Dialog 2006

Dialog 2006

Norden som global vinnarregion Hur och var l채r vi? Och vem 채r med?

Kvalitet inom vuxnas l채rande

info

D

ialog

Dialog 2006 Upplaga: 4000 ex.

Utgiven: februari 2007 Dialog utges av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) på uppdrag av Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande (SVL). NVL är finansierat av Nordiska ministerrådet.

Nordisk ministerråd / SVL Store Strandstræde 18 DK-1255 København K tel. +45 33 96 02 00 Chefredaktör: Antra Carlsen, NVL Nordiska redaktörer: Karen Brygmann (DK) Clara Henriksdotter (FI) Arnbjörn Ólafsson (IS) Tor Erik Skaar (NO) Erica Sahlin (SE) Viveca Lindberg (AX) Baltisk redaktör: Raivo Juurak Redaktion: Finlands Folkhögskolförening Annegatan 12 A 18 FIN-00120 Helsingfors larry.karkkainen@folkhogskolor.fi Original grafik: General Media Carnac Layout: Larry Kärkkäinen Editerade översättningar (fi, eng): Saara Kurkela Tryck: Oriveden kirjapaino, Orivesi, Finland februari 2007 ISSN: 1404-7314

INNEHÅLL • SISÄLTÖ • CONTENT Useimpien artikkeleiden lopussa on suomenkielinen lyhennelmä At the end of most of the articles you’ll find a summary in English

Kära läsare......................................................................... 3 Hyvä lukija......................................................................... 4 Dear Reader....................................................................... 4 NORDEN SOM GLOBAL VINNARREGION En Human Resource -syn på nordisk styrka.......................... 5 Norden - en lurmærket vinderregion.................................... 7 Grønland ønsker stort uddannelsesløft.................................10 Validering – under utveckling på Åland................................ 13 Improve Your Life Standards by Yourself!.............................14 Nordisk Tänketank för Framtidskunskap...............................15 HUR OCH VAR LÄR VI? OCH VEM ÄR MED? Lärande och livskvalitet för alla?..........................................16 Finns det plats för alla?...................................................... 18 Den nordiske mannen, hvem er han, og hvor går han?......... 20 Ny mansroll via vuxenutbildningen...................................... 22 The Status of Men in Lithuania today ................................. 24 Læring på arbeidsplassen – hindringer.................................26 Äldre i arbetslivet -nätverket............................................... 27 Dagens eldre er de ”stygge andungene”.............................. 28 KVALITET INOM VUXNAS LÄRANDE Kvalitet i voksnes læring – spot på professionel identitet og institutionskultur............................................................29 Små steg och enkla verktyg behövs i kvalitetsarbetet........... 32 Kvalitetskriterier for ikke-formelle uddannelser..................... 34 Mange flere skal have merit................................................36 Svensk kartläggning om kvalitet.......................................... 38 Hovedmålet i livslang læring er læringsutbyttet................... 39

D

Pärmbild: © Tekes, Susanna Niilola

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Dialog 2006

www.nordvux.net

Antra Carlsen, NVL huvudkoordinator

Detta är förvisso en utmaning såväl för utbildningssystemet som för arbetsmarknaden. Vuxnas lärande sker på båda arenorna, i utbildningssystemet och på arbetsplatsen, men klart är att lärande sker också i många andra miljöer och situationer. Under 2006 har Nordiska ministerrådet organiserat en tematisk konferens om arbetsplatsförlagt lärande och initierat en komparativ nordisk studie på området.

Resultaten från denna studie kommer att spridas via DialogWeb och på nordiska möten under 2007. NVL koordinerar en nordisk Tänketank om framtidens kompetenser som undersöker ovannämnda utmaningar i relation till individen, utbildningssystemet (strukturer, institutioner) och arbetsliv.

Såväl rapporten från Mandag Morgen/NMR som den nordiska tänketankens arbete presenteras i detta nummer av Dialog.

Som artikeln av Karen Brygmann poängterar är Norden bland de 10 främsta ekonomierna i världen, men det betyder inte att positionerna inte kan ändras. Trots framgången bör den nordiska regionen fortsättningsvis vara mån om att säkerställa att utbildningssystemet och alla övriga lärandearenor verkligen är öppna för alla och envar. Utöver öppenhet och inklusion är det också viktigt att upprätthålla den höga professionella nivån, och ännu mera än tidigare fokusera på Nordens starka sidor, såsom ett multidisciplinärt förhållningssätt, samarbete, innovation och entreprenörskap.

Kära läsare, Nordiska välfärdsprodukter och nordiska kärnvärderingar, såsom flexibilitet, inklusion, jämlikhet, estetiska värden knutna till design och funktionalitet, ett hållbart samhälle och respekt för naturen, personligt ansvar och effektivitet, liksom kort avstånd till makten har betraktats som styrkor även i den nordiska ekonomin. De nordiska länderna bör bevara, utveckla och bygga vidare på dem för att behålla en ledande position i den globala konkurrensen, fastslår rapporten ”Norden som global vinnarregion” av Huset Mandag

Man har haft tydligt fokus på svaga grupper inom nordisk vuxenutbildning under 2006, och flera tematiska nummer av DialogWeb har tagit upp ämnen med anknytning till detta och presenterat konkreta utmaningar för anordnare av vuxenutbildning och beslutsfattare. Nordiska män avbryter sina studier oftare än tidigare, de har sämre läs- och skrivfärdigheter än kvinnor, och endast en av tre fortsätter inom högre utbildning. En annan artikel diskuterar hindren för lärande, som olika typer av handikapp, men också kulturella och språkliga klyftor, och kommunernas otillräckliga ekonomiska resurser för att stöda kortutbildade och grupper med särskilda behov.

Validering har varit en annan kärnfråga under 2006, och en omfattande nordisk komparativ studie kommer att avslutas 2007. Dialog 2006 informerar om initiativen på Åland och Grönland som arbetar med att utveckla deras valideringssystem, som ett av redskapen för att stödja utsatta grupper och förbättra möjligheterna för kortutbildade arbetstagare.

En valideringskommitté har etablerats på Åland, och Grönland har planerat en trestegsprocess för att utveckla valideringssystemet med särskilt fokus på kortutbildade vuxna.

De åtta nummer av DialogWeb som utkommit under 2006 har också fokuserat på frågor som var och hur vuxna lär sig, på kvalitetsfrågor inom vuxnas lärande, och en åldrande nordisk befolkning i ett livslångt lärande perspektiv.

Urvalet av artiklar i den årliga tryckta upplagan av Dialog ger en överblick av prioriterade frågor inom vuxnas lärande i Norden 2006.

Nästa DialogWeb kommer att finnas på www.nordvux.net i februari och fokuserar på vägledning

Morgen och Nordiska ministerrådet.

Dialog 2006

kära läsare • rakas lukija • dear reader

Hyvä lukija

Dear Reader

Pohjoismaiset hyvinvointituotteet ja ydinarvot, kuten joustavuus, inkluusio, tasa-arvo, kestävä kehitys, vastuunotto ja tehokkuus, nähdään Pohjolan valtteina myös liike-elämän alueella. Säilyttääkseen johtavan asemansa globaalissa kilpailussa Pohjoismaiden tulisi säilyttää ja kehittää näitä vahvuuksia, todetaan Huset Mandag Morgenin ja Pohjoismaiden ministerineuvoston raportissa ”Norden som global vinnarregion”.

Nordic welfare products and Nordic core values, like flexibility, inclusion, equality, sustainability, personal responsibility and efficiency, have been recognised as business strengths of Norden. The Nordic countries should preserve, develop and build on them in order to retain the leading position in the global competition, states the House of Monday Morning and the Nordic Council of Minister’s report ”The Nordic region as a Global Winner Region Tracing the Nordic Competitiveness model”.

Tässä riittää haastetta sekä koulutusjärjestelmälle että työelämälle. Aikuisten oppimista tapahtuu molemmilla alueilla. Vuonna 2006 Pohjoismaiden ministerineuvosto järjesti konferenssin työssä oppimisesta ja teetti vertailevan pohjoismaisen tutkimuksen aiheesta. NVL puolestaan johtaa pohjoismaista aivoriihtä tulevaisuuden osaamisesta. Tässä Dialog-lehden numerossa esitellään sekä raporttia että aivoriihen työtä.

Karen Brygmannin artikkelissa todetaan, että Pohjoismaat kuuluvat maailman 10 rikkaimman alueen joukkoon, mutta tämän sijoituksen säilyttämisen eteen on tehtävä töitä. Menestyksestä huolimatta Pohjolassa tulee pohtia, miten maidemme koulutusjärjestelmät ja muut oppimismahdollisuudet saadaan aidosti koko väestön ulottuville.

It certainly challenges the education system as well as the labour market. Adult learning takes place in both arenas.

During the 2006 the Nordic Council of Ministers has organised a thematic conference on work-place based learning as well as initiated a comparative Nordic study in this field. NVL coordinates a Nordic Think-tank on future competences. Both the Monday Morning/NCM report and the work of Nordic Think-tank are presented in this Dialogue.

As the article by Karen Brygmann points out, Norden is among the top 10 economies of the world but it does not mean that this placement is unchangeable. In spite of the success, the Nordic region has to keep considering the ways of ensuring that the education system and all other learning opportunities are really for all and everyone.

Heikot oppijaryhmät olivat yksi pohjoismaisen aikuiskoulutuksen tärkeimmistä painopistealueista vuonna 2006, ja aiheeseen liittyviä konkreettisia haasteita on käsitelty useissa DialogWebin teemanumeroissa. Pohjoismaiset miehet ja nuorukaiset lopettavat opiskelunsa kesken aiempaa useammin, heillä on huonommat luku- ja kirjoitustaidot kuin naisilla, ja vain kolmasosa heistä jatkaa korkea-asteen koulutukseen. Toinen tämän lehden artikkeli käsittelee erilaisia oppimisen esteitä, kuten vammaisuutta ja kulttuuri- ja kielirajoja.

There has been a strong focus on weak groups of learners within the Nordic adult education in 2006, and several thematic DialogWeb issues have taken up these topics presenting several concrete challenges. Nordic men and young male adults drop out of the education system more frequently than before, they have poorer reading and writing skills than women, and only 1 out of three moves on to higher education. Another article discusses the hindrances to learning, like different types of handicap and cultural and language barriers.

Myös opitun tunnustaminen on ollut yksi vuoden 2006 ydinalueista, ja aiheesta valmistuu laaja pohjoismainen tutkimus vuoden 2007 aikana. Tässä Dialog-lehdessä esitellään Ahvenanmaalla ja Grönlannissa tekeillä olevia opitun tunnustamisen järjestelmiä.

Validation and recognition of prior learning has been another core issue in 2006, and a comprehensive Nordic comparative study is to be completed in 2007. Dialogue 2006 informs about the initiatives in Åland islands and Greenland that are working on the development on their systems of validation.

Vuoden 2006 DialogWeb -verkkolehtien aiheisiin on kuulunut myös miten ja missä aikuiset oppivat, aikuisten oppimisen laatu ja Pohjoismaiden ikääntyvä väestö elinikäisen oppimisen näkökulmasta. Kädessäsi olevan painetun lehden artikkelivalikoima tarjoaa yleiskatsauksen pohjoismaisen aikuisten oppimisen painopistealueisiin.

Seuraavan DialogWebin teemana on ohjaus, ja lehti on luettavissa osoitteessa www.nordvux.net helmikuussa.

The eight DialogWeb issues of 2006 have also focused on the questions like where and how adults learn, on quality issues in adult learning, and aging Nordic population in the lifelong learning perspective. The selection of articles in this yearly printed issue provides an overview of the prioritised issues in Nordic adult learning in 2006.

The next DialogWeb will be available at www.nordvux.net in February and will focus on guidance counselling.

Antra Carlsen, NVL:n pääkoordinaattori NVL Main Coordinator

Dialog 2006

Norden som global vinnarregion

Foto: Magnus Fröderberg /norden.org

En Human Resource -syn på nordisk styrka De nordiska länderna har utvecklat samfundssystem och verksamhetsmodeller, som visat sig vara så konkurrenskraftiga att Norden idag representerar ett av världens mest välstående regioner, kommer man fram till i Nordiska Ministerrådets rapport ”Norden som vinderregion”. av Carola Lindholm, NVL koordinator

Personec är Nordens ledande leverantör av IT-lösningar och tjänster inom HR-området (human resource). Personec har 40 års erfarenhet och en stor kundbas, vilket givit dem en unik bild av de nordiska organisationernas behov av effektiva HR-processer. Därför är det intressant att fråga Personecs vice vd Tero Ansio om kommentarer till de styrkor som den nordiska rapporten kommit fram till.

Jämlikhet Ett av styrkeområdena i rapporten var jämlikhet, kan du Tero se detta i din vardag?

-Under olika historiska perioder har de Nordiska länderna

på litet olika sätt tillhört varandra och det har säkert påverkat oss så att vi har likheter i vårt tänkesätt. Det grundläggande sätten att se på och förhålla sig till arbetaren och till utveckling av arbetet är ungefär desamma. Man kan ta upp skillnader mellan länderna och säga att t ex beslutsfattandet är långsammare i Sverige än i Finland, Danmark och Norge och att man samtalar mer i Sverige än Finland, men skillnaderna är små även i dessa sammanhang och kanske mer person- än nationsbundna. Alla länder är dessutom utsatta för samma press på effektivitet och samarbete, så skillnaderna minskar, säger Tero Ansio.

Tillit och maktbalans Det som ger tillit i de nordiska länderna och där vi skiljer oss från t ex Frankrike eller Tyskland, är att ledningen är närmare arbetarna hos oss. Vi har ett öppet klimat, beslut är nästan aldrig hemligstämplade. Lagstiftningen är inriktad på öppenhet och förhandling. Personalrepresentanter skall höras i olika sammanhang. Norden var också bland de första som tog med personal ledare eller HR ledning i ledningsgrupper och HR ledningens roll blir starkare hela tiden. Detta sker överallt i västvärlden, men enligt Tero är Norden nog mer av en föregångare än eftersläntrare.

Dialog 2006

Norden som global vinnarregion

Bred och stark bas för kompetens

Helhetssyn

Utbildningssystemen är mycket lik varandra och utgångspunkten för en yrkeskarriär är utmärkt. De som avlägger gymnasiet idag är på många sätt skickligare än man var förr. Ju yngre man är desto mer redo är man för en bred och djup kunskap, man koncentrerar sig inte på petitesser.

Allt fler påbörjar också nya arbetskarriärer, vilket leder till att vi behöver bra system för att analysera kompetenser och leda kunskap. Behoven för system som underlättar detta växer och därför utvecklar vi program som bidrar till att gestalta vilken kunskap som behövs.

-I Norden får man bättre positioner och hålls längre på chefsposter när man förstår helheten. En extremt skicklig och begåvad person klarar sig inte i Norden, om hans främsta drivkraft är egen vinning eller den egna avdelningens resultat, förr eller senare kommer han i konflikt med högsta ledningen. Demokrati och en helhetssyn på fördelningen av det goda är ett värde som syns i alla nordiska länder, säger Tero.

Flexibilitet -Flexibilitet är ett framgångsmått i flere företag idag, säger Tero Ansio. Man följer upp personalrotationen och strävar alltså efter rotation, beredskap till omställningar och flexibilitet. Förr växte en ledare fram från den avdelning han skulle leda, idag kommer han allt oftare från grannavdelningen eller någon annan del av företaget eller utifrån, och avdelningens egna framväxande ledare, byter till annan avdelning när det är dags att leda. Modellen till detta handlingssätt kommer kanske främst från stora amerikanska bolag, där en orsak till rotationen nog också är rädslan för framväxande konkurrenter.

-Det personliga ansvaret för arbetet är kanske överdrivet idag, tycker Tero. Det är flere arbetstagare man får påminna om att också leva utanför arbetet, ta tid för familjen, tid för vänner, tid för avkoppling, tid för sig själv. Fast man gillar sitt arbete och tekniken möjliggör det, behöver man inte vara anträffbar hela tiden. Man bör inte yvas över e-post som är sänd under det mest konstiga tider, det är kanske ett första tecken på arbetsnarkomani. Tero är personligen oroad över denna tendens, att arbetstagare inte själv ser problemet, de gillar sitt jobb så mycket, att det inte kan dra gränser, utan blir ”övereffektiva”. Häri ligger en gemensam nordisk utmaning, att upprätthålla en balans i livet, så att styrkan inte blir svaghet.

Henkilöstöasiantuntijan näkökulma Pohjoismaiden vahvuuksiin

A Human Resources Expert’s View of Nordic Strengths

Teksti: Carola Lindholm, NVL koordinaattori

By Carola Lindholm, NVL coordinator

Pohjoismaiden ministerineuvoston raportissa ”Norden som global vinderregion” ruoditaan Pohjoismaiden vahvuuksia globaalissa kilpailussa. Alueen vahvuuksina mainitaan esimerkiksi tasa-arvo, hyvä pohjakoulutus ja joustavuus.

Tietotekniikka- ja henkilöstöratkaisuja toimittavan Personecin varatoimitusjohtajalla Tero Ansiolla on käytännön tuntumaa raportissa käsiteltyihin asioihin. Personec on alallaan Pohjolan johtava yritys, jolla on 40 vuoden kokemus pohjoismaisten organisaatioiden henkilöstöprosesseista.

Tero Ansion mukaan Pohjoismailla on pitkälti yhtenäinen työkulttuuri, jolle on ominaista muun muassa tasa-arvoinen suhtautuminen työntekijöihin ja päätöksenteon avoimuus.

Myös henkilöstöjohtamisen osalta Pohjoismaat ovat edelläkävijöiden joukossa. Ansio toteaa niin ikään, että meillä johtavaan asemaan pääseminen vaatii kokonaisnäkemystä ja pyrkimystä koko organisaation menestymiseen: ”Hyvin taitava ja lahjakaskaan henkilö ei selviä Pohjoismaissa, jos hänen tärkein kannustimensa on oma etu tai oman osaston tulos (--)”. Tero Ansio muistuttaa, että työlle omistautumisessa voi mennä myös liian pitkälle; työnarkomania on lisääntymässä huolestuttavasti. Hänen mielestään tasapainon löytäminen työn ja muun elämän välille onkin pohjoismaisen työkulttuurin yhteinen haaste.

