion efter lanseringskonferensen om validering i Helsingör den 4 april.

De tre workshops (Validering i arbetslivet, Realkompetansevurdering i frivillige organisasjoner og studieforbund och Validering inom utbildningssystemet) som sammanlagt lockade drygt 75 deltagare dokumenterades av tre rapportörer från Danmark, Finland och Norge. Fylliga rapporter finns på NVL:s hemsida www.nordvux.net Validering i arbetslivet Vid stockholmskonferensen inledningstalade Lars-Åke Henriksson från LO mycket engagerat och framhöll bl.a. att validering måste ses i en större kontext.

Validering kan inte ske i ett vakuum, utan måste ske i samarbete mellan individen, mottagarna (skola och arbetsliv) och samhället vi lever i. Validering hänger också samman med EU:s mål om att bli den främsta kunskapsbaserade regionen i världen före 2010. Det nordiska nätverket bör ha en aktiv roll i denna process. Därför är det viktigt att vi jobbar tillsammans i Norden, menade Lars-Åke.

Varför validera?

Dokumentation av kompetens har både en samhällsmässig och en personlig betydelse. Sett från ett samhällsperspektiv betyder validering en höjning av

6

Foto: Raivo Juurak

den samlade kompetensnivån i samhället. Från ett individperspektiv kan dokumentation av den enskildes kompetens bland annat ge möjlighet till ett förkortat utbildningsförlopp. Valideringen kan också hjälpa personer med att dokumentera kompetens som man annars inte skulle fått papper på.

På detta sätt kan kompletterande utbildning ta sin utgångspunkt i den kompetens en person redan besitter, vilket kan innebära en maximering av samhällets samlade kompetens.

Dokumentationen kan också innebära – ur jämlikhetsperspektiv - att svagare grupper får bättre möjligheter

Dialog 2005

och att individer ges en ”second chance”. Validering innebär att lärandet anpassas efter individens kompetens och behov. Skolan har traditionellt varit en arena för stordrift, medan lärandet egentligen är ett individuellt projekt.

Valideringen är – rätt genomförd – ett bra hjälpmedel för ett anpassning som innebär att människors kompetens, inte bara den som är förvärvad i skolan, utan även den som inhämtat i andra sammanhang ges ett värde.

Därtill har valideringen ett stort värde för bättre självförståelse och för personlig utveckling.

www.nordvux.net

I grupperna diskuterades det också vilken betydelse dokumentationen har för den enskilde och viket ansvar han eller hon måste ta beträffande dokumentationen. Först och främst påpekades det att erkännande av kompetenser har en stor betydelse på ett för den enskilde på ett personligt plan. Det symboliska värdet av en ”stämpel på ett papper” får därför inte underskattas.

Utmaningarna Workshopen i Helsingfors lyfte bl.a. fram några av de utmaningar vi möter inom området validering av reell komValidering inom folkbildningen Valideringen har från början främst satts i samband med formell utbildning och arbetsliv. På senare tid har även folkbildningens resurser för validering uppmärksammats. I Oslo satte man fokus på flera av de problem som folkbildare möter när man vill validera sina deltagare.

I en av grupperna under Oslokonferensen framhölls att det är viktigt att ha en gemensam grund för dokumentation av de kompetenser som uppnås genom deltagande i frivilliga organisationer och folkbildning. I synnerhet i förhållande till 3:e sektorn kan det vara problematiskt att dokumentera reel kompetens, eftersom det inte alltid finns studie- och kursplaner att validera utifrån. Därför är det viktigt att det i varje kurs eller cirkel beskrivs vilket innehållet är och att det bestäms vad kursen kan jämföras med. Bland deltagarna rådde en bred enighet om att samarbetet mellan de nordiska länderna är viktigt, eftersom folkbildningen spelar en central roll i samtliga länder.

Det finns stora möjligheter i samarbetet mellan de nordiska länderna men också stora utmaningar eftersom länderna skiljer sig åt med hänsyn till traditioner. lagstiftning och strukturer.

Några ansåg en styrning och likriktning av den tredje sektorn vara problematisk, medan andra menade, att tredje sektorn förvisso kan inriktas mot arbetsmarknaden och det formella utbildningssystemet utan att mista elementet av personlig utveckling. Det påpekades emellertid att folkbildningen önskar att möta de behov som det formella utbildningssystemet inte täcker och att det är viktigt att folkbildningen har ett värde i sig och inte bara uppfattas som ett medel att komma vidare i det formella systemet.

är Norden långt efter de andra europeiska länderna när det gäller denna process. Därmed blir det ännu viktigare att vidga vyerna och blicka söderut mot Europa och vad man gör där.

Implementeringen av valideringen bör ske på alla nivåer inom utbildningssystemet, eftersom validering innefattar alla nivåer i utbildningssystemet.

Universiteten är viktiga att få med, för att få en större slagkraft i valideringsprocessen. Det bör finnas en dialog mellan alla nivåer, vilket låter självklart, men i verkligheten sker denna dialog sällan.

Marknadsföringen av valideringen bör också förstärkas. I många av de nordiska länderna vet inte den enskilde individen om att denna möjlighet finns.

För att kunna marknadsföra behöver vi en bra och tydlig struktur för valideringen. Därmed bör man arbeta på själva valideringsprocessen och diskussionen och kommunikationen mellan arbetslivet och utbildningssystemet.

Viktiga frågor i det framtida arbetet

petens – sett ur ett internationellt perspektiv och resursmässigt. Vi kan se skillnader mellan länderna, vi har även skillnader inom länderna. Dessutom uppstår även frågan om resurser. Vem skall finansiera valideringen, vems ansvar ligger det på? Ligger finansieringen på den enskilde individen, utbildningssystemet, arbetsplatsen, på länsnivå eller på nationell nivå?

Resurser är viktiga och finansieringen bör vara klar för den person som ska valideras. Men för att få finansiering krävs en bra produkt. Det vara svårt att ansöka om finansiering förrän produkten är ”färdigpaketerad”.

Man bör se validering ur ett större perspektiv, i en större kontext och fråga sig varför validering är viktig.

Validering handlar bland annat om integration, där den kan vara ett första verktyg till social anpassning (social inclusion).

Man kan också säga att validering har ett globalt perspektiv. Därför är det viktigt att vår nordiska kunskap skall vara förstådd även i en europeisk kontext. Bolognaavtalet som syftar till att öka tydlighet och jämförbarhet inom och mellan de olika europeiska utbildningssystemen är väsentligt, men tyvärr, menade många av deltagarna, så

Dialog 2005

De tre workshops var mycket uppskattade av deltagarna och lyfte fram flera viktiga frågor och utvecklingsområden. I alla tre konferenserna

menade man att det finns en viktig koppling till EU och övriga världen.

Visserligen är Norden framstående när det gäller området vuxenutbildning och vuxnas lärande, men inom området validering och dokumentation av reell kompetens finns det mycket att lära av andra länder.

Många menade också att genom den ökade globaliseringen är det avgörande för Nordens konkurrensmöjligheter i förhållande till länder med låga produktionskostnader att det finns ett instrument som synliggör den faktiska fortsätter på nästa sida

7

validering

kompetensen hos arbetskraften. Den reella kompetensen är hos många människor bredare och mera mångfacetterad än vad som framgår av existerande dokumentation i form av betyg och intyg.

Ett önskemål för kommande nordiska konferenser var att få möta praktiker och få lyssna till de goda exemplen. Här kan NVL knyta an till sitt arbete med en databas över best practices som kommer att byggas upp på www.nordvux.net.

Vid alla konferenserna betonades också en mera ”holistisk” syn på validering, dels horisontellt genom en tvärfacklig syn, där alla miljöer samspelar: arbetslivet, utbildningssystemet och folkbildningen, dels vertikalt genom att se validering som en möjlighet på alla nivåer: grundläggande, vidaregående/gymnasial och högskole- och universitetsnivån.

Slutligen ansåg många deltagare i de tre workshops att möjligheterna till validering var alltför litet kända – mer marknadsföring och information behövs! Men för att kunna marknadsföra måste det finnas en bra och väldefinierad produkt – validering – att ”sälja”!

Så är tyvärr inte alltid fallet i våra nordiska länder.

Läs mer om de tre konferenserna på: www.nordvux.net/page/6/validering.htm

Kolme pohjoismaista työpajaa opitun tunnustamisesta

Three Nordic Workshops on Validation

NVL järjesti loka-marraskuun vaihteessa kolme työpajaa opitun tunnustamisesta.

Kimmokkeena työpajojen järjestämiselle oli huhtikuiseen Helsingörin konferenssiin osallistuneiden toive keskustelun jatkamisesta.

In late October and early November the NVL organised three workshops on validation of learning/recognition of real competence.

The workshops were organised in response to the wishes of participants of the conference held last April in Helsingör.

Opitun tunnustaminen työelämässä, 27.10. Tukholma Tukholman työpaja alkoi LO:n edustajan Lars-Åke Henrikssonin puheella, jossa korostettiin muun muassa pohjoismaisen yhteistyön tärkeyttä opitun tunnustamisessa.

Työpajassa pohdittiin myös opitun tunnustamisen merkitystä sekä yksilölle että yhteiskunnalle. Yhteiskunnan tasolla opitun tunnustaminen on tapa kasvattaa yhteistä osaamispääomaa. Yksilötasolla taas opitun tunnustaminen voi merkitä uutta mahdollisuutta elämässä. Sillä voi myös olla myönteisiä vaikutuksia yksilön itseymmärrykseen ja henkilökohtaiseen kehitykseen.

Opitun tunnustaminen vapaan sivistystyön ja kolmannen sektorin piirissä, 3.11. Oslo Osa osanottajista oli sitä mieltä, että vapaan sivistystyön parissa saaduista taidoista ja tiedoista annettava todistus pitäisi tehdä pakolliseksi, koska siitä voisi olla hyötyä esimerkiksi työ- tai opiskelupaikkaa hakiessa.

Toisten mielestä taas tällainen pakollinen tunnustusjärjestelmä saattaisi vähentää vapaan sivistystyön vapautta ja painostaa liikaan työelämäsuuntautuneisuuteen.

Ryhmissä keskusteltiin myös opitun tunnustamisen merkityksestä yksilölle. Virallisen, leimatun todistuksen saaminen omista tiedoista ja taidoista voi olla yksilölle hyvinkin tärkeää.

Opitun tunnustaminen koulutusjärjestelmässä, 9.11. Helsinki Suurimpiin haasteisiin kuuluvat esimerkiksi rahoitus- ja vastuukysymykset. Kenellä on vastuu opitun tunnustamisesta ja sen rahoittamisesta – yksilöllä, koulutusjärjestelmällä, työpaikalla, maakuntahallinnolla vai valtiolla? Tärkeänä asiana nousi esiin myös se, että opitun tunnustaminen pitäisi laajentaa kaikille koulutusjärjestelmän tasoille – myös yliopistoihin.

Yhteisiä teemoja Muutamat teemat nousivat esiin kaikissa kolmessa kokouksessa. Yhtä mieltä oltiin muun muassa siitä, että Pohjoismailla on paljon oppimista muilta mailta opitun tunnustamisesta. Yhteisymmärrys vallitsi myös siitä, että opitun tunnustamisen järjestelmä on seurausta globalisaatiosta. Tuleviin pohjoismaisiin konferensseihin toivotaan vierailijoiksi opitun tunnustamisen käytännön työn parissa työskenteleviä, jotka voisivat kertoa esimerkkejä hyvistä käytänteistä Tässä voidaan käyttää hyödyksi NVL:n Best Practices -tietokantaa, joka on tekeillä osoitteeseen www.nordvux.net.

8

Dialog 2005

Validation in working life, Stockholm, 27 October The Stockholm workshop was launched by Lars-Åke Henriksson from LO, who emphasized, among other things, the importance of Nordic cooperation in validation of learning. Other issues covered in the workshop included the significance of validation for both the individual and for society. On the one hand, validation is a way of increasing the total amount of competence resources available in a society. For the individual, on the other hand, validation can provide a “second chance” in life. It may also have positive effects on the personal development and self-understanding of the individual.

Validation in non-formal education and in the third sector, 3 November, Oslo Some of the participants were of the opinion that a system of formal acknoledgement of competencies acquired in the third sector should be made compulsory, since it is potentially helpful accessing further education or the job market. Others, however, felt that such a compulsory system would limit the freedom of the non-formal learning sector by leading to increased pressures to cater to the needs of working life.

Another topic covered in the discussion was the importance of validation to the individual. Receiving an official, stamped and signed certificate of one’s skills and competencies can be extremely rewarding.

Validation in the education system, 9 November, Helsinki Among the greater challenges are issues of financing and accountability. Who is responsible for organising validation and for financing it – the individual, the education system, the workplace, regional or state administration? Another important point raised in the discussion was that validation of learning should encompass all levels of the education system – including universities.

