NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
DialogWeb 2011
Mangfoldig kultur! 16. november 2011 18:44 Det sitter ministre, arbeidere, prester og skolelærere side om side, og mens varmen siver inn i kroppen i tussmørket, snakker de om de mest aktuelle emner i det islandske samfunnet. Politikk og økonomi er selvfølgelig de mest populære emnene for diskusjon, men man kommer også inn på aktuelle begivenheter innenfor kultur, litteratur, musikk og kunst. Men for oss som foretrekker å ligge under dynen litt lenger ut på morgenen og trives best litt lenger ut i den andre halvdelen av døgnet, gjelder det å ty til andre møteplasser. Undertegnede var så heldig å møte Hjálmar H. Ragnarsson, rektor for Islands kunstakademi, på konsert i Harpa, det nye musikkhuset i Reykjavik en aften i november. Vi kom i snakk om mangfoldigheten i akademiet. Hjálmar har vært rektor for akademiets etablering, og han var ildsjelen i gruppen som satte prosessen for etableringen av kunstakademi i gang i Island. Det føltes helt riktig å be ham om intervju for en artikkel i Dialog Web om kulturell mangfoldighet. Han takket ja.
På spørsmålet om hvorfor islendingene bestemte seg for å undervise i alle kunstarter, unntatt litteratur, i en og samme institusjon? Hjálmar sier: – Den opprinnelige grunnen for om å etablere et akademi for flere kunstarter var helt enkelt at vi kunne ikke forestille oss at en liten nasjon som islendinger kunne klare å drive mange institusjoner for kunstutdanning. Allikevel fantes ideer om å opprette ett spesielt akademi for billedkunst, og en annen institusjon som musikkhøyskole, men det holdt ikke i lengden. Når man så begynte å føle at ideen om et akademi for flere kunstarter var i takt med tidsånden, og at det var nødvendig å bygge bro mellom forskjellige retninger og styrke tverrfaglig aktivitet, tente folk på ideen. Og kunstnere og kunstneriske foreninger overveide ideen, ikke kun ut i fra praktiske hensyn, men også utfra faglige vinkler. Så gikk det snart opp for oss at nettopp på denne måten kunne et kunstakademi på Island skape seg en særstilling i forhold til andre nasjoner.
Akademiets organisering støtter opp om denne beslutningen Hjálmar fortsetter: – Helt fra starten bestemte vi oss for å benytte oss av synergien i samarbeidet mellom flere kunstarter. Det er også en fordel at det ikke er mange studenter i hver av avdelingene, og derfor er tregheten for å søke støtte og synergi med andre mindre enn hvis det var langt flere studenter. Vi bestemte oss også for å ha like lange tidsmoduler i alle studieretninger, på den måten er det mulig å stokke om med jevne mellomrom. Et annet viktig tiltak er at vi har et helt spesielt kurs (Samtal) for alle studenter på andre år, hvor studenter fra forskjellige arter innenfor akademiet blir organisert i grupper, på tvers av kunstarter, og gruppene får utfordrende oppgaver. Dette kurset strekker seg over to til tre uker, og studentene skal ikke ta seg av noen andre oppgaver imens. Det er også avgjørende at rektor og lederne for avdelingene regelmessig holder møter for å koordinere sine tiltak, både akademiske saker og de mer praktiske. Men unektelig begrenser det den tverrfaglige virksomheten at vi ennå holder til på flere ulike steder i Reykjavik. Planen om et felles hus for alle avdelinger er ennå ikke ført ut i livet.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Synergien i fellesskapet Hvordan skapes synergi og hvordan synes den? Hjálmar H. Ragnarson er i sitt ess når han forklarer for meg: – For det første dreier det seg om at studerende i samme kunstart, men innenfor ulike områder, arbeider sammen. Dette gjelder for eksempel for design (fashion design, arkitektur, grafisk design og tredimensjonal design). Også studenter fra ulike kunstarter arbeider side om side, for eksempel i musikk og billedkunst. Uansett så strømmer kunnskap mellom dem, de lærer seg arbeidsmåter, metoder og verktøy som de ellers ikke ville bli kjent med. Men det er også uhyre viktig, innenfor kunst, at studenter lærer av studenter. Med forhold på tvers av kunstarter så lærer studentene å undervise dem som har en annen bakgrunn enn de selv har. ”Der hvor havet møter land, er mest liv!”
Finnes andre tilbud enn til bachelor og masters innenfor akademiet? Kan alminnelige mennesker også kan lære seg noe i akademiet? Hjálmar sier: – Det ligger i akademiets natur å være åpen overfor sine omgivelser, hvis ikke så fungerer den ikke riktig. Men en helt annen sak er at tilbud av tradisjonell etter- og videreutdanning er veldig variert i Island, og i Islands akademi for kunst har vi bestemt oss for å ikke ta del i den konkurransen. Men det finnes et utall aktiviteter som er åpne for allmennheten, og i tillegg er vi aktive i et uendelig antall av samarbeidsprosjekter med kommuner over hele landet, kunstinstitusjoner og frivillige organisasjoner hvor skillene mellom skole og samfunn forsvinner. Dette blir de siste ordene fra rektor for Islands akademi for kunst. Akademiet har en hjemmeside: www.lhi.is hvor man allerede ved første blikk fornemmer mangfoldigheten. DialogWeb ,
Norge tvärsektoriellt, högre utbildning, kultur, mångkulturell
Se også Velkommen inn til Sisa Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Fra ull til gull Opp av sofaen! Kjære leser!
Moslems in Estonian Society 16. november 2011 12:18 The Tatarian Ildar Muhhamedsin who was born in Estonia during the Soviet times, remembers how in his childhood he had many Arabic books at home but he could not read them. His grandmother did not tell him about the books either because old people were only allowed to read religious books but not to tell their children about them. Thus when Estonia gained independence the five thousand Tatarians living in Estonia also felt a sense of freedom. Ildar Muhhamedsin discontinued his studies at the Tallinn Technical University and moved to Syria and then to the Arabic Emirates to learn Arabic language and Islamic law. Also his wife graduated from the Islam University there.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
A communication link But now Ildar Muhhamedsin is back in Tallinn and can speak Estonian as well as Arabic – in the Soviet times he had learned in a Russian high-school in Tallinn and spoke only Russian with his friends and acquaintances. Now he is the chief mufti in Estonia and has founded the cultural centre Turath which supports Tatarian and Islamic culture in Estonia. One can learn Arabic, Persian, Turkish and other language, read books or pray there. The Turath centre is open to everybody and also students from Tallinn Universities attend language courses there. The Arabic world has started to open up again not only for the local Tatarians but also for Estonians, thanks to the Turath centre, but Turath is also important for the Estonian government, Ildar notes, serving as a communication link to develop relations between Estonia and Islamic countries.
Problems can only arise from outside If Islamic religion is a problematic issue in several European countries, then in Estonia this is not at all the case. Ildar Muhhamedsin: “Estonia is, thank god, a tolerant society. When I say that I’m a Tatarian most Estonians immediately tell me about other Tatarians that they know, have studied or worked with or served time with in the Soviet Army. Small nations understand one another. The problem can only arise when it is created from the outside. For example after the attack on the World Trade Centre, Tatarians were all of a sudden looked at more suspiciously also here. Luckily this passed rather quickly because Estonian Tatarians are not “some senseless Moslems”. My children attend Estonian kindergarten and school. When my 4-year old daughter Latifa is singing Estonian songs which she learned in the kindergarten in public transport the co-passengers listen to her kindly and smile.”
After the attacks on World Trade Centre the Moslem people living in Estonia signed a declaration which clearly condemned the action as an act of terror. The Estonian mufti Ildar Muhhamedsin signed together with everyone else. DialogWeb ,
in English dialog, internationalisering
Se også Estonians want to be a part of the Nordic region What are the Nordic countries? Is Estonia part of the Nordic countries? Looking for Sharing and Support Johanna Helin building a system for development education in Estonia
Den vigtige adgang til sprogfællesskabet 16. november 2011 12:08
Færøsk for udlændinge Folk, der ikke har færøsk som modersmål, men er bosat på Færøerne, har ret til undervisning i færøsk sprog og kultur.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Normalt består dette tilbud af 20 timers gratis undervisning. Efter at have brugt denne kvote må eleven selv betale for undervisningen.
Der er ingen organiseret information om udlændinges muligheder for at modtage færøsk-undervisning. På de større pladser er det aftenskolerne, der arrangerer undervisningen, mens det på de mindre pladser tit er skolelederen, der informerer udlændinge om muligheder for sprogundervisning, når de melder deres børn ind i den lokale folkeskole. Mange finder frem til undervisningen på integrationskontorets hjemmeside. Men da der ikke er nogen organiseret information om undervisningen, er det muligvis udlændinge, der aldrig får kendskab til denne mulighed.
Engagerede elever Jóhan Samuelsen er uddannet folkeskolelærer. Han underviser i færøsk på et hold for udlændinge, som ikke har boet i landet i lang tid. Eleverne, der kommer fra hele verden, har forskellige ambitioner: at kunne begå sig på færøsk, at videreuddanne sig på universitetet, at kunne tale færøsk med deres børn, når den tid kommer. Men fælles for dem alle er, at de viser et stort engagement, og at de ikke går glip af undervisningen; alle eleverne møder til hver eneste time.
Undervisningen er både praktisk og teoretisk. Grammatikken skal læres, men eleverne lytter også til radioen og gennemgår tekster om det færøske samfund.
Klassemiljøet er utrolig spændende. De 20 elever på mit hold har vidt forskellige baggrunde. Nogle arbejder med rengøring, andre på filet-fabrik, og andre, især kvinder, er gift og har endnu ikke fundet et arbejde. Mange af dem føler sig udenfor, og denne følelse er utvivlsomt en del af deres drivkraft til at lære færøsk, fortæller Jóhan Samuelsen.
Fra Ural-bjergene til Torshavn En af Jóhans 20 elever er 28-årige Svetlana Ananina, der kommer fra Yekaterinburg i Rusland. Hun har boet på Færøerne siden 2010, da hun blev gift med en færøsk mand, som hun havde mødt på en dating-site. Efter at have lært hinanden bedre at kende, besluttede Svetlana og manden at gifte sig, og parret bosatte sig i Torshavn på Færøerne.
Svetlana er uddannet bachelor i matematik fra Ural State University og har arbejdet som software-udvikler i sin hjemby, før hun flyttede til Færøerne.
At lære færøsk vil gøre min kommunikation med andre mennesker her nemmere. Derudover synes jeg, at det er vigtigt og og en måde at vise respekt, at jeg lærer sproget i det land, jeg bor, siger Svetlana om sine motiver for at lære sig færøsk.
Kurset På det kursus, som Svetlana følger, undervises der hveranden lørdag fra september til mars.
Kurset er en stor hjælp, men det er for kort, og der går for lang tid mellen hver undervisningstime. Et mere intensivt forløb med flere undervisningstimer ville være mere effektivt, synes Svetlana.
Svetlana er begejstret for bogen, som benyttes på kurset. Faroese – A Language Course for beginners er rigtig god. Den er interessant, indeholder masser af information og giver glimrende forklaringer på de grammatiske regler. Derudover indeholder bogen tekster om livet på Færøerne samt anden nyttig information. Og da vi følger bogen i undervisningen, lærer vi noget om alt dette, siger Svetlana.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Fremtidens integrationspolitik I en betænkning, udarbejdet til den færøske integrationsminister, er obligatorisk sprogundervisning blandt anbefalingerne for en fremtidig integrationspolitik på Færøerne.
Der anbefales undervisning i færøsk sprog i 100 timer og i færøske samfundsforhold og dagligdags forhold i 50 timer. Undervisningen skal sikre, at udlændinge så hurtigt som muligt får en grundlæggende indføring i at tale og skrive færøsk, samt et basalt kendskab til det færøske samfund.
Hvis disse anbefalinger følges, vil Svetlana og hendes klassekammerater få endnu bedre mulighed for en god indføring i det færøske sprogfællesskab.
Links: Færøernes integrationskontor: www.utlendigastovan.fo Aftenskolen i Torshavn: www.kvoldskulin.fo I betænkningen Integrasjónsálit kan man læse om en række anbefalinger vedrørende fremtidig integration på Færøerne. Betænkningen kan læses på Indenrigsministeriets hjemmeside: www.imr.fo DialogWeb ,
Danmark integration, språk
Se også Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge
Åland
Mångfald i regnbågens alla färger 16. november 2011 11:44 I sjuttiotalets USA skapade konstnären Gilbert Baker Regnbågsflaggan. Inspirationen hämtade han från ”de fem rasernas flagga” som användes under den svarta befrielserörelsen. Regnbågsflaggan har blivit en viktig symbol för mångfald och stolthet och för homosexuella, bisexuella och transpersoners egna befrielserörelse. Flaggan står för medmänsklighet, respekt och tolerans.
Regnbågsfyren synliggör Det är i centrala Mariehamn, nere i källarvåningen på ett rosa hus som Regnbågsfyrens föreningslokal ”Fyren” finns. Här är det öppet hus varje vecka för fika och pratstund. På kansliet finns informationsmaterial av olika slag och böcker och filmer.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Den åländska HBT-föreningen bildades 2005 och arbetar aktivt för att informera om HBT-frågor så att allmänhetens generella syn kring sexualitet och kön breddas. Regnbågsfyren är en medlemförening till den finländska föreningen Sexuellt Likaberättigande r.f. (SETA).
- Strävan för Regnbågsfyren var redan från första början att visa att det är ok att vara den man är, och att det fungerar att leva som HBT-person även på Åland, -som tonåring och som vuxen. Tanken var att öka acceptansen genom att öka synligheten av HBT-personer. Att starta Regnbågsfyren var viktigt för att unga och vuxna HBT-personer skulle få ett nätverk och möjlighet att kunna hitta förebilder även på Åland. berättar Lina Antman.
Regnbågsfyren sprider sin kunskap genom olika informella och formella läroformer. Genom att utmana normerna och öka förståelsen för HBT-personer på Åland vill föreningen ändra attityder och förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. För att nå dit arbetar Regnbågsfyren med informativ, social och stödjande verksamhet.
Informationsprojektet ”Våga Veta Åland” Inom ramen för projektet ”Våga Veta Åland” har föreningen anställt en projektledare på deltid. Hennes uppgift är att sprida information om HBT-frågor till allmänheten, men huvudsakligen riktar sig projektet till skolor och arbetsplatser. Syftet är att hjälpa lärarna att skapa en bättre skolmiljö för sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Under föreningens verksamhetsår har Regnbågsfyren även tidigare arrangerat verkstäder där informatörer åkt till skolor och arbetsplatser för att diskutera könsidentitet och sexuell läggning. Lina Antman poängterar att informationen alltid anpassas efter behov och förkunskap. I arbetslivet är det främst vårdpersonal och lärare som har visat intresse för att öka sin kunskap om HBT-frågor. Regnbågsfyren har även informerat på dagis genom att bl.a. ha med specifika barnböcker.
Sociala tillställningar och stödverksamhet Utöver onsdagsträffarna består Regnbågsfyrens verksamhet av olika sociala tillställningar såsom kräftskivor, beachvolley och familjeläger. Tanken är att regnbågsfamiljerna inte ska känna sig ensamma och att barnen ser att det finns flera familjer som har två mammor eller två pappor.
- Det är viktigt att också regnbågsbarnen har någon att spegla och känna igen sig i. säger Lina Antman, som själv har två barn tillsammans med sin fru Maria Antman.
Föreningen bistår också med stödverksamhet t.ex. när identitetsfrågorna blir extra tunga eller när en HBT-person behöver extra stöd i samband med en könskorrigering. Lina Antman berättar att det idag finns funderingar på att starta en jourtelefon och utbilda några lämpliga, frivilliga medlemmar till stödpersoner. Detta för att kunna hantera frågorna på ett annat plan än endast baserat på medmänsklighet och egna erfarenheter.
- Självmord och självmordsförsök är tråkigt nog fortfarande betydligt vanligare bland unga hbt-personer än bland unga generellt. Det är viktigt att kunna bemöta en ung person i djup kris på rätt sätt. konstaterar Lina Antman.
Sexuellt likaberättigande
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Regnbågsfyren har också drivit frågan om sexuellt likaberättigande på Åland. Föreningen har lobbat genom insändare i tidningar och diskussioner med beslutsfattare och kärnan i frågeställningen har huvudsakligen varit: Varför har inte homosexuella, bisexuella och transpersoner samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra personer på Åland? I början av 2011, efter insändare och debatter, röstades exempelvis en lag igenom som gav lesbiska och ensamstående kvinnor lika möjligheter som heterosexuella par på Åland att få remiss till assisterad befruktning.
Könsidentitetens och könsuttryckens mångfald Regnbågsfyrens ordförande Lina Antman lyfter fram hur det för HBT-personer blir en extra identitetsfundering som ofta görs redan under tonåren i samband med att de sexuella känslorna vaknar till liv.
- Hur många icke-homosexuella har funderat ingående över sin sexuella identitet och gjort ett medvetet val, eller aktivit konstaterat ”jag är nog heterosexuell”? De flesta heterosexuella tar sin läggning och sin rätt till den för given, eftersom det är normen i samhället. Därför behövs synliga förebilder som visar för ungdomarna att vi finns, vi som varit unga men som nu är vuxna och vi är helt vanliga människor, med eller utan familj och barn. Det är viktigt eftersom människor mår dåligt om de inte har någon att spegla sig i, eller om de inte vet vart de kan vända sig. poängterar Lina Antman.
Kulturell mångfald kopplas samman till att människor har olika identiteter och tillhörigheter. I ett samhälle finns det uttalade och outtalade normer kring hur allt ska vara. Det kan bli ödesdigert att uppleva att man inte hör hemma någonstans och att den identitet man egentligen har inte passar in i samhällets normer. Så är det även när det gäller könsidentitet och könsuttryck. Lina Antman berättar att Regnbågsfyren hoppas på att deras arbete ska resultera i att färre HBT-personer upplever att de behöver kämpa emot sin egen identitet för att kunna passa in i det åländska samhället. Genom att arbeta för ett mer öppet och accepterande samhälle förbättras förutsättningarna för att även HBT-personer skall kunna hitta och känna tillhörighet. Ett samhälle som accepterar mångfald och där personerna som representerar mångfalden också upplever sig välkomna och inkluderade, där finns förutsättningarna för en jämställd helhet. Det är rimligt att tänka att ju fler som accepteras för den de verkligen är – desto fler kommer också att behandlas och bemötas jämställt.
Epilog Efter en intressant intervju med Regnbågsfyrens ordförande Lina Antman kunde jag inte låta bli att reflektera över det gamla talesättet: ”I varje regndroppe finns en regnbåge”. Enligt gammal sed finns det en skatt vid slutet av regnbågen, frågan är om det går att hitta skatten utan mångfalden? Genom att synliggöra mångfalden i samhället blir det också lättare att hitta fram till skatten; din plats, din tillhörighet och din identitet. Livet är inte bara svart eller vitt, det är genom mångfalden som regnbågen leder fram till skatten och någonstans på färgskalan finns var och en av oss...
Länkar: www.regnbagsfyren.ax www.seta.fi www.regnbagsankan.fi DialogWeb ,
Sverige ,
Åland mångkulturell, jämställdhet
Teorier om mångfald mötte verkligheten 16. november 2011 11:11 När Pirjo Lahdenperä bodde i Finland hade hon inte en tanke på hur det var att vara en minoritet. Nitton år gammal flyttade hon till Sverige, och hennes världsbild förändrades.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
– Jag tror inte att jag hade haft samma fokus på minoriteter om jag hade stannat i Finland. Sedan fick jag en tjänst som skolpsykolog i ett invandrartätt område – Tensta, Hjulsta och Rinkeby. Det var intressant – världen öppnades och jag var hur begeistrad som helst, säger hon när vi möts på Mälardalens högskola i Västerås.
I dag är Pirjo Lahdenperä professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning på Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens högskola. Torbjörn Messing är jämlikhetssamordnare och arbetar strategiskt med mångfald- och genusfrågor på samma högskola. Det var han som tog initiativ till projektet Jämbredd som pågick från september 2009 till september 2011.
– Vi fick pengar från ESF, Europeiska sociala fonden. Hela projektidén gick ut på att vi skulle vara en kunskapsplattform i den här regionen som består av fem län. Vi har tillhandahållit kunskapshöjande insatser inom genus- och mångfaldsfrågor, säger Torbjörn Messing. Vilka var er målgrupp?
– Målgruppen har varit väldigt bred. På verksamhetsnivå har vi haft forskningscirklar som en metod, och där har vi haft deltagare från skolor, socialtjänst och bibliotek. Det har varit en övervikt på kommunal verksamhet, konstaterar Torbjörn och berättar vidare:
– Vi har också haft en processledarutbildning på mellanchefsnivå. Deltagarna har till exempel varit verksamhetsledare inom socialtjänsten, skolledare, projektledare, samt en vd från ett bostadsbolag. Många gånger har chefen gått processledarutbildningen och drivit ett projekt inom mångfaldsfrågor, medan arbetstagarna har gått forskningscirkeln.
Forskningsbaserade metoder Jämbredd har också lett en ledarskapsutbildning för samtliga chefer i Flens kommun, hållit öppna föreläsningar dit alla har kunnat gå, samt deltagit i två konferenser – en nordisk konferens i maj 2011 där NVL var medarrangör och en nationell konferens i augusti samma år. Hur går kurserna till, rent praktiskt?
– Vi har haft forskningsbaserade metoder i alla utbildningar, vilket jag tycker har varit en styrka. I början hade jag en förhoppning om att vi kanske skulle få någon doktorand och någon forskarbehörig som följde projektet. Det slutade med att Pirjo blev vetenskaplig ledare, plus att vi har haft ytterligare två professorer och tio forskarbehöriga. Sammanlagt tretton forskare har arbetat i projektet, säger Torbjörn.
– Vi har blivit ett högstatusprojekt som har engagerat mycket folk, säger Pirjo och ser glad och stolt ut. Hon tillägger:
– Utbildningarna har varit processinriktade och verklighetsnära. Det är deltagarnas problematik i verkligheten som har varit i fokus och vi har försökt hitta en process som passar just deras verksamhet. Folk har uppskattat att vi inte bara har utgått från någon teori som ska appliceras på verksamheten.
– Man utgick från de problem som deltagarna har i sin vardag. Forskaren blev som en kritisk vän till verksamheten och teoretiserade och problematiserade det som skedde, säger Torbjörn. Jag läste att ni använde rollspel för att deltagarna skulle se sina egna förutfattade meningar.
– Ja, vi hade till exempel upplevelseövningar där man fick leva sig in i någon annans situation. Det väcker mycket mer än en teoretisk genomgång. De här områdena är ganska svåra att arbeta med eftersom man kan ha en ganska hög så kallad omedveten inkompetens inom området, säger Pirjo.
– En annan metafor för att vara omedvetet inkompetent är att man är genusblind eller mångfaldsblind. Är man mångfaldsblind går man runt och tror att allt är frid och fröjd och att man inte har några problem. Och ser man inte några problem, letar man heller inte efter kunskap. Genom att göra övningarna och få överta någon annans roll upptäcker man problemen. Självupplevd diskriminering är något av det bästa att jobba med, för då har man verkligen förstått. Det finns
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
teorier kring detta också: Den som är på toppen av en maktpyramid är den siste som upptäcker ojämlikheten. Personer som aldrig själva varit underordnade har svårare att upptäcka diskriminering. Jag tyckte att detta var ganska påtagligt i ledningsgruppen i Flen. Då gjorde Pirjo en jättebra övning där deltagarna fick leva sig in i de somaliska och romska invånarnas situation, säger Torbjörn.
Kommunen köpte in ”burkinis” Vad har kursdeltagarna tagit med sig för lärdomar efter kurserna, vad har ni sett i utvärderingarna?
– De ville ha verktyg för att kunna arbeta med dessa frågor och hantera dem. Vi satsade mycket på just det, man ska få hjälp i en process för att förstå vad som händer. Vi har haft väldigt bra utvärderingar, säger Pirjo.
– Målet, att öka deltagarnas medvetenhet och kunskap, är ju väldigt svårt att mäta. Det enda sättet man egentligen kan mäta på är beteendeförändringar och att man har startat aktiviteter. Det kunde man se på en gång; det genomfördes många verksamhetsförändringar och aktiviteter. Vi hade till exempel en forskningscirkel med simhallspersonal. Där upptäckte man att det var ett problem att muslimska flickor inte var med på simundervisningen. Man köpte helt sonika in ”burkinis” som är en baddräkt med huva. Sedan förankrade man det hos imamen som välsignade burkinin, så kunde flickorna vara med på simundervisningen. Biblioteket i Flen upptäckte att man bara hade några få svensk-somaliska lexikon och att de var utlånade hela tiden. Man köpte genast in fler, berättar Torbjörn.
– Vi har en forskare som skriver en licenciat-avhandling om dessa utvärderingar och kommer att följa upp projektet. Men det tar tid, säger Pirjo som säger sig vara lite överväldigad över det antal publikationer, utbildningsrapporter och avhandlingar som detta projekt har lett till. Hon och Torbjörn får också många förfrågningar om att hålla forskningscirklar och föredrag. Att det finns intresse för frågorna leder dock inte automatiskt till att de som bestämmer är beredda på de stora förändringar som krävs för att en organisation få mer mångfald och jämställdhet. Många av städerna i regionen har de senaste åren sett en enorm förändring med stor inflyttning av icke-europeiska invånare. Var åttonde Flenbo är i dag somalier. Det innebär att många instanser och verksamheter måste förändras – men vad innebär en förändring för dem som sitter vid makten? Vid de ledande positionerna sitter oftast människor med samma kulturella bakgrund och de flesta rekryterar personal som liknar dem själva. Det är inte alla som vill lämna plats åt människor som avviker från det välbekanta.
– Varje organisation har sin egen rasism. Många är väldigt duktiga på att formulera verksamhetsplaner och mångfaldsplaner, men att förverkliga saker ligger ofta långt därifrån. Vad skulle hända med dem som bestämmer om vi verkligen började göra förändringar? Det vill de inte. Vi har en alldeles för positiv syn på förändringar och tror att det är enkelt att förändra, men det är det inte, säger Pirjo.
– Förutom de fem härskartekniker som Berit Åhs räknat upp (se faktaruta, reds anm) finns även andra härskartekniker, till exempel ”tillmötesgående motstånd”. Ledningsgruppen vet vad de ska säga i styrdokumenten, men det finns ingenting bakom orden. Det finns snarare ett motstånd bakom. Man kommer undan ganska länge genom att använda ”floskeltoppen”, säger Torbjörn.
Jämbredds kurser lyckades på många sätt minska avstånden mellan olika yrkesgrupper.
– Mötet mellan forskare och praktiker har vi sett som en otrolig vinn-vinn-situation. Många av våra forskare hade inte på flera år haft möten med praktiker som jobbar ute på fältet. Nu fick flera av dem uppslag till ny forskning, samtidigt som praktikerna blev speglade av forskarna så att de kunde utveckla sin verksamhet. Vi har på kort tid märkt ett ökat intresse för praktikernära forskning, säger Torbjörn.
Fakta/Härskartekniker Den norska socialpsykologen Berit Åhs har identifierat följande härskartekniker:
• Osynliggörande
• Förlöjligande
• Undanhållande av information
• Dubbelbestraffning
• Påförande av skuld och skam DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling, mångkulturell
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Se også Fler idéer föds i blandad miljö Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Mångfald i regnbågens alla färger Vägledning ska basera sig på respekt för individen Kära läsare
Velkommen inn til Sisa 16. november 2011 10:52 Sisa kultursenter holder til i kjelleren på rådhuset i Alta. Der har i alt 17 organisasjoner tilholdssted, og daglig er rundt 20 mennesker innom. Sisa er sosial møteplass, foreningshus, prosjekthus, og kontorsted for frivillige lag og foreninger.
Fra samlokalisering til samhandling Sisa Kultursenter startet med prosjektet «en bedre verden» et kommunalt prosjekt initiert av den tidligere ordføreren i Alta. Organisasjonen Mental Helse hadde behov for møtelokaler for sitt tilbud til psykisk syke, og samtidig trengte flyktningetjenestens kvinnegruppe et sted å være. Løsningen ble et felles lokale, og hver sin møtedag. Praktisk samlokalisering. Og samtidig begynnelsen på noe mer. For på omtrent samme tid var Alta kommune blitt «internasjonal kommune», og ble utfordret på å skape en møteplass på tvers av ulike organisasjoner og kulturer. Så ble lag og foreninger invitert inn for å lage en slik smeltedigel. Og sosialantropologen John-Tore Martinsen ble leder for virksomheten. I dag er det 17 organisasjoner bruker SISA. Og avtalen er slik at organisasjonene da får bruke huset, men forplikter seg til å bidra til fellesskapet og felles aktiviteter. –Det er det som er deres husleie, sier Martinsen.
Folkehelse og kultur På Sisa blander vi folk sammen, sier Martinsen. -Vi prøver å skape et nytt sosialt rom, der de kulturelle grensene opphører. Samtidig styrker vi hver enkelt av de kulturene som er representert hos oss, legger han til. Grunnsteinene i Sisa er respekt og akseptering. «Når ulike mennesker møtes, blir kjent og samhandler (..) skapes gjensidig aksept og respekt for hverandre» skriver de i presentasjonen på nettsidene sine. Fokuset på folkehelse, startet med psykisk helse, som organisasjonen Mental Helse bragte inn. Etter hvert har Sisa imidlertid utvidet begrepet. I en periode var Kafé Sisa et tilbud med servering av sunn mat til altaværinger. Der gjorde sponsing fra næringslivet, med ubegrenset tilgang på gratis laks, det mulig å holde prisene nede. Men det er krevende å holde slike aktiviteter gående over lengre tid, når finansieringen av senteret kun består av prosjektmidler. Forutsigbarheten er et stadig savn hos Sisa. De har likevel klart å bygge opp en friluftscamp med både leirsted, fisking og turløype. Alt dette for å skape møteplasser, kulturelt mangfold og bedre folkehelse. – Og jeg må innrømme, at på Sisa bruker vi mye energi på å skryte av oss selv, sier John-Tore Martinsen. Til det brukes lokalmedia aktivt, noe Sisa-lederen langt i fra er flau over. Han mener tvert i mot at det er viktig. Viktig for å
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
bygge selvtillit hos brukerne og for å formidle de gode historiene.
Kurs blir aktivitet og aktivitet blir kurs Sisa er en viktig læringsarena, og det økonomiske handlingsrommet er lite. – Vi må være kreative, sier John-Tore Martinsen. Hos Sisa er derfor kurs en integrert del av aktiviteten. Når vi tar opp temaer som omskjæring og barneoppdragelse, gjør vi kurset til en aktivitet, forklarer Martinsen. - Vi samles rundt et bord, lager god mat og skaper dialog, i stedet for å lage klasseromskurs. I tillegg gjør Sisa mange av aktivitetene sine om til kurs. – Vi reiser på friluftstur, der vi både kan lære om palestinsk kultur, lære mestring ute i naturen og samtidig legge opp til mye viktig sosial læring, forklarer Martinsen. Slik kursaktivitet gir et lite økonomisk tilskudd gjennom voksenopplæringsmidlene, og disse kronene er avgjørende viktige. John-Tore Martinsen understreker at samarbeidet med Mental Helse og Funksjonshemmedes Studieforbund er avgjørende viktig. – De har vært helt fantastiske, slår han fast.
Kompetanse og referanse Mangfoldet hos Sisa er stort, der finner du både Afghansk Komite i Alta, Alta Røde Kors, Palestinakomiteen og Qvænforeningen. Men ikke de samiske organisasjonene. - Det samiske miljøet har sitt eget kultursenter, og det samiske er komplekst og består i seg selv av mange ulike grupperinger, forklarer Martinsen. Og han innrømmer at synet på urfolkene, og spesielt samene, skiller seg noe fra synet på andre minoritetsgrupper. - Det samiske har vært her hele tida. Derfor tror han altaværinger forholder seg annerledes til det enn til det fjernkulturelle. – Holdningen til innvandrere er ofte «tilpass deg det norske samfunnet eller reis hjem», sier han. Og han er derfor opptatt av å vise fram kompetanse og ressurser blant de nye innvandrere, for da ser han at bildet endrer seg. – Nå hender det at bedrifter kontakter Sisa når de skal rekruttere nye ansatte, sier han stolt. For nyankomne mennesker med referanser fra andre land som nå ikke er brukbare lenger, kan Sisa fungere som referanse.
Sisa-koppen Sisa har ingen brukere, ingen klienter. Derimot har de mange venner. Sisa-venner. Alle som kommer til Sisa bruker av våre handmalte kopper som det står Sisa-venn på, forklarer John-Tore Martinsen. Når man har valgt å bruke Sisa fast, får man eget navn på koppen sin. - Dette styrker fellesskapet samtidig som det likestiller alle som er der, slår Martinsen fast. Noen av de som har vært på besøk hos Sisa har også fått egen kopp med navnet sitt på. Det gjelder blant annet Kronprins Haakon, sosialantropolog Thomas Hylland-Eriksen, journalist Erling Borgen og utenriksminister Jonas Gahr Støre. På den måten sidestilles de Sisa-vennene som bruker huset daglig med Sisa-venner som spiller betydnigsfulle roller i det norske samfunnet, forklarer lederen.
Mer enn integrering Sisa fremstår som det en politiker ville beskrive som en integreringsaktør. – Nei, integrering er bare et ord for oss, sier Martinsen. Han mener Sisa handler om noe mer – noe annet. Når folk ikke samhandler, snakker de om hverandre. Når de arrangerer felles forestillinger, arrangement og aktiviteter så snakker de med hverandre, sier han. Nettopp der, på veien fra den ene preposisjonen til den andre, fra om til med, ligger endringen som skaper aksept og respekt. DialogWeb ,
Norge internationalisering, regional utveckling, kultur, integration
Se også
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Mangfoldig kultur! Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Fra ull til gull Kjære leser!
Vägledning ska basera sig på respekt för individen 16. november 2011 10:19 Raimo Vuorinen valdes nyligen till vice president för och styrelseledamot i det internationella vägledningsorganet IAEVG, där han representerar de nordiska länderna. Den internationella vägledningsarenan är honom välbekant: han fungerar sedan fyra år tillbaka som koordinator på heltid för ELGPN- det europeiska nätverket för livslång vägledning som har 29 medlemsländer.
– Kunskapen om olika kulturers värderingar och till exempel familjens betydelse kan vara till hjälp i en vägledningssituation, men en professionell vägledare ska ha beredskap att sätta sig in i ögonblicket, platsen och omgivningen oberoende vilken kultur kunden kommer från. På så sätt baserar sig vägledningsarbetet på respekt för båda parters bakgrund och just i det ögonblicket söker man olika infallsvinklar och öppningar för att kunna fortsätta samarbeta med utgångspunkt i realiteter. Det väsentliga är att göra klart för sig vems utgångspunkt det är frågan om, säger Vuorinen.
Hela fältet förändras Frågor kring vägledning för personer med flykting- eller invandrarbakgrund har aktualiserats senare i Finland än i övriga Norden, men en gemensam utmaning för hela Norden är enligt Vuorinen att identifiera den förändring som hela vägledningsfältet står inför.
– I stället för att fokusera på brister och problem borde man koncentrera sig på hur man på bästa sätt kan identifiera starka sidor hos en enskild person och på vilket sätt de kan utnyttjas i integrationsprocessen. Det är de starka sidorna som vägledningen borde ta fasta på och sedan välja arbetssätt enligt färdigheter och behov.
Utmaningen är att systematiskt bygga upp ett nationellt mångprofessionellt samarbete både regionalt sett och mellan dem som arbetar direkt med kunderna.
– Danmark och Island har utvecklat serviceformer som finns där kunderna finns, till exempel på arbetsplatserna. Servicen erbjuds då i en bekant omgivning, vilket gör att tröskeln för ett fortsatt samarbete blir mycket lägre.
Vägledning är en samhällsgaranti En gemensam utmaning för hela Norden är EU:s 2020-strategi för att förstärka vuxnas kunnande och livslånga arbetslivsfärdigheter.
– Enligt vårt nätverks definition består de livslånga arbetslivsfärdigheterna (karriärstyrning och karriärplanering) av olika
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
slags kompetenser. Med hjälp av dem kan enskilda eller grupper samla, analysera, samordna och organisera sig själva, sina studier, arbetsuppgifter och information om arbetsmarknaden. Till de här färdigheterna hör dessutom förmågan att fatta beslut och förverkliga dem. EU 2020-strategin betonar just individuella lärostigar och aktivt deltagande i fortbildning både på skolbänken och på arbetsplatsen.
Vägledningens tyngdpunkt har förflyttats till dessa arbetslivsfärdigheter eftersom en karriär eller ett yrke i traditionell bemärkelse inte längre existerar.
– Nuförtiden behövs det i arbetslivet flera olika kompetenser och färdigheter. Då en arbetsuppgift förändras eller då arbetslöshet hotar är det till stor hjälp att kunna identifiera sina egna behov av studier för att öka chanserna att behålla sitt arbete eller få ett nytt. Detta bör ändå inte tolkas så att medborgarna ensamma bär ansvar för att de sysselsätts. Vägledning skapar inga arbetsplatser, men det är en form av samhällsgaranti. Man kan främja både medborgarnas delaktighet och jämlikhet.
Förebild i Europa Det finländska skolsystemet uppskattas i resten av Europa. Vägledningens starka ställning inom både grundutbildning och andra stadiets utbildning intresserar, likaså utbildningsanordnarens ansvar för att vägledning ordnas.
– Som ett bra exempel för andra europeiska länder fungerar också våra fristående examina inom vuxenutbildningen och vuxna elevers rätt till individuella studier. Arbets- och näringsförvaltningens system för informations- och vägledningstjänster har utvärderats till ett av de bästa i Europa.
I Europa diskuteras s.k. flexicurity, flexibla system för social trygghet, och ur den synvinkeln har Finland enligt Vuorinen gått in för en intressant lösning, där vuxna under vissa villkor kan studera för en examen utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd.
Mera samordning behövs Det finns ändå fortsättningsvis mycket som man kan förbättra inom vägledningen i Finland och Vuorinen betonar att man aldrig kan kopiera ett nationellt system till ett annat land. Att samordna vägledningstjänsterna, som nu är administrativt sett splittrade, är en av de stora utmaningarna i Finland.
– Vi har yrkeskunniga personer inom olika sektorer och de har haft möjlighet att delta i olika nationella projektbetonade fortbildningssatsningar. Där har man hittills gjort endast få försök att samordna olika förvaltningsgrenars service till en helhet. En annan utmaning är att använda IT-teknologin för att samordna olika serviceformer. I vårt land pågår fortsättningsvis flera parallella projekt som hotas av att avbrytas då projektfinansieringen tar slut. Den nationella strategin för livslång vägledning som gavs ut våren 2011 tar lyckligtvis ställning till dessa frågor och erbjuder en möjlighet att lösa dem under de närmaste åren. DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling, integration, mångkulturell, studievägledning
Se også Fler idéer föds i blandad miljö Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Validering motiverar Malmöbor Mångfald i regnbågens alla färger Teorier om mångfald mötte verkligheten
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Fortæl de gode historier 16. november 2011 09:58 Deltagelsen i årets Copenhagen Pride – et farverigt optog gennem København arrangeret af LGBT, Landsforeningen af bøsser, lesbiske, biseksuelle og transpersoner – huskes stadig som en festlig manifestation blandt mange DSB-ansatte. Knap 150 medarbejdere fulgte et tog på gummihjul langs ruten, flankeret af to af DSB’s velkendte Harry-figurer og to Solvejfigurer, begge par holdende i hånd.
For DSB var Pride-festen blandt andet en anledning til at markere, at virksomheden tidligere i år modtog en pris fra Institut for Menneskerettigheder for sin 20 år lange, strategiske indsats for at styrke mangfoldighed på arbejdspladsen. Og så var det en anledning for DSB’s eget netværk af LGBT-personer eksempelvis at vise, at transpersoner nu har mulighed for at vælge uniform, alt efter hvilket køn de identificerer sig med.
Rummelighed og innovation For DSB handler mangfoldighedspolitik både om at skabe et godt arbejdsmiljø og at øge såvel rekrutteringsgrundlaget som virksomhedens innovation, fortæller arbejdsmiljøchef Charlotte Breinholt.
- Det er veldokumenteret, at der er grobund for mere kreativitet i et miljø, hvor medarbejderne er forskellige, når det gælder køn, alder, uddannelse og kulturel baggrund eksempelvis, end i et miljø, hvor alle ligner hinanden. Udfordringen er blandt andet at opnå en vis kritisk masse af forskellighed, så den faktisk slår igennem, og alle får øje på den som en ressource, siger hun.
I den proces er det en ledelsesmæssig opgave at formidle, at der skal gives rum for nye ideer og samarbejder, så diversiteten bliver udnyttet, samtidig med at der fokuseres på den enkeltes særlige kompetencer.
Gode ideer skal bakkes synligt op Gode ideer som bedre udnyttelse af særlige kulturelle kompetencer, nye mentorordninger eller initiativer til særlige netværk skal ikke bare roses, men også hurtigt gribes og bakkes synligt op fra ledelsesside, noterer Charlotte Breinholt.
- Det tager mange år i en stor organisation som DSB at implementere en ny politik. Derfor er det vigtigt at gøre fremskridtene synlige og få fortalt historierne om dem. Eksempelvis som når vi tager en åben debat om muligheden for valgfri uniform til ansatte, der ønsker det, og når frem til, at en mand udmærket kan trække i kvindeuniform, når blot de almindelige retningslinjer for et velplejet ydre er overholdt, forklarer arbejdsmiljøchefen.
Kritisk blik på årligt regnskab Prisen for en strategisk og meget omfattende mangfoldighedspolitik fra Institut for Menneskerettigheder er en kærkommen opmuntring til et arbejde, som langt fra er færdigt. Det holder DSB øje med i et årligt regnskab inden for i alt seks fokusområder: Alder, køn, etnicitet, religion, seksualitet og handicap.
- Vi skaber betydelige fremskridt, men der er stadig meget at arbejde videre med, når vi ser kritisk på tallene. Eksempelvis er det flot, at en tredjedel af medarbejderne i dag er kvinder – for 15 år siden gjaldt det blot 20 procent. Men vi er stadig langt fra vores målsætning om en mere ligelig kønsfordeling i ledelsen. Det er blot én af adskillige udfordringer, vi skal løfte
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
i de kommende år, konstaterer Charlotte Breinholt.
