DialogWeb 2009

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

DialogWeb 2009

Foreningene Norden forbund?

15. december 2009 08:12 Det viser seg å være litt vanskelig for to kvinner begge arbeidende innenfor det nordiske samarbeide, hvilket til tider innebærer del reiser å møtes, men med god vilje lykkes det. Jeg har avtalt ett telefonmøte med en av mine landsmenn, en islandsk kvinne som bor i Danmark og har sitt kontor på den andre siden av sundet, nærmere Kristín Ólafsdóttir som er direktør for Foreningens Nordens Forbund i Malmö.

Jeg når henne mellom møter, snupper en halv time av hennes tid for å besvare noen spørsmål som jeg håper vil belyse FNF’s arbeide for DialogWebs lesere.

Hva vil du fortelle om FNF og arbeidet dere utretter?

- Ja, Foreningens Norden forbund er en paraply organisasjon for foreningene Norden i de Nordiske land. Det er et felles forum for å føre en dialog om det nordiske, samt en plattform hvor man forholder seg til det offentlige samarbeide, en plattform hvor man har lagt administrasjon for prosjektene som foreningen Norden fører ut i verden. Forbundet er organisert slik at i Presidiet, det høyeste besluttende organ, sitter formennene for hver Foreningen Norden i alle de 5 land og 3 selvstyrende områder. Men direktørene fra de nasjonale kontorene utgjør det som kalles for det kollektive direktør kollegiet.

Deres arbeid dreier seg mer om administrative spørsmål og de følger opp om de politiske beslutninger som presidiet treffer. Der koordineres også arbeidet som utføres i landene. Kjerneområder er kultur, språk, avskaffelse av grensehindringer, den nordiske velferdsmodell samt generell kommunikasjon over grensene og fellesskapet, sier Kristín Ólafsdóttir.

Vennskapsbysamarbeidet kjerneaktivitet!

I de forskjellige landene finnes det både den nasjonale forening og flere lokale avdelinger i byer og orter som er aktive. De lokale avdelinger kan også ha sine egne aktiviteter, i tillegg til at de deltar i vennskapsbysamarbeidet med byer i andre land. Kristin betoner at vennskapsbysamarbeide det er en av de viktigste delene av samarbeidet i foreningen Norden. Særlig fordi det i høy grad er tvers på de nordiske grenser, det Pan-Nordiske så å si. Vennskapsbysamarbeidet bringer det nordiske folket sammen, forskjellige alders- og interessegrupper. Vi kunne godt tenke oss at var ennå større del av samarbeidet, sterkere nettverk og flere byer men med alle de sammenslutninger av kommuner som har funnet sted i de siste par årene så er noen byer forsvunnet! Vi prøver å bringe ideen med vennskapsbysamarbeidet videre, revitalisere det, slik det kan forgå på ennå flere måter, for eksempel om forskjellige temaer eller på forskjellige nivåer.

Vennskapsbysamarbeidet avspeiler godt det nordiske samarbeidet, kulturelt, språklig og sosialt, slår Kristin fast.

Andre veldig viktig deler av samarbeidet er Nordjobb, biblioteksuka og Norden i bio.

- Nordjobb er for å flytte unge mennesker tvers over grenser, for å gjøre de kjent med andre kulturer og for mange innebærer det de første skritt ut i verden. Menn innenfor Nordjobb tilbydes ikke kun jobb, men også innføring i det nye språk og den nye nasjons kultur. Nordjobb er ikke bare ett arbeidsmarkedsprosjekt sier Kristín, men også i aller høyeste grad ett kulturelt og sosialt prosjekt og danner på den måte et godt grunnlag for integrasjon av det nordiske arbeidsmarket.

Hun forsetter:-Biblioteksuka går ut på at det velges ut ett utvalg nordiske forfattere og en hel uke er satt til side til å studere

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

deres verker. De samme tekster leses på flere biblioteker i alle de Nordiske land på samme tidspunktet. I fjor deltok drøy 2000 institusjoner i åtte land samtidig (Norden + Baltikum). Målgruppen for Norden i bio er primært elver og lærere. FNF finner frem nordiske kortfilm omkring diverse temaer samt undervisningsmateriale knyttet til temaene med henblikk på at oppfordre til undervisning i de nordiske språk og samfunn. Nå sist har Norden i bio samarbeidet med andre om filmkonkurranse vedrørende klimautviklingen, REClimate, og har dermed fått produsert materiale for neste års Norden i bio prosjekt.

Utfordringer som venter i 2010 -Det var sikkert mange som var overrasket over at Foreningene Norden satte klimaet blant sine prioriterte områder i år 2009, sier Kristin. – Det er måskje ikke helt sedvanlig, men våres mål er å skape holdbar region som sikrer god livskvalitet for nordboerne det er en del av den Nordiske velferd og vi anser også at vi har globalt ansvar! Derfor ville vi være med og satse på klima, klima etter København, det fortsetter i 2010 og fokus blir særlig på det arktiske området. Vi burde som frivillig organisasjon være gode til å forankre ideer lokalt blant beboerne. Hovedprioritering for 2010 er demografi.

Utviklingen i de Nordiske land er dem samme som mange andre nasjoner blir konfrontert med. Det innebærer at befolkningen eldres og vi føder ikke mange nok barn til å forsikre den velferd vi er vant til. Våres spesielle situasjon er preget av at vi i de fleste land har høy arbeidsdeltakelse blant kvinner og også høy fertilitet i forhold til de øvrige Europeiske land, men det rekker ikke til, mener Kristin. – I de krisetider som vi nå opplever er det en kjempeutfordring å beholde muligheter for både de eldre men ikke minst de unge, under 25 år på arbeidsmarkedet forsikker at de ikke blir langtidsarbeidsledige. At vi ikke taper en hel generasjon av unge.

Hva er nordisk identiteten for deg?

Denne er litt vanskelig for meg, som har arbeidet så lenge i det nordiske. Jeg er måskje blitt mer nordisk enn islandsk. Men for meg er det den felles historie, den felles historisk bakgrunn, kulturen, og språket. Også den samfunnsmodell vi lever i og sist men ikke minst viktig, natur og lys. Dette er alt faktorer som er med til å skape det som jeg syns inngår i den nordiske identitet! Og Kristin Ólafsdóttir runder av med at bekrefte at identiteten hennes er sammensatt, den er på flere nivåer. Hun sier, - jeg er islandsk, øresundsbeboer, vest nordisk, nordisk men jeg er også europeisk!

For oss som har det litt på den samme måte så er det viktig å huske at ett av de sjarmerende trekkene ved nordisk identitet er alle de nyanser, som hvert land skaper med sin egenart, så man uten vanskeligheter kan skjelne de fra hverandre samtidig med at de har de sterke slektstrekk som bærer vitne om at de tilhør en og samme familie. Vi kan vær islandske, vest Nordiske, eller skandinaver OG en del av den nordiske familie.

Hva er Foreningene Nordens Forbund?

Foreningerne Nordens Forbund er et samarbejdsorgan for de nationale Norden-foreninger: Foreningen Norden, Dansk forening for nordisk samarbejde, Pohjola-Norden, Centralförbund i Finland för nordiskt samarbete, Norrøna Félagið í Føroyum, Foreningen Norden i Grønland, Norræna félagið á Íslandi, Foreningen Norden, Norsk forening for nordisk samarbejd, Föreningen Norden, svensk förening för nordiskt samarbete og Föreningen Norden på Åland, samt Foreningerne Nordens Ungdom (FNU).

Forbundet samarbejder også med Eesti Põhjala Ühing (Foreningen Norden i Estland) og Biedrba Norden Latvija.

Foreningen Norden i Lettland) og Norden foreningen i Petrozavodsk.

Forbundets hovedopgave er at samordne de nationale foreningers fælles interesser i arbejdet med at styrke det folkelige, nordiske samarbejde på alle niveauer. Forbundets principprogram bygger på de prioriteringer, som Norden-foreningerne har gjort for sit nationale arbejde.

Mere www.fnf.se

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

DialogWeb ,

Norge internationalisering

Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser!

Norden i en globalisert verden Norden er et åndelig rom

Kulturturism – ett nordiskt gränsregionalt utvecklingsprojekt 14. december 2009 09:40

Studier, arbete och kompetensutveckling Som i andra gränsregioner rör sig människor över gränserna. Man bor i ett land men har sitt arbete eller studerar i grannregionen. Detta gäller även på Åland. Färjorna, framför allt mellan Mariehamn och Kapellskär och mellan Eckerö och Grisslehamn har en grupp stamgäster som är så kallade veckopendlare – man åker till jobbet på söndag kväll eller måndag morgon och tillbaka hem på torsdag eller fredag. Ålänningar arbetar eller studerar i Sverige eller på fastlandet, svenskar och fastlänningar jobbar eller studerar på Åland.

Vidare säljer och köper man kompetens över gränserna – detta sker i form av såväl arbetstillfällen/uppdrag som kompetensutveckling. Ålänningar deltar i kurser utanför Åland och åländska företagare genomför eller medverkar i utbildningar i grannregionerna – men även längre bort.

Gränsregionalt samarbete för gemensam utveckling Ett exempel på ett för skärgårdsregionen gemensamt nordiskt projekt är Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete, ett projekt som startade redan under slutet av 1970-talet. Den grundläggande idén var att samverka för att utveckla skärgårdsregionen. Vid starten handlade det om Stockolms skärgård, Åland och Åbolands skärgård, där man såg att förutsättningar, utmaningar och problem var likartade. Till en början låg fokus på bl.a. att de öppna landskapen höll på att växa igen, jord-och skogsbrukets svårigheter och dåliga kommunikationer. Ganska snart utformades det som ett gemensamt utvecklingsprojekt, där målsättningen var att hitta nya möjligheter: att skapa förutsättningar för en levande skärgård. Mer konkret handlade det om att försöka se skärgården med andra ögon än de man var van med.

Exempel på frågor som fokuserades är IKT som infrastruktur för distansarbete, IKT-kompetens för att kunna utnyttja infrastrukturen och ett särskilt fokus på kvinnors arbetsmöjligheter. Ytterligare en aspekt var frågan om hur turistsäsongen i skärgården skulle kunna förlängas. Ett sådant utvecklingsområde som pekades ut var kulturturism.

I och med att Sverige och Finland – och därmed även Åland – gick med i EU kunde man även använda sig av EU-bidrag.

NMR:s Skärgårdssamarbete var med och utvecklade det första Interreg IIA-projektet. Området vidgades geografiskt och täcker Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns skärgårdar i Sverige, Åland samt Egentliga Finlands och Västra

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Nylands skärgårdar i Finland. Som en fortsättning på Interreg IIA följde Interreg IIIA med Skärgården-programmet.

Ekonomisk utveckling, sysselsättning och bestående bosättning i skärgården var utgångspunkterna även för det nya programmet, där man även förstärkte miljöfrågor, jämställdhet och gränsöverskridande aspekter och deras betydelse.

Skärgårdssamarbete Under 1990-talet var Henrik Beckman projektledare för Skärgårdssamarbete. Han myntade uttrycket att området skall bli ”en lika känd gränsöverskridande region som Alperna”. En central del i arbetet handlade om att skapa ett varumärket, Skärgårdssmak, och att bestämma vilka kvalitetsnormer företagen ska leva upp till för att få använda varumärket.

Gemensam lokal och regional kompetensutveckling har därför utgjort en betydelsefull del av projektet. Det handlar om att i allt högre grad fästa uppmärksamhet vid kvalitet, smak och ekologiskt tänkande. Detta innebär också att man bygger upp ett nätverk av kontakter av lokala/gränsregional leverantörer och underleverantörer. Genom att sätta fokus på kvalitetsoch miljöaspekterna och öka kunskapen om området via marknadsföring har den del av projektet som handlar om Skärgårdssmak blivit en stor framgång. Exempel på företag som har rätten till varumärket är skärgårdskrogar – t.ex. Oaxen Krog utanför Mörkö söder om Järna, Silverskär på norra Åland och Farmors café på Högsåra – hantverkare som Guldviva på Åland eller Studio Ishavet i Lojo. Två ”grannföretag” som utvecklat både sina produkter och sin kompetens inom projektet är Tjudö vingård på Åland och Norrtelje Brenneri i Roslagen.

Skärgårdsleden Parallellt med Skärgårdssamarbete utvecklades även ett annat projekt Skärgårdsleden, ett nätverk av vandringsleder sträcker sig från Stockholm till Helsingfors, och som bygger på historiska, kulturella och naturupplevelser. Kung Valdemars segelled utgör grunden för hela leden, som fortfarande är under utveckling. Till de olika delsträckor som namnges och utvecklas knyts nätverk av entreprenörer, framför allt gästhem och stugbyar.

Genom att använda lokal historia, befintliga resurser, utveckla ett varumärke och fylla det med förväntningar och sedan samverkan med nordiska grannregioner för gemensam kompetensutveckling har man åstadkommit att kunskapen om och intresset för skärgårdsregionen har fått en spridning som inte annars varit möjlig.

Länkar: www.skargardssmak.com www.skargardsleden.com

Henrik Beckman från Finström, Åland, är den som kom att få stor betydelse för ett Skärgårdssamarbete – ett projekt som syftade till gränsregionalt utvecklingsarbete i skärgårdarna från Sydvästra Finland över Åland till Uppsala, Stockholms och Södermanlands skärgårdar. Att han samtidigt kom att bli den drivande kraften bakom ett kompetensutvecklingsprojekt har han inte tänkt på. Under ca 12 år drev han projektet – idag är han själv delägare i en skärgårdskrog. För de företagare som deltagit i projektet har utvecklingsarbetet handlat om allt från utbildningsdagar till seminarier och utprövande av idéer i kök och verkstäder. Föreläsare med kunskap inom olika specialområden har fungerat som inspiratörer, utifrån deras budskap har deltagarna sedan diskuterat vad och hur de kan använda eller omvandla i sina verksamheter. Henriks idé har varit att utveckling lyckas bäst om man arbetar i pool.

DialogWeb ,

Sverige kompetensutveckling, regional utveckling

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Teorier om mångfald mötte verkligheten Vägledning ska basera sig på respekt för individen Från kris till hopp Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning

Tilbage til den gode historie 14. december 2009 08:45 Opfattelsen af Norden i andre regioner i verden har i nogen grad forandret sig i de senere år. For et par årtier siden trivedes et billede af Norden som et smørhul af fredelige demokratier, uden fortid som koloniherrer, og med en ambition om at engagere sig i en ligeværdig dialog på tværs af kontinenter og kulturer.

I dag er billedet et andet. I takt med globaliseringen har der både i Norden og i andre regioner i verden bredt sig en tendens til i højere grad at skue indad.

- Vi ser det i Mellemøsten, hvor religionen fylder mere og mere i mange lande. På samme måde vender vi os herhjemme indad for at definere os selv i forhold til andre, som vi fx ser det i Danmark med udarbejdelsen af kanoner over, hvad der er særligt dansk, påpeger Ingolf Thuesen.

Nej tak til bibliotek Den stigende tendens til at hæge om egne værdier og politiske dagsordener kan ofte vanskeliggøre konkrete samarbejder, som Ingolf Thuesen blandt andet har været vidne til ved projektforslag i Irak og Jordan. Ideen var at skabe et lokalt kulturcenter, og de nordiske partnere ønskede bl.a. at etablere et afsnit med børnelitteratur efter forbillede i folkebibliotekerne. Men det faldt ikke i helt god jord hos de lokale samarbejdspartnere.

- Stærke kræfter i den lokale opinion vendte sig hurtigt mod ideen, for i deres øjne skulle børnene ikke læse og lære frit, men lære udenad og bl.a. kunne citere Koranen. Man ønskede et kulturcenter, men på egne præmisser, konstaterer Ingolf Thuesen.

Fortæl de gode historier Lægger man derimod politikken på hylden, er der anderledes muligheder for frugtbare samarbejder.

For tiden er Ingolf Thuesen selv bl.a. involveret i arbejdet med at sikre vigtig kulturarv i Qatar ved at etablere en stor arkæologisk park. I sådanne konkrete projekter fungerer samarbejdet på tværs af kulturer til gensidigt udbytte, oplever han.

Ingolf Thuesen så gerne en større tålmodighed i Norden, når det gælder udviklingen i Mellemøsten, frem for at man i så høj grad fokuserer på egne politiske dagsordener.

- I forskellige regioner i verden hersker afgrundsdybe forskelle i vores opfattelser af både demokrati og reguleringen af normer og moral. Men det udelukker ikke dialog og konkrete samarbejder om f.eks. klimaspørgsmålet og mange andre

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

ting. Vejen til en øget dialog kan bl.a. findes ved, at vi i Norden lægger større vægt på at formidle de gode historier om, hvordan vi konkret forholder os til udfordringer inden for fx klima og miljøområdet, lytter til, hvad andre har at sige og derfra udvikler samarbejder, mener Ingolf Thuesen.

Inspiration i Japan Samtidig kan Norden søge inspiration i fx Japans mere pragmatiske tilgang til internationalt engagement, mener Ingolf Thuesen. I løbet af få årtier indkøbte utallige borgere i Mellemøsten en japansk bilmodel. Eksportsuccesen skyldtes ikke alene, at prisen var konkurrencedygtig, men også at både den japanske bilindustri samt staten fulgte op med investeringer på det nye marked i vand- og energiforsyninger og nye skolebyggerier.

- Japanernes motivation til de betydelige investeringer i deres nye markeder beroede ikke på en politisk dagsorden, men på en pragmatisk tilgang til, at tingene selvfølgelig skulle fungere. De mange nye kunder skulle ikke blot forsynes med biler og nødvendige reservedele, men også med en ordentlig infrastruktur og basale fornødenheder som vand, elektricitet og bedre uddannelsesmuligheder, uden at det var forbundet med en politisk dagsorden. På den måde opbyggede japanerne en stærk position i Mellemøsten og sikrede sig adgang til vigtige råstoffer som olie og gas, fortæller Ingolf Thuesen.

DialogWeb ,

Danmark internationalisering

Se også Vejledning og vejlederens kompetencer Verden kalder – færøske unge rejser bort for at uddanne sig Kulturkløft Norden

Avmattad utveckling eller nya läroformer?

11. december 2009 12:54 Det rörliga arbetslivet och behovet av att ständigt lära nytt och lära om har lett till ett allt mindre linjär kunskapsutveckling. Bilden av livet som en trappa med skolgången i början av livet stämmer inte längre. I stället har det blivit lite av kaos i livets trappa – och någon har myntat begreppet "det vilda lärandet". Med den fantasieggande termen syftar man på att det blir allt vanligare att göra tvära kast och helt byta yrkesinriktning. Andra nya lärformer hittar man på arbetsplatser och i projekt som lärform. Andra företeelser är jobbrotation och arbetsbyte.

Och detta inte bara i de nära sammanhangen. I ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsutveckling med utvecklingskraft SOU 2007:10 talar man om vikten av gränsöverskridande samarbete för att skapa förnyelse.

Klimatförändringar leder till samnordisk expansion?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

En korrekt bild av utvecklingen i omvärlden förutsätter att man lyfter blicken och analyserar vad om händer utanför det egna närområdet. Det är vad man gjort inom NSPA – Northern Sparesly Populated Areas – ett samnordiskt utvecklingsprojekt som är högaktuellt nu FNs stora klimatkonferens fångar allt intresse.

Den snabba globala temperaturhöjningen har lett till att Nordostpassagen kan bli permanent farbar. Det öppnar perspektiv för expansion av sjöfart norr om Nordkalotten. En annan är de alltmer tillgängliga olje- och mineralfyndigheterna under Norra Ishavet. En tredje är närheten till den expansiva ekonomin i Ryssland.

Här kan aktörer i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland bli framgångsrika – särskilt om de kan arbeta och utvecklas tillsammans.

Nordiskt vänortssamarbete som arena för lärande Lära av varandra är just vad ett mer än sextioårigt vänortssamarbete brukar ägna sig åt.

Strax efter andra världskrigets slut startade ett ännu livaktigt och hållbart samarbete mellan svenska Härnösand, norska Kristiansund, finska Kokkola och danska Fredericia. Alla vänorter har musikutbildningar med lite olika inriktningar.

"Vi lär av varandra och vi skapar tillsammans" säger Sven-Åke Vest, ordförande i kommunfullmäktige och vänortskommittén i Härnösand i Ångermanland. Han tänker på den samverkan kring uppförandet av en festlig musikal, som regisseras och sätts upp enbart för detta nordiska evenemang och där artisterna är ungdomar som på distans gemensamt lärt in och sedan tillsammans uppför . År 2006 var det musikalen ”Kristina från Duvemåla” med särskilt tillstånd av Benny Andersson, som bejublades i Fredericia. I Kristiansund uppfördes år 2008 en specialskriven musikal ”Jentan på Bergan” i Braatthallen. Musikalen, med över 200 medverkande från de fyra vänorterna, är skrivet av Lars RamsøyHalle och Per Arne Westavik. Dirigent var Håkan Salomonsson från Härnösand.

Vart annat år anordnar man Nordiska dagar. Värdskapet roterar så att länderna står för värdskapet vart åttonde år.

Festdagarna brukar inledas med en mäktig parad genom staden med inte mindre än fyra paradorkestrar anförda av tamburmajorer och drillflickor. Sedan blir det idrottsevenemang - simtävlingar och fotboll för ungdomar.

Det gemensamma havet Gemensamt för grundarstäderna är att de alla ligger vid havet och har hamnar.

Mer kunskap om sjöfartens utmaningar och hamnväsendet förnyese har varit temat för flera av de symposier som arrangerats för och med de ansvariga politikerna. Här har de norska erfarenheterna av off shore investeringar mm och Fredericias hamnexpansion stått i förgrunden för ett värdefullt lärande av andras erfarenheter. För att inte tala om de svenska och finska kommunalrådens utbyte kring möjligheterna att utveckla trafiken över Bottenhavet.

Länkar:

NSPA: www.nspa-network.eu – recent reports

Ansvarskommittén: www.regeringen.se/sb/d/8728/a/77520

Det nya läroriket: www.premissforlag.se/text/2008/10/det-nya-laroriket

Det vilda lärandet: www.paraplyprojektet.se/fakta/det-krokiga-larandet/ DialogWeb ,

Sverige internationalisering, regional utveckling

Se også Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kära läsare Från kris till hopp Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning I kulturmöten uppstår goda ting

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Föreningen som är Nordens portvakt 11. december 2009 12:12 Drygt nittio procent uppfattade sig som nordbor, men bara nio procent ansåg att finnar bör tala svenska i kontakten med andra nordbor. Den finskspråkiga befolkningen föredrar alltså engelska. Den senaste nordiska undersökningen visar att över sjuttio procent av befolkningen i de nordiska länderna stöder den nordiska tanken.

Larserik Häggman, som är generalsekreterare för föreningen PohjolaNorden i Finland, antar att det stora folkliga stödet för den nordiska tanken har att göra med att det nordiska samarbetet har uppstått bland vanliga människor, de så kallade gräsrötterna, medan EU är en struktur som kommit uppifrån. Enligt Häggman har den nordiska orienteringen i Finland också att göra med hur landet vill placera sig på världskartan.

– Är vi östeuropéer eller en del av väst?

Norden-föreningarna, som finns i varje nordiskt land och även i de självstyrande områdena, arbetar för folkligt nordiskt samarbete och för att göra det övriga Norden känt i respektive land och område, men de arbetar inte alla nödvändigtvis på samma sätt.

Pohjola-Norden, som grundades 1924, är den enda medborgarorganisationen i Finland, vars huvudsakliga uppgift är nordiskt samarbete. Pohjola-Norden består av en centralorganisation och ett nätverk av tolv distrikt och 170 lokalföreningar, som alla arbetar individuellt, men med en gemensam bas. Tillsammans med Ungdomsförbundet har pohjola-Norden ca 12 000 personmedlemmar. Förbundskansliet ger ut tidningen Pohjola-Norden.

Unikt samarbete med företagsvärlden Traditionellt står verksamheten på tre ben: vänortssamarbete, skolutbyte och folkupplysning. Vänortsverksamheten, där orter (ursprungligen kommuner) i Finland har kontakt med specifika vänorter i de övriga nordiska länderna, har sin upprinnelse i att kommuner i tiderna enligt lagen inte fick ha internationella kontakter. Skolsamarbetet, där över tusen elever och trehundra lärare varje år åker till ett annat nordiskt land, är unikt för Finland. Att sprida kunskap om Norden och hålla kontakt med Norden är kärnan i arbetet och väldigt mycket en folkbildningsfråga. Föreningarna ordnar otaliga föredrag, konstutställningar, diskussionskvällar, resor, vänortsträffar samt skol- och lärarsamarbete. I Finland har PohjolaNorden under de senaste tio åren också starkt gått in för att samarbeta med näringslivet, vilket har att göra med den nordiska ekonomiska integrationen. Det är en verksamhet som har vuxit snabbt i Finland och något som de övriga Nordenföreningarna ännu inte har. Det är ett samarbete som byggts upp under tio år, men som blommat upp speciellt mycket under de två-tre senaste åren, berättar Larserik Häggman.

– Vi har nu samarbetsavtal med ca femtio företag. Vi erbjuder dem bland annat nordiska nätverk och kulturkunskap.

Pohjola-Norden besitter en stor sakkunskap om nordiska frågor och kontakterna till den akademiska världen är livliga, vilket gör att man också kan erbjuda mångsidig experthjälp.

Som intressebevakningsorganisation deltar Pohjola-Norden också aktivt i samhällsdebatten och påverkar myndigheter och beslutsfattare. Det är föreningens uppgift att se till att den alldagliga nordiska synvinkeln beaktas då olika frågor behandlas i samhället.

Ny social beställning Intresset för nordiskt samarbete upplevde i Finland en tydlig svacka i slutet av 90-talet och enligt Häggman hade det att

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

göra med att myndigheter och politiker då hade blicken riktad mot Bryssel då Finland hade anslutit sig till EU. Men trenden har svängt efter år 2000.

– Det kommer nya signaler från politiker och tjänstemän och man ser tydligt att den vanliga människan uppfattar det nordiska som något nära. Jag är en varm anhängare av EU, men visst är det lättare för gemene man att förstå det nordiska samarbetet. Det har kommit en ny social beställning på ett nordiskt engagemang.

I dag ser engagemanget ändå annorlunda ut än till exempel på 60- och 70-talet då folk som var nordiskt intresserade också var medlemmar i Pohjola-Norden. I dag deltar folk gärna i verksamheten, men det är inte självklart att de blir medlemmar.

Jubileer engagerar Under de senaste tjugo åren har undervisningen i grundskola och gymnasium i framför allt Sverige och Finland genomgått stora förändringar med alltmera individualiserade läroplaner. Detta har i sin tur försvårat Pohjola-Nordens intressebevakning inom undervisningen eftersom det är svårt att få en inblick i vilket lärostoff som lärs ut.

De senaste åren har ändå bjudit på två framgångshistorier ifråga om Pohjola-Nordens folkbildningsuppdrag. Det är å ena sidan Linnéjubileet år 2007 som uppmärksammades stort med över hundra evenemang samt aktiviteter som uppmärksammade märkesåret 1809 då Sverige förlorade sin östra rikshalva Finland till Ryssland.

– Vi var rädda för att det hela skulle bli för nationellt utan nordisk koppling, men det hela slog väldigt bra igenom i Sverige, där intresset för vår gemensamma historia helt klart ökade. Unionsupplösningen mellan Norge och Sverige som firades 2005 tog inte alls samma fart.

Inom organet Föreningarna Nordens Förbund (FNF) samarbetar de nordiska föreningarna kring projekt som Nordjobb och den nordiska biblioteksveckan, Nordens största gemensamma kulturevenemang, som engagerar ca 250 000 personer kring ca 3 000 evenemang varje år.

Nordiskt gästabud är i sin tur knutet till matkulturen och Nordens dag den 23 mars.

På gemensamma möten och via webbsidorna går sedan idéer och rapporter kors och tvärs över de nordiska gränserna. www.pohjola-norden.fi DialogWeb ,

Sverige internationalisering, näringsliv, mångkulturell

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Mångfald i regnbågens alla färger

Is Estonia part of the Nordic countries?

11. december 2009 11:53 Estonia has been a part of the Danish and Swedish Kingdom and until today there is a small Swedish minority living in Western Estonia and on the island of Ormsö (the Estonia’s Aland). Increasingly more Estonians learn Swedish, Norwegian, Danish and Finnish and the

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Nordic countries have always been quite popular here.

However the data of the international organization The World Value Survey (WVS) speak another language. The map of values (countries listed according to value systems) designed by WVS, positions Estonia next to Russia and far from the Nordic Countries. Why is the Estonian value system more similar to Russian than to the Nordic countries?

Patrik Göransson, priest of Estonian St. Michael’s Swedish Parish in Tallinn believes that the Estonians nevertheless belong to the Nordic nations. Göransson was born and grew up in Sweden, graduated from the Gothenburg University and has worked for the past ten years in Estonia. He now speaks fluent Estonian and meets many Estonians through his work, thus he can easily compare the value attitudes of Nordic and Baltic nations. Why does Estonia belong to the Nordic countries?

The cold nations "Swedish and Estonian people are not very communicative, making acquaintances and friends takes long here. In this sense I as a Swede feel at home here in Estonia. Too much talk is also tiring for me” Göransson sais. Both Estonia and the Nordic countries are secular and only few people believe in God. The survey of the WVS confirms this supposition. The Swedes and the Estonians are the most secular nations in the world, according to WVS.

Secondly both Estonians and Swedes can be described as „cold” nations, Göransson adds. For example they often ask the priest how much they are supposed to donate to the church. They are good at calculating and want to be sure not to pay too much or too little. Göransson has also worked in the Eastern part of Estonia where Russians live and he noticed that Russian people never asked how much they ought to donate – they simply gave what they could.

Patient nations But on the other hand Göransson agrees with the World Value Survey’s conclusion that by certain value attitudes Estonians are more similar to Russians than to the Nordic nations. As in Russia so in Estonia people are very patient and forbearing, much more patient than in Sweden, Göransson has noticed. Estonians and Russians do not protest easily against injustice, they prefer to wait and see.

Estonians and Russians like to complain. Their society is not well-functioning, but history has taught them that citizens cannot do anything about it. Göransson jokes that nowadays when it rains Estonians and Russians prefer not to wear a raincoat and this is maybe because they actually prefer to complain about the bad weather.

Thirdly Estonian and Russian people are not very friendly and do not like to smile too much. But during the past five years this has changed a bit in the service domain, for example customers feel that they are actually welcome in the shopping centres now. But in some older shops Nordic people still feel that they are disturbing the shop assistants.

Middle-aged Estonians and Russians in Estonia are the most forbearing, complaining and unfriendly, Göransson points out. He supposes they are the alumni of Soviet time. Young and old Estonians born in independent Estonia are more similar to Nordic people by their value attitudes and behaviour.

DialogWeb ,

in English internationalisering, språk

Se også Moslems in Estonian Society Estonians want to be a part of the Nordic region Estonia's experience - new languages to be learned in childhood http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

What are the Nordic countries?

Looking for Sharing and Support

Norden er et åndelig rom 11. december 2009 11:44 Richard Bærug har tygget en god del på spørsmålet ”hva er Norden” siden han kom til Latvia og Estland for over tjue år siden. - Jeg ble overrasket! Jeg kjente meg hjemme umiddelbart trass i at disse landene på den tiden fortsatt var en del av det sovjetiske riket. Likevel var det noe med menneskene her som gjorde at jeg ikke følte meg noe mer fremmed her enn i Sverige eller Finland, sier han, og legger til at det er mange i Latvia og Estland som ser på seg selv som nordiske – og langt ifra som østeuropeere.

Humor, musikk og vær - viktigere enn statsgrenser Bærug har kommet fram til at en kategorisk definisjon av Norden, kun basert på dagens statsgrenser blir for enkel og nærmest primitiv. Han mener at det å putte folk i kategorier og båser i seg selv oftest er en forenklet løsning som ikke tar hensyn til nyanser. Altså er Norden et åndelig fellesskap som er grensesprengende. Mye større enn områdene innenfor Nordisk Råd. - Et åndelig nordisk fellesskap som eksisterer i folks bevissthet er, tror jeg, et resultat av en rekke faktorer, kanskje en slags blanding eller mikstur av historie, natur- og værforhold, religion, lynne, sans for humor, folkelige tradisjoner og de referanserammer man etterhvert utvikler, sier Bærug. Han trekker også fram eksempler fra musikken.

- Hvis jeg for eksempel lytter til eldre latvisk musikk som for eksempel Melankolsk vals av Emils Darzins, så er denne musikken det jeg vil definere som erkenordisk. Jeg tror ikke den kunne ha blitt skapt av en som ikke følte tilhørighet til det nordiske. Med dette som utgangspunkt, blir ikke Norden det samme som 5 land og 3 selvstyrte områder. Det er mulig at deler av Grønland da kanskje faller litt eller delvis utenfor, samtidig som Estland, Latvia samt deler av Litauen og NordTyskland faller innenfor. En slik definisjon skaper også spennende grenseområder eller skjæringspunkter der et kulturområde flyter over i et annet. Latgale, Karelen, Slesvig-Holstein og Grønland er kanskje eksempler på slike interessante overgangsområder.

Vil ha slutt på å stå på gangen Richard Bærug jobber med å promotere Baltikum i resten av verden gjennom firmaet TheMiceCream. Han sier at Riga i reiselivskampanjer nå kaller seg Nordens hovedstad. Og han har åpenbart et stort hjerte for Riga. Og han er nordisk. -Jeg føler meg som en del av det nordiske, og jeg forsvarer verdier som er kjennetegnende for Norden, sier Bærug. - Samtidig må og bør det nordiske være noe i konstant bevegelse, det må ikke stivne og fryse til i sin egen navlebeskuelse, advarer han. - Jeg har ikke sansen for det ekskluderende, og det er litt trist at det fortsatt mangler bittelitt politisk flertall i Nordisk Råd på å oppta Estland, Latvia og Litauen som fullverdige medlemmer, slår han fast. - Jeg tror det ville vært godt for regionen at disse åtte små landene nord i Europa arbeidet tettere sammen. Og det er aldri noe hyggelig å stå på gangen og lytte til samtaler om du skal eller ikke skal få lov til å være det du selv oppfatter at du er! Bærug mener det ville være en historisk forspilt sjanse, om vi nå ikke benytter muligheten til å integrere de åtte små landa i Nord-Europa så tett som mulig. - Jeg tror det vil være positivt både for økonomien og for sikkerheten i området. Og nå som de baltiske land har hatt http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

fokus på EU og NATO medlemskap i noen år, er det igjen mer tid til å tenke på full integrering av det skandinaviske og det baltiske i det fellesnordiske. Den nordiske investeringsbanken omfatter allerede alle 8 land og slik bør det også snart bli med de andre nordiske institusjonene.

Et språk er en gave For omtrent tjue år siden jobbet Richard Bærug som språklærer. Han har både undervist i latvisk språk i Norge, og undervist i norsk språk i Latvia. - Et språk er alltid en gave og en av de beste måtene å utrydde eller redusere misforståelser og skepsis, slår han fast. -Det er ikke tvil om at de norske som har lært seg latvisk her i Latvia har et mye bedre utgangspunkt for å føle seg vel, føle seg hjemme, forstå vitser og poenger som lett kan gå tapt i oversettelser.

Derfor har han fortsatt tro på at det er viktig å fremme undervisningen av de små språkene vi har i Norden, være det seg dansk, estisk, finsk, norsk eller latvisk. Dette til tross for at engelsken tar over mer av det nordiske. For tyve år siden begynte islendinger og finner å skifte fra skandinavisk til engelsk for å forstå andre bedre i nordisk sammenheng. Og i disse dager blir det mer og mer vanlig at svensker og dansker anvender engelsk når de snakker sammen. Men han mener språklæring fortsatt er viktig. -Det vil alltid være med på å styrke følelsen av et åndelig nordisk fellesskap, sier han.

Å lære – og å lære av hverandre Bærug utfordres til å si noe om hva Norge og Latvia har å lære av hverandre. Det spørsmålet mener han det ville vært mye enklere å svare på for 20 år siden. Da var Latvia i ferd med å kaste seg inn i en voldsom reformbølge etter femti år med kommunistisk og nazistisk okkupasjon og vanstyre. Han nevner likevel noen ting, for eksempel likestilling. - Latvia har kommet betydelig lenger når det gjelder likestilling innenfor næringslivet enn Norge. Prosentandelen av kvinner som leder og eier bedrifter i Latvia er omtrent dobbelt så høy, sier Bærug. - Samtidig er det høyere representasjon av kvinner i rikspolitikken i Norge enn i Latvia, til tross for at Latvia hadde 8 år med kvinnelig president. I tillegg mener han at andre kan ha noe å lære av latvierne når det gjelder omstillingsevne. - Latvierne er nok bedre vant til å jobbe under vanskelige kår og derfor dyktigere til å tilpasse seg. Dette tror jeg gjør dem mer konkurransedyktige på det framtidige, skiftende europeiske arbeidsmarkedet, slår Bærug fast.

I følge Bærug ligger prosentandelen som tar utdanning, også voksne som går løs på mer høyere utdanning, svært høyt i Latvia sammenliknet med andre land i Europa. Han ser likevel en forskjell som er en utfordring. I de vestnordiske landene er høyere utdanning og opplæring ofte gratis, mens det er mer vanlig å måtte betale i land som Latvia og Estland. - Det hjelper jo at kommunene og andre dekker kostnadene som voksne har for å videreutdanne seg innenfor skolevesenet, men mange i Latvia skulle nok ønske at kostnadene til god videreutdanning var lavere enn er, konkluderer han.

Det åndelige nordiske rommet og hans store hjerte for Riga har ikke gjort at Richard Bærug har glemt hvor han kommer fra. Han har norsk pass, og han føler seg norsk. Men i idrettskonkurranser heier han av og til på Latvia også.

DialogWeb ,

Norge internationalisering, språk

Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser!

Norden i en globalisert verden Språk er kostbare skatter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Kära läsare 13. november 2009 09:35 Vägledning handlar således om frågor som är strategiskt viktiga för många, ibland berör det människor i akuta livssituationer som till exempel då man förlorat sitt jobb eller vid övergången mellan utbildning och arbetsliv. Den här bredden återspeglas i artiklarna som pekar på såväl svårigheter med att få till stånd vägledning för vuxna som behovet av forskning om vägledning.

Artikeln från Danmark inleder med en intervju av Peter Plant om rapporten Expected outputs/outcomes of guidance services for adults in the Nordic countries. Han pekar bland annat på att det å ena sidan saknas forskning om vägledningens effekter, samtidigt som det i ett kortsiktigt perspektiv är vanskligt att säga något om effekterna eftersom de ofta visar sig först på längre sikt. Följande artikel kommer från Finland och beskriver det valideringsarbete som görs inom vuxenutbildningscentret Adulta i Helsingfors med invandrare. Här betonas vikten av ingående intervjuer under kartläggningen – och svårigheten att hitta vägledare med tillräcklig kompetens för den typen av intervjuer. På Färöarna är frågan om vägledning en politisk fråga om vuxnas rätt till vägledning. I en tid då arbetslösheten ökat med 250 procent under det senaste året och 80 procent av de arbetslösa saknar utbildning efter grundskolan betonas vägledningen som central.

Den isländska artikeln handlar om valideringsprojektet Gjør gott bedre, som har fokus på att värdera den kompetens människor skaffat sig i andra sammanhang än formell utbildning. Artikeln ger dels ett exempel på vad projektet inneburit för Svanur, som var en av deltagarna och dels en bild av vad projektet åstadkommit hittills. Här kan man se en koppling till den finska artikeln – det blir tydligt att vägledares insatser i samband med kartläggningen av individens erfarenheter är viktiga. Även den svenska artikeln handlar om validering och belyser det valideringsarbete som ett företag i Västsverige gör och det nätverk man byggt upp för sitt arbete.

Den sista artikeln kommer från Åland och beskriver nuläget beträffande vägledarsituationen – i vilka sammanhang de förekommer och om de har eller förväntas ha en formell vägledarutbildning. Vidare beskrivs ett kompetensutvecklingsprojekt, HAND-projektet, som genomfördes 2001-2004 och syftade till att utveckla handledarkompetens i relation till studier och praktikhandledning.

Jag önskar er en trevlig läsning!

DialogWeb ,

Sverige validering, studievägledning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Högskolor och företag behöver varandra Validering motiverar Malmöbor Vägledning ska basera sig på respekt för individen Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Här valideras mera!

13. november 2009 09:18 Här utökas utbudet av valideringsmöjligheter och vi får fler och fler intressenter som vill ta del av våra material och tjänster, säger Kerstin Odén, projektledare för validering i Västra Götalandsregionen.

Enklare modeller Meritea AB är ett bolag som ägs av ett kommunalförbund i Västra Götalandsregionen med uppgift att öka möjligheterna för västsvenskarna att få papper på sin kompetens. Uppdraget är att sprida kunskap om validering och verka för att validering ska vara möjlig i hela regionen. Sedan ett antal år har man i samverkan mellan kommuner och branscher tagit fram metoder och dokumentationsmodeller för att göra det lättare för människor att få sin kompetens identifierad och styrkt oavsett var och hur man har lärt sig.

