DialogWeb 2012

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

DialogWeb 2012

- Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid 10. december 2012 12:34

Stor del av arbeidsstokken var ufaglært De sosiale partnerne var klar over at islendingene kunne øke sin konkurransedyktighet med mer kompetent arbeidskraft.

Ved årtusenskiftet var tett på 40 prosent av arbeidsstokken ufaglærte, uten utdanning fra videregående skole. Det ville arbeidsmarkedets partnere sette hardt inn for å råde bot på.

Arbeidslivets forbund (Samtök atvinnulífsins, www.sa.is) og Islands LO (Alþýðusamband Íslands www.asi.is) kom overens med regjeringen om finansiering av arbeidet.

- Vi snakket sammen og ble enige om at utdanning var viktig å samarbeide om. Vi opprettet Arbeidslivets opplæringssenter, partene eide hver sin halvdel og er jevnt representert i styret. I 2010 kom de offentlige arbeidsgiver- og lønnsmottakerorganisasjonene også med som medeiere i senteret. Dette sier Guðrún Eyjólfsdóttir som har vært representant for Næringslivets hovedorganisasjon i styret de siste fem årene, og lengst i rollen som formann.

Vi skal ha fatt i de kortutdannede - Våres overordnede mål med Arbeidslivets opplæringssenter er å høyne kunnskapsnivået og styrke islandsk utdanningssystem, sier Guðrún. Vi skulle ha fatt i den store gruppen av kortutdannete, de skulle få nye muligheter for å utdanne seg. Voksenopplæring og videreutdanning på jobben har til formål å gi folk mulighet til å styrke sin kunnskap og kompetanse. Lykkes vi å styrke begge deler for alle, inklusiv de som har minst utdanning, har vi økt Islands konkurranseevne, og lagt grunnlag for innovasjon, utvikling og framskritt for det islandske samfunn. Kraftig innsats mot dette målet, gagner alle.

Senterets rolle - Arbeidslivets opplæringssenter er ikke i direkte kontakt med målgruppen. Det er de 14 samarbeidspartnerne, livslanglæringssentrene rundt om i hele landet og yrkesfagenes senter som jobber direkte mot målgruppen. Arbeidslivets opplæringssenter utvikler metoder og verktøy og danner grunnlag for policy. Samarbeidspartnernes sentre har viktige fordeler, så som at de er et nøytralt sted, og de er ikke skoler, hvor mange har hatt dårlige opplevelser. De arbeider målrettet med voksne mennesker. Vi har de siste årene arbeidet med tre hovedinnsatser; veiledning, realkompetansevurdering og kurs.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Veiledning, realkompetansevurdering og kurs - På samarbeidspartenes sentre tilbys veiledning, realkompetansevurdering og særlig tilrettelagte kurs. Vi har skapt en vei for å komme i kontakt med de som har minst utdanning. De som tilhører denne gruppen er som regel minst motivert for læring. Derfor har vi lagt særlig vekt på oppsøkende studie- og yrkesveiledning med både informasjonsmøter om hvilke muligheter som står åpne for denne gruppen og private sesjoner med rådgivning og veiledning. Vi skal også respektere den kunnskap og kompetanse som folk har ervervet seg gjennom livet, på jobben eller i fritidsaktiviteter. Selv om det var en stor andel av arbeidsstokken som ikke hadde utdanning fra den videregående skolen, så var det mange kompetente mennesker, som hadde ervervet seg kunnskap og kompetanse gjennom et langt arbeidsliv. Det er viktig å evaluere og dokumentere dette. Og sist men ikke minst så har Arbeidslivets opplæringssenter i samarbeid med de andre sentrene utviklet kurs for voksne, godkjent av utdanningsdepartementet. Godkjenningen innebærer at hvis de voksne fullfører kurs, og ønsker å fortsette sin utdanning i den videregående skolen, så kan de få studiepoeng for kurset og dermed forkorte utdanningen i skolen.

Vi må bli bedre til å kartlegge arbeidsmarkedets behov for utdanning - De unge må kunne se hvor det er muligheter for jobb. Jeg har hørt om ett enkelt eksempel, i skolene tett ved Grundfos i Danmark, der setter de opp plakater hvor de formidler hvilke behov de har. Vi mangler så og så mange i produksjonen, x antall ingeniører og kontormedarbeidere og så videre. Et viktig moment vi mangler i Island er pålitelig informasjon om arbeidsmarkedets framtidige behov for kunnskap og kompetanse. Det er ikke nok at en eller annen sterk forretningsmann skriker ut at nå mangler vi teknikere og ingeniører! Vi skal i gang med å analysere og kartlegge behovene og utvikle en modell for prognoser. Neste skritt på veien mot høyere kunnskapsnivå er av stor betydning. Det er å etablere et nasjonalt og helhetlig system for kartlegging og analyser av fremtidige kompetansebehov i Island, i tillegg til at vi i økende grad verdsetter den utdanning som foregår i arbeidslivet, ikke all utdanning hører til det formelle skoleystemet.

De unge fullfører en utdanning de har nytte av - Vi satser også på, sammen med regjeringen, at nitti prosent av hver ungdomsårgang fullfører utdanning fra en videregående skole. Med yrkesutdanning eller studiekompetanse. Vi må huske at et av utdanningens formål er arbeid, det opptar størstedelen av våre liv. De unge må forstå utdanningens formål og verdi for å fullføre den. De må tro på at det nytter å ta utdanning. Samtidig må vi passe veldig godt på at de som ikke har fullført formell utdanning ikke føler seg mindreverdig, og at det ikke blir for vanskelig for dem å starte på ny frisk. Det skal finnes muligheter som passer, varierte tilbud av forskjellig lengde. Læring foregår på forskjellige arenaer. Den må verdsettes på lik linje og settes sammen i en helhetlig kompetanse. Arbeidslivets opplæringssenter kjemper for livslang læring som fundament for framtidig verdiskapning, bærekraftig samfunnsutvikling og livskvalitet for den enkelte, sier Guðrún Eyjólfsdóttir.

Publicerat 10.12.2012 DialogWeb ,

Norge vuxnas lärande, utbildningspolitik, dialog, 2009-2011

Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Åland

Stolt över den fria bildningen 03. december 2012 09:56 Musiksalen i Alandicas Kultur och Kongress var i det närmaste fullsatt när ABF-Åland arrangerade sitt jubileumsseminarium ”Behövs folkbildning och bildningsförbund?”. Seminariet var öppet för allmänheten och i publiken fanns också inbjudna representanter från olika bildningsförbund runtom i Norden.

Lusten är viktig för folkbildningsarbetet Efter några inledande ord från ABF:s verksamhetsledare Mia Hanström talade Sveriges tidigare kulturminister Bengt Göransson under rubriken ”Mellan uppoffring och självtillfredsställelse”. Med en mångårig erfarenhet från politiken och som aktiv inom folkrörelsen lade Göransson fram olika tankar kring folkbildningsarbete i dagens samhälle. Bland annat poängterade han det självklara med att en människa gör större framsteg med lust än med olust och att det är därför som lusten bör spela en central roll inom folkbildningsarbetet.

God infrastruktur ger utvecklingsmöjligheter Även Marie Ericsson som handlägger folkrörelsefrågor vid utbildningsdepartementet i Sverige medverkade. Hon talade om den statliga utbildningspolitiken och vikten av att staten aktivt skapar en god infrastruktur för att organisationer ska få möjligheter att utvecklas.

Den fria bildningen på Åland En övergripande presentation om politiken som förs på Åland inom folkbildningsfrågor hölls av utbildnings- och kulturminister Johan Ehn:

– På Åland finns förutom ABF-Åland också bildningsförbunden Medis, Ålands bildningsförbund, Öppna Högskolan och Ålands Folkhögskola. Det man däremot kan se är att det finns ett behov av att klargöra rollerna mellan de olika aktörerna.

Generellt menade Ehn att det idag finns många utvecklingsmöjligheter inom all sorts vuxenutbildning på Åland. Han poängterade:

– Jag är stolt över att den fria bildningen på Åland enligt lag inte är begränsad till specifika ämnen.

Det ekonomiska läget till trots så planeras inga större inbesparingar på Åland när det gäller den fria bildningen, något som enligt Ehn görs med 15-20% i övriga Finland.

Värdefulla bildningsförbund Under kvällen konstaterades att bildningsförbunden är viktiga för allas rätt till bildning och att samhället bör ta sitt ansvar så att olika bildningsförbund kan finnas. Kvällens nordiska gäster lyfte också fram att det nordiska samarbetet inom ABF är värdefullt och att det finns stora möjligheter att utveckla det ytterligare.

ABF:s verksamhet på Åland går tillbaka 30 år i tiden och består idag av 28 medlemsorganisationer. Verksamheten driver olika projekt och har utbildningstillfällen, kurser, seminarium och studiecirklar som erbjuds på olika nivåer och för olika åldrar, något som är typiskt för den fria bildningen. Finansieringen av ABF:s verksamhet sker huvudsakligen via verksamhetsbidrag från landskapsregeringen, så kallade paf-medel. Även om den politiska agendan inom ABF:s verksamhet ifrågasattes något under kvällens avslutande paneldiskussion, så var panelen enig om att folkbildning och

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

bildningsförbund är viktigt för ett samhälle. Det poängterades också att det inte finns några hinder för att skapa fler bildningsförbund på Åland om behov och intresse finns.

Länkar:

Abf-Åland: www.abfaland.ax

Työväen Sivistysliitto TSL (Finland): www.tsl.fi Publicerad 3.12.2012 DialogWeb ,

Åland utbildningspolitik, folkbildning, 2009-2011

Se også Validering, från projekt till ordinarie verksamhet Ett åländskt valideringssystem under utveckling Med sikte på hållbar och lönsam landsbygd Med sikte på ett hållbart föreningsliv Att pussla utbildning i periferin

Åland

Validering, från projekt till ordinarie verksamhet 30. november 2012 10:09 Ålands gymnasium är en organisation som efter reformen består av de tre delarna; allmänt gymnasium, yrkesgymnasium och vuxenutbildning. Viveca Häggblom, som är utbildningsledare för vuxenutbildningen vid Ålands gymnasium, berättar att deras enhet under de senaste åren både setts och hanterats som den nya delen av Ålands gymnasium. Formellt har vuxenutbildningen funnits där men inte alltid beaktats, något som märks t.ex. vad gäller planeringen av lärarnas uppdrag.

Vision och kommunikation I november bjöd projekt validering i samråd med vuxenutbildningsenheten in valideringsteam, förvaltningschef, utbildningsledare och rektor för att diskutera formerna för vuxenutbildningsenheten och indirekt även implementeringen av valideringsprojektet.

Seminariet som hade rubriken ”Vision och kommunikation” leddes av Ylva Källman från KommuniMera i Halmstad (Sverige). Konkreta frågeställningar och problem som diskuterades under dagen var bland annat: Hur konkretiserar vi visionen och skapar vi uppnåeliga mål? Hur ska vi arbeta tillsammans istället för samtidigt? Hur fungerar vår kommunikation – går den att förbättra?

- Det var en jättebra dag, tänk vad lika vi tänker. Vi konstaterade att det var mycket vi-dom diskussion förut och ingen av oss vill ju ha ett vi-dom, konstaterade Viveca Häggblom.

Syftet med seminariet var att granska visionerna hos de som deltog i seminariet och utgå från dem för att skapa förutsättningar för att skapa en gemensam värdegrund och en organisation där vuxenutbildningen skulle få en naturlig http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

plats.

- Det handlar om att hitta ett gemensamt tänk om hur vi ska fortsätta, menade Häggblom

Framtidsutsikter för valideringsarbetet Vuxenutbildningsenheten fortsätter arbeta för att hitta sin plats inom Ålands gymnasium, i praktiken är det en förutsättning att det fungerar bra för att valideringsarbetet ska kunna få ett reellt utrymme. På frågan om hur vuxenutbildningsenheten ser på att valideringen ska finnas i ordinarie verksamhet efter nyår svarar Häggblom:

- Det är bara positivt och nu jobbar vi aktivt på hur vi ska göra det. När man tittar på omgivningen så ser det olika ut, till exempel när det gäller vilka det är som ska få ta emot validering. Sen har Åland en specifik situation där man politiskt förväntas göra den svenska modellen och den finska modellen. Så formen är oklar. Just nu tittar vi på ett webb-baserat system som kan hjälpa till att dokumentera och ta tillvara kompetensen. Våra utbildningsplanerare åker till Skellefteå och Helsingfors för att se hur vägledning och validering fungerar där, berättar Häggblom.

Tanken att samlas för att diskutera och dela visioner och problem tillsammans är viktigt. Under detta seminarium lyfte Källman fram vikten av att kommunikationen inom en organisation inte är envägs och att rutiner och överenskommelser behövs för ett fungerande samarbete. Även om detta seminarium är ett av flera i processen så var det ett citat från seminariet, som också Häggblom tyckte var särskilt tänkvärt, nämligen Ylva Källmans: ”Närvarande är något annat än att vara härvarande”.

Länkar:

Läs mer om valideringen på Åland i artikeln ”Ett åländskt valideringssystem under utveckling”, DialogWeb 22.8.2012 www.gymnasium.ax www.kommunimera.se Validering ,

DialogWeb ,

Åland vuxenutbildning, 2009-2011

Reformbølge ruller over Danmark 28. november 2012 13:18 Danskerne skal arbejde længere og færre skal på efterløn.

Dagpengeperioden for ledige er halveret fra fire til to år. Og flere med nedsat arbejdsevne skal i fleksjob, hvor de kan arbejde på nedsat tid, ligesom adgangen til førtidspension begrænses. I stedet skal der sættes ind med tværfaglige resurseforløb på op til fem år, som kan bringe udsatte borgere i behandling, i gang med uddannelse og i arbejde i stedet for på tidlig pension.

Reformerne af efterløn, dagpenge samt førtidspension og fleksjob har fyldt meget i den danske debat de seneste år, men de står ikke alene. I sommer vedtog regeringen en skattereform sammen med de borgerlige partier blandt andet med det sigte at øge incitamentet til at arbejde blandt de, der i dag står uden for arbejdsmarkedet. Yderligere har politikerne varslet en reform af Statens Uddannelsesstøtte og af

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

kontanthjælpen – ligeledes for at øge arbejdsstyrken.

Stor bekymring over økonomisk krise Politikernes reformiver har taget fart i en tid, hvor der er en stor krisebevidsthed i befolkningen, påpeger forskere.

- Der er en meget stærk krisebevidsthed på velfærdssamfundets vegne. Den var stor før folketingsvalget sidste år, men siden har den fået en ekstra tand, siger professor Jørgen Goul Andersen fra Aalborg Universitet til Mandag Morgen.

Blandt andet i takt med den stigende arbejdsløshed oplever danskerne, at samfundsøkonomien nu er stram. Derfor er der opbakning i befolkningen, når eksempelvis socialminister Karen Hækkerup efterlyser større fokus på den enkeltes pligter og ansvar for fællesskabet frem for, at vi som borgere er mere optagede af, hvilke offentlige ydelser vi hver især har ret til.

Et flertal af danskerne synes, at der kan stilles større krav til folk, der modtager velfærdsydelser – f.eks. ved at forlange, at arbejdsløse rejser længere for at få uddannelse eller et job.

Vent med nye reformer Reformerne betyder, at den danske økonomi i dag er grundlæggende sund, noterer De Økonomiske Råds formandskab.

De vurderer, at der er styr på de offentlige finanser de kommende år, ligesom vi snart vil se en betydelig vækst i beskæftigelsen, som blandt andet skyldes de senere års reformer. Rådets anbefaling lyder, at politikerne afventer ny økonomisk vækst og de første resultater af de mange forlig, inden nye reformer bliver iværksat. Det synspunkt vinder tilslutning hos store dele af fagbevægelsen, hvor flere er bekymrede for, at politikernes reformer af velfærden ellers bliver en decideret spareøvelse.

- Reaktionen vil være: Vi har ikke råd til det hele, derfor skal der skæres ned. Vi risikerer forhastede konklusioner, mener Bente Sorgenfrey, der er formand for 450.000 primært offentligt ansatte under Funktionærerne- og Tjenestemændenes Fællesråd.

Individuelle flerårige indsatser Beskyldninger om en asocial spareøvelse lød højlydt fra handicaporganisationerne, da reformen af førtidspension og fleksjob blev præsenteret for nogle måneder siden. Kritikken gik især på lavere sociale ydelser og indtægtsmuligheder for en gruppe mennesker, som allerede har vanskeligt ved at finde en plads på arbejdsmarkedet. Den del af reformen, som har mødt mest medvind, er intentionen om at sætte tværfagligt, helhedsorienteret og flerårigt ind over for udsatte borgere under 40 år, som ikke længere skal tilkendes førtidspension. I stedet skal de have individuelt tilrettelagte resurseforløb på op til fem år, som koordineres på tværs af beskæftigelses-, undervisnings-, social- og sundhedsområdet.

Jobgaranti eller jobfantasi Politikerne mener, de har skabt en reform, som i de kommende årtier vil give tusindvis af borgere en ny mulighed for at komme i arbejde på fuldtid eller deltid afhængigt af deres resurser. Handicaporganisationerne er tilhængere af den tværfaglige og individuelle indsats, men frygter at mange vil uddanne sig forgæves og derefter havne på lave sociale ydelser.

- For hvor er de job, hvor du kan arbejde f.eks. to-tre timer, hvis det er dét, du magter? Det er et fåtal af arbejdsgivere klar til. Der er intet i reformen, der handler om jobgaranti – måske snarere jobfantasi, lyder det fra Stig Langvad, der er formand for Danske Handicaporganisationer.

Publicerad 28.11.2012 DialogWeb ,

Danmark jämlikhet, lagstiftning, 2009-2011

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Se også Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Validering kan styrkes betydeligt Hen imod en formel validering på Færøerne

Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna 21. november 2012 10:08 Osku Pajamäki medger genast i början av boken Perintö vai perintä (på svenska ung. Arv eller inkassering) att han är trött på termen ”de stora åldersklasserna”, men en genomläsning av boken visar att ämnet engagerar starkt fortsättningsvis.

Hans vilja att kämpa för en rättvisare fördelning av arbete och resurser mellan de äldre och de yngre, som han kallar de tysta generationerna, har inte avtagit. Och det behövs väckarklockor av hans kaliber: Finland är ett land där befolkningen åldras snabbast i världen, dvs. allt färre unga har ansvar för allt flera äldre.

”Den unga generationen, som betalar statsskulden, en femfaldig pensionsskuld och stigande vårdkostnader får nu som tack korttidsarbeten, allt högre pensionsavgifter och ett krympande pensionsskydd för egen del. Kan man faktiskt inte garantera denna generation rätten till ett fast heldagsjobb med hjälp av andra former av anställningsförhållanden”, frågar sig Pajamäki.

De strukturer som byggdes upp under en tid då landet var proppfullt med folk i arbetsför ålder fungerar inte längre i denna nya situation.

”Om vi vill betala pensionerna och ens räntor på lånen, sköta våra barn och åldringar, måste vi fundera på helt nya lösningar”, skriver Pajamäki i sin både polemiska och humoristiska bok.

Hittills har de stora frågorna alltid skjutits upp för kommande generationer att lösa, men det vill Pajamäki inte längre vara med om. Till raden av stora frågor som de äldre generationerna vill skjuta på framtiden kan vi ytterligare lägga ett stort problem: klimathotet.

Gemensamt ansvar Pajamäki betonar att det handlar om rättvisa och han diskuterar begreppet utgående från filosofen John Rawls rättviseteori. Han vill absolut inte utpeka någon enskild skyldig till de problem han presenterar i boken, men ”det är vars och ens skyldighet att delta i att reda upp det som skett. Det är det som kallas gemensamt ansvar”, skriver Pajamäki.

För att gå i botten med generationsproblematiken intervjuar Pajamäki i sin bok personer som är kända som stora tänkare och experter på olika områden, bland annat Finlands nuvarande president Sauli Niinistö, som svarar på frågor kring statsskulden och finanskrisen och hur den yngre generationen ska klara av den.

Via expertintervjuerna slår Pajamäki hål på flera myter (också sina egna), bland annat den att antalet personer med korttidsjobb har ökat dramatiskt efter 1990-talets recession. Så är inte fallet, men de som nu har korttidsjobb är mera

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

högljudda. Men det oaktat är de många i Finland: nästan 20 procent av hela befolkningen har korttidsjobb och av dem är nästan 90 procent 15-44-åringar. Dessutom har många deltidsjobb på grund av att inget annat erbjuds.

”Det är fakta som man kan godkänna som bas för diskussionen, men svårare blir det om man påstår att man i en korttidsjobbsekonomi inte uppnår rättvisa mellan generationerna. Ännu svårare blir det att diskutera om man säger att det med inkomsterna från korttidsjobb är omöjligt att betala de stora årsklassernas (de som är födda mellan 1945 och 1950) pensioner. Eller att de som ska betala dem måste jobba tills de är 70 och trots det kommer deras pensioner att stanna vid bara 30-40 procent av medellönen.”

Vill inte lyssna Pajamäki påpekar att medelåldern på dem som går i pension i dag är enligt prognoserna 60,4 år och pensionerna i medeltal 66 procent av nettoinkomsten för personer i aktiv ålder.

”I det här skedet slår de stora åldersklasserna och deras kumpaner i allmänhet dövörat till. Man börjar våldsamt försvara sitt eget revir och varje tillstymmelse till diskussionskontakt avbryts. En seriös diskussion mellan generationerna tycks vara ett hot, inte en möjlighet.”

Pudelns kärna är enligt Pajamäki okunskap: ”För att nå hållbara lösningar måste sakerna vara allmänt kända för då dras mattan undan populismen. ”

Enligt Pajamäki (som citerar kollegan Tommi Uschanov) är den största orsaken till brist på utveckling i samhället människornas okunskap.

”Meningen med denna bok är också att öppna upp för det stora generationsbedrägeriet genom att skriva om det. Det är svårare att bedra om folk vet om att man gör det.”

Generationsledighet en utopi?

I slutet av sin bok serverar Pajamäki en lång lista med åtgärder, det han kallar ett generationskontrakt, som skulle kunna lösa den svåra situationen. Allra sist kommer han med ett rätt överraskande förslag som han kallar generationslöfte. Han utgår från år 2030 då han själv närmar sig pensionsåldern och då förhållandet mellan dem som ska vårda och vårdas är som skevast. Det är då som dagens unga som i stället för fasta jobb erbjuds praktikantplatser och de som ännu sitter på skolbänken ansvarar för allting. Det är en ekvation som inte går ihop om inte de får hjälp redan nu, menar Pajamäki. Hans generationslöfte går ut på att alla redan från början av sin yrkeskarriär får fyra månader ledigt vart femte år för att de överhuvudtaget ska klara av sin arbetsbörda och sitt samhälleliga ansvar.

”Det är Generationsledighet, som de får använda enligt egna preferenser och som de både behöver och förtjänar. Jag vet redan att tanken uppfattas vara både utopistisk och omöjlig, på samma sätt som man en gång i tiden uppfattade åtta timmars arbetsdag eller 40 timmars arbetsvecka. Jag sätter alla mina kort på bordet och stiger upp. I’m all in.”

Länkar: Osku Pajamäkis webbsida: www.osku.net Perintö vai perintä (på svenska ung. Arv eller inkassering): PDF Publicerad 21.11.2012 DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, dialog, demokrati, 2009-2011

Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan Facebook kan öka blyga studenters lärande Klassmorfar minskar generationsklyftorna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna

Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen 21. november 2012 09:04

från Sverige...

– De är naturligtvis välkomna tillbaka när de har jobbat i Norge, betonar Magnus Nilsen på Söderhamns kommun. Vi vill hjälpa unga killar och tjejer att komma ut på arbetsmarknaden, för ju längre man går arbetslös desto svårare är det. Det här kan vara en chans att få både arbetslivserfarenhet och livskunskap.

Söderhamn är en kuststad i Hälsingland, geografiskt belägen i mitten av Sverige. Sedan flygflottiljen och L.M. Ericssons fabrik lades ner är arbetslösheten hög i staden där det bor ungefär 25 000 personer. Unga mellan 18 och 28 år drabbas extra hårt av arbetslösheten och många har svårt att få fäste på arbetsmarknaden.

I Norge är situationen en annan – med bara några få procents arbetslöshet skriker man efter arbetskraft. Söderhamn började sitt samarbete med Norge redan 2006, då ett 15-tal unga följde med i en chartrad buss och träffade arbetsförmedlare och arbetsgivare i Oslo. Då var ett bemanningsföretag villigt att anställa alla deltagarna, men de unga tvekade och hela upplägget sprack.

– Ingen kunde tänka sig att åka tillbaka och när vi frågade varför fick vi enkla svar, som ”jag vet inte var jag ska bo”, ”hur ska jag få pengar tills jag får min första lön?” och ”det är läskigt att åka själv”, berättar Magnus Nilsen.

När försöket återupptogs valde kommunen att samarbeta med Nordjobb, som drivs av Föreningen Norden och förmedlar arbeten för unga som vill resa mellan de nordiska länderna. Lösningen blev att kommunen gick in och betalade resan och boende på ett vandrarhem i 28 dagar. För dem som varit långtidsarbetslösa har även funnits möjlighet att få en lön under förberedelsetiden i Sverige.

Tre delar Jobbresan består av tre delar. I den första ska det styrkas att deltagarna har arbetsförmåga. De som helt saknar referenser eller erfarenhet får möjlighet till 2–3 månaders praktik på en arbetsplats. Därefter kommer en teoretisk del då deltagarna under en månads tid ska gå på föreläsningar och lära sig lite om den norska arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, kulturen och språket. Under den här perioden erbjuds de också möjlighet att ta truckkort.

– Det är väldigt mycket fokus på jobbsökaraktiviteter, att färdigställa ansökningshandlingar, aktivt ringa upp norska arbetsgivare och försöka få komma på anställningsintervju. Målet är att ha en intervju bokad innan man kommer till Norge, säger José Pérez Johansson, projektledare för Jobbresan och anställd på Nordjobb.

När deltagarna har kommit till Norge och installerat sig på vandrarhemmet ska de ta sig till Föreningen Nordens lokaler i Oslo där de får träffa rådgivare och får en repetition om vad som gäller på den norska arbets- och bostadsmarknaden.

Fackförbundet LO kommer dit och berättar om vilka rättigheter och skyldigheter man har på arbetsmarknaden.

– Sedan går man på de intervjuer man bokade under steg två. Om det inte fungerar med jobb och intervjuer får man möjlighet att möta rådgivare som kan stötta och vägleda, säger José Pérez Johansson.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Nio av tio har fått jobb För de allra flesta har det gått bra – i genomsnitt nio av tio deltagare har fått jobb inom 30 dagar. Det handlar till stor del om tillfälliga jobb hos bemanningsföretag, men i den första gruppen, som kom till Norge för sex månader sedan, har hälften i dag fasta jobb.

En stor del, två tredjedelar, av arbetena är inom lager och logistik. Andra arbetar inom bland annat hotell och restaurang, jordbruk eller på förskolor.

Magnus Nilsen berättar att Söderhamns kommun ska nu försöka följa upp vad som har hänt med dem som gjort jobbresan.

– Majoriteten kommer tillbaka i någon form. Med sig har de en helt annan självkänsla och erfarenhet. De får ett driv och vet vad det innebär att vara självförsörjande och ha makten över sitt eget liv, säger han.

...till Norge

Arbeidsløs og motløs Linn Hedström og Joline Lindgren har reist med «Jobbresan» til Oslo, og vært her i 20 dager. De oppsummerer situasjonen slik: - Her finnes det tusen flere jobbmuligheter enn hjemme i Söderhamn!

De to 20-åringene har vært venninner siden ungdomsskolen og var begge ferdige på gymnaset i 2011. Joline, som gikk tekstil og design-linje, gikk rett fra videregående skole og ut i arbeidsledighet. – Det finnes nesten ingen jobber å få i Söderhamn, sier hun. – Jeg gikk arbeidsløs i 11 måneder, og det var deprimerende! Til slutt kunne jeg se opp til 8 filmer om dagen – jeg hadde ingenting annet å gjøre, slår hun fast. Mens alle andre var på jobb eller skole, satt hun hjemme hos foreldrene og sluttet nesten å søke jobber til slutt. Så reiste hun til Stockholm for å prøve lykken der: - Jeg tenkte det ville være lettere å få jobb i Stockholm, så jeg dro dit og bodde der i to måneder. På den tiden søkte jeg sikkert på 150 jobber – og fikk nei fra alle! Hun returnerte til Söderhamn, og endelig fikk hun jobb. – Jeg fikk jobb på «Teleperformance», som er et firma som gir kundeservice på telefon. Det er enten der eller på Mac Donalds det er mulig å få jobb for ungdom på vårt hjemsted, forklarer hun.

