Uppsala universitets magasin 2021

/

2 0 2 2

T O V E

F A L L

H A R

K O L L

P Å

S M I T T A N

2 0 2 1

FORSKNING: M OT E N F O S S I L F R I F R A M T I D

M I L J Ö S AT S N I N G : R Ä D DA TO R S K E N I Ö S T E R S J Ö N

TR ADITIONER: D O K TO R S H Ö G T I D PÅ D I S TA N S

Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet, i hans installationstal i december 2020.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

För mig är universitetet en plats där högre ut­ bildning och öppen internationell forskning möts och berikar varan­ dra. Här finns tradition av lärande kombinerat med en obeveklig kraft att söka och utveckla ny kunskap.”

2 0 21 – 2 2

Framsteg

INNEHÅLL

30

6 Hallå där… Sofia Näsström: ”Det största hotet mot demokratin är uppgivenheten” 8 Här utformas morgondagens mänskliga reservdelar 10 Stor rymdsten föll från himlen 11 Alla kända runinskrifter nu digitala 12 Porträtt: Tove Fall kartlägger sjukdomar med ny teknik 16 Hallå där... Peter Wallensteen: "Vi har gjort fredsämnet forskningsbart" 18 Räddning för torsken i Östersjön

Fossilfri framtid 22 Mot en fossilfri framtid 28 ”Vi måste få med oss människorna”

Alzheimers sjukdom 30 Pet-teknik används i kampen mot Alzheimers sjukdom

Psykisk hälsa 34 Pandemin slår ojämnt mot den psykiska hälsan

Universitetsliv 40 Ett annorlunda studentliv 42 Årets alumn Jenny Larsson är vd och miljökämpe 44 En ceremoni i tiden 47 Bilden: Alfred Nobels kemikalier

6 U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

8 3

FOTO: DAVID NAYLOR

INTRO

Det breda och snabba universitetet

U

niversitetet är i ständig förvandling. Varje dag innebär nya insikter, nya vinklar hittas på gamla problem, någonstans inom vårt stora universitet skapas ny kunskap medan du läser detta – var så säker.

Det här numret av universitetsmagasinet ger dig som läsare en inblick i en liten del av det som sker inom Uppsala universitet. Avsikten är att du ska få en känsla av vad som pågår just nu och förhoppningsvis ny kunskap om en del av allt det forskarna inom vår verksamhet arbetar med.

DU FÅR OCKSÅ en inblick i hur snabbt ett universitet som vårt kan fokusera.

Under Covid-pandemin har världen ropat efter ny kunskap och utan att vänta var Uppsala universitetets forskare snabbt på bollen. Perspektiven har varit många, precis som de måste vara. En stor fördel med vårt breda universitet är att vi tillsammans kan angripa utmaningar från alla håll. Vi har förmågan att se hela pandemin och dess problem bland annat ur medicinsk, social, ekonomisk, historisk och psykologisk vinkel. Det är en anledning till stolthet.

Att dessutom kunna göra det på högsta vetenskapliga nivå är nästan värt att skryta över.

Det här magasinet visar upp mycket av det vi är stolta över, men är samtidigt en berättelse om vilka vi är och vill vara. Uppsala universitet befinner sig som sagt i ständig förvandling. Vi definierar oss själva samtidigt som vi utvecklar vårt tänkande. Det är vad ett universitet handlar om, det är det som lockat studenter och forskare under hela vår historia – ödmjukheten inför det nya, respekten för det gamla och viljan att bidra till framtiden.

God läsning!

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

R E K TO R A N D E R S H AG F E L DT

En annorlunda tid ■ Vi

är på väg mot ett fossilfritt samhälle – men varför går det så trögt? Det finns många förklaringar till det, menar Mikael Karlsson. Som forskare i klimatledarskap ser han också hoppfulla tecken på förändring. En av vändpunkterna var Parisavtalet, som trädde i kraft 2016, där världens länder äntligen var överens.

Många mår dåligt under coronapandemin, inte minst sjukhusanställda som arbetat med de svårast sjuka covid-patienterna. De har slitit hårt och upplevt maktlöshet över att många fler patienter än vanligt dött under svåra förhållanden.

Men det finns hjälp att få, berättar Emily Holmes, professor i psykologi. Vid Uppsala universitet pågår flera studier av den psykiska hälsan under pandemin och vi ger några exempel. ”Man kan inte trycka ned den här smittan utan att ha koll”. Det säger Tove Fall, professor i epidemiologi som leder två stora projekt om covid-19 och smittspridningen. I nära samarbete med Region Uppsala har forskare följt smittspridningen i realtid och utvärderat olika insatser för att nå ut till hela befolkningen med testning och vaccin.