Common themes The Nordic countries have much to learn from other countries when it comes to validation of learning. The participants of the workshops also agreed that validation is a consequence of globalisation. The participants’ wishes for future Nordic conferences include visits from people who work with validation and examples of good practices. The NVL Best Practices database, currently being set up at www.nordvux.net, should prove useful in this respect.

www.nordvux.net

av Agnethe Nordentoft, Danmarks Pædagogiske Universitet

Kompetenceafklaring af flygtninge og indvandrere i Danmark - en forstærket integrationsindsats Der er bred enighed om at flygtninge og indvandrere bedst integreres i det danske samfund ved at komme ud på arbejdsmarkedet. Der er også enighed om, at den hidtidige indsats ikke har slået til.

Alt for mange er ikke blevet matchet med et relevant job - eller et relevant uddannelsestilbud. Et af redskaberne er at få synliggjort de kompetencer og ressourcer, den enkelte reelt er i besiddelse af. Kompetencetabet skal minimeres. Der skal findes en måde hvor på man kan oversætte den enkeltes kompetencer, der består af en blanding af udenlandsk uddannelse, personlige egenskaber og arbejdserfaring.

Derfor er der rundt om i landet i 2004 blevet etableret fem videnscentre for kompetenceafklaring af flygtninge og indvandrere. Videnscentrene skal sikre en koordineret indsats og vidensdeling, indsamle tidligere erfaringer og udvikle nye afklaringsmodeller. Det skal sikres, at alle aktører og myndigheder har adgang til kvalificeret viden og rådgivning om kompetenceafklaring og om den særlige målgruppe. Selve kompetenceafklaringen skal gennemføres på virksomhederne og i forbindelse med eksisterende uddannelsestilbud.

Konkrete tiltag Med videnscentrene som regionale lokomotiver er der en række udviklingsprojekter i gang. Fra Arbejdsmarkedsstyrelsen er der et ønske om en decentral indsats, men der er også udviklet en fælles database, hvor kommunerne og Arbejdsformidlingen/

AF kan søge efter tilbud om kompetenceafklaring, hvilke udbydere der er og hvilke analyser der findes af eksisterende praksis. (se: www.kompetenceafklaringstilbud.dk) Kompetencekort I forhold til uddannelsesinstitutioner-ne leverer videnscentrene et såkaldt kompetencekort, der kan tydeliggøre den enkeltes kompetencer. Afklaringsskabelonen omfatter faglige, almene, personlige og sproglige kompetencer.

Afprøvning af denne skabelon gennemføres her i 2005 og erfaringerne indsamles før den endelige model lanceres.

Endvidere udvikles der en skabelon til kompetenceafprøvning på virksomhederne for at sikre en præcis beskrivelse af, hvilke kompetencer man ønsker afklaret af uddannelsesinstitutionerne i et egentligt kompetenceafklaringsforløb. Dette sidste illustrerer, hvordan man med dette projekt ønsker et tættere og mere konkret samarbejde aktørerne imellem.

Flygtninge og indvandrere i det danske uddannelsessystem Der er også andre initiativer i det danske uddannelsessystem, der sigter på bedre integration. I det nye Arbejdsmarkedsuddannelses/ AMUkoncept fra 2004 er der sammenhængende forløb kun for denne målgruppe. På Voksenuddannelsescentrene/VUC tilbydes særlige forløb som forberedelse til gymnasiet. En række erhvervsuddannelser har særlige ordninger for at rekruttere indvandrere.

Og folkehøjskolerne har allerede i en årrække set det som en særlig opgave at byde flygtninge og indvandrere inden for i dette folkeoplysende tilbud.

Dialog 2005

Opitun tunnustaminen kotoutumisen apuna Tanskassa Yleisesti hyväksytyn käsityksen mukaan työelämään sijoittuminen on maahanmuuttajille ja pakolaisille paras tapa sopeutua uuden asuinmaan yhteiskuntaan. Sopivan työ- tai opiskelupaikan saaminen on kuitenkin usein vaikeaa. Tanskassa tilanteen parantamiseksi perustettiin vuonna 2004 viisi alueellista tietokeskusta, jotka koordinoivat pakolaisten ja maahanmuuttajien opitun tunnustamista. Eri puolilla maata sijaitsevat keskukset toimivat tietolähteenä viranomaisille ja muille tahoille, keräävät kokemuksia ja kehittävät uusia toimintamalleja.

Varsinainen opitun tunnustamisprosessi tapahtuu yhteistyössä yritysten ja oppilaitosten kanssa.

Tietokeskusten myötä on saatu käyntiin uusia kehittämisprojekteja ja toimintatapoja. Yksi näistä on niin sanottu osaamiskortti (kompetencekort), joka sisältää arvion yksilön ammatillisesta, yleisestä, henkilökohtaisesta ja kielellisestä osaamisesta.

Validation as an aid to the integration of immigrants and refugees Most people would agree that employment is the best way to integrate immigrants and refugees into their new home country.

However, finding suitable employment or accessing education can be difficult. In order to address this problem, five regional information centres were established in Denmark in 2004. The task of the centres, which are located in different parts of the country, is to coordinate validation of learning for refugees and immigrants. The centres provide information to authorities and organisations, record experiences and develop new models. The actual validation process is carried out in cooperation with businesses and educational institutions.

The information centres have initiated many new projects and models of action.

One of these is the competence card, which contains an assessment of the individual’s general, professional, personal and linguistic competencies.

9

vägledning

av Carola Lindholm, NVL

Livslång vägledning som stöd för livslångt lärande

Tre ivriga damer på arbetsministeriet, en del av teamet för utveckling och vägledning av arbetskraft, delgav sina insikter om vägledning för vuxna.

Teija Feldt Feldt, Tuija Groop och Liisa Winqvist är alla medlemmar i den 1.6.2005 tillsatta arbetsgruppen som skall förbereda ett åtgärdsprogram för vägledning av vuxnas lärande. I arbetsgruppen ingår tjänstemän både från arbetsministeriet, undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen.

Arbetsgruppen har som mål att skapa ett åtgärdsprogram där en vuxenstuderande har möjlighet att få högklassig vägledning både i utbildningsinstitutioner och inom arbetsförvaltningen. När man stöder de vuxnas karriärplanering och lärande, förbättrar man samtidigt tillgången på kunnig arbetskraft på arbetsmarknaden.

Skräddarsydda lösningar behövs ”När en person mistar sitt arbete eller rentav sitt yrke, så är det svårt att hitta en ny karriär utan hjälp. Man förstår inte ens hur utbildningssystemet fungerar, för allt har ändrat under åren och det finns fler möjligheter än man skulle tro.” säger Liisa Winqvist. ”Det är inte bara de arbetslösa som behöver vägledning, utan allt fler vuxna har fler än ett yrke eller skall kunna studera på sidan om sitt jobb.

Man måste också uppmärksamma vuxna med inlärningssvårigheter.” anser Teija Felt. ”Man kan genomföra grund-, yrkes- och specialyrkesexamen på flere olika yrkesområden som arbetskraftsutbilding. Detta ger många

10

Det är inte bara de arbetslösa som behöver vägledning, utan allt fler vuxna har fler än ett yrke, konstaterar Teija Feldt (till höger). Liisa Winqvist (t.v.) instämmer. Foto: Marika Kaarlela

en möjlighet att omskola sig och byta yrke. Många som t.ex. arbetat med kansliuppgifter, finner inte längre arbete inom sitt eget område, och utbildar sig via arbetskraftsutbildningen till närvårdare inom åldringsvården, där det är skriande brist på arbetskraft.” tycker Tuija Groop. Skräddarsydda lösningar, så att individen finner så bra sätt som möjligt, att fortsätta sitt livslånga lärande, behövs. Livslång vägledning behövs, för det är svårt att finna all essentiell information ensam och det är bra att få hjälp i valsituationer. Marginaliserade grupper behöver till och med uppsökas och sen behöver de kvalitativ vägledning.

Arbetsministeriet har redan länge ansvarat för yrkesvals- och karriärplaneringsservicen i Finland, både för unga och vuxna. Servicen syftar till att utreda kundens förutsättningar, mål och alternativ i utbildning och arbetsliv

Dialog 2005

samt hjälper honom att göra en karriärplan som lämpar sig för hans situation. Kunden fastslår sina egna behov och han kan få hjälp av en psykolog, som hjälper honom att finna lösningar genom att till diskussionen tillföra sin kunskap om val av yrke och utbildning, arbetsliv och yrkesutveckling. Utbildnings- och informationstjänsten ger information om och vägledning i utbildningsmöjligheter inom olika yrkesområden och yrken och finansiering av studierna. Man kan själv söka fram information på arbetskraftsbyråerna, i ett utrymme som påminner om ett bibliotek och på arbetsministeriets hemsidor. Man kan också samtala med en utbildningsrådgivare (år 2004 statistikfördes 355400 rådgivningstillfällen och/ eller delta i gruppvägledning. Undervisningsministeriet har ansvarat för elevoch studiehandledning, inom olika utbildningsorganisationer och -program.

www.nordvux.net

Flera intressanta projekt gällande vägledning har pågått och pågår. I en del av dessa har man utvecklat och utvecklar olika former av nättjänster för kundernas självständiga karriärplanering. AVO är ett yrkesvalsprogram, avsett speciellt för personer som funderar på yrkes- och utbildningsvalet med grundskola eller gymnasium som grund. AVO erbjuder information som underlag för beslut och hjälper att finna personliga lösningar. Ett motsvarande program har utvecklats för vuxna kallat A-URA - den vuxnas karriärplanering, detta program finns än så länge enbart på finska. Dessa program kan användas självständigt, men är också goda hjälpmedel för samtal med en psykolog, eller vägledare, handledare. De populära “Opintoluotsi” sidorna har mer information direkt riktat till vuxna. Opintoluotsi-projektet är ett utvecklingsprojekt startat av undervisningsministeriet för åren 2000-2006. Projektet stöds av den Europeiska socialfonden.

Personifierad vägledning, ger goda resultat, må den försiggå i små grupper eller individuellt, visar alla projekt.

Utbildningsstyrelsen gjorde under 2004 två utvärderingar gällande vägledning av vuxna inom vuxenutbildningsorganisationer (Aikuisopiskelijan ohjaus opintopolun tukena sekä oppilaitoksen toimintakulttuurin osana arviointi 3/ 2004, Opinto-ohjauksen tila aikuisoppilaitoksissa arviointi 4/2004) och i båda rapporterna framgår det brister i vägledningen. Utmaningarna i utvecklandet av livslång vägledning är stora, men goda resultat finns redan, så det gäller att bygga på systemet ett steg i taget.

EU har ju också i sitt, Utbildning 2010 -program, lyft fram vägledning som ett sätt att effektivera livslångt lärande. I den av OECD och EU utgivna handboken om vägledning presenteras de huvudsakliga utmaningar beslutsfattare står inför, när de skall göra sitt bästa för att alla medborgare skall ha möjlighet till vägledning (Career guidance: A Handbook for Policy makers). Den finländska arbetsgruppen är alltså på inget sätt ensam, utan kan förvänta sig stöd och intresse från hemlandet, Norden och Europa.

Länkar: www.cimo.fi www.opintoluotsi.fi www.mol.fi/avo/svenska/ www.oecd.org/dataoecd/53/53/ 34060761.pdf

Elinikäinen ohjaus elinikäisen oppimisen tukena

Työministeriön virkamiehet Teija Felt, Tuija Groop ja Liisa Winqvist kuuluvat kesäkuun alussa perustettuun työryhmään, joka tehtävänä on laatia toimenpideohjelma aikuisopiskelun neuvonta- ja ohjauspalveluiden kehittämiseen. Työryhmään kuuluu työministeriön, opetusministeriön ja Opetushallituksen edustajia. Tavoitteena on taata aikuisopiskelijalle mahdollisuus laadukkaisiin ohjaus- ja neuvontapalveluihin sekä oppilaitoksissa että työhallinnossa.

kion pohjalta. Aikuisille on kehitetty vastaava ohjelma, A-URA. Tutkimustulokset osoittavat, että räätälöidyllä ohjauksella saadaan hyviä tuloksia. Opetushallituksen vuonna 2004 tekemistä arvioinneista käy ilmi, että aikuisopiskelijoiden ohjauksessa on vielä puutteita. Elinikäisen ohjauksen kehittämisessä on suuria haasteita, mutta hyviä tuloksia on jo saatu, joten järjestelmää on rakennettava askel askeleelta. Myös EU:n Koulutus 2010 -ohjelmassa korostetaan ohjauksen ja neuvonnan tärkeyttä elinikäisen oppimisen tehostamisessa.

Monet erilaiset ihmisryhmät tarvitsevat ohjaus- ja neuvontapalveluita. Työttömien lisäksi myös esimerkiksi ammatinvaihtajat ja aikuiset, joilla on oppimisvaikeuksia, on otettava huomioon.

Niinpä ohjauksen täytyy perustua räätälöityihin ratkaisuihin. Elinikäistä ohjausta tarvitaan, sillä yksin on vaikeaa löytää kaikkea olennaista tietoa. ”Ihmisen, joka menettää työnsä tai jopa ammattinsa, on vaikeaa löytää uutta uraa ilman apua. Hän ei edes ymmärrä, kuinka koulutusjärjestelmä toimii, koska kaikki on muuttunut vuosien varrella ja mahdollisuuksia on enemmän kuin uskoisikaan”, Liisa Winqvist kuvailee.