Uppdragsgivare är alltså offentliga verksamheter som arbetar med att förkorta vägen till arbete vid till exempel arbetslöshet, studier, sjukskrivning och rehabilitering, integration eller omställning. Berörda verksamheter är t ex Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen, Socialtjänsten, Försäkringskassan och Introduktionsenheter.

I enlighet med valideringsdelegationens förslag till terminologi är de vanligaste valideringsinsatserna:

• validering genom översiktlig kartläggning

* validering genom fördjupad kompetenskartläggning,

• Kompetensbedömning mot intyg

* Kompetensbedömning mot betyg, certifikat eller yrkesbevis

Nu blir det allt vanligare att Arbetsförmedlingen, som Meritea har avtal med, köper fördjupade kompetenskartläggningar, säger Kerstin Odén. Denna form av validering blir alltmer efterfrågad.

Imponerande lista Listan på vad som valideras och var detta sker är imponerande. Man har delat in sina aktiviteter i Bygg och anläggning, Teknik och produktion, Vård och omsorg samt Restaurang och storhushåll.

På hemsidan kan man snabbt få en överblick av var i regionen det är möjligt att genomgå validering. Så valideras t ex ställningsbyggare i Göteborg, inom Vård och omsorg i ett antal kommuner, installationstekniker i Mölndal, yrkeschaufförer i Töreboda, Tjörn och Göteborg.

Arbetssätten har också spridit sig till andra delar Sverige. Det gäller t ex i Kalmar, Norrköping och Värmlands län.

Samarbete med högskolorna Meritea samarbetar med högskolorna i regionen. I samarbete med Borås Högskola arrangeras en högskolekurs ”Kvalitet i valideringsprocessen.”

Tillgången till validering är mycket angelägen av flera skäl, säger Kerstin Odén.

I det livslånga lärandet – oavsett om det skett genom formell utbildning, icke formell utbildning eller informellt lärande – är det oerhört viktigt att kunna ta tillvara människors kunskaper och färdigheter, liksom att kunna underlätta för individer utanför arbetsmarknaden att komma tillbaks stärkta efter lågkonjunkturen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Länkar: www.meritea.se www.skolverket.se/sb/d/2521 DialogWeb ,

Sverige validering

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Högskolor och företag behöver varandra Validering motiverar Malmöbor Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning Kära läsare

Vägledning på Åland 13. november 2009 08:49 Inom ramen för det vida begreppet vägledning förekommer det i följande former på Åland: som studiehandledning, praktikhandledning, studievägledning, och yrkesvägledning. Karriärvägledning, som är ett begrepp som förekommer i den nordiska och den internationella debatten, har tills vidare inte diskuterats nämnvärt.

Liksom övriga aspekter av vuxenutbildning på Åland är vägledning ett område som inte enkelt går att beskriva enbart i relation till vuxenutbildning. I ett litet samhälle finns det varken resurser eller behov av samma arbetsdelning som i storstäder. Konkret innebär det att vuxnas vägledning delvis sköts av personer som även – eller i huvudsak – vägleder ungdomar inom gymnasialstadiet.

Studiehandledning inom gymnasialstadiets yrkesutbildning Vid var och en av de yrkesutbildande skolorna på Åland förekommer det vuxenstuderande bland ungdomarna, även om andelen varierar mellan skolor och över tid. De som sköter studiehandledningen vid skolorna förväntas hantera alla. Till studiehandledarens uppdrag hör frågor om vägledning i relation till pågående studier, information om fortsatta studier och viss yrkesvägledning och i vissa fall även praktikhandledning. Tre av de totalt sex skolorna som erbjuder yrkesutbildning på gymnasialstadiet har behöriga studiehandledare, på övriga skolor sköts uppgifterna av lärare eller rektor.

Studie- och yrkesvägledning vid AMS

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) finns fyra vägledartjänster. En av dessa medför särskilt ansvar för sökande med nedsatt arbetsförmåga, exempelvis funktionshinder av något slag. AMS-Åland erbjuder främst arbetsvägledning av arbetssökande – i huvudsak vuxna. För vägledartjänsterna behövs ingen formell vägledarutbildning.

Handledning vid högskolan Inom Högskolan på Åland finns det sju yrkeshögskoleprogram. Studiehandledningen sköts dels av två studiehandledare och dels av lärare – vilket som gäller varierar mellan programmen. Det krävs ingen formell studievägledarutbildning, men för att tillgodose behovet av praktikhandledare gjordes en satsning under åren 2001-2004 inom ramen för det så kallade HAND-projektet, där man erbjöd kortare kompetensutveckling för huvudsakligen handledare på arbetsplatser och praktiksamordnande lärare.

HAND-projektet Projektet Kompetenssystem för handledarutbildning på Åland, ”HAND-projektet”, inleddes våren 2001 med Kristina Svedmark som projektledare och avslutades 31.12.2004. Projektet genomfördes inom ramen för Ålands Mål 3-program och omfattade alla åländska yrkesutbildningar och högskolans utbildningsprogram. Uppdraget var att utforma ett system för handledarutbildning genom bland annat samordning av befintliga resurser och utformning av effektiva metoder som stöder kompetensutvecklingen inom handledningsområdet.

Inom projektet har olika former av handledarkurser testats. Kurserna har varierat i tid och innehåll beroende på hur omfattande praktiken är för respektive utbildningsprogram och vilka uppgifter handledaren har under praktiktiden.

Under år 2004 hölls tre handledarkurser där totalt 45 praktikhandledare utbildades. Dessutom deltog 48 studerande från sjöfartssektorn och vård och omsorg i två av kurserna. Totalt har sexton handledarkurser hållits under projekttiden vilket resulterade i 180 utbildade handledare. Då blivande handledare (d.v.s. studerande som gått handledarkurs) inkluderas har totalt 278 praktikhandledare utbildats under projekttiden.

Kompetenssystemet för handledarutbildningen beskriver de olika roller, relationer, element, ansvarsområden, deluppgifter och förutsättningar som tillsammans bildar det koncept som kan följas i olika handledarutbildningssituationer. En central roll i systemet är en samordnare som kan fungera som spindeln i nätet.

Högskolan på Åland tillämpar kompetenssystemet för handledarutbildning för sina utbildningsprogram sedan 2005.

Avsikten är också att vidareutveckla systemet och den egna kompetensen inom området för att som uppdragsutbildning kunna erbjuda tjänster för gymnasialstadieskolornas behov.

Handledarutbildningen utvärderades hösten 2003 av en extern utvärderare och resulterade i rapporten ”Utbildning och arbete – hand i hand”. En allmän uppfattning var att handledarutbildningen bidragit till bättre kvalitet på praktiken.

DialogWeb ,

Sverige studievägledning

Se også Validering motiverar Malmöbor Vägledning ska basera sig på respekt för individen Kära läsare Sätt ungdomarna främst Kära läsare

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

„Hvorfor skulle jeg betale full pris når du ikke har fagbrev?“ 12. november 2009 12:31 Vurdering av realkompetanse bygger på det grunnlaget at læring ikke bare foregår innenfor det formelle skolesystemet, men at all kunnskap og ferdigheter som er tilegnet gjennom lønnet eller ulønnet arbeid, organisasjonserfaring, fritidsaktiviteter eller på annen måte, teller med.

All læring er verdifull og det er viktig at den blir dokumentert uansett hvor den er tilegnet.

Tilbake i utdanning I 2007 fikk Svanur Thor Brandsson sin realkompetanse vurdert hos IÐAN opplæringssenter. Det gjorde hann etter oppfordring fra sin far, som gjorde ham oppmerksom på denne muligheten, etter å ha sett en reklame om realkompetansevurdering. På daværende tidspunkt hadde Svanur arbeidet som tømrer i nesten 15 år og gjort flere forsøk på å sette seg på skolebenken for å gjøre utdanningen ferdig, uten å klare det. Derfor var Svanur ikke særlig optimistisk når han startet valideringsprosessen. Men han ble snart klar over at dette var en helt ny måte å tilnærme seg kunnskap og kompetanse på. Han ble overbevisst om at realkompetansevurderingen var det som han alltid hadde savnet for å kunne ta svennebrevet. Hann fikk vurdert 26 studiepoeng ut av 172, men det som var viktigst, var at hann fikk noen gode kammerater som alle hadde ett felles mål, å ta svennebrevet.

Sammenhold blant kammeratene viktig Nesten alle som var med i denne første gruppen som gjennomgikk vurdering hos IÐAN opplæringssenter klarte å ta svennebrev og Svanur var blant dem. Hann nevner at sterkt sammenhold og god forbindelse mellom personene i gruppen som gikk i gjennom vurderingen bidro til at alle holdt ut til de var ferdige. "Hvis en i gruppen fikk problemer kom kammeratene og hjalp,” sier Svanur. ”Man kan påstå at gruppen fungerte som ett idrettslag - sammen klarer vi det meste.

Men jeg vil også legge vekt på at Iðunn Kjartansdóttir, studie- og yrkesveilederen hos IÐAN spilte en uhyre viktig rolle for gruppen, hennes innsats kan vi ikke sette stor nok pris på.”

Men hva var grunnen til at Svanur gjennomgikk vurdering av realkompetanse? Hadde han ikke nok oppgaver når økonomien kjørte for full bluss vinteren 2006-2007? ”Ja, jeg hadde mange oppgaver, men det var noe som ikke var helt som det skulle være. Jeg ble ofte stilt spørsmålet: ”Hvorfor skal jeg betale full pris når du ikke har fagbrev?” Og det var en del av motivasjonen for å gjøre enda ett forsøk på å ta svennebrevet.”

Erfaringer fra 15 års arbeid Svanur sier at det var viktig for han å gå veien via realkompetansevurdering, å få godkjent og dokumentert den kompetanse og den kunnskap som han hadde ervervet seg i løpet av de siste 15 årene. , I årenes løp hadde han passet på å ta varierte oppgaver, ikke bare arbeide med husbyggeri, men også legge parkett og gulv, snekre skap og kjøkken og sette i vinduer.

Denne variasjonen bidro til at han fikk en bra vurdering. Svanur er veldig fornøyd med selve prosessen, men innrømmer at han har undervurdert en del av sin egen kompetanse når han gjennomgikk selvevalueringsdelen. Han forteller også at han før i tiden led av skrekk når han skulle ta eksamen men i valideringsprosessen hadde han ingen fornemmelse av å være oppe til eksamen. "Det virket mer som om man var med i en samtale" sier Svanur.

Hvilken innflytelse har realkompetansevurderingen og svennebrevet hatt på hans liv? "Det er klart at det spiller enorm rolle for selvtilliten å ha rettighet som tømrer. Jeg ble ferdig like for finanskrakket og jeg vil ikke engang prøve å forestille meg

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

hvordan min situasjon ville vært som ufaglært på markedet slik det er i dag. Til tross for kraftig redusering av oppgaver så har jeg ikke mistet en dag på arbeid, men slik ville det sikkert ikke ha vært hvis jeg ennå var ufaglært. De ufaglærte er ofte de første som mister jobben når oppgavene blir færre. Ofte er det folk som har arbeidet for den samme arbeidsgiveren i flere år og samarbeidet bygger på gjensidig tillit. Når den slags samarbeid bryter sammen er det ofte meget vanskelig for de ufaglærte å få liknende arbeid igjen, nettopp på grunn av manglende utdanning.”

I dag tar Svanur tredje semester av fire i mesterskolen for tømrere i en kveldskole og i helgene, i tillegg til full jobb og familie. Han sier at det ikke er flere timer i hans døgn enn andres, men han er enormt takknemmelig for all den støtte som han har fått hjemme og at det er den som veier tyngst. Svanur har vært aktiv i å dele sin erfaring av realkompetansevurderingen med andre. "Jeg er sikker på at det er mange der ute som er i en situasjon som likner den jeg var i, og noen av dem står sikkert uten jobb i dag. Men jeg tør trygt anbefale denne metoden og det vil gjøre det lettere for mange andre enn meg å fullføre sin utdanning,“ sier Svanur Þór Brandsson til slutt.

Gjør gott bedre Fra begynnelsen av 2007 har IÐAN opplæringssenter gjennomført realkompetansevurdering i 12 fag. Mekaniker, tømrer, maler, frisør, bilmekaniker, billakkerer, kokk, servitør, rørlegger, fotograf og institusjonskokk. Nå i 2009 kom det fire nye fag til: blikkenslager, stålarbeider, murer og maskinist. Sammenlagt har 217 deltakere gjennomført vurdering og det er ett hundrede som fremdeles er underveis i prosessen.

Av de 217 deltakere har 53 personer allerede gjennomført svenneprøven, og nesten 80 % tar videreutdanning. Gjør gott bedre startede som et utviklingsprosjekt i hovedstadsområdet på Island, men i samarbeid med livslang læringssentrene rundt om i landet har man kunnet tilby denne tjenesten også utenfor hovedstaden, bl.a. på Nord-Island, Øst-Island og på Vestfjordene. Høsten 2009 gjennomføres flere realkompetanseprosjekter i øvrige deler av Island og på Vestmannaøyene. www.idan.is DialogWeb ,

Norge validering, realkompetens

Se også Med blikket rettet fremover Realkompetansevurdering motiverer Validering til høyt nivå Realkompetanse blir vurdert

Begrænset voksenvejledning på Færøerne 12. november 2009 10:26 I løbet af de seneste år har det imidlertid ikke skortet med hensigtserklæringer, der har understreget vigtigheden af en bedre uddannet arbejdsstyrke. Men en organiseret voksenvejledning eksisterer endnu ikke på Færøerne.

De gode hensigter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Både arbejdsgivere og politikere har indenfor de seneste år offentligt erklæret, at kompetenceudvikling, især af ufaglærte, er en nødvendighed for et moderne samfund. Arbejdsgiverforeningen efterlyste i et strategioplæg fra december 2005 et tilbud om offentlig støtte at alle færøske borgere uden uddannelse og ældre end 35 år, for at disse borgere kunne tage enten en gymnasial eller en højere uddannelse.

I regeringsgrundlaget fra september 2008 kunne vi læse, at kompetencegivende uddannelser for voksne arrangeres over hele landet; at professionsuddannelserne, inklusiv uddannelser indenfor madlavning og tjenerfaget, ajourføres og udvikles, og at A-kassen revideres, bl.a. med henblik på kompetencegivende uddannelser for ufaglærte.

Disse smukke hensigter blev gentaget af Færøernes lagmand, Kaj Leo Johannesen, da han i sin årlige tale i forbindelse med nationalhøjtiden den 29. juli i år erklærede, at samfundet skal tilbyde gratis uddannelse og give folk mulighed for at tilegne sig nødvendige kompetencer for at kunne være aktive på arbejdsmarkedet.

Men der er tilsyneladende lang vej fra ord til handling.

Manglende prioritering I december 2007 fik daværende kultur- og undervisningsminister overrakt en betænkning, der omhandlede en ny organisering af hele det færøske vejledningssystem. Men sidenhen er der ikke sket noget, fortæller Claus Reistrup, fuldmægtig i Kulturministeriet, hvorunder uddannelse også sorterer.

Reistrup ønsker en omorganisering af hele vejledningsområdet, så at også dem, der allerede er på arbejdsmarkedet, vil blive tilgodeset og tilbudt vejledning om muligheder for videreuddannelse. For ifølge Reistrup er voksenvejledningen næsten ikke-eksisterende. Og i fremtiden bør denne vejledning dække hele landet og alle slags erhvervsgrupper. – De mennesker, der allerede er på arbejdsmarkedet, men som ingen uddannelse har, har ikke rigtig nogen steder at henvende sig. Der er selvfølgelig A-kassen med dens tilbud om kompetence-givende kurser, men den er jo for arbejdsløse, siger Claus Reistrup.

Hildur Patursson er også ansat i Kulturministeriet. Hun efterlyser en lovgivning, der fastslår voksne menneskers ret til uddannelse. – Man skal lede længe efter muligheder for voksenvejledning. På dette område er der desværre meget tilbage at ønske, siger hun og viser til den islandske model, der bygger på et samarbejde mellem arbejdsgivere, fagforeninger og det offentlige om videreuddannelse af især den ufaglærte del af arbejdsstyrken.

Ifølge Patursson er der dog visse bedringer at spore, da der bliver flere og flere tilbud om kurser og uddannelsesforløb til ufaglærte. Men grundet manglende vejledning når disse tilbud måske aldrig ud til dem, der har mest brug for dem.

Fire timer om ugen LFÚ er en landsforening for færøske uddannelsessøgende, se www.lfu.fo. Her tilbydes der studievejledning til både unge og ældre, der ønsker at videreuddanne sig. LFÚ-vejledningen er et af de sjældne tilbud om vejledning, som ikke primært henvender sig til unge i gang med at afslutte en gymnasial uddannelse.

Inger Flø Jørgensen er vejleder ved LFÚ-rådgivningen. Vejledningen har åbent 4 timer om ugen, og der er nok at lave, især i forbindelse med, at ansøgningsfristerne på uddannelsesinstitutionerne nærmer sig.

– Både unge og ældre henvender sig til os med ønsket om vejledning. En voksen, der opsøger os med et ønske om at videreuddanne sig, er typisk en lærer eller sygeplejerske omkring de tredive med et ønske om at tage en overbygning til uddannelsen, siger Inger Flø Jørgensen. Vejledernes opgave er så sammen med de besøgende at afdække ønsker og muligheder.

– Der er også nogle, der kun har en dårlig niende-klasses eksamen som deres eneste bevis på skolegang. De er sindet til

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

at gå den lange, seje vej til en uddannelse. Vi viser dem så de muligheder, der er, både her i landet og i udlandet, siger Inger Flø Jørgensen.

Voksenvejledning – hvorfor?

Ifølge tal fra januar 2009 tæller den samlede færøske arbejdsstyrke ca. 25.000 personer. Af disse er 10.000 ufaglærte, hvilket svarer til 40 procent, som er 5 procent højere end i Danmark.

Indtil for kort tid siden havde arbejdsledighed været et ukendt fænomen. Men krisen kradser, også på Færøerne, og i løbet af det seneste år er arbejdsløsheden vokset med 250 procent - fra 300 til 1300 mennesker. Af de arbejdsledige er 80 prosent uden videregående uddannelse. Hvis ønsket er at bekæmpe arbejdsløshed, burde det faktum, at der på Færøerne som i andre lande, er den ufaglærte del af arbejdsstyrken, der rammes hårdest af arbejdsløshed, være et vægtigt incitament til at etablere et velfungerende tilbud om voksenvejledning.

Nu venter vi så på, at de ansvarshavende myndigheder skrider til handling.

DialogWeb ,

Danmark studievägledning

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Vejledning og vejlederens kompetencer Kulturen er med i rygsækken Store huller i voksenvejledningen Hver vej hjemmefra er vejen hjem!

Estonian job seekers need guidance 11. november 2009 11:42 Estonian job seekers are very interested in guidance and job counselling, Küllike Arend, a career guide of Estonian Unemployment Insurance Fond (EUIF) says. For example at the Tallinn department of EUIF 1200 job seekers are currently on the waiting list for counselling and have to wait for up to two months for reception. Two months is long time in this case but the four counsellors in Tallinn EUIF department can each consult only 600 people per month.

15 counsellors would be sufficient for Tallinn, Küllike Arend says. But she adds that the psychologists of EUIF have also helped the counsellors in guiding job seekers and this has helped to soften the problems. Secondly many career counselling centres for pupils and students in the fifteen counties of Estonia offer guidance to younger job seekers (under 26 years)from time to time.

Social projects have been helpful, too, Eva Rebas, another career guide of EUIF adds. People have written projects and organized art, sport and language courses for job seekers.

Unemployed people tend to become isolated despite of the big number of them in Estonia, and these social projects bring job seekers out of their homes and help them keep a positive state of mind. For instance language courses where young people learn Russian, older people learn English, people willing to work in Finland study Finnish – and all of them are

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

happy to learn.

What are the job seekers interested in Job seekers who have previously been specialists are most of all interested in establishing their own small businesses and many of them have succeeded with the help of consultation. The EUIF also offers financial support for new small businesses.

Young job seekers are often interested in learning. Many of them have previously left school in order to earn money as construction workers etc. After losing their jobs they want to continue their studies. Some vocational schools have organized free courses especially for these young people.

Many job seekers especially workers also need counselling in self-representation: how to do job interviews, write CV etc.

Estonian culture generally values modesty and thus many people think it is impolite to tell about one’s good qualities.

Counselling can be helpful in constructing a positive self-representation.

DialogWeb ,

in English studievägledning

Se også The Supervising of Young Teachers in Estonia

Validering och yrke hand i hand 11. november 2009 09:28 I Finland introducerades ett nationellt kompetensbaserat kvalifikationssystem för yrkesexamina redan år 1994. Jämfört med de andra nordiska länderna var Finland tidigt ute då det gällde att skapa ett formellt, validerande bedömningssystem för yrkeskompetens.

Mycket senare, år 1999, trädde förordningen om integration av invandrare och asylsökande i kraft, där det statueras om s.k. arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, som ordnas av arbetskraftsmyndigheterna.

De vuxna utlänningar som bott i Finland i mindre än tre år och saknar kunskaper i finska går på en tio månaders språkkurs innan de kan börja på en arbetsorienteringskurs. Kursen är elva veckor lång och indelad i en teoretisk del och en praktikdel. Under de sex teoriveckorna görs en yrkesvalidering och under de fem återstående veckorna praktiserar den studerande på en lämplig arbetsplats.

Intervjuer viktiga Virva Muotka, som är utbildningschef på vuxenutbildningscentret Adulta i Helsingfors, berättar att de intervjuer som görs med studerande med utländsk bakgrund är enormt viktiga i valideringen.

– Det kan låta självklart att man gör en intervju, men det är helt avgörande i vilket skede intervjun görs.

Arbetskraftsmyndigheterna gör den första intervjun med tolk precis när en person kommit till landet, men att få veta att en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

person är ingenjör och har jobbat på en elektronikfabrik leder inte så långt. Den som blir intervjuad känner vanligtvis inte till vårt arbetsliv och kan inte sätta sin yrkeskunskap i relation till det.

Virva Muotka ser fram emot en lagförändring som träder i kraft i början av nästa år eftersom den ger utbildningsanordnaren större möjligheter att hjälpa en invandrare på traven i yrkeskarriären.

– Vi gör också intervjuer, men vi har möjlighet att gå djupare in på individuella kunskaper och skapa en bild av den yrkesskicklighet en person har. Om vi tar den ryska ingenjören som exempel frågar vi vad exakt hon gjorde, vilka maskiner hon använde, om hon var chef eller vanlig arbetstagare, hur mycket hon jobbade. Att komma fram till vad en person exakt kan göra är den viktigaste valideringen vi kan göra. Sedan hänger det på vår yrkeskunskap att hitta branscher där kunskapen behövs.

Svart på vitt hjälper Muotka påpekar att det för var och en alltid är svårt att första gången beskriva exakt vad du kan, oberoende om du kommer från en annan kultur eller är en finländare som blir arbetslös.

– Att ha nedskrivet svart på vitt vad en person kan, gör det enkelt att ta reda på om det är en kunskap som behövs i näringslivet just nu och var just denna typ av arbete utförs. I Helsingforsregionen är vi privilegierade för här finns det väldigt många företag som tar emot praktikanter, men redan i grannstaden Vanda är det mycket svårare för att inte tala om andra delar av landet.

Största delen av Adultas studenter med utländsk bakgrund har kommit till Finland för att de har en make eller maka som är finländsk. Många har en utbildning i bakfickan även om få är högutbildade. Att ha ett världsspråk som modersmål kan ibland ge upphov till attitydproblem.

– För västerländska studenter kan det vara svårt att vända på det hela och inse att deras språkkunskaper inte räcker för att få ett jobb i Finland.

Arbete ska motsvara utbildning Praktiktiden är helt och hållet avgörande när det gäller att hitta ett jobb och därför önskar Muotka att man vid behov kunde förlänga praktiktiden för att ytterligare öka chanserna för fortsatt anställning.

– Ett företag eller en organisation får en chans att bekanta sig med en person och se hur han eller hon jobbar och samtidigt kanske bli kvitt eventuella fördomar.

En del av valideringen från Adultas sida går ut på att man besöker arbetsplatsen och diskuterar både med arbetsgivare och med praktikant.

– Vi kollar till exempel att en praktikant verkligen får utföra det arbete han eller hon är utbildad till. En tekniker ska inte jobba som städare.

Virva Muotka tar som exempel en rysk man som i intervjun berättade att han är skicklig på att reparera elektronik. Han fick en praktikantplats, där han efter att han fått bevisa att han kan reparera tv-apparater fick allt mera utmanande arbetsuppgifter och till sist blev fast anställd.

– Alla praktikanter blir förstås inte anställda, men vi diskuterar noggrant med arbetsgivaren och ber om ärliga åsikter. Vi tar till exempel reda på vilken typ av tilläggsutbildning som skulle öka praktikantens chans att bli anställd.

Vägledare saknas Elva veckor är en alldeles för kort tid att hitta rätt, anser Muotka.

– Om man inte lyckas då trillar man ur systemet och det är svårt att gå vidare på egen hand.

Behovet av vägledning är stort, men utbudet på vägledare som känner till den här typens problematik är begränsat. Arbetsoch näringsbyråerna gör så gott de kan, men de är överbelastade. Systemet fungerar ändå hyfsat så länge en utländsk studerande finns med i arbetskraftsmyndigheternas rullor, men när det sedan handlar om att ta sig vidare på egen hand kan det bli knepigt.

– Hur ska en person med utländsk bakgrund förstå vilka möjligheter som gömmer sig bakom fraser som ”täydennyskoulutus” (fort- och vidareutbildning) eller ”aikuiskoulutustuki” (stöd för vuxenutbildning)? Alla ska inte behöva jobba som städare eller närvårdare om de är bra på något annat!

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Validering i Finland I NVL:s rapport Validering i de nordiska länderna (pdf) - policy och praktik av Åsa Hult och Per Andersson utgiven 2008 sägs följande om valideringen i Finland: "I Finland beskrivs validering som 'värdering av vad som har lärts'. Begreppet på finska är 'aiemmin opitun tunnistaminen ja tunnustaminen', som även kan översättas som 'erkännande och validering av tidigare lärande', men man använder också ordet 'validaatio' på finska. I detta innefattar man identifiering, erkännande och värdering av tidigare lärande."

"Det finns i Finland inte ett system för validering inom utbildning och ett för arbetsmarknad utan det är ett enhetligt integrerat system för de båda sektorerna. Den tredje sektorn är däremot inte inkluderad fullt ut – validering inom tredje sektorn är det som är minst utvecklat i Finland även om viss verksamhet pågår. I det kompetensbaserade kvalifikationssystemet tar man upp exakt vilka kompetenser som kan värderas (och inga andra), hur de ska värderas och mot vilka kriterier. Systemet kan sägas vara behovsstyrt utifrån arbetslivets krav och kvalifikationerna är framtagna i samarbete mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Bedömningen sker alltid mot utbildningssystemets kriterier."

"Finland är det land som har den tydligaste kopplingen mellan validering och utbildningssektorn. Validering finns egentligen inte utanför utbildningssystemet, utan arbetsmarknaden har helt anammat att kvalifikationer ska vara formella och valideras via utbildningssystemet. All kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden görs till yrkesexamina som kan bedömas i utbildningssystemet."

Adulta

är ett av Finlands största vuxenutbildningscenter för yrkeslivet. Adulta, som grundades 1972, erbjuder grund-, fortsättningsoch påbyggnadsutbildning både för företag och för privatpersoner.

Centret har över 13 000 vuxenstuderande per år och fungerar på sju orter (Träskända, Kervo, Tusby, Vanda och Helsingfors).

Adulta har över 200 anställda som representerar olika utbildningsområden.

Adulta in English: www.adulta.fi/adulta/english

Förordning om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (på svenska): www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990511 DialogWeb ,

Sverige validering, invandrare, kvalifikationer, studievägledning

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Utländska interner i infoskugga Högskolor och företag behöver varandra

Forskere savner viden om udbyttet af vejledning 09. november 2009 08:51 Det er paradoksalt så lidt viden, der i dag findes om borgernes oplevelse og udbytte af vejledningen, i betragtning af de store udfordringer, området er udset til at løse. Sådan lyder en central konklusion i en rapport om effektivitet og kvalitet i voksenvejledningen i Norden, udarbejdet for NVL i år af en gruppe specialister inden for vejledning i de nordiske lande.

- Vejledningen bliver i disse år mødt af stærkt stigende krav om at skulle dokumentere sin værdi. Men det, der i dag først og fremmest måles på, er de resultater, som umiddelbart kan gøres op, fx antal af studievalg og frafald samt hvor mange virksomheder eller borgere, vejlederne er i kontakt med. Vi mangler en betydeligt bredere indsigt i, hvordan de mange forskellige facetter, der arbejdes med i vejledningen, virker set med de vejledningssøgendes øjne, siger Peter Plant, der er lektor ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, forsker i uddannelses- og erhvervsvejledning og bidragyder til den fælles nordiske rapport.

Skab kvalitet ud fra det der virker Den eksisterende viden er sporadisk og baserer sig hovedsageligt på undersøgelser af særlige målgrupper eller afgrænsede tilfredshedsundersøgelser.

- Ofte oplever man, at deltagere hæfter sig ved helt andre elementer end det, udbyderen selv har set som det centrale i forløbet. Fx har vejledningssamtalen traditionelt en central placering, set med vejledernes øjne, mens deltagere måske slet ikke har hæftet sig ved denne, men fremhæver mødet med en særlig kollega i et praktikforløb, eller at de fik mulighed for at fordybe sig og fandt inspiration på en uddannelsesmesse, som for andre kan minde om et hektisk supermarked.

Vejledningstilbudene må i langt højere grad kvalitetsudvikles på baggrund af, hvad der rent faktisk virker blandt brugerne, som det i en årrække også har været betonet i resolutionerne for vejledning på europæisk plan, pointerer Peter Plant.

Vanskeligt at lave undersøgelser Når viden på området i dag ikke er større, skyldes det blandt andet vanskelighederne ved at gennemføre valide undersøgelser af kvalitativ karakter. Ofte viser resultaterne af vejledning sig først efter længere tid, hvilket desuden gør det vanskeligt at isolere selve vejledningsindsatsen fra andre faktorer, der påvirker vore beslutninger. Desuden beror vejledning ikke mindst på at hjælpe den enkelte til at afklare og forfølge sine personlige mål, hvilket vanskeliggør udviklingen af standardiserede evalueringer af udbytte. Endelig kan man vanskeligt sammenligne med neutrale kontrolgrupper, da man ikke kan afskære udvalgte borgere fra vejledning.

Bedre fodfæste til vejledningen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Når netværket af nordiske vejledningsspecialister trods de vanskelige odds fastholder efterlysningen af en evidensbaseret politik, skyldes det, at det både i metoder og i politikudviklingen kan tilføre området et vigtigt kvalitetsløft, ligesom det vil give vejledningen et mere solidt fodfæste, end den oplever i dag, når skiftende politiske krav og interesser blæser hen over området. Om end der er forskelle fra land til land, er vejledningen generelt præget af, at flere ministerier og andre organisationer har interesse i området. Desuden er der mange lokale aktører, som udover at vejlede også forventes at pleje interesser for den uddannelsesinstitution, de fx repræsenterer.

- I Norden bør vi have især to ting for øje i de kommende år: Dels at udvide og revidere evidensbegrebet og inddrage deltagernes erfaringer i denne proces. Dels at skabe en større progression og fleksibilitet i vejledningstilbudene, så vi letter adgangen for de potentielle brugere, der ikke allerede kender dem, og forhindrer at deltagere oplever, at de bliver kostet fra den ene vejledningsinstans til den anden fra gang til gang, mener Peter Plant.

Link til rapporten

”Expected outputs/outcomes of guidance services for adults in the Nordic countries” www.nordvux.net/page/726/nvlsrapporter.htm Link til vejledernetværket www.nordvux.net/page/580/vagledning.htm DialogWeb ,

Danmark

Dobbelt så sterke?

14. oktober 2009 09:45

Har alle muligheter Renate vokste opp på 80-tallet. Hun understreker at hennes umiddelbare svar på spørsmålet om hva som kjennetegner den nordiske kvinnen, i høyeste grad er preget av oppveksten hennes.

-Jeg er sosialisert inn i et samfunn til å være sterk og selvstendig. -Jeg har lært og erfart at en nordisk kvinne kan forandre noe. Kan gjøre en forskjell. Kan gjennomføre det hun vil. Alt er mulig. Jeg tror faktisk det handler mye om livslang læring, for en nordisk kvinne er det mulig å endre ting underveis. Det er aldri for seint!

En av tingene Renate bestemte seg for å gjøre, og nå har gjort, var å skrive bok. Resultatet ble den lettleste boka Dobbelt Mamma som kom ut tidligere i år. Ideen til boka sprang ut fra et læringsutgangspunkt.

Hun ser et stort behov for bøker som handler om ekte mennesker, og ekte følelser, og som flyktninger eller andre i minoritetsbefolkningen kan kjenne seg igjen i.

-Vi ønsket å skape en bok som de som går på norskopplæring kan og vil lese. En bok som våger å snakke om følelser og sette ord på deres erfaringer. En bok som ikke bare handlet om ”Dette er Ida. Ida har blå genser”. Målet var jo at boka skulle gi de som er svake i norsk, motivasjon til å lese. Samtidig håpet vi å kunne bidra til kulturforståelse blant norske lesere av ”lettlest-bøker”.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Dobbelt Mamma?

Dobbelt Mamma handler om å være mamma i et nytt land. Den er et portrett av Mulki fra Somalia, Hana fra Libanon og Vujka fra Kosovo. De forteller hvordan de opplever å være kvinne og mamma i Norge. De forteller om hvordan de kom til Norge, om bakgrunnen sin og om den nye hverdagen i det nye landet. Alle tre visste mye om å være mamma i hjemlandet, men i Norge var alt annerledes.

Vujka, Hana og Mulki har blitt kjent med det norske samfunnet ved å følge barna sine på skolen og på SFO (Skole Fritids Ordning). Men inngår disse kvinnene i definisjonen av ”nordiske kvinner”?

-Det er et stort tap for samfunnet hvis den nordiske kvinnen i per definisjon fortsatt er ”høy og lys”, og termen fortsatt er sterkt knyttet til etnisitet i framtida, sier Renate.

-Jeg tror vi må bli bevisst på at identitet er ikke en enhetlig greie. I enkelte situasjoner bruker du den ene sida av deg, i andre situasjoner bruker du andre sider, sier Renate. Slik er det for alle, uavhenig av om en har minoritetsbakgrunn. Hun siterer veilederen sin fra masterstudiene på Høyskolen i Oslo, Sissel Østberg, som kaller dette for integrert plural identitet. Begrepet innebærer at at alle finner sin plass, finner ut hva man kan gjøre og ikke, og skaper et ”integrert selv” i all sin mangfoldighet. I følge Renate er dessverre ikke hennes moderne definisjon av nordiske kvinner representativt i Norge. Noe hun beklager.

-Men dersom vi evner å legge til rette for integrerte plurale identiteter tror jeg også vi klarer å utvide begrepet ”nordisk kvinne”. Samtidig trenger vi massiv behandlig i forhold til hvem er ”vi”. Vi trenger en utvidelse av begrepet norskhet, og en utvidet oppfatning av ”vi”, som utenriksminister Jonas Gahr Støre snakker så mye om.

Å lykkes – eller ikke lykkes Ikke alle opplever å lykkes i et nytt land. Dette henger i liten grad sammen med hvor ressurssterk en er. Det avhenger mer av å få støtte og anerkjennelse for veien man går. Å få bekreftelse på at det er behov for deg og din kompetanse og dine erfaringer, mener Renate.

-Og jeg tror fortsatt man har større sjanse til å lykkes dersom man har kommet hit som barn enn om man kommer hit som voksen, slår hun fast.

Samtidig er hun opptatt av familien som læringsarena, og ser at flere kanskje ville lykkes dersom systemet ble endret. Slik det er i dag blir du som innvandrer/flytkning fra første dag i Norge plassert i en plan. Denne planen inneholder for voksne et introduksjonsprogram med språkopplæring og lange skoledager. Barna blir plassert i barnehage. Slik skiller man foreldre

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

og barn og skaper adskilte arenaer. Intensjonen er økt språklæring og bedre forutsetninger for integrering. Problemet er, at mors største læringsmotivasjon ofte ligger i å forstå hvordan hennes språklæring kan hjelpe barna hennes i et nytt land.

Ikke i hennes personlige læringsønsker. Da er kanskje denne atskillelsen mer hemmende enn fremmende for integrering.

En familielæringstilnærming kunne tilført mye til integreringspolitikken i Norge, tror Renate.

Regler som hjelper – arbeidsliv som hindrer "Reglene hjelper meg i Norge” sier Mulki i boka. Hun mener sosiale ordninger, lover og rettigheter gjør det mulig for henne å klare seg som selvstendig kvinne – i motsetning til Somalia der reglene absolutt ikke hjelper en enslig kvinne. Renate tror det er mye sant i dette. Lover og regler i Norden er på en måte feminine. De er innrettet for at kvinner skal kunne klare seg selv.

-Jeg tror det er en stor styrke at kvinner som kommer til Norge kan skille seg fra en mann som er en en drittsekk. At det er en mulighet. At det er mulig å klare seg selv, og at det ikke blir sett på som noe negativt å bo alene med barn, slår Renate fast.

Samtidig er hun tydelig på at mangelen på flerkulturell kompetanse er en trussel. Særlig i arbeidslivet har vi mange utfordringer. I de nordiske landene er det et uttalt mål å rekruttere flere innvandrere. Innenfor utdanningssektoren har en lykkes med dette, og i Norge er det en svært høy andel jenter med minoritetsbakgrunn som tar høyere utdanning. Men problemene møter de i andre enden.

-I arbeidslivet sitter det blant annet mye islamofobi i veggene, sier Renate. Hun tror det er forvirrende for mange å møte de nordiske landene. På den ene siden møter disse menneskene mange som gir dem anerkjennelse for det de kan, og blir fortalt av regler og system at her har du alle muligheter. Samtidig møtes de av store hindringer i arbeidslivet. Her er det en motsetning som ikke henger sammen. Noen deler av samfunnet vil gi deg anerkjennelse og møte deg som den du er, andre vil sette merkelapper i panna på deg!

Lære å være nordisk kvinne?

De nordiske kvinnene er ofte sett på som sterke. På spørsmålet om dobbelt-mamma-kvinnene er dobbelt så sterke, får jeg ikke noe entydig svar.

-Men, sier Renate, det krever styrke å arbeide fram en identitet som veksler mellom ulike tilhørigheter. Og det er ingen tvil om at de kan noe mer enn vanlige mammaer. Hadde jeg bosatt meg i Marokko hadde jeg hatt noe mer enn en vanlig mamma i Marokko. En ny livsverden innebærer nye ferdigheter, og ikke alle lykkes med det. Noen slås i bakken. Noen er bare redde. Det er redsel for det ukjente enten på egne eller barnas vegne. Men disse kvinnene som kommer til Norge og har barn, de har klart å komme seg til Norge og de kan mange ting. - Hvorfor våger vi ikke å gå inn og bruke den kompetansen, og lage arenaer sammen med barna? Barna er viktigst for kvinnene, og det er viktig å bygge på det de kan og spørre om deres meninger og deres behov. Dette er ikke noe særegent for minoritetsmammaer.

-Vi kan kurse så mye vi vil, men det som lykkes og som myndiggjør de nye nordiske kvinnene, er å spørre dem hva de har behov for. Foreløpig våger vi ikke det, avslutter Renate Grytnes.

Lenker: Boken Dobbelt Mamma er utgitt på Lettlest forlag som utgir lettleste bøker. Boka kan også bestilles der. www.akademika.no/sphinx/bok/dobbelt+mamma www.llf.no DialogWeb ,

Norge kompetensutveckling, lika möjligheter

Se også Kunde møter karriereveileder Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Norden i en globalisert verden Når naturen viser krefter!

Kvinder hjælper kvinder 13. oktober 2009 09:40 Nogle gange bliver det ved et kort møde i opgangen, inden døren ind til lejligheden bliver lukket igen. Andre gange ender det med dampende varm kaffe og timers udveksling af erfaringer med forældremøder i skolen, breve fra kommunen, man ikke forstår, og snak om de mange forskellige tilbud, der er til både børn og voksne i kvarteret.

Reaktionen er meget forskellig, når Joumana Nemir og andre bydelsmødre på Bispebjerg som denne formiddag uanmeldt ringer på døren, fordi navneskiltet vidner om, at her bor en familie med samme sproglige og kulturelle baggrund som hende selv.

- Nogle siger nej tak – de ønsker ikke besøg eller information. I et andet hjem sad jeg i mere end en time og snakkede med moderen, som næsten lige havde født og blandt andet var glad for at høre om en legestue i kvarteret, hvor mødrene kan lære dansk samtidig med, at der er aktiviteter for børnene, fortæller hun.