I det här numret kan du också läsa om hur studenterna har haft det under ett annorlunda läsår – med färre kontakter än vanligt och distansundervisning, men också trevliga inslag i vardagen som skogspromenader och digitala baler. Vi har också intervjuat Martin Mickelsson, en av de nya doktorer som promoverades på distans. Han satt hemma framför storbilds­s kärmen i kostym och kravatt och hade samlat vännerna i ett zoomrum.

Annorlunda men ändå festligt. / A N N I C A H U LT H , R E DA K TÖ R

4

Nyfiken på Uppsala universitet?

Vill d u ve t a me r om ak t ue ll for sk ning , u t bild ning , innov at ione r oc h uni ve r si t e t sli v? U p ps al a uni ve rsi t e t s m a g a sin är e t t s ät t at t h åll a dig u p pd at e r ad .

H är int ill är n å gr a andr a :

Uppsala universitets nyhetsbrev (9 nummer per år) ■I

nyhetsbrevet, som skickas ut via e-post, får du smakprov på det senaste vid forsknings­ fronten, utbildningar och stud­ entsamverkan, nya upptäckter och innovationer, samverkans­ projekt, föreläsningar och kulturevenemang vid Uppsala universitet. uu.se/nyhetsbrev

Forskarpodden (10 avsnitt per år) ■I

Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar den till att ge nya insikter och lösa samhällsproblem? Finns där poddar finns, till exempel på Podbean, Itunes och Spotify. uu.se/forskarpodden/

På omslaget: Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi.

Foto: Mikael Wallerstedt

handlar om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Nordens äldsta lärosäte. Maga­sinet ges ut en gång per år och finns också i engelsk version – Uppsala University Magazine.

Beställ magasinet kostnadsfritt eller ladda ned som pdf på adressen uu.se/uumagasin

Adress: Kommunikationsavdelningen Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala Redaktör: Annica Hulth annica.hulth@uadm.uu.se Redaktion: Anders Berndt, Anneli Björkman, Linda Koffmar, Anna Malmberg, Åsa Malmberg.

Ansvarig för innehållet: Anneli Waara

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

Art Director: Daniel Hansson, Zellout Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Tryck: Kph

Följ oss: Facebook: facebook.com/uppsala. universitet Twitter: twitter.com/uppsalauni Instagram: instagram.com/ uppsalauniversity/ Youtube: youtube.com/user/ Uppsalauniversitet LinkedIn: linkedin.com/school/ uppsala-university/

5

HALL Å DÄR

DET STÖRSTA HOTET MOT DEMOKRATIN AR UPPGIVENHETENˮ S of i a N ä s s t röm , profe s sor v id s t at sve t e n sk a plig a in s t i t u t ione n som pre cis kom mi t u t me d b oke n ” De mok r at i: E n li t e n b ok om e n s t or s ak ”.

6

Varför har du skrivit boken?

– Jag tror att de flesta av oss vet vad demokrati är, men vi har tappat tråden. Det här hänt mycket på kort tid. Vi har sett EU-migranter komma hit och tigga, populistiska partier har kommit in i riksdagen, vi har genomlevt en pandemi där samhället stängt ner. Och i USA har vi sett en president som på allvar försökt kuppa demokratin i landet. Så vi undrar: pallar demokratin för trycket? Jag tänkte att vi behöver en lättläst bok som ställer tio enkla frågor om demokrati.

Vilka vänder sig boken till?

– Den vänder sig till en intresserad allmänhet. Boken riktar sig också till studenter på universitetet och kan användas av oss universitetslärare i undervisningen. Den kommer också som ljudbok.

Hur mår demokratin i världen idag?

– Den mår inte alls bra. Det ser vi inte minst i stora studier som visar på en nedgång i antalet länder som räknas som demokratier. I stabila demokratier ser vi en nedmontering i form av en innovation där man håller fast vid valet, det vill säga att folk går och röstar som i Ungern och Polen, men man försvårar för oppositionen, undergräver fria medier och domstolar.

Vilka är de allvarligaste hoten mot demokratin?

