DialogWeb 2014

DialogWeb 2014

DialogWeb 2014 Danmark

Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet 18. december 2014 10:20 Den 16. nordiske konference om uddannelse og vejledning af indsatte blev afholdt i København i slutningen af september under overskriften ”Fængslet som læringsarena – uddannelse og vejledning af indsatte i Norden”. De fælles oplæg på konferencen fokuserede på det særlige ved at undervise og vejlede i en fængselskontekst, hvor særlige magtrelationer gør sig gældende og hvor det kan være vanskeligt at finde mening med aktiviteterne.

Magtrelationer i vejledning og undervisning i fængsler Charlotte Mathiassen holdt oplæg om forskellen på at undervise inden for og uden for fængslet; hvorvidt det at modtage undervisning i fængslet i sig selv påvirker muligheden for læring. Hun startede med at slå fast, at alle omkring fangerne, uanset om de er uniformerede eller ej, er med til at eksekvere den indsattes straf og har indflydelse på den indsattes muligheder og vilkår. Det er vigtigt at huske på at man, også som underviser og vejleder, er en del af en totalinstitution omkring den indsatte; et sæt af parallelle dommere, som kan påvirke strafvilkårene. Det er afgørende at man i vejledningen og undervisningen er opmærksom på de magtrelationer, der er på spil.

Rie Thomsen föreläser

Fotograf: Tinne Geiger

Fængslet – en kontekst der både kan begrænse og fremme læring Fængselskonteksten kan ifølge Charlotte Mathiassen virke både begrænsende og befordrende for vejledning og uddannelse. På den ene side kan opholdet være præget af angst og utryghed, der i sig selv kan virke hæmmende for læring og for at være åben for vejledning. Det kan yderligere forstærkes af negative gruppedynamikker, der kan gå imod et ønske om læring. Udsigten til løsladelse og et liv ’på den anden side’ kan omvendt have positiv effekt på ønsket om læring og på at indgå aktivt i vejledningsforløb. Også det kan forstærkes af positive gruppedynamikker.

Især gruppedynamikker kan altså både fremme og bremse ønsket om læring; det særlige ved fængselskonteksten er, at dynamikkerne ofte er stærkere end uden for fængslet. Gruppen eller fællesskabet kan bidrage med ’forkert’ læring. Ifølge Rita Buhl er fællesskaber effektive læringsarenaer – de kan i hvert fald være det. Skolen bør være et fællesskab der udgør en effektiv læringsarena, men er det ikke altid, og særligt blandt indsatte vil der være mange, der ikke har oplevet skolen som et positivt fællesskab.

Konkrete faktorer som dårlig samvittighed, bekymring for familien og angst kan virke hæmmende for den indsattes evne til at lære under afsoning i fængslet. Derudover kan en række praktiske forhold være hæmmende, for eksempel kan det være vanskeligt at få bøger ind i fængslet. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Vejledningen og uddannelsen skal give mening – både i og uden for fængslet Både Charlotte Mathiassen og Rie Thomsen understreger betydningen af at undervisningen og vejledningen i fængslerne er meningsfuld. Rita Buhl definerer vejledning som ’brobygning’; det handler om at bygge bro mellem vejleder og vejledte, mellem nutid og fremtid, mellem fængsel og frihed. At vejledningen i høj grad peger frem mod, hvilken beskæftigelse den indsatte ønsker efter endt afsoning, men også at det giver mening i den konkrete sammenhæng man er her og nu, i fængslet. Det er vigtigt at den indsatte føler at det lærte kan bruges til noget, både inden for og uden for fængslet.

Det er i den forbindelse afgørende at tænke læring som en involverende proces, der inddrager den indsattes interesser og ledende motiver. Vejlederens rolle vil her blandt andet være at hjælpe med at se, hvordan interesserne kan udfoldes og motiverne bringes i spil. Ifølge Rie Thomsen afgrænses vejledningen og tilbuddene til den indsatte ofte af de tilbud, der er konkret tilgængelige i det enkelte fængsel. Vejlederen får her en tillægsfunktion der går ud på, at skabe nye relevante tilbud, der giver mening for den indsatte.

Uformel læring som motivation til formaliseret læring Det gælder om at udvide synet på undervisning og være opmærksom på, hvilke kompetencer forskellige aktiviteter kan give. Der er en række aktiviteter som mange indsatte gerne vil dyrke, som ikke alle er traditionel undervisning, men som kan medvirke til at udvikle kompetencer, der også kan bruges uden for fængslet. Det gælder for eksempel sport, styrketræning og sang – aktiviteter der er populære i mange fængsler. Aktiviteterne har både en egen værdi som det er vigtigt at anerkende og kan derudover bruges som springbræt til motivation til mere formaliseret læring.

Konteksten uden for fængslet skal inddrages i målformuleringer og indhold i aktiviteterne i fængslet, og det er vigtigt at aktiviteterne i fængslet bør understøttes af muligheder for at tage fanger med ud og undersøge hvad et konkret erhverv går ud på. Der er tale om en meget bred vifte af fanger, både med hensyn til længden af deres straf og den sikkerhedsrisiko der vil være ved at tage dem med uden for fængslet.

Fakta: Den 16. nordiske konference om uddannelse og vejledning af indsatte blev holdt den 24.-26. september 2014 på Hotel Scandic Sydhavnen i København. Konferencen blev afholdt af Kriminalforsorgen og støttet af Nordplus.

Charlotte Mathiassen er lektor, ph.d. ved Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet. Hun har blandt andet udarbejdet rapporten ”Vejledning og kompetenceafklaring i danske fængsler – eksempler og anbefalinger” i samarbejde med Rie Thomsen og Bjarne Wahlgren.

Rita Buhl er lektor og karriere- og studievejleder ved VIA University College og har blandt andet skrevet rapporten ”At vejlede i fællesskaber og grupper” i samarbejde med Rie Thomsen og Randi Skovhus.

Rie Thomsen er lektor, ph.d. og programleder for Forskningsprogrammet Livslang Læring ved Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet. Hun har blandt andet udarbejdet rapporten ”Vejledning og kompetenceafklaring i danske fængsler – eksempler og anbefalinger” i samarbejde med Charlotte Mathiassen og Bjarne Wahlgren.

Läs mer från konferansen DialogWeb ,

Danmark ,

Fengselsundervisning motivation, vejledning

Norden

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Nettstudier var løsningen for synssvake Marte Baade 28. november 2014 14:57 Nettstudier ble nøkkelen til utdanning og dermed til jobb for 29 år gamle Marte Baade fra Ulsteinvik. Som sterkt synshemmet elev hadde hun problemer med å følge med på videregående skole. Derfor valgte hun i stedet å studere på nett. Hun gjennomførte utdanning som skoleassistent og pedagogisk assistent med gode karakterer. I dag er hun assistent for en synshemmet elev ved Ulstein vidaregåande skule.

Fotograf: Ebba Køber

Assistent Marte Baade (29) gir råd og støtte. Hun kjenner situasjonen av egen erfaring. Hun satt selv i dette klasserommet da hun gikk på videregående. Med ti prosent syn på den ene øyet og fire prosent på det andre, pluss tunnelsyn på det ene øyet, kunne skoledagen være krevende.

Ofte ble tempoet for raskt for henne.

Nå underviser hun i norsk, matematikk og spesialfag som mobilitet. Mobilitet handler om hvor en er, og det å kunne ta seg fram fra ett sted til et annet. Det viktigste utstyret i en del av disse timene er datamaskin med leselist. Leselista oversetter det som står på skjermen til blindeskrift. En leselist kan også bli brukt som et noteringshjelpemiddel. Det som blir skrevet på leselista kan bli overført til datamaskinen.

- Eg har også lærevanskar i tillegg til synshemminga. Når undervisninga i klasserommet gjekk for fort fram, så var det vanskeleg å få med seg alt som blei sagt. For oss synshemma er hørselen ein viktig sans. Det er lettare å få med seg det som blir sagt enn det som blir skrive ned på ei tavle.

Fra mistrivsel til suksess Det ble ingen god skoleopplevelse for Marte Baade. Etter videregående valgte hun derfor nettstudier. Hun begynte på skoleassistent-studiet hos NKI Nettstudier høsten 2009, og fulgte opp med pedagogisk assistent og spesialpedagogikk for assistenter. Hun gjorde det så bra at hun vant prisen Årets nettstudent 2010.

21000 på nettstudier I 2013 var det over 21 000 personer som studerte på nett hos de godkjente nettskolene. De fleste er voksne som kvalifiserer seg for arbeidslivet eller tar etter- og videreutdanning. Noen av nettstudentene og nettelevene har ulike lærevansker, sykdom eller funksjonshemminger. De vil fungere dårlig i klasserom og auditorium, men gjennomfører studiene med glans når de får studere hjemmefra. Marte Baade er et eksempel på hvordan nettstudier har ført til gode eksamener og jobb. Ett annet eksempel er 17-åringen med en vanskelig graviditet. Hun maktet ikke oppmøte på skolen, men med nettstudier hjemme og privatisteksamen fikk hun studiekompetanse og kunne fortsette med utdanning.

Eksemplene på ulike behov er mange, men det er ikke gitt at studietilbudene vil finnes på nett i framtiden. De private nettskolene har per i dag et bredt spekter av studietilbud, men de står nå i fare for å miste den eneste støtten de har på statsbudsjettet, midler til utviklingsarbeid, blant annet for elever med spesielle behov. Regjeringen har kuttet denne posten i årets budsjettforslag.

Struktur med konkrete mål Marte Baade fant en måte å lære på som var ideell for henne.

- Nettstudia gjekk heilt fint med bruk av leselist. Eg fekk 4-arar, 5-arar og 6-arar. Studiet var så utruleg godt strukturert, med tydelege læringsmål for kvar studieeinheit. Eg likte så godt formuleringa «Når du er ferdig med studieeinheit 1 skal du

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

kunne osv.» Det var konkrete mål og fast plan å gå etter. Dette passa for meg. Tempoet og tidspunktet styrte eg sjølv, og elles følgde eg vanlege skolesemester.

Innsendingsoppgavene var godt egnet for å trekke inn egne erfaringer. Marte Baade laget en gang en oppgavebesvarelse der hun beskrev aktivitetsopplegg for synshemmede elever med bruk av goalball. Goalball er et ballspill som egner seg spesielt godt for synshemmede. Nettlæreren ble imponert.

Skreddersy Det fine med teknologi er mulighetene det gir for spesialtilpasninger for ulike funksjonshemminger, men det må brukes pedagogisk, og her gjør nettskolene en stor innsats.

- Hele den pedagogiske grunntanken til NKI bygger på at vi prøver å tilpasse læringsinnholdet ved å skreddersy leveransen til alle de ulike målgruppene vi møter, sier adm. dir. ved NKI Nettstudier, Wenche Halvorsen.

NKI Nettstudier har i dag et utviklingsprosjekt – med statlige støttemidler 2014 – hvor de tilrettelegger nettstudier for studenter med lese- og skrivevansker, samt de som har svake norskspråklige ferdigheter. Dette gjøres ved å utvikle et digitalt bibliotek, som inneholder en orddatabase og et ordprogram. Norsk nettskole utvikler treningsprogram på nett for dyslektikere. De 21 godkjente, private nettskolene jobber daglig med undervisningsløsninger og metoder for å utvikle pedagogisk bruk av teknologi.

Marte Baade

Pedagogisk assistent ved Ulstein vidaregåande skule, Ulsteinvik, Møre og Romsdal

Utdannet seg til skoleassistent og pedagogisk assistent ved NKI Nettstudier, 2009-2010 En leselist er en rektangulær, flat boks med en leselinje som presenterer elektronisk tekst i form av punktskrift (braille).

Punktskriften dannes av små plastpinner som kan føles ved en lett berøring med fingertuppene. Pinnene skyves opp gjennom huller i overflaten på leselisten ved hjelp av såkalt piezo-elektrisk mekanikk. Leselisten brukes som regel sammen med en datamaskin og plasseres i forkant av PC-tastaturet. Listen kobles til maskinen og styres av et dataprogram som kalles en skjermleser. Sammen med skjermleseren gjør leselisten det mulig for blinde og sterkt svaksynte å få tilgang til den informasjonen andre ser på skjermen.

NORGE

21 offentlig godkjente, private nettskoler

Fikk 15,7 mill kroner i støtte til utviklingsarbeid i 2014

Statsbudsjett for 2015: Foreslår å stryke støtten DialogWeb ,

Norge ,

Flexibilitet i utbildningar ,

Aktivt medborgarskap

Sverige

Fler idéer föds i blandad miljö 21. november 2014 09:00 Utan alla invandrade företagare skulle det nordiska samhället inte fungera. Hur hjälper vi i Norden fler inflyttade att starta och driva företag, och hur kan vi ha nytta av deras entreprenörskap för att behålla vår attraktionskraft? DialogWeb har träffat Maroun Aoun, vd för Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS).

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

​Maroun Aoun.

Fotograf: ​IFS

När Maroun Aoun kom till Sverige för 26 år sedan, var han 25 år och utbildad ekonom. I födelselandet Libanon hade han drivit ett företag som motsvarade hans kompetens. I Sverige fick han göra som många andra invandrare: börja i restaurangbranschen och detaljhandeln, men ambitionen var att få nytta av sin utbildning. Flera år senare kom han till IFS som rådgivare, och sedan 2003 är han vd. IFS står för Internationella Företagarföreningen i Sverige och är en stiftelse som ger stöd till personer med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag i Sverige.

Maroun Aoun är också med i NVL:s nätverk för entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och innovation. Nätverkets syfte är att stärka lärandeprocesser i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för vuxna. Det görs bland annat genom några pilotprojekt som är praktiskt inriktade påbyggnadsutbildningar. Maroun är nätverkets representant från företagarvärlden, eller ”verkligheten”. De andra deltagarna kommer bland annat från högskolevärlden och olika arbetsmarknadsåtgärder.

Mainstreaming över etniska gränser IFS startades 1996 som en förening och blev stiftelse 1999. En av grundarna var Björn Rosengren som senare blev näringsminister. I dag får IFS anslag från regeringen och IFS Rådgivning är numera en del av det statliga bolaget Almi företagspartner.

– Vi använder rådgivare som själva har invandrat hit och startat företag. Vi vill satsa på mångfald över de etniska gränserna och är en icke religiöst och politiskt bunden organisation. Våra rådgivare kommer från 18 olika länder och talar 23 olika språk. Vi skiljer oss från andra systerorganisationer i USA och Europa som är etniskt kopplade, till exempel för svarta i USA, för turkar i Tyskland eller nordafrikaner i Frankrike. Vi har valt att ”mainstreama” och att inte verka parallellt med det övriga samhället utan integrera oss med ett statligt bolag som Almi, säger Maroun, och fortsätter: – Det finns två idelogier kring integration och samhälle, och jag tror att det är jätteviktigt med mainstreaming för att integrationsfrågorna ska bli en naturlig del av näringslivsfrågorna.

IFS-rådgivarna bor i olika delar av landet och är starkt förankrade i det lokala näringslivet och i olika invandrarföreningar.

De anordnar aktiviteter på sina orter för att nå ut till människor som planerar eller funderar på att starta egna företag. En egen tidning, webbsajt, sociala medier och ett tv-program har också använts för att hitta nya entreprenörer. En gång om året delar IFS ut ett pris till årets nybyggare – en invandrad företagare som har utmärkt sig. Nybyggaren får pris ur kungens hand.

– Varje år startas cirka 8000 företag per år av personer med utländsk bakgrund. Företagen sysselsätter över 250 000 människor och har sammanlagt en omsättning på 110 miljarder kronor. Så invandrade företagare är inte en trend, det är ett fenomen som växer hela tiden, säger Maroun Aoun.

Börjar i lågtröskelbranscher En annan sida av myntet är att egenföretagande ibland är enda sättet för invandrare att få en försörjning i Norden. Därför gör många som Maroun själv gjorde en gång i tiden – startar ett företag som inte motsvarar utbildningen och yrkeskompetensen.

– Många väljer att gå in i lågtröskelbranscher först, till exempel en pizzeria, en kiosk eller en taxirörelse. Senare går en del till branscher som motsvarar deras kompetens.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

– IFS-rådgivarna har till uppgift att identifiera kompetens och potential. Vi säger nej till många, rådgivarnas uppgift är att jobba effektivt men samtidigt inte missa bra entreprenörer och affärsidéer. En annan aspekt är hur du som kommer från en annan kultur ska hantera både för- och nackdelar med de erfarenheterna, få in deras kompetens i systemet. Det är bra att nätverket sätter fokus på människor i den har gruppen, vi i Norden har misslyckats med att sätta dem i arbete.

Studier har visat att fler idéer föds i miljöer med en viss blandning av människor.

– Norden är inte den första delen av världen som tar emot immigranter. I Silicon Valley har en undersökning visat att sextio procent av de företag som får riskkapital drivs av immigranter. Vi i nätverket ska titta på vilken dragningskraft vi i Norden tillsammans kan skapa.

Inte längre ”fult” att vara företagare Traditionellt har Nordens befolkning inte varit så entreprenöriell. Det vanligaste är fortfarande att sträva efter en trygg fast anställning. Där kan invandrare, med erfarenhet av andra kulturella traditioner, bidra med nya sätt att tänka.

– För 20 år sedan var det på gränsen till fult att vara företagare i Sverige, men det håller på att ändras nu. Och visst kan det vara så att många grupper som kommer hit har det här med att klara sig själv i blodet och inte trivs så bra på en vanlig anställning. Men vårt samhälle skulle heller inte klara sig utan den mångfald i service och handel som invandrarföretagen kommer med. Kommuner som vill dra till sig större företag måste ha en servicebransch som fungerar, säger Maroun Aoun.

Det är därför mångfalden måste tas tillvara på ett bättre sätt. Vilka hinder och utmaningar finns för att få tillgång till kapital och kompetent arbetskraft? Hur får man människor att växa samtidigt som attityderna mot invandring hårdnar i vissa grupper?

– Många studier visar på en koppling mellan etnicitet och migration och en ökad handel med de länder som människor invandrat från. Personer som flyttar över gränser har med sig kulturen, språket och ingångar i det gamla hemlandet som kan bli betydelsefulla för företag som vill penetrera nya marknader.

Ibland behöver människor som immigrerat mer hjälp för att komma igång.

– Jag brukar likna riktade insatser som turordningen vid akuten. De har en egen ordning som går ut på att den som har högst feber får vård först. Vissa grupper behöver förtur i början, det är ett sätt för en målgrupp att hinna ikapp andra grupper enligt samma spelregler, säger Maroun Aoun.

Läs mer Innovation ,

DialogWeb ,

Sverige integration, mångkulturell

Færöerne

Den færøske vej til Bologna 20. november 2014 16:56 Vi er fint med på overfladeniveau, mens det halter med selve implementeringen. Og efter vores mening burde Kulturministeriet være længere fremme i skoene, siger Elisabeth Holm og Súsanna Herdalur Tausen, der som

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

ansatte ved Færøernes Universitet har været involveret i arbejdet med Bologna-aftalens implementering på universitetet.

Godt på vej Bologna-processen er et samarbejde mellem europæiske lande om videregående uddannelser, et samarbejde der også involverer Færøernes Universitet, hvor en Bologna-gruppe i 2011 blev nedsat med repræsentanter fra alle universitetets afdelinger. Gruppen har koordineret Bologna-tilgange på tværs Súsanna Herdalur Tausen, cand. scient. soc. og af universitetets afdelinger, hvilket ifølge Súsanna Herdalur uddannet sygeplejerske, og Elisabeth Holm, cand.

Tausen og Elisabeth Holm har tilskyndet processen. – Arbejdet mag. og international koordinator ved Færøernes kræver tid, prioritet og tålmodighed. Overordnet er vi nået lige Universitet samt færøsk repræsentant for NVL. langt som mange andre lande i Europa. Vi har opbygget en række kompetencer, og redskaberne er klare til at tage i brug.

Processen er naturligvis kontinuerlig, og på universitetet begyndte vi at arbejde målrettet med at implementere Bologna-aftalen for fire år siden. Så må vi se, hvor lang tid går, indtil vores ansvarshavende myndighederne beslutter sig for at underskrive Bologna-aftalen, siger Elisabeth Holm og Súsanna Herdalur Tausen om den færøske vej til Bologna-processen.

Både politik og pædagogik Bag Bologna-samarbejdet ligger et europæisk ønske om at skabe et fælles uddannelseskoncept for at kunne konkurrere med USA og Australien som uddannelsessted. Men Bologna handler også om pædagogik, og aftalens implicitte perspektiv på læring skal ifølge Súsanna Herdalur Tausen ind under huden på universitetsfolk. – En ting er, hvad underviseren vil, men hvordan får vi de studerende til at lære det, som underviseren ønsker, at de skal lære? Bolognas perspektiv er i højere grad output-orienteret end input-orienteret, og udfordringen for universitetets medarbejdere er at formulere læringsmålene. Vi har allerede udarbejdet procedurer og vejledninger, så arbejdet er egentlig grydeklart, forklarer Súsanna Herdalur Tausen.

Klare procedurer Nu må vi nødvendigvis opbygge en fælles kvalitetskultur på universitetet, hvor underviserne ikke kan sidde i deres isolerede kasser og køre hver deres individuelle forløb. Vi skal nu mødes og diskutere, hvordan vores universitet kan garantere for de bedste resultater. Så Bologna sætter krav til et samarbejde mellem alle universitets medarbejdere, et samarbejde, der også vedrører undervisnings- og eksamensformer, siger Súsanna Herdalur og Elisabeth Holm.

Vi har et lille universitet, hvor mange af underviserne er eksterne. Derfor er det særdeles vigtigt at have klare procedurer for, hvad de studerende kan forvente sig at opnå ved at følge kurser og på eksamensbeviser fra Færøernes Universitet.

Og jeg frygter, at fremtidens studerende vil fravælge vores universitet, hvis vi ikke følger med tidens krav, hvilket vi blandt andet gør ved at implementere Bologna-processens bestemmelser, siger Elisabeth Holm.

Bologna-målsætninger følges Ifølge Kulturministeriet har Færøerne gennem mange år fulgt med og organiseret sig i henhold til Bologna principperne, en indsats, der eksempelvis har ændret lovgivningsområdet inden for højere uddannelse. - Vores overordnede mål er at blive en del af Bologna-aftalen, men det er endnu for tidligt at sige, hvornår Færøerne vil underskrive erklæringen. Vi følger Bologna-målsætningerne, selv om Færøerne ikke formelt er en del af processen. Naturligvis er signalværdien af en formel færøsk tilslutning vigtig, men i praksis har det begrænset betydning, at Færøerne ikke har underskrevet aftalen. Derimod er det vigtigt, at vi følger Bologna-metoden, fordi vores studerende skal kunne kombinere deres studier i hjemlandet med studier i udlandet. På samme måde skal det være muligt for udenlandske studerende at tage dele af deres uddannelse på

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Færøerne. Det er også nødvendigt, at vores universitet kan sammenlignes med universiteter i andre lande, siger Alda Joensen, fuldmægtig i Kulturministeriet.

Mange fordele for Færøernes Universitet Sigurð í Jákupsstovu er rektor på Fróðskaparsetur Føroya, eller Færøernes Universitet. Han er også fortaler for, at universitetet skal være en del af Bologna-processen. – Det er vigtigt at følge Bolognas målsætninger, der rummer mange fordele. Vores uddannelsessystem skal være gennemskueligt, også for folk udenfor Færøerne. Vi skal kunne beskrive, hvad vores studerende kan med et eksamensbevis fra vores universitet i bagagen, og med Bologna-processen har vi fået et fælles internationalt sprog til at beskrive vores uddannelser. Vi vil gerne deltage i internationalt samarbejde. Så for os er Bologna-samarbejdet vigtigt. Det tager tid, men det går fremad, siger Sigurð í Jákupsstovu.

Bakgrundsinfo Bologna-processen er betegnelsen for et europæisk samarbejde mellem stater om at skabe et fælles rum for videregående uddannelser. Baggrunden for processen er Bologna-deklarationen, der blev vedtaget i juni 1999 af undervisningsministre for i alt 29 europæiske lande. I dag har 47 lande sluttet sig til Bologna-processen, deriblandt Danmark, Finland, Norge, Sverige og Island.

Målet med Bologna-processen er, at Europa udvikler sig til et fælles område for videregående uddannelse, hvor studerende og forskere frit kan bevæge sig over grænserne. En anden væsentlig målsætning er at gøre europæiske uddannelser attraktive for studerende fra andre verdensdele.

Målsætningerne Mobilitet for både studerende og lærere, letlæselige og sammenlignelige uddannelser, et ECTS-baseret meritsystem, en struktur med bachelor, master og phd og en styrket europæisk dimension er blandt målsætningerne i Bolognadeklarationen.

Læs mere på Bologna-processens officielle hjemmeside.

DialogWeb ,

Vuxnas Lärande ,

Färöarna

Norden

NR

Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning 20. november 2014 08:00 Nu är det männens tur att arbeta för jämställdhet inom utbildning. I samband med den nordiska sessionen i Stockholm i oktober arrangerades ett samtal om jämställdhet i skolan.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Jämställdhetspanelen från vänster: Illugir Gunnarsson, minister, Satu Haapanen, ordförande för Medborgaroch konsumentutskottet, Mia Heikkilä, forskare vid Mälardalens högskola och Lisa Andersson Tengner, utbildare och jämställdhetskonsult.

Fotograf: Marja Beckman

– Hittills har jämställdhet mest handlat om kvinnor. Nu är det dags att rikta blicken mot männen. Nyckeln till att få kvinnor att bli mer jämställda i arbetslivet är att männen blir mer aktiva i hemmen, sa Illugir Gunnarsson, utbildnings-, vetenskaps- och kulturminister på Island, i en paneldebatt om jämställdhet i skolan som hölls i Stockholm i oktober. Jämställdhetsministern Eygló Harðardóttir, som egentligen skulle ha närvarat, hade av privata skäl tvingats åka hem till Island. Debatten arrangerades i samband med den 66:e nordiska sessionen då ministrar från hela Norden under tre dagar träffades för att tala om gemensamma intressefrågor.

Att en isländsk minister deltog var ingen slump. Island är nämligen världens mest jämställda land enligt Global Gender Gap Report 2014 som tas fram av World Economic Forum varje år. De andra nordiska länderna följer efter, i följande ordning: Finland, Norge, Sverige och Danmark. I år uppmärksammar Nordiska ministerrådet 40 år av jämställdhetsarbete regeringarna emellan. Men mycket kan fortfarande göras inom skolans och utbildningens värld. Statistiskt sett får pojkar och män sämre skolresultat än flickor och kvinnor, medan män får högre lön i arbetslivet.

Könsroller förstärks oreflekterat Det börjar redan i förskolan. Jämställdhetskonsulten Lisa Andersson Tengner talade om hur många pedagoger förstärker könsroller utan att reflektera över det. Dessutom är samhället fullt av stereotyper, i reklam, populärkultur och leksaksaffärer.

– Det oreflekterade kan jag få syn på när jag filmar mig själv och ser att jag beter mig olika mot flickor och pojkar, sade Lisa Andersson Tengner.

Vuxna ska också bli bedömda som individer Men vem orkar vänta på att barnen ska växa upp och förhoppningsvis bli jämställda? Vad kan vuxenutbildarna göra för att öka medvetenheten om jämställdhet, så att människor blir bedömda som individer? Ett förslag som kom upp var att skapa en plattform för jämställdhet i skolan i Norden där yrkesverksamma kan ha en dialog och lära från varandra, samt skapa god praxis.

– Det är för många rapporter och för lite konkret arbete som görs, sa Satu Haapanen vid Medborgar- och konsumentutskottet.

”Det går att programmera om och lära nytt” Charlotte Signahl var moderator på debatten om jämställdhet i skolan.

Hon arbetar som utbildare inom normkritik och genus och har föreläst och lett många workshops för vuxna på arbetsplatser. Hon anlitas av såväl privata företag som kommuner och landsting.

– Tillsammans med kunden utformar jag dagen, som bör utgå från just deras situation och behov för att kännas relevant, men varje utbildning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

måste börja med en del baskunskaper. Även om det talas mycket om dessa frågor i samhället så är kunskapen mycket liten, medan tyckandet är väldigt stort. Vissa saker är åsikter och vissa saker är fakta och det gäller att reda ut vad som är vad, säger Charlotte Signahl.

Tryggare arbetsplats med färre sjuka Hon har sett att en arbetsplats som kan erbjuda sina medarbetare reflektion och dagar om värdegrundsfrågor blir en tryggare arbetsplats med färre sjukskrivningar och konflikter. Det kräver att ledningen arbetar systematiskt med dessa frågor.

– Att inse att fler grupper kan vara kundgrupper kan även bli lönsamt för ett företag men det är sällan därför de tar kontakt med mig, lönsamheten blir en bonus och så ska det vara, säger hon.

Alla har fördomar Alla människor har fördomar, konstaterar hon, och bästa redskapet för att få syn på sina egna fördomar är att använda humor och att inte försöka döma någon för dennes fördomar.

– Det går att programmera om och lära nytt. Fantastisk är den människa som vågar ändra åsikt. Fantastisk är den människa som hedrar någon som ändrat åsikt. Fantastiskt är att gå från hat och kritik, det vill säga rädsla, till mod, vänlighet och omtanke, det vill säga kärlek, avslutar Charlotte Signahl.

Foto på Charlotte Signahl: Elisabeth Ohlson Wallin

Länkar: Nordisk information för kunskap om kön Nordiska ministrar beställer framtidsrapport om män och jämställdhet

DialogWeb ,

Norden fortbildning, lika möjligheter, jämställdhet

Finland

Samarbete gynnar unga i riskzonen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

18. november 2014 16:46 Ett smidigt samarbete mellan alla instanser som har med ungdomar att göra behövs för att förebygga arbetslöshet och marginalisering bland unga. Det säger Liisa Winqvist, som har arbetat länge med ungdomsfrågor inom arbetskraftsförvaltningen. Hon har bland annat suttit som huvudsekreterare i den riksomfattande arbetsgrupp som har planerat och koordinerat åtgärder inom ungdomsgarantin sedan 2011. Hon har också sett hur nedskärningar i samhället drabbar de stödstrukturer och det samarbete man redan lyckats bygga upp.

Det har visat sig att där det funnits mångprofessionella nätverk från tidigare har man nu bättre lyckats med att fånga upp ungdomarna. Avsikten är ju att ingen ska bli utanför tjänsterna om de inte själva vill det.

Nina och Eeva har fått stöd och ny energi i skapandeverkstaden på Fendari i Åbo.

Fotograf: Clara Henriksdotter

För att ungdomsgarantin ska lyckas, förutsätts att statliga och kommunala myndigheter, näringslivet och organisationerna samarbetar. Det finns ingen skild lag om ungdomsgarantin utan den tangeras via flera olika lagar och ett flertal författningar har uppdaterats i samband med

ungdomsgarantin.

– I praktiken genomförs ungdomsgarantin som sektorövergripande och multiprofessionellt samarbete mellan olika aktörer.

Syftet med garantin är ju att hjälpa unga att komma in på en utbildning eller ut i arbetslivet, säger Liisa Winqvist.

Medierna ger enligt Winqvist ofta en bild av att det inom ungdomsgarantin enbart handlar om arbetskraftsmyndigheternas tjänster, vilket inte är fallet. Åtgärder som stöder ungdomsgarantin är utbildningsgarantin, kompetensprogrammet för unga vuxna, arbets- och näringstjänster för unga och rehabiliteringstjänster inklusive kommunala social- och hälsovårdstjänster.

Också uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder används för samma syfte.

Utbildningsgarantin har nyckelroll En utvärdering av hur ungdomsgarantin fungerade under det första året visar att det mångprofessionella samarbetet och samarbetet med arbetsgivarna borde bli intensivare. Undersökningen visar också att utbildningsgarantin har de bästa förutsättningarna att lyckas.

– Under lågkonjunktur finns det helt enkelt inte jobb för alla och då gäller det att satsa på utbildning och kunnande. Här är också vägledningstjänsterna speciellt viktiga. Det är viktigt för den unga att få prata med en vuxen människa.

Liisa Winqvist har inte tagit del av den forskning som Kristiina Brunila bedrivit kring ungdomsgarantin (som presenterades tidigare i DialogWeb), men hon påpekar att kritiken mot ungdomsgarantin ofta kommer från ungdomsforskarnas håll och då händer det att de fastnar vid ministeriernas formuleringar som måste skrivas på ett visst sätt för att få loss resurser.

– När arbetskraftskonsulenter, yrkesvalspsykologer och ungdomsarbetare talar med ungdomarna använder de ett annat språk och det har forskarna inte alltid tillgång till.

Det har också hörts kritik kring att tre månader är en för kort period för att den unga ska hitta en arbets- eller utbildningsplats, men Liisa Winqvist påpekar att förslaget faktiskt kom från dem som jobbar med de unga.

– Unga vill ha något att göra och om de måste vänta för länge på att något händer vänjer de sig vid sysslolösheten och har svårt att komma igång igen.

Man räknar med att ca 110 000 unga under 30 år saknar yrkesexamen. Därför har man också tagit i bruk kompetensprogrammet för unga vuxna. Det ger unga under 30 år som endast har en grundskoleexamen en möjlighet att få

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

yrkesexamen, specialyrkesexamen eller delar av dem.

– Det är mycket lättare att få arbete när man har den kompetens som arbetsmarknader förutsätter, säger Winqvist.

Verkstäderna fungerar Den utvärdering av ungdomsgarantin som gjorts visar också att verkstäder och uppsökande ungdomsarbete fungerat bäst, medan det finns flest brister i social- och hälsovårdstjänsterna och inom rehabiliteringen. Åbo stads ungdomsverkstad Fendari har redan 25 år bakom sig. Den är öppen för ungdomar under 29 år som saknar en studie- eller arbetsplats. I verkstäderna får de unga lära sig olika hantverk och tillverka beställningsarbeten. De får hjälp med att hitta en studie- eller arbetsplats och även stöd i svåra livssituationer.

Problemet här är detsamma som i hela samhället: antalet unga som behöver hjälp ökar medan resurserna inte gör det.

Antalet unga ökade från 176 år 2011 till 253 år 2013 medan personalen hade samma storlek, 20 personer.

Den största gruppen är 17– 20-åringarna medan 29-åringarna är få. Största delen har grundexamen, men de flesta saknar en yrkesexamen.

– Många av våra unga är sådana som har avbrutit sin yrkesutbildning, men här tänds gnistan på nytt, säger Hannele Norkooli som leder Fendari.

Stor hjälp har man också av att flera av de sju verkstäderna nu erbjuder validering av deltagarnas kunskaper.

– Vi öppnar de olika arbetsskedena för att se på vilket sätt de motsvarar läroplanen. Med hjälp av det betyg man får här kan man sedan söka in till en utbildning eller söka ett jobb. Också unga utifrån kan komma hit för att valideras.

Mera personlig vägledning behövs Verkstäderna fungerar nonstop så att man kan hoppa på när som helst och stanna i minst en månad. I medeltal är lärotiden tre månader, men det finns också de som går här ett helt år. Under tolv månader efter verkstadstiden följer man sedan upp den unga.

Personlig vägledning och hjälp med livshantering kom in i bilden 2001 i och med att en ny lag om rehabiliterande arbetsverksamhet trädde i kraft.

– Våra övergripande mål är livshantering, skola och arbetsplats och vi fungerar som en plattform mellan skolan och arbetsplatsen.

Under årens lopp har Hannele Norkooli fått erfara hur viktigt det är för de unga att känna att de lyckas.

– Vissa behöver bara en liten puff medan andra behöver mycket hjälp för att komma vidare. De kan ha väldigt svåra saker i bagaget och då är det viktigt med snabb hjälp.

Väldigt positiv feedback får hon av de unga, vilket gör att hon trivs i sitt jobb.

– Man ser nyttan av att man kan hjälpa även i svåra situationer. Jag minns speciellt en ung person som var väldigt isolerad och inåtvänd, men som efter att han kommit in i en skola och lyckats genomföra sina studier blev som en annan person, både pratsam och glad.

Nytändning Nina Andersson, 17, och Eeva Pietilä, 19, deltar båda i Fendaris skapande verkstad och de är båda nöjda med sin tid här.

– Efter grundskolan var jag hemma i ett och ett halvt år och visste inte riktigt vad jag skulle göra då en ungdomsarbetare

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

föreslog att jag skulle börja här, säger Nina.

Hon tycker att det är alltför tidigt att redan som sextonåring vara tvungen att välja bana.

– Då borde man ha haft möjlighet att göra något i stil med det här. Här kan man delta i vilken verkstad som helst utan att behöva kunna något i förväg.

Nu har hon bestämt sig för att bli tatueringskonstnär med hjälp av läroavtal.

– Jag har länge tänkt på det, men av personliga skäl kan jag först nu börja utbilda mig, säger Nina.

Eeva, som har studentexamen, kom till Fendari via arbetskraftsbyrån efter att hon inte lyckats komma in på den medieutbildning hon sökt till.

– Först var jag nedslagen, men sedan insåg jag att man måste gå vidare. Här har jag gjort saker med mina händer som jag inte har gjort sedan jag gick i skolan. Nu sysslar jag också på min fritid med sånt som jag lärt mig här och äntligen har jag lärt mig sy! Här får man använda sin egen kreativitet, man behöver inte följa vissa färdiga mönster, och personalen förstår sig på oss på riktigt. Här får man också råd om vilken utbildning det lönar sig att söka till.

Ungdomsverkstäderna lyder under undervisnings- och kulturministeriet och år 2013 fanns det verkstäder i 263 kommuner med sammanlagt 14 200 deltagare under 29 år.

Arbets- och näringministeriets rapport om ungdomsgarantin (med sammandrag på svenska)

All service via en lucka Mellan januari och augusti 2013 sysselsattes nästan 11 000 unga med lönestöd medan de under motsvarande period ett år senare var nästan 15 000. Arbetslösheten bland utexaminerade 25–29-åringar växte under ett år med 15, 8 procent.

Den unga har varit arbetslösa en relativt kort tid, i genomsnitt 12–13 veckor, men under den lågkonjunktur som råder nu har också arbetslöshetstiden förlängts.

I Finland fungerar i 124 kommuner (av 304 exkl. Åland) Servicecenter för arbetskraften (TYP), där de olika sektorerna betjänar arbetssökande enligt principen allt via samma lucka. Där jobbar t.ex. sakkunniga i arbetskraftsfrågor, socialarbetare, hälsovårdare, psykologer och sakkunniga i socialt stöd. Centren är specialiserade på långtidsarbetslösa över 25 år.

Meningen är att de kommuner som ännu inte ingår i modellen stegvis ska gå med i samservicen 2015 om en föreslagen ny lag träder i kraft. Då kommer också unga under 25 år att kunna få service via TYP-centren om de varit arbetslösa i sex månader utan avbrott. Tidigare har man förutsatt ett års arbetslöshet också av unga.

I början av 2015 inleds också ett kommunförsök som är kopplat till ungdomsgarantin då elva kommuner och kommunförbund tar i bruk ett gemensamt kundinformationssystem, TYPPI, dvs. ett datasystem som TYP-centren redan tidigare har använt.

TYP-centren finns till för att hjälpa unga som har varit arbetslösa länge och som har behov av många olika tjänster, men för unga som behöver bara en liten puff i rätt riktning planeras lågtröskelmottagningar i hela landet som går under namnet Ohjaamo (på svenska Styrhytt eller Cockpit) och riksomfattande näthandledning.

Ungdomsgarantin hör till de satsningar som stöds av Europeiska Socialfonden (ESF) under perioden 2014–2020.

Satsningen mellan åren 2014 och 2020 beräknas kosta 26 miljoner euro.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Förslag till lag om sektorövergripande samservice Validering ,

DialogWeb ,

Finland lika möjligheter, studieavbrott

Danmark

Ø-samfundenes muligheder og udfordringer til debat på Folkemødet 14. november 2014 09:00 På årets folkemøde i Allinge, var de udfordringer og de muligheder, ø-samfundene står over for et, af de emner der var på dagsordenen. Blandt de næsten 700 deltagende aktører, var Nordens i fokus, Arkitektforeningen, Landdistrikternes Fællesråd og Sammenslutningen af Danske Småøer nogle af dem, der satte fokus på forskellige aspekter af ø-samfundenes vilkår, forudsætninger og behov.

Stemning på pladsen.

Fotograf: Tinne Geiger

Et folkeligt Folkemøde

Folkemødet i Allinge på Bornholm blev i juni 2014 afholdt for fjerde gang. Mødet er inspireret af Almedalsveckan, der har været afholdt i Sverige hvert år siden 1968. De to ’demokratifestivaller’ har dog udviklet sig i lidt forskellig retning. Almedalsveckan bliver i høj grad præget af de politiske partiers dagsorden og drøftelser mellem politikere, også internationale. Folkemødet i Allinge må i dag snarere betegnes som organisationernes mødested. En af de ting, Folkemødet bliver rost for, er netop evnen til at skabe mødesteder og debatfora, hvor politikere mødes med andre end politikere – almindelige borgere, eksperter og andre meningsdannere.