Underforståede budskaber De fleste kontakter etableres ved møder og arrangementer som den muslimske Eid-fest, hvor bydelsmødrene deler løbesedler ud eller gennem sundhedsplejersker fx, som gør opmærksom på en mor, der måske kunne have gavn af et besøg. Ofte resulterer den først kontakt i flere møder. Nogle kvinder har en række spørgsmål, de nu pludselig kan få besvaret, andre vil gerne ledsages til et lægebesøg eller til et møde på børnenes skole.

For Rikke Skovfoged Nordentoft, der er projektleder for bydelsmødrene på Bispebjerg og i Akacieparken i Valby, er det under arbejdet blevet mere og mere tydeligt, at der er rigtig mange ting og normer i samfundet, der er underforståede og aldrig bliver formidlet.

- Skoler og daginstitutioner har fx store forventninger om løbende samarbejde med hjemmene og forældrenes rolle i det, men når man ikke er opvokset i vores kultur, er det langt fra tydeligt for familierne, hvad der egentlig forventes. På samme måde kan det være uoverskueligt, hvilken kommunal instans, der kan hjælpe én i forskellige situationer, siger projektlederen.

Bange for kommunen Bydelsmødrene kan på en helt anden måde end Rikke Skovfoged Nordentoft selv gå ind i en dialog med familierne, fordi de deler både modersmål og samme kulturelle og religiøse baggrund.

Joumana Nemir, der er palæstinenser fra Libanon og i dag virker som tolk, indlader sig gerne i diskussioner om fortolkning af Koranen og trækker på sine egne erfaringer fra ca. 18 år i det danske samfund.

- Jeg er blandt andet mor til et handicappet barn og husker selv, hvor svært det var at sætte sig ind i de mange muligheder, der er for støtte i den situation. Den slags fortæller jeg kvinderne om. Det er et stort problem, at mange familier er bange for at henvende sig til kommunen med deres spørgsmål, fordi de frygter at miste deres ydelser eller at blive mødt af krav, de ikke kan leve op til, fortæller hun.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Tilbud skal bruges Bydelsmødrene på Bispebjerg har virket siden medio maj i år. Om ordningen bliver en succes skal blandt andet måles på hvor mange familier, de kommer i kontakt med, og i hvilken grad familierne oplever behov for denne støtte.

- Målet er at skabe bedre liv for en socialt udsat gruppe kvinder ved, at de møder nogle nye rollemodeller. Dermed skaber vi nok så vigtigt også bedre rammer for deres børn. Vi håber, at kvinderne i højere grad vil benytte sig af de mange tilbud, der allerede er for dem og familierne i lokalområdet, ligesom flere af deres børn forhåbentlig vil nyde godt af de fritidstilbud, der er til dem, siger Rikke Skovfoged Nordentoft.

Mange aktiviteter er samlet i Integrationshuset Kringlebakken, ligesom der i projektet Fakti er tilbud særligt rettet mod bl.a. traumatiserede kvinder.

Selv oplever Joumana Nemir, at rollen som bydelsmor gør hende stærkere.

- Det er dejligt at opleve, at den viden, jeg har, kan hjælpe andre. Det øger selvtilliden, smiler hun.

Andre af bydelsmødrene har brugt deres nyvundne kompetencer og status til at skifte job.

Bydelsmødrene på Bispebjerg Ni lokale kvinder med anden etnisk baggrund end dansk skal være med til at skabe kontakt til socialt isolerede og udsatte kvinder med udenlandsk baggrund med henblik på bedre integration. Bydelsmødrene gennemgik i foråret et kursus i emnerne børns udvikling og børneopdragelse, det danske skolesystem, seksualitet og prævention, betydningen af sund kost og motion samt lyttende og anerkendende kommunikation. De tilbyder andre kvinder at hjælpe med at læse breve fra offentlige myndigheder eller at gå med til møder i skole, daginstitution eller ved lægen. Desuden fortæller de om tilbud og muligheder i lokalområdet og øser af deres egen viden og erfaringer med det danske samfund. Skoler og andre institutioner kan bestille et oplæg af bydelsmødrene til et forældrearrangement.

Ved rekrutteringen blev der særligt lagt vægt på, at kvinderne taler og forstår dansk, selv har overskud til at skabe en tilfredsstillende tilværelse for deres familie og har lyst til at dele ud af deres engagement til andre kvinder.

Bydelsmødrene taler bl.a. arabisk, farsi og somali, hvorimod det ikke lykkedes at rekruttere tyrkisk- og urdutalende kvinder.

De får et honorar på kr. 125 pr. time i op til otte timer om ugen for deres indsats.

Projektet er finansieret af puljemidler fra Integrationsministeriet indtil sommer 2010. Man håber, det lykkes at forlænge projektperioden med 6 måneder og efterfølgende forankre projektet i kommunen.

Projektleder Rikke Skovfoged Nordentoft fungerer også som leder for bydelsmødrene i Akacieparken i Valby.

Læs om flere projekter med bydelsmødre andre steder i landet HER. DialogWeb ,

Danmark invandrare, lika möjligheter, jämlikhet, jämställdhet

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Reformbølge ruller over Danmark Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kulturen er med i rygsækken Fortæl de gode historier

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Färre yrken och lägre löner – svenska kvinnors lott?

13. oktober 2009 08:26

Mycket könssegregerad arbetsmarknad Om man vill ta del av statistik gällande kvinnors löner och villkor finns det ett antal offentliga källor att tillgå. Alla visar att män som grupp tjänar mer än kvinnor som grupp.

En genomsnittlig svensk man tjänade i fjol 4.700 kronor mer än en genomsnittlig svensk kvinna, enligt de nyaste siffrorna från Medlingsinstitutet, som svarar för sammanställning av lönestatistik.

Skillnaden motsvarar nästan 16 procent, och är ungefär lika stor som under de närmast föregående åren.

Kvinnor tjänar bara 83% av det männen tjänar. Om man tar hänsyn till faktorererna ålder, utbildning, yrke och sektor tjänar de ändå bara 93% av vad männen gör. Vi har alltså tydligt könssegregerade löner.

I Sverige arbetar 80% av kvinnorna jämfört med männens 86%. Men de gör det på en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen. Man väljer mycket traditionellt – kvinnorna söker sig till vård och utbildning inom offentliga sektorn medan männen har en mycket bredare arbetsmarknad som omfattar många fler yrken inom både privat och offentlig sektor.

Dessutom avstår männen oftare från att ta ut föräldraledighet – 60% tar ingen alls – medan kvinnorna är de som oftast stannar hemma med barnen och dessutom ägnar sig åt obetalt arbete i mycket högre utsträckning än männen.

Männen får också bättre förmåner Samma veckan pekade Dagens Nyheter på en annan företeelse som visar på att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en klart svårutrotad företeelse. Då tog nämligen fackförbundet Civilekonomerna upp ett annat och mindre känt missförhållande – det s k förmånsgapet.

Det handlar om bonusar, tjänstebil, tidningsprenumerationer och försäkringar mm som männen i förbundet får i betydligt högre utsträckning. Det kan röra sig om tusentals kronor i skillnad mellan män och kvinnor. Och detta på toppen av de tidigare skillnaderna i grundlön.

6-timmarsdagen för föräldrar - boven i dramat?

Anna Thourssie, chefsekonom på LO-förbundet Kommunal, har ofta kommenterat hur viktigt det är att att kvinnor får möjliget att arbeta heltid. Det är viktigt för att bygga upp en högre livsinkomst, men också för att kvinnorna ska kunna komma ikapp männens medellön. I sammanhanget blir det också viktigt att fundera kring vilka jämställdhetsföljder rätten till 6-timmarsdag för småbarnsföräldrar egentlig har fått. Om merparten av mammorna utnyttjar rätten, men få pappor gör det och ingen tendens till förändring märks så är det kanske dags att diskutera förändringar i regelverket i föräldraförsäkringen? Är det kanske till och med dags att införa form av tvingande kvotering där?

Diskriminering i svåra tider trots DO?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Under ett antal år fanns i Sverige en jämställdhetsombudsman, med uppgift att övervaka utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället. Denna funktion har nu blivit en del av en ny myndighet som kallas DO – Diskrimineringsombudsmannen – som som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

DO övervakar också att föräldraledighetslagen följs och att föräldralediga inte blir sämre behandlade på jobbet. Därmed anser sig statsmakten nu ha tagit ett helhetsgrepp på området kring allas lika möjligheter, men frågan är hur starkt den kan stödja och verka för en rättvis löneutveckling för kvinnor i en komplext ekonomiskt skede. Ekonomisk recession och gamla mönster hotar att bli övermäktiga motkrafter. Åtminstone just nu – hösten 2009.

Länkar: www.scb.se www.do.se www.kommunal.se DialogWeb ,

Sverige jämställdhet

Se også Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Mångfald i regnbågens alla färger

Kjære leser 13. oktober 2009 08:01 Vi ser for eksempel stor forskjell på kvinners status og situasjon i Norden og i Baltikum. Artikkelen fra Estland utfordrer oss kraftig rundt likelønn og likestilling i samfunnet. I Estland er det fortsatt naturlig at ”mannen forsørger familien”, og dette er jo et paradoks når en stor del av familiene består av enslige mødre med barn. Vi vet at situasjonen i Norden er annerledes. Vi vet at kvinneandelen i parlamentene ligger på omkring 40 prosent og at de nordiske landene er verdensledende hva gjelder kvinners stilling i toppolitikken. Samtidig kan vi lese at kvinner bare tjener 83 % av hva menn gjør i likestillingens høyborg Sverige.

Det er i tillegg fortsatt få kvinner i de høyeste posisjonene i børsnoterte selskaper og i næringslivets organisasjoner i Norden. Hvorfor går det saktere i næringslivet enn i politikken? Noen av disse spørsmålene settes på agendaen av det islandske formannskapet i Nordisk Ministerråd på en konferanse i november, kanskje vi får noen flere svar da?

Tross disse forskjellene ser vi at nordiske kvinner har fått til mye – og har en unik posisjon på mange måter. For når vi leser Sigrúns artikkel om kjønnskampen og likestillingen i Island, ser vi hvilke muligheter og rettigheter de sterke islandske kvinnene har kjempet til seg. Og i den norske artikkelen leser vi om den godt innlærte

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

oppfatningen av at nordiske kvinner kan hvis de vil!

Men fortsatt har de nordiske kvinnene altså stesøstre. Både i sine naboland, som Baltikum, og innen sine egne lands grenser. Det er ingen tvil om at mange kvinner med minoritetsbakgrunn føler seg isolert fra det nordiske kvinnefellesskapet. Hvordan kan en lære seg å være kvinne i Norden? Dette spørsmålet settes på agendaen både i den norske og den danske artikkelen. Og her har de nordiske kvinnene en forpliktelse til å adoptere og inkludere sine medsøstre, slik at de ikke lenger opplever seg som stebarn! Bydelsmødrene i Karens danske artikkel er et glimrende eksempel.

Jeg håper du kan finne inspirasjon og glede i høstmørket av å lese om kvinneutdanning på Færøyene, kvinnekamp i Island, kvinnelønn i Estland – og i Sverige, bydelsmødre i Danmark, dobbeltmammaer i Norge og om en hardt arbeidende sterk kvinnelig NVL-koordinator i Finland.

Jeg ønsker alle sterke kvinner – og alle andre – en riktig god høst!

Beste hilsen Hilde DialogWeb ,

Norge jämställdhet

Se også “Tørr vi, kan vi, vil vi?”

Innovative tiltak for å øke kvinneandel

På sin mammas gata 12. oktober 2009 15:00 Eftersom tjänsten som NVL-koordinator är på halvtid jobbar hon också inom undervisningsministeriet med frågor som är knutna till KEHO, utvecklingsprogrammet för den fria bildningen. Att hitta tid för en intervju är inte helt lätt eftersom Pirkko Sartoneva just i dessa dagar lägger sista handen vid en sammanfattning av förslag till ny kvalitetsoch utvecklingsfinansiering av den fria bildningen i Finland.

– En ny lag för den fria bildningen ska behandlas i riksdagen och i den kommer bl.a. finansieringen att ändras så att en del kan ges som kvalitets- och utvecklingspengar. Det svåra är att hitta gemensamma kvalitetskriterier eftersom det handlar t.ex. om både medborgar- och arbetarinstitut, folkhögskolor och studieförbund, som alla har olika uppgifter.

På vackert klingande svenska berättar Pirkko Sartoneva att hon började sin karriär inom den fria bildningen som lärare i svenska, men sedan antog hon nya utmaningar på den administrativa sidan och där har hon stannat tills vidare.

– Jag tycker att det skulle vara svårt att jobba som byråkrat om jag inte hade en lärarbakgrund. Det ger så mycket och det är lättare att förstå vad ett beslut betyder i praktiken.

Det är arbetar- och medborgarinstitutens situation som Pirkko är bäst insatt i för tillfället och hon berättar att intresset för kurser ökar samtidigt som de finländska kommunernas ekonomi blir allt sämre.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

– Det kan innebära att möjligheterna att öka utbudet av kurser försvåras. Samtidigt pågår en process på fältet, där små medborgar- och arbetarinstitut slås ihop till större enheter, vilket kan vara både bra och dåligt. Det är bra om mindre institut kan slå ihop sina resurser, men å andra sidan finns det en risk för att närhetsprincipen kommer i skymundan. Folk i små byar blir lätt bortglömda.

Nätverk utmanar Till studierna i svenska hörde också kurser i både danska, norska och isländska så Pirkko Sartoneva kan med fog kallas nordist, men även om hon har nordiska kontakter blir det nu första gången som hon jobbar nordiskt.

– Det blir väldigt intressant att komma in i det nordiska via vuxenutbildningen eftersom jag själv har den bakgrunden. Det är också utmanande att jobba på nätverksbasis för det tar en tid innan man kommer in i det hela och lär sig känna människorna.

Pirkko är ordförande för två av NVL:s nätverk, vägledarnätverket och nätverket äldre i arbetslivet. De träffas både fysiskt och via e-post.

Vägledarnätverket planerar bl.a. att genomföra en jämförande studie i kvalitetssäkring i vuxenvägledning under 2010.

Arbetet är tänkt att mynna ut i en rekommendation med fokus på framför allt korttidsutbildade vuxnas behov av vägledning.

Den finska kvinnan jobbar mycket Att den finska kvinnan är speciellt stark är en uppfattning som härstammar från ett Finland i krig. Men hur är det i dag?

– I synnerhet ska medelålderskvinnorna vara starka, men visst kan jag se att yngre generationers kvinnor också är väldigt ambitiösa. Det är möjligt att traditionen förutsätter att kvinnor jobbar mycket. I Finland är det till exempel inte alls så vanligt som i Sverige att kvinnor har deltidsarbete. Också samhällssituationen gör att kvinnor har lättare att få jobb än männen eftersom serviceyrkenas andel ökar, medan traditionella manliga jobb blir färre.

Inom det fria bildningsarbetet är kvinnorna också i majoritet. Det är mest kvinnor som skapar med sina händer, studerar, konsumerar kultur. Hittills har det ändå ofta varit män som innehaft de ledande posterna, men i och med att de stora årskullarna går i pension i Finland besätts lärar- och rektorstjänster t.ex. vid medborgar- och arbetarinstituten allt oftare med kvinnor, berättar Pirkko Sartoneva. Hon tror inte att det är något hot mot männen.

– Alla som jobbar inom den fria bildningen är mycket medvetna om att vi ska utveckla metoder och skapa ett sådant kursutbud att vi får flera män med.

Finsk information Pirkko Sartoneva ser som en av sina viktiga uppgifter som koordinator att göra NVL mera känt bland den finskspråkiga befolkningen i Finland.

– Vi borde öka informationen på finska för att nå de finskspråkiga. Som det nu är tror jag att NVL är mera känt bland finlandssvenskar.

Pirkko anser att det är viktigt att man förutom skandinaviska också kan använda engelska i nordiska sammanhang.

– I verkligheten är det svårt att få finskspråkiga med om man inte använder engelska. Men det är inte bara svenskan som kan bli stötesten utan också danskan, som ofta kan vara svår att förstå också för svenskar.

Det är mycket nytt och spännande som Pirkko ska sätta sig in i under den närmaste tiden och hon medger att det blir knappt med tid över för fritidsintressen. Men något hon inte vill missa är äppelskörden på den kolonilott som hon tillsammans med sin man odlar i Centralparken i Helsingfors. Där har hon redan hunnit plocka hallon och vinbär och skörda både lök, bönor och zucchini.

DialogWeb ,

Sverige folkbildning, språk

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

Sosu-skole i Suðuroy – en uddannelsesmulighed for kvinder 12. oktober 2009 14:42 Historien om sosu-skolen, eller Social- og sundhedsuddannelsen, er historien om en noget kompliceret fødsel, der dog skulle vise sig at blive en sucess, både for de mange uddannelsessøgende, for lokalmiljøet og for samfundet.

Politisk var der stor uenighed om, hvor man skulle placere skolen.

Skulle det være i Torshavn med flest indbyggere og flest uddannelsesinstitutioner i forvejen? Eller skulle det være på Suðuroy, hvor der hverken var særlig mange muligheder for videreuddannelse, eller særlig mange indbyggere?

Valget faldt på Suðuroy, og i 2001 kunne den første og hidtil eneste sosu-skole på Færøerne åbne dørene for de første hold studerende.

Vækst i tilgangen Tilgangen har de seneste år været stor, fortæller Jórun Petersen, der er leder på sosu-skolen. - Vi har i løbet af de seneste år oplevet en vækst i tallet af ansøgere. Derudover er ansøgerne i disse år bedre kvalificerede til videre studier, end de har været tidligere.

Der kan ifølge Jórun Petersen være to mulige årsager til denne udvikling: den økonomiske krise, der også mærkes på Færøerne, kan grundet mangel af arbejdspladser føre til, at flere vælger at uddanne sig. Derudover er skolen blevet populær og er blevet en tiltrækkende mulighed, som flere ønsker at benytte.

Flest kvinder Skolen modtager mange ansøgninger. Tilsammen 75 studerende bliver optaget hvert år. Og et stort tal af ansøgere må desværre afvises på grund af pladsmangel.

De studerende opdeles i tre hold, to hold, der uddannes til sundhedshjælpere, og et hold, der uddannes til sundhedsplejere. Der er omtrent en mand på hvert af de 25 personers hold. Resten er kvinder i alle aldre og fra alle dele af landet. Gennemsnitsalderen for skolens elever er 30 år. Mange af dem har afsluttet folkeskolen og har siden stiftet familie og fået børn. Nu har de så mulighed for at tage en kortere uddannelse, uden at være nødt til at rejse til udlandet, hvilket utvivlsomt er et for drastisk skridt for mange kvinder, der alligevel kunne tænke sig en uddannelse.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Udviklingen For Jórun Petersen og hendes kollegaer er det en fornøjelse at være vidne til de studerendes udvikling i løbet af uddannelsesperioden, hvis varighed er et år og ti måneder for sundhedsplejere og et år og tre måneder for sundhedshjælpere. En del af uddannelsen består af praktik, der bliver taget på hospitaler og andre arbejdspladser, hvor der arbejdes med mennesker.

En vigtig del af uddannelsen er at forberede de studerende til at tage sig af andre mennesker. - For både sundhedsplejere og sundhedshjælpere er det nødvendigt at kunne skelne imellem at være professionel og at være privat, når man er på arbejde, siger Jórun Petersen.

Oveni de faglige kompetencer får kvinderne i forløbet både bedre selvtillid og selvindsigt. Ofte flyttes deres grænser i positiv retning i forhold til fordomme. De nyder at få mulighed for at fordybe sig i det faglige stof. Og uddannelsen er et velkomment frirum. Blandt andet fra de sædvanlige og velkendte huslige pligter, der ofte hviler på kvinderne.

Meinhild Thomsen har været glad for at gå på sosu-skolen, der har givet flere gevinster, end hun opridelig havde forestillet sig. - Jeg har fået mere selvtillid. Jeg har fået stor viden om, hvordan man arbejder med demente mennesker. Og jeg har lært at formulere mig på skrift, siger Meinhild, der har 5 voksne børn og har boet hele sit liv på Suðuroy. I forbindelse med sin uddannelse har hun været i praktik to forskellige steder på Færøerne og sågar i Danmark.

Kompetence-løft Oprettelsen af en sosu-skole har stor betydning, både for de enkelte studerende, for lokalmiljøet og for samfundet.

Uddannelsen betyder et mere professionelt og ensartet tilbud til de borgere, der kommer i kontakt med sundhedsvæsenet.

Og for samfundet betyder et kompetence-løft af en hel faggruppe en bedre uddannet og mere produktiv arbejdskraft.

Også lokalsamfundet med lidt under 5.000 indbyggere kan høste fordele af skolens placering. De studerende rejser til Suðuroy fra alle dele af landet. Mange af kvinderne har børnene med, og de går i den lokale folkeskole. Og tilflytterne skal have et sted at bo, samt mad i munden, så også udlejere og butiksindehavere mærker deres tilstedeværelse.

– Uden denne skole ville en del færøske kvinder næppe have fået en uddannelse, da mange ikke ser sig i stand til at flytte til udlandet, siger Jórun Petersen.

Læs om sosu-skolen på Færøerne på www.heilsuskulin.fo.

DialogWeb ,

Danmark regional utveckling

Se også Kære læser Et frisk pust fra Norden

“Tørr vi, kan vi, vil vi?”

12. oktober 2009 12:48

Vi ønsket likestilling

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Vi som var med den gang, sang kraftig og kjempet for kvinners rettigheter i samfunnet og forandringer av fastlåste kjønnsroller. Vi ønsket rett til arbeid og utdanning, og lik lønn for likt arbeid. En av de røde trådene for kvinnebevegelsen var å vinne respekt for kvinnens egen kropp. Hun og ingen andre skulle ha rett til å bestemme over den, mente vi. Dette gjaldt særlig saker som hadde med seksualitet og barnefødsel å gjøre. Vi mente at fødsel og omsorg for barn og familie dannet grunnlaget for den skjeve likestillingen. Hva har skjedd? Er vi ett godt stykke på riktig vei? Har vi fått mer likestilling?

Fødsel og foreldrepenger Siden 2003 har fedre i Island hatt tre måneders foreldrepermisjon forbeholdt fedrene. Mødrene har tre måneder for seg selv og så må foreldrene dele tre måneder (3+3+3). Mens foreldre er i permisjon får de 80 % av lønnen opp til en viss sum.

Man var helt klar over at den eneste måten å få fedre til å ta permisjon for å være sammen med sine spedbarn, var at de fikk betalt en stor del av lønnen og at de tre månedene ikke kunne overføres til moren. Systemet har mange sider. For det første har det vært en stor suksess i forhold til fedrenes deltagelse. Omkring 90 % av fedre har anvendt deler av sin rett, flere og flere bruker hele tiden og en del mer enn tre måneder. For det andre har analyser av hvor mye foreldre får betalt pr. måned vist at det er stor forskjell på lønningene blant unge foreldre. Menn får mye høyere utbetalinger fra permisjonsfondet enn kvinner. For det tredje viser det seg at arbeidsgivere nå må ta med i all planlegging at menn også får barn og skal ha permisjon for å passe dem.

I følge tall fra den islandske ”Tryggingastofnun ríkisins” (velferdsforvaltningen) tok ca. 25.800 menn fødselspermisjon i årene 2001 - 2006. Hvis man antar at like mange har benyttet sin rett i årene 2007 og 2008 så kommer tallet opp i ca. 37 000 fedre. Av tallene kan man se at i årene 2001 – 2006 benyttet fedrene mer enn de tre månedene mens i oppsvingen i 2006 ble tiden kortere igjen. Fleste fedre benytter tiden til å pleie sine barn og ta over ansvaret for hjemmet mens moren arbeider eller studerer. Etter permisjonstiden er fedrene stadig aktive i familien.

Realiteten i følge ny undersøkelse I en stor, ny dansk undersøkelse med en rekke internasjonale sammenligninger, fra Rockwool Fondens Forskningsenhet, som ble offentliggjort i begynnelsen av oktober 2009, fremkommer det at mødrenes forsprang i tid de bruker sammen med sine spedbarn, små barn, eller tenåringer, er snevret betydelig inn i løpet av de siste årene. I år 2001 brukte mødrene 123 % mer av sin daglige tid med spedbarna (0 til 2 år) enn fedrene, mens i år 2008 er morens ekstra tid med de små redusert til 55 % mer enn far. På de litt eldre barna over sju år bruker kvinner og menn nesten like mye tid på å være med barna.

Rapporten slår hull på to alminnelige forestillinger. Nevnelig at barn betaler prisen for stadig mer krevende og stressende arbeidsmarked, for foreldrene bruker mer tid på barna sine nå. At kvinner har dobbeltarbeid og at det er faktisk mennenes økte samvær med barna som resulterer i at barna har mer tid med foreldrene enn i 2001. Til tross for at det stadig er moren som tilbringer mest tid sammen med barna er forskjellen blitt mindre enn tidligere. Barn er noe man ønsker og begge vil gjøre noe ut av, mens husarbeidet fremdeles blir utført av kvinnene. Særlig gjelder det husarbeidet som skal gjennomføres løpende i hverdagen, matlaging og klesvask er morens ansvar mens far tar seg av det man kan utføre når de passer en, i helgene som å passe hage og bil.

”Ja, vi tørr og vil og kan” Var den siste halvdelen av det tidligere nevnte refrenget, og det beskriver forandringene som har skjedd ganske godt. De islandske kvinnene har kommet seg ut av hjemmene. De er både svært aktive i arbeidslivet og i utdanning. Ser man for eksempel på tall fra universitetene så var det en ny rekord siste år. I følge tall fra islandsk statistikk var det 3.588 studenter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

som gjorde sin utdanning på universitetsnivå ferdig med 3.611 eksamener i skoleåret 2007-2008. Av disse var to tredjedeler kvinner. På det videregående skoletrinn var det også rekordår. Det ble til 2.810 studenter, 1.677 kvinner og 1.133 menn. Gymnasutdanning tar fire år i Island og ser man på andel tjueåringer så ble 71,3 % av kvinnene ferdige med examen artium mens samme tall for menn bare var 45, 3 %. Tallene fra yrkesutdanning er litt annerledes der er mennene flere, eller 76, 7 % av alle de som besto svenneprøven er menn. Men også på det området søker kvinnene frem, andel kvinner som tok svennebrev steg med 21.5 % i fra siste skoleår.

Hva koster det?

Etter tall fra det islandske arbeidsmarkedet så er 83.3 % av islendinger i arbeidsfør alder aktive på arbeidsmarkedet. Andel arbeidende menn er 87,5 % og kvinner 78,6 %. for år 2006. Det er interessant å sammenligne disse tallene med tall fra andre land. Tar man gjennomsnittet i Europa så er andel kvinner i arbeide bare 56 %. Men til tross for fremskritt på mange områder innenfor likestillingen i de siste årene så er ikke alt lutter glede. Selv om det er langt flere kvinner i EU som tar universitetsutdanning så tjener de fremdeles 17 % mindre enn menn. Det er fremdeles langt flere kvinner som arbeider på deltid 31,2 % mot 7,7 % menn. Kvinner utfører også arbeid på de områder hvor lønnen er lav, helsetjenesten, utdanning og innenfor offentlige sektor. Over 40 % av kvinnene arbeider innenfor disse områdene i samfunnet.

I flere årtier var islandske kvinner stolte over å være de som levde lengst i verden. Men der går vi tilbake, nå kan en islandsk kvinne forvente å bli 83 år, mens de islandske menn kan bli 79,6 år. Forskjellen mellom kjønnene minsker, i det årtiet vi sang ”tørr vi, vil vi, kan vi?” var forskjellen oppe på hele seks år mens nå er den bare knapt fire. Det skal være usagt om det er prisen kvinner betaler for utviklingen.

DialogWeb ,

Norge jämställdhet

Se også Kjære leser Innovative tiltak for å øke kvinneandel

The Estonian State is dependent on women 07. oktober 2009 14:54 First of all there is strong vertical segregation: very few women work at top levels of large enterprises. The biggest university in Estonia the Tartu University and most of the other universities have only a few women professors and only the pedagogical universities are an exception in this regard. Women form 17 per cent of the Estonian Parliament and in the government only the Minister of Culture is a woman. It seems that women don't have much to do with politics in Estonia.

The second problem is horizontal segregation. There are areas of work (service, healthcare, education) where the majority of employees are women and salaries are low. Kindergartens and the sewing industry are at the lowest end of salaries and only women work there. Other areas of work (construction, energy and power, transport) have high salaries and the majority of workers are men there.

Thirdly very often women who work in equal positions to men nevertheless have disadvantages due to individual salary

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

negotiations and limitations to wage disclosure. As a result of these three issues women earn about 30% less than men in Estonia. This is one of the largest gender-based wage differences in the European Union.

Gender in kindergartens Kadri Aavik, project leader of ENUT (The Estonian Women's Studies and Resource Centre) says that wages segregation is mainly due to existing gender stereotypes, which are still being reproduced as they are deeply rooted in people's consciousness. In 2008 Kadri Aavik and Kristi Kajak conducted the research project "Social construction of gender in Estonian kindergartens" which analysed the social construction of gender. The research results showed that gender stereotypes are common in Estonian kindergartens both among the teachers as well as the 5-6 year old children. Each of the seven Tallinn kindergartens had organized separate play areas for girls and boys - the boys main play activities related to construction, car and war industry; and care-oriented games and activities (playing with dolls, playing home, school, doctor etc) were meant for girls. In several cases the teachers asked the girls to help with tidying up the playroom and paid more often negative attention to boys than to girls. Thus the 5 year olds already believe that boys are strong and should protect the more "gentle" girls, even though in reality girls develop faster and are physically stronger at the age of 5. Boys and also girls think that girls should be first of all pretty. Estonian schools continue reproducing these stereotypical gender roles through the study programs, textbooks and especially with the attitudes of the majority of teachers.

Gender stereotypes often determine the choice of studies in the university, too. 62% of students in humanities are women apparently because it is generally believed that humanities is a female area while the technical departments consist of 62% men as technical subjects are believed to be male.

Social darwinism Kadri Aavik notes that the existing gender roles are taken for granted and therefore are invisible to people and this is why the 30 per cent lower salary does not occur as a real problem. A man from the street thinks that a teacher's salary is low because the job is easy and does not deserve better pay. Furthermore if the teachers are not happy with their income they can work additional jobs outside of school. Another common argument against equal salaries is "husbands earn well and support their family". This perspective relies on social Darwinism and assumes that as in the animal kingdom the male protects the family and the female nurtures the young thus it should be like that in the human society too. (In fact the animal and bird kingdom are extremely diverse and examples can be found to support any argument.)

The assumption that the man feeds the family is in fact not true for Estonia because a large number of families are single mothers. Almost half of marriages end in divorce and several thousands ex-husbands do not pay their aliments - try to sneak away. Thus the family is dependent on women and not the men in Estonia.

Kadri Lühiste, director of the research department of the Estonian Unemployment Insurance Fund, notes that many men have lost their jobs (in construction, heavy industries) during the economic crisis. Women (working in service, healthcare, education) have mostly been able to keep their jobs. But it is incorrect to conclude that women are in any better position right now concerning salaries.

Reet Laja, head of the board of direction of ENUT finds this assumption misleading and even demagogical. In reality many women lost their jobs already before the economic crisis or have voluntarily given up work because of the embarrassingly low salaries. Today these women have been jobless for such a long time that the official statistics consider them to be housewives instead of unemployed.

Kadri Lühiste from the Unemployment Insurance Fund adds that the current situation is unprecedented - for the first time in history the majority of working people in Estonia are women. We could conclude that not just the family but also the whole state is dependent on women's labour, mostly well-educated women’s labour.

We can only hope that the economic crisis will bring along a crisis of gender roles.

DialogWeb ,

in English jämställdhet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Læring og e-læring år 2030 (-?-) 11. september 2009 10:58

Udvikling av teknologi For så vidt angår den teknologiske udvikling består udfordringen mest af alt i at se, hvad der er i gang og vælge, hvad man kan lide at arbejde med. Dog skal man bemærke, at en seriøs brug af indtalte eller præsentationer og videooptagelser kræver betydelig kunnen, og at udvikling inden for forståelsen af hjernen og dens processer, herunder f.eks. søvn, ikke er så ligetil at forstå. (Undertegnede besidder ingen ekspertise og må forlade sig på populariseringer). For den enkelte underviser og e-læringsforfatter er opgaven altså at danne sig et tilstrækkelig klart helbillede af sidstnævnte emne, således at innovation kan finde sted på basis af generel, kvalitativ forståelse. Ikke umuligt, men krævende.

Anvendelser Den største forandring i selve brugen og udbuddet af e-læring vil formentlig være drevet af en næsten usynlig udvikling: gratis eller billige forfatterværktøjer bliver mere og mere udbredte, og Internettet gør det muligt at vise resultaterne frem, bredere og hurtigere. Der er selvfølgelig modargumentet: “Jamen, vi drukner i muligheder”, hvilket er sandt, pånær at overflod ikke er en egentlig barriere. Enhver må vælge sine yndlingsværktøjer og gøre sig selv til ekspert og opfinder, der er endnu langt til standardisering (og forstening).

Hvad der hér kaldes “ingeniørtænkning” og anses for en fare – forfatteren er selv ingeniør og føler sig ramt – er endnu mere usynligt: stort set alle programmer og brugergrænseflader bærer til dato præg af at være udviklet inden for et ingeniør-paradigme, der kan være nok så godt, men som har skabt “computer illiteracy” og dermed risikerer at skabe “learning illiteracy”, hvis det også begynder at smitte af på valg og præsentation af indhold i de moderne, digitalt støttede, former.

Modtrækket mod den let anarkistiske lavpris-verden er den meget avancerede, Hollywood-agtige e-læringsproduktion, som skaber en naturlig forventning hos brugeren, en udvikling de avancerede computerspil for længst har sat i gang og bragt meget langt. Den vil stille umådelige krav om hhv. investeringer og dannelsen af specialist-team og kombinerer således en indtil videre tvivlsom forretningsmodel med en art ensretning, der vist endnu ikke er analyseret til bunds.

Læringsparadigmer Af de tre læringsparadigmer vil den typiske e-læringsforfatter nok skulle vælge ét og så forsøge at nå så langt, at resultaterne for alvor fænger hos modtageren: eksperimentariet tillader brugeren at sætte ting sammen og stille “Hvad nu hvis...?”-spørgsmål, dvs. kravene til programmering og/eller innovativ tænkning kan vise sig at blive meget høje; portfolielæring er allerede vel etableret, og vil nok være det foretrukne valg for mange, men der kan endnu findes på utallige varianter; og rejse-paradigmet er forfatterens egen kæphest: oversigten kan gøre det ud for lanskabet, detaljerne kan lægges i opgaver. I den fulde Virtuelle Dannelsesrejse skal der også leveres ækvivalenter til en rejseledsager med (en vis) specialviden, særligt lokkende ‘udsigter’, kort, rejsefører m.v.; men dét er en lang historie.

Tilsvarende kan man kombinere f.eks. robot-agtigt legetøj – der er allerede en del på markedet – med ønsket om at komme fri af “ingeniørtanken” og hurtigt indse, at der vil være behov for at kunne påtrykke et dybest set mekanisk (omend måske digitalt simuleret) gestalt en menneskelig, eller i hvert fald ikke-ingeniør-agtig persona. (Måtte min stand tilgive mig denne uskyldige vits...).

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Men bag alt det ovenfor sagte ligger et håb, der ind imellem får næring af små og store gennembrud, typisk af form som en kombination af to eller tre af de nævnte ingredienser – somme tider med andre, ikke omtalt hér, såsom social software: at selve dét at lære, og for den sags skyld: at få lov at undervise, bliver en efterspurgt vare. Vi er der ikke helt endnu.

Med e-læring ind i fremtiden -symposiet blev afholdt den 22. september 2008 i Finland. Symposiets tema var e-læring og fremtiden. Forelæsere fra Norden præsenterede forskellige holdninger til fremtiden ang. undervisning, læring og IT. Program her og på Distans gruppens hjemmeside http://distans.wetpaint.com DialogWeb ,

Danmark distansutbildning, IKT-kunskap

Se også Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester Ønsket om et arbejde med indhold Fjernuddannelse i et fjerntliggende land Nettet udfordrer forståelsen af uddannelse

Nettet udfordrer forståelsen af uddannelse 11. september 2009 08:11 Færre og færre sætter som tidligere perioder af til fuldstændig at hellige sig uddannelse. I dag skal et uddannelsesforløb kunne passes ind med fx et fuldtids lønarbejde eller en barselsorlov, hvor småbørn derhjemme kræver deres, og opgaverne bedst kan løses lige netop i det tidsrum, hvor man kan afse fred og ro til det. Semestret efter har ens situation ændret sig, og nu giver det måske mere mening at starte bilen eller cyklen hver morgen for at møde lærere og medstuderende i klasseværelset frem for i det virtuelle rum.

Hvor University College Syd i dag udbyder tre af sine bacheloruddannelser samt en del af sine efteruddannelsestilbud som netbaserede tilbud, er IT-projektleder Lis Faurholt ikke i tvivl om, at de fleksible, netbaserede tilbud vil blive endnu flere i de kommende år.

Fagligheden er høj på nettet Begrænsningerne for, hvordan de digitale platforme kan udnyttes, ligger først og fremmest i vores hoveder og i, at vi skal have udviklet en ny fælles forståelse af, hvad uddannelse er, og hvordan vi tilegner os ny viden, mener Lis Faurholt.

- I Danmark har vi i mange år haft opfattelsen, at e’et i e-læring stod for erstatning. At distanceundervisning var at

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

sammenligne med et uopfindsomt brevkursus. Vores grundtvigske tradition med mødet og samtalen med andre mennesker som grundlag for uddannelse har sat sit solide præg på vores uddannelsestradition, siger hun og fortsætter:

- Men ved hjælp af personlige blogs, brug af sociale platforme som bl.a. YouTube til at formidle øvelser eller videodagbøger og krav om masser af skriftlig refleksion på de netbaserede uddannelsesforløb, oplever både studerende, undervisere og vi som uddannelsesinstitution noget ganske andet. Noget tyder på, at fagligheden faktisk kan være højere på vore netbaserede forløb end de traditionelle, siger Lis Faurholt.

Det kan skyldes en række faktorer, påpeger hun, og UC Syd skal have flere studerende igennem før, der er tilstrækkeligt materiale til en undersøgelse.

Fælles studieordninger På UC Syd er den netbaserede version af læreruddannelsen i dag fuldstændig ligestillet med den traditionelle udgave.

Studieordningerne er fælles, og de studerende kan flekse frem og tilbage mellem de to tilbud afhængigt af, hvilken tilrettelæggelsesform de foretrækker i forskellige perioder. Det benytter mange sig af. Og set med Lis Faurholts øjne vil flere og flere uddannelsestilbud bevæge sig i den retning.

Det skyldes ganske enkelt, at uddannelsesinstitutionerne er nødt til at tilpasse sig nutidens og fremtidens behov, hvis de vil have studerende.

- Undersøgelser af befolkningens hverdagsliv har længe peget på, at uddannelse skal være uhyre fleksibelt for at blive valgt til. I dag sætter vi tid af til arbejde og til familie og fritid, men ikke til uddannelse. Det ønsker vi at passe ind mellem alle de øvrige forpligtelser, noterer hun.

Skeptiske arbejdspladser Selv om UC Syd har snart ti års erfaring med netbaseret undervisning pågår et løbende udviklingsarbejde, som kan udfordre forventningerne hos såvel undervisere som studerende.

Ofte forbinder de studerende den netværksbaserede undervisning med teoriforløb og ser fællesseminarerne som praksisorienterede, men det kan meget vel være lige omvendt.

- Fx kan der være mere ræson i, at de pædagogstuderende i naturfag bruger to dage på i fællesskab at belyse og diskutere forskellige natursyn og naturen som pædagogisk redskab og siden får til opgave derhjemme at beskrive hver sin biotop, forklarer Lis Faurholt.

Mens såvel studerende som undervisere i dag i høj grad har taget de digitale redskaber og læringsplatforme til sig som en ligeværdig del af uddannelsesinstitutionernes tilbud og muligheder, oplever IT-projektlederen fortsat en del forbehold fra de

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

institutioner, som aftager de studerende.

- På skoler, i daginstitutioner eller i kommunale forvaltninger er der en vis skepsis overfor netbaserede uddannelsesforløb, som især bunder i manglende kendskab til, hvad der rent faktisk foregår på uddannelsesinstitutionerne. ”Kan man nu blive pædagog ved at sidde et par år foran computeren derhjemme?”, kan bemærkninger lyde. Den slags opfattelser kommer vi ikke til livs fra den ene dag til den anden, konstaterer Lis Faurholt. www.faurholt.dk

UC Syd University College Syd udbyder syv bacheloruddannelser som lærer, pædagog, sygeplejerske, fysioterapeut, socialrådgiver, ernæring og sundhed samt grafisk kommunikation. Såvel lærer- og pædagog- som sygeplejerskeuddannelsen er i dag også tilrettelagt som fleksible, netbaserede uddannelsesforløb. Desuden tilbyder man en lang række efter- og videreuddannelse, bl.a. diplomuddannelser inden for pædagogik, sundhed, ledelse, ernæring og sundhed, globalisering og social forandring, psykiatri og ældrearbejde. Flere og flere af disse tilbud tilrettelægges også som netbaseret undervisning.