Links: www.dsb.dk www.miapris.dk www.divin.dk
På spåret af medarbejderen: PDF DialogWeb ,
Danmark kultur, jämställdhet
Se også Otte grunde til at lykkes Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Kulturen er med i rygsækken Bådebygning – århundreders overlevering på retur Nye fagskoler har dybe rødder
Kära läsare 16. november 2011 09:17 Temat för det här numret av DialogWeb är just ”Kulturell mångfald”. Men vad är egentligen ”kulturell mångfald”? Begreppet ”mångfald” kan vi koppla till en mängd variationer, nyanser, eller olikheter. Enligt UNESCO består ”kultur” av olika egenskaper som är utmärkande för ett samhälle eller en social grupp; kultur kan vara på spirituell-, materiell-, intellektuell- och emotionell nivå. Uttrycket kulturell mångfald innefattar utöver variationer i konst och litteratur således också bland annat livsstil, samlevnadsform, värdesystem, tradition och livsåskådning. Det är viktigt att kunna jämföra sig med andra för att komma fram till sin kulturtillhörighet och småningom också för att kunna skapa sin identitet. Mångfalden får inte bara vara fina ord i verksamhetsplaner och styrdokument, det är viktigt att en arbetsplats faktiskt lyfter fram de individuella styrkorna och att de skapar en inkluderande arbetsplats. I Sverige drev Pirjo Lahdenperä och Torbjörn Messing projektet Jämbredd vid Mälardalens högskola. Inom ramen för projektet utbildades både personal och chefer i mångfaldsfrågor på individ- och organisationsnivå. Jämbredd pågick 2009-2011 och finansierades av Europeiska sociala fonden. Resebolaget DSB i Danmark belönades i år med ett pris från ”Institut for Menneskerettigheder” för sin 20 år långa strategi
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
för att uppmuntra och stärka mångfalden på arbetsplatsen. Arbetsmiljöchefen Charlotte Breinholt berättar att mångfaldspolitiken inom företaget handlar om att skapa en god arbetsmiljö och kreativitet på arbetsplatsen. DSB deltog exempelvis i Köpenhamns pridefestival och har endast krav att de anställda bär uniform, sen får de själva välja om de vill ha en kvinnlig eller manlig. På Åland arbetar föreningen Regnbågsfyren för att HBT-personer skall vara accepterade och sexuellt likaberättigade på Åland. Ordförande Lina Antman berättar om hur föreningen arbetar för att förebygga diskriminering på skolor, arbetsplatser och i samhället p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regnbågsfyrens bedriver informativ, social och stödjande verksamhet. I dagens Finland är vägledningstjänsterna för nyfinländare fortfarande administrativt väldigt splittrade. Raimo Vuorinen, vice president för internationella vägledningsorganet IAEVG, konstaterar att det troligen beror på att väglednings- och valideringsfrågor för personer med invandrar- eller flyktingbakgrund aktualiserades senare i Finland än i övriga Norden. En bra vägledning tycker han, i enlighet med EU 2020 strategin, bör utgå från individens starka sidor och mynna ut i individuella lösningar med aktivt lärande både i skola och på arbetet. På Färöarna ställs frågan: Hur ser kursutbudet ut för nyfäringarna och hur fungerar själva integrationsarbetet? För att få svar på detta får vi träffa Svetlana Ananina, som flyttat från Ryssland till Färöarna, och som är en av de som har fått påbörja studier i färöiska. Dessutom berättar språkläraren Jóhan Samuelsen om integrationsarbetet. Sedan fyra år finns kulturcentret SISA i Alta i Norge. Centret skapades som en gränsöverskridande mötesplats mellan olika organisationer och kulturer. I centret finns café, social mötesplats, föreningshus, projekthus och kontor för föreningar. Idag använder 17 organisationer SISA. Hyran består av att vara med och bidra till verksamheten genom att arrangera och delta i olika aktiviteter. Socialantropologen John-Tore Martinsen som är verksamhetsledare konstaterar att föreningarna har lyckats uppnå acceptans och respekt i mångfalden genom att arbeta nära varandra och tillsammans. Kulturcentret har fört med sig förändringen att man inte pratar om varandra utan med. I Estland finns ytterligare ett kulturhus. Kulturcentret The Turath center, som Ildar Muhhamedsin startat, innehåller ett bibliotek och en moské och står öppen för alla som vill lära sig arabiska, persiska, turkiska eller andra språk. Centret spelar en viktig roll med att stärka den tatariska och islamiska kulturen i landet. Idag fungerar kulturhuset dessutom som en bro till den arabiska världen för både det estniska folket och dess regering. På Island finns en institution som inkluderar mångfalden inom den isländska konsten. Hjálmar Ragnarsson berättar om
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
hur ”Islands akademi for kunst” samlar alle konstgrenarna, med undantag för litteratur, på en och samma plats. Här finns musik, bildkonst, grafisk design, mode, arkitektur, teater och dans. I detta nummer tar vi bara upp en bråkdel av all kulturell mångfald som finns. Artiklarna handlar om konst, religion, integrationsfrågor och olika sorters mångfaldsarbete på arbetsplatser och i skolor. Kanske kan vi alla ta det som en utmaning på vår arbetsplats, i skolan, föreningen, i närområdet eller i familjen att fundera på hur vi ska uppmärksamma ”World Day for Cultural Diversity for Dialogue and Development” som äger rum 21 maj. Nu finns det tid att planera och fundera. Den viktiga frågan är; hur ska vi göra för att lyfta fram den kulturella mångfalden som en styrka - just här? Låt dig inspireras! LÄNK: Allmän förklaring om kulturell mångfald: HTML DialogWeb ,
Sverige internationalisering, jämlikhet, kultur, mångkulturell
Se også Fler idéer föds i blandad miljö Om tyst kunskap Facebook kan öka blyga studenters lärande Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kunskap i stället för bridge
Kære læser 05. oktober 2011 09:06 Utbildning Nord på Nordkalotten er eksempel på et unikt samarbejde, hvor tre nordiske lande samarbejder om arbejdsmarkedsrettet voksenuddannelse, som får ca. 80 procent af de langtidsledige, kortuddannede deltagere tilbage på arbejdsmarkedet eller i gang med videre uddannelse. Det sker bl.a. i tæt samarbejde med det lokale arbejdsmarked, ved målrettet brug af validering og en individbaseret pædagogik. Ofte bliver voksenuddannelse en motor for lokal udvikling og etablering af nye netværk. Men i Estland slås man med, at både Norden og andre europæiske lande tilbyder mere attraktive lønninger og levevilkår. Regeringen har målrettet søgt at opkvalificere lokale svejsere til at kunne honorere kravene i skibsindustrien, hvorefter de har søgt job i udlandet. Og Estland har selv måttet importere specialiseret arbejdskraft fra fx Ukraine, Rumænien og Kina, selv om ledigheden i Estland er høj. Desuden rapporterer vi fra både Malmø og Sønderborg. I det sønderjyske er man grundigt trætte af debatten om UdkantsDanmark. De seneste år har man arbejdet målrettet med at
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
skabe nye samarbejder på tværs af sektorer om nye fælles mål. Resultaterne er fx en ny forskerpark og udvidelse af universitetet, bedre rammer for kulturliv og en ambition om at blive europæisk kulturby i samarbejde med tyske Schleswig. For 15 år siden var Malmø præget af krise, i dag er der masser af tro på fremtiden. Det er svært at finde en ledig byggegrund, og Malmö Högskola tiltrækker både byens egne unge og mange studerende fra oplandet. Ledigheden især blandt unge er stadig for høj, men mange pendler over Øresundsbroen for at arbejde i København. Desuden satser Malmø Kommune mange penge på fleksibel voksenuddannelse for at bringe den lokale ledighed ned – i dag råber virksomhederne nemlig på kvalificeret arbejdskraft. Bekvemmelighed vejer tungere for nordmænd end klogskab, når det gælder klimaudfordringen, mener den norske klimaforsker Hans Olav Hygen. Siden Brundtland Kommissionen i 1992 var med til at lancere slagord som ”Tænk globalt – handl lokalt!” har Norge blot øget sit CO2-udslip. Klimaforskeren efterlyser, at folkeoplysningen og andre organisationer sætter meget kraftigere ind for at skabe en folkelig bevidsthed om en nødvendig ny politik. For i dag tør politikerne ikke udfordre nordmændene på deres bekvemmelighed. Anderledes held med at fremme en grøn dagsorden har Ålands Hushållningssällskap. De tilbyder rådgivning, kurser og studierejser for over 200 landbrug, ligesom også private virksomheder benytter sig af kursustilbudene. Selskabet har som mål at understøtte udviklingsmulighederne i landbruget og sikre mere viden, så bedrifterne bliver både lønsomme og mere miljøvenlige. På ti år er andelen af økologisk dyrket areal steget fra 9,3% til 23,6%. Også på Færøerne tænkes i videnbaserede grønne løsninger på højt niveau. Unge ingeniører og forskere i virksomheden GreenSteam har udviklet en metode, hvor de kan måle energiforbruget ombord på det enkelte skib og dermed give rederier værdifuld information om mulige energioptimeringer. I dag har de solgt løsninger til rederier over hele verden og ser bl.a. Asien og Europa som vigtige markeder. Men basen skal forblive på Færøerne for at skabe lokale arbejdspladser for flere højtuddannede færinger. Det halter i Norden med at udvikle politikker og samarbejder, som forholder sig til, at vi står overfor en historisk udfordring med en kraftigt aldrende arbejdsstyrke i de kommende årtier. Det viser en undersøgelse lavet af NVL’s netværk Ældre i arbejdslivet. Bl.a. er der brug for at inddrage de faglige organisationer i spørgsmålet om, hvordan man kan sikre, at flere ældre medarbejdere i fremtiden får større andel i efter- og videreuddannelse og deltager på niveau med deres yngre kolleger. Mød også islandske Hrund Gunnsteindóttir, som var en af deltagerne på et nordisk arbejdsseminar i Lund i september om uddannelse og forandringer. Hun opfordrer til eftertanke og til, at vi tør sænke farten. Det er vigtigt, at vi ikke hovedløst lader os hvirvle med af internationale strømninger, der måske slet ikke matcher nordisk tradition, pointerer hun.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
DialogWeb ,
Danmark kompetensutveckling, kreativitet, regional utveckling, hollbar utveckling, 2009-2011
Se også Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes
”Det her de klogeste krager vender” 03. oktober 2011 14:06 Næste år klippes snoren til en unik motorvej imellem Åbenrå og Sønderborg, midt i det såkaldte Udkants-Danmark. Vejen er særlig, fordi det ikke før er set, at private virksomheder betaler en del af gildet for en motorvej i Danmark.
For Sønderborgs borgmester Aase Nyegaard er det bare ét af mange eksempler på, at nye ting kan lykkes, når man tør tænke alternativt og magter at løfte i flok.
- Vi oplever i vores område nøjagtig de samme udfordringer som andre kommuner med, at produktionsarbejdspladser forsvinder til lande, hvor omkostningerne er lavere. Den udvikling kan vi ikke vende, men vi kan påtage os ansvaret for at skabe ny udvikling, vækst og andre typer arbejdspladser. Det er vi godt i gang med, frem for at håbe på, at politikerne på Christiansborg skulle vælge at placere nogle få statslige arbejdspladser hos os, siger Aase Nyegaard.
”Det her den rigtige verden ender” Hun og mange andre i kommunen er grundigt trætte af at høre ordet ”Udkants-Danmark”.
- Undskyld mig, men vi bor blot en halv time fra grænsen og nyder på masser af områder godt af både den kulturelle og kommercielle udveksling med Tyskland. Vil vi til København, tager det bare en time med fly. Set med vores øjne er det snarere hovedstaden end os, der ligger i udkanten, slår borgmesteren fast.
Ligesom nogle ser et halvt fuldt glas og andre et halvt tomt, kan der tegne sig forskellige billeder for de, der dykker ned i nøgletal for Sønderborg Kommune. Måske hæfter man sig ved tal, der bekræfter, at arbejdspladser er forsvundet, og at der er unge, som ikke kommer i gang med en uddannelse. En anden vil få øje på et stort kulturelt engagement blandt befolkningen og en interesse for tekniske videregående uddannelser blandt andet.
”I Udkants-Danmark er skolen lukket”
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
- Vi er hjemsted for både kortuddannede og i forhold til andre kommuner en meget stor gruppe af den kreative klasse. Der er stadig for mange af vores unge, som tøver med at uddanne sig. Det er én af vores store udfordringer, for vi er fuldstændig enige i den nationale ambition om, at mindst 95% skal gennemføre en ungdomsuddannelse. Lige så vigtigt er, at mange flere også tager en ph.d., pointerer Aase Nyegaard.
Den udvikling har man de senere år arbejdet målrettet på at stimulere. Dels ved at der blev bygget et nyt universitet i forbindelse med, at den tidligere Sønderborg Kommune blev sammenlagt med tre omegnskommuner. Dels ved at etablere en forskerpark i sammenhæng med et nyt kulturhus i tilknytning til universitetet.
”Klokken 20 bliver lyset slukket” Byens nye kultur- og videnscentrum Alsion, hvor også en lang stribe private virksomheder er rykket ind, er placeret flot ved havnefronten og har været med til at skabe en vigtig, ny dynamik og stolthed blandt de mange aktører.
- Det er vigtigt for os som kommune at lytte til og engagere os i det, der rører sig hos erhvervslivet og på uddannelsesinstitutionerne. Ingen af parterne ville kunne løfte denne udvikling alene, men når vi går sammen for at løse opgaverne, kan vi tænke ambitiøst til gavn for alle parter, fremhæver Aase Nyegaard.
I de kommende år er der planer om at udvide universitetet med nye tekniske uddannelser, der er efterspurgte af det lokale erhvervsliv. Desuden er en ny kunsthal på tegnebordet som en del af den samlede masterplan, byen har lavet for havneområdet.
”Hvert andet hus er sat til salg” Konkret oplever de studerende nu en lettere adgang til erhvervslivet, som efterspørger deres projekter under studiet. På samme måde føler virksomhederne, at det er blevet nemmere at rekruttere kandidater, fordi man færdes under samme tag.
Den ny dynamik har også resulteret i ProjektZero, en fælles satsning blandt kommune og erhvervsliv på miljøområdet. Visionen er, at Sønderborg-området i 2029 skal være CO2-neutralt. Initiativet er som det første danske projekt nogensinde blevet belønnet med EU-kommissionens prestigefyldte SEE-pris (Sustainable Energy Europe) i konkurrence med små 300 andre initiativer inden for EU.
”Kroen lever af enkebal” Der bliver lagt mærke til Sønderborg i både ind- og udland i disse år. Og det er ingen af aktørerne kede af. Senest har man blandt andet meldt sit kandidatur som EU’s kulturhovedstad i 2017 i samarbejde med Sønderjylland-Schleswig. Både fordi det kunne være en ny, spændende opgave at løfte i flok med nye samarbejdspartnere, og fordi man anslår, at det kan skabe op mod 800 nye arbejdspladser. Desuden er anden del af en branding-kampagne skudt i gang af kommunen og erhvervslivet i fællesskab.
Første del præsenterede blandt andet ”Udkants-sangen”, hvor et stort kor af frivillige og lokale kendisser sendte en humoristisk hilsen til alle dem, der tilsyneladende var bekymrede for, om alt lys slukkede tidligt om aftenen og ingen nogensinde vil få sig en studenterhue i Sønderborg og andre såkaldte udkantsområder i Danmark. Anden del af kampagnen lancerer et Sønderborg Manifest, der indeholder fire paragraffer: 1. Gør en forskel 2. Tro på dig selv 3. Bliv klogere 4. Vi kan, hvad vi skal.
”Det Udkants-Danmark, hvor intet kan ske” - Med manifestet minder vi hinanden om, at vi ikke kan vente på, at andre løser udfordringerne for os. Vi skal selv gøre en forskel og blive dygtigere, siger borgmesteren.
Hun har ikke tid til mere snak, da byen er midt i de sidste forberedelser til at tage imod den tidligere amerikanske vicepræsident og miljøforkæmper Al Gore og adskillige andre danske og internationale kendisser. I alt ca. 1000 repræsentanter fra universiteter, virksomheder, politik og organisationer i ind- og udland er på vej til Sønderborg i http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
anledning af det såkaldte CSR (Corporate Social Responsibility) Awards 2011 gallashow og konference.
- Man kunne tro, det var oplagt, at lægge sådan et arrangement i fx København. Men vi tager imod dem i Alsion, lyder det muntert til farvel.
Links: Lyt til ”Udkants-sangen”: www.youtube.com/watch?v=lPrsWnolvrg www.sonderborg.dk/ www.sonderborgkommune.dk/DinKommune/FaktaOmSoenderborg.aspx DialogWeb ,
Danmark kreativitet, lokal utveckling, 2009-2011
Se også Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Validering kan styrkes betydeligt
Energibesparelser til søs – fra forskning til business 03. oktober 2011 12:23
GreenSteam Optimizer Voksende krav til mijøvenlige løsninger sammen med høje omkostninger til olje udgør i dag en stor udfordring for rederier og shipping industrien. Med bevidstheden om disse forhold gik en gruppe unge, nyuddannede ingenører på Færøerne for seks år siden i gang med et projekt, hvis formål var at få mere at vide skibes dybgang og om muligheder for energi-besparelser ombord på skibe.
GreenSteam er baseret på to kendsgerninger: at forholdet mellem et skibs forbrug af brændstof og de betingelser, der påvirker dette forbrug, er komplekst, og at disse betingelser ikke er konstante, men dynamiske. I GreenSteams tilgang udnyttes disse kendsgerninger ved at man går ombord i skibet for at indsamle en række sensor målinger over en længere periode, for at få et billede af disse skiftende betingelser og ændringer i forbruget af brændstof.
Blåt og grønt hånd i hånd GreenSteam løsningen er baseret på empiriske data for hvert enkelt fartøj, i modsætning til andre, mere traditionelle systemer, der anvendes i forbindelse med nybygninger, hvor der opereres under forudsætning af et forudsigeligt og
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
konstant design. Med GreenSteam er det muligt at følge med i, hvordan et bestemt fartøj fungerer til søs, hvilket giver rederiet værdifuld information om energioptimering.
Målet med GreenSteam løsningen er at reducere energiforbruget væsentligt, både for at reducere udslip og for at spare på omkostninger til brændstof.
Forskningspenge og investorer De første par år blev projektet financieret af Færøernes Forskningsråd, Erhvervsfonden og Amerada Hess konsortiet. På det tidspunkt var der tre forskere ansat i virksomheden.
To år efter projektets begyndelse kom den første, officielle anerkendelse. I 2008 blev GreenSteam af Færøernes Arbejdsgiverforening kåret som Årets Erhvervsinitiativ. Begrundelserne for kåringen var, at GreenSteam var en fremsynet foregangsvirksomhed, med gode resultater fra de første forsøg med GreenSteam løsningen.
Systemet blev testet ombord på en færøsk passagerfærge, og disse forsøg viste en reduktion i forbrug af brændstof på fire procent. I 2008 underskrev GreenSteam en aftale med det danske rederi Norden om at teste GreenSteam systemet ombord på rederiets skibe.
GreenSteam har i dag solgt 10 af deres løsninger til rederier over hele verden. – Vi opererer i en konservativ branche, og det tager lang tid at slå igennem. Men nu sker der mange ting for vores virksomhed, og med en professionel bestyrelse og investorer i ryggen er vi klar til endnu et skridt videre, siger Dánjal Jákup Jacobsen, en af de tre grundlæggere og direktør i GreenSteam.
Højt kvalificeret arbejdskraft Kernen i GreenSteams produkt er på et højt vidensmæssigt niveau, og virksomhedens ansatte er veluddannede. En af grundlæggerne og direktør Dánjal Jákup Jacobsen og to andre ansatte har en ph.d. grad, to har en Master og andre to er bachelorer i computerscience. Derudover arbejder to medarbejdere som sælgere.
Hidtil har vi brugt mange kræfter på at udvikle teknikken, men vi arbejder nu med at fokusere mere på salg og udflytning af vores system. Asien og Europa er markeder, som er interessante for os. Men vores base forbliver på Færøerne, for vi har en vision om at være med til at skabe interessante arbejdsmuligheder for højtuddannede personer, der vil bo på Færøene, siger direktør i GreenSteam, Dánjal Jákup Jacobsen.
Faktaboks - GreenSteam 9 ansatte, hvoraf syv arbejder i Torshavn på Færøerne og 2 sælgere har base i Danmark.
Arbejdspladser i Torshavn på Færøerne og i Danmark.
Direktør er Dánial Jákup Jacobsen, MSc og PhD.
Læs mere på www.greensteam.dk DialogWeb ,
Danmark innovation, hollbar utveckling, 2009-2011
Se også Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Validering kan styrkes betydeligt
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Vi skal saktne farten! 03. oktober 2011 11:27 - Det er omtrent sju år siden jeg tenkte ut en ideologi forbundet med utdanning. Jeg noterte meg en ide om et kurs på videregående skole som handlet om å skjerpe elevenes evne til å anvende et personlig idesystem ved bearbeiding av forskjellige aktuelle emner, så som Palestina eller Grønland, sier Hrund, når jeg spør henne hvordan hun ble involvert i utdanning. – Elevene skulle finne opplysninger fra utradisjonelle kilder, arbeide med prosjekter som innebar å se saker og ting fra forskjellige vinkler, kaste lys på den menneskelige siden og lage egne produkt som var forbundet med granskingen. Produktet skulle presentere resultatet, og det kunne like godt være en tegneserie eller en stil, så lenge visse kriterier var oppfylt. Jeg ville skape en forståelse for forskjellige omstendigheter folk lever under, og holdninger som mennesker i forskjellige deler av verden har, øke samhørigheten og kritisk og skapende tenkning. Faktisk skapte jeg den type utdanning jeg selv ønsket jeg kunne hatt. Og jeg mener at denne prosessen har brakt fram det beste i meg og styrket de egenskaper jeg har ervervet i livet og gjennom min yrkeserfaring. Egentlig egenskaper som det tradisjonelle skolesystemet bevisst reduserer. Og det ene ledet til det andre, fra videregående skole til universitetskurs om kritisk og skapende tenkning, og kort etter startet utviklingen av Prisma.
Kan utdanning brukes til å møte forandringer? Det første tiåret av det tjueførste århundre brakte noen store endringer som berørte økonomien og arbeidsmarkedet i nesten alle nordiske land. Særlig alvorlige strukturelle endringer fant sted i Island; fiskeriene ble innskrenket, arbeidet på fiskefabrikker redusert, den amerikanske militærbasen lukket, og sist, men ikke minst, rammet den økonomiske krisen landet. En av konsekvensene var en bratt stigning i arbeidsledighet. Samtidig kom det fram tall fra Island statistikk som indikerte at om lag en tredjedel av arbeidsstyrken ikke hadde fullført utdanning fra den videregående skolen. Hos arbeidsmarkedets parter var det livlig debatt om utdanning for kortutdannede, og viljen til å høyne utdanningsnivået for å styrke økonomien i landet ble understreket.
Det var kjent at de andre nordiske landene, særlig Finland og Sverige, hadde stått overfor liknende utfordringer. De hadde arbeidet på forskjellig vis for å løfte kompetansen i de respektive land. I regi av NVL var det mulig å finne ut hvordan, ved å besvare spørsmålet: Kan utdanning hjelpe samfunn å møte utfordringer, finne nye muligheter og sette i gang endringer? Ideen var å samle gode læringseksempler, pedagogiske prosjekter og programmer fra alle nordiske land, og analysere dem for å finne ut hva som gjorde dem vellykkede. Arbeidet med kompetanseprosjektet startet i 2009 og under første halvdel av 2010 foregikk innsamling av eksempler på prosjekter og programmer. En gruppe med forskere ble satt i gang, og de har analysert eksemplene og skrevet et utkast til rapport. Denne ønsket de å få respons på. Det skulle skje på ett arbeidsseminar hvor deltakerne, i god tid på forhånd hadde fått rapportutkastet tilsendt for kunne diskutere, kritisere, legge til og stryke i samarbeid med forskerne. Og dette seminaret var i Lund 8.-9. september med nesten 50 aktive deltakere. Blant dem Hrund, som var aktiv i talkshowet sammen med fire andre nordiske eksperter.
Hvorfor var det interessant å være med i Lund? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
- Da jeg ble spurt, syntes jeg det var en stor ære å få mulighet til å bidra på denne plattformen. Jeg syns det er uhyre viktig å diskutere hvordan utdanning skal reflektere tidsånden. For meg er det ikke bare ett spørsmål om når men hvordan utdanning må forandres. Jeg må innrømme at jeg har mye på hjerte i den saken!
På spørsmålet om hva hun tok med seg videre fra Lund, sier Hrund: - Flere ting som jeg syns var inspirerende og vekket ettertanke. Jeg syns det var mange mennesker der med spennende ideer om hva utdanning skal handle om. Noen var mer tradisjonelle enn andre. Og det kan også være fint å blande det ene sammen med det andre, fordi det ene utelukker ikke det andre. Jeg syns det var interessant med forskjellige synspunkter, for eksempel at vi stadig skal utdanne oss, og på den andre siden overveie at det er stadig flere krav om lenger utdanning og flere akademiske grader. Og jeg syns også det var interessant å fornemme hva som er viktig i Norden. Fra Lund reiste jeg direkte til Kina, hvor jeg deltok i et internasjonalt møte om hva det bør legges vekt på i utdanning og på arbeidsmarked verden rundt. Da forstod jeg hva Norden kan bidra med. Hvilke styrker vi har – og det virket motiverende. På en måte ble det lagt vekt på kreativ tenkning og humanisme i Lund. I mange landa legges det først og fremst vekt på teknisk kunnskap, men ikke kreativ tenkning og humanisme. Dette er selvfølgelig en forenkling av diskusjonen, og på sett og vis beskriver det velstanden i Norden. Og Hrund fortsetter: - For meg er det også en indikator på en viss modenhet, samfunnsmodenhet som kan påvirke forvandlingen i de forunderlige tider vi lever i. Det er også i siste liten, folk er blitt trette på økonomiske, miljømessige velferdsstrategier rundt om i verden. Mulighetene som folk har til å formidle sine meninger har også forandret seg kolossalt og er blitt flerdoblet. Men vi skal ikke vente til folk bruker voldelige metoder for å bli hørt av lederne.
Vil spille med i framtiden Hrund vil gjerne være aktiv i NVL-arbeid som hun mener viktig. Men diskusjonen for henne dreier seg ikke bare om voksne. - Vi blir nødt til å tenke over kommende generasjoner og hvor kompetente vi er til å vise dem vei på en åpen, lys, holdbar og kreativ måte.
På seminaret i Lund konstaterte Hrund at vi skulle roe oss ned, senke farta. – Jeg syns vi må skjerpe oss på det området. Det har vært så omfattende forandringer, de skjer hele tiden i raskt stigende tempo, og våre institusjoner har ikke en sjanse til å følge med. Søylene under de gamle systemene er ved å krakelere. Det er spørsmål om disse systemene, som er ved å bli foreldet, skal vedlikeholdes, eller om vi skal bidra til at de blir mer dynamiske og levende i vekst? Tør vi de forandringene som allerede er i gang og holder på å skje? Og hvis vi tør, er vi så forberedt psykisk, og er også systemene forberedt? Sier Hrund Gunnsteinsdóttir.
Det hersker ikke den minste tvil i hennes sinn om at NVL kan være ledende i denne sammenhengen, hvis det er vilje til det. – Jeg tror at evnen beror på hvor godt det lykkes NVL å arbeide på tvers av sektorer, den offentlige og den private i hvert land og på nordisk nivå, også sosiale media, kunstsektoren og frivillige organisasjoner. Det som styrker oss som nordisk helhet kommer an på hvor godt vi fornemmer de globale strømninger og retninger. Det fortynner ikke, men tvert i mot kan det forsterke vår identitet og hvem vi vil være, i tillegg til å skape flere ideer i våres bevissthet. Jeg mener at vår evne til å takle nåtiden og framtiden står og faller med grunnverdiene i kreativ tenkning. Hvor kraftig vårt kompass er, hvor modige vi er til å ta imot det ukjente for å kunne skape og finne på nye ideer og metoder, og det er avgjørende hvor flinke vi er til å se helheten. I multikulturelle samfunn må vi også helt bevisst nære kjærligheten som forener, og ikke skiller. Vi må ikke være redd for å anvende begrep som kjærlighet i dypt alvorlige diskusjoner hvor enn vi befinner oss. Vi skal oppfostre sterke individer, idérike, jordnære individer som står støtt i en evig foranderlig verden. Vi må ha mot til å utvikle nye metoder og verktøy i disse evig foranderlige tider og passe godt på at vi ikke stoler på tekniske løsninger som ikke lenger duger i nåtiden. Det er en oppgave for NVL å ta fatt på og motivere andre utdanningsorganisasjoner til å gjøre det samme, avslutter Hrund Gunnsteinsdóttir. Mer om Hrund Gunnsteinsdóttir: http://kradconsulting.com/um-hrund/?lang=is Mer om NVLs kompetanseprosjekt 2009-2012: www.nordvux.net/page/8/kompetensutveckling.htm Mer om Prisma: www.nordvux.net/portals/0/_dokumenter/2013/prisma.pdf DialogWeb ,
Norge projekt, kreativitet, 2009-2011
Se også
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
- Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene
Adult education emptying out the peripheries 03. oktober 2011 11:10
Shortage of welders Estonia has had a shortage of highly qualified welders already since years and the largest company of metalworking in Estonia, the Tallinn Shipyard of BLRT Grupp has had to import welders from Ukraine, Romania, China, Poland etc. There are approximately 300 foreign highly skilled workers currently employed at the enterprises of the Baltic Ship Renovation Factory. At the same time the Estonian public opinion finds that importing foreign workers is wrong when unemployment levels in Estonia are already high. The Tallinn Shipyard has tried to explain that the foreign specialists have skills that the local welders do not have and that by working with the local welders they also share their knowledge, pay taxes in Estonia, use Estonian services and consume Estonian products. But these arguments have convinced nobody thus far.
The Estonian Government has tried to solve the emerging problem by offering welding courses free of charge (in collaboration with ESF). Thus many Estonian welders are attending courses at the Tallinn Lasnamäe School of Mechanics. The courses have been very popular also because the quality of the welding courses is good.
The welders leave Mati Sarapuu, head of the department of adult training, notes that now most of the adult education courses at the Tallinn Lasnamäe School of Mechanics are welding course. Never-the-less the lack of highly qualified welders in Estonia has not disappeared. The reason is simple – most welders, have considered the prospects of working in Finland, Sweden, Norway, Germany, Switzerland etc already before signing up for the course. And after having attained the European certificate of qualification, the majority will go abroad.
Mati Sarapuu remembers a case where a person that had been employed as a welder in Germany came back to Estonia to take the welding course and after having received the European certificate, returned to Germany, where he could now ask for a higher salary. Mati Sarapuu sais half-jokingly that the Tallinn Lasnamäe School of Mechanics has turned into a European Union training centre where almost all the European countries get highly qualified welders. Sarapuu does not think that his school should not train welders for other countries. Since the courses are funded by the European Union, it makes perfect sense to train welders for European countries. But the problem is still that there are not enough highly qualified welders in Estonia and the Tallinn Shipyard of BLRT Grupp and other Estonian metal work enterprises have to import welders from Ukraine, Romania, China and other countries where salaries are lower than in Estonia.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Talents home! The Estonian government has further tried to improve the situation with the campaign “Talents home!” which calls for all Estonian experts currently working abroad to return to Estonia. The ship repair company joined the campaign and indeed 50 welders returned from Germany and the Nordic countries to work at the BLRT. But soon enough it became evident that these welders did not return voluntarily. The financial crisis had arrived in the Nordic countries, too and the redundant welders found temporary work in Estonia. DialogWeb ,
in English yrkesutbildning, kvalitetssäkring, 2009-2011
Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development? Free courses for adults with basic and secondary education
Åland
Med sikte på hållbar och lönsam landsbygd 03. oktober 2011 11:01 Det var i samband med att Åland garanterats självstyrelse 1922 som landskapet också bröt med det Finska hushållningssällskapet. I och med önskan om ett eget självständigt lantbrukssällskap grundades Delegationen för Ålands Lantmannagillen, som idag går under namnet Ålands Hushållningssällskap. VD:n Hans Knutsson beskriver den åländska föreningen med entusiasm. Själv har han en 30-årig erfarenhet från rådgivning inom Husdjursorganisationen i Sverige. Jobbet på Åland sökte han för att det lät spännande. ”Avsikten var att pendla mellan hemmet i Sverige och jobbet på Åland under ett år, men nu har det gått fyra.” säger Knutsson och ler. Han bor fortfarande i Sverige.
Nyckeln är att öka kunskapen Det finns olika strategier för att landsbygden och skärgården ska bli hållbar och lönsam. ”Nyckeln är att öka kunskapen och söka efter utvecklingsmöjligheter för lantbruket” berättar Knutsson. Inom Ålands Hushållningssällskap erbjuds olika sorters rådgivning, kursverksamhet och studieresor för att nå målet. Årligen hålls runt tio kurser på 1-4 dagar inom olika områden. Kundgruppen består av 220-230 gårdar. Kurserna och rådgivningen kan beröra t.ex. växtskydd, ekologisk odling, förebyggande djurhälsovård eller ekonomi. Tanken är att öka fokus på rådgivningen inom miljöområdet och energiplaneringen och att utveckla rådgivningen för nötkreatur och häst. Ålands Hushållningssällskap får ett finansiellt bidrag från Ålands landskapsregering, men är självförsörjande till ca 60%.
Många av kurserna som arrangeras av Ålands Hushållningssällskap är på uppdrag av, eller i samarbete med, olika företag.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
T.ex. finns ett samarbetsprojekt med det åländska företaget Chips Ab för att hålla potatisodlingen kvar på Åland (projektet pågår till 2014). Därtill pågår ett grönsakssamverkansprojekt mellan Ålands Hushållningssällskap, Ålands Trädgårdshall och Dansk Landbrugsrådgivning.
Ekologisk och konventionellt jordbruk Norden ligger i topp när det gäller konventionellt och ekologiskt hållbart jordbruk. I statistik från Ålands statistik- och utbildningsbyrå framgår det tydlig att den ekologiska odlingen vinner mark på Åland. Andelen ekologisk odling av den totala åkerarealen har ökat stadigt från 9,3% år 2000, till hela 23,6% år 2010. Detta kan t.ex. jämföras med den Norska regeringens målsättning att nå 15% till år 2015.
Men Knutsson vill lyfta fram att det inte bara är det ekologiska jordbruket som ska läras ut. ”Nu pratar många om att allt ska vara ekologiskt, men det är minst lika viktigt att få det konventionella jordbruket hållbart” menar Knutsson.
Mycket handlar just om attitydförändringar och en allmän strävan efter en mer hållbar landsbygd och skärgård. En stor orsak till att landsbygden blivit mer miljömedveten kopplar Knutsson till konsumenternas ökade efterfrågan av ekologiska produkter. Knutsson tror att båda sorters jordbruk kan lära sig av varandra. Idag producerar inte ett ekologiskt jordbruk lika mycket som ett konventionellt, men skillnaden är inte lika stor i Norden som den är nere på kontinenten.
Knutsson anser att det är möjligt att öka produktionen inom ekologiskt jordbruk samtidigt som det är möjligt att lära ut hur de konventionella kan gå mot ett mer hållbart jordbruk. Han poängterar att man kan minska utsläppen från jordbruket genom att lära ut behovsstyrd användning av växtskyddsmedel t.ex. utifrån prognoser med hjälp av feromonfällor och väder istället för att bespruta efter tidsschema. Knutsson är positiv till förändringarna i Norden och som agronom är han tacksam över att ha fått följa dem på nära håll från sjuttiotalet till idag. Han anser att det fortfarande finns delar som kan utvecklas för att få jordbruket mer hållbart och han är nyfiken på att få se vad framtiden har att bjuda på inom det konventionella och ekologiska jordbruket.
Länkar: Ålands Hushållningssällskap: www.landsbygd.ax/hushallningssallskapet
Chips AB: www.chips.fi
Ålands Trädgårdshall: www.ath.ax Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB): www.asub.ax
Jordbruksbyrån vid Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax/naringsavd/jordbruksbyran
Dansk Landbrugsrådgivning: www.dlbr.dk/forside.htm DialogWeb ,
Sverige ,
Åland ,
Hållbar utveckling 2009-2011
Från kris till hopp 03. oktober 2011 10:48 I början av 1990-talet fanns inte Öresundsbron. Inte heller Malmö högskola. Och Sverige drabbades av en svår ekonomisk kris. I dag ser situationen annorlunda ut för Sveriges tredje största stad Malmö. Tron på framtiden är en helt annan i dag, enligt Andreas Schönström, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och vuxenutbildning. I en intervju med DialogWeb berättar han om de förändringar som skett i staden under 15 år.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
– Den ekonomiska situationen var väldigt svår för 15 år sedan. I mitten av 90-talet var det en utbredd ekonomisk kris i landet och situationen i Malmö var tuff. Krisen sammanföll också med kriget i det forna Jugoslavien och många flyktingar därifrån sökte sig till landet och Malmö vilket också innebar att arbetslösheten steg. Arbetslösheten låg på över 15 procent, vilket är en oerhört hög siffra. De gamla industrierna stängde en efter en och några nya satsningar verkade långt borta. Stämningen i staden var ganska pessimistisk och det såg allmänt mörkt ut, berättar Andreas Schönström. Hur ser motsvarande situation ut i dag?
– Jag skulle säga att situationen är fundamentalt förändrad då det gäller synen på framtiden. Det råder en stark framtidstro och när det gäller till exempel byggande går det knappt att hitta en kvadratmeter det inte byggs på. I dag kan vi dessutom se att det på det gamla Kockumsområdet jobbar lika många människor i dag som det gjorde när Kockums låg där. Skillnaden är att det i stället för en stor arbetsgivare handlar om nästan 400 olika arbetsgivare på samma område nere i hamnen.
– Det som inte har förändrats tillräckligt mycket enligt mig är den höga arbetslösheten, fortsätter Andreas Schönström. Den ligger i dag på lite över 8 procent i Malmö men den sjunker tyvärr inte för närvarande. Det är ca 17 500 arbetslösa i Malmö i dag. Det paradoxala vi upplever i Malmö i dag är att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft men de arbetslösa i staden får inte dessa jobb i tillräckligt hög utsträckning. Det handlar om det som populärt kallas för ”missmatch”. Arbetsgivarna menar att de inte hittar den kompetens som de letar efter. Detta försöker vi komma åt genom en bra och flexibel vuxenutbildning, men det är svårt när regeringen inte satsar på samma sätt.
Unga arbetar i Danmark Vilka är de främsta orsakerna till att Malmös situation vände, och hur mycket har Öresundsbron påverkat förändringen? – Ja, mycket har förändrats och just inställningen att allt är möjligt tror jag har varit en viktig orsak. Sen har vi har fått en bro till Danmark som har inneburit mycket, särskilt när det gäller att hålla nere ungdomsarbetslösheten. Över 20 000 personer pendlar dagligen över sundet, så det är klart att det spelar en stor roll. Den totala arbetslösheten är högre i Malmö än snittet för Sverige men då det gäller ungdomar så ligger vi på samma nivå och det har vi Köpenhamns arbetsmarknad att tacka för. Malmö högskola öppnades också för 15 år sedan. Vad föranledde den satsningen?
– Högskolan har varit ett riktigt lyft. Den ger en större möjlighet för Malmös egna invånare att studera vidare och den har också gjort att många unga väljer att komma och studera i Malmö. Många av dessa unga väljer sedan att stanna i staden vilket är oerhört positivt. Kommunen och högskolan samverkar också i stor utsträckning. Högskolan utvärderar till exempel många av kommunens verksamheter och projekt vilket leder till en kvalitetsutveckling. Vi har också ett utbrett samarbete kring praktik. Det var ett envist och målmedvetet politiskt arbete som ledde till att Malmö äntligen fick en högskola. Grunden var väl egentligen att det borde vara självklart för Sveriges tredje stad att ha ett lärosäte för denna typ av högre utbildning och man måste ju säga att det har blivit en succé. Nu hoppas jag bara att bygget av studentbostäder kommer igång så att studenterna inte behöver oroa sig för var de ska bo utan istället kan koncentrera sig på sina studier. Här har regeringen en nöt att knäcka. Vilka är de största arbetsgivarna i Malmö?
– Malmö stad är den absolut största arbetsgivaren och Region Skåne kommer som nummer två, främst på grund av
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
sjukhuset. Störst bland de privata företagen är Skanska. Högskolan sysselsätter också många.
Stor satsning på vuxenutbildning Hur ser ni på folkbildning och vuxenutbildning, satsar ni mycket på det och vad är det enligt er viktigaste syftet med det? Jag tänker till exempel på folkhögskolor som Glokala folkhögskolan, där det verkar hända mycket olika saker. – Vi satsar stora medel på vuxenutbildning i Malmö och det gör vi för att vi ser det som en av de bästa vägarna till arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden. Staten har valt att satsa lika mycket pengar som man gjorde när arbetslösheten var hälften så hög och det tycker inte vi räcker på långa vägar så därför satsar vi dessa pengar. Jag är ju styrelseordförande för ABF i Malmö också så det här med folkbildning ligger mig varmt om hjärtat. Jag tycker att folkbildningen spelar en stor roll i staden, både då det gäller uppdraget kring ett livslångt lärande men också som ett bra komplement till vår kommunala vuxenutbildning då det till exempel gäller SFI-utbildningar (svenska för invandrare, reds anm).
Vilken är er vision för Malmö om ytterligare 15 år?
– Min vision för Malmö om 15 år är att vi har fått en mer sammanhållen stad. En stad som inte är så segregerad. Jag hoppas och tror att vi lyckats sänka arbetslösheten kraftigt och att vi har en stad där fler barn klarar sig bättre i skolan. Vi har i dag en väldigt ung befolkning i Malmö, ungefär hälften av invånarna är under 35 år. Detta ger oss en väldig stor fördel när de stora pensionsavgångarna kommer att ge utslag kring 2020 ungefär. Vi har också en svårslagen mångfald i staden. Vi har över 170 nationaliteter och över 140 språk representerade. Vad jag vet så är det inte många andra städer i världen som kan konkurrera med oss på detta område. Detta kan bli en oerhörd fördel om vi bara lyckas använda oss av denna möjlighet. Jag hoppas att vi om femton år kommer ha en stad där det finns framtidstro hos alla i samhället och inte bara hos vissa, avslutar Andreas Schönström. DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling, regional utveckling, 2009-2011
Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte
Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning 03. oktober 2011 09:54 För invånarna på Nordkalotten är Utbildning Nord ett välkänt begrepp, men längre söderut är det få som känner till detta unika yrkesutbildningscenter i Övertorneå. Unikt är det dels för att det är ett samarbete mellan tre nordiska länder, Norge, Sverige och Finland, dels för sin individbaserade pedagogik http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
och sin specialsatsning på validering.
I drygt fyrtio år har Utbildning Nord utbildat folk för den nordiska arbetsmarknadens behov. Sedan 1991 drivs verksamheten av den samnordiska Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och de senaste sex åren har man inte bara tillgodosett arbetsmarknadens behov utan även kunnat erbjuda formell utbildning för största delen av eleverna.
– Vår absolut främsta uppgift är att få folk tillbaka ut i arbetslivet. Det är också en stor utmaning att arbeta utgående från tre olika utbildningssystem, säger Troli.
Detta är verkligen inte den enda utmaningen: de studerande är från tre olika länder, de är mellan 20 och 60 år, medelåldern är 37, och de flesta är långtidsarbetslösa. Språken som används i undervisningen är svenska, finska, norska och engelska och intagningen sker kontinuerligt.
– Vi tar in en ny elev så snart en plats blir ledig, säger Troli.
Det säger sig självt att elevgrupperna är väldigt heterogena och att studiemotivationen inte alltid är så hög, men på Utbildning Nord följer man en pedagogik som får även de mest motvilliga med på noterna.
– Vi arbetar enligt ”learning by doing”, ”praxisläring”, som på många sätt påminner om det gamla lärlingssystemet. Vi varvar praktik med teori ända från början och det viktiga är att vi börjar med praktiskt arbete. Genast från början får eleven visa vad han eller hon kan på ”verkstadsgolvet” och sedan bygger vi småningom på med teori för att igen fortsätta med praktik.
Det är en metod som visat sig vara väldigt lyckad, vilket bland annat bevisas av att det stora flertalet studerande placerar sig på arbetsmarknaden trots att de flesta av de norska och finländska studerandena är långtidsarbetslösa när de kommer till utbildningen. I fjol fick sextio procent av de utexaminerade fast jobb under en period på sex månader och hälften av alla fick arbete inom den sektor de utbildat sig till. Av den resterande fyrtio procenten fortsatte hälften med vidareutbildning medan hälften, det vill säga tjugo procent av samtliga studerande, inte lyckades hitta ett jobb.
Skräddarsydd utbildning Att ge eleverna den tid de behöver är en annan ingrediens i framgångshistorien.
– Det här är inga A4-formats elever så vi använder mycket tid på kunskaps- och behovsanalys. De första åtta veckorna validerar och utvärderar vi en elev, tar reda på var han eller hon ”hör hemma” och gör sedan upp en individuell utbildningsplan.
Eftersom grupperna är så brokiga och flerspråkiga kan man ha svårigheter med att ha flera än tio personer per lärare. Det gör i sin tur att utbildningen blir dyrare än genomsnittet, men Sture Troli är övertygad om att den här utbildningen i det långa loppet lönar sig.
– Enligt norska beräkningar kostar det upp till 25 miljoner norska kronor att ha en person utanför arbetslivet så om man jämför våra kostnader med det är det nog bara en droppe i havet.
För att de studerande ska köras in i arbetslivet så smärtfritt som möjligt liknar skoldagen en vanlig arbetsdag, man börjar sju på morgonen och slutar 15.30. Inom Utbildning Nord är det mesta skräddarsytt, så även utbildningens längd, som kan variera från sex till tolv månader beroende på kursinnehåll och den enskilda studerandens kapacitet.
– I allmänhet klarar en elev sin kurs på normal tid, men vi ger inte upp om en elev behöver dubbelt så mycket tid, säger Troli.
De flesta av eleverna, nio av tio, får i allmänhet praktikplatser i företag på hemorten och de får även senare jobberbjudanden från samma arbetsplatser.
Av eleverna har mellan fem och tio procent invandrarbakgrund, men antalet ökar hela tiden. Det är en av anledningarna till att man på Utbildning Nord funderat en hel del på språklig kompetens, och även i den frågan har man valt att göra på sitt eget sätt.
– I Sverige tar det i snitt sju år för en invandrare att komma ut i arbetslivet och vanligtvis är man i alla länder väldigt inställd på att en invandrare ska kunna landets språk före allt annat, men för oss kommer yrkeskompetensen i första hand, och
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
den kan man kartlägga trots språkbarriärer. Sjuttio procent av inlärningen sker på arbetsplatsen och det är även där man bäst lär sig landets språk. Inte kan man förvänta sig att en 50-årig murare ska sätta sig på skolbänken för att lära sig språk!
Effektiv validering För ett år sedan startade man ett valideringsprojekt kallat ValNord, för att samordna valideringen på Utbildning Nord och för att kartlägga de metoder man använder för rådgivning och vägledning. Man har redan kommit långt i arbetet och ambitionen är hög.
– Vårt mål är att bli ledande inom validering i Norden. Vi kartlägger och dokumenterar en elevs kompetens oberoende vilket land det gäller och vi kan göra det på väldigt kort tid.
Metoden är enkel, man skapar sig en bild av en persons kompetens genom intervju och dialog, vid behov med hjälp av en tolk, fackfolk ställer praktiska frågor bokstavligen på verkstadsgolvet, t.ex. om vilken typs maskiner de intervjuade har använt och de får även visa vad de kan i praktiken.
– Att veta vad en person kan på riktigt är en bra utgångspunkt, det kostar inte så mycket och det tar inte så lång tid och det bästa av allting är att den som valideras får erkänsla och känner sig viktig redan från början. Många av våra elever får tillbaka tron på livet och dessutom kanske första gången i sitt liv ett betyg i handen.
Utbildning Nord Utbildning Nord i Övertorneå har sedan 1970 anordnat yrkesutbildning för arbetsmarknadens behov för studerande från Finland, Sverige och Norge. Antalet studerande är ca 500 per år och yrkesområdena är många, såsom automationsteknik, ekonomi, IT, media, restaurang och storkök, vård, bygg, hantverk, frisör, elteknik, kylteknik, fordonsteknik, plåtteknik och CNC-teknik. Dessutom har Utbildning Nord ca 60 svenska gymnasieelever inom sex program (el, industri, fordon samt hotell och restaurang). Utbildning Nord har 70 anställda, varav 50 är lärare med både finländsk, svensk och norsk bakgrund.
Verksamheten regleras av en fyraårig överenskommelse mellan de tre länderna och stiftelsens stadgar. Stiftelsens styrelse består av sex ledamöter, två från respektive land. För stiftelsens operativa verksamhet ansvarar en direktör. Direktörskapet vid Utbildning Nord alternerar mellan Finland, Norge och Sverige med 4 till 6 års intervall. Sture Troli, som är norrman, tillträdde år 2010.