– Många säger populismen eller främlingsfientligheten. Men nej, det är faktiskt uppgivenheten: att vi som medborgare upplever att vi inte har förmåga att förändra saker. Vi talar om hot, men vi måste alltid försvara demokratin. Demokrati betyder att vi har frihet att börja om. Det är det demokrati handlar om, och vad vi faktiskt gör när vi går och röstar vart fjärde år. Ett annat hot handlar inte bara om faktaresistens utan om att vi också tappat känslan för världen som vi delar med andra, det offentliga. Man kan inte bara tänka på sig själv, det kan göra oss lite dumma. Offentliga samtal, offentliga institutioner är viktiga.

Vad kan vi göra för att skydda demokratin?

– Det finns tre saker. Man ska vara aktsam om språket, se människor i ögonen och försöka hålla en schyst attityd. Man kan kämpa för en sak och ta strid för den.

Bestäm dig för att det här biblioteket ska överleva, den här tidningen är viktig eller den här lagen som handlar om det här och det här ska finnas kvar.

– En tredje sak är att hålla på professionerna. Titta vad som hände i USA där det var valförrättarna och juristerna som stod pall. Vi forskare måste värna vår yrkesroll så att ingen ska kunna använda oss för sina egna syften. / Å S A M A L M B E RG

Bok om demokrati Demokrati: En liten bok om en stor sak av Sofia Näsström ges ut av Historiska media. I tio korta kapitel ger författaren svar på några av de vanligaste och viktigaste frågorna som ställs om demokrati i tider av kris.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FR AMSTEG

EU-satsning på digital patologi

35 000 år gamla skallben från kvinnan Peştera Muierii 1.

Arvsmassan från 35 000 år gammal kvinna kartlagd BIOLOGI En forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson, professor i organismbiologi, har lyckats kartlägga komplett dna från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Genomet från skallbenen visar att hon inte är någon direkt föregångare till dem som lever i Europa i dag, men att hon är en föregångare till de jägare-samlare-grupper som levde i Europa fram till istidens slut. Analysen kan ge mer kunskap om den tidiga

befolkningshistorien i Europa.

En viktig period i mänsklighetens historia är när den moderna människan sprider sig och börjar röra sig ut ur Afrika till Asien och Europa

Emma Svensson samplar prover från Peştera Muierii 1-skallen.

Foto: Mattias Jakobsson

för cirka 80 000 år sedan och som brukar beskrivas som en genetisk flaskhals.

Effekterna av utflyttningen kan man se än i dag. Den genetiska variationen är lägre hos befolkningarna utanför Afrika än hos befolkningarna i Afrika. Att Peştera Muierii 1 har en hög genetisk diversitet tyder på att det största tappet av genetisk diversitet snarare sker under den senaste istiden – som slutar cirka 10 000 år f Kr – än vid ut-ur-Afrika-­ migrationen.

BILD: ISTOCKPHOTO

40 000 MEDICIN Nästan så många svenskar dör av hjärt- och kärlsjuk­ domar varje år. De senaste fem åren har den nationella SCAPISstudien pågått där drygt 30 000 svenskar fått genomgå omfattande hälso­u ndersökningar. Nu öppnar studiens databas för storskalig forskning med syftet att hitta personer med risk för sjukdom i hjärta, kärl och lungor innan de blir sjuka och ge dem en chans till överlevnad.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

BIOINFORMATIK AI används allt mer inom medicinen. För att snabba på utvecklingen startar nu EU-projektet BigPicture, som ska bygga en forskningsplattform för digital patologi. Det handlar om att på ett säkert sätt samla digi­ tala bilder av vävnadsprover. Men i stället för att analysera bilderna med ett mänskligt öga använder man maskininlärning eller AI som snabbt kan tolka miljontals bilder mer noggrant. Vid SciLifeLab i Uppsala skapas en infrastruktur för att träna fiffiga algoritmer som sedan kan användas i forskning och i klinisk praxis.

FOTO: EUROPAPARLAMENTET

FOTO: MATTIAS JAKOBSSON

FR AMSTEG

Kunskap om kärnvapennedrustning blir allt viktigare i en tid med ökande internationella spänningar.

I Sverige och vid Uppsala universitet har vi goda förutsättningar att bidra med högkvalitativ forskning och relevant kunskap om den dagsaktuella utvecklingen förankrad i internationella nätverk av institut och universitet.”

Cecilia Wikström, ordförande i styrelsen för universitetets nya kunskapscentrum för kärnvapennedrustning – Alva Myrdal-centrum.

7

FR AMSTEG

Till forskarnas hjälp finns en kombinerad 3D-skrivare och -scanner, som upptar en stor del av labbet och har en värmeplatta med kapacitet upp till 800 grader Celsius.