Linkkejä: AVO-ammatinvalintaohjelma: www.mol.fi/avo A-URA: www.avosto.net/a-ura

Verkkopalvelut itsenäisen urasuunnittelun tukena Työministeriö on jo pitkään vastannut ammatinvalinta- ja urasuunnittelupalvelusta. Palvelu pyrkii selvittämään asiakkaan edellytykset, tavoitteet ja vaihtoehdot koulutuksen ja työn suhteen ja auttaa häntä tekemään urasuunnitelman. Koulutus- ja tietopalvelusta saa tietoa koulutusmahdollisuuksista ja opintojen rahoituksesta. Tietoa voi etsiä itse työvoimatoimistoista tai työministeriön kotisivuilta, mutta myös henkilökohtaista ja ryhmäohjausta on saatavilla. Opetusministeriöllä taas on vastuu opinto-ohjauksesta oppilaitoksissa.

Opinto-ohjauksen kehittämisprojektit ovat poikineet myös erilaisia verkkopalveluita asiakkaiden itsenäisen urasuunnittelun tueksi. AVO-ammatinvalintaohjelma on tarkoitettu erityisesti nuorille, jotka pohtivat ammatti- ja koulutusvalintojaan peruskoulun tai lu-

Dialog 2005

Lifelong Guidance Supports Lifelong Learning Last June a special working group was established in Finland to improve career and educational counselling services for adults. The group consists of representatives from the Ministries of Labour and Education and the Board of Education. One of the group’s main principles is that since the people who need guidance have varying backgrounds and needs, counselling must be tailored to suit the client. Various web-based services have also been set up to help clients make career and study plans independently. As Liisa Winqvist from the Ministry of Labour says, lifelong guidance is needed because it can be hard to find all the relevant information on your own.

D

Karriärplanering på nätet

11

vägledning

av Arnbjörn Ólafsson

Voksenvejledning på arbejdspladsen

Selv om voksenuddannelsesudbud i Island har vokset markant i de sidste år og at der bliver stillet stadigt højere krav om voksen- og efteruddannelse fra arbejdsgivernes side, er der blevet lagt relativt få resourcer i veljedning om uddannelse og erhvev for de ansatte.

Dette kommer frem i en nylig rapport om voksenvejledning på arbejdspladsen i Island. Rapporten er et samendrag af et to årigt samarbejdsprojekt mellem Efling fagforbund, Starfslafl fond for erhvervsuddannelse i Reykjavik og omegn, Mimir voksenuddannelse, og Arbejdslivets uddannelsescenter.

Vejledning på selve arbejdspladsen Projektet blev startet op i 2003 som følge af et pilotprojekt støttet af Leonardo da Vinci, EU´s handlingsprogram for erhvervsuddannelse. Formålet med projektet var at få fat i ansatte med en relativt kort uddannelse, opfordre dem til at søge videre uddannelse og sætte uddannelsesrettede mål udfra personlige kompetancer og nuværende jobsituation. Til at få fat i denne målgruppe skulle projektet se hvordan vejeldning om uddannesle og erhverv kunne organiseres og imødekomme de ansattes behov. Dette skulle gøres med at introducere og give vejledning

12

måtte derfor være flexible, både i hvornår og hvordan vi kunne holde vores informationsmøder”, siger Fjóla María Larusdottir Larusdottir, en af to vejledere der arbejde på projektet. “Vi fandt dog ud af at den indirekte formidling virkede ligeså godt, omend ikke bedre, end direkte informationsmøder. Det vil sige at de ansatte havde ikke mindst et behov for at vide hvad vejledning går ud på, end at gå igennem selve vejledningen.

Formidling af oplysninger fik derfor ofte en større vægt end vejledningsrollen.”

Informationsmøder blev holdt eller organiseret “Vi fik plantet et frø på arbejdspladserne, men nu må vi på 19 forskellige arbejdshjælpe til med væksten”, siger Fjóla María Larusdottir pladser hvor over 400 på selve arbejdspladsen, samle inforansatte var informeret om vejledning, mationer om målgruppens uddannelvoksenuddannelsens betydning og sesbehov, give opfølgning udfra de vejledningsprocesen. Efterfølgende ansattes behov, igangsætte konkrete blev personlige interviews lavet initiativer mellem uddannelses udbysammen med 165 personer eller over dere og udvikle passende uddannelsesen tredjedel af dem som søgte tilbud. informationsmøderne.

Projektet blev introduceret for en En af de første udfordringer for række udvalgte virksomheder og projektet var at ændre menneskere organisationer i Reykjavik og omegn, opfattelse af vejledning, men ifølge hvorefter der følgende blev afholdt Fjóla María, distancerer de ufaglærte informationmøder på arbejdspladsen. sig ofte fra uddannelsesrettet vejledning. De sætter vejledning om uddanHvad går vejledning ud på? nelse og erhverv i forbindelse med det traditionelle skolesystem. Det vil sige “Produktionsfirmaer indstiller ikke deres børn og unges vanskeligheder med produktion for et par vejledere. Vi uddannelse og uddannelsesforløb. De Dialog 2005

www.nordvux.net

Tryghet og flexibilitet Ifølge rapporten har måden med at få kontakt med den ansatte på selve arbejdspladsen givet et positivt feedback, både fra de ansattes og arbejdsgivernes side. I stedet for en traditionel vejledning er den overflyttet i omgivelser som den ansatte føler sig tryg i og dermed bliver ofte de første forhindringer overvundet. Men det er kun den første del af procesen.

Gar ar Vilhjálmsson Vilhjálmsson, Education & training officer for Efling fagforbund, siger at Efling kommer til at lægge vægt på at udvikle denne form for vejledning. ”Vi har allerede nu set at der er både behov og interesse for voksenvejledning på arbejdspladsen.

Forhåbenligt kommer det i fremtiden til at øge antallet af ufaglærte på arbejdsmarkedet der søger efter voksenuddannelse”, siger Gar ar. ”Vi bliver nødt til at fortsætte projektet. Vi fik plantet et frø på arbejdspladserne, men nu må vi hjælpe til med væksten”, siger Fjóla María. “Jeg mener ... hvornår kan du generelt få fat i en vejleder? Som regelt er det i arbejdstiden. Vejledning må til gengæld være til stede når den ansatte har mulighed for at opsøge den. Først når vi er flexible nok i mødetid og sted, har vi mulighed for at nå fat i de fleste.”

Yderligere information om projektet kan fås hos Fjóla María Larusdóttir på email addressen: fjola@fraedslumidstod.is

Aikuisten opinto- ja uraohjausta työpaikoilla Tuore islantilaisraportti esittelee kaksivuotisen opinto- ja uraohjaukseen liittyvän yhteistyöprojektin tuloksia. Hankkeessa tuotiin opinto- ja uraohjausta sekä tietoa ohjauksesta niille työntekijöille, joilla on matala koulutustaso. Työpaikoilla järjestettiin tiedotustilaisuuksia ja henkilökohtaisia haastatteluja, kerättiin tietoa koulutustarpeista ja kehiteltiin sopivia koulutusmuotoja. Yhteensä yli 400 työntekijää 19 työpaikalta osallistui hankkeeseen. Uutta projektissa oli ohjauksen tuominen työpaikoille sen sijaan, että työntekijä hakeutuisi itse ohjaukseen. Projekti on saanut myönteistä palautetta sekä työntekijöiltä että työnantajilta, ja sille on luvassa jatkoa.

Career and Educational Guidance at the Workplace A recent report from Iceland summarizes the results of a two-year-long project on career and educational guidance at the workplace. The aim was to bring information and guidance to workers with poor educational qualifications. The project included informational meetings and personal interviews held at the workplace, collecting information about educational needs, and designing suitable training. Altogether over 400 employees from 19 workplaces participated. The project introduced a new approach to guidance by taking it to the workplace, whereas traditionally the employee has had to contact the guidance councellor.

The project has received positive feedback, and there are plans to continue it.

D

havde derfor ofte svært med at se hvorfor de skulle opsøge vejledning eller at de overhoved kunne få noget konkret ud af et vejledningsforløb. I følge vejlederene var derfor kontakten med den enkelte person, under deres betingelser og i deres habitat noget at det vigtigeste de gjorde.

“Først efter det kunne vi få de ansatte til at snakke om sig selv, deres ønsker og forhindringer. At nå til de ansatte på arbejdspladsen har givet et godt resultat og vi er meget tilfredse med hvor mange gik igennem de peronlige interviews.”

Dialog 2005

13

flexibelt lärande

av Erica Sahlin

Hur flexibelt är vuxnas lärande?

Flexibel utbildning är ett utbildningserbjudande för målgrupper som av olika anledningar inte kan följa ordinarie heltidsutbildningsutbud vid institutionerna.

Erbjudandet riktar sig primärt till vuxna. Speciellt när det gäller studieorganisering (tid och plats) men också vad gäller innehåll, arbetsoch lärandeformer samt IKT, läggs det vikt på att möta studenternas livssituation, förmåga, anlag och intresse.

Ja, så föreslår professor Gunnar Grepperud vid universitetet i Tromsö, att man ska definiera och precisera begreppet flexibel utbildning. Därmed tar han ett bestämt kliv iväg från det tidigare lite besvärande likhetstecknet mellan distansutbildning och flexibel dito. Han gör det i den doktorsavhandling som han lade fram i april och som presenteras närmare på http://meeting.no/gg.

Avhandlingen har titeln ”Fleksibel utdanning på universitets- og høgskolenivå; forventninger, praksis og utfordringer”. Just genom att avhandlingen och disputationen läggs på nätet ”walks Gunnar Grepperud his talks” genom att i det egna sättet att arbeta visa på hur man kan närma lärosätet till studenterna med hjälp av god teknik. Det är också en riktig genväg för den som vill ta del av avhandlingen eftersom den består av tre tjocka böcker på totalt nästan 1000 sidor. Webbsändningen är omfattande och bjuder på flera genomgångar bl a av opponenten Gunilla Roos Roos.

14

ur en imponerande genomgång av tidigare forskning på området, både i Norden och internationellt.

Nedan följer några nedslag ur en kortare intervju på temat som gjordes per videokonferens i augusti i år.

Det är utbildningen som ska vara flexibel...

Studieupplägget skall anpassas till den studerande, säger Gunnar Grepperud

Avhandlingen kan läsas på flera sätt och är för den stora publiken antagligen främst intressant som en historisk genomgång.

Nästan tusen sidor avhandling De olika delarna är behandlar olika tematiska fält. Alla tre är lättlästa och är försedda med rikliga referenser.

• Rapport, nr 1: Bakgrund, begrepp och utvecklingsdrag. National nivå, politisk nivå inklusive historisk tillbakablick på de olika aktiviteter universiteten har haft genom åren • Rapport, nr 2: Flexibel utbildning som praxis. Regional nivå, flexibla former som praktik, erfarenhet av regionala satsningar.

• Rapport, nr 3: Flexibel utbildning som utmaning. Här ställs frågan ”Vad betyder denna praxis för utformningen av distansutbildningen?”

Det är från den första rapporten som ovanstående försök till definition och precisering är hämtad. Den härleds

Dialog 2005

så att den lärande kan gå fram på sina egna flexibla vägar. Gunnar Grepperud hävdar att anordnaransvaret ska lyftas fram och han förordar därför att man ska använda termen flexibel utbildning.

Detta för att understryka att lärandet hos individen möjliggörs bäst av lärare och institutioner som organiserar utbildningen i former som underlättar den kognitiva processen hos den enskilde.

Detta är innebär en stor utmaning för alla inblandade.

-Avhandlingen handlar mest om högre utbildning, men du sneglar ju åt alla håll. Vad säger du om vuxnas lärande i Norden?

-Norden är i absolut i världsklass när det gäller att erbjuda vuxna flexibla studieformer, menar Grepperud. Det är uppenbart att folkbildningstraditionen bidragit till detta. Och vi var tidiga med att använda IKT på ett bra sätt. När folk frågar om vart man ska åka på studiebesök brukar jag föreslå besök i de nordiska grannländerna. De har mest erfarenhet på området. Vi borde samarbeta mycket mer kors och tvärs i Norden och dela med oss med varandra. Man behöver inte fara över ån för att hämta vatten. Här hemma i Norden finns mest att lära i form av konkreta goda exempel som är relevanta för vår vardag.

-Vad är det som ska vara flexibelt egentligen?

-Allt, säger Gunnar Grepperud. Hela studieupplägget ska kunna anpassas till att den studerande ska kunna sköta

www.nordvux.net

Lärande måste in i ett livsperspektiv Det är inte bara vuxenutbildningen som måste ta till sig tankarna om flexibilitet.

Medvetandet om det livslånga och livsvida lärandet måste in på alla stadier – gradvis och växande, säger Grepperud.

Här har lärarna ett särskilt ansvar. Den nya tekniken erbjuder möjligheter som inte fanns tidigare och den måste underordnas lärarnas professionalism.

Nya grupper måste nås och är här kan studiecentra spela en stor roll. Detta gäller inte minst för kvinnor i glesbygden. Flera utvärderingar av lärcentrasatsningarna i Sverige är tydliga på den punkten.

-Du verkar välartikulerat skeptisk till EUs alla initiativ på IKT-området?

-Ja, många hävdar att ett paradigmskifte är på gång.