Jobbresan var sjansen Linn, som gikk på sirkuslinje på gymnaset, fikk jobb i firmaet «2Entertain», og jobbet i en trupp som holdt show på hoteller på ulike Syden-destinasjoner. – Jeg jobbet både på Rhodos, Kypros og Gran Canaria, smiler hun. Jentene har imidlertid lenge snakket om å reise til Oslo for å jobbe og tjene penger. Men det har bare ikke blitt noe av. Men da de fikk høre om «Jobbresan» tenkte de begge at: dette er sjansen vi har ventet på!

Oslo-frelst skolekamerat Det var deres skolekamerat Jonas Åberg som tipset dem om «Jobbresan». Han reiste til Oslo allerede i april og har fått jobb på lageret hos Coca Cola. – Han skrøt av opplegget og er blitt helt Oslo-frelst, og sier at han aldri kommer til å flytte hjem, sier Linn. Så da Arbetsformedlingen åpnet for nye søkere kastet jentene seg over muligheten – og kom med på kurset for «Jobbresan». Etter fire ukers kurs på hjemstedet, blant annet en uke der de tok truckførersertifikat, var de sammen med 10 andre klare for Oslo den 29. oktober. Ved ankomst hadde de til sammen seks bookede jobbintervjuer, og mange potensielle arbeidsgivere de kunne ta kontakt med. Så siden den dagen har de ordnet mange praktiske ting, og vært på mange jobbintervjuer. – Vi fikk utrolig god hjelp av Kristin i Nordjobb de første dagene, sier Linn. Jentene mener opplegget med «Jobbresan» gir dem økt trygghet, og har gjort dem i stand til å enklere forstå regler og praktiske ordninger.

Jentene er sikre på det hadde vært mye vanskeligere å ordne med alt fra skattekort, personnummer og jobbsøking, til busskort hvis de bare hadde reist til Oslo uten noe sikkerhetsnett.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

I jobb allerede Og etter at jentene kom til Oslo har det skjedd mye. Linn har allerede begynt å jobbe, og Joline har hatt jobbtilbud som måtte avslås på grunn av sykdom, men nå er hun svært optimistisk etter to intervjuer forrige uke. – Jeg har jobbet noen dager som vikar i en barnehage, sier Linn, - og nå har jeg hatt mitt første oppdrag for «Junior Productions». I helgen bragte det henne ut av byen til – ja, kanskje det var Trysil? – for å underholde barn på et kjøpesenterjublieum. Og det blir flere slike oppdrag framover. – Vi har et godt inntrykk av norsk arbeidsliv, sier jentene i kor. De angrer ikke på valget de har tatt, og har samtidig inntrykk av at alle de kom sammen med har tenkt til å bli i Oslo en stund.

Kritiske røster En hører litt av hvert om dette prosjektet da, sier Joline. Etter at prosjektet fikk medieoppmerksomhet satt hun i en frokostrestaurant på et hotell i Oslo, og overhørt nordmennene på nabobordet uttale seg kritisk om at svenskene betalte ungdommene sine for å reise ut av landet. – Og i Söderhamn har vi hørt om noen, særlig eldre, som ser på «Jobbresan» som at kommunen eksporterer problemene sine og utstøter sin egen ungdom, legger Linn til. – De tar feil! Vi føler oss ikke utstøtt - men støttet, utbryter jentene. Og de flytter gjerne tilbake til Söderhamn, som er «verdens mysigaste sommarstad», begge to. Men ikke før de har fått litt luft under vingene.

Reise som motivasjon De har ikke tenkt, som kompisen Jonas, å bli værende i Oslo for alltid. – Vi ser vel for oss omtrent ett år nå i denne omgang, fastslår de. Og etter det håper de å kunne oppfylle en mangeårig drøm om å reise jorda rundt. – Åh, New Zealand, Japan, Malaysia, USA…, drømmer jentene. Og etter det blir det tid for studier. Joline vet at hun vil bli psykiater.

Linn er ikke sikker ennå. Men først er de enige om å benytte seg av Oslos skrikende behov for arbeidskraft og det felles nordiske arbeidsmarkedets muligheter. De vil jobbe hardt. De vil tjene penger. Og de vil skaffe seg verdifull arbeidserfaring.

Publicerad 21.11.2012 DialogWeb ,

Sverige projekt, internationalisering, näringsliv, 2009-2011

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte

Studentene lærer også å bli nettlærere http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

13. november 2012 16:43 - Dere har en godt gjennomarbeidet og fasttømret struktur på denne nye lærerutdanningen. Hvor ligger de fleksible elementene?

- Det fleksible er at dette studiet har en kombinasjon av nettundervisning (asynkront) og samlinger (synkront) på campus. Det gir en fleksibilitet med hensyn til tid (når på døgnet studentene gjør studentaktiviteter), sted (globalt, hvor de enn måtte befinne seg), innhold (etter eget valg) og muligheten til repetisjon, sier de tre fagpersonene.

- Læringsaktiviteter på nett, hva kan det for eksempel være?

- Det er både individuelle og grupperelaterte oppgaver, for eksempel oppgaver som knyttes til forelesninger, lesing av aktuelt fagstoff som er lagt ut for studentene, skrive en fagblogg, delta i faglige diskusjoner, levere inn et refleksjonsnotat, eller en større oppgave.

Fra tavleskribent til videoprodusent Vi hører de tre fagpersonene legge fram studieplanen på et nordisk symposium på Samisk høgskole. Tilhørerne tror på det de sier, her er faglærere som kan sitt fag, og som tør å satse på nye undervisningsformer. I dette utviklingsarbeidet har de gått ut av auditoriet i en søken etter å komme lenger, nå ut til flere. Ellers er de også opptatt av at framtidige lærere skal ha god digital og didaktisk kompetanse. De er klar over at de gir seg selv en utvidet lærerrolle. De tar steget over fra tavleskriblenter til videoprodusenter og web-redaktører.

Rekrutterer flere De tror fleksibiliseringen av lærerutdanningen skal gi økt rekruttering. De samiske områdene er vidstrakte, ikke alle studenter kan komme til Kautokeino og studere på campus.

- Har dere fått inn studenter på nettstudiet som ikke ville ha søkt på et vanlig campus-studium?

- Ja, vi mener vi har fått inn studenter i dette studiet som ellers ikke ville ha søkt på vanlig campusstudium. Spesielt gjelder det studenter som kombinerer studier med arbeid og/eller som bor langt fra studiestedet.

Strategisk forankring Forutsetningene for å utvikle et nytt og fleksibelt studium er til stede, ikke minst har Samisk høgskole en strategisk plan – og en rektor – som gir nødvendig forankring for å prøve ut nye undervisningsformer. I skolens strategiske plan står det nemlig at å styrke og utvikle nettbaserte studier er en av Samisk høgskoles strategiske prioriteringer i perioden 2012-16.

“DIGI-GIISÁ” Det nye studiet har fått navnet Digi-giisá. Faglærerne forklarer:

- I samisk kultur er giisa en skattekiste som inneholder både gull, sølv og verdifulle bruksting og gjenstander. Giisaen er tradisjonelt noe man alltid har med seg når man for eksempel flytter med rein fra vinterbeite til sommerbeite og motsatt. Vi har valgt å bruke giisa som metafor for dette pilotprosjektet nettopp på grunn av innholdet og mulighet for bruk.

Studiet har en ressursbase med forelesninger, oppgaver, filmer, linker, andre læringsressurser, som studentene kan øse av. Dette er nettopp en skattekiste.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Bygger på nettpedagogiske erfaringer Lærerutdanningen ved Samisk høgskole begynte ikke på bar bakke med den nettpedagogiske tilnærmingen i lærerstudiet.

De har mange erfaringer å bygge på. De har hatt studentgrupper ute i nettundervisningspraksis, i samarbeid med praksisskoler i Tysfjord og i finsk Karesuando. Ellers har de hatt læringsaktiviteter på nett i førskolelærerutdanningen og i læremiddelpedagogikk. Ikke minst har kollega Mathis Bongo utviklet nettstudium i reindrift (omtalt i Synkron 1/2011) og høstet mange viktige erfaringer.

Lærer å bli nettlærere Studentene skal ut i praksis, og de skal ha både klasseromspraksis og nettundervisningspraksis. Faglærerne understreker at det gjelder å bygge opp en god relasjon til praksisskolene, og skape nærhet mellom teori og praksis. Praksislæreren på den aktuelle skolen får for eksempel tilgang til digi-giisá-materialet og inviteres til å delta i nettforum.

- Hva er grunnen til at dere vil at de nyutdannede lærerne skal beherske undervisning på nett?

- Generelt skal alle grunnskolelærere - ifølge rammeplanforskriften - oppnå læringsutbytte og kompetanse i IKT, og læreplanen har krav om dette. Samisk høgskole tar spesielt hensyn til at samiske elever er spredt rundt over hele Norden.

En stor del av disse elevene får ikke undervisning i samisk ved egen skole og er dermed avhengig av å få nettundervisning. Til dette arbeidet er det behov å utdanne samiskspråklige lærere som får kompetanse i nettbasert undervisning.

Teori og praksis - Det høres unektelig viktig ut å styrke sammenhengen mellom teori og praksis. Hva mer enn å involvere praksislærerene gjør dere for å få til dette?

- I samisk sammenheng er tradisjonell kunnskap i ulike temaer en viktig del av elevens daglige verden. Dette er også grunnlaget for Samisk høgskolens planverk og virke, som naturlig knyttes til digi-giisa prosjektet.

Fornøyde studenter - Nå er dere godt i gang med piloten. Hva har dere erfart så langt, noe positivt - noe overraskende – større utfordringer enn forutsett?

- Vi har jobbet med prosjektet i to måneder nå, og det er litt tidlig å gi et konkret svar. Generelt kan vi si at studentene signaliserer at de liker denne måten å jobbe på.

Forutsetninger for å kunne gå i gang med nettundervisning:

* Høgskolens satsing på nettstudier, ledelsens prioriteringer av fagressurser, tid og resurser til kursing og opplæring i prøveperioden

* Erfaringer og fagkompetanse ved høgskolen innenfor fleksibel læring, bla innenfor reindriftsstudiet på nett

* Engasjerte, motiverte og modige faglærere som er villige til å lære selv og ta i bruk nye metoder i undervisning

* Studenter som medspillere, motiverte og positive

* Støtte fra IT- seksjonen

* Nytt bygg, moderne utstyr, ingen store nyinvesteringer har vært nødvendig Verktøy og læringsplattform:

* Læringsplattformen er PedIT på samisk (utviklet av Norsk Nettskole)

* Samtaler på fagforum i pedIT og på Skype

* Studentveiledninger på Skype eller ansikt til ansikt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Publicerad 14.11.2012 DialogWeb ,

Norge lika möjligheter, glesbygd, flexibel utbildning, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna 10. oktober 2012 15:25 I FN:s konvention om mänskliga rättigheter står det att alla ska ha rätt till utbildning. Samma sak står i Europarådets rekommendationer som de nordiska länderna ratificerat. Den som avtjänar ett straff i fängelse ska således ha rätt att söka en utbildning som alternativ till att exempelvis arbeta i verkstaden.

Lena Axelsson är klientutbildningsansvarig vid Kriminalvården och Sveriges representant i det nordiska nätverket för fängelseundervisning. Nätverket, som träffas ett par gånger om året, har arbetat fram rekommendationer för att sätta ljus på frågorna och driva utvecklingen vidare.

Bland de intagna som önskar studier finns allt från personer som inte avslutat grundskolan till dem med högskoleexamen.

Alla nordiska länder går mot samma utveckling med fler utomeuropeiska invånare.

– I och med globaliseringen och den snabba utvecklingstakten i samhället är man aldrig färdig med sin utbildning utan man måste hela tiden vara beredd att utveckla sin kompetens.

Livslångt lärande behövs för att kunna konkurrera med andra länder när det gäller kompetens. Behovet av en lärarutbildning med vuxenpedagogisk inriktning blir allt större, liksom mer läromedel med vuxentilltal så att vuxna inte behöver använda material skrivet för barn och ungdomar. Författningar som är mer anpassade för vuxnas förutsättningar och behov skulle också stödja utvecklingen. Vuxenutbildningen bygger än i dag på de villkor som gäller för ungdomsgymnasiet, säger Lena Axelsson när vi ses på ett kafé i centrala Stockholm där hon är på tjänsteresa. Hennes arbetsplats ligger annars i Norrköping.

Validering som utgångspunkt Att undervisa för vuxna innebär att man måste förhålla sig till och respektera de studerandes livserfarenhet. Den som saknar formell utbildning har ändå samlat på sig många andra kunskaper. Därför rekommenderar nätverket att validering ska vara utgångspunkten vid planeringen av varje individs utbildning i fängelse.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

En stor andel av internerna har läs- och skrivsvårigheter.

– Här talar jag inte om dyslexi, som är en neurologisk, varaktig funktionsnedsättning, utan om svårigheter som beror på att man helt enkelt inte har läst eller gått i skolan så mycket. Vi skulle vilja se fler lärare med specialpedagogisk kompetens för vuxnas lärande. Många vuxna med svårigheter har utvecklat strategier för att det inte ska märkas att de inte kan läsa och skriva. Men min uppfattning är att det ändå inte är riktigt lika känsligt i fängelsernas lärcentrum. Dels verkar man se fängelsetiden som en chans att träna och lära, dels är miljön annorlunda. Det är inte lektioner med grupper som läser samma kurs samtidigt, utan var och en av de studerande på lärcentrum följer sin individuella studieplan. Man är van vid att alla arbetar med olika uppgifter, säger Lena Axelsson.

– Mer forskning skulle hjälpa oss att visa politiker och beslutsfattare hur det ser ut. Inget har samma tyngd som forskningsresultat när det gäller underlag för utveckling, säger Lena Axelsson.

De nordiska länderna organiserar undervisningen i fängelse på olika sätt. Sverige har numera anställda lärare som arbetar på heltid inne på anstalterna som ett led i att utveckla och stärka utbildningen.

– Sedan 2007 finns lärcentrum på varje anstalt i Sverige och Kriminalvården har fått betygsrätt. Det finns nu också en rektor för varje region, sammanlagt sex rektorer. Tidigare var kriminalvårdsinspektörerna chefer för lärarna, berättar Lena Axelsson. Utbildningen följer Skolverkets kursplaner och står under Skolinspektionens tillsyn.

Många interner väljer också praktiska yrkesutbildningar som inte alltid äger rum på lärcentrumen.

I Sverige finns drygt 50 fängelser med sammanlagt 4 500–5 000 platser. Under ett års tid passerar ungefär 12 000 personer i anstalt.

– Vi har cirka 120 lärare anställda inom Kriminalvården. Det är kanske inte så mycket med tanke på hur många potentiella studerande som finns, men det har ändå inneburit en rejäl förstärkning av utbildningsmöjligheterna för intagna, också tack vare att vi använder distanskonceptet. Alla lärarna ingår i en nationell lärarkår. Varje lärare arbetar både med studerande på plats och studerande på andra anstalter i landet. När studerande flyttar inom Kriminalvården har de kvar samma lärare med hjälp av distansformen, säger Lena Axelsson vidare.

Internet och datasäkerhet Utbildningen i svenska fängelser är helt individbaserad. Var och en läser sina kurser på sin nivå och om de förflyttas till en annan anstalt får de behålla samma lärare. Datorer med ett specialkonstruerat intranät underlättar för kontakterna med lärarna på distans. Endast en lärare och en studerande kan ha kontakt i varje virtuellt studierum. Av säkerhetsskäl får interner inte använda datorer hur som helst. Internet är generellt inte tillåtet, men för närvarande pågår ett pilotförsök på några öppna anstalter med så kallad ”white list”, vissa tillåtna sidor som öppnats i utbildningssyfte. Alla andra sidor är spärrade.

– Själva datorerna ska alltid stå i låsta skåp. Samtidigt kommer inte Kriminalvården att kunna stå utanför den digitala utvecklingen i längden. Den är en så stor del av livet i dag och om man är utestängd från internet i några år blir man funktionshindrad; man vet inte längre hur man hanterar vardagliga ärenden via nätet. Digital kompetens tillhör dessutom en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, säger Lena Axelsson.

Publicerad 12.10.2012 Nätverk ,

DialogWeb ,

Sverige ,

Fengselsundervisning validering, distansutbildning, fängelseutbildning,

2009-2011

Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna 10. oktober 2012 14:30 Under de tjugo år som hon har jobbat med kvinnor i fängelse

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

har hon haft en utmärkt möjlighet att få en bild av kvinnliga interners bakgrund och verklighet, och hon är inte rädd för att dela med sig av sina erfarenheter, men det är inte alla inom Brottspåföljdsmyndigheten i Finland som tycker om hennes åsikter. Hon inledde sitt anförande med att varna för att hon i Finland anses vara kontroversiell. Så inte bland konferensens nordiska deltagare som applåderade vilt.

– När man talar om en intern talar man alltid om en kille, normen för en fånge är en man eftersom de flesta brott i västvärlden begås av män, medan partnern, kvinnan finns hemma, utanför fängelset, sade Tammi-Moilanen.

Även om antalet kvinnor i finländska fängelser har ökat med nästan det dubbla på femton år är de få (ca 240 eller lite under 7 proc. av internerna är kvinnor)och på många olika sätt en minoritet i fängelserna.

– Kvinnor som hamnar i fängelse är en mycket liten minoritet också bland kvinnor, de vet att de är en speciell sorts kvinnor, men ute i samhället är kvinnorna ju inte en minoritet utan hälften av invånarna så det är självklart att de borde ha samma rättigheter som män har i fängelser, säger TammiMoilanen.

Mycket om bakfoten Hon blir mycket upprörd av alla de felaktigheter och fördomar om kvinnliga fångar som tutas ut i medierna, bland annat påståendet att kvinnor blir allt kriminellare medan antalet kvinnor som begår brott de facto har minskat en aning under de fyra senaste åren.

– Det värsta är att höra påståenden om att det är den ökade jämställdheten som leder till att kvinnor begår flera brott och dricker mera alkohol. Det är en missuppfattning från början till slut. De kvinnor som sitter i våra fängelser har inte fått åtnjuta några av de rättigheter som kvinnor i samhället borde ha.

De siffror som Tammi-Moilanen presenterar talar sitt tydliga språk. Kvinnorna som sitter i fängelse har sämre skolbakgrund än männen, sex procent har inte avslutat grundskolan och bara sex procent har studentexamen, 70 procent har ingen yrkesutbildning, en tredjedel är skilda och två tredjedelar rapporterar att de aldrig har haft säker sex. Den hårresande statistiken tar inte slut här utan fortsätter med tal som t.ex. visar att hälften av alla kvinnliga interner har blivit så grovt misshandlade att de fått medicinsk vård, medan 70 procent fått någon form av psykiatrisk vård innan de hamnat i fängelse. Sjuttio procent har upplevt familjevåld, dvs. blivit slagna av en partner under en lång räcka år.

– Kvinnor är mycket mera traumatiserade än män, de har flera sjukdomar och är i större behov av medicin, men medierna beskriver dessa kvinnor som förskräckliga, farliga, såna som vi bör vara på vår vakt för. Det jag saknar är en seriös diskussion kring vad vi borde göra för att hjälpa dem.

Styrda av skam Förändrade attityder mot kvinnliga fångar ligger alltså högt på Tammi-Moilanens önskelista, men hon har också många rent praktiska förslag på hur kvinnornas situation kunde förbättras och där kommer undervisningen in. Den sexualupplysning som förhoppningsvis ges i grundskolan har gått dessa kvinnor helt förbi.

– De måste få lära sig familjeplanering och prevention och de borde få lära sig hur man sätter gränser.

Med kvinnliga fångar är det också helt speciella frågor som aktualiseras i fängelset såsom graviditet, missfall, abort och förlossningar.

– Det är viktigt att personalen kan hantera de här mycket känsliga livsfrågorna.

En orsak till att kvinnor blir hemlösa är att de måste välja mellan våld och hemlöshet.

– Jag har lånat en devis från ett skönhetsbrand, ”Because I’m worth it” med tillägget ”enough”, dvs. en kvinna är värd att ha ett hem, bättre relationer, att inte vara i ett våldsamt förhållande. I mitt drömland borde kvinnor i fängelse få lära sig om kvinnors rättigheter, delta i feministiska grupper och framför allt ha rätt till en trygg omgivning i fängelset eftersom de redan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

är så utsatta när de kommer dit.

Att personalen får rätt slags utbildning och inte beter sig sexistiskt är också avgörande.

– När jag rekryterar folk är jag mycket noga med att kolla deras attityder. Chauvinistiskt beteende och sexistiska vitsar är inte tillåtna hos oss, det är faktiskt ett statligt fängelses skyldighet att skydda kvinnorna mot sånt. Vi ska behandla dem könsspecifikt, acceptera att de är – kvinnor.

Kreativ process helar Att jobba okonventionellt och kreativt är enligt Tammi-Moilanen ett utmärkt sätt att ge människor i fängelse ett starkare självförtroende. I Vanaja har man gjort två teateruppsättningar i samarbete med professionella teaterarbetare.

– Märk väl, detta gör jag inte för att få uppmärksamhet i medierna utan för att kvinnorna genom det professionella konstnärliga arbetet lär sig att delta i en längre process, de lär sig att komma över sin skam och vara stolta över sig själva.

När de väl har börjat känna sig lite säkrare, och fått en gnutta självkänsla, det är då utbildningen som förbereder dem för ett liv utanför fängelset kan sättas in.

Publicerad 10.10.2012 DialogWeb ,

Sverige jämställdhet, fängelseutbildning, 2009-2011

Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser

Grundutbildning räcker inte 10. oktober 2012 14:30 Under rubriken ”Education – a possibility for all?” samlades över 100 personer från Finland, Norge, Danmark och Sverige (en deltagare kom från Island och en från Australien)till en fyradagarskonferens i september i Tavastehus i Finland.

Deltagarna var alla involverade i undervisning i fängelser och i konferensen ingick även studiebesök till olika typer av fängelser i Tavastehus med omnejd. Konferensen tog speciellt upp invandrarnas och kvinnornas situation i fängelserna och många av framställningarna under de fyra dagarna pekade på samma sak, nämligen att dessa grupper fortsättningsvis är de mest eftersatta när det gäller utbildning i fängelset. Det gemensamma budskapet hos samtliga talare var också att det råder ett starkt samband mellan social ojämlikhet och brott.

Brottsstatistiken och antalet interner i Norden visar de absolut lägsta siffrorna i Västvärlden.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Esa Westerbacka, generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten RISE i Finland, konstaterade i sitt öppningstal att antalet fångar med utländsk bakgrund har ökat i alla fängelser i Norden och undervisningen är ett problem bland annat för att anställda och interner sällan har ett gemensamt språk. Han välkomnade det aktiva nordiska samarbetet, som ger ökade möjligheter för dem som jobbar med fängelseundervisning att ta del av varandras praktiska idéer och utbyta erfarenheter.

Grundutbildning ingen garanti Forskare Mikko Aaltonen från Rättspolitiska forskningsinstitutet i Finland konstaterade allmänt att det finns en hög korrelation mellan brottsbenägenhet, låg utbildning, låga inkomster och hög arbetslöshet men kopplingen till arbetslöshet är lite mera komplicerad. Till exempel är ungdomsarbetslösheten lägre i Danmark och Norge än i Sverige och Finland, men brottsstatistiken ser inte bättre ut för det. Aaltonen poängterade att grundutbildning inte längre är någon garanti för att få ett jobb utan det är minst andra stadiets utbildning som krävs för att öka chanserna till exempel i ett land som Finland, där 83 proc. av männen och 90 proc. av kvinnorna i hela landet har högre utbildning än grundskola. Han påminde också om att de flesta som har låg utbildning eller är långtidsarbetslösa inte begår brott och han påpekade att det i förebyggande syfte är oerhört viktigt att förhindra avbrutna studier på andra stadiet (vidaregående skola). På kommande är en nordisk jämförelse av sambandet mellan fängelsestraff och sysselsättning.

Only for men De stora utmaningarna för undervisningen i fängelser i Finland är säkerhetsfrågor, svårigheten att kombinera två olika arbetskulturer (lärare och fängelsepersonal), brist på resurser och brist på tillräckligt effektiv och produktiv undervisning.

Det var några av de slutsatser som man kunde dra av den översikt över fängelseutbildningen i Finland som Yrkesinstitutet Luovi koordinerat. Anja Kallio-Koski, som leder vuxenutbildningen vid Luovi, berättade om enkäten, där både undervisningsanordnare, interner och fängelselärare kunde uttrycka sina åsikter om utbildningen.

Enligt fängelselärarna riktas undervisningen mest till män, medan kvinnor, immigranter, och svenskspråkiga är förfördelade.

I Finland spelar de personliga studieplanerna en viktig roll, men i fängelserna är de svåra att genomföra eftersom internerna ofta saknar dokument över vad de studerat och arbetat med och dessutom ofta har orealistiska uppfattningar om sina kunskaper och om vad studier innebär. Också längden på straffen påverkar i synnerhet yrkesutbildningen, som riskerar att avbrytas i och med utskrivningen.

Översikten visade också att lärarna anser att goda studiehandledare och lärare med livserfarenhet är avgörande.

Kallio-Koski förundrade sig över att utbildningen i fängelserna verkar ha stått på stället, medan det ute i samhället hänt så mycket t.ex. i fråga om samarbete mellan ministerier och via olika EU-program.

De flesta av de tillfrågade internerna angav som motivation för sina studier att de vill göra något meningsfullt i fängelset, att de vill lära sig något nytt och att de vill lära sig kontrollera livet bättre efter att de frigivits. På önskelistan fanns ämnen som IT, vardagslivsfärdigheter, språk, grundstudier och högskolestudier. Yrkesutbildning ville många ha, mest i byggbranschen, inom maskin och metall och fastighetsförmedling.

I enkäten deltog inte fångar med utländsk bakgrund och avsaknaden av information om dem har hittills varit en stor brist i alla nordiska länder. Därför var det en mycket stolt Gøril Nøkleby, ordförande för NVL:s fängelseundervisningsnätverk, som kunde presentera den pinfärska rapport om invandrare i fängelser som nätverket står bakom. Rapporten är så färsk att den slutliga analysen ännu inte är gjord, men den färdiga versionen kommer ut i december i år (se skild artikel - och läs även mer artiklar HÄR). www.fengselundervisning.net www.optula.om.fi

mikko.e.aaltonen(ät)om.fi Publicerad 10.10.2012 DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning, 2009-2011

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Dansk fängelseundervisning fick mera resurser

Dansk fängelseundervisning fick mera resurser 09. oktober 2012 14:54 Grønnebæk har varit ordförande i åtta år och hon berättar att lärarföreningen står på två ben, dels det fackpolitiska dels det pedagogiska. Antalet medlemmar är 70 och behovet att träffas för att diskutera gemensamma frågor stort. Två gånger om året ordnas en konferens och nästa blir i november. Då kommer diskussionerna att gå heta kring hur man ska fördela de statliga pengar som fängelseundervisningen äntligen blivit tilldelad efter flera års idogt arbete och lobbande för ökade resurser.

– Nu kommer vi att ha en permanent summa på 36 miljoner danska kronor per år som ska användas till utbildningen, detta tack vare den nya regeringen.

Från den nordiska konferensen i Tavastehus tar Kirsten hem med sig bland annat föreläsningarna och diskussionerna om kvinnor och utlänningar i fängelse.

– I Danmark finns det inga speciella kvinnofängelser och att diskutera kvinnor i fängelse är ”not an issue”. Kajsa TammiMoilanen tog upp många viktiga saker i sin föreläsning, till exempel att kvinnor har så mycket med sig i bagaget, vilket måste beaktas. Fördelarna och nackdelarna med separata kvinnofängelser är nog något som jag ska ta upp till diskussion där hemma.

Motivation a och o Utlänningar eller personer med invandrarbakgrund i fängelse diskuteras däremot mycket i Danmark och för Kirsten är ämnet bekant. I fängelset där hon undervisar har 70 procent av internerna utländsk bakgrund.