Utbildning Nord har redan i många år deltagit i flera Leonardo-samarbeten och har därför kontakter till och elev- och personalutbyte med en mängd europeiska länder. www.utbnord.se DialogWeb ,
Sverige validering, yrkesutbildning, regional utveckling, språk, 2009-2011
Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Bærekraftens bekvemmelighetstvil 03. oktober 2011 09:38
100 år Hans Olav Hygen forteller meg litt om historien til klimaforskningen, og sier vi har visst at CO2 gjør kloden varmere i over hundre år! - Rundt 1890 bekymret den svenske forskeren Svante Arenius seg for at det kunne oppstå en ny istid på jorda. Hans undersøkelser konkluderte med at økt CO2-innhold i atmosfæren ville øke temperaturen på kloden. Hans spørsmål den gang, var om vi kunne finne en måte å doble innholdet av CO2 i atmosfæren på? Nå har vi nesten gjort det, og varmere har det blitt. Sammenhengen er altså vel dokumentert. Det ironiske er at ett av scenariene for framtidig utvikling er at Norden ender opp som en iskald liten flekk på en ellers feberhet klode, forklarer han.
Bare en teori? -Klimaet har svingt gjennom alle tider, og det er vel egentlig bare en teori at det nå er menneskenes utslipp som gjør at kloden blir varmere? Utfordrer jeg. Det glimter ironisk i Hans Olav Hygens øyne i det han repliserer. – Ja du kan godt si at det bare er en teori, og det er gravitasjonskraften også! – Dette handler nok om en kombinasjon av manglende forståelse og stor grad av fornektelse, slår han fast. – Vi vil ikke vite at vi bør legge om dagliglivet vårt. Det er ubehagelig. Det er så mye enklere å sette spørsmålstegn om teoriene, sier han.
En bydel i India Den andre strategien vi bruker for å slippe å endre atferd, er bagatellisering av egen betydning. Norge, med sine knapt 5 millioner innbyggere, tilsvarer en bydel i India. Hvordan kan det ha betydning for utviklinga at noen flere sykler til jobben? Svaret på dette er en kombinasjon av solidaritet og etikk. En liten andel av verdens befolkning bor i det rike vesten, og bruker mesteparten av energien. – Norge slipper ut ca 15 tonn CO2 per innbygger per år, i USA er det samme tallet ca 20 tonn, og i Sverige ca 9. Til sammenlikning er utslippene per innbygger i Bangladesh ca 0,5 tonn, sier Hygen. – Det er anslått at kloden tåler en belastning på omkring 2 tonn CO2 per person per år, opplyser han. - Det er åpenbart at vi må ned i energiforbruk, mens de må opp, legger han ivrig til. Det etiske dilemmaet oppstår hvis vi sier at det ikke har noen betydning hva hver enkelt av oss gjør, samtidig som vi stiller krav til at Kina eller Bangladesh om å stoppe utviklingen sin. – Kan vi selv reise to ganger i året til Gran Canaria, og samtidig nekte kinesiske mødre muligheten til en vaskemaskin? Spør Hygen retorisk.
Folkelig engasjement og politisk mot Det er få ting nordmenn snakker så mye om som været. Og i sommer har vi hatt den våteste sommeren noen sinne(!). Likevel er det krevende å skape tilstrekkelig forståelse og holdningsendring knyttet til klima. – Jeg tror vi må sette fokus på det vi faktisk kan gjøre, slår Hans Olav Hygen fast. – Det er aldri for seint, og hvordan været blir i slutten av århundret kan vi fortsatt påvirke! sier han entusiastisk. Hygen har ikke noe trylleformular, men prøver seg på å skissere noen tiltak. – Først og fremst må vi bli bevisst på at det er vi som bestemmer. I et demokrati velger vi politikerne våre selv, og bare vi
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
kan gi dem støtte og tilslutning til omlegging i mer bærekraftig retning. - Dagens politikere tør ikke gjennomføre nødvendige og upopulære miljøtiltak fordi de vil miste makt og posisjoner som følge av det, det er jo forståelig, sier Hygen. Organisasjoner og folkeopplysning kan spille en viktig rolle for å skape forståelse for bærekraftig utvikling blant folk og slik skape politisk aksept for nødvendige tiltak, resonnerer han. - I tillegg må vi nok ha noen politikere som tør å gå i front her. I Sverige har utslippene faktisk gått ned, mens i Norge fortsetter de bare å øke. Her justerer vi heller på målsettingene enn på innsatsen, og det er betenkelig! slår Hans Olav Hygen fast.
Folk flest ikke viktig nok for forskerne? Hans Olav Hygens daglige jobb er å sørge for at oppdatert informasjon om vær og klima er tilgjengelig for alle. Han holder foredrag for fylker, pensjonistforeninger og industri, han svarer på spørsmål fra journalister og han holder motet oppe. Han mener forskningen og akademia har et stort ansvar for å formidle kunnskapen og skape debatt om klima og bærekraft. – Det er en grov systemfeil i forskning og akademia at formidling og kommunikasjon til allmennheten ikke ses på som stuereint, slår han fast. – Problemet er ikke bare at man ikke premieres akademisk for å skrive en kronikk i avisen, det er også at man blir uglesett i akademiske miljøer, legger han til. – Interessen for fagene vil bli større dersom forskerne deltok mer i samfunnsdebatten, da vil kanskje forståelsen blant folk også øke?
Hva kan folkeopplysningen gjøre? - Det eneste som kan gjøre utviklingen mer bærekraftig er langsiktig, vedvarende jobbing, sier Hans Olav Hygen. Og han er opptatt av at folket må gå foran i dette spørsmålet. Hygen gjør det klart at vi ikke har kommet noe lenger enn vi hadde til Brundtland kommisjonen i 1992, derimot har vi økt utslippene siden den tid. Slagordet “Tenke globalt – handle lokalt” er derfor, smertelig nok, like aktuelt som for 20 år siden. – Jeg utfordrer folkeopplysningen til å ta aspektet med bærekraftig utvikling inn i alt dere jobber med, sier Hygen, og avslutter med følgende oppfordring: – Ikke la bærekraft bli et eget felt, men et tankesett – en måte å jobbe på. Se utfordringene, men fokusér på mulighetene! DialogWeb ,
Norge folkbildning, hollbar utveckling, 2009-2011
Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene
Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development? 03. oktober 2011 09:09 This was what we wanted to find out in a survey by the NVL’s
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
network Older workers in the Nordic countries (OWN), targeted to the confederations in the Nordic Countries. In a situation where the social partners were heavily involved in the search for solutions for the challenge of the ageing workforce, their approach to lifelong learning as such was intense, yet at the same time very loosely grounded when it came to their oldest members. Consequently, OWN aimed at collecting systematic knowledge on the extent the social partners have developed policies and outlined strategies, which explicitly address the demographic change and promote opportunities for lifelong learning and career development among their senior members (50+).
Explicit policies by social partners – a serious concern for development opportunities? Our point of departure was that if the social partners, indeed, were serious about developing opportunities for career development and extension for their senior members, this certainly would be the case in the Nordic Countries. The assumption was built on several facts. Firstly, the workforce in the Nordic countries tend to be highly organized – especially the older workers – and much more so than elsewhere in Europe and beyond. Secondly, in most cases the activity rates in the labour markets also among the seniors are well above the European average. Thirdly, the idea of continuous learning and the need for a meaningful work has been included in the agreements between the working life parties in all the Nordic countries, a fact reflected in highest participation rates in lifelong learning in Europe. However, not all people are provided with – or take an advantage of – the possibilities to continue learning relevant to their career development. Indeed, the fact remains that also in the Nordic Countries older workers’ participation rates in LLL are clearly lower compared to their younger counterparts. In case of workers in and beyond their 50s in non-managerial positions, a mentality according to which they hope to be able to keep their jobs until to be able to retire with dignity, is much more common than that they would consider flexible learning and career development opportunities in line with younger workers. Yet, we are talking about an age group, which potentially have another 15-20 years to go in working life! Studies show that trade unions are in “an especially difficult position” regarding lifelong learning, but also that they should develop clearer strategy in response to demographic change, and communicate it to their members.
Good work started but systematic differences between the Nordic countries It appeared that while some social partners have started very good work, for many the issues of lifelong learning and opportunities for career development for older workers were not on their agenda. We found differences between the unions in most of the aspects and within most countries. Furthermore, the findings revealed rather systematic differences between the Nordic countries. Targeted policy measures regarding the older workers showed to be in place in Denmark and Norway, while this seemed to be least the situation in Sweden. Finland and Iceland have been prioritizing more general lifelong learning policies, without targeting to any particular group. Several of the social partners pointed out that good personnel and competence policy is good for everybody, regardless of their age. Hence, no need to be explicit regarding any subgroup. While also in Sweden the equal opportunities policies are strong, the low or non-existing focus on older workers’ situation by the social partners suggests that for the time being the country’s situation may be somewhat different among the Nordic countries. However, here we find some correspondence to the situation in Iceland, where the social partners seemed to awake on the issue of senior employees’ development opportunities only as a result of the OWN-study. These two countries already have the highest employment and activity rates for older workers and in Iceland also the LLL rates are high, highest after Denmark.
Targeted or general measures for more opportunities to learning beyond-midlife? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Overall the findings indicate that targeted measures to senior employees provide stronger, and in many cases much needed support to LLL and career development for older workers than general policies. Targeted lifelong learning policy can relate to higher learning participation rates, as in Denmark, than in countries with only general policies. However, as the case of Norway showed, targeted policies do not necessarily “guarantee” opportunities for and participation in learning among seniors. Indeed, their LLL rates in Norway are the lowest of all the Nordic countries, yet their employment rates are high. On another note, also general LLL-policies can provide strong basis for seniors’ career development, as suggested by the high employment rates in Iceland – but not in Finland - provided that other relevant areas of policy and practice are supportive to these.
Lack of assertiveness and systematic follow-up of policies What we can conclude from the findings is that there is much room for social partners to be more active and assertive, in their policy and practice, to provide support and encouragement to their senior members for learning and development of their job-related knowledge, skills and attitudes. Here the social partners could play a leading role in society if needed, as they have done in regards shortening of working time. Most of the confederations also clearly have room to improve the follow-up of the implementation of their policies in practice, on the grass root level by their member organizations. The report is available at: www.nordvux.net/portals/0/_dokumenter/2013/social_partners.pdf DialogWeb ,
in English kompetensutveckling, äldre i arbetslivet, 2009-2011
Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Adult education emptying out the peripheries Eve Eisenschmidt Supports Novice Teachers
Kära läsare 25. august 2011 11:13 Det handlar om att förstå helheter, varför man är där man är och hur man har kommit dit. För att kunna greppa större kulturella sammanhang måste man framför allt förstå sig själv och sin familjs historia. Detta är enligt Berndt Arell kärnan i kulturarvstänkandet. Arell är direktör för Svenska kulturfonden i Finland och från årsskiftet chef för Nationalmuseum i Sverige. Hans är en av många kloka röster som i detta nummer av DialogWeb förklarar varför det immateriella kulturarvet är så viktigt för oss alla. På statligt håll hör de baltiska länderna samt Island och Norge till de stater som har ratificerat Unescos konvention för skydd av det immateriella kulturarvet från 2006.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Kjærsti Gangsø, verksamhetsledare för det norska Studieforbundet kultur og tradisjon, talar om att ”bevara genom att använda” och tar folkdansen och folkmusiken som ett exempel: idealet är den gamla traditionen, men den förändras med tiden. Själv arbetar hon hårt för att lagstiftningen i Norge ska ändras så att det blir möjligt att starta en utbildning för smeder. Den isländska tröjan är ett annat fint exempel på hur en gammal tradition kan förnyas så att den blir en inkomstkälla för småföretag, konstnärer och designers. Det Östisländska kunskapscentret satsar på produktutveckling av lokalt material som trä (det finns skog i Hallormsstad på Östisland), ull och rendjur. Centret deltar också i projektet Creative communities med Sverige, Danmark och Norge för att utbyta erfarenheter om lokalt hantverk och skapa nya jobb. På Färöarna riskerar båtbyggeriet att dö ut och därmed den vackra traditionella träbåtsmodellen. Det finns ett ljus i tunneln, för båtmodellen används fortsättningsvis i de traditionella roddtävlingarna, och nu har kulturministeriet även tillsatt en arbetsgrupp för att undersöka hur man på bästa sätt kunde bevara denna ovärderliga tradition. Att kulturarvet ska vårdas, nyttjas och bevaras inte bara av museer och andra kulturinstitutioner utan även av gemene man visas med önskvärd tydlighet i artikeln från Estland, där en stor riksomfattande inventering av det immateriella kulturarvet har pågått sedan 2010. Det är enbart levande seder, traditioner och färdigheter som samlas in av vanligt folk med hopp om att de ska fortleva. I dem kan ingå allt från Dagöbornas oefterhärmliga humor (bäst är de på att berätta vitsar om grannön Ösel invånare) till att virka spets, röka fisk eller baka rågbröd. Att traditioner kan överföras effektivt också i mindre skala visar det åländska exemplet, där paret Ulf och Karin Eklund, som har startat ett ekologiskt hembageri och hantverkskafé, undervisar grupper genom att ta dem med ut i skog och mark, i kök och bageri. Att bevara hantverkartraditioner kan också bli en hel folkrörelse. Det är fenomenet craftivism ett gott exempel på. Artikeln från Sverige berättar om Brunaluna, Maskan och Luftmaskan från kollektivet Stickkontakt som smyckar Stockholms utemiljöer med stickat och virkat.
– Från början var det bara roligt, en kul grej. Men det har ploppat upp en massa tankar längs vägen. Vi lägger till något feminint i gaturummet där det mesta, åtminstone hittills, är byggt och designat av män. Bara man sätter ut en liten grej förändrar man någonting, säger Brunaluna. Också som pedagogisk metod spelar överföringen av traditioner en viktig roll, visar artikeln från Danmark. Karen Maigaard, som är föreståndare för Odense Fagskole i Danmark, talar om ”gøremålspædagogikk”, sysslopedagogik, och påpekar att eleverna i de danska hushålls- och handarbetsskolorna, som från och med den 1 september heter De Frie Fagskoler, blir bättre på att bland annat skapa sociala nätverk och på att välja utbildning och arbete. Maigaard tycker att det är synd att de fria fackskolorna inte har den status de är värda och det är paradoxalt att de lider av elevbrist samtidigt som målsättningen i Danmark är att 95 procent av de unga ska genomföra en så kallad ungdomsuddannelse. Ett samhälle som ger alla en rejäl chans att ta reda på vem de är och varför de är här är väl något vi alla vill ha. ,
innovation, kreativitet, kultur
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
DialogWeb
Sverige
Se også Om tyst kunskap Kunskap i stället för bridge Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting De stickar in staden i garn
Eating rye-bread is intangible cultural heritage, too 25. august 2011 09:46 The Convention defines intangible cultural heritage as “the practices, representations, expressions, knowledge, skills – as well as the instruments, objects, artefacts and cultural spaces associated therewith – that communities, groups and, in some cases, individuals recognize as part of their cultural heritage. This intangible cultural heritage, transmitted from generation to generation, is constantly recreated by communities and groups in response to their environment, their interaction with nature and their history, and provides them with a sense of identity and continuity, thus promoting respect for cultural diversity and human creativity.”
It’s about living heritage „Intangible heritage is living heritage – knowledge, skills and customs that have an important role in the lives of communities and that are continuously practiced and transmitted. The goal of the inventory is to raise awareness about the diversity and meaning of our living heritage”, Kristiina Porila says. For example eating and baking rye-bread is intangible heritage, too and constitutes a part of our identity.
Cultural heritage has been collected for centuries in Estonia by historians, folklorists and ethnographers. However the starting point of the inventory is different. It relies on the bottom-up initiative and point of view of local communities that have a chance to introduce their own heritage,” stresses Kristiina Porila.
The first entries The very first entries were made by communities from Hiiumaa island in the west of Estonia and the historical region of Võrumaa in the south-east, where people have consciously been safeguarding their intangible cultural heritage for a long time already. These communities thus make a good role model for others, remarks Kristiina Porila, the Intangible Heritage
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Specialist of the Folk Culture Centre. The inventory is available in Estonian at www.rahvakultuur.ee/vkpnimistu.
The texts, photos and videos on the webpage of the inventory give us a chance to get to know various elements of the intangible heritage of the above-mentioned communities. We learn about handy-crafts and foodways of the Hiiumaa community: about the way they use and make rocking chairs, pullcarts, traditional jewellery or laces, about homebrewed beer and a special soup. But the most important thing to remember about the people from Hiiumaa, and the most difficult one to capture and to safeguard, is their distinct witty sense of humour.
A distinctive feature of the Võru community is their langue, currently spoken by some 50 000 people. Some newspapers and books are published in this language and in the region children can take Võro-language classes at school. As we see in the inventory people from historical Võrumaa also proudly safeguard their knowledge and customs related to the smoke sauna (a sauna without a chimney) as well as playing and handcrafting the Estonian diatonic accordion.
Training courses raise awareness about intangible heritage and the inventory Needless to say the inventory welcomes new entries from all over Estonia. Many communities in Estonia have been actively involved in safeguarding their intangible heritage for many years, Kristiina Porila points out, and are therefore eager to participate in the training courses organised by the Folk Culture Centre. “We want to encourage people to notice, cherish and safeguard the knowledge, skills and customs that form their intangible heritage. Our aim is to draw their attention to the importance of these intangible ties that give us a sense of belonging and continuity in a world that is rapidly changing.” The participants also learn to conduct a small scale research in order to compile future entries for the inventory. Furthermore, during the courses likeminded people from different parts of the country have a chance to discuss and exchange experiences, to learn form each other.
The Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Many interesting traditions and skills of intangible cultural heritage from the Baltic countries have been inscribed on the international Representative List.
Some well-known examples:
The Baltic Song and Dance Celebrations. Inscribed in 2008 on the Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity (originally proclaimed in 2003) Both a repository and a showcase for the region’s tradition of performing folk art, this cultural expression culminates in large-scale festivals every fifth year in Estonia and Latvia and every fourth year in Lithuania. These grand events, held over several days, assemble as many as 40,000 singers and dancers. For the most part, the participants belong to amateur choirs and dance groups. www.unesco.org/culture/ich/index.php?pg=00011&RL=00087 The Kihnu Cultural Space. Inscribed in 2008 on the Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity (originally proclaimed in 2003) The small islands of Kihnu and Manija are home to a community of 600 people whose cultural expressions and agricultural traditions have been kept alive over the centuries largely through the island’s female population. www.unesco.org/culture/ich/index.php?pg=00011&RL=00042 Seto Leelo (Seto polyphonic singing tradition). Inscribed in 2009 on the Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity. For the Seto community living in South-Eastern Estonia and the Pechory district of the Russian Federation, the tradition of leelo, an ancient polyphonic singing tradition, is a cornerstone of their contemporary identity. www.unesco.org/culture/ich/index.php?RL=00173.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
DialogWeb ,
in English
Bådebygning – århundreders overlevering på retur 25. august 2011 09:37
Fra far til søn Bådebygning var gennen tiderne typisk et arbejde, som mange bønder havde ved siden af deres daglige dont. De var især aktive på den tid af året, hvor der var mindre at lave, og derfor byggede de især både om vinteren, hvor landbrug og fiskeri var mindre tidskrævende end om sommeren.
Hvis faderen var bådebygger, lærte han sønnen håndværket, og mange steder gik dette erhverv i arv. Normalt var der ikke flere bådebyggere i den samme bygd. Men i nogle bygder har en stor del af beboerne været berømmede for deres faglige færdigheder som bådebygger. På øen Nólsoy blev bådebygning et hovederhverv, og unge mænd fra hele landet rejste dertil for at lære dette håndværk. Helt op til det tyvende århundrede har både, bygget i Nólsoy, haft et særlig godt ry. Også i bygden Mikladalur på øen Kallsoy har beboerne været fremragende bådebyggere.
Læretiden De yngre generationer lærte håndværket ved at gå en ældre mand til hånde, og læretiden var ikke lang. Efter to vintre i arbejde hos en mere erfaren håndværker, kunne en yngre mand arbejde som bådebygger, for da havde han tilegnet sig den nødvendige viden om arbejdsmetoden. Og når den yngre mand havde bygget 12 både, kunne han bruge titlen bådebygger, selv om han og alle andre var vidende om, at han endnu havde meget at lære.
En bådebygger var konstant opmærksom på andres vellykkede og mindre vellykkede resultat: hvilke proportioner var særlig velegnede? Hvordan fungerede båden i vind og vejr? Hvad kunne forbedres næste gang, en båd skulle bygges? Den fortsatte kommunikation med andre bådebyggere og fiskere var et led i en vedvarende læringsproces. En god bådebygger var dog sjældent eller aldrig helt tilfreds med en ny båd.
Nye tider I dag er der få bådebyggere tilbage på Færøerne, og udsigterne til, at unge finder en læreplads, så de kan lære håndværket, er ikke de bedste. – Jeg har ikke nok arbejde til en lærling, fortæller Jóan Petur Clementsen, der arbejder som bådebygger i Sandur på øen Sandoy. Jóan Petur begyndte at arbejde i sin fars værksted, mens han endnu gik i folkeskolen, og efter afsluttet realeksamen kom han som 16-årig i lære hos sin far, der også var bådebygger. – Dette var i midten af firserne, og vi havde nok at lave. I en årrække byggede vi hvert år fire store både til kystfiskeri, men i slutningen af firserne fik vi ikke længere så mange bestillinger, og i dag har jeg næsten intet arbejde som bådebygger, fortæller Jóan Petur.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Den traditionelle færøske træbåd fik på det tidspunkt hård konkurrence fra glasfiberbåde, hvis produktion ikke krævede så mange arbejdstimer og derfor kunne fremstilles til en billigere pris. En dyb økonomisk krise i det færøske samfund i midten af halvfemserne begrænsede købekraften, og en række formelle krav med hensyn til fiskeri og til offentlige afgifter påvirkede også efterspørgslen efter den færøske båd som brugsbåd.
Kaproning I kaproning, Færøernes nationalsport, spiller den færøske træbåd fortsat hovedrollen, og mange har påvist, at det netop er kaproningen, som vil bevare bådebyggernes håndværk. Kaproningsbådene skal være så lette og smidige som muligt, og deres form er derfor med tiden noget ændret i forhold til bådene til kystfiskeri, hvor hurtighed ikke er et krav.
Hver sommer deltager hundredvis af roere i alle aldre i konkurrencer i kaproning. Konkurrencerne foregår i forbindelse med sommerstævner, der holdes over hele landet, og overalt er der stor interesse for denne begivenhed. Roforeningerne får jævnligt fremstillet både til kaproningen, hvilket giver nogle bådebyggere arbejde og mulighed for at vedligeholde deres håndværk.
På museum eller til søs? Får de kommende generationer også mulighed for at stikke til søs i den traditionelle, færøske robåd, eller skal vi i fremtiden tage på museum for at beskue den?
Kulturministeriet nedsatte i juni i år en arbejdsgruppe, der fik til opgave at undersøge, hvordan man kan bevare den færøske håndværkstradition i forbindelse med bådebygning. Arbejdsgruppen skal komme med forslag til, hvordan man kan skabe leveforhold for bådebygning.
Det anføres i kommissoriet at levende håndværk, eksempelvis bådebygning, har ringe forhold. I håndværket ligger en stor del af videnen om vores kulturarv. At bevare den færøske båd som en kulturgenstand, der fortsat vil blive bygget på Færøerne, er et spørgsmål om at prioritere og samle den viden, vi stadigvæk har til bådebygning og at føre denne viden videre til fremtidige generationer. Arbejdsgruppen forventes færdig med sit arbejde i november i år. – Det levende håndværk har svært ved at overleve. For at dokumentere og bevare håndværket bør man optage alle de mange detaljer i forbindelse med bådebygning på film. Og måske bliver det igen moderne at eje en færøsk båd. Det afhænger jo også af økonomien, siger bådebyggeren Jóan Petur Clementsen.
Kilder: Hin føroyski róðrarbáturin. Sjómentir føroyinga í eldri tíð, af Andras Mortensen
Seinastu bátasmiðirnir. TV-dokumentar, Færøernes Nationalradio mars 2011
Interview med Jóan Petur Clementsen, bådebygger i bygden Sandur på Sandoy DialogWeb ,
Danmark kultur, näringsliv
Se også Otte grunde til at lykkes Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Kulturen er med i rygsækken Fortæl de gode historier Nye fagskoler har dybe rødder
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Åland
Surdeg och örter lockar deltagare 25. august 2011 09:21 Jag får en rundtur på Pettas ekologiska hembageri & hantverkscafé, eller ”Pettas” som stället numera kallas i folkmun. Företaget finns i Geta och namnet härstammar från elevernas smeknamn på skolans sista kvinnliga lärare. Läraren hette Emilia Charlotta Aurora Pettersson och undervisade vid skolan i 35 år. Eleverna kallade henne för Petta. Idag inrymmer skolan ett hantverkscafé, ett bageri, en gårdsbutik och så till sist den ”Gula salen”. Salen är stor och används därför som kurssal, konferens- och festsal. Just nu pryds väggarna av en hantverksutställning som några lokala hantverkare haft under sommaren.
Över en kopp kaffe och hembakt blåbärspaj pratar vi om Karin och Ulf Eklunds bakgrunder. Ulf har bl.a. befunnit sig i forskarvärlden som marinbotanist, läst juridik och data, varit hälsotekniker och översättare. Karin å sin sida har läst marknadsföring, startat och drivit ett litet ekologiskt bageri under tio år tidigare, utbildat sig till småbarnspedagog inom Waldorf-/Steinerskolan. Sedan, tillägger hon, har intresset för natur och hantverk alltid funnits där. Även om det kan vara svårt att tro är detta bara ett axplock av deras erfarenheter.
Företaget startades som ett examensarbete När Ulf och Karin insåg att de tillsammans hade många ben att stå på föddes tanken att starta eget. Innan de startade upp företaget påbörjade de båda två en Mål-2 vuxenutbildning till företagsekonomer. När det visade sig att examensuppgiften var att göra en verksamhetsplan, sätta upp budget och tänka på olika marknadsföringsstrategier gjorde de slag i saken och registrerade sitt företag.
– Vi bestämde oss helt enkelt för att starta företaget under tiden som vi gick på kursen. Den stora fördelen var att allt blev noggrant granskat innan vi ens kommit igång, berättar Ulf.
– Ja, och åtminstone hela första året hade vi ett riktigt bra bollplank så fort vi kände oss lite osäkra, fortsätter Karin.
Undervisar i gamla traditioner Det är ingen vanlig skolundervisning som paret Ulf och Karin Eklund bedriver. Helst lär de ut sina kunskaper i skog och mark, i bageri eller kök. De föredrar en undervisning i diskussionsform, eftersom det då blir ett annat utbyte mellan kursledare och kursdeltagare. Karin påpekar också hur viktigt det är att ständigt vara nyfiken på det man undervisar i, för att kunna lära ut. En del av Pettas kurser är mer säsongsbetonade än andra. När det gäller t.ex. kurserna i örtkännedom har de märkt att flera kursdeltagare kommer igen en annan månad för att även få lära sig om den säsongens örter och användningsområden.
Vilka kurser som efterfrågas tycks gå lite i vågor. T.ex. kom intresset kring att baka surdegsbröd till Åland i ganska stor utsträckning redan för några år sedan. Då arrangerade Pettas också ett antal kurser kring detta. Efter ett tag minskade efterfrågan och andra kurser fick större uppmärksamhet. Men det senaste året har intresset för att lära sig baka med surdeg blossat upp igen.
Hur många kurser det blir per år är svårt att säga. Mest beror det på att de har ett så flexibelt system och arrangerar kurser på efterfrågan för grupper mellan fem och tolv personer. Vissa kurser är samarbeten med Medis (Medborgarinstitutet) eller andra företag som t.ex. Solklart och Lustans Ekologiska hudvård som prioriterar det ekologiska valet.
Gammal kunskap även i ny tappning http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Bageriets gårdsbutik och café spelar en viktig roll även i marknadsföringen av kurserna. I caféet ska kunderna kunna smaka sig till hur mycket det betyder med bra råvaror och rätt tillagning. Både Karin och Ulf märker att smakerna väcker gästernas nyfikenhet kring hur man t.ex. bakar surbröd eller använder trädgårdens olika örter och så kallade ogräs i matlagning.
– Vi vill lyfta fram att den gamla traditionen kring matlagning och bakverk ofta är enklare och i slutändan också godare än dagens hel- och halvfabrikat, berättar Karin.
Generellt har miljömedvetenheten ökat på senare år, så det faktum att hela verksamheten är ekocertifierad lockar både kursdeltagare och kunder. På Pettas handlar mycket om att hitta sitt inre lugn, stanna upp och se vad naturen har att ge, att ta tillvara det som odlats och även det som hos de flesta kallas för ogräs. Den gamla kunskapen lärs ut i både ny och traditionell tappning. Vad sägs om surdegsbröd till en lugnande kopp kamomillte, en pesto på kirskål och nässlor eller varför inte en ansiktsmask på havre och örter?
Länkar: Pettas hemsida: www.petta.biz
Pettas blogg: http://pettasblogg.blogspot.com
Medborgarinstitutets hemsida: www.medis.ax Åland ,
Hållbar utveckling kultur
Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon 25. august 2011 08:52
Fra folkedans til folkeopplysning - Veien startet med folkedans - det er det ingen tvil om! sier den engasjerte daglige lederen i Studieforbundet kultur og tradisjon. Hun begynte å danse folkedans som barn – og hun danser fortsatt. Dansen åpnet blikket for folkelig kultur og folkelige samværsformer. Derfra ble det folkeopplysning og voksenopplæring. - Jeg er vel det en kan kalle ufaglært, sier Kjærsti Gangsø. Hun har videregående skole med håndverksfag, litt påbygg med korte kurs i kontorfag og ledelsesfag på høyere utdanning. Og hun har jobbet i frivillige organisasjoner nesten hele livet. – Jeg startet som folkedansinstruktør på heltid i Nord-Trøndelag på 70-tallet, ble deretter organisasjonssekretær, jobbet i Tynset kommune med kulturhuset, og har jobbet i flere store ungdoms- og kulturorganisasjoner før jeg kom til studieforbundet i 1998, sier hun.
Muligheter og ansvar
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Som daglig leder i Studieforbundet kultur og tradisjon gjennom mange år står Kjærsti Gangsø med mange muligheter og et betydelig ansvar for videreformidling av den immaterielle kulturarven. Og med immateriell kulturarv mener vi å bevare og fremme kulturuttrykk som muntlig fortelling, ritualer og skikker, dans, musikk, og kunnskaper om tradisjonelt håndverk. Det trives hun med. Studieforbundet kultur og tradisjon høres ut på navnet som noen som steller nesten utelukkende med kulturarv, men det tilbakeviser hun: - Nei, tvert om! Vi valgte navnet “kultur og tradisjon” istedenfor “folkekultur” fordi mange av dagens medlemsorganisasjoner driver opplæring innenfor kulturfeltet, ikke nødvendigvis det folkelige kulturfeltet. Likevel sier “Kultur og tradisjon” noe om at vi har vår tyngde innenfor tradisjonsfeltet - og det har vi, slår hun fast. Som et illustrerende eksempel ble det gjennomført hele 435 kurs i veving i 2010 (!)
Danseband og kulturarv Vi spør Kjærsti Gangsø om folkelig kultur og kulturarv er det samme. Hun drar litt på det. - Tja, si det? Det kommer vel an på øynene som ser. Det kan være det samme, men trenger ikke å være det, sier hun, og illustrerer med følgende eksempler: - Kirkebygg er definitivt kulturarv, men kan vel neppe sies å være folkelig kultur? På den annen side er danseband folkelig kultur, men er vel ikke i dag ansett som kulturarv? - Men det vil det nok bli om noen år, legger hun til.
Å ta vare på det vi kan og det vi gjør Kjærsti Gangsø uttrykker tydelig skepsis mot kulturarv som bevares uten tanke på vedlikehold og bruk. - Jeg liker tilnærmingen ”vern gjennom bruk”, sier hun. - Det handler om å verne på en måte som gjør både bygningene og gjenstandene aktuelle i dag, forklarer hun entusiastisk. Hun understreker at noe selvfølgelig må på museum og blir bare der, men løfter fram den immaterielle kulturarven som ikke kan stues bort. - Den immaterielle kulturarven handler jo nettopp om det vi kan og det vi gjør – og det gjør vi jo i vår egen samtidsier hun. Folkemusikken og -dansen, som hun kjenner så godt, fungerer som eksempel: Idealet er den gamle dansen og tradisjonen, men også den endres og tilpasses over tid.
Politikk, vilje og penger
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
- I Norge er vi gode er på å ha bevissthet, men dårlige på å bevilge penger, sier Kjærsti Gangsø. Hun mener den manglende viljen til å styrke finansieringen av studieforbundenes kurs er et tydelig tegn på dårlig tilrettelegging for at den immaterielle kulturarven skal leve. - Det er for lite ressurser til kompetanseoverføringen mellom mennesker, sier Kjærsti Gangsø. Og nå gnistrer hun igjen. Og da spør vi henne hvilken rolle studieforbundene har for å ivareta kulturarven? I vårt system er studieforbundet viktig for opplæringen organisasjonene driver. Både økonomisk, men også som møtestedet for faglig utvikling. I tillegg er samspillet mellom aktører i det offentlige og innenfor privat og frivillig sektor er avgjørende. – Men for meg er de frivillige organisasjonene, som samler veldig mange mennesker fra hele befolkningen svært viktige! Studieforbundet er en aktør for dem, og sørger for at rammevilkårene innenfor opplæring er til stede og samtidig som vi står på for at de skal bli stadig bedre, mener hun.
Resultater og nye kamper Denne dama har jobbet med kurs og voksenopplæring i mange år, og har et bankende hjerte for det hun mener er veldig viktig formidling. Og Kjærsti Gangsø har all grunn til å være stolt. Organisasjonene i Studieforbundet kultur og tradisjon hadde nesten 35 000 deltakere på kursene sine i 2010! I tillegg kan Kjærsti Gangsø vise til en rekke konkrete resultater av målrettet jobbing for kulturarven. – Jeg er stolt av at vi, i tillegg til de nær 3500 kursene lokallaga arrangerer, tilbyr modulbasert opplæring for vev og bunadsfaget som gir mulighet for å ta svennebrev, smiler hun. Hun erogså styreleder for Handverkskolen AS . Der tilbys det opplæring i treskjæring på videregående skoles nivå. Men det er behov for smedlinje i Norge, og det finnes både kompetanse, vilje og elever til å starte opp. Men privatskoleloven står i veien. Privatskoleloven som trådte i kraft 2007 sier at nye private utdanningstilbud enten må være religiøse, drive med alternativ pedagogikk, være retta mot toppidrettsutøvere eller funksjonshemmede. Den sier ingenting om små, verneverdige fag. Dermed er opprettelsen av en smedlinje lovstridig. – Privatskoleloven må endres, slår Kjærsti Gangsø krystallklart fast. Jeg ønsker inderlig at flere unge skal få muligheten til å utdanne seg innenfor de små og verneverdige fagene. For den immaterielle kulturarven kan bare leve videre ved at noen vil formidle, noen vil lære - og det tilrettelegges for begge deler! Studieforbundet Kultur og Tradisjon: www.kulturogtradisjon.no
Om Handtverkskolen AS: HTML DialogWeb ,
Norge folkbildning, kultur
Se også Mangfoldig kultur! Velkommen inn til Sisa Bærekraftens bekvemmelighetstvil Fra ull til gull Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker
Fra ull til gull 25. august 2011 08:40 Den islandske genseren hadde tidligere stort sett bare vært brukt på teltturer for å holde varmen i det meget skiftende islandske vær. Genseren var tradisjonelt tykk, omfangsrik og
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
egentlig uten særlig form, i tillegg var fargene de samme som på sauene, i grå, brune eller beige toner. I dette århundret, nullene, fikk genseren en helt ny fasong, kvinnelige former, og den ble kort, lang, eller vest med separate ermer, alt etter behov, og dertil i alle verdens farger. Materialet gjenomgikk også en forvandling. Istedenfor å strikke med dobbelt garn (lopi) begynte man å bruke en tynnere tråd (lett lopi). Dermed ble plaggene også mer elegante og kledelige, samtidig som de er varme.
Kulturarv og nydannelse Slik utvilkling skjer ikke helt av seg selv. Det ligger vanligvis en lang prosess bak. Utviklingsarbeid basert på læring og eksperimentering, utdanning og prøver. Det er særlig ett livslang læring-senter i Island som har arbeidet med utdanning på området brukskunst og design. Det er Øst-Islands kunnskapssenter. I følge utdanningsleder Bergþóra Arnórsdóttir er dette utdanningstilbudet utviklet i løpet av de siste årene.
- Fordi vi her i området har flinke handverksfolk og lang tradisjon for brukskunst, har vi har prøvd å møte deres behov for utdanning. De siste par årene har vi kunnet tilby tre kurs som er knyttet til dette tema. Vi startet med et kurs som bar navnet Tankevirksomhet – design og innovasjon, hvor vi presenterte det som var aktuelt på området design og brukskunst på Island. Vi fikk designere som forelesere, og de delte med seg av sin erfaring. Neste termin tok vi ett skritt videre. Deltakere fikk dypere trening i brukskunst og design med farge- og formteori og anvendelse av data programmer for design og mønster. De fikk anledning til å utvikle egne produkter, egne ideer. Ut av dette kurset ble flere interessante produkter til, og de kan nå kjøpes over hele landet.
Hvorfor Øst-Island? Østlandet har to fordeler framfor andre landsdeler på Island når det gjelder tradisjonelt råmateriale for brukskunst. Disse materialene har hatt innflytelse på kulturen, påvirket og preget deres brukskunst. Det ene er at de har skog, Hallormstadsskogen, hvor det til og med er forskjellige tresorter. I tillegg finnes det en dyreart der som ikke finnes i andre landsdeler – nemlig rein. Bergþóra Arnórsdóttir er stolt over at Øst-Islands kunnskapssenter, sammen med andre utdanningssentre i Sverige, Danmark og Norge, har fått støtte til ett prosjekt fra ESB.
- Prosjektet heter Creative communities og går ut på å anvende materiale fra regionen for å skape nye jobber. Vi valgte å konsentrere oss om tre fra skogen i Hallormstad, rein og ull, fordi området også har mange bønder som driver sauavl.
Skape innovative produkter Bergþóra fortsetter med å fortelle at hovedvekten i prosjektet er å utvikle utdanningstilbud som kan gi produktutvikling basert på de lokale råvarene, og hvordan de kan anvendes for å skape nye jobber innefor brukskunst eller småindustri.
- Det er utrolig verdifullt å besøke sentre i de andre nordiske landene og lære av deres tradisjon og erfaringer på området. Vi har fått gode råd, veiledning og nye ideer. Målet er å danne en plattform hvor eksperter fra forskjellige områder, ulike personer med ulike kunnskaper og erfaringer møtes. Vi vil utvikle utdanningstilbud med studiemateriell om produktutvikling av materiale som kjennetegner Øst-Island, det vil si ull, tre og reinsdyr. Utdanningen skal bidra til innovasjon blant brukskunstnere, designere og bedrifter i området. At de får mulighet til å øke sine ferdigheter i produktutvikling, produksjonsprosesser og markedsføring. Dette skal åpne veier i to retninger, enten småproduksjon eller masseproduksjon. Forhåpentligvis vil resultatet også medføre nye jobber innenfor produksjon og videreføring av kulturarven i form av nye produkter laget av Østlandets råvarer, avslutter Bergþóra Arnórsdóttir. DialogWeb ,
Norge innovation, kultur
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Mangfoldig kultur! Velkommen inn til Sisa Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Kjære leser!
I kulturmöten uppstår goda ting 25. august 2011 08:27 – Det handlar om att förstå helheter, varför man är där man är och hur man har kommit dit, säger Berndt Arell som är direktör för Svenska kulturfonden, en av Finlands största privata bidragsgivare inom kultur och konst. Vid årsskiftet lämnar han Finland för att bli chef för Nationalmuseum i Stockholm. Tidigare har han bland annat varit chef för Kiasma, museet för samtidskonst i Helsingfors, för Helsingfors stads konstmuseum samt för Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn på den svenska västkusten.
Arell påpekar att uppfattningen att vi just nu lever i de yttersta tiderna och att det finns en risk för att den gamla kulturen går förlorad inte är speciell för vår tid utan så har antagligen varje generation under historiens gång uppfattat sin situation. Samma oro kan skönjas till exempel i korrespondensen mellan några svenska 1700-talskonstnärer som Berndt Arell nyligen har bekantat sig med.
– De trodde att det skulle vara slut med hela konstlivet efter Gustav III:s död, men så gick det ju inte alls. Kulturen och konsten dör inte utan förändras och ser olika ut under olika tidsåldrar.
Viktigast av allt är att var och en har sin egen privata historia att stå på, menar Arell.
– För att kunna greppa större sammanhang måste man framför allt förstå sig själv och sin familjs historia.
Enligt Arell är det grundutbildningens uppgift att ge det fundamentet, det vill säga en viss bildningsnivå, som sedan kulturinstitutionerna kan bygga vidare på.
Tillgång till utbildning för alla medborgare är avgörande för självförståelse och öppnar därmed dörrarna till kultur och konst.
– Smala sektorer som till exempel samtidskonst kräver vissa speciella bakgrundskunskaper för att man ska förstå den, men framför allt handlar det om att ge den tid. Och egentligen är det inte så stor skillnad på samtidskonst och äldre konst, de är dialekter av samma språk och det gemensamma är att de speglar sin samtid.
Norden i ryggmärgen Arell tycker att det är bekymmersamt att det nordiska kulturarvet inte verkar ha så stor betydelse för den yngre generationen just nu. Världen utanför Norden ter sig mera lockande och har blivit lättillgänglig tack vare internet och billiga http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
resor.
– På sjuttiotalet kändes den nordiska kulturkretsen tillräckligt stor och det var väldigt bekvämt att resa i Norden. Nu känns Norden inte lika häftig, men fortsättningsvis är Norden väldigt viktig för vår identitet, vår DNA-kultur hör till Norden, vi har den i ryggmärgen, vi är skandinaver och nordbor.
För att bevara ett livskraftigt kulturutbyte är det viktigt att aktörerna på det kulturella fältet får mötas på riktigt, både informellt och ”underkulturellt”, och det är just sådana möten som institutioner som Svenska kulturfonden ska stöda enligt Arell.
– I möten uppstår goda saker. Det är utövarna som ska vända sig till oss med sina önskemål och vi som sedan ska skapa maximala förutsättningar för dessa kulturmöten. Vår uppgift är att se till att det finns en plattform, men innehållet ska vi inte styra. Vi ska ge vårt stöd trots att det inte går att på förhand veta om ett initiativ lyckas eller inte.
Som exempel på goda möten nämner Arell festivaler för utövande konst som musik, teater och performance, där aktörerna får visa upp vad de håller på med och utbyta erfarenheter med varandra.
– För bildkonstnärer finns det helt enkelt ingen annan möjlighet än att via utställningar få visa vad de gör. Det handlar om en unik upplevelse, ett möte som sker i stunden och som förresten också gäller alla andra konstarter. Här hjälper det inte med e-post eller skype.
Sug efter skapande processer En institution som kulturfonden har enligt Arell både en konserverande och en förnyande roll inom kulturlivet, men den ska inte driva en egen linje. Det ska däremot museerna.
– Jag är väldigt tacksam för att jag som direktör för Svenska kulturfonden fått iaktta den skapande processen utifrån. Jag har fått större respekt för olika aktörer och jag har blivit bättre på att göra mitt eget jobb.
Som museichef slår Berndt Arell gärna ett slag för en utvidgad museipedagogisk verksamhet.
– I Sverige är museerna jättebra på att ordna workshoppar för barn och familjer, men för vuxna finns det inte samma utbud trots att det är minst lika viktigt att få dem med.
Som en uppmuntrande erfarenhet av museipedagogik för vuxna berättar Arell om de kurser i ikonmåleri som ordnades i samband med en utställning om klostret på det heliga berget Athos som ordnades för några år sedan på Konstmuseet Tennispalatset i Helsingfors.
– Kurserna blev genast fullsatta. Det finns ett sug efter att komma i nära kontakt med den skapande processen. Det ligger något magiskt i det.
Unescos konvention för skydd av det immateriella kulturarvet (Convention for the Safeguarding of the Intangible Cultural Heritage) trädde i kraft år 2006. Dess ändamål är att skydda och bevara så kallad immateriell kultur som till exempel muntlig tradition, utövande konstarter som musik, dans och teater, seder och bruk, kunskap om naturen och universum samt traditionellt hantverk.
Konventionens uppgift är även att garantera respekt för samhällens, gruppers och individers kulturarv samt väcka medvetenhet om kulturarvets betydelse på både lokal, nationell och internationell nivå samt garantera inbördes respekt. Internationellt samarbete och internationell hjälp ingår också i konventionens riktlinjer.
De baltiska länderna samt Norge och Island hör till de länder som har ratificerat konventionen. http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001325/132540e.pdf DialogWeb ,
Sverige internationalisering, kultur
Se også Om tyst kunskap Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Kunskap i stället för bridge Kära läsare Kära läsare
Nye fagskoler har dybe rødder 25. august 2011 08:21 For længe siden var det fattige sypiger, som greb ud efter nye kvalifikationer i håb om at skabe sig et erhverv som skræddere eksempelvis. På en håndarbejdsskole fik de lært både at tegne mønstre og skære til ved at kigge en rutineret fagmand over skulderen og gøre kunsten efter om og om igen. Og med inspiration i nye design, de ikke tidligere havde mødt, udviklede de selv egne løsninger, når det var påkrævet.
Eller brede kredse af unge piger: Inden de blev gift og stiftede familie, var det vigtigt for alvor at få styr på den kommende husførelse. Såvel viden om de farlige bakterier som helt konkrete husgeråd sugede de til sig i husholdningsskolernes køkkener. Og inden sengetid kunne både elever og lærere mødes over aktuelle magasiner og aviser – snart startede en debat om aktuelle tendenser i verden lige uden for skolens dør.