Gunnar Grepperud anser dock att ett sådant förvisso inte inträffar som en följd av några enstaka projekt, men att projektmedlen kan stärka utvecklingen. Men då måste två saker förbättras – pengaströmmarna måste vara uthålliga. De får inte kasta om från ett tema för stöd till ett annat året därpå.

Sedan måste man också vara målmedvetna i utvärderingarna också, så att man kan slå fast vad som fungerade och vad som inte var bra. Mer aktionsforskning måste in. Det är bara genom konstruktiv kritik och förändringar underhand, som utvecklingen går framåt.

Förbättringsutrymme finns Svaret på frågan om flexibiliteten i den nordiska vuxenutbildningen är alltså att vi internationellt sett ligger mycket bra till. Vi har goda förutsättningar som måste utvecklas vidare främst organisatoriskt, i vardagsdidaktiken, genom uthålliga projektsatsningar och genom kontinuerlig, konstruktiv uppföljning och utvärdering. Och vi måste göra fler studieresor för att ta del av de goda exemplen bland de nordiska grannarna!

Digitala studiematerial var ett projekt som drevs inom folkbildningen under 2004. Syftet var att aktörer inom folkbildningen själva skulle producera nätbaserat och multimedialt studiematerial för cirklar och folkhögskolekurser. Projektet finansierades av CFL via Folkbildningsrådet. Sju folkhögskolor och studieförbundsavdelningar valdes ut att delta. Mera info: www.resurs.folkbildning.net/page/3208/ digitalastudiematerial.htm Kursnavet Kursnavet, som utvecklats av CFL, är en kursbank fritt tillgänglig för alla. Bygg din egen kurs genom att plocka ihop de lärresurser du vill ha.

Mera information: http://kursnavet.cfl.se/ broker/portal/cfl/Login.aspx?ReturnUrl=/ broker/packager/Default.aspx Kompetensutveckling för Vux-lärare Stöd och referensmaterial finns på www.skolutveckling.se/vuxnas_larande/ kompetensutveckling/ NordFlex virtuella seminarier De nordiska nationella föreningarna för flexibelt lärande och Iceland Telecom samt Monnet Gruppen i Danmark har gått samman för att föra upp frågor kring IKT i allt slags lärande till allmän nordisk diskussion.

Mera information: www.nordflex.net.

Kuinka joustavaa aikuisten oppiminen on? ”Joustava koulutus on koulutustarjontaa kohderyhmille, jotka syystä tai toisesta eivät pysty osallistumaan kokopäiväopiskeluun”, määrittelee Tromsön yliopiston professori Gunnar Grepperud Grepperud, joka tarkastelee tohtorinväitöskirjassaan korkeakoulutason joustavaa koulutusta.

Grepperud puhuu nimenomaan joustavasta koulutuksesta, ei oppimisesta, korostaakseen opettajien ja oppilaitosten vastuuta sopivan koulutustarjonnan järjestämisessä. ”Opetus on suunniteltava niin, että opiskelija voi opintojen lisäksi käydä töissä, viettää aikaa perheen kanssa ja harrastaa”, hän toteaa. Grepperudin mielestä Pohjoismaat ovat maailman kärkitasoa joustavan koulutuksen alalla.

Siksi hän suuntaakin mielellään opintomatkoillaan naapurimaihin.

Kehittämistäkin on: Grepperudin mukaan esimerkiksi EU-rahoitteisten hankkeiden tulisi olla pitkäkestoisempia ja niiden tuloksia tulisi arvioida määrätietoisemmin.

How Flexible is Adult Learning? ”Flexible learning is education provision for groups which for some reason cannot participate in full-time education”, says Professor Gunnar Grepperud of Tromsö University. Professor Grepperud’s recently published doctoral dissertation deals with flexible education in higher education. He consciously uses the word flexible education, instead of learning, to stress the responsibility of education providers in offering suitable educational choices. ”The study programme must be organised so that the students can work, spend time with their families, and pursue other interests”, he says. Grepperud feels that the Nordic countries are currently worldleaders in flexible education, and he frequently undertakes study visits to them.

There is still room for improvement, though: according to Grepperud, EUfunded projects should be longer in order to guarantee long-term effects, and their results should be monitored more closely.

D

jobb, familj och ha åtaganden på sin fritid och ändå kunna studera. Lärprocessen är ju densamma hos individen oavsett den yttre ramen. Det måste de anordnande institutionerna ta fasta på.

Dialog 2005

15

flexibelt lärande

av Tor Erik Skaar

• Suomenkielinen lyhennelmä, s. 21 • Briefly in English, page 21

Fleksibilitet i alle ledd Om man sier Handicapprogrammet, så høres dette kanskje ut som en statlig reform eller et tiltak overfor handicappede. Men slik er det ikke. Handicap-programmet er en avdelingsfunksjon i den store næringslivsbedriften Telenor. Og programmet går ut på å få handicappede ut i meningsfylt arbeid.

Handicap-programmet er blitt viet mye positiv oppmerksomhet i Norge de siste årene. Og ikke uten grunn. Hele 3 av 4 handicappede som deltar i dette programmet, er ute i fast arbeid etter de 2 årene som dette programmet varer. Svært få, om noen andre sysselsettingstiltak, kan vise til samme gjennomslagskraft og gode resultater.

Et amputert ben er ikke synonymt med et amputert hode! Dette er en spissformulering, men det kan synes som om samfunnet ikke helt inkluderer folk som eksempelvis sitter i rullestol, eller har en eller annen form for synlig funksjonshemming. Her finnes det mange fordommer, hvilket bidrar til at de sjelden blir likestilt i arbeidslivet. Og altfor ofte, og i mange tilfeller helt unødvendig, så blir trygdesystemet deres eneste utvei.

Vinn, vinn, vinn!

Ingrid Ihme er avdelingsleder i Handicap-programmet. -Det som skiller dette fra andre tiltak, er at det faktisk er Telenor selv som har tatt initiativet til å utvikle dette programmet. Her er det faktisk snakk om vinn, vinn, og vinn!

Den handicappede deltakeren i programmet, bedriften Telenor, og det norske samfunnet vinner alle på dette, sier hun.

Programmet har en varighet på 24 måneder. Hvert år tas det opp 2-4 kull, som hver består av 5 handicappede

16

personer. Disse har selv søkt om å delta, og de som får muligheten, er de som virkelig er motivert for å komme seg ut i arbeidslivet. Motivasjonsfaktoren er veldig høy, og i mange tilfeller utvises det en veldig fleksibilitet for å kunne ta del i programmet fra den enkelte deltaker. De tre første månedene er det utelukkende opplæring som står på programmet. I denne tiden blir alle deltakerne MOS-sertifisert (Microsoft Office Spesialist). I de påfølgende 21 månedene dreier det seg om arbeidstrening. -Målet vårt er kompetanseheving hele veien gjennom programmet, sier Ingrid Ihme.

til at det er økonomisk gjennomførbart. Telenor viser fleksibilitet blant annet ved vilje og evne til å implementere programmet som en etablert avdeling i bedriften. Programmet gir masse goodwill, og er solid forankret i konsernledelsen. Videre stiller Hjelpemiddelsentralen i Norge velvillig opp når det gjelder fysisk tilrettelegging av den enkelte arbeidsplass. Det finnes også stadig flere samarbeidsbedrifter, som gir mulighet for arbeidstrening og etter hvert ansettelse av deltakerne i programmet.

Menneskene i den enkelte avdeling som får en handicappet til kollega, viser også fleksibilitet.

Mange får nye holdninger, og man kan se en positiv effekt på hele avdelingen.

Enkelte opplever at de får nye perspektiver på sine egne små bekymringer.

Eksportartikkel

En lignende modell av Handicap-programmet blir nå tatt i bruk et annet sted i Norge. Der kaller de modellen for ”Telenor Light” Det er også internasjonale interesser for Handicap-programmet. I disse dager er man i ferd Maria Bjerge er i dag avdelingsleder i Telenor. Hun er med å tilrettelegge et synshemmet og har selv deltatt i Handicap-programmet. lignende program i SveriFleksibilitet i alle ledd ge ved Telenor AB i Stockholm. Der kaller man prosjektet for Open Up, og Det som slår en når man får høre om de har også fått EU-midler til forprohvordan dette er lagt opp, er hvor sjekteringen. Også i Danmark og i mye fleksibilitet det finnes i alle ledd.

Ungarn er det interesse for programTeknologien gir mange fleksible muligmet. -Normalt er Danmark og Sverige heter og løsninger i seg selv. Så fremt kommet lenger enn Norge i forhold til man leverer og utfører de oppgaver dette med tilgjengelighet og gode flekman skal til fastsatt tid, så kan man sible løsninger overfor handicappede. gjerne gjøre jobben hjemmefra.

Men gjennom Handicap-programmet Handicap-programmets slagord er; Du har Norge blitt en foregangsnasjon i trenger ikke gå på jobben, bare du forhold til å få handicappede ut i mekommer! ningsfylt arbeid, sier Ihme.

Aetat (Arbeidsmarkedsetaten) er Det finnes ca 315.000 som mottar veldig positive til programmet, og bidrar uføretrygd i Norge i dag.

Dialog 2005

www.nordvux.net

by Tiina Jääger, Member of the board of directors of the Estonian Non-Formal Adult Education Association

Flexible learning in Estonia If one types in the Google the words flexible learning the matches will mainly be for e-learning, distance education, open distance learning etc. This is especially common in Australia but also in the UK. In Estonia e-learning is gaining popularity. Most of Estonian Universities have open universities as well as elearning centres. But in the non-formal education e-learning is still not established. Estonian Non-formal Adult Education Association (ENAEA) has launched several projects to develop eleaning, but many of them have failed.

It seams that most adult learners find it uncomfortable to study via the Internet. But e-learning forms only one part of flexible learning. If the learner does want to use the Internet then the educator needs to be “flexible” and offer an alternative. This could be direct communication, discussion, debates etc. In ENAEA flexible learning means in fact that the learner is central and the education provider is “flexible” to adjust the study programme and methods to the learner.

No demands Traditionally the Estonian Education system has been quite the opposite – the learner was the one to adjust to the educator and the subject. If the learner was bored with the study, the cause was never sought on the educator’s side. Even today many adult learners think in this tradition – they simply wait what the education has to offer them. They are happy when they get what they expected – but will not make demands to the education.

The Educator of the year 2003 and the head of the Estonian Open Education Association (EOEA) Reet

Valgma usually travels to the learners before the beginning of the course to research the learners’ background, interests and expectations for the course. Erle Nõmm Nõmm, her colleague is doing the same.

Flexibility can also mean simple things. For example sometimes the educator going teach at the learner’s workplace. The Educator of the year 2003 and the head of the Estonian Open Education Association (EOEA) Reet Valgma usually travels to the learners before the beginning of the course to research the learners’ background, interests and expectations for the course. Erle Nõmm, her colleague is doing the same. Reet and Erle also master the dialogue technique – in theory and in practice. And they use a good deal of dialogue in their work as it is through discussions that the learners’ needs get discovered.

Discussions in study circles For us flexibility also means active learning methods. For example the head of the study circle “Semud” (Old Friends) Juta Jõgi is organizing refresher courses using almost always the study circle method, where the participants have discussions, debates, make short reports to each other etc.

The Open Mind Institute (OMI) works in a similar fashion. The Institute unites about 40 educators from all over Estonia and these educators take turns to visit each other’s courses to study new teaching methods. This is followed by an in-depth analyses and discussion.

The well-known Estonian environment activist Mikk Sarv Sarv, also a member of the board of directors of The Open Space Technology Institute in the US, is currently promoting the Harrison Owen Open Space method in the Estonian non-formal education. He has also launched projects for children outdoors learning etc.

It is also true that flexibility has its limits. Often the educator has to offer the learner what they don’t even know

Dialog 2005

they could ask for. The educator should also be able to see the learners’ unarticulated needs.

Many school drop-outs A reader from the Nordic countries might think that I am overestimating the importance of the needs of the learner. In Estonia though this is still a problem today. It is more current in secondary and high-school than in nonformal education, as grown-ups seam to know how to protest when something is not the way they want it. But a remarkable number of children are dropping out of school every year for the very reason that they cannot adjust to the study programme nor are able to protest and claim for their needs. The secondary education is still strongly centred on the study programme and not on students. For example foreign languages are usually introduced with a thorough study of grammar, in the credulous belief that grammar is the quintessence of language and the one mastering grammar will also be able to master the language. Consequently children spend up to ten years learning a foreign language – and are still unable to speak it.

Fortunately in the last years language study has also shown increasing flexibility. For instance Russian schools in Estonia have opened about twenty classes where Russian children learn Estonian according to the immersion method of the Canadian Fred Genesee Genesee.

Immersion means that a new language is learnt though talking and communicating – only a little grammar is introduced and that at a later phase of learning. And as a result the Russian children are able to communicate fluently in Estonian already after one year of leaning.

Step by step Estonia is moving towards a more flexible education.

Link to ENAEA: www.vilmsi.ee/~evhl/

17

learning a living

by Ellen Stavlund, NVL coordinator, and Tor Erik Skaar, NVR reporter, Norway

Learning a Living: Adult Literacy and Life Skills Survey The Learning a living -report presents data drawn from surveys in Bermuda, Canada, Italy, the Mexican State of Nuevo León, Norway, Switzerland and the United States.