I de første år blev Folkemødet kritiseret for kun at være for politikere og journalister. Evalueringen af dette års folkemøde tyder på, at ønsket om at gøre det til at møde for folket – ’et folkeligt folkemøde’ er lykkedes. Mere end halvdelen af de i alt 90.000 deltagere selv betalte for deres ophold og at deltagerne kom fra hele landet. Alle folketingets partier deltog i Folkemødet, og gæsterne havde en oplevelse af at være tæt på beslutningstagerne.

Fokus på ø-samfund Folkemødet har to overordnede formål; at forbedre rammerne for den demokratiske dialog i Danmark, og at øge Bornholms attraktionsværdi og skabe øget vækst på øen. Afholdelsen af Folkemødet på en ø gør det i det hele taget oplagt at debattere ø-samfundenes vilkår, muligheder, udfordringer og behov. Det valgte en lang række organisationer at fokusere på fra forskellige vinkler i løbet af de fire dage.

Der blev talt om det særlige ved livet på landet og på øerne. Om hvad det særlige er, øerne har at tilbyde, men også om frygten for at øerne skal ende som ”Danmarks sociale skraldespand”. Nogle frygter manglende udvikling af øerne; en manglende udvikling der inden for relativt kort tid kan føre til afvikling. Fordi øerne i højere grad end det øvrige samfund er beboet af yngre og ældre, der er uden for arbejdsmarkedet. Det er et grundvilkår for de fleste øer at de unge må rejse fra

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

øen for at få en uddannelse. Det står endnu tilbage at finde ud af, hvordan det kan blive attraktivt for de unge at vende tilbage til øen efter endt uddannelse.

Andre har en frygt for at øerne ikke vil blive affolket, men at Danmark vil opleve en øget klassedeling og social ghettoisering og at yderområderne – herunder øerne – kan komme til at virke som Danmarks sociale skraldespand.

De mange forskellige debatter på Folkemødet handlede blandt andet om, hvorvidt frygten er begrundet og hvad man kan gøre for at sikre udviklingen og hindre ghettoisering. Herunder, hvilke vilkår der er givne og hvilke, vi kan gøre noget ved. Hvad skal der til for på den ene side at bevare det særlige ved ølivet, der for mange er årsagen til, at de i sin tid valgte at bosætte sig på en ø, og på den side sikre udvikling og forhindre affolkning af øerne? Og hvori består det særlige; hvad er det, øerne kan?

Er der nogle bestemte rammevilkår, der skal være til stede? Hvad kan øerne selv gøre?

Fællesskab og ro på øerne Blandt debattørerne var der udbredt enighed om, at øerne har noget særligt at tilbyde dem, der vælger at bosætte sig på en ø, men også det omgivende samfund. Øboerne oplever en nærhed og et fællesskab, som de betegner som unikt for livet i et lille og isoleret samfund. En række øer oplever et stort samfundsengagement, både i forhold til det nære og det fjerne samfund, og en deltagelse i løsningen af opgaver, som andre steder løses af det offentlige system, i form af stor opbakning til frivilligt arbejde. Øerne har også noget at tilbyde det øvrige samfund. Øerne anvendes som en form for ’helle’ blandt turister – både indenlandske og udenlandske. Isolationen fra det øvrige samfund giver mulighed for at øerne kan anvendes til at afprøve nye veje inden for produktion, bæredygtig udvikling og lignende. Øerne har altså både noget at tilbyde som et tilbud til folk fra det omgivende samfund og som et rum for at afprøve nye idéer og veje at gå, som både kan bidrage til den enkelte øs udvikling og bæredygtighed, men som også kan anvendes i en større skala.

Øerne bør dyrke det særlige, finde deres nicher Hvis øerne skal sikre udvikling, bliver det anbefalet af en lang række debattører, at de hver især finder en niche, noget særegent som udnytter de lokale ressourcer og som eventuelt kan fungere som et varemærke for øen. Nogle mindre øer kan eventuelt bruges som en art refugium for specialestuderende. Blandt andet Fejø har aktuelle overvejelser om at indgå et partnerskab med Roskilde Universitet om blandt andet det.

Mange øer har tidligere levet af fiskeri. Det kan de ikke længere, så der er behov for at de finder og opdyrker nye erhverv i stedet. Det kan være fokus på wellness; nogle øer kan undersøge muligheden for at dyrke tang eller andre former for landbrug. Samsø har i en årrække fokuseret på bæredygtighed og grøn energi; Læsø er kendt for sin salt og Bornholm er over flere år blevet kendt for særlige bornholmske madvarer. Fødevareområdet er i det hele taget et område som nogle

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

øer med fordel kunne fokusere på. Ikke kun med henblik på at blive kendt for lokale fødevarer, men lige så meget i form af at undersøge mulighederne for nye produktionsmetoder. Det er afgørende at det er meningsfuldt og at de erfaringer, man høster kan bruges andre steder.

Folkemødet er endnu et tiltag, der blandt andet skal være med til at øge opmærksomheden om Bornholm, blandt andet som mål for turister. Der er også oplagte muligheder for at etablere uddannelser med udgangspunkt i øernes særegenhed; det kunne for eksempel være arkæologi og geologi på Bornholm.

Ifølge nogle af debattørerne, er det fællesskab, som mange øboere sætter højt, i fare for at forsvinde hvis der ikke sikres lokale arbejdspladser og dermed en tilknytning til lokalområdet som mere end et sted, man bor, og en blandet befolkningssammensætning på øen.

Nødvendige rammevilkår for at sikre udvikling på øerne Der er i det hele taget behov for at fokusere på øernes rammevilkår i form af aspekter som jobmuligheder, skolegang, transportmuligheder og ældreomsorg. Det er et grundvilkår for øerne at unge er nødt til at rejse derfra for at tage en uddannelse. For at skabe tilgang af borgere på øerne er det en forudsætning, at der bliver skabt mulighed for at etablere et familie- og arbejdsliv på øerne, og at folk kan være trygge ved rammerne for livet flere år frem.

Udover at skabe lokale arbejdspladser på øerne, er det ifølge flere af debattørerne afgørende udvide synet på arbejde og mulighederne for fleksibelt arbejde og arbejdspladser. Flere kommuner arbejder med muligheden for at kombinere ø-livet med et arbejdsliv i tilknytning til fastlandet. Det kan for eksempel være i form af at par dages hjemmearbejde kombineret med et par dages arbejde på arbejdspladsen hver uge. Det er vigtigt både at have øje for betydningen af tilknytning til øen og de rent praktiske forudsætninger for at få et familieliv til at hænge sammen med et arbejdsliv, og for betydningen af tilknytning til arbejdspladsen.

Sikring af skolegang på de større øer er tilsvarende betydningsfuldt i forsøget på at tiltrække børnefamilier til øerne. Det er ikke tilstrækkeligt at der er skolegang her og nu; der er alfa og omega at familierne stoler på, at muligheden ikke forsvinder.

Skolelukninger har ofte været til debat i yderområderne. Det skaber i sig selv utryghed og kan afholde mange fra at tage springet fra fastlandet til et liv på øerne. Der er brug for at kommunerne har en mere strategisk tilgang, således at familierne kender vilkårene fire til fem år frem i tiden, så de kan planlægge efter det. Også i forhold til skolegangen kan det være nyttigt at tænke bredere og undersøge hvordan øerne kan indgå samarbejde med skoler på fastlandet, for eksempel i form af satellit-skoler, der blandt andet kan inkludere at fastlandsskolen aktivt bruger øens muligheder i undervisningen.

Endelig blev forbindelsen til fastlandet hyppigt nævnt som en vigtig parameter. Der er øje transportomkostninger forbundet med at vælge et liv på øerne. Det giver begrænsninger i forhold til den udveksling, der kunne være med til at skabe udvikling og det er med til at fastholde nogle rammevilkår som ikke svarer til vilkårene i det øvrige samfund. Det blev blandt andet foreslået at etablere gratis færgedrift som en måde man relativt ubureaukratisk kunne sikre om ikke let, så i hvert fald billig, adgang til og fra fastlandet.

Innovation og nytænkning i ø-samfundene Fælles for såvel rammevilkår som øvrige tiltag der kan være med til at sikre tilgang og udvikling på øerne er, at der er fokus på tværgående samarbejde, mellem ø og fastland og på tværs af sektorer.

Noget af det Bornholm kunne byde på i forhold til at skabe innovation, er et mere dynamisk uddannelsesmiljø. Et ’Campus Bornholm” vil være meget afhængigt af ’moderskibet’ i København, men hvis de rette strategiske partnerskaber bliver etableret og man får fat på de rigtige eksperter, så vil det også kunne åbne muligheder og fleksibilitet som ikke kan findes på fastlandet. Der er brug for at øerne på den ene side anerkender afhængigheden og rækker ud mod de etablerede institutioner på fastlandet, og på den anden side har nogle frihedsgrader som institutionerne på fastlandet ikke har.

De øvrige nordiske lande har i vid udstrækning et større regionalpolitisk fokus på udkanten og ø-samfundene end tilfældet er i Danmark. Blandt andet har Sverige en meget fleksibel universitetskonstruktion der sikrer at man kan tage en uddannelse over alt i landet. Den opbygning burde vi skele til i Danmark og lade os inspirere af.

Der er i det hele taget basis for at etablere et nordisk samarbejde mellem udkantsområderne og trække på de erfaringer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

landene hver især har høstet.

Læs evalueringen af Fokemødet 204 her

Nøgleord: Demokrati, tyndt befolket område DialogWeb ,

Danmark ,

Konferanser ,

Ösamarbete demokrati, tyndt befolket område

Norge

Med golf og utdanning som terapi 11. november 2014 11:30 André Toth har gått en lang vei fra hjerneslaget rammet i 2006 til aktivt liv i dag. Uendelig mange timer med opptrening ligger bak han.

Han bodde i Oslo og skulle begynne på eiendomsmeglerstudiet. Framtidsplanene var klarte. To dager før 24-årsdagen ble alt snudd på hodet. Han var alene i leiligheten da hjerneslaget plutselig slo han i bakken. Da han ringte om hjelp, fikk han ikke fram mer enn et kremt. Det tok noen timer før hjelpen kom, og tilstanden var alvorlig. Legene ga han en dårlig prognose, lammelsen på den ene siden av kroppen ville gjøre han avhengig av rullestol for resten av livet.

Men André ville det annerledes. Han ville lære å gå igjen, han ville trene opp kroppen maksimalt. Han ville ta mer utdanning også, for å få seg jobb.

Skolebenken Sykdommen hadde lammet både fysikken og tale- og leseevnen. Men etter to års rehabilitering var han bra nok til å sette seg på skolebenken. Han hadde flyttet tilbake til hjembyen Hamar, og valgte det lokale Folkeuniversitetets regnskapsskole. Nå var kroppen godt på vei til å fungere, og det neste var å få fart på hodet.

- Det gikk sakte å lese, jeg brukte sju-åtte minutter på ei side i en lettlest roman, forteller André. Men øvelse og skolegang har gitt resultater. Nå leser han dobbelt så fort.

André Toth ble slagrammet som 24åring.

Fotograf: Torhild Slåtto

Etter fire år med iherdig innsasts kunne André si seg fornøyd. Han hadde gjennomført studier i økonomi og administrasjon, regnskapsmedarbeider og regnskapsfører.

- Jeg føler at huet er på rett sted, men at orda ikke alltid flyter like lett. Jeg må av og til stoppe opp og jobbe med lange og vanskelige ord, sier Andre med et stort smil. Han kan ha vansker med å forklare retninger. Da kan det gå i surr med høyre og venstre. Men det meste går greit.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Drømmen om fast jobb I dag søker André på jobber. Han har hatt engasjementer i to lokale bedrifter, og nå har han et engasjement hos den regionale, statlige myndigheten nettopp gått ut. Dette er viktig arbeidserfaring som André håper og tror vil bidra til at drømmen om fast jobb skal gå i oppfyllelse. At han vil bli en lojal, iherdig og pliktoppfyllende arbeidstaker er det ingen tvil om. Mye står og faller med jobb. De norske velferdssystemet gir André såkalte arbeidsavklaringspenger nå, men om ikke det blir jobb, risikerer han å bli uføretrygdet, og det vil han unngå for alt i verden. Han vet han er i stand til å jobbe, det har han bevist.

- Det er så godt å IKKE bli uføretrygdet. Nå er drømmen å få fast jobb, kjæreste, egen leilighet eller hus, sier André. Og legger til:.

- Det viktigste for meg er familie og venner, en brukbar økonomi – og golfspilling!

Golf som terapi Før sykdommen rammet var Andre en ivrig innebandyspiller. Nå er det golf som gjelder.

- Golf har vært terapi for meg. Jeg deltar i konkurranser og turneringer for funksjonshemmede, også EM og VM.

Han har imponert mange med å spille med en arm og likevel ha god treffsikkerhet. Da han traff med «hole in one» i en turnering, fikk han stort oppslag i VG. Det var mer imponerende enn Suzanne Pettersen, skrev avisa. André engasjerer seg nå sterkt for å få etablert et landslag for funksjonshemmede innenfor Golfforbundet. I sesongen er han på golfbanen nesten daglig. Når golfbanene stenger, blir det annen, innendørs trening.

Fikk førerkort Da DialogWeb skulle møte André for intervju, kom han i egen bil fra Hamar til Oslo. Det er ingen selvfølge at André kjører

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

egen bil. Han måtte slåss for å få førerkort. Tre søknader måtte til. Bilen gir frihet og uavhengighet, han er ikke avhengig av at andre må kjøre han. Han har overvunnet sykdommen og funksjonshemmingene også på veien.

- Det er så sinnsykt deilig å kunne kjøre bil, smiler han.

Pris for utdanningsinnsatsen I fjor fikk André en pris av Hedmark fylke for den iherdige innsatsen for å skaffe seg en utdanning. Pengegaven som fulgte prisen gikk rett inn på boligsparingskontoen. Eget bosted er neste mål for André.

André er ikke flau for å fortelle om sin funksjonshemming. Tvert imot, han vil gjerne at andre skal vite at haltingen og den lite brukbare høyrearmen har en historie. Det er en historie som kunne vært så mye verre. Hadde det ikke vært for Andrés egen intense innsats, støtte og hjelp fra familien, ikke minst fra stefaren, ville han vært hjelpetrengende i dag. I stedet er han fullt arbeidsfør med fagutdanning, han er en dyktig golfspiller og ikke minst, en optimist og humørspreder. All mulig lykke til, André!

DialogWeb ,

Norge ,

Formell vuxenutbildning livslang læring, Like muligheter, Motivasjon

Åland

NVL

Ö-samarbete river murar och bygger broar 03. november 2014 15:50 För ö-samhällen ställs förutsättningarna för vuxnas lärande och kompetensutveckling inför särskilda utmaningar och möjligheter. Idén om att hitta sätt att stärka öarnas utvecklingsmöjligheter och skapa hållbara utbildningslösningar ledde till att NVL under 2012-2013 initierade ett tvärsektoriellt samarbete mellan Gotland, Åland och Bornholm. Redan nu är det möjligt att se resultat.

Möte med ö-nätverket på Åland 2014

Fotograf: Helena Flöjt-Josefsson

De tre regionerna har nu arrangerat varsin konferens. Det första på Bornholm i oktober 2013, det andra på Gotland under våren 2014 och i september arrangerade Åland konferensen ”Öppna landskap- att riva murar”. Politiskt ligger fokus med ösamarbetet på att orter som möts av liknande utmaningar ska kunna uppnå lokal välfärd genom att se, bevara och utveckla möjligheter för medborgarna kunna försörja sig.

Övergripande fördelar På Ålands konferens deltog bland annat projektledare Björn Haslund-Gjerrild från Uddannelse til Alle, Bornholms Regionkommune och kvalitetskoordinator Marica Eliasson från vuxenutbildningen vid Ålands gymnasium. Uddannelse till Alle kom med i ö-samarbetet i samband med konferensen på Gotland, medan Ålands gymnasiums vuxenutbildning varit med från ö-samarbetets start. Båda ser redan nu stora fördelar av ö-samarbetet.

- Som öar har vi definitivt en del gemensamma utmaningar och gemensamma grundläggande aspekter, menar Björn Haslund-Gjerrild. Ofta fokuserar vi på problemet med att vi är omgivna av vatten, men bara ö-samarbete kan hjälpa till att

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

synliggöra de möjligheter som ett ö-samhälle har, till exempel det faktum att det är nära till beslutsfattarna. Att arbeta tillsammans över gränserna och öar, ser jag som en stor fördel, fortsätter han. Även Marica Eliasson lyfter fram fördelarna med erfarenhetsutbyte just för att öarna har liknande problemställningar och förutsättningar i grunden. Hon lyfter också fram att det underlättar att planera framtida samarbeten mellan öar i samband med konferenser och möten. Några nackdelar ser varken Eliasson eller Haslund-Gjerrild att skulle finnas i nuläget, även om språket ibland kan vara en utmaning.

Ö-samarbetets betydelse för arbetsplatserna Även på deras arbetsplatser märks betydelsen av ö-samarbetet av redan nu: - För Ålands gymnasiums del står ö-samarbetet för utveckling, nya kontakter, ny kunskap och erfarenheter. Ö-samarbetet ger ringar på vattnet och stimulerar till nya saker. För oss finns redan nu konkreta planer på studiebesök och samarbete kring en ny utbildning. Ö-samarbetet inspirerar också till mera samarbeten med andra aktörer, även lokala.

Poängterar Eliasson.

Haslund-Gjerrild lyfter fram att ö-samarbetet har gett en inblick i hur utbildningsarbetet ser ut på andra öar. Mycket av inspirationen, idéerna och kontakterna i utbildningssektorn menar han att med fördel skulle kunna implementeras även på Bornholm.

Konferensdeltagare på middagssafari Under konferensen på Åland fick deltagarna medverka i en så kallad middagssafari. Även om diskussionsämnena är förutbestämde så sker diskussionerna under lite friare former, vilket också kan vara viktigt för nätverksskapandet. Runtom på några åländska restauranger diskuterades gruppvis olika frågeställningar som: Vad kan högskola och gymnasium lära av varandra? Vad kan arbetslivet lära av vuxenutbildningen/skolan? Hur skapar vi ett bra nätverk? Har vi ett undervisningsmaterial, ett lärande och en utbildning som är jämställd? Middagssafari visade sig vara ett uppskattat nätverksskapande inslag i konferensen.

- Det var ett suveränt sätt att dela med sig av erfarenheter och knyta kontakter. Bra att varje del var tidsbestämd och att det fanns givna frågor att samtala kring, berättar Eliasson.

Ett specifikt projekt för en gemensam utveckling Redan vid första konferensen i Bornholm ställdes frågan om ett nordiskt ö-samarbete skulle kunna stärka öarnas lokala utveckling. Nu, drygt ett år efteråt tyder det på att frågan redan kan besvaras positivt. Flera konferensdeltagare återvänder till sina öar stärkta med nya idéer, samarbetstankar och intryck.

-Från konferensen på Åland har jag tagit med mig att vi lever på tre helt underbara öar som sitter inne på så många möjligheter. Det är viktigt att vi träffas och det är viktigt att vi får arbeta tillsammans på ett specifikt projekt för en gemensam utveckling, sammanfattar Haslund-Gjerrild.

Innovation ,

DialogWeb ,

Åland ,

Hållbar utveckling ,

Kompetensutveckling ,

Ösamarbete Aktuellt, ö-

nätverk

Island

Ønsker regeringen at afskaffe de unges privilegium? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

24. oktober 2014 11:23 ISLAND – Er det nødvendigvis dårligt at unge mennesker forlader skolen for at udvide deres horisont og samle på erfaring på arbejdsmarkedet før de genoptager studierne? Sådan spurgte Gestur Guðmundsson, professor i sociologi ved fakultet for uddannelsesvidenskab på Islands universitet i Reykjavík, i et foredrag på fakultetets faglige konference i begyndelsen af oktober hvor han fortalte om sine undersøgelser af unge arbejdsløse i Island efter krakket.

Efter den islandske økonomis kollaps i efteråret 2008 voksede arbejdsløsheden stærkt fra at være et par procent til godt 16% blandt de 18-24 årige. Siden er den gået støt nedad og kom i september ned på samme nivå som i 2008. Men denne arbejdsløshed forstyrrede en hel del for de unge.

Ingen enkelt årsag Professor Gestur Guðmundsson stiller sig kritisk overfor den islandske regerings planer om at begrænse ældre elevers muligheder for videregående uddannelse.

Fotograf: Ólafur Steinar Gestsson, fotojournalistelev

Gestur har længe beskæftiget sig med drop-outs som, ifølge OECD, har været forholdsvis flere i Island end i andre land.

Han er ikke enig med den gængse fortolkning af tallene og påpeger at Island har kunnet tilbyde de unge det privilegium at gå ud på arbejdsmarkedet for derefter at genoptage studierne senere.

Han tilføjer at der sjældent er én enkelt grund til at unge forlader skolen. – De fleste har ikke haft det godt i skolen, og mange har også haft problemer derhjemme, kæmper med dyslexia eller sygdomme, ikke mindst psykiske. Dertil kommer at en stor del af de unge af økonomiske grunde er nødt til at have et job ved siden af skolen. Der findes ingen støtte til unge under uddannelse i alderen 18-20 år. Unge fra hjem som har svært ved at få økonomien til at balancere, er særligt fristet af et arbejdsmarked som byder dem velkommen.

Forskel på kønnene Men her mærker Gestur en forskel på kønnene. – Pigerne forlader skolen oftere mod deres vilje, de bliver mobbet, bliver syge eller får børn og de fleste må lade sig nøje med et lavtlønnet arbejde. Drengerne lader sig friste af gode indtægter på deres bijobs. De får nogle gange tilbud om et bedre lønnet job end deres lærere har. Denne udvikling satte krisen en stopper for, siger han.

Efter en del år på arbejdsmarkedet befinder de fleste sig i en blindgyde som de ikke finder vej ud af uden uddannelse.

Pigerne begynder tit med at tage kurser eller korte erhvervsuddannelser mens drengene knokler indtil de opdager at de ikke kommer videre i deres karriere. I 2010-13, i kølvandet af krakket i 2008, strømmede unge og halvvoksne arbejdsløse ind på ungdomsuddannelserne i endnu højere grad end før.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Halvdelen af svendene over 25 år Gesturs foredrag fik en uventet relevans da regeringen fremlagde næste års finanslovforslag i september. Hvis den bliver vedtaget uændret vil der ske en række nedskæringer indenfor ungdomsuddannelserne samt voksenundervisningen. I lovforslaget står det at ungdomsuddannelserneskal prioritere elever der er yngre end 25 år gamle. Det bliver tolket på den måde at skolerne ikke vil få bevilgninger for ældre elever.

Det stemmer ikke særlig godt med den islandske virkelighed hvor mange ikke færdiggør sin videregående uddannelse før efter 25 års alderen. I 2000-2009 var 6-9% af dem der fik studentereksamen 25 år eller ældre. Indenfor erhvervsskolerne og de tekniske skoler var forholdet langt højere hvor over halvdelen var over 25 år når de gjorde deres svendeprøve eller afgangseksamen færdig.

Yoyo-karriere Sammen med Hulda Karen Ólafsdóttir publiserede Gestur en artikel* i 2013 hvor de redegjorde for en undersøgelse de gjorde blandt drop-outs. De beskriver de ændringer der er sket på unge menneskers måde at udvikle sig på. De følger ikke længere den lige linie – uddannelse, karriere, familie – men eksperimenterer med karrieren i en slags “yoyo”-rejse igennem livet. De går ud af skolen for at arbejde og genoptager studierne efter at have høstet erfaringer indenfor arbejdslivet.

De fleste unge Gestur og Hulda Karen talte med følte at de var blevet skubbet ind på en linie der ikke passede dem. Der findes et stort pres i det islandske samfund for at unge skal færdiggøre en boglig studentereksamen når de er 20 for derefter at skynde sig til uni. Det passer ikke særlig godt til dagens virkelighed så en stor del dropper ud i deres søgen efter mening i tilværelsen. En anseelig del finder senere hen vej tilbage til skolen, men ikke nødvendigvis den boglige del.

Derfor er det betænkeligt når regeringen fremsætter et finanslovforslag hvor man vil skære ned på støtte til læring på arbejdspladsen og validering af realkompetanse samt studie- og jobvejledning indenfor voksenuddannelsen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

* Gestur Guðmundsson, Hulda Karen Ólafsdóttir: Brotthvarf og endurkoma fullorðinna í nám á framhaldsskólastigi. Tímarit um menntarannsóknir/Journal of Educational Research (Iceland) 10, 2013-, 44-64.

DialogWeb ,

Ísland ,

Flexibilitet i utbildningar ,

Arbetslivet voksenuddannelse, drop-outs, nedskæringer,

kønsforskeller

Finland

Ungdomsgarantin införs i hela EU 23. oktober 2014 11:42 Denna artikel är skriven av Carl-Gustav Lindén och har tidigare publicerats på webbsajten Arbetsliv i Norden Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU. I september träffades experter från EU:s medlemsstater i Helsingfors för att titta på hur Finland genomfört ungdomsgarantin.

- Finland är ett föredöme på detta område och för andra regeringar kan det vara intressant att se på vissa delar av det finländska systemet som de kan ta till sig i sina egna länder, sade Europakommissionären László Andor inför mötet.

Genom den finländska ungdomsgarantin ska ungdomar i åldrarna 16-29 år aktiveras inom tre månader efter att de slutat grundskolan eller blivit arbetslösa. Nu har 28 medlemsländer lämnat in egna genomförandeplaner för ungdomsgarantin och mer information på kommissionenshemsida.

Gjorde ett misstag För att se hur övergången från skola till arbete i praktiken sköts besöker Arbeidsliv i Norden en av 250 så kallade ungdomsverkstäder i landet Mediakylpylä. Dess arbetsutrymmen och studion finns inhysta i en yrkesskola i norra Helsingfors.

- Jag blev student i våras, men efter det gjorde jag inget alls och det var säkert ett litet misstag, säger en självkritisk Nicolas Harju, 20, som bekantar sig med audioteknik vid ungdomsverkstaden Mediakylpylä i Helsingfors.

Samma morgon har han dragit en entimmes direktsändning i närradion med levande rapartister i studion, samhällskritik rapmusik för att vara mer exakt. Det gick bra och kompisarna gratulerar honom.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Nu söker han för att komma in på en utbildning som börjar i januari och har skickat sina papper till fem olika yrkeshögskolor. Det är ett kriterium för att få vara med i verkstaden, att man har en framtidsplan.

Bredvid sig har han Anu-Maarit Ikola, 23 år gammal, som är utbildad medieassistent och dessutom student, men hon hittar inget jobb. Hon blev besviken och insåg ganska snart att det inte finns jobb i mediebranschen.

Nu gör hon arbetspraktik som assisterande ledare vid ungdomsverkstaden och en expert på ungdomsgarantin.

- Idén med den är att hjälpa ungdomar som riskerar att slås ut. För mig är det lite problematiskt eftersom man måste vara arbetslös och inte ha någon utbildning.

Anu-Marit Ikola funderar på att byta bransch och utbilda sig till ungdomsledare i stället.

Spelutvecklare Ida Liina Laine, 20 år, är visuellt begåvad och satsar på ett jobb där hon får utveckla och göra digitala spel. Det var via frivilligarbete för Röda Korset och arbetskraftsbyrån som hon slutligen hamnade på Mediakylpylä.

- Jag gick på en folkhögskola ett år och där förstod jag vad det är jag vill göra, att få börja studera spelplanering, kanske studera till dataingenjör vid någon högskola.

Mediakylpylä tar emot 34-36 arbetslösa ungdomar för fem månader i taget. De får arbeta med ljud och bild, som videodokumentärer, animationer eller tryckta produkter som broschyrer och tidskrifter. Jouko Salonen, leder verkstaden och har en bakgrund i reklam- och tryckeribranschen. Han säger att kraven på ungdomarna är låga för många dras med mentala problem och går regelbundet i psykoterapi.

- Det enda jag kräver är att de kommer hit, även om de kommer lite sent.

Huvudsaken är att de som deltar lär sig vad det innebär att ha ett regelbundet liv och arbeta professionellt.

Svårt för de yngsta Hans förhoppning är att ungdomarna redan kommit vidare innan fem månader gått. Många av ungdomarna börjar yrkesskolan i samma hus. Hans erfarenheter visar att de allra yngsta från 16 år och uppåt har det svårare med disciplinen än kompisar som är några år äldre.

- De yngsta bara trycks in någonstans och det blir mycket avhopp.

Samtliga tre säger att de gärna går till verkstaden.

- I gymnasiet var det lite som att, äh, det är måndag morgon. Men hit kommer jag för att spela piano och sen fortsätter jag hemma, säger Nicolas.

Ingen av de tre verkar i mina ögon riskera utslagning, men Nicolas förklarar att många ungdomar är rädda för framtiden, för att bli vuxna. Anu fyller i med att säga att alla inte klarar av att hantera sina liv.

- De har ingen kontroll och vet inte alls vart de vill komma i livet. Här i huvudstadsregionen finns det dessutom så otroligt många alternativ. Redan i högstadiet ska man fatta beslut om sin framtid fast det klarar först vid tjugoårsåldern.

Helsingfors stad har en hel uppsättning av olika ungdomsverkstäder, från arbete med trä och metall till kaféer, sömnad och mediepraktik.

- Här får man kunskap, men ingen officiellt utbildning. Fast det ser ju bättre ut i CV:n om man gjort det här, säger Nicolas.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Viktigt projekt Ungdomsgarantin är ett av den nuvarande regeringens viktigaste projekt och är avsett att stärka sysselsättning och utbildning för ungdomar och att motverka utslagning. I riksdagen har oppositionen ifrågasatt om det nya systemet, som trädde i kraft vid årsskiftet, verkligen fungerar. Var tionde person mellan 16 och 24 år går i dag arbetslös, det vill säga varken studerar eller jobbar. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 50 procent sedan systemet togs i bruk, men där inverkar den snabbt fallande ekonomiska konjunkturen.

Många utanför Folk som arbetar med utslagna ungdomar ute på fältet konstarerar också att de svåraste fallen inte sköts och att den rehabilitering som utlovats av regeringen fortfarande dröjer. Det går inte att ställa krav på att utslagna ungdomar ska ha en färdig plan för sina liv, menar experterna. En av dem är Ulla Nord som drar ett projekt för att motverka utslagning vid Diakonissaanstalten i Helsingfors. Hon anser att det förebyggande arbetet borde börja redan i högstadiet, eftersom det är där problemen ofta uppstår, som mobbning. Allt fler ungdomar lämnar grundskolan utan avgångsbetyg, i Helsingfors var andelen 15 procent i fjol och av dem som klarar tröskeln har ännu fler så låga vitsord att de inte klarar sig i konkurrensen.

- Ungdomsgarantin tar inte i beaktande individuella faktorer, den är samma för alla.

Ett tecken på att något är fel är att så många avbryter sin yrkesutbildning. Och ungdomsverkstäder kräver en viss nivå av funktionsduglighet så att ungdomar orkar vara där fem dagar i veckan. För de svårast utsatta handlar utmaningen först och främst att överhuvud taget lära sig hantera sin vardag och sociala situationer och där väntar hon fortfarande på en insats från staten.

Text: Carl-Gustav Lindén. Tidigare publicerad här, på Arbetsliv i Nordens sidor DialogWeb ,

Finland ,

Arbetslivet

Sverige

Ny webbutbildning för handledare på arbetsplatser 20. oktober 2014 09:26 Med hjälp av filmade inslag från arbetsplatser ska handledare som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande (apl) bli bättre rustade för sitt viktiga uppdrag. Den webbbaserade nationella handledarutbildningen lanseras av Skolverket i Sverige under senhösten 2014.

Nu får handledare på yrkesutbildningar i Sverige en nationell, nätbaserad utbildning. Bilden föreställer matambassadören Kim Palhus med hans elever.

Personerna på bilden har inte med texten att göra utan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Att vara professionell inom sitt yrke är en sak, men att kunna stödja elever i sitt lärande är ibland något helt annat. Därför lanserar Skolverket en webbaserad handledarutbildning i slutet av 2014. Målgruppen är alla handledare, oavsett yrkesområde, som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande (apl). I yrkesutbildningar inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska apl genomföras minst 15 respektive 22 veckor under utbildningstiden. Apl kan också förekomma för vuxna som läser yrkesutbildningar på motsvarande gymnasial nivå. Utbildningen riktar sig även till handledare som arbetar med ungdomar och vuxna som studerar inom ramen för lärlingsutbildning. I dessa fall är den arbetsplatsförlagda tiden

DialogWeb 2014

är bara ett exempel på elever på en arbetsplats.

Fotograf: Johannes Jansson/norden.org

betydligt längre, ofta minst halva utbildningstiden.

Filmade inslag från arbetsplatser Utbildningens grundstruktur består av filmade inslag från olika arbetsplatser där skådespelare gestaltar situationer från olika delar av arbetet som handledare inte minst dialogen mellan elev, handledare och yrkeslärare. Förhoppningen med filmavsnitten är att dessa ska väcka intresse och leda till reflektion kring uppdraget som handledare. Mycket arbete har lagts ned på att göra utbildningen användarvänlig, interaktiv och mycket flexibel. Det ska vara möjligt att följa utbildningen själv via webben och den ska gå att följa i korta sekvenser och moment om inte handledaren har möjlighet att avsätta längre tidsperioder.

Fem moduler Utbildningen består av totalt fem moduler varav fyra utgör en introduktion eller grundutbildning för alla handledare oavsett skolform och yrkesområde. Till detta kommer en femte modul som består av en fördjupning för de handledare som tar emot elever inom lärlingsutbildning.

Innehållet i utbildningen följer en apl-period från förberedelser till uppföljning och återkoppling.

Modul 1 och 2 handlar om att förbereda sig själv och arbetsplatsen inför elevens apl. Deltagarna i utbildningen får genom de filmade avsnitten möta elever i olika åldrar, med olika förutsättningar och motivation. Deltagarna får också reflektera över sin egen yrkesidentitet och yrkeskultur och hur man kan förbereda sig själv i sin handledarroll och planera inför apl.

Modul 3 handlar om förutsättningar för lärande och hur lärande sker i ett socialt samspel. Fokus är att få mer kunskaper i att handleda och hur handledaren kan stödja elevens lärande. Den sista modulen i grundutbildningen handlar om vikten av att kontinuerligt följa upp och ge återkoppling på elevens arbete för att konstruktivt kunna stödja eleven i det fortsatta lärandet.

Den sista modulen är en fördjupning för de handledare som under en längre period handleder elever i lärlingsutbildningar.

Modulen fokuserar på att ge handledaren ytterligare kunskap och verktyg för att kunna stödja och stimulera elevens lärande under hela utbildningstiden.

Utbildningen ska uppfattas som legitim Syftet med utbildningen är att ge fler handledare möjlighet att genomföra en utbildning och därmed vara bättre rustade för det viktiga handledaruppdraget. Ett viktigt mål med handledarutbildningen har varit att den av handledarna ska uppfattas som legitim trots dess generella karaktär.

Handledarutbildningen ska också kunna genomföras i grupp, på arbetsplatsen eller hos någon utbildningsanordnare allt utifrån de lokala förutsättningarna.

Grundutbildningens fyra moduler väntas vara klara i början av november och hela handledarutbildningen ska finnas på en webbportal i slutet av december 2014.

Text: Svante Sandell, undervisningsråd på Skolverket Läs mer om arbetsplatsförlagt lärande DialogWeb ,

Sverige ,

Kompetensutveckling ,

Finland

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Arbetslivet

DialogWeb 2014

Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten 15. oktober 2014 09:51 De unga får nöja sig med en undanskymd roll då regeringarnas bekymmer handlar mera om ekonomisk tillväxt än om ungas möjligheter, säger professor Kristiina Brunila. Hon varnar för projektifiering och terapifiering i samhället.

Ungdomsgarantin har ända sedan man började planera den år 2011 av många samhällsaktörer välkomnats som en räddande ängel när det gäller att få bukt med ungdomsarbetslösheten, men en finländsk utvärdering visar att satsningen inte haft önskad effekt.

Fotograf: Kristiina Brunilas arkiv

Ungdomsgarantin går ut på att alla unga och unga vuxna under 25 år skall erbjudas ett arbete, en utbildnings- eller praktikplats inom fyra månader efter att de anmält sig som arbetslösa.

Kristiina Brunila, som vid Helsingfors universitet är professor i ämnet jämlikhet och rättvisa i utbildningen, anser att utgångspunkten för ungdomsgarantin är bra och att satsningar i form av projekt ibland kan fungera. Hon är ändå bekymrad över den projektifiering som hela samhället drabbats av.

– Ungdomsgarantin med underlydande utbildnings- och träningsprogram borde granskas ur ett bredare och mera samhälleligt perspektiv. Trots goda intentioner är Ungdomsgarantin i främsta hand ett arbetskrafts- och näringspolitiskt redskap, där de ungas egen röst och egna förväntningar kommer i andra rummet, säger Kristiina Brunila.

Brunila har tillsammans med doktoranden Katariina Mertanen granskat Ungdomsgarantin inom AGORA, ett forksningscentrum för jämlikhet inom fostran och utbildning.

De konstaterar i en rapport att konkurrens, opportunism och en strävan efter egen vinning, det vill säga principer som härstammar från ett marknadspolitiskt tänkande, har spritt sig till verksamhet som tidigare inte strävade efter vinst.

– Det är ingen slump att Finlands regering byggde upp Ungdomsgarantin och det handlar definitivt inte enbart om en finländsk arbetskrafts- och utbildningspolitisk innovation. Ungdomsgarantins rötter – liksom nästan all välfärdspolitik – står att finna i EU:s socialpolitiska linjedragningar, säger Kristiina Brunila.

Enligt Brunila och hennes forskningsgrupp har det gemensamma draget i diskussionerna i Finland och resten av Europa varit att man skapat en bild av de unga som ansvarslösa och lata och i någon mån till och med farliga.

Ungas behov i andra hand Massarbetslöshet bland unga är ett gemensamt problem för de flesta europeiska länder och EU-kommissionen har uppmanat alla medlemsländer att ta ungdomsgarantin i bruk. Garantin är redan aktuell i åtminstone arton länder inom EU. Kristiina Brunila påpekar att bekymmerspratet om marginalisering och ungdomsarbetlöshet inte är nytt i Europa, ända sedan 1980-talet har det varit aktuellt, och det är en orsak till att det nästan är omöjligt att ifrågasätta hur diskussionen förs och att regeringarnas bekymmer egentligen handlar om hinder för ekonomisk tillväxt medan de unga får nöja sig med en undanskymd roll.

– Enligt vår forskningsgrupps resultat är de unga ofta närmast statister i de sammanhang, där man drar upp linjerna för deras framtid. Ibland kan det vara befogat att styra de unga i ”rätt” riktning, men det är i det långa loppet ohållbart att låta http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

bli att beakta de ungas egna önskningar och drömmar. Lite tillspetsat kan man påstå att de ungas önskemål gällande till exempel en studieplats ofta får ge vika för en plats på en bilverkstad, en kurs för att få ett hygienpass eller diskussioner om känslor.

Enligt Kristiina Brunilas forksningsgrupp verkar korta projekt vid första åsynen fungera för den enskilda arbetslösa unga eftersom de ger den unga en möjlighet att fundera på i vilken riktning hen vill styra sitt liv. Själva utbildningen, som sker i projektform, är ändå problematisk.

– Då utbildningen bygger på kortvariga projekt, som är beroende av en utomstående finansiärs önskemål och ofta genomförs med knappa resurser kan man inte vänta sig att den här vägen få till stånd omfattande förändringar i samhället, säger Brunila.

Också innehållet i projekten är problematiskt enligt forksningsgruppen. Brunila talar om terapifiering.

– Det verkar som om framgång i arbetsliv och studier allt mera förknippas med ett utvecklat känsloliv, en stark självkänsla och ett starkt självförtroende. Detta, som ute i världen kallas för terapifiering av utbildningen, är ett fenomen som syns i hela vårt skolsystem, men det tycks spela en speciellt stor roll i utbildningsprogram som riktar sig till unga i en utsatt livssituation.

Inte individens utan samhällets problem Brunila konstaterar att det i sig inte är något fel med att höja självkänslan hos unga, men det är inte bra om den typens innehåll kommer före annat som kunde vara viktigare för att de unga ska kunna fungera i samhället.