Gøremåls pædagogikken I dag spiller kvinder en ganske anden rolle i samfundet, og det meste syarbejde er for længst rykket langt mod øst. Men en række af landets op til 100 år gamle Husholdnings- og Håndarbejdsskoler har løbende formået at omstille sig til nye tider. Og de 14, som i dag eksisterer, oplever, at de stadig har en vigtig rolle at spille overfor helt nye generationer, fordi de repræsenterer en unik læringsstil.
- Vi er dybt funderet i det, vi kalder gøremåls pædagogikken, forklarer Karen Maigaard, der er forstander ved Odense Fagskole og fortsætter:
Oprindeligt tog skolerne afsæt i kvindernes gøremål i hjemmene. Deltagerne skulle blive mere bevidste og dygtigere til deres konkrete arbejdsopgaver, men nok så vigtigt skulle deres horisont udvides gennem kunst- og kulturfag eksempelvis. Et ophold på en Husholdnings- og Håndarbejdsskole blev anset som en del af den almene dannelse for kvinder, men efterhånden også som en vej til at skabe sig et erhverv, forklarer Karen Maigaard.
Læringen sker midt i fagets kultur I dag tilbyder Odense Fagskole linjerne animation, beklædning, design, iværksætteri, kunst og forfatter. Underviserne er fagfolk, som alle har et professionelt virke udenfor skolen som eksempelvis tegner, designer eller skrædder.
- For en skole som vores er det essentielt, at læringen aldrig sker løsrevet fra fagets kultur. Underviserne skal både fungere som faglige forbilleder, som vi kender det inden for mesterlæreren, og være den, eleverne kan spørge til råds om, hvordan man håndterer kontakten med kunderne eller sikrer sig, at man løbende udvikler sig inden for sit fag, fortæller Karen Maigaard.
Den almene samt demokratiske dannelse er ligeså væsentlige dele af den kulturarv, De Frie Fagskoler bærer med sig ind i det nye millennium. Almene emner bliver integreret i specialeundervisningen, ligesom der er selvstændige timer i
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
samfundsfag, filosofi, musik samt kunst- og kulturhistorie blandt andet.
Udvikling gennem fællesskab Mange af eleverne bor desuden på skolen, mens andre er dagelever. Og fællesskabet, som opstår på grundlag af kostskoletraditionen, er endnu en vigtig brik i læringen, forklarer forstanderen.
- Mange af vore elever fremhæver, at de er blevet bedre til at skabe sociale netværk, blevet mere selvstændige og målrettede. De oplever, at de får større livsforståelse og bliver mere parate til at træffe valg om uddannelse og arbejde eksempelvis. For næsten hundrede år siden så Husholdnings- og Håndarbejdsskolerne det blandt andet som deres opgave at stimulere livsdueligheden hos eleverne. Den mission har vi stadig som Frie Fagskoler, pointerer Karen Maigaard.
Rummelighed giver nye muligheder Blot 50 årselever er for tiden i gang på Odense Fagskole. Elevtallet på de Frie Fagskoler er i disse år faldende på grund af lavere statstilskud og øget deltagerbetaling. Det er paradoksalt, mener skolerne, når det på samme tid halter alvorligt med at nå målsætningen om, at 95 procent af alle unge skal gennemføre en ungdomsuddannelse.
- Fagskolerne har en rummelighed og anderledes tilgang til læring, som giver mange af vores elever en ny tro på egne evner og lyst til at fordybe sig. Også i det boglige selvom de har følt sig skoletrætte og oplevet en del nederlag. Når de unge får en anden indføring i fag og brancher, som interesserer dem, får mange mod på at gå i gang med en erhvervseller en gymnasial uddannelse, fordi de ved, at den giver adgang til de videregående kreative uddannelser, de eksempelvis drømmer om, siger Karen Maigaard.
Grundlag for vækst I takt med den tiltagende brobygning imellem de forskellige uddannelsesinstitutioner tror Karen Maigaard på nye vækstmuligheder for fagskolerne, hvis ambitionen om næsten alle unge skal gennemføre en ungdomsuddannelse skal opfyldes.
- Trods mange initiativer er det endnu ikke lykkedes for alvor at bremse det store frafald fra erhvervsuddannelserne. Som jeg ser det, appellerer vores læringsstil til en væsentligt større gruppe unge end dem, vi i dag har fat i. Får vi mulighederne for med vores 10. klasses tilbud at være et bindeled mellem folkeskolen og erhvervsuddannelserne, tror jeg, at vi kunne vokse os dobbelt så store som i dag i løbet af få år, vurderer hun.
Links: Læs mere om Odense Fagskole: www.ofag.dk
Se rapporten ”Husholdnings- og håndarbejdsskolerne i det 21. århundrede”: PDF DialogWeb ,
Danmark kreativitet, kultur
Se også Otte grunde til at lykkes Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Kulturen er med i rygsækken http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Fortæl de gode historier Kære læser
De stickar in staden i garn 11. august 2011 12:35 Det är mitt på blanka eftermiddagen och vi står intill den trafikerade Hornsgatan i Stockholm, strax intill Mariatorget. Stolpen har Brunaluna tittat ut och mätt tidigare. Med hjälp av medarbetarna Maskan och Luftmaskan sätter hon upp en filt bestående av virkade cirklar i många glada färger. Med ens får den grå betongmiljön ett personligt och feminint inslag. Många som passerar kommenterar konstverket med uppmuntrande tillrop, nästan alla ler. Om det är någon som opponerar sig mot denna form av gatukonst säger de det i alla fall inte högt.
Brunaluna och Maskan heter egentligen något annat. De vill inte ha med sina namn i tidningen även om de denna julieftermiddag inte bryr sig om att smyga upp sin garngrafitti. I Stockholm råder nolltolerans mot gatukonst, men denna verkar form av garngraffiti verkar inte uppröra så många – tvärtom.
Craftivism kallas det de sysslar med – en sammanslagning av orden craft – hantverk – och activism, aktivism. Före industrialismen var man tvungen att vara hantverkskunnig för att klä en familj och ha ett fungerande hushåll. Med den ökande massproduktionen behövde man inte längre sticka varma tröjor inför vintern eller väva korgar till grönsakerna. Enligt den amerikanska sajten Caftivist-collective.com tog craftivismen fart i sviterna av 11 september-attackerna 2001, då tillräckligt lång tid hade gått sedan feminismen frigjorde sig från hemarbetets bojor och folk behövde något som fick dem att känna hopp igen. Hantverket var ett sätt att ta tillbaka det personliga in i våra vardagsliv och ersätta en del av det massproducerade.
Amerikanska grundare Brunalunas intresse för craftivism väcktes 2006 när hon hörde ett radioprogram som handlade om hantverk. Det pratades bland annat om det amerikanska kollektivet Knitta Please, grundarna till stickgraffitin.
– Jag blev jätteglad av den idén, berättar Brunaluna.
Kort därefter bildades kollektivet Stickkontakt och 2007 gjorde de sin första stickning. Numera virkar de mest.
Maskan kom med i gruppen tack vare sin ”ledsna” cykel.
– Jag kollade ofta på Stickkontaktbloggen och skrev ett inlägg, ”vilken ledsen cykel jag har, det är en Svalan som står på den och den gatan”, och lade upp en bild. Efter en tid fick jag cykeln instickad. Jag blev så himla glad, den var så fin!
Maskan lyckades spåra en av Stickkontakttjejerna som visade sig bo i närheten av henne. Sedan dess är hon medlem i kollektivet.
De flesta kommentarer på bloggen är positiva, men inte alla.
– Ett par äldre personer tycker att det är slöseri med garn och tid, de tycker att vi borde göra vantar till fattiga barn i stället, berättar Brunaluna.
Stickkontakts fokus ligger på konsten som ger dem möjlighet att dela något med sina medmänniskor.
– Från början var det bara roligt, en kul grej. Men det har ploppat upp en massa tankar längs vägen. Vi lägger till något feminint i gaturummet där det mesta, åtminstone hittills, är byggt och designat av män. Bara man sätter ut en liten grej förändrar man någonting, säger Brunaluna.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
– Vi bidrar med ännu en röst. Reklambudskapen skriker väldigt högt. Dessutom synliggör vi en grupp som finns här i samhället.
I april 2007 klädde Stickkontakt in några parkbänkar i garn. De har också klätt in varsin kvinnlig staty med syftet att uppmärksamma dem.
– Det finns många manliga statyer med heroiska namn. Kvinnostatyerna har inga namn och är ganska små, säger Brunaluna.
– De får aldrig plats mitt på Mariatorget där de dräper drakar, säger Maskan och nickar mot torgets pampiga staty ”Tors fiske” som föreställer asaguden Tor och en drakliknande fisk.
– Vi gjorde statyerna till superhjältinnor och gav dem bland annat mantlar och ögonmasker, berättar Brunaluna.
Utställning i Danmark Deras konst har även uppmärksammats internationellt. I våras deltog Stickkontakt i ett samarbetsprojekt med ett konstnärskollektiv i Lima, Peru. Det gjordes på initiativ av peruanska Rossana Mercado som gick en curatorutbildning vid Konstfack i Stockholm. Och i maj 2011 reste Stickkontakt-kollektivet till Danmark för att delta i en stor gatukonstutställning med titeln ”Walk this way”, arrangerad av Køs museum i Køge söder om Köpenhamn. Utställningen, som pågår till den 18 september 2011, består av två kilometer gatukonst. Stickkontakt klädde in en brolift, sex meter hög, 16 gånger 10 meter upptill och fyra meter i omkrets. De tog hjälp från flera personer utanför kollektivet för att slutföra ett så stort verk.
Bilder från utställningen finns på Stickkontakts hemsida. Förutom blommor och en glad sol kan man se en hyllning till äldre generationer; det står ”granny” (mormor) med a:et inringat som ett anarkist-a. Brunaluna berättar att hennes mormor och mamma har virkat och sytt mycket så det har funnits material i hennes närhet. Konstintresset har också funnits där länge, hos både henne och Maskan.
Avstressande effekt Är det svårt att slita sig från verken som man lagt ner tid och omsorg på?
– Nej, säger Brunaluna.
– Det var jobbigt i början att efter ett tag se att de lossnat lite, medger Maskan. På min allra, allra första garntag gick jag fram och rättade till den lite. Men nu känns det väldigt bra att lämna ifrån sig något som jag är glad över att jag har gjort.
Det är också roligt med den uppmärksamhet som de ofta får på bloggen och via Facebooksidan. Bekräftelsen är en ”biprodukt”, som Brunaluna säger. Handarbete har dessutom en avstressande effekt, forskare har kunnat visa att det kan frigöra liknande ämnen som när man mediterar. Hantverk som konstform har fått ett uppsving på senare år efter att tidigare haft låg status. Nu visas verk av garn och liknande material ofta på gallerier.
Brunaluna och Maskan lägger ner mycket tid på sina garnverk, en del av kraften ligger i att göra något relativt snabbt och sedan få ut det på gatorna.
– Det tar tid att göra våra garntags, alla ser att det har tagit tid och i dag ska saker inte ta tid, säger Brunaluna.
– Det är härligt att jobba med händerna och se det växa. Vi använder aldrig maskiner, säger Maskan.
– Om konstverket var så stort att vi skulle behöva maskiner skulle vi inte göra det. I Danmark var många med och stickade och virkade på konstverket och man kan se att det är olika händer som har gjort olika delar, säger Brunaluna.
Craftivism är en sammanslagning av orden craft (hantverk) och activism (aktivism). Förutom gatukonsten händer det att craftivister exempelvis arrangerar sticklektioner, syr sjalar till flyktingkvinnor och stickar hattar till cancerpatienter.
Stickkontakt har också hållit i stick- och virkworkshops, bland annat när de år 2009 deltog i en utställning i Tumba utanför Stockholm.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Webbadresser om craftivism: www.stickkontakt.blogspot.com http://craftivist-collective.com www.knittaplease.com Køs museum i Danmark: www.koes.dk DialogWeb ,
Sverige kreativitet, kultur
Se også Om tyst kunskap Kunskap i stället för bridge Kära läsare Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting
Gem som PDF
DialogWeb 2011
FRÄMMANDE - konstpedagogiska målningar i Helsingfors fängelse 20.5. – 25.8.2011 22. maj 2011 12:57 Verken som visas från fredagen den 20 maj till torsdagen den 25 augusti har tillkommit under våren vid en kurs om ”fördjupade studier i målarkonst”. Innehållet i verken har uppkommit genom fria reflektioner som fängelsebesöken har gett upphov till hos studenterna. Bland annat följande frågor väckte diskussion under gemensamma möten: är fängelset en straffanstalt eller snarare en plats för helande? Kan konsten ha ett helande inflytande i en sluten miljö? Vi stod också inför grundläggande frågor om frihetens och livets värdighet, maktstrukturerna i samhället och olika perspektiv på ondska och godhet. Måste modern konst alltid förklaras såsom det var kutym i det förgångna, eller är det tillräckligt att de grå väggarna får färg? Hör konsten verkligen till alla? Kan den över huvud taget nå alla? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
I utställningen deltar: Riikka Anttonen, Charlotta Danielsbacka, Emilia Erfving, Tuovi Eskola, Elina Gyldén, Vappu Holma, Mirjami Kankkunen, Iida-Maria Kauppinen, Marjo Koukonen, Antti Mikola, Sirkku Mäenpää, Meri Mort Määttä, Hanna Parviainen, Laura Porola, Teija Rautiainen, Mikko Rekonen, Tuomo Saali, Päivi Saarikoski, Elias Saura, Simo Siitonen, Aino Syksy, Heini Turunen, Joonas Tähtinen, Jari Vesterinen, Heidi Väisänen, Jonna YliJylhä och textilstuderande Atte Waenerberg. Meddelande från Brottspåföljdsmyndigheten (Rise) den 16 maj 2011
Helsingfors fängelse, Gallergatan 8, 00581 Helsingfors DialogWeb ,
Sverige kultur, fängelseutbildning
Se også Om tyst kunskap Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser
Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen 08. maj 2011 15:43 Sirelius är generalsekreterare för VSY (Vapaan sivistystyön yhteisjärjestö-Samverkande bildningsorganisationerna), vice ordförande i EAEA, den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, samt styrelsemedlem i Unescos institut för livslångt lärande (UIL). I juni i år lämnar hon VSY och EAEA då
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
hon går i pension, men sitt förtroendeuppdrag i Unesco kommer hon att ha kvar.
– Den nordiska modellen som går ut på att varenda vuxen har möjlighet att delta i fri bildning som stöds med offentliga medel är så fin att det lönar sig att berätta om den i ute i världen, säger Eeva-Inkeri Sirelius.
Via sitt internationella engagemang har hon sett att det finns ett stort intresse i hela världen för den nordiska vuxenutbildningsmodellen. Senast hade hon kontakt med Serbien, där det saknas både offentliga medel och lagstiftning för folkbildning.
I Norden kan vi vara speciellt glada och stolta över den långa traditionen av samarbete länderna emellan både inom administration och när det gäller politiskt stöd.
– Detta betyder ändå inte att vi i Norden ska bli handelsresande i folkbildning och att alla ska göra som vi, men det är viktigt att vi berättar vilken vår gemensamma värdegrund är. Vi ska aktivt delta i diskussionerna, föra dialog.
Inte affärsverksamhet Med stigande oro har Eeva-Inkeri Sirelius följt med hur den offentliga finansieringen av utbildningen allt mera naggas i kanterna ute i Europa och hur man i allt högre grad vill styra den uppifrån.
– Jag har sett tecken på att staten är villig att finansiera endast vissa typer av utbildning, resten ska finansieras privat. Bland annat inom den tyska Volkhochschule har tyngdpunkten lagts endast på vissa sektorer såsom invandrarutbildning och yrkesutbildning.
I Finland respekteras institutionernas autonomi på ett annat sätt.
– I Norden bör vi inte godkänna en utbildning som helt och hållet bygger på affärsverksamhet. En av utbildningens grundförutsättningar är ju att den ska vara offentligt finansierad, vilket också betonas inom Unesco.
Också i Estland går utvecklingen i en helt annan riktning. Man sänker skatterna, vilket inte ger någon garanti för att det finns tillräckligt med pengar för till exempel vård och utbildning.
Allt kan inte mätas Sirelius är också bekymrad över att det inom EU råder en uppfattning att all inlärning ska gå att mäta och att det bara lönar sig att satsa på utbildning som kan mätas. Detta går stick i stäv mot den nordiska modellen, där mätbara resultat aldrig varit huvudsaken.
– Om vi börjar följa det tänkesättet kan resultaten bli väldigt kortsiktiga, vi hamnar i en varggrop. I praktiken går det inte att mäta allting och det visste de män och kvinnor som skapade folkbildningstraditionen i Norden. Det är viktigt att komma ihåg att det finns något som heter ”wider benefits of learning”. Vi måste helt enkelt lita på att varje krona, mark och euro som man använt har varit värd att satsa.
Goda resultat kan ta sig många olika uttryck, till exempel syns de inom social- och hälsovården.
– En människa som tack vare sitt lärande bemästrar sitt eget liv mår helt enkelt bättre.
Tröskeln ska vara låg http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
I Norden har vi lyckats inplantera hos folk en entusiasm för lärande som gynnar personlig utveckling och det är den aspekten vi enligt Sirelius borde föra till torgs mycket tydligare utanför Norden.
– Det viktiga är att väcka en medvetenhet om varför icke-formell utbildning behövs och att stöda vuxna att reflektera över sin egen utveckling. Världen förändras i så rask takt att ingen klarar sig med enbart gamla kunskaper och färdigheter.
Enligt Sirelius är det avgörande att den första tröskeln är låg.
– Det må så handla om att bygga en träbåt eller lära sig ett språk, utbudet ska vara brett, och när man väl vågat ta steget över den tröskeln är den viktigaste insikten att man har lyckats med något och därför vågar fortsätta på sin bildningsväg. Motivation är a och o.
Finland i topp Det pluralistiska nordiska systemet, som bygger på att staten ger pengar till fri bildning utan att för den skull diktera vad undervisningen ska innehålla och vad målsättningen bör vara, har bevisligen burit frukt. Inom vuxenutbildningen hör deltagarprocenten i Norden nämligen till den högsta i världen och Finland ligger i den absoluta toppen med ett deltagande på hela 52 procent hos den vuxna befolkningen.
Detta är förstås av stort intresse för EU, som har som mål att höja den genomsnittliga nivån från nuvarande 9 procent till 15 före år 2020. Enligt EU:s sätt att mäta har Finland en deltagarprocent på 22,1.
Samhällen i otakt Både i Finland och i Sverige har det i likhet med vissa andra europeiska länder på den senare tiden dykt upp populistiska partier, ofta med rasistiska förtecken, vilket man ur ett folkbildningsperspektiv kunde tolka som ett misslyckande. Enligt Eeva-Inkeri Sirelius kan en orsak vara att de breda folklagren och näringslivet från första början kommit i otakt i globaliseringstänkandet.
– Näringslivet var först ut och där finns det redan en grupp människor som flyttar obehindrat från land till land, medan det finns en stor grupp som först nu till sin förskräckelse märker att en stor del av industrin har försvunnit utomlands. Med en viss fördröjning har man vaknat upp till en ny verklighet som lett till stor nöd och rädsla. Då tror man kanske att det blir bättre om man stänger gränser och dörrar om sig.
Samtidigt kräver en i allt högre grad mångkulturell värld att vi tolererar och förstår oss på det som är avvikande. Detta är en stor utmaning för vilket utbildningssystem som helst.
– Jag tycker att man till och med kan kräva att folk bekantar sig med andra kulturer och diskuterar i lite större kretsar än i den egna lilla knuten. Min dröm är att vi i ett europeiskt och globalt perspektiv förstår att man lär sig, lever och blir lycklig på olika sätt, att världen inte är så svartvit som vi ibland förleds att tro.
Kulturmöten en del av vardagen Beträffande ett mångkulturellt samhälle har vi i Finland mycket att lära oss av det övriga Europa.
– Kulturell mångfald, som vi just har börjat diskutera i Finland, är vardag i Centraleuropa. När jag diskuterar möten mellan kulturer med mina engelska kolleger förklarar de för mig att det för dem är ”no issue” att det finns människor som tillhör olika etniska grupper med olika kulturer, religioner och hudfärg. Det är bara en del av verkligheten.
Att ge studerande möjlighet att på ort och ställe uppleva andra kulturer är enligt Sirelius det bästa sättet att främja tolerans. Till det ger EU:s mobilitetsprogram stora möjligheter, inte bara för folk i ledande ställning utan även för vuxenstuderande över lag.
– Inom Unesco betonas att människans humana växt är målet för all utbildning. Om vi inte enbart koncentrerar oss på färdigheter och kunskaper utan på att skapa en ny världsbild får folkbildningen en ny uppgift.
Vi får inte glömma stora världen
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Sirelius tycker att det är synd att Finland i och med sitt EU-medlemskap blivit så Europacentrerat att globala aspekter lätt glöms bort. Den krympande tjänstemannakårens intressen upptas allt mer av EU-frågor på bekostnad av engagemang i globala utbildningsfrågor. Att bry sig om andra är en viktig aspekt av livslångt lärande som enligt Sirelius inte får glömmas bort av någon, inte heller av tjänstemännen.
– Världen är faktiskt mycket större än Europa och vi borde satsa mycket mera på u-landssamarbete. Jag ser det tydligt i vårt Unesco-forum i Hamburg, där statliga representanter från fjärran länder är måna om att ha oss i Norden med. De behöver till exempel bekräftelse på att läskunnigheten är en mänsklig rättighet och att det är något som vi tillsammans måste få i skick. I våra nordiska länder är man tyvärr inte alltid så medveten om hur viktiga vi är för resten av världen. Vi borde ta modell av president Martti Ahtisaari, som är ett fint exempel på hur en liten nation kan vara med och förebygga konflikter i hela världen.
Växelverkan avgörande I Unesco har Eeva-Inkeri Sirelius bland annat sett att utvecklingsländernas utbildningsfrågor handlar om mycket mera än läskunnighet och att Norden inte bara ska figurera som en donator med den fattiga södern som mottagare.
– Också i det här samarbetet är det växelverkan som är avgörande. Det vi kan lära oss i Norden är till exempel att inte alltid tycka att vi borde ha det ena och det andra för att lyckas, vi kanske också klarar oss med färre institutioner. Vi kanske också kan ordna utbildning utan att ställa så väldigt höga yttre krav.
Tolerans utgör grunden Att folkbildning i ett nordiskt historiskt perspektiv ligger mycket nära kampen för demokrati, fred och jämlikhet är något som också mera tydligt borde lyftas fram i internationella sammanhang, anser Sirelius.
– I den nordiska folkbildningen är det samhälleliga ansvaret och konflikthantering helt centrala. I de program folkbildningen erbjuder kunde tolerans utgöra grunden. Vi har ett fint program för global fostran i Finland, som tyvärr är rätt okänt. I det ingår element om hur vi ska fungera i en global värld genom att respektera varandra och acceptera olikhet. DialogWeb ,
Sverige aktivt medborgarskap, folkbildning, dialog, internationalisering, kultur, mångkulturell
Se også Fler idéer föds i blandad miljö Om tyst kunskap Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Aktiva medborgare en uppgift för skolan Facebook kan öka blyga studenters lärande
Kjære leser! 08. maj 2011 14:54 Mainummeret av DialogWeb gis ut i forbindelse med ICAE (International Council of Adult Education) sin generalforsamling
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
og verdenskonferanse som vil finne sted i Malmø neste måned. Mennesker fra hele verden som jobber med voksenopplæring samles i Norden. Da er det tid for å vise fram det særskilt nordiske, og for å lære av andres erfaringer. - Når ICAE har valgt å legge sin verdenskongress til Norden, så er det bl.a. fordi mange ser opp til og lar seg inspirere av den nordiske tradisjon for folkeopplysning. Da må vi by på dette når det kommer folk fra hele verden, sier Sturla Bjerkaker i det norske portrettintervjuet. I forbindelse med den store konferansen, der vi skal formidle hva folkeopplysning dreier seg om, har nordiske folkeopplysere laget 25 påstander om hva folkeopplysning kan være. Kanskje den kan gjøre folkeopplysning mer tilgjengelig for de som kommer fra andre siden av kloden? Hver av artiklene i dette DialogWeb er koblet til en av disse påstandene. Og alle påstandene kan du lese HER. I den innledende artikkelen redegjør Bernt Gustavsson for nordisk folkeopplysning i forhold til andre dannelses- og utdannelsestradisjoner. Kanskje kan det hjelpe til med å sette dette inn i en større sammenheng? I de påfølgende artiklene får du gode eksempler og ulike perspektiver på hva som kjennetegner Norden i verden. Både samfunnet generelt og folkeopplysningen spesielt. Fra innsiden og fra utsiden. Hva har vi å lære bort, hva bør vi lære av andre? Les og finn ut! Jeg håper du får en deilig mai måned, og at du på en regnværsdag kan gledes, inspireres og kanskje også lære noe av å lese DialogWeb! Hilde DialogWeb ,
Norge internationalisering
Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Norden i en globalisert verden Foreningene Norden forbund? Norden er et åndelig rom
Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker 08. maj 2011 14:48
35 år i tjeneste
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
63 år gamle Sturla Bjerkaker er generalsekretær i det norske Voksenopplæringsforbundet (VOFO), og det har han vært i 14 år. Men han har jobbet med folkeopplysning over halve livet. – Jeg har jobbet med folkeopplysning lenge, dersom tid betraktes lineært. Men om tiden ruller rundt i sirkel fortoner det seg annerledes. I alle fall for meg. Da gjentar ting seg hele tiden på stadig nye måter og det føles både erfart og uerfart, sier Bjerkaker. For 35 år siden deltok han i et kurs i ”Informationspolitik” på Nordens Folkliga Akademi i Kungälv ved Göteborg. Der var han sammen med folkeopplysere fra hele Norden. - Det ble en ny og sjelsettende opplevelse. Møtet med dyktige danske folkehøgskolelærere og svenske studiecirkelledere ble svært viktig for min senere karriere og mine holdninger om betydningen av livslang læring, slår Bjerkaker fast.
Ingen dommer eller misjonær Han har aldri sett på seg selv som noen misjonær. - En misjonær skal overbevise andre om at hun har rett og representerer den rette tro. Kanskje folkeopplysere oppfattes litt på samme måten? ”Vil du ikke, så skal du lære, for det mener vi er viktig for deg.” sier Bjerkaker, og spør videre: - Hvem er vi, som kan ”dømme” folk til livslang læring? Han liker heller å beskrive sin egen rolle som en som bidrar til påminnelsenes kontinuitet. Han bruker de anledningene han kan til å minne om det som har blitt et slags mantra. – Jeg mener at kunnskap er viktig, at læring er viktig, at læring kan, bør og må foregå hele livet fordi det holder liv i oss og våre omgivelser, at vett og viten er gode størrelser i et samfunn i forandring, at kunnskap er varig eiendom i skiftende tider, og at demokratiet må læres på nytt av hver generasjon, sier Bjerkaker engasjert.
Gammeltdags eller moderne eksportvare? Men er ikke dette gammeldags, hvorfor er egentlig nordisk folkeopplysning tema for ICAEs generalforsamling i 2011? spør vi. - Dette er ett av fire viktige temaer, der bærekraftig utvikling, voksenopplæring som menneskerett og læring for arbeid er de tre andre. Når ICAE har valgt å legge sin verdenskongress til Norden, så er det bl.a. fordi mange ser opp til og lar seg inspirere av den nordiske tradisjon for folkeopplysning. Da må vi by på dette når det kommer folk fra hele verden. Jeg tror den nordiske tradisjons vektlegging på demokratiske og likeverdige læringsprosesser har en evig aktualitet, sier han med ettertrykk. Han er likevel ikke enig i at studieringen er gammeldags per definisjon. – Den er gammeldags i den forstand at den ble etablert som en ”billig” læringsform. Læremidler – bøker – var sjelden vare for over 100 år siden. I studieringen kunne mange dele på en bok, ved at hver deltaker leste et kapittel, fikk presentere dette for de andre og fikk selv presentert resten av boken gjennom de øvrige deltakerne. I Norden i dag har de fleste råd til å kjøpe sin egen bok eller anledning til å laste ned informasjon fra nettet. Men av to grunner er studieringen en god eksportvare: For det første er store deler av verden fortsatt i den situasjonen vi var i for 100 år siden. Deling er fortsatt viktig. For det andre byr studieringen – også i mer moderne utgave – på den likeverdige, dialogbaserte kunnskapsbyggingen, sier han. - Når du deler kunnskap med andre, beholder du jo alt selv også.
2011 – og framover Folkeopplysningens viktigste oppgave, i Norge som i Tanzania eller Nepal, er å vedlikeholde og styrke demokrati, likeverd, toleranse og mellommenneskelig forståelse. Kunnskap – særlig den som skapes i sosiale fellesskap – er viktige bidrag i så måte, sier Sturla Bjerkaker. Men hva må til for at folkeopplysningen skal utvikle seg framover? - Folkeopplysningen må jo følge med i timen. Nettet – de sosiale mediene – kan jo representere framtidens studiering. Vi ”møtes” på nett, har vi sagt,
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
og nå kan vi ta bort anførselstegnene: Vi møtes på nett, sier Bjerkaker. Men han er også opptatt av å ta vare på folkeopplysningens og særlig studieringens bidrag til læringskontemplasjon; den kan representwere den nødvendige langsomme læringen. - Selv om teknologien skyter fart fungerer de fleste hjerner på samme måte som før, smiler han.
..og framover På spørsmålet om hva som driver ham videre og videre innenfor folkeopplysningen, svarer Sturla Bjerkaker at det er slike små historier: En vårdag i 2006 humper vi i en gammel bil langt innover på den Uruguayanske pampasen. Store sletter passeres. Tørre elver. Til vi kommer til en liten spredt landsby og stedets kombinerte kirke, menighetshus, skole og verksted. Her driver den katolske menigheten folkeopplysning på tvers av generasjonene. Jeg hilser på strikkende mødre og barn som blir lest for. Jeg kan dessverre ikke de fattige landarbeidernes spanske dialekt, men de ber meg si noe på mitt språk. På det slitte steingolvet oppdager jeg en figur som ligner på et Norgeskart. Jeg tar en lang pinne ved ovnen og begynner å risse i golvet og peke og forklare. Som de lytter og ser. Fantastico Sturla, sier Celita etterpå. Jeg ser ennå de lysende lyttende øynene. DialogWeb ,
Norge folkbildning
Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Forskning gir flere spørsmål enn svar Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet? Kjære leser!
Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pcnetværk med begrænset adgang til internettet 08. maj 2011 13:56 Systemets pædagogiske opbygning består af • En internetadgang til ca. 300 sider med undervisningsmæssigt-, demokratisk- og kulturelt indhold. Sideantallet forventes at blive udvidet konstant.
• Læringsprogrammer og office pakken
• Fjernundervisning med adgang til eksterne udbydere
• En portal med indhold for lærere og indsatte om undervisning
• Et læringssystem hvor læreren kan oprette hold og sende filer til deltagerene
• Særlige programmer og hjælp til indsatte med læse- og skriveproblemer
• Lærerne har fjernadgang til systemet så de kan forberede sig
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
hjemmefra I april besøgte kolleger fra Norge og Sverige Danmark for at se det danske system. Kollegerne så systemet i brug ved Anstalten ved Herstedvester og fik en tekniske gennemgang af Kriminalforsorgens specialister i København. DialogWeb ,
Danmark fängelseutbildning, flexibel utbildning, IKT-kunskap
Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Veje ind og ud af kriminalitet Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester Ønsket om et arbejde med indhold Vellykket uddannelseskonference med perspektiver
Estonians want to be a part of the Nordic region 08. maj 2011 12:08 Madis Kanarbik is satisfied that the Baltic and Nordic countries have reached equal partnership during the first decade of this century. A good example of equal partnership is the cooperation programme for education "Nordplus" financed by the NCM and by the governments of the Baltic countries. The Baltic countries have an active role in launching and financing joint Nordic-Baltic initiatives now.
Equal cooperation partners Madis Kanarbik also attaches great importance to the NordicBaltic Mobility Programme for Public Administration launched in 2009, involving civil servants of municipal, regional and national level. This programme can be useful for the Nordic countries because there are some things to learn from the Baltic countries, too. It is said, that Iceland, for example, can be interested in how the Baltic countries were preparing themselves for joining in the European Union. Other Nordic countries might be interested in how the Baltic countries were able to sharply reduce their public finances during the recession however managing to keep the public sector in function.
One of the topics of relevance for Estonia is the administrative reform and therefore there are several projects within the mobility programme for public administration related to administrative reforms in the Nordic countries. Civil servants from Estonia plan to study for example how the Danish and Swedish local government reform have been developed and how successful they have proven to be. Similar mobility programmes have been initiated in the fields of business and culture. These mobility programmes offer a good possibility for exchange of experience and building of networks between the Nordic and Baltic countries.
Estonia and the Nordic countries have been successful in their cooperation in the field of adult education, Madis Kanarbik says. In the beginning of 1990 the Nordic countries took actively part in building up the Estonian adult education training
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
centres network. In addition, many of the current Estonian adult education trainers got their professional preparation in the Nordic countries folk high schools. Co-operation between Estonia and the Nordic adult educators will continue. A good example in this field is the program "Nordplus Adult".
Higher education - key to success Madis Kanarbik notes that several Nordic and Estonian universities have already developed strong partnerships. There is a great deal of co-operation, active exchange of students and co-operative networking based on various disciplines. This cooperation is supported by the program „Nordplus Higher Education“. During the meeting of the Baltic and Nordic ministers of education and research held in Copenhagen in November 2010 it was decided that the existing cooperation be deepened even further so that a common higher education and research area could emerge. The importance of cooperation in the field of research has been stressed in particular. When young scientists get to know one another early on in their studies they are also more likely to create regional collaborative research networks later on during their future career. The cooperation of universities is also backed by an important political program paper – the "Baltic Sea Strategy". The strategy emphasizes that more attention be set on higher education and research in the Baltic Sea Region. DialogWeb ,
in English dialog, internationalisering, tvärsektoriellt
Se også Moslems in Estonian Society CEOs of commercial companies teach sexual education at Estonian high schools What are the Nordic countries? Is Estonia part of the Nordic countries? Looking for Sharing and Support
Den nordiske folkehøjskole – skolen for livet 08. maj 2011 11:58
Højskolebevægelsen Idéen om folkehøjskolen er dansk. I et opgør med den elitære pædagogik ønskede den danske præst Grundtvig i 1830erne at oprette en højskole for ungdommen. Højskolen skulle imødekomme det behov for folkelig oplysning, der var fulgt i kølvandet på de tidlige demokratiseringstendenser i Danmark. Grundtvig var af den opfattelse, at hvis folket skulle deltage i rigets styre, måtte folket have en bedre oplysning end den, der kunne fås i børneskolen. I stedet for bogen og udenadslæren fokuserede Grundtvig på det levende ord. Grundtvigs centrale tanke var at skabe "en Skole for Livet", hvor alle samfundsklasser kunne mødes. Disse tanker om en fri undervisningsform spredte sig, og de første højskoler blev
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
oprettet i midten af det 19. århundrede, i Danmark og i de øvrige nordiske lande.
Øgede sproglige rettigheder Højskolebevægelsen vakte også stor interesse på Færøerne, og fra 1870-erne havde en lang række færinger været elever på danske folkehøjskoler. Fra reformationen havde kirkesproget på Færøerne været dansk, og med indførelsen af et færøsk skolevæsen i det nittende århundrede blev dansk undervisningssprog. Færøsk havde ingen rettigheder som skolefag, og flere slægtled af færinger kunne ikke skrive sit eget sprog. En færøsk folkehøjskole kunne uafhængigt af det officielle skolevæsen bane vejen for en undervisning med færøsk indhold.
Den færøske folkehøjskole I 1899 oprettede to unge mænd, der begge havde været på højskoleophold i Danmark, en folkehøjskole på Færøerne. Skolen, der i de første år modtog unge mænd om vinteren og unge kvinder om sommeren, var et centralt led i den nationale bevægelse, hvor kravet var større respekt for den færøske nationale identitet. Eleverne, der aldrig før havde haft mulighed for at deltage i undervisning på færøsk, kunne nu lære om historie, kristendom, geografi og naturfag på modersmålet. Færøsk og dansk var også programmet, samt gymastik, da både ånd og legeme skulle varetages.
Praktiske fag som sløjd for drengene og syning for pigerne skulle gøre det muligt for dem at ernære sig senere i livet, og færdigheder i matematik ville muliggøre butiksdrift. Helt i tråd med højskolebevægelsens grundtanker var skolens vision, at det talte ord var hovedredskabet. Og på det tidspunkt fandtes der næsten ingen bøger på færøsk.
Folkehøjskolen i dag Som en oase ligger højskolen i dag midt i Torshavn. Højskolen tilbyder et efterårkursus for unge, samt familiekurser, kurser for pensionister, for sindslidende og for turister, der i en pakkeløsning bruger højskolen som base for deres ophold på Færøerne. Så eleverne er 0 til 94 år gamle, og i løbet af årene har vi haft elever fra alle verdensdele uden Australien, fortæller Bjørgfinnur Nielsen, som har været lærer på skolen siden 1982.
Efterårkurset er det længste kursus på skolen, hvor ca. 20 deltagere i aldersgruppen 17 til 20 år tilbringer 5 måneder. Der undervises i både boglige fag som færøsk, historie og matematik, og de mere kreative fag som sløjd, håndarbejde, glaskunst og keramik samt i filosofi og skriveværksted.
Dagene starter med morgenmad, hvorefter Morgenordet er på programmet, i form af en sang, et filmafsnit eller et oplæg til debat. Derefter går eleverne til de forskellige værksteder, og der undervises i de forskellige fag til sent på eftermiddagen. Der gøres også meget ud af ekskursioner til mange dele af landet.
Efterårkurset er en øjenåbner for de unge deltagere, og man ser tydeligt, hvordan de udvikles i løbet af de 5 måneder, kurset varer. Mange bruger højskoleopholdet som en slags tidsregning, hvor der er et før og et efter højskoleopholdet, siger Bjørgfinnur Nielsen.
En fantastisk oplevelse 19-årige Heiðrikur Hanusarson Heinesen var elev på Højskolen i efteråret 2010, og han nød hver eneste dag af sit ophold, der varede i 5 måneder. Heiðrikur var blevet færdig med folkeskolen og havde på det tidspunkt hverken arbejde eller konkrete planer om videre uddannelse. –Jeg havde venner, der anbefalede højskolen og valgte derfor denne mulighed. Oplevelsen var fantastisk. Jeg fik mange nye venner, og jeg prøvede for første gang i mit liv at bo for mig selv og havde et privatliv, samtidig med at vennerne var tæt på, fortæller Heiðrikur, der udover det sociale især fik meget ud af undervisningen i sløjd, hvor den musik-interesserede unge mand byggede sin egen tromme. Gennem undervisning i matematik fik han også forbedret sine færdigheder i dette fag, som aldrig havde været hans stærke side i folkeskolen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Deltagere i stedet for tilskuere Turið Sigurðardóttir er formand i bestyrelsen for den færøske folkehøjskole og arbejder som professor i litteratur ved Universitetet på Færøerne. I Sigurðardóttirs optik er Højskolens opgave at møde de unge mennesker og at udstyre dem så godt som muligt til at kunne blive aktive deltagere i deres samtid, i stedet for at være passive uden nævneværdig indflydelse på omgivelserne. Deltageren er god til at veje og vurdere det, der kommer ham eller hende i møde og får således en vis modstandskraft, der gør det nemmere ikke at ende som offer, siger Turið Sigurðardóttir. Hun er ikke i tvivl om, at højskolen fortsat er et nødvendigt tilbud. Her mødes den enkelte elev på hans eller hendes niveau, og denne form for pædagogik er et vigtigt tilbud i dagens massekultur, hvor alting skal udvikles efter en lineal med vældig effektivitet. På folkehøjskolen får den enkelte elev mulighed for at lære sig selv og sine evner bedre at kende, siger Turið Sigurðardóttir. Den færøske folkehøjskoles hjemmeside: www.haskulin.fo DialogWeb ,
Danmark folkbildning
Se også Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Opråb fra Vestjylland Unge får nyt perspektiv på sociale medier Ny grøde i folkeoplysningen Højskoler vil sparke til klimadialogen
Åland
Med sikte på ett hållbart föreningsliv 08. maj 2011 11:40 För Mia Hanström och Jessica Eriksson utgör föreningslivet en viktig del av ett dynamiskt samhälle. Här finns många naturliga sociala arenor som bjuder in till delaktighet och utvecklande möten kring gemensamma intressen. Eriksson lyfter fram att en bra förening skall ge mer än den tar och när den grundförutsättningen uppfylls så gynnas individen, föreningen och samhället.
Från tanke till handling Det var annonsen om ABF:s kvällskurs ”Att hantera vardagen” som fångade socionomen och ICF-coachen Jessica Erikssons intresse. På vinst och förlust bestämde hon sig för att kontakta studieledaren Mia Hanström för att informera om sitt nystartade företag. Kort därpå träffades de för att fundera kring ett eventuellt samarbete. Redan då arbetade ABF med hållbar utveckling inom miljö och ekonomi så samtalet halkade naturligt in på föreningsengagemang.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
- Då dök just det här med föreningslivet upp, med temat ”Hållbar utveckling för föreningar”. Då menade Mia att jag med mitt företag ”Hållbar livsstil” är ett bra komplement. Och det är ju så, i alla lägen behöver vi först hitta vår egen hållbara livsstil innan vi kan gå vidare och utvecklas. Så fokus blev på Hållbarhet, och vi tänker väl att föreningarna ska skapa någon form av ”Hållbarhets policy”, det vill säga skräddarsydd för den egna föreningen. Berättar Jessica Eriksson.
Mia Hanström säger att målgruppen var självklar för studieförbundet:
- ABF bygger ju på medlemsföreningarna, men även kontakt med andra föreningar och det är väldigt tydligt att föreningslivet kan vara tungt emellanåt. Föreningarna äter upp sina medlemmar istället för att vara en källa till berikande. Människor måste kunna engageras på olika sätt. Finns det till exempel någon specialkompetens? Eller någon gräns på hur mycket tid en person maximalt vill lägga ned på föreningsarbete?
Mötet gav frukt Hanström och Eriksson började planera temakvällen ”Hållbar utveckling för din förening”. Allmänheten och föreningar lockades till kvällen med frågor som ”Hur skall medlemmarna i en förening hitta motivation och glädje att utvecklas?”
Kvällen bjöd på föreläsning och workshops där flera frågeställningar kring hållbar utveckling sattes under luppen. Deltagarna blev betydligt fler än vad Hanström och Eriksson vågat hoppats på och det var många föreningar som representerades.
I efterhand konstaterar Hanström och Eriksson att det egentligen fanns två grupperingar under kvällen. Dels fanns det föreningar som såg en styrka i att möta andra föreningar kring liknande frågeställningar och dels fanns föreningar med ett större behov av enskild coachning för att sätta upp realistiska förväntningar för föreningen, att tydliggöra, eller kanske till och med avgränsa föreningens syften.
När ABF - Åland presenterade ”Hållbar utveckling för din förening” för ABF Norden möttes de av stort intresse. Studieledaren kunde berätta att det kommit 22 deltagare till kvällen och enligt utvärderingarna var de nöjda och det fanns ett uttalat intresse av att gå djupare in på olika teman. Detta är något som de facto kommer att genomföras under hösten.
Planer för hösten Mia Hanström berättar att bildningsverksamheten inom ABF - Åland alltmer består av enskilda föreläsningar eller serier av fristående föreläsningar med efterföljande samtal. Det här är något som verkar ligga i tiden då tendensen också ses i övriga nordiska ABF förbund. Idag planerar Hanström och Eriksson sitt samarbete för hösten; både vad gäller möjligheten till enskild coachning för föreningarna och en serie av fristående kvällsföreläsningar/workshops. Genom att behandla ett tema åt gången kan föreningarna gå in på djupet om hur hållbarheten skall uppnås.
Temakvällen i april resulterade i att föreningarna själva har varit med och påverkat innehållet i höstens föreläsningsserie. Vad sägs om teman som: Hur ska individernas kompetens tillvaratas inom en förening? Hur kan en förening förändra åldersstrukturen hos sina medlemmar, och lyckas nå ut till ungdomar? Hur utformas en ”Hållbarhets policy”, vad bör den innehålla och varför bör en förening utforma en sådan?
Det råder ingen tvekan om att ABF har satt bollen i rullning och att projektet ”Hållbar förening” kommer att utvecklas ytterligare inom snar framtid. Kvällen i april gav mersmak. Å ena sidan blev det möjligt att kartlägga vilka problem som föreningar tampas med, och vilka eventuella hinder som finns för att uppnå hållbar utveckling. Å andra sidan fick deltagarna möjlighet att reflektera kring vad en förening bör tänka på för att också bibehålla en hållbar utveckling. Att vara med i en förening är ett frivilligt val baserat på intresse samtidigt som föreningar behöver sina medlemmar. Därför är det viktigt att lyssna på hur medlemmen vill delta, både vad gäller tid och kompetens. För att nå en hållbar förening behöver medlemmarna känna motivation, inspiration och glädje; hittar föreningen dit så dröjer det inte länge innan resten av pusselbitarna faller på plats. Men eftersom motivation och inspiration är färskvara är också tillit, mod och kreativitet en förutsättning för en hållbar utveckling för en förening. Ett urval av reflektionsfrågor till en förening:
- Vilken är vår unika idé och uppgift?
- Våra gemensamma värderingar?
- Hur tillvaratas allas kompetens och förmågor?
- Vilka olika personligheter är vi?
- Hur ser möjligheterna ut att utvecklas som individ?