The surveys measured adult skills in four domains: prose literacy (understanding continuous text such as that found in books and newspaper articles); document literacy (understanding graphs, charts and other written information of a discontinuous nature); numeracy, including mathematical concepts; and problem-solving or analytical reasoning.

In the countries surveyed, Norway obtained the best results in three areas and Switzerland in one (numeracy).

Switzerland came second in problemsolving, while Bermuda came second in prose comprehension and Canada came second in document comprehension. In all seven participating countries, the survey showed that people who use computers consistently scored higher on average on the prose literacy scale than those who don’t (www.oecd.org).

Dialog magazine interviewed Dr. Patrick Werquin – Principal Administrator, OECD, Directorate for Education about this report.

The countries taking part in the survey are not very numerous and they are also quite different. Do you think the results say something about the situation for all OECD member countries?

-The countries taking part in the survey not only are quite representative of OECD countries, we have small and large countries; we have European and non European countries. We also have countries with different educational systems and different approaches to lifelong learning. (Canada, Italy, Mexico

18

Dr. Patrick Werquin

(Nuevo Léon), Norway, Switzerland and the United States of America as well as Bermuda). But, in addition, these countries are the ones involved in the first round of the Adult Literacy and Life skills survey. There will be a second round that will broaden even more the scope of the study.

Countries such as Australia, Korea, New Zealand and many more nonOECD countries are joining the survey; some are already collecting data.

These are important surveys and it is sometimes necessary that they be organised over several years. For instance, the language needs to be adapted, not only translated but also adapted and this can take time.

Finally, the value of this type of survey somewhat comes from the league tables it provides and the description of each country situation it provides; but it mainly come from the general evidence it allows to establish.

Many of the results you will find in Learning a Living are not bound to a particular country but correspond to a truth that is going beyond each country system in the global world we are living in.

How do you imagine or suggest that ALL could be used to improve the situation in the participating countries as in other countries?

Dialog 2005

-Amazingly enough, we provide league tables to the readers and they are amply used in the press and at the political level but the real added value of these survey for policy makers is elsewhere. These surveys are useful to know the skills that are available in a country, what are the characteristics of the people who have them (educational attainment, social background etc.) and therefore how countries could give these skills to people who do not have them. Policy action is the keyword underpinning these OECD activities.

To cut a long story short, these surveys are very useful to identify the target groups for policy making.

Illiterate people do not say they are illiterate and, even more, often, if not always, deny it. So you need to know what are the “observable” characteristics that best describe poorly literate people before you can set adequate programmes in motion and target the people really in need of adult basic education.

Do you think a comparison in itself is useful?

-You always learn from what the other countries are doing. Not all the programmes or laws are necessarily portable (or transferable) – because they are issues, for instance, in terms of political context and social consensus – but they always allow for a better grasp of the issues at stake.

And again, some of the issues around low level of literacy are rather international. The numbers vary and the solutions are somewhat different but countries are faced with the same questions.

Let me add that it is the role – and the added value of the OECD – to provide an international comparative approach to its member countries and beyond.

Different settings demand different levels of literacy. While reading short messages in simple

www.nordvux.net

language may be enough for a person to be functionally literate in one setting, it will by far be enough in another setting. Is there such a thing as a universal definition of the word “literacy” used in the survey?

-This is the core of the study. We are not saying it is always the case that literacy is the most important skill – brilliant past civilisations did not have a written language and, on a deserted island, it is more important to be able to cut a coconut without any tool rather than be able to read – but we are saying that the world we live in requires a good command of basic literacy skills. If you take the situation 10 or 15 years ago: the telephone was the main instrument and you could order, book or even apply for a job by telephone. Having a low level of literacy was not visible in the first place.

Nowadays, some airline companies charge you more when you book by telephone instead of booking by internet. Sending an email has become quite usual to apply for a job and/or get appropriate information about a job. Even withdrawing cash demands reading skills.

Again, I would agree that different settings may require different skills.

Nevertheless, if you want to benefit from what the society we live in has to offer, you have to have a good command of the written language of the country you live in. Remember also, just by the way, that the main issue is about being able to function in the country where you live: some foreign people, highly literate in their own language, may not master the local language and this is an issue policy makers have to be aware of regarding size and depth of the problems.

From this survey we learned that about one third of the population in Norway do not have sufficient skills to function well enough. Do you think the survey is thorough and accurate enough to describe the real situation at the grass root level?

-Again, this tool is intended for policy makers and for them to reduce the number of poorly literate people. What matters is therefore the consistency of the measurement over time. When you start a diet, your goal is to lose weight. What matters is therefore to always use the same scale to check

the progress you are making on your weight, not your actual weight; or not primarily. Again, only the press is using, and only using, the league tables and the rough number like the one about the one third of the Norwegian population. We go a lot deeper in the analysis. Having said that, there is some sort of consistency in the numbers published here and there about illiteracy rate; I don’t think this one third number is misrepresenting the reality. And this is another response to your question: do not forget that we are not measuring an ability to decipher or to decode a language. We are assessing people’s ability to make appropriate decisions according to what they read. Think about it, think about the people around you: it is quite easy to spot people who clearly can read, whether they fully understand what they are reading and can make good decision is another question…

In addition, let me also remind you that Norway has been on the top of the literacy ranking – together with Sweden and some other countries – for many years now. So think about the other countries where this proportion is a lot higher!!! They are the ones who really need to work on adult literacy issues.

All in all, I think these surveys are doing a good job in raising awareness.

The problem of low literacy among the adult population was denied for too long and it is only recently that countries are addressing the issue. I don’t think the discussion is really about the one third or whatever other fraction, the problem is that low literacy is not acceptable in countries like OECD countries these days.

Obviously, different people will have different perceptions and experiences concerning what it means to function “well enough”.

What does it mean to function well enough in your opinion?

-Personally, as I said above, I don’t really use this term. I would rather say that literacy skills are necessary to fully benefit from what the society has to offer; it’s a more positive approach.

And the society has a lot to offer but a lot comes in writing or requires writing skills. You can probably function anyway – people are smart and they always find a way around, whether it’s thanks to their family or friends or by adapting their behaviour one way or

Dialog 2005

another – but you don’t benefit from the major recent breakthroughs in terms of individual or societal development.

And you know, these issues are likely to become even more important because skills like ICT skills do require reading literacy skills and ICT skills are making a clear difference in terms of labour market, wage, health, well being, economic growth, competitiveness etc. It is just the beginning and countries cannot afford to leave out a fraction of the population, whatever its size.

It may be crucial for an individual to reach an advanced level of literacy, at the same time as this may be an even more important goal for the societies. In any case it varies to some degree from individual to individual and from society to society what level of literacy is “needed”. In general, what would you say would be the needed minimum level of literacy?

-The psychometrists define the minimum level to “function” properly in – remember I would rather benefit from – our societies as level 3. This comes from complex psychometrics analysis and it is confirmed by basic statistical analysis. The latter clearly show that literacy levels 1 and 2 are more likely to be associated with low wage, precarious jobs, unemployment, poor health, low social status, lack of opportunity for promotion etc. That is what our publication “Learning a Living” is about: we provide a measure and we go deep in the analysis. We can therefore prove that there is a strong correlation between low level of literacy and all these problems people are faced with.

To conclude, I truly believe that learning to learn will become one of the most important skills in a near future. Having basic reading skills is a condition to being able to learn, simply because everything comes in written. It is a foundation skill we are talking about, a skills that allow for the accumulation of others skills. And that’s why it’s a key issue for policy making.

Responses: Patrick Werquin, 17 October 2005 patrick.werquin@oecd.org Full report downloadable for free at: www.oecd.org/dataoecd/44/7/34867438.pdf

19

learning a living

av Ellen Stavlund, NVL koordinator, Norge og Tor Erik Skaar, NVR reporter, Norge

Learning a Living: Adult Literacy and Life Skills Survey

ALL Prosjektet har nylig presentert en rapport som heter Learning a Living, som har til hensikt å kartlegge voksnes lese og mestringskompetanseog, som måler og sammenligner lese- og mestringskompetanse i Bermuda, Canada; Italia, Mexico, Norge, Sveits og USA. Det skilles mellom fire ferdighetsnivåer: Lesing av sammenhengende tekst, lesing av dokumenttekst, tallforståelse og problemløsing.

Norge kom best ut av det i tre av de fire ferdighetsnivåene. Sveits var best innenfor tallforståelse og nest best i problemløsing. Bermuda var nest best i lesing av sammenhengende tekst, det samme oppnådde Canada i lesing av dokumenter. I alle land som er omfattet av undersøkelsen, scoret de som er regelmessig pc-brukere høyere på lesing av sammenhengende tekst, sammenlignet med de som ikke er det.

Vi har intervjuet Dr. Patrick Werquin Werquin, leder av utdanningsdirektoratet i OECD om denne rapporten.

Landene i denne undersøkelsen har for det meste et lite folketall, og de er også ganske forskjellige.

Synes du denne undersøkelsen sier noe om den generelle situasjonen for OECDs medlemsland?

- Landene i undersøkelsen er representative for de man ellers finner i OECD

20

med alle de ulikheter det innebærer.

Dette er de landene som er først ute, neste rapport vil gi en bredere forståelse av situasjonen. Dette er viktige undersøkelser og noen ganger er det nødvendig at slike målinger foregår over flere år. Verdien av denne undersøkelsen ligger hovedsakelig i de generelle trekkene man kan lese ut av tallene som blir presentert. Mange av resultatene man finner i her korresponderer med det man finner ellers i vår globale verden.

Har du noen forslag til hvordan denne undersøkelsen kan brukes til å forbedre situasjonen for deltakerlandene og eventuelle andre land?

- Denne undersøkelsen gir en del svar på hvilke ferdigheter som finnes, og hvilke som ikke finnes. Det viktigste er nok å kartlegge omfanget av de som har behov for lese- og skriveopplæring, og for å finne ut hvordan dette må imøtekommes. Dette krever politisk handlingskraft.

Synes du at en slik sammenligning er nyttig i seg selv?

- Et land kan alltid lære av å lese resultatene fra andre land. Alle land har forskjellige politiske og kulturelle forutsetninger, og derfor er dette i varierende grad overførbart. Land som ønsker å gjøre noe for de med lese- og skrivevansker møter mange av de samme utfordringene. Her kan OECD gi en merverdi til sine medlemsland og andre, ved å sammenligne og tilrettelegge for en internasjonal tilnærming.

Ulike settinger gir ulike behov for lese- og skriveferdigheter. Blir

Dialog 2005

det brukt en universal definisjon av begrepet lese- og skriveferdighet i denne undersøkelsen?

- Nå berører vi noe av kjernen i undersøkelsen. Vi sier ikke nødvendigvis at lese- og skrive ferdigheter er det viktigste. Tidligere sivilisasjoner greide seg godt uten. På en øde øy vil det være viktigere å kunne dele en kokosnøtt uten bruk av verktøy, fremfor å kunne lese og skrive. Men i den verden vil lever i nå, så trenger man gode leseog skriveferdigheter. Og verden forandrer seg raskt. Tidligere kunne man bruke telefon til mye, i dag er det slik at enkelte, som for eksempel flyselskapene, tar en høyere pris om man bestiller via telefon. Mye annet har også forandret seg. Nå må man kunne ha et sett med lese- og skriveferdigheter for å ta ut penger av banken, sende mail, og for å søke på jobb. Om man ønsker å være en aktiv samfunnsborger krever dette gode lese og skriveferdigheter i det nasjonale språket til det landet man bor i. Og dette er et viktig poeng; det hjelper ikke mye å ha lese og skriveferdigheter i et annet språk, om man ikke mestrer språket i det landet man bor i.

Denne undersøkelsen viser at en tredjedel av Norges befolkning ikke har tilstrekkelige lese og skriveferdigheter for å fungere tilfredsstillende. Synes du at undersøkelsen gir et godt og nøyaktig bilde på den reelle situasjonen for de på grasrota?

- ALLundersøkelsen er først og fremst et verktøy for politikerne. Pressen berører bare overflaten når de sier at 1/3 av Norges voksne befolkning trenger bedre lese- og skriveferdigheter. Vår

www.nordvux.net

undersøkelse går dypere enn dette.

Men andre undersøkelser gir et tilsvarende bilde av situasjonen for leseog skriveferdigheter i Norge. Husk at vi ikke måler evnen til å oversette og tolke et språk, men evnen til å foreta beslutninger på bakgrunn av hva de leser. Undersøkelsen gir også en god effekt ved å gi økt oppmerksomhet på disse spørsmålene. Problemene knyttet til manglende lese- og skriveferdigheter har altfor lenge vært oversett, og det er bare i det siste at disse spørsmålene blir imøtekommet på et nasjonalt nivå.

Mennesker vil ganske sikkert ha forskjellig oppfatning og opplevelse av hva det vil si å ”fungere tilfredsstillende”. Hva vil du si det innebærer å fungere tilfredstillende?