– Trots att det kan se ut som den här inriktningen på terapi inte har något att göra med dagens ideal inom arbete och utbildning, det vill säga effektivitet och konkurrens, har vi kunnat konstatera att terapifieringen de facto föder och stöder sådana ideal. En aktiv medborgare med ”rätt” attityd är en abstrakt konstruktion, där kulturella och samhälleliga utgångspunkter lämnats utanför. Man låter förstå att det är den ungas egen attityd som är avgörande för att hen ska klara sig i samhället. Genom att skapa sådana ideal framställs strukturella problem som arbetslöshet och brist på utbildning som enbart den enskilda individens problem, säger Kristiina Brunila.

Brunila och hennes forskningsgrupp konstaterar att det är många unga som tack vare ungdomsgarantin åtminstone i princip har fått tillgång till en arbets- eller studieplats, men eftersom problemen till sin natur är strukturella efterlyses djupare samhällsvetenskaplig forksning kring ämnet.

– Det verkar som om det enda säkra i arbets- och näringslivet är en fortgående förändring som i sin tur kräver medborgare som ständigt är beredda på att omforma sig själva och sitt kunnande.

Bakgrund Kristiina Brunila är briträdande professor i ämnet jämlikhet och social rättvisa i utbildning och fostran vid Helsingfors universitet. Det finns bara några få professurer i ämnet i hela världen.

Professuren hör till Helsingfors universitets nordiska spetsforskningsenhet Justice through Education in the Nordic Countries. År 2011 utsågs Kristiina Brunila till Årets vuxenutbildare för sina insatser för vuxenutbildning och jämlikhet.

Brunila sitter med i styrelsen för ESREA, European Society for Research on the Education of Adults. www.kristiinabrunila.com DialogWeb ,

Finland ,

Kompetensutveckling ,

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Arbetslivet ,

Forskning lika möjligheter, studieavbrott

DialogWeb 2014

Grønland

Livslang læring skal sættes i centrum 07. oktober 2014 16:24

Professor Jón Torfi Jónasson vil endevende skolesystemet – Tanken om at man lærer et fag som ung for derefter at klare sig uden videre uddannelse er forældet. Derfor er det nødvendigt at omorganisere vores uddannelsessystem sådan at livslang læring sættes i centrum, siger Jón Torfi Jónasson professor ved fakultet for læreruddannelse på Islands universitet i Reykjavík. – Vi skal naturligvis beholde vores grunduddannelse, men på en eller anden måde må vi systematisere erhvervs- og voksenundervisningen. Den skal være i gang hele livet, tilføjer han.

Professor Jón Torfi Jónasson vil den myte til livs at grunduddannelsen rækker til et helt arbejdsliv.

Fotograf: Studenterbladet

Hans forslag er mere radikalt end det ser ud ved første øjekast.

Vores skolesystem har lang historie, dets rødder strækker sig tilbage til antikken. Hvorfor er det pludseligt blevet forældet?

En ny verden – Vi lever i en helt anden verden end dengang vores skolesystem blev opbygget. Det bygger på den idé at du lærer noget fag og får derefter et job som du udfører indtil du går på pension. Forudsætningen er at hverken jobbet eller arbejdsmarkedet udvikler sig nævneværdigt. Dette har ændret sig drastisk. Nu skifter folk arbejde i gennemsnit 8-10 ganger i deres livsløb, for manges vedkommende 15-20 gange.

For det andet ændrer arbejdet sig meget. Ny teknologi har ændret de fleste jobs radikalt. Det er ikke det samme at være pilot, lærer, snedker eller journalist nu som det var for et par årtier siden. Derfor er ideen om en grunduddannelse som rækker for livet forældet, siger Jón Torfi. – Folk behøver livslang uddannelse som i det mindste delvis skal være systematisk, siger han.

Læring på arbejdspladsen Jón Torfi er af den opfatning at vi er nødt til at ændre hele vores opfattelse af erhvervsuddannelse. – Før i tiden havde vi mesterlære der funkerede helt fint. Men både jobbene og arbejdsmarkedet har ændret sig og så opstode det problem at nogle arbejdsgivere begyndte så småt at misbruge systemet; de brugte lærlingene som billig arbejdskraft og forsømte deres uddannelse. Derfor blev størstedelen af erhvervsuddannelsen flyttet fra arbejdspladserne ind i skolerne. Men en stor del af den faglige uddannelse og udvikling må simpelthen opleves i aktuelle situationer på arbejdspladserne. Desuden er det kun på arbejdspladsen hvor man i samarbejde med kollegaerne mestrer den professionalisme faget kræver, siger han.

Lærerne må følge med – Men er det ikke nok med al den efteruddannelse der tilbydes?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

– Den er måske fin nok, men det vi behøver er at gøre livslang læring til en formel del af vores uddannelsessystem. De fleste har efterhånden opnået retten til at deltage i efteruddannelse uden at gå ned i løn, men hvilke krav stiller vi til folk?

Jeg synes det er vigtigt at den enkelte har en del om det at sige hvad han eller hun vælger at lære. Alligevel synes jeg arbejdsgiverne bør have ret til at påpege på hvilke områder vedkommende og den gruppe de tilhører behøver at videreudvikle sig, siger han. – Man har stærke forbilleder i sport og musik, hvor helheden må også udvikles sammen.

Han bruger lærere som eksempel, de kan ikke medvirke til nødvendige ændringer indenfor undervisningen uden at følge med og være aktive i deres gerning. – Læreren må vise at han eller hun følger med i de ændringer som sker indenfor kultur, miljø, teknologi og tankegang og stiller store krav til sig selv som fagmand. Hvis ikke, risikerer han at blive udsat for mistillid.

Faglig konservatisme – Men ændringer i den målestok Jon Torfi bebuder vil være både svære og dyre, ikke sandt?

– Jo, men vi må stille krav til arbejdsgiverne om at de ved hvad de ønsker at opnå og hvad det koster. De må se det i øjnene at efteruddannelse kræver tid, fleksibilitet, rådgivning og løn til aktive medarbejdere. De må også stille lærere og træning til rådighed for de ansatte. Deri ligger systematiseringen.

– Men nu foreligger der efteruddannelse i såvel offentlig som privat regi overalt. Er det ikke nok?

– Mit synspunkt er at også efteruddannelse bør være i universiteternes regi. Men så må universiteterne vise at de følger med i tiden og udviklingen. Som regel findes der en del konservatisme indenfor universiteterne. Den har stærke faglige argumenter, man vil forsvare den gode praksis og traditioner der er opbygget igennem mange århundreder. Men nu er vi i stand til at gøre det på en ny måde, eller gøre noget helt andet. Desværre dækker konservatisme tit over et forsvar for privatinteresser. Man modstår også ændringer fordi de kræver større arbejde.

Gårdagens teknologi – Men vi må stille større krav til erhvervslivet hvor myten om den gode grunduddannelse der strækker til et helt arbejdsliv er udbredt, fortsætter Jón Torfi. – Folk behøver stadig støtte og uddannelse på arbejdspladserne, fra den første dag til den sidste. Vi skal heller ikke lade os nøje med at undervise medarbejdere i gårdagens teknik, den er allerede blevet forældet.

Det vigtigste er at give medarbejderne muligheden til at påvirke bedriftens udvikling, men så må de også være oplyste.

Hvis det slår fejl, så når de først at reagere på den nye teknologi efter at den har overtaget deres job.

Noget helt nyt Han tilføjer at systemet uden tvivl vil stritte imod de ændringer han bebuder. – Man vil synes at de er alt for dyre i begyndelsen. Det tror jeg ikke er korrekt, tværtimod tror jeg det vil gavne erhvervslivet, også økonomisk, at følge med i udviklingen, netop fra dette perspektiv.

Til slut viser han mig sin nye iPhone og tablet som han lige har købt. – Ikke fordi jeg behøvede dem. Jeg vil være i stand til at følge med i udviklingen og lære nye metoder til at arbejde på. Datateknikken er jo der og den er en nødvendighed for skolerne, især af kulturelle grunde. Datamaskinerne gør os ikke nødvendigvis bedre til at lære de gamle ting, men vi kan bruge dem til at lave noget helt nyt, siger professor Jón Torfi Jónasson.

Mer: https://notendur.hi.is/jtj/

DialogWeb ,

Ísland ,

Formell vuxenutbildning ,

utdanningssystem

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Vuxenpedagogikk ,

Forskning livslang læring,

DialogWeb 2014

Færöerne

Ny Nordisk Mode – tid til det næste skridt 01. oktober 2014 09:26 I de seneste 20 år har den nordiske beklædningsindustri udviklet sig fra en primært produktionsorienteret tekstilindustri til en eksportorienteret, videns- og designdreven modeindustri.

Således huser Sverige i dag verdens største, kommercielle modehus, H&M; i Danmark udgør mode det fjerde største eksporterhverv; Norge er førende indenfor højteknologisk sportstøj; Finland er kendt for funktionel design og teknisk ekspertise; mens Island har en unik tradition for at kombinere kulturarv og innovation i designprocessen. Færøerne har i Gudrun & Gudrun en unik anvendelse af den færøske uld, en ren økologisk naturressource, med et moderne twist.

Stjernesweateren fra Guðrun&Guðrun har vakt opsigt over hele verden, og også Hertuginden af York er begejstret. Her er Hertuginden i selskab med skuespillerinden Sofie Gråbøl i forbindelse med optagelser af tv-serien Forbrydelsen.

Fotograf: www.dailymail.co.uk

Med disse ord som baggrund satte Erhvervsudvalget i Nordisk Råd i 2012 fokus på Ny Nordisk Mode. Grøn vækst og et fælles nordisk efteruddannelsestilbud til designere, forretningsudviklere, indkøbere samt kommunikations- og butikspersonale var blandt Nordisk Råds anbefalinger. Det er nu op til de nordiske landes regeringer at arbejde videre med implementeringen af Erhvervsudvalgets anbefaling.

Bæredygtighed og grøn vækst I modebranchen, som er blandt verdens mest forurenende industrier, er værdier som bæredygtighed og grøn vækst centrale. Disse værdier har ifølge Nordisk Råds Erhvervsudvalg allerede har en central plads i Nordens vækst-

DNA. Ifølge Katrina í Geil, færøsk designer og mode-konsulent, har nordiske designere klaret at differentiere sig i forhold til bæredygtighed og grøn vækst. - Designere i Norden er i front i forhold til økologi og bæredygtighed. Med begreber som Slow Fashion og Green Footprint inkorporeret i deres brands og i fortællingen om deres produkter, formår de at levere det, som køberne ønsker: følelsen af at købe for en bedre verden, siger Katrina í Geil.

Op i røg Ønsket om at udnytte den færøske naturs ressourcer var også drivkraften for, at Guðrun&Guðrun begyndte deres virksomhed. Guðrun Ludvík, chef-designer og en af Guðrun&Guðruns ejere, husker, hvordan de mange ton fåreskind gik op i røg efter den årlige fåreslagtning; der var nemlig hverken interesse for eller aftagere af skindene, der blev brændt. Og da landets forbrændingsanstalter ikke magtede at brænde de mange ton skind, blev store bål tændt i udmarken, for at komme af med fåreskindene. – Det forekom mig så meningsløst at brænde al den værdi. Og det var den samme indignation, der fik min nuværende forretningspartner Guðrun Rógvadóttir, til at kontakte mig for mange år siden, for hun ønskede også at få mere ud af den færøske natur, fortæller Guðrun Ludvík.

Kompetencer i krise http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

I flere århundreder var uld og uldvarer blandt de vigtigste eksportvarer fra Færøerne, og for mange var ulden og dens udbytte den eneste indtægtskilde. Strikkede strømper og sweatre blev eksporteret, og strikning var en vigtig del af de fleste kvinders liv. I dag mestrer mange færøske piger og kvinder fremdeles strikningens kunst, hvilket begejstrer Guðrun Ludvík.

– For et par årtier siden, da jeg flyttede hjem til Færøerne igen, observerede jeg, at stikhåndværket var i krise. Det var blevet umoderne at strikke, og der var ikke særlig mange yngre kvinder, der gad strikning. Heldigvis vendte denne udvikling, og i dag er det igen populært at strikke, fortæller Guðrun Ludvík og nævner til skræk og advarsel Japan som et eksempel på, hvor galt det kan gå, for i Solens rige er den før så levende tradition for strikning uddød.

Men i Guðrun&Guðruns hjemland blomstrer strikhåndværket igen. – Her dyrkede man i mange år mode og trends fra udlandet, mens det autentiske færøske blev nedvurderet. Men nu har vi igen fået øjnene op for vores egen traditionelle og autentiske kulturarv, hvilket nok har været med til at redde strikning som håndværk. For vores vedkommende blev vi ironisk nok først populære på Færøerne, efter at vi havde fået anerkendelse i udlandet, siger Guðrun Ludvík.

Strikkekoner Ambitionen bag firmaet Guðrun&Guðrun har fra begyndelsen været at skabe et eksklusivt tøjmærke på baggrund af den stolte, færøske tradition for håndarbejde. Udgangspunktet var og er de traditionelle færøske strikkemetoder, og Guðrun Ludvík begyndte med at forenkle de gamle sømandssweatre, der havde for mange mønstre til, at det moderne øje kunne nyde og anvende designet. – Der var for megen stilistisk uro i sweatrene, og intet af de mange mønstre kom til sin fortjente ret. Jeg skrabede det overflødige væk og kom frem til en enkel sweater, der sidenhen har været en slags varemærke, især efter at Sofie Gråbøl havde den på i tv-serien Forbrydelsen, fortæller Guðrun Ludvík.

- 80 procent af vores varer er håndstrikkede. Der er et helt unikt spil i en håndstrikket sweater, hvorimod maskinstrikket materiale er mindre levende, siger Guðrun Ludvík, der har 35 strikkekoner i arbejde på Færøerne. Derudover er produktionen udvidet til både Jordan og Peru, hvor tilsammen 60 strikkekoner arbejder med at producere Guðrun&Guðruns håndstrikkede design.

Bro mellem håndværk og salg Og på Færøerne har der i mange århundreder eksisteret et produktionsapparat, som vi dog bør udnytte bedre, påpeger Katrina í Geil, uddannet designer. – 37 prosent af kvinderne på Færøerne er medlemmer af en strikkeklub, og op til 70 prosent kan strikke. Vi har eksporteret strikning siden det 17. århundrede, så mange kvinder på Færøerne har en enorm viden om strikning som håndværk. Men produktionsapparatet har en tendens til at køre i tomgang; sweatre spyttes ud, uden at vi har formået at nå ud til de aftagere, der er nødvendige for at få økonomi i erhvervet, siger Katrina í Geil, der også påpeger vigtigheden af at tage det næste skridt.

– Dette er vores kernekompetence, noget vi fra ældgammel tid har været kendt for ude i verden, og håndværket er moderniseret af Guðrun&Guðrun, av Steinum og andre yngre designere. Men hvis vi ønsker at komme et skridt videre, må vi finde ud af at bygge bro mellem håndværk og salg, siger Katrina í Geil. Og et fælles nordisk efteruddannelsestilbud for folk i modeverdenen vil utvivlsomt være en vigtig del af denne brobygning.

Innovation ,

DialogWeb ,

Färöarna ,

Kompetensutveckling ,

Arbetslivet

Sverige

NVL

Alfalärare – en alldeles särskild kompetens http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

24. september 2014 13:36 Att lära vuxna analfabeter ett nytt språk att både kunna tala, läsa och skriva på kräver en speciell lärarkompetens.

De lärare som utgår från de studerandes modersmål, erfarenheter och bakgrund har ofta lättare att nå fram till de studerande. När det nordiska nätverket Alfarådet arrangerade konferens i Bohuslän var ett syfte att skapa förutsättningar för att på sikt utveckla utbildningsmoduler mot magister- och masterexamina inom alfabetisering.

Sanna Markkanen från Axxell utbildning i Finland ledde en workshop.

Fotograf: Marja Beckman

I tre dagar samlades över 160 lärare från hela Norden i den vackra miljön på den svenska västkusten, alldeles vid havet.

Lärarna har ett gemensamt: de undervisar vuxna nyanlända med ingen eller mycket kort utbildning i hemlandet. De studerande har ofta hård press på sig att lära sig det inhemska språket, eftersom några av de nordiska länderna kräver grundläggande språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd. På konferensen ”Lärarkompetens och undervisningspraktik” varvades föreläsningar med workshops och samtal i blandade nordiska grupper.

Jakob Steensig, lektor vid universitetet i Århus, talade om kontrastiva aspekter på vanliga invandrarspråk. Om läraren har kunskaper om den studerandes modersmål är det lättare att hitta sätt att lära ut och förklara målspråket. Vad finns det för skillnader mellan skrift och tal i språket? Uttalas alla skrivna konsonanter och vokaler? Skillnader i ljud och uttal kan tyckas små, men kan förändra ords betydelser.

Lärandestrategier ökar motivationen Karen Schramm är professor i tyska som andraspråk vid universitetet i Wien. Hon berättade om ett forskningsprojekt som hon ledde i Leipzig i Tyskland, där mycket tid lades vid att kartlägga elevernas bakgrund, yrkeserfarenhet och tidigare lärande innan undervisningen påbörjades. Eleverna fick besvara olika påståenden i formulär med hjälp av bilder och ”smileys”. Några exempel på påståenden kunde vara ”Jag tycker om att jobba med andra/jobba ensam/jobba med mina händer”. Texterna i formulären fanns också översatta till de vanligaste invandrarspråken. Dessa lärandestrategier gjorde det lättare att synliggöra och utveckla motivation och förståelse hos de studerande.

Deltagarna delades in i nordiska grupper där de diskuterade och delade med sig av erfarenheter och metodiska och didaktiska idéer. Arbetet som alfabetiseringslärare är en kompetens som på många sätt skiljer sig från det traditionella läraryrket. Utöver de språkliga hindren är det inte ovanligt att eleverna är traumatiserade efter att ha flytt från krig och förtryck. Lärarna kan vara de första människor som de möter mer regelbundet i det nya landet. Därför bör läraren även ha kunskap om psykiska och fysiska hinder för lärande, till exempel PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), hörsel- och synnedsättningar.

Workshop-karusell En ”workshop-karusell” anordnades där deltagarna delades upp i mindre grupper och besökte olika ”stationer” där de fick delta i presentationer av bland annat digitalt stöd, kontrastivt material och vardagsmatematik som direkt kan omsättas till den egna undervisningen.

Nu arbetar Alfarådet för att skapa förutsättningar för utbildningsmoduler mot magister- och masterexamina inom alfabetisering. En sådan utbildning ska ha sin utgångspunkt i dokumentet Kompetensbeskrivning av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska, som Alfarådet tog fram 2013.

– I våra nordiska länders lärarutbildningar finns ingen beskrivning av vilken kompetens en lärare i grundläggande litteracitet behöver, det finns väldigt få styrdokument och regler och det är en komplex utbildningssituation med komplexa krav på lärarna, sa Qarin Franker, lektor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

– Kompetensen inom litteracitetsutbildning kräver sin egen plattform, sa Karen Lund vid Århus universitet i Köpenhamn.

Alfarådet kommer att fortsätta sitt arbete med att utveckla gemensamma nordiska utbildningsvägar och utbildningsmöjligheter för lärare i grundläggande litteracitet.

Fakta: Förhållningssätt till vuxnas litteracitet: 1. Ömsesidig respekt mellan lärare/utbildning och kursdeltagare, vilket bland annat yttrar sig i möjligheten att använda och utveckla alla sina språkliga resurser inklusive sitt modersmål för sitt lärande och sin språk-, läs- och skrivutveckling.

2. Meningsfullhet och användbarhet när det gäller såväl undervisningens innehåll och utformning som val av läromaterial, så att det direkt påverkar och påverkas av deltagarnas aktuella och önskade livssituation.

3. Delaktighet och eget ansvar för lärandeprocessen, vilket ökar motivation, engagemang och stärker självkänslan som vuxenstuderande.

(Utrag ur Det nordiska alfarådets kompetensbeskrivning av lärare inom litteracitet. Den går att ladda ner i sin helhet här)

Fler resurser: Alfalärare berättar Resultat från Alfakonferensen 2014 Nätverk ,

DialogWeb ,

Sverige ,

Alfarådet ,

Konferanser invandrare, integration, lika möjligheter

Se også Alfalärare berättar

Sverige

NVL

Alfalärare berättar 24. september 2014 13:30 I tre dagar samlades över 160 lärare från hela Norden i den vackra miljön på den svenska västkusten, alldeles vid havet.

Lärarna har ett gemensamt: de undervisar vuxna nyanlända med ingen eller mycket kort utbildning i hemlandet. De studerande har ofta hård press på sig att lära sig det inhemska språket, eftersom några av de nordiska länderna kräver

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

grundläggande språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd. På konferensen ”Lärarkompetens och undervisningspraktik” varvades föreläsningar med workshops och samtal i blandade nordiska grupper.

Så här tyckte några av deltagarna om konferensen: Fotograf: Marja Beckman

Vad tar du med dig från Alfabetiseringskonferensen?

Susanne Lubago

Lärare på Lær dansk Syd i Sønderborg, Danmark:

— Det bästa är att prata med folk som också brinner för detta ämne och utväxla tips och idéer med varandra.

Mycket av konferensen pågår ju i pauserna!

Omgivningen har varit fantastisk. Även på föreläsningarna fick jag mycket intressant ny information. Drömscenariot vore att ha det som Karen Schramm när hon utvecklade sitt strategiprojekt, att kunna ge deltagarna femton individuella timmar i veckan. Jag tänker också att en sida som hejsvenska.se, som presenterades i karusellerna, lätt skulle kunna översättas till danska.

Abdulkhadir Mohamed Samordnare och modersmålslärare i somaliska på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, Sverige: – Jag tar med mig väldigt mycket. Från föreläsningen om kontrastiva aspekter på vanliga invandrarspråk tar jag med mig tankar om hur vi kan använda den kunskap vi har i deltagarnas språk för att lära dem svenska. Eftersom jag själv talar somaliska och har svenska som andraspråk funderar jag över hur jag kan använda mitt modersmål i undervisningen. Det är viktigt att veta skillnaden mellan språken, deras uppbyggnad, stavelser och ljud. Från den tyska professorn (Karen Schramm) tar jag med mig tankar om hur lärarna kan kartlägga vad eleverna vill och vad de kan. Med den kunskapen blir det lättare att gå vidare i sitt lärande. Jag tar också med mig Qarin Frankers ord om att eleverna är vuxna personer som ofta barnförklaras och nedvärderas. Karusellerna var väldigt bra, till exempel Ingrid Alnes Buanes från Bergen om hur du använder språk. Jag

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

blev också inspirerad av idén om att låta deltagare som läser på högre nivåer hjälpa dem på lägre nivå och därmed få repetition i sitt eget lärande.

Sólborg Jónsdottir Lärare på Mimir-simenntun, ett center för livslångt lärande för vuxna i Reykjavik, Island: – Jag var på Alfarådets konferens 2010 (men inte 2012), och ser hur diskussionerna och metoderna har utvecklats. Jag kan se att vi har kommit ganska kort väg på Island jämfört med andra nordiska länder inom läskunnighetskurser och utbildning av lärare. Det är användbart och bra att se att lärarna kan använda elevens modersmål som ett verktyg för att eleven ska lära sig målspråket. Föredraget om lärstrategier var också nyttigt.

Många av våra studievägledare är osäkra när de talar med invandrare, och jag skulle vilja implementera metoden med lärstrategier till Island och hitta vårt eget sätt att använda den. Om du tror att det bara finns ett sätt att lära på, tror du kanske att lärande inte är något för dig, men om du kan se andra sätt att lära, kanske du blir motiverad.

Karusellsystemet var också väldigt bra. Jag tänker till exempel på vardagsmatematiken, att lära eleverna förstå begrepp som ”mer än” och ”mindre än” är ofta glömt i språkundervisning. Därtill har atmosfären varit fin och jag har mött många människor som jag kan samarbeta med senare.

Elisabeth Bergander Lärare på kommunal vuxenutbildning i Bærum i Norge: – Jag har fått många nya idéer! Jag tänkte studera kontrastering och har en idé om att var och en i personalen skulle kunna specialisera sig på varsitt av de vanligaste invandrarspråken, till exempel thai, arabiska och somaliska. Lärare inom alfabetiseringsundervisning arbetar ofta med människor utan skolerfarenhet, vilket kräver bra lärandestrategier. Det är därför viktigt att lärarna får hjälp att utveckla strategier som passar deltagarna, eller att deltagarna själva berättar för lärarna hur de bäst lär sig, så att lärarna kan ta hänsyn till detta i undervisningen. Det var bra att konferensen fokuserade på detta. Vi arbetar mycket med Ipad på vår skola och ingår i ett nätverk med andra skolor som också gör det. Det är ett nationellt nätverk, men det skulle mycket väl kunna byggas ut och bli nordiskt! Framför allt känner jag mig inspirerad, inte minst av samtalen i de nordiska grupperna. Det är viktigt att fortsätta det goda nordiska samarbetet i framtiden även om det inte blir någon konferens om två år. Jag hoppas verkligen att vi får till några bra nordiska nätverk inom kort.

Länkar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Sök efter hashtaggen #alfa14 på twitter.com och se Twitterflödet från konferensen.

Alfarådet bildades 2006 och har representanter från hela Norden. Rådet har arrangerat flera konferenser tidigare.

Länk: alfaradet.net www.nordplusonline.org: Här kan lärare söka medel för att besöka kollegor i grannländerna och arrangera samnordiska projekt.

Hejsvenska.se: En interaktiv hemsida som skapats på initiativ av Komvux i Malmö stad, med hjälp av statsbidrag från Skolverket. Den skapades för att de studerande ska kunna repetera och öva så många gånger de vill.

DialogWeb skrev i juni 2014 om festivalen Literacy for all Nätverk ,

DialogWeb ,

Sverige ,

Alfarådet ,

Konferanser invandrare, integration, lika möjligheter

Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens

Finland

Skolan som är öppen dygnet runt 12. september 2014 14:31 Folkhögskolan Otavan Opisto i östra Finland har haft ett nätgymnasium för vuxna ända sedan 1997 med ett ständigt växande elevantal. Både i nätgymnasiet och nätgrundskolan får man studera helt i egen takt och inga tentamina ordnas.

Tillit och flexibilitet är trumfkort.

– Eftersom vi är en folkhögskola är vi fria att göra saker på vårt eget sätt. Folkhögskolans uppgift är ju att komplettera annan utbildning inom skolsystemet, att plocka upp studerande som inte hittat det de behöver på annat håll, säger Taru Kekkonen, som är chef för nätutbildningen vid Otavan Opisto.

Folkhögskolan har både nätgrundskola och nätgymnasium som riktar sig till vuxna. Då gymnasiet körde igång för snart tjugo år sedan var det helt unikt. I dagens läge är det fortsättningsvis inte många utbildningsaktörer i Finland som kan erbjuda både grundskola och gymnasium på nätet.

En folkhögskola är fri att ordna undervisningen på sitt eget sätt, säger Taru Kekkonen som är chef för nätundervisningen vid Otavan Opisto.

Fotograf: Jere Lauha

Nätgymnasiet skiljer sig på många sätt från ett skolbundet gymnasium, säger Taru Kekkonen.

De bärande idéerna är öppenhet, ingen terminsindelning, man kan börja när som helst och studera helt i sin egen takt i en skola som är öppen dygnet runt.

– Tillit och flexibilitet är våra trumfkort. Vi måste vara flexibla

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

eftersom vi har vuxna elever som befinner sig i väldigt olika livssituationer. Därför är det också viktigt att både grundskola och gymnasium är öppna dygnet runt. Du kan gå in och studera just då det passar dig bäst, säger Taru Kekkonen.

Vad behöver man prov till?

Redan då gymnasiet startade bestämde man att det material som läggs ut på nätet ska vara tillgängligt för alla intresserade, vilket till en början uppfattades som ett radikalt beslut. Att eleverna inte går upp till tentamen har också väckt uppmärksamhet.

– Vi utgår ifrån att vuxna människor studerar för att de vill lära sig och inte för vår skull, så vad behöver man prov till? Inte främjar det inlärningen på något sätt, säger Kekkonen.

Vanligtvis träffar lärarna inte sina nätelever ansikte mot ansikte trots att de studerar i flera år. I början visste man därför inte vilka typer av studerande man hade, men erfarenheten har visat att det för det mesta finns en alldeles speciell orsak till att en person valt just nätstudier framom till exempel ett kvällsgymnasium, som för många vuxna kunde vara ett naturligt val.

Bland de studerande finns många med treskiftsarbete eller företagare som har tid att studera bara under en del av året, personer med hälsoproblem, som till exempel inte klarar av att vistas i dålig inomhusluft, personer med funktionshinder eller sociala begränsningar som panikstörning. Också för personer som bor i små kommuner, där det inte finns resurser att ordna skräddarsydd utbildning, kan nätundervisningen vara en räddning.

– Nätet är en annorlunda social plattform, där det inte alls behöver märkas att en person har sociala begränsningar, påpekar Kekkonen.

Det är inte heller ovanligt att de som söker sig till nätundervisningen har en negativ skolhistoria, till exempel mobbning kan ha lett till att skolgången avbrutits redan i grundskolan.

Nätgrundskolan har för tillfället kring nittio elever och gymnasiet 670, men antalet varierar. De studerande är finskspråkiga mellan 18 och 70 + och de kan i princip vara bosatta var som helst i världen. I specialfall godkänns studerande under 18

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

år. En stor del är kring 20 år gamla, men även 40-åringar eller lite äldre utgör en ansenlig grupp.

– Rätt många avbryter sina studier eftersom det är svårt att känna till sina egna resurser på förhand. Det händer lätt att man underskattar den tid det tar att studera på egen hand och för en vuxen kan dessutom livssituationen plötsligt förändras, säger Taru Kekkonen.

För dem som lyckas med sina studier betyder det mycket.

– Att som vuxen få ett grundskolebetyg öppnar nya dörrar och är bra för självkänslan, säger Kekkonen.

Nätverk livsviktiga Otavan Opistos nätutbildningar utvecklas och förändras i takt med att omvärlden förändras och utmaningarna är enligt Taru Kekkonen många.

– Antalet studerande växer hela tiden och det är viktigt att hjälpa dem att tillsammans bilda nätverk. Det är väldigt viktigt för en studerande att få stöd och hjälp av andra studerande. Att känna att man hör till en grupp är stärkande och uppmuntrande och vår uppgift är att fundera på hur vi bäst kan hjälpa dem att bilda sådana grupper på nätet.

Handledarens roll är oerhört viktig i detta sammanhang.

Otavan Opisto och dess personal ingår i många nätverk, men modellerna för verksamheten föds främst inom folkhögskolan med dess egen personal som den starkaste resursen.

– Det finns ingen orsak för oss att göra som andra gör utan vi går helst vår egen väg, säger Taru Kekkonen.

Mer: www.otavanopisto.fi http://www.nettilukio.fi/tervetuloa-nettilukioon/

FAKTA Inom sin uppsökande verksamhet har Otavan Opisto tre dukningar på nätet: Kurser som rullar på kontinuerligt, där studeranden själv gör upp tidtabellen för en kurs, som kan variera mellan en vecka och ett år. Läraren erbjuder hjälp och ger feedback endast om eleven önskar det.

Gruppkurser, som är tidsbundna och varar 4– 6 veckor, där läraren har en mera aktiv roll och där processen och inte bara resultatet är viktig. Det handlar om distansutbildning, där virtuella konferenser används i hög utsträckning.

Fenomenbaserat lärande, på engelska ”phenomenon based learning” (i motsats till problembaserat lärande), där man med en tvärvetenskaplig utgångspunkt studerar stora helheter som till exempel lycka eller makt. Gruppen är öppen för alla intresserade och de studerande har rätt att själva välja infallsvinkel till det givna ämnet.

Den studerande kan själv kombinera avsnitt från alla tre dukningar. Dessutom finns ett fjärde alternativ, spelbaserat lärande.

Det är aldrig för sent I en presentation på finska berättar Harri Ovaska på Youtube om vad det betyder för honom som 56-årig sågarbetare att få

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

pröva sina vingar i nätgrundskolan och nätgymnasiet vid Otavan Opisto. ”Det har gett mig så mycket, verkligen mycket”, säger Ovaska stolt, där han sitter hemma vid sin dator klädd i en t-tröja med vuxengymnasiets logga på bröstet.

Grundskolan blev på hälft, dels för att matematiken blev för svår, dels för att han hamnade i fel sällskap och även för att han inte fick stöd hemifrån. När han tog mod till sig och anmälde sig till nätgrundskolan var det en länge närd dröm som gick i uppfyllelse. ”Men det var nära att jag hade avbrutit genast i början då vi började med negativa tal”, berättar Ovaska. Viljan att ta reda på om han fortsättningsvis kunde lära sig något var ändå stark och han fortsatte trots den motiga starten. ”Jag är väldigt intresserad av fysik, och i synnerhet ellära, men i grundskolan förstod jag ingenting. Nu har jag märkt att jag kan lära mig och det stärker självförtroendet”, säger Ovaska. Skiftarbetet gör det möjligt för honom att studera på dagarna och han vet nu att han lär sig bäst genom att se, inte genom att lyssna. Han har fortsatt sina studier vid nätgymnasiet och har som mål att ta studenten då han fyller sextio. Sitt motto har han lånat av författaren och kulturpersonligheten Jörn Donner: ”Det lönar sig alltid att studera”.

DialogWeb ,

Vuxnas Lärande ,

Finland ,

Flexibilitet i utbildningar ,

Distans distansutbildning,

studieavbrott

Åland

Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar 04. september 2014 17:35 I våras började Medis (Medborgarinstitutet i Mariehamn) erbjuda studier i svenska på arbetsplatser. – Det var av en slump som jag fick syn på en annons om kursen, berättar Dick Gustavsson som driver Ulfsby gård.

Idag har två av hans tre anställda gått kursen och det lutar åt en fortsättning i höst.

På uppdrag av Ålands landskapsregering driver Medis förutom heltidsstudierna SFI (Svenska för inflyttare) och det nystartade informationskontoret Kompassen också språkundervisning på arbetsplatsen. Hittills har 8 olika arbetsplatser på Åland använt denna studieform.

Flexibiliteten skapar nya möjligheter

Dick Gustavsson

Fotograf: privat

Att kunna språket på sin arbetsplats gör arbetet lättare och säkrare. Oftast känner både arbetsgivarna och arbetstagarna av vikten av ett gemensamt språk. Men trots att det finns ett uttalat utbildningsbehov, så är det inte alltid möjligt att kombinera arbete med det kursutbud som finns. Ulfsby gård har drivits i familjens ägo sedan 1700-talet och producerar nu eget kött samt driver en restaurang och en gårdsbutik.

- Med ett jordbruk så skulle det inte gå att starta på en kurs i augusti, men så här fick vi möjlighet att styra upp det

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

tillsammans med Medis och anpassa det helt efter vår verksamhet, menar Gustavsson.

De två personerna som fått läsa svenska på arbetsplatsen Ulfsby gård kommer ursprungligen från Lettland.

Språkundervisningen på arbetsplatsen bekostas av landskapsregeringen och är avgiftsfri för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. Kravet är att undervisningen hålls till hälften på arbetsgivarens tid (avlönad) och till hälften på arbetstagarens fritid. Kursstarten sker enligt önskemål. Vad gäller innehållet i kursen och själva undervisningen så anpassas det till de anställdas behov. Vardagssvenska kompletteras med arbetsplatsvokabulär.

Svenskundervisningen når en annan målgrupp Svenska på arbetsplatsen når en annan målgrupp än den vanliga SFI, även personer som enbart har arbetstillstånd eller personer med anställning kan få möjlighet att lära sig språket. Utbildningen blir också mer personlig då det inte blir så stora grupper. Arbetstagarna behöver ett giltigt FPA-kort eller att arbetsgivaren kan visa att löneutbetalningar, försäkring och andra avgifter sköts som de ska för de anställda. Vad gäller de anställda vid Ulfsby, så tror Gustavsson att ingen av dem skulle ha gått en kurs i svenska helt på egen tid.

- Så även om man säkert med tiden hittar ett gemensamt arbetsspråk, så skyndar kursen på processen. Dessutom är det en fördel när man får en mer personlig och riktad utbildning. Jag satt själv med på utbildningen för att jag ville se hur de lärde ut. Jag tyckte att jag ville det, men det behöver man ju förstås inte som arbetsgivare, berättar Gustavsson.

Kurspaketet omfattar 36 lektioner med 2-3 tillfällen i veckan och ca 2-3 lektioner per gång. Hittills är det 8 småföretag som nappat på erbjudandet. Det har handlat om en fiskförädlingsfirma, en arkitektbyrå, ett lantbruksföretag, en städfirma, en församling och tre idrottsföreningar. Kurserna har hållits på Föglö, i Jomala och i Medis egna lokaler i Mariehamn.

Några arbetsgivare har hört av sig till Medis om möjligheten till en fortsättning i höst, vilket kan ses som ett tecken på att det finns ett behov. Lena Raitanen, rektorn vid Medis, berättar att det bara är för arbetsgivare att ta kontakt, för snart börjar marknadsföringen för höstens ”Svenska för inflyttade på arbetsplatsen”.

Länkar: Medis: www.medis.ax

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Ulfsby gård: www.ulfsby.ax Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax DialogWeb ,

Åland ,

Flexibilitet i utbildningar ,

Arbetslivet vuxenutbildning, integration, språk

Sverige

Så blir språkutbildningen för invandrare bättre 01. september 2014 12:30 Skolverket har under tre år, 2013–2015, fått i uppdrag att dela ut statsbidrag till anordnare av utbildning i svenska för invandrare. Syftet är högre kvalitet, ökad flexibilitet och ökad individanpassning i utbildningen. Redan under 2013 genomfördes 142 olika insatser runt om i landet och under 2014 pågår ytterligare 91 insatser.

Fotograf: Marja Beckman

Att höja kvalitén, öka flexibiliteten och öka individanpassningen handlar om att utveckla sin verksamhet. Anordnarna behöver fråga sig – Var är vi nu? – och sedan fokusera på de nationella målen för utbildningen – Vart ska vi? Även om målen är desamma kan vägen dit aldrig se exakt likadan ut och svaret på frågan – Hur gör vi? – blir inte heller detsamma. Många olika typer av insatser finns därför bland de över 230 insatser Skolverket har beviljat bidrag till under de två första åren.

Vilka behov av utveckling ser då anordnare runt om i Sverige i

utbildningen?

Individen är utgångspunkt. Att individen måste vara utgångspunkten för utbildningen är något flera verksamheter betonar. De har då satsat på att bättre kunna möta varje individ och utvecklat sina arbetssätt för att synliggöra vem individen är. Verksamheterna utgår från individens kunskaper, kompetens och erfarenheter och mål genom validering. Valideringen görs i samband med att eleven påbörjar och planerar studierna. Önskan från verksamheterna har varit att kunna ge eleverna en bättre grund, samt att ge dem möjlighet att ta större ansvar för sina studier och att föra samtal om lärande.

Stöd på modersmålet. Ett annat sätt att ge eleverna bättre möjlighet att ta ansvar, vara delaktiga och ge dem ett större inflytande över sina studier har varit att satsa på stöd på modersmålet. Anordnarna har framförallt betonat att de vill ge eleverna större delaktighet och medvetenhet om målen med utbildningen. Stödet på modersmålet har använts för att introducera eleven till studier men också för att i undervisningen stödja lärandet. Eleverna har fått ökade möjligheter att kommunicera kring innehåll och planering. Anordnarna beskriver också att eleverna känner ökad trygghet och att de har fått en mer effektiv studieteknik.

Flexibel organsation. Insatser som leder till en mer flexibel organisation genomförs också av flera anordnare. De försöker skapa ett större utbud och fler kombinationer av platser, tider och sätt för studier. Andra insatser innebär att

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

göra utbildningen mer flexibel och individanpassad genom att använda digitala lösningar såsom distanskoncept, digitala verktyg och metoder som ”flipped classroom”.

Arbetplatsförlagt lärande utvecklas. Att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för språkutbildningen är också något som flera anordnare sett som angeläget för att höja kvaliteten, öka flexibiliteten och individanpassningen.

Utbildningen är ju till för eleverna – vad säger då eleverna om dessa insatser? Enligt anordnarna säger eleverna just att de har fått en ökad förståelse för mål och arbetsformer men också om bedömning och betygssättning. Eleverna lyfter också fram att de kan vara mer aktiva i diskussionen kring sin studiesituation och påverka studiernas upplägg. Elever som prövat på ett distanskoncept uttrycker att det gett stolthet och motivation. De upplever att nätbaserade utbildningar har blivit en självklarhet när verksamheten satsat på just detta. Oavsett insats uttrycker flera elever att de är stolta att verksamheten satsat just på dem!

Webbinarium med några anordnare som berättar om sin insats kan ses på Skolverkets webbplats, klicka här.

DialogWeb invandrare, lika möjligheter, integration, flexibilitet i utbildningar

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Alfalärare – en alldeles särskild kompetens

Grønland

Studerende lægger minedrømme på hylden 05. august 2014 09:12 I Grønlands næststørste by Sisimiut har første kuld af kommende minesvende netop afsluttet de første to år af uddannelsen. Forude venter virksomhedspraktikken. Problemet er dog, at der i øjeblikket ikke eksisterer aktive miner i Grønland, hvilket tvinger de studerende til at sætte minedrømmene på stand by.