Campus er spredt over fire byer i Sønderjylland med i alt ca. 2600 studerende på grunduddannelserne, heraf ca. en fjerdedel netstuderende. http://ucsyd.sk DialogWeb ,

Danmark lärarfortbildning, distansutbildning, flexibel utbildning

Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Fjernuddannelse i et fjerntliggende land Læring og e-læring år 2030 (-?-) Vi har informationsteknikken men vi mangler indeholdet!

Kära läsare!

10. september 2009 13:26 När jag sätter mig vid min bordsdator för att skriva detta går jag först in på NVL:s hemsida för att titta på materialet från konferensen On the Go som ordnades i Köpenhamn i maj, och som vi får läsa mera om i detta nummer. Via hemsidan lär jag mig bland annat att det finns en rik flora av begrepp inom nätbaserat lärande, till exempel e-learning, online community learning, flexibelt lärande och IT-stött lärande och att begreppen ges olika innebörd i olika utbildningskulturer och i olika länder. Och innan e-learning ens hunnit slå igenom på allvar har vi redan m-learning (mobile learning) här! Man kan till exempel lära ungdomar att leva mera hälsosamt med hjälp av mobiltelefonen. När jag läser detta får jag ett e-postmeddelande från den sociala plattformen Facebook. På de få minuter det tar att skumma igenom http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

FB:s startsida kan jag bland annat läsa om 50 saker som internet påstås ha tagit död på och även polemik mot påståendena. Av en vän får jag tipset att både kalk och eteriska oljor fungerar mot myror och att filmen om Coco Chanel och Stravinsky är sevärd.

En annan facebookvän förmedlar länkar till det finländska public service-bolaget Yle (yle.fi) som förmedlar nyheten om att det finns stora brister i äldreomsorgen i Finland och att det är lagligt att använda en apparat som mosar levande kycklingar till djurfoder. Samtidigt som jag läser detta lyssnar jag på musik av Duke Ellington som jag helt lagligt har valt via onlinemusiktjänsten Spotify på min bärbara dator. Min mobiltelefon ger då en ljudsignal och påminner mig om att jag ska beställa tid hos frisören.

Lager på lager Vi lever alla, invandrare och infödingar, politiker och beslutsfattare, lärare och elever, i en värld, där informationstekniken utvecklas i rasande takt, det föds lager på lager av innovationer, som vi snabbt ska ta till oss, och glömma lika fort, när det dyker upp något ännu smartare.

Mart Laanpere, som är direktör för centret för undervisningsteknologi vid universitetet i Tallinn, säger att e-learning, som var hett stoff i politiken för tio år sedan, nu är ”down”, men det betyder enligt honom ändå inte att loppet är kört, bara att det nu är på verkstadsgolvet det mesta inom nätbaserat lärande sker.

Det traditionella lärandet ska samsas med det nya, och risken finns att allt går för fort.

Kari Pitkänen, som är utbildningschef vid Jyväskylä universitet, påminner om hur tungt det kan bli för lärare att hålla flera bollar i luften samtidigt. De ska hålla igång traditionella metoder samtidigt som de ska hålla sig ajour med och introducera det nya. Lusten och viljan finns, men tiden är knapp.

Mycket på gång Att nätbaserad utbildning kombinerad med traditionell ”närvaroutbildning” kan bli en lyckad mix berättar det danska exemplet från University College Syd. IT-projektledaren Lis Faurholt är mycket optimistisk och hon anser att begränsningarna för hur digitala plattformar kan användas bara finns mellan öronen och hur vi lyckas beror mycket på om vi förmår utveckla en ny gemensam uppfattning om vad utbildning är och hur vi anammar ny kunskap.

Att det i det avseendet är mycket på gång i Norden visar både det mycket aktiva nordiska distansnätverket DISTANS och utvecklingen i Norge. Utmaningen formuleras väl av den nya norska NVL-koordinatorn Jakob Sletten: ”Utfordringen framover blir å finne løsninger for distribusjon, produksjon og tilgang til digitale læringsressurser som ivaretar de reelle behov som finnes i befolkningen.” Jakob själv presenteras i en skild artikel.

God förnöjelse!

DialogWeb ,

Sverige distansutbildning, flexibel utbildning, IKT-kunskap

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Interagerande i kunskapssökandet Nitus – navet för distansutbildningar Samisk virtualskola är populär

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Network Seduces 10. september 2009 09:02

Politicians’ relation to virtual networks Mart Laanpere, the director of the centre of educational technology at the Tallinn University, sais that today e-learning and virtual networks are no longer “new and exciting” for the European Union. For instance Minerva and some other programs supporting e-learning over the past years have been closed now. Now one has to apply under several different programs for research, development and training. But Laanpere thinks that the situation is not hopeless because it has changed in a radical way. Whereas ten years ago e-learning was “up” in politics and “down” in practice today e-learning and virtual networks are “down” in politics but very much “up” in practice.

Peeter Normak, director of the Institute of Information Technology of Tallinn University finds that the European Union and the Estonian state still value e-learning and virtual networks because these strengthen the European dimension of education and help to overcome regional encapsulation of educational institutions. Thus the EU programs (Erasmus for example) require educational discussions to include a broad range of participants i.e. learners, members of academic circles, vocational unions, graduates’ organizations, employers, people involved in the public sector and so on. Stronger collaboration between universities and enterprises, development of shared responsibility are of priority, too.

The weaknesses of Estonian Virtual Networks Peeter Normak quotes Engeström: (virtual) networks are a necessity because creativity does not manifest in a person’s head but within the interactions between different people within a sociocultural environment. Even Wittgenstein said that thoughts are not “in one’s head” - thoughts are “relations”. And networks can be platforms for testing out new ideas and thoughts. These very simple truths invite us to become active users of virtual networks. Alas the MA diploma works of Tallinn University demonstrate that only one fourth of all the participants in Estonian virtual networks take actively part in discussions while the remaining three quarters remain passive. Many simply do not understand what virtual networks serve for. Peeter Normak finds that Estonian virtual networks are still “underground” and their educational potential has not been realized yet. These are the main reasons that make him believe so:

Firstly the typical Estonian network is run by only one enthusiastic person, but virtual networks work better when lead by a team of people - director, content creators, discussioners, experts, commenters, support persons etc. There is no such thing as role division in the Estonian networks. This is probably due to lack of finances but also because the experts are overwhelmed with their primary job – they simply do not have the time to participate in networks. Peeter Normak suggests that more young and ambitious people should be included now. Networks can also serve as a platform to show their expertise and help them climb on the professional ladder.

Secondly the strongest networks in Estonia are project-based. As long as there is funding everything goes well but discussions slow down when the money is gone. Some networks still manage to stay “alive “ for a while but sooner or later it becomes evident that the aim has disappeared.

Thirdly the Estonian virtual networks tend to be either too “tense” or too “loose”. When relations between participants are too strong the networks become inside circles and attract no outside interest and cannot be innovative. Networks with “loose” organization on the other hand are more innovative but usually unable to realize theirs ideas because of weak organization.

Which virtual networks do you take part in?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Eve Eisenschmidt, director of Haapsalu College of Tallinn University: I prefer the network for novice teachers. Very interesting issues are brought up every week. Young teachers write quite frankly about their experiences and thoughts and we express our point of view by comments. This network certainly reassures young teachers that they are not alone with their problems.

Toomas Plank, docent at the Institute of Physics at Tartu University: since 1998 I am part of the environment measuring project “Globe” network initiated by Al Gore. Students measure the environment and enter the data on the Internet. But we are not limited to the virtual world– in August we organize a summer camp with over 100 Estonian students and guests from abroad (Norway, Czech Republic). When the camp is in South Estonia we have many Latvian participants too regardless of the fact that the main working language is Estonian.

Johanna Helin, director of Estonian world-education project “Look and Change: I am mainly interested in networks dealing with world education “Whole world” and “World School” (in Estonia); Kepa - Globbarit, Uutiset, Maailma.Net; Global.Finland.fi (in Finland); Development Education Forum, CoE, North-South-Centre: GE Network, Global Campaign for Education (in Europe); Pambazuka News (in Africa). I look for information and ideas for my work and it is good to keep myself updated on the developments in other countries. I am also on the mailing list called Footballgirls. This keeps me in contact with my friends in Ghana where I worked and played football from 2002 to 2004.

Uno Traat, professor of criminology of The Estonian Public Service Academy: I follow three networks. Firstly, AVE (Alcohol Free Estonia). It has 400 members of which 50 are active. Recently we tried to find out which of the Estonian politicians has contributed the most to the spreading of alcohol in Estonia and the winner was the Minister of Justice, Rein Lang.

Thus he is our negative hero now. We are planning protests in front of the Ministry of Justice, too. Secondly, I am in the Network Estonian Book friends. This is very good for book reviews and discussions.

Astrid Sildnik, German teacher at Kose Secondary School: I am a member of the DafCommunity, a network of German teachers in Finland, Austria, Hungary, Bulgaria, Bosnia, Sweden, Poland, Germany, Italy and Estonia. We meet on Tuesday evenings to discuss new methods of teaching foreign languages in the midst of the explosive development of social networking. The meetings take place live in an online-room where we can talk and present photos and videos to each other.

One of the interesting topics lately has been Social Learning. It turns out that pupils often do their homework collectively.

Groups exchange information over the Internet or mobile phones. Teachers in Estonia usually try to inhibit this kind of activity but in fact it helps pupils learn about teamwork – the ability to understand the aims and motives of other people, being able to express oneself clearly –these are essential skills in today’s work life.

DialogWeb ,

in English forskning, IKT-kunskap

Se også Estonia's experience - new languages to be learned in childhood CEOs of commercial companies teach sexual education at Estonian high schools How to grow the virtual capital of civil society?

Qualifying as Adult Educators in the Nordic-Baltic Countries How 102 000 people learned to use the Internet

En god svømmer 10. september 2009 08:42 - Det er mye på tallerkenen denne høsten, sier han, og gestikulerer ivrig. Klokka er litt over åtte om morgenen, og vel og merke har han et godt grep om kaffekoppen og påberoper seg å ha sovet dårlig, men Jakob Sletten virker proppfull av energi der han sitter. Og jeg spør

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

hvordan i all verden han havnet her?

Han innrømmer at en del tilfeldigheter har spilt inn. Men etter 12 år i barneskolen var han lei av å være lærer, og kjente stort behov for å gjøre noe nytt. Etter å ha snubla over en jobbannonse på finn.no for vel et år siden var han plutselig informajsonskonsulent i NFF (Norsk Forbund for Fjernundervisning og Fleksibel utdanning). Han har ingen informasjonsbakgrunn. Likevel stiller han på ingen måte med blanke ark. Han er pedagog. Og akkurat nå driver han i tillegg med innspurten på en Master i IKT og læring. -Det er nattarbeid om dagen, sier han.

Det betyr vel at alle ledige timer brukes til det. Både natt og dag.

Midt i smørøyet For Jakob Sletten er motivasjon noe som oppstår mellom utfordring og mestring. –Det gir en skikkelig boost! Og han mener at norsk skole har problemer med at lærere ikke blir sett, og ikke får feedback. - Når alt er så langsiktig er det lett å tape målet av syne. Nå, derimot, er han synlig. Han har konkrete oppgaver, tydelige tidsfrister, full møtekalender, masse personlig ansvar og tonnevis med påfyll og feedback. Han elsker hvert sekund av det! - Jeg føler meg midt i smørøyet, smiler han.

Det er travle tider. Å få til en intervjuavtale med mannen var ikke enkelt. Når vi treffes er han tilsynelatende helt på høyden likevel. Men han avslører at han kan bli stressa. Ikke av for mye arbeid, men av å miste oversikten. Den jobber han med å skaffe seg nå, hva angår NVL. – Det er mye nytt å sette seg inn i!

Jobbhverdagen er totalforandra. Etter knapt å ha landa i den nye tilværelsen som informasjonskonsulent, havnet han i sommer på nytt inn i en ny rolle. – Jeg følte meg kasta ut på dypt vann, sier han om å bli NVL-koordinator. Første oppgave nå blir å bli kjent med nettverkene og feltet. Han beskriver NFF som litt i utkanten av ”voksnes læring”, det er berøringspunkter men han identifiserer NFF også med andre grupperinger. Men samtidig har Jakob Sletten visjoner og ambisjoner på NVLs vegne. Om han bare så vidt har begynt på svømmeturen sin fra det dype vannet han ble kastet ut i, har han tilsynelatende tro på egne evner til å fullføre triathlon. Han er optimistisk.

Slalomkjøring Praten går lett. Han er glad i å snakke. Til tross for mørk lugg og glimt i øyet syns han prating er mye bedre enn å bli fotografert. Han snakker om kontaktnettet i NVL som kan være en stor styrke. Han gleder seg åpenbart til å bli kjent med folk. Selv tar han med seg NFFs gode kontakter i den kommersielle undervisningssektoren inn i NVL, noe han tror det er lite av fra før. Han har ambisjoner om at NVL skal bli en premissleverandør på policy innenfor Voksnes Læring i Norden. – Og jeg tror vi i NVL bør konsentrere oss om færre områder om gangen, sier han. Han tror også at det å lykkes i NVL handler om å være god på slalomkjøring. Det gjelder å balansere mellom å tilfredsstille ulike politiske og strategiske forventninger fra diverse aktører. Selv er Jakob Sletten glad i slalom. Han kjører på ski eller seiler når han skal være i aktivitet. Og han syns fjell er bra.

Han møter utrolig mange interesante mennesker i jobben sin. Fra myndigheter og forskere til praktikere og øvrig nettverk. Å holde seg faglig oppdatert er en del av arbeidsinstruksen. Mange år i skolen har gjort han utsultet på slikt. Han trengte påfyll. Foreløpig er han ikke redd for at det skal renne over. Akkurat nå er det imidlertid mye informasjon som skal prosesseres.

Jakob Sletten slapper av med musikk, og han slapper av hjemme i sveitservillaen i Drammen. Der venter han og samboeren sitt første barn sammen i januar. Og utenfor huset er det gress og store trær. – Jeg er ikke så veldig urban lenger, og nå er hjemme et sted å senke skuldrene. Med et slikt tempo er han nok glad for det.

DialogWeb ,

Norge

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

DISTANS – Nettverk for bruk av IT i voksenundervisning i Norden 09. september 2009 16:58

Hva er det?

DISTANS har, til tross for at navnet stadig er det samme, utviklet seg en hel del i årenes løp. Nettverkets arbeid har dreiet seg om det som på norsk og dansk heter fjernundervisning. Svenskene anvender uttrykket distansutbildning og i Finland jobber de med etäopetus mens islendingene bruker fjarkennsla. Fjernundervisning for voksne er en undervisningsmetode som omfatter andragogi, teknologi og instruksjonsapparat, integrert og tilrettelagt for den lærende. Spesielt brukes fjernundervisning som fleksibel metode både m.h.t. tid og sted.

Utfordringene for å utvikle dagens voksenopplæring til læringsmiljø som møter de lærendes forventninger er mange. I takt med at det er alt flere som er fortrolige med og omgitt av teknologi som PC-er med nettilgang, mobiltelefoner, spillkonsoller, mp3-spillere og alskens andre greier, så kan teknologien i stigende grad anvendes til læring. Det er stadig flere voksne som har tekniske ferdigheter og preferanser og de stiller også med forventninger til læringsmiljø som svarer til deres kompetanser. På nettverkets neste møte i oktober 2009 skal utviklingen av nettverket og dets oppgaver i fremtiden drøftes.

Hva driver de med?

Nettverket har vært svært aktivt. De har i årenes løp holdt 13 fysiske møter, og dertil 4 online. DISTANS har arrangert 9 nordiske konferanser og symposier, enten alene eller i samarbeide med andre organisasjoner og foreninger. Disse har funnet sted over hele Norden men det har også vært mulig at følge med online for de som ikke kunne være fysisk tilstede.

Totalt nærmer antall deltakere som har meldt sig fysisk og online ett tusen. Temaene for disse arrangementene har omfattet vidt forskjellige emner. I år 2008 var overskriftene for nettverkets såkalte minisymposier: ”On userfriendly webconferencing platforms”, og ”Looking Into the Future” og ”What can ICT do for Higher Education”. Distans nettverket har også skapt møteplass ved bruk av IKT for organisasjoner, prosjekter eller nettverk som har med undervisnings- og utviklingsaktiviteter å gjøre. Vær velkommen at delta aktivt og lære mer om Distans - NVL nettverkets arbeid på wiki-en http://distans.wetpaint.com

Hvem er med?

Hensikten med valg av deltakerne var å sette sammen en gruppe med representanter fra alle de nordiske landa, helst fra forskjellige miljøer innen for voksenopplæringen. Det kan trygt konstateres at det lyktes. Det opprinnelige nettverket besto av Danmarks representant, Jørgen Grubbe fra FLUID, foreningen for fleksibel utdanning i Danmark. Han har arbeidet med fjernundervisning innenfor yrkesskolen, folkeopplysning, og i privat regi i over en dekade. Finlands representant var Jyrki Käppi, han arbeider som ”education designer” på voksenopplæringssentret Parkano Adult Education Centre i Tammerforsregionen. Han har arbeidet med fjernundervisning i flere årtier og med utvikling av fjernundervisningstilbud ved

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

voksenopplæringssentrene. For Islands del har Hróbjartur Árnason stått i spissen for nettverket siden det ble etablert.

Hróbjartur er til daglig lektor ved Islands Universitet. Han har drevet fjernundervisning på Islands pedagogiske universitet, har mastergrad i voksenpedagogikk og omfattende praksis fra utdanning av voksne. Fra Norge kom Torhild Slåtto som er daglig leder for Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning (NFF). Hun har deltatt i flere nordiske prosjekt om voksnes læring, læring med teknologi og fjernundervisning. Sveriges representant var Elisabeth Isaksson som ledet utviklingsarbeidet på Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, en offentlig myndighet som skulle støtte og fremme utviklinga av livslang og fleksibel læring innenfor kommunal voksenopplæring, folkeopplysning og læring i arbeidslivet, men som nå er nedlagt. Det har vært den islandske NVL koordinator som har stått til ansvar for nettverket. Helt til sluttet av siste år var de alle aktive men av forskjellige grunne måtte nettverket si farvel til Elisabeth og Jyrki og takke for fremragende innsats samtidig som de hilser nye representanter fra Sverige, Karin Berkö, Nitus og Kaisa Vähähyyppä fra den finske Utbildningsstyrelse velkomne. Innen nettverket dominerer optimisme og medlemmene er fullstendig enige med Hróbjartur som uttrykker seg slik om det nordiske samarbeidet: ”Vi forstår hverandre fordi vi er like og lærer av hverandre fordi vi er ulike.”

DialogWeb ,

Norge distansutbildning

Se også Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

- Jeg utfordret meg selv Et norsk digitalt læringslandskap Glissent bebodd men tett forbundet på nettet Samisk voksenopplæring – voksenopplæring for samer

Nordisk samordning av digitale læringsressurser – er det mulig?

09. september 2009 16:36 DialogWeb har stilt fem spørsmål om digitale læringsressurser og nordisk samarbeid til utdanningsministrene i alle nordiske land og landskapsområder. I denne utgaven av bladet vil vi presentere svarene fra det svenske Utbildningsdepartementet og fra den norske forsknings- og høyere utdanningsministeren. Vi går videre med svar fra flere land i neste utgave.

DialogWeb: - Hvilke nasjonale initiativ tar utdanningsdepartementet for å få utviklet digitale læringsressurser for nivået videregående skole (gymnas) og oppover.

Sverige: - I Sverige är det Skolverket som svarar för dessa frågor. Skolverket har fått särskilda direktiv från regeringen att se över och öka användningen av IKT i undervisningen och har i detta sammanhang valt att uppmärksamma digital kompetens som ett prioriterat område.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Norge: - Kunnskapsdepartementet har over flere år støttet utviklingen av digitale læringsressurser for videregående opplæring. Det siste store initiativet var Nasjonal Digital Læringsarena. I tillegg utvikles det digitale læringsressurser også gjennom de nasjonale sentrene for bl a matematikk, naturfag osv. Dette arbeidet har reist en rekke interessante og viktige spørsmål, som rettighetsproblematikk, prising og konkurranse.

Opprettelse av Senteret for IKT i utdanningen fra årsskiftet 2009/2010 med hovedkontor i Tromsø, vil også være relevant for utviklingen av digitale læringsressurser.

Når det gjelder høyere utdanning, fordeler Norgesuniversitetet hvert år midler til utviklingsprosjekter ved universiteter og høgskoler. Utvikling, deling og gjenbruk av digitale læringsressurser er et område som prioriteres. Et eksempel på et slik prosjekt, er lærerutdanningen ved Høgskolen i Bodø som utvikler et dataspill hvor framtidige lærere kan øve seg i klasseledelse og simulere ulike sosiale situasjoner. Spillet kan motvirke praksissjokket mange nyutdannede lærere opplever.

DialogWeb:

- Finnes det spesielle initiativ eller offentlige støtteordninger for utvikling av digitale læringsressurser til bruk for voksne?

Sverige: - Inom vuxenutbildningen och särskilt inom Sfi, svenska för invandrare, som riktar sig särskilt till vuxna invandrare har flera omfattande insatser gjorts för att öka andelen digitala lärresurser. Området ges f.n. särskild uppmärksamhet och det kan eventuellt komma att innebära en särskild satsning på detta under nästa år.

Norge:

- Vox er en etat under Kunnskapsdepartementet som arbeider for økt deltakelse i samfunns- og arbeidsliv ved å heve kompetansenivået hos voksne. Vox forvalter flere ordninger der det er mulig å søke midler til utvikling av læringsressurser rettet mot spesifikke målgrupper. Læremidlene kan være digitale, papirbaserte eller en kombinasjon av begge. Eksempler er midler til utvikling av læremidler til bruk i norskopplæringen for voksne innvandrere og digitale læringsressurser til bruk i opplæring i regi av studieforbund og fjernundervisningsinstitusjoner. Vox har også gitt tilskudd til utvikling av digitale læringsressurser som retter seg spesifikt mot voksne med lave grunnleggende ferdigheter. I tillegg gir Utdanningsdirektoratet tilskudd til utvikling og produksjon av læremidler for smale fagområder, små elevgrupper, elever med særskilte behov og for minoritetsspråklige elever med utgangspunkt i Kunnskapsløftet. Disse må ikke spesifikt være rettet mot voksne, men kan være det.

Læringsressurser fritt på nett?

DialogWeb:

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

- Er det et uttalt mål at høgskoler og universiteter skal legge ut sine læringsressurser på nettet til fri bruk?

Sverige: - Högskolor och universitet i Sverige har en mycket självständig ställning och avgör själva hur de vill organisera sin undervisning. Det är dock numera mycket vanligt att man bedriver utbildning på distans och i det sammanhanget söker sig till nya studerandegrupper. Ett nationellt mål saknas dock för detta.

Norge:

- Det er en positiv trend internasjonalt at anerkjente utdanningsinstitusjoner legger ut digitale læringsressurser fritt tilgjengelig på nettet. Eksempler her hjemmefra er NTNU og Universitetet i Stavanger som legger ut forelesninger på iTunes. Universitetet i Oslo legger til rette for at studenter kan motta forelesninger som film- eller lydfiler på podcast.

Podcastene kan også benyttes som læringsressurser av studenter ved andre universiteter og høgskoler

Imidlertid vil det være både juridiske og praktiske utfordringer knyttet til å pålegge institusjoner å gjøre dette. En ting er de opphavsrettslige problemstillingene, men like viktig er utfordringene knyttet til standardisering, oppdatering og kvalitetssikring av slike ressurser. Det hjelper ikke om noe er gratis på nettet dersom det ikke er kompatibelt, gjenfinnbart eller oppdatert. Universiteter og høyskoler må selv avgjøre hva de vil legge ut og i hvilken form.

Framtidsscenario for it-utviklingen i Norden På spørsmålet om digitale læringsressurser er drøftet blant de nordiske utdanningsministrene/departementene, får vi noe ulike svar fra svensk og norsk hold. Svenske Utbildningsministeriet viser til at det foregår nordiske drøftinger om nye læringsmetoder: Sverige: - Nordiska ministerrådet har utsetts en särskild IT-expertgrupp med representanter från alla länderna som har tagit fram ett framtidsscenario för IT-utvecklingen i Norden fram till år 2020 i syfte att öka nordisk samverkan och konkurrenskraft. En rapport publiceras inom kort.

Når det gjelder diskusjoner om digitale læringsressurser spesielt, har ikke dette vært tema for diskusjoner i nordisk ministerråd og heller ikke mellom de nordiske departementene.

En fellesnordisk base for digitale læringsressurser?

DialogWeb:

- Er det interessant med en fellesnordisk base for digitale læringsmidler, for eksempel i fremmedspråkfagene, som kunne benyttes fritt? Er dette et ønskelig og realistisk mål i det nordiske utdanningssamarbeidet?

Sverige: - Det övervägs inom departementet hur ny teknik ska kunna främja språkinlärningen, framför allt för invandrare och vuxna studerande från annat land. En nordisk samordning av resurser och forskning på detta område välkomnas, sier tjenestemannsorganisasjonen i det svenske Utbildningsdepartementet.

Norge: - Et samarbeid på nordisk plan vil være både interessant og utfordrende. Begrepet "fritt" er også problematisk. Vi ønsker både at det skal være gratis og av god kvalitet. Dette går ikke alltid sammen, det vil alltid være noen kostnader ved å utvikle og vedlikeholde programvare slik at det både er oppdatert og av god kvalitet. At noe er på nettet, skal ikke nødvendigvis innebære at det er gratis. Vi snakker ofte om både en allmenning (med free-/shareware produkter) og et market med produkter som har en markedspris, sier den norske forsknings- og høyere utdanningsministeren.

DialogWeb ,

Norge

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Et norsk digitalt læringslandskap 09. september 2009 16:21

Digitale læringsressurser i høyere utdanning I høyere utdanning finnes det i dag ikke nasjonale oversikter over tilgjengelige ressurser, vi finner heller ikke slike oversikter på institusjons eller fagnivå. Ressursene produseres i høy grad av fagmiljøene selv og deles i liten grad med andre. Kommersielle aktører leverer i liten grad innhold til høgskole og universitetssektoren. Økt deling og større grad av gjenbruk er ønsket av alle aktører, men man har ikke lyktes så godt som ønsket. Både organisatoriske og tekniske hindre har stått i veien, ressursene blir i for stor grad interne ”hemmeligheter”. Vi ser imidlertid en økende interesse for utvikling og deling. Det finnes imidlertid flere større og kompetente miljøer som arbeider godt med denne problematikken, Universitetet i Stavanger, NTNU i Trondheim, Høgskolen i Bodø, Universitetet i Oslo og Høgskolen i Sør-Trøndelag er gode eksempler. Dessuten har vi nasjonale miljøer som Nettverksuniversitetet og Norgesuniversitetet som jobber systematisk med disse problemstillingene. Særlig har Norgesuniversitetet, et statlig organ, underlagt Kunnskapsdepartementet en viktig rolle. Utvikling, gjenbruk og deling av digitale læringsressurser er et sentralt satsingsområde og de støtter en rekke prosjekter som har utvikling, deling og gjenbruk som fokus. I 2009 ble det fordelt 13,7mill kr til 20 ulike prosjekter. Norgesuniversitetet arrangerer i år ”Med rett til å dele”, en nasjonal konferanse med digitale læringsressurser som tema.

Videregående opplæring har NDLA I videregående opplæring finnes en sentral offentlig satsing på produksjon og deling av digitale læringsressurser, NDLA (Nasjonal digital læringsarena). Denne satsingen eies av fylkeskommunene som har ansvaret for videregående opplæring i Norge. Dette er et svært omfattende prosjekt der NDLA har hatt som ambisjon å tilby gratis, kvalitativt gode ressurser for brukerne. Dette innebærer både frikjøp av ressurser og egen utvikling. NDLA ble nylig evaluert, og evalueringsrapporten peker på at bruken av de digitale ressursene er lav, men at prosjektet har et svært stort potensial. Det blir spennende å følge med på NDLA fremover, forventningene er store! Denne satsingen følges også nøye av forlagene. I en rapport, bestilt av forleggerforeningen i 2007, pekes det på at satsingen kan være konkurransevridende, gå utover kvaliteten, samt true mangfoldet. Med andre ord, her er det mange motstridende interesser!

Digitale ressurser for basiskompetanse Et annet satsingsområde de seneste årene har vært voksnes basiskompetanse, og det digitale aspektet har vært tydelig.

VOX (nasjonalt senter for læring i arbeidslivet) har utformet et eget program for basiskompetanse i arbeidslivet (BKA). Fra 2006 til 2008 har programmet fordelt 60 millioner kroner til opplæring i lesing, skriving, regning og data. VOX har utviklet en rekke digitale læringsressurser som skal støtte opp om de kompetansemålene som er trukket opp av BKA.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Arkiv, bibliotek og museum Statens senter for arkiv, bibliotek og museum (ABM-utvikling)er også en større produsent av læringsressurser, de har som ansvar å utvikle digitalt innhold og tjenester for sektoren. Her har særlig biblioteksektoren vært ivrig i formidling av digitalt innhold og digital formidling av tjenester. Blant annet har Vestfold fylkesbibliotek gjennomført et spennende prosjekt på Second Life med støtte fra ABM-utvikling.

Regionale ressurssentre I tillegg til rene offentlige satsinger finner vi også mer regionale samarbeid mellom ulike kompetansemiljøer, kommersielle utviklere, næringsliv, offentlige myndigheter og utdanningsinstitusjoner innenfor høyere utdanning. Gode eksempler på dette finnes i Agder, der myndigheter, utdanningene og utviklerselskaper møtes i Digin (foreningen for digital innholdsproduksjon og læring). Et annet lignende samarbeid finner vi Telemark mellom IKT-Grenland og TQM Senteret.

Dette er et nettverk for en rekke aktører i noe som best kan kalles en interesseklynge for innholdsprodusenter og brukere av digitale læringsressurser. Dette nettverket henvender seg i første rekke til kompetanse- og videreutdanningsbehov for næringslivet.

Helhetsbildet Hele feltet er fragmentert, og det finnes få tunge satsinger, kanskje med NDLA som unntak. De tunge kommersielle aktørene (forlag og mediehus) har i stor grad sittet på gjerdet i forhold til digitale læringsressurser rettet mot voksne.

Imidlertid er det brukt store penger inn mot grunnskole og videregående opplæring. Her er det som nevnt en spenning i bransjens holdning til NDLA blant annet. Læremiddelmarkedet i Norge handler om store penger og er selvfølgelig en viktig inntektskilde for næringen. Bransjen sliter med å finne gode foretningsmodeller for digitalt innhold, og dette preger muligens holdningen. Høyere utdanning har alltid hatt en akademisk tradisjon for produksjon av egne læremidler og læringsressurser. Sektoren preges dessverre av manglende tradisjon for deling og gjenbruk av disse. En aktør som en gjerne skulle sett på banen er NRK (Norsk Rikskringkasting), de har en unik formidlingsposisjon og en klassisk ”public service” tradisjon med BBC som forbilde. Det skulle vært flott med en satsing på digital formidling slik BBC har gjort det i Storbritannia. Utfordringen framover blir å finne løsninger for distribusjon, produksjon og tilgang til digitale læringsressurser som ivaretar de reelle behov som finnes i befolkningen.

DialogWeb ,

Norge distansutbildning, högre utbildning

Se også Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Mangfoldig kultur!

- Jeg utfordret meg selv DISTANS – Nettverk for bruk av IT i voksenundervisning i Norden En pedagogrevolusjon?

On the Go - mobilt lärande i Norden och IKT-bruk i Sverige http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

09. september 2009 15:16 Hela Norden är engagerat i den snabba utvecklingen. Några länder mer och några lite mindre. Men bredden är stor, liksom engagemanget. Det blev uppenbart i samband med den stora konferensen som NVL:s distansnätverk anordnade i Köpenhamn On the Go - Mobil teknologi till laeringsbruk den 28-29 maj. Fokus var, som namnet anger, lagt på mobilt lärande. Konferensen manifesterade innovativ mångfald och att tydliga politiska initiativ på området burit frukt. Det gäller inte minst läget i Danmark. Från Norge rapporterade Alexander Dye och Truls Fagerberg översiktligt om flera jämförande europeiska studier om bruket av mobila medier. En av slutsatserna de antydde var att mlearning ger tillbaka flexibiliteten som tappades då distansutbildningen gick över från brevskola till att erbjuda kurser som förutsatte att deltagaren studerade med hjälp av dator – och ständigt uppkopplad.

Norden On the Go Konferensen omfattade två dagar, med ett mycket kvalificerat innehåll. Den första ägnades åt presentationer, trendspaningar och översikter av situationen i de olika länderna. Här passerade en rad mycket intressanta initiativ i snabbt tempo. Presentationerna höll hög klass och väckte tankar och diskussioner som präglade hela konferensen. Forskning och praktik blandades på ett mycket pragmatiskt sätt och nyfikenheten väcktes av goda presentationer och talare från hela Norden. En särskilt inbjuden gäst från Storbritannien gav goda exempel på material för kortare mobilanpassade filmer och jobbinstruktioner för studenter och praktikanter med kort tidigare skolbakgrund.

Från Danmarks Radio DR bidrog Johan Winbladh med tio trendspaningar. De var aktuella och högintressanta. De handlade mycket om att publiken blir producenter – dvs. att konsumenterna av den här typen av produktioner också är de som bidrar med materialet och drar intresset till – genom att använda sig av redskap som t.ex. YouTube och sprida dem i sociala nätverk.

Samtliga presentationer från konferensen är refererade och dokumentationsmaterialet nåbart genom denna länk.

Studiebesök Den andra konferensdagen ägnades åt studiebesök bland olika aktörer i Köpenhamn som t.ex. Gyldendahl förlag, där flera digitala läromedelsprojekt presenterades, liksom övervägandena bakom produktionen av den digitala nationalencyklopedin Den store Danske. Sedan besöktes konsultföretaget Key2Know, som gjort många intressanta online-produktioner för yrkeslärande och Personalestyrelsen, vars projekt för upphandling digitalt lärande bland statligt anställda väckte många tankar. Slutligen besöktes Örestads gymnasium, som är vida omtalat för sin symbios mellan arkitektur och pedagogik.

Mobile Life i Kista Svenska initiativ lyste kanske lite med sin frånvaro vid On the Go-konferensen. Men hade konferensen gått av stapeln i Stockholm hade studiebesökslistan alldeles säkert omfattat ett besök på Mobile Life i Kista. Vid detta center arbetar ett 20tal forskare från universitetsvärlden och partner som Microsoft Research Ltd, Ericsson AB, Sony Ericsson, TeliaSonera och olika offentliga organ. Centret har ett användarcentrerat perspektiv på tjänster för det framtida mobila livet. T.ex. vill man studera framtida mobilt liv genom sociologiska studier. Man säger sig vilja belysa ett framtida, potentiellt eco-system där ny infrastruktur, nyskapande affärsmodeller ger nya roller för de olika aktörerna. Här kommer video, där användare spontant, här och nu, delar och skapar olika videoproduktioner.

IT i den svenska skolan behöver utvecklas http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Lite grann i kontrast till dessa samtidsfuturistiska utflykter finns på svenska Skolverkets hemsida sedan en tid tillbaks en rapport om ett regeringsuppdrag verket fått. Uppdraget gällde hela skolväsendet inklusive vuxenutbildningen. Rapporten är högintressant läsning.

Kort sammanfattat konstaterar Skolverket att den svenska skolan och vuxenutbildningen på många områden inte svarat upp mot de ambitiösa målsättningar kring IKT-stött lärande, som gäller inom den Europeiska unionen. På många håll är utrustningen för dålig och lärarna för dåligt förtrogna med den tekniska utvecklingen för att kunna driva en avancerad tillämpning framåt i vardagssituationerna.

Det är uppenbart att Skolverket i sin bedömning av situationen inspirerats av satsningarna på IT i skolan i bl.a. Norge och Storbritannien. Den andra slutsatsen man kan dra är att det finns många förbättringsområden vad gäller IKT-användningen i Sverige. Samtidigt är vi i framkanten vad gäller andra tillämpningar.

Rapporten är värd att läsa eftersom den har samlat de flesta centrala dokument på området och ger referenser till viktiga utvärderingar som t.ex. eLearning Nordic från 2006 och OECD-rapporten från i år benämnd New millenium learners - båda stora utvärderingar som ofta hänvisas till i olika sammanhang.

Länkar: Rapporten om IT i skolan: www.skolverket.se/sb/d/2573/a/16904

Referatet av Konferensen On the Go: www.nordvux.net/page/843/onthegosvenska.htm DialogWeb ,

Sverige flexibel utbildning, IKT-kunskap

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Interagerande i kunskapssökandet Kära läsare!

E-tentamen blir allt vanligare Folkbildning i nya mötesformer

E-tentamen blir allt vanligare 09. september 2009 10:28 Universitetet i Jyväskylä startar sin hösttermin med att erbjuda studenterna flexiblare sätt att studera. Dels öppnas en nätklass, som är öppen dygnet runt, dels ett rum där studenterna kan avlägga etentamina. I nätklassen, dit man kommer med en passersedel, finns 20 datorer försedda med basprogramvara och Internet-förbindelse. I anslutning till biblioteket finns det s.k. eTenttitila med 12 platser, där studenterna kan avlägga e-tentamen vid en tidpunkt som de själva väljer. Tre av arbetsborden är planerade för personer med funktionshinder.

Snabbare studier? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Kari Pitkänen, som är utbildningschef vid Jyväskylä universitet, berättar att den nya servicen är en del av universitetets mera omfattande strategi att stöda flexibla sätt att studera.

– Studenterna får nu bättre möjligheter att periodisera sina studier och att välja en lugnare och subjektivt sett lämpligare tidpunkt för sina tentamina.

En fördel är också att det är lättare att få tag på tentamenslitteratur då alla inte tentar på en gång. Att e-tenta kan till och med göra det möjligt att studera i snabbare takt då den studerande inte är bunden vid allmänna tentamensdagar utan kan tenta till exempel på kvällar eller veckoslut.

Enligt Kari Pitkänen tar studenterna i allmänhet entusiastiskt emot nyheter som dessa, men han påpekar samtidigt att ett självständigt sätt att studera inte passar alla.

– De studerande lär sig på olika sätt och vissa behöver tentamenstillfällen som är fastslagna på förhand, medan andra har den självdisciplin som krävs för att själva slå fast sitt schema.

Pitkänen anser i alla fall att det för de flesta studerande innebär en stor förbättring, just på grund av flexibiliteten.

– För vuxenstuderande med familj och arbete eller bostad på annat håll innebär det en klar förbättring.

Ett steg i taget För lärarna innebär e-tentandet åtminstone till en början mera arbete, men Kari Pitkänen ser också fördelar.

– Lärarna behöver inte läsa otydliga handstilar och de får inte alla tentsvar på en gång utan kan fördela sitt arbete över en längre tidsperiod.

eTentti tas till en början i bruk på försök i humanistiska fakulteten och i fakulteten för informationsteknologi, men de andra fakulteterna tas successivt med. På basis av de erfarenheter man får fortsätter man att utveckla förutsättningarna för flexibel inlärning.

Några större universitet i Finland har redan en viss erfarenhet av liknande service, men idén har ännu inte slagit igenom på allvar trots att det redan i slutet på 1990-talet fanns storstilade planer på ett nationellt virtuellt universitet, som i framtiden till och med kunde ersätta de fysiska högskolorna.

– Förväntningarna var ganska orealistiska och takten alltför hård, säger Pitkänen.

Han är säker på att virtuella inlärningsmiljöer kommer att bli allt vanligare, men han tycker att man måste ta ett steg i taget.

– Virtuella lösningar kräver mycket resurser, både i form av tid och av pengar. För lärarna handlar det om att upprätthålla det gamla systemet samtidigt som man bygger upp ett nytt och det är väldigt krävande. Lust finns det nog, men inte tillräckligt med tid.

DialogWeb ,

Sverige distansutbildning, flexibel utbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Interagerande i kunskapssökandet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Nitus – navet för distansutbildningar Samisk virtualskola är populär

Gem som PDF

DialogWeb 2009

Vettig utnyttelse av ventetid – Viktigste grunnen for udannelse i fengsel 15. maj 2009 08:46 Nordisk Ministerråd (Nordplus Voksen) bevilget i år 2007, 500 000 DKK til en nordisk kartlegging av behovet for opplæring i nordiske fengsel og prosjektet fikk også økonomisk støtte og av kriminalomsorgs- og utdanningsmyndighetene i de nordiske landene. Den nordiske forskergruppen som har gjennomført kartleggingen, var sammensatt av forskere fra hvert av de nordiske landene. Faglig ansvarlig var Institutt for Samfunnspsykologi, Universitetet i Bergen og Fylkesmannen i Hordaland administrerte arbeidet.