The Nordic Council of Ministers has published a report titled ”Norden som global vinderregion”, which analyses the Nordic region’s strengths in global competition. Among the Nordic strengths pinpointed in the report are equality, good basic education, and flexibility. We discussed the report with Tero Ansio from Personec, a leading provider of Human Resource (HR) and IT solutions in the Nordic countries. As Deputy CEO of a company with 40 years’ experience of HR processes in Nordic organisations, Tero Ansio comes in contact with these issues on a daily basis. He says that the Nordic countries share a similar work culture characterised by democratic treatment of employees and openness in decision-making. Similarly, Nordic organisations were among the first to understand the importance of HR leadership. According to Tero Ansio, attaining a senior position in the Nordic countries requires a comprehensive vision aiming at success for the entire organisation: ”Even extremely skillful and talented persons won’t make it in a Nordic organisation if their primary motive is personal gain or good results for one department only (--)”. He also points out that it is possible to be too committed to your job: the number of workaholics is increasing alarmingly. Tero Ansio feels that finding the right balance between work and family life, hobbies, etc. in the Nordic work culture is a challenge that should be addressed jointly.

Personligt ansvar och effektivitet

Dialog 2006

www.nordvux.net

Foto: Liv Lønne Dille/norden.org

Norden - en lurmærket vinderregion Sammen kan de nordiske lande udvikle sig til en vinderregion i den globale økonomi. Vi er gode til at udvikle os og har fælles værdier og særlige styrker inden for blandt andet uddannelse, ældreomsorg, miljøbeskyttelse og anden velfærdsproduktion, der kan eksporteres og gøre Norden til et varemærke.

av Karen Brygmann

Med digitalkamera har en japansk delegation fastholdt sine mange indtryk af finsk ældreomsorg på et hjem for demente. Nu er de lagt på internettet. Her ses billeder og små beskrivelser af beboernes hyggelige stuer. Der er zoomet ind på møbler og nips, der vidner om liv, rige på historier.

Andre fotos viser en veldækket frokostbakke - og saunaen naturligvis. Også medarbejdernes omsorg er søgt indfanget, som når en ældre kvinde får hjælp til påklædning.

Norden har en lang tradition for velfærdsydelser, som ikke blot japanere er interesseret i. Vore erfaringer og værdier inden for omsorg, sundhed og uddannelse blandt andet kan ligeledes blive en eksportvare overfor de nye, stærke økonomier, der skyder frem i eksempelvis Indien, Kina og det øvrige Asien. Sådan lyder en af opfordringerne i debatoplægget ”Norden som global vinderregion”, som Nordisk Ministerråd har udgivet i samarbejde med analyseinstituttet Huset Mandag Morgen.

Dialog 2006

Norden som global vinnarregion

Norden har en lang tradition for velfærdsydelser, som ikke blot japanere er interesseret i. Vore erfaringer og værdier inden for omsorg, sundhed og uddannelse blandt andet kan ligeledes blive en eksportvare overfor de nye, stærke økonomier, der skyder frem i eksempelvis Indien, Kina og det øvrige Asien.

Norden i top 10 - endnu I dag hører de nordiske lande blandt verdens rigeste og placerer sig i top 10, når det gælder konkurrencedygtighed.

Men status kan være anderledes om 10-20 år, når lande som Kina og Indien ikke blot konkurrerer på prisen på varer og arbejdskraft, men også på viden.

De nordiske regeringer bør derfor gå sammen om en fælles ambitiøs vinderstrategi, der tager afsæt i de nordiske styrker og udnytter mulighederne i globaliseringen, så Norden kan fastholde sin position, anbefaler rapporten.

Fremtidens konkurrence vil i høj grad handle om evnen til at innovere og skabe nye værdifulde løsninger, andre ikke hurtigt kan kopiere. Det har de nordiske samfund gode forudsætninger for: Vi har længe prioriteret uddannelse for de mange, på arbejdsmarkedet engagerer hver enkelt medarbejder sig personligt og tager gerne initiativ og mange er indstillet på at løbe risici uden at frygte for konsekvenserne.

Den nordiske velfærdsmodel rummer et til dels uforløst konkurrencepotentiale, som kan bringe os meget videre.

Et fælles nordisk brand Den politiske udfordring er først og fremmest at formulere en ny offensiv samfundsvision om Norden som verdens førende værdiregion og mest avancerede innovationssamfund, frem for at dyrke rene nationale strategier – den løsning er tiden løbet fra, lyder det i rapporten.

Nordens styrker skal forstås og analyseres. Der er brug for mere forskning i kulturens betydning for økonomien for at kunne nære en fælles vision og skabe et nordisk brand, der ikke konkurrerer på pris, men på en ”højere mening” knyttet til landenes produkter og ydelser. Vores velfærdsydelser skal markedsføres langt mere end det sker i dag. Det vil kræve en liberalisering af velfærdsproduktionen og iværksættelse af stærke offentlige-private samarbejder, også på tværs af grænserne.

Desuden skal uddannelsessystemerne stadig udvikles og nok så væsentligt tiltrække alle borgere. Uddannelserne skal både sikre et solidt fagligt niveau og desuden langt mere end i dag kultivere de særlige nordiske kompetencer inden for tværfaglighed, samarbejde, innovation og iværksætteri, som er en væsentlig force i den skærpede globale konkurrence.

Links

På sporet af den nordiske konkurrencemodel, Nordisk Råd / Nordisk Ministerråd anp 2005: 777 www.norden.org/pub/velfaerd/naering/sk/ANP2005777.pdf (bild till vänster)

Dialog 2006

www.nordvux.net

Pohjoismainen osaaminen tuotteistettava kilpailukyvyn säilyttämiseksi

Nordic Expertise Must Be “Branded” to Maintain Competitiveness

Teksti: Karen Brygmann

By Karen Brygmann

Pohjoismaiden ministerineuvoston ja tutkimuslaitos Huset Mandag Morgenin tuottama raportti ”Norden som global vinderregion” pohtii Pohjolan tulevaisuutta globaalissa kilpailussa.

Raportin mukaan alueen kilpailukyvyn säilyttäminen muuttuvassa maailmantaloudessa vaatii yhteispohjoismaisen strategian kehittämistä. Maidemme kilpailuvaltteja on analysoitava ja niiden avulla luotava yhteinen pohjoismainen brändi. Raportissa todetaan, että myös alueen koulutusjärjestelmiä on kehitettävä jatkuvasti. Koulutuksen avulla voidaan tukea ja kehittää Pohjoismaiden erityisvahvuuksia, joihin kuuluvat muun muassa monialaisuus, yhteistyö ja innovatiivisuus. Pohjoismailla on hyvät mahdollisuudet tehdä osaamisestaan vientituote muun muassa koulutuksen, vanhustenhoidon ja ympäristönsuojelun aloilla. Käytännön esimerkki tästä on japanilaisryhmän taannoinen vierailu suomalaisessa dementiahoitokodissa. Kuvamateriaalia vierailusta on nyt nähtävillä internetissä.

A report titled “Norden som global vinderregion”, produced by the Nordic Council of Ministers and Huset Mandag Morgen, analyses the Nordic region’s role in global competition.

According to the report, the Nordic countries need to develop a common strategy in order to maintain their competitiveness in a changing global economy. The region’s strengths must be analysed in order to create a pan-Nordic brand based on the results of these analyses. The report also points out that Nordic education systems must be updated constantly. The education sector can play an important role in supporting and maintaining Nordic strengths, such as multi-professional and cross-border cooperation and innovativeness. The Nordic countries have an excellent chance of exporting their expertise in such areas as education, care of the elderly, and environmental protection. One practical example of such export is a recent Japanese visit to a Finnish dementia care facility. Video material of the visit is now available on the internet.

NVL sprider information

Nyckel till information

Informationsarbetet innebär också spridning av erfarenheter från nordiskt samarbete och förmedling av projektresultat. NVL:s hemsidor har information om 44 projekt för tillfället, 27 av dessa är Nordplus Vuxen projekt. Projektinformationen är synlig under tematiska rubriker på: www.nordvux.net/page/12/projekt.htm.

Under året har NVL fokuserat på webbutveckling som skulle göra informationen mer tillgänglig och lättare sorterbar. Information är sökbar med hjälp av fritextsökning eller genom lösenord (t.ex. demokrati, läroplan, fortbildning etc.), t.ex.

Nyckelordssökning är möjlig på 5 nordiska språk och på engelska och som resultat visas de objekt som är relaterade till respektive nyckelord. Nuvarande lista inkluderar 47 olika nyckelord på 6 språk: www.nordvuxnet/page/407/nyckelord.htm

Dialog 2006

Norden som global vinnarregion

Grønland ønsker stort uddannelsesløft

suomenkielinen lyhennelmä sivulla 12 briefly in English on page 12

Foto: Nikolaj Bock /norden.org

Alt for få grønlændere får en kompetencegivende uddannelse. Mange arbejder ufaglært med stor risiko for ledighed samtidig med, at samfundet er afhængigt af dyr, tilkaldt arbejdskraft. Nu lægger politikerne op til et markant uddannelsesløft. Snart skal næsten 25 procent af de offentlige udgifter bruges på uddannelse og opkvalificering. av Karen Brygmann

Grønland står med det ene ben i den moderne, højteknologiske verden og med det andet i det traditionelle fangst- og fiskerierhverv. Mens mange unge som ældre mænd i yderdistrikterne stadig ernærer sig ved fiskeri og fangst fra jolle og hundeslæde og kvinder ved arbejde på fiskefabrikken eksempelvis, stiger andre på flyet for at lave forretninger med deres internationale kontakter eller tage på uddannelse i Europa, USA eller under endnu fjernere himmelstrøg.

Mens lønniveauet generelt ligger tæt på det øvrige Norden, slås Grønland med et stort efterslæb, når det gælder uddannelse. Mange grønlændere har påbegyndt, men ikke færdiggjort en kompetencegivende uddannelse. De har større risiko end andre for at ende i ledighedsstatistikken, hvor 80 procent i dag tilhører gruppen af ufaglærte. Ser man på de unge, er det kun 15 procent af en årgang, der fortsætter direkte med et uddannelsesforløb, når de har færdiggjort folkeskolen. Efter to år er 40 procent af en årgang i gang på uddannelsesinstitutionerne, men der sker løbende et stort frafald fra både studieforberedende og

10

videregående uddannelser.

Nu planlægger de grønlandske politikere en massiv økonomisk satsning på uddannelse og opkvalificering.

Arbejdsmarked i forvandling Frem mod år 2012 skal investeringerne i uddannelse gradvist øges med op til 400 millioner kr. om året. Dermed forventes næsten en fjerdedel af de offentlige investeringer om seks år at gå til uddannelse og opkvalificering. De første målsætninger lyder, at to tredjedele af en ungdomsårgang i 2020 skal gennemføre en kompetencegivende uddannelse. Desuden ønsker politikerne en målrettet indsats for, at ufaglærte under 50 år, der er ledige, arbejder i truede erhverv og/eller er forsørgere bliver opkvalificerede.

Satsningen skal ses i lyset af, at Grønland står overfor de største forandringer af erhvervs- og arbejdsmarkedet i hjemmestyrets 27-årige historie. Fiskeriet af rejer vil eksempelvis kunne rationaliseres markant med blot 14 store fabrikstrawlere, påpeger Det rådgivende udvalg vedrørende Grønlands økonomi, nedsat af den danske regering, i deres rapport fra august i år. De lave rejepriser kan desuden tale for betydelige indskrænkninger på rejefabrikkerne på land, der er dårligt rentable og subsidieres af hjemmestyret af hensyn til beskæftigelsen. Alene inden for rejeerhvervet vil man over en måske tiårig periode kunne frigøre omkring 700 årsværk (af en arbejdsstyrke på under 30.000) til andre dele af arbejdsmarkedet, vurderer udvalget. Ligeledes vil andre dele af fiskeriet kunne rationaliseres betydeligt.

Mens fiskeriet måske indskrænkes – med mindre torsken vender tilbage, som biologerne ser tegn på, at den kan – bliver der i disse år satset på erhverv som minedrift (bl.

Dialog 2006

www.nordvux.net

a. guld og olivin, der primært udnyttes i stålindustrien), turisme og andre servicefag. Desuden planlægger Grønland investeringer for over 1 milliard kroner i flere vandkraftanlæg, der skal nedsætte den dyre olieimport.

Støtte til øget mobilitet For nylig var alle lokale kræfter i byen Maniitsoq nær olivin-minen, hvor de første grønlændere nu er beskæftiget i forbindelse med malmudvindingen, kaldt til to dages møde. Her blev kommende behov for kursus- og uddannelsestilbud drøftet for også på sigt at sikre så høj lokal beskæftigelsesgrad som muligt. Den slags møder vil der blive mange flere af langs den langstrakte kyst i de følgende år.

Højt på den politiske dagsorden er nemlig at skabe en betydelig større mobilitet i befolkningen, så flere får mod på og mulighed for at flytte derhen, hvor nye arbejdspladser bliver skabt.

I dag hindrer både boligmanglen i mange byer og de meget høje rejseomkostninger mange mennesker i at søge arbejde i en anden by. Derfor skal den uddannelses- og erhvervsmæssige satsning følges op af både øget boligbyggeri i vækstområderne samt økonomisk støtte til lønmodtagere, der kan opnå fast beskæftigelse i en anden by eller bygd, men som ikke selv kan finansiere rejsen til en jobsamtale, flytning af bohave endsige har adgang til en tjenestebolig.

Behov for en øget social indsats Det grønlandske samfund er alt andet end uvant med tilkaldt arbejdskraft, og det vil man fortsat have behov for med den lille lokale arbejdsstyrke. De politiske initiativer skal i første omgang sikre, at flere yngre fiskere og andre får øjnene op for en fremtid som faglært frem for som arbejdsdreng samt lede betydeligt flere unge hurtigere igennem deres uddannelser. Derefter er målsætningen at rette særlige indsatser mod sektorer, der skal bære væksten i økonomien – blandt andet råstofferne og turisme – samt mod de områder af den offentlige sektor, der har stor efterspørgsel efter specialiseret arbejdskraft og stadig ofte må hente den udefra. Det gælder blandt andet sundhedsvæsenet og de videregående uddannelsesinstitutioner.

Endelig kan et opblomstrende råstoferhverv eksempelvis være med til at trække nogle af de meget veluddannede grønlandske unge hjem, som ikke i dag ser tilstrækkeligt attraktive jobmuligheder på deres store fødeø, men i stedet bosætter sig og virker uden for Grønland.

Uddannelses- og opkvalificeringsinitiativerne får varme ord med på vejen af det rådgivende udvalg. Medlemmerne anbefaler samtidig, at satsningen bliver suppleret med en øget social indsats blandt udsatte familier. Det er nødvendigt for at sikre, at flere børn og unge oplever rolige og trygge forhold omkring sig, så de kan koncentrere sig om deres uddannelse, lyder det.

Links

Politisk-Økonomisk Beretning 2006 (pdf): www.nanoq.gl/upload/labu/fm2006/beretninger/pkt12p~1.pdf: ”Den økonomiske udvikling i Grønland”: www.statsministeriet.dk/publikationer/groenland06/Rapport_2006. pdf

Kompetenceløft for ufaglærte i Grønland Grønlands hjemmestyre har besluttet at satse på et bredt kompetenceløft til hele landet. Man har besluttet at der skal startes nye uddannelser indenfor fiskeri, kunsthåndværk, turisme og ikke mindst råstofudvinding. Ligeledes skal der bygges nye kollegier ved alle byer med brancheskoler. Der skal satses bredt på producerende erhverv da landet indeholder meget store naturlige rigdomme; hjemmestyret regner med at råstofudvindingen vil stige kraftigt de kommende ti år. Ved udgangen af 2006 er der i Grønland udvinding af guld, olivin, rubiner og der er planer om flere guldminer, diamantudvinding og andre mineraludvindinger.

Baggrund Ud af en samlet befolkning kalkulerer Grønlands hjemmestyre med at der er ca. 26.000 ufaglærte i den grønlandske arbejdsstyrke. På samme tid går udviklingen i Grønland, ligesom i Europa på at lavtlønnet arbejde flyttes til Østeuropa og Asien.

Fiskeriet er ikke længere så sikkert og samtidig med at råvarerne flyttes til andre lande, så er ufaglærte arbejdere mere udsatte end nogensinde før.

Mål I Grønland satser man på bred opkvalificering af faglærte og ufaglærte, ud fra et ønske om selvstyre en gang i fremtiden. Med tiden skal • 2/3 af befolkningen have en kompetencegivende uddannelse.

• 30% af folkeskoleårgangene skal gå direkte over i en erhvervs- eller ungdomsuddannelse fra 2008.

• 70% af de som starter en uddannelse skal færdiggøre deres uddannelse (i 2006 ligger dette tal på under 50%).

Konkrete tiltag Alt dette har betydet at Grønlands hjemmestyre vil opkvalificere ufaglærte voksne i alderen 25-50 år i en tre-trins-raket: 1. Der skal opstartes et valideringssystem for ufaglært arbejdskraft.

2. Der startes kurser for ufaglærte, som er gået i stå og har brug for personlig udvikling for at komme videre i arbejdslivet.

3. Der udarbejdes faglige kurser, som skal opkvalificere og omskole ufaglærte til arbejdslivet.

Der er oprettet centrale steder i hver by for vejledning og indslusning til uddannelse og arbejdsmarked. Vejledningscentrene kaldes Piareersarfiit, som kan oversættes med ’steder hvor man gør sig klar’.

Grønland opretter et valideringssystem med forbillede og udspring i de øvrige nordiske valideringssystemer.