– De som kommer från öst ska bara avtjäna sitt straff och sedan sändas hem medan t.ex. somalier, iranier och irakier i allmänhet har uppehållstillstånd och måste få lära sig danska samt valideras. Det är ofta svårt att få dem att förstå hur viktigt det är med utbildning i Danmark och att det inte bara går att öppna en pizzeria eller restaurang utan någon form av ekonomisk utbildning.

Det viktigaste hos en fängelselärare är enligt Kirsten hög motivation.

– Internerna måste känna att vi faktiskt vill hjälpa dem och möta dem där de är. De måste få veta vilka möjligheter samhället ger till studier och yrke och det är väldigt viktigt med delmål.

I den danska lärargruppen är man enig om att det är grundläggande färdigheter i danska, engelska, matematik, samhällslära och IT som är kärnområdet för undervisningen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Lika men olika Att det ordnas nordiska konferenser och utarbetas gemensamma nordiska rekommendationer välkomnar Kirsten varmt.

– Det är härligt att träffa nordiska kolleger och se att mycket är lika även om vi jobbar olika.

Besöket på Vanaja öppna fängelse för kvinnor blev också en stor upplevelse.

– Det liknar ju mera ett kollektiv för kvinnor än ett fängelse. Fantastisk omgivning och så snyggt inomhus. Så fina öppna fängelser har nog inte vi. I Danmark är lärarna liksom i Sverige direkt anställda av kriminalvårdsmyndigheterna och det tycker Kirsten är bästa sättet att jobba på.

– Vi har ett mycket starkt tvärfackligt samarbete med både vakter och socialrådgivare och vi löper ingen risk att bli överkörda av vakterna. Jag finns på plats i fängelset mellan åtta och tre och även när jag inte undervisar är jag en resursperson, som kan träffa fångarna.

DialogWeb ,

Sverige lärarfortbildning, motivation, fängelseutbildning

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Utländska interner i infoskugga 09. oktober 2012 14:49 Westrheim påpekar att de 62 intervjuade internerna (av vilka bara tre var kvinnor) sade ungefär samma sak som interner med nordisk bakgrund skulle ha gjort och hon konstaterar att det också är viktigt att titta på hela bilden, bakom etnisk bakgrund och gränser.

Arbetet lades upp så att man i varje nordiskt land intervjuade en specifik etnisk grupp: polacker i Island, ryssar i Finland, irakier i Norge, somalier i Danmark och serber i Sverige.

Norge har största andelen, 31,5 proc., interner med utländskt medborgarskap, medan Island och Finland har de lägsta talen räknade som andelar av hela befolkningen.

Kariane Westrheim påminner också om att trots att den nationella lagstiftningen om fängelseutbildning kan vara både bristfällig och olika är det viktigt att komma ihåg att de nordiska länderna har skrivit under flera internationella konventioner som statuerar alla personers rätt till utbildning.

Okända rättigheter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

De etniska grupperna (som i undersökningen även inbördes kunde vara etniskt heterogena) kan förstås inte dras över samma kam, men gällande önskningar och mål hade de mycket gemensamt med interner överlag: utbildning och praktik som leder till ett jobb har första prioritet, IT, språkkurser och kompletterande studier lockar och morötterna består av meningsfull sysselsättning i fängelset, att kunna ta hand om familj och barn och att kunna få ett jobb i framtiden.

– Det som ofta gör utlänningars situation mycket svårare är att de inte är tillräckligt medvetna om sina rättigheter att få utbildning och att det råder brist på information på deras eget språk. Medan de väntar på sin dom får de praktiskt taget ingen information alls så informationen måste få mera plats, säger Kariane Westrheim bestämt.

De flesta kan inte heller dokumentera sin utbildning (endast tre av de sjutton irakierna kunde det) eftersom de i allmänhet inte kan åka tillbaka till sitt land eller har tappat sina dokument.

– Därför är det allra viktigast att personer med utländsk bakgrund får ett papper i hand som visar vad de kan och som även ställer dem i relation till landets läroplan. Respekt och uppskattning behövs, säger docent Westrheim.

Också språkresurs Ett annat problem är att det finns för få utbildningsprogram i fängelserna och (igen) alltför bristfällig information om dem som finns, men Kariane Westrheim påminner samtidigt om att de utländska fångarna ofta har kunskaper som vi nordbor inte förstår oss på.

– Många av dem talar många språk förutom sitt modersmål, men vi ser inte det som en kompetens eftersom vi inte använder de språken, endast engelskan räknas. Det här är ett misstag, en brist, det är viktigt att ge uppskattning.

Många interner lär sig engelska av andra fångar i fängelset och många interner är verbala.

– De har oftast lättare att uttrycka sig i tal än i skrift, vilket kan göra det mycket svårt att till exempel fylla i en enkel blankett.

Detta i sin tur leder till att de marginaliseras i den demokratiska processen.

DialogWeb ,

Sverige invandrare, fängelseutbildning

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte

Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna 09. oktober 2012 14:41 Under de tjugo år som hon har jobbat med kvinnor i fängelse har hon haft en utmärkt möjlighet att få en bild av kvinnliga interners bakgrund och verklighet, och hon är inte rädd för att dela med sig av sina erfarenheter, men det är inte alla inom Brottspåföljdsmyndigheten i Finland som tycker om hennes åsikter. Hon inledde sitt anförande med att varna för att hon i Finland anses vara kontroversiell. Så inte bland konferensens nordiska deltagare som applåderade vilt.

– När man talar om en intern talar man alltid om en kille,

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

normen för en fånge är en man eftersom de flesta brott i västvärlden begås av män, medan partnern, kvinnan finns hemma, utanför fängelset, sade Tammi-Moilanen.

Även om antalet kvinnor i finländska fängelser har ökat med nästan det dubbla på femton år är de få (ca 240 eller lite under 7 proc. av internerna är kvinnor)och på många olika sätt en minoritet i fängelserna.

– Kvinnor som hamnar i fängelse är en mycket liten minoritet också bland kvinnor, de vet att de är en speciell sorts kvinnor, men ute i samhället är kvinnorna ju inte en minoritet utan hälften av invånarna så det är självklart att de borde ha samma rättigheter som män har i fängelser, säger TammiMoilanen.

Mycket om bakfoten Hon blir mycket upprörd av alla de felaktigheter och fördomar om kvinnliga fångar som tutas ut i medierna, bland annat påståendet att kvinnor blir allt kriminellare medan antalet kvinnor som begår brott de facto har minskat en aning under de fyra senaste åren.

– Det värsta är att höra påståenden om att det är den ökade jämställdheten som leder till att kvinnor begår flera brott och dricker mera alkohol. Det är en missuppfattning från början till slut. De kvinnor som sitter i våra fängelser har inte fått åtnjuta några av de rättigheter som kvinnor i samhället borde ha.

De siffror som Tammi-Moilanen presenterar talar sitt tydliga språk. Kvinnorna som sitter i fängelse har sämre skolbakgrund än männen, sex procent har inte avslutat grundskolan och bara sex procent har studentexamen, 70 procent har ingen yrkesutbildning, en tredjedel är skilda och två tredjedelar rapporterar att de aldrig har haft säker sex. Den hårresande statistiken tar inte slut här utan fortsätter med tal som t.ex. visar att hälften av alla kvinnliga interner har blivit så grovt misshandlade att de fått medicinsk vård, medan 70 procent fått någon form av psykiatrisk vård innan de hamnat i fängelse. Sjuttio procent har upplevt familjevåld, dvs. blivit slagna av en partner under en lång räcka år.

– Kvinnor är mycket mera traumatiserade än män, de har flera sjukdomar och är i större behov av medicin, men medierna beskriver dessa kvinnor som förskräckliga, farliga, såna som vi bör vara på vår vakt för. Det jag saknar är en seriös diskussion kring vad vi borde göra för att hjälpa dem.

Styrda av skam Förändrade attityder mot kvinnliga fångar ligger alltså högt på Tammi-Moilanens önskelista, men hon har också många rent praktiska förslag på hur kvinnornas situation kunde förbättras och där kommer undervisningen in. Den sexualupplysning som förhoppningsvis ges i grundskolan har gått dessa kvinnor helt förbi.

– De måste få lära sig familjeplanering och prevention och de borde få lära sig hur man sätter gränser.

Med kvinnliga fångar är det också helt speciella frågor som aktualiseras i fängelset såsom graviditet, missfall, abort och förlossningar.

– Det är viktigt att personalen kan hantera de här mycket känsliga livsfrågorna.

En orsak till att kvinnor blir hemlösa är att de måste välja mellan våld och hemlöshet.

– Jag har lånat en devis från ett skönhetsbrand, ”Because I’m worth it” med tillägget ”enough”, dvs. en kvinna är värd att ha ett hem, bättre relationer, att inte vara i ett våldsamt förhållande. I mitt drömland borde kvinnor i fängelse få lära sig om kvinnors rättigheter, delta i feministiska grupper och framför allt ha rätt till en trygg omgivning i fängelset eftersom de redan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

är så utsatta när de kommer dit.

Att personalen får rätt slags utbildning och inte beter sig sexistiskt är också avgörande.

– När jag rekryterar folk är jag mycket noga med att kolla deras attityder. Chauvinistiskt beteende och sexistiska vitsar är inte tillåtna hos oss, det är faktiskt ett statligt fängelses skyldighet att skydda kvinnorna mot sånt. Vi ska behandla dem könsspecifikt, acceptera att de är – kvinnor.

Kreativ process helar Att jobba okonventionellt och kreativt är enligt Tammi-Moilanen ett utmärkt sätt att ge människor i fängelse ett starkare självförtroende. I Vanaja har man gjort två teateruppsättningar i samarbete med professionella teaterarbetare.

– Märk väl, detta gör jag inte för att få uppmärksamhet i medierna utan för att kvinnorna genom det professionella konstnärliga arbetet lär sig att delta i en längre process, de lär sig att komma över sin skam och vara stolta över sig själva.

När de väl har börjat känna sig lite säkrare, och fått en gnutta självkänsla, det är då utbildningen som förbereder dem för ett liv utanför fängelset kan sättas in.

DialogWeb ,

Sverige jämställdhet, fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Kriminaliteten speglar samhället 09. oktober 2012 14:35 – Kriminalitet är en social produkt och ser ut såsom samhället gör, sade Aromaa.

Han presenterade statistik som bl.a. visar att 50 procent av internerna har ADHD eller därmed jämförbara störningar medan andelen i hela samhället är bara några procent, två tredjedelar lider av psykiska störningar, 70-80 proc. är beroende av alkohol och hälften har ett drogberoende medan upp till 90 proc. är blandmissbrukare och hälften har Hepatit C. Enligt experterna behöver 90 proc. av alla interner medicinsk behandling (även om de inte alltid själva är av samma åsikt).

Brobygge viktigt Aromaa konstaterade också att undervisning i fängelser alltid borde kopplas till något visst ändamål.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

– Kunskaper kan alltid missbrukas, den som kan göra en video kan både göra en Muhammedvideo och en undervisningsvideo.

Han påpekade också att man borde bygga en bättre bro mellan fängelset och yttervärlden för att åstadkomma bättre undervisning.

– Fängelset är ingen bra plats för att integrera en person i samhället och vi har tyvärr

inte skött eftervården bra i Norden, sade Aromaa, som betonade att tredje sektorn har en mycket viktig roll i det sammanhanget.

DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Grundutbildning räcker inte 09. oktober 2012 14:19 Under rubriken ”Education – a possibility for all?” samlades över 100 personer från Finland, Norge, Danmark och Sverige (en deltagare kom från Island och en från Australien)till en fyradagarskonferens i september i Tavastehus i Finland.

Deltagarna var alla involverade i undervisning i fängelser och i konferensen ingick även studiebesök till olika typer av fängelser i Tavastehus med omnejd. Konferensen tog speciellt upp invandrarnas och kvinnornas situation i fängelserna och många av framställningarna under de fyra dagarna pekade på samma sak, nämligen att dessa grupper fortsättningsvis är de mest eftersatta när det gäller utbildning i fängelset. Det gemensamma budskapet hos samtliga talare var också att det råder ett starkt samband mellan social ojämlikhet och brott.

Brottsstatistiken och antalet interner i Norden visar de absolut lägsta siffrorna i Västvärlden.

Esa Westerbacka, generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten RISE i Finland, konstaterade i sitt öppningstal att antalet fångar med utländsk bakgrund har ökat i alla fängelser i Norden och undervisningen är ett problem bland annat för att anställda och interner sällan har ett gemensamt språk. Han välkomnade det aktiva nordiska samarbetet, som ger ökade möjligheter för dem som jobbar med fängelseundervisning att ta del av varandras praktiska idéer och utbyta erfarenheter.

Grundutbildning ingen garanti Forskare Mikko Aaltonen från Rättspolitiska forskningsinstitutet i Finland konstaterade allmänt att det finns en hög

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

korrelation mellan brottsbenägenhet, låg utbildning, låga inkomster och hög arbetslöshet men kopplingen till arbetslöshet är lite mera komplicerad. Till exempel är ungdomsarbetslösheten lägre i Danmark och Norge än i Sverige och Finland, men brottsstatistiken ser inte bättre ut för det. Aaltonen poängterade att grundutbildning inte längre är någon garanti för att få ett jobb utan det är minst andra stadiets utbildning som krävs för att öka chanserna till exempel i ett land som Finland, där 83 proc. av männen och 90 proc. av kvinnorna i hela landet har högre utbildning än grundskola. Han påminde också om att de flesta som har låg utbildning eller är långtidsarbetslösa inte begår brott och han påpekade att det i förebyggande syfte är oerhört viktigt att förhindra avbrutna studier på andra stadiet (vidaregående skola). På kommande är en nordisk jämförelse av sambandet mellan fängelsestraff och sysselsättning.

Only for men De stora utmaningarna för undervisningen i fängelser i Finland är säkerhetsfrågor, svårigheten att kombinera två olika arbetskulturer (lärare och fängelsepersonal), brist på resurser och brist på tillräckligt effektiv och produktiv undervisning.

Det var några av de slutsatser som man kunde dra av den översikt över fängelseutbildningen i Finland som Yrkesinstitutet Luovi koordinerat. Anja Kallio-Koski, som leder vuxenutbildningen vid Luovi, berättade om enkäten, där både undervisningsanordnare, interner och fängelselärare kunde uttrycka sina åsikter om utbildningen.

Enligt fängelselärarna riktas undervisningen mest till män, medan kvinnor, immigranter, och svenskspråkiga är förfördelade.

I Finland spelar de personliga studieplanerna en viktig roll, men i fängelserna är de svåra att genomföra eftersom internerna ofta saknar dokument över vad de studerat och arbetat med och dessutom ofta har orealistiska uppfattningar om sina kunskaper och om vad studier innebär. Också längden på straffen påverkar i synnerhet yrkesutbildningen, som riskerar att avbrytas i och med utskrivningen.

Översikten visade också att lärarna anser att goda studiehandledare och lärare med livserfarenhet är avgörande.

Kallio-Koski förundrade sig över att utbildningen i fängelserna verkar ha stått på stället, medan det ute i samhället hänt så mycket t.ex. i fråga om samarbete mellan ministerier och via olika EU-program.

De flesta av de tillfrågade internerna angav som motivation för sina studier att de vill göra något meningsfullt i fängelset, att de vill lära sig något nytt och att de vill lära sig kontrollera livet bättre efter att de frigivits. På önskelistan fanns ämnen som IT, vardagslivsfärdigheter, språk, grundstudier och högskolestudier. Yrkesutbildning ville många ha, mest i byggbranschen, inom maskin och metall och fastighetsförmedling.

I enkäten deltog inte fångar med utländsk bakgrund och avsaknaden av information om dem har hittills varit en stor brist i alla nordiska länder. Därför var det en mycket stolt Gøril Nøkleby, ordförande för NVL:s fängelseundervisningsnätverk, som kunde presentera den pinfärska rapport om invandrare i fängelser som nätverket står bakom. Rapporten är så färsk att den slutliga analysen ännu inte är gjord, men den färdiga versionen kommer ut i december i år (se skild artikel). www.fengselundervisning.net www.optula.om.fi

mikko.e.aaltonen(ät)om.fi DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Veje ind og ud af kriminalitet 05. oktober 2012 10:29 Analysen viser, at noget helt centralt for både vejene ind og ud af kriminaliteten er tilhørsforhold og anerkendelse. De unge lægger meget vægt på sociale fællesskaber og identitet i forhold til at være nogen og noget. Herudover spiller institutioner samt vold og stoffer også en afgørende rolle i mange livshistorier. Disse forhold vil være en rød tråd i bogen, hvor de vil blive udfoldet i forhold til de forskellige situationer, som de tidligere kriminelle befinder sig i.

DialogWeb ,

Danmark fängelseutbildning

Se også Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pcnetværk med begrænset adgang til internettet Sikre pc-netværk er skudt i gang på Anstalten ved Herstedvester Vellykket uddannelseskonference med perspektiver Redaktionensmøde i København Fængselsundervisning i den digitale tidsalder – resultater og muligheder fra Pipeline projektet

Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten 04. oktober 2012 08:41

Arbejde og parforhold Til forskel fra de fleste andre nordiske lande kommer hverken flygtninge eller udlændinge, der skal sammenføres med andre, til landet, så udlændingegruppen på Færøerne er ikke så komplekst sammensat, som den er i andre, nordiske lande. De udlændinge, der kommer til Færøerne er primært personer, der skal sammenføres med en færøsk kæreste, eller kommer for at arbejde, medbringende deres ægtefæller og børn.

Den første gruppe består hovedsagelig af kvinder, der har mødt en færøsk mand, mens den anden består af folk, der får arbejds- og opholdstilladelse, som er betinget af en vurdering af arbejdsmarkedsforhold og erhvervsmuligheder.

Jobmuligheder og arbejdsløshed vejer tungt i denne afgørelsesproces (Integratiónsálitið 2011).

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Uddannelsesniveauet Der findes ingen komplet oversigt over de udenlandske tilflytteres uddannelsesniveau. I forbindelse med tilflyttere, der skal føres sammen med deres mage eller ægtefælle, kræver myndighederne ikke uddannelsesbevis. Dette ikke har relevans for behandlingen af deres ansøgning om opholdstilladelse, da de flytter til en forsørger. For dem, der søger om arbejdsog opholdstilladelse, er uddannelsesbevis påkrævet, og der er få veluddannede tilflyttere, der søger om arbejds- og opholdstilladelse. Ansøgerne anfører erhverv som fiske-industri på land, idræt og svejsning. Derudover er der mange kokke, bygningsarbejdere og søfolk blandt ansøgerne, fortæller Gunnvá á Lofti, leder for Útlendingastovan, den færøske Udlændingestyrelse.

Alfabetiseringsarbejde I nordisk regi er Alfarådet et netværk, der arbejder med alfabetisering og alfabetiseringsanliggender. Alfarådets fokus er udvikling af uddannelse for voksne med kort eller ingen uddannelse og som ikke har de nordiske sprog som modersmål.

Karolina Matras, cand. pæd.psych. og universitetslektor i psykologi og sprog-læseudvikling/pædagogik, er Færøernes repræsentant i Alfarådet.

Kan man på Færøerne overhovedet få noget ud af de problemstillinger, der behandles i dette råd? En hel del, mener Karolina Matras. For gennem vores deltagelse får vi indblik i vore nabolandes alfabetiseringsarbejde, og vi kan sætte os rigtig godt ind i, hvilke kompetencer er vigtige, og hvordan hvert enkelt voksent menneske kan tilegne sig disse kompetencer. Men først bør vi finde ud af, hvordan den egentlige situationen ser ud på Færøerne, med hensyn til tilflytternes uddannelsesniveau og deres behov for supplerende uddannelse, for at de kan få mulighed for at deltage på arbejdsmarkedet, siger Karolina.

Obligatorisk kursus i færøsk I april 2011 fik indenrigsministeren overrakt en integrationsbetænkning af en arbejdsgruppe. Og netop et obligatorisk begynderkursus i færøsk sprog, kultur og samfundsforhold for alle udlændinge, der søger om opholdstilladelse, rangerer højt blandt betænkningens anbefalinger – et sådant kursus vurderes at være afgørende for, at myndighederne kan skabe de rigtige rammer for en god integration.

For hvis udlændinge, bosat på Færøerne, skal hava mulighed for at falde til i deres nye hjemland, må de nødvendigvis få mulighed for at lære sig færøsk, og få indblik i samfundet og kulturen. Når de så forstår sproget og har et vist indblik i samfundet og kulturen, er det lettere at få en bedre position på arbejdsmarkedet, uden at være afhængig af et bestemt arbejde eller af at få hjælp fra familie og bekendte, anføres det i Integratiónsálitið.

Kompetencerne Udover faglig dygtighed er gode kompetencer i skriftlig og mundtlig kommunikation ifølge Karolina Matras vigtige for den enkeltes muligheder at deltage på lige fod i alle tænkelige udfordringer på arbejdsmarkedet.

Men kompetencekravene er ikke statiske; de forandres i takt med, at samfundet udvikles. Og samfundet har aldrig været så baseret på skriftsprog som i dag, med konstant voksende krav til god kundskab til skriftsprog. Vi må tage denne udvikling alvorligt, og vi må især passe på, at de udlændinge, der flytter til vores samfund, hurtigt får tilbud om et kursus i færøsk sprog, kultur og samfund, så at de kan deltage i samfundet på samme niveau som os andre. At kunne læse og skrive og at have kundskab til sprog og kultur er forudsætninger for alle borgere i et samfund, hvis de skal kunne deltage i de demokratiske processer, siger Karolina Matras.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Der bor 929 udlændinge fra andre lande end de nordiske på Færøerne i 2012. Af disse er 434 fra andre europæiske lande end de nordiske, 91 er fra Afrika, 72 fra Amerika, 246 fra Asien og 8 fra Stillehavsøerne. De resterende 78 er ikke registreret med oprindelsesland.

Ingen statistik eksisterer om udlændingenes skolegang og uddannelse.

Se også Færøernes Statistik, www.hagstovan.fo.

Integrationsbetænkningen findes på færøsk på Indenrigsministeriets hjemmeside: www.imr.fo.

Publicerad 4.10.2012 DialogWeb ,

Danmark alfabetisering, kvalifikationer, integration, 2009-2011

Se også Reformbølge ruller over Danmark Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Validering kan styrkes betydeligt Hen imod en formel validering på Færøerne

Alfa og omega 31. august 2012 11:04

Analfabet, eller hva?

Begrepsbruken er like krevende som temaet er viktig. – Analfabet er en «negativ definisjon» den sier bare noe om «det man ikke kan» likevel er det det beste vi har, sier Helga Arnesen. Det har i den senere tid vært debatt i norske medier om stigmatiserende språk og begrepsbruk, dette mener Arnesen også er høyst relevant i denne sammenhengen. – Vi er heldigvis langt forbi et stadium der mennesker uten utdannelse blir kalt idiot, men det illustrerer jo hvor viktig begrepsdiskusjonen er, slår hun fast. - De vi konsentrerer oss om i Alfarådet er de innvandrerne som har ingen, eller svært kort grunnutdannelse fra tidligere, forklarer Arnesen. Dette kan være mennesker fra alle verdenshjørner. Mennesker som står i en situasjon der de skal lære å lese og skrive samtidig som de skal lære et fremmed språk. – Å lære noe til noen som aldri har gått på skole før, på et språk de ikke forstår, er en dobbelt utfordring, sier Arnesen.

Forstå hva og hvorfor http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

-Du må forstå for å lære! Her er Helga Arnesen klinkende klar. – Hvis du ikke forstår at formålet med at du sitter i et klasserom, er å koble lydene du har i hodet til bokstavene som er på papiret, da blir det fryktelig vanskelig å lære å lese, slår hun fast. Nettopp av den grunn er diskusjonen om morsmål stadig tilbakevendende i Alfarådet. – Alle er enige om at morsmål spiller en viktig rolle i det å lære å lese og skrive, men vi får det liksom ikke ordentlig til, sier hun. Og innvendingene har vært mange og ulike. Noen eksempler på brukte argumenter er: «Vi har for få morsmålslærere.» «Det er altfor dyrt.» «Deltakerne oppfatter det som en omvei med både morsmål og fremmedspråk.». Helga Arnesen konkluderer med at «enten morsmål eller ikke morsmål» er en håpløs strategi. – I denne sammenhengen har det beste blitt det godes fiende, så vi må konsentrere oss om å utvikle smarte modeller der morsmål er inkludert i større eller mindre grad, anbefaler hun.

Innovasjon kr 21,I Norge uttrykkes høye ambisjoner gjennom introduksjonsloven: Målet er at de nyankomne innvandrerne skal bli selvforsørgende og delta i samfunnslivet, ved både å kunne skaffe seg jobb og være støtte for egne barn i skolen. Og i takt med økte forventninger suser utviklingen videre i samfunnet. På alfabetiseringsområdet er mye som det alltid har vært, men også her tas det etter hvert mange nye, spennende grep i tråd med den teknologiske utviklinga. – Jeg tror vi hele tiden må være på utkikk etter gode metoder som gjør det enklere og mer tilgjengelig å lære seg språk, sier Arnesen. Derfor må vi satse på både videreutdanning og etterutdanning for lærere, legger hun til. De siste fem årene har det vært arrangert etterutdanningskurs for lærere i alle fylker, basert på læreplan i norsk og samfunnskunnskap. Ett nytt tilskudd er den igangsatte poenggivende videreutdanning (PRISME) ved Universitetet i Bergen i «Norsk som andrespråk», et kurs som utelukkende foregår via internett. Et annet eksempel på tekniske nyvinninger er den svenskutviklede App’en Skoleskrift (Skolstil): For 21 kroner kan du nå få opplest lyden av bokstavene når du taster på IPad’en din. Et nytt og lett tilgjengelig hjelpemiddel for lese- og skriveopplæring.

Profesjonell alfabetisering Midt i september 2012 samler Alfarådet og Vox rundt 200 nordiske voksenlærere til alfabetiseringskonferanse i Sandefjord.

Lærere som skal formidle nordiske språk til mennesker som har et morsmål fra en annen del av kloden, og som aldri har lært å lese og skrive. – Dette er krevende og spennende arbeid, sier Helga Arnesen. Ambisjonen for konferansen er å definere «den profesjonelle alfabetiseringslæreren».

Kompetansemål opp til debatt Blant annet med støtte fra NORDPLUS Horisontal har Alfarådet i to år utarbeidet kompetansemål for alfabetiseringslærere.

– Nå har vi et utkast klart, og på alfabetiseringskonferansen skal utformingen av disse kompetansemålene diskuteres grundig igjennom, sier en entusiastisk Arnesen. Hva må man kunne i en slik jobb? Hvordan skal vi gå fram for å komme dit? Hvilke etterutdanningstilbud må på plass? Dette er noen av spørsmålene det forventes debatt om i Sandefjord. Basert på forarbeidet og diskusjonene skal Alfarådet legge fram en konkluderende rapport i løpet av høsten.

Nordisk merverdi - Det er mange fordeler med å gjøre disse utredningene på nordisk nivå, slår Helga Arnesen fast. Nordisk samarbeid innebærer både større fagmiljø, muligheter til å lære av hverandre og det åpner for synergieffekter. Grunnen til det er at den nordiske fellesskapsfølelsen er sterk og at premissene er såpass like at muligheten for erfaringsoverføring er stor, mener hun. – Dersom vi får på plass noen videreutdanningstilbud kan også dette samarbeide gjøre det mulig å rekruttere studenter fra hele Norden – en udiskutabel fordel, sier Arnesen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Politikk, takk Alfabetiseringskonferansen har gått inn som en del av det norske formannskapet i Nordisk Ministerråd i 2012. Det innebærer ikke at Alfarådet har gjort politikk av arbeidet sitt, men derimot at deres arbeid har blitt løftet opp på den politiske dagsorden. – Integreringspolitikk er høyt på agendaen i hele Norden, og i temaet for formannskapsåret «En bærekraftig velferdsstat i et nordisk perspektiv» passet dette som hånd i hanske, forklarer Arnesen. Hun vet ingen ting om hvordan Sverige vil følge opp dette i neste års formannskap, men tror Nordisk Nettverk for Voksnes Læring følger opp politisk overfor Ministerrådet. – Med de nye kompetansemålene kan Norden bli en foregangsregion på dette området, og da er det vel blitt politikk? avslutter den engasjerte alfarådslederen.