Den første nordiske rapporten noensinne om innsattes utdanningsbakgrunn 2007 gjennomførte engasjerte forskningsmiljøer nasjonale kartlegginger i alle de nordiske landene. Det gjaldt kartlegging av utdanningsbakgrunn, rett til opplæring, kartlegging av lærevansker samt motivasjon for utdanning hos innsatte i nordiske fengsler. Hvert land avviklet en nasjonal kartlegging etter mønster av en kartlegging som ble gjennomført blant alle innsatte i norske fengsel i februar 2006. På bakgrunn av sammenlikning av resultatene fra undersøkelsene i hvert land, ble en felles nordisk rapport utarbeidet.

Innsatte i nordiske fengsler I denne rapporten presenteres resultatene fra den første felles nordiske kartleggingen av utdanningsnivå, deltakelse i utdanning og motivasjon for utdanning hos innsatte i nordiske fengsler. I følge de fem lands undersøkelser, har mellom seks og elleve prosent av de innsatte ingen fullført utdanning; mellom en fjerdepart og halvparten har bare obligatorisk skole som høyeste fullførte utdanning. Det var jevnt over to av tre som ikke deltok i noen form for utdanning i fengslet; mellom en og tre prosent av de innsatte tok universitets- eller høyskoleutdanning. De fem landene varierer lite i prosentandelen som ikke tar utdanning i fengslet.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Utdanning, utdanningsønske og –motivasjon I alle landene er det å utnytte tiden til noe vettig den viktigste grunnen for å ta utdanning i fengslet. Innsatte som holder på med utdanning er stort sett fornøyd med den, men det fremheves i alle landene at mangel på datautstyr skaper problemer med å gjennomføre utdanningen. Videre er utdanningstilbudene for lite varierte og for lite tilpasset de som soner. Særlig er det behov for flere yrkesrettede tilbud. De innsatte mener at ved å delta i opplæring i fengsel, får de benytte tiden fornuftig og nyttig.

Lese og skrivevansker forekommer tit I gjennomsnitt opplever mellom hver tredje og hver fjerde innsatt å ha lese- eller skrivevansker. En noe høyere andel sier at de har vanskeligheter med regning eller matematikk. Disse forhold spiller likevel en liten eller ingen rolle for i hvilken grad de innsatte deltar i undervisning i fengslene. Derimot synes det å råde en viss oppfatning blant innsatte om at hvis man har en kort dom, så finner man det ikke bryet verdt å starte på utdanning i fengslet.

Nettverket driver arbeidet videre Det Nordiske nettverket for fengselsundervisning vil i løpet av 2009 arbeide for å gjennomføre en analyse av hvilke konsekvenser denne nordiske kartleggingen får for det enkelte nordiske land. Hvilke områder mener Nettverket de nordiske skole- og kriminalomsorgsmyndigheter spesielt bør gripe fatt i på bakgrunn av den kunnskapen som framkommer i den nordiske rapporten.

Rapporten er oversatt til engelsk og den er distribuert til en rekke myndigheter, alle utdannings- og kriminalomsorgsmyndigheter i Europa, og i land som Nettverket har kontakt med. Det Nordiske nettverket vil ta initiativ for å gjennomføre et seminar i Estland eller Latvia høsten 2009 for å presentere rapporten med deltagere fra det nordiske landene og fra Baltikum. Tilsvarende kartlegginger av innsattes utdanningsbakgrunn mm i Baltikum kan være viktig dokumentasjon for å sette fengselsundervisningen på dagsorden i respektive land.

Innsatte med utenlandsk bakgrunn i nordiske fengsel Antallet utenlandske innsatte øker i de nordiske land, men med en stor variasjon de nordiske landene i mellom. Denne gruppen er en spesiell utfordring med hensyn til utdanning, språk, kultur og religion. På en og samme fengselsanstalt kan det være 40 – 50 ulike nasjonaliteter. Denne gruppen har derfor i utgangspunktet dårligere muligheter til å delta i de ulike opplæringstilbudene. Samtidig understreker både europeiske konvensjoner og rekommandasjoner at alle har rett til utdanning, også straffedømte. På to møter siste år mellom nettverket og Alfarådet ble samarbeidsmuligheter drøftet. På det siste møtet ble det etablert en arbeidsgruppe som fikk i oppdrag å arbeide videre med

problemstillingene. Som ett resultat har det nordiske fengselsnettverket og Alfarådet felles sent en søknad til Nordplus Voksen. Det søkes om midler til en kartlegging av innsatte med utenlandsk bakgrunn: blant annet utdanningsbakgrunn, ønsker og behov. Det er en forutsetning at en slik undersøkelse involverer forskningsmiljøene i de nordiske land.

Links Nordisk nettverk for fengselsundervisning Rapporten: Innsatte i nordiske fengsler DialogWeb ,

Norge forskning, fängelseutbildning

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Torfinn Langelid utnevnt til Ridder av 1. klasse og tildelt St. Olavs Orden !

Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter!

Forskning gir flere spørsmål enn svar

Forskning pågår!

14. maj 2009 08:27 Sandra Riomar, är doktorand vid Göteborgs Universitet. Hon har en personalvetar-bakgrund och intresserar sig för organiseringen av flexibelt lärande bland vuxna. Inom svensk kommunal vuxenutbildning har mycket hänt med öppna lärcentra och omfattande användning av nya medier. Därför undersöker hon nu flexibla arbetsformer inom vuxenutbildningen där deltagare får ett större ansvar att hantera och organisera sina studier i vardagen. Det är ofta paradoxala processer där en tydlig struktur kring innehåll behövs för att göra flexibiliteten möjlig. Att använda en lärplattform blir ett sätt att skapa struktur för individuell frihet.

Det inledande samtalet med kursledaren blir också en hjälp att möta elevens speciella situation för att tillsammans hitta en individuell ram för hennes eller hans lärande.

Svårigheter att skapa rum Vuxna studerande har ett liv med många järn i elden och engagemang på olika håll. Sandra pratar här om att deltagare ofta får förhandla sig till utrymme i livet för sina studier och att det utrymmet kanske inte alltid är självklart för omgivningen. Deltagare uttrycker det som att det kan vara svårt att ”göra rum” för sina studier – både fysiskt och tidsmässigt. Här kommer man lätt in på genusfrågor. Vi vet att majoriteten av dem som studerar på Komvux är kvinnor, ofta med större ansvar för barn och hem.

Flexibilitet och organisering Under de obligatoriska introduktionsmötena blir det också tydligt att det handlar om ett nytt sätt att tänka utbildning. Det är mycket en fråga om organisering, där det råder en spänning mellan styrning och frihet. Medaljen har två sidor, brukar lärare säga, berättar Sandra. Friheten förutsätter disciplin och ansvar. Den engelska termen “self regulated learning” är betecknande. Frihet är villkorat av så mycket annat man förhandlar för att få till det – om hundar, barn, ”första tjing” på bilen etc. Det rum som man förhandlar sig till är det som är socialt möjligt och som man ständigt måste omförhandla – flexibliteten är inte given, det är något som kontinuerligt görs i relation.

Systematiserade observationer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Sandra har varit med och observerat vuxenstuderandes första möte med utbildningen och har gått systematiskt till väga.

Genom observationer, samtal med lärare och kursdeltagare, inspelningar, noteringar av förflyttningar mm har hon försökt få en uppfattning om hur man skapar rum för lärande – inte bara i den privata sfären. Sandra har följt arbetet både på plats i utbildningslokalen och hemma hos deltagare då de studerar med hjälp av lärplattformen. Gränsen mellan utbildning och vardag håller många gånger på att suddas ut. Lärandeaktiviteterna är ofta mycket individualiserade och modulariserade. Det blir inte så mycket diskussion och debatt kring innehåll och gemensamt problemlösande, tycker sig Sandra konstatera.

Diskussionen måste fortsätta!

Det här är miljöer som vi inte har så stor inblick i, men det finns många idealbilder och få har granskat dem kritiskt, anser Sandra. Tidigare har hon arbetat med projekt kring folkbildning och distans, där lärare diskuterade distansstudier som sätt att öka tillgänglighet, och att nå ut till nya grupper. Pedagogiska diskussioner hamnar ofta i bakgrunden när fokus blir tekniska lösningar och att öka tillgången till utbildning. I den egna avhandlingen öppnar hon upp för fortsatt diskussion och har inspirerats av kulturgeografen Doreen Massey att utforska ”rum för lärande” som något som skapas i interaktion, ofta i kamp och förhandling.

Lärplattformar finns det många uppfattningar om. De erbjuder tydlighet och organisering nästan som ett geografiskt område eller ett metaforisk utsträckt klassrum. Ofta hör man folk säga ”vi ses där”, dvs i Moodle, First Class eller Fronter.

Frågan är hur fritt detta nya sociala rum är? Rätten att närvara är villkorad – det finns många trösklar och alla deltar inte på lika villkor. Dessutom innebär nätbaserat lärande att vi blir synliga på nya sätt och med det utökade möjligheter till kontroll, både av lärare och deltagare.

För dem som arbetar på fältet som lärare kommer nog Sandras avhandling, när den blir klar om drygt ett år, att innebära spännande impulser till fortsatt diskussion.

Länkar: Sandra Riomar (Göteborgs universitet) Doreen Massey (Wikipedia) DialogWeb ,

Sverige forskning

Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Alternativa vägar till universitetet under lupp Forskarveteran värnar om mjuka värden Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

Kære læser 13. maj 2009 13:27 Det er alvorligt, da underviserne spiller en afgørende rolle for at sikre kvalitet og effektivitet inden for voksenuddannelse.

Desuden har deres arbejde afgørende indflydelse på

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

deltagernes motivation til også i fremtiden at give sig i kast med mere uddannelse. Den problematik beskriver Marcella Milana og Anne Larson, begge Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus Universitet i dette nummer af Dialogweb.

Vi sætter denne gang fokus på netop forskning samt kreativitet og rapporterer blandt andet fra den tredje nordiske forskerkonference inden for voksenuddannelse, som fandt sted i Danmark i slutningen af april. Læs mere både i dette Dialogweb og på NVL’s temaside.

DialogWeb ,

Danmark forskning

Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Opråb fra Vestjylland Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser

Traumer og tabuer skal frem i lyset 13. maj 2009 13:16 Kernetroppen blandt deltagere inden for grundlæggende voksenuddannelse i Sydafrika er i besiddelse af et uvurderligt livsmod på trods af alle odds. De er som oftest kvinder og hovedforsørgere i familier med flere lavt betalte jobs. Mange har ar på krop og sjæl efter års undertrykkelse og fysisk mishandling i parforhold og i et patriarkalsk, voldeligt samfund.

Og alle kender de sorgen over tidligt tab af slægtninge som følge af enten vold eller den HIV/AIDS-epidemi, som truer hele samfundet, og som har udvidet deres egen børneflok i takt med, at de også har taget deres afdøde families børn til sig.

Et holistisk læringsperspektiv Shirley Walters, professor ved Western Cape University i Sydafrika, var en af hovedtalerne ved den tredje nordiske forskerkonference inden for voksenuddannelse i slutningen af april i Middelfart. Her advokerede hun kraftigt for et ”lifewide,

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

lifedeep”-perspektiv i voksenuddannelsen, især når den skal række ud til de mest udsatte grupper.

- I Sydafrika er alle generationer og begge køn smittede med eller påvirkede af HIV/AIDS og de mange dødsfald, der følger med. Oplevelsen af tab og trauma er dybt personlig for hver enkelt menneske, og underviserne er nødt til at konfrontere deres egen smerte og tab for efter denne læreproces at kunne hjælpe andre. Som voksenundervisere må vi i denne situation være fuldt til stede med vores egen medmenneskelighed – vi kan ikke efterlade vores egen tilværelse uden for døren. Og at arbejde med såvel vore egne som andres traumer og tabuer forudsætter et ”lifewide, lifedeep”-læringsperspektiv, fremhævede Shirley Walters.

Traumer og ambitioner Hun illustrerede sine tanker med eksempler fra to konkrete projekter. Dels en række HIV/AIDS workshops for omsorgsarbejdere og frivillige, dels et kursus for kvinder, som ønskede at etablere egne virksomheder eller at udvikle tilbud til såvel børn som voksne, hvis tilværelse er dybt præget af følgerne af HIV/AIDS-epidemien. Deltagerne besidder trods mange vanskeligheder et enormt livsmod, og de finder en stor drivkraft i ambitionen om at skabe bedre muligheder for deres børn. Men først må traumer og tabuer frem i lyset. Det sker ved hjælp af teknikker, der også kendes inden for eksempelvis nordisk folkeoplysning, blandt andet de danske daghøjskoler.

Deltagerne introduceres for alternativer til fortielse og fornægtelse og lærer at dele deres historier om tab med hinanden.

Desuden får de nyt kendskab til enkle, men effektfulde, healende teknikker som dybe vejrtrækninger og afprøver hvilke former for fysisk berøring, der virker særligt trøstende og støttende på hver enkelt.

Den store udfordring er mændene Deltagerne oplever lettelse ved at tale om deres personlige tab og sorg og føler, de får redskaber, som både kan hjælpe dem selv og andre videre trods de alvorlige traumer. Og når der i undervisningen samtidig fokuseres på såvel sundhedsforebyggelse som almene, faglige og personlige færdigheder, lykkes det mange af deltagerne at indfri de ambitioner, de mødte med.

Under den korte debat oven på Shirley Walters indlæg cirklede spørgsmålene snart omkring, hvad der skal til for i langt højere grad at engagere de sydafrikanske mænd i voksenuddannelse og derigennem få rokket ved den stærkt patriarkalske og voldelige kultur, der plager landet. Der lød forslag om i højere grad at hjælpe mænd med at organisere sig med henblik på at hjælpe andre mænd.

Udfordringen er stor, og svarene er langt fra fundet i dag, konstaterede den sydafrikanske professor.

- De få mandlige deltagere, vi ser i dag, er tilmed svære at fastholde, fordi deres engagement bliver mistænkeliggjort. De er formentlig mere interesserede i at rende med de kvindelige deltagere end i at lære, lyder dommen fra omgivelserne meget

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

hurtigt, forklarede hun.

Men i bund og grund skal opskriften være den samme, som når det gælder kvindelige deltagere.

- Det dur ikke at forsøge at belære mændene om, hvad der er rigtigt og forkert. Udfordringen er at trænge ind til mandens hjerte – vi må finde ud af, hvordan vi rører ham, lød det fra Shirley Walters.

En dagligdag fuld af kampe og håb I dag, 25 år efter landets enorme omvæltninger, demokratisering og valget af Nelson Mandela til præsident, er Sydafrika stadig et land præget af kampe og håb. De sociale forskelle blandt de 48 millioner indbyggere er enorme. Samtidig med at der vokser en stor, sort middelklasse frem, mærker flertallet af den sorte befolkning stadig arven efter apartheid: Skolerne, de har adgang til, er ringe, og de dropper tidligt ud af uddannelsessystemet sammenlignet med den hvide del af befolkningen. De er fattige og har vanskeligt ved at finde arbejde, men har dog en bedre uddannelsesbaggrund end deres egne forældre.

Landet er præget af en meget ung befolkning og af indbyggere, som taler mange forskellige sprog. 51 % er under 25 år.

Der tales 11 forskellige officielle sprog, og mens engelsk er hovedsproget i voksenuddannelse, er det ikke modersmål for hovedparten af de potentielle deltagere.

HIV/AIDS-epidemien er sammen med den megen vold, såvel i familierne som i samfundet generelt, nogle af de andre store udfordringer, som voksenundervisere i Sydafrika er nødt til at forholde sig til. Knap 19 % af alle voksne i Sydafrika er smittede med HIV, i visse dele af landet og visse befolkningsgrupper er hyppigheden af HIV, tuberkulose og dermed tidlig død ekstremt høje og medvirker til, at den gennemsnitlige levealder i landet i disse år falder.

Link:

Læs mere fra den tredje nordiske konference om voksnes læring.

DialogWeb ,

Danmark forskning

Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Opråb fra Vestjylland Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser

Eve Eisenschmidt Supports Novice Teachers 13. maj 2009 10:21 Eve Eisenschmidt has been the director of Haapsalu College from the very beginning in 1998. She founded a consulting centre for teachers who work in Haapsalu and the region. The college has built a growing network of teachers in the area of Haapsalu. Eve Eisenschmidt is convinced that people learn best when they learn from each other. In March 2009 the college hosted a videoconference with participants from all

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

over Estonia. The main idea of the conference was to turn Haapsalu College into a competency centre of its region. Now the next step is to visit other competency centres in Sweden to learn how to organize and manage it.

Nordic-Estonian joint project Eve Eisenschmidt is part of the Nordic-Estonian joint project, which supports young teachers after their graduation from the university. She notes that attitudes towards learning and teaching are quite different in Norway and Finland as compared to Estonia. She has noticed that in Norway novice teachers write about teamwork in their diploma. In Norway teamwork plays an important role in the pedagogical methods. In Finland teachers write extensive philosophical analyses for instance about the ethical role of teachers at school. But young Estonian teachers on the other hand usually only think about how to keep discipline in the classroom. Many graduating pedagogy students seem to believe that a good teacher is someone that can keep the pupils quiet in the class. Supporting the learning and development of new teachers is definitely a challenge for Estonian adult educators.

The induction year for novice teachers The program for teachers in their first year of practice was launched in 2004. Eve Eisenschmidt has been the ringleader since the very beginning. The program provides every novice teacher with a mentor who helps to deal with and analyse the philosophical and ethical problems of teaching. Every other month all the novice teachers meet at the college and discuss their work experiences with university lecturers. Sometimes their mentors participate in these discussions, too. This way the young teachers get acquainted to teamwork. Eve says that in certain aspects Estonia has become even more profound in its induction year program than the Nordic countries. For instance here every novice teacher has his/her own mentor whereas in the Nordic countries mentoring is mostly done in groups and with peers.

In 2006 Eve finished her doctorate thesis: “Implementation of induction year for novice teachers in Estonia.” She conducted interviews with young teachers, their mentors and school headmasters and found out that almost all of them were very content with the program. Only very few of them considered helping young teachers a waste of time but the majority expressed great enthusiasm towards the process and the outcome. Many experienced teachers have taken the challenge to become mentors for their younger colleagues. And sometimes even teachers with decades of work experience called mentors to visit their lessons and discuss their teaching methods. In general the induction year program brought new ideas, new energy and more networking into schools. In some schools the new teachers shared their knowledge about new teaching methods such as group work and problem solving learning with their more experienced colleagues.

“Of course this is only a small step in the development of Estonian pedagogical methodology but the induction year has created a good starting point” sais Eve. Many school headmasters have pointed out that the new courses about networking, teamwork and ethical responsibility of teachers have been helpful for their schools work atmosphere.

Eve Eisenschmidt’s doctoral thesis has attracted attention in other countries, too. The induction year of novice teachers might be the key to keeping young teachers from acquiring other jobs and thus relieve the problem of lack of teachers in general.

References

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Eve Eisenschmidt (2009) Newly Qualified Teachers in Northern Europe – Research and Development Network (NQTNE)

Eve Eisenschmidt, Hannu Heikkinen, Wiebke Klages (2008). Strong, Competent, and Vulnerable- Experience of the First Year as a Teacher. Göran Fransson, Christina Gustafsson (Toim.). Newly Qualified Teachers in Northern EuropeComparative Perspectives on Promoting Professional Development (125 - 147). Gävle, Rootsi: Gävle University Press

Eisenschmidt, Eve (2008). Induction and the teacher professional development: an Estonian project. In: Teacher professional development for the quality and equity of lifelong learning: Teacher professional development for the quality and equity of lifelong learning. (Toim.) Ministry of Education of Portugal. Portugal:, 2008, 119 - 125.

Eisenschmidt, Eve; Löfström, Erika (2008). The Significance of the European Commission's Policy Paper "Improving the quality of Teacher Education" Perspectives of Estonian Teachers. Teacher Educators and Policy-makers. Brian Hudson, Pavel Zgaga (Toim.). Teacher Education Policy in Europe: a Voice of Higher Education Institutions (63 - 84). Umea, Sweden: University of Umea

Löfström, Erika; Eisenschmidt, Eve (2009). Novice teachers’ perspectives on mentoring: The case of the Estonian induction year. Teaching and Teacher Education, 1 - 9.

Eisenschmidt, Eve (2006). Novice teachers as members of professional learning communities. In: Education-line: European Conference on Educational Research, University of Geneva, 13-15 September 2006. Leeds: University of Leeds, 2006, 1 - 11.

Links

DialogWeb 1/2007: The Supervising of Young Teachers in Estonia Association for Teacher Education in Europe: Newly qualified teachers in Northern Europe DialogWeb ,

in English kompetensutveckling, lärarfortbildning

Se også Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development?

Qualifying as Adult Educators in the Nordic-Baltic Countries Free courses for adults with basic and secondary education Collaborate! And there is more energy!

Svineinfluensa, forskning, media og folkeopplysning 13. maj 2009 09:34

Forskningens påvirkning på holdninger Innledningen i den ferske forskningsmeldinga understreker hvor viktig forskningen har vært for å bygge innsikt og holdninger. ”Vår sivilisasjon bygger i stor grad på den innsikt og meningsbrytning som er skapt gjennom forskning. Århundrer med forskning har påvirket våre holdninger, vår tenkemåte og våre verdensbilder. Forskning har gitt oss ny erkjennelse og bidratt til betydelige framskritt.” En forutsetning for at det er slik, er at resultatene fra forskningen formidles til allmennheten. At forskningen har et folkeopplysningsperspektiv. Det står å lese i meldinga at

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

”formidling av forskning må treffe både allmennhet, næringsliv, offentlig sektor og forskersamfunnet.” Spørsmålet er om den gjør det?

Dårlig forskningsformidling – journalistenes eller forskernes ansvar?

- Journalistene skaper nyheter av saker som det overhodet ikke er faglig ballast for, uttalte professor Rune Blomhoff ved Universitetet i Oslo i et intervju med Norges største studentavis, Universitas, i fjor. På denne måten mener han forskningsformidlingen skades gjennom journalistikken.

Forskningsjournalistikken er preget av at journalistene ikke har gått langt nok inn i stoffet, sier han. – De har bestemt seg på forhånd om hva som skal på trykk. Når de ringer en ekspert, forventer de en bekreftende kommentar. Det som gjerne skjer, er at forskerne dreper historien, ved å si at det trengs mer forskning før man kan konkludere. Dermed havner ekspertens kommentar nederst i artikkelen. Det er et problem for formidlingen at mediene er så interessert i «nyheter», istedenfor de store utviklingstrekkene i forskningsfronten, sier Blomhoff til Universitas.

På den annen side er det også en selvjustis i de akademiske miljøene, på forskere tør å uttale seg, men risikerer kritikk fra eget institutt. Ofte er det vanskelig for medier å få bredde i forskerkommentarer, fordi så mange velger å ikke la seg intervjue. - Hvor mange professorer i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo uttaler seg rundt valg? Holdningen er at du skal ikke stikke deg fram. Popularisering er ikke populært, sier hun.

Formidling belønnes ikke En annen viktig faktor som ganske sikkert bidrar til at forskere ikke vil bruke så mye av sin dyrebare tid på å fortelle om sine funn og bruke sin kunnskap til å kommentere aktuelle saker i mediene, er at denne formidlingen ikke belønnes. Det er ikke meriterende å kommunisere med publikum, verken økonomisk eller statusmessig i forskermiljøene. - Sånn som det er nå, er det kun personlig engasjement som avgjør i hvilken grad man formidler faget sitt. Da blir det gjerne sånn at de samme, mest medievante svarer hver gang. Mange føler seg misbrukt av media, og velger å holde seg unna, sier Blomhoff i det nevnte intervjuet med Universitas. - Det er ikke nok ressurser til å finansiere aktiv forskningsformidling, hvilket er et stort problem. Det er jo fritiden min jeg bruker når jeg snakker med journalister, sier professor Christian A. Drevon i det samme intervjuet.

Regjeringa kan heller ikke beskyldes for å bruke forskningsmeldinga til å ta de nødvendige økonomiske grepene som kan endre på denne situasjonen. Følgende står i forskningsmeldinga: ”Dagens finansieringssystem for universiteter og høgskoler har egne resultatbaserte komponenter for forskning og utdanning, men ikke for den tredje hovedoppgaven, formidling. Innføring av en formidlingskomponent har vært utredet i to omganger, men er ikke gjennomført.” Regjeringa konkluderer med at deres tiltak er på nytt å vurdere innføring av en formidlingskomponent i finansieringssystemet.

”Open access” på godt og vondt Til forskningsmeldingas og Regjeringas forsvar finnes det et fokus på ”open access”, åpen tilgang til vitenskapelige tidsskrifter og artikler for alle. ”Prinsipielt mener regjeringen at all offentlig forskning bør være åpent tilgjengelig, så sant

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

ikke andre hensyn hindrer det. Den samfunnsmessige gevinsten av full åpenhet rundt forskningsresultater er stor, både i og utenfor forskersamfunnet. Åpen tilgang (open access) til tidsskriftartikler innebærer at lesere har gratis, elektronisk tilgang til fulltekstversjon av artiklene. I åpen tilgang ligger det et stort potensial for økt tilgang til og spredning av forskningsresultater.”

Professor Rune Blomhoff mener, i følge Universitas, at det faktum at det nå er enklere å få tak i forskningsartikler bidrar til at for eksempel journalister kan lete seg fram til akkurat den påstanden de kan skape nyheter av. Han peker på at journalistene tidligere måtte gå via fagfolk for å få tilgang til informasjon og forskningsresultater. - Denne måten å jobbe på blir helt feil i forhold til vitenskapen. Man finner alltids en artikkel som formidler en «nyhet», eller sier noe journalistisk interessant, men det betyr ikke at innholdet er viktig og representativt av den grunn. Vi forskere stoler ikke på én artikkel, man må gjennom flere hundre artikler for å danne seg et nyansert bilde av en sak, sier han.

Selv om det er ulemper med åpen tilgang til forskningsresultater, er det ingen fremtid i å la være. Som Regjeringa skriver: ”Offentliggjøring og publisering gjør forskningen synlig og etterprøvbar, og er en forutsetning for samfunnets tillit til forskere og forskning. Åpen tilgang til forskningsdata og forskningsresultater er nødvendig for å øke tilgangen til eksisterende kunnskap og sikre samfunnet en uavhengig kunnskapsbase”. Den samfunnsmessige gevinsten av full åpenhet rundt forskningsresultater er utvilsomt stor, både i og utenfor forskersamfunnet.

Kunnskapssamfunn uten folkeopplysning?

I byggingen av kunnskapssamfunnet burde sammenhengen mellom forskning og folkeopplysning være ubestridt og opplagt. Kanskje er det på tide at flere forskere tar sin folkeopplysningsoppgave på alvor. En forsker som tilsynelatende har gode holdninger men som tilsynelatende har resignert på området, er professor ved avdeling for ernæringsvitenskap ved Universitetet i Oslo, Christian A. Drevon. Han uttaler seg slik i den tidligere nevnte artikkelen i Universitas: ”Er det slik at er man ekstrem nok, får man oppmerksomhet, og det finnes altfor mange av dem som bare er ute etter oppmerksomhet.

Det jeg forsøker å drive med, er folkeopplysning, og folkeopplysning er sjelden særlig ekstremt.”

Uttalelsene som er sitert i denne artikkelen kan tolkes slik at forskere i sin formidlingsrolle ofte opplever seg som ofre for media eller for sitt eget behov for oppmerksomhet. Antageligvis er bildet mer nyansert, men i en tid da kunnskap, og ikke minst forståelsen for riktig kunnskap, er ekstremt viktig for folks mulighet til å ta gode og rasjonelle avgjørelser, har forskningen et selvstendig og nødvendig ansvar for å formidle viktige resultater fra sin forskning. Folkeopplysningens egentlige idé var å demokratisere kunnskap. Forskningen har en viktig rolle i denne tradisjonen, nettopp som motvekt mot det overflatiske, ekstreme og forenklede som den selv mener den er et offer for. Utfordringen må forskerne ta selv.

Sammen med myndighetene.

Kilder: • Fra folkeopplysning til full forvirring, Universitas 5/11-2008

• Forskningsmeldinga Klima for forskning

• Forskere utydelige - journalister ukritiske, Norges Forskningsråd 8/5-2009

• 13 000 døde av svineinfluensa, VG, 27/4-2009

DialogWeb ,

Norge forskning, folkbildning

Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker Språk er kostbare skatter Som ringer i vann

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Vuxenpedagogiken ska vara en mötesplats 08. maj 2009 09:13 Petri Salo har bland annat tittat närmare på folkbildningens roll och identitet i vår tid både i förhållande till annan vuxenutbildning och till samhället i stort och han är smått förbryllad.

– Det verkar som om folkbildningen i Finland under de senaste trettio åren skulle ha befunnit sig i en ständig identitetskris, något som jag inte har kunnat skönja i de andra nordiska länderna. Ändå har folkbildningen, speciellt arbetar- och medborgarinstituten, klarat sig bra då annan offentlig verksamhet skurits ned under dåliga ekonomiska tider.

Instituten växte ända fram till 90-talet och sedan dess har verksamheten varit stabil.

Identitetskrisen tar sig enligt Salo uttryck dels i en brist på samverkan mellan aktörerna inom den fria bildningen, dvs. folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut samt studiecentraler, dels i en oförmåga att hävda sig i förhållande till annan vuxenutbildning.

– Min slutsats av de två utvärderingar av den fria bildningen som gjordes för några år sedan är att dess framtid beror på aktörernas vilja att överskrida gränserna mellan de olika utbildningsinstitutionerna inom folkbildningen och på deras förmåga att i förebyggande syfte skapa egna nätverk.

Vad är det för fel på porslinsmålning?

EU:s temaår kring kreativitet och innovation ger upphov till ytterligare ett frågetecken. Petri Salo påpekar att den fria bildningen ända sedan starten har koncentrerat sig kring praktiska färdigheter och konstnärliga ämnen (estetiska ämnen i Sverige), men ändå har man inte riktigt lyckats legitimera sin verksamhet i samhället.

– Konstnärliga och praktiska ämnen värderas lågt bland beslutsfattare, vilket syns i att de inte beviljas tillräckligt med pengar.

Han förstår till exempel inte varför det är så svårt att lyfta upp ämnen som porslinsmålning ur det dike de hamnat i.

– Porslinsmålning ger praktiska färdigheter samtidigt som den utvecklar det estetiska sinnet.

Salo ser folkbildningen som en fånge i samhällets sätt att skilja åt praktiska kunskaper och intellektuellt tänkande. Själv har han återlanserat det gamla finska folkbildningsuttrycket ”sivistävät huvit”, som kunde översättas med ”bildande nöjen”, för att beskriva folkbildningens potential.

– Det handlar om all den bildning man får genom att vara kulturellt aktiv och genom att diskutera med andra.

Känslor ger kunskapstörst Petri Salo tror på den skapande kraften. Han är övertygad om att samtidskonsten fångar vår tid både bättre och snabbare än forskningen och han ger som exempel två konstnärliga produktioner som väckt starka reaktioner. Animatören Katariina Lillqvists nytolkning av nationalhjälten Mannerheim och teaterregissören Kristian Smeds nytolkning av Okänd soldat gav upphov till hetsig debatt i republiken Finland.

– Konsten väcker känslor och får folk att ta reda på mera. För att kunna ta ställning måste man kanske lära sig mera om Mannerheim eller Finland i andra världskriget.

Studiecirklar är något som Petri Salo vill ta till heders igen. De uppstod i övergångstiden mellan det agrara och industriella

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

samhället då hela folkbildningsidén föddes och nu finns samma behov då vi är på väg in i kunskaps- eller informationssamhället.

– För att klara av övergången måste vi få möjligheter att dela erfarenheter med andra människor och att lära oss av varandra.

I vår tid finns det de facto många virtuella sociala plattformer, t.ex. Facebook, som kan fungera som virtuella studiecirklar och Petri Salo efterlyser mera forskning kring dem.

– Forskningen borde ta reda på vad det innebär att skapa kontakter och upprätthålla nätverk på detta sätt. Det är ju dessutom ett ämne som är väldigt bekvämt att forska i; jag kan sitta i mitt arbetsrum och bege mig ut i världen och data finns behändigt tillgängliga på diskussionsforumen.

Nordiskt samarbete behövs Petri Salo ser den nordiska folkbildningstraditionen som en viktig del i det nordiska samarbetet, som han hoppas ska ta fart på nytt. Han har inom ramen för NVL varit med om att göra en studie som tog reda på om det finns en nordisk profil i de vetenskapliga artiklar som publicerats inom vuxenpedagogiken i Norden.

– Vi kom fram till att det inte finns något typiskt nordiskt, utan forskningen påminner om den i det övriga Europa och resten av världen. Om det finns en nordisk dimension är den i alla fall svår att identifiera.

Petri Salo efterlyser överlag en bredare syn på vuxenpedagogiken och han är inte alls övertygad om att pedagogiken som vetenskapsgren är den bästa ”livskumpanen”.

– Jag ser vuxenpedagogiken som en mötesplats, en arena där olika former av mänsklig verksamhet möts. I sådana möten lär vi oss alltid något viktigt om oss själva och andra och om världen omkring oss.

DialogWeb ,

Sverige forskning, folkbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp

Qualifying as Adult Educators in the Nordic-Baltic Countries 05. maj 2009 08:02 Adult educators play a central role in increasing efficiency and ensuring quality of adult learning provision, not least by sustaining the motivation of adults toward current and further learning. Adult educators with teaching responsibilities need content expertise as well as pedagogical competencies in order to perform their role adequately. At present, however, there are limited opportunities for initial education and preservice training specifically aimed at those willing to acquire pedagogical competencies prior to entering the profession.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Existing opportunity structures In Denmark the opportunity structures in the field of adult education include a variety of courses and programs, which are run on a regular base; nonetheless it is not always possible to make a clear distinction between pre-service and in-service opportunities. In fact, existing courses and programs, even when primarily targeted to prospective adult educators, are also open to experienced practitioners in both youth and adult education. Furthermore, existing opportunities, vary substantially in terms of educational provider, content, length, entry criteria and final attestation, thus in the depth of pedagogical competencies they provide. Still only part of the provision is meant to prepare participants in teaching adults.

The situation is different in Sweden where, in spite of a widespread educational provision for adults, initial education and pre-service training for prospective adult educators is practically non existent, with the exception of a program for folk high school teachers.

Not dissimilarly in Estonia the opportunity structures for those wiling to enter the profession of adult educator is limited, especially for prospective teachers of adults. However, contrary to the Nordic counterparts, much attention has been paid in defining the professional standards for adult educators. Since 2007 applicants are required to undertake specific training in the field of adult learning so to complement prior education and training attainments in the subject the teach.

Ongoing research activity Notwithstanding national characteristics, very little is known on the contribution of existing opportunity structures in sustaining professionalism among prospective adult educators in the Nordic-Baltic region as well as on how adult education policies affect professionalisation processes in the field of adult learning. These are the main foci of an ongoing cross-national research project, granted by the EU Lifelong learning program (Grant No. 142405-LLP-1-2008-1-DKGRUNDTVIG-GMP) and the Nordplus Framework Program. For more information, please visit www.dpu.dk/babar and www.dpu.dk/baea or contact: Marcella Milana, mami(ät)dpu.dk.

References

Milana, M. (exp. June 2009). Initial education and training pathways for Danish adult educators. In Journal of Educational Sciences, Vol. 19(1/2009).

Jõgi, L., Gross, M. (exp. June 2009). Professionalisation of Adult Educators in the Baltic States. European Journal of Education, Vol. 44(2).

DialogWeb ,

in English kompetensutveckling, forskning, kvalifikationer

Se også Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development?

Estonia's experience - new languages to be learned in childhood CEOs of commercial companies teach sexual education at Estonian high schools Network Seduces

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Eve Eisenschmidt Supports Novice Teachers

Almen voksenuddannelse og folkeoplysning 16. april 2009 09:49 Folkeoplysningsforbundene på Færøerne er usynlige, og måske sover de en tornerosesøvn. For hudrede år siden var der en stærk oplysningstid, hvor der blev stiftet mange ungdomsforeninger, som havde folkeoplysningen som en stor del af deres virksomhed. Men deres oplysningsvirksomhed er helt væk, og de eksisterer måske som danseforeninger i dag.

Disse danseforeninger har haft stor betydning for overleveringen af den færøske ringdans, som endnu lever sit friske liv på Færøerne. Det var også i slutningen af 1800-tallet, at Folkehøjskolen blev stiftet, og den havde en stor betydning i den folkelige rørelse.

Den første spire til aftenskoleundervisning stammer fra 1904, da et initiativ fra en præst på Sandur resulterede i en bevilgning på 200 kr. fra lagtinget og en tilsvarende bevilgning fra det danske folketing.

Loven fra 1930 bestemte som det første, at undervisningen var vederlagsfri. Der kunne oprettes kurser i de fleste af den daværende folkeskolens fag, og derudover i fremmede sprog, bogholderi, stenografi, maskinskrivning, sundhedslære, elementære landbrugs- og havebrugsfag, kvindelig husgerning, kvindelig håndgærning, sløjd, husflid, gymnastik og sang.

Disse aftenskoler betød meget for mange mennesker ikke mindst ude på bygderne, hvor de kunne benytte vintermånederne til at hjælpe på niveauet af de grundlæggende skolefærdigheder, ud over at det også var til adspredelse for bygdens befolkning, som ellers kun havde sin egen kreativitet og dagens gøremål at ty til, og så – ikke at forglemme – norsk radio, der kunne høres de fleste steder, og havde en meget stor betydning for en stor del af den færøske befolkning.

Ikke mindst dem, der senere tog en uddannelse, havde glæde af dette løft, mange gange sammen med et højskoleophold.

Dette galdt særlig mændenes uddannelse til særlige funktioner indenfor fiskeriet og skipsfarten, nemlig fiskeskippere og motorpassere.

For at få en fornemmelse af tilslutningen, var der vinteren 1936/37 41 aftenskoler med i alt 1673 deltagere (865 kvinder og 808 mænd). På det tidspunkt boede der i alt ca. 25.000 mennesker på øerne.

Folkehøjskolen Folkehøjskolen har foruden traditionelle højskoleophold udviklet et række forskellige kurser, som er blevet en større og større del af Højskolens engagement. Bl. a. afholdes der meget populære kurser for pensjonister, for udviklingshæmmede og for familier.

Efterskoler Der arbejdes i øjeblikket med planer om en efterskole. En del ungdom fra Færøerne rejser hvert år til Danmark på efterskole, og i en årrække var der også en færøsk efterskole i Danmark, men den er nu nedlagt. En ny færøsk lovgivning åbner muligheden for oprettelse af efterskoler i færøsk regi.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Aftenskolerne Der er en lagtingslov om fritidsundervisning. Loven er fra 1983, med senere ændringer. Lovens formål er at tilbyde fritidsundervisnig til komunens beboere, i de emner som beboere over 14 år selv måtte ønske. Den almindelige fritidsundervisningen er ret populær. I Torshavn, hvor der er 18.000 indbyggere, er der 3.224 elever fordelt på 264 hold.

Langt den største delen af kurserne er kreative fag, og en mindre del er sprogundervisning og andre mindre fag.

Udbudet af kurser i den specielle undervisning er ikke stort, 685 undervisningstimer i forhold til 11.844 timer i den almindelige fritidsundervisningen. Og desværre så blev enkeltfags kurserne til HF (højere forberedelseeksamen) sparet væk i begyndelsen af 90´erne. De kompetansegivende kurser har nærmest kun havt mandlige deltagere, og kurserne har været inden for sømandsskab, som komptance til at sejle, at passe maskiner, og som det nyeste, så er det også etableret et landbrugskursus.

Läs mer om vuxenutbildning och folkbildning på Färöarna. Översikt sammanställd av Hildur Patursson, NVL 2007-2008: www.nordvux.net/page/681/faroarna.htm DialogWeb ,

Sverige folkbildning, vuxenutbildning

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

New Challenge for Estonian Non-formal Education 15. april 2009 08:14 From 2008-2011 The Estonian Non-formal Adult Education Association (ENAEA) will get four million Euros from the European Social Fund. This means that during the four years there will be three times more financial resources than until now. “This is a big challenge for us. We have to show that we can realize the projects that we have been postponing because of lack of money”, Tiina Jääger the program manager of ENAEA says.

What will you do with the money?

Tiina Jääger: „We have given a promise that 40 000 people will learn in our educational centres during the four years, besides that we will renew our study programs, strengthen our networks of educational centres etc. These are ambitious plans but on the other hand without ambition there can be no development.”

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Who did you give the promises to?

“First of all this promise is to ourselves but also to the Ministry of Education. Until 2008 the Ministry of Education granted us yearly activity support and for this we were not obliged to give concrete promises other than continuing our activity. But from 2008 ENAEA is realizing a 4-year state program „Adult learning in non formal adult education centres“. This program has concrete tasks and goals and the 4 million Euros is meant for reaching those goals.”

No competitors This type of funding isn’t very common.

“I recently attended the meeting of Baltic-Nordic non-formal education organisations. Our colleagues in Latvia and Lithuania said that they have no state programs for non-formal education.”

What about your competitors?

“At the moment there are no serious competitors in Estonia. ENAEA is the only association that has a network of educational centres covering the whole country and this is important for realizing a state program.”

Is a state program acceptable for non-formal education?