Alibak Hard, NVL kontaktperson, Grönland

Dialog 2006

11

Norden som global vinnarregion

Koulutus keskiöön muuttuvassa Grönlannissa

Opitun tunnustaminen kehittyy Ahvenanmaalla

Teksti: Karen Brygmann

Teksti: Viveca Lindberg, NVL koordinaattori

Grönlantilaiset poliitikot pyrkivät nostamaan väestön matalaa koulutustasoa avokätisellä panostuksella. Koulutussektorin rahoitusta aiotaan nostaa asteittain siten, että vuonna 2012 koulutukseen suunnataan lähes 25 % julkisista varoista. Erityistä huomiota kiinnitetään alkuvaiheessa muun muassa nuorten koulutukseen. Tällä hetkellä vain 15 % grönlantilaisnuorista siirtyy peruskoulusta suoraan johonkin toiseen oppilaitokseen jatkamaan opiskelujaan. Koulutusremontin taustalla ovat Grönlannin elinkeinoelämässä tapahtuvat suuret muutokset. Nykyisin monet grönlantilaiset saavat elantonsa kalastuksesta ja metsästyksestä, kun taas esimerkiksi terveydenhuollon työntekijät ovat yleensä muualta tulleita. Tulevaisuudessa kalastuksen merkitys vähenee huomattavasti, ja tärkeiksi aloiksi nousevat kaivostoiminta (esim. kulta ja oliviini, jota käytetään mm. terästeollisuudessa) sekä matkailu ja muut palvelualat. Rakennemuutoksen myötä työpaikat keskittyvät kasvukeskuksiin, joten väestön liikkuvuuden lisääminen on tärkeä poliittinen tavoite. Sitä edistetään rakentamalla lisää asuntoja ja tukemalla rahallisesti työn perässä muuttavia.

Opitun tunnustamista Ahvenanmaalla tutkii parhaillaan työryhmä, jonka työn odotetaan valmistuvan vuoden 2007 helmi-maaliskuun vaihteessa. Jo nyt maakunnassa on tarjolla tutkintomuotoja, jotka ovat läheisesti sidoksissa opitun tunnustamiseen. Osa ammatillisista toisen asteen oppilaitoksista on järjestänyt aikuisille näyttötutkintoja jo parin vuoden ajan. Jokaisen oppilaitoksen on kuitenkin toistaiseksi erikseen haettava lupa tutkinnon järjestämiseen maakunnan hallitukselta. Myös arviointi on aiheuttanut päänvaivaa.

Ahvenanmaalla ei ole näyttötutkinnoille omia tutkintolautakuntia, vaan arviointi on delegoitu suomalaisille tutkintolautakunnille. Tästä taas seuraa usein kieli- ja kommunikaatioongelmia. Ainakin Maarianhaminan kansalaisopistossa voi myös suorittaa suomalaisen järjestelmän mukaisia yleisiä kielitutkintoja, joihin voi osallistua riippumatta siitä, miten kielitaitonsa on hankkinut.

Greenland Gives Education Top Priority

Validation of Learning Gains Ground in Åland

By Karen Brygmann

By Viveca Lindberg, NVL coordinator

Greenlandic politicians have put together a generous financial package designed to tackle the population’s low education levels. Funding to the education sector will be increased gradually until 2012, at which point it will have reached a level accounting for almost 25% of public spending. In the first phase, special attention will be given to young people’s education. At the moment, only 15% of Greenlandic teenagers continue in full-time education immediately after completing their basic education. The need for education reform is largely caused by dramatic changes in Greenland’s trade and industry. Many Greenlanders still fish or hunt for a living, whereas health care professionals, for instance, are recruited from elsewhere. In the near future there will be significant cutbacks in the fishing industry, while industries on the rise include mining (e.g. gold and olivine, which is used primarily in the steel industry), tourism and other services. As these changes mean that most jobs will be located in urban growth centres, increasing population mobility in Greenland is another important political goal. More housing and financial support will be provided for those willing to relocate as ways of encouraging people to move.

A committee on validation of learning in Åland has been set up and is expected to finish its task by March 2007.

Although validation of learning as such is a new concept in Åland, examination forms closely related to it are already available in the province. Some vocational upper secondary schools have been organising tests leading to competencebased qualifications for adults for several years. However, so far each institution has to apply individually to the Åland Government for a permit to organise these examinations.

Evaluation, too, has caused some problems. The task of evaluating the tests has been given to Finnish examination boards. This often leads to language problems, as the province is unilingually Swedish-speaking. Another examination form linked to validation is the Finnish system of general language examinations, in which everyone can participate irrespective of how they have acquired their language skills.

These examinations are organised in Åland by the adult education centre of Åland.

12

Dialog 2006

www.nordvux.net

Validering – under utveckling på Åland

suomenkielinen lyhennelmä sivulla 12 briefly in English on page 12

Validering är ett nytt begrepp inom åländsk vuxenutbildning. I det förslag till omstrukturering av såväl gymnasieutbildningen som vuxenutbildningen (se DialogWeb 5/2006 för en närmare beskrivning) som gavs i slutrapporten av kommitté Struktur-07 anges att vuxenutbildningen ska ansvara för validering av enskilda individers yrkeskunskaper och studieprestationer inom olika yrkesområden. av Viveca Lindberg

För att närmare utreda detta har en arbetsgrupp tillsats med uppgift att utreda frågor relaterade till validering.

Fristående yrkesexamina enligt finsk modell Även om begreppet validering är nytt på Åland förekommer det verksamheter som klart kan relateras till validering.

Sedan några år erbjuder en del av de åländska skolorna på gymnasialstadiet så kallade fristående yrkesexamina för vuxna. Initiativet kommer från skolorna och/eller enskilda lärare, som valt att utbilda sig till examensmästare i Finland, en utbildning som omfattar 15 studieveckor (≈15 poäng) och handlar om hur man organiserar och bedömer yrkesprov. Tills vidare har Ålands landskapsregering beviljat separata tillstånd för var och en av de skolor som tagit initiativ till dessa examina. Ålands sjömansskola och Ålands vårdinstitut var först med att införa fristående yrkesexamina, sedan följde Ålands hotell- och restaurangskola och strax efter även Ålands naturbruksskola och Ålands handelsläroverk.

Också språkliga problem Systemet är således finskt och tills vidare saknas ett generellt beslut om fristående yrkesexamina för vuxna på Åland, vilket beror på att det inte finns åländska examenskommissioner, som kan ansvara för bedömningen. Enligt finska förordningar ska det i en examenskommission ingå representanter för arbetsgivare, arbetstagare och utbildningsväsendet. Istället har de åländska skolorna, med landskapsregeringens tillstånd, ingått samverkansavtal med respektive

examenskommission i Finland. Relaterat till detta finns ett språkligt problem – inom vissa yrkesområden finns det även svenskspråkiga examenskommissioner i Finland, men inte inom alla. Eftersom Åland är enspråkigt svenskt skapar detta problem – det går inte att bedöma en persons prestationer om den kommission som bedömer och den som bedöms inte kan kommunicera med varandra. Den som ska visa sin yrkeskompetens ska ju även visa att han eller hon behärskar sitt yrkesspråk.

Språkexamina på olika nivåer Utöver det finns det möjlighet att avlägga språkexamina på olika nivåer. Även dessa utgår från krav och prov som fastställts i Finland. Det är framför allt Medis (Mariehamns medborgarinstitut) som vid behov organiserar sådana språkprov. En sådan språkexamen ställer inga krav på att man har genomgått en kurs, utan syftet är att den som bedömer att hon har sådana kunskaper som krävs för en examen i något språk – oavsett hur man utvecklat dem – kan anmäla sig till provet.

Validering – mer än formella prov Även om de ovan nämnda examina kan ses som exempel på validering, innebär validering mycket mer än organiserandet av formella prov. Detta är vad den arbetsgrupp som tillsatts ska utreda (ett motsvarande arbete har även påbörjats i Finland). Arbetsgruppen består av Monica Nordqvist, enhetschef för vuxenutbildningen vid Ålands landskapsregering/Utbildnings- och kulturavdelningen, Cecilia Stenman, verksamhetsledare vid Ålands läroavtalscenter och Thomas Fellman, vuxenutbildningsenheten, ansvarig för EU:s mål-3-program. Cecilia Stenman ingår även i NVL:s valideringsnätverk. Arbetsgruppen förväntas vara klar med sitt arbete vid månadsskiftet februari/mars 2007.

Mer information:

Om fristående yrkesexamina: Utbildningsstyrelsen (2003). Utbildning för att utveckla anordnande av fristående examina, Examensmästare (15 sv) 2003. Se också länkarna.

Arbetsgruppen/validering: www.lr.aland.ax/utbildning_kultur Om språkprov: www.mariehamn.aland.fi/medis Sjöfartsutbildningskommitténs slutrapport: www.regeringen.ax/index.pbs?press[id]=506&press[n]=9&press[i nstance]=197

Dialog 2006

13

Norden som global vinnarregion

Improve Your Life Standards

by Yourself!

If life is improving in the home country people are less likely to search for jobs abroad.

But in order to make life better people themselves need to work hard for it and learn.

Lifelong learning has to become a reality.

By Raivo Juurak

Today about 6% of working people in Estonia a learning in the formal and non-formal adult educational system. In Sweden this percentage is 36 – so the Estonian 6 % is not a lot. But the plan is to increase in Estonia participation in adult education – so that in 2010 it can be 10% or the working people. This is an ambitious plan and can only be realized with the support of funds of the European Union.

The Estonian Non-Formal Adult Education Association (ENAEA) has a project called “Learning Guarantees Better Life Standards”. This project has received support of almost 100 000 Euro from the European Social Fund and the Estonian Government. The ENAEA has contracts with 45 educational centres in Estonia. They started the project in September 2005 and it will last for 2 and a half years. An estimated 25 000 people in Estonia will be able to improve their life quality and increase their possibilities for finding a job thanks to this project.

The content of the project was discussed in the beginning by the initiators and leaders amongst who some were convinced that ENAEA should offer only practical courses for welders, sewers and farmers. But this proved not to offer the best solution to the problem. The problem was and is that many people are psychologically and socially not prepared to change their job Teaching them practical skills would therefore be in vain. For that reason the learning of social skills is set as a priority in the project “Learning Guarantees a Better Life Standards”.

An old good protestant moral Project overview: 38% of the project’s resources are meant for learning social skills. For example – learning to find a job. This is an essential issue as it seems that many Estonians still have “an old good protestant moral” and for example find it tasteless to say something positive about their skills! Besides there are courses in foreign languages, basic computer skills etc. (734 courses in different educational centres in Estonia).

14% of resources go to direct learning of practical skills for a (new) job (193 courses).

13% - learning about market economy and principles of a democratic society (178 courses).

4% - practical knowledge on how to start an enterprise (43 courses).

30% - humanities – literature, fine art, music, theatre (300 courses).

14

Movement of workers inside the country The North-East of Estonia is mainly a Russian speaking area. Estonian language courses have proved to be popular there. Being able to speak Estonian is surely a great advantage on the Estonian labour market.

In 2005 the ENAEA educational centre of Ontika has offered long Estonian language courses to 89 people, the education centre of Kohtla-Järve has had 179 participants etc. Many Russian-speaking citizens have found work in Tallinn or other Estonian towns after completing the course - sewers, welders, construction workers etc.

At the same time the lack of knowledge of Estonian and foreign languages is still a problem in Ida-Virumaa. When a direct ferry line was opened from the North-Eastern town of Sillamäe to Kotka in Finland the local people could not be employed there because they could not speak well enough Estonian nor Finnish.

The lack of foreign language abilities is a great problem in North-East Estonia. There are excellent holiday resorts near Narva but they are underused because the local people cannot communicate in Estonian, Finnish, German nor English. Beautiful holiday and potential tourist resorts remain almost empty.

The open labour market of EU has made new educational claims to the lately joined members – learning foreign languages is one of them.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Nordisk Tänketank för Framtidskunskap Arbetet i Nordisk Tänketank utgår från ett antal kritiska frågeställningar. Hur ser ett framtida nordiskt samhälle och arbetsliv ut?

Vilka kompetenser måste individer och organisationer ha för att fungera i ett sådant samhälle? I vilka system och strukturer kan dessa kompetenser utvecklas? Hur kan den nordiska gemensamma kulturen utgöra grund för en vinnarstrategi när det gäller kompetensförsörjning och utveckling?

I Nordiska Ministerrådets rapport ”Norden som global vinnarregion”, som är framtagen tillsammans med Huset Mandag Morgen, framstår Norden som en kunskapsregion med stor potential för utveckling av de mänskliga resurser som utgör grunden för att bli en global vinnarregion.

I rapporten framhålls vår gemensamma värdegrund, kultur och historia och inte minst en gemensam syn på demokrati och utbildning som de viktigaste nordiska framgångsfaktorerna för en positiv utveckling. De nordiska regeringarna uppmanas i rapporten att utforma en gemensam strategi för hur vi ska utveckla och ta tillvara våra unika möjligheterna att bli en vinnarregion.

Genom att bearbeta befintlig kunskap i form av rapporter, utredningar, policydokument och genom att möta experter och organisationer från olika sektorer av samhället försöker Tänketanken formulera ett fördjupat underlag för fortsatt diskussion kring frågorna.

Tänketanken är sammansatt av representanter från varje nordiskt land, verksamma i olika områden i samhället.

Genom den breda kompetens och erfarenhet som finns samlad i gruppen diskuteras och undersöks de kritiska frågeställnigarna från många olika perspektiv.

Kristin Astergeirsdottir, ordförande i Tänketanken, är historiker, direktör och forskare vid institutionen för Kvinnooch könsforskning på Islands Universitet och har en bred erfarenhet av frågor som rör könsforskning, kvinnorörelser, demokrati och politik.

Harry Bjerkeng är direktör för Håndverksbedriftenes Landsforening i Norge och har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor som rör kompetensutveckling inklusive lärlingsutbildning, efter- och viadreutbildning i arbetslivet, småföretagsledarutbildning, utbildningsekonomi och avtal mellan arbetsmarknadens parter. Han har sedan 1994 deltagit i och lett den norska styrelsen för Leonardo da Vinciprogrammet samt ett antal europeiska kompetenseprojekt.

Arne Carlsen är direktör for internationalisering vid Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU). Han har mångårig erfarenhet av arbete med nordiska och internationella frågor som berör vuxnas lärande och livslångt lärande.

Han har varit utbildningsdirektör vid DPU med ansvar för att utveckla näringslivsanpassade masterutbildningar for vuxna, rektor för Nordens folkeliga akademi, Nordiska Ministerrådets utvecklingscentrum för livslångt lärande. Han är även ordförande i ASEM Education and Research Hub for Lifelong Learning Studies, ett universitetssamarbete mellan 18 asiatiska och europeiska universitet.

Ingegerd Green arbetar som konsult i egen firma med olika former av uppdrag med utgångspunkt i små och medelstora företags förutsättningar att skapa konkurrenskraft genom utveckling av kunskap och kompetens. Hon är styrelseledamot i ett flertal företag av olika storlek och i olika branscher, samt i Stiftelsen Form för småföretagsforskning och Institutet för Tillväxtpolitiska studier.

Leena Jokinen är utbildningsdirektör på Finland Futures Research Centre at Turku School of Economics. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med framtidsfrågor och framtidsscenarier. Hon jobbar bl.a. med framtidsorienterade strategiprocesser och ger vägledning och sparring till grupper och individer innom olika organisationer.

Från vänster; Leena Jokinen, Sigrún Kr. Magnúsdóttir, Ingegerd Green, Kristín Ástgeirsdóttir, Harry Bjerkeng, Arne Carlsen

Sigrún Magnúsdóttir är Islands koordinator för NVL och arbetar också med utvecklingsfrågor på Fræðslumiðstöð atvinnulífsins (Education and Training Service Centre). Hon har lång erfarenhet inom området vuxnas lärande och fungerar som koordinator och kontaktperson för Tänketanken.

Dialog 2006

15

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Lärande och livskvalitet för alla?

Foto: Magnus Fröderberg /norden.org

Om lärande som bidrag till god livskvalitet handlar en rapport om undervisning för vuxna med specialpedagogiska behov i Danmark, Norge och Sverige.

ningen. Risken är annars stor att eleverna får samma ovärdiga vuxenliv i den nutida gruppbostaden som i den dåtida totala institutionen. Och därför blir det viktigt att man hittar ett bättre ord än inkludering. För, som någon sagt ”Vem fan vill vara inkluderad?”

av Erica Sahlin

Mycket varierande lagstiftning och organisering

Rapporten är ett resultat av ett Nordplus-projekt där organisationerna Särpedagogerna i Sverige, Forstandersamrådet i Danmark och Intresseorganissasjonen for Kommunal Voksenopplaering IKVO i Norge samarbetat. Syftet har varit att kartlägga skillnaderna i lagstiftning, ideologi och organisering av specialundervisningen i de tre länderna. Rapporten heter Læring, ett bidrag till god livskvalitet – Undervisning for voksne med spesialpedagogiske behov i Danmark, Norge och Sverige och finns i sin helhet på NVLs hemsida under rapporter (www.nordvux.net/page/52/rapporter.htm).

I Norge är all utbildning för barn, ungdomar och vuxna reglerad i samma lag. Den innehåller ett särskilt kapitel om specialundervisning.

Skollagen i Sverige omfattar all undervisning från förskolan till vuxenutbildningen och omfattar således även Särvux, som ska betraktas som en särskild skolform. Från 2007 ska alla som vill ha rätt att gå där.

Danmark har en särskild lag i form av en ramlag som behandlar rättigheterna för vuxna med specialpedagogiska behov. Där använder man två begrepp: ”Hensynstagande undervisning” omfattar vanliga skolämnen och där undervisningen ta hänsyn till elevernas varierande behov. ”Kompenserande undervisning” har främst bedrivits av amtsskolorna. Den har tagit fasta på att kompensera funktionsnedsättningar och har inte varit ämnesinriktad. Organisatoriskt omvandlas nu skolväsendet i Danmark till mer decentralisering från att ha varit segregerat och centraliserat.

Beträffande Sverige kan sägas att man har störst grad av

Vem vill vara inkluderad?

Begreppet inkludering är svårt. I rapporten Autismen finns där –men det ska gå bra ändå! från CERTEC vid Lunds tekniska högskola resonerar Karin Axeheim kring vart det bär tankarna. Hennes utgångspunkt är arbetet med autistiska barn. Viktigt är där ”gör med oss, inte för oss”-inställ-

16

Dialog 2006

www.nordvux.net

decentralisering/integrering i den vanliga kommunala skolan. Norge har decentraliserat ansvar, men verksamheten bedrivs i egna organisatoriska enheter.