- Vad har du lust att ta itu med? Länkar:
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
ABF – Åland (Arbetarnas bildningsförbund på Åland rf): www.abfaland.ax Hållbar Livsstil (Jessica Erikssons företag): www.hallbarlivsstil.ax DialogWeb ,
Sverige ,
Åland ,
Hållbar utveckling folkbildning
”Jämlikhet är bäst för alla” 08. maj 2011 11:20 De senaste decennierna har den nordiska välfärdsmodellen ifrågasatts från många håll, bland annat med motiveringen att den skapar en passiv, bidragsberoende befolkning. Det västerländska samhället i allmänhet har gått mot att bli mer marknadsliberalt.
Boken ”Jämlikhetsanden” (”The spirit level”) kom ut i Storbritannien 2009 och översattes till svenska 2010. Eftersom de nordiska ländernas välfärdssystem har en framträdande plats i boken orsakade den en intensiv debatt i Norden. Forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett redovisar en diger mängd forskningsresultat som alla leder till slutsatsen att samtliga grupper i samhället faktiskt mår bättre av ökad jämlikhet, även de rika. En anledning är att vi människor är djupt sociala och att det är viktigt att känna sig delaktig och att ha förtroende för andra. Med stor ojämlikhet skapas hierarkier och rädsla. Och det tycks vara själva ojämlikheten som är problemet. ”Det viktiga är var vi befinner oss i relation till andra i vårt samhälle”, skriver Wilkinson och Pickett.
Bättre studieresultat i jämlika länder Wilkinson och Pickett undersökt 23 rika länder, däribland Sverige, Danmark, Finland och Norge. Island uteslöts för att landet saknar statistik över inkomstskillnader. Det framgår tydligt att länder med stora inkomstskillnader också har större sociala och hälsorelaterade problem. Det handlar om såväl medellivslängd som problem med fetma, tonårsgraviditeter, våld, psykisk sjukdom och en allmän upplevelse av ”lyckonivå”.
När det gäller utbildning är det kanske ingen överraskning att barn till välutbildade föräldrar har större chanser att själva utbilda sig. Däremot visar Wilkinson och Pickett att utbildningsframgångar också beror på vilket land man bor i. I en jämförelse av resultat i läsförmåga mellan Finland, Belgien, Storbritannien och USA kan man se att de mer jämlika länderna Finland och Belgien ligger en bra bit över de mer ojämlika Storbritannien och USA i samtliga resultat. Dessutom är skillnaden mellan de sämsta och de bästa resultaten betydligt större i de ojämlika länderna.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Stark statsmakt inte nödvändig Flera forskare visar också att länder där välfärdsstaten har en lång historia oftast får bättre resultat; Sverige och Finland ligger till exempel långt över Grekland och Portugal när det gäller läsförmåga bland femtonåringar. Men, som författarna skriver: En stark statsmakt är kanske inte nödvändig för att uppnå fördelarna med ett mer jämlikt samhälle. I Japan är de offentliga sociala utgifternas andel av bruttonationalinkomsten mycket låg jämfört med andra större industriländer. Däremot är inkomstskillnaderna inte så stora i Japan och detta är enligt boken en viktig orsak till att Japan har så få hälsorelaterade och sociala problem. Samma sak gäller den amerikanska delstaten New Hampshire som når sin höga grad av jämlikhet genom ”en ovanlig utjämning av marknadsinkomsterna”. Det är den slutliga jämlikhetsnivån som är avgörande – inte vägen dit, konstaterar författarna.
Ambivalens till materiella tillgångar I bokens inledning berättar Wilkinson och Pickett om rapporten ”Yearning for balance” från Harwood Institute for Public Innovation i USA. Enligt rapporten var en stor andel av befolkningen djupt ambivalent till rikedom och materiella tillgångar och önskade att samhället skulle ”ändra kurs från girighet och överflöd mot en livsstil som var mer inriktad på värderingar, gemenskap och familj”. Men de trodde inte att andra kände på samma sätt och resultatet var att de ofta kände sig isolerade.
”Jämlikhetsanden” har skapat mycket debatt i Sverige. Det är kanske inte så förvånande att den hyllas från dem som står till vänster på den politiska skalan och ifrågasätts från högerhåll.
De som är mest positiva till boken hoppas att dess noggrant genomförda forskningsresultat ska förändra tidsandan och få människor att bry sig mer om varandra.
Länk: Förlaget som ger ut Jämlikhetsanden i Sverige har samlat många debattinlägg om boken här: www.karnevalforlag.se/bocker/jamlikhetsanden DialogWeb ,
Sverige forskning, jämlikhet
Se også Facebook kan öka blyga studenters lärande Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Alternativa vägar till universitetet under lupp Forskarveteran värnar om mjuka värden
Norden i en globalisert verden 08. maj 2011 10:58 I en analyse som ble gjennomført for Nordisk ministerråd 2005 ble Norden kåret som en vinnerregion. I analysen beskrives noen verdier som betraktes som de nordiske landenes
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
styrkeposisjon.
I denne artikkelen gir islendingene Gylfi Magnússon, dosent ved Islands universitet og forhenværende økonomiminister, og Tryggvi Felixson, seniorrådgiver ved Nordisk råd, sin mening om Norden i verden. Den bygger på "Norden som global vinnerregion", et debattopplegg om fremtiden for Norden skapt i et samarbeid mellom Huset Mandag Morgen og Nordisk Ministerråd. De ble spurt om Nordens stilling i verden, om den har forandret seg i løpet av de fem årene som er gått siden analysen kom.
Globaliseringens muligheter Ifølge Tryggvi Felixson skaper globalisering mange nye muligheter og er i bunn og grunn en forutsetning for velstanden i Norden. Men globaliseringen nødvendiggjør også omstilling for å kunne møte et utall nye utfordringer som følger. For små land er det fornuftig å gjøre det i fellesskap. Ut av jordens knapt 7 milliarder mennesker bor 25 millioner i Norden. Av omtrent 200 nasjonalstater i verden er fem i Norden, samt tre selvstyrte områder. Med andre ord er Norden, for ikke å tale om det enkelte nordiske land, små i en stor verden. Samarbeid kan gjøre enkelte små land større, forbedre deres mulighet til å klare seg godt i en stor og farlig verden, men også en verden med mange muligheter. FNs statistikk over levevilkår i verdens mange og ulike land viser at de nordiske landene har klart seg relativt godt. Regionens 5 land finnes på topp eller nesten på toppen av listene, nesten uansett hvilken målestokk brukes. Å være født i Norden og å bo i Norden kan derfor betraktes som en gevinst i livets landslotteri. Gylfi Magnússon mener at Nordens økonomiske stilling ikke har forandret seg mye i løpet av de siste fem årene til tross for voldsomme omveltninger i internasjonale økonomier. Egentlig med ett unntak, Island, som for fem år siden var midt i et økonomisk forsøk som endte dårlig. Men alle tegn tyder på at Islands økonomi vil gjenopprettes raskt etter uhyrlighetene. De andre nordiske landene vil sannsynligvis klare seg noenlunde gjennom den internasjonale krisen, særlig sammenliknet med de land som er hardest rammet. Uten tvil på grunn av den erfaringen de gjorde under vanskelige tider på nittitalet.
Velstand bygger på naturressurser og konkurransedyktighet - Alt tyder på at den nordiske modellen vil klare seg, sier Gylfi Magnússon. Landene er konkurransedyktige på flere områder som bygger på høy produktivitet, godt utdannet arbeidsstokk og høy lønn. Den offentlige sektoren er stor, men effektiv. Skattesystemene fungerer godt, og de offentlige finanser er sunne. Landene har valgt forskjellige løsninger angående valuta og råder over forskjellige naturressurser. I de fleste andre henseender likner landenes økonomier andre økonomier i Nord-vest Europa. De har alle en relativ høy levestandard.
Tryggvi Felixson mener at Nordens land er rike av naturressurser og karakteriseres av små og åpne økonomier. Landenes velstand er derfor i stor grad avhengig av å kunne klare konkurransen med utlandet. Bedrifter blir multinasjonale og lokaliserer sin virksomhet hvor de mener omstendighetene er optimale. Finansmarkeder i enkelte land blir direkte sammenkoblet. Kunnskap og ideer transmitteres lynraskt mellom land. Forskning og utvikling blir mer kompleks og krever kontinuerlig flere ressurser og mangfold av kompetanser. Spesialisering blir stadig viktigere, men parallelt blir det også større behov for tverrfaglig samarbeid hvor flere kompetanser utfyller hverandre.
Duger ikke å hvile på laurbærene Gylfi Magnússon påpeker at Nordens beboere selvfølgelig må gjøre seg umak for å opprettholde denne misunnelsesverdige stillingen. Landene har ikke noe spesielt som sikrer denne stillingen i framtiden – men det er heller
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
ikke noe som forhindrer at de kan beholde den. God, allmenn utdanning, forskning og design, i tillegg til solide strukturer og effektiv offentlig drift blir fortsatt nøkkelen til konkurranseforsprang for nordiske bedrifter på internasjonale markeder. Solid miljøpolitikk teller også. Og Tryggvi Felixson legger til at erfaringer i mange land viser at det alene å være beriket med naturressurser ikke sikrer velstand og velferd for vedkommende lands borgere. En rekke andre forutsetninger skal være til stede, blant dem en rekke verdier som betraktes som de nordiske landenes styrkeposisjon. Det er tale om likhet, tillit, lav maktdistanse, inkludering, fleksibilitet, respekt for naturen, protestantisk arbeidsetikk og estetikk.
Samarbeidet Det er aktuelt å spørre hvordan de nordiske land kan beholde denne styrkeposisjonen, og om de kan gjøre noe for i framtiden å holde fast på sin fortreffelige plass på FNs ulike rangeringslister. For Tryggvi Felixson og Gylfi Magnússon spiller samarbeidet fortsatt viktig rolle. Tryggvi Felixson påviser at de nordiske landene har lang og god erfaring i samarbeid. Det finnes et titalls felles nordiske institusjoner og programmer på områder hvor man mener at samarbeid gir et bedre resultat enn å arbeide hver for seg. Samarbeid skaper synergi i nasjonale tiltak. Det finnes mange avtaler som gir nordiske borgere felles rettigheter innenfor sosiale tjenester, utdanning og et felles el-marked. Det finnes kulturelle ordninger som fremmer mobilitet og kulturelt samarbeid. Den generelle vurderingen er at dette mangfoldet av samarbeid bidrar til å understøtte velferden i Norden. Men kan det gjøres mer? De nordiske regjeringene og de nordiske folkevalgte har svart “ja”. Og dette ja har avfødt forskjellige nye initiativer de seneste årene. Man kan faktisk tale om en revitalisering av nordisk samarbeid. Det såkalte globaliseringsinitiativet som statsministrene sjøsatte i 2007 er en konkretisering av dette. I initiativet legges det hovedvekt på å styrke samarbeidet på forskning og innovasjon samt på utdanningsområdet. Styrket samarbeid internasjonalt inngår i Torvald Stoltenbergs rapport fra 2009, som inneholder mange forslag som vil bli ført ut i livet. Debatten som har kommet i kjølvannet av Gunnar Wetterbergs bok “Förbundsstaten Norden” i 2010 kan utløse flere ideer om nordisk samarbeid i den kommende perioden.
Gylfi Magnússon avslutter med å konstatere at det er særlig én utfordring som nasjonene må takle. Det er de demografiske forandringer som er i sikte i alle landene. Det blir stadig færre på arbeidsmarkedet. Nordens stilling er dog ikke særlig dårlig i internasjonal sammenheng. Utviklingen av det europeiske samarbeidet vil likevel spille en stor rolle for de nordiske landene, særlig utviklingen av den europeiske union. DialogWeb ,
Norge kompetensutveckling, internationalisering
Se også Kunde møter karriereveileder Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser! Når naturen viser krefter!
Opråb fra Vestjylland 08. maj 2011 10:39 Der er langt mellem husene på Skærum-kanten i Vestjylland. Men et utal af borgere såvel som en stor del af landets fremmeste forskere har lært sig at finde vejen til Folkeuniversitetscenteret Skærum Mølle, som i år fejrer 25 års
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
jubilæum. En af initiativtagerne og mangeårig ildsjæl på stedet, Gudrun Aspel, der både varetager opgaven som daglig leder og bestyrelsesformand, måtte selv rejse langt, da hun som ung besluttede sig for at læse psykologi ved Københavns Universitet. Og det har altid optaget hende, hvordan man kan få uddannelsesinstitutioner til at række ud til de fjerneste afkroge af landet, hvor mange mennesker stadig bor.
- I mine øjne hører folkeuniversitetet blandt de fornemste demokratiske institutioner, vi har, fordi det rækker ud til alle med interesse og lyst til at deltage, uanset hvilke forudsætninger man har. Folkeuniversitetet sikrer det vigtige samspil mellem kunst, videnskab og samfund, slår Gudrun Aspel fast.
Både økonomi og økologi er vigtigt Da tanken i sin tid modnedes hos hende om at etablere et større center, som skulle fungere som et redskab for den samlede danske folkeuniversitetsvirksomhed med blandt andet internatkurser, hvor forskere og almindelige borgere kunne inspirere hinanden, tog hun kontakt til nu afdøde Thorkil Kristensen. Som politiker og videnskabsmand favnede han både økonomiske problemstillinger og spørgsmålet om en økologisk bæredygtig udvikling. Og så var han som hende optaget af at styrke dialogen mellem borgere og forskningen også langt ude i landdistrikterne.
Den tidligere finansminister nød stor respekt, og med ham som bestyrelsesformand lykkedes det at samle både økonomiske garantier og stor regionalpolitisk opbakning til at realisere Skærum Mølle.
Et arnested for dialog I de første år havde Skærum Mølle især fokus på formidling af naturvidenskab. Der blev blandt andet arrangeret kurser i geologi med deltagelse af landets fremmeste forskere og professorer. Men for Gudrun Aspel er det ikke mindst det tværfaglige, der peger fremad. Derfor kastede centret sig snart ud i at arrangere kurser og foredrag, der også satte humaniora, kunst, samfund og teologi på dagsordenen. Borgerne kvitterede ved at møde så talstærkt op, at man lejlighedsvis måtte improvisere og finde husly i den nærliggende sognegård, når eksempelvis 150 mennesker ville lytte til et arrangement om forfatteren Martin A. Hansen. I dag råder Skærum Mølle over sin egen rummelige foredragssal og har flere tusinde kursister om året fra hele landet.
- Vi vil være stedet, hvor strømninger mødes. Vi favner såvel Grundtvigs folkelighed som Brandes’ kritisk vurderende blik. Og ikke mindst vil vi være arnested for dialogen – både den tværfaglige dialog og for samtalen mellem borgerne og forskerne. Det værdsætter de mest højtspecialiserede forskere, mærker vi. De nyder at komme herud og opdage, hvad der optager folk og at få del i den mangfoldige viden, deltagerne besidder, uden nødvendigvis at have papirer fra uddannelsesinstitutioner på den, fremhæver Gudrun Aspel tilfreds.
Topforskere debatterer den sultne verden Skærum Mølle lægger stor vægt på samarbejde med uddannelsesinstitutioner, forskere og grupper af borgere i såvel indsom udlandet. Efter murens fald var centret blandt andet vært for flere grupper fra Rumænien med støtte fra Demokratifonden. Og forskere fra Rusland og Frankrig har i Vestjylland fået ideen om den nordiske folkeoplysningstradition så grundigt ind under huden, at de efterfølgende har søgt at sprede den i deres hjemlande.
I denne tid er centret ved at forberede sig til et nyt stort og prominent rykind, når man d. 4. juni åbner dørene for sit syvende Thorkil Kristensen seminar, arrangeret i samarbejde med Grundtvigsk Forum. Det vil stille skarpt på, hvordan
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
verden tackler udfordringerne med sult, fattigdom og stigende fødevarepriser i de kommende årtier, hvor klodens befolkning i 2050 vil runde ni milliarder mennesker. Med emner som etik, økonomi, bæredygtighed og fødevareproduktion lever seminaret helt op til centrets målsætning om tværfaglighed.
Blandt oplægsholderne er blandt andet to verdenskendte danske forskere, Per Pinstrup-Andersen, der i mange år har arbejdet med økonomisk udvikling med vægt på be¬kæmpelse af fattigdom, sult og underernæring i udviklingslandene, og Sven Burmester, tidligere vicedirektør i Verdensbanken og chef for FN’s befolkningsfonde i Kina og Nordkorea.
- Den sultne verden vedkommer os alle, og vi blev utroligt glade for, at så travle forskere vil flyve ind fra Washington for at være med hos os. Dermed bliver dagen et opråb til hele verden fra Vestjylland, siger Gudrun Aspel.
Skærum Mølles formål: • At fremme idéen om Folkeuniversitetet som bindeled mellem videnskab, kunst og samfund
• At oprette og drive Skærum Mølle som udviklingscenter for folkelig og åben universitetsundervisning
• At udbygge samarbejdet med andre institutioner på uddannelsesmæssige og forskningsmæssige områder
• At arbejde med astronomi og geologi, formidling af ældres livserfaring, udvikling af turisme, individuelle studieophold og internationalt samarbejde
• At give mulighed for, at personer - enkeltvis eller i fællesskab - kan få ro til at fordybe sig i enkelte emner Læs mere om seminaret ”Den sultne verden – det vedkommer os alle”: PDF Link til Skærum Mølle: www.skaerum.dk
DialogWeb ,
Danmark forskning, folkbildning, dialog, hollbar utveckling
Se også Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub
Nya steg och nytänkande behövs 21. april 2011 11:12 Finland har långsamt blivit ett invandringsland efter år 1973 då Finland började ta emot politiska flyktingar från Chile. Under samma decennium tog Finland emot s.k. båtflyktingar från Indokina. Samtidigt flyttade tusental utlandsfinländare tillbaka
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
hem närmast från Sverige. Den första afrikanska invandrargruppen blev somalierna som kom i början av 1990talet som asylsökanden från Moskva till Finland. I dag är somalierna den största etniska icke-europeiska gruppen i Finland (ca 6 000). Den största invandrargruppen utgörs av ryssar (ca 28 000). I dag tillhör Finland den grupp av länder som kan kallas både invandrings- och utvandringsland. Till samma grupp hör i dag t.ex. Spanien och Italien. Arbetskraftsinvandring blev för Finlands del aktuell först i slutet av 1990-talet. Utvecklingen av den finska integrationspolitiken bör ses mot denna bakgrund. Finlands befolkningsutvecklig är negativ. De s.k. stora årsklasserna födda på 40-talet lämnar arbetslivet som bäst. Detta ger samtidigt samhället en möjlighet att påverka invandrarnas höga arbetslöshet. Invandrarnas arbetslöshetsprocent är dubbelt så hög som finländarnas. För vissa grupper av afrikanskt och asiatiskt ursprung är arbetslöshetsgraden över 50 procent. Samhället vaknar långsamt men säkert. Arbetskraftsbristen kommer att bli akut och långvarig inom många sektorer. Vårdsektorn kan sysselsätta invandrarungdomar med rätt utbildning och invandrare erbjuds allt oftare en kombination av språk- och yrkesutbildning. Satsningarna på arbetspraktik ökar, men tills vidare för långsamt. Arbetskraftsbristen blir också aktuell inom många andra sektorer såsom service, transport och kommunikation och trots att industriproduktionen minskar bör industrin kunna förnya sin arbetskraft. Validering, d.v.s. erkännandet av invandrarens kompetenser och utbildning, är ett viktigt instrument för både samhället och invandrarna. I sitt nya hemland tvingas de ofta studera för att få samma kompetenser som de redan hade i sin portfölj från utvandringslandet. Detta är slöseri och diskriminering. Finland har kommit i gång med kompletterande utbildningar för t.ex. läkare, men mycket bör ännu göras. Positivt är att alla riksdagspartier har börjat satsa på invandrare och minoriteter *). Detta kommer att leda till många positiva åtgärder och lösningar på längre sikt. Samspel mellan medborgarorganisationer, myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer förstärks långsamt men säkert genom integrationsåtgärderna. Medierna spelar också en stor roll när det gäller attityder till invandrare och attityder mellan olika invandrargrupper. Medierna har blivit betydligt bättre på att övervaka t.ex. diskriminering. Samspel mellan olika religioner behövs, men det finns till exempel endast enstaka dialogforum för kristna och islamiska samfund.
Viktigt är att de nordiska länderna samarbetar även kring invandrarfrågor och tar till vara positiva exempel av varandra. *) Texten är skriven innan riksdagsvalet 2011
Demografiska utmaningar är ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och NVL. DialogWeb ,
Sverige invandrare
Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Utländska interner i infoskugga Ur utanförskapet skapas eget lärande
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Handarbetets virtuella vitrin
Kompetens för äldre 21. april 2011 10:56 Allmänt taget kan man konstatera att kompetenser är grundläggande för alla, oberoende av ålder. Då vi väljer att fokusera på äldre borde vi börja med att definiera vem som egentligen hör till gruppen äldre och hur den gruppen ser ut. Det är en grupp som består av 60-95-åringar och trots 35 års åldersskillnad mellan de yngsta och äldsta händer det lätt att alla föses in i samma fålla. På sin höjd talar man om ”yngre äldre” och ”äldre äldre”, men där tar differentieringen ofta slut. En 5-åring och en 30-åring tvingas däremot aldrig in i samma grupp. Äldre har olika livs- och boendesituationer och förväntningen i livslängd stiger hela tiden. På Island är medelåldern 81 år, men man utgår ifrån att varannan flicka som föds i dag kommer att bli 100 år. Längre livstid ger flera möjligheter – och flera problem.
Hur utnyttjar man de ”nya” åren som vi fått? Jämfört med tidigare generationer är de äldre i dag en grupp som ställer krav medan föräldrarna hörde till den tacksamma generationen, men i samhället talas det fortfarande om ”de stackars gamla”, vi har kanske ännu inte sett de ”nya gamla”. Sinnebilden för en åldring är en gammal krokig man på väg till toaletten, något som påverkar vår självbild och gör att de yngre absolut inte vill bli gamla.
Isländska studier visar att 80 procent av invånarna som hör till gruppen 60+ är nöjda både med sin hälsa och sina finanser och att 83 procent inte upplever sig vara ensamma. Mellan 7 och 10 procent upplever att de har problem och 4 procent är fattiga. Ungefär samma siffror gäller för 40-åringar, men ingen talar om de ”stackars 40-åringarna”.
Ett annat sätt att dela in befolkningen är att använda kategorierna first age, second age, third age och fourth age (75+). Hälften av resurserna används på first age och de har ökat jämfört med de resurser som används på third och fourth.
Det är också intressant att se på hur man angriper myterna kring åldrandet och äldre. En seg myt är att gamla inte vill ha förändringar, men det är lätt att bevisa motsatsen: de äldre i arbetslivet är inte emot förändringar, men när det kommer förslag om förändringar är de försiktiga. De har sett många förändringar som inte har lyckats så de tar emot dem med lugn och överblick, men ändå positivt. Med den isländska verkligheten som utgångspunkt kan man, om man generaliserar grovt, konstatera att 80 års åldern ofta innebär en övergång från att ha varit ”äldre” till att bli gammal. De flesta pensionärer är pigga och njuter av livet fram tills de är åttio då det inte är ovanligt att man slår sig till ro med sina minnen och eventuella barnbarn. Så man kunde egentligen dela upp livet i fem perioder, där pensionärstiden består av två olika perioder. Att äldre blir dyrare som arbetskraft är en annan myt. Nya arbetstagare kostar de facto mera.
Datoriseringen har lett till att den äldre generationen har förlorat sin auktoritet och ungdomen glorifieras. Enligt ”skapelsens lag” är det ändå de äldre som lär de yngre sådant som är nödvändigt för att man ska klara av livet. Som äldre funderar man på hur man klarade av livet och man berättar gärna mera om det för den som vill lyssna. De som är äldre har gått genom flera kriser än de yngre och de kan dela med sig av hur de gjort för att klara sig igenom dem. Det är helt enkelt de äldres plikt att se till att de har tillgång till de yngre för att kunna ge dem ”rötter”. En skev bild av verkligheten ger också t.ex. tv-sofforna, där diskussionerna ofta leds av personer som är kring 35 år. Där ser man sällan personer med grått hår. Ändå var det just en kvinna med grått hår som fick reda upp finanskrisen på Island!
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
De yngres liv styrs allt mera av teknologin och vi får i värsta fall människor utan minne. Frågan är hur de äldre ska kunna göra sin plikt och förmedla sina erfarenheter till de yngre? Viktigt är det också att hysa respekt för sig själv som äldre, bara då ger samhället respekt tillbaka.
Nyckelordet är val. I en viss ålder kan man välja arbetstid, men plötsligt går det inte längre att själv välja hur mycket man arbetar utan samhället bestämmer. Att själv få välja hur man vill bo är också viktigt. Vill jag bo ensam eller tillsammans med någon annan? Oberoende av ålder är det viktigt för alla att varje morgon vakna upp till en ”agenda”, att vakna till något, träffa någon och vara till nytta. För många är det svårt att lämna arbetslivet eftersom det är lika med ens identitet. Titeln eller yrket blir en identitetsfråga.
En av de stora frågorna är hur man ska kunna välja att vara både nyttig och lycklig?
Demografiska utmaningar är ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och NVL. DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling
Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Teorier om mångfald mötte verkligheten Vägledning ska basera sig på respekt för individen Från kris till hopp Utmaningar och möjligheter med den demografiska utvecklingen
Samarbete motverkar marginalisering av unga 20. april 2011 15:12
Allting hänger ihop Alle de nordiska länderna har i över 20 år haft som målsättning att 95 procent av ungdomen skall få en ungdomsutbildning, men i verkligheten har endast 80 procent av ungdomarna slutfört en ungdomsutbildning i Norden som helhet. Andelen varierar från hela 85 procent i Finland till endast 75 procent i Island.
Fullföljandet av ungdomsutbildningen bör inte betraktas skilt från den allmänna arbetsmarknadssituationen. Den höga procenten i Finland hänger samman med att det för finländska unga utan utbildning har varit speciellt svårt att få ett jobb, medan stor efterfrågan på arbetskraft i Island och Norge och den flexibla arbetsmarknaden i Danmark har medverkat till att unga utan utbildning har kunnat få fotfäste på arbetsmarknaden.
Genom finanskrisen år 2008 och den efterföljande recessionen har denna situation förändrats, mest dramatiskt i Island.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Island har inte tidigare drabbats i någon högre grad av ungdomsarbetslöshet eller arbetslöshet i allmänhet, men vintern 2008-2009 steg arbetslösheten till 10 procent, sommaren 2009 sjönk den igen till 7 procent, men steg på nytt till 10 procent vintern 2009-2010. Arbetslöshetsprocenten hos unga under 30 år blev markant högre än hos de äldre, dvs. 12 procent. Ca 70 procent av islänningarna har en 4-årig ungdomsutbildning, men av de långtidsarbetslösa saknar hela 75 procent en sådan.
Stor risk för marginalisering Alarmklockorna ringde extra starkt då det på hösten 2009 visade sig att 75 procent av de arbetslösa under 30 år inte hade någon ungdomsutbildning. Tidigare var det vanligt att de unga, i synnerhet männen, avbröt sin ungdomsutbildning och tog ett jobb, men en stor del av dem vände senare tillbaka till skolan för att fullfölja sin utbildning medan de var i 20-årsåldern eller till och med i 30-årsåldern. Nu blev man rädd för att denna sicksackresa mellan utbildning och arbetsliv skulle omintetgöras genom att arbetslivet ersattes med arbetslöshet. Man var rädd för att en stor del av de 75 procent av unga som var arbetslösa och som inte hade fullföljt en ungdomsutbildning skulle hamna i en ond spiral som placerade dem utanför arbetsmarknaden och utanför samhället.
Med detta som bakgrund inleddes hösten 2009 ett samarbete mellan undervisnings- och arbetsministeriet för att motverka ungdomsarbetslösheten. I detta arbete måste tidigare administrativa hinder och murar mellan ministerier brytas ned. Folk utifrån som deltog i arbetet kunde lägga märke till att denna stora uppgift och det nya sättet att samarbeta fick gråa byråkrater att vakna till liv.
Bergsbestigning börjar med små kliv Att få unga som har avbrutit en utbildning tillbaka på skolbänken är en stor utmaning. Att gå med i en utbildning kan kännas lika svårt som det skulle kännas för gemene man att bli uppmanad att bestiga Mount Everest. Först måste man därför hitta ett mindre berg, ett Himmelbjerg, som de unga kunde bestiga och sedan kunde man gradvis höja berget.
I Island har man gått in för att använda de möjligheter som lagen redan tidigare erbjöd för att aktivera unga. Alla som gått arbetslösa längre än tre månader blir kallade till ett samtal på arbetskraftsbyrån. Här blir deras bakgrund, motivation och intresseområden kartlagda. Ofta börjar man med motivationskurser, som både skall stärka de ungas självkänsla, testa deras kompetenser och involvera dem i inlärningsprocesser för att komma underfund med deras intressen och möjligheter på arbetsmarknaden. Efter detta aktiveras de unga på fältet – på olika jobb, med frivilligt arbete, i speciella verkstäder för hantverksmässigt eller konstnärligt arbete, på arbetsmarknadskurser eller i utbildning. En mindre del har återvänt till de vanliga ungdomsutbildningarna, men ungdomsskolorna har också startat nya linjer som är skräddarsydda enligt grupperna, och därmed har man också skapat större variation i utbudet av utbildning.
Hela befolkningen engageras Omkring en tredjedel av de aktiverade unga deltog i augusti 2010 i en eller annan form av utbildning.
Ett anmärkningsvärt drag i de här insatserna är befolkningens stora engagemang. De frivilliga organisationerna har utvidgat sin repertoar för att ge plats åt unga frivilliga under aktivering. Arbetsplatserna har igen gått in för att ta unga praktikanter och här säger man att man inte bara gör det för att hjälpa de unga utan också för att arbetsplatserna ofta förbättras tack vare att det kommer in unga människor som tillför positiv energi. Skolor och företagsamma individer i och utanför utbildningssystemet har designat nya yrkesinriktade utbildningar, som inte enbart grundar sig på de ungas nuvarande behov men också på framtidens arbetsmarknadsbehov.
Räddning ur passivitet De isländska åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten startade i början av år 2010. Åtta månader senare har man lyckats förmedla ett erbjudande till alla unga under 25 år, som har varit arbetslösa mera än 3 månader, och omkring 2 500 unga (som motsvarar 50 000 unga i vart och ett av de andra nordiska länderna) har tagit emot ett aktiveringserbjudande. En http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
enkät bland dessa unga och en kvalitativ undersökning på ett av de centrala aktiveringsställena visar att ett övervägande flertal av de unga upplever att de har räddats ur ett tillstånd av växande passivitet. De vill nu arbeta aktivt för att komma vidare till nästa steg – ett jobb, en kurs, en vanlig ungdomsutbildning. Insatserna mot ungdomsarbetslösheten i Island verkar alltså vara fruktbara – de hör till de största ljusglimtarna i det mörker som på många sätt har lagt sig över Island under de senaste två åren. Men sådana insatser kan inte ensamma föra utvecklingen vidare. Den växande orienteringen mot framtiden som insatserna har skapat bland de unga kan endast bära frukt om den under de närmaste åren kan kopplas till ett uppsving i efterfrågan på arbetskraft.
Hela Norden i samma båt Exemplet Island är bara en extrem version av problem och lösningsmodeller som finns i alle de nordiska länderna. Som problem har ungdomsarbetslösheten bara vuxit mera explosivt under åren 2008 och 2009 i Island än i det övriga Norden. I alla länder drabbar arbetslösheten de unga utan utbildning extra hårt, och exemplet från Island visar att åtgärder mot arbetslöshet kan visa på en väg som leder till att ungdomsutbildningarna når en större andel av ungdomen. Vidare påvisar den betydelsen av en aktiv medverkan från befolkningens sida; arbetsmarknadsparterna, företag och utbildningsinstitutioner spelar en central roll, men aktiv medverkan från arbetsplatser, frivilliga organisationer och självorganiserade aktörer kan också ofta bidra till det avgörande lyftet.
Demografiska utmaningar är ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och NVL. DialogWeb ,
Sverige livslångt lärande
Se også Första utbildningen för mathantverkare i Finland Vitsord i porslinsmålning och slalomdiplom?
Med blicken vänd mot stora världen 15. april 2011 11:02 Föreningen Studieskolen erbjuder olika former av språkundervisning för vuxna; det ges undervisning i danska för utlänningar, man säljer språkundervisning till företag och institutioner och man har en avdelning som inom ramen för folkbildningsarbetet erbjuder undervisning i trettio främmande språk. Inom den avdelningen ansvarar Schepers för utvecklingsarbetet och som fackkonsulent är han också ansvarig för personalarbetet.
Christoph Schepers delar rum med kollegan Eva Abrahamsen och det är han lycklig över.
– Hon är den bästa kollega man kan tänka sig och dessutom välstrukturerad i motsats till mig. Vi har både tid att prata om barn och dryfta konkreta problem som har med det dagliga arbetet att göra, skrattar han, och frågar i samma andetag om
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
han får bjuda på en kopp te eller kaffe. I det lilla köket som ligger nära arbetsrummet öppnar han locket till en liten teburk och låter aromen strömma ut.
– Det här blir man lycklig av. Men klockan elva måste jag gå för att komma i tid till universitetet, där jag undervisar i tysk kultur. Eller egentligen vore kvart i elva det bästa för mitt blodtryck.
Europeiskt samarbete behövs Christoph Schepers är född i Tyskland, men han flyttade till Danmark för femton år sedan. Han har märkt att man i Norden är bra på tekniska framsteg, men inte lika bra på att samarbeta.
– Vi kör med egna system och är rätt fixerade vid våra egna saker.
Christophs dröm är att få alla språkskolor inom tredje sektorn att samarbeta och att dessutom gemensamt vända blicken ut mot det övriga Europa.
– För mig är den europeiska referensramen, European Qualification Framework, ljuset inom språkundervisningen, men i Norden används den alltför sällan för att dokumentera språkkunskaper.
Christoph Schepers kungstanke är att en person ska kunna få sina språkkunskaper validerade enligt ett och samma system oberoende var i världen denna person bor, studerar eller arbetar. Då kan det vara bra att börja med Norden och det är inom ramen för ett Nordplus Vuxen-projekt som man under de senaste tre åren har utvecklat verktyg med mycket omfattande nätbaserade och självreglerande test inom de kompetensområden som den europeiska referensramen beskriver. Studieskolens samarbetsparter är Folkeuniversitet i Norge och Folkuniversitetet i Sverige och de tre är nu inne på sitt andra Nordplus Vuxen-projekt för att utveckla, testa, evaluera och använda verktyg som dokumenterar språklig realkompetens.
– Det handlar om ett försök att knyta ihop inplaceringstest, kursinnehåll, kursbeskrivning och dokumentation efter avslutad kurs till en logisk helhet, säger Christoph Schepers.
Att arbeta nordiskt har för honom betytt att han kunnat komma ett steg närmare sin dröm, men det har också medfört svårigheter.
– Vi stötte på en del språkliga missförstånd, som slutade med att jag tog en kurs i svenska.
Arbete och fritid går in i varandra Klockan närmar sig elva, men Christoph hinner ännu berätta vad det finns för planer för resten av arbetsdagen. Jag undrar om och när han tänker äta lunch, eller ”frokost”, som det heter i Danmark, och då erkänner han att de på hans arbetsplats är lite dåliga på att lämna arbetet för kaffe- och lunchpauser.
– Min chef försöker etablera en lunchkultur och uppmuntrar oss att utnyttja vårt fina lärarrum, men det blir tyvärr inte av så ofta.
Eftermiddagen är i allmänhet vikt för möten och denna fredagseftermiddag kommer det att bli ett extralångt strategimöte mellan klockan tre och sex.
– Vi kommer att dra upp linjer för var vi ska vara om tre år. I den digitala världen måste hela inlärningsbegreppet definieras på nytt och om fem eller tio år kommer utbildningen att se helt annorlunda ut. Att vi i vår skola redan är förberedda för detta
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
känns helt fantastiskt.
Det märks att Christoph Schepers brinner för sitt arbete och han medger att det kan vara svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid. Det är han inte ensam om på Studieskolen.
– Vi är nog alla väldigt engagerade och vi skickar ofta idéer till varandra per mejl efter arbetstid. Ibland när vi har möte på eftermiddagen måste folk nästan kastas ut för att de ska förstå att gå hem.
Rätten att göra bort sig utan att behöva skämmas är något som Schepers älskar i den danska arbetskulturen.
– Vi skrattar åt våra misstag och rättar till dem med ett smil.
Christoph Schepers fyller i meningar: Som arbetskamrat strävar jag efter att vara lojal, lyssnande och inspirerande. På mitt jobb blir jag speciellt motiverad av samarbete. Jag vill gärna lära mig mera om pedagogik och IT. Mina viktigaste arbetsredskap är mina kolleger och lärare.
Christoph Schepers associerar fritt: Samlärande: enda sättet att lära sig Folkbildningsarbete: rädd för att det dör ut om vi inte för in det i 2000-talet Grundtvig: han skulle älska att vara med på 2000-talet Livslångt lärande: en fantastisk dröm som inte ska missbrukas för att användas enbart som kvalificering för arbetsmarknaden DialogWeb ,
Sverige vuxenutbildning, språk
Se også Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning Nordiska språk lockar finska studerande En språklig minoritet inom minoriteten Hela världen på hemmaplan Kära läsare
Nationell och global bildning 15. april 2011 09:23 Grundtvigs främsta inspiratör var Gottfried Herder, en av romantikens förgrundsgestalter. Här är nationen genom gemensamt språk och kultur den centrala enheten för skapandet av folklig bildning, folket sett som bärare av det sant nationella. Svensk folkbildning har i huvudsak en annan grundkälla, nämligen Kants filosofi, främst genom den svenska motsvarigheten till Grundtvig, Hans Larsson. Detta tänkande
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
står närmare upplysningen och dess starkare tro på förnuft, vetenskap och nytta. Den medborgerliga tanken att människan själv ska utträda ur sin självförvållade omyndighet är starkt närvarande. Grundtvigs inflytande sträcker sig mest till Norge och endast partiellt till Sverige och Finland. Denna nationella tradition och förståelse av folklig bildning har idag svåra problem med sin egen identifikation, både i förhållande till ett så kallat mångkulturellt samhälle och till globalisering.
Bildningens förvandlingar Genom att följa det gemensamma begreppet bildning och dess transformationer kan vi söka en väg för att komma fram till vad folklig eller demokratisk bildning skulle kunna vara i mångkulturell och global mening. I begreppet bildning kan vi då innefatta det Grundtvig menade med upplysning i romantisk mening som han använde som alternativ till det tyska ordet bildning. Det klassiska begreppet bildning som härstammar från Vilhelm von Humboldt har genomgått stora förvandlingar, både i förhållande till informationsteknik och globalisering. Lars Lövlie har visat vad teknokulturell bildning skulle kunna vara, i form av gränssnittet mellan människa och teknik, nätet och människan som cyborg. En globaliserad eller postkolonial förståelse av bildning kan med utgångspunkt från Goethes begrepp världslitteratur tolkas så att det inte längre är liktydigt med den västerländska litteraturens spridning över världen. Det är i stället de litteraturer som speglar sig i och översätts till varandra, då innefattande hela världen.
Bildning som resa Med utgångspunkt i den bildningstanke jag skrivit om, bildning som resa i form av utfärd och återkomst, kan vi gå vidare i att forma ett globalt begrepp för bildning. Den hermeneutiska tanken om tolkning och förståelse, ses här som ett förhållande mellan det kända och det okända, det bekanta och det obekanta, mellan något ”hemma”, varifrån vi gör en utfärd, för att sedan komma tillbaka. Men det är något nytt vi kommer tillbaka till. Det innebär att vi med utgångspunkt från vårt eget söker oss ut i världen för att skaffa oss nya erfarenheter och perspektiv, att vidga våra horisonter. Det innebär även att det redan bekanta sätt på spel, ibland ur spel, för att vi därigenom dialogiskt kan komma fram till något nytt, en ny förståelse av världen. Den tanken kan tillämpas på allt som förefaller oss främmande, från det som finns i vårt eget och det som kan vara mycket avlägset. Att koppla loss vårt eget och endast se det främmande kan leda till exotism. Men att se det främmande med egna ögon kräver att man öppnar sig i ett lyhört lyssnande till vad det andra är. Med utgångspunkt från den tanken har Peter Kemp sökt formulera en tanke om bildningen av världsmedborgare.
Världsmedborgare Världsmedborgaren har en klar egen förankring, men inser att den egna nationen inte är mer än en del av världen och att nationen är alltmer beroende av hur globen i stort har det. Världsmedborgaren nöjer sig inte med att kunna sin egen tradition, utan studerar ”det andra” med utgångspunkt från det egna, med insikten att om man inte gör det så kommer man till sist inte heller att veta något om sig själv. Världsmedborgaren förhåller sig kritisk till sin egen tradition och öppnar sig för andras berättelser, för att med sin fantasi sätta sig in i andras omständigheter. Man behöver då inte komma så långt från det norra till det södra halvklotet för att möta fattigdom och stora sociala svårigheter som till stor del orsakats av den västerländska kolonialismen. I samband med avkoloniseringen skapades det postkoloniala tänkandet, mest producerat av filosofer och författare som kommer från södra halvklotet och flyttat till det norra. Här är begreppet ”den andre” centralt.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Tanken om den andre är skapat av Hegel i hans stora bildningsepos Andens fenomenologi. Han menade att självmedvetandet uppstår i förhållande till andra, som alltid bygger på ett över- och underordningsförhållande, ett herre – slavförhållande, men ett nödvändigt erkännande av varandra. Detta blev använt av den moderna feminismen i form av man – kvinna, och av de postkoloniala i form av kolonisatör – koloniserad.
Global bildning I global bildning är det centralt att se vilket sammanhang man finns i och är beroende av, idag gällande hela globen. Här ingår att inse att världen är uppbyggd av ett västerländskt förtryck och att nationen endast är en del av det hela. Den består inte heller av de nationella enheter som nordisk folkbildning är uppbyggd kring. Den består av mångfald och i mångkulturell bildning ingår förståelsen av sig själv i mångfalden. Det håller då inte heller längre med mångkultur i bemärkelsen att vi ser människor som genom sin sociala och kulturella tillhörighet får hela sin position och bestämning. Att se kulturer som fasta kategorier kan leda till schablonisering och klassificering av människor. Olikhet, diversity kan bytas till skillnad, difference, och difference öppnar för ett rum som finns mellan de fasta kategorierna, ett tredje rum. I detta tredje rum finns utrymmet för nya tolkningar, skapandet av något nytt som är oförutsägbart, för kreativitet och fantasi och där växer också utrymmet för en ny förståelse av bildning – global bildning. Det huvudproblem som här reser sig är hur vi ska se på förhållandet mellan det allmänmänskliga, det universella, i förhållande till alla olikheter och skillnader som finns, det partikulära. Mänskliga rättigheter är universellt formulerade, men tar sig alltid partikulära användningar och uttryck. De forskare och tänkare som idag söker vägar för att finna balansen och den goda avvägningen mellan det universella och det partikulära hör framtiden till. Det är den globala bildningens huvudproblem. DialogWeb ,
Sverige folkbildning, internationalisering
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp
2010 11. april 2011 15:41
Dialog 2010 ett artikelurval / koottuja artikkeleita / selected articles Dialog innehåller ett urval av de artiklar som publicerades i webbtidningen under samma år. Dialog trycktes i mars 2010 och finns här nedan i utskrivbar pdf-format.
Dialog sisältää valittuja artikkeleita jotka julkaistiin lehden verkkoversiossa saman vuoden aikana. Dialog painettiin
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
maaliskuussa 2010 ja se on tässä alla tulostettavassa pdf-muodossa.
Dialog contains a selection of articles published during the same year in the magazine's web edition. Dialog was printed in February 2010 and it's linked below in a printable pdf format.
Dialog 2010 (pdf)
Beställ DialogExpress och NVL:s Nyhetsbrev
Tilaa DialogExpress ja NVL:n Uutiskirje Prenumerationsservice DialogWeb 2010
Se også 8/2010: Demokrati och aktivt medborgarskap 7/2010: Hälsa och vuxenutbildning 6/2010: Ung i Norden 5/2010: Motivation 4/2010: Social media
Språk er kostbare skatter 11. april 2011 08:23 Vigdís er åpen for innovasjon og har alltid hatt stort behov for å formidle sin kunnskap, dette var en mulighet til å nå ut til allmennheten. Hun underviste i fransk på gymnaset og i fransk dramalitteratur på Islands universitet. TV-programmene med franskundervisning ble populære, og det førte til at hun også ble bedt om å være med i kulturprogrammet ”Vaka”, hvor hun formidlet det nyeste om teater og drama. Man kan trygt si at
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
med sin opptreden i fjernsynet i disse årene vant Vigdis anerkjennelse hos mange. Vigdis har mange ting på hjertet, i rekkefølge etter språk og kultur kommer det nordiske samarbeidet. Derfor falt det helt naturlig å be henne om et intervju for DialogWeb med temaet språk.
Røttene til kulturarven går via språket - For islendingene er det nordiske samarbeidet helt essensielt. De nordiske nasjonene er våre beste venner i en stor verden som ikke alltid er vennlig. Vi deler vår historie, kultur og våre minner med de andre nordiske nasjonene. Språkene er en del av vår felles kultur, og der ligger røttene. Det er sterk tradisjon for fortellinger i Norden. På Island hadde folk også denne sterke trangen til å fortelle. I tillegg hadde islendingen den fordel at de kunne dikte og skrive. Derfor kunne det oldnordiske språket bevares hos oss. Islendingene anvendte språket og diktningen for å binde ordene kunstnerisk sammen, og dermed sikre at fortellingene levde videre. Vi kan være sikre på at Höfuðlausn (diktet av Egill Skallagrímsson en natt, og diktet som gjorde at Kong Erik avlyste halshoggingen av Egill) levde videre fordi det var laget som kvad. Det samme gjelder for Håvamål og Völuspå. Språket spiller en uhyre viktig rolle i bevaringen av denne kulturelle arven.