- Personlig bruker jeg ikke dette begrepet. Jeg vil heller si at lese og skriveferdigheter er nødvendig for å kunne til fulle nyttegjøre seg av det samfunnet har å by på. Men man kan trolig fungere uansett, folk er smarte og finner måter å komme seg rundt problemer som måtte oppstå. Men eksempelvis IKT ferdigheter krever at man kan lese og skrive: Dette er viktig i forhold til

arbeidslivet, lønn, helse, økonomisk vekst, konkurransekraft med mer.

Dette er bare begynnelse og nasjoner har på ingen måte råd til å la en del av befolkningen stå utenfor dette, uansett hvor mange de er.

Hva vil du si er et minimumsnivå både for enkeltindividet og for samfunnet innen lese- og skriveferdigheter?

-Forskerne som står bak undersøkelsen definerer minimumsnivået til å “fungere tilfredsstillende” men som tidligere nevnt foretrekker jeg å bruke definisjonen; evnen til å dra nytte av det samfunnet vi lever i.” Gjennom Learning a Living kan vi bevise at noen av problemene vi møter i livet, står i forholdt til i hvilken grad vi har gode eller dårlige lese- og skriveferdigheter.

Som en konklusjon vil jeg si at evnen til å lære å tilegne seg ny kunnskap, vil bli en av de viktigste ferdigheter man kan ha i tiden som kommer. For å lære, må man kunne lese, da nær sagt alt kommer som tekst. Det å ha grunnleggende leseferdigheter er det som skal til for å kunne tilegne seg andre ferdigheter. Og dette er også grunnen til at det er et nøkkelområde for politikerne.

(norjankielinen alkuperäisteksti sivulla 16)

Telenorin työllisyysohjelma vastustaa syrjintää Vammaisia syrjitään yleisesti työelämässä, ja moni liikuntavammainen elää aivan turhaan sosiaaliturvan varassa. Niinpä norjalaisyritys Telenorin kehittämä Handicap-ohjelma on herättänyt viime vuosina ansaittua kiinnostusta ulkomaita myöten. Ohjelman puitteissa järjestetään kahden vuoden pituisia koulutus- ja työharjoittelujaksoja liikuntavammaisille, ja jopa kolme neljästä koulutukseen osallistuneesta on saanut kokopäivätyön.

Vuosittain ohjelmassa aloittaa 2–4 ryhmää, joista jokaiseen valitaan viisi hakijaa.

Pari kuukautta kestävän koulutusosion jälkeen seuraa 21 kuukauden pituinen työharjoittelujakso.

(original text in Norwegian on page 16)

Telenor’s Recruitment Policy Counters Discrimination Discrimination against the disabled is widespread in working life, and many physically disabled people are quite unnecessarily living on social security.

Norwegian company Telenor’s programme for recruiting employees with physical disabilities has consequently created much interest in recent years, both in Norway and abroad. Participants receive two years of education and work training, and as many as three out of four have entered full-time employment after completing the programme. Each year two to four groups, each consisting of five participants, are selected from the applicants to begin the programme. The programme starts with three months of study, after which follow 21 months of work training.

D Foto: Raivo Juurak

Dialog 2005

21

learning a living

av Karen Brygmann

Uddannelse skal fremmes med strategisk planlægning

De kortuddannede har størst behov for opkvalificering, men deltager mindst i efteruddannelse. Den kendsgerning er en af de store udfordringer inden for voksenuddannelse at få ændret på, mener Nordisk Ministerråds Styregruppe for Voksnes Læring.

Et bedre blik for fremtidige behov og en egentlig strategisk planlægning i de mange små og mellemstore virksomheder i Norden. Det er en af de helt centrale nøgler til at øge kortuddannedes deltagelse i efteruddannelse, mener Nordisk Ministerråds Styregruppe for Voksnes Læring.

- Store virksomheder har set udbyttet af at sætte uddannelsesplanlægning i system i form af øget produktivitet, så de er på højde med de nye krav, de hele tiden møder. Men i de mange små og mellemstore virksomheder uden egne human ressource afdelinger tænker man i dag sjældent strategisk, men alene på dagen og vejen. Dermed går både virksomheder og medarbejdere glip af udviklingsmuligheder, beklager Peter Høier Høier, kontorchef i det danske Undervisningsministerium og formand for Styregruppen for Voksnes Læring.

Peter Høier peger på, at jobvæksten i dag sker inden for mere videnstunge områder end tidligere.

ikke mindst blandt de kortuddannede, som udgør op mod en fjerdedel af arbejdsstyrken i Norden.

- Vi skal tænke i forskellige modeller for, hvordan det offentlige kan understøtte mindre virksomheder i at afdække og formulere deres behov for opkvalificering af medarbejdere og dernæst tilrettelægge målrettede kurser for virksomhederne og deres ansatte. I Danmark kunne eksempelvis erhvervsskolerne være en sparringspartner for virksomheder, der ikke selv har ressourcer til egentlig personaleudvikling.

Sparring til virksomheder

Tilbuddet skal være rigtigt

Han peger på, at jobvæksten i dag sker inden for mere videnstunge områder end tidligere. Det understreger behovet for at tænke i livslang læring

Langt de fleste overenskomster rummer i dag ret til en eller to ugers efteruddannelse om året, men mulighederne bliver langt fra udnyttet.

22

Dialog 2005

- Det er et langt, sejt træk i alle de nordiske lande at få især kortuddannede til at benytte sig af uddannelsestilbudene. Men vi mærker alle forandringerne på arbejdsmarkedet i vores dagligdag, derfor må vi fortsætte dialogen om de nye krav på lokalt plan, mens vi tænker i, hvordan uddannelsestilbudene kan tilpasses den enkelte bedre end i dag. Eksempelvis har vi for tiden gode erfaringer herhjemme med at understøtte erhvervsrettede efteruddannelseskurser i kvalitetskontrol med særlige ord- og regneværksteder.

Når først formålet med læse- og regnekurserne er tydelige for folk, melder sig også midaldrende mænd, der ellers kan være svære at motivere, forklarer Peter Høier.

Effekt skal dokumenteres Virksomheder og medarbejdere må indstille sig på at finansiere en pæn del af efteruddannelsen selv eksempelvis over overenskomsterne, for de offent4lige pengekasser står langt fra på vid gab i disse år, lyder vurderingen fra den nordiske styregruppe.

- En anden udfordring bliver at dokumentere effekten af uddannelsesinvesteringerne. Det har vi i Norden ikke været særligt optaget af, men det vil givetvis snart blive et krav, at man kender udbyttet af investeringerne.

Det bliver uden tvivl en kompleks opgave at udvikle systemer, der kan måle effekt og kvalitet af et meget broget uddannelsesudbud, men vi undgår ikke at tage udfordringen op, siger Peter Høier.

www.nordvux.net

Koulutusta täytyy edistää strategisella suunnittelulla Lyhyen koulutuksen saaneilla on suurin tarve hankkia täydennyskoulutusta, mutta he osallistuvat tähän koulutukseen vähiten.

Työvoiman tarve kasvaa nykyisin aloilla, joilla tarvitaan enemmän tietoa ja koulutusta. Tämä lisää tarvetta ajatella lyhyen koulutuksen saaneita – joita on lähes neljännes Pohjoismaiden työvoimasta – elinikäisen oppimisen näkökulmasta, sanoo Peter Høier Høier, Aikuisten oppimisen ohjausryhmän esimies ja Tanskan opetusministeriön konttoripäällikkö. Koulutustarjonta ja tarpeet eivät aina kohtaa, työtä on tehtävä enemmän varsinkin paikallisella tasolla.

Myös julkinen sektori voisi tukea pienempiä yrityksiä täydennyskoulutuksen järjestämisessä. Yhtä tärkeää on dokumentoida minkälainen vaikutus koulutukseen sijoitetuilla varoilla on ollut, sanoo Høier.

Strategic Planning Needed for Promoting Continuing Education People with low educational qualifications need continuing education more than other groups but, paradoxically, they participate in it less. Today, there is an increasing need for labour in knowledge-intensive sectors. This highlights the need to plan for the continuing education of the low qualified workers – a group which comprises nearly one-fourth of the workforce in the Nordic countries – says Peter Høier Høier, leader of the Adult Learning Steering Group and Director at the Danish Ministry of Education. The education options available do not always meet the needs of employees and companies, and much remains to be done especially at the local level. Likewise, the public sector could help smaller businesses to organise continuing education. Moreover, it is vitally important to document the effects of the funds used for education, Høier says.

Sverige sexa i EU i livslångt lärande Det Eurostat, EU:s statistikorgan, mätt är hur stor andel av befolkningen i åldrarna 25 – 64 år som de senaste tolv månaderna deltagit i någon form av utbildning.

• I Österrike uppfyller 89 procent det kriteriet. Tvåa på listan kommer Slovenien och Luxemburg med 82 procent.

Därefter följer Danmark (80%), Finland (77%) och Sverige (71%).

• Längs ned på listan återfinns Ungern där bara 12 procent i den undersökta gruppen deltagit i studier det senaste året. Näst sist är Grekland med 17 procent.

• Eurostat konstaterar att det inte är så stora skillnader mellan könen när det gäller möjligheten till vidareutbildning, kvinnor får lika mycket – eller litet – som män av den varan.

• Däremot finns en mycket tydlig klasskillnad: det är de som redan har god utbildning som fortsätter att ta för sig studiemässigt. Lågutbildade får mycket litet vidareutbildning jämfört med högutbildade i alla undersökta länder.

• Livslångt lärande är en viktig del i den så kallade Lissabonstrategin som går ut på att EU ska bli världsledande i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende.

Förbättrad utbildning i svenska för invandrare Lena Hallengren Hallengren, minister för vuxnas lärande: Jag ser positivt på förslaget att vuxna med invandrarbakgrund får samma rättighet som studerande idag har som går på vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Regeringen har ett ansvar för att förbättra möjligheterna för nyanlända till Sverige och därför vill vi förbättra utbildningen i svenska språket. Syftet är att fler ska klara kunskapsmålen och att det ska gå snabbare. Målet är att fler ska kunna komma ut i arbetslivet snabbare och kunna försörja sig själva.

Den kritiserade undervisningen i svenska för invandrare kan komma att förändras nästa år. Anledningen är att bara 40 procent av eleverna når målen efter tre års studier”.

Dialog 2005

Best Praksis i undervisning av annetspråk for innvandrere i Norden På vegne av Nordisk Ministerråd satte man igang et prosjekt i år 2004 for å finne Best Praksis i undervisning av annetspråk for innvandrere i Norden.

På innvandrerområdet kan landene i Norden deles i to. På den ene side de ”gamle” innvandrerlandene Danmark, Norge og Sverige hvor tradisjonen for innvandring strekker seg helt tilbake til midten av siste århundrede. Og på den andre siden Finland og Island hvor innvandringen har stort sett foregått under de siste to årtier. I de sistnevnte landene er der også forholdsvis få innvandrere sammenlignet med situasjonen i Danmark. Norge og Sverige. I Island er det ikke spørsmål om arbeidsløse innvandrere fordi for å få lov til å bosette seg der må alle utlendinger ha jobb før de kommer til landet.

På dette grunnlag ble det besluttet at hovedmomentet i bestemmelsene for best praksis skulle være mobilitet.

Man gik ut i fra at undervisningstilbudene som ble valgt var tilrettelagt for innvandrere i arbeide og at studiene førte til økt mobilitet.

Prosjektet ble avsluttet med en rapport hvor eksempler på slike undervisningstilbud er beskrevet. To fra hvert av de nordiske landene. Tilbudene er vidt forskjellige, men de har et fellestrekk, språkstudiene er tilknyttet praksis, de er spesielt tilrettelagt for voksne innvandrere i arbeide, eller de har som mål at kursdeltakerne kommer i arbeide igjennom deltakelsen og blir aktive medborgere i de demokratiske samfunn.

Hele rapporten er på www.norden.org/VuxnasLarande/sk/ ANP2005712.e-book.pdf

23

D

learning a living

av Arnbjörn Ólafsson

Hvorfor læser mænd ikke manualer?

Forskel på læsevaner mellem mænd og kvinder i Island

Læsefærdighed er grundlæggende for enhver uddannelse og læring, også den der foregår udenfor eller efter det formelle skolesystem. Det er nøglen til samfundsmæssig, økonomisk, politisk og kulturel medvirken. Netop derfor har voksnes læsedygtighed sikkert aldrig været så vigtig som den er i dag. Det er en kritisk faktor i menneskers forandringsdygtighed og evne til at tilpasse sig i en hurtigt foranderlig verden, at adaptere på et arbejdsmarked der kræver konstant nye kvalifikationer og færdigheder.

ordblinde og mange af dem har faldet ud af sin uddannelse af den grund.

Særlig indsats har været til at få denne gruppe til at uddanne sig på ny, blandt andet på grundlag af en undervisningsplan for ordblinde udviklet af Mimir voksenuddannelsescenter i Reykjavik og understøttet af fagforeninger og Undervisningsministeriet i Island, der har det formål at hjælpe ordblinde med at komme ind i uddannelsessystemet på ny.

I årlig uge for livslang læring “Vika simenntunar” var der særligt fokus på regionalt plan at opfordre denne gruppe til at søge information og kurser om ordblinde. SIMEY voksenuddannelsescenter på Akureyri i nord Island fokuserede specielt på denne gruppe under ugen og efterfølgende har der været møder med fagforeninger i regionen til at forberede undervisningsmateriale og organisere kurser for voksne ordblinde.