Raportti aikuisten erityisopetuksesta

Målgrupper

Kolme pohjoismaista aikuisopetuksen ja erityisopetusalan järjestöä on tuottanut yhteistyössä raportin aikuisten erityisopetuksesta Tanskassa, Norjassa ja Ruotsissa. Nordplushankkeen tuloksena syntyneen raportin mukaan maiden välillä on merkittäviä eroja niin lainsäädännön, ideologian kuin erityisopetuksen organisoinnin alueilla. Esimerkiksi aikuisten erityisopetuksen kohderyhmät eivät ole samanlaiset tutkituissa maissa. Tanskassa ja Norjassa erityisopetusta tarjotaan periaatteessa kaikille, joilla on oppimiseen liittyviä erityistarpeita. Ruotsissa kohderyhmäksi on rajattu henkilöt, joilla on neuropsykiatrinen diagnoosi, eli esimerkiksi kehitysvammaiset ja autistit. Niinpä aikuisten erityisopetuksen piiriin kuuluu Norjassa ja Tanskassa paljon suurempi joukko kuin Ruotsissa.

Kortfattat kan sägas att det i Danmark erbjuds undervisning till alla som har ett specialpedagogiskt behov, vilket i princip även gäller Norge. I Sverige definieras målgruppen till personer med neuropsykiatriska diagnoser – vuxna utvecklingsstörda, förvärvade hjärnskador och autism/autismliknande tillstånd. Detta har lett till att målgrupperna i Danmark och Norge tycks vara långt mycket större i Danmark och Norge jämfört med i Sverige.

Ord och inga visor!

När man går närmare in på uppgifterna om skillnader och likheter i ansvarsfördelning mellan de olika länderna finner man att de har sin grund i olika inställning till behov och ansvarstagande. Rapporten vågar sig på en antydan om att det råder ”underforbruk av spesialundervisning for voxne i Sverige og att lovverkets avgrensning i forhold till målgrupper og behovsnivå”… Ord och inga visor!

En rad nya frågor uppstår och en del av dem belyses i de olika artiklarna i detta nummer. Många av dem kan knytas till hur vi i strävan att ge alla tillgång till nyckelkompetenser/basic skills ser på specialpedagogikens möjligheter att nå alla grupper.

Teksti: Erica Sahlin

Länkar:

www.certec.lth.se/dok/autismenfinns Foto: Magnus Fröderberg /norden.org

Report on Adult Special Education

Salamankadeklarationen Internationella ligan, International League of Societies for the Mentally Handicapped, antog på sin världskongress 1994 Salamankadeklarationen och en handlingsplan för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. I den talas det om vikten av aktiv delaktighet och att det är en mänsklig rättighet. ”Inclusion is seen as a process of addressing and responding to the delivery of needs of all learners through increasing participation in learning, cultures and communities, and reducing exclusion within and from education”…. Denna deklaration antogs av UNESCO som egen deklaration. Den är därmed en stark rekommendation som alla medlemsländer i FN förväntas följa.

UNESCO slår fast att inkluderande undervisning är en utvecklingsorienterad ansats med särskild fokus på dem som är i riskzonen marginalisering och exkludering.

By Erica Sahlin

Three Nordic adult learning and special education organisations have produced a report on adult special education in Denmark, Norway and Sweden. According to the report, which is the result of a Nordplus project, there are significant differences between the three countries in such areas as legislation, ideology and organisation of special needs education. For instance, the target groups of special education are not identical in the three countries surveyed.

In Denmark and Norway special education is in principle available to all adults with special educational needs. In Sweden, however, the target group is defined as persons with a neuropsychiatric diagnosis, such as developmental disabilities, autism, etc. Consequently the number of adults eligible to participate in special education is much larger in Norway and Denmark than it is in Sweden.

Dialog 2006

17

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Finns det plats för alla?

Jämlikhet handlar om allas lika värde. När vi talar om vuxnas lärande gäller det att alla ska ha möjlighet att få delta aktivt i utbildningar, kurser och andra lärande sammanhang. Men hur är det om man ska studera som vuxen och har en funktionsnedsättning? av Erica Sahlin

Ett studiebesök vid huvudkontoret för statliga Specialpedagogiska institutet – SIT – i Härnösand ger inblick i en imponerande verksamhet. Härifrån leds en nationell organisation som omfattar över 600 personer, främst rådgivare, spridda över hela landet. Rådgivarna ansvarar för pedagogiskt råd och stöd med inriktning på olika funktionsnedsättningar.

SITs verksamhet omfattar också ett starkt uttalat ansvar för att skapa läromedel för målgrupperna.

Myndigheten, som sorterar direkt under utbildningsdepartementet, har under de senaste åren omvandlat statens åtagande på området. Tidigare drev man ett stort antal specialskolor med internat runt om i landet, var och en med inriktning mot olika funktionshinder. Nu har dessa lagts ner eller omvandlats till nationella resurscentra på fyra platser.

På dessa centra finns fördjupad kompetens kring specialpedagogiska konsekvenser för elever med synskada med eller utan ytterligare funktionsnedsättning, dövhet eller hörselskada i kombination med utvecklingsstörning, medfödd dövblindhet respektive grava tal- och språkstörningar.

Huvudlinjen är alltså idag att stödja barn och ungdomar med funktionsnedsättning på hemmaplan genom integrerad skolgång med omfattande stöd av SITs många rådgivare via fem regionkontor.

Stöd till vuxna med funktionsnedsättning År 2002 fick SIT en övergripande uppgift att ansvara för stöd till lärandet bland vuxna med funktionsnedsättning, säger Stig Norberg, central utvecklingsledare med placering på huvudkontoret. Han har lett en studie för genomgång av situationen för vuxna funktionshindrades lärande i landet.

Studien finns att läsa på SITs hemsida under Forskning och utveckling/Vuxnas lärande.

Slutsatserna är bitvis ganska nedslående och mycket återstår att göra. Annars kan man konstatera att situationen i kommunerna med omfattande neddragningar av komvux verksamhet lett till nedrustning totalt sett och där har utbudet för vuxna med funktionsnedsättning följt samma trend.

Kommunernas ansvar för sina medborgares väl har alltså inte riktigt räckt till för att stödja denna grupp. Rapporten visar att det finns stora brister i kommunernas uppföljning, utvärdering och långsiktiga planering. Endast drygt 50%

18

Ett fåtal kommuner säger t.o.m. att man inte har råd att satsa på studerande med funktionshinder eftersom de är alltför kostnadskrävande. Stig Norberg är orolig.

av tillfrågade kommuner hade direkta rekryteringsinsatser. Ett fåtal säger t.o.m. att man inte har råd att satsa på studerande med funktionshinder eftersom de är alltför kostnadskrävande. Ingen kommun talar om att man strävar efter ett inkluderande arbetssätt utan tendensen tycks vara den motsatta, dvs. segregering och skapande av särskilda grupper.

– Rapporten ger anledning till oro. Som främjandemyndighet kan vi göra mycket för att stötta, men det är kommunerna som äger frågan, säger Norberg.

Folkhögskolorna – en viktig ryggrad Av tradition har folkhögskolorna gjort stora insatser för vuxnas lärande med speciell inriktning på olika funktionsnedsättningar. De har kompletterat den kommunala vuxenutbildningen. Under komvux starkaste tillväxtperiod höll de sig kvar, trots stor konkurrens, eftersom de kunde erbjuda en specialkompetens som är svår att bygga upp på kort tid. Att man lyckats vidmakthålla och vidareutveckla den profilen framgår klart om man går in på folkhögskoleportalen www.folkhogskola.nu, där man lagt upp en speciell sökväg för att man lätt ska kunna hitta särskilda kurser för deltagare med funktionshinder (ADHD, dyslexi, dyskalkyli, förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning, rörelsehinder, synskada, Asperger syndrom, afasi, hörselskada/döv, psykiskt funktionshinder).

Dialog 2006

www.nordvux.net

Omfattande nordiskt samarbete Stig berättar också om omfattande kontakter mellan de nordiska länderna inom specialpedagogiken. Han är den svenska representanten i Nordspes projektgrupp som består av redaktörer från alla de nordiska länderna. Genom det finländska ordförandeskapet har Finland, via Mikael von Nandelstadh, ansvar for vidareutvecklingen av Nordspesnätet. Ett besök på denna nätplats lönar sig verkligen om man vill skapa sig en bild av aktuell nordisk forskning på området, vilka aktörer som finns, bilda partnerskap och jämföra de olika ländernas strategier att ta sig an specialpedagogiken.

Kulturella barriärer Monica Sandström arbetar som rektor vid Bräcke gymnasieskola, som är en del av Nätverksgymnasiet Jämtland. På hennes skola tar man emot både ungdomar och vuxna i helt integrerade kurser.

På senare tid har det kommit ganska många vuxna nysvenskar med funktionshinder till Bräcke och gymnasieskolan.

– Vi ser att vi får arbeta mycket med mentorskap och att Det är inte bara språket som är en elevvårdsteamet måste ny utmaning utan också detta att komma igenom kulturella barriärer, ha god beredskap. För säger Monica Sandström. många av våra vuxenlärare blir det en förändrad yrkesroll och flexibiliteten sätts på prov. Det är inte bara språket som är en ny utmaning utan också detta att komma igenom kulturella barriärer, säger Sandström.

Just detta behandlas i en ny bok med titeln ”Vi är alla unika” utgiven av SIOS – Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige.

Detta är en bok för alla som kommer i kontakt med människor som har funktionsnedsättning och sina rötter i ett annat land än Sverige. Den handlar om hur man kan skapa förutsättningar för ett bra möte människor emellan. Hur man kan komma över det vi så ofta kallar för “kulturklyftor” och avdramatisera dem. Här finns idéer, exempel och frågeställningar att ha som grund i det dagliga arbetet, att använda i gruppdiskussioner och för egna reflektioner.

Det är alltså tydligt att jämlikhet för vuxna med funktionshinder är ett viktigt tema i Sverige liksom i övriga Norden.

Många myndigheter och organisationer arbetar hårt för att skapa förutsättningar att även vuxna med funktionsnedsättningar ska gå till skolan för alla. Men vägen dit är fortfarande lång.

Länkar:

www.folkhogskola.nu www.nordspes.org www.sios.org www.sit.se

SIT edistää koulutuksellista tasa-arvoa Ruotsissa Teksti ja kuva: Erica Sahlin

Ruotsin valtion erityiskasvatusinstituutti (Specialpedagogiska institutet, SIT) on koko maan alueella toimiva organisaatio, jolla on noin 600 työntekijää. SIT tarjoaa neuvontaja tukipalveluja ja tuottaa oppimateriaaleja erityisryhmille.

Erityiskasvatuksen alalla on myös paljon pohjoismaista yhteistyötä, johon SIT osallistuu muun muassa Nordspes-verkoston kautta. Kotikentällä SIT on viime vuosina muun muassa uudistanut erityistukea tarvitsevien lasten ja nuorten koulutusta. Aiemmin Ruotsissa oli paljon sisäoppilaitosmuotoisia erityiskouluja. Nykyisin erityistä tukea tarvitsevat pyritään integroimaan tavallisiin kouluihin tukipalvelujen avulla, jolloin he voivat asua kotona. Vuodesta 2002 SIT:in vastuulla on ollut myös vammaisten aikuisten oppimisen tukeminen. Instituutin johdolla tehty kartoitus osoittaa, että monissa kunnissa aikuisten erityisopetus on tällä hetkellä todella huonolla tolalla. Koulutuksellinen tasaarvo ei siis toteudu. Kunnallista sektoria täydentää kansanopistojen tarjonta erityisryhmille (mm. ADHD-aikuiset, lukihäiriöiset, liikuntaesteiset ja kehitysvammaiset). Ruotsin kansanopistoilla on pitkä kokemus erityisaikuisopetuksen järjestämisestä, ja ne ovat säilyttäneet asemansa alan osaajina. Uusi haaste ruotsalaiselle erityisaikuiskasvatukselle on opetuksen järjestäminen erityistukea tarvitseville maahanmuuttajille.

SIT Promotes Equal Access to Education in Sweden

By Erica Sahlin

The Swedish Institute for Special Needs Education (Specialpedagogiska institutet, SIT) is a national organisation with roughly 600 employees. SIT provides advice and support and produces learning materials. In addition, the organisation participates in Nordic cooperation in special education.

Among the Institution’s recent accomplishments in Sweden is transforming the special needs education system for children and young people. Special needs education used to be arranged mainly in special residential schools. Now the norm is integration in ordinary schools, which means that the students can live at home. Since 2002 SIT has been responsible for support services to adult special needs education, too. A study carried out by the Institution shows that special adult education provision is poor in many municipalities. In other words, equality in education has not been achieved. Courses for special needs groups (e.g. adults with disabilities, dyslexia, ADHD, etc.) offered by folk high schools are an important complement to the municipal education sector. Swedish folk high schools have a long history of organising adult special education and have maintained their position as experts in the field. A new challenge facing Swedish special educators is educating immigrants with special needs.

Dialog 2006

19

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Den nordiske mannen, hvem er han, og hvor går han?

Det er viktig at vi nå ser litt nærmere på hva som skjer med mannen i samfunnet vårt. De siste 30 års utvikling har gitt kvinner en helt annen identitet, en helt annen makt og ikke minst en helt annen frihet. Men hva skjer så med mannen? Hvilken vei går han? Hva bygger mannens identitet i dag? Spørsmålene som dukker opp i kjølvannet av refleksjoner rundt den nordiske mannen er dessverre langt mer tallrike, enn hva svarene er.

Kvinnekamp og likestilling har vært svært viktig for utvikling av dagens moderne samfunn. Det er liten tvil om at dette har betydd fantastisk mye, og gjort mye godt for kvinner her i Norden. Forkjemperne har mye gjenstående arbeid, da kampen ennå ikke er vunnet. Urettferdige skjevheter finnes fremdeles, og dette må vi kunne kvitte oss med.

Men nå må vi få opp øynene for at vi er i ferd med å utvikle helt nye skjevheter, og denne gangen er det mannen det går ut over. Det er nemlig slik at gutten og mannen ikke bare er på vikende front, men fremstår i stadig større grad som tapere på en del arenaer.

av Tor Erik Skaar

• De fleste som blir stemplet som såkalte dropouts i barne og ungdomsskolene, er gutter • Diagnosen ADHD blir gitt til langt flere gutter enn jenter • Guttene gjør det langt dårligere i lesing i den internasjonale elevtesten PISA, sammenlignet med jentene. I 2003 hadde mer enn dobbelt så mange av guttene leseferdigheter på nivå 0 eller 1 av 5 mulige. På nivå 0 var det mer en tre ganger så mange gutter.

• Med unntak av kroppsøving, har guttene dårligere standpunktkarakterer enn jentene i alle fag når de forlater skolen.

• Om lag én av tre gutter dropper ut fra videregående før de har bestått eksamen, og frafallet er størst på yrkesfag, ifølge Statistisk sentralbyrå (SSB).

• Tall fra Aetat viser at flere unge menn enn unge kvinner er arbeidsledige. Dette forsterkes av undersøkelser som viser at kvinner er mer attraktive i arbeidsmarkedet • Også når det gjelder sosialhjelp topper guttene statistikken. Blant uføretrygdede under 30 år er mennene i flertall.

I aldersgruppen 20 til 24 år får nesten dobbelt så mange enslige menn sosialhjelp som enslige kvinner.

• Undersøkelser viser at de eneste grupper av befolkningen som sier at de ikke er lykkelige, er enslige og skilte menn.

• Kun 1 av 3 som studerer innenfor et i høyere utdanningsnivå er menn.

• Mange høystatursyrker, som eksempelvis innen jus, medisin, internasjonal politikk, psykologi, er i dag i ferd med å bli totalt dominert av kvinner.

Mange barn vokser opp uten gode voksne mannlige rollemodeller. Mennene er i liten grad tilstede som ansatte i førskolen. Også i barne og ungdomsskole er de undertallige sine kvinnelige kollegaer. I tillegg vokser mange barn opp uten en deltakende far i samme grad som mor.

Én av tre gutter dropper ut fra videregående før de har bestått eksamen. Foto: Raivo Juurak

20

Dårlige gutter dropper ut

Dialog 2006

www.nordvux.net

Gutt som ikke lærer.

Foto: NVL:s arkiv

Minne pohjoismainen mies on matkalla?

Teksti: Tor Erik Skaar

Viimeksi kuluneiden 30 vuoden aikana pohjoismainen tasa-arvoliike on pyrkinyt parantamaan naisten asemaa, ja huomattavaa edistystä onkin tapahtunut. Nyt olisi kuitenkin syytä ruveta pohtimaan tarkemmin myös miesten ongelmia.

Pojat ja miehet menestyvät tyttöjä ja naisia kehnommin jo peruskoulusta lähtien ja keskeyttävät opiskelun useammin.

Miehet joutuvat naisia todennäköisemmin työttömäksi ja elävät naisia useammin sosiaaliturvan varassa. Maaseutu ukkoutuu, kun naiset muuttavat kaupunkeihin. Kaiken kaikkiaan tilastot niin Pohjoismaissa kuin muuallakin maailmassa osoittavat, että miehillä menee aiempaa huonommin.

Yhteiskunnan tulisi reagoida voimakkaasti tähän huolestuttavaan kehitykseen. Ongelmien osasyynä on, että nykyisin poikia ja miehiä ei juuri opeteta tiedostamaan sukupuolirooleja ja pohtimaan, mitä miehenä oleminen oikeastaan on.

Tarvitsemme uudenlaisen miesideologian ja miehen roolin, joka antaa pojille ja miehille edellytyksiä pärjätä tietoyhteiskunnassa. Toimeen on ryhdyttävä nyt, jos haluamme saavuttaa tasa-arvon yhteiskunnan kaikilla osa-alueilla!

Forgubbing i distriktene Utviklingen i distriktene viser også en negativ tendens for mannens del.

Kvinnene er i større grad deltakende i samfunnslivet. De tar mer utdanning og er også mer aktive innen etter og videreutdanning, eller andre voksenopplæringstilbud. De unge kvinnene flytter også i større grad fra distriktene, og resultatet av dette tendenserer mot en forgubbing av bygdesamfunnet.