Grønlands såkaldte mineeventyr har været diskuteret vidt og bredt i lokale og internationale medier. Det store spørgsmål er, om Grønland kommer til at tjene guld på råstofudvinding, hvilket vil skabe flere arbejdspladser og med tiden gøre landet økonomisk uafhængigt. For at sikre lokal arbejdskraft i branchen, oprettede Råstofskolen i Sisimiut en fireårig minesvend-uddannelse i 2012, der bl.a. giver de studerende kompetencer til at efterforske nye udvindingsområder, bygge tunneler i underjordiske miner og bruge maskiner i åbne miner.

Selvom uddannelsen er en ungdomsuddannelse, appellerer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

den i højere grad til den modne studerende.

Aldersgennemsnittet er 27 år, og den ældste af de studerende 20. juni afsluttede 10 kommende minesvende de første er fra 1971. Ud af de 10 personer, der har afsluttet den to år af deres uddannelse. Minebranchen er inaktiv i teoretiske del af uddannelsen, har fire indtil videre fået en Grønland, og derfor bliver de kommende minesvende praktikplads. En af dem er 26-årige Elia Heilmann, der er født nødt til at gå andre veje i den sidste del af deres i Nuuk og opvokset i Sisimiut. Han har ikke fortrudt, at han uddannelse. Foto: Råstofskolen. udskiftede elevpladsen som flymekaniker i Air Greenland ud med Råstofskolen i 2012.

- Uddannelsen er spændende, fordi det er en skole for drengerøve. Jeg vil gerne arbejde med store maskiner, forklarer Elia Heilmann.

Ingen miner Problemet er dog, at ingen af de 10 personer, der er ved at uddanne sig til minesvende har mulighed for at arbejde i miner, da minedriften har stået stille siden efteråret sidste år. Da det gik op for Elia Heilmann, overvejede han at stoppe.

- Jeg var ret skuffet, for jeg ønsker mest at arbejde i en mine. Men jeg fortsatte, fordi jeg tror på, at der kommer flere miner i fremtiden, mere konkurrence og flere arbejdspladser, forklarer han.

Indtil da må han lægge sine minedrømme på hylden, for 15. juli begynder han i praktik som maskinentreprenørfører hos virksomheden Greenland Contractors, der driver Thule Air Base i Nordgrønland.

Elia Heilmann er ikke ene om at være ærgerlig over den inaktive mineindustri.

- Det er selvfølgelig virkeligt ærgerligt, at der ikke er aktive miner i Grønland lige nu, men forhåbentlig kommer der gang i minerne i løbet af et års tid, forklarer Maria Hasselgaard Pedersen, der er kommunikationsmedarbejder hos Råstofskolen i Sismiut.

Rubiner lige om hjørnet Maria Hasselgaard Pedersen har grund til at være optimistisk, da vejen er banet for, at en mine syd for Nuuk kan begynde at udvinde rubiner i nærmeste fremtid. Alle politiske aftaler er underskrevet, og tilladelserne til at udvinde er givet.

Rubinminen er bl.a. med til at give Elia Heilmann store forhåbninger for fremtiden.

- Jeg drømmer om at starte min egen minevirksomhed med en af mine kammerater fra studiet, hvor vi arbejder med kerneboringer. Der eksisterer ikke en lignende virksomhed i Grønland, forklarer Elia Heilmann. Ønsket om at udvinde råstoffer er ikke en ny idé. Allerede i 1858 blev der udvundet Kryolit i Sydgrønland. Senest har der været mineaktivitet i guldminen Nalinaq, der ligeledes ligger i Sydgrønland. Minen lukkede sidste efterår på grund af økonomiske vanskeligheder. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Læs mere om Råstofskolen og uddannelsen som minesvend HER. DialogWeb bæredygtig udvikling, uddannelse, tyndt befolket område, lærlinge

Se også Ø-samfundenes muligheder og udfordringer til debat på Folkemødet Bæredygtig udvikling i ’fælledskab’

Norge

NVL

Gratis utdanning – Norden rundt?

30. juni 2014 21:33 En bølge av kunnskap har rullet ut over verden de siste årene, fra det nordamerikanske kontinent og kloden rundt. Etter hvert også noen mindre bølger fra det europeiske kontinent.

Bølgene har bestått av organisert kunnskapsformidling over nettet fra høyst kompetente fagfolk. Amerikanerne satte fire bokstaver på det, mooc (=massive open online course).

Bokstavene er trykket til brystet av resten av verden, mens amerikanerne visstnok ikke er så flittige til å bruke forkortelsen selv. Kanskje ikke engelskmennene heller. Open University i Storbritannia har laget noe de kaller FutureLearn, som er et voksende tilbud av åpne, gratis online-kurs.

Gratis utdanning er et noe vi liker i Norden, og mooc-bølgene har skvalpet godt innover de nordiske kystene. Nå har også NVL satset på mooc-bølgen. Ikke som mooc-produsent ennå, men på søk etter en mulig måte å tilby kurs for lærere som underviser i grunnleggende ferdigheter.

Graciela Sbertoli er leder for NVLs gruppe som skal utrede muligheter for å lage åpne etterutdanningskurs for lærere i grunnleggende ferdigheter.

Tidligere forsøk fra NVL viser at det kan være utfordrende å få til fellesnordiske studietilbud. Nå satser NVL likevel friskt på å undersøke om et mooc-samarbeid kan være enklere å få til enn ordinære studier. Arbeidsgruppen har fått i oppgave å utrede behov og muligheter for mooc-tilbud til lærere i grunnleggende ferdigheter. Innen utgangen av året skal gruppen komme med sine anbefalinger om eventuelle fellesnordiske mooc-er på dette feltet, og hvordan de eventuelt kan organiseres.

RESSURSBASE

- Vi vil gjerne begynne med å samle en ressursbase av fagstoff for lærere som skal lære innvandrere språket i det nordiske landet de flytter til. Gjennom samarbeid med European Basic Skills Network (www.basicskills.eu) kan vi presentere mye godt og relevant materiale. Når vi har samlet etterutdanningsressurser til den lærergruppen vi snakker om, og gjort ressursene tilgjengelig, vil vi kanskje også organisere et åpent kurs, sier Graciela Sbertoli til DialogWeb. Hun er ansatt i

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Vox, og leder arbeidsgruppen som er nedsatt av NVL. - Dessuten må vi ha diskusjonsgrupper, hvor lærerne kan diskutere egen praksis. I mooc-ene benyttes det mye forelesninger på video, og det kan også være aktuelt for oss.

UTGANGSPUNKT I BEHOV

Utgangspunktet for NVL er behovet for kompetansehevende tiltak. Utgangspunktet for de anerkjente amerikanske universitetene som satte i gang mooc-bølgen, er på mange måter et helt annet. De ønsker å nå ut over hele verden med sin fagekspertise, og dermed også markedsføre egen institusjon. Mens de tar utgangspunkt i faginnhold, tar NVL med sitt initiativ utgangspunkt i behov hos en viktig målgruppe.

NORSK OFFENTLIG UTREDNING

Norge var først i verden med å nedsette et offentlig utvalg som skulle utrede hvordan norske myndigheter skal forholde seg til framveksten av mooc, og hvordan en kan bruke de mulighetene den teknologiske utviklingen gir. Utvalget har jobbet kjapt, og utredningen kom i midten av juni. Den kan leses på regjeringens hjemmeside. Tittelen på utredningen er «Mooc til Norge. Nye digitale læringsformer i høyere utdanning». Kanskje er det underteksten som er mest interessant i det lange løp. Utdanningssektoren står overfor krav fra flere hold. Elever og studenter vil svært gjerne ta i bruk nye digitale læringsformer. Etter hvert kommer det også krav fra myndighetene, som skjønner at her ligger mange nye muligheter til å nå ut med relevante utdanningstilbud, også etterutdanningstilbud.

MOOC-PLATTFORM

Mooc-utvalget har en lang rekke anbefalinger, til ulike adressater. Det er fem hovedanbefalinger rettet til Kunnskapsdepartementet. De er kommentert nedenfor.

1: Utvalget anbefaler at det gis tilgang til en eller flere mooc-plattformer som er tilpasset til norsk og samisk. Det finnes allerede mange plattformer. Universitetet i Oslo har inngått avtale med Open University om å bruke deres FutureLearnplattform. Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet har brukt en plattform som er oversatt og tilpasset til norske forhold av den felles bibliotektjenesten Bibsys.

FORSKNINGSBASERT KUNNSKAPSUTVIKLING

2 og 3: Utvalget anbefaler å etablere et miljø for forskningsbasert kunnskapsutvikling, utviklingsarbeid og kunnskapsdeling for læring med digitalisert undervisning. Utvalget vil ha penger til forskning på bruk av teknologi i høyere utdanning. Dette er høyst aktuelle anbefalinger. Det blir her snakk om å styrke noe som har pågått lenge i det små. Høyskoler, universiteter og nettskoler har i mange år drevet utviklingsarbeid på nettbasert undervisning, delvis støttet av Kunnskapsdepartementet.

ETTER- OG VIDEREUTDANNING

4: Utvalget anbefaler videre offensiv satsing på bruk av MOOC i etter- og videreutdanning og kompetanseutvikling i arbeidslivet, i samarbeid med partene i arbeidslivet. Norge har tidligere hatt gode erfaringer med å trekke partene i arbeidslivet inn for å styrke satsingen på utdanningen. Ett eksempel er kompetansereformen i 1999 som blant annet ga voksne rett til gratis videregående opplæring.

FORSERT UTDANNING

5: Dessuten ønsker utvalget at mooc-er skal brukes til å gi skoleelever muligheter til å ta kurs på universiteter og høyskoler, såkalt forsert utdanning.

I tillegg til disse fem hovedanbefalingene har utvalget en lang rekke mer spesifiserte anbefalinger. For eksempel vil de ha en egen nasjonal portal. En fellesside på nettet er allerede etablert, www.mooc.no. I skrivende stund tilbys det 11 gratis kurs på mooc.no. Trolig vil antallet øke raskt. Alle kursene som tilbys er på norsk, med ett unntak.

En fellesnordisk mooc-portal er også ønskelig, og utvalget begrunner dette slik: «for å profilere nordiske mooc-tilbud internasjonalt».

NORDISK PORTAL?

- En portal for gratisutdanning for alle Norden-innbyggere – vil ikke det være en viktig oppgave å ta fatt på for NVL? Vi spør hovedkoordinator for NVL, Antra Carlsen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

- NVL anser att information och utveckling av moocs kan vara både relevant och lämpligt att göra på nordisk nivå, men vi har inte bestämt vilken roll NVL kan spela i detta arbete ännu. Fortbildning av vuxenutbildare, utveckling och professionalisering av hela fältet vuxnas lärande är en viktig del av NVLs uppdrag. NVLs utvecklingsarbete syftar med att omsätta kunskap till handling, och vi jobbar båda med innehåll och former, metoder. När analyser och slutsatser från vår arbetsgrupp finns, kommer jag att ge ett tydligare svar, sier Antra Carlsen.

8 ting du bør vite om mooc En undersøkelse av deltakerne på den amerikanske mooc-plattfomen edX (Harvard) summerer opp i åtte punkter: 1. 76 prosent av mooc-studentene er menn, mot bare 43 prosent menn på campus.

2. Mooc er mest brukt av studenter som allerede har en collegegrad.

3. mooc-studentene er unge, med en median på 24 år. Studenter på ingeniørfag er de yngste, mens de som studerer humaniora gjennomgående er noe eldre.

4. Tredjeparten av studentene på edX er fra Nord-Amerika. Det er også mange fra Europa og Sør-Asia.

5. Nær halvparten av studentene leser aldri noe av innholdet i kurset. Bare 3 prosent er innom alle kapitlene.

6. Europeere er flittigst til å kikke på læringsressursene.

7. Studenter med doktorgrad fra før leser mer av kursmaterialet enn de andre.

8. Et stort flertall har bare tatt en mooc. De som tar flere mooc-er leser mer av stoffet. (bildetekst)

Graciela Sbertoli er leder for NVLs gruppe som skal utrede muligheter for å lage åpne etterutdanningskurs for lærere i grunnleggende ferdigheter.

Nøkkelord:

basiskompetanse / mooc / åpne, gratis online-kurs / lærere i grunnleggende basisferdigheter/

DialogWeb basiskompetanse, mooc, åpne-gratis online-kurs, lærere i grunnleggende basisferdigheter

Gem som PDF

DialogWeb 2014 Island

Hvad er Biophilia for noget?

27. juni 2014 14:44 Guðrún Bachmann fra Islands Universitet forklarer idéen bag Björks og Nordens projet Nordiske broers hovedtema var Biophilia som redskab og metode for voksenundervisning. Nu, da konferencen er overstået, går nok mange og grubler med hvorvidt Björks idéer

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

kan bruges til noget. Baggrunden for projektet blev præsenteret for kenferencens deltagere af de to hovedansvarlige for det, Auður Rán Þorgeirsdóttir projektleder i Ministeriet for kultur, uddannelse og forskning og Guðrún Bachmann leder af Islands Universitets program for videnskabelig kommunikation, især overfor børn.

De har arbejdet med den fra 2011, da Björks medarbejdere kontaktede universitetet for at se om man var interesseret i et samarbejde om udviklingen af hendes idéer. De gik ud på at kombinere musik, kunst og videnskab på en måde som kendetegnes af kreativitet som uddannelsesmetode, hvor grænserne mellem kreativitet, aktion og læring forsvinder.

– Man har længe vidst at videnskab og kunst støtter hinanden, sagde Guðrún Bachmann. – Kunstens synsvinkel åbner for større forståelse af mange af videnskabens elementer – og omvendt. Björk fører det længere hen ad vejen. Hun vil give kreativiteten en central rolle i hvordan børn lærer. Desuden vil hun overskride grænser, ophæve skillelinier mellem fag, få folk til at lægge bøgerne fra sig og benytte sig af den nye teknik. iPad er et nyttigt redskab Björks henvendelse førte til et seminar hvor elever fra Reykjavík kommunes skoler mødte musikere og andre kunstnere i Harpa. – Universitetet mødte op med en gruppe lærere og videnskabsmænd som har stor erfaring i at formidle deres viden til børn og unge igennem vores programmer, såsom De unges universitet, Unge videnskabsmænd, Videnskabslaboratoriet og Universitetsekspressen. De skulle vise eleverne deres redskaber, lave eksperimenter og forklare begreber som virus, DNA og solhverv for børnene, siger Guðrún.

Hun fortæller om deres problemer med at skaffe tilstrækkelig mange iPads som dengang ikke fandtes i mange skoler, men var helt nødvendige for projektet. – Det viser hvor stærkt udviklingen går at nu findes disse grejer overalt. De har især vist sig nyttige for udsatte grupper som lider af bl.a. dysleksi, autisme og hyperaktivitet. Det førte os til spørgsmålet om det samme ikke gælder for voksne der vender tilbage til skolen efter et langt fravær. Det drejer sig ikke kun om ny teknik men sammenblandning af forskellige metoder, sanser, oplevelser, kreativitet og større forståelse af hver enkelts omgivelser.

Derfor er denne konference et meget spændende eksperiment.

Hvor går det hen?

Guðrún erkender at projektet har været en stor udfordring for alle deltagere. – Vi oplevede os alle sammen som forsøgskaniner, men vi så meget hurtigt at idéen virkede. Eleverne var ganske almindelige gennemsnitsbørn og efterhånden lyste deres øjne op når de oplevede at uventede sammenhænge blev afsløret. Seminaret startede med en koncert hvor Bjørk optrådt med Biophilia. Sådan bliver det ikke i fremtiden, men derimod kan eleverne lytte til musiken og bruge apperne som inspiration og redskaber til at lave deres egen musik og forøge deres forståelse af naturen, videnskaben og kunsten, siger hun.

Det blev et vellykket eksperiment og vakte interesse i ministeriet hvor man fik den idé at Biophilia skulle blive et centralt projekt i Islands formandskab for Nordisk ministerråd. – Efterhånden har projektet vokset ganske raskt. Det startede som et beskedent eksperiment i samarbejde med en stor kunstner. Nu er det blevet langt større og ingen ved i hvilken retning det udvikler sig, sagde Guðrún.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Konferencens arbejde bliver nu bearbejdet i networks over hele Norden hvor folk tilpasser Biophilias metoder deres egen virkelighed. Projektet foregår over tre år. I 2014 stables netværkerne på benene, i 2015 laves der eksperimenter overalt og i 2016 skal resultaterne revalueres.

DialogWeb ,

Konferanser innovation, nordiske broer, Biophilia, key-noteintervju

Se også Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Norden

NVL

Ønsker et generelt kompetenceløft 20. juni 2014 12:47

Vígdis Johannesen fra Færøerne er formand for Torshavns Kvindelige Arbejderforbund. Hun deltager i Nordiske Broer sammen med 7 andre kvinder fra tre forskellige fagforeninger på Færøerne.

Vígdis deltog i Nordiske Broer, fordi hun er interesseret i, at der skabes bedre muligheder for kompetenceudvikling for ufaglærte og kortuddannede. – De kortuddannede bør få bedre mulighed for at være mere aktive i samfundet. På Færøerne har vi eksempelvis en stor gruppe kvinder fra udlandet, der bør få mulighed for at deltage i kurser, så at de integreres i det færøske samfund, siger Vígdis Johannesen.

- Selvtilliden hos mennesker med korte uddannelser er ikke altid den bedste, så en god begyndelse ville være kurser i selvudvikling og selvtillid. Almen viden er også et relevant kursus, udover de mere faglige kurser. De, der starter på en arbejdsplads, bør have mulighed for at få et certifikat med en mulig validering for øje. Vores ufaglærte behøver ikke nødvendigvis at ende som professorer, men alle har godt af at få udvidet horisonten. Og et generelt kompetence-løft er jo kun godt, både for det enkelte menneske og for samfundet, siger Vígdis.

Vígdis og de andre færøske kvinder er glade for, at de rejste til Reykjavík for at deltage i konferencen. – Vi fik alle meget ud

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

af at deltage. Det var især interessant at høre om, hvordan andre lande har arbejdet med at etablere voksenlæring. Jeg vil nu forsøge at skabe et samarbejde mellem vore fagforeninger for at få tingene til at ske. Vi har set, at det har været muligt i andre lande, så det bør også være muligt på Færøerne, siger Vígdis Johannesen til DialogWeb.

Læs mere om Havnar Arbeiðskvinnufelag, eller Torshavns Kvindelige Arbejderforbund, på www.hak.fo. Hjemmesiden er på færøsk.

DialogWeb ,

Konferanser kortutbildade, näringsliv, dokumentasjon, nordiske broer, deltakerintervju

Se også Hvad er Biophilia for noget?

Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Norden

NVL

Med for at knytte kontakter 20. juni 2014 12:33

Alf Töyrä kommer fra Övertorneå i Nordsverige, hvor han arbejder som uddannelseschef på Utdanning Nord, en erhvervsskole med svenske, norske og finske elever.

Alf Töyrä er uddannelseschef på Utdanning Nord, en erhvervsskole for voksne, der ligger i Övertorneå i Nordsverige på samme breddegrad som Polarcirklen. Alf Töyräs ansvarsområde er teknik og industri.

Utdanning Nord modtager elever fra Norge, Sverige og Finland, og skolen ejes og drives af arbejdsmarkedets myndigheder i disse lande. Skolen har 300 voksne elever, og der tilbydes 30 forskellige uddannelser.

- Jeg bor så langt væk, at jeg er nødt til at være selektiv i forhold til, hvilke arrangementer jeg deltager i, men denne konference virkede så spændende, at vi valgte at deltage, fortæller Alf, der er til Nordiske Broer sammen med en kollega

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

fra Utdanning Nord.

Alf og hans kollega er her for at få erfaringer og for at knytte kontakter med andre læringscentre. Med elever fra tre lande arbejder de allerede på tværs af landegrænser, og de har også erfaringer, som de ønsker at dele med andre.

Netværksdannelse og nye idéer er også blandt årsagerne til, at Alf og kollegaen valgte at deltage. – Netværk er jo vigtige i dag. Vi samarbejder allerede med flere skoler i Sverige, Finland og Norge, men vi er interesseret i at udbygge vores netværk, siger Alf. Og Alf er glad for, at han besluttede at rejse fra Polarcirklen til Reykjavík. – Temaet for konferencen er interessant, og konferencen er velordnet og interessant. Jeg har fået meget ud af at deltage i workshops, og især til festmiddagen tirsdag aften havde vi mange spændende diskussioner. Vi har snakket og knyttet kontakter. Man når jo ikke at tale med alle deltagerne, så det bliver kun til en lille del, fortæller Alf Töyrä fra Nordsverige.

Læs mere om skolen på www.utbnord.se.

DialogWeb ,

Konferanser yrkesutbildning, dokumentasjon, nordiske broer, deltakerintervju

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Norden

NVL

Magien ligger i konteksten 20. juni 2014 12:00

Hans Mikkelsen er chefkonsulent på International Business Academy i Kolding. Derudover er han med i en nyoprettet NVL-netværksgruppe, der fokuserer på kvalitetsudvikling af voksenpædagogik med fokus på entreprenørskab og innovation i forbindelse med læring, læringsmiljøer og uddannelse.

Video-intervju - Hans Mikkelsen, chefkonsulent, reflekterer over Biophilias anvendelse

Biophilia er skabt i en islandsk kontekst med Bjørk som Fotograf: Simon Voughan

hovedperson, og det skaber en helt særlig aura omkring resultatet, der i Island er blevet til en stor ting. Spørgsmålet er, hvordan Biophilia kan bruges i andre sammenhænge, siger

Hans Mikkelsen om det islandske projekt Biophilia Education, der blev præsenteret på konferencen Nordiske Broer.

Biophilia – kreativt samarbejde På Nordiske Broer ledede Hans Mikkelsen en workshop om nye arbejdsmetoder og innovation i voksen-undervisning. På workshoppen berørtes også Biophilia, der har Bjørk som hovedafsender og er et eksempel på innovative samarbejdsmåder mellem forskellige områder, så som uddannelse, kultur, naturvidenskab, forskning og græsrøder. I Biophilia-projektet er kreativitet en forudsætning for forskning, og arbejdsprocessen integrerer kunst, naturvidenskab, voksenpædagogik og IT. Alle sanser i spil Hans Mikkelsen er begejstret for Biophilias grundprincipper, der med de forskellige fagdiscipliner taler til flere læringsstile og stimulerer alle sanser. Projektet omfatter digital visualisering, og projektets visuelle del er stærk. Både syn og hørelse stimuleres, og med Bjørks musik stimuleres også de følelsesmæssige læringsmetoder. Derudover er der en mere konkret del med, da deltagerne sammen konstruerer og bygger ting, siger Hans.

Den visuelle del er dog blot toppen af isbjerget, og der ligger et relativt stort udviklingsarbejde til grund for Biophilias tilblivelse i forhold til det forventede udbytte. Hvis det skal laves om til voksenundervisning, er det nødvendigt at

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

dekonstruere det og samle det igen på en ny måde, siger Hans.

Skabelsesprocessen En af Biophilias styrker er projektets skabelsesproces, der ifølge Hans gør det unikt. Denne proces giver deltagerne mulighed for at være sammen om at konstruere et resultat. Learning by doing og opdagelsen er dele af skabelsesprocessen, der skal være ny i ethvert projekt, for at det skal være en succes. Og både børn og voksne elsker den legende tilgang og kreativiteten. Men spørgsmålet er, hvordan projektet kan overføres til andre sammenhænge, end den, vi har set på konferencen. Projektet må sælges som konsulentviden, som know-how, da der er megen tavs og implicit viden i Biophilia, siger Hans.

Hvis Biophilia skal blive til en eksportvare, er det nødvendigt at starte forfra, hver gang man arbejder med projektet. At udforme en værktøjskasse ud af Biophilia, med eksempelvis brætspil eller computerspil, vil ikke give de samme muligheder for engagement og for Learning by doing. For det er skabelsens kraft, der er det spændende i projektet, og denne kraft kan ikke overføres til en værktøjskasse, der bliver uden den magi, som ligger i konteksten, siger Hans.

Ufordringen I Biophilia har man forsøgt at gøre naturvidenskab visuel. Udfordringen er så, hvordan man kan arbejde med andre fagdomæner. Hvis man vælger faget finansiering, hvordan kan det så blandes sammen med kunst? Hver gang man bevæger sig ind på et nyt fagområde, vil der være store udviklingsomkostninger forbundet med arbejdet, for der er megen implicit viden i projektet. Biophilia er en god fortælling, der er sat flot op med computer-grafik, men det er ikke muligt at få et kig bagom, hvilket er en svaghed med projektet, der stadigvæk er på et konceptuelt udviklingsniveau, reflekterer Hans Mikkelsen over Biophilias fortsatte anvendelse.

Alt i alt er Biophilia et unikt og spændende projekt med et stort potentiale, men det er processen i sig selv, der skal faciliteres, hvilket vil blive svært uden Bjørk og hendes popularitet, siger Hans Mikkelsen til DialogWeb.

DialogWeb ,

Konferanser innovation, vuxnas lärande, dokumentasjon, nordiske broer, Biophilia, deltakerintervju

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Uddannelse en nødvendighed Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Norden

NVL

Uddannelse en nødvendighed 20. juni 2014 11:53

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

sier Peter Rolin fra Finland

Peter Rolin er virksomhedsleder i Svenska Produktionsskolan i Helsingfors. Han deltager i konferencen for at få bedre indblik i, hvordan det er muligt at reducere antallet af drop-outs.

I alle de nordiske lande er uddannelse en nødvendighed, og vi har alle højtuddannede befolkninger. Samfundet har behov for arbejdskraft, men uden uddannelse er det svært at finde arbejde, siger Peter Rolin og peger på en stor udfordring både i Finland og i andre nordiske lande: - Vi har store problemer i forbindelse med drop-outs, både i gymnasiet og på de videregående uddannelser. Så jeg ville vide, hvad de andre nordiske lande har at byde på på dette område, fortæller Peter Peter Rolin er virksomhedsleder i Svenska Produktionsskolan i Helsingfors.

Rolin, der er interesseret i et fremtidigt nordisk samarbejde for at finde løsninger på drop-out problemet.

Andre emner, som Peter Rolin er interesseret i, er hvordan man får voksenlæring at matche med erhvervslivets behov for kompetencer, og livslang vejledning. – Der bør fortsat være fokus på livslang vejledning, men selv om en stor del af både vejledning og arbejdsformidling foregår på internettet, har mennesker fortsat behov for personlig vejledning. Dette må vi ikke glemme i dag, hvor den net-baserede kommunikation bliver mere og mere udbredt, siger finske Peter Rolin til DialogWeb.

Læs mere om skolen på: www.sveps.fi.

DialogWeb ,

Konferanser vägledning, studieavbrott, dokumentasjon, nordiske broer, deltakerintervju

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Norden

NVL

Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen? http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

20. juni 2014 09:13

Martin Henning var den sidste keynote-taler. Han er universitetslektor ved Institution for kulturgeografi och ekonomisk geografi ved Lunds universitet og docent i ekonomisk geografi. Han har forsket i regional udvikling, hvordan arbejdsstyrken flytter sig mellem brancher og jobs, regional formidling af kundskab og økonomiske forandringer.

Sammen med andre forskere har han fundet ud at bag de fleste industrier findes der en regional forbindelse, deres kultur og kundskaber er baseret på regionale egenskaber og de bygger efterhånden op et regionalt særpræg og kompetanser. – Med andre ord er de enkelte regioner spesialiserede indenfor forskellige kundskabsområder eller industrielle profiler.

Modeordet for det er «cluster», sagde han.

Fotograf: Simon Voughan

Spørgsmålet som forskergruppen arbejder med er om hvad denne regionale kundskab og industri betyder for fremtidens udvikling. Vi ved hvad vi har nu, men hvad sker der i morgen og overmorgen? Hvordan udvikles og forandres disse kundskaber og industrier? Man er nødt til at gøre noget andet i

fremtiden end man gjorde tidligere og hvad skal de være?

Forskere har påpeget at nye industrier ikke vokser ud af ingenting, de bygger på de kompetenser der findes i hver region.

Et eksempel kan være overgangen fra produktion af krigsfly til biler indenfor svensk industri i efterkrigstiden. Det samme skete i andre europæiske land hvor man brugte kapital fra den ene industri til at lave noget andet. I den forandring bygger bedrifterne på de kompetanser og resurser der findes i regionen. Det har fået en ny betydning i en tid hvor man lægger vægt på udviklingen af vækstregioner som Öresund.

Men måske er det på tide at vi løsriver os fra den anden industrirevolution og ser tingene an på en anden måde, snarere som et netværk af kompetenser hvor mennesker bevæger sig mellem jobs og brancher. Den store udfordringen ligger i hvordan man kan forberede sig for det man ikke ved skal komme. Hvordan bevæger folk sig mellem brancher og hvilke kompetenser har de med sig? Hvad er det som denne region har og næsten har?

– Hvad kan vi gøre til at fremskynde udviklingen af nye brancher og jobs? Infrastruktur er vigtig men vores forskning fører os altid hen imod de menneskelige resurser. Der kan vi påvirke udviklingen på mange måder, ikke mindst uddannelse, sagde Martin Henning.

DialogWeb ,

Konferanser kompetensutveckling, forskning, näringsliv, dokumentasjon, nordiske broer, key-note

portrett

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Uddannelse en nødvendighed

Norden

NVL

Hvor mange kloder har vi?

20. juni 2014 08:23 Kristín Vala Ragnarsdóttir afleverede den første keynote-tal og det blev en brandtale om den økologiske krise som vi nødvendigvis må tage mere alvorligt i fremtiden en vi har gjort hidtil. Hun er professor i bærekraftig videnskab ved Islands universitet. Tidligere var hun professor i miljømæssig bærekraft ved Universitetet i Bristol, England. Kristín Vala er uddannet i geokemi ved Islands universitet, Reykjavík (BSc) og ved Northwestern University, Evanston, Illinois (MS, PhD).

For ti år siden flyttede hun fokus fra geovidenskab til tværfaglig bærekraftig videnskab

Fotograf: Simon Voughan

– Vi lever i en tid af resurseudtømning. Tusindvis af arter uddør hvert år og økosystemer i havet og på landjorden er truet. I løbet af de sidste tredive år har vi brugt en trediedel af jordens resurser. Vi har ødelagt 30% af skovene og brugt en stor del af jordens olie, fosfor osv. I 1900 havde vi 1,5 mia. mennesker på jorden men nu er de 7,2 mia. Hvis vi bliver ved med at leve som vi gør for tiden behøver vi 1,5 kloder men vi har kun én.

Hvis alle vil have det man gør i USA skal vi bruge 5 kloder, i EU er der 3, i Danmark 4, i Norge knap 3, men hvis alle ville leve som islændinger behøver vi 10 kloder. Intet land har større økologisk fodspor end Island, sagde Kristín Vala.

Hun har ikke særlig stor tillid til økonomer: – Malthus sagde allerede i det 17. århundrede at den som hævder at dette er muligt over en længere periode enten er en galning eller en økonom. Som geolog lærte jeg aldrig noget om økonomi og økonomer lærer aldrig noget om geologi. Vores uddannelsessystemer er ikke gode nok fordi alle skal være specialister og ingen får oversigt over det hele, tilføjede hun.

Hvis naturen er i balance recirkulerer den alting. – Det må vi stræbe mod og blive vældig gode i. Vi må lære at leve med én klode. Vi må holde os indenfor naturens grænser hvor vi skal have vand og løn, uddannelse og udholdenhed, en stemme for folket, job, social ligestilling og mad. Det må vi lære. Vi behøver en bevidsthed om disse problemer fordi den har vi ikke. Videnskaben har talt om bærekraftig udvikling siden jeg var ung, men politikerne kan ikke lide den snak. Derfor stiger CO2. Vi må blive bedre til at tænke om fremtiden, sagde hun.

Men bærekraft berører ikke kun naturen. Den indeholder også samfund, sundhed, familie og uddannelse. Bærekraftig tænkning skal indføres i alle fag i skolen. I stedet for grådighed som præger den nuværende kultur skal vi have nok-kultur.

Hvad er nok? Vi må bruge begge sider af hjernen og finde frem til svaret. Politikerne hævder at vi må øge forbruget for at løse de økonomiske problemer men andre siger at vi må skære ned på forbruget for at løse den økologiske krisen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Unge mennesker der kommer ind på universitetene er blevet bevidste om den økologiske krise men de finder ikke løsninger i skolernes pensum. De kan lære geologi, biologi, samfundsvidenskab, men der mangler helhedstænkning.

Enkelte universiteter er dog begyndt at tilbyde nye kurser, såsom Universitetet i Amsterdam som tilbyder et fag der hedder Future Planning Studies i stedet for geologi og Madvaresikkerhed i stedet for landbrug. – Her må vi komme med, ikke kun for at beskrive problemerne, men som Gandhi sagde: Vi må være løsningen. Der findes nok resurser i verden til alles behov men ikke til alles grådighed.

DialogWeb ,

Konferanser forskning, hållbar utveckling, dokumentasjon, nordiske broer, key-note portrett

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Norden

NVL

Aktive borgere eller passive forbrugere?

19. juni 2014 15:37

Geoff Mulgan, en af keynote-talerne på konferancen i Harpa.

Han er administrerende direktør i Nesta – National Endowment for Science, Technology and the Arts – i Storbritanien og har i årtier ledet organisationer som arbeider med innovation, forskning og nyskabende bedrifter. Han har også vært rådgiver for regjeringen i Storbritannia.

– How do we grow the people we need for now? Det er et enkelt men svært spørgsmål. Hvordan gør vi mennesker i stand til at skabe sine omgivelser, ikke kun som vogtere eller forbrugere, passive modtagere? Sådan lød begyndelsen af Geoff Mulgans keynote-tale til konferancen i Harpa.

Han citerede Michael Young som under efterkrigstiden var en banebryder indenfor britiske uddannelsesorganisationer som Open University, Open Colleges og University of the Third Age. – Hans idé var at trække uddannelsen ud fra universiteternes højborge og genskabe den, ikke mindst for voksne og ældre mennesker.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Derefter beskrev Mulgan nogle initiativer og idéer der alle er i deres begynderfase, men som han synes er meget spændende og har alle som hovedmetode det som på engelsk lyder: Learning by doing – integration af uddannelse og arbejde: Han startede med The Studio Schools, hvor al slags folk kan samarbejde, ikke kun i klasserummet, men med virkelige opgaver hvor de finder frem til løsninger på problemer for bedrifter, velgørenhedsorganisationer, kommuner eller nærsamfundet. Studioskolerne er tænkt for unge og i begyndelsen var de fleste ret skeptiske: – Det går ikke, sagde folk.

Men det lykkedes os at overtale to mindre skoler til at gøre et forsøg. Så måtte vi vente i to år på de første resultater. De viste dobbelt så høje karakterer som i de vanlige klasser. Da begyndte folk at lytte til os. Nu har vi oprettet 35 nye studioskoler og næste år bliver de 50, sagde Mulgan.

Uprising er navnet på et andet initiativ der startede som et pilot-projekt i Øst-London hvor folk ikke har særlig stor tillid til politikere. De fleste er ret gamle, hvide mænd mens flertallet af beboerne er unge, kvindelige og af blandet oprindelse. – Vi spurgte os selv om vi kunne opfostre en ny type politiske ledere med en højere sans for etik, der er bedre i stand til at samle beboerne med det formål at løse problemer, i stedet for kynisk at tjene sine egne interesser, som de fleste oplever at politikere gør, sagde Mulgan. Nu har omtrent 1.000 unge i alderen 18-25 år gennemført det ét-årige kursus.

Det tredie projekt Mulgan nævnte kaldes The U, eller Citizens’ University. Det har til formål at finde svar til spørgsmålet: Hvilke kompetanser skal 1% af befolkningen have for at hjælpe de øvrige 99%? Det retter sig mod folk i alle aldre og har bl.a. til formål at skabe større sammenhold mellem beboerne i kvarteret.

Det fjerde og sidste er af en helt anden skuffe og handler om IT-undervisning som man opdagede at var blevet det mest kedelige fag i de fleste britiske skoler. Det var fordi skolerne nøjedes med at lære sine elever at arbejde med Excel og PowerPoint mens eleverne forsøgte at følge med i den rasende udvikling af sociale medier, video og dataspil. Det kan man se mere om hvis man indtaster makethingsdostuff på Google.

Til slut opfordrede Geoff Mulgan lærere og andre der arbejder indenfor voksenuddannelse til aktivt at medvirke til forskning og bruge den til forbedring af deres praksis.

DialogWeb ,

Konferanser innovation, motivation, dokumentasjon, nordiske broer, key-note portrett

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Norden

Virkelige broer 19. juni 2014 15:09

Nordiske broer og nordisk brobygning var det som inspirerede

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

den første keynote-taler i Harpa, Anders Geertsen, chef for afdelingen for Kundskab og Velfærd i Nordisk Ministerråd.

Anders Geertsen beskrev de visioner som de nordiske samarbejdsministre fremlagde tidligere i år: Vi skal ha et grænseløst Norden hvor borgere, virksomheder, viden og mennesker kan bevæge sig frit mellem landene.

Vi skal ha et innovativt Norden hvor vi sætter fokus på uddannelse og kreativitet Vi skal ha et synligt Norden.

Fotograf: Simon Voughan

Vi skal ha et udadvendt Norden og bygge en bro fra Norden ud i verden.

De visioner arbejder Nordisk Ministerråd med på mange fronter

men nøgleordet er holdbar nordisk velfærd. – Vi har en ambiton om at få alle med i samfundet … at ingen falder udenfor.

Vi lægger vægt på uddannelse til alle og vi har stor tillid til hinanden, sagde Geertsen.

Under sloganet holdbar nordisk velfærd arbejder ministerrådet med at gøre de nordiske landes uddannelser gældende indenfor hele Norden. Nordiske borgere skal kunne tage deres uddannelse eller dele af den i et andet nordisk land.

Samtidig arbejder man med at sikre godkendelse og forståelse for realkompetanse, de ting og sager vi har erhvervet undervejs igennem livet men som ikke står i noget eksamensbevis.

Til slut fortalte han en historie om broerne på eurosedlerne som det engelske blad The Guardian beskrev som «fake architecture that does not exist». – De broer vi snakker om er ægte, tilføjede han og nævnte fem brobygninger der er i gang i nordisk regi: Broer mellem fagligheder Broer mellem livsfaser Broer mellem teori og praksis Broer mellem uddannelse og arbejdsliv Mobilitetsbro mellem lande og regioner – Disse fem broer arbejder vi med og tror de er meget vigtige, ingen fake architecture.

DialogWeb ,

Konferanser utbildningspolitik, hållbar utveckling, dokumentasjon, nordiske broer, key-note portrett

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Norden

NVL

Voksenlæringens betydning 19. juni 2014 10:51

Ingibjörg er direktør for Arbeidslivets opplæringssenter (Fræðslumiðstöð atvinnulífsins)på Island. Ingibjörg har arbeidet med voksnes læring fra 1985. Hun har undervist voksne, deltatt i nordiske og europeiske prosjekter, vært medlem i forskjellige styrer og komitéer og medvirket i flere ulike arbeidsgrupper innenfor området voksnes læring.

Det har været en interessant konference. Og nu må man tage alle tankerne med sig og se, om man kan integrere dem i arbejdet med at udvikle kurser for ufaglærte, siger Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir, direktør på Fræðslumiðstöð Atvinnulífsins, Erhvervslivets uddannelsescenter, der har været medarrangør af Nordiske Broer.

Fotograf: Simon Voughan

Udover at være medarrangør styrede Ingibjörg Elsa en af konferencens workshops med temaet Policy og praksis.

Workshoppens emne var broer mellem myndighedernes

arbejde for at udvikle og udarbejde politikker for voksenlæring og de ressourcer, der findes hos undervisere og organisationer.

På studiebesøg i Reykjavík Men før konferencens formelle start var Ingibjörg Elsa mandag formiddag værtinde for de konferencedeltagere, der havde valgt at komme på studiebesøg i Fræðslumiðstöð Atvinnulífsins. De tre andre valgmuligheder for studiebesøg var uddannelsescentret IÐAN, Mimir, der er et center for livslang læring, og Instituttet for uddannelse ved Islands Universitet.

DialogWeb var med på studiebesøg hos Fræðslumiðstöð Atvinnulífsins, hvor Ingibjörg Elsa sammen med sin kollega Fjóla Maria Lárusdóttir præsenterede centrets opgaver og aktiviteter.