Mer om Skoleskrift kan du lese her: HTML

Fakta om Nordisk Alfaråd • Er et ekspertråd organisert av NVL.

• Helga Arnesen ved Vox er samordningskoordinator for rådet.

• Stiftet: 4.-5. september 2006 i Kungälv.

• Møtes 3 ganger i året.

• Har 7 medlemmer fra 6 land i Norden.

• Har ansvar for «utvikling av utdanning for voksne uten, eller med svært kort, formell utdanning og som ikke har et nordisk språk som morsmål».

• Mer informasjon om Alfarådet finner du her: www.alfaradet.net Publicerat 31.8.2012 DialogWeb ,

Norge invandrare, lika möjligheter, alfabetisering, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Framgångsfaktorer för att möta utmaningar 22. august 2012 08:09 Under de första tio åren på 2000-talet genomgick Norden två djupa lågkonjunkturer. År 2012 är vi inne i en eurokris som vi ännu inte riktigt ser lösningen på. Sammantaget har samhällsekonomi och arbetsliv under en relativt kort tid gått

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

igenom flera omfattande omstruktureringar som lett till förändrade livsvillkor för många människor, samhällen och regioner. Den största utmaningen utgör förmodligen den ökade arbetslösheten, särskilt bland ungdomar och utrikesfödda.

Arbetslöshet undergräver på sikt samhällsekonomin, men riskerar också att skapa ett utanförskap bland individer och grupper som i sin tur kan få långtgående konsekvenser för förutsättningarna för ett tryggt nordiskt välfärdssamhälle.

Utbildning och kompetens Samtliga nordiska länder bygger sitt samhälle och sin ekonomi på kunskapsintensiva näringar. Den arbetskraftsintensiva produktionen har antingen rationaliserats eller flyttats till lågkostnadsländer. För att hänga med i den globala konkurrensen krävs en allt mer kvalificerad och välutbildad arbetskraft.

När omfattande omstruktureringar slår till som följd av oväntad lågkonjunktur eller instabilitet i samhällsekonomin, blir det därför naturligt att försöka hantera omställningen genom att initiera och genomföra omfattande utbildningsprogram.

Mer eller mindre framgångsrika satsningar I Norden har vi en relativt lång erfarenhet av vuxenutbildning, vilket gjort det enklare att använda utbildning som verktyg för omställningar på arbetsmarknaden. Man har kunnat använda befintliga institutioner och strukturer för att snabbt komma igång med nationella och omfattande program. Men med en kritisk blick kan vi konstatera att trots erfarenhet, kunskap och god infrastruktur för utbildning verkar inte alla satsningar nå förväntade resultat.

Eftersom de utmaningar vi ställs inför i framtidens nordiska samhälle inte kommer att bli färre eller minska i komplexitet, är det viktigt att insatserna är så effektiva och framgångsrika som möjligt. Så, vad är det som gör att en del satsningar verkar ha bättre effekt och leda till mer hållbara resultat än andra?

NVL:s Kompetensprojekt För att besvara frågan genomförde NVL åren 2009-2012 Kompetensprojektet, där man gav en forskargrupp i uppdrag att analysera ett trettiotal framgångsrika nordiska utbildningsprogram. Arbetet resulterade i en utförlig analys och sammanfattning av åtta enskilt avgörande faktorer för framgång i utbildningsprojekt som visat hållbara och relevanta resultat och effekter.

I maj 2012 publicerades forskargruppens rapport, där varje enskild framgångsfaktor presenteras ur såväl ett praktiskt som teoretiskt perspektiv och med kopplingar till aktuell och relevant forskning. Tillsammans med forskarrapporten publicerades också en mindre skrift där enbart de åtta framgångsfaktorerna presenteras på ett översiktligt och sammanfattande sätt.

Båda publikationerna finns i tryckt format och som nedladdningsbar pdf, se länk nedan.

Nordiska styrkefaktorer Det är intressant att konstatera att de flesta av de framgångsfaktorer som identifierats i forskarrapporten förstärks av det som kännetecknar värdegrunderna i det nordiska välfärdssamhället. Till exempel underlättar värderingar som inkludering, socialt kapital och jämställdhet (vilka brukar lyftas fram som nordiska styrkefaktorer) införandet av framgångsfaktorn ”nätverkande” i ett utbildningsprogram. I forskarrapporten fördjupas diskussionen kring hur de nordiska styrkefaktorerna kan kopplas till förmågan och förutsättningarna att utveckla och genomföra framgångsrika utbildningsprogram.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Fler framgångsrika utbildningsprogram Genom Kompetensprojektet finns nu ett användbart kunskapsunderlag för dem som är involverade i att utforma, genomföra och/eller finansiera utbildningsprojekt med sikte på att möta utmaningar i samhälle och arbetsliv. Genom att använda sig av forskarrapporten kan man reflektera över hur väl projekten tar hänsyn till de olika framgångsfaktorerna.

I bästa fall kan man få ett kvitto på att projektet redan bygger på de faktorer som är relevanta, eller så får man insikt i hur projektets design kan förändras för att öka möjligheterna till framgångsrika resultat. Med resultatet att fler utbildningssatsningar blir riktigt framgångsrika!

Under hösten 2012 och våren 2013 genomförs nationella seminarier där forskarrapporten och de åtta framgångsfaktorerna presenteras och diskuteras. Program för seminarierna kommer att presenteras inom kort.

Länkar:

NVL:s Kompetensprojekt: HTML

”Analysis of Nordic educational projects designed to meet challenges in society. Defining the success factors”: PDF

8 framgångsfaktorer: PDF Publicerat 22.8.2012 DialogWeb ,

Sverige kompetensutveckling, forskning, kvalitetssäkring, 2009-2011

Se også Första utbildningen för mathantverkare i Finland Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Otte grunde til at lykkes 22. august 2012 07:41 Den kreativitet, professionelle musikere, skuespillere og andre kunstnere besidder, har værdi for mange organisationer og virksomheder. Kunstnere hyres som innovationskonsulenter, når arbejdspladser har brug for anderledes ideer til at sikre videndeling, forbedre dialogen internt eller med kunderne eller at skabe rekreative rum for medarbejderne for pause og eftertanke eksempelvis.

Dansk Artist Forbund fik sammen med et konsulentfirma øje på det nye arbejdsmarked for kunstnere og skabte i 2010 uddannelsesforløbet Kunstgreb i samarbejde med Center for Kunst og Lederskab ved Copenhagen Business School, CBS. Kunstgreb er et af godt 20 uddannelsestiltag i Norden, nordiske forskere har gransket for at identificere, hvad der

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

kendetegner de uddannelsesinitiativer, som møder nogle af de udfordringer, Norden står overfor i disse år. I alt har forskerne identificeret otte såkaldte fremgangsfaktorer (se boks).

Netværk, fleksibilitet og behov - Kunstgreb er blandt andet kendetegnet ved at være netværksorienteret, fleksibelt og af at have fokus på de forskellige parters behov. Det er udviklet af en faglig organisation for kunstnere i samarbejde med private konsulenter og CBS. Og de konkrete uddannelses- og praktikforløb tilrettelægges i tæt dialog med både kunstnerne og virksomhederne – man tager sig tid til at afdække den enkeltes kompetencer og arbejdspladsernes behov for udvikling for at lave det bedst mulige match. Kunstgreb adresserer på én gang både den enkelte virksomheds og kunstners samt hele Danmarks behov for udvikling, innovation og jobskabelse, siger Anne Liveng, der er lektor og studieleder ved Roskilde Universitet, RUC og med i den nordiske forskergruppe.

Meget forskellige betingelser Det har været interessant for Anne Liveng at se, at de fremgangsfaktorer, forskerne har identificeret, fungerer i vidt forskellige kontekster.

- Betingelserne for uddannelsesprojekterne, vi har undersøgt, er meget forskellige. Ét handler om kompetenceudvikling blandt tidligere ansatte på den amerikanske base i Keflavik i det lille islandske samfund, andre om medarbejdere ved store industrivirksomheder i Sverige og Finland, mens de danske projekter er fundet i bl.a. servicesektoren, som udgør en stor del af vores arbejdsmarked. Samtidig har det været spændende at se, at vi i Norden i høj grad trækker på en fælles tradition i vores syn på læring og efteruddannelse, selv om vore samfund er forskellige, konstaterer hun.

Interesser kan mødes Under arbejdet mødtes forskerne bl.a. til en konference i Lund med en række repræsentanter fra virksomheder, faglige organisationer og uddannelsesinstitutioner.

- Det var rigtig givtigt at lytte til en række helt konkrete erfaringer fra arbejdspladser og uddannelsesinstitutioner. Desuden åbnede der sig interessante principielle diskussioner om, hvad det er for en vækst, vi vil fremme gennem vores uddannelsestiltag, og i hvilken grad, der i dag fokuseres på arbejdsmarkedets behov frem for på den enkeltes læring og udvikling gennem hele livet.

Et projekt som Kunstgreb dokumenterer, at de forskellige interesser godt kan integreres, påpeger Anne Liveng.

- Her mødes virksomhedernes behov for udvikling med kunstneres kreative kompetencer samtidig med, at kunstnerne udvider deres muligheder med et formelt uddannelsesforløb, siger hun.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Otte fremgangsfaktorer: • Netværksorienteret

• Procesevaluering

• Fleksibelt

• Fokus på behov

• Nye roller for institutionerne

• Involvering af nye målgrupper

• Fællesskab som pædagogisk strategi

• Holdbare nye strukturer og forankring Links: www.nordvux.net/portals/0/_dokumenter/2013/8_framgangsfaktorer_upd.pdf www.kunstgreb.dk Publicerat 22.8.2012 DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, innovation, kreativitet, kultur, 2009-2011

Se også Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Vejledning og vejlederens kompetencer

Åland

Ett åländskt valideringssystem under utveckling 22. august 2012 07:32 Med stöd från Europeiska socialfonden startades det treåriga projektet Validering på Åland upp 2008 av Ålands landskapsregering. Idén var att projektet skulle mynna ut i ett åländskt valideringssystem med handledning, rutiner och metoder. Till 2011 skulle Åland kunna erbjuda en heltäckande individfokuserad validering, som också skulle hålla över nationsgränserna. Tilläggas bör att EU:s ministerråd tidigare gått ut med rekommendationer om att medlemsländerna senast 2011 skulle ha valideringssystem för att underlätta en fri rörlighet hos arbetskraften. Projektet låg med andra ord ursprungligen väldigt rätt i tiden, men stötte i ett tidigt skede på problem. Redan i september 2009 kändes målen omöjliga att uppnå inom utsatt tidsram och ledningsgruppen valde att anhålla om en tvåårig förlängning. På frågan om varför projektet förlängdes svarar Strandvik:

- Orsaken till att målen inte kunde nås var dels att Ålands

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

landskapsregering gått in för en total omstrukturering av den åländska gymnasieskolan och dels för att projektet i och med många personbyten hade tappat en del av sin dynamik. Eftersom omstruktureringen av gymnasieskolan med tillhörande vuxenutbildning inte kom att följa den tidsplan som man utgick från när valideringsprojektet startade var det nödvändigt att förlänga projektet.

Valideringsprojektet under 2012 Projektet har utrett och kartlagt cirka 50 fall ett efter ett, utan något uttalat enhetligt system. Därför tillsattes i maj 2012 en valideringsgrupp med uppdraget att ta fram en valideringshandbok för Ålands gymnasium. Svagheten med att hantera ärenden utan en handbok, menar Strandvik, är att förankringen i beslutsprocesser kan bli lidande; beslut som påverkar valideringsfunktionen tas på olika håll och oberoende av varandra.

- Detta har i projektet delvis kunnat förmildras av täta kontakter mellan projektet och de myndigheter eller enheter som är involverade i valideringen. För närvarande arbetar jag med vuxenutbildningen som närmaste granne, vilket gör det möjligt med flera formella och informella diskussioner dagligen. Säger Strandvik.

Men faktum kvarstår: ännu saknas standarddokument, formulär och lättillgängliga, praktiska anvisningar om vart personer som vill valideras ska vända sig. Dessutom saknas information och uppskattning kring hur tidsplanen för validering ska se ut. I mars 2012 trädde Landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer i kraft med direktiv om att EU:s yrkeskvalifikationer skulle följas, men även i detta sammanhang saknas direktiv om hur det ska ske och var ansvaret ska ligga.

Från projekt till vardag Under projektets gång har också olika delprojekt drivits med sikte på att uppnå ett välfungerande valideringssystem på Åland. Strandvik berättar:

- Ett större delprojekt som avslutades i juni 2012 är Högskolan på Ålands valideringsprojekt och inom högskolan finns nu ett fungerande valideringssystem. Det tillämpas dock enbart på personer som är inskrivna i Högskolan eller Öppna Högskolan på Åland. För validering inom yrken eller branscher på gymnasialstadiet saknas ännu ett fungerande system och det behöver byggas upp under projektets kvarvarande tid.

De som inte kan valideras via Högskolan eller Ålands Gymnasium hänvisas till Landskapsregeringens utbildningsavdelning och kommer säkert att göra så fortsättningsvis.

Även den ekonomiska aspekten bör ses över till projektslutet. Ska validering kosta för personen som valideras, på samma sätt som den gör utanför Åland? Behöver det finnas en morot så att utbildningsenheterna på Åland vill validera? I övriga Finland får utbildningsenheterna statligt bidrag för varje person som valideras och har alltså en tydlig ekonomisk belöning om de validerar flera. Då valideringsprojektet tar slut läggs uppgifterna på lärarna inom utbildningsenheterna och det finns en risk att de snarare ser det som något som kräver extra arbete och resurser utan att ge något tillbaka till utbildningsenheten.

Projektet på slutrakan Valideringsprojektet som sådant lyfter Strandvik fram som positivt och poängterar att Åland legat efter när det gäller valideringsfrågor. Projektet har haft ett mål att arbeta efter och en definierad ram vad gäller till exempel tidsanvändning och ekonomi. Här har personer fått möjlighet att valideras utan kostnad och projektledaren har haft validering som en klar arbetsuppgift. Strandvik är däremot väldigt säker på att det är bättre om själva valideringen sker på de enskilda utbildningsprogrammen och lärarnivå när själva systemet för validering är färdigt.

Dessvärre tror inte Strandvik att projektet kommer att fullständigt uppnå målen till slutet av december 2012. Själva systemet har goda förutsättningar att bli klart enligt plan: kartläggningen och utredningen fungerar, men nästa steg, den konkreta valideringen, fallerar. Projektet ser vilket behov som finns hos den enskilde, men klarar i dagsläget inte av att erbjuda det som krävs för att nå en fullständig examen. På grund av den omfattande gymnasiereformen kan exempelvis utnyttjandet av yrkesutbildningarnas yrkesprov tillfullo utnyttjas först 2014 när yrkesprovssystemet är fullt utbyggt. I nuläget kan vissa yrkesprov endast genomföras genom att köpa in tjänsten eller genom att personen åker till en utbildningsenhet i övriga Finland. Och frågan om vem som ska stå för den kostnaden är inte heller färdigt utredd...

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Helena Flöjt-Josefsson, helena.flojt(ät)aland.net Länkar: www.gymnasium.ax www.regeringen.ax/validering/dokument.pbs www.ha.ax Publicerat 22.8.2012 DialogWeb ,

Åland validering, 2009-2011

Se også Stolt över den fria bildningen Validering, från projekt till ordinarie verksamhet Med sikte på hållbar och lönsam landsbygd

Nya artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen 04. juli 2012 10:13 I nummer 3/2012 av Runt i Krim finns artiklar om klientutbildningen och om den kommande skolreformen.

Läs artiklar: PDF DialogWeb ,

Sverige utbildningspolitik,

fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Torfinn Langelid utnevnt til Ridder av 1. klasse og tildelt St. Olavs Orden !

21. juni 2012 12:52 Torfinn er tildelt denne hedersordenen etter at FOKO i april 2011 sendte en søknad til Kongen om at denne staute telemarkingen som har betydd så mye for fengselsundervisning både nasjonalt og internasjonalt tildeles St Olavs orden. Videre er søknaden støttet av uttalelser fra Kunnskapsdepartementet, Justisdepartementet, Fylkesmannen i Hordaland, – samt Nordisk nettverk for fengselsundervisning og European Prison Education Association (EPEA).

Les mere på Foko.no.

DialogWeb ,

Norge fängelseutbildning

Se også Med blikket rettet fremover Nordisk seminar om IKT i København Vettig utnyttelse av ventetid – Viktigste grunnen for udannelse i fengsel Kultur og utdanning i fengsel

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Högskolor och företag behöver varandra 14. juni 2012 15:41 Bland annat detta konstaterades vid det internationella seminarium kring validering som ordnades i Åbo i Finland i slutet av maj av projektet AHOT korkeakouluissa (evaluering och validering av tidigare inhämtad kunskap vid högskolor).

– I Finland befinner sig valideringen i ett kvalitetsfängelse, det är fortsättningsvis känsligt att tala om validering i samband med kvalitetssäkring, sade Anni Karttunen i sitt inledningsanförande under rubriken ”Quality in validation of prior learning”.

Anni Karttunen är finländsk medlem i NVL:s valideringsnätverk, sakkunnig inom europeisk utbildningspolitik och knuten till Savon ammatti- ja aikuisopisto (Savo Consortium for Education).

Individen i centrum I motsats till de övriga nordiska länderna har Finland ingen specifik sakkunnigorganisation som kunde utveckla och utföra validering i alla utbildningsstadier. Längst har man kommit inom yrkesutbildningen, men till exempel inom högre utbildningen utvecklas valideringen tillsvidare enbart inom olika projekt, av vilket AHOT-projektet ”Validering vid högskolorna” vid Åbo universitet är ett.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Enligt Karttunen bör individen alltid vara i centrum vid validering oberoende vilket utbildningsstadium det är frågan om.

– En vd:s och en mekanikers realkompetens kan inte mätas på samma sätt, men det viktigaste är att individen får visa sin kompetens. Ofta glömmer man bort att placera individen i centrum. Själva proceduren måste vara rättvis och genomskinlig och kunna upprepas, sade Karttunen.

Viktigt är också att samtliga involverade tror på validering, menade Karttunen, och tog som exempel ett samarbete med S:t Petersburg kring validering, där man började det treåriga projektet med att träffa beslutsfattare för att skapa förtroende.

Att arbetsgivarna involveras i valideringsprocessen är enligt Karttunen ytterst viktigt och det var just samarbetet mellan högre utbildning och företagen som var ämnet för majseminariet i Åbo.

Ingenjörer möter människor Deltagarna fick ta del av erfarenheter både från Finland, Skottland och Irland.

Professor Jouni Isoaho, som utbildar IT-ingenjörer vid Åbo universitet, berättade om hur man på ett år har ändrat på hela undervisningen under devisen ”an engineer meets a human”. Att man på så kort tid helt lyckats vända på steken beror enligt Isoaho på att IT-institutionen vid Åbo universitet är så liten. Den samarbetar bl.a. med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Fudan University i Shanghai.

– Vi är inte längre enbart intresserade av studerande som är bra på matematik utan nu utgår vi ifrån kommunikativa färdigheter. Utmaningarna är inte så mycket tekniska som multidisciplinära och multikulturella och det är helt klart att personer med erfarenhet från arbetslivet är bättre på interaktion än de som kommer direkt från skolbänken, sade Jouni Isoaho.

Det är viktigt att studenterna får lära sig hur människor, även personer med neurologiska avvikelser som ADHD och Asperger, tänker och beter sig.

– IT handlar också mycket om säkerhet och då är det viktigt att våra studenter förstår hur människor fungerar till exempel i sociala medier och hur tonåringarnas värld ser ut. En utmaning är också äldre och hur vi kan göra det möjligt för dem att finnas i IT-världen så länge som möjligt, sade Isoaho.

Från inlärning till realkompetens - Validering vid högskolorna ESF-projektet Validering vid högskolorna pågick 1.3.2009-31.12.2011. Ett centralt mål för projektet är att förbättra universitetens och högskolornas förutsättningar att samverka med arbetslivet. Åbo universitets utbildnings- och utvecklingscenter koordinerar projektet och Yrkeshögskolan Haaga-Helia förverkligar vissa delar. www.ahot.utu.fi Publicerad 14.6.2012 DialogWeb ,

Sverige validering, kvalitetssäkring, högre utbildning, 2009-2011

Se også Första utbildningen för mathantverkare i Finland Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Vejledning og vejlederens kompetencer 31. maj 2012 09:23 DialogWeb mødte Hanna Jensen, der er formand for Vejlederforeningen på Færøerne og medarrangør af konferencen, til en snak om vejledningens vigtighed og vejlederes kompetencer.

Udfordringen Mange klarer sig igennem en hel uddannelse uden nogensinde at få behov for en vejleder. Men den store udfordring er at fange de mennesker, der ikke ved, hvad de skal gøre, og som heller ikke formår at formulere deres ønsker og behov. - Der er mange uddannelsessøgende, der giver op og stopper, før de har færdiggjort deres uddannelse. Foruden at være et personligt nederlag for de involverede mennesker, er frafaldet en stor samfundsmæssig udgift, der kunne være mindre, hvis de uddannelsessøgende fik den rigtige vejledning. Derfor er vejledningen så vigtig, siger Hanna Jensen om vejledningens udfordringer.

Kompetencerne Vejledning er en forhandling mellem individ og samfund. Og vejlederen skal formå at se, hvilke løsninger er de rigtige for personen, der kommer til vejlederen. Vejlederens opgaver er at skabe respektfuld og personlig kontakt, at angive rammerne for samtalen og at give den vejledningssøgende støtte til at berette om sine fremtidsønsker, anførte AnnChristine Ringstrøm, lektor ved Malmø Høgskole, på konferencen.

Hvordan kan denne forhandling så operationaliseres, så at vejlederen formår at løse opgaverne på bedste vis? Vejlederen skal kunne nå ind til personen. Er der kontakt? Forstår vi hinanden? Hvad ønsker personen foran mig at få information om og hjælp med? Disse spørgsmål bør en vejleder konstant spørge sig selv, siger Hanna Jensen.

Et voksent menneskes første møde med en vejleder kan være utrolig vigtig. Denne person har måske i lang tid taget tilløb til at opsøge en vejleder, og en sådan handling kan være personligt meget krævende. Derfor er det vigtigt, at vejlederen er kompetent til et sådant møde, siger Hanna.

Formelt og personligt Samtalen er vejlederens vigtigste redskab, og den fornemste opgave er at skabe en respektfuld, værdig og personlig kontakt, og at sætte rammerne for samtalen. Du skal forstå vedkommendes situation, men du har begrænset tid til rådighed. Så det har stor betydning, at vejlederne får udviklet både de faglige kompetencer samt de mere menneskelige egenskaber, siger Hanna Jensen.

De formelle og faglige kvalifikationer er vigtige, og derudover er en række personlige egenskaber også relevante for en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

person, der arbejder med voksenvejledning. – Noget af dette kan du lære, og noget er bare nemmere for nogen end for andre. Men under alle omstændigheder kan du lære at blive professionel, selv om dine personlige egenskaber måske ikke er de helt rigtige for en karriere som vejleder. Sammen med uddannelsen gør livserfaringer, erhvervserfaringer, og din viden om mennesker, kultur og samfund dig til en bedre voksenvejleder. Og godt indblik i arbejdsmarkedet samt i uddannelses- og arbejdsmuligheder er også vigtig, siger Hanna Jensen.

Ønsker og virkelighed Vejlederen skal opfordre den vejledningssøgende til at fortælle om sine ønsker til uddannelse, men skal også kunne vejlede realistisk i forhold til, hvad der kræves for at få opfyldt disse ønsker. Vejledningen skal være reel og præcis i forhold til krav og muligheder, så at de vejledningssøgende selv kan se, hvad der er realistisk. Det er umuligt at aflæse det hele med det samme. Er der tale om et reelt ønske? Hvor meget skal der til for at få den vejledningssøgende til at flytte sig derhen, hvor der kan blive tale om en reel mulighed? Har han eller hun mulighed for og lyst til at bruge for eksempel fire år af sit liv for at komme ind på drømmeuddannelsen?

Kulturforskellene Ethvert menneske har sin egen baggrund, og de kulturelle og sociale forskelle kan være kæmpestore. En kontoransat i hovedstaden og en fisker fra provinsen kommer til den samme vejleder, men deres udgangspunkt er vidt forskellige. – Forskellene er måske endda større end mellem mig selv og en kvinde fra Indien med højere uddannelse, uddyber Hanna.

Vejlederen, der typisk er en akademiker ansat ved en uddannelsesinstitution, skal kunne bygge bro over de sociale og samfundsmæssige forskelle, der eksisterer mellem vejlederen og den vejledningssøgende.

De komplicerede situationer kan opstå, når den vejledningssøgende har dårlige erfaringer med i bagagen i forhold til tidligere oplevelser relateret til uddannelse. Det kan handle om udmattelse, om arbejdsløshed, om ordblindhed, om mobning i skolen m.m. Det er ikke så nemt at sætte ord på disse oplevelser, der samtidig fortsat kan fastholde personen i en dårlig cirkel.

Vejlederforeningen Vejlederforeningen er voksenvejledernes frivillige forum. Foreningen har 20 aktive medlemmer, der repræsenterer gymnasiale og højere uddannelser. Vejlederforeningens formål er at opdatere og udvikle vejledernes kompetencer og viden, hvilket gøres med temadage, minikurser og forelæsninger.

Også rejser til uddannelsessteder i udlandet er blandt Vejlederforeningens tilbagevendende aktiviteter. – Vi følger med i, hvor i verden der er interessante engelsksprogede uddannelsesmuligheder, som efter vores vurdering er relevante for færøske studerende. Vi har eksempelvis været i Shanghai og i Holland, hvor internationale uddannelsesmarkeder er i vækst. Vi har besøgt universiteter i Polen, især med medicin-studier for øje, da det er blevet temmelig svært at komme til at læse medicin i Danmark. Vi har også været i Berlin og i Krakow for at få bedre kendskab til deres uddannelsestilbud, fortæller Hanna om Vejlederforeningens udlandsrejser.

Rejserne financieres delvis med tilskud fra vejledernes arbejdspladser, delvist med personlige midler og delvis med økonomisk støtte fra erhvervslivet - Erhvervslivet har vist interesse for vores aktiviteter. De ved, hvad slags arbejdskraft de har brug for og vælger med sponsorering at støtte udviklingen. Så der er større visioner for kompetenceudvikling af arbejdskraften i erhvervslivet end hos myndighederne med det politiske ansvar, siger Hanna Jensen.

Hanna Jensen har været formand for Vejlederforeningen på Færøerne i halvandet år. Hun har siddet tre år i bestyrelsen.

Hanna Jensen er M.A. i færøsk og fransk, og hun underviser halv tid og arbejder som vejleder halv tid.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Vejlederforeningen på Færøerne har 20 medlemmer, der arbejder som vejledere ved både gymnasiale og højere uddannelsesinstitutioner.

Publicerad 31.5.2012 DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, internationalisering, studievägledning, 2009-2011

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten

Validering kan styrkes betydeligt 25. maj 2012 07:32 Professionelle, der arbejder med validering i Norden, oplever en række fælles problemstillinger på tværs af landegrænser.

Og der er lang vej endnu, før de nordiske lande høster de gevinster, der ligger i at anerkende al den viden, færdigheder og kompetencer, vi har tilegnet os i de formelle uddannelser, i arbejdslivet eller som aktiv i lokale foreninger eksempelvis. Det fremgik ved et seminar på DPU i København, arrangeret af Nationalt Videncenter for Realkompetence, NVR i samarbejde med NVL’s Expertnetværk for Validering. Seminaret er del af Nordplus projektet ”Kvalitet i validering i Norden – et dokumentationsprojekt”, hvor fem nordiske lande deltager.

Status fra alle lande Seminaret var tilrettelagt som en lærings- og netværksdag, som først bød på en kort præsentation fra hvert land eller selvstyreområde. Love og strukturer for validering er forskellige, eksempelvis er validering ikke en individuel rettighed i Sverige, som det er i flertallet af de nordiske lande.

- I Sverige er nationale kriterier og guidelines er under udvikling, og det er vigtigt, da det svenske system er meget fragmenteret. Det er præget af flere undersystemer rettet mod henholdsvis uddannelse og imod arbejdsmarkedet.

Desuden er der både mange aktører og et særligt spor henvendt til borgere med udenlandske uddannelser i bagagen, forklarede Anna Kahlson, der er national koordinator i validering.