Alle disse talleksemplene er hentet fra forskning, undersøkelser og offentlig statistikk i Norge. Man ser de samme tendensene i de andre nordiske land. Også i USA og i Afrika finnes det kraftige røster som roper varsko i forbindelse med offentliggjøring av dystre statistikker som viser at mannen utvikles i negativ retning.

Det kan synes som om mannen er etterlatt i et vakum han i liten grad selv forstår noe av. Hva betyr det å være en mann? Et slikt spørsmål får trolig de fleste nordiske menn til å flakke urolig med øynene, og til å svare unnvikende.

Fordi de i liten grad har stilt seg selv det spørsmålet. Fordi samfunnet i liten grad har lært opp gutten og mannen til et bevisst forhold til sitt eget kjønn. Hvem er han og hvor er han på vei? Det mest tragiske er at han trolig ikke vet det selv.

Vi trenger en mannsideologi

What is the Future of the Nordic Male?

By Tor Erik Skaar

During the past 30 years the Nordic movement for gender equality has striven to improve women’s situation, and considerable progress has been made. However, it is high time to start taking the problems experienced by men equally seriously. Boys and men are performing worse than girls and women at all stages of education and are more likely to drop out of education. A larger percentage of men than women are unemployed or living on social security. Only men remain in rural areas as women increasingly move to cities. All in all, statistics from the Nordic countries and elsewhere show that men are doing worse than before.

Society should react strongly to this worrying trend. One reason for the problems is that boys and men are not taught to be aware of gender roles and to think about what it means to be a man. We need a new male ideology and a male role that will give boys and men tools for succeeding in the information society. Something must be done now if we want to achieve equality in all areas of society!

Det er på tide at alle disse urovekkende tendensene blir imøtekommet med sterke reaksjoner fra samfunnet. Vi trenger mer kunnskaper om hvorfor denne utviklingen skjer, og ikke minst hva vi skal gjøre for å endre den. Vi trenger trolig å etablere en mannsideologi, og se om vi er i stand til å utvikle mannsrollen slik at gutter og menn ikke fremstår som tapere i det kunnskapsbaserte samfunnet vi lever i.

Det er vanskelig å se inn i fremtiden og si noe sikkert om konsekvensen av denne uheldige utviklingen. Men det er neppe vanskelig å slå fast at samfunnet og enkeltindividene i den, vil være tjent med en sunn balanse mellom kjønnene på alle nivåer. Da må noe gjøres nå!

Dialog 2006

D 21

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Ny mansroll via vuxenutbildningen

I media framställs den finska mannen ofta som en öldrickande och korvätande soffpotatis – men bilden av den finländska mannen är förstås inte så entydig. Uppfattningen om hur en man ska vara håller på att förändras, vilket visar att den västerländska tolkningen av manlighet som något statiskt och oföränderligt bara är en av många berättelser. Det hävdar ped.lic. Kai Kiviranta som forskar i den finländska mannen i vuxenutbildningen. av Clara Henriksdotter

– Även om klichébilden inte stämmer finns det all anledning att oroa sig för hur det ska gå för den finländska mannen.

Den ekonomiska depression som drabbade Finland på 90talet kastar fortfarande sin långa skugga över honom, säger Kiviranta.

Han hänvisar till det faktum att männen är i minoritet på utbildningens alla stadier.

– Det är ju väldigt fint att en så stor andel av kvinnorna utbildar sig, men det hjälper inte männen. Att situationen är likadan i många andra europeiska länder gör inte saken bättre.

Så mycket ljusare är inte den bild som OECD:s färska årsbok serverar: hela 13 procent av unga finländska män i åldern 15-19 år är sysslolösa, dvs. de har inget avlönat arbete och de går inte i skola. Av de industrialiserade länderna är det bara Turkiet, Slovakien och Frankrike som har högre procent sysslolösa unga men, medan de övriga nord-

22

iska länderna hör till dem som har de lägsta talen.

Enligt Kiviranta och en del ungdomsforskare är det i alla fall siffror som kan tolkas på många sätt. Finland är ett glesbygdsland där det fortfarande händer att unga män stannar hemma och hjälper till utan att det klassas som arbete och en del anmäler sig som arbetslösa i väntan på militären.

– Det handlar ju mycket om hur man definierar arbete. Den finska mannen är inte i behov av arbete, men nog av en arbetsplats som ger honom lön, säger Kiviranta.

Hela den finländska kulturen är väldigt arbetsorienterad och den finländska mannen har alltid framstått som väldigt flitig.

– För honom är arbetet många gånger en fråga om liv och död. Heder och självkänsla hör intimt ihop med jobbet. I synnerhet är långtidsarbetslöshet ett stort problem som inte ens traditionell yrkesutbildning biter på. Då mannen blir arbetslös förlorar han förutom sin självrespekt dessutom ofta både familj och bostad och då den egna identiteten börjar vackla är det inte så lätt att tända på vare sig framtid eller utbildning.

Eget ansvar Enligt Kiviranta är det avgörande för mannens utveckling att han hittar sitt eget sätt att vara i växelverkan med omvärlden och att han själv tar ansvar för sitt liv.

– Jag tycker att man borde sluta upp med att skylla på systemet eller samhället och verkligen kräva att männen rycker upp sig. Man borde fråga dem om det verkligen är så klokt att dricka alkohol varje dag, äta för mycket eller sitta vid datorn hela tiden. Jag tror faktiskt att man borde börja med kroppen – om en man mår fysiskt bra orkar han också vara engagerad och intresserad.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Det är bland annat här den fria bildningen kunde spela en mycket större roll, tycker Kiviranta, som har tittat på olika typer av kurser för män, där de verkligen fått en möjlighet att skärskåda sin manlighet och stärka sitt självförtroende i växelverkan med andra män.

– Utbildning och studier ger bättre möjligheter i arbetslivet och i bästa fall ger de också ett livsinnehåll och förbättrar livskontrollen.

Allt tal om livslångt lärande kan ändå lätt missförstås, menar Kiviranta.

– Många män tror att det handlar om skolgång på livstid, vilket de upplever negativt. Å andra sidan framställs livslångt lärande alltför ofta som en universalmedicin för alla problem i samhället.

Enligt Kiviranta påstås det ofta att män studerar bara för att få ekonomisk nytta och makt, men han har sett att de ofta är ute efter helt andra värden.

– Till den maskulina diskursen hör att tala om att något är ”praktiskt” och ”nyttigt”, men i själva verket är studier ett sätt för män att möta världen och sina egna gränser. Mannen söker i en studiegrupp också social acceptans och till och med andliga aspekter för att inte tala om vänskap och kärlek.

Only for men Kiviranta har i sin forskning bland annat analyserat en satsning kallad ”Only for men” som Grankulla medborgarinstitut (kommunal vuxenskola med brett sortiment av kurser och föreläsningar) nära Helsingfors inledde i mitten på 90-talet inom ett EU-projekt. Med institutets rektor Eero Julkunen som primus motor började man erbjuda ett helt block med kurser för män. I kursutbudet strävade man efter att beakta olika aspekter av mannens liv och roller. Det var bland annat pappakurser, kurser för ”rockfarfäder” (äldre rockare som samlades kring sin musik), psykodrama för män, kockkurser samt internetkurser och utfärder i naturen för pappor och söner. Satsningen gjorde bland annat att antalet män som studerade vid institutet steg med sex procent.

En unik satsning var kursen ”Potkua kevääseen” ( fritt översatt ”Det våras för männen”) som vände sig till långtidsarbetslösa. I samarbete med social- och arbetskraftsmyndigheterna valde man ut nio män som i princip ansågs vara hopplösa fall. De fick bland annat gå på gym, besöka företag, delta i psykodrama, lära sig hur man söker arbete och som socker på botten fick de delta i en snöscootersafari som formade sig till en slags överlevnadskurs. Resultatet tog alla på säng. Av de ”hopplösa” fallen hittade fem ett jobb och två grundade egna företag. Det enda problemet visade sig vara att kursen ansågs vara för dyr och därför inte kunde hållas flera gånger. Undervisningsministeriet ansåg sig inte heller ha råd att trycka den rapport som gjordes. Kai Kiviranta frågar sig därför om det verkligen finns ett genuint intresse för att hjälpa männen.

– Vi står inför stora samhälleliga förändringar och om vi ingenting gör kommer männen att ha stora problem om tio år. Nu måste man göra något, inte bara oja sig. Snart är det för sent.

Länkar

Kai Kiviranta talade i EU:s Menpart-seminarium Men’s Appeal -Educational Selfdevelopment in Men’s Lives 20-21 maj 2006 i Frankfurt am Main, programmet finns på: www.ktol.fi/web/tiedostot/File/sAppeal2006.pdf

Aikuiskoulutuksessa potentiaalia miesroolin uudistamiseen Teksti: Clara Henriksdotter

Suomalaisten miesten tulevaisuus muuttuvassa yhteiskunnassa huolestuttaa kasvatustieteen lisensiaatti Kai Kivirantaa, joka tutkii suomalaisten miesten aikuisopiskelua.

Miehet ovat vähemmistönä kaikilla koulutustasoilla, ja jopa 13 %:lla 15-19-vuotiaista miehistä ei ole opiskelu- eikä työpaikkaa. 1990-luvun talouslama oli raskas isku perinteiselle, työkeskeiselle miesroolille, ja pitkäaikaistyöttömyys on edelleen vakava ongelma. Ammattikoulutuksesta ei aina ole siihen lääkkeeksi, sillä työttömäksi jäänyt menettää usein myös aloitekykynsä eikä jaksa hakeutua koulutukseen.

Kivirannan mukaan on tärkeää, että miehet ottavat itse vastuun elämästään ja pohtivat uudelleen omaa tapaansa olla mies. Vapaalla sivistystyöllä voisi tässä olla paljon annettavaa, hän toteaa. Yksi esimerkki onnistuneesta vapaan sivistystyön mieshankkeesta oli Kauniaisten kansalaisopistossa 1990-luvun puolivälissä miehille tarjottu kurssipaletti.

Tarjontaan kuului muun muassa psykodraamaa ja ruuanlaitto- ja internetkursseja. Erityisen vaikuttavia tuloksia saatiin pitkäaikaistyöttömien kurssilla: lähes toivottomana pidetyistä tapauksista valtaosa työllistyi! Viranomaisten mielestä kurssi oli kuitenkin liian kallis, joten se jäi kertaluonteiseksi.

Kiviranta epäileekin, kiinnostavatko miesten ongelmat aidosti päättäjiä.

Adult Education Can Help Men to Find a New Role

By Clara Henriksdotter

Licentiate of Arts (Education), researcher Kai Kiviranta is concerned about the future of Finnish men in a changing society. Men are outnumbered by women at all education levels, and as many as 13% of Finnish males aged 15−19 neither study nor work. The economic recession of the 1990s was a severe blow to the traditional work-centered male role, and long-term unemployment continues to be a problem. Vocational education is often not a feasible solution, since men who have lost their jobs seldom have the energy to pursue full-time education. According to Kiviranta it is important that men take responsibility for their own lives and stop to reconsider their role as men. This is where liberal adult education could play an important role, says Kiviranta, whose research focuses on Finnish men in adult education. One successful example of a project for men was a range of courses organised at Kauniaisten kansalaisopisto (municipal adult education centre) in the mid-1990s. Examples of courses offered included psychodrama, cookery and internet usage. A course for long-term unemployed deemed to be “hopeless cases” accomplished particularly impressive results: most of the nine participants found jobs! The authorities, however, felt that the course was too expensive, and the venture was not repeated. Indeed, Kiviranta wonders whether policy-makers are in fact genuinely interested in men’s problems.

Dialog 2006

23

Hur och var lär vi? Och vem är med?

The Status of Men in Lithuania today

It’s common knowledge that science has been men’s activity ever since the ancient times. In the very end of the XIX century they started accepting women to universities. Women have not only been working in every branch of science by the late 80s of the XX century but they have also created a new branch of studies using the theory of feminism – women’s studies.

By Dalia Cymbaliuk The results of the survey “The Crisis of Men’s Roles in Lithuania” which has been conducted by “SIC Market Research” let us assume that the hegemonic or standard virility is still dominating. Heterosexuality, economic independence, the ability to support family, physical power, rationality, attention to sexual “victories” and, what is most important, not doing the work which is considered womanly are still valued more. A “normal” man according to the survey must be able to earn money, be resourceful, be able to do „manly“ chores and to protect his woman. And although men are both knowingly and unknowingly protesting against such a narrow understanding of virility which is reducing them to just „money earning machines“ only one new role is being ascribed to them namely tenderness to their children. The survey shows that according to the public opinion men should not only support their children financially but also participate in childcare and upbringing.

What is a “normal” man?

Men‘s and women‘s responces to what is a „normal“ man are not too different. Though it is important to women that men should be sensitive and understanding whereas men don‘t consider these qualities important.

This was one of the first surveys in Lithuania where only men‘s opinion was important. Here is men‘s attitude towards

Photo by Raivo Juurak

24

The social care, the legal system and privileges for men and women: • 30% of Lithuanian men think that legally men and women are equal; 10% of men suppose that laws are more favourable for men; 5% of men consider laws as more favourable

Dialog 2006

www.nordvux.net

for women.

• 25% of Lithuanian men are of the opinion that women have more privileges; 10% think that men have more privileges.

• 11% of men think that it is more difficult for men in Lithuania to find a job.

Men and women in families: • Half of the questioned men stated that the most important decisions in families were made equally by men and by women; 23% of men expressed the opinion that it was men who made decisions more often and 18% claimed that women were the ones who made decisions within the family.

• More than half of the questioned men suppose that men‘s earnings are bigger; about the same number of men acknowledge that men earn more; 6% of men are inclined to think that women earn more and 20% of men say that women are the breadwinners in the families.

• Men‘s contentment with family life/partnership is rather high in Lithuania; 84% of men living with a wife or a partner say that they are very content or content with their marital status/partnership.

Satisfaction with job: • 44% of working men claim that they are satisfied or very satisfied with their job. About the same number of respondents would not change their job for a position with similar conditions, 34% are less satisfied and 19% are dissatisfied with the present working conditions and earnings.

The number of those who are not satisfied with their job is the highest in villages and among those men who are over 50. 22% of employed men say that they would not hesitate to change their job for the position with similar conditions, 24% would rather change their job.

• 12,5% of employed men stated that their income was enough for the living (this opinion is more common among men of 15-19 and living in the three largest cities), 52% of men were certain that their earnings should be bigger; 35% said that their income was very small.

• Half of the employed men in Lithuania say that they are often under stress and strain at work especially those who are over 50.

• 86% of men think that their work should be evaluated better, men over 50 feel more unappreciated.

• 26% of working men agree that their job harms good family relations and their relations with friends and relatives (such men are about 30-49 and live in cities).

• 62% of working men would like to spend more time with their families (men of 30-49).

Image of a „normal“ man: • A „normal“ man according to the respondents must first of all be able to earn money, be handy, be able to do technical chores at home, protect their women, provide for the children and care for them. 12% of Lithuanian men think that they are adequate, 65% think that they are almost adequate to the image of a „normal“ man, 10% say that they fall short of accepted standards.

sexuality were named as unimportant for a prominent man, the importance of these qualities is also decreasing with the senior respondents.

Men are going through a crisis Why do we have to discuss who are men and what they are like? I dare assume that women have boldly named their problems in the last decades and have been looking for their solutions. Whereas men being a privileged sex are going through a crisis. We can see the traces of this crisis in their behaviour – men more often commit suicide, suffer from heart diseases, their life expectancy is lower, they use violence against themselves and the others.

Women‘s issues are given priority in Lithuania and men are often forgotten. Virility is considered a natural fact and is secondary. When women‘s domestic and public roles are discussed men‘s roles and the virility itself are not cosidered problematic.

There is still no critical tradition in the attitude towards virily in Lithuania. The concept of the male sex is often ignored when economic, social or cultural issues are tackled.

So if we want to understand what social and cultural forces are taking part in the public life of our country we must analize how men are perceiving themselves, what problems they encounter, what dispersion the virility is undergoing.

How is virility constructed in the present „gender system“?

How manly and womanly actions and way of thinking are reproduced in social activities? How do men understand the changing women‘s roles and images? How do men accept the sexual roles which are dominating in our society? Or do they oppose them?

Modernising men One of more original initiatives in recent years, the Lithuania‘s office of Equal Opportunities Ombudsman together with foreign partners in Denmark, Iceland and Malta that are co-managing the project, has launched a new project Modern Men in an Enlarged Europe - that will try to encourage men to empathize with their wives and contribute more time to sharing the burden of infant rearing.

In fact, office representatives have argued that financial concerns are not necessarily the key factor for “poor father performance” in the Baltic country By contrast, negative stereotyping and strict role division between men and women are more influential factors, according to the office‘s information. Most Lithuanian men regard parental leave as something for women, and only those with a university degree and “a contemporary perception” exercise their paternity leave.

Ombudsmen claimed that if men were more responsive in taking the time off, society would ultimately gain more in terms of increased tolerance, equality and understanding.

Family life would become more balanced and stronger.

The recipe for solving the problems connected with the gradual changing of men‘s role in the society has not been found yet. But the very rise of the question is a step forward in identifying the new men‘s roles.

Image of a successful and prominent man: • A successful and prominent man in the opinion of the respondents must first and foremost be honest and be able to work. Such features as physical handsomeness and

Dialog 2006

25

www.nordvux.net

Læring på arbeidsplassen – hindringer NVL har som et av sine mål å øke det tverrsektorielle samarbeid for å styrke konkurransekraften i samfunns- og arbeidsliv.

Hovedutfordringen i denne sammenhengen er læring i arbeidslivet og utvikling av muligheter og metodikk som gir alle en mulighet til å delta. av Ellen Stavlund, Norsk NVL-koordinator

Hindringer kan være mangel på grunnleggende ferdigheter, svak integrering og dårlig tilrettelegging. NVL har etablert et nordisk nettverk bestående av representanter fra forskjellige sektorer som ønsker å samle inn, spre og drøfte informasjon om situasjonen i Norden for grupper som møter hindringer. I denne sammenheng spesielt innvandrere og funksjonshemmede. Nettverket vil etablere møteplasser som seminarer/konferanser, www.nordvux.net og forslå tiltak.