Behov for uddannelse Fræðslumiðstöð Atvinnulífsins blev oprettet i 2002, efter at fagforeninger og arbejdsgivere havde indset behovet for uddannelse af ufaglærte og voksne uden afsluttet gymnasial uddannelse. Dem er der forholdsvis mange af i Island, der ifølge en oversigt fra OECD fra 2010 ligger på plads nr. 30 blandt OECDs medlemslande og lavest blandt de nordiske lande.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Centrets ansvarshavende blev i 2010 udvidet til desuden at omfatte de offentlige og kommunale myndigheder samt offentligt ansatte. Denne ændring betød også flere offentlige midler til centrets aktiviteter.

Der arbejdes nu på flere områder med at opgradere ufaglærte; validering og akkreditering, vejledning på arbejdspladsen samt videreuddannelse af undervisere er blandt de tiltag, der skal forbedre deres muligheder på arbejdsmarkedet. Og indsatsen er udgifterne værd; eksempelvis er omkostningerne for validering mellem 30 og 50 procent af den pris, som en uddannelse ville koste, oplyste Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir og hendes kollega i deres præsentation.

Kurser for ufaglærte Fræðslumiðstøð Atvinnulífsins arbejder på et overordnet plan med at udvikle og planlægge kursustilbud til ufaglærte, der så udbydes af andre organisationer i Island. I begyndelsen var tilbuddene primært rettet mod håndværkere som elektrikere og snedkere, men behovet for disse kurser var overraskende stort, og i dag er der 40 forskellige tilbud. Både arbejdsmarkedsrelaterede kurser og kurser i almene fag er på programmet, og derudover tilbydes der kurser for folk med dysleksi og andre udfordringer, der kan besværliggøre videre uddannelse.

Centret arbejder nu med at få deres kurser akkrediteret, så at deltagerne kan få points på gymnasialt niveau. Også vurdering af kompetencer er vigtig, så at folk, der har arbejdet længe i arbejdslivet kan få forkortet deres studietid, siger Ingibjörg Elsa.

Kreativitet og bæredygtighed Det fokus, konferencen havde på nødvendigheden af bæredygtighed er et nyt emne for os i Fræðslumiðstöð Atvinnulífsins, og det vil være en udfordring at finde frem til, hvordan vi kan lægge noget til den diskussion. Kreativitet har været inkluderet i nogle af vores kurser, men bæredygtighed er et nyt og vigtigt emne, som vi nu vil være bevidste om at inkludere i vores kursustilbud, så jeg ser frem til store udfordringer for centret, siger Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir i en samtale med DialogWeb.

Validering ,

DialogWeb ,

Konferanser validering, utbildningspolitik, kortutbildade, dokumentasjon, nordiske

broer, key-noteintervju

Norden

NVL

Irske forandringer 19. juni 2014 09:51

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Berni Brady fra Irland deltog i Nordiske Broer med en præsentation af voksenlæring i Irland. Berni Brady har arbejdet med voksenlæring i 30 år.

På www.solas.ie kan du læse mere om videreuddannelse og voksenlæring i Irland. Der finder du også den 5 årige strategi, der blev offentliggjort i maj i år.

Det er interessante tider for os, der arbejder med voksenlæring i Irland. Vi oplever de største forandringer, siden den irske stat blev grundlagt. Og nøglen til disse forandringer er, at regeringen for første gang nogensinde har besluttet, at videregående uddannelser og erhvervsuddannelser skal integreres i statens arbejde for et bedre samfund, siger irske Berni Brady, der deltog i en workshop i Nordiske Broer.

Hendes præsentation omhandlede, hvordan man i Irland har bygget bro over afstanden mellem politik og praksis.

Krisen som drivkraft Krise kræver handling, og det var den alvorlige økonomiske krise, der for 5 år siden brutalt ramte det irske samfund efter næsten to årtier med så megen vækst, at Irland blev synonymt med den Keltiske Tiger, der fik myndighederne til at fokusere på videreuddannelse og voksenlæring.

– Reformens drivkraft har været landets tilstand, siden krisen ramte. Som en konsekvens af krisen har vi oplevet, at 80.000 folk er flyttet fra Irland til især Canada, Australien og England. Vores politikere har nu indset, at en veluddannet befolkning er nødvendig, både for samfundet og for det enkelte menneskes livskvalitet, siger Berni Brady, der bør vide, hvad hun taler om; hun har arbejdet med voksenlæring i over 30 år og har siden 1993 været direktør for AONTAS www.aontas.com - som er en national organisation, der arbejder for at fremme voksne menneskers adgang til læring og uddannelse.

Vidtrækkende reformer SOLAS er den nye autoriet for videreuddannelse og voksenlæring i Irland og er ansvarlig for at finansiere, planlægge og koordinere regeringens programmer på området. SOLAS blev grundlagt i oktober 2013, og har afløst de dengang eksisterende offentlige ordninger.

Berni Brady er medlem af bestyrelsen i SOLAS, og hun har deltaget i arbejdet med at udvikle den offentlige irske 5-årige strategi for videreuddannelse og voksenlæring, der blev offentliggjort og præsenteret i maj i år. – Strategien er udarbejdet for at kunne levere videreuddannelse og voksenlæring af høj kvalitet. Jeg synes, at den er god, og de største udfordringer er nu at levere de standarder, som strategien har defineret. Arbejdet er gået i gang, men med visse udfordringer. Der har været problemer med manglende information til de ansatte i uddannelsessystemet, og de ansvarshavende har ikke været gode nok til at kommunikere ændringerne, siger Berni, der ellers er fortrøstningsfuld, når det gælder fremtidens voksenlæring i Irland. - For første gang ser vi en virkelig anerkendelse af voksenlæringens betydning for samfundsudviklingen. Det kan jeg kun støtte, siger Berni.

Fleksibilitet Hvis du allerede har en god uddannelse, kan du nemt videreuddanne dig. Men hvis din oplevelse af uddannelsessystemet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

kun har været negativ, kan det tage længere tid at komme videre og at blive klar til arbejdsmarkedet. Vi arbejder nu med at inkorporere den nødvendige fleksibilitet ind i systemet, og vi er stolte af, at det nu er den lærende person, der er midtpunkt for indsatsen, siger Berni og nævner ældre mennesker som en gruppe, der vil nyde godt af en øget fleksibilitet: - Dem, der er ældre end 65, skal også have mulighed for at lære mere. Det kan være svært i dag, hvor fokus primært har været på de yngre mennesker, siger Berni.

De mange fordele Mange af dem, der ikke har nogen videregående uddannelse, kan være dårligt stillede og ikke så villige til at vende tilbage til skolen. Så er det vigtigt at få dem til at se de mange fordele, der er ved læring og uddannelse.

– Der er så mange flere resultater end blot de konkrete kompetencer, der er relateret til arbejdsmarkedet. Der er fordele for familien, for man bliver bedre til at hjælpe sine børn med lektierne, der er samfundsmæssige fordele, da uddannelse ofte skaber aktive borgere og inklusion, der er sundhedsmæssige fordele i og med at borgerne bliver bedre oplyst om betydningen af at leve sundt. Og et højere niveau af uddannelse medfører øgede læse- og skrivefærdigheder, også med hensyn til økonomi. Så ja, fordelene ved videreuddannelse og voksenlæring er langt mere vidtrækkende end kun de konkrete kompetencer, der kan relateres direkte til arbejdsmarkedet, siger Berni Brady i et interview med DialogWeb.

DialogWeb ,

Konferanser utbildningspolitik, dokumentasjon, nordiske broer, key-noteintervju, vuxnas lærande,

videreutdanning

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Norden

NVL

Den nødvendige bæredygtighed 18. juni 2014 14:56

Islandske Kristín Vala Ragnarsdóttir var en af key-note talerne på konferencen Nordiske Broer. Hun har siden 2008 været ansat ved Islands Universitet, hvor hun har forsket og undervist i bæredygtighed. Kristín har en master og en ph.d. i geologi, og har, inden hun i 2008

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

flyttede tilbage til Island, forsket og undervist i USA og i England.

Video-intervju med Kristin Vala - se og lytt

Forbrug uden fremtid Hvis alle verdens mennesker vil leve som amerikanske statsborgere, har vi brug for 5 jordkloder. Og hvis vi alle vil leve som EU-borgere, har vi brug for 3 jordkloder. Vi har brugt en tredjedel af jordens ressourcer de sidste 30 år, og i 2050 må vi leve med halvdelen af de mængder olie, som vi bruger i dag, førte Kristín Vala frem i sin key-note præsentation, hvor hun også præsenterede en række muligheder for at komme nærmere en bæredygtig udvikling.

System-tænkning Ifølge Kristín er vores uddannelsessystem ikke godt nok, hvis vi ønsker at løse de mange store udfordringer, vi som samfund står overfor. – I dag foregår vores tænkning i siloer og i kasser, og vi ser ikke det store billede. Vi lærer at være specialister i et enkelt fag, uden at udfordres til at tilegne os den store oversigt. En systemtænker kan på den anden side se det samlede system, se nye vinkler og undersøge årsager. Systemtænkning er nødvendig, for vi må forstå de langsigtede konsekvenser af vores handlinger. Alle skoler med respekt for sig selv har historie på skemaet, men hvorfor underviser ingen i, hvordan fremtiden vil se ud? Selv måtte jeg træde ud af min geologi-boks for at få øje på, at alt er forbundet. Det bør være kernen i al undervisning af børn, at de lærer at se konsekvenserne af det liv, vi allesammen lever, siger Kristín.

Begrænset fag-udbud De unge, som Kristín møder på universiteterne i dag, er bevidste om, at det er nødvendigt at handle i forhold til klima og bæredygtighed, hvilket giver forskeren årsag til optimisme. Men desværre er udbuddet af fag ikke særlig inspirerende for disse unge mennesker. – Generelt har bæredygtighed som fagområde ikke haft særlig høj status, men jeg synes, at dette bliver bedre. I Bristol var der en masse mennesker, der interesserede sig for emnet, og i dag taler man også i Island mere om emnet, end man gjorde før, siger Kristín.

I dag har vi i Island og i andre nordiske lande trods alt fået bæredygtighed på skoleprogrammet, men spørgsmålet er, hvor kompetente lærerne er til at undervise i bæredygtighed. Men det bliver spændende at se udviklingen på dette område, siger Kristín.

Initiativer på forskellige niveauer Der foregår mange konkrete initiativer i nærmiljøerne, der viser, at almindelige mennesker mange steder har indset, at man bør og kan gøre et arbejde for mere bæredygtighed i det daglige liv. Der er programmer, hvor skoler og arbejdspladser kan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

blive mere grønne i deres måde at handle på. Der produceres kort, der viser, hvor man kan købe økologiske varer. Mange designere har taget økologi med i deres produktion, og på de sociale medier kommer mange unge mennesker med deres løsninger på problemerne. Men der kan altid gøres mere. Og i Norden har vi ekspertisen i form af forskning, som vi bør udnytte bedre, siger Kristín.

Adgang til hjertet Hvordan formår Kristín at skære igennem med sit budskab? – Det er ikke så nemt, men med årene har jeg fundet ud af, at det for hvert enkelt menneske eller gruppe mennesker gælder om at finde en tilgang, der berører dem personligt. Det kan være konkrete konsekvenser for den natur, der omgiver dem. Eller deres børnebørns sundhed. Men det er nødvendigt at røre ved menneskers hjerte, for at det skal rykke. Så jeg må kende mit publikum, for ellers trænger jeg ikke igennem, siger Kristín.

Hvor stammer Kristíns egen utrættelige interesse i bæredygtighed fra? – Jeg er optimist. Jeg tror på, at vi kan gøre tilværelsen bedre for vores efterkommere. Og jeg har børnebørn, der engang vil spørge mig, hvorfor jeg som uddannet geolog og forsker ikke har gjort mere for at redde naturen. Da vil jeg i det mindste kunne svare, at jeg gjorde et forsøg, siger islandske Kristín Vala Ragnarsdóttir til DialogWeb.

DialogWeb ,

Konferanser innovation, forskning, hållbar utveckling, dokumentasjon, nordiske broer, key-noteintervju

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Sverige

Eldsjälar lyste upp mörka siffror om läskunnighet 17. juni 2014 07:39 Stockholm är en av Europas mest segregerade städer och läs- och skrivsvårigheter går i arv. Turligt nog finns många eldsjälar som vill förändra detta. Under en vecka i juni talade forskare, bibliotekarier, pedagoger och förläggare på den öppna konferensen ”Literacy for all” på Hallunda bibliotek söder om Stockholm.

13 procent av alla vuxna i Sverige klarar endast enkla läs- och skrivövningar, enligt den PIAAC-undersökning som kom hösten 2013. Enligt OECD är Stockholm en av Europas mest segregerade städer, något som rimmar illa med den svenska självbilden av att vara jämställd och antirasistisk. I Botkyrka kommun, som ligger strax söder om Stockholm, bor några av

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

regionens fattigaste människor. I miljonprogramsområden som Hallunda, Alby och Skärholmen bor 160 nationaliteter av de 193 som finns i världen, och det pratas över 100 språk. 55 procent av kommuninvånarna har två föräldrar som är födda i ett annat land. Statistiken visar också att låg utbildning, läsoch skrivsvårigheter och fattigdom är något som går i arv. Så vad ska samhället göra åt detta?

På denna världskarta syns det hur läskunnigheten ser ut i världen. Ju rödare, desto färre kan läsa och skriva.

Forskaren Qarin Franker presenterar.

Fotograf: Marja Beckman

Frågorna diskuterades på konferensen Literacy for all under fem förmiddagar i juni. Konferensen hölls på engelska eftersom den hade flera internationella besökare och talare.

Anja Dahlstedt, verksamhetschef för biblioteken i Botkyrka, citerade den amerikanska forskaren R. David Lankes: ”Dåliga bibliotek bygger samlingar. Bra bibliotek bygger service.

Framstående bibliotek bygger samhällen”. Dahlstedt berättade att Botkyrka har sex olika bibliotek där man arbetar mycket för att interagera med lokalsamhället, såsom skolor, vuxenutbildningar, kyrkor, studieförbund och andra organisationer.

Romer i Europa Romerna är en av samhällets mest stigmatiserade folkgrupper. Rosario Ali Taikon talade om romers situation i Europa.

Taikon arbetar för projektet Romané Bučá som drivs av studieförbundet Sensus. Romerna kom till Sverige för ungefär 1000 år sedan och kan delas in i några olika grupperingar: Svenska romer som kom hit på 1800-talet, svensk-finska romer, utomnordiska romer som ofta kommer från Östeuropa, nyanlända romer, samt resandefolket.

– Det tar två generationer att kliva upp ett steg till högre utbildning, sa Rosario Ali Taikon.

På 1950-talet fick romerna i Sverige gå i lägerskolor. Även föräldrarna kom till lektionerna för att ta igen lite av den skolgång de missat. Ökade satsningar på vuxenutbildning under 1980- och 1990-talet ledde till att fler vuxna romer kunde gå i skolan. En vändpunkt kom 1999 då romerna fick minoritetsstatus. Men låg utbildning går som sagt i arv.

– Om jag räknar med mig själv är vi kanske 25 – 30 romer i Sverige som har högre utbildning, av 50 –100 000 som bor här! sa Rosario Ali Taikon.

Utbildningsnivån skiljer sig också mellan de olika grupperna av romer. I post-kommunistländerna fick romerna gå i skolan och har således högre utbildning än svenska romer. Taikon berättade om ett möte med romer i Ukraina.

– Det var lättare för romer att få jobb under kommunisttiden. De hade bara lite pengar, men alla hade ”samma lite”. I dag är arbetsgivarna privata företag som inte vill anställa romer.

Var fjärde SFI-elev har låg utbildning Tisdagen inleddes av Qarin Franker, forskare vid Göteborgs universitet. Hon visade en världskarta, där länder med hög läskunnighet färgats blå. Ju rödare färg, desto färre kan läsa. I stora delar av det krigsdrabbade Somalia finns ingen tillgänglig skola för den som inte är rik. Många familjer sätter sina barn i koranskola eftersom den kostar mindre än den västinfluerade skolan. Men undantag finns; Franker visade till exempel en bild på ett ”kamelotek” – ett resande bibliotek där kameler bär böckerna.

Många som tvingas fly till Sverige kommer från länder där de saknat möjlighet till utbildning. På SFI, Svenska för invandrare, har 24 procent av deltagarna sex års utbildning eller lägre.

Qarin Franker visade en sydafrikans annons där en 76-årig man som inte kan läsa jämförs med en nyfiken 6-åring.

– Du kan inte jämföra honom med en 6-åring! Han är en människa med mycket livserfarenhet. Vi måste möta den vuxna med ömsesidig respekt!

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Franker sa att lärarna har ett val: Antingen låta studenterna läsa läroböcker anpassade till barn, eller att använda kvitton och annat som de ska läsa i vardagen.

I september är det val i Sverige. Qarin Franker har gjort studier på valaffischer och prövat hur människor som inte förstår svenska har tolkat budskapen. Många missförstånd uppstod. Valsedlarnas likheter har gjort att vissa invandrare som velat rösta på Socialdemokraterna råkade välja de rasistiska Sverigedemokraterna. Qarin Franker jämförde med Sydafrika som hade sitt första demokratiska val efter apartheidregimen 1994. Eftersom många svarta inte fått lära sig läsa användes bilder i valinformationen.

– Om de politiska partierna tar dessa invandrare på allvar måste de jobba mer med kommunikationen! sa Qarin Franker.

Lärande med alla sinnen Antalet människor som kommer till Sverige och inte kan läsa och skriva har ökat de senaste åren. Många av dessa är kvinnor som har växt upp i länder där de av religiösa och patriarkala skäl inte har fått gå i skolan. För 22 år sedan grundade Birgitta Notlöf Livstycket, ett kunskaps- och designcenter i Tensta i norra Stockholm, dit cirka 130 kvinnor kommer dagligen. På Livstycket arbetar kvinnorna med hantverk och använder hjärna, händer och alla sinnen för att hitta en väg in i svenska språket. Livstycket samarbetar också med professionella designers för att göra bland annat tyger, grytlappar och tygkassar.

– Jag har mött kvinnor som har gått på SFI i 25 år utan att lära sig svenska. De säger: det var bara papper, papper, jag förstod ingenting, sa Birgitta Notlöf och skickade runt kartongbitar med påklistrade bokstäver i sandpapper. Med hjälp av dessa kan kvinnorna både känna och se bokstäverna.

– Vi är ofta den sista utvägen. När kvinnorna kommer hit tror de inte att de kan något, sa Birgitta Notlöf och beskrev de ögonblick då hon lyckas förändra någons liv ”som en vacker dag med sol och vind”.

Ett förlag för lättlästa böcker Laura Mendez Edkvist är förläggare på LL-förlaget som på regeringens uppdrag producerar lättlästa böcker för bland annat invandrare, människor med funktionshinder och unga otränade läsare. Förutom egenproducerade böcker adapterar förlaget klassiska romaner till lättlästa versioner.

– Vi har ett generellt ramverk för våra böcker. De ska ha ett konkret innehåll med få karaktärer att hålla reda på, en enkel storyline, och så ska allt ske i kronologisk ordning. Långa ord och dubbelmeningar undviks, berättade Laura Mendez Edkvist bland annat.

E-böcker, där det går att lyssna på texten medan man läser, är en annan läsfrämjande produkt som LL-förlaget satsar stort på.

Literacy for all fortsatte under resten av veckan. Under onsdagen och torsdagen fokuserade samtalen på lärande samarbeten och folkbiblioteken som demokratisk plats. På eftermiddagarna träffades dessutom vissa av deltagarna på workshops.

Läs mer på konferensbloggen: http://functionalilliteracy.org DialogWeb lika möjligheter, läs- och skrivkunnighet

Birgitta Notlöf grundade Livstycket 1992 och berättade på ett underhållande och engagerat sätt som sitt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

läsfrämjande livsverk.

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Så blir språkutbildningen för invandrare bättre Med samarbete vågar fler använda datorn

Norden

NVL

Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

03. juni 2014 09:31 NVL deltager i år på Folkemødet på Bornholm i samarbejde med Norden i Fokus og inviterer til debat om øernes muligheder for udnytte deres særlige vilkår som grundlag for eksperimenterende kompetenceudvikling, der på én gang kan dække lokale behov og tiltrække folk udefra.

Nordisk ø-samarbejde om grænseløs læring, innovation og motivation

Sankt Hans i en middelalderby på Bornholm.

Fotograf: Thordur Thorarinsson/norden.org

I det nordiske samarbejde er der politisk fokus blandt andet på yderområders særlige vilkår, udfordringer og potentialer. I 2013 etablerede NVL netværket ’ø-samarbejde i Østersøen’ som et netværk mellem Bornholm, Gotland og Åland. Ø-samfundene har en række særlige karakteristika, der gør sig gældende på tværs af de nordiske lande. Formålet med samarbejdet er at danne rammer for dialog, idéudvikling og erfaringsudveksling mellem ø-områderne og at afklare interessen og mulighederne for at arbejde sammen om udvikling af voksnes læring og kompetenceudvikling.

Inge Munch, der deltager i netværket for AOF Bornholm, fortæller at det at øen er helt omgivet af vand, øger betydningen af at kunne anvende ressourcer der er til stede på øen.

Hans Jacob Binzer deltager fra Professionshøjskolen UCC Bornholm. Han tilføjer, at en fælles udfordring for øerne er en mindre volumen af deltagere til uddannelse og kompetenceudvikling, samtidig med at der er et øget specialiseringsbehov som skyldes samfunds- og erhvervsudviklingen og krav om i højere grad at medtænke realkompetencer. Øerne arbejder inden for forskellige nationale rammer, men oplever ifølge Hans Jacob Binzer alle en stærk centralisering af uddannelsesverdenen, og dermed et behov for strategiske samarbejdspartnere. Det kan blandt andet lø ved at tage udgangspunkt i lokale styrkeområder, der kan være interessante for eksterne parter. Her har Gotland gode erfaringer med et større undervisningsudbud, der tiltrækker kursister og studerende udefra. Noget, de gerne vil lære mere om på Bornholm. Her er netværket et oplagt forum for erfaringsudveksling mellem de tre øer.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Fra udkant til forkant - innovation i fokus på Bornholm Ø-samfund bliver ofte betegnet som udkantsområder. I ø-samarbejdet har man spurgt om det er muligt at gøre udkantsområderne til forkantsområder – og hvordan. Inge Munch ser Bornholm som en mulighed for at åbne mere mod øst; et samarbejde med de øvrige øer kan være med til at bidrage til sådan en åbning.

De tre områder arbejder alle aktivt på at fastholde og udvikle lokale velfærd og bæredygtige samfund. I ø-samarbejdet ser man emner som grænseløs læring, motivation, virtuel læring og innovation som helt centrale temaer for at styrke øsamfundenes muligheder for udvikling og for at udnytte de særlige forhold, der karakteriserer ø-samfund.

Det var udgangspunktet for det første lokale seminar, der blev afholdt på Bornholm i oktober 2013, hvor temaet var innovation, entreprenørskab og læring. Seminaret stillede spørgsmålet, om innovation kan læres. Gennem fælles oplæg og arbejde i temagrupper nåede man frem til, at det kan det.

Breno Thorsen fra Væksthus Hovedstadsregionen, Anssi Tuulenmäki fra Design Factory ved Aalto Universitetet og Lars Goldschmidt fra Dansk Industri stod for de fælles oplæg. De lagde alle tre vægt på personlige egenskaber som vilje, samarbejdsevne, mod, passion, nærvær, engagement og begejstring som forudsætninger for at lære innovation for at arbejde innovativt.

Brenno Thorsen tog udgangspunkt i udvikling af virksomheder og understregede evnen til at forudse fremtidens trends.

Ifølge Anssi Tuulenmäki er det afgørende, at der er rum til at eksperimentere, afprøve og stille spørgsmål. Det er i eksperimentet, der er mulighed for at skabe noget unikt, og muligheden for at eksperimentere er den bedste måde at lære på. Det betyder, at der skal være plads til at begå fejl, for dem vil der være mange af undervejs.

Lars Goldschmidt lagde vægt på en foranderlig verdens krav til fornyelse. Udvikling kræver, at der bliver stillet spørgsmål, der ikke er stillet før, og at man arbejder sammen med andre, der ikke ligner en selv. Arbejde i heterogene grupper på tværs af kompetencer åbner flere perspektiver og bredere forståelse, der kan være med til at skabe værdi.

Kan ø-samarbejde fremme lokal udvikling? – debat på Folkemødet Anbefalinger, idéer og spørgsmål fra de lokale seminarer på Bornholm og Gotland bliver præsenteret og debatteret på Folkemødet på Bornholm. Deltagerne fra ø-samarbejdet diskuterer hvorvidt og hvordan strategiske partnerskaber kan være en vej til at skabe læreprocesser, der skaber kompetenceudvikling samtidig med at de peger på nye veje for praksis i offentlige og private virksomheder. Sammen med tilhørerne indgår de i dialog om, hvorvidt øernes særlige vilkår kan danne grundlag for udvikling af eksperimenterende kompetenceudvikling, der på en gang kan dække lokale behov og tiltrække eksterne aktører. De spørger om passion, praksis og eksperimenter i uddannelse kan være et svar på innovativ kompetenceudvikling.

Folkemødet Debatarrangementet ’ø-samarbejde om voksenlæring’ finder sted på Folkemødet lørdag den 14. juni kl. 10- 11, på Cirkuspladsen, NORDENs telt C17 Deltagere fra 'ø-samarbejde i Østersøen': Lars Goldschmidt, Tidligere direktør, DI (Dansk Industri) Hans Jacob Binzer, Leder for CFU, Professionshøjskolen UCC Bornholm Christian Heide Pedersen, Centerleder, Kunstakademiet designskole Bornholm

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Maria Marquard, Dansk koordinator, NVL (Nordisk netværk for voksnes læring)

Ordstyrer: Bjørn Haslund-Gjerrid, Projektleder, "Uddannelse til alle", Bornholm.

Du kan læse om Folkemødet på deres hjemmeside her og du kan se mere om debatarrangementet ’ø-samarbejde om voksenlæring’ her.

Ø-samarbejdet Læs mere om NVL’s netværk ’ø-samarbejde i Østersøen’ og følg netværkets arbejde på NVL’s hjemmeside.

Det første lokale seminar om innovation, entreprenørskab og læring blev afholdt på Bornholm i efteråret 2013 og handlede. Det andet lokale seminar om digitale læringsrum er afholdt på Gotland i foråret 2014. Der afholdes et sidste lokalt seminar på Åland i sommeren 2014. Ø-samarbejdet afsluttes foreløbig med en fælles konference i efteråret 2014 om udvikling af ø-samfund i Østersøen.

DialogWeb ,

Ösamarbete innovation, regional utveckling, motivation, Aktuellt

Se også Ö-samarbete river murar och bygger broar Samtal bygger broar mellan öarna

Norge

Utdanning vil gå på nett 03. juni 2014 07:15 Den dagen vi begynner å skrive 2020 vil utdanning og skoler trolig se ganske annerledes ut enn i dag. Ett scenario kan være at mange klasserom har gått ut av bruk, de unge har kortere utdanningsperiode før de begynner å jobbe, mens det foregår mange utdanningsaktiviteter på arbeidsplassene hver eneste dag. De fleste vil sitte foran en skjerm og jobbe med oppgaveløsning, enten det er i opplæringssammenheng eller jobbsammenheng.

Hundretusener på kurs

Fotograf: Gerhard E

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Trenden er klar, mer utdanning foregår online. De siste to-tre årene har de såkalte mooc-ene kommet for fullt (massive open online course). Slike åpne onlinekurs tilbys gjerne av de store universitetene i USA og Europa. Noen få nordiske universiteter har også kastet seg på mooc-bølgen. Nye kurs kommer daglig, og det er nå mellom tusen og to tusen kurs å velge mellom.

Temaene spenner vidt og bredt, og hundretusener av deltakere melder seg på. Bare noen få prosent fullfører kursene. Så langt er mooc-er en utgiftspost for tilbyderne. De

DialogWeb 2014

Schelderup

utvikler kurs på nett, ofte med videopresentasjoner, og de betaler også for å få lagt dem ut på en av mooc-plattformene (f eks Coursera). Det jaktes i dag på forretningsmodeller som kan gi inntekter. Noen tar betalt for veiledning, som ikke er inkludert i gratiskursene. Andre tilbyr eksamen mot en eksamensavgift.

Mooc-ene kan bli viktige for arbeidslivet. Ved å bruke mooc-er kan bedrifter spare på etterutdanningsbudsjettet. Så melder spørsmålet seg om mooc-ene møter det behovet bedrifter har. På en konferanse i Oslo i slutten av mai ble mooc for arbeidslivet drøftet. Kan bedrifter sponse utvikling av kurs? Og på den andre siden, kan bedrifter gjøre egne kurs om til mooc-er, slik at mange flere får tilgang til dem? Vil «just-in-time»-opplæring bli mer vanlig? Vil en større del av utdanningen skje på arbeidsstedet og en mindre del på universitetet?

Kompetansebaserte kurs En av de mer sannsynlige framtids-spådommene er at stadig mer av studier og opplæring vil foregå med hjelp av nettet, og i stor grad også organisert på nettet. Dersom vi kikker over til store land på den andre siden av Atlanterhavet, ser vi denne trenden. Mer online-studier, og flere kombinasjoner av noe på nett og noe på campus. I tillegg er det kommet en annen trend, som bygger på behov i arbeidslivet; «competence-based online courses». De kompetansebaserte nettkursene utvikles med tydelig definerte kompetansemål. Det er i motsetning til mooc-ene, ikke gratis. Studentene kan bruke så lang tid de ønsker og gå opp til testing når de mener seg klar for det. Dersom de ikke består testen, blir de – gjennom avanserte dataprogrammer – ledet tilbake til det området i studiet hvor kunnskapen var for svak. Så er det bare å fortsette studiene, og ta eksamen på nytt når en er forberedt. Arbeidsgivere er i ferd med å verdsette slike studier høyere enn grader og studiepoeng, sa direktør i amerikanske Distance Education and Training Council (DETC), Leah K. Mattews, på en konferanse i Edinburgh nylig. Hun mener at trenden i dag er mer vekt på kompetanse enn universitetsgrader, eller som hun sa: - It is not so much what degree you have, but how competent you are.

Eller som BI Learning Lab-direktør Anne Swanberg sa det på mooc-konferansen i Oslo: - Det blir mindre fokus på hva du har lært, og mer fokus på hva du kan.

Det er Internett som skjer, ikke mooc I sitt foredrag på mooc-konferansen i Oslo satte Simon Nelson fra FutureLearn i Storbritannia bjelle på kua: Det som skjer er ikke mooc, men Internett! Vi har en lang vei å gå for å benytte de mulighetene som Internett gir oss. En stor og omfattende endring er på gang på utdanningssektoren, var budskapet fra Nelson. Han så for seg nyttige og nødvendige samarbeidskonstellasjoner: Universitetene må samarbeide med bibliotekene, museene, kringkastingsselskapene og bedriftene.

DialogWeb flexibelt lärande, distansundervisning

Leah K. Mattews

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Anne Swanberg

Se også Viktig å skape trygghet og tillit I moderna klassrum är kommunikationen tredimensionell Mooc – en ny utdanningsrevolusjon?

MOOCs will affect and even transform formal education Innovation and challenge – 20 years of online education in Norway

Finland

Validation of non-formal and informal learning in Finnish Higher Education 26. maj 2014 08:44 The Council of the European Union recommendation from 20 December 2012 urges the EU member states to have in place the necessary arrangements for validation by the year 2018. The question is how well the universities are prepared for validation of non-formal and informal learning?

The Council of the European Union gave a recommendation on validation of non-formal and informal learning 20 December 2012. The recommendation urges the EU member states to have in place the necessary arrangements for validation by the year 2018. The recommendations challenge educational institutions to develop procedures needed in identifying, documenting, assessing and accrediting learning outcomes that individuals have acquired outside formal education. This is a challenge especially to higher education institutions, which have traditionally emphasized formal learning. How well are the universities prepared for validation of non-formal and informal learning?

Stakeholders discussing validation in HE in Finland.

Audit of universities in Finland

In Finland the RPL in Higher Education Project (European Social Fund, ESF) carried an external audit to a sample of universities and universities of applied sciences to find out how the Finnish HE institutions have created their validation systems. The audit was organized as structured interviews in two groupings, one consisting members from management and administration and the other of teachers, tutors and students. The data was collected from two universities and three universities of applied sciences in December 2013 to March 2014.

Validation in recruiting adult students http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

The recommendations of the Council suggest validation should be made available for everybody. In Finland validation procedures are targeted to existing students only. However, the HE institutions see that relevant information should be available on validation through websites and printed materials for those interested in studies. This is the case especially in the institutions with a high percentage of adult learners. The timing and practices of personal study planning (PSP) should be developed in order to give priority to students with prior learning so that they can proceed to more demanding studies right from the beginning.

All of the HE institutions participating in the audit had built their validation systems. Recognition of formal learning was customary to all the institutions. Universities of applied sciences were better equipped for validation of non-formal and informal learning. Despite of this fact the universities did validate also learning outside classroom. Policy documents, process descriptions, roles and tasks of learners, tutors and assessors were described. Some of the institutions used an ICT-enhanced process for working with the documents. The two groups participating in the structured interviews shared similar thoughts and experiences on the system and its functionality. Even though the validation systems cover majority of the EU council recommendations, it remains to be a development task for the institutions to distribute the policies and practices into all the departments and disciplines.Â

Social aspect of validation In Finnish universities validation of non-formal and informal learning may be included in obtaining a qualification through the studies. None of the institutions were ready to give a qualification solely on the ground of validation. Validation in the Finnish HE system is based on equality, transparency and predictability. Based on the ideal of free-of-charge higher education for all learners qualifying the entrance criteria, no special emphasis is given for disadvantaged groups, such as individuals who are unemployed or at a risk of unemployment. It remains to be seen whether and if such a policy will be adopted to make better use of validation as a labor market device. It is likely that this social aspect of validation would be put into use in adult education, which caters for individuals who are need assistance in the transitions of their careers and occupations.

Timo Halttunen

Head of Unit

University of Turku

Brahea Centre, Development  Mr Halttunen is a member of the Finnish expert group on validation under NVL. He has been working  in developing validation in two national development projects in Finland. His recent publication Halttunen, Koivisto and Billett: Promoting, Assessing, Recognizing and Certifying Lifelong Learning is now available on Springer.com

Project website in Swedish: http://ahot.utu.fi/sv/index.html

Validering ,

DialogWeb validering

Timo Halttunen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Se også Voksenlæringens betydning Validering handlar om människor

Sverige

Konsten att bli kulturentreprenör 23. maj 2014 07:11 Konst är en växande sektor inom näringslivet på Gotland. På senare år har antalet konstnärer som också är företagare ökat markant, men villkoren för en konstnärlig företagare skiljer sig från företagare inom andra branscher. DialogWeb har talat med utbildare, rådgivare och en konstentreprenör i Visby.

På medeltiden var Visby på Gotland en blomstrande handelsstad. Staden var medlem i Hansan, det tyska handelsmonopolförbundet, och de gamla packhusen var fulla av varor som köptes och såldes. Flera hundra år senare är Visby fortfarande en stad med många småföretagare. Det är också en stad som lockar konstnärer. Konsthantverken är en viktig del av Gotlands profil, få turister missar att slinka in i någon av de små butikerna som säljer lokalt hantverk.

– Konsten är jätteviktig för Gotlands identitet. När politikerna gör rundvandringar under Almedalsveckan är konsthantverksbutikerna alltid en av deras hållpunkter. Det är en växande bransch, men samtidigt är det svårt att få lönsamhet i den. Om man räknar ut vad varje kruka kostar att tillverka blir de väldigt dyra, säger Pernilla Solander på Peter Lindberg och Magnus Larsson från Almi i Peter Komvux Gotland.

Lindbergs ateljé i Visby.

Den borgerliga alliansen som styr Sverige sedan 2006 har

Fotograf: Marja Beckman satsat stort på entreprenöriellt lärande i skolan. Det handlar delvis om att lära sig företagande, men också om att lära sig att klara sig på en ombytlig arbetsmarknad och likt entreprenörer ha möjlighet att hitta lösningar och anpassa sig till marknadens svängningar.

Alliansen har också satsat mycket på att få konstnärer att bli entreprenörer. Tidigare var det vanligt att till exempel skådespelare och musiker tog ut a-kassa mellan jobben, men med en kraftigt höjd a-kasseavgift har ändrat villkoren. Enligt en granskning gjord av radioprogrammet Kaliber nästan fördubblades antalet kulturutövare med f-skattsedel mellan 2007 och 2012.

– Jag har talat med studenter som går konstutbildning på folkhögskola, de säger att de vill bli företagare för att kunna utöva sin konst. Det finns ju inga vanliga fotografjobb, bara uppdrag som kräver f-skatt, säger Magnus Larsson som arbetar på Almi, ett statligt ägt företag som ger rådgivning och stöd till företagare. Han höll bland annat i projektet KKN (Kulturella näringar och konsthantverk) på Gotland.

– Vi besökte bland annat eftergymnasiala konstutbildningar och höll seminarier om företagande. Det var en rätt lång resa för att bli ”ofarliga”. Utifrån detta kan vi dra några tydliga slutsatser, och den absolut viktigaste är att konstnärer till skillnad från andra yrkesområden måste förhålla sig till sin konstnärliga integritet. Antingen använder de sin konstnärliga begåvning utifrån förutsättningen att ”någon upptäcker mig” eller så arbetar de efterfrågestyrt och blir Art Director på en reklambyrå eller kläddesigner. Det finns en tydlig skiljelinje där: Är jag beredd att anpassa mig till marknaden eller inte? Det finns inget rätt eller fel i hur man väljer, men man måste ta ställning och inse att valet får konsekvenser.

Omställningstid http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Det där med att bli ofarlig säger mycket om den omställningstid vi lever i. Gränsen mellan att ”sälja ut” sin trovärdighet och att vara en smart entreprenör är hårfin. DialogWeb följde med Magnus Larsson hem till Peter Lindberg, en självlärd konstentreprenör som har hittat flera sätt att kombinera skapande med företagande. Peter Lindbergs ateljé ligger i ett gårdshus som han har ägnat mycket tid och resurser åt att renovera. Ateljén fungerar också som utbildningslokal och ”showroom” för såväl företagsevents som privatpersoner som vill hyra in sig och måla under handledning av Peter. Han berättar att han kvällen innan var på konferens hos organisationen Företagarna där han nyligen blev invald i den lokala styrelsen.

– Jag är en urusel affärsman och en okej konstnär, men de här två olika sakerna tillsammans funkar. Jag har gått in i projekt som skulle ha varit helt omöjliga om jag var en ren affärsman, jag har inte riktigt satt en budget, säger Peter Lindberg och berättar om ett ”strandprojekt” som just påbörjats nu när vårsolen visar sig på Gotland.

– Som konstnär tar man det första idiotiska steget, jag drivs av en god vilja att det jag får vara med om vill jag att alla andra också ska vara med om. Sedan kopplas eventföretag och sponsorer in, säger Peter Lindberg, som vidgar begreppet konstnär:

– Är konstnären bara en vindrickande knepig individ som bara jobbar med inre frågor? En sådan kan jag också vara, men jag är också bra på att nätverka och möta folk. När jag satt på ett kafé började jag prata med ägarna om att bygga en lekplats med vattenlek dit barnen kunde gå medan föräldrarna kunde fika klart. Jag ritade ett förslag och efter ett tag betalade de mig för att bygga lekplatsen.

– Du är inte den där folkskygga konstnärstypen, konstaterar Magnus Larsson.

– Nej, men jag kan backa undan när jag behöver skapa, säger Peter Lindberg som flyttade till Gotland från Stockholm för snart fem år sedan.

Tack vare hustruns fasta anställning som ekonom har det funnits en ekonomisk grundtrygghet eftersom Peter inte kan lita på att han drar in pengar till familjen varje månad.

– I och med den tryggheten har jag kunnat sätta igång projekt som sedan har genererat inkomst. Den där dörren köpte jag när jag hade sålt en målning. Jag måste ofta sälja något för att köpa nytt.

Han säger att en av hans styrkor är att han tycker om att träffa människor och skapa nätverk. ”Det är inte konstigt att konstnärer är den lägst betalda yrkesgruppen, vi gör allt för att synas. En organisation ringde nyligen och ville att jag skulle arbeta vid ett event. När jag berättade vad det kostade sa de att de inte kunde betala något. Det var väldigt skönt att kunna säga nej.”

– Det är en fördel att vara med i många organisationer och att vara nyfiken på människor. Jag kan börja dagen med att besöka långtidssjukskrivna barn, sedan ha lunchmöte på Rotary och avsluta kvällen med ett event i ateljén, säger Peter Lindberg.

Att träffa företagare har sina för- och nackdelar. Ibland blir Peter det ”pittoreska inslaget” bland människor i kostym.