HÄR UTFORMAS MORGONDAGENS

MANSKLIGA RESERVDELAR 8

Å ld e r, sk ad a e lle r sjukd om – o avse t t or s ak ök ar b e hove t av be h a ndling ar som k an e r s ät t a be n oc h a ndr a de l ar av k rop pe n . Vid U p ps al a uni ve r si t e t a nv ä nde r for sk are 3D - sk r i v are för at t u t ve c k l a fr a mt id e n s biom at e r i al . text A N N E L I B J Ö R K M A N foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

A

dditiv tillverkning är kul för man kan göra så häftiga grejer och folk blir väldigt innovativa, säger materialforskaren Cecilia Persson.

Måhända hägrar inte drömmen om evigt liv lika mycket som drömmen om åtminstone en smärtfri kropp. Möjligheten att byta ut väl valda delar som helt eller delvis kärvar är redan ett faktum, och gränserna tänjs alltmer för vilka mänskliga kroppsdelar som kan tillverkas.

De senaste åren har additiv tillverkning eller 3D-utskrivning för vården tagit rejäla kliv framåt. Forskare från bland annat institutionen för materialvetenskap på Ångströmlaboratoriet har stått för ett av de stora genombrotten: ett skallimplantat vars 3D-utskrivna titannät kan trigga benbildning.

EN ANNAN FORSK ARGRUPP vid sam-

ma institution studerar nu möjligheten att återställa stora bendefekter eller utslitna ryggar med hjälp av 3D-printade komponenter. Dagens varianter är inte nedbrytbara, men hoppet finns om att utveckla nedbrytningsbara komponenter som bildar lastbärande ben. Nyckeln stavas upplösningsbar metall.

– De nedbrytbara material man studerat främst är antingen polymerer eller keramer, säger Cecilia Persson. Men polymerer har inte tillräckligt hög styvhet, och keramer är för sköra och klarar inte att böjas. Därför vill vi skriva ut metallmaterial som bryts ner över tid.

Tanken är att placera ersättningsdelar av metall där benet degenererat eller skadats.

Allteftersom metallen bryts ner växer det kroppsegna benet samman. Utmaningen ligger i att få till den rätta metallsammansättningen.

– De metaller som bryts ner reagerar i vattenlösningar, vilket är anledningen till att vi vill använda dem, säger Cecilia Persson. Men när man skriver ut metallerna är de typiskt också väldigt benägna att reagera på syret i luften och man får oxider som kan göra det svårt att printa.

Så det gäller att kontrollera syrehalten för att kunna printa funktionella material.

TILL FORSK ARNAS HJÄLP finns nu en kombinerad 3D-skrivare och -scanner som klarar kravlistan. Den imponerande maskinen upptar en stor del av labbet och har en värmeplatta med kapacitet upp till 800 grader Celsius. Jämfört med deras tidigare laserskrivare är denna modell bättre anpassad för forskning, berättar Cecilia Persson.

Med fler möjligheter att ändra inställningarna kan forskarna utvärdera avgörande parametrar som resulterar i bäst material­ kvalitet, vad gäller exempelvis täthet och mikrostruktur.

– Just nu tittar vi på magnesiumbaserade legeringar med skräddarsydda strukturer för patienten. Fokus ligger först och främst på att få fram rätt materialsammansättning.

Sen kommer vi att göra alltmer komplexa designer och strukturer, säger Cecilia Persson.

FINNS DET NÅGRA GRÄNSER för vilka

mänskliga kroppsdelar som kan skrivas ut?

Svaren kanske finns hos forskarkollegorna inom medicin och farmaci. Deras satsning

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

U-PRINT handlar om att göra 3D-utskrifter av organ- och vävnadslika strukturer med det långsiktiga målet att kunna användas inom regenerativ medicin. Idag får utskrifterna agera träningsmodeller inför kirurgiska ingrepp eller för utvärdering av nya material och läkemedel.

– U-PRINT kan, åt sjukhuset, printa ut något i plast bara för att visualisera det kroppsliga problemet eller för att visa anhöriga hur en operation ska gå till, säger Cecilia Persson. För en mängd forskningsområden är 3D-utskrivning en idealisk teknik. Det är väldigt spännande hur den hela tiden leder till nya användningssätt. ●

Additiv tillverkning Kompetenscentrumet Additiv Tillverkning för Livsvetenskaperna, eller AM4Life, vid Uppsala universitet finansieras av Vinnova och omfattar forskare vid vetenskapsområdena för teknik och naturvetenskap samt medicin och farmaci.