Minnene – binder sammen - Vi i Norden har mange felles minner om disse nordlige landene, men forskjelligheten er også til stede. Kulturens kunstneriske uttrykk har lang tradisjon i alle landene, men har funnet uttrykk på forskjellig vis i fast form. På Island hadde vi ikke mye materiale som kunne bearbeides og omformes til kunst. Men vi hadde ordet. Og ordet var fritt i alle sinn. Derfor ble islendingenes kunstform ord bundet sammen til dikt. I de andre nordiske landene kom kunsten til uttrykk i ulike materialer. Danskene eier Hedeby og Absalon, nordmennene skar i tre i stavkirker, svenskene bygde slott, og finner har også en del av sin kulturarv som ord i Kalevala. Denne kulturarv er vi nordboere stolte over, på samme måte som vi er stolte over vår velferd og demokrati. Det skal vi stå sammen om og verne.
Hei, hej, hæ eller god dag? - Jeg syns det er uhyre viktig å anvende de skandinaviske språkene i det nordiske samarbeidet. Det er uheldig at det ikke legges mer vekt på å undervise i de skandinaviske språkene. Det er for eksempel flest islendinger i Danmark av de nordiske landene, og jeg møter dem titt. De aller fleste uttrykker sorg over at de ikke utnyttet muligheten til å lære dansk mens de var på skolen på Island. Jeg er lei for å høre at det er tilbakegang i anvendelsen av nordiske språk i det nordiske samarbeidet. Særlig i disse tider hvor vi ”kolonialiseres” av det engelske språket. Våre nordiske språk er blitt kolonier i engelsk. Våres språk forandres mye mer og hurtigere enn vi er bevisste om. Hvis vi ønsker å bevare dem er vi nødt til å slå ring om språkene. Det gjelder ikke bare for ordforrådet, men også grammatikken, språkenes struktur. Tenk bare på det første man som regel hører når vi hilser på andre mennesker i Norden. Når jeg besøker mine barnebarn hører jeg dem si at nå er bestemor kommet, og det duger ikke med ”hæ og bæ” (hi og bye). Jeg syns vi har et veldig fint uttrykk for både hilsen og farvel på islandsk ”komdu blessuð og sæl að sinni” Men når jeg går igjen etter å ha lekt eller lest en stund så låter det; ”Bæ, bæ elsku amma.”
Medienes og litteraturens rolle - Det er trist at fjernsynet ikke lenger brukes til utdanning. Det ville være fantastisk hvis man på et bestemt tidspunkt kunne sette seg ned ved fjernsynet og vite at det er undervisningsprogrammer på skjermen. Alt kan undervises på fjernsyn: matematikk, fysikk, kjemi, de sier at det er for dyrt, men alt koster. Eksisterende programmer kunne også tjene til å øke forståelsen mellom grannespråkene dansk, norsk og svensk. Med alle de populære skandinaviske fjernsynsseriene og filmene. Man burde kunne velge mellom språk i teksten, dansk for dansk tale, og svensk for svensk tale. Det ville være til stor hjelp for oss alle. Og når vi taler om tekster på originalspråket, så må jeg si at det er trist at man ikke lenger kan kjøpe
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
nordisk litteratur på originalspråkene i alle landene. Det gir en viss glede å oppleve litteratur på originalspråket. Men for de som ikke kan forstå flere språk, er det også veldig viktig at den store nordiske litteraturen oversettes til alle språkene.
Flygende flotte språk - Islandske forfattere har bidratt til å holde det islandske språket i live og vedlikeholde vitaliteten. Vi må ikke se på våre språk som latin, noe som er gjemt bort i kister. Forfattere har et særlig ansvar for å holde språket livskraftig. Noe av det som holder islandsk språk spenstig og sprekt, er at våre forfattere skriver godt islandsk. Forfatternes måte å anvende språket, uttrykke seg på, kan beskrives som språkets redningsbøye! Tenk bare på den innflytelsen Arnaldur Indriðasons kriminalromaner har hatt. Han skriver glimrende islandsk. Og det samme gjelder for fleste andre nordiske forfattere og diktere. Det er språkenes hell og lykke at så mange nordiske forfattere skriver flygende flott språk. Hvis vi lykkes med å få nasjonene til å lese flere bøker på deres flygende flotte svensk, norsk, finsk, dansk og islandsk, så er vi reddet.
La det være hennes siste ord for Dialog.
Vigdís Finnbogadóttir Instituttet for fremmedspråk er et forskningssenter ved Islands Universitet på Det humanistiske fakultet. Instituttet danner felles forskningsplattform for de av fakultetets lærere som beskjeftiger sig med fremmedspråk, klassisk filologi og oversettelsesvitenskap.
Mer på dansk: www.vigdis.hi.is/da/node/359 Vigdís Finnbogadóttir har siden 1998 arbeidet som goodwillambassadør for språk for UNESCO, FNs særorganisasjon for utdannelse, vitenskap, kultur og kommunikasjon Hun underviste i en årerekke fremmedspråk ved den videregående skolen i Island og ved Islands Universitet
Les mer: Unesco.org DialogWeb ,
Norge ,
Forskning forskning, språk, Vigdis
Se også Som ringer i vann Når naturen viser krefter! Forskning gir flere spørsmål enn svar Validering til høyt nivå
Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform 05. april 2011 09:10
Nordens sprogpolitik – de formelle bestemmelser
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Allerede i 1962 blev det formelt slået fast, at undervisning i de øvrige landes sprog i passende omfang skulle inddrages i undervisning og uddannelse i skolerne i alle nordiske lande. Det er den nordiske samarbejdsaftale, også kaldet Helsingforsaftalen, der i artikel 8 berører sprogundervisning i alle de nordiske sprog.
25 år efter trådte den nordiske sprogkonvention i kraft. Konventionen, der blev vedtaget i 1987, skal sikre borgere i Danmark, Finland, Island, Norge og i Sverige retten til at anvende deres eget sprog i kontakten med myndighederne i et andet nordisk land. Sprogkonventionen er juridisk bindende, men der er ingen systematisk rapportering om konventionens overholdelse.
Mens Helsingforsaftalen omhandlede undervisning i hinandens sprog og sprogkonventionen sikrede retten til anvendelse af eget sprog i et andet nordisk land, er hensigten med det seneste sprogpolitiske tiltag, Deklarationen om nordisk sprogpolitik, at øge sprogforståelsen og kendskabet til de andre, nordiske sprog, at sikre parallelsproglighed, mangesprogethed og flersprogethed, samt at arbejde for et Norden som sproglig foregangsregion.
Deklarationen om nordisk sprogpolitik blev vedtaget den 1. november 2006 af undervisnings- og forskningsministrene i de 5 nordiske lande og i de 3 selvstændige områder.
Selv om deklarationen ikke er juridisk bindende, har de nordiske ministre forpligtet sig til at realisere de langsigtede mål i den. Sprogdeklarationen skal udgøre grundlaget for en samlet, langsigtet og effektiv sprogpolitisk indsats.
Fælles platform Hulda Zober Holm er seniorrådgiver i Nordisk Ministerråd, og hun arbejder med nordisk sprogpolitik. Zober Holm understreger betydningen af sproget som en fælles platform for det nordiske samarbejde. Ifølge Zober Holm var der, dengang deklarationen blev forhandlet, udtrykt bekymring om, hvorvidt deklarationen ville blive et dokument i skrivebordsskuffen, da den ikke var juridisk bindende. Men det er den ikke blevet, hvilket landerapporterne som bliver afgive hvert andet år fra og med 2009 vidner om.
Landerapporteringer Den første statusrapport, der er baseret på landerapporteringer, blev fremlagt på Nordisk Råds session 2009 i Stockholm. De fem nordiske lande og de tre selvstyrende områder blev anmodet om at besvare fire udvalgte spørgsmål, udarbejdet efter råd fra Ekspertgruppen Nordens Sprogråd. Alle lande bortset fra Færøerne og Åland har besvaret spørgsmålene.
Ud fra besvarelserne i statusrapporten konkluderede Nordisk Ministerråds Sekretariat, at der på nogen områder er taget initiativer for at implementere den nordiske sprogpolitik, mens indsatsen på andre områder var uklar eller mangelfuld.
Fælles sprogforståelse Behovet for en fælles sprogforståelse vejer tungt i den nordiske sprogpolitik. Og at der er behov for initiativer på området tyder en undersøgelse fra 2005 på. Undersøgelsen viste, at det med tiden er blevet sværere for indbyggerne i Norden, især de yngre generationer, at forstå hinanden.
Undersøgelsen viste også, at færøsk ungdom klarer sig bedre end andre unge i Norden på de skandinaviske sprog. Men dansklærere har på det sidste gjort opmærksom på, at færøske elever i dag er betydeligt dårligere til faget dansk, end de var for 20 år siden. Og da det er danskkundskaberne, der muliggør skandinavisk sprogforståelse, er der risiko for, at
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
adgangen til det skandinaviske sprogfællesskab vil vanskeliggøres, i takt med, at sprogfærdighederne i dansk forværres.
Nabosprog i læseplanerne Selv om Færøerne af ukendte årsager ikke leverede nogen landerapport om overholdelsen af den nordiske sprogpolitik, foregår der en række tiltag i landet, der kan forbindes med den nordiske sprogpolitik.
I læseplanerne for færøske elever i folkeskolen og i gymnasiet er der også bestemmelser for undervisning i nabosprogene. I læseplanerne for færøsk og dansk angives der, at eleven skal formå at identificere sprogrelationer med de andre nordiske sprog, især norsk og islandsk, og at eleven skal forstå svensk og norsk talesprog. Derudover skal det nordiske sprogfællesskab berøres, når der undervises i det færøske sprogs historie.
Digital ordbog og nordisk sprogkampagne Færøerne deltager med i ISLEX, som er et nordisk projekt om en digital ordbog, der samler islandsk, nynorsk, bokmål, svensk, dansk og færøsk i en database. Ordbogen, der bliver en middelstor ordbog med ca. 50.000 opslagsord, publiceres på internettet og stilles gratis til rådighed for alle interesserede. Den forventes færdig i november i år.
Et andet projekt med færøsk deltagelse er den nordiske sprogkampagne, der blev lanceret i 2010. Formålet med kampagnen er at styrke forståelsen af norsk, dansk og svensk blandt børn og unge i Norden.
På Færøerne er en web-side under forberedelse med vejledning og undervisningsmateriale til skandinavisk sprogundervisning. Sólva Jónsdóttir, gymnasielærer og sprogkonsulent, repræsenterer Færøerne i arbejdet med sprogkampagnen. Ifølge Jónsdóttir var det nødvendigt at fokusere snævert, og man valgte at arbejde med undervisning til skoleelever. Da konkrete tiltag rykker mere en formuleringer i en officiel tekst, er opdateret undervisningsmateriale ifølge Jónsdóttir en del af indsatsen for at styrke forståelsen for skandinavisk og derved bevare Færøernes adgang til det nordiske sprogfællesskab.
Læs mere: Den nordiske sprogkonvention: www.norden.org/da/om-samarbejdet/aftaler/aftaler/sprog/sprogkonventionen Deklaration om nordisk sprogpolitik: www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2007-746 Den nordiske sprogkampagne: www.nordisksprogkampagne.org Forskningsrapport om ungdommers forståelse af dansk, svensk og norsk: www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2005-573/at_download/publicationfile DialogWeb ,
Danmark ,
Forskning forskning, utbildningspolitik, språk
Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Kære læser Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Kære læser 05. april 2011 08:35 Med sprogpolitik som overskrift er denne udgave af DialogWeb en indføring i nogle af de mange aspekter, som har som sprog og sprogpolitik består af. Det er os en stor ære at kunne publicere et interview med Vígdis Finnbogadóttir, Islands præsident fra 1980 til 1996. Finnbogadóttir, i dag sprogenes ambassadør for FN, har altid været en engageret fortaler for vigtigheden af sprogkundskaber, såvel indenfor fremmedsprog som på sit modersmål, og i denne udgave af DialogWeb deler hun med læserne sin opfattelse af sprogs betydning og mange forskellige roller. Fra Norge får vi et eksempel på, at norsk sprogundervisning for kommunalt ansatte øger effektiviteten og giver bedre trivsel. Med tegnsprog som modersmål er døve og hørehæmmede en sproglig minoritet i minoriteten. Fra Åland kan vi læse om tegnsprogsbrugere og om uddannelse i tegnsprog. Nordisk skal være cool blandt unge, og i Danmark skal ildsjæle virke som sprogpiloter for gennem undervisning at gøre opmærksom på de mange spændende muligheder, som ligger i nordisk sprog og kultur. På Færøerne er Nordisk sprogkampagne blandt de konkrete initiativer, udsprunget af deklarationen om nordisk sprogpolitik. Hvis de studerende ikke vil til udlandet, må udlandet komme til de studerende, er devisen på Malmø Universitet i Sverige, hvor internationalisering er på programmet for at give de studerende adgang til de kompetencer, som et internationalt studiemiljø giver. På Åbo universitet i Finland er der 200 aktive studerende, der studerer nordiske sprog. De overraskes gerne over, hvor svært norsk og dansk er, og derfor burde man eventuelt indføre mere dansk og norsk i svenskundervisningen, anfører professor i nordisk. I Estland arbejdes der aktivt med at få den fjerdedel af landets beboere, der kun taler russisk, til at tilegne sig estisk. Kursene muliggøres ved den økonomiske støtte, Estland modtager fra udlandet til formålet. Sproglandskabet i Norden er broget, og vi nordboere har mange, spændende muligheder for at udvide vores sproglige horisont. DialogWeb nr. 2 i 2011 belyser nogle af disse mange muligheder. God fornøjelse! DialogWeb ,
Danmark ,
Forskning innovation, forskning, lika möjligheter, språk
Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv
Nordiska språk lockar finska studerande 04. april 2011 14:23 Inom humanistiska fakulteten vid Turun yliopisto, på svenska Åbo universitet, hör ämnet nordiska språk till de mellanstora. Det är i samma storleksklass som tyska och franska medan engelska och finska är de stora språken. Ryska, italienska, spanska och latin är mindre språk. Marketta Sundman, som är professor i nordiska språk vid Åbo universitet, berättar att det inte råder någon brist på sökande, ca 200 per år. Man tar in 36 nya studerande varje år och av dem läser hälften nordiska språk som huvudämne medan hälften har det som biämne.
– Ämnet nordiska språk har för närvarande ca 200 aktiva studerande och vi producerar 10-15 magistrar varje år.
Sundman berättar att studenterna, av vilka alla har finska som modersmål, är väldigt duktiga på svenska, i synnerhet muntlig svenska eftersom man satsar på den i grundskolan och i gymnasiet.
– Vi brukar fråga våra nya studenter varför de valt att studera nordiska språk och det har visat sig att de dels är specifikt intresserade av svenska språket, dels allmänt språkintresserade. Ofta väljer de att studera de språk som de varit bra på i skolan. Men de måste förstås också vara pragmatiska och tänka på att de ska få ett jobb och då är det bra att kombinera svenska med ett annat språk. Engelska och svenska är den bästa kombinationen för den som vill försäkra sig om att få ett jobb som språklärare.
Den svenska som krävs för de akademiska studierna kan man inte lära sig enbart i skolan.
– Det har visat sig att många av våra studenter har läst svenska romaner redan under skoltiden och till exempel tittat på svenska tv-program. En del har naturligtvis personliga kontakter.
Danska och norska överraskande svårt Ämnet heter nordiska språk, men betoningen ligger på svenskan. Studenterna deltar i en obligatorisk grundkurs i norska och danska och vissa år erbjuds även kurser i isländska. På fördjupad nivå erbjuds fortsättningskurser i danska och norska. Dessutom kan man åka på sommarkurser till både Norge, Danmark, Island och Färöarna.
Nästa år kommer man bland annat att ordna en fördjupad kurs i nordisk kriminallitteratur.
Eftersom Åbo universitet har en lektorstjänst i norska och det svenska universitetet i samma stad, Åbo Akademi, har en lektorstjänst i danska, kan de två universiteten dra nytta av varandra och utbyta tjänster. För många studerande blir den första kontakten med norskan och danskan en kalldusch.
– De flesta av våra studenter upplever att norskan och speciellt danskan är obegripliga i början av kursen; under kursens lopp lär sig alla att förstå i synnerhet norska utan problem men troligen även danska någorlunda väl.
Undervisningen är lingvistiskt orienterad, vilket betyder att kulturbiten inte är så dominerande, men kurser i nordiska realia ingår nog i studierna.
– Vår uppgift som forskningsuniversitet är ändå inte att propagera för nordism utan vi lägger tonvikten på vetenskaplig
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
forskning. Men faktum är att de som studerar hos oss uppskattar nordiska kontakter och många studerar en tid i Sverige.
Påståendet att kunskaper i svenska fungerar som en inträdesbiljett till en nordisk gemenskap håller Sundman inte riktigt med om.
– Jag har upplevt att folk som läst svenska i skolan och trott sig kunna språket ganska bra ofta blir väldigt besvikna när de upptäcker att det i verkliga livet inte alls är lätt att kommunicera med skandinaver. Danskar och norrmän anstränger sig nödvändigtvis inte alltid för att de ska bli förstådda. Där efterlyser jag lite skärpning.
Sundman tycker att man också i Finland gärna redan i grundskolan kunde införa mera danska och norska i svenskundervisningen.
– Om man utvecklar en passiv kunskap klarar man sig bättre också i det verkliga livet.
Snedvriden debatt om svenskan Att Finland har två nationalspråk, finska och svenska, och en grundlag som garanterar båda språkgrupperna lika rättigheter, är inte så allmänt känt i det övriga Norden. På hemmaplan får finlandssvenskarna, som i dag utgör ca fem procent av befolkningen, allt oftare vara måltavla för den allmänt tilltagande intoleransen mot minoritetsgrupper i samhället. I den ställvis osakliga diskussionen om svenskans ställning i Finland har medierna myntat uttrycket ”tvångssvenska” för det faktum att svenskan är obligatoriskt språk i den finska grundskolan. Nyligen ordnades i Helsingfors en demonstration mot och en för obligatorisk svenska och i medierna blandas osakliga argument med sakliga i en åsiktsström utan ände.
På statligt håll har nu flera initiativ tagits för att undersöka situationen. Nyligen tillsatte undervisningsminister Henna Virkkunen en arbetsgrupp med uppgift att förbättra undervisningen i svenska på alla skolnivåer och garantera språklig jämställdhet.
En arbetsgrupp ledd av president Martti Ahtisaari har å sin sida efterlyst en långsiktig strategi för utvecklingen av båda nationalspråken och även kommit med ett förslag om en skild minister för de två nationalspråken.
Flera språk i stället för färre Professor Sundman anser att diskussionen om tvångssvenskan är en storm i ett vattenglas och att den bygger på en total missuppfattning om Finlands historia, man tror att Finland invaderats av Sverige, och om svenskarnas sociala ställning, man tror att alla finlandssvenskar är ”bättre folk”.
Hon tycker att det är synd att de negativa aspekterna lyfts fram så starkt när det finns så mycket positivt att säga om svenskans ställning i Finland. Hon nämner bland annat språkbadsskolorna, där finskspråkiga får undervisning på svenska, som är så populära att alla som vill inte får plats, och att det är väldigt många tvåspråkiga familjer som väljer att registrera sina barn som svenskspråkiga och sätter dem i svensk skola.
– Ett sakligt argument i diskussionen vore att lyfta fram det faktum att kunskaperna i främmande språk överlag har blivit sämre i Finland, i synnerhet kunskaperna i tyska och ryska. Vi borde fundera på hur vi kan öka språkrepresentationen i skolan.
Om svenskan försvinner som obligatoriskt språk i skolan kommer det också att ha allvarliga konsekvenser för högskolestuderande i Finland.
– För att få sin magisterexamen måste studerande vid universitet och högskolor avlägga ett inte alldeles lätt prov i svenska. För den som inte har läst svenska i skolan kan detta betyda stopp för de akademiska studierna. DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning forskning, internationalisering, språk
Se også En språklig minoritet inom minoriteten Hela världen på hemmaplan Kära läsare! Ur utanförskapet skapas eget lärande
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Frivillighet kan öppna nya världar
En språklig minoritet inom minoriteten 04. april 2011 11:16 Sedan slutet av 1988 är det samarbetsorganet Ålands handikappförbund som bevakar och informerar om olika handikappfrågor. Förbundet arrangerar bland annat utbildningar och informationstillfällen som rör såväl medlemsföreningar, stödgrupper och allmänheten. HandiCampen har ett eget bibliotek som är utrustat med dator och webkamera, bland annat anpassat så att teckenspråkiga, eller personer som använder tecken som stöd också ska få möjlighet att sköta visuell kommunikation över internet. Idag är antalet hörselskadade på Åland ca 4 050 personer, vilket innebär ca 15% av befolkningen. Antalet döva uppskattas till mellan 5 och 10 personer.
Utbildar i teckenspråk och TSS Inom ramen för handikappförbundet arbetar Ann-Charlotte Åkergård sedan 1996 som teckenspråkstolk och lärare i Tecken som stöd (TSS) och teckenspråk. Det handlar om familjeundervisning i hemmet (där även personens familj och nätverk utbildas), om individuell undervisning och vidareutbildning av olika grupper som är i behov att lära sig tecken. Här undervisas exempelvis personal inom vård, skola och församling.
– ”Ja, det finns många olika grupper man kan vända sig till. Undervisningen är för de personer som behöver eller är intresserade av att lära sig tecken. Man kan lära sig speciella tecken för ett visst område, beroende på var man jobbar. Om det bara är en allmän kurs, så brukar jag ha mer vardagliga tecken. Deltagarna får också komma med önskemål. Kurserna är alltså ganska olika eller flexibla.” berättar Ann-Charlotte, som genom åren har undervisat flera hundratal ålänningar i TSS.
Svenska som grund Åland är enspråkigt svenskt. På TV är det Sveriges TV-kanaler som är med i grundutbudet. Även när det gäller teckenspråk och stödtecken är det svenskan som dominerar. Finland är ett av få länder som skyddar teckenspråket som ett av landets minoritetsspråk i grundlagen. Officiellt har Finland även två språk när det gäller teckenspråket: det finska och det finlandssvenska. Däremot bör det lyftas fram att den sista finlandssvenska dövskolan i Finland stängdes 1993 och att myndigheterna använder enbart det finska teckenspråket på sina hemsidor (se t.ex. www.suomi.fi).
Åland skiljer sig således från Finland genom att lära ut de svenska tecknen. En stor del av de teckenspråkiga flyttar till Sverige med sina familjer för att inte känna sig så isolerade och för att få fler att teckna med. Visserligen har de som studerande rätt till studietolk under lektionerna, men risken att känna sig utanför är stor då den teckenspråkiga eleven troligen inte har någon annan i klassen att dela språket med.
– ”Om man flyttar till Sverige, så har den svenska döva större möjligheter som t.ex. fortsatt utbildning. I Örebro finns det många skolor för döva. I Stockholm finns det också bl.a. Manillaskolan och andra skolor för hörselskadade.”
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Ann-Charlotte själv är hörande och studerade finlandssvenskt teckenspråk vid Borgå folkhögskola under tre år. Efteråt har hon även utbildat sig inom det svenska teckenspråket och mellan dessa utbildningar läste hon till barnträdgårdslärare. Personligen upplever hon att det finlandssvenska teckenspråket ligger närmare det finska än det svenska. I nordiska sammanhang använder de flesta det s.k. ”internationella” alfabetet, men även det svenska alfabetet används.
Vuxenutbildning på lika villkor? På frågan om teckenspråkiga ålänningar har samma rättigheter och möjligheter t.ex. när det gäller vuxenutbildning svarar Ann-Charlotte:
– ”Det är svårt att säga angående ’samma rättigheter’, för det borde de ju ha, men det kan ibland vara svårt att få en tolk, ifall de skulle behöva det, eftersom det finns bara jag än så länge. Om jag varit på mammaledighet, har det varit mycket svårt att få en tolk. Då måste de beställa en från fastlandet (red.anm.: Finland). ’Samma möjligheter’ tycker jag inga att de döva riktigt har, eftersom de bor i ett hörande samhälle och det finns ju inga samma möjligheter då heller pga. att det finns så få döva och det mesta går ut på att man ska kunna ’höra’. Men visst ska de ha samma rättigheter och möjligheter trots det, men då måste de integreras mer i samhället, i utbildningar och använda en tolk eller studietolk.”
Länkar: Språkpolitiska programmet i Finland: PDF Teckenspråkens och teckenspråkigas ställning i Norden 2008: PDF Policydokument från World Federation of the Deaf. Visioner och mål för tillgänglighet till vuxenutbildning för döva: PDF HandiCampen (Åland): www.handicampen.ax
Finlands Dövas Förbund: www.kl-deaf.fi
Sveriges Dövas Riksförbund: www.sdrf.se/sdr
Norges Døveforbund: www.deafnet.no
Danske Døves Landsforbund: www.deaf.dk
Deyvafelag Føroja: www.deaf.fo
Félag Heyrnarlausla (Island): www.deaf.is
Eesti Kurtide Liit (Estland): www.ead.ee
World Federation of the Deaf: www.wfdeaf.org DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning forskning, lika möjligheter, språk
Se også Nordiska språk lockar finska studerande Hela världen på hemmaplan Kära läsare! Ur utanförskapet skapas eget lärande Frivillighet kan öppna nya världar
Hela världen på hemmaplan 04. april 2011 09:14
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Trots att många högskoleprogram erbjuder möjligheten att förlägga en del av studietiden utomlands var det i början av 2000-talet bara knappt 10 procent av de svenska studenterna som tog chansen. Vad kunde man göra för att ge fler studenter tillgång till den kompetens som utlandsstudenterna fick av att utbildas i en internationell miljö, en kompetens som bland mycket annat kan vidga de egna perspektiven och öka möjligheterna att arbeta i andra länder? Några medarbetare vid Malmö högskola myntade begreppet Internationalisering på hemmaplan (Internationalisation at home, IaH) och högskolan tog initiativet till ett IaH-nätverk där 120 universitet i Europa deltar.
Jämförbara beskrivningar mellan universiteten i Europa Begreppet ”learning outcome” används i de så kallade ECTSbetygen inom ramen för Bolognaprocessen och ska beskriva vad en student har lärt sig efter genomgången kurs och utbildning. Beskrivningen ska vara direkt jämförbar mellan universitet i olika länder i Europa och ett viktigt syfte är att göra utbildningen internationellt gångbar.
Malmö högskola har sedan den var ny i slutet av 1990-talet haft en profil mot mångkulturella studier, vilket delvis är en konsekvens av att drygt 35 procent av invånarna i Malmö har utländsk bakgrund. När Högskoleverket 2005 rankade hur bra svenska högskolor arbetade med internationalisering kom Malmö högskola på andra plats.
Resurser på hemmaplan Ett sätt att tillämpa internationalisering på hemmaplan är att använda de internationella resurser som finns på hemmaplan – utländska gästlärare, forskare och studenter som har kommit hem från utbytesprogram – men också andra representanter ur lokalbefolkningen.
”En mix av studenter med olika nationell och kulturell bakgrund breddar perspektiven i klassrummet. Detta blir kanske särskilt påtagligt i diskussioner som rör personliga värderingar. Sådana diskussioner väcker ofta starka reaktioner på ett personligt plan hos studenter och medarbetare, eftersom det är så tätt förknippat med både världsbild, självbild och identitetsskapande”, skriver chefen för Malmö högskolas internationella sekretariat, Knut Bergknut, i en skrift om Malmö högskolas perspektiv och IaH.
En internationellt eller kulturellt blandad studentgrupp ställer ofta högre krav på lärarens förberedelser. Knut Bergknut konstaterar att det kan vara komplicerat att undervisa en blandad studentgrupp eftersom de har med sig så vitt skilda förväntningar och erfarenheter av olika lärstilar. Å andra sidan, menar han, kan även en homogen studentgrupp vara svår att undervisa i internationella frågor. ”Inslag som kommer på köpet i en mixad grupp måste tillföras aktivt av läraren i en homogen grupp”, skriver han.
Planering och samarbete Men för att få det internationella perspektivet räcker det inte alltid med att låta människor från olika länder mötas, det är ingen garanti för att utbildningen får en internationell prägel. Knut Bergknut skriver att en strukturell pedagogisk planering måste finnas och att alla inblandade – lärare, studenter, programansvariga, etcetera – bör samarbeta. På Malmö högskola finns flera lärare som undervisar på engelska, i en del fall för att de inte har svenska som modersmål, i andra för att programmen är internationella och undervisningen sker helt på engelska.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Läs mer på Mah.se
Mer fakta om Bolognaprocessen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bolognaprocessen DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning forskning, internationalisering, högre utbildning, språk
Se også Nordiska språk lockar finska studerande En språklig minoritet inom minoriteten Kära läsare! Ur utanförskapet skapas eget lärande Frivillighet kan öppna nya världar
Som ringer i vann 04. april 2011 08:35 I 2008 og 2009 gjennomførte Virksomhet renhold i Oppegård Kommune sammen med Oppegård Kvalifiseringssenter BKAprosjektet "Ringer i vann". Det startet med en kartlegging av 86 ansatte på alle nivåer, og fortsatte med et praktisk lese- og skrivekurs som hele 37 ansatte deltok på. Cecilia Caballero jobber som renholder på Høyås bo- og behandlingssenter, og var en av deltakerne på lese- og skrivekurset. - Jeg meldte meg på kurset for å lære mer, sier hun. - Jeg liker å lære, og jeg behersker ikke norsk hundre prosent, derfor måtte jeg gå på kurs.
Skam og språkproblemer - Vi satte i gang dette prosjektet fordi vi opplevde store utfordringer med kommunikasjon, sier Heidi Østli som er i ledergruppa i renholdsavdelingen. -Mange opplever skam over at de ikke behersker språket, og vil derfor ikke inrømme behovet for å lære. Det kan resultere i at en svarer ”ja” på alle spørsmål. Resultatet blir en mangelfull eller ikkeeksisterende kommunikasjon. - Da Kvalifiseringssenteret nevnte for oss at BKA-midlene var utlyst, ble vi enige om å gi det en sjanse, sier Anette Garsrud. - Målet var et bedre arbeidsmiljø og en mer profesjonell renholdstjeneste i kommunen.
Kompetansemål, datablad og egenmelding Kurset ble basert på kompetansemålene for lesing og skriving som Vox har utarbeidet, der er det en forutsetning at undervisningen skal legges opp med utgangspunkt i deltakernes arbeidshverdag. Det hver enkelt trenger å lese i arbeidet, skal også være utgangspunkt for det man leser i undervisningen. Heidi Østli og Teresa Hultengreen som er i lederteamet hadde det faglige ansvaret i hver kurstime. Etter deres innledning tok pedagogen over. Hun forklarte begreper og gikk inn i materien. – Jeg lærte masse, sier Cecilia Caballero. – Vi lærte mye om Ph-verdi, om hvordan vi leser et produktdatablad og finner ut hva en skal gjøre hvis vi får kjemikalier på klærne eller i øynene. Det er viktig å kunne slike ting som renholder,
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
slår hun fast. Også ledergruppa er fornøyde med gjennomføringa av prosjektet. – Det fungerte bra å bruke kompetansemålene. Vi brukte for eksempel tid på å lære å fylle ut egenmelding. Samtidig er ledergruppa klare på at en slik prosess er ressurskrevende. – Det krever mye tid og planlegging, og for å få den tette koblinga til faget som vi har hatt kreves det en fagperson sammen med en pedagog i all undervisningen, slår Anette Garsrud fast.
Korte og lange effekter Og prosjektet har gitt resultater. - Det er selvsagt store individuelle forskjeller på hva deltakerne har fått ut av kurset, sier Teresa Hultengreen, - men for noen har det vært en slags vekker, legger hun til. - Det har gjort dem bevisst på at de har mer å lære, og har fått dem til å melde seg på nye kurs der de bor. Det var også et mål å få flere av de ansatte til å ta fagbrev, og første året var det bare en som meldte seg på et slikt kurs. Men smått om senn skjer det noe også på dette området. Caballero er nå i gang med fagbrevkurs, og målet er å gå opp til fagprøve i juni. Hun mener det er viktig at flere tar fagbrev, og hun har prøvd å overtale flere av kollegene til å gjøre det samme. Men hun kunne gjerne gått på ett kurs til med den flinke læreren som hadde BKA-kurset.
Utvidet fokus Et nytt BKA-kurs står ikke på planen i Oppegård med det første. – Nå har vi tilrettelagt veldig godt, og vi ser gode effekter på det faglige nivået. For å få språket til å bli bedre må vi nå forvente en del egeninnsats, slår ledergruppa fast. Men selv om det ikke er BKA-kurs i Oppegård, så sprer ringene seg i vannet fortsatt. Finansiert av Oppegård Kommune og KLP har de nå laget et oppfølgingsprosjekt som har utvidet fokuset fra å handle om språk og kommunikasjon til å handle om hele mennesket. Målet med dette prosjektet er å styrke nærværet og redusere sykefraværet blant de 70 ansatte renholderne som kommer fra 26 nasjoner. Prosjektet inneholder både regelmessige lunsjseminarer for alle ansatte, lesesirkler på ulike nivåer og latteryoga. Noe av agendaen er at de ansatte i større grad skal bli sett og bli respektert. – Det er mange forskjellige holdninger til renholdere, sier Anette Garsrud. virksomhet Renhold har nå begynt å stille strengere krav til språkkunnskaper ved ansettelse. De ønsker å utfordre dem som møter dette med holdningen ”hun skal jo bare vaske, hun trenger vel ikke å kunne språk”. – Hvilken jobb er det som fungerer uten kommunikasjon med ledere og kolleger? Spør Hedi Østli. Nå om dagen hender det at andre er litt misunnelige på de renholdsansatte som får fin lunsj og deltar på lunsjseminar. – Det syns vi egentlig er litt tøft, sier Garsrud. Det er ikke så vanlig å sende misunnelige blikk på renholderne.
Setter pris på det! Cecilia Caballero og Erlinda Rødli går begge to i lesesirkel. – Det syns vi er kjempebra, sier de. – Vi lærer både uttale og forståelse på kurset, sier Caballero. De får utdelt 10 sider av en bok hver gang som leses på kurset. –Vi leser sidene, og så diskuterer vi det vi har lest, og får forklaring på vanskelige og rare ord, sier Rødli. Men disse damene er opptatt av å lese og bruke språket hjemme også. Rødli som er fra Filippinene har bodd i Norge i 21 år og er gift med en nordmann. Etter å ha snakket engelsk i begynnelsen snakker hun nå norsk hjemme. Caballero kommer fra Chile og har bodd 15 år i Norge. Hun snakker spansk hjemme med mannen og barna sine, men barna svarer på norsk. – Foreløpig går det bra å hjelpe dem med leksene, for de er bare 6 og 8 år, men om noen år kan det hende jeg må få hjelp av noen andre hvis jeg ikke forstår nok norsk, sier hun. De leser begge norske aviser, både Østlandets Blad, Aftenposten og VG. – Og så leser jeg andre ting som interesserer meg, som ukebladet Familien for eksempel, sier Rødli. De to kvinnene er enige om at innvandrere har et stort ansvar selv for å lære seg språk. – Språk er helt avgjørende for å delta i samfunnet, sier Caballero. Selv om nordmenn er litt lukket, og godt kunne åpnet seg mer, mener de at det ikke er nordmenn som har hovedansvaret. Men de setter begge to stor pris på de tiltakene de får gjennom jobben sin. – Vi får veldig bra tilbud, sier Rødli. – Det gjør at vi trives, legger Caballero til.
Suksesshistorie
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Et prosjekt som har ført til et nytt prosjekt, som har gitt bedre språkkunnskaper, samhold og trivsel kan vel ikke kalles annet enn suksesshistorie? – Nei, dette har vært en suksess, bekrefter Anette Garsrud. Og når sykefraværet det siste året har gått fra 19 % til 10,7 % - da er det all grunn til å smile. – Prosjektet ser ut til å leve opp til tittelen sin, det sprer seg som ringer i vann, avslutter hun. DialogWeb ,
Norge ,
Forskning forskning, lärarfortbildning, språk
Se også Språk er kostbare skatter Når naturen viser krefter! Forskning gir flere spørsmål enn svar Validering til høyt nivå
Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge 04. april 2011 08:16 Dette årti bliver afgørende for, om vi kan tro på, at der også i fremtiden vil bestå et nordisk sprogfællesskab. Advarslen har lydt i dagspressen fra sprogeksperten Jørn Lund, der er formand for Det Danske Sprog- og Litteraturselskab og har stået i spidsen for regeringens sprogudvalg. Såvel danske skoleelever som deres lærere har minimal interesse for svensk og norsk sammenlignet med tidligere generationer. Og billedet er ikke markant anderledes i det øvrige Norden.
- De nordiske sprog har tidsånden imod sig. Folk synes, det mere fremmedartede er mere spændende. Men det er et paradoks, når flere danskere, svenskere og nordmænd besøger hinandens lande end nogensinde, har han udtalt til Kristeligt Dagblad.
Sprogpiloter som redningskrans Alligevel dømmer han ikke alt håb ude for ideen om et nordisk sprogfællesskab. Jørn Lund fremhæver det fællesnordiske projekt Sprogpiloter, hvor over 100 lærere, vejledere og konsulenter de seneste år er blevet uddannet i at undervise i nabosprog og -kultur samt i metodeudvikling af konkrete undervisningsforløb. Sprogpiloterne kan blive en redningskrans for forståelsen af nabosprogene, vurderer han.
Den ambition vil Lis Madsen gøre sit til at leve op til. Til daglig er hun uddannelsesleder ved UCC, Læreruddannelsen Zahle, desuden har hun fra starten stået i spidsen for Sprogpiloterne som både har modtaget EU’s Sprogpris og er blevet forlænget med yderligere to år til udgangen af 2012 med støtte fra nordiske puljer på grund af projektets første gode resultater.
Bevidstgør eleverne om at de kan
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
En meget vigtig del af forløbet har været at udvikle konkrete ideer til både materialer og undervisningsforløb. Dels med udgangspunkt i Sprogpiloternes egne interesser og erfaringer, dels med afsæt i de faglige oplæg om eksempelvis sprogforståelse, nordisk kultur og børne- og ungdomslitteratur, der også har været på programmet.
- Vi er meget optagede af at inddrage de sociale medier som Youtube og Facebook, hvor børn og unge dagligt færdes. Desuden skal vi helt grundlæggende få eleverne til hurtigt at opdage alt det, de faktisk kan, når det gælder nabosprog. Der er masser af fælles ord i de nordiske sprog, og bliver de først bevidste om deres egen kunnen, øger det motivationen betydeligt, fremhæver Lis Madsen.
Nordisk rap før litterære klassikere Sprogpiloterne lægger konsekvent vægt på at tage afsæt i det, der optager børn og unge. Derfor har de blandt andet arbejdet med nordisk rap, så må klassikere som Henrik Ibsen og Astrid Lindgren komme i anden række. Men det klassiske er langt fra bandlyst: Nordiske folkeviser kan udmærket nyfortolkes som rap, eleverne kan læse afsnit af store klassikere eller diskutere, hvordan de hver især opfatter Edvard Munchs malerier.
Med intentionen bag Sprogpiloterne bevæger både lærere og elever sig ud på nyt vand. Derfor har deltagerne under kursusforløbet gjort sig mange overvejelser om, hvordan konkrete forløb kan tilrettelægges, så eleverne forstår hvorfor, det giver mening at arbejde med et eller flere nye nabosprog. Ved eleverne fx, at de om få dage skal udveksle digte eller raptekster med en klasse i et andet land, virker forløbet målrettet og konkret.
Plads til idéudvikling - Deltagerne mødte selv med mange ideer til, hvordan udfordringerne kan gribes an, ligesom de gerne ville introducere kursuskollegerne for aktuel børne- og ungdomslitteratur, de selv havde gode erfaringer med. Derfor valgte vi at afsætte god tid til indbyrdes idéudvikling ved siden af de fem kursusdages faglige oplæg, fortæller Lis Madsen.
Tilbage i dagligdagen igen har Sprogpiloterne arbejdet videre med at udvikle og gennemføre undervisningsforløb, ofte i netværk på tværs af landene. De nye erfaringer er blevet delt på en opfølgningskonference for flere hold af Sprogpiloter. Her var bl.a. workshops om testning af svenske elevers kompetencer i nabosprog, et brevvekslingsprojekt mellem en dansk og en norsk klasse og eksempler på, hvordan finske elever havde arbejdet med nationaleposet Kalevala i både tegning, teater og på flere nabosprog.
Rekrutteringen gav pote Deltagerne har været meget engagerede både under selve kurset og med hensyn til at sætte egne undervisningsforløb i gang. Det tilskriver Lis Madsen dels rekrutteringen, hvor man er gået gennem såvel nordiske som nationale faglige netværk, via skoleledere og læreruddannelserne.
- Vi er bevidst gået efter ildsjæle, der enten allerede havde erfaringer med nordisk samarbejde eller hurtigt så ideen. Det har virket langt bedre end at slå kurset op i fagtidsskrifter, siger hun.
Desuden har såvel konsulenter i kommuner og ministerier som lærere, der har praktikvejlederfunktioner for lærerstuderende, deltaget, og de har været gode til at sprede budskabet ud om efterfølgende kurser i deres store netværk, ligesom de har inspireret til undervisning i nabosprog.
Gymnasier interesserede Mens man i pilotfasen savnede et større antal norske og finske deltagere, er de siden kommet godt med. I det hele taget mærker arrangørerne en stigende interesse for projektet blandt andet fra gymnasieverdenen.
- Det er rigtig dejligt at opleve en masse positiv respons fra de forskellige faglige miljøer. Derfor har vi også en forventning om, at vi igen finder økonomisk støtte og derved lykkes med at fortsætte indsatsen efter 2012, siger Lis Madsen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Læs mere: www.sprogpiloter.dk http://nordsprak.dk/site www.nordisksprogkampagne.org DialogWeb ,
Danmark ,
Forskning innovation, forskning, språk
Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv
Utmaningar och möjligheter med den demografiska utvecklingen 31. marts 2011 14:07 En lösning är naturligtvis att försöka utöka arbetskraftsutbudet, det vill säga få in fler människor på arbetsmarknaden för att bibehålla balansen i ekonomin. Ett annat sätt är att utveckla en resurssnålare välfärd. Förmodligen är det kombinationen av de båda som ger de bästa resultaten.
Oavsett hur vi griper oss an den demografiska utmaningen kommer också frågan om vilka kompetenser som krävs för att hantera de villkor som uppstår i samhället att vara av intresse. Vad krävs av ledare och medarbetare när arbetslivet måste organiseras så att alla får plats? Vilka kompetenser behöver vi för att skapa konstruktiva samarbeten mellan människor i ett samhälle och arbetsliv präglat av en ökad mångfald av livsstilar, kulturer och etniska bakgrunder? Kopplat till frågan om kompetenser som behöver utvecklas, är frågeställningar kring om skola och utbildning behöver förändras för att möta nya förutsättningar och förväntningar och om hur arbetsplatsknuten kompetensutveckling bäst organiseras.
Strategi: Öka nativiteten I diskussionen kring den demografiska utmaningen är de flesta överens om att vi på olika sätt måste utöka arbetskraftsutbudet. Att försöka uppmuntra en ökad nativitet är troligen inte en tillräcklig, eller ens särskilt framgångsrik, åtgärd. Förutsättningen för att kvinnor och män ska välja att bilda större familjer är att deras livsvillkor inte väsentligt försämras. Det gäller såväl livskvaliteten för individen – man respektive kvinna - som för familjen som enhet. En uppmaning att föda fler barn skulle dels kräva politiska åtgärder som underlättar för familjer att både arbeta och bilda större http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
familjer, dels att värderingar kring jämställdhet inte rubbas.
I Norden har vi kommit långt då det gäller jämställdhet och lika förutsättningar mellan män och kvinnor i arbetsliv och samhälle. Men fortfarande finns det brister i systemet och i den rådande kulturen, som gör att många kvinnor kan ha svårt att se fler barn som ett alternativ. För både män och kvinnor gäller att arbetslivet måste förändras på ett sätt som gör det möjligt att både utvecklas och göra karriär och i perioder vara hemma med barn och i flera omgångar.
Strategi: Öka nettoinvandringen En ökad nettoinvandring kan vara en del av lösningen på den demografiska utmaningen, men det förutsätter att vi klarar av att tillvarata den möjligt positiva effekten på arbetsmarknaden.
Vi måste bättre än idag kunna hantera olika förhållanden och situationer som uppstår i både samhälls- och arbetsliv som en följd av att vi blir ett mångkulturellt samhälle.
När hela Europas arbetsmarknad kännetecknas av arbetskraftsbrist och med en liknande situation av för få individer i arbetsför ålder, kanske man bör vara försiktig med att kalkylera med alltför hög nivå på den europeiska migrationen. Även den migrerande gruppen människor åldras. Om vi tänker oss en ökad invandring till Norden som ett led i att utöka arbetskraftutbudet, måste vi sannolikt vara öppna för en invandring från regioner utanför Europa.
En ökad invandring gör att vi får ett ökat tryck på de samhälleliga insatserna för integration, t.ex. språkinlärning och jobbförmedling. Vi måste också skapa de förutsättningar som gör att vi i samhället, i skolan och på våra arbetsplatser utvecklar förmågan att samarbeta och leva tillsammans utan konflikter. Ju större skillnader det är på våra kulturer, vanor och traditioner, desto större blir behovet av att lära sig förstå varandra.
Redan idag har vi behov av nytänkande och förbättringar vad gäller integration och integrationsfrämjande insatser. En avgörande och kanske första förutsättning för en framgångsrik utökad invandring som ett led i att utöka arbetskraftsutbudet är att sluta betrakta invandring och integration som ett problem och istället börja tänka på invandring och integration som möjliggörare för en fortsatt och bibehållen nordisk välfärd.