Soffia Gisladottir Gisladottir, forstander for

SIMEY, siger at interessen for deres kurser og informationsmøder har været utroligt postiv, “… men det er dog stadigvæk et tabu emne hos voksne, særligt hos mænd. Vi havde en del kvinder der tog kontakt med os for deres ægtefælder eller sønner Selv om vi er bedre oplyste om ordblinde i dag end vi var, så har vi stadigvæk svært med at nå til mænd og dem der har mindre uddannelse bag sig.”

Spørger mænd ikke om hjælp?

“Det er måske ikke så sært, men det er en paradox”, siger Gudmundur Kristmundsson Kristmundsson, professor ved Islands pedagogiske universitet. “Der er følge mellem vores selvvurdering og selvtillid, som betyder at de der har svært med at læse har svært med at sige fra. Dette gør sig specielt gælende for mænd. Måske er det derfor at vi ikke læser manualer?”

Til at kunne agere og medvirke i nutidens oplysningssamfund, er der blevet lagt forøget vægt på fundamentale færdigheder. Adgang til oplysninger, for eksempel på Internet bliver værdiløst hvis ikke den enkelte er i stand til at læse og forstå det der står. Betydelsen og vigtigheden for at kunne at læse viser sig måske mest markant hos voksne mennesker ordblinde, men de har i takt med disse forandringer, i højere grad siddet tilbage på arbejdsmarkedet og faldet ud af traditionelle uddannelser.

En tiendedel lider af ordblinde Over en tiendedel af befolkningen i Island lider for en eller anden form af

24

Fra undersøgelse om læsefærdighed og læsevaner i Island, 2005

Dialog 2005

www.nordvux.net

Tutkimus ja aikuiskoulutushankkeet lukihäiriöisten apuna Islannissa Yli 10 %:lla islantilaisista on jonkinasteinen lukihäiriö, ja monen koulutus on keskeytynyt tästä syystä. Lukihäiriö koetaan usein edelleen häpeän aiheena, ja avun hakeminen tuntuu olevan vaikeaa etenkin miehille. Viime aikoina lukivaikeuksista on ilmestynyt runsaasti uutta tutkimustietoa, ja lukihäiriöisten aikuiskoulutukseen on Islannissa panostettu merkittävästi. Viime vuonna ilmestyneen Gudmundur Kristmundssonin ja Elisabet Arnardóttirin tutkimuksen mukaan lukutottumuksilla on suuri vaikutus lukutaitoon. Niinpä olisi tärkeää kannustaa lapsia lukemaan enemmän kotona. Myös realistinen käsitys omista taidoista ja selkeät tavoitteet auttavat lukivaikeuksista kärsivää kehittämään lukuja kirjoitustaitojaan.

Fra undersøgelse om læsefærdighed og læsevaner i Island, 2005

At lære hvad du læser I følge Gudmundur og Elisabet må vi foksuere mere på hvad der sker i hjemmet til at foreberede børn for læsefærdighed og undervisning i skolen. “Det er altid svært at nå til dem der har relativt lidt uddannelse. Dette gør sig specielt gældende når vi skal få fat i dem der har svært med at læse.

Men en måde at tackle det problem på er at styrke læsevaner, blandt andet i hjemmet.” Vi er også blevet dygtigere til at vurdere os selv og hvad det vi kan. Selvom selvvurdering og selvtillid følges ad i den grad at de der har mindre uddannelse vurderer sig lavt, er de godt bevidste om hvad det er de har brug for og hvordan de kan opnå det. “Som regelt vil voksne med mindre uddannelse hellere forbedre forståelsen af skrevet tekst end hvor hurtigt de læser teksten”, siger Gudmundur. Der er så stadigvæk håb om at mænd finder ud af at indstille klokken på båndoptageren i fremtiden ... altså hvis de så gider at læse manualen.

For nærmere information om forskingsundersøgelsen kan i kontakte Gudmundur Kristmundsson, gudkrist@khi.is.

Dialog 2005

New Icelandic Research and Initiatives on Dyslexia Over 10% of the Icelandic population have some form of dyslexia (reading and writing difficulties), and many dyslexics have dropped out of education. Dyslexia is still seen by many as a something to be ashamed of, and especially men tend to not seek help. However, new research has been published on the subject, and adult education initiatives for dyslexics have been started in Iceland. According to a study conducted by Gudmundur Kristmundsson and Elisabet Arnardóttir Arnardóttir, reading habits have a significant impact on reading skills, so children should be encouraged to read more. Having a realistic idea of one’s own competencies and some clear goals also helps dyslexics to improve their reading and writing skills.

D

Men det er ikke kun der hvor kvinder overgår mænd. Mænd står også værre end kvinder når det gælder læsefærdigheder og i følge en ny forskning ser afstanden mellem dem ud til at øges. Dette forholder sig anderledes i internationelle undersøgelser som PISA rapporten fra 2000, hvor der ikke er markant forskel mellem mænd og kvinder.

En ny undersøgelse kigger nærmere på fobindelsen mellem læsevaner og læsefærdigheder i Island. Gudmundur Kristmundsson har, sammen med Elisabet Arnardóttir Arnardóttir, forsker på Island pedagogiske universitet, for nyligt ofentligjort resultater fra en to årig undersøgelse på forbindelsen mellem voksnes læsefærdigheder og læsevaner. Undersøgelsen nåde til lidt over 300 deltagere og blev foretaget på fire store arbejdspladser i samarbejde med personalechefer. I følge dem er der ikke før blevet undersøgt med forbindelsen mellem læsefærdigheder og læsevaner i Island. “Resultaterne viser at læsevaner har ændret sig meget hurtigt, specielt indenfor de sidste 10 år”, siger Elisabet.

25

aktivt medborgarskap

av Erica Sahlin

Leva och lära demokrati

hur man lever och lär demokrati. Och då inte bara i samhällskunskapsundervisningen. Man vill uppmana till att diskussioner om olika samhällsfrågor kommer in med hjälp av nya metoder. Här kan IKT (informations- och kommunikationstekniken) spela en stor roll.

Någon som lever som hon lär är Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström Wallström. Hon driver en egen blog som varje dag besöks av 3 000 personer. Där tar hon upp olika händelser och företeelser till diskussion. Den har utvecklats till en mycket intressant dialog. Särskilt i samband med nej-svaren i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna hettade det till rejält.

Plan D

Så kan man översätta devisen för det Europeiska året för medborgarskap genom utbildning 2005 – European Year of Citizenship Through Education. Det är en del av unionens övergripande satsning på aktivt medborgarskap.

26

Lanserat i slutet av 2004 i Bulgarien understyrker valet av tema att utbildning i alla dess former sett ur ett livslångt perspektiv krävs för att skapa och upprätthålla en demokrati. Det kan bara göras av aktiva och kunniga medborgare. Demokrati ska läras och upplevas på vardagsbasis och för att kunna växa.

Vilken bäring har då detta för vuxnas lärande?

Tanken med att proklamera detta temaår är förstås att alla utbildningsinriktningar ska stimuleras att lyfta fram

Dialog 2005

Resultatet av folkomröstningarna och inslag och tonfall i den efterföljande debatten både i och utanför bloggen resulterade i Wallströms omtalade Plan D. D står för dialog, debatt och demokrati. Den alternativa planen för att fortsätta med det europeiska integrationsarbetet ska bygga på aktiv kommunikation med ett tydligt underifrånperspektiv och tvåvägskommunikation med hjälp av olika sorters redskap och metoder. Särskilt viktigt är det att civila samhället –frivilligorganisationerna och föreningarna utanför statsapparaten – engagerar sig i Plan D. I detta syfte har flera inbjudningar att komma in med projektförslag gjorts.

Projektstöd till turkiska invandrarkvinnor Några som fått projektstöd är Studieförbundet vuxenskolan, Kungsholmen/ Norrmalm i Stockholm. Projektet benämns Aktivt medborgarskap för turkiska invandrarkvinnor. Ett tjugotal kvinnor har träffats regelbundet för att

www.nordvux.net

gå igenom unionens uppbyggnad och har även jämfört med det svenska respektive det turkiska samhällssystemet. När nu det 12 månader långa projektet går mot sitt slut i december kommer kvinnorna att diskutera ny insikter och åsikter via internet med medsystrar från de turkiska invandrarmiljöerna i några andra europeiska länder. De kvinnor som deltagit i Stockholm har i regel god skolbakgrund, berättar föreläsaren Solveig Staffas Staffas.

De vill jämföra och dra slutsatser om invandrares villkor på en rad områden.

Jämställdhetsfrågor kommer in i bilden men även övriga skillnaderna i medborgerliga rättigheter för invandrare i olika länder i unionen.

Trots den lilla summan pengar vi fått för projektet – 30.420 euro – var ansökan mycket tidskrävande. Det skulle mycket formalia men förvånansvärt lite kort projektbeskrivning, säger Vuxenskolans verksamhetsansvarig Åsa Östanskog Östanskog.

Transparency initiative Samtidigt med Plan D måste de europeiska institutionerna börja rannsaka sig själva. Byråkratin måste bekämpas och bland andra måste de ointagliga och sekretessbelagda generaldirektoraten bli offentliga och genomskinliga.

Det handlar det s k Genomskinlighetsinitiativet – kommissionens egen städning inåt.

Aktiivinen kansalaisuus on toimivan demokratian elinehto

A Functioning Democracy Needs Active Citizenship

Vuosi 2005 oli Euroopan unionin kansalaiskasvatuksen teemavuosi, joka oli osa unionin pyrkimystä aktiivisen kansalaisuuden edistämiseen. Teemavuoden aikana korostettiin muun muassa sitä, että toimivan demokratian ylläpitämiseen tarvitaan elinikäistä oppimista ja osallistuvia, tiedostavia kansalaisia. Eri alojen oppilaitoksia kannustettiin tuomaan opetuksessa laajasti esiin demokratiaan ja aktiiviseen kansalaisuuteen liittyviä aiheita.

Aktiiviseen kansalaisuuteen liittyy läheisesti myös Euroopan komission varapuheenjohtajan Margot Wallströmin kehittelemä Suunnitelma D. D-kirjain viittaa sanoihin dialogi, debatti (keskustelu) ja demokratia.

Kyseessä on vaihtoehtoinen näkemys Euroopan integraation tulevaisuudesta: Suunnitelma D:ssä korostetaan ruohonjuuritason näkökulmaa sekä kaksisuuntaisen viestinnän tärkeyttä. Erityisen tärkeänä nähdään kansalaisyhteiskunnan osallistuminen suunnitelmaan, ja sopiville hanke-ehdotuksille myönnetään rahallista tukea.

Eräs rahoitusta saanut aloite oli tukholmalaisen Studieförbundetvuxenskolanin turkkilaisille maahanmuuttajanaisille suunnattu aktiivisen kansalaisuuden hanke.

Vuoden pituiseen projektiin osallistui parisenkymmentä naista. Naiset vertailivat muun muassa keskenään ruotsalaista ja turkkilaista yhteiskuntaa ja tutkivat maahanmuuttajien kansalaisoikeustilannetta eri Euroopan maissa.

The year 2005 was the “European Year of Citizenship through Education”, which formed part of the EU’s continuing commitment to promoting active citizenship.

The campaign stressed the role of lifelong learning and active, knowledgeable citizens as preconditions for a functioning democracy. Educational institutions of different fields were encouraged to cover issues relating to democracy and participatory citizenship in various subjects.

Active citizenship is likewise a crucial component of ”Plan D” devised by Margot Wallström Wallström, Vice President of the European Commission. The letter D stands for dialogue, debate and democracy. Plan D is an alternative vision of the future of European integration. The plan highlights the importance of a grassroots perspective and interactive communication. Particular emphasis is placed on the participation of the civil society (NGOs, etc.) and funding has been granted to suitable project proposals.

One example of such a project was the active citizenship project for Turkish immigrant women run by Studieförbundet vuxenskolan in Stockholm. The project lasted a year, and about twenty women participated in it. Among other things, the participants analysed differences between the societies of Sweden and Turkey and reviewed the civil rights situation of immigrants in different European countries.

Margot Wallströms blogg, hennes anförande om Plan D mm finns att läsa på hennes hemsida http://weblog.jrc.cec.eu.int/page/ wallstrom/ Margot W kommer att medverka i en intervju i kommande nummer av DialogWeb och ni som tycker att det är intressant att bidra till att angelägna frågor ställs i den intervjun kan gå in på vårt FORUM och bidra i diskussionen.

Dialog 2005

27

aktivt medborgarskap

av Tor Erik Skaar

Fattige, men rike på handlingskraft

Norge er kåret til verdens beste land å bo i, og vi er en av verdens aller rikeste nasjoner. Derfor er det trist å melde at vi har så mange fattige. Og ikke minst at så lite blir gjort for dem. Men det de fattige mangler av fysisk, eller kanskje også psykisk standard, tar ikke fra dem verken evner eller rettigheter.