I fokus står forskning och utbildning om nya tekniker för 3D-utskrivning, bland annat komplexa strukturer för förbätt­ rade bioprocesser, mer reproducerbara 3D-tumörmodeller och snabbare optimering av medicinering.

9

FR AMSTEG

ASTRONOMI Klockan 22.27 den 7 november 2020 lystes himlen upp under cirka tre sekunder över stora delar av östra Svealand. I västra delen av Uppland följdes skenet av en åskliknande knall, sedan ett långvarigt buller. Många undrade vad det var som hände.

Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet kunde kort därefter med hjälp av kollegor i Norge

10

fastställa att en stor rymdsten – en så kallad bolid – hade fallit mot jorden efter att fragment av rymdstenen har hittats och undersökts. Detta är det första svenska fyndet efter ett observerat meteoritfall på över 66 år och det första observerade järnmeteoritfallet i Sverige.

– Rymdstenar faller mot jord­ en med väldigt stor hastighet, flera tiotals kilometer per sekund. När en sten sedan möter

jordens atmosfär bromsas sten­ en upp och luften kring stenen börjar glöda, vilket ger upphov till ljusfenomenet, förklarar Eric Stempels.

Hettan som uppstår smälter ytan och det vanliga är att rymdstenen smälter bort helt. Ifall stenen är tillräckligt stor kan delar överleva den våldsamma färden genom atmosfären. Resterna kan sedan hittas på marken i form av meteoriter.

FOTO: NORDISKA RIKSMUSEET

Stor rymdsten föll från himlen

Några små fragment av mörkt färgad meteorit­ skorpa har hittats, som är cirka 3 mm stora.

FR AMSTEG

Ä r d u ny f ike n p å om de t f inn s n å gon int re s s a nt r un s t e n i din n är he t? E lle r h ar d u som for sk are i di t t ar b e t e ny t t a av infor m at ion om s pe ci f ik a r unin sk r ip t io ne r? O avse t t anled ning ge r de n ny a d igi t al a sök t j ä n s t e n ” Runor ” dig t illg å ng t ill all a k ä nd a r unin sk r i f t e r r unt om i v är ld e n .

Alla kända runinskrifter nu digitala text Å S A M A L M B E RG foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

■ REDAN UNDER 1980-TALET

påbörjade institutionen för nordiska språk arbetet med att samla in och digitalisera alla svenska, och senare också nordiska runinskrifter. Resultatet blev Samnordisk runtextdatabas som helt och hållet vände sig till forskare.

Men den var inte särskilt lättillgänglig och tekniken började bli ålderstigen.

– Den gamla databasen var omtyckt av runforskare,

men inte så omtyckt av många utan förkunskaper. Vi ville ha kvar målgruppen, det vill säga runforskare, men även bredda tjänsten så att den ska fungera för andra som ägnar sig åt sådant som är kopplat till det, som historiker, arkeologer, religionshistoriker och alla runintresserade som vill använda och har glädje av materialet, säger universitetslektor Marco Bianchi, som är den som sam-

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

Marco Bianchi vid runsten U489 i universitetsparken. På stenen står: ”Gullög lät göra bron för sin dotter Gillögs själ, som Ulv hade till hustru. Öpir ristade.”

Den restes alltså av en kvinna.

ordnat projektet med andra delar av Uppsala universitet och med samarbetspartnern Riks­a ntikvarieämbetet.

PLATTFORMEN RUNOR lan-

serades 3 december 2020. Här finns alla kända runinskrifter på nordiska språk runt om i världen samlade, totalt rör det sig om över 7 000 stycken, med översättningar till fornspråk och engelska. Fortfarande återstår en del finslipning, till exempel ska fler bilder liksom svenska översättningar av samtliga runtexter tillkomma.

Förutom att berätta om vad som står i inskriften finns information om datering, ristarens namn – om det är känt, ornamentik, länkar till fornminnes­ protokollen samt stenens position och bilder på den. Det finns också en gps-funktion som gör att kartan i söktjänsten känner av var du är och kan tipsa

om andra inskrifter nära dig.

– Det har varit lite av min käpphäst, för när man är ute och har lite tid över ska man kunna se om det finns någon runsten i närheten, säger Marco Bianchi.

DE ÄLDSTA INSKRIFTERNA i

den nya plattformen är ristade på urnordiska under 100-talet och de yngsta runorna härrör från 1900-talet.

– Runor finns förutom på stenar också på ben, träbitar, smycken, metallföremål, vapen, vardagsföremål. Senare inskriptioner finns ofta på vardagsföremål som till exempel skålar.