Uddannelser dominerer arbejdet Ideen om et særligt fasttrack for borgere med udenlandske uddannelser i bagagen var en af de ting, deltagerne hæftede sig

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

ved i den svenske model. Når det gælder Norge og Danmark, fremhævede Margrethe Steen Hernes fra VOX og AnneMarie Dahler, Nationalt Videncenter for Realkompetence, at valideringen i begge lande i for høj grad er knyttet til uddannelsesinstitutionerne alene. Der er brug for at styrke samarbejdet mellem uddannelsesinstitutionerne, arbejdslivet og tredje sektor og udvikle en mere helhedsorienteret tilgang til anerkendelse af realkompetence, som styrker anerkendelse af ikke-formel og uformel læring.

- Både arbejdsmarkedet og de frivillige organisationer i Norge har rejst kritik og peger blandt andet på, at der er en masse realkompetence, som i dag ikke anerkendes. Involverer man i højere grad arbejdsmarkedet og den tredje sektor i valideringen, vil flere af borgernes kvalifikationer blive tydeliggjort og anerkendt, påpegede Margrethe Steen Hernes.

Spændende islandsk model Generelle problemstillinger i hele Norden er blandt andet manglende kendskab til muligheden for validering ikke alene hos borgerne i almindelighed, men også i de professionelle miljøer, hvor deltagerne i seminaret til daglig færdes. Desuden blev der talrige gange efterlyst statistik og dokumentation for valideringsindsatsen samt kompetenceudvikling blandt de, der beskæftiger sig med validering.

I det lille islandske samfund er det lykkedes at skabe et system for validering, som rummer nogle af de kvaliteter om uafhængighed, kompetenceudvikling og stærk involvering af flere aktører, der efterspørges i de andre nordiske lande.

- Valideringen er forankret i de islandske centre for livslang læring, man inddrager konsekvent organisationerne på arbejdsmarkedet samt tredje sektor, vejledning er integreret, og man validerer både i forhold til job og karriere perspektiv og i forhold til efteruddannelse, fortalte Fjóla Maria Larusdóttir, der er ansat ved det nationale efteruddannelses- og læringscenter ETSC.

Ønsker egentlig kvalitetsudvikling Håkon Grunnet, Nationalt Videncenter for Realkompetence, er glad for det store bidrag fra valideringsprofessionelle i hele Norden, som har resulteret i statusrapporter fra hvert land, når det gælder både lovgivning, praksis og de mange udfordringer, deltagerne oplever vedrørende manglende kompetenceudvikling og dokumentation for indsatsen blandt andet.

- Det har blandt andet afdækket, at der nok formelt i lovgivningen eksempelvis i Danmark er taget stilling til kvalitetssikring i systemet, men at den ikke fungerer godt nok i praksis. På det decentrale niveau savnes der i høj grad dokumentation for indsatsen, større gennemsigtighed samt tilbud om efter- og videreuddannelse for praktikerne, konstaterer han.

Om kort tid får man svar på en ny ansøgning til Nordplus om et udviklingsprojekt, som kan resultere i udvikling af en model for kvalitetsarbejde i forbindelse med validering i de nordiske lande, der kan adressere de problemer, som nu er dokumenteret.

Rapporterne om valideringen i de enkelte nordiske lande findes på www.nvr.nu og på www.nordvux.net/page/1142/validering.htm Her vil man også fra juni finde den samlede nordiske rapport.

Publicerad 25.5.2012 DialogWeb ,

Danmark validering, kvalitetssäkring, 2009-2011

Se også Man skal kunne det man gør Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv 14. maj 2012 10:44 Artikkeli suomeksi: HTML Professor Ove Korsgaard från Viby på Själland i Danmark är 69 år, lärare, filosofie doktor och doktor i pedagogik. Sedan 2008 är han professor i pedagogik vid Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU) i Köpenhamn. För tillfället forskar han om Grundtvigs pedagogiska och politiska idéer samt om medborgarskap i ett historiskt och samtida perspektiv med fokus på folkskolan och folkbildningen.

Han beskriver sin väg till forskningen som ”kringlet”, det vill säga krokig. Efter sju års skolgång arbetade han några år på lantbruk, men efter två perioder på folkhögskola beslutade han sig för att utbilda sig till lärare. Efter avslutad utbildning började han först som lärare och sedan som föreståndare för Gerlev Idrætshøjskole. År 1975 etablerade han en forskningsavdelning på högskolan, kallad Idrætsforsk, som forskade i idrottens humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter.

En rad forskare anställdes och Korsgaard gav ut en rad böcker om dansk idrottshistoria, bland annat ”Kampen om Kroppen” som handlar om dansk idrottshistoria under 200 år.

Folkbildning som kamp Åren 1993-1995 arbetade han som forskningslektor vid Nordens folkliga akademi i Kungälv. Då skrev han boken ”Kampen om lyset. Dansk voksenoplysning gennem 500 år”, den andra av tre ”kampböcker”. ”Kampen om lyset” har översatts till japanska och delvis till engelska. – År 1996 blev jag anställd som lektor på Danmarks Lærerhøjskole och ledde ett stort forskningsprojekt om vuxenutbildning, folkbildning och demokrati. Mitt eget bidrag till projektet publicerades år 2004 med titeln ”Kampen om folket. Et dannelsesperspektiv på Dansk historie gennem 500 år” och var samtidigt min doktorsavhandling i pedagogik.

Utöver bokutgivningen har Korsgaard skrivit en lång rad artiklar om folkbildning såväl i Danmark som i Norden. Boken ”Dannelsens forvandlinger” som Korsgaard redigerade tillsammans med Lars Løvlie och Rune Slagstad, var resultatet av ett projekt som initierats av Fonden for Dansk-norsk samarbejde. Ove Korsgaard har också bidragit till det internationella projektet ”Small states in the global economy” med artikeln ”The Danish Way to Establish the Nation in the Hearts of the People”.

Nationsbygge och folkbildning vid Harvard Under sin långa forskarkarriär har Ove Korsgaard ingått i många olika forskarnätverk både i Danmark, Norden och i Europa. För tillfället ingår han i det europeiska nätverket ESREA, i vars Budapestkonferens han senast deltog med ett ”paper” i fjol. Tillsammans med Ove Kaj Pedersen från Danmark och John A. Hall från Kanada leder han ett dansktinternationellt nätverk kring ’nationbuilding’ – nationsbygge - med syftet att belysa Grundtvig i ett internationellt och komparativt perspektiv.

– Mitt eget fokus i detta sammanhang är samspelet mellan “nationbuilding” och folkbildning. Som ett led i projektet hålls ett

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

seminarium på Harvard University den 6-8 december i år och resultatet kommer att ges ut i bokform i nästa år.

I år utkommer också Ove Korsgaards bok ”Grundtvig som politisk tænker”, som ingår i en dansk serie om klassiska politiska tänkare.

Förändring – inte förfall Ambitionen att bli klokare är en personlig drivkraft för Korsgaard i hans forskning.

– Därmed kan jag bidra till den kollektiva upplysnings- och medvetandeprocessen.

Korsgaards specialitet är att se på de långa bågarna inom folkbildningen.

– Det betyder att jag speciellt vill belysa de paradigmskiften som sker inom folkbildningen. Jag betraktar således reformationen i början av 1500-talet som det första stora folkbildningsprojektet i Norden. På 1800-talet satte man igång ett nytt folkbildningsprojekt med nationsbygge som mål. Att belysa folkbildningens olika historiska transformationsprocesser i stället för att beskriva dess förfall hjälper en att se att folkbildningen nu är på väg in i en ny transformationsprocess.

Korsgaard ser sin forskning som nyskapande eftersom det långa tidsperspektivet har bidragit till att kasta nytt ljus på folkbildningens historia.

– Och om man använder referenser och hänvisningar som måttstock har min forskning också haft betydelse för andra eftersom den refereras till i många vetenskapliga sammanhang.

Forskning om folkbildning i Danmark I går

För att upprätthålla en tätare kontakt mellan forskare, utvecklare och utbildningsfolk på fältet startade en liten grupp forskare föreningen FOFU (Foreningen for forsknings- og udviklingsvirksomhed i folkeoplysning og voksenundervisning) år 1985 som en förlängning av grundandet av Udviklingscenteret for Voksenundervisning og Folkeoplysning och som en följd av forskningsrådens beslut att främja vuxenutbildning och folkbildning i Danmark. Efter regeringsskiftet lades utvecklingscentret ned år 2001 och FOFU upphörde 2010. Utvecklingscentret producerade omfattande undersökningar, såväl av statistisk som mera kvalitativ karaktär.

I dag

På grund av omprioriteringen har det länge saknats en forskningsmiljö för folkbildningen i Danmark och forskningsansvaret ligger mera på enskilda forskare såsom fältets grand old man, Ove Korsgaard.

Inom Dansk Folkeoplysnings Samråds/Danish Adult Education Association (DFS) medlemskrets genomförs dock flera utvecklingsprojekt, där man också beviljat understöd för att tillknyta forskare. De har skrivit eller bidragit till rapporter, som är starkt användarorienterade, men bygger på teori.

Danmark har en ny folkupplysningslag och folkbildningen lyder numera under Kulturministeriet efter att tidigare har sorterat under Undervisningsministeriet.

I morgon

Det finns planer på ett kunskapscenter för folkbildning, som omfattar de delar av folkbildningen som DFS är paraply för samt av de politiska och religiösa ungdomsorganisationerna. Det är ett av resultaten av det revisionsarbete av folkupplysningslagen som pågått i Danmark mellan åren 2010 och 2012.

Källa: Utvecklingskonsulent Agnethe Nordentoft, DFS.

DFS - Dansk Folkeoplysnings Samråd/Danish Adult Education Association: www.dfs.dk Publicerad 14.5.2012

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

DialogWeb ,

Sverige forskning, folkbildning, 2009-2011

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Hen imod en formel validering på Færøerne 27. april 2012 10:40

Noget til gengæld for erhvervserfaringer -Jeg synes, at det er rimeligt, at man får noget til gengæld for erhvervserfaringerne. Jeg har arbejdet som hjemmehjælper og i ældreplejen i mange år, og jeg kan sagtens følge med i undervisningen, selvom jeg ikke har været i praktik, siger Axelina Jacobsen, der er i gang med at uddanne sig til socialog sundhedshjælper på den færøske Sosu-skole. Axelina har fået meritoverført sine erhvervserfaringer, hvilket har forkortet hendes uddannelse med 14 uger.

Som studerende på Sosu-skolen er Axelina med i et projekt, igangsat af Erhvervsuddannelses-kontoret som en del af arbejdet med at organisere en formel validering og kompetencevurdering på Færøerne.

Erhvervserfaringer en fordel Erhvervsuddannelseskontoret har igangsat projekter, hvor ufaglærte får deres kompetencer vurderet med henblik på deres uddannelsesmuligheder. Det ene projekt involverer Sosu-skolen, hvor ufaglærte hjemmehjælpere er blevet valideret og har fået meritoverførsel for deres erhvervserfaring fra ældreplejen. De er nu i gang med at tage uddannelsen som social- og sundhedshjælpere.

Fordelen med validering er, at de uddannelsessøgende kan få udbytte af de erfaringer, som de har tilegnet sig igennem mange år på arbejdsmarkedet. På Sosu-skolen meritoverføres erhvervserfaringer til uddannelsen som social- og sundhedshjælper. De studerende kan søge om meritoverførsel, hvis de har mindst 3 års erhvervsfaringer med sundhedspleje i løbet af de 5 forudgående år, før uddannelsen påbegyndes. Med relevant erhvervserfaring fritages de studerende for et af to praktikophold, der er af 14 ugers varighed.

Kvalitetssikring

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

– Vi forventer, at hvis den studerende har arbejdet som social- og sundhedsmedarbejder længere end tre år, er dette en tilstrækkelig kvalitetssikring. Den studerende skal derudover bestå praktikophold nummer to, og vi sikrer os på denne måde den nødvendige kvalitet i uddannelsen, selv om den forkortes på grund af meritoverførsel, siger Jórun Petersen, leder på Sosu-skolen.

Bedre oplysing om de nye muligheder Jórun Petersen vurderer, at en forbedring, som kan gennemføres på Færøerne med hensyn til kompetenceudvikling, er øget information om mulighederne for merit-overførsel. I øjeblikket gives denne information udelukkende til de studerende ved studiestart på Sosu-skolen. På skolen overvejer man at arrangere bedre information om mulighederne for en kortere uddannelse i Nærverkið, som er den samlede organisation af Ældreplejen på Færøerne.

– Bedre information om mulighederne for merit-overførsel kunne måske få de mange ufaglærte pleje-medarbejdere til at uddanne sig på området. En sådan uddannelse er en garant for et professionelt udført arbejde, og for, at alle respekteres og behandles på samme niveau. Uddannelsen er også en sikkerhed for, at medarbejderne bliver bedre til deres arbejde, og at de ikke bliver slidt op, hverken fysisk eller psykisk, sigur Jórun Petersen.

Godt igang Erhvervsuddannelseskonteret administrerer anliggender, der vedrører erhvervsuddannelser og arbejdsmarkedet. Her påbegyndte man i november 2011 et arbejde, der skal resultere i et forslag til, hvordan man formelt kan organisere et system for validering og kompetenceudvikling for ufaglærte og for erhvervsrelaterede uddannelser på Færøerne.

Eyðun Gaard er leder af Erhvervsuddannelseskontoret, og han er optimistisk. - Vi er næsten lige startet, men vi er dog kommet godt igang. Vi har nedsat en arbejdsgruppe, der er sammensat af repræsentanter for arbejdsgivere, fagforeninger, erhvervsuddannelserne, A-kassen, vejledere og for centraladministrationen. Og vi forventer, at vi i løbet af det kommende år har en køreplan for det overordnede valideringsarbejde på Færøerne. Hvis først arbejdsmarkedets parter godkender et system for validering og kompetenceudvikling, kan det politiske system komme på banen og udarbejde de nødvendige love og regler, siger Eyðun Gaard.

Links:

Erhvervsuddannelseskontorets hjemmeside: www.yrkisdepilin.fo

Sosu-skolens hjemmeside: www.heilsuskulin.fo

Begge hjemmesider er på færøsk.

Publicerad 27.4.2012 DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, validering, yrkesutbildning, 2009-2011

Se også Man skal kunne det man gør Den vigtige fleksibilitet Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Tid att tänka öppnade oanade möjligheter 18. april 2012 09:29 Så skriver ekonomie doktor Maria Österåker i den lilla skriften Att våga som handlar om att våga stanna upp och känna efter vad man verkligen vill med sitt liv och sluta jaga lyckan. Efter många års övervägande sade Maria Österåker upp sig från sitt arbete som företagsutvecklare och hon gav därmed upp tanken på en spikrak karriär för att i stället kunna göra det hon brinner för allra mest och samtidigt ha mera tid för att vara tillsammans med sin man och sina tre barn.

Hennes nyaste bok Lev mer på mindre, som berättar om hur familjen Österåker i allt större utsträckning blivit självförsörjande med egna odlingar och nyttodjur, har väckt stort intresse både i Finland och i Sverige.

Österåker har numera ett eget företag och livnär sig på att föreläsa och skriva böcker. Hon lär bland annat kulturentreprenörer och egna företagare att ”ta betalt, att våga sticka ut och att tänka i nya banor”.

– Jag vill också inspirera andra till att våga leva det liv de drömmer om och kanske framför allt inspirera till att våga leva ett lugnare liv.

Självhushållning skapar stolthet För Österåkers familj började det hela med ett oskyldigt experiment: de prövade på en självförsörjningsmånad, de ville se om och hur det gick att leva enbart på ägg från egna höns, egna grönsaker och bär och svamp från skogen.

– Det var inte så mycket för att vi ville vara klimatsmarta och ekologiska utan mera för att vi ville ta reda på hur litet pengar vi kan leva på och samtidigt vara nöjda med vårt liv.

Experimentet föll väl ut och lusten att pröva på att klara sig själv bara växte. Nu finns det både får, höns, kalkoner och biodling på gården och köksträdgården växer till sig.

– Vi är ju inga bönder utan vi har en ”gårdsplätt” som vi utnyttjar så gott vi kan.

Det viktigaste är kanske inte att spara pengar, även om det automatiskt också kommer att handla om downshifting, utan känslan av att kunna göra mycket helt själv och inte vara så beroende av andra. Att ha kontrollen själv och inte fastna i spiralen, där man jobbar och köper för att kunna leva.

– För oss handlar självhushållning om att hitta en livsstil som vi trivs med. Man får en annan stolthet och ett lugn i kroppen då man gör saker som känns meningsfulla. Det har varit fascinerande att se att när man tar sig tid för att tänka öppnar sig nya möjligheter. Saker får rum att hända när man ger rum för tankarna.

Små steg räcker Maria Österåkers främsta motiv är att leva gott och inte att sprida ett budskap. Att kallas folkbildare tycker hon låter för ambitiöst och ansvarstyngt, men hon är glad om hon kan inspirera andra genom att berätta om sina egna val.

– Mitt mål är inte att frälsa världen, och jag är inte för extrema lösningar, men om jag kan så ett frö är det fint. Det behöver inte alltid handla om stora förändringar i ens liv, kanske är det bara fråga om att börja baka bröd och grodda, allting är hemåt. Den här typens livsstil behöver inte heller gå stick i stäv mot att konsumera och använda pengar, men man kan till exempel välja att använda pengarna på något annat än mat.

Det behövs nyfikenhet http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

I dagens uppkopplade värld är det ingen större svårighet att hitta information om självhushållning på nätet, tröskeln man ska över är mera mental. Det handlar om att nyfikenheten väcks.

– På nätet finns det minst femtio recept på hur man konserverar rödbetor, men för att hitta dem måste man först inse att det går att konservera rödbetor och vilja veta mera om det.

Lättast tänds gnistan enligt Österåker om man helt konkret får bekanta sig med en självhushållande livsstil. Hon berättar om hur det gick till när hon som marthainspiratör träffade en grupp marthor som blev intresserade av att ha höns (Martha är den största kvinnoorganisationen i Finland och har ända sedan slutet av 1800-talet spridit upplysning om frågor kring hem och hushåll).

– Vi ordnade en hönskväll hemma hos oss, där deltagarna fick bekanta sig med våra höns, hålla i dem och se hur vi gör.

Det handlar om att väcka lusten att lära innan man börjar med själva innehållet och att lära sig något nytt väcker i sin tur en längtan att vilja veta mera, säger Maria Österåker.

Själv har hon för tillfället inga konkreta planer på att ytterligare höja självförsörjningsgraden, men hon vill gärna fortsätta med att överraska sig själv.

– Om jag tänker på hur mycket det har hänt under de fem senaste åren kan jag bara konstatera att jag inte har någon aning om vad som kommer att hända i mitt liv under de närmaste fem åren. Jag kan bara vara tacksam över att få leva ett liv fyllt av positiv nyfikenhet.

Publicerad 18.4.2012 DialogWeb ,

Sverige utveckling, folkbildning, näringsliv, 2009-2011

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna

2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 12. april 2012 09:25

How can LLL and training enhance the solidarity between generations?

The relationships between generations are strongly affected by demographic changes: By 2050, the average age in EU27 will rise to 48 years. Europe will experience a shift from societies with quantitatively dominant younger cohorts to societies in which the elderly form a solid majority. This macrohttp://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

demographic fact in which the aging society is combined with the low birth rates and the fact that young people will be the minority in European society will be one of the most important challenges for future European politics. The question of how to achieve social inclusion and cohesion under the conditions of demographic changes will be one of the priority topics to be addressed in the coming period.

A new intergenerational pact is needed In order to achieve the Europe 2020 priorities of an economy based on knowledge and innovation we need a new intergenerational pact in which knowledge and experience from seniors contribute fully to future innovations. Ignoring the experience and expertise of seniors would undermine reaching the objectives of sustainable inclusive growth and employment in the European Union. The demographic change requires new ways of thinking and dividing responsibilities and opportunities between generations – and this could have an important impact on the success of labour markets, the social-security systems and increased well-being of people of all ages.

New including ways to organise education Traditionally, education and training is organised by age groups and sectors. Even if the emphasis has been in lifelong and life-wide learning, there has not been a lot of activities in organising and valuing learning between generations: between the seniors and the young. However, intergenerational learning has an important role to play in supporting active participation of older people in social tasks: seniors have much-needed knowledge and skills, and should therefore be provided with incentives to return to work or stay in work. More generally, intergenerational learning is essential in fostering positive relations between people of different ages and life-situations and supporting the transmission and exchange of human capital, life skills, culture, values, and knowledge within society. As outcomes from many Grundtvig projects show, bringing together different generations through meaningful learning activities helps to break down barriers within communities, increase health and wellbeing of older people, prevent anti-social behaviour and challenge negative perceptions. So the time has come to give more value for the potential of intergenerational learning and this is, indeed, one of the objectives of the European Year.

Are there plans for adult learning activities aimed at shifting attitudes?

The Grundtvig, the EU's adult education programme, provides important financial support for learning and volunteering opportunities for older people. It has funded, and will continue to fund, many projects that do change attitudes. These projects engage adults into learning that support their personal well-being, social inclusion and active citizenship and improve their skills needed in rapidly changing labour market. They also show how learning at all ages can serve the social and economic needs of the society. Moreover, many projects addressed intergenerational learning and brought together young, older, and oldest people of our society working for common goals. Furthermore, the proposed 'Erasmus for All' programme will continue to be open to all European adult citizens, whatever their age, building upon the successful

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

experience of Grundtvig programme, which has funded more than 400 projects aimed at learning for older people and intergenerational learning.

Examples of Grundtvig projects which focused on active aging and intergenerational solidarity: HTML Example of projects against ageism and exclusion and Grundtvig networks to promote learning later in life and intergenerational learning:

* LIGHT - Innovative Methods and Practices to facilitate Social Inclusion: www.socialmobility.eu

* Re-start - Integrated pathways for adults working (re)integration: www.centrostudi-odc.it/project/re-startproject.eu/eng/enghome.html

* Grundtvig network E-NLL - Never Late to Learn! Promoting Opportunities for Learning in Later Life: www.enll.eu/#

* European Network for Intergenerational Learning: www.enilnet.eu/

BACHMANN, Dana

Dana Bachmann is Head of the Adult Education; Grundtvig unit at DG EAC. She is responsible for adult learning policy and for the implementation of the Grundtvig strand of the Lifelong Learning Programme. From 2008 to 2011 she worked at the European Court of Human Rights and previously she managed diverse projects in the field of environmental law in Central and Eastern Europe.

SÄÄVÄLÄ, Tapio Tapio Säävälä has been working in the field of education since 1985. He started his career as a Special Needs Education Teacher, and worked as a School Headmaster and as a Senior Adviser in the National Board of Education in Finland. He joined the European Commission in 2002 to work on lifelong learning policies and key competences in particular. In 20062011 he worked on school education policies focusing on curriculum development. Currently, he is Deputy Head of Unit responsible for adult education policies and the Grundtvig programme.

Publicerad 12.4.2012 DialogWeb ,

in English aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet, livslångt lärande, 2009-2011

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Adult education emptying out the peripheries Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development?

Dear Reader

2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education 12. april 2012 09:09 Employment is promoted as life expectancy increases across Europe and pension ages are rising.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

There is a difference between the northern and the southern part of Europe with regard to participation of older in the labour market, the people in the Nordic countries work longer. But there are many that fear that they will not be able to stay in their current jobs until they can retire on a decent pension.

Making a transition to a second carrier involves education.

The challenge for Lifelong learning systems in Europe is twofold With regards to the demographic change and its impact on education systems in Europe, the Member States can no longer afford to be without an efficient adult learning sector, integrated into their lifelong learning strategies, providing participants with increased labour market access, better social integration and preparing them for active ageing. The overall challenge for lifelong learning systems in the Member States is two-fold: to increase the overall volume of participation in adult learning, and to address the imbalances in participation in order to achieve more equitable outcomes. This means motivating, encouraging, enabling and supporting the adults least likely to participate in learning in all its modes, formal, non-formal and informal. This requires targeted public investment to reach those who have been least well served by education and training systems in the past. And from statistics we know that the group which is particularly vulnerable are older people.

A correlation between participation in LLL and work among older Since 2005 there has been a downward trend in adult participation in lifelong learning. There are, of course, strong differences between countries, with the Nordic countries showing the highest participation rates and South-Eastern European countries the lowest but the general trend is that the participation declines with age. What is interesting to note is that countries with a high overall lifelong learning participation rate tend to also have high participation rates for older workers (55-64). So if we need people to stay longer on the labour market the first step is to motivate people and lift the barriers to participation of older people in learning and training. While post-initial education and training needs an increasing amount of attention, it is not enough to focus only on this level if lifelong learning participation is to be effectively enhanced. Lifelong learning systems should provide people with flexible learning opportunities throughout their lifetime, interlinking learning in formal settings with skills and competences acquired at the workplace and in civil society (i.e. ‘lifewide’ learning).This can be done by improving the quality of information and by exploiting the learning potential of places like community centres, sports clubs, cultural institutions, as well as of institutions of initial education and training. This also includes developing high-quality guidance and information systems, based on a more learner-centred approach, as well as targeted financial incentives to individuals and support for the establishment of local partnerships.

Enhance learning opportunities for older The 2012 Joint Report of the Council and the Commission on the implementation of the Strategic Framework for European cooperation in education and training (ET 2020) emphasised the slow progress towards the establishment and implementation of lifelong learning strategies. It concluded that obstacles to LLL persist, such as limited learning opportunities inadequately tailored to the needs of different target groups; a lack of accessible information and support systems; and insufficiently flexible learning pathways. One of the priority areas for European cooperation in education and training in 2012-14 is enhancing learning opportunities for older adults and intergenerational learning. The coming period will therefore be critical to adapting the LLL systems to respond to the challenges of the demographic changes and to ensure that they are aimed at sustainably equipping the entire population, including the older cohorts with competences and opportunities for self-directed learning throughout life.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

BACHMANN, Dana

Dana Bachmann is Head of the Adult Education; Grundtvig unit at DG EAC. She is responsible for adult learning policy and for the implementation of the Grundtvig strand of the Lifelong Learning Programme. From 2008 to 2011 she worked at the European Court of Human Rights and previously she managed diverse projects in the field of environmental law in Central and Eastern Europe.

SÄÄVÄLÄ, Tapio

Tapio Säävälä has been working in the field of education since 1985. He started his career as a Special Needs Education Teacher, and worked as a School Headmaster and as a Senior Adviser in the National Board of Education in Finland. He joined the European Commission in 2002 to work on lifelong learning policies and key competences in particular. In 20062011 he worked on school education policies focusing on curriculum development. Currently, he is Deputy Head of Unit responsible for adult education policies and the Grundtvig programme.

Publicerad 12.4.2012 DialogWeb ,

in English aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet, livslångt lärande, 2009-2011

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities Adult education emptying out the peripheries Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development?

Dear Reader

2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities 12. april 2012 09:03

Lifelong Learning initiatives The year is intended to raise awareness of the contribution that older people make to society. Policymakers and relevant stakeholders at all levels are encouraged to take action with the aim of creating better opportunities for active ageing and strengthening solidarity between generations. This article is deals with Lifelong Learning initiatives launched by the EU in 2012.

Major European Conference in November

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

2012 Besides many initiatives at the European level promoting active and healthy ageing, the European Commission, DG Education and Culture will organise in the context of the European Year 2012, a major European conference on learning dimension of active ageing to be held in Brussels in November 2012. The purpose of the conference will be to take stock of national developments, to review existing analyses and good practice developed by Grundtvig projects, partnerships, networks and mobility actions and their potential for dissemination and mainstreaming. One of the themes of the conference will be healthy and active ageing and the role that learning activities play in keeping older people independent and healthy. The outcomes of the conference will provide a foundation for a first set of policy recommendations and guidelines as the basis for further policy cooperation in the framework of the European Agenda for Adult Learning adopted in November 2011.

A Study on Learning for active ageing and Intergenerational learning Furthermore, in 2011 we launched the Study on Learning for active ageing and Intergenerational learning to promote and steer the policy processes. The study will include the compendium of best practice projects in the field of active ageing and intergenerational learning that have been founded through the Grundtvig programme. Concluded in 2012, this study will help us to identify the key elements of the role of learning in an ageing society and its implications for Europe and will be used in the framework of European cooperation activities while defining an impetus for commitment and concrete action.