Här kommer skola och utbildningsväsende att spela en viktig roll. Att få ett arbete och att kunna kommunicera är två väsentliga delar av en framgångsrik integrationsprocess. Med ett gott samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare kan nya och mer effektiva former för bland annat språkinlärning utformas. Frågan om hur ansvaret för integrationsprocessen fördelas måste också besvaras, så att ett fungerande samspel kan utvecklas mellan skola, arbetsgivare och den enskilde individen.
Strategi: Uppmana unga personer att börja arbeta tidigare Ytterligare en lösning för att öka andelen individer i arbetsför ålder är att se till att fler unga människor tidigare än idag kommer ut i arbetslivet. Men detta är en lösning som inte är helt enkel att genomföra. I dagens samhälle möter unga människor tidigt ett stort antal valmöjligheter vad det gäller framtida utbildningar, yrkesval, karriärvägar och livsstilsmöjligheter. Många väljer att resa före, eller under, studietiden. Universitets- och högskolestudierna förlängs för många genom en eller flera perioder av arbete, resa eller studier utomlands. Möjligheterna att välja och välja om utbildningsväg upplevs av de flesta som en självklarhet, precis som att studera i en egen takt.
Om man vill att unga personer snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden krävs någon form av begränsning av alla dessa valmöjligheter. Man måste se till att ungdomar tidigare än idag gör sitt yrkesval och snabbare än idag går igenom erforderlig utbildning. För de yrken som kräver fortsatta studier efter grund- och gymnasieskola är det önskade läget att individen väljer rätt utbildningsväg direkt och att man utan avbrott klarar sig igenom sina universitets- eller högskolestudier. För de yrken som inte kräver universitetsstudier krävs att man i relativt tidig ålder väljer rätt gymnasieprogram och att detta är tillräckligt yrkesförberedande för att man ska uppfattas som anställningsbar av potentiella arbetsgivare.
Trenden har under lång tid varit annorlunda. Det har varit möjligt att komplettera betyg som saknats eller varit för svaga på grund av tidigare felaktiga val. Kompletterande inträdesprov till högskolan, såsom det svenska Högskoleprovet, har möjliggjort universitetsstudier för äldre personer. Att byta utbildningsprogram efter påbörjade studier har inte heller varit alltför svårt. Sammantaget har detta gjort att studenterna blir allt äldre innan de avslutar sina studier, såväl på grund av studieuppehåll som på grund av att man påbörjar sina studier senare i livet än tidigare.
En förändring som innebär att ungdomar väljer yrke och utbildningsväg direkt efter avslutad obligatorisk skola och därefter inte gör några studieuppehåll innan man är färdig för inträde på arbetsmarknaden behövs mer än uppmaningar till ungdomarna. Det kommer att krävas olika förändringar i regelverket som helt enkelt förhindrar, eller avsevärt försvårar, för sena val eller omval. En viss trend i denna riktning har redan kunnat märkas, bland annat i Sverige, om än inte motiverade
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
med behovet av en utökad arbetskraft.
För att göra fler ungdomar redo för arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet, eller efter kortare eftergymnasial vidareutbildning, ökar kravet på att utbildningens innehåll är synkroniserad med arbetsmarknadens behov. I dagsläget kan man se att ungdomsarbetslösheten är hög i många länder och att det är särskilt svårt för ungdomar med otillräcklig utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Detta beror delvis på konjunktur, men också på otillräckligt yrkesförberedande innehåll i grundutbildningen. Nya former av utbildning som på ett än bättre sätt än idag kombinerar studier med praktik kan vara en väg till att både hantera ungdomsarbetslösheten som att på längre sikt tillmötesgå arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Generellt sett kräver detta ett mycket större och fördjupat samarbete på såväl lokal som nationell nivå mellan arbetsgivare, fackliga företrädare och skola. Det är i samarbete med varandra man kan utveckla innehåll och former för en utbildning som är anpassad både för individens och arbetsmarknadens behov.
Strategi: Höj produktiviteten Genom hög produktivitet minskar behovet av arbetskraft och detta är en utveckling som pågått under lång tid i det nordiska arbetslivet. Våra arbetsplatser präglas redan idag av en hög produktivitet och effektivitet. Särskilt inom tillverkningsindustrin är en effektiv produktion avgörande för att man ska vara konkurrenskraftig på en global marknad, där alla konkurrenter i princip har tillgång till samma konkurrensfaktorer. Produktivitetsutveckling utan grundläggande värderingar och restriktioner vad gäller individens välbefinnande, kan i värsta fall leda till alltför hård rationalisering, automatisering med slimmade organisationer med ökad stress och slitsamt arbetstempo som resultat. I de nordiska länderna präglas dock produktivitetsutvecklingen oftast av en inställning där medarbetaren ställs i centrum och utgör produktionens enskilt viktigaste resurs. Inom Lean produktion, som fått stor genomslagskraft som organisationsmodell i det nordiska arbetslivet, är detta synsätt bärande och kan också ge goda förutsättningar för ett balanserat arbetsliv trots ökade krav på effektivitet.
Men, ökad produktivitet är inte en fullkomlig lösning på arbetskraftsbristen. I många sektorer, framför allt inom service- och tjänstesektorn och inom vård- och omsorg, är det svårt att höja produktiviteten på ett sätt som gör att behovet av arbetskraft minskar. I flera yrken handlar ju hela arbetsuppgiften om att finnas till hands som människa!
En effektiv produktion av varor och tjänster kräver inte enbart en hög nivå av yrkesskicklighet som kan beskrivas som teknikspecifik, eller yrkesspecifik, utan också hög nivå inom de generiska kompetensområden som handlar om förmåga att kommunicera, samarbeta, fatta självständiga beslut, bidra i problemlösning och förbättringsarbete osv. För att vi i Norden ska kunna öka effektiviteten i produktion mer än vad som hittills har åstadkommits, behöver vi hitta formerna för ett organiserat lärande där vi kan utveckla dessa kompetenser. Eftersom det i mångt och mycket saknas system och organisation av sådan kompetensutveckling borde samarbetet mellan arbetsplatser och utbildningsanordnare både utökas och fördjupas.
Strategi: Utöka arbetstiden bland redan sysselsatta Att utöka arbetstiden genom lagstiftning eller avtal mellan arbetsmarknadens parter verkar inte heller vara en helt enkel och framkomlig väg. 70-, 80- och 90-talisterna som kommer ut i arbetslivet ser arbetslivet på ett helt nytt sätt, kraven på arbetsinnehållet är högre och man förväntar sig utvecklingsmöjligheter som skapas genom flexibel arbetstid och en relativt stor andel fri tid. Under lång tid har vi i hela Europa utvecklat ett arbetsliv där sänkt arbetstid varit ett mått på välfärd och något att sträva efter. Fortfarande har vi politiska partier som driver frågan om sextimmarsdag. Vi har som individer blivit vana vid ett rikt fritidsliv och möjlighet till längre sammanhållna semestrar. Det politiska parti som föreslår höjd allmän arbetstid kommer med stor sannolikhet att utmana många av sina väljare.
Ett alternativ till lagstiftning är att finna flexibla lösningar i arbetstidslagstiftningen och andra ramverk som reglerar arbetstiden. Kanske kan balans skapas genom att några arbetar mer och att andra arbetar mindre?
Förutom att vara vana vid en rik fritid, upplever dessutom många att arbetslivet har blivit alltmer pressande och stressigt. Många arbetsplatser brottas idag med alltför höga sjukskrivningstal som kopplas till stress och slitsamt arbete. Med ett sådant nuläge är det problematiskt att uppmana arbetstagare till utökad arbetstid. Eftersom syftet med utökad arbetstid och högre produktivitet är att skapa ett utökat arbetskraftsutbud måste förändringar man inför göras på ett sätt som är hållbart för individen. Alla behövs så mycket som möjligt i arbete!
Strategi: Uppmana äldre personer att jobba längre och/eller höj pensionsåldern
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Den åtgärd som kanske verkar vara enklast att genomföra är att skapa förutsättningar för ett långsammare tillbakadragande från arbetsmarknaden. Ju fler äldre individer som väljer att arbeta längre, desto bättre för arbetskraftsutbudet. Många äldre vill redan idag stanna kvar lite längre på arbetsmarknaden, men ibland kan det sätt som arbetet organiseras inte möta den äldre individens förutsättningar.
Ett alltför högt tempo och snabba förändringar i arbetslivet är inte den enda utmaningen för att möjliggöra för fler äldre att jobba längre. Fortfarande vittnar många om att det blir svårare och svårare att få ett arbeta ju äldre man blir. Det krävs kanske både en attitydförändring och ett förändrat sätt att organisera arbetet om vi ska kunna ta vara på den fulla potentialen av en allt äldre men fortfarande arbetsför befolkning.
Det är å andra sidan inte en självklarhet att man vill arbeta längre än man är tvungen kopplat till rådande lagstiftning och avtal kring pension. Precis som den yngre generationen har vi alla blivit vana vid ett rikt fritidsliv och många som idag har 10-15 år kvar fram till nuvarande pensionsålder, ser fram emot att sluta arbeta. Kanske beroende på att arbetslivet fram tills nu upplevts som tungt och inte tillräckligt stimulerande. Kanske beroende på att man helt enkelt vill njuta av tid utan att vara bunden till ett dagligt arbete.
Strategi: Tillvarata alla individers arbetsförmåga I tider av arbetskraftsbrist kommer alla att behövas på arbetsmarknaden. Vi kommer helt enkelt inte att ha råd att stänga ute människor från arbete på grund av etnisk bakgrund, kön, ålder eller fysiskt eller psykiskt funktionshandikapp!
Så snabbt som möjligt måste vi arbeta bort de värderingar och fördomar som i sig utgör hinder för att vi ska anställa individer som är olika oss själva eller avviker från normen. Dessutom måste vi bli mycket bättre än idag på att skapa en flexibilitet i arbetslivet som ger individer med särskilda behov möjlighet att delta aktivt utifrån sina personliga förutsättningar.
I en global konkurrens är det svårt att sänka kravet på effektivitet i produktionen – oavsett om det är varor eller tjänster som ska levereras. Däremot finns det gott om utrymme för nytänkande och förändring av hur arbetet organiseras och hur regelverk som sätter ramar för anställningsvillkor etc. ser ut. Här finns mycket att göra för att sänka trösklarna för anställningar som kanske inte fullt ut möter kravet på individuell produktivitet.
Att tillvarata alla individers arbetsförmåga handlar inte enbart om att vädra ut förlegade värderingar och skapa tillgänglighet och flexibla lösningar för människor med särskilda behov. I framtiden är det inte rimligt att vi har en stor grupp individer utanför arbete på grund av kompetensbrist samtidigt som det i många branscher och segment råder arbetskraftsbrist. Vi måste skapa förutsättningar, system och strukturer, som gör det möjligt för individer att så snabbt som möjligt utveckla tillräckliga kvalifikationer för att komma in på arbetsmarknaden.
Det krävs ett välutvecklat samarbete mellan arbetsmarknadens parter, politiker, arbetsförmedlare och utbildningsanordnare för att vi verkligen ska kunna ta vara på alla individers möjlighet att bidra till ett utökat arbetskraftsutbud. Men med tanke på att vi i de nordiska länderna har en lång tradition av samverkan på arbetsmarknaden, en väl utvecklad vuxenutbildning och ett samhälle byggt på demokratiska grundprinciper har vi goda förutsättningar att klara denna utmaning.
Kompetens, ledarskap och organisering av arbetslivet Ett nordiskt initiativ för att möta demografiska utmaningar i framtiden behöver omfatta samtliga av de strategier som diskuterats här. Som en röd tråd genom samtliga strategier går behovet av att vi som individer utvecklar kompetenser som hjälper oss att hantera en snabb förändringstakt, som ökar vår förmåga att samarbeta i en mångfald av olikheter och som hjälper oss att få överblick och förståelse för en allt komplexare tillvaro.
Under de senaste åren har frågan om framtidens kompetenser och hur man utvecklar dem lyfts fram i många sammanhang. Det blir allt tydligare att vi i det formella utbildningsväsendet, i skolan på alla nivåer, måste förändra våra tankemodeller kring lärandet och syftet med lärandet. Kompetens är kopplat till förmågan att göra något, att kunna bete sig på ett visst sätt, i relation till att något slags värde skapas. Om ”värdet” är samarbete utan konflikt eller flexibilitet i förhållande till ett föränderligt arbetsliv måste vi fråga oss vad man som individ förväntas göra eller hur man förväntas bete sig.
Därefter krävs det att vi klarar av att organisera ett lärande som på bästa sätt stödjer individens utveckling av nödvändiga kompetenser. En hel del av de förhållningssätt som stödjer utveckling av kompetens återfinns redan i skolan, men mycket återstår att förändra. Dels måste vi identifiera och beskriva vad olika kompetensområden egentligen består av, så att vi verkligen kan organisera situationer för lärande kring dem. Dels måste vi vidareutveckla formerna för kompetensutveckling
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
– distributionen, innehållet, platsen för lärandet. Dessa frågor är inte enbart riktade till utbildningsväsendet. Lika viktigt är det för arbetsgivare och fack att tillsammans komma fram till hur den lärande arbetsplatsen organiseras!
En annan gemensam faktor för samtliga insatsområden är behovet av ett förändrat sätt att organisera arbetslivet. Vi behöver komma fram till arbetssätt och strukturer som på allvar stödjer och stimulerar flexibilitet och som tar vara på individers olikheter och olika förmåga att delta i arbetslivet.
För att arbetslivet ska reorganiseras på ett sätt som bättre möter såväl individens som samhällets och ytterst arbetsplatsens behov i ljuset av en demografiutveckling som förutspår arbetskraftsbrist, krävs initiativ från ledare på olika nivåer. Det politiska ledarskapet behöver fatta beslut om en politik och ett regelverk som stödjer en ny arbetsorganisation. Det kan handla om reformer för att underlätta för en kontinuerlig kompetensutveckling kopplat till arbetslivet, om förändringar i arbetstidslagstiftning eller om ökad flexibilitet i de ramverk som reglerar anställningsvillkor. Konstruktiva och positiva förändringar kan dock inte genomföras helt utan förändringar i det politiska sammanhanget . Det handlar mycket om ledarskapet på våra arbetsplatser. Redan idag finns lärande exempel på arbetsplatser där man klarar av att organisera arbetet så att mångfald tas tillvara, ingen diskriminering sker och där medarbetaren ges förutsättningar att agera flexibelt utifrån den livssituation man befinner sig i.
Till syvende och sist handlar kanske frågan om den demografiska utmaningen mest av allt om att sätta människan/medarbetaren i centrum? Om vi behöver fler människor in på vår nordiska arbetsmarknad kanske det viktigaste av allt är att lyssna in vad dessa människor behöver och vill för att vilja ta ansvar, bidra och medverka till en fortsatt utveckling av vår nordiska välfärdsmodell?
Demografiska utmaningar är ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och NVL. DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling
Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Teorier om mångfald mötte verkligheten Vägledning ska basera sig på respekt för individen Från kris till hopp Kompetens för äldre
Estonia's experience - new languages to be learned in childhood 31. marts 2011 10:44
There are many opportunities for adult learning To improve the situation, there are offered many Estonian language courses for Russian speaking people living in Estonia. Very positive is, that Estonia have got very often the
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
financial and methodical support for Estonian language teaching from European Union, especially from Nordic countries, from Canada, USA etc. Thank to help from abroad many Russians have got their Estonian language courses completely free. Some of courses of Estonian language have been however payable, but people, passing the Estonian language exam positively, have received their money back for these courses. Implemented is also the mentor system – Russian employee works together with his Estonian colleague, who speaks to him only in Estonian, so he teaches to her practical Estonian language. Teachers from schools with Russian teaching language have taught in Estonian schools their subject in Estonian language and vice versa – the teachers from schools with Estonian teaching language have taught at the same time their subjects in the school with Russian teaching language, but in Estonian language. There have been many others learning projects in which Russian-speaking citizens of Estonia has actively participated. You could say that there has been no Russian person in Estonia who has not learned a little bit Estonian.
Unfortunately, the level of Estonian language among Russian speaking people in Estonia is however not sufficiently high. Even the teachers of high schools with Russian teaching language rarely can reach in Estonian language the level C1 – despite the fact that several of them have passed the Estonian language courses even several times. Why, then, is the Estonina language so difficult for them? The reason is very simple – it is very difficult for adult people to learn a new language, especially if this new language is the first foreign language at all, and for Russians in Estonia, this is usually the case.
Foreign language in primary school 6th of March were parliamentary elections in Estonia. In the debates before the elections were several times asked why have government so long time stressed the principle that first of all must adult Russian people learn to speak Estonian. Why government have not ensured that Russian children can master Estonian language already in kindergarten or in primary school. People asking so, are encouraged from the Canadian immersion method, which have had relatively high success in some schools with Russian teaching langue in Estonia, where Russian children has become clear in Estonian language already in the elementary grades. Previously is thought in Estonia, that in the first instance, a person must be able to clear their native spelling and grammar, and only then may learn the following languages. Now the success of Canadian immersion method in Estonian Russian schools has proved that Russian children are able to very quickly learn Estonian, even before they have learned to read and write in their mother tongue.
Changes are slow Unfortunately big changes takes time. The moving of foreign languages teaching into primary schools and kindergartens takes a lot of time. So Estonian language courses on offer for adults will continue. Which is positive because of all ages should have the opportunity to learn Estonian. However, the Estonian language teaching has become to move to younger ages. So it is compulsory to teach from next fall beginning from 60% of all subjects in Estonian in the schools with Russian teaching language in Estonia. In so doing, should not be confined only to the teaching in physical education, art and music in Estonian language, but in a certain part of the so-called difficult to substances such as mathematics, physics, chemistry must be taught in Estonian language.
Some Russian schools in Estonia have already about taught 60% of the subjects in Estonian language. Teachers in these schools recognize that the Russian students studying in Estonian language are not good enough. Even in high school the serious study of the Estonian language is too late to start, these schools teachers considers.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
DialogWeb ,
Forskning ,
in English innovation, forskning, lika möjligheter, språk
Se også CEOs of commercial companies teach sexual education at Estonian high schools Dear Reader Adult Education in Estonia: From Hobby to Profession
Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester 25. februar 2011 14:34 Som det første fængsel i Danmark tog Anstalten ved Herstedvester det sikre pc-netværk i brug i sidste uge. Det sikrede pc-netværk skal give mulighed for en mere tidssvarende undervisning i de lukkede fængsler og arresthuse.
Og det lukkede pc-netværk er en succes på Herstedvester. ”Vi er alle meget positive over det sikre pc-netværk. Vi er stadig ved at lære systemet at kende, men både indsatte og ansatte er meget begejstrede,” siger fængselslærer Eva Olsson. ”De indsatte kan nu læse dagens avis med det samme på nettet, og de kan finde relevante artikler og anden information, som de kan bruge i den daglige undervisning.” Efter lidt tekniske startproblemer, der dog hurtigt blev løst, begyndte de indsatte at surfe rundt på de ca. 150 internetsider, der er godkendt til netværket. Entusiasmen var stor, og de seneste par dage har it-kurset også modtaget flere tilmeldinger fra indsatte, der gerne vil være med. Det sikre pc-netværk giver bl.a. de indsatte mulighed for at benytte udvalgte Office-programmer såsom Word, og der følger også vejledninger med i, hvordan programmerne bruges. Netværket giver også adgang til offentlige sider som borger.dk. ”Vi har ikke mulighed for at benytte borger.dk fuldt ud, men vi kan vise de indsatte, hvad de kan bruge siden til, så de ved det, når de i fremtiden vil få brug for det,” fortæller Eva Olsson. Der er også mulighed for, at de indsatte kan få læst tekst på computeren højt. DialogWeb ,
Danmark fängelseutbildning, IKT-kunskap
Se også Veje ind og ud af kriminalitet Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Ønsket om et arbejde med indhold Vellykket uddannelseskonference med perspektiver http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Redaktionensmøde i København
Når naturen viser krefter! 21. februar 2011 17:56 Islendingene er i århundrenes løp også blitt eksperter på naturkatastrofer. De kan forholde seg til geologisk ustabilitet med hyppige jordskjelv og vulkanutbrudd.
Seige folk i Landsbjörg! Natt til tirsdag den 11. februar 2011 var det varslet storm på Island. Landsbjörg (Landsberging), Islands redningskorps, ble tilkalt og et par hundre frivillige, landet rundt, arbeidet nesten døgnet rundt for å redde folk og fe fra stormen. Det var forskjellige oppgaver som skulle løses, takplater skulle festes, vinduer og dører lukkes. Og stormen rev også med seg stakitter, stillaser, skilt, parabolantenner, drivhus og arbeidsskur, og i noen tilfeller havnet disse gjenstandene inne i fremmede hus. De kom flygende igjennom vinduer, som så måtte dekkes for!
Det er seige folk som begir seg ut i uværet av fri vilje og kjemper for oss andre som ligger trygt under dyna og sover mens stormen raser. Og det er tusenvis av dem, de tilhører en av de knapt 100 lokale avdelingene landet rundt. Landsbjörg ble opprettet i 1999, og er den største organisasjonen for frivillige på Island med 18.000 medlemmer. Landsbjörg er med andre ord en landsdekkende paraplyorganisasjon for redningskorps, foreninger for ulykkesvern og ungdomsavdelinger. Historien går helt tilbake til 1918, da det første redningskorpset ble opprettet på Vestmannaøyene. I årenes løp ble flere korps opprettet rundt om i hele landet. I starten var korpsene delt inn i tre kategorier, basert på forskjellige typer ulykker, alt etter om det dreide seg om båt på sjø eller hav, fly på land eller hav, eller ulykker på land. Men med Landsbjörg kom alle områdene inn under en og samme hatt, med det samme overordnede målet; å forebygge ulykker, og berge menneskeliv og verdier.
Viktige tiltak for folkets sikkerhet på hav Landsbjörg sto også for det første redningsfartøyet som ble tatt i bruk, og også det første redningshelikopteret. Foreningen står også for sikkerheten på havet rundt Island. De driver meldeplikten for islandske fiskeskip, som er en sikkerhetsforanstaltning som flere gange har vist seg nyttig. I tillegg til redningsskolen med knapt 300 kurs i året, driver de også Sjømennenes ulykkesvern. Det er en skole om bord på et skip, Sæbjörg (Havberging), hvor sjømenn lærer førstehjelp og hvordan de skal bære seg at ved ulykker på vann og hav. Om bord i Sæbjörg finnes det flere vel utstyrte klasserom og plass for praktiske øvelser. Kurs som det undervises i om bord er førstehjelp, overlevelse på havet, brannvern og personlig sikkerhet. I grunnkurset for overlevelse på havet lærer deltakerne hvordan redningsbåter skal anvendes, og hvordan vester, tørrdrakter og redningsgevær skal betjenes.
Og på land under vulkanutbrudd Som bekjent var det to vulkanutbrudd på Island våren 2010. Da ble redningskorpsene også tilkalt, i starten for å hjelpe til ved å evakuere beboerne rundt om Eyjafjallajökull, under første delen av utbruddet. Men senere også for å hjelpe de samme beboere, pluss hundre andre i området rundt vulkanen, med å skuffe aske ned fra tak, hus og terrasser. Da var det
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
også frivillige fra Landsbjörg som utførte størstedelen av arbeidet. Det var også folk fra redningskorpsene som sto vakt for å passe på alle turistene som strømmet til, både islendinger og utlendinger. Turister som ville oppleve aktiv vulkan – men som dessverre hadde liten forstand på alle de farene som lurer; ikke bare gass, lava og aske, men også været. Flere turister ble borte – men ingen ble skadet, takket være de frivillige folkene fra Landsbjörg.
Hvem er de? Dialog spurte to garvede redningsfolk, Einar Hauksson og Þorsteinn Sverrisson fra HSSK, Speidernes redningskorps i Kopavogur, hvem som er deres kollegaer i redningskorpsene? – Det er folk i alle aldre, kvinner og menn, fordi oppgavene spenner bredt, alt fra å være de første som begir seg ut på en farlig misjon til mennesker som oss andre, fortsetter Einar. Portrett av Arnar Felix Einarsson i av Dialog 6/2010 beskriver en av dem i frontroppen i redningskorpset. Så er det også folk som deltar i søking etter mennesker, som regel i høylandet eller på isbreene på Island. Det er også de som graver etter folk etter jordskjelv eller ras av forskjellige art, og de som er ute i stormen når det trengs. Þorsteinn legger til: – For å kunne utrette alt dette kreves et stort bakland. Noen som passer på og vedlikeholder utstyret; biler, snømobiler, scootere, og båter. Noen andre som ivaretar de organisatoriske og sosiale aspektene, står for møtene, arrangerer treningen og sist, men ikke minst viktig; passer på finansene. Alle kan finne oppgaver som passer dem.
Hvorfor er de med? Spør man hvorfor folk er med, få man et kjapt svar. Og de fleste av svarene faller i tre kategorier: Langt de fleste mener at de er med på grunn av at de på den måten kan bidra til samfunnet, være med på noe større, hjelpe andre. – Det er en vidunderlig følelse å kunne berge en person fra livsfarlige omstendigheter. Der nest kommer fellesskapet. – Det er fordi de fleste av mine venner er der, det var en naturlig fortsettelse sammen med kameratene etter Speideren. Og viktig for oss som arbeider med livslang læring, er det spørsmålet om å lære; – Det gir meg en mulighet til å vedlikeholde kunnskaper og trening, og jeg får anledning til å følge med i den nyeste utviklingen i metoder og utstyr.
Og de er også blitt internasjonale Men det er ikke bare hjemme på Island at vulkaner bryter ut og jorda skjelver. Ute i den store verden er det også behov for flinke redningsfolk. Den 12. september 2009 ble det islandske internasjonale redningskorpset akkreditert som et internasjonalt redningskorps av INSARAG (International Search and Rescue Advisory Group). Det islandske korpset, ICESAR, var blant de aller første redningskorpsene som er blitt akkreditert, og i den klassen er det bare 15 grupper. ICE-SAR består av 35 personer, alle frivillige. Gruppa reiste til Algerie i 2003 etter et jordskjelv, i starten av 2004 til Marokko, og til Thailand i 2005 etter tsunamien. Den 13. januar 2010 var gruppa fra Island blant de første som reiste til Haiti. Der deltok den i samarbeid med andre internasjonale redningsteam og bidro med sin ekspertise. DialogWeb ,
Norge ,
Forskning kompetensutveckling, forskning
Se også Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Forskning gir flere spørsmål enn svar Validering til høyt nivå
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Kära läsare! 16. februar 2011 12:45 Med en åldrande befolkning i hela Europa kommer vi att behöva hjälp av frivilliga krafter inom exempelvis skolan och vården för att upprätthålla välfärden. Frivilligt arbete anses göra oss till mer aktiva och delaktiga medborgare. Men det finns också andra sorters frivilligarbete som man gör för att man har ett brinnande intresse för något, till exempel kultur eller idrott. Knud Aarup, social- och arbetsmarknadsdirektör i Randers Kommun i Danmark, har skrivit boken ”Frivilliga välfärdsstaten”. Han menar, att det hos den växande skaran pensionärer och förtidspensionärer finns gott om människor som är tillräckligt pigga för att vara extra resurser inom bland annat vården och avlasta sjukvårdspersonalen. Dessa frivilliga skulle till exempel kunna hjälpa de sjuka att komma ut på en promenad eller gå till biblioteket. Artikeln från Färöarna visar en överblick över frivilliga insatser i flera nordiska länder. Vi får också läsa om samaritutbildningen som arrangeras av Röda Korset, där frivilliga bland annat lär sig att rädda liv. Även reportaget från Island handlar om livräddning. Vi får möta räddningskåren, som består av flera tusen frivilliga i olika åldrar. Kåren rycker in när det gäller liv och död. Det kan till exempel handla om vulkanutbrott eller att rädda människor från ett snöras. Att det inte bara pensionärer eller arbetslösa med mycket tid till sitt förfogande som arbetar frivilligt visar detta nummers artikel från Estland. Där kan vi läsa om välkända affärsmän och –kvinnor från stora, multinationella företag som går ut i skolorna och undervisar ungdomar i sex och samlevnad för att förebygga spridningen av hiv och aids. Landet är hårt drabbat av smittan. Frivilligt arbete kan också ha sin drivkraft i ett kulturellt intresse eller en vilja att bevara ett kulturarv. På Åland finns Fornföreningen Fibula som lär ut vikingahistoria med hjälp av prova på-aktiviteter, gästabud och praktiska kurser. ”All sorts historieforskning handlar om att hitta sitt sammanhang”, säger viceordföranden Gunilla Nilsson. Sammanhang tycks vara en viktig drivkraft även för de unga förortsbor med invandrarbakgrund som forskaren Ove Sernhede har följt. Han intervjuas i detta nummers artikel från Sverige. De unga finner inte att skolan skildrar deras verklighet och söker i stället upp information på egen hand. Informationen sprider de inom sitt kollektiv och vidare till andra boende i området, både i form av hiphopmusik och föredrag. Genom artikeln från Finland lärde jag mig ett nytt uttryck – att joura. Det betyder helt enkelt att sitta i telefonjour och ta emot samtal från människor, i detta fall unga, som behöver prata av sig. Folkhälsan driver också en storasysterverksamhet där volontärer får fungera som klokare storasystrar till tonåringar.
– Det handlar om att visa sin goda vilja och solidaritet i en tid då det finns mycket egoism. Att göra gott för andra gynnar också mig själv, säger Linda Båskman, en av voluntärerna. Norges artikel handlar om en undersökning som tar avstamp i att organisationer och föreningar fungerar som mötesplatser där information och kunskap överförs och utvecklas mellan deltagarna. Men frågorna är fortfarande fler än svaren. Förhoppningsvis får vi i framtiden läsa mer forskning på området.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Sammantaget är det tydligt att en vilja att hjälpa andra finns hos många människor i Norden. Frivilligarbete kan ofta få livet att kännas mer meningsfullt. Dessutom kan frivilligt arbete faktiskt leda till avlönat arbete. I de nordiska länderna, men också i Europa, arbetar myndigheter, utbildningsanordnare och yrkeslivet med validering, det vill säga att synliggöra, dokumentera och ta till vara människors erfarenheter och kompetenser oavsett hur man lärt sig något. Den som har erfarenhet av frivilligt arbete kan därför mycket väl få den kompetensen värderad i förhållande till formell utbildning. DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning forskning
Se også Nordiska språk lockar finska studerande En språklig minoritet inom minoriteten Hela världen på hemmaplan Ur utanförskapet skapas eget lärande Frivillighet kan öppna nya världar
CEOs of commercial companies teach sexual education at Estonian high schools 15. februar 2011 14:16 This campaign was launched a year ago. In 2010 a number of directors and managers of well-known Estonian companies talked at high schools about HIV and AIDS and the prevention of it. Amongst the volunteers were HR director of Swedbank Estonia, Signe Kaurson; director of Johnson & Johnson AB Estonia, Ingrid Purga; public relations manager of Coca-Cola Baltic, Annikky Lamp; TBWA/Guvatrak managing director, Erko Karing and many others. The volunteering teachers visited altogether 15 schools and gave 41 classes all over Estonia. Some of of the CEOs taught up to five different classes in a single school. The aim of the project is to inform young people about how to protect themselves and their loved ones from HIV/AIDS and dispel myths that surround it.
In the beginning the pupils were slightly surprised that the classes about HIV/AIDS were taught by well-known businessmen and not by teachers or doctors. But all the CEOs had completed trainings at the Health Estonia Foundation and managed to make the young people listen attentively. The feedback from pupils and school teachers was very positive.
Estonian business Coalition on HIV/AIDS In 2007 Health Estonia Foundation launched a workplace HIV prevention project in cooperation with restoran Olde Hansa, Tere AS and Swedbank Estonia. The first step was to organize a HIV prevention campaigns and trainings among these companies. In autumn 2007 five Estonian companies (Swedbank Estonia, Statoil AS, Hill & Knowlton, TNS Emor and http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Nordecon AS) founded „Estonian business Coalition on HIV/AIDS“. There are eleven companies in this coalition now (besides founders except for Statoil as well Johnson&Johnson AB Estonia, Radisson BLU Hotell Tallinn, TBWA/Guvatrak, Coca-Cola Baltic , Rimi Eesti Food, DHL Estonia and Boehringer Ingelheim Estonian filial). Directors of these companies have organized HIV prevention campaigns and trainings in their workplaces. The aim of the coalition is to work in the following three directions:
• Raise awareness about HIV/AIDS in workplace (employees and their families) by running HIV/AIDS workplace campaigns;
• Shape the attitudes and behavior on HIV/AIDS in general public by designing and executing impactful prevention activities (e.g. public rapid testing events to encouraging people to do HIV tests);
• To increase the societal and political will by reducing stigma and discrimination and expand the contribution of businesses in tackling the HIV epidemics by inviting more members to the coalition and encouraging more companies to run workplace campaigns.
During 2007-2010 the coalition members have donated about 128 000 Euro for HIV prevention. By now 7000 workers in Estonia have completed the HIV/AIDS awareness training.
372 new HIV infected in 2010 A concentrated HIV epidemic was announced in Estonia in 2001. Last year 372 new HIV infected people registered in Estonia – which puts Estonia in the first place in Europe. In fact, the epidemics is growing nearly 10 times faster than the European average. There are currently 7741 registrated HIV positive persons in Estonia. Unfortunately there are in addition estimately 4000 persons who do not know that they are HIV positive. Every 80th working person in Estonia is HIV positive. Since 2001 the situation has drastically changed: HIV is now spreading not only in risk groups (injecting drug users, sex workers) but also amongst the general population. Almoust half of the new cases are infected through sex. 75% of people in Estonia have not been tested for HIV and are not even aware of the danger. That is why these 11 companies started the coalition campaign against HIV and have donated a 128 000 Euro for training people about HIV/AIDS awareness.
Practice what you preach Keit Fomotškin, executive director of Health Estonia Foundation points out that Estonian people are much better informed about the dangers of HIV and AIDS than two of five years ago. Most people knows, that it´s important to talk about HIV to their children and partner, they know about the importance of using condoms and testing HIV. They have all the important information about HIV and AIDS but when it comes to their own lives it often happens that they do not use their knowledge. People still find it embarrassing to buy condoms or talk about HIV to their own children and partner. The next step is to overcome this barrier and make people use their knowledge in practice. People have to stop thinking that HIV is a problem concerning "other people". The coalition companies therefore have to come up with new energy and volunteering action, Keit Fomotškin said. Activism and volunteering has proven to be more effective in a shorter amount of time.
The Estonian state and NGO sector organisations also deals with this challenges. Role of coalition is to bring the private sector as an active partner to the response against HIV/AIDS in Estonia. HIV/AIDS workplace campaigns and public events (like rapid testing campaigns), done with National Institute of Health Development and Estonian Network of People Living With HIV, has been effective and helps to suceed in Estonian main goal – to stop HIV epidemic. DialogWeb ,
Forskning ,
in English forskning, utveckling, tvärsektoriellt
Se også Estonia's experience - new languages to be learned in childhood Dear Reader Adult Education in Estonia: From Hobby to Profession
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Samaritterne – en frivillig indsats, der redder liv 15. februar 2011 14:08
Frivilligt arbejde på Færøerne 2011 er af EU kåret som Europæisk År for Frivilligt Arbejde. Der arbejdes med at fremme aktivt medborgerskab, social solidaritet og demokrati. Frivilligt arbejde er et af de centrale elementer i et aktivt medborgerskab. Aktivt medborgerskab styrker social samhørighed og udvikler demokratiet.
Hvordan ser det ud med frivilligt arbejde på Færøerne? Ifølge Hallbera West, kandidat i statskundskab og konsulent for Arbejdsgiverforeningen, er færinger generelt lige så aktive, som borgere i andre nordiske lande. Hallbera West udarbejdede en undersøgelse på Færøerne fra 2004, der omhandler forskellige indikatorer på medborgerskab og demokrati, herunder også frivilligt arbejde. Resultaterne fra den færøske undersøgelse blev herefter sammenlignet med resultater fra tilsvarende undersøgelser i andre nordiske lande. Undersøgelsen viste, at det færøske civilsamfund er aktivt. Færinger er aktive i foreningsarbejde, i velgørende indsamlinger og i andre traditionelle former for demokratisk deltagelse, siger Hallbera West. 25 procent af de adspurgte på Færøerne har været aktive i frivilligt arbejde, hvilket er det samme procenttal som i Sverige. I Norge er tallet 28 procent, mens 17 procent af den danske befolkning er med i en eller anden form for frivilligt arbejde.
Samaritterne – fysisk og psykisk førstehjælp En af de mange aktiviteter, som Røde Kors på Færøerne står for, er samarit-ordningen, der er baseret på, at frivillige donerer deres arbejdstid til Røde Kors. Samaritterne er efterhånden blevet en fast bestanddel af arrangementer som koncerter, musik-festivaler, sportsbegivenheder og stævner.
Det hele startede med, at den færøske fodboldunion blev medlem af den internationale fodboldsunion FIFA. Blandt betingelserne for medlemsskab var, at samaritter skulle være til stede til fodboldkamperne. Færøsk Røde Kors tog derfor initiativ til at oprette en samarit-ordning, og der har aldrig været problemer med at rekruttere, selv om hele ordningen er baseret på frivillig arbejdskraft, fortæller Steinbjørn Olsen, ansvarshavende for samarit-ordningen på Færøerne.
Den første, livsvigtige hjælp Samaritterne er uddannede til at yde den nødvendige hjælp i den første, akutte fase af en ulykke, og deres indsats kan redde liv. De har alle taget en uddannelse i fysisk og psykisk førstehjælp, der har givet dem en række grundlæggende kompetencer i at yde den rigtige hjælp i ulykkestilfælde.
Uddannelsesforløbet Forud for udnævnelsen til samarit går der en uddannelse, der består af både teori og praksis. Et optagelseskrav er, at
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
ansøgerne har bestået grundkursus i førstehjælp. Samarit-aspiranterne, som de tituleres, er altid i følgeskab med en teamsamarit, og har ikke selvstændigt ansvar for samarit-aktiviteterne, før man har bestået prøven som team-samarit.
Indholdet Den første del af uddannelsen består af 51 timer, der strækker sig over fire weekender i løbet af et år. Både praktiske og teoretiske prøver skal bestås, før man kan efter dette forløb kan kalde sig team-samarit.
Samarit-uddannelsen berører mange områder, der er relevante for at redde liv. Der undervises i anatomi og fysiologi, i førstehjælp og udvidet førstehjælp, i psykisk førstehjælp og i behandling og prioritering af syge og sårede mennesker, i alarmering samt i genoplivning med hjertestarteren AED, i radiokommunikation og i hygiejne og personlig beskyttelse. Der undervises også i ildslukning og i, hvordan tilskadekomne bør løftes op på båren. Derudover omfatter uddannelsen en række administrative områder, eksempelvis koordinering af vagter og forsikringsforhold.
Team-samaritten Team-samaritten kan selv behandle skader uden at have ledelsesansvar på ulykkestedet. En team- samarit skal kunne tage ansvar i løbet af Røde Kors’ samarit-vagter, hvor mange mennesker er samlet.
Før udnævnelse til team-samarit, skal deltageren til en personlig samtale med aktivitetslederen, der så vurderer, om vedkommende er egnet til at blive team-samarit. Derudover er det nødvendigt at have deltaget i et vist antal vagter som aspirant.
Teamlederen En teamleder har opnået kompetence til selvstændigt at udføre en mere avanceret behandling af tilskadekomne og akut syge, og kan lede indsatsen/behandlingen på skadestedet uden vagtleder. Teamlederen skal have bestået samarituddannelsen samt mindst 2 års dokumenteret erfaring som teamsamarit. Der skal afholdes en personlig samtale med aktivitetsleder eventuelt i samråd med vagtledere og instruktører.
Fortsat kompetenceudvikling I 2010 deltog samaritterne på Færøerne i 36 forskellige arrangementer. De frivillige er i aldersgruppen 17 til 52 år, og mange forskellige faggrupper er repræsenteret. For tiden består korpset af vi 35 uddannede samaritter, som vi kan tilkalde, når der er brug for dem. Det har aldrig været svært at få folk til at deltage. Som oftest henvender de sig selv til Røde Kors for at spørge, hvordan man bliver samarit. Tit sker det, fordi de har bemærket tilstedeværelsen af samaritterne til en koncert, en festival eller lignende, siger Steinbjørn Olsen. 16 personer har lige startet på samarit-uddannelsen, og de bliver færdige i slutningen af dette år.
Samaritterne mødes en aften hveranden uge for at vedligeholde deres kompetencer, og det er især hjertemassage, der trænes.
Uddannelsen og den fortsatte kompetenceudvikling er med til at sikre samaritternes kvalificerede hjælp, hvis skaden skulle ske, og menneskers liv og helbred står på spil. Kilder: Interview med Hallbera West, kandidat i statskundskab
Interview med Steinbjørn Olsen, ansvarshavende for samarit-ordningen på Færøerne www.redcross.fo DialogWeb ,
Danmark ,
Forskning kompetensutveckling, aktivt medborgarskap, forskning, demokrati
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge
Åland
Att hitta sitt sammanhang 15. februar 2011 11:59 Det är en kall vinterkväll i början av februari som jag sätter fingret på ringklockan till Gunilla Nilssons lägenhet i Mariehamn. Det känns riktigt skönt att få komma in i värmen, sätta sig ned i soffan och lyssna på Fibulas viceordförande när hon entusiastiskt berättar om fornföreningens historia. Hon delar med sig av upplevelser som medlemmarna fått tillsammans och om kurser – både sådana som varit och sådana som är på kommande. Gunilla berättar om grundtanken i deras pedagogik och om många olika små visionsfrön som skall slå rot och, när deras tid är kommen, blomma ut. Bredvid soffan, snett bakom Gunilla står en provdocka med ett pågående syprojekt. Det går inte att undgå att det är en kreativ person jag möter.
Vikingatida pedagogik Till vardags arbetar hon som ungdomsledare för Mariehamns församling, vid sidan om driver hon företaget ”Tyghäxan” där hon syr upp kläder bl.a. utifrån olika tidsepoker. Gunilla är en av de aktiva medlemmarna som hållit kurser inom ramen för Fibula och då har det handlat om att lära ut hur en vikingadräkt komponeras.
- På den tiden sydde man inte efter mönster, utan tänkte på hur man skulle få så lite spill som möjligt. Det handlar mer om tankesätt och modeller snarare än mönster. Under kurserna behöver man visa, gå runt och titta, och förklara med hjälp av bilder, berättar Gunilla.
Fibulas kurser är praktiskt inriktade, något som säkert också var fallet på vikingatiden. Tanken är ett livslångt lärande med kurser som riktar sig till alla åldrar och alla nivåer. Under kurserna lärs hantverken ut genom att ledaren visar och deltagaren provar på under handledning. Ibland delas kurskompendium ut som ett pedagogiskt komplement. När kursen är slut får deltagarna behålla det de skapat. Under den senare tiden har föreningen haft smideskurs där Anna Sundblom lärde deltagarna att smida spik. Torbjörn ”Toto” Eckerman har lärt ut hur vikingarna snidade vikingastolar i trä och Ethel Nordback hur brickbandsvävning går till. Genom åren har Fibula arrangerat kurser inom allt ifrån hantverk till vapenlära och stridsteknik.
Att hitta sitt sammanhang På Åland har det gjorts arkeologiska fynd av bland annat mynt, smycken och vapen från vikingatiden. Det har också gjorts http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
vikingafynd nära Fibulas relativt nybyggda vikingaby i Saltvik. Idag vet man att det finns outforskade gravfält och andra intressanta områden som kommer att berätta mer, men det är ändå möjligt att måla upp en bild om hur Åland kan ha sett ut under vikingatiden. Antikvarie Jan-Erik Tomtlund vid Ålands Museibyrå bjöds in till föreningen för att berätta för medlemmarna om Åland under vikingatiden.
En stor del av föreningens verksamhet arrangeras i den för ändamålet uppbyggda vikingabyn. Här hålls t.ex. lägerskolor och gästabud med tidsenlig kost och logi, något som hjälper till att sätta historian i sitt sammanhang och också öka förståelsen kring den.
På frågan om varför Gunilla tycker det är viktigt att både lära ut och lära sig av historia, svarar hon:
- Det är för att vi behöver veta var vi befinner oss idag tror jag. Historia är viktigt både för barn och vuxna för att vi ska veta vilka vi är. All sorts historieforskning handlar om att hitta sitt sammanhang. Det är säkert därför så många också håller på med släktforskning idag.
Fibulas egen historia Historien om Fornföreningen Fibula har sina rötter i Snorre Sturlassons nedteckning om vikingen Hlödver den Långe från Saltvik. Hlödver sägs vara en av dem som handplockades till kung Olav Tryggvarssons flotta. Det var år 1000 och drottning Tyras hemgift skulle hämtas från Polen. Resan ned gick bra, men i september, två dygn efter att man påbörjat resan hem, överfölls flottan av Olof Skötkonung och danska allierade jarlars flottor. Under detta våldsamma sjöslag vid Svolder stupade kung Olav och de flesta av hans män, däribland Hlödver den Långe från Saltvik.
Närmare 1000 år efter sjöslaget kontaktade författaren Torbjörn Sundblom Saltviks kommunstyrelse på Åland för att berätta om Hlödver den Långe från Saltvik. Styrelsen bestämde sig för att arrangera något till hans 1000-årsminne och tillsatte en arbetsgrupp.”Hlödvergruppen”, som den kallades för, valde att sedermera uppmärksamma detta genom att arrangera en vikingamarknad.
Än idag är det osäkert om Hlödver den Långe faktiskt kom från den åländska kommunen Saltvik eller om det var någon av de andra orterna i Norden som delar samma namn. Men, enligt Gunilla Nilsson är det egentligen sekundärt i detta sammanhang. Vikingamarknaden som hölls år 2000 blev lyckad och hade många positiva kringeffekter.