Nettverket kom i løpet av erfaringsutveksling og diskusjoner fram til at det ønsker å jobbe videre med noen prioriterte utfordringer: 1. Hvordan kan den Nordiske velferdsmodellen også inkludere utsatte grupper?

2. Hvordan hindre stereotype og holdningsnegative uttalelser i mediene, hos arbeidsgivere, medarbeidere og myndighetene?

3. Hvordan få spredt forskning, utviklingsarbeid, prosjekterfaring og kunnskap på området, slik at det blir felles kompetanse?

4. Hvordan øke hvert individs selvfølelse og dermed motivasjon for lønnet arbeid?

5. Må alle i lønnet arbeid for å bli betraktet som en verdig samfunnsborger?

Møter i 2007 2. februar (København), 7. og 8. mai (Helsingfors) 27. og 28. september (Island), Konferanse januar/feb 2008 Deltakere: Alfredo de la Nuez, Norge, alfredo@funkis.no Funksjonshemmedes Studieforbund, FS, www.funkis.no Juan Pablo Orieta, Norge, pablo@mangfold.no Rolv Undseth/Aakervik, Norge, rolf@mangfold.no Mangfold i Arbeidslivet, MiA, www.mangfold.no Thor Ingi Danielsson, Island, thoringi@simnet.is Asgardur Handtverkstad (asgardur@asgardur.is) www.midgardur.cm Teija Enoranta, Finland, teija.enoranta@becomingmorevisible.net Randi Jensen, Danmark, rj@daghojskoler.dk Foreningen af Daghøjskoler

26

NVL:n uudet verkostot yhdenvertaisten mahdollisuuksien asialla Carola Lindholm ja Ellen Stavlund

Vuosi 2007 on EU:n yhdenvertaisten mahdollisuuksien teemavuosi. Tähän teemaan liittyvät myös kaksi NVL:n perustamaa pohjoismaista verkostoa, jotka nostavat esiin erilaisten ryhmien tarpeita työelämässä. Väestön ikääntymisen vaikutukset kilpailukykyyn ja hyvinvointiin ovat lisänneet keskustelua ikääntyvien työntekijöiden asemasta.

Miten työpaikka voi toimia niin, että ikääntyvät työntekijät viihtyvät ja haluavat jatkuvasti kehittää osaamistaan? Tähän kysymykseen etsitään vastauksia NVL:n perustaman ”Ikääntyvät työelämässä” -verkoston avulla. Vuoden 2007 aikana verkosto kerää tietoa erilaisista ohjelmista, hankkeista, toiminnasta ym., joissa on tutkittu ikääntyvien asemaa työelämässä. Kerättyä aineistoa kootaan NVL:n sivuille, ja verkosto tiedottaa työnsä tuloksista työntekijä- ja työnantajajärjestöille. Toinen NVL:n perustama pohjoismainen asiantuntijaverkosto kokoaa ja levittää tietoa ryhmistä, jotka kohtaavat esteitä työelämässä, kuten maahanmuuttajista ja vammaisista. Pohdittavia kysymyksiä ovat muun muassa, miten median, työnantajien ja viranomaisten negatiivisia asenteita ja stereotypioita voitaisiin ehkäistä.

New NVL Networks Promote Equal Opportunities for All

By Carola Lindholm and Ellen Stavlund

2007 is the European year of equal opportunities for all.

Appropriately enough, two Nordic networks established by the NVL are working to highlight the needs of different groups in the labour market. The effects of an ageing population on competitiveness and welfare have accelerated the debate on ageing workers. How can a workplace function in such a way that ageing workers feel comfortable there and are willing to constantly update their competencies? This is a question to which the network “Ageing Workers” (Äldre i arbetslivet) seeks answers. During 2007 the network will gather information about various programmes, projects, activities, etc., which investigate the position of ageing workers. The material will be compiled on NVL’s website, and the network will disseminate the results of its work to employee and employer organisations. A second expert network established by the NVL focuses on gathering and disseminating information on groups which experience particular obstacles in the labour market, such as immigrants and the disabled. Some of the issues to be covered include how to prevent negative attitudes and stereotypes among the media, employers and authorities.

Dialog 2006

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Äldre i arbetslivet -nätverket

Äldre i arbetslivet har under flere år varit ett intressant tema i de nordiska länderna främst för att befolkningen åldras och detta kan påverka den nordiska konkurrenskraften och välfärden. Hur skall en arbetsplats fungera så att äldre trivs och kontinuerligt vill utveckla sin kompetens, så att livslångt lärande är möjligt? NVL vill genom nätverket ”äldre i arbetslivet” finna svar på denna fråga. av Carola Lindholm, NVL koordinator

Nätverket hade sitt första möte hösten 2006, men arbetar främst under 2007, det europeiska året för lika möjligheter för alla. Alla människor har rätt till lika behandling, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

I Finland pågick det Nationella åldersprogrammet mellan åren 1998-2002. Målet för programmet var att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för personer över 45 år samt att främja sådan utveckling inom arbetslivet som skulle göra det möjligt för alla ålderskategorier att medverka i arbetslivet. Programmet ledde till mångsidig aktivitet, som idag vidareutvecklas genom nya program och direkt i företag och organisationer. ”Age management” blev ett begrepp. Raili Moilanen en av de finländska deltagarna i det nordiska nätverket har nyligen blivit utnämnd till docent i ”age management”. Susanna Paloniemi den andra finska deltagaren är pedagogisk expert på äldres lärande i arbetslivet.

I Norge är center för ”seniorpolitik” en aktiv röst för äldre i arbetslivet. Centret arbetar för utveckling av en ”seniorpolitik”, som möjliggör en god arbetsmiljö och personalpolitik för personer över 45 och som stimulerar samhället, arbetslivet och individen att genom livslångt lärande förbereda sig för pensionen. Jon Sandvik den norska deltagaren i nätverket, arbetar aktivt med centret och är väl insatt i demografin gällande äldre i hela Norden. Tarja Tikkanen den andra norska representanten, med finska rötter, har arbetat ute i världen och europeiskt i många år och idag arbetar hon på Iris med äldre arbetare och livslångt lärande.

Ingrid Caspersson och Elisabeth Ulvesund, kommer från Livskompetens 50+ ett utvecklingsprojekt inom EQUAL. Projektet har som övergripande mål att på sikt påverka/ändra och medvetandegöra attityder och system i samhället när det gäller äldre arbetskraft. Den tredje svenska deltagaren Hanne Randle är doktorand i Karlstads universitet på avdelningen för arbetsvetenskap.

De danska deltagarna, Leif Emil Hansen och Henning Salling Olesen kommer från forskarskolan i livslångt lärande och båda har arbetat aktivt i europeiska och nordiska nätverk gällande äldres lärande i arbetslivet.

Den isländska deltagaren, Bernhardur Gudmundsson, är aktiv, nyligen pensionerad, inflytelserik och politiskt engagerad i frågor om aktivt och kvalitetsmässigt gott åldrande.

Nätverket påbörjar sitt arbete genom att samla in erfarenheter från program, projekt, strategier, aktiviteter, forskning etc. där man undersökt eller medvetandegjort - hur de äldres röst blir hörd i arbetslivet. Dokument från erfarenheterna samlas på NVL:s hemsidor och sedan skall nätverket sammanföra dessa och rikta dem främst till arbetstagaroch arbetsgivarorganisationer, för nätverket anser att de flesta andra organisationer redan är aktiva.

Länkar:

Nationella åldersprogrammet, Finland 1998-2002: http://pre20031103.stm.fi/suomi/ikaohjelma1998-2002/svenska Center för ”seniorpolitik”, Norge: www.seniorpolitikk.no/hjem.72662.no.html Iris - äldre arbetare och livslångt lärande: www.irisresearch.no/Internet/owll-cedefop.nsf/wvDocID/ 9DC4E4F688F03616C12570F900470540 Gemenskapsinitiativet Equal: www.esf.se/esf/templates/Page.aspx?id=574 Livskompetens 50+: www.livskompetens.com/index.php Karlstads universitet på avdelningen för arbetsvetenskap: www.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=1502 Forskarskolan i livslångt lärande: www.ruc.dk/paes/forskerskolen/

Equal vill ta alla mänskors förmågor till vara Genom gemenskapsinitiativet Equal satsar EU, Sverige och andra EU-länder, resurser för att alla människors förmåga, kompetens, och utvecklingsmöjligheter ska tas till vara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Två av de svenska deltagarna,

En del av medlemmarna i nätverket, från vänster: Tarja Tikkanen, Bernhardur Gudmundsson, Raili Moilanen, Jon Sandvik, Carola Lindholm, Leif Emil Hansen, Ingrid Caspersson

Dialog 2006

27

Hur och var lär vi? Och vem är med?

Dagens eldre er de ”stygge andungene” Om man som enslig svane befinner seg der hvor endene møtes, da kan man fort føle seg uglesett. Slik er det kanskje også med dagens ”eldre” Det er kanskje merkelig å sammenligne dagens eldre med den stygge andungen, men bildet passer godt. I et perspektiv hvor likeverd drøftes, må man også få øynene opp for denne store gruppen av mennesker. De opplever mot sin vilje å bli utestengt fra enkelte arenaer.

svært verdifulle egenskaper som stabilitet, lojalitet og ansvarsfullhet. Og det i større grad enn sine yngre kollegaer. Derfor kan disse eldre godt beskrives som de stygge andungene i arbeidslivet. Ved første øyekast virker de ikke spesielt attraktive, men i sine rette omgivelser, viser de seg å være flotte og majestetiske svaner.

Av Tor Erik Skaar

Ikääntyvät työntekijät nyky-yhteiskunnan ”rumia ankanpoikasia”

Om man nå har passert 40 år med god margin, da kan man fort føle seg utenfor i vårt relativt flotte og integrerte samfunn. Man er for eksempel ikke lenger attraktiv i arbeidslivet. For en ukes tid siden fikk man sjokkerende nyheter fra en av Sveriges største industrielle flaggskip: Ericsson. De skulle kvitte seg med 1000 ansatte mellom 35 og 50 år. Årsaken var at de ville ha inn nye og kreative krefter.

Der er man altså allerede for gammel i en alder av 35 år!

For ikke mer enn drøye 100 år siden var gjennomsnittlig levealder her i norden mellom 40 og 50 år. Nå lever vi i snitt godt forbi passerte 70, og svært mange en god del mer. Om det er slik at man skal kategoriseres som en av de ”eldre” fra og med passerte 45 eller 50 år, ja da skal man tilbringe de fleste år av sitt liv som en av de eldre. Kanskje bør vi skyve på dette begrepet eldre, slik at man ikke føler seg eldre enn man faktisk er?

Lenk

En slik historie kan du lese ved å klikke på www.nho.no/article.php?articleID=16840

Teksti: Tor Erik Skaar

Keskimääräinen elinikä pitenee Pohjoismassa jatkuvasti.

Käsite ”ikääntyvä” olisikin ehkä syytä määritellä uudelleen, sillä useimmilla viisikymppisillä on vielä edessään monta kymmentä elinvuotta. Monet työnantajat ottavat kuitenkin palkkalistoilleen mieluummin nuorempia. Onneksi myös vastakkaisia esimerkkejä alkaa näkyä. Muutamat norjalaisyritykset kertovat palkkaavansa mieluiten yli 45-vuotiaita, koska he ovat vakaita, vastuullisia ja lojaaleja työntekijöitä.

Ikääntyviä voitaisiinkin kutsua työelämän ”rumiksi ankanpoikasiksi”, joista oikeissa olosuhteissa sukeutuu uljaita joutsenia.

50 % av befolkningen over 50 år Det er viktig at samfunnet og arbeidsplassen ikke setter likhetstegn mellom det å være passert en viss alder, og det å være ubrukelig. Utviklingen i Norge viser at om kort tid vil over 50 % av befolkningen være 50 år eller mer. Det er av avgjørende betydning at samfunnet forvalter denne ressursen på best mulig måte. Det må gjøres ved å skape holdninger om at disse menneskene er attraktive, der de i dag opplever det motsatte. Ikke minst må man sørge for gode og omfattende voksenopplæringstiltak som alle bør ha tilgang til gjennom hele livet. Dette vil gi en god samfunnsmessig avkastning. Egenverdien, som kanskje er det viktigste hver enkelt individ har, vil også bli vesentlig styrket ved at man opplever at man er inkludert og bidrar med det man kan.

Det finnes dessverre altfor få, men heldigvis en og annen bedriftsleder i Norge som har forstått hvilken ressurs disse menneskene er. De går ut offentlig og sier at man aller helst ansetter folk på 45+. Grunnen er at de representerer

28

Ageing Workers Are the ”Ugly Ducklings” of Today’s Society

By Tor Erik Skaar

Average life expectancy in the Nordic countries is increasing steadily. Indeed, it might be time to redefine the concept ”ageing worker”, since most people in their fifties still have at least twenty years left to live. However, many employers still prefer younger employees. Luckily examples to the contrary are starting to appear, too. Some Norwegian businesses have adopted a hiring policy of selecting people aged 45+ where possible. The reason: they make stable, responsible and loyal workers. Ageing workers might be called the ”ugly ducklings” of working life. Given the right circumstances, they will turn into graceful swans.

Dialog 2006

Kvalitet inom vuxnas lärande

Foto: Magnus Fröderberg/ norden.org

Kvalitet i voksnes læring – spot på professionel identitet og institutionskultur På et debatmøde om kvalitet og kvalitetskri-

Mødet fandt sted d. 22. september 2006 på

terier i voksnes læring med spot på profes-

Odense Fagskole og var arrangeret af det

sionel identitet og institutionskultur holdt

nationale kvalitetsnetværk under Nordisk

Jørgen Gleerup, lektor fra Syddansk Uni-

Netværk for Voksnes Læring NVL i samar-

versitet et oplæg der satte perspektiv.

bejde med Odense Fagskole.

Dialog 2006

29

Kvalitet inom vuxnas lärande

af Mette Iversen, NVL koordinator

Kompetencemæssige udfordringer vi står over for Vi lever i en tid der blandt andet er karateriseret ved at man kan gøre flere ting som er ulogiske samtidig - en tid som er præget af kulturel vildrede og paradokser. Det er karakteristisk for det postmoderne samfund at det kan have mange forskellige prognoser og styringsmekanismer kørende samtidig, som dels supplerer dels konkurrerer med hinanden. For eksempel kan man se et skift i de uddannelsespolitiske redegørelser i orienteringen fra det nationale til det globale, men hvornår sker skiftet? Der gør det ikke uden videre fordi der er en samtidighed på færde. På det nationalt globale plan står vi f.eks.over for den udfordring at skulle profilere os selv som nation samtidig med at vi skal kunne sammenligne os med andre lande. Konvergens giver sikkerhed, men til gengæld ikke noget at konkurrere med. Et andet eksempel er at kultur handler om selvfølgeligheder, at der er noget man tager for givet og derfor ikke stiller spørgsmålstegn ved. Men i dag står vi over for den udfordring at vi både skal kunne leve i (og med) kulturen samtidig med at vi skal være i stand til at sætte spørgsmålstegn ved den. Et tredje eksempel på samtidigheden og det forvirrende eller paradoksale i vores tid er, at det eksempelvis er en del af den professionelle identitet at virke overbevisende i situationen, men man skal som professionel også samtidig (kunne) stille spørgsmålstegn ved ens egen måde at se tingene på.

Omlæring – et farligt projekt!

Foto: Johannes Jansson /norden.org

Vi er stillet over for hele tiden at skulle ændre vores forforståelser, siger Gleerup, og for at kunne det skal vi mestre Batesons tredje niveau for læring som hedder omlæring.

Det er en form for læring som går over en midlertidig jeg- udslettelse, og det er derfor farligt at omlære. Det gælder ikke mindst for de professionelle, der løbende skal håndtere fusioner og institutionskulturelle omlægninger, og derfor er tilbøjelige til at gardere de sig imod det. Vi skal nemlig være omgivet af tryghed, når vi skal omlære, og det er selvsagt på baggrund af ovenstående i sig selv en udfordring. Når vi skal omlære kommer vi ud i hvad Jørgen Gleerup betegner som ”svimlende mange kontekster”, som vi skal håndtere og lære at håndtere på nye måder – ikke mindst innovativt. Innovation handler om at bringe forskellige kontekster sammen, men for at være i stand til at gøre det, må vi kunne omlære. Heller ikke den nød er sådan lige til at knække!

Kvalitetsbegrebet som refleksionsbegreb Kvalitetsbegrebet er som refleksionsbegreb et internt styringsredskab, og der er en vigtig sammenhæng mellem styring og udviklingen af kvalitets- og kvalifikationsbegrebet. I 1997 kan man eksempelvis i uddannelsesbekendtgørelsen læse at kvalifikation og kompetence bruges synonymt først i 1999 betones national kompetence og personlig kompetence med en forståelse af kompetencer som færdigheder.

I overensstemmelse med postmodernitetens samtidighed forsvinder kvalifikationsbegrebet ikke (helt) ud af bille-

30

det men det er der stadigvæk, og man kan se at det er ved at komme op igen sammen med evidensbegrebet og udbredelsen af det naturvidenskabelige paradigme. I uddannelsesbekendtgørelsen 2002 rettes fokus på bedre uddannelser, innovation og outputstyring gennem evaluering, gennemsigtighed og demokrati i frit valg.

Vi står midt i et skift – fra knowledge management til enabling management Skift i styringsmetoder og vidensformer hænger sammen med dokumentationsformer og målemetoder, og i disse år kan iagtages et ’skift’ fra knowlegde management til enabling management forstået som ’det at viden kan opstå’ - et ’skift’ som ikke helt er foretaget endnu og som vi derfor står midt i.

1. Første fase – uddannelsesefterslæbet. Den første fase i knowledge management havde fokus på den eksplicitte viden rettet mod at indhente et uddannelsesefterslæb hos voksne som var afhængige af eksplicit kontekstuafhængig viden for at kunne klare sig på alle livsområder. Viden blev betragtet som en ’ting’ der kan cirkulere frit. Realkompetencevurdering opstod for at knytte an til det formelle kompetencesystem.