Plans to sustain the good effects of different LLL campaigns and initiatives The European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations 2012 is the unique opportunity and important momentum to promote active ageing policies across Europe. From the perspective of adult learning, the European Year provides an excellent opportunity to define the field of learning for active ageing and to place it in the context of overall active ageing policy. It is an occasion to highlight what has already been done but also to reflect on new solutions and gaps that remain be addressed at European, national, regional, and local levels. But active ageing policies do not stop with the end of the European Year 2012. The European Union will continue to support the key principles of promoting active ageing including learning opportunities for older people while fostering social inclusion and intergenerational solidarity.

Ambitious long term targets a part of Europe 2020 agenda The overall strategy for the EU – the Europe 2020 agenda - sets ambitious long-term targets which could only be achieved by addressing challenges that demographic change brings to our society. Moreover, the European Commission will strongly support the implementation of strategic objectives of the new European Agenda for Adult Learning of reaching seniors, especially by supporting Members States through the Open Method of Coordination, by collecting evidence and expanding knowledge-base. The future Electronic Platform for Adult Learning in Europe - EPALE, which should be launched in 2014, will offer the space for building up on the results of the European Year 2012 in the field of adult learning.

BACHMANN, Dana

Dana Bachmann is Head of the Adult Education; Grundtvig unit at DG EAC. She is responsible for adult learning policy and for the implementation of the Grundtvig strand of the Lifelong Learning Programme. From 2008 to 2011 she worked at the European Court of Human Rights and previously she managed diverse projects in the field of environmental law in Central and Eastern Europe.

SÄÄVÄLÄ, Tapio

Tapio Säävälä has been working in the field of education since 1985. He started his career as a Special Needs Education Teacher, and worked as a School Headmaster and as a Senior Adviser in the National Board of Education in Finland. He joined the European Commission in 2002 to work on lifelong learning policies and key competences in particular. In 20062011 he worked on school education policies focusing on curriculum development. Currently, he is Deputy Head of Unit responsible for adult education policies and the Grundtvig programme.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Publicerad 12.4.2012 DialogWeb ,

in English aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet, livslångt lärande, 2009-2011

Se også 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes 2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations - Education Adult education emptying out the peripheries Social partners: out with early exit - in with lifelong learning and career development?

Dear Reader

Alternativa vägar till universitetet under lupp 04. april 2012 12:48 Artikkeli suomeksi: HTML Universitetslektor Annelie Andersén, född 1977, är filosofie doktor i pedagogik med inriktning på vuxnas lärande och livslångt lärande. Hon disputerade i fjol vid Encell - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping under rubriken ”Ett särskilt perspektiv på högre studier? Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet”. Annelie Andersén bor i Tidaholm 60 km norr om Jönköping och hon har nyligen börjat arbeta som lektor vid Högskolan i Skövde, där hon ägnar en dag i veckan åt forskning.

– Min avhandling handlar om övergången från folkhögskola till högskola och universitet, om hur folkhögskoledeltagare ser på högskola/universitet och sig själva som eventuella framtida högskole- eller universitetsstuderande.

Andersén anser att det lärande som sker utanför den formella utbildningen inte får tillräckligt med uppmärksamhet.

– Vi tillbringar en relativt liten del av våra liv i skolbänken. Samtidigt så lär vi oss genom hela livet och det mesta vi lär oss torde vara sådant som vi lärt oss i andra sammanhang än i utbildning. Även i skolan lär vi ju oss sådant som inte står i lärooch kursplaner.

Internationell jämförelse För närvarande håller Andersén på med en forskningsgenomgång för att undersöka olika "andra chansen-vägar" till högskola och universitet, det vill säga vilka alternativ som finns för dem som inte går raka vägen från gymnasium eller motsvarande till universitet.

Det handlar om en internationell jämförelse och förutom Sverige kommer Andersén att titta närmare på åtminstone Portugal, Australien och USA.

– I Sverige och det övriga Norden har det redan länge funnits alternativa vägar, men i många länder saknas alternativ för

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

dem som en gång bränt sina chanser till högskoleutbildning.

I Sverige är Annelie Andersén ganska ensam om att forska på just detta område och att hon blivit kontaktad av kolleger både i Norge och i Finland tyder på att det också finns ett intresse för ämnet i Norden.

Det började med Bryggan Annelie Andersén har själv gått den traditionella vägen från gymnasium till högskola och en forskarkarriär. Hennes intresse för folkbildningens roll väcktes då hon för tio år sedan deltog i projektet Bryggan vid Mälardalens högskola, vilket gick ut på att väcka intresse för högskoleutbildning hos folkhögskolestuderande.

– Jag hade också turen att få delta i den statliga utvärderingen av folkbildningen (Sufo2) i början av 2000-talet. Jag hade läst D-kursen i pedagogik och uttryckt vid ett par tillfällen att jag gärna ville fortsätta forska. Sedan sökte jag diverse doktorandanställningar och till slut fick jag en som var kopplad till Encell i Jönköping.

Som förebilder har hon inte några enskilda personer, snarare valda delar av olika forskarpersonligheter.

– Som forskare är jag nog en aning bortskämd för tidigt i min karriär har jag haft turen att få arbeta tillsammans med både Gunnar Sundgren och Bernt Gustavsson, två av de stora namnen inom folkbildning i Sverige.

Att våga ta steget Anderséns förhoppning är att hennes forskning ska visa på hur man kan ge fler chansen att läsa vid högskola och universitet.

– För samhället i stort hoppas jag att den kan hjälpa fler att vilja och våga ta steget till universitetet.

Hon hoppas också att den ska hjälpa dem som arbetar inom folkhögskolan att bli medvetna om de olika representationerna och varifrån de kommer, att de börjar reflektera över vilka bilder av högskola och universitet som de förmedlar till sina deltagare. På samma sätt kan högskolans lärare bli mer medvetna om hur de bemöter nya studenter.

Fritt och roligt Annelie Andersén forskar framför allt för att tillfredsställa sin vetgirighet och dessutom tycker hon att det är både roligt och fritt.

– För mig betyder friheten i forskningen mycket, att jag kan få "grotta ner mig" i sådant som jag tycker är intressant och hela tiden få lära mig nya saker.

I Sverige är hon anknuten till forskargrupper vid Högskolan i Skövde och i Encell samt till Mimer, det nationella nätverket kring folkbildning vid Lidköpings universitet.

Hon ingår inte i några nordiska nätverk, men i flera internationella informella nätverk och därtill det europeiska nätverket ESREA.

Forskning om folkbildning i Sverige (Av Ann-Marie Laginder, föreståndare för Mimer) I går

Ett växande antal doktorsavhandlingar har publicerats inom folkbildningsforskningen sedan 1980-talet. I den tidiga forskningen var folkbildningens historia och folkrörelser ett centralt tema. 1990 fick folkbildningsforskningen en fastare form genom inrättandet av Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Mimer är organiserat som ett nätverk av forskare från olika discipliner och lärosäten samt av forskningsintresserade folkbildare.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

I dag

Den disciplin som dominerar forskningen är pedagogik följt av idéhistoria och historia. Men ytterligare ett femtontal discipliner finns representerade bland de cirka 80 doktorsavhandlingar som publicerats de senaste 20 åren. Den kunskap som producerats är mångfacetterad och behandlar både folkbildningens historia och samtida folkbildning. Sedan mitten av 1990-talet har forskningen om den samtida folkbildningen, dess samhälleliga roll och betydelser för verksamhetens deltagare, förstärkts inom ramen för statliga utvärderingar och anslag från Vetenskapsrådet. Den stora variationen i perspektiv är karaktäristiskt för forskningen, men också att dess fokus i stor utsträckning varit den svenska kontexten.

I morgon

Intresset för att internationalisera folkbildningsforskningen har börjat växa fram och återspeglas i en ökad internationell publicering och intresse för jämförande studier.

Forskningsinstitutioner

Folkbildningsforskning bedrivs inom en rad discipliner och på flera olika universitet och högskolor. Vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet bedrivs en omfattande forskning om folkbildning. Mimer har sin hemvist på avdelningen. Här finns också landets enda folkhögskollärarutbildning.

Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande: HTML Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning: HTML Föreningen för folkbildningsforskning: HTML Encell- nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande: HTML Publicerad 4.4.2012 DialogWeb ,

Sverige forskning, folkbildning, högre utbildning, 2009-2011

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Validering motiverar Malmöbor 22. marts 2012 12:32 Pia Dunbäck-Dahl, studie- och yrkesvägledare (syv) på Vägledningscentrum i Malmö, berättar om en av sina blivande validander – en man som nu läser på SFI, Svenska för invandrare. I hemlandet arbetade han som bilmekaniker. När han hörde om möjligheten att validera sina kunskaper mot den

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

svenska bilmekanikerutbildningen, blev han genast mer motiverad att lära sig språket.

– Han vill inte göra som många av sina kompisar och gå år efter år utan jobb, berättar Pia Dunbäck-Dahl. När han fick veta detta förstod han nyttan av att lära sig svenska språket.

DialogWeb träffar Pia Dunbäck-Dahl tillsammans med kollegorna Eva Gonner och Tobias Björklund på Vägledningscentrum i centrala Malmö.

Hur Sveriges kommuner arbetar med validering varierar stort.

Malmö är ett exempel bland många.

Tidsvinst att validera Den Malmöbo som vill få sina kunskaper validerade kan besöka Vägledningscentrum för ett första samtal med någon av studie- och yrkesvägledarna. Kanske har Malmöbon arbetat inom ett yrke i många år utan att vara utbildad, eller så har hon eller han motsvarande erfarenheter från ett annat land. Med validering finns en möjlighet att se om yrkeserfarenheten motsvarar så pass mycket av gymnasieutbildningen att bara en kortare kompletterande utbildning behövs.

Vägledningscentrum validerar enbart mot gymnasieyrken.

– Man kan vinna tid om man väljer validering framför ett reguljärt program, det är därför många vill validera, konstaterar Pia Dunbäck-Dahl.

Vägledningscentrum i Malmö anordnar bland annat gruppvalideringar mot barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Så fort det finns tillräckligt många validander påbörjas en validering som tar åtta veckor på heltid.

Vanligtvis börjar åtta valideringsgrupper om året i Malmö.

– Vi som syv validerar inte, det gör yrkeslärare. Därför har vi avtal med olika skolor dit vi skickar våra validander, berättar Tobias Björklund.

Enligt Vägledningscentrums egen undersökning, baserad på telefonsamtal till gamla validander, har över 80 procent fått jobb när de genomgått den kompletterande utbildningen efter en validering till barnskötare eller omvårdnadspersonal.

– Vi försöker hela tiden hitta nya yrken utefter de behov som finns. Det är viktigt att vi har både arbetsgivare och fack med oss, säger Eva Gonner.

– Inom vissa yrken finns hårt reglerade kravspecifikationer, till exempel elektriker. Därför är det otroligt viktigt att vi kan erbjuda bra kvalitet, säger Tobias Björklund.

Inte för den som vill byta yrke Pia Dunbäck-Dahl betonar att man inte kan söka validering om man är trött på sitt nuvarande yrke och vill byta bana.

– Vissa tror att validering är utbildning. De har kanske arbetat inom äldrevården och vill gå vidare och jobba med barnomsorg. Det kan ibland vara svårt att förklara att vi bara använder den kunskap de redan har, och om de vill göra något annat får de välja en vanlig utbildning, säger hon.

Vägledningscentrum validerar ungefär 300 personer om året. Många blir ditskickade av sina arbetsgivare eftersom de måste ha utbildning för att få en fast tjänst. Andra är arbetslösa och kan få behålla sin a-kasseersättning under valideringsperioden. Den kompletterande utbildningen får de dock finansiera med studiemedel.

Valideringen är både praktisk och teoretisk. På exempelvis barn- och fritidsvalideringen är fyra av åtta veckor förlagda till en arbetsplats som validanden inte har varit på tidigare. En medbedömarfortbildad barnskötare bedömer validandens praktiska yrkeskunnande.

– En del som har femton års arbetslivserfarenhet kan reagera och undra varför de måste gå på praktik trots sin långa erfarenhet. Men detta är praktisk validering, inte praktik. Vi har med det för att vissa bitar i ett yrke är svåra att bedöma bara genom att prata om dem, man måste se det göras, säger Eva Gonner.

Valideringsarbetet på Vägledningscentrum kräver mycket administration och tydlighet från studie- och yrkesvägledarnas

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

sida eftersom många aktörer är inblandade. Valideringsteamet träffas varje fredag och har möte för att stämma av att de utgår från samma ståndpunkt och samma rutiner. Samtidigt är de överens om att jobbet är roligt eftersom det så ofta leder till positiva resultat.

– Inom den reguljära utbildningen är det inte alla som vet vad de vill göra, men våra validander trivs med sina yrken och vill jobba kvar, säger Eva Gonner.

Publicerad 25.5.2012 DialogWeb ,

Sverige validering, studievägledning, 2009-2011

Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte

Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen 22. marts 2012 07:33 Wanja Petersen er uddannet sygeplejerske og leder og har i de seneste 14 år været leder i Tilhaldið.

- Min opgave er at skabe muligheder for de ældre borgere i kommunen. Tilhaldið er en mulighed for pensionister at få en dagligdag, hvor de fortsat kan dygtiggøre sig samt få forståelse for, hvor stor betydning en sund levevis har for livskvalitet, siger Wanja om sit arbejde.

Mangeartede muligheder Tilhaldið holder til i en gammel og smukt renoveret bygning i Torshavns centrum. Her er det hver uge muligt for kommunens pensionister at vælge mellem 26 forskellige arrangementer, hvoraf størstedelen er kurser og forelæsninger. Og der er noget for enhver smag. På det ugentlige program er der computerkurser, sprogkurser, kurser i madlavning, i linedance, i maskinstrikning, vævning, i hornarbejde samt gymnastik for både mænd og kvinder er blandt de mangeartede tilbud. Ugentlige gåture, fællessang, debatter og læsegrupper er også blandt valgmulighederne.

Underviserne er fagfolk, for vi går ikke på kompromis med kvaliteten. Kontinuitet i undervisningen og i Tilhaldiðs øvrige virksomhed er vigtig og en sjældenhed i dag, hvor opfølgning ikke er en selvfølge. Og denne kontinuitet må vi selv skabe, siger Wanja.

Husfolk med medansvar http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Og de mange ældre mennesker, der regelmæssigt gør brug af de talrige muligheder for aktiviteter, er ikke brugere, men husfolk, en betegnelse, som Wanja helt bevidst har valgt, da den bedre belyser de ældres rolle, når de kommer i Tilhaldið, end den mere uforpligtende betegnelse bruger. – De ældre har et medansvar for, at Tilhaldið fungerer. Stedet tilhører dem, og deres følelse af ejerskab er afgørende for, at de mange arrangementer skal lykkes, siger Wanja.

Rammerne er rigtig gode, og så må vi skabe indholdet. Dette forsøger jeg så, men altid i et samarbejde med husfolket. Det er jo ikke mig, der skal fortælle dem, hvad de skal lave, men jeg gør det, som er muligt for at opfylde deres ønsker, fortæller Wanja. Og ønsker og idéer er velkomne. Derfor har Wanja placeret en idé-kasse i korridoren, hvor alle kan fremsætte idéer og ønsker til fremtidige arrangementer og kurser.

Folkeoplysning med samfundsrelevans Vi har alt for lidt respekt for ældre mennesker. I det offentlige rum fokuseres der alt for meget på de svage, som i virkeligheden er en forsvindende del af denne aldersgruppe. Vores ældre borgere er også en del af vores samfund, og dette afspejles i Tilhaldiðs aktiviteter, siger Wanja.

Udover de mange faste kurser arrangerer Wanja fra tid til anden forelæsninger og seminarer, der, udover at være af oplysende karakter, som oftest også kan sættes ind i en samfundsaktuel kontekst. Den senest afholdte forelæsning handlede således om fiskeri-kvoter, et højaktuelt emne i den offentlige debat.

Internettets fordele og ulemper vil også snart blive belyst i en forelæsning i Tilhaldið. Forleden viste en undersøgelse, at 36% af folk over 60 år ikke er på internettet. Dette ønsker Wanja at få ændret, og derfor har hun hyret en ekspert til at belyse internettets fordele og ulemper for ældre.

Fritaget for forpligtelser Der er ikke tale om medlemsskab, og husfolket kommer og går, som de har lyst til. Disse mennesiker har været på arbejdsmarkedet i et langt arbejdsliv, så her i Tilhaldið skal de være fritaget for forpligtelsen af medlemsskab, fortæller Wanja.

Man kan være pensionist på så mange måder, er Wanjas holdning, og de stadig voksende besøgstal vidner om, at flere og flere af Torshavns ældre borgere vælger at bruge en del af deres hverdag i Tilhaldið. – Så vi har nok fat i den rigtige ende.

Men kun det bedste er godt nok, så vi søger hele tiden at udvikle vores tilbud, siger Wanja.

Tilhaldið Værested for de ældre borgere i Torshavns kommune, se www.torshavn.fo.

15.000 besøg i 2011. Af de næsten 20.000 borgere i Torshavns kommune er 3.500 over 60 år.

Der er åbent mandag til fredag kl. 9 til 16. 26 forskellige tilbud på det faste, ugentlige program.

Publicerad 22.3.2012 DialogWeb ,

Danmark aktivt medborgarskap, folkbildning, kultur, 2009-2011

Se også Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Validering kan styrkes betydeligt

”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” 22. marts 2012 07:12 Onsdag den 14. mars holdt islendingene sin formelle åpning av året. Overskriften for året på islandsk er: ”Virkni á efri árum, samband og samstöðu á milli kynslóða”. Programmet var som alle andre steder formell åpning, taler og kulturelle innslag. I Reykjavik åpnet leder for foreningen for eldre, Jóna Valgerður Kristjánsdóttir, arrangementet. Velferdsminister Guðbjartur Hannesson var dagens taler. Det var flere kulturelle innslag, med unge og eldre som spilte sammen. Solidaritet viste seg også å være den røde tråden i programmet, solidaritet mellom generasjonene. Representanter for unge og eldre utvekslet synspunkter og sang og spilte sammen.

Regjeringens strategi Islands velferdsminister bekreftet nasjonens deltakelse på arbeidsmarkedet. I 2010 var 80 prosent av folk i alderen 55-64 år i Island aktive, dobbelt så mange aktive som i samme aldersgruppe i Belgia og Italia, hvor deltakelse på arbeidsmarkedet er lavest i Europa. Pensjonsalderen i Island er 67 år, den reflekterer regjeringens strategi at eldre skal være aktive i arbeid.

Forholdene for eldre på arbeidsmarkedet skal forbedres, arbeidsgivere oppfordres til å skape helsevennlige omgivelser og arbeidsmiljø og tilpasse arbeidstider etter eldre medarbeideres behov. Guðbjartur Hannesson sa det slik:

- Med støtt voksende krav på arbeidsmarkedet og kraftig teknisk utvikling ser vi ikke lenger læring som en kortvarig innsats, men som en vedvarende oppgave. Med livslang læring opprettholder hver enkelt sine kompetanser på arbeidsmarkedet.

Alder skal ikke være en hindring Blant de eldre som delte av sine erfaringer var Bernharður Guðmundsson som har vært aktiv i NVL-nettverket Eldre i Arbeidslivet. Han fortalte om en periode i sin oppvekst da han var hos bestefaren i midten av forrige århundre. Også om samvær med egne barnebarn.

- Bestefar lærte meg generasjonenes verdier over århundrene i Island, å utføre sine plikter godt, uten frykt og klager, holde sine løfter og vise alle mennesker respekt, forsone seg med Gud og folk. Dette var dyrebar arv, det ser jeg best nå når jeg ser tilbake, sa Berharður. Han fortsetter:

- Det er like viktig for meg å få anledning til å være sammen med mine barnebarn og få innsikt i deres liv i starten av det tjueførste århundre. Den eldste bor i USA. Det er en helt annen verden enn jeg vokste opp i! Vi kan lage situasjoner hvor den enkelte ønsker å arbeide lenger, både fordi det er givende, og fordi det er økonomisk lønnsomt. Vi kan bidra til at flere blir aktive, både ute og hjemme. Og sist, men ikke minst viktig, kan vi bidra til at det fremmes holdninger og forventninger om at alder er ingen hindring, avsluttet Bernharður Guðmundsson.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Mer om åpningskonferansen på Island: Velferdarraduneyti.is PS. Overskriften på denne artikkelen er hentet ute fra Europa. Den kommer fra en herre langt oppe i nittiårene, Marlow Covan, som regelmessig opptrer sammen med sin kone Fran. De har vært ektefeller i over seksti år. De spiller firhendig på klaver, klokker, lur og fl. De mener også at LLL er de viktigste ingredienser i deres liv. MEN deres LLL står ikke for Lifelong Learning men Love, Laughter and Lord.

De kan sees og høres på YouTube.

Publicerad 22.3.2012 DialogWeb ,

Norge aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene 22. marts 2012 07:01 Temaet for året gir god anledning til å tenke over at europeerne lever lenger og sunnere enn noensinne, og det kan skape nye muligheter. Først og fremst oppfordres alle beslutningstakere og involverte til å stille opp mål og gjøre en aktiv innsats for å oppfylle målene. 2012 skal være mer en debatt: det skal gi synlige resultater. I alle de nordiske landene er det nå avholdt åpningskonferanser om temaet.

Mål for EUs år Hovedmålsettingen for EUs år for aktiv aldring er først og fremst å bidra til å skape en aktiv og bærekraftig aldringskultur i Europa. De tre områdene som veier tyngst i årets tema er helse, velferd og arbeid. Men det legges også vekt på å styrke solidaritetsfølelsen mellom generasjonene. Aktiv aldring gir de store årganger og framtidens eldre mulighet for å:

• kunne leve et sunt og uavhengig liv så lenge som mulig

• bli lenger på arbeidsmarkedet og dele deres erfaringer med andre

• øke deltakelsen i samfunnet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Det er også avgjørende å beholde solidariteten mellom generasjonene i samfunn med en hurtig voksende eldre befolkning.

Når færre unge skal produsere verdier til fordeling blant flere eldre, settes solidariteten på prøve. Begge grupper må gi noe. Skal samarbeidet mellom generasjonene sikres og styrkes, må begge parter, både de unge og de eldre, bidra. De eldre kan bidra med sine erfaringer, kunnskap og kompetanser, den yngre generasjonen er kjapp, kraftig og behersker teknikken bedre. Hvis man kan bringe disse ressursene sammen, så kan «output» på arbeidsstedet maksimeres. På det personlige nivå så betyr samspill mellom generasjoner blant annet at normer, verdier og slektskunnskap overføres.

Politiske utfordringer Utfordringen for politikere og involverte aktører er å forbedre mulighetene for aktiv aldring både i alminnelighet og på arbeidsmarkedet. Det skal være lettere å leve uavhengig, være aktiv på forskjellige områder som beskjeftigelse, sunnhet, sosiale tjenester, livslang læring, frivillig arbeid, bolig, it-tjenester og transport. Dette krever innovasjon, innovativ tenkning både hva gjelder verktøy og metoder for at folk skal kunne ta vare på seg selv og bo hjemme lenger. Eldre mennesker skal stimuleres til å ta bedre vare på sin helse og oppfordres til å delta aktivt i samfunnets forskjellige arenaer. Mange av dere som leser dette innlegget kommer til å bli 100 år! Og når det blir flere som står utenfor arbeidsmarkedet enn de som er i arbeid, så betyr det at vi, når vi nærmer oss de 100 år, kommer til å leve i et samfunn som ikke henviser aldring til passivitet og pleiehjem.

Arbeidsmarkedet Når vi i Norden skal gå løs på oppgaven med å tilpasse arbeidslivet til en aldrende befolkning, er det viktig å være klar over at vi på mange områder er bedre stilt enn de fleste av våre europeiske naboer. For det første har vi en gunstigere demografisk utvikling. Vi vil som de andre nasjoner få flere eldre per ung yrkesaktiv. Men vi har hatt høyere fødselstall i flere ti-år enn andre nasjoner i Europa. Likestillingspolitikken, og tilretteleggingen for at særlig kvinner har kunnet kombinere jobb og omsorgsoppgaver, har vært en klok sosial investering. Denne investeringen setter oss i stand til å tåle framtidas utfordringer bedre. For det andre, vi har allerede en høy sysselsetting blant eldre, sammenliknet med landene på kontinentet. For det tredje, vi har nå et Europa med voldsom arbeidsløshet blant de unge. En hel generasjon kan gå tapt, det er en tragedie. Dette har innvirkning på seniorpolitikken: Det skapes press for å lose de eldre ut av arbeidslivet, i den tro at det dermed blir lettere for ungdom å finne jobb. Livslang læring spiller en sentral rolle for eldre som vil holde sine kompetanser på nivå med yngre. I anledning av årets tema oppfordres alle voksne til å gripe enhver anledning til å være aktiv, utfordre seg selv, lære noe nytt og tilegne seg nyttige kompetanser.

Mer om året: http://europa.eu/ey2012/ Publicerad 22.3.2012 DialogWeb ,

Norge aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Kunskap i stället för bridge 13. marts 2012 12:32 På Senioruniversitetet tycks det inte existera någon ”akademisk kvart”. Spansklektionen börjar inte förrän halv tio, men redan kvart över nio är salen nästan full av studenter. En av dem är Barbro Lätth som berättar att hon pensionerades för fyra år sedan och började läsa spanska eftersom hon ofta reser till Kanarieöarna.

– Vi har en superb lärare även om det går långsamt att lära sig. Det är lättare att läsa en text än att prata. Men nu kan jag i alla fall hitta på bussar och göra mig förstådd på restauranger, säger hon.

Även Örjan Nilsson började läsa spanska efter pensionen för att kunna kommunicera med lokalbefolkningen i Spanien, där han bor under delar av året.

– Det är inte lätt. Även om vår lärare Astrid Mellbom inte håller med tror jag att det är svårare att lära sig språk när man blir äldre, säger han, men tillägger att en bonus med kursen är att den franska han läste i skolan har blivit bättre.

Oavsett inlärningstakt går motivationen hos såväl studenter som lärare inte att ta miste på. De flesta lärare på Senioruniversitetet är själva pensionärer som ser detta som ett stimulerande extraknäck.

Kai-Inge Hillerud, ordförande i Senioruniversitetets styrelse, instämmer i att Senioruniveristetet har engagerade studenter:

– De här kursdeltagarna är oerhört mottagliga och väldigt på bettet. Minst hälften gör noggranna anteckningar. Ofta avbryter de mitt i föreläsningarna och ställer frågor, och i pausen efteråt vill många ställa tilläggsfrågor till föreläsarna.

Föreläsarna själva uttrycker ofta förtjusning och tycker att det är kul med en så intresserad publik, säger han.

Bland de första i Sverige Senioruniversitetet i Stockholm är ett studieförbund som vänder sig till pensionärer. I Sverige finns mellan 25 och 30 föreningar med samma inriktning men Stockholms senioruniversitet är ett av dem som har funnits längst. Det bildades 1991 på initiativ av det betydligt större studieförbundet Folkuniversitetet. Tack vare ett samarbetsavtal med Folkuniversitetet får Senioruniversitetet ett statsbidrag som finansierar arvoden och lön till lärare och föreläsare.

Senioruniversitetet har också en rad volontärer som bland annat hjälper till vid de hektiska terminsstarterna och ser till att alla deltagare på en föreläsning har betalat avgiften.

– Allt arbete som har att göra med att bygga upp programmet sker på ideell basis, dels av styrelseledamöterna och dels av en speciell grupp som hjälper till att komma med idéer, berättar Kai-Inge Hillerud när vi träffas i Senioruniversitetets lokaler i centrala Stockholm.

Varje termin görs nya program – det är ovanligt att samma föreläsningsserier ges två gånger. Det beror enligt Kai-Inge Hillerud främst på att de akademiska forskare som anlitas sällan är så intresserade av att upprepa sig.

– Det sägs ibland att akademiker inte vill tala inför vanligt folk, men vår erfarenhet är att det fungerar väldigt bra, de ställer nästan alltid upp, säger Kai-Inge Hillerud.

Senioruniversitetet erbjuder inga kurser i stavgång, bridge, tai-chi, sömnad eller annat som brukar ses som vanliga sysselsättningar för äldre. Här är det kunskap som står i fokus. Ett av Senioruniversitetets allra populäraste inslag är tisdagsföreläsningarna där bland annat forskare och författare talar. Den biograf som hyrs för att tillgodose efterfrågan brukar vara fullsatt till sista plats – sammanlagt ungefär 700 personer.