Hvem er fattige? Det er noe det strides om. Vår nye arbeids- og inkluderingsminister Bjarne Håkon Hansen Hansen, fjernet 300.000 fattige som ved et ”trylleslag” da han endret definisjonen på hvem som er fattige. Men kanskje skulle heller begrepet utvides til å gjelde flere, snarere enn å bli innskrenket?

I forbindelse med det siste regjeringsskiftet (Norge fikk en rød/grønn regjeringskoalisjon for noen få uker siden) har vi titt og ofte sett en gjeng engasjerte menn og kvinner som aksjonerer på Stortinget og andre steder. Disse står bak den nystartede organisasjonen Fellesaksjonen mot fattigdom (FaF). På medlemslisten finner man i tillegg til enkeltindivider, også anerkjente organisasjoner som Kirkens Bymisjon, Norsk Folkehjelp, Attack med flere.

Fellesaksjonen mot fattigdom I møte med FaF treffer vi noen ivrige og trofaste slitere i en gammel bygård i

28

Her ser vi noen av de aktive i FaF, fra venstre: Pär Svensson, Ben Borgen, Anne Beate Johnsen og Birger Schroll

Oslo. Her sitter de i lånte lokaler, da de ikke selv har råd til å leie. Ben Borgen er leder av FaF og ofte den som fronter media. Anne Beate Johnsen representerer Aktbo (en interesseorganisasjon som jobber for de som er økonomisk og sosialt ekskluderte fra boligmarkedet) og er spesialist på menneskerettigheter. Birger Schroll er utdannet lege og jobber med HMS spørsmål og kvalititetskontroll. Pär Svensson driver med dokumentasjon.

Til tross for at de hevder at de er ganske slitne etter mye aktivitet og mange aksjoner, så er engasjementet deres nærmest overveldende. De snakker i munnen på hverandre, de

Dialog 2005

snakker om store mangler i velferdsstaten, de snakker om brudd på menneskerettigheter, de snakker om et samfunnssystem som produserer fattigdom, og de snakker om paradokset ved forekomsten av store skyggesider og mørketall i dette landet som av FN er kåret til verdens beste å bo i.

Boliger for sosialklienter Anne Beate Johnsen forteller oss at en av FNs store satsingsområder er bekjempelse av slumutvikling. Men i Norge ser man eksempler på det motsatte om man tar seg en tur til en hvilken som helst by. Der kan man

www.nordvux.net

med stor letthet plukke ut de boliger som er gjort tilgjengelige for sosialklienter. I enkelte tilfeller kan man si at kommuner bedriver miljøkriminalitet ved å la forfallet råde. Kommunal fattigdom gir også privat fattigdom, understreker Pär Svensson.

I FaF jobber man mye med aksjoner av forskjellige slag. Dette kan være små og store punktmarkeringer for å markere sine rettigheter og for å lokke til seg politikernes og medias oppmerksomhet. En av aksjonsformene deres er å ta i bruk forlatte hus og bygninger.

-Vi driver ikke med sivil ulydighet, men med en systematisk og aktiv menneskerettsutøvelse, sier Birger Schroll Schroll.

kan politiet ha lettere overvåking, her kan også annet hjelpeapparat som eksempelvis helsepersonell ha bedre oversikt og arbeidsvilkår og her kan omsetningen og aktiviteten foregå uten å sjenere trafikken til og fra butikkene i de tilliggende gatene (hvor de narkomane nå befinner seg). Glenn ønsker også å starte med organisert feiing og opprydding av blant annet sprøytespisser og annet avfall fra de områder der de narkomane ferdes. På denne markeringen treffer vi også representanter fra handelstanden i dette sentrumsområdet av Oslo. De virker oppriktig positive til disse initiativene fra Glenn.

Få Plata tilbake!

Aktivt medborgerskap

Senere på dagen er vi med FaF på en markering foran Plata. Plata er kallenavnet på et lite og avgrenset område rett ved Sentralbanestasjonen i Oslo.

Dette var de narkomanes oppholdssted før de ble jaget bort av politiet for ett drøyt år siden. Her treffer vi et annet aktivt medlem av FaF, Glenn Martinsen Martinsen, som selv har vært en tung rusmisbruker i mange år. Glenn og FaF ønsker å få Plata tilbake til de narkomane. Det er mange fordeler ved å ha de narkomane samlet på ett sted som her på Plata sier Glenn; her

I FaF driver de med folkeopplysning.

De ønsker å få støtte til å utvikle og bedrive opplæringsaktiviteter overfor sine medlemmer. De vil også gjerne bedrive opplæring av politikerne i forhold til menneskerettigheter. I FaF har de fokus på alle former for fattigdom. En definisjon på fattigdom er å være isolert fra et gode de fleste andre har tilgang til. Det er denne isolasjonen de vil ut av. Og ikke minst vil de hjelpe andre ut av sin isolasjon.

Mer aktive medborgere enn dette skal du lete lenge etter!

Norjalainen kansalaisjärjestö taistelee köyhyyttä vastaan Norja tunnetaan yhtenä maailman rikkaista maista, mutta silti sielläkin on paljon köyhiä. Viime vuonna perustettu Fellesaksjonen mot fattigdom on köyhyyden vastainen kansanliike, joka pyrkii parantamaan vähäosaisten tilannetta. Järjestö toimii hyvin pienellä budjetilla, mutta sen tulisielut ovat silti saaneet käyntiin useita eri projekteja.

FaF:ilaisten mukaan Norjassa on meneillään slummiutumiskehitys: kaupunkien omistamien vuokratalojen on annettu ränsistyä surkeaan kuntoon. Yksi FaF:in vaikuttamistavoista onkin hylättyjen talojen valtaaminen asumiskäyttöön. Iso osa järjestön toimintaa ovat myös erilaiset päättäjille ja medialle suunnatut tiedotuskampanjat.

Norwegian NGO Takes up the Fight against Poverty Norway is known as one of the wealthiest countries in the world, but many of its citizens still struggle with poverty. A new NGO, Fellesaksjonen mot fattigdom, was started last year in an effort to combat poverty. The organisation has a very limited budget, but thanks to the passionate commitment of its members, it has managed to initiate a number of projects. According to FaF, the slummification of towns and cities is a major problem in Norway today, as buildings used for social housing have been allowed to fall into decay.

Consequently, one of FaF’s main activities is taking over unoccupied buildings.

Various information campaigns directed at the media and politicians are another important part of the organisation’s work.

D Glenn Martinsen (nr. 4 fra høyre) har samlet andre i FaF og representanter fra det omkringliggende næringsliv, til en liten markering på Plata.

Dialog 2005

29

aktivt medborgarskap

by Raivo Juurak

Limited Possibilities of E-democracy

“Do not peel students naked”

When in the middle of the 1990s the Internet became a public domain in Estonia it was also expected to bring along an explosive rise in citizen activeness.

Unfortunately it soon turned out that there cannot be more democracy in the internet than there is in the society as a whole.

30

In the middle of the 1990s it was believed that the Internet would bring more openness to Estonia, offering the citizens many new opportunities for freedom of speech and that people will also begin to actively use these opportunities. But this belief did not meet reality. Let us take a closer look at this phenomenon through the example and experience of a concrete internet movement: a mailing-list dealing with issues of education.

Internet gives a chance to participate This list has been successful in some sense. It has been active for five and a half years and involves more than 900 people in its discussions. The list has a strong vertical dimension: it includes teachers, parents, pupils and Dialog 2005

students as well as 7 members of the Parliament (commission for culture and education), 14 employees of the Ministry of Education, 10 members of the State Exam Centre as well as 64 professors of education studies, a number of school headmasters, members of civil associations focussed on education etc.

On November 18th members of the Estonian Journalists’ Union debating the role of the Internet (internet portals, mailing lists, blogs) as a contributing factor to Estonia’s democratization and promoter of civil activeness. In the discussion with the journalists Toomas-Henrik Ilves Ilves, Estonian member of the European Parliament emphasized the problems of ethics of internet writing.

The list also has a strong horizontal dimension. Among the members there are people from all areas of Estonia including the islands and other peripheral regions. In addition there are Estonianspeaking Russians, Finns, Danes, Irish and Americans. The Internet has given all these people a chance to participate in the debate on education and this is really something new.

What exactly has been under discussion?

The draft of “Estonian Education Strategy” was discussed in great detail.

Teachers, professors, students, civil associations as well as members of the Ministry of Education and Parliament were involved. Another weighty theme has been the problematics of teachers’ professionalism and vocational standards. Discussion about the development plan of teachers’ education has also been under attention.

Many emails were exchanged on the topic of the development plan of the University of Tartu. The subject of

www.nordvux.net

whether a teacher should be considered a partner or a servant of the student (parent) has been debated in depth.

Over a lengthy period of time thoughts were exchanged on the new principles of evaluation of students’ knowledge. New solutions for decreasing pupils fall-out from school have been presented repeatedly. It has often come under debate why boys’ results in school are worse than that of girls.

Also the formation of the pupils’ sense of “own class” and “own school” has been a topic.

The Soviet paradox The Soviet Union was known in the west as a collective country. In reality the USSR was a strictly hierarchical society where the pseudo-collectives functioned only at an order or permission of a boss. (The situation changed only in the end of 1980s and brought along the breakdown of the Soviet Union.)

The soviet hierarchical system thus estranged people from common civil initiative and turned most of them into determined individualists. Teaching people to cooperate and be active as a collective is a topic often brought up in the education list.

It is rather typical that most of the subjects in the list have been analysed from various paradigms. All main paradigms have been present: Christian conservatives, new liberals as well as social democrats. Somewhat surprisingly a few communists have also been active in the list – as though the experience of the Soviet Union was in vain. What is interesting here is that in the beginning many of the

Tõnis Lukas, member of the Estonian Parliament, is a member of the education list. During his time as the Minister of Education (1999 – 2002) executives of the Ministry of Education were often actively participating in the discussions of the education list.

members of the list were not able to understand that all the abovementioned “paradigms” could be tolerated in the list. It was rather naively believed that democracy would be an absence of contradictions. By now one has got accustomed to the fact that every good idea has at least Victims of the system three principal The list reflects the society objections. In this sense the list has also functioned as a good training for democracy.

During the five and half years of During the five and half year existence a number of convinced existence over 50.000 e-mails were conservatives have appeared in the list exchanged. Thus a lot has been who are in principle against the list. accomplished. It is clear on the other Some of them claim that discussing is hand that democracy and civil society idle chat and can change nothing in still have plenty of space to develop Estonian education. They suggest list further in Estonia. members to do lobbying in the government and parliament instead of Problems of e-democracy writing to the list. Others are at the opinion that instead of making For example the success of the list is suggestions to the ministry people in still dependent on the minister of the list should do their own work more education. During the rule of one diligently (people should be more minister the list has received judicious hierarchy-aware). A third part think responses from the Ministry of that the level of the list is low in general Education, during the rule of another because foolish people can also freely the response has been a mere silence. express their opinions. These people Comments from the Parliament have long for a wisdom-based hierarchy – also been dependent on individual only intelligent people should write and people. Thus we cannot speak of a not everyone that wants. And so on... high level of list culture or developed eAt the same time the proponents democracy yet. of the education list say that there is a Quite soon it came apparent that difference between people thinking many teachers do not dare to write to about education each on their own or the list – they were only reading it. As together with others in the list. The radical members even claim that one the grounds for the fears of teachers were discussed in the list four of them person cannot invent anything alone as were found to prevail: one’s thoughts need to be opposed or - Expressing one’s opinions in public is affirmed by others. This argument is still considered unusual. especially true for the debate on value - It is not yet understood what civil principles’ that is typical for transforming society is, and there is simply nothing societies such as Estonia. Value to say. principles are created by agreement - It is feared that the employer may and the list is a very suitable place for not like if employees appear in public this. The radicals also call the list a (which is indeed often the case!). space for thought legalization.

- They don’t know how to write down It could be said in conclusion that their thoughts briefly and clearly (too there cannot be remarkably more big effort!) democracy on the internet than there And thus many people are not able is in other areas of a society. The lists to use their most valuable civil right – simply reflect the general mentality of freedom of speech. An explosive a society. But at the same time lists do development of democracy which was play an important role in helping to build expected from the Internet is not up democracy and citizen initiative. possible in post-soviet countries.

They are preparing the mind for change.

Dialog 2005

31

NVL kalender 2006 v. 6, 9-10 februari, DEMOS Startkonferens, Danmark v.20, 18-21 maj, Nordisk konferens inom fängelseutbildning, Island v. 23, 8-9 juni, Nordisk konferens om kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, Norge v. 35, Nordisk konferens om framtidskunskap, Island v. 46, 16-18 november, Nordisk forskarkonferens, Danmark v. 48, 30 nov – 1 dec., Nordisk Demokratikonferens

2007 v.3., 18-19 januari, Nordiskt seminarium: Validering - praktisk implementering i Norden; Valideringsnätverket presenterar sitt arbete. Möte mellan praktiker, forskare och myndigheter.

Du kan få NVL:s nyhetsbrev automatiskt i din e-brevlåda. Prenumerera via vår startsida: www.nordvux.net Voit saada NVL:n uutiskirjeen automaattisesti sähköpostilaatikkoosi. Tilaa se aloitussivultamme: www.nordvux.net

32

Dialog 2005