“Very much so - because the content was designed in collaboration with ENAEA. We organized four thorough brainstorming sessions with the leaders of our 48 educational centres and based our proposal for the ministry on the suggestions that came up in the sessions. The ministry on its side set the goal of 40 000 learners and most of the money will be invested into reaching this goal.”

What are you mainly teaching?

“The money comes from the European Social Fund and therefore the pressure towards vocational training is higher but our strategies are based on the 8 basic competencies “Life Long Learning key competencies” of the European Parliament. The Ministry of Education agreed that these eight competencies will not be reached with vocational training only. But we do not offer for instance drawing and painting courses in the frame of this program either. Art courses are still available but learners have to pay for it by themselves. About 25% of our courses should remain chargeable.

Estonian language courses are most demanded right now. A lot of Russian people living in Estonia want to learn Estonian and we have set more resources into Estonian language education. Second-largest demand is for computer courses. Over middle-aged people are especially interested in this. We will set up a computer class with laptops in at least one educational centre per county. Laptops have proven to be most efficient also because they allow us to go to the learners, to their workplace, to cultural centres etc.”

Helping to find one’s own choice What do you plan to do with the money that is left over from direct educational activities?

“This will mostly be for the training and development of educators themselves. For example learning how to create outcome based study programs. Leaders of educational centres will analyse the study programs registered in the ministry of education and discuss how every educational centre can change their own programs from content-based into outcomebased.

Secondly the professional preparedness of educators. We describe in detail what an educator who has completed this course will know, his or her skills and competencies. The aim is that each educator would be able to pass the adult educator’s qualification exam. And thirdly there will be counselling training. Learners often ask us for advice about what they should learn, which profession they should acquire etc. An educator who knows how to counsel will not give direct suggestions but helps the learner find their own choice.

Fourthly we teach directors of educational centres how to find new learners’ target groups and which are the best methods for that. One new target group is younger people who are open to learning via the Internet.

We also plan to collaborate with adult gymnasiums. Basically the idea is that we find people who want to learn, give them a preparatory course and after that the adult gymnasium will continue their education. One gymnasium has already agreed to participate in this collaboration project. We also intend to continue publishing the series of pedagogical books.”

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

What have you achieved during the first year?

“We have successfully launched the program and already offered training to 5 000 people. This gives us reason to believe that in 4 years we will reach the magical number of 40 000 adult learners.”

What about after these 4 years when the 4 million Euros of the Social Fund has been used, will everything stop?

“No! The support from the European Social Fund helps us to become stronger. In 2004 the state funding was suddenly lowered by 75% but none of our educational centres had to close down. The numbers of learners actually increased. At that time vocational retraining became a priority, as it is the easiest course to earn money with. At the moment the Estonian Labour Market Board offers most of the vocational courses.”

LINK: Estonian Non-formal Adult Education Association (ENAEA) DialogWeb ,

in English utbildningspolitik, folkbildning

Se også Räpina Folk School in difficult times Who dares to cross boundaries?

Den fria bildningen ger aktivare och lyckligare medborgare 14. april 2009 12:46 Män som studerar inom den fria bildningen i Finland anser att den främsta nyttan med studierna är de praktiska färdigheter de tillägnar sig, men de tycker också att studierna ger dem större möjligheter att hålla sig à jour med utvecklingen i samhället samt att resa och lära känna främmande kulturer.

För kvinnor är inte själva lärostoffet huvudsaken utan effekter såsom en ökad självkänsla, bättre fysisk hälsa och bättre livskvalitet. Möjligheterna att få vara med i nätverk och att orka i vardagen anses också vara viktiga.

Detta framkommer ur en undersökning om vilka effekter studier inom den fria bildningen har i deltagarnas liv. Undersökningen är gjord av pedagogiedoktor Jyri Manninen och fil.lic. Saara Luukannel vid Helsingfors Universitets utbildnings- och utvecklingscenter Palmenia.

Fri bildning påverkar både individ och samhälle De nya forskningsrönen bekräftar tidigare resultat gällande vuxenutbildningens effekter och stöder tidigare observationer på fältet.

De positiva effekterna kan ses både på en individuell och på en samhällelig nivå.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Till effekterna på individuell nivå hör bland annat fysisk och psykisk hälsa samt en stärkt

självkänsla. Utvecklingen av socialt kapital och social samhörighet kan också räknas hit och då kan det t.ex. handla om att aktivt delta i samhället och att bilda nätverk.

Resultaten visar också att de som studerar inom den fria bildningen får en ökad vilja att studera vidare, en starkare självkänsla och ett bättre självförtroende som gör att de vågar delta i vuxenutbildning.

Förbättrad livskvalitet På en mera allmän samhällsnivå handlar effekterna om ett rikare livsinnehåll och om förbättrad livskvalitet. Studierna konstaterades ha en positiv inverkan både på psykisk och fysisk hälsa och på det sättet ge återverkningar på både familj och arbetsgemenskap. Detta i sin tur kan på en samhällelig nivå t.ex. ge minskade social- och hälsovårdskostnader.

Enligt Manninen har det betydelse också för ett aktivt medborgarskap som stöder utvecklingen av medborgarsamhället.

Bättre språkkunskaper och möjligheter att lära känna främmande kulturer gör det lättare att anpassa sig till de ökande kraven på internationalisering och mångkulturellt kunnande som globaliseringen för med sig.

Resultaten baserar sig på intervjuer och en enkätundersökning, med 1 744 deltagare som alla studerade inom den fria bildningen.

Den fria bildningen i Finland har årligen ca en miljon studerande. Till den fria bildningen hör medborgarinstitut, folkhögskolor, bildningsförbundens studiecenter, sommaruniversitet och idrottsinstitut.

Ett sammandrag av rapporten kan läsas på www.vsop-ohjelma.fi (på finska) DialogWeb ,

Sverige folkbildning, internationalisering

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp

Møde mellem formelle og ikke formelle uddannelser i turisme 14. april 2009 09:17 I Island er der forholdsvis mange ufaglærte arbejdere. Hvis andelen af ufaglærte arbejdere sammenlignes med andre lande i Norden viser det sig at den er en del højere i Island.

Turisme er en af de brancher hvor der er særlig mange ufaglærte og dette til trods for at ingen er i tvivl om turismens betydning for nutidens islandske økonomi. Omtrent en halv million udenlandske turister kommer til Island om året og turisterhvervet udgør knapt 5 % af BNP, en andel som vokser

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

stødt. Inden for fagforbundenes landsforening er der ved begyndelsen af år 2008 registreret 6.450 personer der arbejder indenfor hotel- og restaurant sektoren og dertil kommer alle de som arbejder med biludlejning, kommunikation, guidning etc.

Medarbejdernes kompetenceudvikling er grundlag for øget kvalitet indenfor branchen og skal bidrage til at der udvikles flere og mere værdi skabende jobs. Af den grund anser både ministeriet, andre uddannelsesansvarlige, fagforeningerne og brancheorganisationerne udannelse som en uhyre vigtig opgave, som alle parter kan enes om.

Alle interessegrupper til stede I slutningen af marts måned arrangerede SAF (Samtök ferðaþjónustunnar), som er Islands hotel-, restaurant- og turisterhvervets brancheorganisation, SGS (Starfsgreinasamband Íslands), fagforeningernes landsforbund og Undervisningsministeriets faglige udvalg for mad, hotel, restauration og turisme, et seminar om samarbejde mellem det formelle udannelsessystem og det ikke formelle system. Målet med seminariet var at skabe en platform for dialog og samarbejde mellem det formelle og ikke formelle undervisningssystem, om uddannelse inden for turisme. Endvidere var målet, at undersøge muligheden for at udvikle en samordning til fordel for erhvervslivet og for at fremme den økonomiske udvikling. Deltagerne kom fra et bredt udvalg af institutioner, organisationer, fagforeninger, brancheforeninger, uddannelsesudbydere og virksomheder.

Seminariet blev indledt med præsentationer af de eksisterende uddannelser. Indenfor det formelle skolesystem, findes der uddannelser både på videregående niveau og ved universiteterne. Men der findes også uddannelser i det ikke formelle system, hvor de fleste er baseret på studieplaner som Arbejdslivets uddannelsescenter, FA, (Fræðslumiðstöð atvinnulífsins), har udviklet i tæt samarbejde med arbejdslivet, fag- og brancheforeninger og uddannelsesansvarlige.

Størstedelen af seminaret var gruppearbejde hvor deltagerne arbejdede side om side for at finde frem til løsninger der kunne opnås enighed om.

Slutresultatet et banebrydende forlig Seminariets deltagere vedtog en resolution om, at når nye erhvervsuddannelser på den videregående skoles niveau udformes skal studieplanerne udvikles på samme grundlag som FA’s studieplaner, både hvad angår indhold og kompetence udvikling. Det ville være ønskeligt, hvis man opretter nye erhvervsuddannelser indenfor turisme i den videregående skole, som kunne tjene som grunduddannelse for mere specialiserede erhvervsuddannelser som tjener, kok e.l. Dette kunne bane vej for ufaglærte som har fuldført uddannelse bygget på studieplaner udgivet af Arbejdslivets uddannelsescenter, til optagelse i studier inden for det formelle skolesystem.

Endvidere opfordredes den videregående skole, med udgangspunkt i en ny lovgivning, til at udnytte de langt bredere muligheder for at organisere kortere studieforløb knyttet til de mere traditionelle studieforløb indenfor erhvervsuddannelserne og de gymnasiale uddannelser. Disse kunne bygge videre på det arbejde som indgår i studieplanene som Arbejdslivets uddannelsescenter har udgivet, og dermed sikre elevernes mulighed til at krydse overgangen mellem de ikke formelle uddannelser og det formelle skolesystem.

Seminariet anbefalede at undervisningsministeriets faglige udvalg opretter en speciel faggruppe indenfor området turisterhverv med medlemmer både fra det formelle system og de ikke formelle uddannelser samt repræsentanter fra næringslivets partnere. Rådets hovedopgave skulle være at vejlede og rådgive om opbygning og indhold af studier inden for turisterhvervet. Denne gruppe skulle også få til opgave at skabe en kvalifikationsramme for turisterhvervet udefra både

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

det formelle system og de ikke formelle uddannelser.

Samarbejde mellem forskellige interessegrupper er vigtig for udviklingen Fagforeningen og brancheforeningen har siden 2006 samarbejdet tæt med uddannelses spørgsmål, ledsaget af FA, Arbejdslivets uddannelsescenter, voksenoplæringscentrene og uddannelsesfonde. Dette samarbejdet har bl.a. ført til udviklingen af 160 timers uddannelse efter en godkendt studieplan for ufaglærte indenfor erhvervet. Dette arbejde kan også indgå direkte ind i det formelle system. Samarbejde og koordination vil lede til bedre og flere muligheder for uddannelse indenfor turisme i de kommende år. På dette punkt var seminariet et banebrydende projekt og markerer et nyt tiltag indenfor uddannelser i Island. Seminariet og det arbejde som blev udrettet vil uden tvivl, danne et solidt grundlag for diskussionen om nye, bedre og mere tiltrækkende muligheder for uddannelser indenfor turisterhvervet.

DialogWeb ,

Danmark yrkesutbildning

Se også Den vigtige fleksibilitet Hen imod en formel validering på Færøerne

Kjære leser, 14. april 2009 08:36 Det nylig nedsatte folkeopplysningsutvalget i Danmark skal synliggjøre og styrke folkeopplysningens betydning for demokrati og medborgerskap i undervisningen og foreningslivet. Styreleder i Dansk Folkeopplysnings Samråd, Per Paludan Hansen, sier i intervjuet at de siste årene langt ifra har vært de letteste for folkeopplysningen i Danmark, men at det nå er lys i tunnellen. I Norge har en kommet ett skritt lenger i prosessen, og den norske utredningen følges nå opp med et utkast til ny lov for den ikke-formelle læringen. En ny lov blir positivt mottatt, men det knyttes spenning til hva som blir resultatet av endringene.

I Sverige trekker Folkbildningsförbundet paralleller til Obamas town hall meetings, og setter dialogen mellom mennesker i sentrum for utviklingen. Både dialogen mellom staten og sivilsamfunnet, og dialogen mellom mennesker for å skape integrasjon gir nye muligheter og oppgaver for studieforbundene, hevder generalsekretær Maicen Ekman.

På Island har man etter en konferanse nylig kommet fram til et banebrytende forlik mellom formelle og ikke-formelle læringstilbydere for å øke kompetansenivået innefor turistnæringen, der det i dag er en svært høy andel ufaglærte. Dette er gode nyheter både for tilbydere innenfor ikke-formell læring, og for turistnæringen på Island.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Dette nummeret av DialogWeb kan også presentere litt av det ikke-formelle læringstilbudet som finnes på Åland og Færøyene. På Færøyene sover visst folkeopplysningsforbundene en tornerosesøvn, mens på Åland er den største og mest spennende aktiviteten i denne sektoren knyttet til Nordens Institut på Åland, som er presentert i artikkelen.

Fra Finland presenteres sågar en studie som dokumenterer positive effekter av studier innenfor ”den frie bildningen” i enskilda. Der vises det til positive effekter på både individ- og samfunnsnivå.

Vilkårene for den ikke-formelle læringen i Norden ser ut til å være på bedringens vei, samtidig som dokumentasjonen av de positive effektene gjøres synlig. Altså ser det ut til å være god grunn til å gå våren lyst i møte.

God lesning!

Beste hilsen Hilde DialogWeb ,

Norge folkbildning

Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker Forskning gir flere spørsmål enn svar Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet?

Vil ny lov gi ny giv?

14. april 2009 08:26 I 1976 fikk Norge det som ble beskrevet som verdens første lov i sitt slag, en lov som regulerte opplæring i regi av frivillige organisasjoner. I formålsparagrafen het det blant annet at loven skulle (…) ”hjelpe den enkelte til et mer meningsfylt liv”.

Men nye vann har rent i havet siden den gang, flere paragrafer er i dag sovende, ikke-fungerende eller direkte uhensiktsmessige. I 2006 satte Regjeringen ned et utvalg, Tronutvalget, som høsten 2007 leverte sin NOU (Norsk Offentlig Utredning) Studieforbund – læring for livet. NOU’en diskuterte studieforbundenes nåværende og fremtidige rolle i samfunnet, og kom med en rekke forslag og anbefalinger til feltet. Etter denne utredningen økte presset mot Regjeringen for å få på plass et nytt, oppdatert lovverk. Og førsteutkastet ble sendt ut på høring i januar i år. Nå er høringsfristen gått ut, og vi venter i spenning på resultatet som er lovet i løpet av våren.

En lov om det som er utenfor?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Den nye loven skal i hovedsak omfatte studieforbund og fjernundervisningsinstitusjoner, men hva skal den da hete? Forslaget fra departementet var Lov om læring utenfor det formelle utdanningssystemet. Noen mener heller at den skal hete Lov om ikke-formell opplæring. – Jeg er kritisk til at vi i en ny lov skal defineres som det vi ikke er, sier generalsekretær Voksenopplæringsforbundet (VOFO) Sturla Bjerkaker. – Læring gjennom frivillige organisasjoner og studieforbund kan fort bli stemplet som annenrangs og av dårligere kvalitet dersom begrepet ”utenfor det formelle” blir etablert, utdyper han. VOFO har ikke gitt noe tydelig signal om navn på loven i sin høringsuttalelse, men signaliserer at for eksempel lov om livslang læring eller lov om læring i tredje sektor kan være bedre forslag.

Jubel for nye mål Om navnet er omdiskutert, så er det utvilsomt noen sider av loven som har fått full tilslutning også. – I kapittelet om studieforbundene er det mye som er bra, kommenterer Sturla Bjerkaker. I lovforslaget har en valgt å formulere noen klare mål for studieforbundenes virksomhet, disse er en direkte videreføring av Tronutvalgets anbefalte mål. - Vi er svært glade for at dette er tatt med. Disse målene understreker hvorfor læring gjennom studieforbund og frivillige organisasjoner er så viktig og hvordan det bidrar til en positiv utvikling for individ og samfunn, hevder en entusiastisk Bjerkaker. På dette punktet er nær sagt alle høringsuttalelsene enige med Bjerkaker og VOFO.

I forslaget til lovtekst står det at studieforbundene skal drive sin opplæringsaktivitet på grunnlag av følgende overordnede mål: 1) bidra til å vedlikeholde og styrke demokratiet og legge grunnlaget for bærekraftig utvikling ved å engasjere og utvikle aktive medborgere 2) gjøre det mulig for mennesker å påvirke egen livssituasjon 3) bekjempe utstøting og bidra til inkludering 4) bidra til motivasjon og tilgang til kunnskap og kompetanse for alle og slik møte behov i et samfunn og arbeidsliv i stadig endring 5) styrke kulturelt mangfold og øke deltakelsen i kulturlivet 6) være en selvstendig arena for læring og et supplement til offentlige utdanningstilbud for voksne

Målene stiller store krav til studieforbundene som læringstilbydere. Er det slik at loven gir studieforbundene en større og viktigere rolle enn de har i dag, eller har hatt tidligere? – Rollen som studieforbundene har i samfunnet kommer ikke automatisk som resultat av en lov, den må de tilkjempe seg gjennom å vise til god kvalitet og gode resultater, sier Bjerkaker, - men det er klart at en lovmessig forankring kan bidra til større selvtillit og klarhet rundt hva som skiller oss fra andre læringstilbydere. Det tror jeg er positivt.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Glemte regioner I forslaget til ny lov er det ikke sagt noe om kommunenes og fylkenes ansvar for voksnes læring. Mange, både i kommuner, fylker og i studieforbundene er bekymret for at dette på sikt kan føre til at studieforbundene kun har forankring på sentralt nivå. Dermed kan livsnødvendige økonomiske tilskudd og velfungerende samarbeidsavtaler mellom formell og frivillig sektor på dette området være en saga blott.

Det ser altså ut til at flere innen studieforbundene konkluderer med at en ny lovtekst, som for eksempel målformuleringene, ikke automatisk vil gi økte overføringer og økt anseelse, men at bortfall av lovtekst, i dette tilfelle om regional forankring, automatisk vil gi reduksjoner og vanskeligere vilkår. Problemet kan være at studieforbundene henger i en så tynn tråd ute i regionene, at de kun holdes i live av noen linjer i en lovtekst som respirator. Eller kanskje er problemet heller at norske kommuner og fylkeskommuner er så opphengt i hva som er lovbestemt at de ikke ser viktigheten av de aktørene som ikke har sin egen paragraf. Uansett årsak må departementet ta stilling til om regionene skal ansvarliggjøres eller ikke.

Utsetter problemet Det største usikkerhetsmomentet rundt ny lov for studieforbundene vil fortsatt være uløst en god stund. De store temaene som var forventet å skape stor debatt og mulig konflikt er ikke foreslått regulert gjennom loven, men skal heller fastsettes i en ny forskrift. En utsetter altså problemene til høsten. Et kjernespørsmål i striden gjelder størrelsen på studieforbundene.

Noen studieforbund ønsker sammenslåing til større, mer robuste enheter, og er positive til at minimumskravet for antall studietimer i året skal økes fra 20 000 i dag til 40 000. Andre er sterke kritikere av dette, og hevder det vil svekke autonomien og mangfoldet som i dag finnes blant de 19 studieforbundene som er medlem i VOFO. Et annet stridstema som vil bli avgjort i forskriften er definisjonen av hva som er godkjent studieaktivitet. Skal det fortsatt være slik at kun deltakere over 14 år er tellende medlemmer i en studiering eller et studietiltak? Må det fortsatt være minst 5 deltakere med 75 % oppmøte? Hvor fleksibelt eller hvor rigid skal rapporteringen være? Spørsmålene er mange, og svarene foreløpig ukjente. Dermed er konsekvensene uforutsigbare.

Forandring i sikte?

Noen spør seg om en ny lov for studieforbund og fjernundervisningsinstitusjoner vil forandre noe som helst. – Jeg tror svaret på det spørsmålet ligger hos oss selv, sier Sturla Bjerkaker. – Dersom vi evner å bruke denne muligheten til å sette oss selv på den politiske dagsorden, så kan det kanskje medføre økte bevilgninger. Dersom vi påvirker forskriften slik at den stiller klare, målbare kvalitetskrav kan vi kanskje få høyere anseelse sammenliknet med andre opplæringsarenaer, og dersom vi markedsfører til folk hvilken innsats vi gjør og kan gjøre for å oppnå målene som er satt for oss, kan vi kanskje bidra til en lysere framtid for folkeopplysningen i landet vårt. Loven skal etter planen vedtas av Stortinget i juni 2009, og forskriften skal være klar innen utgangen av året. Den som lever får se om ny lov gir ny giv. www.vofo.no DialogWeb ,

Norge utbildningspolitik, folkbildning

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker Forskning gir flere spørsmål enn svar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

NIPÅs soffa inbjuder till dialog och mångfald 09. april 2009 10:35 Offensiva och målgruppsinriktade insatser med avsikt att höja kvalitets- och ambitionsnivån är medlen. Institutets målsättning är att hålla i ca 10 större kulturproduktioner och några egna projekt årligen. Man vill också samarbeta med andra nordiska instanser och projekt samt medverka i lokala organisationers och föreningars initiativ. Åsa Juslin har jobbat nordiskt i många år, är etnolog och direktör för NIPÅ. Vid institutet jobbar också en sekreterare, projektkoordinator och informatör samt för tillfället två projektanställda.

- Ett lärandeprojekt som vi har medverkat i med Ålands handelskammare som projekt ägare hette Åland Form. Där samarbetade sju företagare inom olika branscher med utveckling av det egna företagets profilering tillsammans med olika formgivare, berättar Åsa Juslin.

Syftet var att öka medvetenheten om formens betydelse i näringslivet. Det ordnades också välbesökta öppna föreläsningar och seminarier för allmänheten och andra företagare.

Workshops med musiker, teater- och museimänniskor har NIPÅ också arrangerat. Då har de bjudit in proffs från andra nordiska länder som delat med sig av sin professionella kunskap till amatörerna.

- Vi kan också gå in och ge punktstöd i andras projekt. Bidra med föreläsare, marknadsföring eller vårt kunnande i att arrangera projekt från början till slut. Man lär sig genom att jobba i ett projekt. Det konstnärliga resultatet ska balanseras mot lärandeprocessen, säger Åsa Juslin.

Projekt för tolerans Vid NIPÅ pågår just nu två projekt som har inriktning på kulturell mångfald och interkulturell dialog. Genom demokratiska dialoger och samspel mellan olika kulturer vill man öka toleransen och respekten för olikhet i vårt globala nordiska samhälle.

Historiestuderande Gustav Blomberg leder projektet ”Gör din röst hörd – mångkulturella möten i media”. Åland är idag ett mångkulturellt samhälle men det syns inte i media. Genom en intensivutbildning i hur man gör radioprogram vill man få in nya ålänningar i medievärlden och aktivera dem i samhällsdebatten. - Utbildningen som görs i samarbete med Högskolan på Åland kommer att innehålla workshops med nordiska experter, studiebesök på Ålands Radio, öppna föreläsningar med lokalt mediefolk och slutligen ska deltagarna göra en intervju som sänds i radion, berättar Gustav Blomberg.

Det andra projektet ”Min vardag – unga i det mångkulturella Norden” leds av etnologen Staffan Beijar och riktar sig främst till unga men berör även deras familjer och vuxna i vardagen. Projektet ska resultera i en utställning och en forskningsrapport.

- Barnen fotograferar sin omgivning och lär sig att bygga upp en historia i bilder. De ritar egna världskartor och får upp ögonen för sin egen och andras syn på omgivningen, säger Staffan.

Han jobbar med en klass elever i Vårdö i den åländska skärgården och med en förberedande klass för invandrarbarn i Mariehamn. I Vårdö är det både infödda och inflyttade som intervjuas och tillsammans dokumenterar och reflekterar kring sin vardag.

Spridning och variation

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Jan-Ole Lönnblad är byråchef och ansvarig tjänsteman för den fria bildningen på utbildningsavdelningen vid Landskapsregeringen. Enligt honom finns det behov av olika typer av fri bildning och ser gärna att de olika aktörerna kompletterar varandra. Även gällande integrationskurser hoppas han på en spridning och variation mellan aktörerna.

- Världen har kommit till oss för att stanna. Validering av utländsk kompetens och att kunna räkna tillgodo människors informella kompetens är viktigt idag. Idrottsföreningarnas insatser inom informellt lärande vill jag också lyfta fram, säger Jan-Ole Lönnblad.

På Åland finns förutom Nordens Institut flera landskapsstödda aktörer inom den fria bildningen. Vid Folkhögskolan i Finström och Ålands musikinstitut studerar främst yngre förmågor.

Den största aktören Medis har omfattande kursverksamhet för ca 3000 deltagare per år i Mariehamn, på landsbygden och i skärgården. Medis arrangerar också landskapets språk- och integrationsundervisning.

Både Ålands bildningsförbund (ÅBF) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) ordnar studiecirklar, kurser, seminarier och evenemang. Till ÅBF hör många åländska föreningar av olika slag och i ABF är fackförbunden medlemmar.

LÄNKAR: www.nipa.ax www.regeringen.ax DialogWeb ,

Sverige projekt, dialog, internationalisering

Se også Facebook kan öka blyga studenters lärande Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting

Lärande dialoger för mångfald och samhälleligt engagemang 09. april 2009 08:45 Ett bra exempel från Sörmland är när förslaget till ny stadsplan i Strängnäs kommun diskuterades i studiecirklar, men också vid fikapauserna i övriga studiecirklar som handlade om allt från rockmusik till föreningskunskap. Studieförbunden förmedlade därefter medborgarnas synpunkter till kommunen, vilket ledde till ändringar i förslaget till stadsplan.

I ett samtal med Maicen Ekman, generalsekreterare för Folkbildningsförbundet, får vi veta mer om det ökade intresset för dialog mellan civilsamhället och beslutsfattare på olika nivåer och vilken betydelse den kan få.

Dialog om relationen mellan staten och

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

civilsamhällets organisationer Den svenska regeringen har uttalat att man sätter ett särskilt värde på den viktiga roll som den ideella sektorn och dess organisationer har i vårt samhälle. Regeringen inbjöd därför år 2007 ett åttiotal organisationer till en dialog om relationerna mellan regeringen och den ideella sektorns aktörer på det sociala området. Dialogen, som samordnades av regeringens representant Peter Öhrn, tog bland annat upp frågeställningar som hur ideella aktörer kan utvecklas som utförare av service och tjänster och samtidigt fortsätta fungera som röstbärare och opinionsbildare. Den resulterade i en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Överenskommelsen inkluderar ett antal principer som ska utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan.

Folkbildningsförbundet, som är intresseorganisation för de nio statsbidragsberättigade studieförbunden i Sverige, deltog från början med den första stora dialogen, och har undertecknat överenskommelsen. Förbundet verkar nu för att göra överenskommelsen känd, den ska ge råg i ryggen för studieförbunden som bedriver verksamhet lokalt. En nationell överenskommelse som inte följs upp med lokala överenskommelser mellan kommunerna och de lokalt verksamma organisationerna blir tandlös, säger Maicen Ekman. Studieförbunden bidrar med insatser i lokalsamhället exempelvis genom att erbjuda studiecirklar och samtalsgrupper. Det kan röra sig om socialt företagande, hur man bildar kooperativ, anhöriggrupper till dementa, alkoholberoende eller personer med funktionsnedsättningar. Genom sin breda organisation omfattande över 300 medlemsorganisationer, med närvaro i alla kommuner, är studieförbunden mötesplatser för samverkan, gemenskap och påverkan.

Den nya dialogen – om integration Den 15 januari 2009 beslutade regeringen att inleda en andra dialog med de idéburna organisationerna. Den här gången handlar dialogen om att tydliggöra de idéburna organisationernas roll när det gäller nyanländas etablering och integration, samt möjliggöra för dessa aktörer att vara utförare på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma inom området. Målet är att gemensamt komma fram till en överenskommelse, som blir ett stöd för framväxten av en större mångfald av utförare inom integrationsområdet och stärker och utvecklar organisationernas möjligheter att utföra sitt arbete.

Studieförbunden kan bidra med att skapa nya och effektiva modeller för integration, där de vardagsnära situationerna används som instrument i språkinlärning och samhällsinformation. Här erbjuder studieförbunden nätverk och arenor där de nyanlända kan ta till vara på det de har med sig i form av tidigare yrkeserfarenheter och omsätta dem för den nya livssituationen. Genom studieförbunden finns en unik möjlighet att i samverkan med föreningar erbjuda en fördjupad förenings- och samhällskunskap för de nyanlända. I samtalsverksamheter, tidigt efter de nyanländas ankomst, pratar man om vardagsnära händelser som högtider, butiksannonser och vägskyltar. Därmed kompletterar folkbildningen SFIundervisningen. Här kan man med enkla metodgrepp bidra till framgångsrikt lärande. Det fortsatta arbetet med den här dialogen ska verkligen bli jättespännande, säger Maicen Ekman och berättar att Folkbildningsförbundet har tagit fram en modell för hur nyanlända ska kunna ta del i samhället och det svenska språket med hjälp av studieförbunden. De tre stegen är:

1. Samhällsintroduktion – med mer än bara samhällskunskap

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

2. Stärk svenskundervisningen med vardagskontakt

3. Bryt passiviteten och erbjud studiecirklar

Sundsvall satsar En kommun som nu satsar ordentligt tillsammans med aktörer från den tredje sektorn på att få med nya aktörer för att motverka utanförskap är Sundsvall. Där har man anställt en särkskild samordnare med uppgift att stötta och stärka föreningar, kooperativ, icke-vinstdrivna företag m fl aktörer. Det bakomliggande syftet är förstås att skapa fler jobb. Inom de här organisationerna finns det många goda idéer som med rätt stöttning kan bli till jobb åt människor som annars kan ha svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, säger kommunalrådet João Pinheiro. Det vi satsar här kommer vi att få igen mångfalt. Men då handlar det också om att vi inom den offentliga sektorn öppnar oss för nya tankar och lösningar.

Ett av många goda exempel som att inspireras av är Villa vägen ut, som bl a erbjuder många möjligheter för lärande och arbetet bland f d missbrukare.

LÄNK: http://vagenutsidor.se/ DialogWeb ,

Sverige folkbildning, dialog

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Facebook kan öka blyga studenters lärande Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter

Ny grøde i folkeoplysningen 09. april 2009 08:24 De seneste år har langt fra været de letteste for folkeoplysningen i Danmark, men nu er der lys forude, vurderer Per Paludan Hansen, bestyrelsesformand for Dansk Folkeoplysnings Samråd (DFS).

- Vi ser i denne tid en stor politisk enighed om, at vores arbejde skal synliggøres og styrkes. Målet er, at vi skal spille en større rolle for såvel befolkningens demokratiske deltagelse som for egentlig læring. Helt konkret er der blandt andet en forventning om, at folkeoplysningen kan bidrage i forhold til centrale udfordringer som både en større integration af de etniske minoriteter i samfundet og en bedre folkesundhed.

Integrationen er blevet forsømt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Det er områder, folkeoplysningen allerede prioriterer og til dels har en lang tradition for med masser af deltagere inden for eksempelvis bevægelsesfag og kurser om kost. Men der kan gøres betydeligt mere ikke mindst for at styrke integrationen i samfundet, noterer Per Paludan Hansen.

- Nogle højskoler, oplysningsforbund og daghøjskoler har gode initiativer i gang på området, men vi skal udvikle mange nye aktiviteter, der kan skabe flere rammer for et ligeværdigt møde mellem nye og gamle danskere. Indsatsen for en ordentlig integration har været forsømt alle steder i samfundet, herunder også i folkeoplysningen, siger han.

Penge må følge med opgaver Mens enkelte stemmer inden for folkeoplysningen har talt for, at området burde opgive håbet om yderligere offentlige tilskud til fordel for at have sin fulde frihed, mener Per Paludan Hansen, at folkeoplysningen i forlængelse af det forestående udvalgsarbejde også bør blive tilgodeset økonomisk.

- Dels ligger der allerede nu en opfordring til, at vi skal spille en større rolle med henblik på bedre sundhed og integration, dermed må også følge flere midler til, at vi kan honorere den forventning. Dels har vores udviklingsarbejde været forsømt de senere år, hvor midlerne har været meget små. Det skal opprioriteres nu, hvor der næres store, nye forventninger til os.

Endelig ligger det i kommissoriet, at udvalget skal granske rammerne for folkeoplysningen og sikre lige vilkår i forhold til andre udbydere. Derfor forventer Per Paludan Hansen, at der bliver rettet op på det ulige forhold mellem folkeoplysningen og VUC, som i dag kan tilbyde nogle af de samme kursustilbud til en markant lavere deltagerbetaling.

Grøde og engagement Siden nyheden om etableringen af folkeoplysningsudvalget blev kendt i efteråret, har Per Paludan Hansen fornemmet tydelig grøde og engagement i det store bagland.

- Det bliver tolket som en vigtig anerkendelse af vores indsats og som et signal om, at politikerne har øje for den udviklings- og innovationskraft, folkeoplysningen er kendetegnet ved. Jeg ser en stor vilje i oplysningsforbund og foreninger til at tage de nye udfordringer op, fortæller han.

Folkeoplysningsudvalgets opgaver http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

• At fremlægge forslag til, hvordan højskolen, folkeoplysningen og idræts- og foreningslivet i højere grad kan medvirke til at styrke demokrati og medborgerskab.

• At vurdere afgrænsningsspørgsmål og fremlægge forslag til, hvordan de folkeoplysende organisationer sikres lige vilkår med andre udbydere af læringsaktiviteter.

• At vurdere eksisterende fleksible tilrettelæggelsesformer og komme med forslag til, hvordan de kan videreudvikles og anvendes bredere.

• At vurdere hvorledes e-learning kan inddrages i livslang læring.

• At vurdere om rammer og vilkår for det folkeoplysende arbejde er tilstrækkeligt fleksible og tidssvarende i forhold til de opgaver, folkeoplysningen forventes at løse i fremtiden, herunder om administrationen af folkeoplysningsloven kan gøres mindre bureaukratisk.

• At fremlægge forslag til de fremtidige rammer for folkeoplysningen.

Der følger ikke penge med i relation til udvalgets arbejde. Forslag fra Folkeoplysningsudvalget skal finansieres indenfor Undervisningsministeriets eksisterende økonomiske ramme.

Efter planen skal udvalget præsentere sine resultater for regeringen inden udgangen af 2009.

Udvalgets medlemmer Som formand for udvalget er udpeget Jens Stenbæk, viceborgmester i Holbæk Kommune.

Der ud over er udpeget:

• Ane Kollerup, cand.mag. i filosofi og virksomhedsstudier, aktiv deltager på højskolekurser og erfaring fra organisationsarbejde

• Marie Bjerre, stud.jur., aktivt virke som spejder og erfaring fra elevorganisationsarbejde

• Preben Staun, kommunaldirektør, aktivt virke inden for idrætten og erfaring fra organisationsarbejde.

På baggrund af organisationsindstillinger har undervisningsministeren beskikket:

• Helga Kolby Kristiansen, Folkehøjskolernes Forening i Danmark

• Per Paludan Hansen, Dansk Folkeoplysnings Samråd

• John Meinert Jakobsen, Dansk Folkeoplysnings Samråd

• Rune Siglev, Dansk Ungdoms Fællesråd

• Malene Carmel, Kommunernes Landsforening

• Birgitte Nielsen, Idrættens Fællesråd.

Links: www.uvm.dk www.dfs.dk http://dfs.dk/andretemaer/tankeromfolkeoplysning.aspx DialogWeb ,

Danmark innovation, folkbildning, invandrare

Se også Otte grunde til at lykkes Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Kulturen er med i rygsækken

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Energibesparelser til søs – fra forskning til business Den nordiske folkehøjskole – skolen for livet

Estonian Work Force Moves to Finland 15. marts 2009 13:49 There were 6169 unemployed young people in Estonia this January, which is about three times more than last year, said Küllike Arend, a specialist of organization EURES Estonia (EURES - Europaen Employment Services: www.eures.ee).

She was also surprised by the low attendance level but added that most probably people use the Internet for necessary information and EURES Estonia has answered many questions via e-mail. Acquaintances might also play an important role for spreading work-related information.

Küllike Arend said that it is estimated that about 45 000 Estonians work abroad now: half of them in Finland and the remaining half in Ireland, England, Sweden, Denmark etc.

Estonians would also like to work in Germany but this country has still not opened their job markets for workers from former socialist republics.

Küllike Arend said that people working abroad can be divided into two larger groups: a) curious young people who are interested in foreign countries, new experiences and acquaintances b) people that work abroad for the money and do not mind unpleasant living conditions for higher salaries.

Young people value experiences The first group consists of curious young people who are interested in working and studying abroad. Working abroad means for them first of all fun, new experiences and new personal connections. These young people often start as volunteer workers and search for a real job thereafter. Two students from Noarootsi gymnasium came to the meeting at the Tallinn Youth Work Centre. Noarootsi lies about hundred kilometres southwest from Tallinn. Literally translated “knife Sweden”, Noarootsi is an area inhabited by the Swedes since more than two centuries and the local high school students learn Swedish language and culture even today. These two students Kersti Vait and Aet Viisitamm said that last year their class visited their partner school in Lidköping. They liked Sweden very much and are now interested in finding some seasonal work there for the summer – picking strawberries, peas, apples etc. They said that they are even prepared to work in the piggery with the dung if it means good company. High salary is not the most important thing for them.

People in financial difficulties The second group of Estonians working abroad - on the contrary need money, Küllike Arend said. They are unemployed, have debts or too low salaries in Estonia. The difference between salaries in Estonia and in the welfare states of the Nordic countries has been extreme since decades. Bus drivers in Finland used to earn more than the president in Estonia and for a year’s salary in Finland one could easily buy a new flat in Estonia some ten fifteen years ago. The contrasts have become smaller now but there are still many Estonian bus drivers in Helsinki and other Finnish cities. Many Estonians work at construction and over the years hundreds of Estonian doctors, physicians and nurses have left to work in Finland, Sweden and Norway. Seasonal works like picking strawberries in Finland have been very popular.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Living conditions in Finland vary, depending on the place and type of work. Rumours go that living conditions are especially good at the countryside. But bus drivers and construction workers might have a hard time, sharing small flats in the city.

But thanks to the higher salaries many can afford their own flats sooner or later and some have even brought their families along. But it has also happened that men working in Finland left their families in Estonia and established new ones in Finland.

However since last year many construction workers have returned to Estonia as salaries here are not so low any more.

Estonia is also recovering from the lack of physicians. But now there is the economical crises and the higher salaries is one of the reasons behind the crisis – salaries were raised at the expense of borrowed money. The number of unemployed people is growing fast, too. At the end of February there were 46 411 registered unemployed people in Estonia. This is 77% more than last year. President Toomas Hendrik Ilves has predicted that the rate of unemployment might soon double; the current 7% may become 15% or even 20%.

The economic crisis has affected many countries and it has also become more difficult for Estonians to work abroad. There have been protests against immigrant workers in the UK manifesting “Britain for British workers” etc. The Estonian unemployed can now learn new occupations and hope that the situation changes.

Estonian National TV is now showing a series about Estonians who have found good jobs abroad and decided to stay abroad. This has brought up a certain discussion whether it is right to leave Estonia during hard times. But in general it is believed that these people will return in the long run, latest after five or six years. These Estonians would return with a broader world-view and better professional skills and thus in the end working abroad is good for everybody.

DialogWeb ,

in English mobilitet

Se også Motivated by EU subsidies

Kjære leser 11. marts 2009 14:37 Nordisk Ministerråd vil hjelpe islendinger. Fredag den 6. mars sendte de nordiske samarbeidsministrene ut en melding om at de vil satse fjorten millioner DKK over en to års periode. Målet er å støtte islendinger, gi stipendier til studenter og forskere slik de kan studere og forske i de andre nordiske landene. For mange beboere i Norden tas det første skritt ut i verden til et av nabolandene. Når krisen har rammet, bankene er gått konkurs, ordrebøkene står gapende tomme, og tusenvis av arbeidsplasser legges ned, så er det en trøst at det stadig er behov for flere arbeidende hender og hoder i nabolandet. Men hvordan er situasjonen ellers i Norden. Det er ikke bare i Island at det står ille til. I siste nummer av Analys Norden beskrev den finske og den svenske journalisten i sine artikler, hvordan arbeidsledigheten i Finland og Sverige har økt jevnt siden siste kvartal av 2008. I denne utgaven av DialogWeb konsentrerer vi oss om er fri flyt av arbeidskraft. Kan det hjelpe?

Den danske artikkel i dette nummer handler om en rekke forskjellige kulturelle og politiske koder som tar tid å avlese.

For eksampel oppfattes tid som mål for kvantitet i ett land men

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

for kvalitet i ett annet. I artikkelen fra Åland leser vi om at det krever nettopp en del tid for både rumensk jurist, filippinsk sykepleier og latvisk lærer, å få arbeid innen yrkene de utdannet seg til i fedrelandet. Det svenske bidraget handler om personer som har arbeidet og/eller fortsatt arbeider utenlands. Der henter de erfaring, som spiller en viktig rolle i den personlige og faglige utviklingen deres. Fra redaksjonens baltiske representant er det en fortelling om hvor forskjellige grunnene kan være for at man drar til utlandet for å arbeide. Og resultatene.