2. Anden fase - tab af kulturhistorie – der er noget der forsvinder. Derefter kom der fokus på viden som proces – ’tavs viden’ og viden i brug eller praksisviden forbundet med professions- og organisationskultur - selvrefleksion.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Mange af de ting, som vi tidligere lærte af hverdagslivet det forsvinder – ude i institutionerne har man ikke længere den forforståelse – derfor måtte der åbnes for det eks. ved at arbejde mere bevidst med det i praktikken. Hvordan kan vi beskrive det som finder sted i øvelse? Hvad betinger praksislæring? Det er svært at måle. Det er nemmere at teste om man kan bogen end om man kan bruge den. Vi står over for den udfordring at kunne beskrive – andre skal vurdere hvad det er. Det gælder om at finde metoder til at beskrive - som dokumentation eks. som ’best practice’. Der er fokus på kompetencer og kompetenceudvikling som processuel læring og det vi måler på til eksamen1.

3. Tredje fase - emergens – det at viden kan opstå. I denne fase rettes fokus mod hvordan ny viden opstår. Når vi er sammen opstår der ny virkelighed som kalder på ny viden, nye begreber, nye konceptualiseringer! Det er fælles erfaringer som kalder på sprog og begreber. Det er ’tavs viden’ der så at sige ligger ’foran’ os. ’Det tredje’ som nærmeste emergerende udviklingszone. Hvordan kan vi spørge til det, vi ikke ved? Vi kan erfare os til noget vi selv skaber og stille undrende spørgsmål: Hvordan er det tilstede? Det handler om samspillet og det som samspillet giver – både i direkte og i overført betydning.

Design for læring – om at forme fremtiden Vi skal gøre os umage ved at skabe gode design for læring.

Vi må forme fremtiden vi kan ikke styre den, men vi kan designe for den. Målstyrede kompetencer med test skaber den affirmative pædagogik – så kan man kun lære hvis man går autoritetstro ind i det. Der må derfor passes på de alt for snævre kompetencemål og opstille læringsmål i stedet for. Gennem deltagelse kan vi se os selv i de andre – vi skaber kulturelle identiteter. Det gælder om at skabe en organisationskultur hvor vi kan engagere vores studerende i det, og hvor de kan lære via: 1) praktisk deltagelse 2) tilhørsforhold 3) mening og meningsdannelse (identitetsdannelse) og 4) emergerende dannelse. Det sidste handler også om at bruge fantasien at kunne reflektere over sit engagement i lyset af mange forskellige kontekster. Der skal fantasiarbejde til for at kunne udvikle sit engagement.

Det er afgørende at lytte til kulturen ved at være i den og sanse den: Hvad kendetegner kulturen reelt – hvad er det den siger? Vi skal give plads til ”hvem-spørgsmålet” ved at lytte til de dybere lag i kulturen hvor man åbner til ikke-viden – her kan du som person træde ind i feltet.

Tak til Jørgen Gleerup for et spændende og veloplagt foredrag som rummede meget mere end det der er gengivet i denne omtale.

1 Gleerup foreslog Edgar Scheins model til at arbejde med kulturen og identiteten : artefakter, eksplicitte værdier og grundlæggende antagelser.

Aikuisten oppimisen laatu – ammatti-identiteetin ja instituutiokulttuurin jäljillä Teksti: Mette Iversen, NVL-koordinaattori

Syddansk Universitetin lehtori Jørgen Gleerup luennoi syyskuussa NVL:n Odensessa järjestämässä kokoontumisessa, jonka aiheena oli laatu ja laatukriteerit aikuisten oppimisessa. Esityksessään Gleerup eritteli postmodernin yhteiskunnan synnyttämiä uusia vaatimuksia. Nykykulttuurille on tyypillistä ristiriitaisuus ja moninaisuus. Esimerkiksi nykyajan ammatti-identiteettiin kuuluu itsevarma ja vakuuttava esiintyminen, mutta toisaalta ammattilaisen on samalla kyettävä kyseenalaistamaan jatkuvasti omia työtapojaan.

Muuttuvassa organisaatiokulttuurissa pärjätäkseen työntekijän tulisi hallita Batesonin kolmas oppimisen taso. Tämä vaatii kuitenkin tietoista ja syvällistä itsensä muuttamista, mikä aiheuttaa ihmisessä luonnostaan vastahakoisuutta.

Muuttuva työelämä aiheuttaa muutoksia johtamistavoissa ja tietomuodoissa, ja tämä heijastuu myös oppimistulosten dokumentointiin ja mittaamiseen. Olemme siirtymässä knowledge managementista enabling managementiin, jossa huomio kiinnittyy uuden tiedon syntymisprosesseihin.

Erityisen kiinnostavaa on yhteistoiminnan yhteydessä ja tuloksena syntyvä uusi tieto. Haasteeksi nousee myös se, kuinka ja millä käsitteillä tällaisen tiedon syntyä kuvaillaan.

Jørgen Gleerupin mielestä hänen mainitsemiensa muutosten seurauksena myös aikuisten oppimisen painopisteen tulisi siirtyä kapeiden osaamistavoitteiden sijasta laajempiin oppimistavoitteisiin.

Quality in Adult Learning – Focus on Professional Identity and Institutional Culture

By Mette Iversen, NVL coordinator

Lecturer Jørgen Gleerup from Syddansk Universitet gave a presentation at an NVL meeting held in Odense last September. The topic of the meeting was quality and quality criteria in adult learning. Gleerup’s presentation analysed the new challenges posed by the postmodern society. According to him, our culture is characterised by ambiguity, paradox and diversity. For instance, today’s professional identity demands a self-assured and confident manner, while at the same time professionals must be constantly prepared to question their own ways of working. In order to cope in a changing organisational culture, the professional should master Bateson’s third level of learning.

However, this calls for profound and conscious alterations in one’s thinking, which causes natural reluctance in us.

Changes in working life lead to changes in management and knowledge forms, which in turn are reflected in the documentation and measuring of learning results. We are currently experiencing a transition from knowledge management to enabling management, which focuses on the emergence of new knowledge. Particularly knowledge created as a result of collaboration, doing things together, is of interest to Gleerup. A new challenge is how, and through what concepts, such processes should be described. According to Jørgen Gleerup, the changes outlined in his presentation mean that adult learning, too, should focus on broader knowledge objectives instead of narrow competence goals.

Dialog 2006

31

Kvalitet inom vuxnas lärande

Små steg och enkla verktyg behövs i kvalitetsarbetet

Ett enhetligt och enkelt sätt att mäta kvalitet efterlyser Sari Summanen som är rektor för medborgarinstitutet i Nilsiä i Norra Savolax. I en vetenskaplig studie har hon undersökt kvalitetsarbetet i sexton medborgar- och arbetarinstitut i samma region.

Sari Summanen har forskat i medborgarinstitutens kvalitetsarbete och kommit till att enkla verktyg saknas. Foto: Petri Summanen

av Clara Henriksdotter

Att kvalitetsarbetet är brokigt och uppfattas på olika sätt i de olika instituten var något som kom fram i de enkätsvar som Sari Summanen fick. Av alla som deltog i undersökningen var det bara ett institut som använde en regelrätt kvalitetshandbok medan ett annat institut höll på och utarbetade en egen handbok.

– Visst mätte alla tillfrågade kvaliteten på något sätt, en del mera än andra, men det som saknas är en helhetssyn på kvalitet. Som det är nu handlar kvalitet mest om själva undervisningen, att kurserna genomförs, att lärarna är nöjda och att kvaliteten på undervisningen håller måttet, men man borde också mäta till exempel hur administrationen

32

och vägledningen av personalen fungerar och hur effektiv marknadsföringen är, säger Sari Summanen.

I Summanens eget institut håller man på och utarbetar en kvalitetshandbok som beaktar helheten, men det är ett krävande arbete.

– I ett litet institut måste man koncentrera krafterna på undervisningen och då blir det varken tid eller pengar över för att utveckla kvalitetsarbetet. Det handlar väldigt mycket om resurser, säger Summanen.

Det hon saknar mest är ett enkelt verktyg som skulle göra det lättare för instituten att mäta kvalitet.

– Visst har det producerats en del material, men det saknas klara riktlinjer för en analys, en tydlig och enkel metod med en enkel blankett.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Kvalitet ger synlighet

Laatutyöhön tarvitaan kunnon välineet

Att kvalitetssäkring har blivit något av ett mantra och modeord i dag stör inte Summanen. Hon tycker att det definitivt inte borde uppfattas som någon modetrend utan att det är ett viktigt hjälpmedel för att höja institutens kvalitet överlag och även ett bra sätt att ta hand om personalen.

Därtill kommer möjligheten att jämföra instituten med varandra på enahanda grunder och inte minst ge signaler till beslutsfattarna.

– Kvalitetssäkring är en klar och synlig sak som visar beslutsfattarna och offentligheten vad vi håller på med och hur målen uppfylls. Utan enhetliga utvärderingskriterier och jämförelser kan beslutsfattarna inte skapa sig en bild av nuläget inom det fria bildningsarbetet.

Ett viktigt steg mot ökad synlighet har man redan tagit i Nilsiä genom att medborgarinstitutet har gått in för att göra upp en skriftlig verksamhetsberättelse i samband med presentationen av bokslutet.

– På så sätt kan vi visa både personal och beslutsfattare hur verksamheten har utvecklats under ett år.

Summanen tycker i alla fall att det är viktigt att de små instituten inte tar vatten över huvud och försöker göra för mycket på en gång inom kvalitetsarbetet.

– Man kan börja med mindre element med det praktiska arbetet som grund. På så sätt kan man få en röd tråd och kanske följande år gå vidare till nästa element. Mera invecklat än så behöver det inte vara. Viktigt är det också att man uppdaterar utvärderingblanketterna.

Ett bra hjälpmedel är också enligt Summanen den lista på kvalitetstermer som getts ut i Finland.

– Det är termer som ibland kan kännas främmande, men ordlistan hjäper till att öppna upp dem.

Sari Summanen tror också att den nya möjligheten att få en kvalitetsutmärkelse som utbildningsstyrelsen erbjuder instituten från och med i år kan hjälpa till att sätta fart på kvalitetsarbetet och göra bilden av kvalitetssäkring tydligare.

– Förhoppningsvis tar man tillvara den feedback som kommer från fältet.

Teksti: Clara Henriksdotter

Socialt kapital viktig del En liten, men mycket intressant biprodukt till studien visade sig frågan om socialt kapital vara. När Sari Summanen sökte teoretiska argument som grund för sin avhandling stötte hon nästan av misstag på begreppet socialt kapitalt och blev allt mera intresserad av på vilket sätt medborgarinstituten producerar socialt kapital. Hon började inse att det är en viktig del av kvalitetsbegreppet även om man sällan beaktar detta.

– Det handlar ju mycket om aktiv växelverkan, att ge och få stöd och uppmuntran och att få en möjlighet att förverkliga sig själv. Oberoende av om du studerar IT eller korgflätning uppstår det i gruppen en växelverkan och i bästa fall en känsla av tillit. Vardagen med sina sorger och glädjeämnen blir oundvikligen en del av undervisningen i våra institut.

Nilsiän kansalaisopiston rehtori Sari Summanen peräänkuuluttaa yhtenäisiä, helppokäyttöisiä työkaluja vapaan sivistystyön laadun mittaamiseen. Summanen on tutkinut pohjoissavolaisten kansalais- ja työväenopistojen tekemää laatutyötä. Pienissä opistoissa ei ole resursseja kattavan laadunmittausjärjestelmän luomiseen. Monessa tutkimukseen osallistuneista opistoista laadunvalvonta rajoittuikin opetuksen laadun mittaamiseen. Summasen mukaan laadunvarmistuksesta on opistoille monenlaista hyötyä.

Sen avulla voidaan parantaa opiston toimintaa kokonaisuudessaan, edistää henkilöstön hyvinvointia ja helpottaa opistojen vertailemista keskenään. Lisäksi laadunvarmistus selkiyttää opistojen julkisuuskuvaa ja kertoo päättäjille, mitä vapaalle sivistystyölle kuuluu. Summasen mielestä laatutyö voidaan opistoissa aloittaa vähän kerrallaan; kaikkea ei suinkaan ole tarpeen tehdä heti. Hän olettaa, että Opetushallituksen vuonna 2007 aloittama opistojen laatupalkintojärjestelmä vauhdittaa osaltaan laatutyötä.

Simple Tools Needed in Quality Assessment

By Clara Henriksdotter

Unified, simple tools for quality assessment are needed in non-formal adult education, says Sari Summanen, head teacher at Nilsiä Adult Education Centre. Summanen has researched quality assurance work in non-formal adult education centres in the Pohjois-Savo region. Small adult education centres often lack the resources for establishing a comprehensive quality assessment system. Accordingly, in many of the institutions participating in Summanen’s study, the quality of teaching is the only area assessed. However, Summanen feels that internal assessment systems can bring numerous benefits to the non-formal sector. As well as improving the institution’s overall quality, they contribute to the staff’s well-being and make it easier to compare institutions with each other. In addition, quality assurance can improve the public image of non-formal education and give policy-makers more information about the sector. Summanen points out that smaller institutions should start working on quality assessment a little at a time instead of trying to do everything at once. A quality award system launched in 2007 by the Board of Education may stimulate interest in quality assessment.

Länkar:

Mera om kvalitetsutmärkelsen, sökord: kvalitetsutmärkelse: www.oph.fi/svenska

Dialog 2006

33

Kvalitet inom vuxnas lärande

Kvalitetskriterier for ikke-formelle uddannelser

Arbejdsmarkedet har i stigende omfang begyndt at fokusere på betydningen af komptenceudvikling og har lagt skærpede krav til en konstant opdatering af arbejsstyrkens færdigheder og tilegnelse af ny faglig kundskab. I forbindelse med det har efterspørgsel for livslang læring steget hurtigt sammen med at flere uddannelsestilbud har kommet på markedet.

Projektet ALL er et vigtigt redskap, siger Julie Ingham

af Arnbjörn Ólafsson

Studerende er på samme tid blevet mere bevidste om betydningen af uddannelse og træning i overensstemmelse med deres overordnede mål og forventninger. Denne udvikling har blandt andet betydet fokus på synliggørelsen af læringsresultater og kvalitetsudvikling af voksenuddannelserne.

Overordnet kvalitetsvurdering og kvalitetssikring indenfor de ikke-formelle uddannelser i Island er stadigvæk på et eksperimentalt niveau, selvom enkelte skoler og centre har haft interne kvalitetesprocedurer. Nogle ganske få initiativer arbejder direkte med udvikling indikatorer til internt brug ved kvalitetsvurdering af voksenuddannelserne. Blandt de

34

få er Fræðslumiðstöð atvinnulifsins (Arbejdsmarkedets uddannelsescenter) som har arbejdet med implementering af kvalitetskirterier for regionale centre for livslang læring og Mennt (samarbejdsforum mellem arbejdsmarkedets partnere og skolerne om udvikling af erhvervsuddannelser i Island) som har ledt et Leonardo projekt om udviklingen af et kvalitetssikrings system for ikke-formelle uddannelsestilbud.

Formålet var at udvikle kriterier, retningslinier og skemaer til intern evaluering af ikke-formelle uddannelsestilbud.

Projektet (ALL – Accreditation of Lifelong Learning) er for nyligt afsluttet og ifølge Adalheidur Jónsdóttir, administrerende direktør hos Mennt er der stor interesse blandt private voksenuddannelser i Island at arbejde videre med kvalitetsudviklingen.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Nonformaalille koulutukselle kehitetään laatukriteerejä Teksti: Arnbjörn Ólafsson

Työelämän muutokset ovat lisänneet elinikäisen oppimisen tarvetta. Samalla myös aikuiskoulutuksen laadun kehittäminen ja oppimistulosten dokumentointi on tullut yhä tärkeämmäksi. Islantilaisen Mennt:in (työelämän ja koulutuksen yhteistyöelin) johtama Leonardo-hanke on maan ensimmäisiä nonformaalin koulutuksen laatukriteerien ja suuntaviivojen kehittämiseen pyrkiviä aloitteita. Hankkeeseen osallistuu muun muassa maan suurin yksityinen kielikoulu Enskuskólinn. Rehtori Julie Inghamin mukaan laadunarviointi on oppilaitokselle tärkeä keino työtapojen ja käytäntöjen kehittämiseen. Hankkeen myötä Enskuskólinnissa on esimerkiksi siirrytty oppimistulosten jatkuvaan mittaamiseen. Luotuja suuntaviivoja on käytetty myös sisäisen laadunvalvonnan selkeyttämiseen.

Quality Criteria in Nonformal Education

Behovet for kvalitetsvurderinger har vokset gevaldigt Ifølge Julie Ingham, stifter og rektor for Enskuskolinn, den største private sprogskole i Island, har en forøget konkurence på markedet de sidste år resulteret i at behovet for kvalitetsvurderinger for voksenuddannelser har vokset gevaldigt. Julie forklarer at “med at vi kan arbejde med udeframkommende kvalitetsindikatore får vi som private uddannelsesudbydere et vigtigt redskab til at forbedre vores praksis og procedurerer, samtidigt med at vores dokumenter og arbejdsmetoder bliver synliggjort.” Hun føler at et projekt som ALL kan være gavnlig for skolen eftersom den hjælper dem generelt at forbedre den uddannelse de byder på, forhøje kvaliteten af deres udbud og formalisere interne arbejdsprocesser.

Som eksempel har denne interne kvalitetsevaluering betydet at Enskuskolinn har udviklet nye metoder til at måle elevernes kundskab under deres uddannelse. I stedet for kun at vurdere de studerendes færdigheder i begyndelsen og enden af et kursus, har skolen nu indført løbende periodiske vurderinger til at måle hvor de studerende står under læringsforløbet. “Dermed kan vi i højere grad hjælpe dem at opnå optimal resultat af deres uddannelse. Ydermere har skolen brugt retningslinierne til i at sætte op tydligere intern kvalitetskontrol, blandt andet ved udviklingen af arbejdsprocesser for nye lærere og trænere.”

Produkterne og resultaterne er blevet offentliggjort både på print og elektroniskt på projektets webside. Yderligere information om ALL projektet og kvalitetsindikatorene: Se link ovan.