- Det väcktes ju ett stort intresse och en nyfikenhet kring vikingatiden. Och vi vet ju att det fortfarande finns så mycket spännande kvar att utforska här.
Efter den första vikingamarknaden hade många ålänningar fått upp ögonen för vikingatiden och järnåldern. Trots att den tillsatta Hlödvergruppen småningom upplöstes växte den ideella kulturella Fornföreningen Fibula fram på gräsrotsnivå. Idag består föreningen av ungefär 200 medlemmar och har verksamhetsledaren Bengt Roberts anställd på deltid. Vikingamarknaden har blivit ett årligt återkommande arrangemang i Fibulas regi, men det är bara en del av vad föreningen gör för att bevara gamla hantverkstraditioner och föra historien vidare. Målet är att hitta olika sätt att ge vikingatiden och järnåldern ett ansikte i vår nutid.
Länkar:
Fornföreningen Fibulas hemsida: www.fibula.ax
Ålands museibyrå: www.ls.aland.fi/museum
Jan-Erik Tomtlunds sammanfattning om Åland under vikingatiden: www.ls.aland.fi/museum/arkeologi_viking.pbs DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning folkbildning, kreativitet, kultur, lokal utveckling
Se også Ur utanförskapet skapas eget lärande Frivillighet kan öppna nya världar
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Ur utanförskapet skapas eget lärande 15. februar 2011 11:45 ”Jag känner mig utanför men jag vill ändå inte ta del av det här systemet som vi lever i, det här gråa, metallfärgade råtthjulet som snurrar runt och runt och runt. Gipsansikten med slipsar. Jag lever, jag är ingen maskin. Min själ har färg”.
Orden är citat ur en av filmerna från det digitala historieberättarprojektet Gothenburg Shout! som drivs med stöd från Centrum för urbana studier, ett samarbete mellan Göteborgs universitet och den tekniska högskolan Chalmers. I projektet berättar privatpersoner historier i små filmer som läggs ut på hemsidan. Sedan juni 2010 ligger Centrum för urbana studier i miljonprogramsförorten Hammarkullen i stadsdelen Angered. Där har en majoritet av invånarna annan bakgrund än etnisk svensk och där finns många sociala problem.
– Jag tycker att det är ett anständighetskrav att universitetet ska vara synligt på andra ställen än i innerstaden. På 1970talet fanns en period då gamla mönster bröts och personer med föräldrar som inte var utbildade började läsa på universitetet, jag var själv en av dem. Sedan dess har mönstret ”böjts tillbaka” och det är allt svårare för grupper med annan bakgrund än den akademiska att ta sig till universitetet, säger centrets föreståndare Ove Sernhede som är professor vid Institutionen för socialt arbete.
Ta staden i besittning Det är onsdagseftermiddag i februari när vi träffas på hans kontor som ligger på sjätte våningen i Folkets hus, beläget alldeles intill spårvagnshållplatsen och med utsikt över det för dagen ödsliga torget.
– Så fort det blir vår är folk ute på ett annat sätt. Då är det ljudanläggningar, hiphop och breakdance, säger Ove Sernhede.
– Med centret hoppas vi få igång en rörelse. Vi hoppas att det kan bli en plats där folk kan diskutera stadsutvecklingen: Vill vi ha en segregerad stad? Det är viktigt att få igång en dialog. Det betyder inte att vi vill ordna kurser som är anpassade till dem som bor här, men om de ska våga ta staden i besittning måste de veta att universitetet finns. Man ser ingen i burka på Avenyn (Göteborgs mest centrala gata, red anm) och går man av i Hjällbo (grannhållplats till Hammarkullen) ser man inte en enda svensk.
– En del har blivit oroade när jag berättat att vi flyttat hit och frågat: Har du skottsäker väst? Men som du ser blir man inte rånad så fort man kommer hit, säger Ove Sernhede.
På 1970- och 80-talen arbetade Ove Sernhede med projekt där kultur, framför allt rockmusik, användes som ett sätt att starta läroprocesser hos unga som inte hade klarat skolan men som hade andra resurser och använde andra språk än det verbala. Sedan dess har såväl samhället som skolan förändrats – skillnaderna mellan rika och fattiga områden har ökat lavinartat. De som bor i områden som Hammarkullen och har invandrarbakgrund har ofta dragit det kortaste strået.
I sitt kapitel ”Förorten och den nya folkbildningen” i antologin ”Den lärande staden” (Boréa, 2010) jämför Ove Sernhede arbetarrörelsens bildningstradition med unga hiphoppares arbete med att ”organisera och koordinera marginaliserade och utanför den politiska arenan stående grupper”.
Många av de unga i miljonprogrammens förorter har lämnat skolan utan godkända betyg bland annat eftersom de inte upplever att skolan beskriver deras verklighet. Dessutom ser de äldre syskon och kompisar som trots studier är arbetslösa. Detta har skapat ett utanförskap, men också en stark gemenskap inom den egna gruppen. De unga människor som Ove Sernhede har följt skapar egna informella lärandeprocesser. I ”Den lärande staden” berättar han om hiphopkollektivet Filthy Dozen Inc. som utöver sina spelningar bland annat har föreläst på fackförbund och bibliotek. Enrico, en av medlemmarna, säger: ”Vi kan ju inte ge några poäng eller betyg eller så, men vi kan ge hopp och visioner, vi kan ge folk ett mål, någonting att sträva efter. Det vi gör är att vi ger tillhörighet, folk behöver tillhörighet förstår du, man kan inte bara vara en blatte härifrån, då är man en nobody, det är ju det som de kriminella gängen också bygger på, man måste vara något och vi ger möjlighet till en annan tillhörighet”.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Ilajha, en annan medlem i kollektivet, talar om alla äldre människor i förorten som inte vet att de har rätt att ställa krav, att de har rättigheter – och att någon måste upplysa dem att de faktiskt har det.
Föreläsningar i Ipoden Det digitala historieberättarprojektet Gothenburg Shout! som pågår nu, har en drivande kraft i Ismail Ishal som har gjort filmen ”Det var rena turen att jag överlevde”. Där berättar överlevaren Zygmunt Baum om sina upplevelser från ett koncentrationsläger.
– Det finns muslimska fundamentalister som förnekar förintelsen. Med det här vill man visa att man har en annan uppfattning, säger Ove Sernhede.
Massmedias bild av hiphop som konsumtionsförhärligande och sexistisk stämmer inte heller in på musiken som dessa killar och tjejer sysslar med, där finns i stället inslag av det som brukar kallas world music och en vilja att lära sig nya saker, menar Ove Sernhede.
– Man har sin Ipod full av filmer av föreläsningar från exempelvis Berkley-universitetet i Kalifornien, de handlar om ämnen som globalisering och tredje världen eller Svarta pantrarnas historia. Han och kompisarna tittar på föreläsningarna, diskuterar och lånar böcker på biblioteket för att lära sig mer, berättar Ove Sernhede.
Hiphopkollektiven är starkt mansdominerade, men det förekommer att tjejer deltar. En av de mer kända göteborgska hiphoptjejerna, Nabila Abdul Fattah, som nu flyttat till Stockholm, har också gjort sig känd som samhällsdebattör. Sernhede skriver i ”Alienation is my Nation” att många flickor helt enkelt ser ljusare på framtiden och satsar mer på skolan. Det är också vanligare att flickorna flyttar ifrån förorten där de vuxit upp. ”Den kollektiva identiteten som är så viktig för pojkarna är inte lika stark hos de flickor som jag har haft kontakt med”, skriver Sernhede.
Territoriell stigmatisering Ove Sernhede använder det sociologiska begreppet ”territoriell stigmatisering” för att beskriva hur många av de unga i Angeredsförorterna upplever sin situation. De känner sig utestängda från det svenska samhället och även om de är svenska medborgare känner de sig inte som svenskar. Några beskriver ett neokolonialt förhållande där man ser sig själv som en del av tredje världen mitt i den första världen. De hålls inne i betongförorterna av en ”ockupationsmakt” bestående av socialarbetare, lärare, fritidsledare, bibliotekarier och andra som när arbetsdagen är slut tar sina dyra bilar och kör till Göteborgs innerstad där de bor. På kvällarna ersätts ockupationsmakten av väktare och polis.
Hur ska man då bryta detta utanförskap? Man måste börja se vilka resurser som finns här, menar Ove Sernhede.
– Många här håller regelbunden kontakt med andra delar av världen, de har grymma kontaktnät och talar flera språk. Jag har träffat folk här som talar engelska bättre än de flesta universitetsprofessorer. Och här finns så många med så mycket resurser. Flera personer är duktiga på datorer och på att konstruera spel. Sedan finns alla som har lång utbildning och erfarenhet från sina hemländer. Jag har träffat den förre chefen för Operan i Mogadishu och Yassir Arafats talskrivare för att nämna några. Vi sitter på en guldgruva här men orkar inte plocka upp den, säger Ove Sernhede. Länkar: Centrum för urbana studier: www.urban.gu.se
Göteborg Shout: http://gothenburgshout.wordpress.com Litteratur: AlieNation is my Nation av Ove Sernhede, Ordfront, 2007
Den lärande staden, red Mats Liedberg m fl, Boréa, 2010 DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning aktivt medborgarskap, forskning, invandrare, kortutbildade, lika möjligheter,
kultur, mångkulturell, avhoppare
Se også Nordiska språk lockar finska studerande http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
En språklig minoritet inom minoriteten Hela världen på hemmaplan Kära läsare! Att hitta sitt sammanhang
Forskning gir flere spørsmål enn svar 15. februar 2011 11:14 Forsker Signe Bock Segaard ved Institutt for Samfunnsforskning står bak rapporten. I rapporten tar hun utgangspunkt i at organisasjoner og foreninger fungerer som møteplasser der informasjon og kunnskap overføres og utveksles mellom deltagerne, og hun spør: Driver frivillige lokale organisasjoner opplæring i egen virksomhet? Og: brukes studieforbundene i opplæringen i organisasjonene?
En skole i demokrati I forbindelse med det europeiske frivillighetsåret er det interessant å se på premissene som er lagt for denne forskningsrapporten. I innledningen siteres Dag Wollebæk og Per Selle, som i sin bok Det nye organisasjonssamfunnet fra 2002 skriver følgende: ”For samfunnet på lokalt plan og som helhet opptrer organisasjoner og foreninger som en sentral demokratisk institusjon gjennom både å være en «skole i demokrati», en arena for sosial integrasjon og en representant for ulike interesser og befolkningsgrupper”. Bock Seegaard stiller altså ikke spørsmål om forbindelsen mellom frivillige organisasjoner, læring og demokrati, men bruker dette som premiss for oppfølgingsspørsmålet: Hvordan foregår denne læringen i praksis?
Svaret blir et spørsmål I undersøkelsen ble de lokale organisasjonene spurt om de driver opplæringsvirksomhet i egen regi eller i samarbeid med studieforbund. Svarene som kom var overraskende og litt forvirrende. 42 % svarer at de ikke driver med opplæring i det hele tatt i sin organisasjon (!). Og i tillegg er det 10 % som besvarer dette spørsmålet over hodet. Dette er et svar som skaper nye spørsmål. Og Bock Segaard forklarer noe av sammenhengen slik: - Mange lokale organisasjoner identifiserer seg med aktivitet uten at de tenker på det som kurs og opplæring, selv om det kanskje kategoriseres slik av oss forskere, sier hun. Hun setter altså fingeren på en forskjell i begrepsbruk som gir store utslag. Samtidig setter hun fingeren på noe viktig og essensielt: Hva er egentlig opplæring i frivillig sektor, og hvor går grensen mellom aktivitet og opplæring?
Studieforbundene provosert
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Rapporten slår videre fast at, et flertall av de frivillige lokale organisasjonene som driver med opplæringsaktivitet gjør det uten kontakt med et studieforbund. Bare 37 % av de som svarer at de driver med opplæring, oppgir at de bruker studieforbundene i den forbindelse. Mens de aller fleste svarer at de kun driver opplæring i egen regi. Denne konklusjonen provoserte mange studieforbund, og de betvilte konklsjonen. Dette kan vel ikke være riktig? Marit Jacobsen, direktør i Norges Husflidslag, mener mye av feilen skyldes begrepsbruken om ”å benytte studieforbund”. – Jeg vet at lokale husflidslag har en klar oppfatning av at de lager kurs i egen regi, ikke i samarbeid med studieforbundet sitt. Dette til tross for at studieforbundet både har godkjent studieplanen og utbetalt tilskudd til kurset, sier Jacobsen.
Å ”benytte et studieforbund” Ut fra denne forskningsrapporten kan en konkludere med at mange lokale frivillige organisasjoner ikke har noe bevisst forhold til om de driver med opplæringsvirksomhet. Samtidig oppfatter de færreste at de ”benytter” et studieforbund. Det fratar dem ikke rollen som viktig læringsarena og demokratiaktør. Likevel ser Generalsekretær i Voksenopplæringsforbundet Sturla Bjerkaker på dette som en utfordring. – For oss er det viktig at de lokale aktørene har et bevisst forhold til sitt studieforbund, og at de er stolte over all den læringsvirksomheten som de bidrar med i samfunnet, sier Bjerkaker. Selv om de lokale aktørene har fokus på aktiviten, så har vi har en viktig jobb å gjøre med å fremme frivillig sektors læringsarena. Den er et supplement og alternativ til de tradisjonelle og formelle opplæringsaktørene. Da må bevisstheten øke både blant politikere og i opinionen. Men vi må begynne med oss selv og våre egne lokale tilbydere, slår Bjerkaker fast.
Forsker gjerne videre Forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor er en utfordrende oppgave. Signe Bock Segaard har et datagrunnlag som inneholder et enormt mangfold av lokale organisasjoner, et mangfold som bruker ulike begreper og har ulike forståelseshorisonter. Det kan gjøre svarene vanskelige å tolke. Og som så mange ganger før. Jo mer en vet, jo mer forstår en at en ikke vet. Signe Bock Segaard aslutter med å fastslå nettopp dette: - Denne undersøkelsen er såpass generell at den egner seg best som et bakteppe for videre undersøkelser, sier hun. –Det kunne være veldig spennende å gjøre en undersøkelse blant medlemsorganisasjonene i studieforbundene som oppfølging, mente forskeren. Og sendte dermed ballen tilbake til studieforbundene: ”Skaff penger dere, så skal vi forske mer. ” Her er lenke til forskningsrapporten: http://vofo.no/sites/default/files/VR_2010_7_web.pdf DialogWeb ,
Norge ,
Forskning forskning, folkbildning, demokrati
Se også Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter! Validering til høyt nivå
Frivillighet kan öppna nya världar http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
15. februar 2011 10:59 Linda Båskman, 33, och Danielle Nordström, 14, träffas ungefär varannan vecka efter skolan. Då går de till exempel på bio eller ut och tar en fika.
De två har fått kontakt med varandra via Folkhälsans storasysterverksamhet. Storasystern fungerar som en äldre väninna med mer livserfarenhet och vuxet ansvar och det hela bygger på frivillighet.
För Linda har bekantskapen öppnat flera nya världar.
– Jag visste tidigare ingenting om fantasy, som Danielle gillar, men nu har jag sett mitt livs första Harry Potter-film.
Linda tycker också att det är väldigt hälsosamt att sätta sig in i en fjortonårings värld.
– Jag hade faktiskt ingen aning om hur det är att vara fjorton i dag och vad som händer inuti en tonåring. Nu har jag mycket bättre förståelse för varför ungdomar kan vara både osäkra, förvirrade och spontana och att det kanske är svårt att i den åldern förstå att det är viktigt att plugga.
Linda Båskman tycker också att det principiellt sett är viktigt att ställa upp som volontär.
– Det handlar om att visa sin goda vilja och solidaritet i en tid då det finns mycket egoism. Att göra gott för andra gynnar också mig själv.
Med tanke på kommande yrke Gerda Kraemer, 19, deltar i Folkhälsans frivilligarbete genom att joura vid den ungdomstelefon som tar emot samtal från unga som är i behov av att få prata med någon. Hon är en av cirka tio frivilliga jourare, som turas om att svara i telefonen tre eftermiddagar i veckan. Gerda studerar psykologi och tycker att det här är ett bra sätt att få praktisk erfarenhet av att bemöta människor.
– Kursen som ordnades för dem som vill joura var nyttig och det är bra att ha den här erfarenheten också med tanke på ett kommande yrke.
När Gerda bestämde sig för att komma med visste hon inte att hon också kan få studiepoäng för sin insats så det kom som en glad överraskning.
Linda och Gerda är två exempel på den omfattande frivilligverksamhet som den allmännyttiga social- och hälsovårdsorganisationen Folkhälsan driver. Folkhälsan arbetar långsiktigt med hälsofrämjande arbete, forskning, vård och omsorg. I Norden finns ingen annan organisation som på motsvarande sätt står på tre ben. Folkhälsan, som i år firar sitt 90-årsjubileum, har ända från början byggt en stor del av sin verksamhet på frivilliga insatser.
Gratis utbildning Idag involverar den hälsofrämjande verksamheten drygt etthundra lokalföreningar med ca 17 000 medlemmar i hela Svenskfinland. De stöds av den del av organisationen som heter Folkhälsans förbund. Många kurser ordnas i samarbete med Svenska studiecentralen, där Folkhälsan hör till de största kursarrangörena.
Det är främst känslan att kunna göra något meningsfull i sin närmiljö som lockar folk med i verksamheten säger Viveca Hagmark, som är direktör för Folkhälsans förbund.
– Många uppskattar att de erbjuds utbildning och fördjupade kunskaper i det som de är intresserade av. Kännetecknande är ju att man inte får någon direkt lön för det man gör, men nog uppskattning på annat sätt.
Folkhälsans frivilliga verksamhet har ett brett spektrum, med allt från simskolor och luciaevenemang till stöd för unga familjer, ungdomar och äldre.
– Kännetecknande för Folkhälsan är att vi vill ha verksamhet där olika generationer möts.
Basgruppen består av kvinnor som vill ordna aktiviteter för sina egna barn, som till exempel simskolor och klubbar, men en växande grupp bland de frivilliga är nyblivna pensionärer som ofta själva tar kontakt med Folkhälsan.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
– Den tid är förbi då folk vill binda sig till en förening eller delta i studiecirklar som ordnas regelbundet under en längre tid. Nu handlar det om mer flexibla former som enskilda träffar och studiematerial som kan användas under en kväll. Vi har bland annat material kring föräldrastöd, parrelationer och hälsomotion, berättar Viveca Hagmark.
Social gemenskap Det som inte har förändrats under alla år av frivilligarbete är behovet av social gemenskap som är en viktig drivkraft för dem som är med.
– Behovet att göra något vettigt tillsammans med dem som är intresserade av samma saker har inte blivit svagare, säger Viveca Hagmark.
Sedan är det en annan sak att Finland är föreningarnas förlovade land och de som är aktiva ofta hör till många föreningar, vilket för många leder till tidsbrist.
Under sitt pågående jubileumsår håller Folkhälsan på att göra upp en ny strategi för frivilligarbetet. I den ingår bland annat att ännu bättre ta vara på de stora årskullarna som nu går i pension, i Österbotten finns redan en resurspool för nyblivna pensionärer, och att få in mera frivilligarbete i de seniorboenden som Folkhälsan har i hela Svenskfinland. För att ännu bättre kunna ta tillvara de kunskaper och den erfarenhet som de frivilliga har kommer man också att samla både avlönad personal och frivilliga till gemensamma workshoppar. Länkar: www.frivilligarbete2011.fi (tillsvidare på finska, men översätts snart till svenska) www.folkhalsan.fi DialogWeb ,
Sverige ,
Forskning forskning, folkbildning, motivation
Se også Nordiska språk lockar finska studerande En språklig minoritet inom minoriteten Hela världen på hemmaplan Kära läsare! Att hitta sitt sammanhang
Hvad har du gjort for fællesskabet i dag? 15. februar 2011 10:44 Hvorfor ikke forlange af alle unge, at de, inden de fylder 25 år, skal virke som frivillige i en vis periode og eksempelvis dyrke idræt med børn og unge i et boligkvarter, som slet ikke ligner det, de selv er vokset op i?
Og hvorfor ikke sætte massivt ind for, at alle forældre, der kan, tager meget mere aktivt del i deres børns læring i skolen, så der bliver flere professionelle ressourcer at koncentrere om de børn, der har behov for særlig støtte?
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Velfærd under pres Det er nogle af de tanker, som Knud Aarup for nylig lagde frem i sin bog ”Frivillighedens velfærdssamfund”.
- Hele vores velfærd er under et massivt pres i de kommende årtier. Helt konkret oplever vi snart, at der mange steder kommer til at mangle hænder på grund af den aldrende befolkning. Dertil kommer borgernes talrige forventninger om service, som alt i alt udgør et umætteligt velfærdsbehov. Derfor mærker vi også en økonomisk krise for velfærden – vi bliver nødt til at prioritere hårdere, hvilke tilbud vi vil have råd til og tilrettelægge dem på nye måder, hvor vi i langt højere grad end i dag integrerer ressourcer fra frivillige, noterer Knud Aarup.
Frivillige tænkt ind fra starten Hospice Randers er et konkret eksempel på en type institution, som vi givetvis vil se flere af, mener han. Da kommunen ikke blev tilgodeset med et regionalt hospice, valgte man at etablere sit eget på egne præmisser. Kommunen ansatte en frivillig-koordinator, som har rekrutteret 25 frivillige. De har alle forpligtet sig til at stå til rådighed tre timer om ugen og er derved afgørende for, at man kan skabe en hverdag præget af stor nærhed og individuelle hensyn til de døende.
- De varetager ikke opgaver, der kræver fagkundskab. De er garanter for, at beboerne kan komme ud i den friske luft eller en tur på biblioteket straks, de ønsker det. At der altid er én, der har god tid til at lytte eller kan hente den specielle livret ude i byen, som giver beboeren mere lyst til at spise. Uden de frivillige ville ressourcerne være markant færre, og hospicet ville ikke kunne tage nær så mange individuelle hensyn, forklarer Knud Aarup.
Brug for eksperimenter Såvel beboerne og deres pårørende som ansatte og de frivillige ser store fordele af samarbejdet, der med enkle regler afklarer grænserne mellem henholdsvis de frivillige og de professionelle. Eksempelvis går en frivillig aldrig alene ind på beboernes private stue og tager kontakt, men færdes kun i fællesrummene med mindre de er inviteret. Man anerkender, at der er behov for et fagligt blik, før man kan vide, om den enkelte beboer har lyst til selskab den pågældende dag eller ej.
Bortset fra når det eksempelvis gælder indsatsen for stærkt handicappede børn og voksne, hvor der kræves helt særlig faglig ekspertise, ser Knud Aarup et utal af muligheder for at integrere frivillige i arbejdet inden for mange forskellige velfærdsydelser.
- Jeg håber, vi snart ser mange flere eksperimenter med, hvordan frivillige kræfter kan påtage sig forskellige opgaver i forhold til både børn, unge og ældre. Frivilligt arbejde skal i meget mindre grad end i dag være noget, vi yder for os selv og dem, vi er enige med, i en bestemt forening. Det skal i langt højere grad være en indsats, vi yder for fællesskabet. Nogle steder vil frivillige kunne bidrage med noget ekstra som på hospicet. Andre steder vil de kunne aflaste professionelle ved at påtage sig en del af deres opgaver. Fx ved at stå for visse aktiviteter i skolen eller fritidsklubben eller ved at fungere som mentorer for unge, som har brug for støtte, mener han.
Øget social retfærdighed
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
De seneste måneder har Knud Aarup som oplægsholder ofte diskuteret sine tanker med mange forskellige parter, og han ved, at vejen frem for hans ideer ikke er let.
- Nogle hører mine synspunkter som et stort besparelsesprojekt, men det er absolut ikke hensigten. Jeg ønsker at tilrettelægge velfærdsydelserne mere socialt retfærdigt, så de, der har allermest behov for hjælp, får større andel i indsatsen. Eksempelvis etablerede vi i sin tid vuggestuerne med særligt henblik på de børnefamilier, der har færrest ressourcer, for at give deres børn en rigtig god start. Men igennem mange år har vi set, hvordan vuggestuerne først og fremmest bliver benyttet af de bedrestillede familier, mens de børn, vi helst ville have fat i, i stedet ofte kommer i dagpleje, hvor fagligheden og ressourcerne er betydeligt færre. Det er et eksempel på, at det er nødvendigt at evaluere og nytænke indsatser løbende, siger han.
Ghettoer mindsker tilliden En stor del af hans bekymring går på den stigende ulighed i samfundet, som også gør sig gældende i, hvordan vi bosætter os. Folkeskolen er ikke længere den smeltedigel, hvor alle klasser i samfundet mødtes, for i dag bor vi i ghettoer – nogle for de rige, andre for middelklassen og atter andre for de socialt udsatte.
- Vi går i skole, arbejder og omgås i øvrigt med dem, der mest ligner os selv. Men det er afgørende vigtigt for den indbyrdes tillid i samfundet, at man også kender mennesker med andre vilkår end dem, man selv kommer fra. Derfor blandt andet min idé om en obligatorisk velfærdstjeneste for alle unge, som eksempelvis kan aftjenes, mens man læser.
Skepsis fra frivillige organisationer Når Knud Aarup fremsætter sine tanker om et mere forpligtende frivilligt engagement, bliver han ind imellem mødt af skepsis fra frivillige organisationer. Tvungen velfærdstjeneste harmonerer umiddelbart rigtig dårligt med frivillighed, lyder kommentarer blandt andet.
- Men de frivillige organisationer kræver jo også et vedvarende engagement af folk, der eksempelvis engagerer sig som besøgsvenner. Når der sidder nogle og venter på én, bliver man ikke bare væk, selv om det på mange måder ville passe en selv bedre. Jeg ser grundlæggende gerne, at vi forpligter os mere overfor hinanden, og det skal også gælde på en regnvejrsdag. Når jeg først kommer i dialog med organisationerne om dette, er vores synspunkter sjældent så forskellige, oplever han.
Tid en mangelvare for mange Selv om et stigende antal danskere i disse år yder en frivillig indsats, er der lang vej til at nå det ambitionsniveau, Knud Aarup efterlyser.
- Debatten handler for tiden først og fremmest om, at vi skal arbejde mere end i dag, og at unge skal færdiggøre deres studier hurtigere for at kunne bidrage på arbejdsmarkedet. Er det realistisk at forvente et øget frivilligt engagement?
- Det er rigtigt, at mange børnefamilier har en hektisk hverdag. Forældrene vil typisk være dem, der engagerer sig i idrætsklubben eller andet i børnenes hverdag, og det er også vigtigt, at det område fungerer. Jeg ser især to store grupper, nemlig pensionisterne og førtidspensionisterne, hvor der er mange ressourcer at hente til det, jeg efterlyser. De udgør i dag mere end en million mennesker til sammen, og deres antal stiger betydeligt i de kommende år, siger Knud Aarup.
Gode erfaringer med at rekruttere frivillige Der er et stort uudnyttet potentiale af borgere, som gerne vil lave frivilligt arbejde, men ikke gør det. Det viser en ny rapport, ”Projekt kommunen og civilsamfundet”, som Lundgaard Konsulenterne har gennemført i fire kommuner.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Knap en tredjedel – 28 procent – af de frivillige, der er spurgt, har ikke tidligere været aktiv i en forening eller deltaget i frivilligt arbejde. Erfaringerne er, at borgerne lokalt har interesse i at yde en frivillig indsats, hvis de bliver opfordret til det. Det kan være i børnebørnenes skole, på det lokale ældrecenter eller andre lokale institutioner, man som borger har en særlig tilknytning til.
Både frivillige, medarbejdere og lederne på de kommunale institutioner fortæller, at inddragelsen af frivillige har en positiv indflydelse på institutionen. De professionelle medarbejdere oplever, at de bliver mere opmærksomme på deres faglighed, og at de i samarbejdet med de frivillige tænker over de daglige rutiner og udvikler dem.
Erfaringerne viser, at det er vigtigt, at der på den lokale arbejdsplads er en dialog om, hvor grænserne går, og man finder ud af, om der skal opstilles konkrete spilleregler for samspillet. Diskussionerne af grænserne giver den sideeffekt, at medarbejderne får skærpet deres bevidsthed om, hvad der er deres kerneopgaver, og hvad der er deres kompetencer.
De frivillige, der indgår i undersøgelsen, er rekrutteret på meget forskellig vis, men erfaringerne fra de forskellig projekter viser, at hvis det skal være en succes, kræver det en plan for, hvordan medarbejderne eller arbejdspladsen forestiller sig, at de frivillige kan bidrage i hverdagen. I rapporten kan man også læse, at det er vigtigt, at man gør sig klart hvordan de frivillige kan fastholdes.
Erfaringerne fra de fire kommuner viser, at der kun kommer succes med frivillige, hvis både politikere, institutionsledere og medarbejdere er involveret og bakker op om projektet. Kilde: Socialministeriet Læs hele rapporten: Sm.dk
En ny strategi for civilsamfundet I efteråret fremlagde regeringen en ny strategi for civilsamfundet. Regeringen har som ambition, at hver anden dansker i 2020 er engageret i frivilligt arbejde, i dag gælder det ca. hver tredje. Der er afsat 100 mio. kr. over fire år til initiativer, som øger det frivillige arbejde. Som led i strategien vil regeringen: • Afsætte penge til pilotprojekter, der skal afprøve nye løsninger for opsøgende og forebyggende arbejde
• Fremme social iværksætteri. Sociale iværksættere skal have bedre støtte i startfasen, så flere ideer og produkter kan komme socialt udsatte til gavn
• Fremme aktivt medborgerskab og støtte en frivillighedskultur. Regeringen vil synliggøre den frivillige indsats og opfordre til at yde en frivillig indsats
• Styrke de frivillige organisationers kompetencer i forhold til rekruttering, fastholdelse og fundraising
• Styrke samarbejdet mellem kommuner, erhvervsliv og frivillige organisationer. Blandt andet skal der defineres tydelige spilleregler for samarbejdet I begyndelsen af januar var socialminister Benedikte Kiær vært for et møde for godt 25 humanitære, faglige og kommunale institutioner, som skulle skyde regeringens civilsamfundsstrategi i gang. Link til regeringens National civilsamfundsstrategi: Sm.dk Socialministeriet har udviklet en særlig hjemmeside i anledning af frivillighedsåret: www.frivillighed2011.dk DialogWeb ,
Danmark ,
Forskning aktivt medborgarskap, forskning, jämlikhet
Se også
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser Nytænkning skal gøre nordiske sprog cool blandt unge
Med blikket rettet fremover 09. februar 2011 15:44 Dette er en av konklusjonene fra evalueringen av det treårige prosjektet om bruk av realkompetansevurdering i opplæring innenfor kriminalomsorga fra Oxford Research AS. Evalueringen viser at prosjektet har ført til stor grad av kompetanseheving ved bruk av denne metoden ved de skolene og fengslene som har vært med i prosjektet. Skolene utviklet også gode rutiner for å nå aktuelle elever med informasjon. Realkompetansevurdering i seg selv er en motivasjonsfaktor for denne elevgruppen, noe som fører til at elevene i større grad ser framover etter avsluttet soning. Gjennomføringen skjer best når elevene får personlig oppfølging og veiledning. Oxford Research mener at metoden bør benyttes og videreutvikles innen opplæringen i kriminalomsorgen. Evalueringen viser at de fem fylkeskommunene som var med i prosjektet har ulike system for hvordan de gjennomfører en vurdering. Evalueringen peker på disse utfordringene som ligger i selve realkompetanseorganiseringen i fylkeskommunene og behovet for nasjonale standardiseringer. Evalueringsrapporten fra Oxford Research, "Med blikket rettet fremover. Sluttrapport for evaluering av realkompetanseprosjektet innenfor Kriminalomsorgen", er dermed avslutningen av det treårige prosjektet som Vox ledet etter oppdrag fra Fylkesmannen i Hordaland. Prosjektet, var en oppfølging av St.meld.nr.27 (2004-2005) Om opplæringen innenfor kriminalomsorgen ”Enda en vår”. I meldingen bledet sagt at realkompetansevurdering er lite benyttet som metode/verktøy i opplæringen innenfor kriminalomsorgen. Metoden blir flere steder omtalt som spesielt eignet for denne elevgruppen, samtidig som behovet for en mer helhetlig planlegging/gjennomføring og tilpasset opplæring blir understreket. Se vedlagt rapport: PDF DialogWeb ,
Norge validering, realkompetens, fängelseutbildning
Se også Torfinn Langelid utnevnt til Ridder av 1. klasse og tildelt St. Olavs Orden !
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Realkompetansevurdering motiverer Nordisk seminar om IKT i København „Hvorfor skulle jeg betale full pris når du ikke har fagbrev?“ Vettig utnyttelse av ventetid – Viktigste grunnen for udannelse i fengsel
Stærke partnerskaber og øget kreativitet i fokus i Norden 07. februar 2011 13:10 Danmark hade ordförandeskapet för NMR år 2010.
Finanskrisen præger fortsat dagsordenen. Men udover stigende ledighed er den også årsag til øget efteruddannelse blandt kortuddannede i Norden. Det danske formandskab for SVL vil i 2010 blandt andet sætte fokus på udvikling af stærkere partnerskaber både inden for uddannelsesmiljøerne og blandt uddannelsesinstitutionerne og arbejdsmarkedet, som kan øge voksnes deltagelse i efteruddannelse. Af Karen Brygmann, publicerat i Dialog 2009 (www.nordvux.net/page/939/2009.htm)
Bilder: ScandinavianStockPhoto, Marika Kaarlela Partnerskaberne skal involvere både myndigheder, virksomheder, parterne på arbejdsmarkedet og uddannelsesinstitutionerne med henblik på at mindske barriererne for deltagelse i voksen- og efteruddannelse. Det skal på sigt resultere i mere effektive strategier for livslang læring.
- De nationale vilkår og udfordringer er forskellige. Danmark har netop tilrettelagt en ny struktur med regionale voksen- og efteruddannelsescentre i 13 regioner. Men samtidig er det en fælles udfordring både på nationalt niveau, i Norden og på EU-plan at skabe effektive strukturer, som blandt andet indplacerer de forskellige voksen- og efteruddannelsestilbud i forhold til hinanden. Det er nødvendigt blandt andet af hensyn til arbejdskraftens mobilitet såvel i Norden som mere internationalt, siger Kirsten Overgaard Bach, kontorchef i det danske Undervisningsministeriums Kontor for Livslang Læring, som varetager det danske formandskab.
Handlingsplan for øget innovation og kreativitet Øget talentudvikling, kreativitet, innovation og entreprenørskab har været et politisk fokusområde i Danmark i de senere år, og det vil også præge den nordiske dagsorden i 2010.
- Også på det område skal vi inspirere hinanden. Fx har Island, der har været hårdt ramt af krisen, i december 2009 afholdt en konference om kreativitet og innovation blandt de unge. Det er nødvendigt at have fokus på alle muligheder for kvalitet i uddannelserne og mobilitet på arbejdsmarkedet ikke mindst i en krisetid, påpeger Kirsten Overgaard Bach.
Overalt på arbejdsmarkedet er der fokus på at udvikle og effektivisere arbejdsprocesser, og det øger behovet for medarbejdere, der besidder kreative og innovative kompetencer. Disse krav skal i højere grad afspejle sig også i voksenog efteruddannelsesindsatsen. Derfor vil det danske SVL formandskab inddrage forskellige eksperter fra både
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
virksomheder og forskningsverdenen i en drøftelse af, hvordan kreativitet og innovation fremmes og hvordan, uddannelsesinstitutionerne i højere grad kan bidrage til dette.
- Vi vil forankre arbejdet i en handlingsplan på området og vil blandt andet trække de mange gode eksempler, der allerede findes, frem i lyset til inspiration. Særligt skal vi fokusere på, hvordan samspillet mellem de forskellige sektorer kan tilrettelægges for at fremme kreativitet og innovation og på, hvilke kvalifikationer, vi skal styrke, for at nå målet, siger Kirsten Overgaard Bach.
Nøglen til motivationen Trods mange års indsats er det stadig nødvendigt at se på, hvordan mange flere kortuddannede voksne kan inspireres til at styrke helt basale færdigheder i læsning og matematik. Både på arbejdspladserne og i uddannelsesmiljøerne hersker der fortsat tabuer, når det gælder læsevanskeligheder eksempelvis.
- Det er fortsat svært for såvel undervisere, som kolleger eller mellemledere at prikke andre voksne på skulderen og sige, at man ser et problem her. Vi har desværre endnu ikke fundet den gyldne nøgle til, hvordan mange flere kortuddannede voksne bliver motiveret til at styrke deres basale færdigheder, konstaterer kontorchefen.
Det fokus må ikke slippes i de nordiske lande og vil også præge arbejdet i år. I 2010 udkommer således en delrapport i forbindelse med globaliseringsprojektet ”En god uddannelse for unge og voksne”. Rapporten vil blandt andet belyse effekter af forskellige typer af læse- og skriveundervisning.
- Udviklingsarbejdet og erfaringsudvekslingen skal fortsætte, både når det gælder anvendelsen af konkrete metoder og selve det at øge motivationen blandt målgruppen. Hidtil har vi blandt andet lært, at effekten af store kampagner ofte er meget begrænset. Der opnås bedre resultater, når kolleger på arbejdspladserne optræder i rollen som forbillede og uddannelsesambassadør, noterer Kirsten Overgaard Bach.
Seminar om validering Et af de instrumenter, der styrker motivationen til at engagere sig i voksen- og efteruddannelse, er brugen af realkompetencevurdering/validering. I starten af marts er Nordisk Netværk for Voksnes Læring vært for et ekspertseminar om emnet. Denne erfaringsudveksling skal blandt andet være med til at styrke fleksibiliteten i både uddannelsessystemet og mellem arbejdsmarkedet og voksen- og efteruddannelsesindsatsen.
En af de konkrete udfordringer er at klæde både lærere og vejledere bedre på til at vurdere de kompetencer, deltagerne allerede har erhvervet sig, og basere undervisningen på dette grundlag til gavn for alle parter.
Ordet klima er fra sidste års centrale position nu gledet helt ud af arbejdspapiret for det danske formandskab. Men såvel COP 15 i København som de fortsatte udfordringer på klima- og miljøområdet vil fortsat præge initiativerne hos mange aktører inden for voksenuddannelsesområdet i Norden, forsikrer Kirsten Overgaard Bach:
- Det er slet ikke glemt. Klima og miljø vil uden tvivl også i årene fremover være højt på dagsordenen inden for mange forskellige områder af uddannelsessektoren, siger hun.
Finland har ordförandeskap i NMR år 2011
Tvärsektoriellt och klimatsmart ska det nordiska samarbetet vara ”Det gröna Norden – klimatsmart aktör” har Finland kallat sitt program för ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet år 2011. Målet är att de nordiska länderna ska få en ännu synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare. Finland har valt att både fokusera på klimatförändringarna och på att förankra det nordiska globaliseringsinitiativet, men
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
man vill också satsa på aktiviteter på gräsrotsnivå som grund för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att förbättra de praktiska förutsättningarna för ett brett deltagande på gräsrotsnivå.
I det finländska programmet ingår även så kallade sektorspecifika program och mål och ett av dem är det arbetsprogram som rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete kring vuxnas lärande, SVL, har utarbetat.
Verksamheten inom SVL omfattar folkupplysning, grundutbildning för vuxna, yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning i ett perspektiv av livslångt lärande. För det konkreta nordiska samarbetet inom vuxnas lärande står NVL, nätverket för vuxnas lärande.
Grön tillväxt Teman inom utbildning och forskning är ”Ett mångkulturellt och internationellt Norden” och ”Ett kunnigt Norden”. De syftar båda på kompetens som bygger på utbildning, forskning och innovationer och skapar förutsättningar och mål för grön tillväxt.
– Grön tillväxt kan tolkas mycket brett och ett mål är att få in tänkandet överallt så att det blir mainstream, säger Ulla-Jill Karlsson, som är finländsk medlem i SVL. Hon är konsultativ tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriets avdelning för utbildning och forskning och ett av hennes ansvarsområden är vuxenutbildning.
– Att utnyttja sociala medier i samarbetet och satsa på distansundervisning är ett annat grönt mål.
Värt att satsa på ungdomarna En klar prioritering i Finland är att väcka finländarnas intresse för det nordiska samarbetet och att väcka insikten om att det är en god idé att lära sig svenska, vilket Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori också betonat.
I Finland förs just nu en livlig och ställvis aggressiv debatt kring ett fenomen som döpts till ”tvångssvenska”, dvs. frågan om elever i finskspråkiga skolor också i fortsättningen ska läsa svenska som obligatoriskt ämne eller ej. SVL tar inte ställning till detta, men vill betona svenskans betydelse i det nordiska samarbetet.
– Ett faktum är att kunskaperna i svenska inte är så utspridda som man skulle önska, säger Ulla-Jill Karlsson.
Att det är viktigt att få ungdomarna med för att det nordiska samarbetet ska leva vidare är givet. Därför går man under året bland annat in för att stärka ungdomarnas nordiska identitet och deras intresse för de nordiska språken.
Ett viktigt led i detta är Nordplussamarbetet, som under Finlands ordförandeskap får ett nytt program som tas i bruk år 2012 . Evalueringen av det nuvarande Nordplusprogrammet blir färdig i februari 2011 och planeringen av den nya programperioden 2012-2015 kommer att basera sig på den utvärderingen.
– Också inom vuxenutbildningen är det viktigt med språkinlärning. Vi har ju en gemensam nordisk arbetsmarknad och en vuxen kan via Nordplus få viktiga impulser för att jobba nordiskt.
Ulla-Jill Karlsson sitter i programkommittén för Nordplus Vuxen och hon tycker att den programperiod som avslutas i år har fungerat bra med de baltiska länderna som nya medlemmar.
– Vuxenutbildningen är ju ett väldigt brett område och det är fint om representanter för alla områden deltar också i fortsättningen. Samarbetsmässigt kunde Nordplus kanske fungera på en ännu bredare bas.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Det är en god idé att lära sig svenska i Finland, betonar samarbetsminister Jan Vapaavuori.
Foto: Johannes Jansson/norden.org
Nya former för samarbete Det tvärsektoriella samarbetet inom utbildningen lyfter Finland nu fram som en ny och innovativ satsning inom det nordiska samarbetet.
– Genom åren har det nordiska utbildningssamarbetet präglats av samarbete knutet till de olika sektorerna inom utbildning. Sektoröverskridande samarbete kring aktuella teman kan leda till nya innovationer, påpekar Ulla-Jill Karlsson.
Det sektoröverskridande arbetet konkretiseras till exempel genom att man ordnar gemensamma seminarier och konferenser, där både SVL, Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) och Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) deltar. På våren ordnas ett seminarium kring mobilitet och nordiska språk, där även det nya Nordplusprogrammet behandlas, och på hösten samlas man kring teman som kulturell mångfald och nya nordbor inom utbildningen. Också i det här samarbetet har man som mål att arbeta ”grönt” och bland annat använda sociala medier.
Invandrares utbildning i fokus Invandring, mångkultur och invandrares utbildning är aktuella frågor i alla nordiska länder. Under Finlands ordförandeskapsperiod kommer man att söka efter och sprida god nordisk praxis, som främjar mångkultur och invandrares utbildning från förskola till vuxenutbildning.
– Här är det speciellt viktigt att dra in NVL som kan komma med goda exempel och även studien ”Voices of Users” är ett viktigt redskap. Handledning och erkännande av kunskaper är speciellt viktiga områden inom utbildningen av invandrare, säger Karlsson.
Norden kan dra nytta av internationell undersökning Kunskap och utvecklande av kunskap är centrala inom utbildningspolitiken. För detta krävs en högt stående forskning kring utbildning och läroanstalter som hela tiden utvecklas. Dessutom är det viktigt att den högre utbildningen görs mer synlig och lockande.
I det arbetet spelar förstås det nordiska forskningssamarbetet en viktig roll och även tillgången till jämförelsedata om internationella kunskaper.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2011
Finland tar därför initiativet till att de nordiska länderna drar nytta av den nystartade internationella PIAAC-undersökningen, som mäter kunskapsnivån hos vuxna. Tidigare har SVL tagit fram rapporten ”Nyfikna sinnen” (”Curious Minds” på engelska) som bygger på samma idé. Ulla-Jill Karlsson välkomnar den nya möjligheten att utnyttja en internationell studie på nordisk nivå inte minst för att det blir väldigt dyrt att göra egna studier.
– Nu kan de nordiska forskarna som deltar i PIAAC-undersökningen lyfta ut de nordiska resultaten och samarbeta kring dem som en fördjupning av den internationella undersökningen.
Målsättningen med en nordisk analys av PIAAC- materialet är att lyfta fram skillnader och likheter mellan de nordiska länderna och detta kan i sin tur leda till förslag om framtida nordiska politiska åtgärder inom vuxnas lärande. Forskargruppen håller på och etablerar sig för tillfället och PIAAC-undersökningen väntas vara klar år 2012. År 2013 torde materialet vara tillgängligt för nordisk analys.
Den nordiska utbildningsforskningen vill Finland också stärka genom ett expertseminarium i samband med det så kallade Faellesmötet i augusti i Åbo.
Ulla-Jill Karlsson påpekar att det inom den mångfacetterade vuxenutbildningen är viktigt att ha ett organ som NVL som gör arbetet synligt och för det vidare via sina nätverk.
– NVL gör ett ypperligt arbete och ur SVL:s synvinkel är det vissa områden som är speciellt viktiga, det vill säga kartläggning och integrationsforskning i relation till utbildning, vägledning och validering, multikulturell förståelse och interkulturell kompetens samt vägledning i relation till arbetsmarknaden. Clara Henriksdotter
cupranen(ät)abo.fi DialogWeb ,
Vuxnas Lärande Nordiska prioriteringar
Se også Tvärsektoriellt och klimatsmart ska det nordiska samarbetet vara
Gem som PDF
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2011[13.01.2015 11:38:04]