Senioruniversitetet anordnar också föreläsningsserier inom olika ämnen, till exempel litteratur, musik, naturvetenskap eller världsdelar. Bland de många titlarna i vårens program finns ”Sara Lidman och det svenska 50-talet”, ”Afrika i fokus” och ”Hjärnans vindlingar”.

Senioruniversitetet anordnar också universitetskurser där de engagerar universitetslärare och följer samma läroplan som på universitetet. Där finns tentamensmöjligheter även om deltagarna inte får några ”riktiga” högskolepoäng på kurserna.

Senioruniversitetet arrangerar dessutom seminarier och visningar i samarbete med Filminstitutet och Stockholms

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

konstmuseer.

Välutbildad kvinna en typisk deltagare Kravet för att bli student vid Senioruniversitetet är att man har fyllt 55 år och är pensionär. Man måste också betala föreningens medlemsavgift på 150 kronor. Nyligen ändrade föreningen reglerna så att den som ville gå på en specifik föreläsning inte behövde betala medlemsavgiften förrän han eller hon visste om de fick en plats på föreläsningen. Denna nya princip gjorde att medlemsantalet under en period minskade, men nu blir de allt fler igen. Under 2011 hade Senioruniversitetet i Stockholm nästan 5 000 medlemmar.

Den typiska deltagaren på kurserna och föreläsningarna är en välutbildad kvinna som tidigare har arbetat inom något akademiskt område.

– All kultur bärs upp av kvinnor och en överväldigande del, kanske två tredjedelar, av våra medlemmar är kvinnor. Våra kurser och föreläsningar blir också ett socialt ankarfäste när två-tre väninnor kanske träffas och äter lunch innan, säger Kai-Inge Hillerud.

Många av styrelseledamöterna och volontärerna är också pensionerade akademiker. Kai-Inge Hillerud själv är jurist och arbetade i mer än 30 år som akademiråd vid Vetenskapsakademien. Därifrån fick han med sig ett kontaktnät bestående av framstående naturvetare och medicinare. Och just kontaktnäten är en ovärderlig tillgång när programmet utformas.

Publicerad 22.3.2012 DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, vuxnas lärande, högre utbildning, kultur, 2009-2011

Se også Om tyst kunskap Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Aktiva medborgare en uppgift för skolan Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna

Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

08. marts 2012 09:28 Gruvedriften i Kiruna går med store overskudd, ny gruvedrift etableres i Pajala, og også annet næringsliv blomstrer. Unge blir tilbudt jobb før de er ferdig med utdanningen. Nye utdanningstilbud blir utviklet så sant det er studenter nok, og utdanningstilbudene blir tilrettelagt med nettstudier. Lennart Andersson, kansellisjef i Lapplands kommunalförbund, tegnet opp dagens bilde på et minisymposium i Kiruna 27. mars.

Lapplands kommunalförbund (LKF) omfatter kommunene Kiruna, Jokkmokk, Galliväre og Pajala. Minisymposiet var et samarbeid mellom LKF og DISTANS-nettverket i Nordisk nettverk for voksnes læring, NVL.

- Vi driver et kontinuerlig arbeid for å identifisere

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

utdanningsbehov, vi undersøker hvilke behov næringslivet har, behov fra offentlig sekter og etterspørsel fra enkeltinnbyggere.

Så forsøker vi å få i gang utdanning som passer, og her trenger vi universitetenes hjelp. Vi tror på denne «samverkan» mellom LKF, næringsliv, offentlig sektor og enkeltinnbyggerne, sier Lennar Andersson.

Blandede undervisningsformer Mens det tidligere var studentene som måtte reise til studiestedet, var det også en periode hvor underviserne reiste ut til læresentra og studiesteder i Lappland. Etter hvert har nettbaserte former tatt over en god del av reisingen, men en praktiserer stadig blandede former, hvor nettstudier kombineres med samlinger.

Både Luleå tekniske universitetet og Umeå universitet er samarbeidspartnere for LKF, og samarbeidet er godt. Det har vært kritisert at universitetene bruker for lang tid på å utvikle nye studietilbud etter at behovet er beskrevet, men dette har bedret seg. For universitetene er den største utfordringen at det kan bli for få studenter for å kunne sette i gang et studium.

Kunnskap – kompetanse – nytenkning - Umeå universitet har lokale kontaktpersoner i hver kommune, for å kunne forstå den lokale prioriteringen. Vi ser også at det er viktig med nær kontakt med bedrifter under utdanningen, ikke bare mot slutten når studentene skal søke jobb, sa Anna Norberg fra Umeå universitet. Hun konkluderte med følgende:

- Studenten som får jobb i regionen er bærer av kunnskapstriangelets alle deler: Ny kunnskap – ny kompetanse – nytenkning – kort sagt nytte! Dette gjelder i høyere grad i innlandet enn ellers. (Kunnskapstriangelet forskning – utdanning – innovasjon som omsettes til ny kunnskap – ny kompetanse – nytenkning.)

Utdanning og økonomisk vekst ikke nok - Etablering av utdanningsinstitusjoner har ofte blitt presentert som et redskap for å forhindre fraflytting i rurale områder, men det har ikke nødvendigvis fungert så bra, hevdet doktorand Anna Gudrun Edvardsdottir fra Island.

«Utdanning skaper utvikling i utkantområder» er slett ikke alltid en sannhet. Utkantområder trenger utdanning, ja, men hva mer trengs for at folk skal ønske å bo der? Anna Gudrun Edvardsdottir forsker på dette, og har innhentet data fra to områder på Island, Østlandet og Vestfjord-området, samt fra ”Highlands and islands” i Skottland. Interessante resultater begynner å vise seg i materialet hennes.

- Tallenes tale er klar. Mange flere kvinner enn menn er universitetsstudenter. Langt flere kvinner enn menn tar nettutdanning. Kvinners stilling og makt er likevel underlegen menns. Menn eier fiskebåter, og de har større makt i lokalpolitikken. Det er en sosial ubalanse i mange samfunn, en skjev maktfordeling, og samfunnet lider under det. Mange kvinner velger å flytte. Men nettopp kvinner er limet i utviklingen av rurale områder.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Sosialt bærekraftige lokalsamfunn - Lokalsamfunnet må være sosialt bærekraftig for at folk, og ikke minst kvinner, skal ønske å bo der. Høyere utdanning og forskning kan spille en stor rolle for å skape sosial bærekraft i et område. Kunnskapssamfunnet burde være et godt grunnlag for et bærekraftig samfunn, og fjernundervisning ett av verktøyene som utdanningsinstitusjonene kan bruke. For å få til en bærekraftig utdanning trenger vi transformativ læring, sa Anna Gudrun Edvardsdottir. Hun forklarer transformativ læring som en prosess der en endrer referanseramme.

- Det er snakk om kritisk refleksjon over oppfatninger og synspunkter, og målet med en slik tverrfaglig tilnærming er å gi studentene selvinnsikt og styrke til å endre perspektivet, avsluttet Anna Gudrun Edvardsdottir.

Minisymposiet i Kiruna var det fjerde i en nordisk rundreise hvor DISTANS-nettverket setter fokus på utdanning og utkantområder. De øvrige har funnet sted i Rudkøbing i Danmark, i Torshavn på Færøyene og i Mikkeli i Finland. Allerede i mai blir det et nytt minisymposium, i Husavik på Island, og det siste og avsluttende symposiet blir i Finnmark i september.

Publicerad 8.3.2012 DialogWeb ,

Norge distansutbildning, glesbygd, lokal utveckling, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene

Forskarveteran värnar om mjuka värden 07. marts 2012 14:08 Artikkeli suomeksi: HTML Institutionsledare Sigvart Tøsse, född 1943, disputerade 2005 vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, förkortat NTNU, med avhandlingen Frå folkeopplysning til vaksenopplæring. Han är bosatt i Trondheim och har studerat historia, pedagogik och matematik. Innan han blev forskare arbetade han bland annat som lärare och inom museivärlden.

Han har även haft lokalhistoriska uppdrag. Att det blev forskning i vuxnas lärande berodde mest på slumpen.

- Jag började som relativt ny inom området vuxnas lärande år 1992. Jag var ute efter ett nytt jobb och området lockade.

Under min forskarkarriär har det skett flera strukturella omvandlingar inom fältet. Forskningen fick år 2008 ett eget

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

institut, Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap (IVR), vid NTNU och jag har varit dess ledare sedan starten.

Jag är vald för en period som går fram till sommaren 2013 då jag kommer att gå i pension.

Tyngdpunkten i mitt arbete har varit utvecklingen (historia och politik) av folkbildningen och vuxenutbildningen och det är områden som jag behandlat förutom i min doktorsavhandling även i två böcker (Folkeopplysning og vaksenopplæring.

Idear og framvekst gjennom 200 år och Historie, praksis, teori og politikk) samt i en rad artiklar och konferenspresentationer.

Med tiden har jag via studier och undervisning kommit att intressera mig för de pedagogisk-filosofiska traditionerna och de teoretiska perspektiv som har skapat grunden för vuxnas lärande i praktiken och som ämnesområde.

Själva ämnesområdet

är svårt att avgränsa, och det gäller även internationellt. Det är inte förankrat i en enda disciplin (t.ex. sociologi eller psykologi) utan är mera tvärvetenskapligt och kan därför sakna en klar identitet, mission och yrkesorientering. Detta återspeglas i olika namnbruk: vuxenpedagogik, vuxenutbildning, vuxnas lärande (som vi använder numera). Vad är förresten folkupplysning eller folkbildning i dag? Den har placerats under ett allmänt paraply, livslångt lärande. Mina kolleger och jag problematiserade frågan om fältets status i en presentation på den nordiska forskningskonferensen om adult learning i Linköping år 2007: ’Adult Education (som eget separat fält) is dead – (men trots detta) Long live Adult Education’. Det vill säga, den är inte död, men har förändrats och fått större och nya utmaningar! Hos oss har vuxnas lärande knutits till vägledning och rådgivning (på engelska guidance and councelling). Det sista är en internationell trend.

Inom rådgivningen har vi också fokus på ledarskap.

Ett annat intresseområde är utbildningspolitik och nordiska perspektiv. Jag var medredaktör och huvudredaktör för serien Adult education research in Nordic countries (den så kallade nordiska årsboken om vuxnas lärande) som dessvärre upphörde år 2000 av ekonomiska orsaker.

Forskning och undervisning hör ihop och IVR har två mastersprogram och ett bachelorprogram i vuxnas lärande och rådgivning. Jag undervisar och handleder inom dem. Innan de kom i gång var jag också deltidsanställd som föreläsare och handledare i det erfarenhetsbaserade mastersprogrammet i vuxenpedagogik vid Universitetet i Tromsö, ett program som nu är nedlagt.

Arbetet har gett mig

goda internationella kontakter, både i Norden och i det övriga Europa. Tack vare dem har jag fått resa mycket och samtidigt kunnat utveckla mitt eget område. I Norden har vi som forskar inom vuxnas lärande haft ett välfungerande informellt nätverk ända sedan 1990-talet och vi samlas till forskarkonferenser vartannat år. Jag har også deltagit i några nätverk och konferenser inom ESREA – European Association for Research on Education of Adults. Personligen ser jag att min insats nuförtiden mest är att förstärka den allmänna insikten om och kunskapsbasen för fältet och att bidra till att bygga upp studierna och den forskningsbaserade undervisningen som nu är aktuell. (Min senaste bok har undertiteln "Om kunnskapsgrunnlaget for voksnes læring"). Jag orienterar mig bredare än att enbart fördjupa mig i specialområden. I min egenskap av en sorts veteran inom fältet ligger mitt huvudintresse i att kunna profilera vår kompetens och samhällsnytta både inom universitetet och utåt mot näringsliv och samhälle och att genom samarbete (inte minst inom Norden) förstärka

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

forskningen. Ur detta perspektiv måste vi också jobba för politiskt erkännande och se till att den mångsidiga förståelsen av vuxnas lärande som kultur och folkbildning inte drunknar och tappas bort i ett ensidigt fokus på människan som ett humant kapital som enbart ska främja näringslivets ekonomiska tillväxt.

Forskning om vuxnas lärande i Norge I går

I Norden är Norge det sista land som har etablerat akademisk forskning i vuxnas lärande och där är detta område i högsta grad ett marginellt fenomen inom den akademiska världen. Efter att Norge fick sin första lag om vuxenutbildning 1976 knöts den till den frivilliga vuxenutbildningen i bildnings- och studieförbundens regi. Först när IVR grundades blev vuxnas lärande ett etablerat ämnesområde inom universitetssektorn. Betecknande för Norges position är att man inte förrän nu har haft professurer i vuxnas lärande.

I dag

IVR är i dag den enda akademiska institutionen i Norge som bedriver forskning och undervisning på området. Det nationella centret Vox är mera ett statligt förvaltningsorgan. Besläktad forskning bedrivs också på andra ställen, till exempel kring distansundervisning, kompetensutveckling i arbetslivet, organisation och ledarskap, men inom dessa områden identifierar sig forskarna inte med ”vuxnas lärande” eller ”vuxenutbildning”.

Till en viss grad styrs forskningen av och dras mot det som efterfrågas och som ger externa intäkter (uppdrag) och fältet definieras och utvidgas i enlighet med kompetens och intressen hos enskilda forskare. Det märks konkret bland annat på att inlärningsperspektiv anläggs på organisation och ledning, teknologistödd inlärning och att det är möjligt att gå med i projekt som är knutna till hälsa och välfärd och utveckling av inlärningsmiljöer i företag, skolor och institutioner.

I morgon

IVR försöker integrera vuxnas lärande och rådgivning samtidigt som områdena ska utveckla sin egenart. Det finns möjligheter att utvidga områdena, bl.a. utbudet inom fortbildning. NTNU har en egen enhet för detta. Profilen är praktisk, knuten till tillämpad forskning med kontakt till och samarbete med näringsliv och samhälle (stat och offentliga institutioner) som även ger IVR uppdrag.

Utmaningar knutna till migration och kulturell mångfald, integration och exkludering, välfärd, kultur och demokrati samt livslångt lärande för alla (även äldre/pensionärer) är något som den framtida forskningen måste fokusera ännu mera på.

Enligt Sigvart Tøsse måste forskningen i ännu högre grad än förut vara tvärvetenskaplig och ämnesöverskridande och försiggå via nätverk och samarbete för att kunna spänna över ett brett spektrum av teorier och perspektiv.

Forskningsinstitution

Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap (IVR), vid NTNU/

Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim www.ntnu.no/ivr www.esrea.org www.vox.no Publicerad 12.3.2012 DialogWeb ,

Sverige forskning, 2009-2011

Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Grundutbildning räcker inte

Rekordmånga tog betyg 07. marts 2012 12:44 Antalet klienter som fullföljer sina kurser har hela tiden ökat.

Förra året tog 1 212, av dem som sitter på anstalt, betyg inom Kriminalvårdens Lärcentrum som erbjuder kurser på grundläggande nivå, gymnasial nivå samt svenska för invandrare. Antalet klienter som påbörjar studier, yrkesinriktade eller teoretiska, fortsätter också att öka.

Läs mer på Kriminalvarden.se DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Brottspåföljdsmyndigheten fann föremål för nedskärningar 07. marts 2012 11:13 - Vi har sökt inbesparingspotential som garanterar att vi med säkerhet är kapabla att anpassa oss till anslagsramen.

Samtidigt har vi i viss utsträckning berett oss på förmodade men inte ännu exakt förutsägbara kostnadstryck, säger Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör Esa Vesterbacka.

Brottspåföljdsmyndigheten går också in för att öka produktiviteten och resurshushållningen genom att bl.a. reducera den fängelseundervisning som skaffas i form av köpta tjänster och öka den utbildning som finansieras av skolmyndigheterna och genom att utvidga det programmatiska samarbete som hänför sig till samhällspåföljder och öppna anstalter.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Läs mer: www.rikosseuraamus.fi/57801.htm DialogWeb ,

Sverige fängelseutbildning

Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna Grundutbildning räcker inte Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Utländska interner i infoskugga

Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub 06. marts 2012 12:02 Kort før jul blev kvinden Carina med ét landskendt i Danmark.

Som modtager af kontanthjælp blev hendes økonomi centrum for en ivrig debat om omfanget af fattigdom i Danmark. Men set med filosof Ole Thyssens øjne er den egentlige tragedie i historien om Carina og hundredtusinder af andre danskere rettelig, at det lader sig gøre år efter år – og årti efter årti – at leve på overførselsindkomst, uden at det bliver anfægtet.

- Det er blevet stadigt lettere at melde sig ind i svaghedens klub, hvor der ikke længere kræves noget af én. Insisterer man for eksempel i dag på, at man er stresset, står en hær af professionelle klar til at udrede, støtte og behandle. Og der er ikke lang vej til, at du med diagnosen stress er fredet – dig kan vi ikke forvente yde en indsats til fællesskabets bedste, siger Ole Thyssen, der er professor ved Institut for Ledelse, Politik og Filosofi ved Copenhagen Business School.

Parallelsamfund Siden velfærden for alvor tog fart i 1960’erne har vi udviklet et parallelsamfund, hvor et lille flertal af befolkningen i den arbejdsdygtige alder er i beskæftigelse, mens hele ca. 750.000 andre er på passiv forsørgelse, mange diagnosticeret med en psykisk lidelse.

Samtidig har velfærdsydelserne bredt sig til alle tænkelige områder af vores liv. Samfundet skal ikke alene tage hånd om vores psyke og forsørgelse. Det må også træde til, når vi kæmper imod overvægt, alkoholmisbrug eller ikke magter at opdrage vores børn.

- Vi har udviklet en rettighedskultur, hvor ansvaret for vores liv ikke længere ligger hos os selv, men hos det offentlige, som både skal fjerne al lidelse og gøre os lykkelige. Uanset om det er os selv eller vores børn, der kommer ud i noget skidt, forventer vi, at skolen eller sagsbehandlerne i kommunen træder til og løser problemerne. I dag holder vælgerne og politikerne hinanden fast i et dødsgreb, når det gælder velfærdsydelser, mener Ole Thyssen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

En rolle som offer Når det er kommet så vidt, skyldes det, at velfærdshjulet drejes af mange hænder, påpeger filosoffen. Udover borgere og politikere bidrager såvel erhvervslivet – ikke mindst medicinalindustrien, samt en meget stor gruppe professionelle ansatte i velfærdsindustrien og endelig massemedierne til, at hjulet aldrig stopper.

- Medierne dyrker dagligt historier om grupper af borgere, det er synd for, og stiller politikere til ansvar for at løse deres problemer hellere i dag end i morgen. Og politikerne siger ikke fra, fordi de skal genvælges. Alle parter har et ansvar for, hvordan tingene har udviklet sig, men det største ligger i mine øjne hos den stadigt voksende gruppe af professionelle medarbejdere, der har som deres levebrød at levere velfærdsydelser. De burde se kritisk på, i hvilken grad de samtidig bidrager til udvikling af en svaghedskultur, som inviterer til, at borgerne påtager sig en rolle som offer, der behøver hjælp, frem for at tage ansvar på sig, mener Ole Thyssen.

Solidaritet med fællesskabet Han understreger, at han absolut ikke vil velfærdssamfundet til livs. Det er essentielt for de nordiske landes identitet, at vi har nogle veludviklede sociale systemer, som samler udsatte borgere op. Derimod efterlyser han, at vi som borgere føler en større solidaritet med fællesskabet og spørger os selv, om vi nu også bidrager med alt det, vi kan. En gang talte man om, at hjælpen var for de ”værdigt trængende” – det har vi måske brug for at fokusere på igen.

- Dilemmaet er, at velfærdsydelser i sig selv øger efterspørgslen på endnu mere af samme slags. Ikke mindst i en narcissistisk epoke som vores, hvor vi hele tiden spørger hinanden om, hvordan vi har det og hvad vi føler, frem for hvad vi vil udrette. Velfærden har grebet om sig i en grad, så den trænger til en nedkøling. Måske kommer den som følge af den økonomiske krise, vi oplever i disse år. Tager vi samtidig hul på en debat om hvilke grænser, der nødvendigvis må være for velfærden i fremtiden, kommer vi måske et vigtigt skridt videre, siger Ole Thyssen.

Ole Thyssen har fået med- og modspil i flere debatter om synet på velfærdsstaten. Hør udsendelsen fra DR’s P1 formiddag: HTML Eller Netværket på DR’s P1: HTML Publicerad 6.3.2012 DialogWeb ,

Danmark lika möjligheter, hollbar utveckling, 2009-2011

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer

Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

28. februar 2012 09:05 Artikkeli suomeksi: HTML Forskningsledare Renata Svedlin är 54 år och pedagogie doktor. Att jobba med bildningsfrågor beskriver hon som en oavslutad resa.

”Jag har arbetat på Utbildningsstyrelsen i två repriser, först som överinspektör och efter några år som bildningschef i Karis stad, som direktör för Utbildningsstyrelsens svenska verksamhetsenhet.

Direktörsuppdraget var tidsbestämt och när det tog slut år 2009 tyckte jag att det var dags att pröva på en helt annan roll: jag började jobba som universitetslärare vid Åbo Akademi.

Sedan 2011 är jag även forskningsledare för tillämpad pedagogik vid samma universitet.

Efter min magisterexamen gick jag vidare med mina studier vid sidan av yrkesliv och familjebildning för att småningom doktorera kring utvärdering i skolan. Redan innan hade jag flera forskningsinriktade utvärderingsuppdrag på Utbildningsstyrelsen, där jag bland annat utvärderade specialundervisningen i grundläggande utbildning, de svenska folkhögskolorna, studiehandledning, nordiska utbytesprogram samt förmiddags- och eftermiddagsverksamhet.

Under hela mitt yrkesliv har jag hållit kvar en fot i den akademiska världen eftersom jag anser att det är viktigt att anlägga flera perspektiv på utbildningsfrågor. Om man inte ser ett större mönster finns det en risk att de blir alltför politiskt och trendmässigt färgade.

Ledarskap i ett större perspektiv Inom Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi ingår jag i en forskargrupp om ledarskap och skolutveckling som leds av professor Michael Uljens. I gruppen ingår femton forskare och en forskarskola med doktorander. För tillfället fungerar jag också som koordinator för forskarnätverket Educational Leadership inom den nordiska föreningen för pedagogisk forskning NFPF/NERA. Föreningen ordnar sin fyrtionde årliga kongress i Köpenhamn i mars med temat Everyday Life, Education & Transformations.

För närvarande forskar jag om folkhögskolorna och ledarskap. Jag jämför också och kontrasterar detta mot forskning om rektorer inom grundläggande utbildning.

Folkhögskolorna har man inte tidigare sett på ur ett ledarskapsperspektiv även om också det handlar om att leda utbildning. I den bemärkelsen står grundläggande utbildning och folkhögskolan på samma startlinje. För utomstående kan folkhögskolans verksamhet vara svårare att greppa eftersom den inte i samma mått styrs av angivna ramar. Uppfattningen om vad folkhögskolan är präglas av synen på den grundläggande utbildningen, men min förhoppning är att man via forskningen kan stärka och förtydliga bilden av vad folkhögskolan tillför vårt utbildningssystem och ge en klarare bild av vilken rikedom denna form av utbildning innebär. Hittills har forskningen ofta följt skolstadieuppdelningar och det är därför intressant att överskrida gränser och analysera större helheter och inte enbart enskilda sektorer.

Dags för fokus på den enskilda människan Folkhögskolorna är endast sparsamt föremål för pedagogisk forskning, samtidigt som de står för en alternativ pedagogik och alternativa verksamhetsformer, vilket gör dem intressanta i ett jämförande forskningsperspektiv. Det pågående forskningsprojektet är givande både med avseende på ledarskapsfrågan inom den grundläggande utbildningen och med tanke på utvecklingen inom folkhögskolorna. Det leder också in på centrala frågor om bildning och skolans roll.

Tidigare har forskningen mycket fokuserat på den fria bildningens historia och traditioner, ofta genom att beskriva enskilda verksamhetsformer som till exempel studiecirklar, medborgar- och arbetarinstitut samt folkhögskolor. Det som saknas är forskning om vad möjligheten till fri bildning innebär för den enskilda människan. Det finns generellt hållna enkätbaserade

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

undersökningar kring detta, men inte forskning som följer denna fråga över tid, för att beskriva vad det innebär i form av livshållning och attityder. Också frågan om växlingar mellan formell, informell och nonformell inlärning skulle vara ett intressant forskningsområde.”

Länkar: www.abo.fi/tillampadpedagogik http://nera2012.au.dk/

http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/kas/kasva/vk/svedlin/

Forskning om fri bildning i Finland I går: Forskningen handlade om den fria bildningens historia och traditioner

I dag: Forskningen handlar om självförståelse och identitet, speciellt gällande den fria bildningens institutioner. Forskning bedrivs inom projekt och nätverk, som kan vara internationella. Ett exempel är det europeiska BeLL-projektet.

I morgon: Forskarnätverken förstärks. Ett exempel på detta är projektet SVV (Freedom and Responsibility in Non-formal Education) som koordineras av Samverkande bildningsorganisationerna (SBO). Ansvariga för forskningen inom området är Östra Finlands universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi.

Forskningsorganisationer Aikuiskasvatuksen Tutkimusseura

Samverkande bildningsorganisationerna (VSY/SBO)

Universitet: universiteten i Östra Finland, Åbo, Tammerfors, Helsingfors och Jyväskylä samt Åbo Akademi Publicerad 28.2.2012 DialogWeb ,

Sverige forskning, folkbildning, 2009-2011

Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

Finland

Tvärsektoriellt och klimatsmart ska det nordiska samarbetet vara http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

20. februar 2012 08:14

Finland har ordförandeskap i NMR år 2011 ”Det gröna Norden – klimatsmart aktör” har Finland kallat sitt program för ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet år 2011. Målet är att de nordiska länderna ska få en ännu synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare.

Finland har valt att både fokusera på klimatförändringarna och på att förankra det nordiska globaliseringsinitiativet, men man Fotograf: Johannes vill också satsa på aktiviteter på gräsrotsnivå som grund för det Jansson/norden nordiska samarbetet. Det är viktigt att förbättra de praktiska förutsättningarna för ett brett deltagande på gräsrotsnivå.

I det finländska programmet ingår även så kallade sektorspecifika program och mål och ett av dem är det arbetsprogram som rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete kring vuxnas lärande, SVL, har utarbetat.

Verksamheten inom SVL omfattar folkupplysning, grundutbildning för vuxna, yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning i ett perspektiv av livslångt lärande. För det konkreta nordiska samarbetet inom vuxnas lärande står NVL, nätverket för vuxnas lärande.

Grön tillväxt Teman inom utbildning och forskning är ”Ett mångkulturellt och internationellt Norden” och ”Ett kunnigt Norden”. De syftar båda på kompetens som bygger på utbildning, forskning och innovationer och skapar förutsättningar och mål för grön tillväxt.

– Grön tillväxt kan tolkas mycket brett och ett mål är att få in tänkandet överallt så att det blir mainstream, säger Ulla-Jill Karlsson, som är finländsk medlem i SVL. Hon är konsultativ tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriets avdelning för utbildning och forskning och ett av hennes ansvarsområden är vuxenutbildning.

– Att utnyttja sociala medier i samarbetet och satsa på distansundervisning är ett annat grönt mål.

Värt att satsa på ungdomarna En klar prioritering i Finland är att väcka finländarnas intresse för det nordiska samarbetet och att väcka insikten om att det är en god idé att lära sig svenska, vilket Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori också betonat.

I Finland förs just nu en livlig och ställvis aggressiv debatt kring ett fenomen som döpts till ”tvångssvenska”, dvs. frågan om elever i finskspråkiga skolor också i fortsättningen ska läsa svenska som obligatoriskt ämne eller ej. SVL tar inte ställning till detta, men vill betona svenskans betydelse i det nordiska samarbetet.

– Ett faktum är att kunskaperna i svenska inte är så utspridda som man skulle önska, säger Ulla-Jill Karlsson.

Att det är viktigt att få ungdomarna med för att det nordiska samarbetet ska leva vidare är givet. Därför går man under året bland annat in för att stärka ungdomarnas nordiska identitet och deras intresse för de nordiska språken.

Ett viktigt led i detta är Nordplussamarbetet, som under Finlands ordförandeskap får ett nytt program som tas i bruk år 2012 . Evalueringen av det nuvarande Nordplusprogrammet blir färdig i februari 2011 och planeringen av den nya programperioden 2012-2015 kommer att basera sig på den utvärderingen.