– De är väldigt glada när jag kommer dit, det bjuds på middag och allt möjligt. Man blir presenterad som ”det här är konstnären jag pratade om!”. Blir det senare affärssamtal vill den eventuella kunden helst se att man gör jobbet gratis som en del i marknadsföringen. Det är inte konstigt att konstnärer är den lägst betalda yrkesgruppen, vi gör allt för att synas. En organisation ringde nyligen och ville att jag skulle arbeta vid ett event. När jag berättade vad det kostade sa de att de inte kunde betala något. Det var väldigt skönt att kunna säga nej.

En rolig jämförelse: en hantverkare gör ett arbete och blir bjuden på mat och får träffa alla på middagen… Tror inte att jobbet skulle bli gjort. Konstnären ska dessutom leverera en produkt som ska hålla i ett halvt millennium för inga pengar alls, säger Peter och tillägger:

– Det låter som jag är bitter men det här är bara som det ser ut och jag vill inte göra något annat. Många frågar om jag kan leva på konsten och svaret är: Jag skulle inte kunna leva utan den!

Lång arbetsprocess För den som inte är insatt kan det vara svårt att förstå hur mycket tid och kraft ett bra konstnärligt projekt tar. Peter gjorde till exempel en speciell cykel som ett brödföretag hade för att locka till uppmärksamhet till Almedalsveckan. Åt organisationen Ledarna har han gjort en ”idé- och kunskapssamlarapparat”.

– Ett tvåtimmars event kan kräva en två–tre månaders tankeprocess, och när jag är inne i den processen blir jag seg, glömmer att låsa bilen. Jag är inte speciellt trevlig när jag tänker ut de här grejerna. Jag glömmer nästan mina barn, säger Peter.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Under småbarnsåren tog han den största delen av ansvaret för lämning och hämtning eftersom hustrun arbetade på heltid.

Nu tar han ibland med de två döttrarna i ateljén.

– Jag hade kurs med min äldsta dotter och hennes kompis, då kunde jag också måla, men helt plötsligt vill de ha hjälp, det är inte så lätt att koncentrera sig, säger han.

Peter Lindberg har inte gått någon högskoleutbildning inom konst. Företagandet ligger däremot i släkten – såväl hans föräldrar som hans bror har egna verksamheter inom andra branscher.

– Om vi gjorde en bra affär och gick med vinst kunde vi köpa en ny bil, inte annars, säger han.

KRO, Konstnärernas riksorganisation, ställer höga krav på sina medlemmar. Traditionellt sett har en högskoleutbildning varit mer eller mindre obligatorisk för att bli medlem i organisationen. Mycket handlar om att ha ”cred” hos kollegor och makthavare inom konstvärlden.

– Cred är ett intressant fenomen. På ett sätt kan man dra paralleller till varumärken, även om det där inte är kollegorna som bedömer, säger Peter Lindberg som inte är medlem i KRO men som nu möjligen har tillräckligt med arbetslivserfarenhet och cred för att ansöka.

Att även en etablerad konstskola som Konstfack i Stockholm numera anordnar en kurs i konst och entreprenörskap kan vara ett tecken på att entreprenörskap inte längre anses lika ”farligt”.

Däremot kvarstår frågan hur konstnärerna ska överleva ekonomiskt. I maj kom en rapport från KRO som visade att 64 procent av Sveriges konstnärer har en taxerad månadsinkomst som ligger en bra bit under existensminimum. Ett av KRO:s förslag är att trygghetssystemen ses över eftersom de inte är anpassade till kulturskapares villkor.

En förutsättning för konstentreprenörskap är, som Peter säger, också att uppdragsgivarna slutar se konstnärer som pittoreska inslag som blir glada över en middag och chansen att visa upp sig, utan ser dem som vilken annan företagare som helst som utför en tjänst.

Länkar Almi Peter Lindberg Art

Läs mer om KRO:s rapport DialogWeb kreativitet, kultur

”Många frågar om jag kan leva på konsten och svaret är: Jag skulle inte kunna leva utan den!” säger konstentreprenören Peter Lindberg.

Se også Forretningsmæssige vinkler på kreativ idé åbner nye muligheder Andra bullar 4: Jag bakar in vågors brus och vindens sus Flersproget dagligdag Skräddarsydd yrkesutbildning skapar nya chanser för inflyttade People-centered with a passion for learning

Norden

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Immigrants provide a necessary contribution to modern, rich societies 14. maj 2014 15:26 According to professor Alejandro Portes and associate professor Shahamak Rezaei, most modern and wealthy societies need immigration for both economic and social reasons. Due to low fertility rate the societies do not reproduce themselves, which challenges the welfare state’s taxation fundament; in order to maintain the current level of welfare, we need taxpayers to contribute positively to public budgets. The demographic transition requires that taxpayers come to the country from outside; it requires in-migration.

Immigrants not only contribute to the society in economic terms but also in social and cultural terms. Furthermore, Portes and Rezaei state that immigration contributes to the fostering of new ideas and innovation.

Immigration and ethnic diversity can be a good thing – provided it is equal Fotograf: Magnus Fröderberg/norden.org

According Rezaei, based on statistical evidence, there is overrepresentation of immigrants in Denmark who are overeducated. According to the same statistics, the incident of overeducation among native Danes is tremendously lower.

Such a large number of overeducated immigrants is problematic on both an individual and societal level. On the individual level it affects job satisfaction and productivity and the society as such experiences inefficient allocation of human capital, productivity and growth.

Furthermore a large proportion of especially non-western immigrants stands outside the labour market and do thereby not contribute economically to the welfare state. While immigration contributes to a diverse and thereby, according to Portes, more interesting society, the large amount of immigrants being outside the labour market results in unequal diversity, which leads to lower trust and weakening social cohesion.

In an ethnic diverse society, characterised by social heterogeneity, relational based trust will diminish. But trust does not need to be based on mutual knowledge, it should be based on universal norms and rule-based governance. The organic solidarity that stems from rule based society and governance is what makes people feel like substantive citizens and what ensures society’s cohesion.

Immigration will lower the cultural homogeneity and thereby relational based trust on societal level, but strong institutions will reduce the risk of system breakdown. According to Portes, no western societies have been seriously threatened by immigration; it has not been a thread towards value systems or structure. On the contrary; immigration constitutes a much needed injection of youth and energy to the western societies.

Immigrant enclaves are no opposition to successful integration Immigrants tend to form enclaves with people with the same background, religion, language, and so on; based on

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

identification based trust. This is common behaviour; we often choose to interact with people that are similar to ourselves.

Rezaei regards ethnic enclave economy to be one of the most essential things to ensure that immigrants form successful businesses but it might not be optimal in a universal welfare state regime such as the Danish welfare state. The enclaves provide trust and a sense of security in the short run but it might become a huge barrier in achieving socio-economic mobility and socio-economic assimilation in the long run. From a business point of view, the disadvantage is that the members of the enclave tend to know he same things and have access to the same kind of information, what you need in business in order to develop and enhance innovation, is new information, new ideas. The dilemma is that the much needed internal trust might become external distrust. It is thus essential to know when to get closed and when to open up for outside inspiration – this terminology is in literature called as “coupling and decoupling” From an integration perspective, the enclaves should vanish, and they tend to do so more or less by themselves over a couple of generations. Typically first generation immigrants prefer to speak their own language for comfort and for trust. In successful enclaves children attend school and successful ethnic enclaves cannot entirely self-contain; they have to have markets and to interact with the society outside the enclave. The exchange with the surrounding society facilitates a process of incorporation, so that over a few generations, successful enclaves tend to self-destroy. This requires two important aspects: the receiving society must be somewhat open – it must not discriminate or marginalise; and the culture of the ethnic group must be instrumentally oriented towards economic success and not driven by cultural or religious conviction, stating that the group must remain apart.

Integration should not be accelerated According to Portes integration should be seen as a gradual process of incorporation into the mainstream. Instead of trying to accelerate or enforce integration, there must be room for immigrant groups to find their own way. One of the problems that has occurred in European countries has been the great anxiety to integrate at all costs; not acknowledging that the process takes time. The best the society can do is to provide a space to allow immigrant groups to find their own way.

Rezaei states that a lot of countries, including the Nordic countries, try to develop initiatives directed towards immigrants in order to enhance integration as a top-down process. But like other sub groups, immigrant groups will themselves take initiative when they experience that something works in their disfavour, thereby initiating a bottom-up approach. According to research, a mixture of the top-down and the bottom-up approach will be most successful and time efficient.

Facts: The article is based on presentations made on the conference Diversity as a Resource in Adult Education, in Copenhagen, 11. April 2014 and an interview conducted in relation with the conference. The interview can be seen on the video. Read more about the conference here (in danish).

Alejandro Portes is Professor of sociology at Princeton University and University of Miami. He is the founding director of the Center for Migration and Development at Princeton.

Shahamak Rezaei is associate professor at Roskilde University and visiting scholar at Princeton University.

Video: Tinne Geiger

DialogWeb ,

Video integrering, Immigrants

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Norden

NVL

Samtal bygger broar mellan öarna 12. maj 2014 08:37 För att kunna erbjuda så mycket vuxenutbildning som möjligt är det vanligt att små orter samarbetar med grannkommunerna. Det är dock svårt när man befinner sig på en ö. DialogWeb var med på konferensen ”Utmana system och bygga broar” i Visby den 28–29 april.

På somrarna ökar Visbys befolkning med flera hundra procent.

Havet och de många vackra husen och ruinerna lockar stora turistskaror. Men den sista augusti töms staden och hela Gotland förvandlas återigen till ett utkantsområde med hög arbetslöshet. Situationen är likartad på Bornholm och Åland.

De tre öarnas gemensamma utmaningar banade väg för ett nordiskt ö-samarbete. I fjol samlade NVL ihop en referensgrupp, bestående av folkbildare, vuxenutbildare och representanter från näringslivet. Den första gemensamma konferensen ägde rum på Bornholm i oktober 2013. Konferens nummer två på Gotland har titeln ”Utmana system och bygga broar”, men det handlar alltså inte om några fysiska broar i betong. Deltagarna var handplockade och alla hade viktiga roller i konferensen som till stor del bestod av diskussioner i grupp.

Jag brinner för att förmedla kunskaper. Det är eleven/studenten som själv måste lära sig.

De utsocknes som hade hunnit komma på morgonen före konferensen fick en guidad tur i Visby.

Fotograf: Marja Beckman

Länk mellan utbildning och arbete

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, inledde de två halvdagarna med en föreläsning på temat validering.

– Definitionen av validering är att det är en strukturerad bedömning, värdering och ett erkännande av de kunskaper och den kompetens en person besitter, oberoende av hur den har inhämtats, sa Andreas Fejes.

Han talade också om bedömningsteori och om vad som passar bäst i olika situationer; formativ, summativ eller preduktiv bedömning. Han presenterade Aristoteles definitioner på kunskap: Episteme – den vetenskapliga kunskapen, techne – den tekniska kunskapen – och fronesis som har med en sorts klokhet att göra: intuitiv kunskap som kan behövas när man arbetar med människor, till exempel.

Efter Andreas Fejes föreläsning var det dags för den första dialogen. Inför varje nytt gruppsamtal stuvades grupperna om så att deltagarna fick möjlighet att träffa så många olika deltagare som möjligt. Den första dialogen handlade om validering.

Här är några korta utdrag ur ett av samtalen:

– Det finns företagare på Gotland som säger: Jag skulle gärna anställa men jag hittar ingen med rätt erfarenhet.

– Gotland är en liten ort där alla känner varandra. Alla vill hjälpa till och alla vet vem personen är som inte har fått fäste på arbetsmarknaden. Samtidigt krävs det väldigt mycket att vara handledare.

– Vad skulle hända om vi inte hade alla dessa diagnoser? Det är väldigt många som skulle bli arbetslösa.

Det är fantastiskt att folk verkligen vill plugga och gå kvällskurser på sin fritid efter jobbet. På våra kurser möts

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

människor från alla samhällsklasser och åldrar. Det är otroligt värdefullt för samhället när människor blir gladare, lyckligare och nöjdare med sina liv.

Andreas Fejes sammanfattade den första dagen med ett kort anförande där han bland annat önskade sig en systemförändring som gör att man kan komma in på högre utbildning på ren kompetens, inte bara på grundläggande behörighet. Han var också kritisk till marknadiseringen av utbildningssystemet och att elevpengen leder till konkurrens mellan skolorna i stället för samarbete.

– Inom Komvux finns ingen forskning om effekterna av att man ser eleverna som kunder. Valideringen är på sätt och vis en del av detta, allt jag gör kan mätas, allt visar hur ekonomiskt gångbar jag är som människa.

Hur hjälper vi dem som har gått 2-årigt gymnasium och tror att det är försent att utbilda sig? Till exempel kvinnor i 40årsåldern vars barn börjar bli stora. Vi måste också förbereda studenterna på konsekvenserna av utbildning. När en person i en relation utvecklas finns en risk för skilsmässa.

Dinner safari Samtalen fortsatte samma kväll med en ”dinner safari”. Alla delades in i grupper och dirigerades till olika restauranger.

Förrätten intogs kring diskussionsfrågan ”vad tar du med dig från den här dagen?”. När det var dags för huvudrätt reste sig alla och dirigerades till nästa restaurang, nytt sällskap och nya samtal. Desserten intogs på en tredje restaurang med ytterligare ett sällskap. Och samtalen fortsatte. Några av citaten från kvällen kan läsas längst ner. ”På folkhögskola blir man inte NÅGOT utan NÅGON!”

Citat från deltagare på måndagskvällens ”dinner safari”

Träklossar och sång Tisdagsmorgonen började med sång. Det var Bjørn Haslund-Gjerrild på Bornholms Regionskommune som fick alla att ställa sig upp och ta ton. Sedan visade han ett par träklossar som symboliserade att en människa är mångsidig. Han berättade om en ung kille vid namn Louis som fick en av de dyra platserna på folkhögskolan i Bornholm. Någon lärare tyckte att Louis var ett dåligt val eftersom han inte var studiemotiverad, men enligt Bjørn Haslund-Gjerrild såg denna person bara en sida av klossen som var Louis. När Louis fick alla sina sidor sedda gick det också bättre för honom i skolan.

Det efterföljande samtalet handlade bland annat om konferensdeltagarnas egna drivkrafter. Här är några av samtalsämnena:

– En lärare som brinner för något kan lättare förmedla ämnet till eleverna. En bra chef bör visa förtroende för sina anställda och inte ha för stort kontrollbehov.

– Vi får fånga den motivation eleverna har. Vi kanske tycker att en elev har varit borta mycket medan eleven säger att jag aldrig har varit så här mycket i skolan.

– Det är inte alltid kunskapstörst som är den största drivkraften hos studenterna. Ibland är drivkraften att få ett jobb, tjäna pengar eller att uppnå status.

Vi lärare bör samarbeta mer. Många jobbar som om de var privatpraktiserande.

Ålands utmaningar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Konferensens sista anförande leddes av Cecilia Stenman som är utbildningsledare på vuxenutbildningsavdelningen vid Ålands gymnasium. Hon berättade att Ålands vuxenutbildning står inför en ordentlig omgörning. Ön är så liten att det kan vara svårt att ha en hel klass med exempelvis plåtslagare – då blir flera av eleverna arbetslösa när de slutar skolan.

Troligen kommer vuxna och ungdomar att få studera tillsammans.

Den sista dialogen handlade om flexibelt lärande och samtalen handlade bland annat om att skapa förutsättningar för vuxna att studera. Det ska vara möjligt att studera och arbeta samtidigt, och det ska gå att kombinera studier med familjeliv.

Ålands vuxenutbildning kommer att få mer utrymme på nästa konferens inom ö-samarbetet. Nätverket åker till Åland i september 2014 – innan höstvindarna blir alltför starka.

Fråga till tre deltagare:

Vad tar du med dig från konferensen?

Inge Munch, skolledare vid AOF Center i Bornholm. AOF är ett studieförbund.

–Jag har fått bekräftat att vi kan använda de tillgångar som finns inom folkbildning för att få ännu fler att vilja börja utbilda sig. Det kräver dock att vi möter deltagarna i ögonhöjd så att de känner att de kan bygga vidare utifrån de förutsättningar de har. Att samarbeta med andra utbildningsinstitutioner är viktigt. Det skulle också vara intressant att växla lärare öarna emellan, så att någon från Visby eller Åland kom till Bornholm eller tvärtom! Det finns EU-program för sådana utbyten.

Per Edman, som besökte konferensen i egenskap av politiker (för Vänsterpartiet). Han är ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden på Gotland. Per arbetar även som lärare.

– Jag fick ansikten på flera medarbetare inom vuxenutbildningen på Gotland, det var positivt. Jag blir inspirerad av människor som brinner för utbildning. Dessutom tar jag med mig en sådan här kloss, den ska jag visa för några högstadieelever inom autismspektrat som jag ska träffa i eftermiddag.

Bodil Regårdh, Ålands landskapsregering. Hon är utvecklingsansvarig inom gymnasie- och vuxenutbildning på Åland.

– Det är intressant att höra folk som jobbar i ”verkligheten” och kunde berätta om sina möten med vuxenstuderande. Själv är jag byråkrat och sitter i förvaltningen. Jag är involverad i att bygga upp vuxenutbildningen på Åland så att systemet blir mer flexibelt. Vi står inför stora utmaningar eftersom Åland är så litet, troligen blir vi tvungna att blanda ungdomar och vuxna på utbildningarna.

DialogWeb ,

Ösamarbete folkbildning, regional utveckling, näringsliv, Aktuellt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Havet

Utsikt

Allsång

Se også Ö-samarbete river murar och bygger broar Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Færöerne

Fountain House – læring for mennesker med psykiske udfordringer 06. maj 2014 07:45 - Det vigtigste er at være en del af et fællesskab. Og jeg lærer en masse ved at have mulighed for at komme i Fountain-huset, hvor jeg har ansvaret for nogle af de opgaver, der skal løses, for at huset kan fungere.

DialogWeb er på besøg i det nyåbnede færøske Fountain-hus, hvor vi møder en ung mand i begyndelsen af tyverne, der i dag har køkkentjans. Og det er hans ansvar at købe ind og at lave mad til de ti tilmeldte personer, der ved middagstid ankommer til Fountain-huset for at tilbringe deres tid i et selskab, hvor de er velkomne, respekterede og kan gøre nytte.

Mellem to stole

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Lutter smil foran Fountain-huset i Torshavns centrum. I midten står de to initiativtagere Súsanna Winther Poulsen, nr. 2 fra venstre, og Súna Mørk, nr. 3 fra venstre. Initiativtagerne er flankeret af Bjørghild Djurhuus, formand i Torshavns kommunes velfærdsudvalg, og Heðin Mortensen, borgmester.

Fotograf: Óla Jákup Rólantsson, Torshavns kommune.

Den første overstadige glæde efter åbningen har lagt sig, og det er hverdag i Fountain-huset i Torshavns centrum, hvor de den seneste måned har modtaget mennesker med psykiske problemer. Initiativtagerne er foreløbig mere end velfornøjede med de første fire uger: i snit har ti mennesker valgt at komme i huset hver dag for at få en hverdag med struktur, oplæring og arbejdsopgaver.

Initiativtagerne er Súna Mørk og Súsanna Winther Poulsen, uddannede ergoterapeuter med mange års arbejdserfaring fra psykiatrien ved Landssygehuset i Torshavn. De har begge to set og handlet på behovet for aktivering for de mennesker, der udskrives efter afsluttet behandling; ofte er de for raske til at komme på psykiatrisk afdeling, men ikke raske nok til at opretholde en almindelig hverdag, med fast tilknytning til en arbejdsplads. Og med dagpsykiatrien som det eneste tilbud, fastholdes de psykisk syge i systemet, for de formår ikke at komme videre og etablere en tilknytning til arbejdsmarkedet.

Kampen for et bedre liv – Indfaldsvinkelen til psykiatrien, som altid har haft min store interesse, er sygdom. Efter afsluttet behandling ender mange psykisk svage ofte med at sidde hjemme hos sig selv, uden at de formår at tage de sidste, men afgørende skridt for at komme videre. De har brug for ekstra støtte. Og jeg vil gerne medvirke til, at de får et bedre liv, fortæller Súna og suppleres af Súsanna: - Der mangler tilbud i socialpsykiatrien. Når folk er udskrevet fra hospitalet, har de mulighed for at ambulant behandling. Det kan tage mange år at komme i jobtræning, og der har ikke været andre tilbud til denne gruppe.

På denne måde bliver de tit hængende i systemet i mangel af bedre, siger Súsanna.

Frivilligt medlemskab Fountain House er et verdensomspændende koncept, der startede i New York i 1940erne. Konceptet er et socialt og arbejdsrettet tilbud til voksne med psykiske lidelser. Grundtanken er, at alle kan udvikles gennem betydningsfulde relationer, fællesskab, arbejde og uddannelse. Det er ikke en traditionel behandlingsinstitution, men et arbejdssted.

Modellen tager udgangspunkt i, at trivsel og vækst fremmes af, at den enkelte oplever at være ventet, at være ønsket og at være nødvendig, kan man læse i Fountain-husets brochure.

I modsætning til at være patienter eller klienter er brugerne af huset medlemmer. Og gennem et arbejdsorienteret dagsprogram og med uddannelse og støtte til at opnå tilknytning til arbejdsmarkedet styrkes medlemmernes selvværd. – Betegnelsen medlem er valgt for at understrege, at det er frivilligt at komme i huset, og at de voksne mennesker behandles på lige fod med os andre. Medlemmerne har rettigheder og pligter som i andre foreninger og klubber. Og vi klientgør ikke de voksne mennesker, der bruger huset, fortæller Súsanna om husets visioner.

Foreløbig projekt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Fountain-huset har tre enheder, hvor medlemmerne kan vælge at få oplæring og arbejdsopgaver: kontor, køkken og café samt vedligeholdelse af hus og have. Ved hjælp af de daglige aktiviteter i disse enheder arbejder de to ergoterapeuter sammen med medlemmerne for at finde frem til det, som er relevant for hvert enkelt medlem. - Mens vi er i gang med en given aktivitet, ser vi, hvilke styrker medlemmerne har. Og vi graduerer opgaverne i forhold til, hvor vores medlemmer befinder sig i processen, fortæller Súna.

Foreløbig er Fountain-huset på Færøerne sikret en levetid på tre år. Súsanna og Súna vil bruge de år til at finde ud af, hvor stort behovet i virkeligheden er. De kan modtage 50 medlemmer ugentligt, og de er begge to overbeviste om, at den potentielle medlemsskare er stor. – Vi har set, hvor stort behovet er for en reel mulighed for udslusning. Og efter kun en måned uden opsøgende arbejde har vi haft besøg af ti mennesker om dagen, så jeg er overbevidst om, at Fountain-huset er kommet for at blive, siger Súsanna.

Uoverskuelige udfordringer Psykisk syge mennesker har daglige udfordringer, som vi ikke kan drømme om. Vores opfattelse af det selvfølgelige ligger milevidt fra, hvad mange psykisk syge formår. Og hvis de har været hjemme i lang tid, så kan læringen bestå i at overholde klokkeslæt eller at komme ud af sengen. Meget af det, som for os er selvfølgeligheder, kan være uoverskueligt for folk med psykiske problemer, men med den rigtige tilgang kan de lære at fungere i sociale sammenhænge og på arbejdsmarkedet, siger Súna Mørk.

Og hvilke succeskriterier arbejder de to ergoterapeuter og Fountain-huset for et vellykket forløb? – Når vores medlemmer selv synes, at de har nået deres mål, er missionen vellykket. Målene er forskellige. Naturligvis ville det være godt, hvis mange kommer videre herfra. Men det afhænger af hvert enkelt medlem, siger Súna Mørk.

DialogWeb vejledning

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet

Island

Ett samtal som förändrade livet 24. april 2014 08:10 Sedan Island drabbades av den svåra finanskrisen 2008 har landet kämpat hårt på alla fronter för att återhämta sig och man har satsat extra mycket på utbildningen. Vägledarna på centren för livslångt lärande har varit speciellt uppmärksamma på de unga.

Vägledarna i Island har en speciell ställning eftersom de varken befinner sig inom skolan (som många av de unga inte har speciellt positiva erfarenheter av) eller på arbetskraftsbyrån (som många unga också har ett negativt förhållande till).

Vägledarna har kunnat erbjuda både gruppvägledning och kurser, studier och andra aktiviteter. Tills vidare får också de

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

som vill delta i enskilda samtal i regel göra det helt gratis.

Vissa av kurserna vänder sig speciellt till dem som vill återuppta sina studier medan andra riktar sig till unga som har läs- och skrivsvårigheter. Den här vägen har man kunnat hjälpa många.

Drömjobb i sikte En av de unga som förlorade sitt arbete var Andri Steinn Birgisson, som är tvåbarnsfar och bor i Reykjavik. Han träffade vägledaren Þuríður Ósk Sigurjónsdóttir på Mimir, ett av centren för livslångt lärande, i början av 2011. Då hade han Handledarstöd gav Andri Steinn självkänsla och ny varit aktiv på arbetsmarknaden i några år och även spelat start i studierna. professionell fotboll utomlands. Han ville utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. I grundskolan hade det inte gått så bra, han hade inte fullföljt den (i Island är det folkskola) och en vecka innan han skulle upp till det avslutande provet fick han diagnosen dyslektiker. Före det hade han kämpat med sin läsning i många år.

– Det förundrar mig fortsättningsvis att skolan inte kunde erbjuda någon hjälp på den tiden, säger Andri Steinn. Jag hade alltid ångest för att läsa högt på timmarna och skolan låg lågt nere på min prioriteringslista.

Därför bestämde sig Andri Steinn för att koncentrera sig på sin karriär som fotbollsspelare och vidareutbildade sig inte.

– Som nittonåring blev jag erbjuden kontrakt som professionell spelare i England. En kort tid efter det råkade jag ut för en bilolycka och kunde inte ta emot erbjudandena.

Etter detta återvände Andri Steinn till Island och fick arbete inom servicebranschen.

– Det fick mig att tänka på något annat än fotboll. Jag hade länge haft en dröm om att bli brandman, men jag insåg också att utan utbildning kunde jag inte bli det. Min fru uppmuntrade och stödde mig hela tiden och sedan hade jag turen att få prata med en yrkes- och studievägledare på Mimer, centret för livslångt lärande. Samtalet förändrade mitt liv!

De gjorde allt för oss Med vägledarens hjälp ställde Andri Steinn upp klara mål och han deltog i många kurser, bland annat en som lärde honom att hantera sin dyslexi. Gymnasiekursen och kursen som förberedde för universitetsstudier var speciellt nyttiga, men det krävde mycket arbete, påpekar Andri Steinn.

– Vägledaren och lärarna på Mimir var inte där bara för att få betalt. De gjorde allt de kunde för att få oss att förstå. Det var alltid någon som hade tid att tala med mig, uppmuntra mig och stöda mig, säger Andri Steinn.

Han kom in vid Universitet i Reykjavik för att studera idrott och har nu studerat i tre terminer och dessutom har han skaffat den typens körkort som för honom ett steg närmare drömmen att bli brandman. Om det inte lyckas kan han också tänka sig ett arbete som har med idrott att göra.

I december 2013 blev Andri Steinn, som en av tre, utsedd till ”Förebild inom vuxnas lärande” av institutionen Arbeidslivets opplæringssenter.

Studiehandledaren Þuríður Ósk Sigurjónsdóttir konstaterar att Andri Steinn verkligen förtjänar utmärkelsen.

– Nu tror han på sin förmåga och han har kommit in vid universitetet, något han skulle ha haft riktigt svårt att föreställa sig första gången vi pratade med varandra. Först och främst har Andri Steinn arbetat verkligen hårt och inte gett upp trots motgångar. Han är en förebild för unga familjefäder som inte har fullföljt sin utbildning på grund av läs- och skrivsvårigheter eller andra hinder. Han har fullföljt alla kurser och övervunnit svåra hinder. Han kan nu söka jobb som han tidigare inte haft en chans att få.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Text: Sigrún Kristín Magnusdottír och Clara Henriksdotter

Studier är en möjlighet Kampanjen ”Studier är en möjlighet” startade i juni 2013 av utbildnings- och kulturministeriet i Island. Via satsningen ges stöd till yrkesutbildning på andra stadiet, i högskolor och inom vuxenutbildningen. Man satsar på projekt inom fyra delområden:

samarbetsprojekt för arbetsliv och skolor för att utveckla, starta och genomföra studier på fyra nivåer med möjligheter till studier på universitetet, upprättandet av nya eller reviderade två års studieinriktningar inom yrkesutbildningen med slutexamen som möjliggör högre studier inom samma område, samarbetsprojekt mellan företag/organisationer och utbildningsanordnare samt sist men inte minst stöd till forskning kring yrkesutbildning.

De unga under 25 år drabbades speciellt hårt av den ekonomiska krisen på Island. I början av 2010 var 4 800 unga i åldern 16–24 arbetslösa. Med tanke på att invånarantalet i Island är drygt 300 000 är antalet stort. Det isländska socialoch arbetsministeriet har satt som mål att ingen skall vara arbetslös längre än tre månader utan att erbjudas arbete eller någon annan aktivitet. För folk i åldern 18–25 år skulle målet nås redan före den första april 2010.

Tyngdpunkten lades på att se till enskilda individers behov. Det ansågs vara helt avgörande för resultatet eftersom behoven varierar mycket från person till person. För vissa passar verkstäder medan andra helst vill jobba för frivilliga organisationer. Processen går till så att vägledare bjuder in de unga till en presentation av olika möjligheter att bli sysselsatt. De erbjuds också personlig studie- och yrkesvägledning, där deras intressen kartläggs.

Flera satsningar startades som skall ge tvåtusen nya arbets- och studiemöjligheter för unga. Bland annat inrättades 450 nya studieplatser inom nya studieinriktningar i andra stadiets utbildningar, upp till 700 nya studieplatser på inlärningscenter och inom förberedande studier. För arbetssökande inrättades 450 nya praktikplatser och arbetsplatser som är knutna till föreningar och andra organisationer och dessutom 400 nya platser inom frivilligarbete och 400 nya platser på verkstäder och vårdinstitutioner.

Från och med hösten 2011 har alla som är 25 år eller yngre och som fyller vissa krav och som söker till andra stadiet garanterats en studieplats. Från och med 2011 och tre år framåt skapades också tusen nya studiemöjligheter för arbetssökande.

En kampanj startades i början av 2012 för att bekämpa långtidsarbetslöshet. Mellan den 15 februari och den 31 maj 2012 var det möjligt att anställa 1 500 registrerade arbetssökande. Kampanjen mot långtidsarbetslöshet genomfördes som ett samarbete mellan arbetsgivare, kommuner, fackföreningar och den isländska staten.

Läs också artikeln Unge aktiveres, for unge og framtiden!

DialogWeb vägledning, unga i norden

Se også Uddannelse en nødvendighed Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk «The power of presence» Samverkan och flexibilitet behövs i ungas utbildning Tid och närvaro behövs för att stöda svaga elever

Norden

NVL

Bærekraftig kunnskap

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

22. april 2014 10:36 -Klimaendringer er både et lokalt og et globalt problem. (…)Klimasaken krever en offentlig og demokratisk debatt som vi alle må delta i dersom vi skal skape et bærekraftig velferdssamfunn for barnebarna.

Dette skriver[1] Asuncion Lera St.Clair, forskningsleder ved CICERO og Karen O`Brien, professor ved Universitetet i Oslo.

Begge er hovedforfattere av den siste delrapporten til FNs klimapanel.

For at folk flest skal kunne delta i debatten og i tillegg bidra ved å endre livsstil og forbruk, er det behov for kunnskap, innsikt og holdningsendringer. Kunnskap nok til å fatte alvoret, innsikt nok til å skjønne at det er nødvendig med endringer, og en holdning som gir mot til å handle aktivt og endre livsstil – individuelt og i felleskap. Derfor finansierer Nordisk Ministerråd (NMR) en pilot for en nordisk etterutdanning. Den skal gi lærere, pedagoger og tilretteleggere av kurs og utdanning for voksne kunnskap om hvordan vi kan samarbeide om å utvikle gode, bærekraftige lokalsamfunn: ”Et godt liv i et hållbart Norden.”[2] Styrke handlingskompetansen

Siden 2006 har Nordisk nettverk for Voksnes Læring (NVL) ønsket å bidra til en større bevissthet rundt de største globale utfordringer i vår tid og hvilke muligheter lokalsamfunn og hver enkelt av oss har til å skape endringer lokalt. En seminarserie satte sammenhengen mellom folkeopplysning, demokrati og bærekraftig utvikling i fokus. Viktige spørsmål som gikk igjen i seminarene er hva slags kunnskap og muligheter for engasjement og deltakelse som tilbys voksne, og hvordan kan en forståelse av alvoret føre til handlinger? Hva slags tiltak kreves for at vi som befolkning skal ønske og ville endre livsstil i tråd med den kunnskapen vi nå har om sammenhengen mellom forbruk og klimaendringer?

Nødvendige tiltak

På oppdrag fra NMR og i samarbeid med NVL utarbeidet VOFO og Stiftelsen Idébanken (2011) rapporten «Kunnskap for bærekraftig utvikling». Dette var en kartlegging av voksnes muligheter til å få kunnskap om hvordan en bærekraftig utvikling kan sikres og hvordan de selv kan bidra.

Rapporten pekte på at de nordiske landene har utviklet strategier og fagplaner for bærekraftig utvikling i forskning og utdanning. Flere universitet og høyskoler har strategier for implementering av kunnskap om bærekraftig utvikling i sin utdanning. Voksne er nevnt i noen dokumenter, særlig i sammenheng med livslang læring. Men det har ikke resultert i en offentlig tiltaksplan for hvordan voksne og sivilsamfunnet kan involveres i planer og utvikling og hvilke ressurser man er villig til å bruke for å motivere voksne og legge til rette for kunnskap og engasjement i lokalsamfunn og nærmiljø. Til tross for gode policydokumenter, mangler den praktiske oppfølgingen – spesielt med hensyn til sivilsamfunnet og den voksne befolkningen. Arbeidet med rapporten viste også at utdanning må få et utvidet innhold og omfatte mange læringsarenaer og læringsformer. Og ikke minst er det et stort behov for å styrke kompetansen til lærerne og de pedagogiske tilretteleggere innen folkeopplysningen. Rapporten ble drøftet i et bredt nordisk nettverk som representerer ulike sektorer innen formell og uformell utdanning for voksne. Formålet med dette arbeidet var å komme frem til konkrete forslag til praktisk oppfølging.

Norden ved en skillevei

Til tross for intensjonen om å være en forgangsregion, står Norden ved en tydelig skillevei når det gjelder bærekraftig utvikling. Internasjonalt rangerer vi høyt på områder som økonomisk vekst, velferd og utdanning, men når vi måler vårt økologiske fotavtrykk kommer vi dårligere ut. En rettferdig global fordeling krever drastiske forandringer. Både i tidligere og

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

nåværende nordiske strategier for bærekraftig utvikling vektlegges formell og uformell utdanning som en sentral innsatsfaktor dersom man skal lykkes med den nødvendige omstillingen til et bærekraftig samfunn, forstått som «Et godt liv i et hållbart Norden». NVLs nettverk mener det må handles utradisjonelt, bredt og tversektorielt om Norden skal gå foran – også når det gjelder bærekraftig utvikling. En nordisk, tverrsektoriell ressursgruppe utviklet derfor et forslag om en pilot for en etterutdanning og fremmet en søknad til NMR desember 2013.

Overskudd på kunnskap – underskudd på handling

Folkeopplysningen og voksenopplæringen - som vi har en sterk tradisjon på i Norden - har sammen med de formelle utdanningsinstitusjoner en viktig rolle i den nødvendige omstillingsprosessen. Dette er i tråd med Nordisk Ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråtens avslutningsappell under den nordiske konferansen, ”Medskapandes konst”[3] i Umeå (september 2013), der han påpekte at vi har et stort overskudd på kunnskap og et stort underskudd på handling – globalt! Vi i Norden forbruker rett og slett for mye. Han understreket nødvendigheten av å mobilisere folkelig støtte og vise sammenhengen mellom det vi gjør lokalt mot det globale perspektivet – det lille og det store – landsbygd og storby.

Voksne er samfunnets pårørende og beslutningstakere. Det er helt nødvendig at de blir målgruppe for utdanning og bevisstgjøring om de utfordringer vi står overfor globalt og lokalt når det gjelder klima og fordeling av velstand. Og ikke minst hvilke handlingsalternativer som finnes for å nå felles mål. Det er imidlertid et behov for ”ambassadører”, i denne sammenhengen lærere og pedagogiske tilretteleggere som gjennom spennende metoder og synliggjøring av gode eksempler kan vise at å følge opp Gro Harlem Brundtlands utfordring ikke gir noe dårligere liv: ”En bærekraftig utvikling er en utvikling som oppfyller nåværende generasjoners behov uten å bringe framtidige generasjoners mulighet for oppfylle deres behov i fare.”

I sitt program for 2013 – 2015, «Grøn vekst the Nordic Way»[4], sier de nordiske statsministrene: «For at styrke Nordens internationale førerposition og inspirere andre regioner og lande til bæredygtig udvikling, består en vigtig opgave i at lære af, sammentænke og profilere viden og erfaringer fra igangværende indsatser i Norden.»

Etterutdanning for voksne – Nordisk og på tvers

NVLs tverrsektorielle ressursgruppe legger i sitt forslag til etterutdanningspiloten nettopp vekt på samarbeid mellom ulike organisasjoner og institusjoner, teoretisk kunnskap og deling av erfaringer og gode eksempler som nødvendig grunnlag for å utvikle handlingsmuligheter for et godt liv i et bærekraftig samfunn. Piloten er et utviklings- og forsøksarbeid som skal teste ut modellen for et felles nordisk og tversektorielt etterutdanningsforløp, noe som ikke har vært forsøkt tidligere.

Piloten er et av flere prosjekter under programmet ”Green Growth the Nordic Way” og settes i gang høsten 2014.

Den primære målgruppen er lærere innen voksenopplæringen i Norden og pedagogiske tilretteleggere av studietilbud i studieforbund og frivillige organisasjoner. En sekundær målgruppe er de voksne kursister som de deltakende lærere og pedagogiske tilretteleggere retter sitt arbeid imot.

«Lære å vite, lære å gjøre, lære å leve og lære å være» er definert som de fire kjernekompetanser innen utdanning for bærekraft[5]. Det er også målet for etterutdanningen, formulert i følgende læringsmål; etter å ha gjennomført etterutdanningen skal deltakerne: Ha fått faktisk kunnskap om og innsikt i grunnlaget for en bærekraftig utvikling i et økologisk, økonomisk og sosialt perspektiv. Bevisstgjøring om de viktigste samfunnsmessige utfordringene lokalt og globalt, og de muligheter som finnes.

Ha tilegnet seg metoder og få innsikt i praktiske eksempler som er overførbare til lokale forhold, som f.eks. kurs, etterutdanning og læringssituasjoner der voksne er involvert.

Kunne omsette kunnskapen til praktisk handling, blant annet i form av tiltak lokalt hvor bærekraftutfordringene koples til en diskusjon om livskvalitet og rettferdig fordeling globalt.

Evne til å se, bruke og videreformidle den styrken det nordiske fellesskapet har i arbeidet for en bærekraftig og

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

rettferdig verden.

Tilrettelegging og gjennomføring

Det bærende pedagogiske elementet i etterutdanningen er kombinasjonen av faktakunnskap og praksis, samt erfaringsdeling. Piloten vil ha en varighet på ett år i form av fire obligatoriske samlinger av tre dagers varighet på avtalte steder i de nordiske landene. Deltakerne skal underveis arbeide med konkrete prosjekter som de utvikler og gjennomfører på sin arbeidsplass. I løpet av samlingen legges det inn besøk til lokale eksempler på bærekraftig praksis der kunnskapsbygging er bærende elementer. Eksemplene viser en bredde av muligheter innenfor økologi, sosial utvikling, demokrati og deltakelse, og hva folk i nordiske hjem, skoler, kommuner og bedrifter har gjort for å minske miljøbelastningen og samtidig øke sin egen og andres livskvalitet. Deltakernes egne eksempler vil også være nyttig materiale sammen med presentasjon av de prosjekter de ønsker å arbeide med i etterutdanningsforløpet.

Nyttig for flere

Et utvidet mål for utdanningen er å gi voksne interesse og engasjement for bærekraftig utvikling og et bærekraftig liv.