Ja, muligheten er der. I den norske artikkelen kan vi lese at det er ikke bare i teori at det finnes et felles nordisk arbeidsmarket. Enda at det drives forskjellige tiltak av Nordisk Ministerråd for å fremme mobiliteten, og gjøre det enklere for borgerne å arbeide i et annet land. Nord Jobb, som formidler sommerjobb for unge mellom 18 og 28 år. Og Hallo Norden, Nordisk Ministerråds informasjonstjeneste for privatpersoner og selskaper.

Men alt er ikke lutter glede. Det er fremdeles mange hindringer. Noen av dem kan vi lese om i månedens portrett, om den finske Mirjam Lukola. Det gjelder ikke bare kulturelle eller politiske forskjeller. Det er ulikheter i regelverket, på sosiale rettigheter og støtteordninger mellom landene. Derfor har Ministerrådet også opprettet en database over de hindringene man kan møte. En forutsetning for videre utvikling av det nordiske felles arbeidsmarkedet er å rive grensehindrene, og fokusere på mulighetene og gevinstene.

God lesning!

DialogWeb ,

Norge mobilitet

Se også Flo og fjære på arbeidsmarkedet Et felles nordisk arbeidsmarked, teori eller praksis?

Flo og fjære på arbeidsmarkedet http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

11. marts 2009 08:26 Svingninger på arbeidsmarkedet er ikke like regelmessige som tidevannet, og de skyldes endringer av konjunkturen, eller det rådende aktivitetsnivået i en markedsøkonomi. Aktivitetsnivået måles med en rekke økonomiske faktorer, blant annet inflasjon, forbruk og sist, men ikke minst viktig, sysselsetting.

Mange bilder er brukt for å beskrive den finansielle krisen som rammet Island siste høst og følgene av den. Den med flo og fjære kan med fordel brukes for å beskrive de store svingningene på arbeidsmarkedet. Før krisen strømmet utenlandsk arbeidskraft til Island. Den første desember 2008 var det totalt 21. 434 utenlandske statsborgere boende i Island, og det utgjør 6,8 % av alle landsmenn, en stigning fra 3,6 % i løpet av tre år. I første halvdel av 2008 var det flo på arbeidsmarkedet. Antallet utlendinger steg kraftig, men ved årets slutt hadde situasjonen vendt – og det fjæret, og det dreiet seg ikke bare om utlendinger som reiser vekk fra Island, men også om islendingene.

Flo – arbeidere vil til Island For et år siden var flyene i retning sagaøya godt fylt opp med menn, arbeidskarer i alle aldre. De fleste utenlandske statsborgere i Island kom fra Polen, eller 8.488. Nest flest kom fra Litauen, 1.322. Den 1. desember 2008 var i alt 984 tyskere registrert i Island, og danskene fulgte tett på, de telte 966. I følge nyhetsmelding fra Islands Statistisk Byrå, var antall utlendinger som flyttet til landet i 2008 høyere en noensinne. Det kan faktisk sammenlignes med en flo. Fra februar til mai flyttet 600 flere menn enn kvinner til landet. Antallet minket betydelig midt på året, og i november flyttet det 645 flere menn fra landet enn de som kom.

I slutten av januar 2009 beregnet mann på arbeidsmarkedsinstituttet i Island at antall utenlandske arbeidere var imellom 11.000 og 13.000. Men på grunn av fri mobilitet så behøver man ikke å melde fra hvis man reiser til eller fra landet, og derfor er tallene ikke presise. Ennå er det flest polakker, ca. 6.000, blant utlendingene som arbeider i Island. De resterende 7.000 er utenlandske statsborgere fra andre land. Men det er ikke kun utlendingene som flytter fra Island.

Det fjærer - Islendinger flytter I begynnelsen av mars var 16.685 mennesker registrerte som arbeidsledige i Island, og man regner med at andelen vil stige til 20 000, eller 10 % i andre kvartal i 2009. Regjeringen som var ved roret da finanskrisen ble utløst, gikk av i slutten av januar etter hyppige demonstrasjoner i Reykjavik. Protestene fikk navnet kasserollerevolusjonen fordi demonstrantene hamret på gryter, panner og trommer, helt til statsminister Geir Haarde gikk av. Til tross for at skiftet av regjering blir et vendepunkt, er det lenge til bedring i økonomien. Mange bekymrede islendinger ønsker seg bort fra øya, som stadig synker dypere i et hav av økonomiske problemer.

I en artikkel i den norske avis Aftenposten i begynnelsen av februar lød overskriften: De nye polakkene. Artikkelen handlet om hvordan norske rekrutteringsselskaper søker og ansetter islendinger i Norge. Journalisten intervjuer to trailersjåfører som krisen på Island tok jobbene fra. Den ene hadde tidligere bodd i Göteborg, den andre hadde drevet et transportfirma i Island. De kom til Norge for å søke lykken, som ifølge dem er å kjøre langt i en splitter ny trailer. Skulle man dømme etter søndagsavisa, så er islendinger etterspurt i Norge. Nordmennene ønsker å få sykepleiere, dykkere, elektrikere, ingeniører, og noen til å lede reiselivsvirksomhet, for å nevne noe. Det er også etterspørsel etter islandske sykepleiere og lærere i Grønland.

Øyboer pleier å vende tilbake

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

I en meningsmåling i slutten av oktober, like etter at finanskrisen ble akutt, svarte hele 33 prosent at de vurderte å flytte utenlands. Hvis virkeligheten blir noe i nærheten av dette, vil konsekvensene være katastrofale for det islandske samfunnet. Men dette er ikke første gang at mange mister arbeidet i Island. I slutten av sekstiåra opplevde islendingene også trange tider. Også da flyttet mange vekk fra øya, snekkere, syersker, sykepleiere, men størstedelen vendte hjem igjen. Da de to lastebilsjåførene i Aftenpostens artikkel ble spurt om de skal bli lenge i Norge, svarte de at det kommer an på hva som skjer. Kanskje vil de tilbake om seks måneder, kanskje aldri. Det er de to jentene enige i, men de klarer bare ikke å bli helt enige om det er Volvo eller Scania som er de beste lastbilene!

DialogWeb ,

Norge internationalisering, mobilitet

Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser!

Norden i en globalisert verden Foreningene Norden forbund?

Hallå Norden 11. marts 2009 08:04 En Hallå Norden-operatör sitter i Föreningen Nordens kontor i varje nordisk huvudstad. Enligt Kaarina Airas på PohjolaNorden i Finland är det bl.a. studerande, arbetssökande, familjer och pensionärer som använder tjänsten. Från Finland kommer det mycket frågor om socialskydd och om att söka jobb i ett annat nordiskt land. Mycket vanliga är också beskattningsfrågor, frågor om studier, flyttformaliteter samt akassa och arbetslöshet. Ofta kommer det frågor från finska medborgare som bott och arbetat i Sverige i många år som på äldre dagar vill flytta tillbaka till Finland.

I Norge har det under åren kommit väldigt mycket hänvändelser från äldre medborgare som vill bosätta sig på den svenska sidan av gränsen när de går i pension.

Speglar rådande situation Anna Sophie Liebst, som tar emot frågor i Sverige, berättar att det där under de senaste åren har kommit mycket frågor från personer i arbetsför ålder som vill ha information om att söka arbete i Danmark eller Norge, eftersom arbetsmarknaden där har varit mera attraktiv. I dagens läge är situationen omvänd med allt fler som vill återvända till Sverige. Deras frågor handlar ofta om socialförsäkring och om att antingen söka ett arbete eller ta reda på vad som gäller då man blir arbetslös.

Kontakterna avspeglar den rådande situationen i Norden, vilket bl.a. syns i att tjänsten Hallå Norden på Island i dessa dagar formligen bombarderas med frågor från yngre islänningar som söker sig bort från det konkursdrabbade landet till Danmark, Norge eller Sverige för att hitta ett sätt att försörja sig där. Frågor från invånare i andra nordiska länder som vill

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

flytta till Island blir allt sällsyntare.

Sverige populärast Många svar kan man få direkt via webbplatsen utan att kontakta en operatör och därför är de frågor som ställs via telefon eller e-post ofta mycket specifika. Som ett exempel ger Kaarina Airas en fingerad fråga: "Jag är en kvinna som bor i Finland med min sambo och våra två barn och min sambo, som också är barnens pappa, jobbar två veckor om månaden i Sverige. Hur är det med barnbidrag? Vi är alla svenska medborgare, men har vi en möjlighet att få finskt medborgarskap?"

När en frågeställare fyller i frågeblanketten på hemsidan, går frågan till antingen Finland, Sverige, Danmark, Island eller Norge. Systemet väljer vart frågan går enligt det språk den ställs på, dvs. om frågan skrivits på svenska, går den till operatören i Stockholm, som svarar så fort som möjligt, vanligtvis inom fem dagar.

Från början av året till medlet av mars kom det sammanlagt 542 hänvändelser till Hallå Norden, av vilka nästan hälften handlade om Sverige och en aning färre om Norge. På tredje plats kom Danmark med 170 frågor och på delad fjärde plats Finland och Island med 42 hänvändelser var.

www.hallonorden.org DialogWeb ,

Sverige internationalisering, invandrare, mobilitet

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Utländska interner i infoskugga

Kulturkløft Norden 10. marts 2009 15:26 Den er god nok. I den danske hovedstad falder man lettere end i Stockholm i snak med folk, der sidder ved cafébordet ved siden af. Nysgerrigheden og åbenheden overfor andre er mere iøjnefaldende. Det er ikke uden grund, at nogle har benævnt danskerne som Skandinaviens italienere, konstaterede Melinda Frigyesi Almström nogen tid efter, at hun var begyndt at pendle mellem sit hjem i Lund og sit nye job som konsulent for JKL A/S i København.

Blikket for nuancerne imellem såvel de folkelige kulturer, som den politiske debat og mediernes ageren er vigtig i hendes egenskab som rådgiver for virksomheder i strategisk kommunikation. Det har hun nu levet af i otte år.

- Typisk betragter en stor international virksomhed Norden som ét sammenhængende område og marked, som de forestiller

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

sig, de kan nå ud til ved en samlet markedsføring. ”For I er da broderfolk”, kan det lyde. Ja, det er sandt, men selv er jeg heller ikke identisk med min bror eller søster, må man så forklare, smiler Melinda Frigyesi Almström.

Og den virksomhed, som fra sit nordiske hovedkontor i f.eks.

København, søger med de samme midler at nå ud i alle de nordiske lande, vil opdage, at det som fungerer godt i Danmark slet ikke slår igennem i de andre lande, når det gælder markedsføring, PR og kommunikation.

- Det, danskere opfatter som pragmatisk, kan være virkningsløst i Sverige, fordi virksomhedens interessenter her kræver en anden approach. Snart vil virksomheden opleve behov for en større indsigt i de kulturelle forskelle imellem de nordiske lande, ikke mindst imellem Sverige og Danmark. Det er af helt afgørende betydning for forretningen, at man sætter sig ind i forskellene imellem de forskellige lande og forstår at håndtere dem, når det gælder områder som kultur, medier og politik, siger Melinda Frigyesi Almström.

Komplekst klimaspørgsmål Men man behøver ikke at have sin virksomhedsbase i eksempelvis London eller Paris for at opleve vanskeligheder ved at agere og blive forstået i Norden. Også den svenske eller danske virksomhed, som vil i dialog med forbrugere eller medier på den anden side af sundet, vil ofte opleve, at planerne ikke går som forventet, hvis de ikke har forberedt sig grundigt.

- Tager vi eksempelvis klimaspørgsmålet, er det for tiden meget højt på dagsordenen i Danmark, fremhæver Melinda Frigyesi Almström.

- Det skyldes ikke mindst, at København i år er vært for det store klimatopmøde, som der internationalt næres store forhåbninger til. Går man nogle spadestik dybere under overfladen, vil man opdage, at klimadebatten ikke desto mindre har en anden type af forankring i det svenske samfund end i det danske. Det skyldes, at Sverige har en energi- og miljøhistorik, som har optaget mange mennesker og organisationer i landet over en længere årrække, vurderer rådgiveren.

Den organisation eller virksomhed, som ikke har sat sig tilstrækkeligt ind i den nationale kontekst vedrørende klimaspørgsmålet eksempelvis, vil frem for succes snart opleve frustration over, at den ikke får sit budskab ud som forventet, påpeger hun.

Upopulær eller vital atomkraft Dagens klima- og energidebat er både i Sverige og Danmark dybt præget af de nationale behov og de valg, landene hver især har truffet på energiområdet igennem mange år. Mens Sverige har baseret sig på vand- og atomkraft, har man i Danmark i vid udstrækning anvendt fossile brændsler som kul, gas og olie.

- Atomkraft er ikke populær i Danmark, men anses for vital for den svenske industri, samtidig med at man i Sverige udfaser kul og gas. Disse grundlæggende forskelle påvirker, hvad det er okay at kommunikere i begge lande. F.eks. er det meget svært at være modstander af atomkraft i Sverige, som Socialdemokraterne netop har oplevet. På samme måde er det svært at tale for en alt for hurtig udfasning af fossile brændsler i Danmark. Disse forskelle i debatten er alle virksomheder

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

inden for energi- og klimaområdet nødt til at forholde sig til, fastslår rådgiveren.

Individualistiske danskere Personligt har Melinda Frigyesi Almström blandt andet skullet vænne sig til en mindre konsensussøgende arbejdskultur i Danmark end i Sverige. Fra sin tidligere arbejdsplads var hun vant til, at man talte sig frem til en fælles enighed og beslutning om, hvilken vej man ville gå, inden skibene så blev sat i søen.

- I Danmark er man mere individualistisk, har mindre tiltro til autoriteter og diskuterer mere. Konkret vælger man for eksempel at prøve flere forskellige ideer af på samme tid og lader siden den bedste af dem vinde, konstaterer hun.

Som hun ser det, er der fordele og ulemper ved begge disse kulturer. Det centrale er at have blik for disse forskelle, når man vil operere i det ene eller det andet nordiske land.

- For de fleste bliver det indlysende, hvis man ser en tysk tv-reklame for sig med sunde, glade børn, der springer omkring og spiser masser af chokolade. Den slags kommunikation krummer vi tæer over i de nordiske lande. Derimod accepterer vi forskellige former for underforståede budskaber i reklamer om, hvad vi bør købe, især hvis de tilmed er humoristiske, siger Melinda Frigyesi Almström.

Vi bruger tiden forskelligt Projektet er aftalt, man skal i gang, men danskere og svenskere bruger ikke tiden på samme måde.

I et dansk-svensk projektarbejde vil danskerne typisk bruge meget kortere tid på planlægning end de omhyggelige svenskere. De utålmodige danskere bruger ikke tiden på foranalyser, men træffer en hurtig beslutning og render ind i problemerne, når projektet skal føres ud i livet og implementeres. Så zigzagger man sig prøvende frem.

De grundige svenskere har analysen i orden, og derfor kommer deres projekter sjældent ud i samme stormvejr.

Umiddelbart kan den danske måde virke hurtigere og mere effektiv, men man ender ofte med at bruge den samme tid på projektet.

I Danmark er tid et mål for kvantitet: Hvor meget nåede vi?

I Sverige er tid et mål for kvalitet: Jo længere tid, jo bedre analyse og forberedelse.

Når tavshed bliver misforstået ”En dansker går til et møde for at få gjort noget, træffe en beslutning og så ud igen. Derfor kommer man ofte med færdige løsninger. Færdige løsninger bliver svenskerne meget skuffede over: ”Hvad er nu det? Vil han ikke høre på det, jeg siger?”

Så bliver svenskeren tavs og så fører det til en stor kulturel misforståelse. Tavshed opfattes i Danmark som accept. I Sverige sørger man for at gå bordet rundt: Hvad synes du, hvad synes du, og du? Så man er helt sikker på, at alle er ombord på toget.” Åke Modig, administrerende direktør for Arla Foods 2004-2005.

Begge citater er fra bogen ”Når vikinger slås – hvorfor skandinaviske virksomheder har det så svært med hinanden” af Kirsten Weiss, Jyllands-Postens Forlag 2006.

Links: www.oresundsregionen.org www.oresund.com www.oresundskomiteen.dk www.oresundsfolk.dk

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

DialogWeb ,

Danmark internationalisering, mobilitet, hollbar utveckling

Se også Vejledning og vejlederens kompetencer Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland

Et felles nordisk arbeidsmarked, teori eller praksis?

10. marts 2009 13:29 Siden de nordiske landene signerte overenskomst om felles Nordisk Arbeidsmarked den 6. mars 1982, har vi hatt et teoretisk grunnlag for felles arbeidsmarked i Norden. Fungerer det også som et felles arbeidsmarked i praksis, eller er det fortsatt hindringer i veien for de som vil jobbe på tvers av landegrensene?

I overenskomsten kan vi lese følgende: ”Regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige, er av den mening at det er en grunnleggende rettighet for statsborgere i de nordiske land fritt å kunne ta arbeide og bosette seg i et annet nordisk land, er enig om at dette skal kunne skje under på forhånd kjente samt økonomisk og sosialt trygge forhold”. Og vi kan slå fast at denne overenskomsten, sammen med blant annet avtalen om fritak for pass og oppholdstillatelse fra 1954, har gjort det mye enklere for nordiske arbeidstakere å bevege seg over landegrensene enn det som er tilfelle for de fleste andre nasjonaliteter.

Nordjobb For å bidra til å øke kjennskapet til de nordiske landene, språk og kultur i Norden har Nordisk Ministerråd og Foreningen Norden etablert Nordjobb. Nordjobb formidler sommerjobber i de øvrige nordiske landene for ungdom mellom 18 og 28 år, og er samtidig en introduksjon til de mulighetene som ligger i det felles nordiske arbeidsmarkedet.

Norden vs EU En av de fire friheter som EU er grunnlagt på, er fri flyt av arbeidskraft. De siste årene har EU intensivert sin innsats for mer reell fri flyt av arbeidskraft innenfor unionen og EØS-området. Dette har nok gjort at forskjellen mellom arbeidstakernes muligheter i de nordiske landene og i Europa for øvrig har blitt mindre. Det er likevel åpenbart at fordelene med å kunne arbeide i et naboland uten for mange byråkratiske hindringer, har vært nordiske medborgere til del i lang tid og stor

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

utstrekning, sammenliknet med innbyggerne i andre land og regioner.

Pendling i Norden I følge Nordisk statistisk årbok for 2008 foregår det en betydelig arbeidspendling mellom de nordiske landene. Et interessant faktum er at omkring tre fjerdedeler av alle nordiske pendlere bor i Sverige, og de aller fleste av disse, omtrent 13 000 personer, jobber i Norge. Det er bare omkring 2000 mennesker som pendler motsatt vei, fra Norge til Sverige. Den største økningen i nordiske pendlere har imidlertid kommet mellom Danmark og Sverige de siste årene. Øresundbroen har forbedret pendlingsmulighetene markant, og det gir tydelige utslag på statistikken i denne regionen.

Hindringer på veien Selv om mulighetene er gode, og lover og regelverk ligger godt til rette for abeid på tvers av grensene i Norden, finner vi fortsatt grensehindringer på dette området. Nordisk Ministerråd har opprettet en egen webside som lister opp ulike grensehindringer som mennesker Norden møter når de flytter fra ett land til et annet (www.granshinder.norden.org). Et enkelt søk på denne nettsiden innenfor feltet ”arbeidsmarked”, gir et resultat med en lang liste over vanskeligheter som kan oppstå, og hindringer som står i veien for et reelt felles arbeidsmarked. Nedenfor følger flere eksempler som er plukket fra denne listen:

Manglende arbeidsledighetsforsikring for nyutdannede Bengt er svensk student på andre semester, og møter en dansk kvinne på ferie. De flytter etter hvert sammen i København, der han kan fortsette studiene som han har startet på i Sverige. Når han er ferdig utdannet har han ikke rett på noen arbeidsledighetsforsikring fra Danmark. Årsaken er at forsikring mot arbeidsledighet ikke er obligatorisk, men frivillig, i Danmark, og at utbetaling er avhengig av tidligere lønn. Det finnes likevel en spesialregel for nyutdannede. De som har tatt en utdannelse på minst 18 måneder har rett til å være med i en arbeidsledighetsforsikringskasse, men dette gjelder kun for de som har bodd i Danmark før de begynte på utdannelsen. Derfor faller Bengt utenfor.

Ingen betalt pappapermisjon Per og Maria er samboere og venter barn. Per har jobbet i Norge i over et år, mens Maria jobber i Sverige. I Norge opptjener fedre rett til pappapermisjon basert på morens rettigheter, så når Maria bor og jobber i Sverige, har ikke Per rett til betalt pappapermisjon. Her skjer det en forskjellsbehandling: Menn som jobber i Norge men er gift med noen som ikke bor i Norge får ikke rett på pappapermisjon etter norske bestemmelser, til tross for at de betaler skatt til Norge.

Sykeforsikringen faller bort Gøran som er bosatt på svensk side av grensen, blir ansatt i Finland. Den første tida han bor der har han ikke rett på sykepenger fra finske myndigheter. Årsaken er at deler av finsk lovgivning krever at arbeidstaker har vært fast ansatt i minst fire måneder for å ha rett på sykepenger. Samtidig har ikke Gøran rett på ytelser fra Sverige, for fra svensk side vurderes det slik at han skal være sykeforsikret i Finland så lenge han arbeider der.

Dobbeltbeskatning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Maria er dansk kulturarbeider, og pendler til Sverige. Hun føler seg diskriminert i forhold til andre pendlere. Vanlige pendlere betaler 25 % i skatt, men som følge av OECDs skatteavtale (artikkel 17) skal kulturarbeidere betale artistskatt på 15 % i stedet. Problemet oppstår når musikere som bor i Danmark har en heltidsstilling i Sverige, for da må de betale dansk skatt i tillegg (-15 % som man skatter i Sverige). Totalt sett gjør dette at skattetrykket på Maria og andre kulturarbeidere blir betydelig høyere enn for andre pendlere.

Som disse eksemplene viser, finnes det fortsatt utfordringer med å arbeide på tvers av landegrensene i Norden. Faren for å falle ”mellom to stoler” når en går fra å arbeide i ett land, til å arbeide i et annet land kan fortsatt være tilstede. Årsaken er ganske åpenbar. De nordiske landene er like, men likevel ulike. Regler og lover er forskjellige i hvert land, og overgangene kan derfor medføre utfordringer, enten det gjelder skatt, sykeforsikring, permisjon eller andre velferdsordninger.

Det er arbeidsmarkedets behov og muligheter som styrer pendlerstrømmen i Norden. Å reise til et annet nordisk land på jobb handler ikke bare om eventyrlyst for den enkelte, men om å løse utfordringer og svingninger i arbeidsmarkedet, for den enkelte og for samfunnet, på en fleksibel måte. Få restauranter i Oslo hadde hatt servitører, dersom det ikke var for svensk ungdom, og den strukturelle ledigheten i Øresundregionen hadde nok vært mye større, dersom pendling mellom landene ikke var mulig. En forutsetning for videre utvikling av det nordiske felles arbeidsmarkedet er derfor at grensehindrene bygges ned og hullene mellom landene tettes, slik at en slipper å falle mellom to stoler. Men skulle noen være i tvil? 13 000 norgesarbeidende svensker tar ikke feil: Det felles nordiske arbeidsmarkedet eksisterer både i teori og i praksis.

Lenker:

Nordisk statistisk årbok 2008 www.norden.org/pub/ovrigt/statistik/sk/N2008001.pdf

Nordisk Ministerråds grensehinderdatabase www.granshinder.norden.org

Overenskomst om felles Nordisk Arbeidsmarked www.norden.org/avtal/arbetsmarknad/sk/gemensam-arbetsmarknad-no.asp DialogWeb ,

Norge internationalisering, invandrare, mobilitet

Se også Alfa og omega Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser!

Norden i en globalisert verden

En stor gemensam arbetsmarknad 10. marts 2009 12:48 Mobiliten på den nordiska arbetsmarknaden har ökat rejält de senaste åren. Det gäller både ungdomar och dem som är mer etablerade i sina yrken. Bl a har det blivit mycket vanligt att svenskar tar jobb i Norge. På sina håll har det blivit mycket påtagligt.

Här får vi ta del av två olika svenska insteg på den norska arbetsmarknaden – med olika förtecken, men med många och

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

likartade erfarenheter som belöning.

Första jobbet – i Norge!

När Gösta Agerberg gått ut gymnasiet ville han jobba ett tag innan han började med universitetsstudier. Hemma i lilla Härnösand på norrlandskusten fanns få möjligheter till jobb för någon som bara gått i skolan. Tillsammans med tre killkompisar åkte han till Oslo i Norge för att söka jobb. Det försöket föll på att de inte hittade någon bostad.

Lite senare försökte han igen, denna gång med bättre tur. DHL en bit från flygplatsen Gardemoen behövde folk och Gösta, med nytt truckkort ordnat genom bemanningsföretaget han hade kontakt med, fick jobb där. Tillsammans med två andra killar lyckades han få en lägenhet i Majorstuen i centrala Oslo. Det blev ett första steg ut i yrkeslivet, med inrutade skift, ofta dubbla, och ett enkelt liv som kretsade kring arbetet, disciplin och att leva ett självständigt liv långt borta från mamma.

Inte märkte han så mycket av att Oslo blivit en invandrarstad för svenska ungdomar. Han jobbade mycket och tyckte om att få en bra lön. Lika stor som arbetskamraternas som jobbat flera år mer han. Det enda problemet var att han ganska snart fick ett fast jobb med mycket bra lön. Det blev svårt att klämma fram att han ville sluta för att åka hem och börja läsa i Uppsala…

Fint minne Men tiden i Oslo vill Gösta inte ha ogjord. Det var en prövning i livskunskap. Klara sig själv, jobba och göra bekantskap med nya människor. Och att känna sig uppskattad som en svensk – föregången av ett gott rykte som god och pålitlig arbetskraft. Det stärkte verkligen självkänslan.

Nu, som student, tänker han tillbaks på den här tiden som fin och lärorik. Det är bra att han har denna första upplevelse av arbete i ett främmande land dokumenterad i sin CV. Och Oslo är en stad som han gillar. Kanske väljer han att arbeta där när han är klar med sin examen…. Ett arbete på den internationella arenan kan mycket väl börja i Oslo!

IVA-sköterska söker nya erfarenheter i Norge År 2007, när Anne-li Roshagen från Österlen tröttnat på uppsägningarna i Region Skåne efter att ha blivit av med jobbet två gånger på tre år, sökte hon sig till ett bemanningsföretag med Norge som arbetsfält.

Bemanningsföretaget hjälpte henne att få norsk legitimation, norskt skattekort, försäkring och kontaktperson. Eftersom hon inte ansåg sig helt uppdaterad med att arbeta med patienter i respiratorer hittade man arbete åt henne på intensivvårdsavdelningar, som inte hade den inriktningen. De erbjöd både korta kontrakt på någon eller några veckor och längre på 2-3 månader. Hon har arbetat i Drammen, på traumacentrum på Ullevåls sjukhus i Oslo och i Tromsö.

Annat sätt att arbeta – Jag har arbetat som sjuksköterska sedan 1982 och vill inte stanna till i min utveckling, säger Anne-li. Därför är det nyttigt med sejourerna i Norge, där har man ett annat tänkande. Sjuksköterskorna arbetar mycket mer med omvårdnad och omsorg än de mer tekniskt orienterade svenska sjuksköterskorna, som överlåter mycket av omvårdnadsarbetet till undersköterskor. Det finns inte alls så många sådana i Norge.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

En annan skillnad är anhörigkontakten, som Anne-li anser sköts mycket mer omsorgsfullt av alla personalkategorier i Norge. De duktiga och självständiga yngre läkarna i Norge är mycket mindre upptagna av möten än i Sverige och speciellt jourläkarna är mycket mer involverade i anhörigkontakterna. Det ger snabbare respons till patienterna och deras anhöriga.

Samtidigt noterar hon att sjuksköterskorna i Norge är lite mindre ifrågasättande gentemot läkarna. Det skiljer sig från det förhållningssätt som råder bland de svenska kollegorna.

Sammantaget blir det ett intressant utbyte av traditioner, där många goda dialoger utvidgar arbetet.

Mer svensk när man är i Norge Anne-li tycker att hon blivit mer svensk av att arbeta i Norge. Underlig reaktion, men påtaglig. Man blir väl emottagen, men trots detta kommer hemlängtan ganska fort. Det sociala livet blir inte så rikt – det blir mest sömn och tevetittande. Ofta arbetar de inhyrda sköterskorna i skift och kan därför inte ha så stort utbyte av varandra på fritiden.

Den stora vinsten för Anne-li är att hon får utvecklas i arbetet, får vara i hetluften och får sin yrkesroll bekräftad. När man fyllt 50 år är det lätt att slappna av lite för mycket, säger hon. Arbetet i Norge erbjuder en ny utmaning. Och att utvidga reviret och vyerna är inte helt fel! Norge är ett mycket internationellt samhälle idag, med många olika kategorier invandrare.

Det är spännande!

DialogWeb ,

Sverige internationalisering, invandrare, mobilitet

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Utländska interner i infoskugga

Tid krävs för att få utöva reglerat yrke vid flytt 09. marts 2009 15:44 Alla tre har reglerade yrken som kräver ett godkännande av myndighet för att kunna utövas. De måste göra kompletteringar eller behörighetsprov beroende på varifrån, hur lång och hur omfattande deras utbildning är. Dessutom ska de kunna språket mer eller mindre flytande.

- Man får lära sig tålamod och att tänka långt framåt om man vill jobba med ett reglerat yrke i ett annat land, säger de.

Behörighetsexamen för jurister Raluca är född och uppvuxen i Radauti i norra Rumänien. Efter 12 års skolgång och 4 år på universitet i Bukarest avlade hon sin juris kandidat examen. Efter universitetet jobbade hon 2,5

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

år vid åklagarämbetet och 3 månader som sekreterare hos en notarius publicus i sin hemprovins samt som sekreterare på en advokatbyrå på Irland.

Raluca och hennes rumänske man trivdes inte på Irland utan flyttade till Åland, där några släktingar redan fanns. Efter flera månader och enskilda studier antogs Raluca till en heltidskurs i svenska på fördjupad nivå.

Nu söker hon ett jobb där hon kan använda och utveckla sin svenska så att hon så småningom kan skaffa behörighet för att kunna jobba som jurist vid en myndighet.

För att verka som rättegångsbiträde måste den utländska examen vara erkänd av Utbildningsstyrelsen i Finland och ett lämplighetsprov kan krävas.

- Utan erkännande av examen går det dock att hjälpa människor vid andra juridiska problem. Det går också att avlägga en examen vid Helsingfors universitet som ger behörighet för att utöva tjänst som juris kandidat inom myndigheter i Finland, säger biträdande generalsekreterare Pirkko Kivikari vid Advokatförbundet i Finland.

Sjukskötare kompletterar ofta Maria gick 11 årig skola i hemstaden Pampanga innan hon blev sjuksköterska från universitetet i Manila efter 4 år. Sedan gjorde hon en allmän tjänstgöring i 2 år på sjukhuset i hemstaden.

Maria hjälpte till med familjens försörjning och tog därför ett tillfälligt bättre betalt jobb på ett kryssningsfartyg i väntan på anställning utomlands. Ombord träffade hon sin åländske man och flyttade till Åland. När hon äntligen fick plats på en svenska kurs var hon gravid och fick barn istället.

- Det skulle ändå ta tid att lära sig svenska så egentligen passade det bra i tiden, berättar Maria.

Maria har nu gått två kurser i svenska, avklarat allmänna språkexamina och just lämnat in en ansökan om legitimering till Valvira i Helsingfors, som har hand om rätten att utöva sjuksköterskeyrket i Finland och på Åland.

Medicinalrådet Pirjo Pennanen på Valvira berättar att ansökningarna bedöms individuellt men att de flesta har något att komplettera ämnesmässigt innan legitimeringen kan utfärdas. Ickeeuropeiska medborgare måste också ha ett godkänt språkprov före ansökan. EU-medborgares språkkunskaper godkänns av arbetsgivaren.

Vårdchef Bengt Michelsson vid Ålands hälso- och sjukvård har erfarenhet av sjukskötare med utbildning från forna Östeuropa, vilka fått komplettera stora delar av utbildningen i Finland för att få sin legitimering. För att testa språkkunskaperna kan sjukhuset vid behov provanställa utländska sjukskötare som vårdbiträden.

Anpassningsperiod för EU-lärare Dace Sile sökte sig efter 11 års skolgång till lärarskolan i Jelgava men flyttade över till ett universitet där hon efter 4 år fick sin pedagogie kandidat och behörighet som lärare i grundskolan samt att undervisa i engelska i Lettland.

Efter 3 månaders praktik fick hon ett erbjudande om ett bättre betalt jobb som butikschef. Dace och hennes man beslöt sig sedan på grund av osäkra arbetsförhållanden att flytta till Åland, som de hade fått kontakt till via bekanta.

På Åland jobbar Dace som kvalitetskontrollant på ett industriföretag men efter avslutad svenska kurs funderar hon nu på att gå vidare inom lärarområdet eller utbilda sig till psykolog.

- Utbildningsstyrelsen ansvarar för erkännande av utländska examina i Finland. Enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer kan man begära kompensationsåtgärd, behörighetsprov eller anpassningsperiod. Kompletterade studier kan inte krävas av EU-lärare, säger undervisningsråd Raija Timonen vid Utbildningsstyrelsen.

Språkkunskaperna bedöms i samband med tjänsteansökan vid läroanstalten. En lärare inom den grundläggande utbildningen samt modersmålslärare ska ha utmärkta kunskaper på högsta nivå i Allmänna språkexamina. Inom gymnasiet och yrkesutbildningen räcker att behärska det språk som används i undervisningen.

LÄNKAR: www.asianajajaliitto.fi www.valvira.fi www.ahs.ax www.oph.fi/examenserkannande DialogWeb ,

Sverige internationalisering

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Se også Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen Nationell och global bildning

Mirjam vill hellre möta en person än ett system 09. marts 2009 15:19 – I princip har det varit jättetrevligt att byta land, man behöver komma ur sina gamla vanor.

Det säger Mirjam Lukola, som flyttade från Åbo i sydvästra Finland till Skellefteå i Sveriges Västerbotten år 2000. I Åbo hade hon jobb och bostad, men mannen hon ville dela sitt liv med fick ett jobb i Västerbotten och hon beslöt sig för att flytta med.

En summering av de år som gått efter flytten visar att det inte till alla delar varit okomplicerat att byta land, trots att det handlar om Norden och trots att svenska är Mirjams hemspråk.

– Jag har aldrig prövat på att flyttat till Finland så jag kan inte jämföra, men visst blev jag flera gånger överraskad, säger Mirjam.

När det stod klart att byte av land förestod, började Mirjam googla och framför allt titta på Skellefteås hemsida för att bilda sig en uppfattning om den lilla staden i norr.

– Innan hade jag knappast varit medveten om att en sådan plats fanns och så mycket klokare blev jag faktiskt inte av hemsidan. Allting var så anonymt, jag saknade namn på personer jag kunde kontakta. Eftersom vi inte har barn hade jag inte heller kontakt med någon skola, vilket kanske hade underlättat saken. Jag saknade information som riktade sig speciellt till den som står i beråd att flytta till staden.

Anonyma tjänstemän en stötesten Jakten på ett svenskt personnummer är något som Mirjam också drar sig till minnes. Där höll hon på att hamna i en cirkelrörelse som aldrig tog slut.

– Om du inte har en adress kan du inte få ett personnummer, och om du inte har ett personnummer kan det vara svårt att få en adress för utan personnummer inget bankkonto.

Mirjam kunde se att det var betydligt lättare för hennes man att flytta eftersom han hade en arbetsgivare som hade intresse av att göra processen så smidig som möjligt.

Det blev småningom dags att skaffa en adress, dvs. köpa ett hus, och då uppsökte Mirjam försäkringskassan för att äntligen få ett personnummer, men ack, det finländska passet dög inte som id-bevis, utan det hade behövts en person som kunde intyga hennes identitet.

– Jag hade gått dit glad i hågen, men nu kände jag att det var ridå överallt med känslokalla och uttryckslösa tjänstemän som var anonyma trots att vi sågs ansikte mot ansikte. Då började jag gråta.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Tjänstemannen blev förskräckt och Mirjam fick ansöka om sitt nummer, men när hon äntligen fick sitt kort med personnumret som hon skulle kvittera ut på posten blev hon ombedd att uppge sitt personnummer för att få ut det...

Komplicerad skattefråga Mirjam Lukola är inte den gnälliga och krävande typen, och hon kan till och med acceptera att det finns system som verkar oskäligt krångliga. Det hon efterlyser är rätt information om hur procedurerna går till.

Så mycket nytta av Föreningen Pohjola-Nordens tjänst Hallå Norden har Mirjam tyvärr inte heller haft. Hon blev tipsad om tjänsten av en vän som jobbar nordiskt och hon vände sig till den med en konkret skattefråga.

– Jag fick aldrig något svar och jag lyckades inte heller nå någon per telefon.

Skatteärendet hade att göra med den bostad Mirjam ägde och hyrde ut i Finland. I Finland betalade hon skatt på sina hyresinkomster, men det visade sig att Sverige ville ha skatt på samma inkomster. Saken förvärrades av att bostadsinnehav inte ser lika ut i Sverige och Finland och det visade sig att det trots stora ansträngningar var ytterst svårt att hitta en myndighet i Sverige som visste vilket förfarande som var juridiskt rätt.

– Jag löste problemet genom att sälja min bostad, berättar Mirjam.

Vuxenutbildningen ser olika ut I Finland jobbade Mirjam på Åbo Akademis fortbildningscentral med vuxenutbildning och när hon flyttade till Skellefteå sökte hon sig till universitetsvärlden eftersom den var bekant för henne.

– Jag började läsa organisationspsykologi, vilket var väldigt intressant, men lika viktigt var det för mig att träffa andra vuxna i staden. För mig blev studierna en öppning.

Att komma in på en svensk universitetskurs med finländska examenspapper beredde inga större problem. Inom den regelrätta vuxenutbildningen kan det ändå uppstå problem eftersom till exempel lärare och planerare i allmänhet inte vet så mycket om vuxenutbildningen i Finland.

– Att förklara vad en fortbildningscentral är tar mycket tid.

Mirjam tror att det finns en större kunskap om grannlandet bland politiker än bland fotfolk. Nu har man i alla fall etablerat ett samarbete mellan Åbo Akademi och Skellefteå Campusutveckling (där flera universitet samarbetar) och man har till och med åkt på studiebesök till Åbo för att se hur den finländska yrkeshögskolan fungerar.

Nätverk stor resurs Det var först när Mirjam flyttade från Åbo till Skellefteå som hon insåg hur stor roll nätverken hade spelat i hennes liv och hur svårt det är att komma någonvart när de plötsligt saknas. Mirjam har nyligen varit med och startat kvinnonätverket Magma Västerbotten (inte att förväxla med tankesmedjan Magma som grundades för en tid sedan i Finland), som är en gren av ett större nätverk som verkar både i Sverige, Norge och Danmark. Magma hjälper kvinnor att nå varandra och hjälpa varandra både privat och i yrkeslivet. Mirjam har nyligen värvat två forskarkvinnor från Iran respektive Ryssland.

– De är seriösa och språkkunniga och minsann inte tafatta, men trots det har det varit ganska svårt för dem att knyta kontakter. Vårt nätverk behövs verkligen.

En mentor att hålla i handen Efter att ha jobbat inom företagsvärlden med export och med olika samhällstillvända projekt har Mirjam nu utbildat sig till coach för det är något hon verkligen tror på.

– Jag bekantade mig med coachning på en kurs som Handelskammaren ordnade och jag insåg hur effektivt det är med en person som stöttar dig och hjälper dig att komma underfund med vad du vill, att fatta beslut och gå vidare. För mig funkar det bra och jag har fått hjälp.

I väntan på coachuppdrag funderar Mirjam vidare på hur man kunde få acklimatiseringen av invandrare att fungera smidigare. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

– Mina erfarenheter är ju personliga och jag vet inte om man kan generalisera, men eftersom det trots de nu dåliga tiderna kommer att behövas inflyttad arbetskraft i framtiden tycker jag att man kunde satsa lite mera på hjälp till dem som kommer utifrån. Nu känns det lite som om det fanns spärrar överallt och man får inte träffa människor utan system. Ett system kan aldrig ersätta den mänskliga kontakten och därför har jag en idé om att man kunde ha någon form av personliga mentorer för dem som flyttar in. Mentorn ”håller dig i handen” och leder dig genom byråkratins snårskog, kommer med dig till banken och förklarar för dem att du är en trovärdig person som borde få öppna ett konto utan att behöva röntgas först. Det handlar om vanlig medmänsklighet och sunt förnuft.

Med tilltagande ålder blir pensionsfrågor aktuella och det är ytterligare ett område, där Mirjam gärna skalle ta emot lite mera exakt information.