– Också inom vuxenutbildningen är det viktigt med språkinlärning. Vi har ju en gemensam nordisk arbetsmarknad och en vuxen kan via Nordplus få viktiga impulser för att jobba nordiskt.

Ulla-Jill Karlsson sitter i programkommittén för Nordplus Vuxen och hon tycker att den programperiod som avslutas i år har fungerat bra med de baltiska länderna som nya medlemmar.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

– Vuxenutbildningen är ju ett väldigt brett område och det är fint om representanter för alla områden deltar också i fortsättningen. Samarbetsmässigt kunde Nordplus kanske fungera på en ännu bredare bas.

Det är en god idé att lära sig svenska i Finland, betonar samarbetsminister Jan Vapaavuori.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Nya former för samarbete Det tvärsektoriella samarbetet inom utbildningen lyfter Finland nu fram som en ny och innovativ satsning inom det nordiska samarbetet.

– Genom åren har det nordiska utbildningssamarbetet präglats av samarbete knutet till de olika sektorerna inom utbildning.

Sektoröverskridande samarbete kring aktuella teman kan leda till nya innovationer, påpekar Ulla-Jill Karlsson.

Det sektoröverskridande arbetet konkretiseras till exempel genom att man ordnar gemensamma seminarier och konferenser, där både SVL, Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) och Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) deltar. På våren ordnas ett seminarium kring mobilitet och nordiska språk, där även det nya Nordplusprogrammet behandlas, och på hösten samlas man kring teman som kulturell mångfald och nya nordbor inom utbildningen. Också i det här samarbetet har man som mål att arbeta ”grönt” och bland annat använda sociala medier.

Invandrares utbildning i fokus Invandring, mångkultur och invandrares utbildning är aktuella frågor i alla nordiska länder. Under Finlands ordförandeskapsperiod kommer man att söka efter och sprida god nordisk praxis, som främjar mångkultur och invandrares utbildning från förskola till vuxenutbildning.

– Här är det speciellt viktigt att dra in NVL som kan komma med goda exempel och även studien ”Voices of Users” är ett viktigt redskap. Handledning och erkännande av kunskaper är speciellt viktiga områden inom utbildningen av invandrare, säger Karlsson.

Norden kan dra nytta av internationell undersökning Kunskap och utvecklande av kunskap är centrala inom utbildningspolitiken. För detta krävs en högt stående forskning kring utbildning och läroanstalter som hela tiden utvecklas. Dessutom är det viktigt att den högre utbildningen görs mer synlig

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

och lockande.

I det arbetet spelar förstås det nordiska forskningssamarbetet en viktig roll och även tillgången till jämförelsedata om internationella kunskaper.

Finland tar därför initiativet till att de nordiska länderna drar nytta av den nystartade internationella PIAAC-undersökningen, som mäter kunskapsnivån hos vuxna. Tidigare har SVL tagit fram rapporten ”Nyfikna sinnen” (”Curious Minds” på engelska) som bygger på samma idé. Ulla-Jill Karlsson välkomnar den nya möjligheten att utnyttja en internationell studie på nordisk nivå inte minst för att det blir väldigt dyrt att göra egna studier.

– Nu kan de nordiska forskarna som deltar i PIAAC-undersökningen lyfta ut de nordiska resultaten och samarbeta kring dem som en fördjupning av den internationella undersökningen.

Målsättningen med en nordisk analys av PIAAC- materialet är att lyfta fram skillnader och likheter mellan de nordiska länderna och detta kan i sin tur leda till förslag om framtida nordiska politiska åtgärder inom vuxnas lärande.

Forskargruppen håller på och etablerar sig för tillfället och PIAAC-undersökningen väntas vara klar år 2012. År 2013 torde materialet vara tillgängligt för nordisk analys.

Den nordiska utbildningsforskningen vill Finland också stärka genom ett expertseminarium i samband med det så kallade Faellesmötet i augusti i Åbo.

Ulla-Jill Karlsson påpekar att det inom den mångfacetterade vuxenutbildningen är viktigt att ha ett organ som NVL som gör arbetet synligt och för det vidare via sina nätverk.

– NVL gör ett ypperligt arbete och ur SVL:s synvinkel är det vissa områden som är speciellt viktiga, det vill säga kartläggning och integrationsforskning i relation till utbildning, vägledning och validering, multikulturell förståelse och interkulturell kompetens samt vägledning i relation till arbetsmarknaden.

Clara Henriksdotter

cupranen(ät)abo.fi DialogWeb ,

Vuxnas Lärande ,

Finland Nordiska prioriteringar

Kulturen er med i rygsækken 13. februar 2012 11:12 Vejledere skal udvide deres værktøjskasse for at opnå større effekt i indsatsen rettet imod borgere med indvandrerbaggrund.

For eksempel er selve vejlederrollen ukendt i mange af de lande, immigranterne kommer fra. De associerer ofte vejlederen med en magtfuld myndighedskontrol, derfor kan det kræve ekstra finfølelse og tålmodighed at skabe den nødvendige tillid i vejledningsforløbet.

Sproglige barrierer kan selvsagt også spille en afgørende rolle for dialogen. Frem for at arbejde med tekstbaserede vejledningsmetoder kan det give større udbytte at vælge fx visuelt baserede vejledningsmetoder.

Workshops i hele Norden Processen bliver bedre, hvis der kommer en klarere bevidsthed om, at både de nye landsmænd og vejlederen selv bærer en kulturbaggrund med sig, der ofte spiller ind i

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

vejledningsforløbet.

Det var nogle af konklusionerne, der kom frem ved fem workshops i efteråret forskellige steder i Norden. Her pegede vejledere på behovet for at supplere deres eksisterende værktøjskasse med ny viden, metoder og kompetencer for at styrke vejledningen af de nye medborgere.

En krævende proces Hele vejlednings- og valideringsprocessen bliver anderledes kompliceret, når det for eksempel er en ingeniør fra Østeuropa eller en håndværker fra Somalia, man sidder overfor som vejleder, konstaterer seniorkonsulent i Nordisk Ministerråd Kai Koivumäki, der indtil sidste år var ansat i det finske arbejds- og erhvervsministerium og her var en af tilrettelæggerne af efterårets workshops.

- En del immigranter kommer med forudsætninger fra helt andre uddannelsessystemer, arbejdsmarkeder og kulturer. I nogle tilfælde kan de dokumentere uddannelser og joberfaring og få det godskrevet. Men i andre tilfælde er der måske tale om et håndværk, vi ikke længere kender i Norden. Ofte har de som nye medborgere desuden behov for helt grundlæggende information om ikke alene arbejdsmarked og uddannelse, men også om, hvordan mange andre forhold i samfundet er tilrettelagt, noterer Kai Koivumäki.

Fælles nordiske overvejelser Derfor blev der på temadagene blandt andet talt for at styrke de kollegiale netværk både blandt vejledere indbyrdes og til andre relevante parter som sprogskoler og kommunerne.

Selv om vejledningen er meget forskelligt organiseret i de nordiske lande, og der er store forskelle på indvandringen til landene, er det i vid udstrækning de samme overvejelser, der optager vejlederne på tværs af grænser, viste temadagene.

For eksempel at der i arbejdet konsekvent skal sættes fokus på det enkelte individ. Og desuden på de særlige ressourcer, udenlandske borgere besidder i et stigende flerkulturelt Norden.

Samtidig skal vejlederne også turde konfrontere de udfordringer, kulturmødet indebærer i samfundet, med en nysgerrighed og provokation, der kan løsne op for de stereotype forestillinger, vi ofte har om hinanden.

Uddannelse måske på vej Til efteråret ligger en rapport klar om det fælles nordiske udviklingsprojekt om multikulturelle kompetencer i undervisning og vejledning, temadagene var en del af. Men dermed er sidste punktum i denne indsats næppe sat, vurderer Kai Koivumäki.

- Interessen blandt vejlederne har været meget stor, og nogle har allerede efterlyst, om der kan etableres et fælles nordisk uddannelsesforløb på det flerkulturelle område. Det vil vi selvfølgelig gerne undersøge mulighederne for, siger han.

Multikulturel vejledning Temadagene om flerkulturelle kompetencer i vejledningen fandt sted som led i arbejdet iværksat af NVL, Nordisk Netværk for Voksnes Lærings vejledernetværk. Formålet med projektet er, at vejledere, der bistår klienter med en anden kulturbaggrund end deres egen, deler erfaringer og udvikler deres praksis. Deltagerne kom fra en række forskellige institutioner i Finland, Færøerne, Island, Sverige og Danmark.

Publicerad 13.2.2012 DialogWeb ,

Danmark invandrare, kultur, studievägledning, 2009-2011

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Se også Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt Reformbølge ruller over Danmark Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer

Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner 01. februar 2012 12:17

Å tenke lenger enn nesetippen - Norge har alltid hatt ambisiøse formannskapsprogrammer i Nordisk Ministerråd, slår Gry Høeg Ulverud fast. De som har fulgt det nordiske samarbeidet ser likevel en tydelig endring, eller snarere en realitetsorientering, de siste årene. Formannskapet varer bare ett år om gangen, og det er begrenset hvilke resultater en kan få til på den tiden hvis en ikke viderefører arbeidet fra forrige formannskap, forklarer Høeg-Ulverud. Derfor har det vært et grundig samarbeid mellom Finland (som hadde formannskapet i 2011), Norge og Sverige (som skal ta over i 2013) i planleggingen av årets formannskapsprogram. - Vi satser på helhetstenkning og kontinuitet for å få best mulige resultater av det nordiske samarbeidet, slår Høeg Ulverud fast. Kontinuitet og langsiktighet fremstilles av de to damene som mye mer fruktbart enn noen slags nordisk revolusjon. Litt kjedelig for journalisten, kanskje, men dog.

Arbeid, velferd og voksnes læring?

Hovedsatsingsområdet i det norske formannskapet er arbeid og bærekraftig velferd. «Økonomiske kriser, klimautviklingen og demografisk utvikling setter den nordiske velferdsmodellen under press. Sektorprogrammet for utdanning og forskning handler om hvordan det nordiske samarbeidet kan gjøre forskning og utdanning til enda bedre, mer konkrete og håndgripelige virkemidler for å realisere målet om å sikre velferden i Norden» skriver Kunnskapsminister Kristin Halvorsen og Forsknings- og høyere utdanningsminister Tora Aasland i innledningen til utdanningsprogrammet. Hvilken rolle har så voksnes læring i dette bildet, og hvilke ambisjoner har det norske formannskapet på vegne av lærende voksne?

Lære integrering av Sverige - I SVL har vi vært opptatt av å utveksle erfaringer med nasjonale initiativer, og å lære av hverandre, sier Anne Skomedal.

Ett av de nye viktige temaene som har kommet opp på den nordiske arenaen, knyttet til voksnes læring, er

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

integreringsspørsmål. –Hvis vi tar Sverige som eksempel, så har de mange erfaringer med dette, sier Gry Høeg Ulverud, og forklarer videre: - De har lengre erfaring enn oss med 3. generasjons innvandrere og med resultatene av både vellykket og mislykket integrering. – Vi kan lære både av det de har gjort rett og det de har gjort feil, legger Skomedal til. Et tiltak som det norske formannskapet vil ta initiativ til, er å vurdere behovet for forskning på leseferdigheter og språkforståelse blant innvandrere for å styrke deltakelsen i samfunn og arbeidsliv.

Frafall Alle de nordiske landene opplever at mange elever slutter i den videregående utdanningen før de har fullført. Frafall er et økende samfunnsproblem for velferden. Det finnes snart ikke jobber for de som ikke har utdannelse, og samtidig viser statistikken at de som ikke har fullført videregående er overrepresentert blant sosialklienter og innsatte i fengslene. – Dette er i fokus hos alle de nordiske landene, og det er stor interesse for å lære av hverandres initiativer på dette området, slår Høeg Ulverud fast. Ulike strategier for å fange opp de som har falt ut, både unge og voksne diskuteres i flere fora. I det norske formannskapsåret skal det også være et felles møte med de tre rådgivningsgruppene på utdanningsfeltet, SVL, rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) og rådgivningsgruppen for nordisk samarbeid innen høyere utdanning (HØGUT) samt embedsmannskomiteen for utdannings- og forskningsområdet, EK-U.

Verktøy for andre Utdanning er hvert år sentralt i formannskapsprogrammet, og voksnes læring inngår som en del av dette. – Det som er nytt i år, er at vi i større grad vektlegger utdanningens betydning for andre politikkområder, sier Høeg Ulverud. Utdanning ses nå mer på som et verktøy for å nå andre sektorers mål, i tillegg til egenverdien.

Innovasjon - Et viktig satsingsområde i år er også innovasjon, sier Anne Skomedal. I begynnelsen av juni arranger Nordisk Ministerråd sammen med NVL en stor konferanse om innovasjon og voksnes læring på Fornebu. – Dette blir den store, åpne konferansen vi arrangerer om voksnes læring i år, forklarer Skomedal. Der skal det diskuteres innovasjon og kreativitet i lys av den nordiske velferdsmodellen, ut fra et livslangt læringsperspektiv. Innovasjon i læreprosesser, grenseoverskridende partnerskap, nye former og arenaer for læring samt utvikling av innovative kompetanser er aktuelle temaer på konferansen.

PISA for voksne I 2013 kommer resultatene av PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies). Enkelt fortalt er det «PISA for voksne», en stor OECD-studie der de fleste nordiske land deltar sammen med nesten tretti land totalt. De felles nordiske forberedelsene til å følge opp resultatene fra denne undersøkelsen vil også bli viktige i det norske formannskapsåret, det går fram av sektorprogrammet «Velferd i praksis». Totalt sett gir formannskapsprogrammet inntrykk av at mye skal gjøres, selv om ingenting skal revolusjoneres. – Uansett er det viktigste at det nordiske samarbeidet er et levende samarbeid, en arena der partene opplever det som relevant å samarbeide og utveksle erfaringer på tvers. Det er Gry Høeg Ulverud og Anne Skomedal skjønt enige om.

Publicerad 1.2.2012 DialogWeb ,

Norge innovation, internationalisering, avhoppare, 2009-2011, Nordiska prioriteringar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene

2011 11. januar 2012 15:55

DialogWeb 2011

DialogWeb förändras

NVL:s webbpublikation DialogWeb förändras från och med januari 2012.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Webbtidningens artiklar blir publicerade löpande i adressen www.dialogweb.net och utvalda artiklar också på Facebook.

Bloggar och artiklar kommer att spegla det som sker inom nordiskt samarbete för vuxnas lärande, och relateras till verksamhet inom NVL:s nätverk. DialogWeb skall sätta fokus på aktuella teman under Norges förmanskap i Nordiska ministerrådet samt Europeiska Unionens temaår 2012 om aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer.

NVL utger inte längre den tryckta årspublikationen som presenterade ett urval av det föregående årets artiklar. Dessa artiklar kan läsas på webben. Tematiskt tryckt Dialog skall publiceras i 2012 i anknytning till nordisk Innovationskonferens som hålls den 4 -5 juni i Oslo.

Artiklar ur tidigare utkomna nummer kan du läsa via länkarna till vänster.

Mer om: dialog

DialogWeb 2011

Se også 6/2011: Kulturell mångfald 5/2011: Ett kunnigare Norden 4/2011: Kulturarv 3/2011: Norden i världen 2/2011: Språk

Etterspørsel etter mer tall om voksnes læring 11. januar 2012 15:18 For å kunne si noe om utviklingen i voksnes deltakelse i utdanning og effekter av tiltak på feltet trenger vi sammenlignbar statistikk for hvert land. Denne artikkelen påpeker behovet for sammenlignende statistikk på voksenopplæringsområdet og hevder at man gjennom det kan formidle hva som er gode og effektive tiltak og på den måten lære av hverandre gjennom kunnskapsdeling.

Les artikkelen her: PDF Publicerad 11.1.2012 DialogWeb ,

Norge vuxnas lärande, 2009-2011

Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega ”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er” Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene

2012 10. januar 2012 15:09 SVERIGE

Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna

Varför finns det inte fler specialpedagoger med särskild kunskap om vuxna studerande? Och när kommer mer forskning om utbildning i fängelse? Det är några av frågorna som det nordiska nätverket för fängelseutbildning lyfter fram i sina rekommendationer.

Läs mer » NORDEN

Grundutbildning räcker inte

Nordiska fängelseundervisningsdagar ordnades för femtonde gången.

Läs mer » NORDEN

Kvinnor i fängelse – mångfaldigt utslagna

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Man måste börja med att stärka kvinnornas självkänsla, få dem att känna att de är värda något, annars är det svårt att erbjuda någon som helst utbildning. Det poängterade Kaisa Tammi-Moilanen, direktör för Vanaja öppna fängelse, då hon talade vid de nordiska fängelseundervisningsdagarna i Tavastehus i mitten av september.

Läs mer » FÄRÖARNA

Uddannelse og nye beboere i Nordatlanten

1,8 procent af den færøske befolkning er i de seneste årtier kommet til landet fra fjernere og mere eksotiske egne end de nordiske lande. Og hovedårsagerne til, at de bosætter sig i deres nye, fjerne hjemland er enten arbejde eller parforhold. En god indføring i det nye lands sprog, kultur og samfundsforhold er central for, at de inkluderes i det færøske samfund.

Läs mer » NVL

Alfa og omega

- Jeg sier det selv, det hjertet er fullt av, renner munnen over med, smiler leder i det nordiske Alfarådet, Helga Arnesen.

Hennes hjerte er fullt av morsmål, språklæring og omsorg for analfabeter. Selv om hun ikke liker ordet analfabet. – Hvem vil vel beskrives bare ut i fra det man ikke kan?

Läs mer » NVL

Framgångsfaktorer för att möta utmaningar

Samhälle och arbetsliv präglas alltmer av snabba och omfattande omstruktureringar och förändringar. Arbetslösheten ökar och det krävs kunskap och kompetens för att konkurrera om de arbetstillfällen som finns. Utan jobb glider människor lättare in i utanförskap och samhällsklyftorna riskerar att öka. Utan arbetstillfällen stannar hela samhällen upp och den gemensamma välfärden och offentliga servicen blir svår att upprätthålla. Hur blir vi framgångsrika på att hantera och möta dessa utmaningar?

Läs mer » DANMARK

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Otte grunde til at lykkes

Danske kunstnere skaber udvikling og innovation og bidrager til et bedre arbejdsmiljø i organisationer og virksomheder. De er klædt på til opgaven af uddannelsesforløbet Kunstgreb, som er ét af godt 20 uddannelsesinitiativer, en gruppe nordiske forskere har analyseret for at identificere, hvad der kendetegner velfunderede projekter inden for efteruddannelse i Norden.

Läs mer » ÅLAND

Ett åländskt valideringssystem under utveckling

Projektet ”Validering på Åland” når sitt slut i december 2012. Peter Strandvik från Utbildnings- och kulturavdelning vid Ålands landskapsregering tog över valideringsprojektet, då det hade stått utan projektledare i flera månader. Nu, ett år senare berättar Strandvik om både styrkor och svagheter när det gäller valideringsfrågor på Åland.

Läs mer » FINLAND

Högskolor och företag behöver varandra

Validering av realkompetens är en utmaning för universitet och högskolor, inte minst för att formell utbildning hittills värderats högre i högskolevärlden. Attityderna håller på att förändras och man börjar alltmera inse att universiteten drar nytta av att de via valideringen kan få reda på vilka kunskaper arbetslivet genererar och behöver.

Läs mer » FÄRÖARNA

Vejledning og vejlederens kompetencer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Vejledning for alle – hvor som helst, når som helst, var overskriften på en konference, der blev afholdt i Torshavn på Færøerne den 7. mai i år. NVL, Nordisk Netværk for Voksenlæring arrangerede konferencen i samarbejde med Vejlederforeningen på Færøerne.

Läs mer » SVERIGE

Validering motiverar Malmöbor

Att få möjlighet att validera de kunskaper man fått i livet är en morot för många. Med validering går det oftast snabbare att bli behörig till ett yrke än om man går en reguljär utbildning. DialogWeb har besökt Vägledningscentrum i Malmö där ungefär 300 personer varje år får sina kunskaper validerade.

Läs mer » DANMARK

Validering kan styrkes betydeligt

Der er afgjort plads til forbedring, når det gælder adgangen til og den konkrete brug af validering af realkompetence. Men der er også et stort engagement i at udvikle kvalitet og styrke arbejdet med realkompetence i Norden. Sådan lød konklusionen ved et fælles nordisk seminar om kvalitet i validering, hvor status og problemer blev sat til debat.

Läs mer » DANMARK

Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv

– Om man har turen att i sin forskning någon gång beträda ny mark känns det som att röra sig i ett vackert orört snölandskap och se sina egna fotavtryck i snön.

Läs mer » FÄRÖARNA

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Hen imod en formel validering på Færøerne

Med en rekordhøj arbejdsløshed, hvor 80 procent af de arbejdsløse er ufaglærte, er anliggender som validering og kompetenceudvikling mere aktuelle end nogensinde på Færøerne. Denne kendsgerning har ansporet Erhvervsuddannelseskontoret til at påbegynde et arbejde med at formalisere validering og kompetencevurdering af ufaglærte, der ønsker at videreuddanne sig.

Läs mer » FINLAND

Tid att tänka öppnade oanade möjligheter

”Snopet konstaterar jag att det är först när jag slutade vara allt det jag trodde förväntades av mig som jag blev allt det jag ville bli. Ju mindre jag anstränger mig, desto bättre fungerar det.”

Läs mer » EUROPA

2012 the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations – Lifelong Learning activities

DialogWeb was interested in learning about the policy issues / priorities set by the European Commission related to Adult Education during the European Year for Active Ageing. Ms Dana Bachmann Head of Adult Education and Mr Tapio Säävälä Deputy Head, kindly answered some questions which will be published in a series of three articles here in DialogWeb in April 2012. The first is on Lifelong Learning activities, the second on education and employment and the third on solidarity and attitudes.

Läs mer » EUROPA

2012 the European Year for Active Aging and Solidarity http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

between Generations - Education

This is a second article in a series of three on policy issues / priorities set by the European Commission related to Adult Education during the European Year for Active Ageing. DialogWeb asked Ms Dana Bachmann Head of Adult Education and Mr Tapio Säävälä Deputy Head, at the European Commission if the LLL systems in Europe are capable of providing the education and training necessary to facilitate transitions for adults preparing for a second carrier?

Läs mer » EUROPA

2012 the European Year for Active Aging and Solidarity between Generations – Solidarity and Attitudes

This is the last article in a series of three on policy issues / priorities set by the European Commission related to Adult Education in 2012 the European Year for Active Ageing. Here Ms Dana Bachmann Head of Adult Education and Mr. Tapio Säävälä Deputy Head, at the European Commission answer the question on how LLL and training can enhance solidarity between generations and shift attitudes towards older.

Läs mer » SVERIGE

Alternativa vägar till universitetet under lupp

– Det är spännande att lärande sker i så många olika former och i så många olika miljöer - både formella och informella genom hela livet. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt.

Läs mer » EUROPA

Europa-året 2012: Året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Europas innbyggere blir eldre og møter nye utfordringer, derfor har EU-kommisjonen valgt å markere 2012 som det europeiske år for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene. Året skal ikke bare skape oppmerksomhet om de utfordringer den aldrende befolkning bringer, men også belyse de muligheter som finnes for å takle disse utfordringene.

Läs mer » FÄRÖARNA

Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen

En lærende organisation, der går forrest med viden og kompetencer vedrørende ældres behov, og at husfolk og medarbejdere samarbejder om sundhed og trivsel både i huset og i samfundet. Dette er visionen for Tilhaldið, et hverdagscenter for Torshavns ældre borgere.

Läs mer » SVERIGE

Kunskap i stället för bridge

Att bli pensionär innebär ofta att man får extra tid över. Ett sätt att använda den tiden är att stilla sin kunskapstörst.

Senioruniversitet i Stockholm lockar många äldre till föreläsningar och seminarier inom olika akademiska områden.

Läs mer » ISLAND

”Det kommer mest an på holdningen; vi er bare så gamle som vi syns vi er”

Islendinger er blant de nasjoner i Europa hvor aller flest eldre, langt opp i åttiårene ennå er aktive på arbeidsmarkedet. Det indikerer at Islendingene liker å arbeide. I Island er et arbeidsliv til 75 ikke uvanlig. Hvorfor er det sånn? Det henger nok

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

sammen med tradisjoner, holdninger og relativt lav arbeidsledighet.

Läs mer » NVL

Forskarveteran värnar om mjuka värden

Det är viktigt att vi fortsätter att ta vara på den humanistiska aspekten av lärandet, det vill säga "learning to be".

Läs mer » NVL

Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden?

Utfordringene i de såkalte utkantområder i nordiske land endrer seg, og de kan endre seg raskt. I Lappland i Sverige var det stor arbeidsløshet på 1990-tallet. Folk flyttet for å finne arbeid. I dag er det stikk motsatt. Det er arbeidskraftmangel og mangel på mennesker til å fylle alle jobbene.

Läs mer » DANMARK

Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Det personlige ansvar er forsvundet i det moderne danske velfærdssamfund. I dag forventer vi, at staten gør os lykkelige og fjerner enhver lidelse frem for, at vi selv tager ansvaret på os. Der er sat en moralsk deroute i gang, men ingen siger stop, fordi såvel politikere som borgere og den voksende professionelle behandlerindustri har interesser i, at velfærdshjulet fortsætter med at dreje, mener filosof Ole Thyssen.

Läs mer » FINLAND

Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

”Det är helt grundläggande att reflektera kring hur vi skapar vårt varande och vårt samhälle.”

Läs mer » NMR

Kulturen er med i rygsækken

Mere viden, styrkede kollegiale netværk og øgede kompetencer i bl.a. kulturforståelse blandt vejledere kan forstærke indsatsen for borgere med udenlandsk baggrund, så de lettere kommer ind på arbejdsmarkedet. Sådan har det lydt på en række workshops i Norden, der kan munde ud i en fælles nordisk uddannelsesindsats for vejledere.

Läs mer » NMR

Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner

Formannskapet i Nordisk Ministerråd er i 2012 i Norges hender. Tittelen på formannskapsprogrammet er «Velferdsstaten i et nordisk perspektiv» og utdanningsprogrammet følger opp under tittelen «Velferd i praksis». – Det vil nok ikke innebære noen revolusjoner, sier Anne Skomedal, varamedlem av SVL, rådgivningsgruppen for nordisk samarbeid om voksnes læring. - Men selv om det er preget av kontinuitet har vi jo store ambisjoner, legger medlem av SVL Gry Høeg-Ulverud til.

Läs mer » NORDEN

Etterspørsel etter mer tall om voksnes læring

Det er en klar målsetning om å øke andelen voksne i utdanning. Alle de nordiske landene vektlegger voksnes læring, både formell utdanning og utdanning og opplæring på forskjellige områder i samfunnet.

Läs mer »

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

Mer om: dialog

(klicka på bilden, PDF, 3 Mt)

Dialog

Tema: Innovation Detta temanummer trycktes inför den nordiska Innovationskonferensen

4 – 5 juni 2012 i Oslo.

Tidningens artiklar belyser temat ur olika synvinklar och många av skribenterna eller de som intervjuas medverkade också på konferensen.

Innovationskonferansen 2012 arrangades av NVL – Nordiskt nätverk för vuxnas lärande – på uppdrag av Nordiska Ministerrådet i samarbete i med Kunnskapsdepartementet, Vox - nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk och NFF – Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning.

Dokumentation från konferensen hittar du HÄR.

LLinE: Workplace learning and innovation The theme of Lifelong Learning in Europe, LLinE, December 2012 issue is Workplace learning and innovation. The issue is co-edited with EDI-Europe, European network on employee-driven innovation. The focus is on learning - and innovative processes within European workplaces in both private and public sector – especially bottom up processes. The issue will appear online in a digital format.

DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb.

NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Rådgivningsgruppen for Nordisk Samarbejde om Voksnes Læring), NMR.

Artiklarna i webbpublikationen publiceras löpande.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2012

www.nordvux.net/

rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.

DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries.

NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Rådgivningsgruppen for Nordisk Samarbejde om Voksnes Læring), NMR.

The articles in DialogWeb will be published continuously. www.nordvux.net/

rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.

DialogWeb

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2012[13.01.2015 10:57:04]