Deltakerne skal søke om å få delta og begrunne sitt ønske om deltakelse med bakgrunn i egen arbeidserfaring og sette konkrete mål for videreutvikling av egen kompetanse innen feltet utdanning for bærekraftig utvikling. Hver deltaker danner et nettverk lokalt i sitt hjemland bestående av opp til fem andre lærere/pedagogiske tilretteleggere, hvor erfaringene fra etterutdanningsforløpet presenteres, drøftes og testes ut, eventuelt som en del av prosjektet deltakeren skal arbeide med under utdanningen; dette for å styrke koplingen mellom teori og praksis. Det vil også være en forutsetning at deltakelse i etterutdanningspiloten er forankret institusjonelt, det vil si godkjent av ledelsen og i tråd med den enkelte institusjons/organisasjons kvalitetsmål når det gjelder utdanning for bærekraftig utvikling. Hensikten er at deltakere fra folkehøgskoler, studieforbund og frivillige organisasjoner skal kunne bruke kompetansen til å inspirere til lokale tiltak slik at de skal kunne utvikle kursopplegg med voksne som målgruppe og være ressurspersoner i sitt miljø, blant annet ved å inspirere og videreføre kunnskapen fra piloten.

Kvalitet og evaluering

Når voksne skal bruke av sin dyrebare tid, er kvalitet viktig. Derfor ønsket ressursgruppen å måle nivået på utdanningen mot en offentlig vurdering slik at det er mulig å oppnå studiepoeng. Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige har gjort en overenskomst om adgang til høyere utdanning i Norden (av 3. september 1996, som er endret ved overenskomsten av 23. april 2009) Den skal øke mulighetene for at studerende og andre som hører hjemme i et nordisk land kan utdanne seg og avlegge eksamener ved utdanningsinstitusjoner i andre nordiske land og sikrer dermed muligheten for en felles nordisk kreditering. Et felles krav er studiekompetanse. Med utgangspunkt i denne overenskomsten og anbefalinger fra NVLs ressursgruppe, legges det til rette for at utdanningen kan gi 15 studiepoeng. Yrkeshögskolan Novia[6], Finland vil være faglig ansvarlig for at piloten oppfyller de nødvendige krav til formell godkjenning. Universiteter har skapt effektive mekanismer for å integrere bærekraftig utvikling på en gjennomgripende måte i det meste av sin virksomhet. Som et eksempel gir alle kursene bransjespesifikk kunnskap om bærekraftig utvikling og opplæring i relevante områder for hver yrkeskategori.

En trygg hverdag i et globalt perspektiv

Bærekraftig utvikling er vår tids viktigste utfordring, lokalt, nasjonalt og globalt. Viktige problemstillinger er på dagsorden i klima- og miljødebatten. Norden har som region et ansvar og et unikt grunnlag for å løse bærekraftutfordringene i fellesskap. Men utfordringen er å gjøre ansvaret for bærekraftig utvikling til en integrert del av folks hverdag. Ingen kan unngå å ha kunnskap om at klimautviklingen er nærmest katastrofal; FNs klimapanel, rapporter, nyheter, mediene; det strømmer på med advarsler. Det er lett å føle seg truet og hjelpeløs. Vårt mål er å bidra til at folk flest opplever og innser at de kan bidra enkeltvis og i lag, og at livskvaliteten ikke forringes, tvert i mot.

Kirsten Paaby, Stiftelsen Idébanken

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Tove Holm, Yrkeshøgskolen Novia

Ellen Stavlund, Voksenopplæringsforbundet

Sitater: «Lære å vite, lære å gjøre, lære å leve og lære å være» «Vi har et stort overskudd på kunnskap og et stort underskudd på handling» (Dagfinn Høybråten)

[1] Kronikk, Virkeligheten på en varmere klode, i Aftenposten 31. mars 2014 [2] Ett gott liv i ett hållbart Norden. Nordisk strategi för hållbar utveckling, Nordiska Ministerrådet 2013.

[3] http://www.medskapande2013.se/huvudsessioner.aspx [4] http://www.norden.org/no/tema/green-growth [5] Learning for the future. Competences in Education for Sustainable Development. United Nations Economic Commision for Europe Strtategy for Education for Sustainable Development. S. 13 http://www.unece.org/fileadm/DAM/env/esd/ESD_Publications/Competences_Publication.pdf [6] 7 http://www.kka.fi/?437_m=1197&l=sv&s=8 DialogWeb ,

Hållbar utveckling hållbar utveckling, relatert, bærekraftig utvikling

Dokumenter

Fakataark Civic (1,76 MB)

Grønland

NVL

Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk 11. april 2014 11:02 NVL inviterede til konferencen 'Vejledning i Arbejdslivet' i Nuuk 18.-19. marts 2014. Selvom indholdet i oplæg og workshops strakte sig fra iværksætteri til webinars, var det tilbagevendende fokus at udnytte de nordiske ressourcer i fællesskab og på tværs af landegrænser.

80 nordiske forskere og praktikere var samlet i Nuuk i marts under konferencen 'Vejledning i Arbejdslivet' for bl.a. at give

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Inaluk Brandt, partner i konsulentfirmaet 4 Dynamic Relations er overbevist om, at der er behov for mere fokus på at uddanne vejledere.

Fotograf: Anne Roenne

vejledningen og kvaliteten på arbejdsmarkedet et løft.

Konferencen var bygget op omkring tre hovedemner: 1.

Entreprenørskab (iværksætteri), 2. realkompetence og vejledning, 3. Karrierevejledning.

En af deltagerne var Lone Milling-Rohleder, der arbejder som vejleder og leder i opkvalificerings- og vejledningscentret Piareersarfik i byen Ittoqqortoormiit i Østgrønland. Hun bekræfter, at der er behov for et løft i vejledningen og i kvaliteten på arbejdsmarkedet.

- Jeg kan virkelig mærke, at der mangler kvalificeret arbejdskraft. Jeg tror, at hele byen har svært ved at rekruttere og fastholde de ansatte. Det er det samme problem i alle andre yderdistrikter, forklarer hun.

Derfor var hun taget hele vejen fra Østgrønland til Nuuk for at få nye input til, hvordan hun kan forbedre vejledningen.

Stærkere i fællesskab Et af hovedbudskaberne, som Lone Milling-Rohleder kan tage med tilbage til Ittoqqortoormiit, er, at den lokale vejledning bedst forbedres, hvis der skabes et netværk, som rækker udover Østgrønland.

- Vi er så få mennesker i Norden, at vi bliver nødt til i fællesskab at udnytte ressourcerne og lære af hinanden, pointerede NVLs hovedkoordinator Antra Carlsen i sin velkomsttale. Hun har arrangeret konferencen sammen med den grønlandske NVL-koordinator Birgit Gedionsen, Beth Krogh fra NVLs vejledernetværk og Janus Chemnitz Kleist fra Departement for Erhverv, Råstoffer og Arbejdsmarked.

Antra Carlsens budskab underbygges af den danske forsker Shahamak Rezaeis oplæg ”Entreprenørskab og vejledningens rolle heri”. Han pointerede, hvor vigtigt det er at kigge udover by- og landegrænser for at skabe nye kontakter og ny viden.

- Hvis du blot kender én person i en anden by eller i et andet land, så kan du opbygge en tillid til det menneske. Den ene kontakt kan blive til flere, og pludselig har du skabt et netværk af viden og samarbejde, forklarede han.

Den færøske deltager Aina Knudsen, der er uddannelsesleder for de højere uddannelser på Føroya Handilsskúll. peger på Shahamak Rezaeis oplæg som et af de bedste ting på konferencen.

- Shahamaks oplæg var meget interessant – og noget som vi kan lære meget af i mit land. Vi skal ud over rampen. Ud over landegrænsen, forklarer hun.

Modstandskraft kan læres Aina Knudsen peger ligeledes positivt på workshoppen ”Modstandskraft gennem vejledning, med udgangspunkt i resilienceprojektet”, der blev holdt af islandske Anna Sigurðardóttir fra uddannelsescenteret Mimir.

Resilienceprojektet går på tværs af landegrænser og undersøger, hvordan vejledning kan assistere modstandskraft, hvilket kan skabe en evne til at kæmpe tilbage hos personer der bl.a. har været igennem en længere arbejdsløshedsperiode.

- Under workshoppen tænkte jeg meget på de personer, som jeg selv møder. Det satte nogle tanker i gang i forhold til mit eget arbejde, forklarer Aina Knudsen.

Under sit ophold i Nuuk, er Aina Knudsen ligeledes blevet klogere på kompetencerne og udfordringerne i Grønland.

- Det har været fantastisk at få et indblik i Grønlands udfordringer, fordi det giver mig en bedre forståelse. Eksempelvis overraskede det mig, at der selv på de mindste steder i Grønland både er en butik og et kommunekontor. Det giver nogle logistiske udfordringer, og på det punkt er Grønland meget forskellig fra Færøerne, forklarer Aina Knudsen.

Samtidig er hun blevet opmærksom på, hvilken effekt det har, at et så lavt antal grønlandske elever gennemfører folkeskoleuddannelsen, og hvilke konsekvenser det har for de videregående uddannelser og for arbejdsmarkedet.

Tilpasning til arbejdsmarkedet http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Forskellen på arbejdsmarkedet i de nordiske lande var også i fokus på konferencen. Bl.a. i forbindelse med workshoppen 'Vejledning i Arbejdslivet', som Johan Tronestam fra arbejdsmarkeds- og studieservicemyndigheden i Åland stod for. Han deltog via Adobe Connect, da en flyteknisk fejl forhindrede ham i at deltage fysisk i konferencen. En af hans pointer handlede om at tilpasse vejledning til det reelle samfund.

- Vi bliver nødt til at være lydhøre overfor den lokale arbejdsmarkedssituation, hvis den skal kunne fungere tilfredsstillende, forklarede han og argumenterede for, at behovet for at forbedre vejledningen er stigende. Især fordi vejlederens rolle udvides hele tiden og inkluderer nu personlig udvikling og social velfærd.

Lone Milling-Rohleder fra Ittoqqortoormiit i Østgrønland har tidligere justeret vejledningen i forhold behovet. Bl.a. begyndte hun at visitere, når behovet og motivationen var til stede i befolkningen, frem for at visitere fast to gange årligt. Alligevel er det en udfordring for hende at nå igennem til alle.

- Der er mange i Ittoqqortoormiit uden folkeskolens afgangsprøve. De har slet ingen papirer, så jeg forsøger at opkvalificere dem. Men den ældre aldersgruppe er virkelig svær at gøre noget ved, pointerer hun.

Webinars kan bygge bro En løsning kan være at bygge bro på tværs af Grønland og på tværs af landegrænser og udveksle viden og erfaring via webinars. Alastair Creelman og Torhild Slåtto fra henholdsvis Sverige og Norge var ansvarlige for workshoppen ”Hvordan webinars kan bruges som redskab i samarbejde og udvikling.” Webinars skaber en mulighed for at deltagere kan videointeragere, dele aktive links, chatte, have løbende afstemninger osv.

En af de deltagere, der var meget begejstret for webinar-workshoppen, er Sara Heilmann. Hun er erhvervsrådgiver hos Greenland Business, der fungerer som et nationalt erhvervsråd med det formål at fremme erhvervene i Grønland.

- Vores primære kontakter er fra kysten, og vi bruger mange penge på at mødes og holde kontakten. Men i løbet af konferencen besluttede jeg, at vi skal afprøve webinar-idéen inden sommer, siger Sara Heilmann.

Hendes holdning til webinar-workshoppen deles af Inaluk Brandt, der er partner i det Nuuk-baserede konsulentfirma 4 Dynamic Relations.

- Jeg er blevet meget nysgerrig. Hvis jeg skal gå hjem fra konferencen og bruge noget aktivt, så er det webinars, forklarer Inaluk Brandt.

Ekstra fokus på vejledning Konferencen fik hende til at tænke over, hvordan vejledningen generelt kan forbedres i Grønland.

- For at vejlede bedst muligt, er det vigtigt at vejlederne kender samfundet godt. De skal have gode kompetencer, en kæmpe viden og være fuldt opdaterede på området. Derfor bliver vi nødt til at have mere fokus på at uddanne vejledere, vurderer Inaluk Brandt.

Vejledning er allerede kommet en smule på dagsordenen i Grønland efter, at den første grønlandske lov om vejledning trådte i kraft 1. januar 2014. Det overordnede mål med loven er at sikre en kvalificeret uddannelses- og erhvervsvejledning.

Eksempelvis lægger loven op til, at unge skal visiteres fra det øjeblik, de forlader folkeskolen.

Loven om vejledning behandler ikke decideret, hvordan de enkelte vejledere opkvalificeres, men der lægges dog op til, at vejlederindsatsen evalueres og udvikles, og samtidig bliver lokale vejledningscentre superviseret.

Text och foto: Anne Roenne, anneroenne(ät)gmail.com

Fakta om konferencen 'Vejledning i Arbejdslivet'.

• Der deltog 60 personer fra Grønland i konferencen samt 20 personer fra de øvrige nordiske lande.

• Konferencen bestod af tre hovedemner, et fælles oplæg til hvert af hovedemnerne samt tre valgfrie workshops under hvert hovedemne. Dvs. at konferencen bød på i alt ni workshops.

• Konferencens hovedemner var:

• Entreprenørskab (iværksætteri) og vejledningsindsatsen

• Realkompetence og vejledning i relation til arbejdslivskompetence

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

• Karrierevejledning

• Læs mere om det samlede program her: nvl.suliplus.dk

DialogWeb vägledning

Se også Uddannelse en nødvendighed Ett samtal som förändrade livet «The power of presence» Den som vägleder andra måste se sig själv MOOCs will affect and even transform formal education

Norden

«The power of presence» 02. april 2014 08:39 Veiledning skjer på mange områder og i mange faser av livet. I denne saken får vi ta del i erfaringer og refleksjoner fra en gruppe finske veiledere som veileder studenter under utdanning. Tilstedeværelse er et mål for dem. Vi henter også noen poenger fra danske Elisabeth Højdals foredrag om karriereveiledning under konferansen «Vejledning i arbejdslivet» på Grønland i mars. Karrieren inkluderer hele mennesket, sier Højdal.

Tilstedeværelse – en veileders utfordring

De jobber hver dag for å utvikle nettveiledningen.

Finske studentveiledere ved Otavan Opisto i Finland, fra venstre: Annukka, Riikka, Saara, Sari, Ulla, Sanna, Anna, Tiina, Eveliina og Saana.

Fotograf: Mia Pesonen

«The power of presence»

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

Ved folkehøyskolen Otavan Opisto i Mikkeli i Finland har de bygd opp et nettstudietilbud for voksne som i sin tid droppet ut av videregående skole uten å ta eksamen, og som nå ønsker å fullføre utdanningen. Da tilbudet ble opprettet i 1997 var det 13 elever. I dag er tallet 700, og de fleste fullfører. Veiledningen er uhyre viktig for studentene, både karriereveiledningen og den faglige veiledningen, sier rektor Taru Kekkonen. Hun har et eget veilederteam («student councelors»), som veileder studentene på nettet.

Veilederne befinner seg på ulike steder rundt om i Finland.

Kontakten med studenten begynner gjerne med en henvendelse via skolens nettsider, og så gjør veileder og student en avtale om å møtes i sanntid; på Skype, Google Hangout, Adobe Connect, eller i den kommunikasjonskanalen som eleven foretrekker. Noen benytter også veileder-chaten for å snakke med veileder. Den er åpen i kontortida.

DialogWeb 2014

Veilederteamet diskuterer ofte seg imellom; hvordan gir vi en veiledning som hjelper elevene videre? De er opptatt av å utvikle egen kompetanse.

- Veilederne snakker mye om tilstedeværelse, de ønsker å lære mer om «the power of presence», sier Taru Kekkonen. Tilstedeværelse for eleven er lite viktig enten en sitter i samme rom som veilederen eller om det foregår på nettet.

DialogWeb: Dere ønsker å styrke tilstedeværelsen i veiledningen, hva er erfaringene så langt?

Veiledergruppen ved Otavan Opisto har snakket mye om dette, og de forklarer det slik:

- Først av alt må vi være tilgjengelige for studenten, vi må svare raskt. Vi åpner for både muntlig og skriftlig kommunikasjon, synkront eller asynkront. Når vi snakker med studenten i sanntid, bruker vi gjerne webkamera for å få med ikke-verbal kommunikasjon også. Ved å bruke video blir veilederen synlig og dermed mer «til stede», og avstanden oppleves som kortere.

- Tilstedeværelsen kan skapes også i skriftlige tilbakemeldinger. Vi «lytter» til studenten, ser på hvordan hun/han uttrykker seg. Vi prøver å bruke studentens uttrykksform og finstille egen stil og skrivemåte til studentens. På denne måten skaper vi en tilstedeværelse gjennom god interaksjon med studenten. Vi skulle ønske det fantes en lærebok i «the power of presence».

- Vi prøver å «lytte til det studenten skriver» og finstille egen stil og skrivemåte til studentens uttrykksform. (finske studentveiledere)

Til stede på nett Veilederne lister opp noen ulike former for tilstedeværelse på nett:

- Tidsfaktoren: Gi raskt svar, men ikke nødvendigvis med en eneste gang

- Personfaktoren: Tilpasse seg studentens måte å skrive på

- Stedsfaktoren: Vise hvor en oppholder seg fysisk når en kommer online

- Lyttefaktoren: Lytte aktivt til studenten

- Følelsesfaktoren: Være villig til innimellom å by på egne følelser DialogWeb: - Har dere en gyllen regel når dere veileder voksne som droppet ut av skolen for mange år siden?

- Vi tror ikke det finnes noen gyllen regel. Men likevel, tre ting står sentralt:

1. Styrke selvtilliten og selvoppfatningen ved å finne og forsterke studentens sterke sider

2. Hjelpe studenten til å identifisere egne ressurser

3. Vise engasjement

Indre motivasjon må opp til overflata En av veilederne sier det slik:

- Vi mener at den indre motivasjonen må trekkes opp til overflata. Det begynner ofte med mål, men en student som har droppet ut av skolegangen har gjerne dårlig selvtillit, og er kanskje ikke så innstilt på å be om hjelp. Jeg har den vanen at jeg begynner med å spørre hvordan de har det, og så kan vi småprate om hva som helst. Etter hvert som tilliten bygges opp, begynner vi å snakke om studentens ønsker og mål. Prosessen kan gå sakte, og en må nøye seg med små skritt og små mål i starten.

En annen har klokketro på den uformelle innfallsvinkelen:

- Jeg forsøker å lage en slags illusjon av at jeg som veileder er like i nærheten. Jeg har for vane å sende korte meldinger på sms til studentene mine. Da spør jeg gjerne bare om hvordan det går. Slike korte meldinger krever ikke lange svar, og er en form studentene liker. Noen ganger fører det også til lengre diskusjoner og avdekker behov for veiledning. Jeg bruker

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

ulike kanaler, og jeg liker det uformelle. Messenger og Facebook-chat er nykommere blant kommunikasjonskanalene mine.

- Karrieren inkluderer hele mennesket og hele livet. (Elisabeth Højdal)

Inkluderer hele mennesket - Karriereveiledning er en prosess som gjør mennesker i stand til å anerkjenne og bruke sine ressurser i arbeidslivet.

Arbeidsliv og privatliv henger sammen, det må tas høyde for begge deler, sier den danske konsulenten Lisbeth Højdal.

Hun deltok på veiledningskonferansen på Grønland nylig, og skisserte karrieren i et livsløpsperspektiv. Det inneholder ens historie, livsrommet i dag og de framtidsforestillinger en har.

- Karrieren inkluderer hele mennesket og hele livet, sa Højdal.

Veiledningen må legge vekt på både innhold og form. Veiledningssamtalen kan bygge på en biografisk metode med fokus på fortellingen. Eller den kan ta utgangspunkt i interesser, valg og handlinger, forventninger og personlige mål. Højdal listet opp noen viktige temaer i karriereveiledning:

- selvoppfatning

- bevissthet om muligheter

- omstillingsevne

- motivasjon

- evne til å visualisere mulige framtidsbilder

- evne til å overvinne barrierer

- evne til å sette seg mål og delmål – og handle etter de oppsatte målene

- evne til å prioritere og balansere forskjellige roller og oppgaver som en har

Nordiske veiledere og nettverksbyggere møttes i Nuuk, Grønland, 18. og 19. mars for å lære mer om veiledning i arbeidslivet. NVL var arrangør, og NVLs koordinator på Grønland, Birgit Gedionsen, var pytt og panne i arrangementet. NVLs veiledningsnettverk og DISTANS-nettverket deltok i programmet.

Grønland fikk en ny lov om «uddannelses- og erhvervsvejledning» i november 2013. De har et nasjonalt veiledningssenter og fem lokale sentre. Det jobbes godt for å nå ut til den enkelte med et bredt veiledningstilbud.

Andre artikler om veiledning på nett:

Nettlærer Per Martin Skogsholm forteller om sin veiledning av studenter i en annen artikkel i DialogWeb

DialogWeb vägledning

Se også Uddannelse en nødvendighed Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Den som vägleder andra måste se sig själv MOOCs will affect and even transform formal education

Færöerne

Iværksættere er nøglen til fremtiden 24. marts 2014 10:14 Vores fornemste opgave er, at iværksætterne opnår succes. Og aktive deltagere er en forudsætning for et vellykket kursus, siger Rani Nolsøe, direktør for Íverksetarahúsið, et færøsk iværksætterhus med hovedkontor i Klaksvík og en innovationsafdeling i Torshavn.

Idé-rigdom Iværksætterhuset tilbyder kurser og seminarer til mange forskellige målgrupper. Kvindelige iværksættere, gamingnørder og skoleelever er blandt dem, som har mulighed for at deltage i de velbesøgte arrangementer, der også omfatter generelle iværksætter-aktiviteter, Master-Class programmer samt de velbesøgte Start-Up kurser.

– Deltagerne strømmede til vores Start-Up arrangement, især i Torshavn, og de udviste stor begejstring og en vilje til at udvikle deres idé til den bedste iværksætter case. Og jeg Deltagere i et StartUp arrangement for iværksættere, holder nok aldrig op med at overraskes over de mange gode afholdt i Hvannasund på Færøerne. idéer, der kommer frem i lyset på vores kurser. Produktion af hø-briketter som foder til får, helse- og kunstretræter, og udvikling af tegnefilm med færøske sagn og fortællinger er blot nogle få af de mange, gode projekter, fortæller Rani Nolsøe.

Entusiastiske elever Et af Iværksætterhusets tilbagevendende arrangementer er Færø-mesterskab for iværksættere i folkeskolen, hvor elever i 9-10. klasse får mulighed for at prøve kræfter i branchen. Og elevernes entusiasme tyder på, at de er glade for denne mulighed.

- Jeg har især været inspireret af at opleve, hvor entusiastiske eleverne er, når de ser resultaterne af deres arbejde med de nye idéer. Interessen for business delen af iværksætter-arbejdet vækker deres nysgerrighed og vilje til at vinde. De ældre elever i vores folkeskole er den vigtigste ressource, som vi overhovedet kan mobilisere. Og vi må fortsætte arbejdet med at udvikle elevernes kreativitet og iværksætter-mentalitet, for at sikre en konstant tilgang af unge iværksættere. Derfor må både myndighederne og erhvervslivet arbejde for, at vores skoleungdom introduceres til iværksætter-området, siger Rani Nolsøe.

Interaktiv tilgang

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Kendetegnet for en vellykket tilgang til iværksætter-udvikling er den interaktive proces. – Vores aktiviteter er baseret på tovejs kommunikation og på en interaktiv tilgang. Kurserne lykkes bedst med aktive deltagere, der straks begynder at arbejde ud fra deres egen situation. Det er ikke så svært, da vores deltagere generelt er utroligt entusiastiske og interesserede i at få så meget som muligt ud af tiden, de bruger på vores aktiviteter, fortæller Rani Nolsøe, der med sin overbevisende facon også er en meget benyttet foredragsholder, når iværksætter-emner er på programmet.

- Deltagerne i vores arrangementer er i alle aldre. Skoleeleverne deltager, fordi det er en del af undervisningen, mens de voksne typisk er med, fordi de i nogen tid har spekuleret på at starte på noget nyt, og fordi de ønsker at skabe netværk med andre iværksættere, siger Rani Nolsøe.

Fælles ansvar Med adgang til god rådgivning er der ifølge Rani Nolsøe mange færinger, der har potentiale til at arbejde som entreprenører og iværksættere, men vejen kan være lang og belagt med mange forhindringer.

På iværksætterkurserne får deltagerne mulighed for at udvikle og finpudse en idé til en business case. Business-planen skal indeholde forslag til løsninger i forhold til de mange udfordringer, som en iværksætter møder på sin vej. Økonomi, markedsføring, eksport og markedsadgang er typisk blandt de emner, der behandles. Og denne viden er vigtig for iværksætterne.

- Som vi ved, ville hverken Facebook, Google eller Apple eksistere i Silicon Valley uden det offentligt finansierede Stanford Universitet i nærheden, så det er indlysende nødvendigt, at vi fokuserer på forskning og udvikling. Det går helt sikkert den rigtige vej på Færøerne, og vi har haft nogle succes-historier, men de store og ressourcestærke aktører skal ind på banen, og vi må tage fælles ansvar for at skabe de bedste rammer for iværksættere og innovation, siger Rani Nolsøe.

Íverksetarahúsið, se www.is.fo, har hovedkontor i Klaksvík og en afdeling i Torshavn.

Iværksætterhusets opgave er at yde rådgivning og hjælp til iværksættere, der ønsker at stifte egen virksomhed.

Derudover tilbyder Iværksætterhuset adgang til kontorfællesskaber i Klaksvig og Tórshavn, hvor iværksættere kan arbejde i et kreativt miljø for en overkommelig leje.

DialogWeb innovation

Se også Hvad er Biophilia for noget?

Magien ligger i konteksten Aktive borgere eller passive forbrugere?

Den nødvendige bæredygtighed Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Norge

Viktig å skape trygghet og tillit http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

24. marts 2014 09:08 - Det er viktig å bygge opp et tillitsforhold til studentene fra første dag. Når jeg ser at det er kommet inn oppgavebesvarelse fra en ny student, tar jeg alltid den først. En som leverer et arbeid for først gang er gjerne usikker på om han har løst oppgaven på riktig måte. Da er det godt å få rask respons, bli ønsket velkommen, og få tilbud om å ta kontakt når han støter på vanskeligheter. Jeg er klar til å hjelpe, og dette inspirerer nybegynneren til å stå på videre.

Per Martin Skogsholm drar også fra Askim til Oslo for å undervise voksne i klasserom en kveld i uka, som et ekstra tilbud i tillegg til nettundervisningen.

Fotograf: Torhild Slåtto

Det er nettlærer ved NKI Nettstudier, Per Martin Skogsholm, som sier dette. Han ble kåret til «Årets nettlærer» av Fleksibel utdanning Norge i 2013. I en alder av 68 år er han fortsatt like entusiastisk som han var da han startet for 40 år siden. Han underviser voksne studenter på nett i matematikk og mekanisk teknologi (i teknisk tegning), og han er lærer i fagskoleutdanningen «vaktmesterskolen». Vaktmesterskolen utgjør 60 fagskolepoeng (ecvets), og har en omfattende mengde oppgaver.

Da NVL-journalisten stikker innen en søndag ettermiddag, har Per Martin allerede gått gjennom tre oppgavebesvarelser og gitt sine kommentarer. Det er ikke snakk om å ta fri i helga eller om kvelden.

- Jeg har påtatt meg å være lærer og må være disponibel når studentene har bruk for meg, og mange jobber i helgene. Da vil jeg ikke la dem vente på svar til mandag. Dessuten liker jeg å ta unna etter hvert som oppgavene kommer inn. Jeg lar også studentene ringe når som helst. Er jeg våken, tar jeg telefonen, selv om det skulle være seine kvelden.

Per Martin har stor grad av service overfor studentene, og de er vant med å få raske tilbakemeldinger. En gang han var på reise kom det en telefon. Studenten lurte på om noe var galt.

Det var første gang det hadde gått ni timer uten at svaret hadde kommet! Skolens krav til nettlæreren er å svare innen 48 timer.

«Jo mer interessert studenten er i å lære, dess mer stimulerende er det å være lærer.»

Begynner alltid med det positive Per Martin var selv fjernstudent på ingeniørhøgskole før han begynte som lærer. Da lærte han mye om hvordan undervisning over avstand fungerer.

- Det gjelder å sette seg inn i studentens situasjon. Jeg veier ordene nøye, begynner med å påpeke det som er bra i besvarelsen, før jeg går over til å forklare det som ikke er riktig. Så tilbyr jeg dem å ringe meg eller sende en e-post om det er noe de ikke forstår.

Han deltar også i lærermøter og kurs, og utveksler kollega-erfaringer i nettforum. Andre lærere har glede av hans gode råd og tips. - Alltid det positive først, gjentar den garvede læreren med ettertrykk.

Å disponere tida - Hva er største utfordring med å være voksen student?

- Jeg tror det er å disponere tida. En må være streng med seg selv, tåle motstand i arbeidet, og stå på. De fleste trenger noen de kan spørre, og har de ingen i nærheten, er det godt å kunne spørre læreren. Derfor er det også viktig at de har tillit http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

til meg som lærer. Jeg på min side kan hjelpe enda bedre om jeg vet noe om hvem den enkelte student er. Derfor er studentprofilen som de legger ut på læringsplattformen gull verdt for meg. Når jeg vet hva de jobber med, hvor de bor og hvilke interesser de har, er det også lettere for meg å gi hjelp og støtte.

«Student med lese- og skrivevansker:

Mye forsvinner på veien fra hodet til det kommer ut i fingrene.»

Lese og skrivevansker - Mange voksne som tar utdanning, droppet ut av videregående utdanning da de var unge. Andre har lese- og skrivevansker, og det kan være krevende å ta fatt på studier. Det kan være vanskelig å forstå oppgavene riktig, og det kan også være slik at en forstår, men har vanskelig for å forklare det. En student sa det slik: Mye forsvinner på veien fra hodet til det kommer ut i fingrene. Derfor er en tilgjengelig lærer ekstra viktig.

Også i klasserommet Per Martin har også en klasse han underviser hver onsdagskveld, som en støtte for studietilbudet på nett. Noen trenger denne faste dagen i uka for å holde dampen oppe. Her kan lærer Per Martin også dra store veksler på den enkelte students ressurser

- Studentene har gjerne erfaringer og spesialiteter som jeg kan bruke i undervisningen,. Dermed lærer de av hverandre, noe som virker positivt for hele gruppa.

Topp score fra studentene At studentene setter pris på Per Martins innsats, er det ingen tvil om. Han greier å få de fleste gjennom utdanningsløpet, og noen er så takknemlige at de til og med sender han en oppmerksomhet. Fra en oljeplattform i Nordsjøen kom det en dag en lue med skinnende Gullfaks C-logo – fra en takknemlig student. NKI Nettstudier følger nøye opp. Nettstudentene må evaluere lærerens innsats på en skala. Per Martin oppnår stadig topp score fra alle sine studenter – altså er han en drømmelærer.

Gleder seg når studentene tar eksamen

- Hva gir denne jobben deg, og hva er det som gjør at du driver på år etter år, til og med ut over vanlig pensjonsalder?

- Det er gleden over hver student som når målet sitt. De jobber seg gjennom og kommer opp til eksamen og får sin utdanning. Det er nok litt vemodig når jeg sender mine kommentarer til siste oppgavebesvarelse, men samtidig er det en stor glede. Jo mer interessert studenten er i å lære, dess mer stimulerende er det å være lærer.

Se VIDEO DialogWeb flexibelt lärande

Se også Utdanning vil gå på nett I moderna klassrum är kommunikationen tredimensionell Mooc – en ny utdanningsrevolusjon?

MOOCs will affect and even transform formal education

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Innovation and challenge – 20 years of online education in Norway

Norden

NVL

Utdanning er nøkkelen til å styrke kvinners maktposisjon 15. marts 2014 16:12 (14.03.2014) Nordisk Ministerråd og nordiske ministrer for likestilling arrangerte i går et åpent møte om utdanning som en vei å gå til likestilling mellom kjønnene og styrking av kvinners makt.

Møtet var et ledd i konferansen til FNs kvinneutvalg. Eygló Harðardóttir, sosial- og boligminister på Island, leder NMRs ministerutvalg for likestilling i 2014.

På møtet understreket Eygló Harðardóttir at likestilling er en stor interessesak for begge kjønn og at det er viktig at menn deltar mer aktivt i diskusjoner om likestilling. “ Vi må styrke utdanning om likestilling på alle skoletrinn, vi må få flere menn inn i pleie- og undervisningsarbeid, vi må utfordre de herskende ideene om hav som betraktes som “passelig” yrkesarena for kvinner og menn og vi må bruke alle midler for å endre både menn og kvinners tenkning omkring dette temaet.

Spesielt invitert gjest til møtet var direktøren for UN Woman, Phumzile Mlambo-Ngcuka. Det ble diskutert hvordan det er mulig å bruke strategiske beslutninger innenfor utdanning for å forbedre likestillingen i Norden og bruke nordisk samarbeid til å bidra til mer utdanning og styrking av kvinners makt i andre verdensdeler.

De nordiske landenes bidrar er høyt verdsatt.

Phumzile Mlambo-Ngcuka takket de nordiske myndighetene for en stor finansiell og politisk støtte til UN Women´s arbeid, men 43 % av det totale bidraget til organisasjonens utviklingsfond kommer fra de nordiske landene. De nordiske landene har vektlagt et tett samarbeid med UN Women på grunn av den pågående revideringen av FNs tusenårs mål og revidering av virksomhetsplanen fra Peking i 1995. MlamboNgcuka understreket at utdanning er nøkkelen til å styrke kvinners maktposisjon og at det er en direkte relasjon mellom høyere utdanningsnivå hos nasjonene og en sunn fruktbarhet blant kvinner og et liv uten voldsbruk. Selv om barnas tilgang til utdanning i utviklingslandene har blitt bedre viser nye rapporter at gutter fortsatt har større sannsynlighet enn jenter til å gå i skole.

I 2015 vil de nordiske landene i samarbeid med UN Women sette fokus på de viktigste sakene i virksomhetsplanen fra Peking og oppfordre FNs medlemsland til å evaluere hvordan aktivitetene har gått.

På møtet understreket de nordiske ministerene sin vilje til å integrere likestilling mellom kjønnene i de bærekraftige utviklingsmålene som vil etterfølge FNs tusenårs mål i 2015. Det er også ministerenes vilje å sette inn et spesielt mål om kvinners rettigheter og styrking av kvinners maktposisjon, med spesiell vektlegging av økonomiske og politiske rettigheter, http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

handlinger mot kjønnsbunden vold og bedre kjønns- og fruktbarhetshelse.

Den viktigste utfordringen De nordiske ministerene er enige i at kjønnsbundet utdanningsvalg og yrkesvalg er den mest påtrengende utfordringen i likestillings saken i dag. Der er det murer som må knuses for å fjerne lønnsforskjellene mellom menn og kvinner.

Kjønnsbunden vold er også et problem som krever systemendringer og en kritisk diskusjon om menns og kvinners kjønnsroller.

(Artikkelen stod på hjemmesiden til det islandske velferdsministeriet 14.03.2014 - oversatt av Albert Einarsson)

DialogWeb utbildningspolitik, jämställdhet

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Virkelige broer Voksenlæringens betydning Irske forandringer Ufaglært brød 14 års uddannelsespause

Sverige

Med samarbete vågar fler använda datorn 06. marts 2014 14:10 Boka resor och biljetter, göra bankärenden, ansöka till kurser och jobb. Allt fler varor och tjänster digitaliseras. Den som inte behärskar datorer och internet hamnar lätt utanför. I kampanjen Digidel, som pågick under tre år, samarbetade offentlig, ideell och privat sektor för att öka den digitala delaktigheten. År 2010 levde 1,5 miljoner svenskar utan datorer och internet.

Något måste göras. En grupp, bestående av representanter från bland annat studieförbund, folkhögskolor, bibliotek, myndigheter och föreningar bildades. Målet var att använda sina samlade resurser för att på ett klokt sätt nå ut till och hjälpa osäkra datoranvändare.

Ur projektet IKT-lyftet växte kampanjen Digidel fram och i stället för att tala om den digitala klyftan började man tala om digital delaktighet.

– Det var viktigt att samlas kring ett gemensamt mål, och man

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Stig Sandström handleder Lennart Werner på SeniorNet i Botkyrka. I bakgrunden syns Ann Goetzinger, Robert Öhrling och Olle Gauffin.

Fotograf: Marja Beckman

fastställde att ett smart och ambitiöst mål skulle vara att få 500 000 personer att bli digitalt delaktiga, berättar Christine CarsIngels, tills helt nyligen kanslichef för Digidel, vars kansli finansierats av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

”Match.com-effekt”

Hon berättar att forskaren Olle Findahl tror att Digidel har varit starkt bidragande till att få nya användare, så kallade ”late adapters”, att våga och orka bli digitalt delaktiga. Olle Findahl har bland annat skrivit rapporten ”Svenskarna och Internet”, och på Digidels uppdrag gjort flera fördjupningsrapporter om digital delaktighet.

– Det är lättare att få igenom verksamheten i den egna organisationen om man finns med i ett nationellt initiativ. Dessutom har Digidel haft en ”Match.com-effekt” i och med att de deltagande organisationerna har kunnat hitta varandra på webben, säger Christine Cars-Ingels.

Det är främst äldre och lågutbildade som är digitalt motvilliga. För att få fler att våga använda datorer kan man utgå från det personliga intresset.

– De flesta är intresserade av någonting. Här har studieförbunden en viktig roll. En väg ut på nätet kan vara att på till exempel akvarellcirkeln få möjlighet att titta på en webbsida om nya akvarelltekniker.

Gratis och flexibelt Gratiströskeln är hög också. Om det kostar pengar skrämmer man ofta bort medelålders icke-användare med tunna plånböcker och korta utbildningar.

– Det är också bra med flexibla studiecirklar eftersom många i målgruppen har oregelbundna arbetstider, säger Christine Cars-Ingels.

Biblioteken spelar en viktig roll i Digidels arbete. När bibliotekarierna får tekniska frågor från besökare kan de passa på att slussa dem vidare till någon studiecirkel. Bankerna, vars fysiska kontor lyser med sin frånvaro, har också arbetat med att slussa vidare ”late adapters”.

– Vi har försökt få upp ögonen hos näringslivet, och även samarbetat med fackförbund och politiker. Vi fick upp frågan på den politiska dagordningen, fick besök i verksamheten av IT-ministern Anna-Karin Hatt och träffade en EU-kommissionär, Neelie Kroes, som skrev en julsaga om Digidel, berättar Christine Cars-Ingels.

Enligt Digidels egna beräkningar nådde man målet med god marginal: 540 000 personer blev enligt Olle Findahls prognos digitalt delaktiga. Projektet är nu avslutat, men många av de inblandade fortsätter att sitt arbete. Ett projekt som inspirerats av Digidel är Nordplus-projektet Inkludera flera. Det startades i augusti 2013 på initiativ av den finlandssvenska Bildningsalliansen.

Läs mer på www.digidel.se och se Nordvux webinar om Digidel: www.nordvux.net/content/id/6860/webinar-digidel.

Digidels slutrapport lämnades till IT-minister Anna-Karin Hatt i december 2013. Den innehåller 16 förslag på vad som kan göras för att få ännu fler att bli digitalt delaktiga. Rapporten kan läsas här: www.digidel.se/just-nu/digidels-slutrapport/

Läs mer om Nordplus-projektet Inkludera flera här: http://inkluderaflera.fi

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Seniorer hjälper varandra att bli digitala I en gul villa nära Tumba station i Stockholm sitter en grupp damer och herrar framför datorerna. Lektionen har just börjat och i dag ska de få lära sig mer om ordbehandlingsprogrammet Word, samt att skicka filer med e-post.

– Repetition är kunskapens moder. När mina deltagare har glömt vad de har lärt sig på förra kursen säger jag att det är för att de inte har varit inne på datorn under veckan som gått. Man måste hela tiden hålla på för att komma ihåg hur man gör, säger Stig Sandström.

Han är själv pensionär och blev handledare på SeniorNet grund av sitt intresse och engagemang. Föreningen SeniorNet spelade en viktig roll i Digidels arbete. Föreningen finns i hela landet och drivs ideellt av seniorer med ett stort digitalt intresse.

Botkyrka, som ligger i södra Stockholm, var en fem vinnare i Digidels landsomfattande utmaning för ökad digital delaktighet. Sammanlagt lämnades 71 bidrag till tävlingen.

Kommunen vann på grund av sitt goda samarbete mellan civilsamhälle, kommun och näringsliv. Många fick till exempel tips om SeniorNets kurser på biblioteket.

Rädsla för att klicka fel Kursdeltagarnas kunskapsnivåer varierar, men Stig Sandström tycker att de flesta är mycket ambitiösa. Däremot finns ofta en rädsla för att klicka på fel länkar (datorn kan ju gå sönder) eller att betala räkningar via nätet.

Många deltagare är relativt nyblivna pensionärer och har haft datorer i arbetet, men ofta har de använt samma program hela tiden och känner sig ändå osäkra på den övriga digitala världen.

– Vi gjorde faktureringar med datorn på mitt arbete, men jag har aldrig varit ute på nätet och sådant, berättar Sigvard Nyberg.