By Arnbjörn Ólafsson

Changes in the labour market have increased the need for lifelong learning. This in turn means that quality assurance and documentation of learning results have become more important than ever. One of the first Icelandic initiatives aimed at creating an accreditation system for nonformal education is a Leonardo project administrated by Educate Iceland (a cooperation forum for working life and education). One of the project partners is Enskuskólinn, the largest private language school in Iceland. According to headmistress Julie Ingham, quality assessment provides education providers with an important tool for improving their policies and methods. Since joining the project Enskuskólinn has introduced continuous assessment of learning results. In addition, the quality criteria developed during the project have been used for clarifying the internal quality control system.

Links

Accreditation of Lifelong Learning (ALL) - Recognising Quality in Non-Formal Education: www.all-accreditation.com

Dialog 2006

D 35

Kvalitet inom vuxnas lärande

Mange flere skal have merit

Øget fokus på anerkendelse af realkompetencer som et middel til at sikre flere kortuddannede et kompetenceløft. Det var et af temaerne for en inspirationsdag for uddannelsesfolk fra hele Danmark i slutningen af september. af Karen Brygmann

Arbejdet er i gang i det danske undervisningsministerium med at udvikle et system for anerkendelse af reelle kompetencer samt at skabe metoder til at dokumentere og beskrive dem. Det sker i samarbejde med både folkeoplysningen og arbejdsmarkedets parter. I mens har bl.a. arbejdsmarkeds- og erhvervsuddannelserne de senere år taget fat på at bruge realkompetencevurdering og på i højere grad at give merit i uddannelsesforløbet.

- Det skal vi blive meget bedre til. Mange steder i vores uddannelsessystem er der fortsat en meget stor modvilje mod at anerkende selv helt indlysende kompetencer, folk kommer med, tilmed når det handler om uddannelsesforløb ved et dansk eller et fremragende udenlandsk universitet, sagde undervisningsminister Bertel Haarder ved inspirationsdagen.

Undervisningsminister Bertel Haarder

form af et uddannelses- eller kursusbevis. Udfordringen er at skabe både konkrete redskaber og et system for beskrivelse, dokumentation og anerkendelse af realkompetencer, der både er konkret brugbart og bliver oplevet som rimeligt og rummeligt, siger han.

Man går uundgåeligt meget tæt på det enkelte menneske i forbindelse med realkompetencevurdering, fremhæver Knud Illeris. Og er vurderingerne ikke holdbare, kan der træffes forkerte beslutninger, som har store konsekvenser for de mennesker, de vedrører - Derfor er man nødt til at lægge grundige overvejelser bag det system, man tilrettelægger. Det er blandt andet oplagt at inddrage arbejdsmarkedets parter, som ministeriet er i færd med – måske også til at varetage et nødvendigt ankesystem, siger Knud Illeris.

Pluk fra inspirationsdagen - Livslang læring? Nej, livslang underordning og tvang, lyder disse ord i ørerne hos den mest udsatte gruppe af kortuddannede. De husker deres skolegang alt for godt og ved af egen erfaring helt ind på rygmarven, at uddannelse ikke er for dem. Men de hører også kravene overalt i samfundet om, hvor vigtigt det er, at man uddanner sig igennem hele livet.

Derfor føler de allerfleste i denne gruppe sig også i en meget udsat position og vil gøre næsten hvad som helst for at forbedre deres situation. Det kan vi bygge på. Blandt andet ved at skabe bedre, mere respektfulde voksenuddannelsesmiljøer, give mere tid samt styrke dialogen og den opsøgende del af vejledningen og ved at styrke dialogen og kontakten til hver enkelt deltager i selve undervisningen.

Professor Knud Illeris, Learning Lab Denmark ved Danmarks Pædagogiske Universitet.

Vurdering bør kunne ankes

Stort behov for information

Professor Knud Illeris, der forsker i læringsteori og særligt i læringsforholdene for de kortuddannede, var en anden af oplægsholderne ved mødet i København. Han er enig i, at øget anerkendelse af realkompetencer kan være en motiverende faktor blandt såvel kort- som højtuddannede.

- Både for den enkelte og for samfundet er det oplagt, at vi har en lang række kompetencer, som vi ikke har papir på i

- Vi opdagede, at der fortsat er et enormt stort informationsbehov. Mange af de 150 deltagere havde på forhånd næsten intet kendskab til de mange uddannelsestilbud, de kunne vælge imellem hos os. Når mange valgte IT-kurser var det blandt andet, fordi de ville være bedre til selv at søge information på internettet.

Uddannelseskonsulent Maria Birk Barnung, Aarhus tekniske Skole.

36

Ledere skal teste egen medicin

Professor Knud Illeris

- Forud for et kompetenceafklaringsprojekt i en medarbejdergruppe er det en god idé at afprøve det på lederne på arbejdspladsen. Dels for at de bedre kan virke som ambassadører for projektet, dels for at de selv kan prøve den me-

Dialog 2006

www.nordvux.net

dicin, de er i færd med at ordinere deres ansatte. Derved mærker lederne også selv, hvor vigtigt det er at blive mødt med anerkendelse.

Uddannelsesleder Poul Rønnow Kjeldsen, Aarhus tekniske Skole.

Vi skal anerkende socialt engagement - I lande som Canada og USA tæller personligt engagement i frivilligt socialt arbejde i en helt anden grad end herhjemme – også i forbindelse med jobsøgning. Vi skal ikke aflive velfærdsstaten, men blandt andet anerkende de værdier, der ligger bag medmenneskeligt engagement og de kompetencer, man tilegner sig som mentor, besøgsven eller lektiehjælper for et andet menneske. Den slags anser jeg som en vigtig form for realkompetence.

Undervisningsminister Bertel Haarder.

Links:

Dansk Folkeoplysnings Samråds tema om realkompetencer http://dfs.dk/realkompetence/realkompetence.aspx Undervisningsministeriets websted om realkompetencer: www.uvm.dk/realkompetencer/

Opitun tunnustaminen yleistyy Tanskassa Teksti: Karen Brygmann

Opitun tunnustaminen matalasti koulutettujen apuna oli yksi syyskuussa pidetyn koulutusalan inspiraatiopäivän pääaiheista. Tanskan opetusministeriön johdolla alalle kehitetään parhaillaan omaa järjestelmää, ja tarkoituksena on lisätä huomattavasti opitun tunnustamista eri koulutusasteilla. Haasteena on luoda oikeudenmukaisia, tasapuolisiksi koettuja kuvailu- ja dokumentointitapoja. Järjestelmästä täytyy tehdä mahdollisimman toimiva, sillä opitun tunnustamisella voi olla kauaskantoisia vaikutuksia yksilön elämään. Opetusministeri Bertel Haarder puolestaan toi esiin vapaaehtoistyöstä hankitun osaamisen tärkeyttä. Esimerkiksi Kanadassa ja Yhdysvalloissa vapaaehtoistyökokemusta arvostetaan paljon enemmän kuin Pohjoismaissa.

Yksi päivän aikana esiin tullut tärkeä tavoite on myös syrjäytymisvaarassa olevien matalasti koulutettujen saaminen mukaan elinikäiseen oppimiseen. Sekä ohjauksessa että opetuksessa tulee ottaa huomioon, että näillä ihmisillä on usein huonoja kokemuksia opiskelusta.

Ministry of Education Boosts Validation of Learning

By Karen Brygmann

Globaliseringsrådets rapport ”Fremgang, fornyelse og tryghed.

Strategi for Danmark i den globale økonomi” som bl.a. beskæftiger sig med øget behov for livslang læring og en forstærket voksen- og efteruddannelsesindsats. www.globalisering.dk/multimedia/55686_strat.pdf

Validation of learning as a help to people with low education levels was one of the themes at an inspiration day for the education sector held in September. A new validation system is currently being created under the auspices of the Danish Ministry of Education. The goal is to increase validation at all education levels. The challenge lies in how to create description and documentation methods that are fair and impartial. The system must be as effective as possible, since validation can have significant consequences for the individual. Another theme highlighted by Minister of Education Bertel Haarder was the importance of competencies acquired through volunteer work. In Canada and the US, for instance, experience of volunteer work is valued much more than in the Nordic countries. Yet another important goal mentioned during the day was including the most vulnerable group of people with low education levels in lifelong learning. The fact that this group often has negative experiences of education must be taken into account in both guidance and teaching.

Dialog 2006

37

Kvalitet inom vuxnas lärande

Svensk kvalitet i vuxnas lärande

Vuxnas lärande är ett idag ett vitt begrepp.

Vuxna lär i många andra kontexter än den formella skolmiljön. Utöver gymnasial vuxenutbildning inom komvux eller yrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen, kan vuxna delta i studiecirklar och folkhögskolekurser. Här följer utbildningen i allmänhet inga centralt fastställda kursplaner utan deltagarna har mycket stor möjlighet att själva forma sina studier i samarbete med andra deltagare. av Nils Friberg, NVL koordinator

Dessutom kan vuxna idag få sina kunskaper validerade, d.v.s de kompetenser som inte är dokumenterade kan synliggöras genom att en kartläggning, bedöming och validering sker. Så kan sedan ett betyg, intyg eller annat kompetensbevis utfärdas. Numera finns det också ett stort antal anordnare av vuxenutbildning. Förutom folkbildningens organisationer och kommunala komvux-skolor finns också en rad privata utbildningsanordnare.

Det är självklart att kvalitetsbegreppet varierar mellan dessa olika utbildningsformer och anordnare. Kvalitet definieras således på olika sätt inom de skilda utbildningsformerna och de olika anordnarna. Är detta bra eller dåligt? Ja, det är nog helt naturligt att kvalitetsbegrepper ges olika innebörd beroende på typen av utbildning. Inom t.ex. folkbildningen betonas mötet med individen och friheten att själv forma innehållet i studierna, medan i den formella vuxenutbildningen står kursplanerna mera i fokus.

Länkar:

Kartläggningen presenterade sedan vid den nordiska kvalitetskonferensen den 8-9 juni 2006 och finns tillgänglig på www.nordvux.net/download/1066/kvalitetsvenskkartlaggning.pdf .

NVL kartoittaa aikuisten oppimisen laatutyötä Pohjoismaissa Nils Friberg ja Ellen Stavlund

Yksi NVL:n strategiatavoitteista on, että laadunvarmistuksesta tulee luonnollinen osa aikuisten oppimisen parissa tehtävää työtä. Tavoitteen saavuttaminen vaatii asianmukaisten laatuindikaattorien ja dokumentaation kehittämistä.

Nykytilanteen kartoittamiseksi NVL on perustanut verkoston jäsenmaihin omat kansalliset, monialaiset kartoitusryhmät.

Esimerkiksi Ruotsin ryhmä aloitti toimintansa pohtimalla, kuinka aikuiskasvatuksen monet eri toimijat muun muassa vapaan sivistystyön tai formaalin aikuiskoulutuksen piirissä ymmärtävät laadun käsitteen. Kansallisten ryhmien keräämää tietoa käsitellään yhteispohjoismaisessa verkostossa, joka aloitti toimintansa vuonna 2006. Verkoston työn tuloksia esitellään helmikuussa 2008 pidettävässä pohjoismaisessa loppukonferenssissa.

NVL Investigates Quality Assurance Work in the Nordic Countries

“Känner igen kvalitet” NVL inbjöd i augusti 2005 till en sammankomst i avsikt att påbörja en nationell kartläggning hur olika aktörer ser på kvalitetsbegreppet. Vid mötet var det någon som uttryckte sin syn på kvalitet så här. ”Jag vet inte vad god kvalitet är, men jag känner igen den när jag ser den”. Senare under hösten följde en mycket uppskattad seminariedag med bl.a. en föreläsning om kvalitet av professor Mohamed Chaib vid Encell. Under dagen bildades också en arbetsgrupp med uppgift att under våren 2006 genomföra kartläggningen.

Gruppen bestod av följande personer: Conny Karlsson, CFL Allan Westerdahl, CFL Christina Chaib, Encell Eva Laurelli, Skolutvecklingsmyndigheten Katarina Sipos-Zachrisson, Linköpings universitet Kerstin Svensson, Valideringsdelegationen

38

Petra Strand, NTI-skolan Anne-Christine Utterström, Folkbildningsrådet Lennart Odhner, Hässleholms kommun Marie Lundbladh, VLC, Kristianstad

By Nils Friberg and Ellen Stavlund

One of the NVL’s strategic objectives is to make quality assurance an integral part of the sphere of adult learning.

In order to achieve this goal, effective quality indicators and documentation must be developed. The NVL has established a national, cross-sectoral group in each member country with the aim of mapping the current situation. The Swedish group, for instance, began its activities by investigating how the concept of quality is understood by actors in different sectors of adult education, such as non-formal or formal adult education. The information gathered by the national groups will be used by a Nordic network established in 2006. The results of its work will be summed up in a Nordic conference in February 2008.

Dialog 2006

www.nordvux.net

Hovedmålet i livslang læring er læringsutbyttet suomenkielinen lyhennelmä edellisellä sivulla briefly in English on previous page

av Ellen Stavlund, NVL-koordinator

Livslang læring må, for å følge opp begrepets intensjon synliggjøres gjennom et utvidet læringssyn der tilgjengelighet, den lærendes behov og de rammene læringen skjer innenfor er viktige elementer. Hovedmålet i livslang læring er læringsutbyttet. For å oppnå godt læringsutbytte er det behov for å ha kunnskap om hva som sikrer gode læringsprosesser.

Et av NVLs strategiske mål er at kvalitetssikring skal bli en naturlig del av arbeidet med voksnes læring bl.a. ved at det utvikles kvalitetsindikatorer og dokumentasjon som kan si oss noe om -prosesser og resultater i de ulike områdene innenfor livslang læring -tilgjengelighet -veiledning -realkompetansevurdering, -utdanning av lærere og læringsmetoder.

Bærekraft og helhetstenkning som utgangspunkt Som et ledd i arbeidet mot disse målene, opprettet NVL nasjonale tverrsektorielle nettverk som kartla og drøftet situasjonen i hvert land. Erfaringene og kunnskapen som utvikles i de nasjonale gruppene føres videre i et nordisk nettverk som ser sin hovedutfordring i hvordan kvalitetsarbeid kan systematiseres og gjennomføres for at det skal være mulig å nå mål og oppnå synlige resultater. Samtidig må kvalitetsarbeid i voksnes læring ha bærekraft og helhetstenkning som utgangspunkt, nettopp for å understreke perspektivet livslang læring. I denne sammenhengen er det nødvendig å definere bærekraft i forhold til læringsmetoder, pedagogikk og resultater.

Nettverket har med grunnlag i erfaringer og diskusjoner valgt å avgrense sitt arbeid ved å forholde seg til noen viktige elementer i systematisk kvalitetsarbeid: • Prosesser: Planlegging, gjennomføring, dokumentasjon, evaluering • Suksessfaktorer: Pedagogikk, metoder • Møte mellom den lærende og pedagogikken: Tilgjengelighet, veiledning • Forutsetninger: Rammevilkår (lovgivning, økonomi), virkemidler • Metoder: Implementerings- og prosessmodeller • Indikatorer: Relevante indikatorer. Nettverket ønsker å

diskutere og stille spørsmål som utgangspunkt for indikatortenkningen. Målet er å foreslå indikatorer på gode prosesser og på psykologiske og sosiale faktorer som virker inn på læringsprosessen.

Det nordiske nettverket startet sitt arbeid i 2006 og vil i løpet av 2007 samle kunnskap om og drøfte kvalitet i voksnes læring ut fra den strategien som er skissert over. Målet er å avslutte arbeidet med en rapport som igjen skal være grunnlaget for en oppsummerende, men også utfordrende nordisk konferanse i februar 2008.

Deltakere i nettverket Sigríður Ágústsdóttir, Fjöltækniskóla Íslands sa@fti.is Gylfi Einarson, Idan – Training centre gylfi@idan.is Anne-Christine Utterström, Folkbildningsrådet, anki.utterstrom@folkbildning.se Eva Laurelli, Myndigheten för Skolutveckling, eva.laurelli@skolutveckling.se Elisabeth Haugseth, Aftenskolen Høyres Studieforbund, elisabeth.haugseth@aftenskolen.no, Sigrun Røstad, Vox, sigrun.rostad@vox.no Ronny Holmström, Ålands Landsregjering, ronnyH@ls.aland.fi Inger Eriksson, Living V&I AB, inger.eriksson@living.ax Ritva Jakku-Sihvonen, Direktør i Utbildningsstyrelsen, ritva.jakku-sihvonen@oph.fi Paula Silfvast, undervisningschef Edupoli, paula.silfvast@edupoli.fi Kim Faurschou, Faco, Odense Forskningspark,faco@spo.dk Lis Boysen, CVU Storkøbenhavn, lis.boysen@cvustork.dk Lenker:

Informasjon om temaet kvalitet i voksnes læring finnes her: www.nordvux.net/page/33/kvalitetssakring.htm

Dialog 2006

D

Det har skjedd et skifte i synet på læring de siste årene som utfordrer læringsmetodene og prosessene. Fokus er endret fra kunnskapsformidling til den enkeltes utbytte av læringen.

39

www.nordvux.net

NVL kalender Learning in the Workplace 23 – 24 maj, 2007, Eigtveds Pakhus, Copenhagen NVL Distansvätverket i samarbete med Vetenskapsministeriet i Danmark. För intresserade erbjuds en virtuell förkonferens på nätet Nordisk Tenketank / Fremtidskunnskap NTT har planlagt seks nasjonale seminarier i samarbeide med NVL’s koordinatorer. Det blir 2 medlemmer fra NTT på hvert av seminarende, den nasjonale og en besøkende fra et annet land. Datoer for nasjonale seminarier etter planer er: Norge 18. oktober Island 25. oktober Finland 29. oktober (på finnsk) Åland 31. oktober (på svensk) Danmark 15. november Sverige - datum meddelas senare

Du kan få NVL:s nyhetsbrev och DialogWebs artikelrubriker automatiskt i din e-brevlåda. Prenumerera via vår startsida: www.nordvux.net Voit saada NVL:n uutiskirjeen ja DialogWebin juttuotsikot automaattisesti sähköpostilaatikkoosi.

Tilaa se aloitussivultamme: www.nordvux.net 40

Dialog 2006