– Jag har jobbat i Finland ett antal år och sedan i Sverige, men eftersom jag inte vet om jag fyllt i alla kryss i alla rutor kan jag aldrig vara säker på att min pension inte en vacker dag bara försvinner ner i ett hål i Bottenviken.

Nätverket Magma Magma är en ideell förening som grundades 2002 av journalisten och fotografen Helena Jönsson i Öresundsregionen.

Sedan dess har Magma utvecklats och utvidgats. Numera finns Magma även i Norrbotten, Nordnorge, Västerbotten, Värmland, Skåne och Köpenhamn.

Nätverket vänder sig till kvinnor i alla yrkeskategorier och grundtanken är att kvinnor kan stötta och hjälpa varandra både privat och i arbetslivet. Medlemmarna kan få hjälp med idéer och olika projekt och det är också viktigt att lyfta och synliggöra kvinnor i nätverket för att skapa förebilder. www.magmagroup.net

Finland: Nordisk mobilitet i siffror Enligt Statistikcentralens färskaste uppgifter flyttade totalt 9 330 finska medborgare till ett annat nordiskt land år 2007.

Majoriteten, 2 389 personer, flyttade till Sverige medan 655 flyttade till Norge, 355 till Danmark och 35 till Island.

Det största antalet invandrare kom från Sverige, dvs. 3 353, av vilka största delen, 2 554 var finska medborgare. Antalet svenska invandrare var 694 och personer med annat än nordiskt medborgarskap var 100. Bland invandrarna från Sverige fanns dessutom en dansk medborgare och fyra norska.

Från Norge flyttade 632 personer, av vilka den största gruppen, 520, var finska medborgare, och näststörsta, 76 personer, var norska. I gruppen ingick även 8 svenskar, en dansk, en islänning samt 26 personer med annat medborgarskap.

Från Danmark till Finland flyttade 377 personer, av vilka 300 var finska medborgare, 42 danska, 4 svenska, en isländsk och 30 med utomnordiskt medborgarskap.

Den isländska invandringen bestod av 53 personer, av vilka 36 var finska, 16 isländska och en utomnordisk medborgare.

Källa: Befolkningsförändringar 2007. www.tilastokeskus.fi/index_sv.html DialogWeb ,

Sverige internationalisering, mobilitet, studievägledning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Validering motiverar Malmöbor Vägledning ska basera sig på respekt för individen Kära läsare

Finanskrisen – draksådd eller chans till förnyelse?

13. februar 2009 08:19

Snabbt förvärrad kris drabbar hela Norden Kanske inte lika drastiskt, men utan många förvarningar slog den internationella finanskrisen till snabbt även i de andra nordiska länderna. I Analys Nordens decembernummer görs en bra genomgång av läget veckan innan julledigheten. Efter jul har läget förvärrats och de olika regeringarna har kommit med nya krispaket för att minska svängningarna och dess verkningar för den inhemska efterfrågan. Alla är rädda för snabbt stigande arbetslöshet och även de tidigare mest otänkbara motåtgärderna har nu blivit antagna. Så har t ex Norges regering börjat tulla på sin oljefond och Sveriges näringsminister har lovat stöd till bilindustrin, en åtgärd som veckan innan var helt utesluten.

Ingen vill brandskatta sina statsfinanser så mycket att man inte kan möta den andra finanskrisen, som många experter förutspår ska komma inom några månader.

Mest skadeslöst hittills tycks Finland vara. ”Laman” i början på 90-talet finns kvar i skräckfyllt minne och var kanske den avgörande faktorn till att man idag är ett Euroland och därmed mindre känsligt för globala valutaangrepp.

Utbildning, utbildning, utbildning Från den Europeiska Kommissionen påminner man om vikten av utbildning som konkurrensfördel. Nu om någonsin är det tid att realisera Lissabonstrategin och dess mål om Europa som världens starkaste kunskaps- och utbildningsdrivna ekonomi. Medborgarna bör utbilda sig nu förr att stå stärkta när hjulen åter börja rulla. Men det europeiska året för innovation och kreativitet har inte börjat bra.

Ur ett NVL-perspektiv gör här DW ett försök att få grepp om hur myndigheter och andra ansvariga i regionen vill prioritera och organisera vuxnas lärande i dessa hårda tider.

För Sveriges del var flera åtgärder för yrkesutbildning aviserade redan i regeringens höstbudget. Ett paket om yrkeshögskolan likaså. Men för dessa krävs motfinansiering från bl a kommunernas sida. Kommunsektorn har dock drabbats av snabbt försvagade budgetar till följd av nedskrivna tillväxtprognoser och dito skatteintäkter. Få åtgärder har från regeringens sida aviserats på arbetsmarknadsområdet, samtidigt som kommunerna nu måste säga upp folk.

Situationen tycks vara snarlik i Danmark och Norge. Skiftet från en situation med arbetskraftsbrist till fruktan för omfattande arbetslöshet har gått rekordsnabbt. Kommunernas neddragningar samvarierar nu med konjunkturnedgången p g a finanskrisen. Hur och vilka kan då organisera så att människor med hjälp av utbildning kan ta sig stärkta ur krisen?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Starka varningsord Från många håll hörs välformulerade och starka varningsord. I samband med World Forum on Lifelong Learning i oktober basunerade Nicholas Burnett, UNESCOs generaldirektör för utbildning, “to cut education budgets is to gamble on the future of people .. we must continue to promote training in order to avoid marginalising people”. Och Sture Nordh, ordförande i TCO - tjänstemännens huvudorganisation – föreslår massiva och breda åtgärder, där utbildningsinsatser är centrala. Annars hotar utslagning. Det han föreslår omfattar satsningar i storleksordningen 30-50 miljarder kronor.

Ett tidsdokument präglat av mångfald I det här numret av DialogWeb får vi ta del av ett antal bilder av hur krisen påverkar enskilda människor och organisationer runt om i Norden.

Från Estland rapporteras om omfattande diskussioner om hur strategierna för livslångt lärande ska klaras. Och om det är individens eller arbetslivets behov som ska stå i förgrunden för dessa strävanden! Från Norge berättas om hur man utvidgar det tidigare lanserade programmet – Basiskompetanse i Arbeidslivet (BKA) – till andra målgrupper och genom nya kanaler.

Danska Davidsen Tømmerhandel på Sydjylland valde att utbilda alla sina 250 medarbetare för att kunna behålla dem genom krisen och göra dem förberedda för bättre tider. Det utarbetades en omfattande kurskatalog i samarbete med AMUcenter och handelsutbildning.

I Finland ökar man kursutbuden för permitterade och vi får ta del av hur man planerar för detta på Vuxenutbildningscentret i Tammerfors. En liknande interiör hittar vi på Reykjanäshalvön och Virkun – ett center för att stötta innovation och kreativitet bland människorna där.

Kort sagt – årets första DialogWeb bjuder på en mycket varierande läsning om olika vägar mot samma mål!

Länkar: www.analysnorden.org www.tco.se www.unesco.org DialogWeb ,

Sverige vuxnas lärande, utbildningspolitik, näringsliv

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Nya artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen Tid att tänka öppnade oanade möjligheter

Who dares to cross boundaries?

12. februar 2009 13:12

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Education still seems to be valued as the first version of the state budget included an exceptional slight raise for teachers’ salaries. In the current version teachers are the only stateemployed workers whose salaries are not cut. The state account deficit is so extraordinary that recently a radio program ended with “lets hope that Estonia will still exist tomorrow”.

Construction materials have become cheaper and the ministry of education is planning to invest in renovation of schools. But on the other hand there is still no emergency plan of occupational retraining for the 40 000 unemployed construction workers.

Value-based educational strategy Nevertheless occasional movement could be noticed in the field of adult education, too. In the end of January the Ministry of Education organised a discussion about possible strategies for Life Long Learning. Participants included the Estonian Non-Formal Education Union, Estonian Collaboration Summit, Estonian Educational Forum, Estonian Adult Education Association Andras, the Tallinn University, the Ministry of Social Affairs as well as the Ministry of Education. Peeter Kreitzberg represented the Estonian parliament and the talks were moderated by Ülo Kaevats, professor of philosophy at the Technical University of Tallinn.

The connections between the current economic downturn and education could not be ignored in the talks. Larissa Jõgi, the director of the department of adult education studies at Tallinn University pointed out the tendency of adult education becoming increasingly limited to occupational retraining due to the crisis. She pointed out that the Life Long Learning strategic plan should still set its main focus on the development of individuals. As many other European countries Estonia tends to prioritize the learning rather than the learners. Why are the individual needs of the learner so important? An answer could be a quote by Jaan Männik, the head of commission of Bank of Estonia who has said that people get hired because of their skills but fired because of their personal traits.

The discussions concluded with a common agreement that the Life Long Learning strategy should lay its foundation on values. Personal values such as persistence and reliability, ability to collaborate, the will and skills to learn, courage to cross difficult boundaries, is what people can rely on in critical situations too.

Even economy requires universal competencies Kristi Loogma, director of the Estonian Institute of Educational Research agrees that education should not become limited to occupational training and added that the new economy is setting new challenges on education. The reason is that now everything is in constant change. New branches of economy, specializations and professions appear daily. This presupposes an education that supports courage to take risks and cross unknown boundaries. Secondly the new economy requires increasingly more creativity. These days creating new Nokias is a must. But creativity is a personal trait rather than knowledge and skills. Thirdly the issue of virtual environments needs to be addressed. Dialogues and debates, creation of new ideas and identities are moving into virtual environments. But how ready are our people for virtual exchange if they only dare to participate anonymously.

Adult education is not limited to occupational training – this is self-evident in the Nordic countries, which have the Grudtvig tradition, but in the Baltic countries explanations are still needed.

Secondary education is the foundation What would be the foundation for value-based Life Long Learning? Secondary education, Krista Loogma suggests. She has investigated the situation of adult education in various Estonian firms and most company owners agreed that workers with secondary education are more creative, responsible, flexible, show initiative and are better in teamwork than people with basic education. Secondary education gives a good foundation to Life Long Learning and readiness to cope in the changing environment. Secondary education is also crucial for individual development, Loogna sais. Unemployed people,

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

especially young people who have not completed secondary education should first of all get a good secondary education and only then proceed to learn a new occupation. Paradoxical that even though secondary education was compulsory during the Soviet Union it is no longer self-evident to many people.

Responses to the discussion about strategies for Life Long Learning have been few. This topic seems too philosophical and far from life at a time where immediate action is what seems to count. The Estonian government talks about how to cut the state budget – whether to reduce salaries and retirement benefits, devaluate the Estonian crown, cut defence costs, take a bigger foreign loan, cut jobs, raise taxes etc. The government has even had overnight discussions on these topics and it is understandable that there is no time to talk about adult education.

DialogWeb ,

in English utbildningspolitik, livslångt lärande

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Motivated by EU subsidies New Challenge for Estonian Non-formal Education

Snabba och kraftfulla initiativ för vuxnas lärande behövs!

12. februar 2009 13:04 TCO – Tjänstemännens centralorganisation - består av 16 medlemsförbund som tillsammans har omkring 1,2 miljoner medlemmar. Förbundet har ingen förhandlande roll på samma sätt som LO utan har som huvuduppgift att företräda medlemsförbunden gentemot politikerna och andra organisationer, samt vara en påtryckande och opinionsbildande organisation i frågor som TCO-förbunden prioriterar.

Som mångårig ordförande i TCO och f d statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet har Sture Nordh flera årtiondens erfarenhet och ansvar inom området att stödja sig på i resonemangen kring dagens situation.

Några steg i rätt riktning Med utgångspunkt från den norska krisepakken i slutet av januari kommer vårt samtal fort in på Sverige och hur man från TCOs håll ser på utvecklingen här. Bortsett från flera olika bankpaket har det inte hänt så mycket i Sverige, anser Sture Nordh. Regeringen har tagit initiativet att det öppnas upp för medel från Europeiska socialfonden (ESF) för att lösgöra mer pengar för lärande. Nu ska det finnas större möjligheter för medfinansiering för de företag som kan påvisa behov och vill medverka till igångsättning av kompetenshöjande program för sina medarbetare. Att arbetsmarknadspolitiken och företagen delar på kostnaderna på det här sättet är ett steg i rätt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

riktning! Ett annat är att företagen nu vid behov ges möjlighet till kort respit med inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter.

Dags för Kunskpslyftet 2.0?

Ja, absolut, säger Sture Nordh. Vi skulle ha lärt mer av det mycket framgångsrika Kunskapslyftet i slutet av nittiotalet! Nu skulle vi ha haft beredskap med snabba rekryteringsbidrag för vuxenstudier och kurser på universiteten, omfattande ungefär två terminer och med innehåll svarande mot arbetslivets behov.

Gå inte vägen över arbetsmarknadspolitiska åtgärder först! Det behövs andra ändamålsenliga regelverk, som hanteras av organ som vågar ta snabba och ibland förhandlingsbara beslut. Arbetsmedlingen måste våga i den här situationen, nu när inte någon regional arbetsmarknadspolitik bedrivs. Annars förlorar målgrupperna – både individerna och arbetsgivarna dyrbar tid när hjulen åter börjar snurra.

Det måste till krafttag från kommunerna!

Samtidigt måste det till krafttag från kommunerna och den högre utbildningen. Visst är det bra med en ny yrkeshögskola och de aviserade nya yrkeskurserna på komvux. Men de måste svara mot kända och väl definierade behov hos företagen.

Och organiseringen tar tid att rigga!

Tyvärr har kommunerna kommit att agera medkonjunkturellt. Genom modellen för utbetalning av skattepengarna från staten till kommunerna, fungerar dessa inte längre som bromsare i konjunkturcykeln utan som förstärkare. Detta har vi på TCO tjatat om länge och skulle jag få bestämma skulle vi ändra på den här ordningen direkt, säger Sture. Som det nu är måste kommunerna dra ner sina kostnadsvolymer och säga upp folk samtidigt som finanskrisen och konjunkturnedgången medför samma sak i den privata sektorn. Det gör att kurvan för sysselsättningen nu kommer att peka brant neråt.

Nytt initiativ om individuella kompetenskonton?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Ja, det skulle ha behövts nu. Det paket som fanns färdigt för ungefär åtta år sedan hade kommit väl till pass nu. Genom pengar fonderade under de goda åren i individuella kompetenskonton skulle individerna nu kunna toppa upp akasseersättningen under utbildning och på det sättet skulle kompetensen bland de anställda höjas så att de står stärkta när konjunkturen åter pekar uppåt. Som Sture Nordh ser det är någon form av sådana konton oundvikliga i framtiden. Det är tydligt att vi behöver ett sådant system. Med ESF-pengar som grundplåt kanske det blir aktuellt i nästa programperiod för strukturfonderna, dvs efter år 2013.

Annars tror Sture Nordh att 2009, det Europeiska året för innovation och kreativitet, får begränsade framgångar.

Finanskrisen och lågkonjunkturen har gjort att den stolta proklamationen kommit av sig. EU-parlamentsval stundar och vi kan inte förvänta så mycket de kommande månaderna. Viktigt nu är att man från unionshåll inte hindrar utan stöttar medlemsländernas politik för att motverka krisens effekter. Och EU måste samordna stöden till bank banksektorn och branschstöd till t ex fordonsindustrin, så att konkurrensförhållandena inte snedvrids.

Avslutningsvis kommer vi in på den lite mer stabila situation som Finland tycks befinna sig i. Orsakerna är många resonerar Sture Nordh, men kan inte låta bli att spekulera kring eurons stabiliserande roll. Kanske leder den här utvecklingen till ett större intresse för en valutaomläggning även för Sverige om några år. Vem vet?!

Länk: www.tco.se DialogWeb ,

Sverige utbildningspolitik

Se også Nya artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen Kära läsare Uppsökande ungdomsarbete fungerar Att pussla utbildning i periferin Finanskrisen – draksådd eller chans till förnyelse?

En promille til voksnes læring 12. februar 2009 10:28 Vi visste at det kom til å bli et omslag i økonomien. Det er ingenting som vokser inn i himmelen. Men for få måneder siden var det ingen som klarte å forutse med hvilken kraft, fart og omfang denne finanskrisen ville spre seg. Nå har imidlertid alvoret for lengst innhentet norske politikere. Prognosene tilsier at arbeidsledigheten i Norge kommer til å dobles i løpet av 2009, og den 26. januar la Regjeringen fram en tiltakspakke på 20 milliarder NOK for å bekjempe arbeidsløshet og dempe virkningene av den internasjonale finansuroen på norsk økonomi.

Dette skriver Regjeringen selv om sin tiltakspakke: Regjeringen har lagt vekt på at forslagene som fremmes skal stimulere produksjon og sysselsetting, slik at økningen i arbeidsledigheten dempes. Det er lagt vekt på at tiltakene skal kunne iverksettes raskt og treffe de mest utsatte delene av arbeidsmarkedet, samtidig som de bidrar til bedre miljø og

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

bedre offentlig infrastruktur. Videre tar tiltakene sikte på å sette arbeidstakere og bedrifter bedre i stand til å møte nødvendige omstillinger og bidra til nyskaping gjennom kompetanse- og fornyingstiltak.

20 av 20 = 1 promille Omtrent én promille, altså 20 millioner av den totale tiltakspakka på 20 milliarder, tilfaller voksnes læring direkte, gjennom en økning av overføringen til programmet Basiskompetanse i Arbeidslivet (BKA). BKA-programmet skal sørge for at flere voksne kan skaffe seg den basiskompetanse som er nødvendig for å mestre krav og omstilling i arbeids- og samfunnsliv.

Målet er å styrke de grunnleggende ferdighetene i lesing, skriving, regning og bruk av digitale verktøy. BKA-programmet forvaltes av VOX, nasjonalt senter for læring i arbeidslivet.

Satsingen på BKA er ikke det eneste kompetansetiltaket som ble foreslått i regjeringens pakke. I tillegg kommer blant annet økning av antall stipendiater ved universitetene, økt finansiering av lærlinger og en økning av arbeidsmarkedstiltak med 6 000 plasser for 2009. Likevel er økt BKA det mest konkrete kompetansetiltaket overfor voksne. Så da er spørsmålet: På hvilken måte kan disse 20 millionene bidra til å håndtere krisen?

Når ut til flere Tom Sørhus er underdirektør i VOX, og har ansvaret for forvaltningen av BKA-midlene.

– Denne økningen er en god mulighet til å styrke basiskompetansen og dermed gi både ansatte og bedrifter bedre muligheter til å klare en omstillingsfase, sier han.

– Jo bedre basiskompetanse en har, jo bedre mulighet har en til å møte annen etter- og videreutdanning, noe som styrker omstillingsevnen i bedriftene. Sørhus slår fast at økt basiskompetanse hos arbeidstakere er et kvalifiserende tiltak, og gir dem en god plattform.

I tillegg til at bevilgningen er økt med 20 millioner har Regjeringen også foreslått å justere innretningen av midlene. Målet er at disse justeringene skal bidra til at programmet kan nå ut til arbeidstakere i utsatte bransjer som blir særlig berørt av konjunkturnedgangen, som for eksempel byggenæringen og varehandelen, folk som er arbeidsledige, samt deltakere på andre arenaer enn i arbeidslivet, gjennom et utvidet samarbeid med studieforbundene.

Fra teori til praksis Så hvilke konkrete effekter forventer dere å få ut av disse 20 millionene?

– Først og fremst vil økningen føre til at flere får denne nødvendige opplæringen – at vi når ut til flere, sier Sørhus. I tillegg tror han mulighetene er gode for å øke treffsikkerheten, for å nå bedre frem til bransjer som er spesielt utsatt, og som

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

tradisjonelt ikke har søkt om BKA-midler i særlig stor grad. Sørhus trekker spesielt fram bygg- og anleggsbransjen og varehandelen som eksempler.

I forhold til den nye målgruppen arbeidsledige, har Vox i samarbeid med NAV (arbeids og velferdsetaten) gjennomført et forsøksprosjekt i Hedmark og Rogaland fylker, noe som nå vil bli utvidet til også å gjelde Finnmark. Når det gjelder samarbeidet med studieforbundene for å nå ut til nye målgrupper er Sørhus pragmatisk, men ikke veldig konkret.

– Vi får ha som utgangspunkt at det blir samarbeid om noen midler som er rettet mot studieforbund som tilbydere når dette blir vedtatt i Stortinget, sier han.

Lenger enn dette vil ikke Sørhus gå i å vurdere hva som kan bli effekten av midlene. I Vox understrekes det at tiltakspakken behandles i Stortinget først 13. februar, og at ingen midler vil bli utbetalt før den tid. Vox har heller ikke avgjort hvordan de skal forvalte tilleggsmidlene i praksis ennå. Om det blir utlyst midler på nytt, og i tilfelle hvem de er rettet mot er ikke bestemt. Sørhus er derfor tilbakeholden med løftene. Han understreker imidlertid at ansvaret for å snu seg raskt og iverksette tiltak så fort som mulig hviler på Vox

– Det skal vi klare, slår Sørhus fast.

Positive men avventende Studieforbundene er positive til økningen i BKA-midlene, men foreløpig avventende til effekten av utvidelsen av målgruppene.

– Ja, det er bra at det kommer mer tilskudd og at det er innrettet også på vår sektor. Hittil har det imidlertid vært umulig for oss å benytte BKA-midlene, siden de kun har vært innrettet på arbeidslivet, Sier Anna S. Heen i Populus, studieforbundet Folkeopplysning. Styreleder i Voksenopplæringsforbundet (VOFO) Hege Irene Fossum er en anelse mer optimistisk.

– Denne økningen er positiv. Studieforbundene får nå mulighet til å styrke sitt arbeid med å få flere i jobb. De har tidligere gitt klart uttrykk for at de ønsker å bidra mer på dette feltet, og nå får man muligheten, sier Fossum.

Styrking av de svakeste Anna S. Heen gir klart uttrykk for at Populus også tidligere har hatt prosjekter som de har ønsket å søke BKA-midler til, men der det har vært umulig å få penger fra VOX.

– Vi har hatt flere tiltak innrettet på ansatte i vernede bedrifter *. Når disse ikke har vært innenfor rammen mener jeg at BKA-programmet har ekskludert grupper som er marginaliserte i forhold til arbeidslivet, sier Heen, og legger til.

– Hvis den endringen som nå er foreslått åpner for at disse gruppene kan inngå i BKA-programmet er det svært gledelig.

Styrelederen i VOFO mener utvidelsen av målgrupper er svært positiv.

– Dette er en styrking av de svakeste, sier Fossum.

– Jeg ser en rekke muligheter som åpner seg gjennom denne utvidelsen, det kan gjelde for eksempel mennesker under rusrehabilitering, personer som er tilknyttet kriminalomsorg og ettervern, funksjonshemmede eller innvandrere som faller utenfor introduksjonsprogrammet, sier hun. Styrking av basiskompetanse for å kvalifisere disse menneskene for arbeidsstyrken bør falle inn under målsettingen for BKA som er å hindre utstøting fra arbeidslivet.

– Vi utfordrer VOX til å utnytte det rommet som Regjeringen nå har gitt til å gjøre BKA-midlene mer inkluderende, avslutter Anna S. Heen.

Regjeringens mål med tiltakspakken er å unngå at 15 000 arbeidsplasser forsvinner. * Vernede bedrifter / Vekstbedrifter sysselsetter arbeidstakere som i kortere eller lengre tid har behov for en tilrettelagt arbeidsplass. Bedriftene konkurrerer på like vilkår som andre leverandører i markedet. Våre arbeidstakere har begrensninger på enkelte områder, samtidig har de også spesielle styrker. Mer informasjon se www.vekstbedriftene.no Lenker:

Hele Den norske regjeringens forslag til tiltakspakke finnes som pdf her: www.vofo.no/images/file/stprp37.pdf DialogWeb ,

Norge vuxnas lärande, utbildningspolitik

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Etterspørsel etter mer tall om voksnes læring Voksenopplæring for velferd – mot fattigdom og marginalisering Vil ny lov gi ny giv?

Hardt arbeidende Islendinger

Ideer mangler folk!

12. februar 2009 09:09

Felles initiativ Kommunene på halvøya, fagforeninger, bedrifter og utdanningsinstitusjoner som Keilir, Universitetssenter, FSS, den videregående skolen, voksenopplæringssenteret MSS, (Miðstöð símenntunar á Suðurnesjum), og Arbeidsformidlingen har slått sammen sine krefter for å by på varierte tilbud på læring og veiledning for folk som søker nye muligheter. Den 15. januar åpnet Virkjun, senter for ressursutnytting i lokaler som tidligere huset lønnsavdelingen på den amerikanske basen i Keflavik. En av talerne ved åpningen var Anna Lóa Ólafsdóttir studie- og yrkesveileder ved MSS. I et intervju med DialogWeb forteller hun hvordan dette kom til.

– Det var på et initiativ fra kommunens sosialkontor at representanter fra kommunen, kirken utdanningsinstitusjoner, arbeidsmarkedsdirektoratet, Politiet, Røde kors samt sosialrådgivere og psykiatere og fl. kom sammen på et møte i oktober for å drøfte situasjonen på arbeidsmarkedet. Møtet nedsatte en såkalt arbeidsmarkedsgruppe for å arbeide videre med tiltak for dem som allerede hadde, eller ville komme til å miste sitt arbeide, sier Anna Lóa. Tall over arbeidsløsheten i området er blant de høyeste i Island og en av grunnene er at 900 mennesker mistet arbeidet da den amerikanske basen ble nedlagt for to år siden. Da ideen om sentret begynte å ta form, fikk gruppen tilbud om frie lokaler fra eiendomsselskapet KADECO, 1.500 m² nettopp på det området hvor den forhenværende base lå. Lokalene viste seg å være ideelle, med lokaler for studieverkssted med tilgang til mange ressurser, undervisning, kantine, kontorer o.s.v.

Få øye på mulighetene Det er en prøvelse å miste sitt arbeide og ifølge Anna Lóa skal Virkjun være møteplass for folk som vil endre den prøvelse til nye muligheter på arbeidsmarkedet. I Virkjun legger de hovedvekten på en varm mottakelse, organisert virksomhet med fokus på å finne nye muligheter i en vanskelig situasjon. Det kan gjøres med utdanning, deltakelse i kurser eller gratis fritids- eller kulturaktiviteter. – I teorier om arbeidsledighet legges det vekt på hvor viktig det er at de arbeidsløse holder seg aktive. At de deltar i et program med forskjellige aktiviteter, utdanning, fysiske aktiviteter og sist, men ikke minst er det viktig, at de får støtte til å sette nye ideer i gang, sier Anna Lóa Ólafsdóttir. At personer som har mistet arbeidet er

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

virksomme i organiserte aktiviteter, er forebyggende arbeid som minsker risikoen for at de havner i depresjon, familievanskeligheter eller rusmisbruk.

Voksenopplæringssentret MSS tilbyr bl.a. gratis studie- og yrkesveiledning og korte kurser med fokus på tre områder: styrking av selvaktelse, kompetansekartlegging og arbeidssøkning. Enn videre et lengre studietilbud på 600 timer for dem som mangler studiekompetanse; for å styrke sine grunnleggende ferdigheter i lesing, skriving, muntlig kommunikasjon, hverdagsmatematikk og digital kompetanse i tillegg til å finne en læringsstil som passer voksne deltakerne. Andre tilbud som bør nevnes er at Islands innovasjonssenter tilbyr kurser for iverksettere og de er finansiert av det lokale arbeidsmarkedsråd.

Aktiv medborger Prosjektet har hatt stor innflytelse i området. En søndagsettermiddag fortalte to av dem som deltar aktivt i prosjektet om sine erfaringer for en fullsatt kirke. Det talte om håpet og forventningene og hvor viktig det er ikke å miste troen på en lysere framtid. I første omgang regnes det med at prosjektet varer til sommeren. Det bygger stort sett på frivillig arbeid i tillegg til noen få ildsjeler som mottar stønad, men har fått lov til å arbeide med dette prosjektet. Alle i kommunen ble bedt om å stille ressurser til rådighet, og det virket. Det er alltid en spesialist, rådgiver, prest eller psykiater til stede for personer som trenger hjelp. Flere enkeltpersoner har også stillet seg til rådighet, for å holde kurser eller dele av sine erfaringer. En av dem som gjerne vil bidra, er en arkitekt som tror på kreativitet og innovasjon. Hun etterlyser folk i en gruppe for å iverksette nye ideer i forbindelse med Virkjun og Keilir. Hun mener at det vrimler av ideer som venter å bli iverksatt. I annonsen foreslås overskriften: Ideer mangler folk!

I løpet av de siste par måneder er flere varianter av ressurssentre vokst fram i Island, se linker nedenfor:

Idédepartementet, (Hugmyndaráðuneytið) www.hugmyndaraduneytid.is

Rollesentret, (Hlutverkasetur); www.hlutverkasetur.is

Om VIRKJUN Folk kan besøke VIRKJUN om dagen fra 09:00 – 16:00. Det tilbys et bredt utvalg av ressurser; psykiaterstøtte, studie- og yrkesveiledning, finansiell rådgivning, varierte læringstilbud eller støtte til å opprette ny virksomhet. Det er også plass til fritidsaktiviteter, idrett, yoga, og gratis lunsj! Det er program hele dagen, noe av interesse for hver og en. Samtidig med at folk kan delta i forskjellige aktiviteter fungerer Virkjun også som studieverksted for elver ved MSS, Keilir og den videregående skolen. Prosjektet er en innovativ vei til å motarbeide arbeidsløshet, og kan ses på som en ny mulighet til styrking av selvaktelse, til utdanning for å gjøre enkeltpersoner betre rustet til å delta når nye muligheter viser seg på arbeidsmarkedet.

Mere: www.virkjun.net DialogWeb ,

Norge utveckling, studievägledning

Se også Kunde møter karriereveileder Realkompetansevurdering motiverer Utdanning, forskning og innovasjon medisin i krisen Partnerskap for karriereveiledning Veiledningsmuligheter i Norge

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Utbildning ska hjälpa Finland genom svackan 12. februar 2009 08:52 I slutet på november i fjol var finansministeriets bedömning att Finland inte hotas av någon omedelbar recession, men för varje månad som går blir tonerna allt dystrare. I slutet av december var 233 800 finländare arbetslösa och av dem var 23 700 permitterade. Vid en presskonferens i slutet av januari uppskattade arbetsminister Tarja Cronberg att arbetslöshetsprocenten under detta år kan stiga till närmare åtta procent och antalet långtidsarbetslösa börjar öka mot slutet av året. Hon påpekade att det är utbildning man bör satsa på i ett försämrat ekonomiskt läge.

– Vi har fortfarande inom synhåll en arbetskraftsbrist som beror på att stora åldersgrupper går i pension. Efter att vi klarat oss igenom svackan står vi igen inför flaskhalsar på arbetsmarknaden och problemet med matchning. Svaret på detta är utbildning, sade Cronberg.

Cronbergs medicin är bl.a. skräddarsydda yrkesutbildningar (på finska täsmäkoulutus) för yrkesverksamma. Genom att öka kunnandet understöder man också nya företag anser hon.

Specialutbildning för arbetslösa Martti Santasalo, som är rektor för Tampereen Aikuiskoulutuskeskus, dvs. Vuxenutbildningscentret i Tammerfors, berättar att man på centret har förberett sig för den ekonomiska tillbakagången i samhället genom att bl.a. öka kursutbudet för permitterade. Han tycker att hans institut på ett allmänt plan kunnat dra nytta av erfarenheterna från 1990-talets svåra konjunktursvacka, den s.k. laman (från finskans lama som betyder lågkonjunktur), i Finland.

– Vi har lärt oss att bemöta en arbetslös eller permitterad person och skapa utbildningar som mera helhetsmässigt stöder ett fortsatt aktivt arbetsliv.

Tammerforscentret, som redan tidigare haft ett digert utbud av yrkesutbildningskurser, har nu ytterligare ökat volymen på utbildningar för arbetslösa. Nya produkter är olika typer av kurser som beaktar förändringar i arbetslivet, matchning mellan utbud och efterfrågan samt rekrytering.

– Arbets- och näringsministeriet har planerat dessa produkter som ett alternativ till permitteringar. Det centrala är att arbetsförvaltningen ersätter en märkbar del av kostnaderna. Vilken den exakta kostnadsfördelningen är mellan företag och myndighet bestäms i varje enskilt fall, säger Santasalo.

Han berättar att man också har strävat efter att öka utbudet på grundläggande yrkesutbildning och han rekommenderar att man i ett försämrat ekonomiskt läge som detta satsar på s.k. fristående examina (fi. näyttötutkinto), en finländsk specialitet, som ger yrkesverksamma en möjlighet att utbilda sig i jobbet och avlägga ett arbetsprov för att få sin examen.

Företagen borde ta sitt ansvar Martti Santasalo är dock inte nöjd med företagens roll i den nya situationen.

– Den personalutbildning som företagen beställer och bekostar själva har minskat radikalt. Tyvärr vill man inte på alla håll satsa på att utveckla yrkesskickligheten. Också läroavtalsutbildningen, som bygger på anställningsförhållanden, har

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

minskat jämfört med situationen för ett år sedan.

Santasalos förhoppning är att företagen nu skulle utnyttja möjligheten att ordna utbildning i stället för att permittera.

– Man borde göra kompetenskartläggningar och skapa utbildningsprogram som bygger på dem. Det vore viktigt med tanke på ett kommande uppsving i ekonomin.

Undervisningsministeriet har enligt Santasalo inte heller skött sig speciellt bra.

– Den grundläggande yrkesutbildningen som finansieras av undervisningsministeriet har inte fått ökade anslag. Åtminstone har inte detta skett i Tammerforsregionen trots att det finns både personer som vill studera och arbetsplatser för dem.

Recessionen berör ju inte alla branscher, till exempel servicebranschen och läkemedelsindustrin är exempel på detta.

Tampereen Aikuiskoulutuskeskus, TAKK, (översatt Tammerfors Vuxenutbildningscenter) är ett av de största centren för vuxenutbildning i Finland. Centret har över 300 anställda och över 12 000 studerande per år. TAKK erbjuder både grund-, fort- och påbyggnadsutbildning inom fyra områden, dvs. metall- och automation, bygg, affärsverksamhet och datakommunikation samt servicebranschen. TAKK har bl.a. utmärkt sig som en arbetsplats där personalen trivs och som det vuxenutbildningscenter i Finland där det avläggs högsta antalet fristående examina. År 2008 utsågs TAKK till årets arbetsgivare i Birkaland. www.tak.fi DialogWeb ,

Sverige yrkesutbildning

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning Kära läsare Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk

Krisen skal sætte skub i efteruddannelse 11. februar 2009 14:59 Oven på flere års voldsom travlhed blev der i sensommeren sidste år pludselig meget stille i den række byggemarkeder og trælasthandler i det sønderjyske, der tilsammen udgør Davidsen Tømmerhandel A/S.

- Vi tror på, at afmatningen er midlertidig, og at vi om nogle måneder igen har travlt. Derfor ville vi meget nødigt skille os af med vores mange dygtige medarbejdere og bestemte os for at tænke i nye baner, så vi kunne fastholde alle ansatte, fortæller Helle Have, der er HR-chef.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

Resultatet blev en massiv efteruddannelsesindsats rettet mod det store flertal af virksomhedens 250 medarbejdere, såvel timelønnede som funktionærer. I dialog mellem ledelse og medarbejdere og samarbejde med AMU-center samt handelsskole blev der udarbejdet et omfattende uddannelseskatalog.

Photoshop og førstehjælp Over 100 medarbejdere har været på kursus i førstehjælp og i ergonomi, som skal forebygge forkerte løft og arbejdsstillinger. Adskillige har taget truck- eller krancertifikat. Andre har valgt kurser i dansk, matematik eller it, ligesom der har været målrettede kurser for chauffører i at køre benzinøkonomisk og hensynsfuldt.

- Vi har søgt at skabe en rød tråd i uddannelsestilbuddene og desuden lagt vægt på, at det ikke alene skulle være uddannelse, som kan bruges i arbejdstiden, men også når børnene trænger til hjælp med lektierne eller man sidder hjemme ved computeren. Derfor har vi også tilbudt kurser i at lave hjemmesider eller arbejde med Photoshop eksempelvis, fortæller Helle Have.

Det er første gang, Davidsen Tømmerhandel så systematisk har sat efteruddannelse på dagsordenen, men det bliver ikke den sidste, er HR-chefen overbevist om.

- Ideen blev fra starten modtaget rigtigt godt, og vi har kun hørt positive reaktioner fra medarbejderne i takt med, at kurserne er blevet afviklet. Desuden har vi haft et vældigt godt samarbejde med uddannelsesinstitutionerne. Selv om der var stor travlhed på AMU-centret, lykkedes det at få vores ønsker og tidsplan opfyldt. For eksempel at kurserne i ergonomi tog afsæt i medarbejdernes helt konkrete dagligdag, så de bedre kan passe på sig selv og hinanden, siger hun.

Klar til ny travlhed Ved udgangen af februar ebber uddannelsesindsatsen ud, for med forårets komme forventer virksomheden på ny en pæn travlhed. I det sønderjyske glæder man sig over, at det takket være de mange kursusaktiviteter, kombineret med afvikling af ferie og afspadsering samt anden intern planlægning, ikke har været nødvendigt at sige farvel til en eneste medarbejder trods den økonomiske afmatning.

- Det tager tid og ressourcer at lære nye medarbejdere op samtidig med, at det er trist at skille sig af med ansatte, vi er meget glade for. Derfor er vi meget tilfredse med denne løsning, hvor alle medarbejdere er blevet tanket op med ny viden og input, så vi er parate til at yde en endnu bedre service overfor vores kunder, siger Helle Have.

Virksomheder skal kende mulighederne Dansk Erhverv, som repræsenterer virksomheder inden for fortrinsvis handel og service, opfordrer sine medlemmer til at granske mulighederne for at iværksætte efteruddannelse, når de i denne tid rammes af recession. Virksomhederne vil derved kunne spare lønomkostninger, fastholde samt opkvalificere medarbejdere og få et pusterum til at se, hvor alvorlig krisen tegner sig.

- Afskedigelser kan ikke undgås, men det er vigtigt at se på mulighederne for at bremse en stor vækst i ledigheden ved i stedet at styrke kompetenceudviklingen blandt medarbejderne. Det har vi søgt sammen med HK/Handel at gøre opmærksom på ved at sætte fokus på de konkrete muligheder og redskaber, der findes, herunder de fonde til

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2009

kompetenceudvikling, der er blevet skabt i forbindelse med overenskomstforhandlingerne sidste år, siger Laurits Rønn, der er direktør i Dansk Erhverv.

Efter en årrække med stor travlhed i mange brancher er der sine steder givetvis et efterslæb i opkvalificeringen, som virksomhederne med fordel kan søge at indhente i den kommende tid, vurderer han.

Organisationen er også i tæt dialog med uddannelsesinstitutionerne om at få sat skub i mere efteruddannelse. Og kursusaktiviteterne er i betydelig stigning over hele landet, lyder meldingerne til Danske Erhvervsskoler, som repræsenterer 60 handelsskoler, tekniske skoler og AMU-centre.

Uddannelseskonsulenter i nøglerolle Foreløbig er det især ledige inden for den hårdt ramte bygge- og anlægsbranche, som er under opkvalificering. Men i takt med at recessionen er godt på vej til at brede sig til områder som handel og service, vil aktiviteterne også øge her, forudser Peter Sørensen, der er konsulent hos Danske Erhvervsskoler.

- Vi vil uden tvivl se en betydeligt øget efteruddannelsesindsats alene i år, men hvor omfattende, den samlet bliver, er det umuligt at spå om, ligesom det heller ikke er til at vurdere på nuværende tidspunkt i hvor høj grad, den vil brede sig til gruppen af beskæftigede, siger han.

Skolernes uddannelseskonsulenter kommer til at spille en nøglerolle i dialogen med såvel ledelsen som medarbejdere i de mange små og mindre virksomheder, som ikke selv har en strategi for efteruddannelse, påpeger Peter Sørensen.

- Under trepartsforhandlingerne blev de almene fag som dansk og matematik i regi af den Forberedende Voksenuddannelse udpeget som et vigtigt indsatsområde. For mange virksomheder vil områder som samarbejde, kvalitetsudvikling samt naturligvis de rent faglige kompetencer desuden være meget relevante styrke.

Forbund ønsker uddannelsespakke Forbundet 3F, som organiserer knap 350.000 kortuddannede, efterlyser en statslig uddannelsespakke som supplement til de to bankpakker, Folketinget på kort tid har vedtaget for at imødegå den finansielle krise.

Forbundet har på meget få måneder oplevet en eksplosiv stigning i antallet af ledige til nu ti procent. Nu må politikerne mere direkte tage del i udfordringen med at skabe jobrotation, kompetenceafklarende projekter og stimulere til øget efteruddannelse, så det danske arbejdsmarked er mere konkurrencedygtigt, når krisen om nogen tid begynder at aftage, mener 3F. Links: UVM www.vidar.dk

www.kompetencefonde.dk DialogWeb ,

Danmark utveckling, utbildningspolitik, vuxenutbildning, baskunskaper

Se også Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Unges ledighed bekymrer i hele Norden Ungdomsarbejdsløshed på Færøerne Politikere skal passe på pengene

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2009[13.01.2015 12:13:35]