– Många har haft något program som de har jobbat med och lärt sig det, men inte så mycket mer, säger Ann Goetzinger, Stig Sandströms assistent på kursen.

– Vi lär av varandra också. Det gäller att hänga med nu när man har slutat jobba, annars stannar man i utvecklingen, säger deltagaren Siv Klöverås.

Motiveringen till att Botkyrka blev en av vinnarna i Digidels utmaning: ”Genom en ny modell för samverkan mellan civilsamhälle, kommun och näringsliv får boende i kommunen bättre möjligheter till lärande och tillgång till nya sätt att kommunicera. Kommunen knyter innovativt ihop olika typer av aktörer för ett gemensamt mål och åstadkommer därigenom mycket goda resultat.” Läs mer om vinnarna HÄR. SeniorNet Sverige: www.seniornet.se DialogWeb lika möjligheter, IT kunnande

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Så blir språkutbildningen för invandrare bättre Eldsjälar lyste upp mörka siffror om läskunnighet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Island

NVL

Biophilia - prosjekt for kreativ undervisning 04. marts 2014 12:41 Av: Eygló Harðardóttir, nordisk samarbeidsminister, Island Hvordan kan vi motivere unge i utdanning, øke deres aktivitet, vekke nysgjerrigheten og gjøre læringen mer morsom? Det er dette prosjektet Biophilia handler om, en av de store oppgavene i det islandske formannskapet i det nordiske samarbeidet. Om lag 2,8 millioner DKK går til prosjektet i 2014.

Vitenskapsfolk i klasserommet Prosjektet handler om utvikling av undervisningsmetoder der musikk, teknologi og vitenskap er vevd sammen på en nyskapende måte for å stimulere sansene og barnas interesse for naturfenomener og fysikk. Ideen til dette kan spores til musikeren Björk Guðmundsdóttir. Den tradisjonelle undervisningsformen er brutt opp og alle aldersgrupper samarbeider på tvers av fag og fagområder. Vitenskapelige teorier får liv når de unge får selv utforske dem på en morsom og enkel måte og læringen blir dermed interessant lek som etterlater seg kunnskap og motivasjon for videre utdanning innen teknologi og vitenskap.

Kom å se i kofferten min Allerede har nesten 30 islandske skoler deltatt i Biophilia prosjektet og nå er det meningen at barn andre steder i Norden får oppleve å være med. Man er i ferd med å innrette koffert som skal inneholde undervisningsvideo, nettbrett og annen teknologi som må til. Alle de nordiske landene får en koffert hver, som så flyttes mellom skoler for å presentere denne undervisningsmetoden på vedkommende lands språk.

Vitenskapelige museer i de nordiske landene vil også være med i prosjektet, også universiteter og høyskoler og kulturelle museer. Prosjektet er presentert på en illustrativ måte på nettstedet biophiliaeducational.org. I 2016 vil prosjektet bli evaluert. Jeg håper at Biophilia vil lykkes med sin oppgave og at den blir et grunnlag for utvikling av nye undervisningsmetoder som gir barn og unge god nytte i livet.

Artikkelen på islandsk Oversatt av AE/nvl.org DialogWeb ,

Konferanser nordiske broer, Biophilia

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Danmark

Bæredygtig udvikling i ’fælledskab’ 03. marts 2014 09:44 På Samsø har de et bud på, hvorledes vi kan opnå bæredygtig udvikling og livskvalitet. Ved at forvalte klodens ressourcer i små, lokale fællesskaber kan man sikre, at de beslutninger, der træffes, passer til lokale forhold. Det er det, Søren Hermansen og Tor Nørretranders kalder Fælledskab. På Samsø startede det for 15 år siden med tanken om at etablere en selvforsynende og CO2-neutral ø. Sidste skud på stammen er fællesskabet Økologisk Samsø, der blev stiftet sidste år. Søren Hermansen fortæller her om tankerne bag fælledskab og Birgit Rothmann om planerne for Økologisk Samsø.

En brændende platform I 1996 lukkede slagteriet på Samsø og med det den sidste større industrivirksomhed, der gav arbejde til omkring 5 % af de beskæftigede på øen. At få gang i øens udvikling igen og sikre nye arbejdspladser blev betragtet som et fælles ansvar.

Det blev den brændende platform, der kan være nødvendig, for at få sat nye ting i gang. Og det blev startskuddet til et fællesskab omkring etableringen af vindmøller, til idéen om Samsø som en CO2-neutral ø og om et af verdens mest fremtrædende fællesskaber etableret omkring vedvarende energi.

På Samsø var det lukningen af det sidste slagteri, i Fukushima Genbrug af dæk i Japan er der kommet fokus på decentral udvikling baseret på

Fotograf: Birgit vedvarende energi efter atomulykken i 2011. Lokale Rothmann katastrofer, der udgør en brændende platform og et akut behov for at tage ansvar og sikre fremtiden i fællesskab. I de nordiske lande har der altid været en iboende brændende platform i form af den tilbagevendende vinter, der gør det nødvendigt at planlægge og samarbejde for at sikre overlevelse.

Fælledskab De vigtigste ressourcer er nogen, vi er fælles om, som solen, luften, sproget, en fælles mark. Ressourcer, der ikke ejes eller kontrolleres af nogen og hvortil der er lige adgang. De ressourcer betegnes som fælleden. Fælleden kan være vanskelig at forvalte, hvis vi hver især kun tager ansvar for os selv. Så bruges der af de fælles ressourcer, til de er brugt op. Det kaldes Fælledens Tragedie. Tragedien kan undgås hvis ressourcerne, fælleden, forvaltes i fællesskab. Det er det, Søren Hermansen og Tor Nørretranders betegner Fælledskab og som de mener, er afgørende for at sikre bæredygtig udvikling.

Et stærkt ’vi’ og nærhed til beslutninger http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Et fælledskab forudsætter et stærkt og inkluderende ’vi’, et fælles og entydigt mål og nærhed til beslutningerne. De nordiske lande er netop kendetegnet ved en høj grad af tillid og tryghed, af nærhed til beslutningerne og dermed en høj grad af indflydelse på egne omgivelser. Ifølge Søren Hermansen er det sandsynligvis en af grundene til at de nordiske lande – særligt Danmark og Sverige – har en højere valgdeltagelse ved lokalvalg end de øvrige europæiske lande.

Landbosamfund og særligt ø-samfund som Samsø har som udgangspunkt et mere veldefineret ’vi’ end fællesskaber i byerne, så det kan være nemmere at få øje på fællesskaberne her, men byerne må også spille en aktiv rolle i etablering af fælledskaber omkring forvaltningen af ressourcer og arbejdet for en bæredygtig udvikling.

Relationen mellem land og by Tidligere tiders bytteforhold og udveksling af varer og ydelser mellem land og by er i dag erstattet af en mere upersonlig udveksling af ressourcer som medfører, at størstedelen af forbrugerne ikke har noget forhold til det, de forbruger. Det forhold og den relation bør genskabes, hvis vi vil sikre bæredygtig udvikling og større bevidsthed om ressourceforbrug. Det kan organiseringer i fælledskaber være med til. Søren Hermansen peger på Københavns Fødevarefællesskab som et godt eksempel.

Bæredygtighed på Samsø I foråret 2013 blev Økologisk Samsø etableret. Et fællesskab af landmænd og forbrugere, der blandt andet arbejder for at øge den økologiske produktion på Samsø, styrke samarbejdet mellem landmænd og forbrugere og at etablere skovhaver, permakulturer og levefællesskaber baseret på bæredygtighed og økologiske principper. Birgit Rothmann er en af initiativtagerne og står i spidsen for arbejdet med permakultur.

Foreningen står i en vis grad på skuldrene af Energiakademiet og den bæredygtighedsdiskussion, der har været på Samsø gennem de sidste 15 år. Der er dog tale om to adskilte projekter, som samarbejder hvor det giver mening. De mødes om et fokus på bæredygtighed, der også interesserer mange uden for øen, såvel turister som interesserede der kommer fra hele verden for at høre om arbejdet og organiseringen.

Fællesskabets nøglepersoner afgørende Birgit Rothmann fortæller, at Økologisk Samsø har en god kontakt med øens konventionelle landmænd. Landmændene afsætter dog langt hovedparten af deres produktion uden for øen og har i første omgang været skeptiske over for projektet.

Omvendt er der med f.eks. anvendelse af permakultur mulighed for at udnytte jord, der ikke ellers kan bruges. Det kunne med tiden blive interessant også for de konventionelle landmænd.

Ifølge Søren Hermansen er det helt centralt at sikre en god relation der inluderer skeptikere, og at forsøge at vise vejen, at være åben og lydhør over for bekymringerne og finde ud af, hvad der skal til, for at de også kan se en værdi i projektet, frem for at fokusere på uenigheder og forhindringer. Søren Hermansen peger på vigtigheden af at finde nøglepersoner i lokalsamfundet hvis projekter som disse skal lykkes.

Økologisk Samsø er stadig i sin start og har som det seneste etableret Økologiens Hus, hvorfra der sælges økologiske produkter og der er planer om at lave en café. På aftenskolen underviser Birgit Rothmann samsinger i permakultur, to nyuddannede økologiske landmænd er flyttet til øen og har forpagtet jord, de er begyndt at dyrke, og foreningen søger lige for tiden om at øen får lov at huse et af fem nationale læringscentre. Med tiden er der planer om at etablere både slagtehus og mejeri på øen. Foreningen og projekterne løftes af en række ildsjæle, der brænder for bæredygtighed og økologi, og som ser fællesskabet som den bedste vej til at føre drømmene ud i livet.

Læs mere om Energiakademiet: http://energiakademiet.dk/

Læs mere om Økologisk Samsø: http://oekologisksamsoe.dk/

Københavns Fødevarefællesskab: http://kbhff.dk/

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

DialogWeb bæredygtig udvikling

Se også Studerende lægger minedrømme på hylden

Sverige

Samverkan och flexibilitet behövs i ungas utbildning 27. februar 2014 14:06 Folkhögskolorna spelar en viktig roll i flera av de satsningar som Sverige gör för att förebygga att unga blir utslagna. Av de nordiska länderna har Sverige den högsta andelen arbetslösa unga och unga som står helt utanför samhället.

Samverkan och flexibla strukturer är receptet för att motverka utanförskap (ungdomarna på bilden har nte anknytning till texten).

Fotograf: Mette Mjöberg Tegnander/norden.org

Sverige har under de senaste åren gjort flera stora satsningar som ska hjälpa unga som har avbrutit sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen. Problemet med allt fler unga som står utanför samhället är gemensamt för hela Europa och tas även upp i EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt, Europa 2020. Ett av målen är att andelen ungdomar mellan 16 och 24 år, som varken har en studieplats eller arbetar, ska hållas under tio procent.

I Sverige pågår ett stort ESF-bekostat projekt med denna målsättning. Det inbegriper både utbildningsanordnare, kommuner och ideella föreningar. Av de åtta som fått finansiering är två folkhögskolor.

De åtta har fått dela på 150 miljoner kronor, men eftersom egenfinansieringens andel är lika stor betyder det att det totalt handlar om en satsning på 300 miljoner kronor (ca 34 miljoner euro) på unga som befinner sig i riskzonen.

Kommunerna satsar stort Det största projektet är det tvååriga Plug In som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, fem regioner och ett femtiotal kommuner. Målet är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier. Kommunerna som deltar ordnar bland annat uppsökande verksamhet och handledning av enskilda ungdomar. De prövar också på nya metoder inom studie- och yrkesvägledningen och satsar på en mer flexibel utbildning.

Fyrtio utvecklingsprojekt har satts igång och en viktig del är den kartläggning och analys som ska göras för att kunna sprida lyckade modeller och metoder även till kommuner som inte deltagit i projektet. Plug In har också uppmärksammats utomlands. Det avslutas i juni 2014.

Inom ramen för Plug In har man bland annat skapat en nationell, digital plattform, kallad PlugInnovation, där man kan ta del av forskningsresultat och lyckade satsningar.

På PlugInnovations hemsida uttalar sig bland annat Johan Borvén, som är projektledare för Plug In i Göteborgsregionen.

Han säger att samverkan och flexibla strukturer är receptet för att motverka utanförskap och få elever att stanna kvar i skolan och att det behövs ett bättre samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, socialtjänst, och arbetsmarknadsenheten. Det viktiga är att man hela tiden utgår ifrån var den unga står:

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

”De metoder vi kan se är framgångsrika är de ställen där man har hittat olika samverkansformer, till exempel mellan förvaltning, skola och vuxenutbildning. Gymnasieskolan är inte lämplig för alla. I en skola med 1500 elever passar inte samma sak alla, många behöver få studera i sin egen takt i en lugnare miljö, då kanske vuxenutbildningen kan vara ett bättre alternativ.”

Folkhögskolan ger studiemotivation Den så kallade Folkhögskolesatsningen har pågått sedan 2010 som ett samarbete mellan folkbildningen och Arbetsförmedlingen. Arbetssökande mellan 16 och 24 år som saknar slutbetyg från grund - eller gymnasieskolan erbjuds tre månaders studiemotiverande kurser på folkhögskola.

Sedan starten har antalet unga som deltar hela tiden stigit. År 2010 var de drygt 2000 medan de år 2013 redan var över 5100. Kursplatserna höjdes i fjol till 8 000, men utnyttjas alltså inte fullt ut.

På Arbetsförmedlingens hemsida uttalar sig Christian Pettersson, 22 år, som har studerat på Åsa Folkhögskola i Katrineholm tack vare folkhögskolesatsningen:

”Jag hade inte så positiv erfarenhet av att plugga sedan tidigare. Från början gillade jag ju gymnasiet men efter ett tag blev jag väldigt skoltrött och började skolka ganska mycket. När jag gick ut hade jag skolrekord i dåliga betyg, jag hade IG (icke godkänt, red:s anm.) i 24 ämnen. Att gå på folkhögskola däremot var väldigt annorlunda mot gymnasiet. Folkhögskola är lite lugnare, det är inte lika hård press, det tycker jag är bra. Redan efter ett par veckor kände jag mig hemma.”

”Jag blev studiemotiverad av att gå på folkhögskola, det var det absolut bästa med hela grejen. Det var kul att få inblick i hur en sådan skola fungerar. Nu ska jag börjar plugga på Åsa Folkhögskolas allmänna linje. När jag är klar med folkhögskolan är min plan att söka vidare till Polishögskolan. Min dröm är att jobba som polis i England.”

År 2013 hölls studiemotiverande kurser på 121 folkhögskolor. Enligt Folkhögskolerådets rapport skulle nio av tio som gått den studiemotiverande kursen vid en folkhögskola rekommendera den för andra. Ett år efter avslutad kurs hade 38 procent studerat vidare och 14 procent hade fått arbete sex månader efter avslutad kurs.

Rapporten avslutas med förslag som går ut på att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas från och med 2015, att regeringen tillför 120 miljoner kronor till 2000 studieplatser och att kurstiden på tre månader ska kunna förlängas vid behov.

Källor: Folkhögskolesatsningen Regeringsrapporten (pdf) Plug In Pluginnovation.se Nordisk kunskapsbank

Se också: Nordens Välfärdscenters projekt Unga in i Norden Jobb i Norge löser inte svensk arbetslöshet Många unga arbetslösa studerar vidare

Hög arbetslöshet bland svenska unga

I Sverige har i genomsnitt 24 procent av eleverna inte fullföljt sina gymnasiestudier på fyra år. Tio procent av eleverna har gått igenom gymnasiet, men är inte godkända i ett eller flera kärnämnen. Många av dem läser senare in sin http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

gymnasiekompetens på komvux.

Andelen så kallade NEETs, unga i åldern 15-24 år som varken har arbete, är i utbildning eller är involverad i någon annan samhällsaktivitet, verkar vara en aning högre i Sverige än i de andra nordiska länderna, men en aning under nivån i OECD-länderna.

Närmare en fjärdedel av arbetsstyrkan i åldersgruppen 15-24 år är utan arbete, vilket betyder att arbetslösheten i den här gruppen är högst i Sverige av alla de nordiska länderna och även högre än i OECD-länderna i genomsnitt.

DialogWeb folkbildning, unga i norden

Se også Samtal bygger broar mellan öarna Ett samtal som förändrade livet Tid och närvaro behövs för att stöda svaga elever Rollmodeller och ansvar ger god start Nordisk kunskapsbank mot skolavhopp

Island

Uddannelsesprojektet Biophilia står centralt i Islands formandskabsår 11. februar 2014 12:18 Biophilia er et uddannelsesprojekt der bygger på Björk Guðmundsdóttirs ideer og det bliver centralt i Nordisk ministerråds islandske formandskabsår 2014. Biophilia er blevet udviklet i Island siden 2011 i samarbejde med Islands Universitet og Reykjavík kommune. Det er et multimedieprojekt hvor det lægges vægt på at kombinere teknologi, videnskap og kreativitet. Projektet bliver brugt som inspirationskilde til at øge interessen blandt børn og unge i Norden for naturfag, kreativitet og teknik.

Det er ikke kun Björks musik man er interesseret i men snarere hendes tanker og ideer om at koble sammen musik og kunst, miljøbevidsthed og interesse for ny teknologi, alt sammen for at gøre de nordiske samfund bæredygtige og grønne.

Stefán Stefánsson, kontorschef for erhvervsuddannelse og voksenundervisning i det islandske kultur- og uddannelsesministerium, har ansvaret for ministeriets deltagelse i Islands formandskabsår inden for uddannelse og forskning. Han siger at årets største projekt er NORBIO – Nordisk biøkonomi – hvor man blandt andet vil finde frem til metoder for at udnytte Nordens biologiske ressourcer på en effektiv måde.

– I den henseende og for at sikre en grøn økonomisk vækst og en bæredygtig udvikling i fremtiden, er det vigtigt at koble Nordisk bioøkonomi til uddannelse og forskning. Der lægges vægt på at forbinde disse områder med initiativer, hvor kreativitet bliver brugt som undervisnings- og forskningsmetode under definitionen Biophilia, siger Stefán.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Fotograf: Karin Beate Nøsterud/norden.org

Spændende projekt

– Biophilia er et utroligt interessant projekt som Björk startede for nogen år siden. Sidste efterår holdt hun en workshop i Harpa musikhus hvor hun inviterede musikere, andre kunstnere samt lærere og elever fra børnehaver og folkeskolen. Der kom også videnskabsmænd fra universiteterne og holdt foredrag um bl.a. krystaller, månen og astronomi til hvilke man koblede de ti sange fra Biophilia. Børnene brugte apperne der er tilknyttet de enkelte sange til at komponere nye sange og lære om al slags emner. De blev ledsaget af lærerne og det hele var et forsøg på at få alle disse grupper til at samarbejde.

Det blev så taget et skridt videre og ideerne forbundet med fællesnordiske mål, f.eks. at styrke naturvidenskab og kreativitet, hvilket fører til en positiv udvikling af videnskabelig aktivitet der gavner arbejdslivet hvor man mangler større viden. Vi forsøger at koble det hele sammen under betegnelsen Biophilia.

NVL er forbillede NORBIO kører over tre år. – I Biophiliaprojektet arbejder vi i 2014 med definitioner, opretter kontakter og lokale samarbeidsnetværker i alle deltagerland. Vi holder kurser her i Island hvor folk fra hele Norden kommer sammen. De tager så hjem og danner lokale kontaktnet, især i provinsen, hvor de bearbejder de ideer og inspirationer de fik på kurserne og finder frem til deres egne metoder baseret på erfaringer som man har gjort i Island. I 2015 vil disse kontaktnetter kobles sammen til et fællesnordisk kontaktnet og 2016 bruger vi til at vurdere projektet, finde frem til succéshistorierne og om projektet gavner det nordiske samarbejde, siger Stefán.

De forventede konkrete resultater af projektet er bl.a. fortsat nordisk samarbejde om tværfaglige arbejdsmetoder mellem institutioner og videnskabsområder. Når projektet ophører vil vi have en webbaseret arbejdsplatform uden landegrænser for nordisk samarbejde mellem forskellige faggrupper. Stefán påpeger at projektet bygger på deltagelse af mange instanser. – På workshoppet i Harpa deltog Björk, Reykjavík kommune og Islands universitet samt kunstnerne. Vores mål er at forene kommuner og skoler, universiteter, videnskabsmænd, kunstnere og deres organisationer samt lærere og elever. Hvor det er muligt ville det være positivt at inddrage arbejdslivet i projektet. På mange måder kan man sige at NVL er vores forbillede, siger han.

Konferance om nordiske broer Stefán påpeger at Nordisk ministerråd besluttede for et par år siden at ændre reglerne for formandskabsåret. – Man besluttede at definere nogle få store forrmandskapsprojekter som strækker seg over tre år. På den måde bliver det muligt

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

at sikre større midler til hver opgave end før. Foruden NORBIO skal Islands formandskab prioritere to andre projekter: Nordisk velfærdsvagt og Nordisk playlist. Det kræver stor arbeidsinsats at samordne arbejdet på NordBio og det kan være lidt kompliceret med deltagelse af 12 fagområder og 5 ministerråde, siger Stefán Stefánsson.

Som man kan se på Nordvux-websiden bliver Biophilia-projektet det centrale tema i en stor voksenundervisningskonferance i Harpa musikhus 10. og 11. juni: Nordiske broer for livslang læring. Þröstur Haraldsson

throsth(ät)simnet.is Läs mer om Islands förmanskap i NMR: Sektorprogrammet DialogWeb ,

Konferanser Nordiska prioriteringar, nordiske broer, Biophilia, Islands formandskabsår i NMR

Se også Hvad er Biophilia for noget? Ønsker et generelt kompetenceløft Med for at knytte kontakter Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed

Europa

Validering handlar om människor 06. februar 2014 09:17 – Vi har gått från ”vi kan inte” till ”vi kan” och från ”låt någon göra det” till ”låt oss göra det”, säger Raul Ranne, när jag träffar honom i Tallinn i mitten av december på seminariet Exchanging Practices on RPL Learning from Nordic-Baltic Experiences. Raul Ranne är den enda i Estland som på heltid arbetar med RPL (Recognizing Prior Learning eller validering). Han är anställd av Archimedes Foundation, en oberoende institution som är tillsatt av regeringen för att koordinera både internationella och nationella program inom utbildning och forskning.

Det var först 2005 som man i Estland började utveckla valideringen medvetet, år 2008 stiftades den första lagen om validering. Hela processen har varit möjlig via huvudsaklig finansiering från Europeiska Socialfonden, men det kapitlet är snart avslutat och man måste nu komma på hur man ska fortsätta utan EU-pengar.

Top down Jämfört med Norden och andra västeuropeiska länder har Estland stakat ut en lite annorlunda väg för valideringen. Här

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

har man börjat från högre utbildningen och inte från yrkesutbildningsnivån och arbetsmarknadens behov som på de flesta andra håll.

– Vi har gått ”top down” i stället för ”bottom up” och det var först 2010 som vi började

ta itu med yrkesutbildningsnivån. På den fronten har vi mycket att lära oss av både Norge och Finland och när det gäller Validering påverkar både ekonomi och arbetsliv, säger validering på arbetsplatsen har jag förstått att Sverige kommit Raul Ranne. väldigt långt. Jag tror ändå att vi alla kan lära något av varandra för i utbytet av erfarenheter lär man sig ofta saker som man inte ens sökte efter till att börja med. Jag deltog nyligen i ett fängelseundervisningsseminarium i Oslo och tänkte att det handlade om frågor som jag inte behövde befatta mig med. Några dagar senare fick jag ett mejl av personer som jobbar inom fängelsesektorn beträffande validering och då kunde jag direkt ge dem den information som de behövde. Det är ett exempel på att man inte alltid vet vilka bitar det är som fattas i ens eget land innan man bekantar sig med ett annat lands system.

Nätverk avgörande Med främst Holland som förebild har Raul Ranne och hans kolleger utarbetat principer för RPL i Estland, utarbetat en handbok och sett till att de högskolor som vill kan få extern evaluering av valideringen. Sedan 2008 fungerar i Estland ett nationellt valideringsnätverk med ca 40 medlemmar, varav 23 är representanter för högskolor. Ranne, som hittills lett nätverket, är mycket nöjd med det arbete som gjorts. Han ser som den största framgången en förändring av attityder.

– Att nätverka är avgörande. Vi hade ingen spindel i nätet, men fantastiska människor som på riktigt deltog i processen och var villiga att bidra till utvecklandet av RPL. De gick tillbaka till sina institutioner med sina erfarenheter och ville på riktigt få en förändring till stånd. Nätverket var egentligen en diskussionsklubb, där nya idéer utvecklades och det var deltagarna som så att säga ägde processen. De tyckte inte att det var något som pådyvlades dem utan de kände att det var deras process, deras utveckling, deras ansvar att föra det längre och implementera sådant som diskuterades.

Att söka pusselbitar I sin egenskap av koordinator ser Raul Ranne på hela utvecklingsarbetet som ett pussel.

– Du tar en bit, men du vet inte genast var dess plats är, du måste pröva flera ställen och ibland säger det klick och du har hittat rätt. Aha, det var det som fattades! Och i något skede har du nästan en hel bild, men du får det inte att stämma för att en hörnsten, en viktig pusselbit, fattas. Då måste man arbeta med sitt nätverk och sin grupp för att hitta den. Det är så här jag alltid föreställer mig den här utvecklingen. Till exempel planerade vi inte vårt kvalitetsprojekt då vi höll på med valideringen, men vi insåg snart att vi saknade just den biten, det hela skulle bli så mycket bättre om vi också placerade kvalitetsbiten där. För tillfället har vi en komplett bild för högre utbildning, yrkesutbildningen håller på att få sina bitar på plats och de kan använda sig av det som man kommit fram till inom högre utbildningen. Men det är ännu många bitar som fattas.

Raul Ranne påpekar att det intressanta med validering är att man i samband med den måste titta på hela läroprocessen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

och resultaten på ett nytt sätt och det är ofta just det som väcker motstånd hos dem som undervisar.

– Valideringen lyfter fram problem inom olika områden och för att kunna validera måste du rätta till dem. Att problemet inte är inom RPL utan någon annanstans har vi sett många gånger då vi presenterat våra idéer. RPL är så mycket vidare än bara utbildning, det påverkar ekonomi, arbetsmarknaden, hela universitetet. Genom att utveckla ett område påverkar vi så många andra saker.

Modell för små länder Under seminariet i Tallinn lanserades en estnisk riksomfattande RPL-förening, där Ranne sitter med i styrelsen. Samtidigt lämnar han sin post som koordinator för nätverket.

– Den största framgången för mig personligen är att jag under mina fem år som koordinator sett hur folks inställning förändrats, hur mentaliteten förändrats. Vi har också haft mycket motgångar och vi har gjort misstag. Vi började med att be experter på hög nivå berätta hur vi skulle göra men det fungerade inte och därför gick vi till gräsrötterna, dvs. representanterna i nätverket för att fråga dem och det fungerade. Nu är de alla experter på validering trots väldigt olika bakgrund. Jag antar att det är en modell som bara är möjligt i ett litet land, men människorna är de samma i alla länder och RPL handlar om att arbeta med människor. Det blir lätt bortglömt och vi fastnar i byråkrati eller skriftliga dokument. Men det är ju människor som ska ta del av dokumenten och därför försöker vi inkludera alla människor som är involverade så att de vet vad som är på gång.

Validering i Estland

Enligt lagen om validering kan 99 procent av studentens studieplan valideras, men enskilda högskolor har rätt att frångå detta beroende på vilka examina de erbjuder. Studenterna befrias trots validering aldrig från kandidat- eller magisterexamen. Möjligheten att komma in på kandidat- och magisterprogram via validering har diskuterats länge i Estland, men ännu inte lett till resultat. Det första EU-programmet för att utarbeta riktlinjer för validering var det treåriga LÜKKA-projektet, där även yrkeshögskolor inkluderades. Det efterföljdes av projektet Primus (2008-2014), ett kvalitetsprogram med validering som en del. TULA- programmet startades 2010 och var i främsta hand ämnat att locka tillbaka studerande med avbrutna högskolestudier. Programmet var tänkt att lindra effekterna av den stora recessionen i början av 2000-talet, men enligt Raul Ranne lanserades det för sent och hade inte den effekt man väntade. Ca 800 studerande berördes av projektet.

Validering ,

DialogWeb validering

Se også Voksenlæringens betydning Validation of non-formal and informal learning in Finnish Higher Education

Norge

Kursene gir god læring og høyt sosialt utbytte 30. januar 2014 16:12 Ett års forskning viser at studieforbundene i Norge organiserer en omfattende kurs- og opplæringsvirksomhet med stor bredde i kursemner, nivå, geografi og målsetting for kursene.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Generalsekretær Sturla Bjerkaker.

Fotograf: Voksenopplæringsforbundet

En spørreundersøkelse blant kursdeltakere som har inngått i forskningsoppdraget, gir særlig positive konklusjoner: Kurs i frivillige organisasjoner gir god læring og høyt sosialt utbytte, sier 80 prosent. 5200 kursdeltakere svarte på spørreskjemaet fra Oxford Research, og de er nesten helt samstemte: 92 prosent ville anbefalt kursene til andre. Deltakerne sier at de opplevde at læring ble vektlagt mer enn deltakelsen i seg selv, og at det faglige ble lagt mer vekt på enn det sosiale.

Deltakerne opplevde at praksis og teori ble vektet forholdsvis likt.

Det er til sammen 471 medlemsorganisasjoner i de 15 godkjente studieforbundene. Også medlemsorganisasjonene har svart på spørreskjema fra forskningsinstitusjonen.

Noen av svarene:

- Litt over halvparten av medlemsorganisasjonene har kursvirksomhet som et primært mål.

- 79 prosent av medlemsorganisasjonene gjennomfører kurs som gir grunnlag for statsstøtte. - I undersøkelsesperioden var det i gjennomsnitt 18 deltakere per kurs, hvorav 10 kvinner.

- Hovedtyngden av kursene hadde tema som språk og organisasjons- og ledelsesfag. Til sammen utgjorde disse fagene 65 prosent av alle kursene i perioden.

- 21 prosent av kursene hadde offentlig eksamen på linje med det offentlige skoleverket.

Fornøyde kursdeltakere Den norske paraplyorganisasjonen for studieforbundene er Voksenopplæringsforbundet, Vofo. DialogWeb tok en prat med generalsekretær Sturla Bjerkaker i Vofo om forskningsrapporten.

– Det er mye positivt å ta med seg. Det er gledelig at 8 av 10 kursdeltakere i undersøkelsen mener at kursene holder høyt faglig nivå. Når studieforbundene og deres medlemsorganisasjoner arrangerer kurs for nesten en halv million deltakere, er det godt å få en tilbakemelding som sier at de får godt utbytte av opplæringen. At så mange som 92 prosent også svarer at de vil anbefale kursene til andre, er noe studieforbundene og de frivillige organisasjonene kan være stolte av.

- Godt læringsutbytte og godt sosialt utbytte, hva mer kan en da ønske seg?

- Et ønske er at det vi lærer på kurs, den kompetansen vi tilegner oss, skal få den anerkjennelsen det fortjener. Det er fortsatt slik i Norge at mange fokuserer på formell utdanning når de skal veie folks kunnskaper og kompetanse. Det tror jeg et er syn som har godt av å bli foreldet. Vi vil ikke klare å realisere kunnskapssamfunnet før vi slutter å fokusere på hvor folk har tatt utdanning, og begynner å fokusere på hva folk kan.

Gode kurs må nå ut til flere - Så mange som 92 prosent er fornøyd med kursene i studieforbundene - da er dere vel i mål? Stort høyere kommer en ikke.

Vi er glade for dette resultatet, men vi er ikke i mål. Det aller viktigste arbeidet er å gjøre kursene tilgjengelige for flere.

Hvert år går en halv million deltakere på kurs i regi av studieforbund, men tallet kunne og burde være langt høyere. I hver eneste kommune i Norge har frivillige organisasjoner læringstilbud for voksne, men bare et fåtall benytter seg av tilbudene.

Mange vet ikke engang at tilbudene finnes. Et hovedmål for studieforbundene er å få flere til å oppdage verdien av å lære.

Den typiske kursdeltaker

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Generalsekretæren har rett i at kursene kanskje ikke når godt nok ut. Forskningsrapporten forteller at den typiske kursdeltaker er kvinne mellom 41 og 50 år, hun har høyere utdanning og hører til en husholdning med lønnsinntekt på mellom 600 000 og 800 000 kroner i året. Hun er definert som «materialist», noe som betyr at deltakeren prioriterer økonomisk vekst og egne behov.

- I et litt større perspektiv, hva ser du som utfordringen for studieforbundene i 2014 og framover, Sturla Bjerkaker?

- For studieforbundene handler 2014 og de neste årene om å innfri forventninger. Vi har fått et nytt storting som for første gang på sju år økte tilskuddet til studieforbundene, selv om det bare var med en symbolsk million, og vi opplever politiske ambisjoner på feltet som vi ikke har sett på mange år. Studieforbundenes utfordring nå er å vise fram alt det gode arbeidet de gjør for kunnskapssamfunnet Norge, og ikke minst å bli enda bedre. Forhåpentligvis kan forskningsrapporten fra Oxford Research hjelpe til med begge deler.

- Det er mye krangel i ett av studieforbundene, er det «for mye» demokrati?

- Studieforbund og andre frivillige organisasjoner drives fremover av mennesker som brenner for sitt fag og sin sak. Det kan være vanskelig når engasjerte mennesker kolliderer på en sånn måte at det blir krangel og støy, men likevel er dette bare en del av den demokratiske prosessen vi må ha. Jeg tror på at den åpenheten og den takhøyden som av og til fører til synlig krangel også er elementer som gir sterke, tilpasningsdyktige organisasjoner.

Trues studieforbundene av trender i tida?

- Har studieforbundene en sikker framtid, eller trues kursvirksomheten av trender i tida?

- Det vil alltid være rom for at mennesker lærer av andre mennesker, uansett hvordan man ser for seg framtiden. Styrken til studieforbundene er deres fleksibilitet - at de evner å tilby det som folk vil ha, og at de tilpasser opplæringen til de som vil lære. Om framtidens kunnskapssamfunn ser helt annerledes ut enn det gjør i dag, så tror jeg likevel at studieforbundene vil være blant aktørene som når ut til mennesker overalt, og som motiverer til læring der ingen formelle læringsinstitusjoner når frem.

- Hva er din egen beste opplevelse som kursdeltaker i et studieforbundskurs?

- Min første opplevelse var en studiering der vi lærte om Tanzania i forbindelse med at det skulle lanseres en aksjon for å hjelpe befolkningen der på fote. Det var meningsfylt læring, og læring som ikke var isolert til kunnskapen i seg selv, men en kunnskap som førte til handling.

FAKTABOKS

- Det er 15 godkjente studieforbund i Norge.

- Til sammen har studieforbundene 471 medlemsorganisasjoner

- Et studieforbund består av en rekke medlemsorganisasjoner og har gjerne som formål å fremme folkeopplysning og voksnes læring på et nærmere definert område.

- Oxford Research har gjennomført et stort forskningsprosjekt om studieforbundenes virksomhet, på oppdrag fra Kunnskapsdepartementet.

Rapporten fra prosjektet: En ordning, et mangfold av løsninger

DialogWeb studieforbund, folkeoplysning

Norge

Tid och närvaro behövs för att stöda svaga elever 16. januar 2014 11:52

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Sättet att leda en skola kan vara avgörande när det gäller att motarbeta avhopp på andra stadiet. Det tror Lasse Eide, som är rektor rektor för Godalens videregående skole (vgs, yrkesutbildande skola på andra stadiet) i Norge.

Lasse Eides skola är väldigt framgångsrik när det gäller både att fånga upp och hålla kvar elever med svaga vitsord från grundskolan. Förutom sättet att leda skolan är det snabb uppföljning, tidiga insatser, god kontakt mellan skolorna sinsemellan och mellan skolor och kommuner – och tillräckligt med tid , som gäller. Trots att Godalens vgs har elever med de sämsta betygen har skolan bättre genomströmning än medeltalet för alla utbildningsprogram i Rogalands fylkeskommun (motsvarar län i Sverige), där skolan ligger.

Skolan har också varit med i norska statens stora satsning Ny GIV, som startades 2010 för att förebygga unga elevers avhopp på andra stadiet och fånga upp dem redan i grundskolan.

Att finnas mitt bland eleverna är avgörande, säger Lasse Eide, rektor för Godalens videregående skole.

Här är det linjen för blomsterdekoratörer som binder kransar.

Fotograf: Lisbeth Andersen

Stora satsningar inte alltid lyckade

Det treåriga Ny GIV avslutades 2013 och utvärderingen visar att projektet kostade mera än det smakade. Lasse Eide förhåller sig därför aningen reserverat till den här typens satsningar.

– Ett stort nationellt projekt kan leda till att man blir alltför mycket styrd av både myndigheter och projekt. Å andra sidan kan det leda till något positivt om de involverade har samma mål.

Lasse Eide vet inte om det är tack vare Ny GIV som hans skola klarat sig så bra eftersom utvärderingar visar att att det nationella projektet inte nått önskade resultat trots att stora summor, till exempel en summa motsvarande 20, 5 miljoner euro år 2011, satts ut på det. Det Eide vet är vad hans skola gör för att stöda svaga elever och varför man lyckas. Godalen lockar antagligen till sig svaga elever för att de vet att de får en god uppföljning och detta har i sin tur lett till att man ständigt är tvungen att fundera på hur en skola ska fungera bra också för svaga elever.

– Vi har bland annat börjat arbeta mera yrkesinriktat också inom de allmänna ämnena som engelska, norska och miljökunskap. Vi anpassar alltså även den undervisningen till de yrken som eleverna utbildar sig för, säger Lasse Eide.

Framför allt är det systematiskt utvecklingsarbete under en lång tid som burit frukt.

– Vi har arbetat medvetet med vårt förhållande till svaga elever i väldigt många år och nu har vi inarbetade goda rutiner då det gäller att följa upp dem.

Unik modell Eide påpekar att sättet att organisera sig inom en skola är väldigt avgörande. Godalen har en alldeles egen modell olik den som som de övriga skolorna på andra stadiet i Rogaland har.

– Ledningsgruppen består av rektor och nio avdelningsledare. Sex av avdelningsledarna använder sjuttio procent av sin tid för att leda och trettio procent för undervisningen, som inte är fast utan kan bestå av stödundervisning eller vikariat.

Avdelningsledarna undervisar i olika grupper i nära samarbete med lärarna, vilket gör att de faktiskt lär känna eleverna. De finns mitt bland problemställningarna i vardagen.

Bland avdelningsledarna finns också en struktur, som gör att det finns mera tid för eleverna. Tre av ledarna jobbar med administration på heltid och sköter många gemensamma frågor som i andra skolor fördelas mellan alla avdelningsledare.

– Det är enkelt men samtidigt svårt, säger Lasse Eide.

Skolans samarbete med myndigheten NAV (som är både arbetskrafts- och social myndighet i Norge)är också intensivt.

Sedan augusti 2013 har två NAV-vägledare arbetat på skolan två dagar i veckan. De hjälper eleverna med frågor som inte har med själva undervisningen att göra, men som kan leda till att en elev avbryter sina studier.

– Vi har ännu inte tillräckligt mycket erfarenhet av modellen för att uttala oss om den, säger rektor Lasse Eide.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]

DialogWeb 2014

Fakta: Ny GIV mot avhopp Ett permanent samarbete mellan stat, fylkeskommuner (regional myndighet, motsvarar länsstyrelse i Sverige och regionförvaltningsverket i Finland) och kommuner är grunden för den norska satsningen Ny GIV. Redan i grundskolan ska unga få hjälp med att slussas vidare till utbildning på andra stadiet, men Ny GIV ska också hindra dem som redan är där att avbryta sina studier. Ny GIV lanserades av den norska regeringen 2010 och pågick fram till slutet av år 2013.

Både lokala och riksomfattande satsningar ryms med under samma tak: det kan handla om intensivutbildning, snabb uppföljning och sommaraktiviteter men även om noggrannare uppdatering av statistik för att det ska bli lättare för involverade att följa med och jämföra utvecklingen.

I Norge används 9 procent av BNP på skola och utbildning, vilket placerar Norge på en av topplatserna i OECDländerna, där genomsnittet är 6 procent.

I internationell jämförelse är också den allmänna utbildningsnivån hög i Norge. Av den vuxna befolkningen har 82 procent utbildning på andra stadiet eller högre. Också andelen NEETs, dvs. unga som står utanför skola, arbete eller andra utbildningssystem, är lägre i Norge än i OECD-länderna.

Mer om ny GIV: www.regjeringen.no/nb/dep/kd/kampanjer/ny-giv.html?id=632025 www.udir.no Text: Clara Henriksdotter DialogWeb unga i norden

Se også Ett samtal som förändrade livet Samverkan och flexibilitet behövs i ungas utbildning Rollmodeller och ansvar ger god start Unge aktiveres, for unge og framtiden!

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2014[13.01.2015 10:34:55]