Något som är kul med den nya plattformen är att man kan klicka på föremålet och få upp andra liknande föremål, berättar Marco Bianchi. app.r a a . se /ope n / runor/search

11

P O R T R ÄT T E T

HON KARTLAGGER SJUKDOMAR MED NY TEKNIK text A N N I C A H U LT H foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

Cov id -19, hj är t - oc h k är l sjukd om ar, di ab e t e s…

Tove F all s s pe ci ali t e t är at t h a nt e r a s t or a d at a m ä ngd e r, av a nce r ad ge ne t ik oc h s t äll a k lur ig a fr å gor – som k a n ök a kun sk a pe n om v år t id s s t or a sjukd om ar oc h hur de k a n b e h a ndl a s . De t bör j ad e med e n ve t e r in är u t bild ning p å S LU i U p ps al a .

12

P O R T R ÄT T E T

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

13

P O R T R ÄT T E T

JUST NU ÄR DET främst forsk-

ningen om Covid-19 som fyller Tove Falls tid. I projektet Crush Covid följs utvecklingen i Uppsalaregionen i realtid, vilket ger användbara data för att planera insatser för att hejda smittspridningen. Det är ett samarbete med Region Uppsala och varje vecka släpps nya data, till regionen, invånarna och medierna.

Redan i april 2020 var hon med och startade Covid Symtom Study i samarbete med Lunds universitet och King´s College London. Deltagarna i studien rapporterar själva in symtom via en app, som har över 205 000 användare i Sverige.

BÅDA FORSKNINGSPROJEKTEN bygger

på att samla in stora mängder information och presentera dem för berörda myndigheter och befolkningen så att de får en nulägesbild av smittspridningen.

– Det är viktigt för dem som försöker få bukt med smittan att veta hur det ser ut. Ju mer information de har desto bättre beslut kan de fatta, säger Tove Fall.

Inom Crush Covid har man sett att fram till oktober 2020 var det färre som testade sig där det var långt till närmaste teststation och i bostadsområden med lägre socioekonomi. Samma områden visar sig också ha en lägre vaccingrad, framför allt i de åldrar som inte fått kallelse med bokad tid.

För att nå boende i dessa områden har regionen en mobil testenhet, mobila testteam och har startat upp stationer i fler bostadsområden. Inom projektet utvärderas sedan dessa olika insatser.

– Man kan inte trycka ned den här smittan utan att ha koll. Först handlar det om att bilda sig en uppfattning, var sker smittan, på fester, i hushållet eller på arbetsplatsen?

Sedan kan man också analysera kvaliteten i smittspårningen. Hur många smittspåras inom fyra dygn? Den siffran var nere på fem procent i november 2020 och nu (i september 2021) är den uppe på 73 procent.

TOVE FALL VAR TIDIGT UTE med att

forska om covid-19 och smittspridningen.

I mars 2020 fick hon idén att starta en appstudie för att övervaka symtom hos befolkningen. Hon hittade en sådan studie i Storbritannien som lanserades i mars:

14

Covid Symtom Study.

Ungefär samtidigt hade forskare vid Lunds universitet redan påbörjat processen att lansera en svensk del av studien. De var diabetesforskare precis som Tove Fall och tillsammans startade de projektet i Sverige i slutet av april. De fick ett otroligt gensvar och kom snabbt upp i 100 000 deltagare. I början på juni hade de 90 000 dagliga rapporter, vilket har minskat med tiden, men utgör en bra bas för forskning.

– Nu ska vi fokusera på diabetes och covid-19 och appen används ju inte bara i Sverige utan även i Storbritannien och USA, så det är 4,5 miljoner deltagare. Ungefär tre procent av dem har diabetes.

NYLIGEN UTSÅGS TOVE FALL till Årets

Alumn av SLU, där hon läste både sin grundutbildning och doktorandutbildning.

När avhandlingen om hundar och diabetes var klar år 2009 ville hon gärna fortsätta med forskning och undervisning.

Hon sökte och fick en postdoktortjänst på Karolinska institutet hos forskarna Nancy Pedersen, chef för tvillingregistret, och Erik Ingelsson som drev ett EU-projekt om genetik, fetma och diabetes.

Tre år senare rekryterades Erik Ingelsson till Uppsala universitet. Tove Fall hade bott i Uppsala sedan doktorandtiden och flyttade med till institutionen för medicinska vetenskaper i Uppsala. Hon fick sitt första egna stora anslag 2012 och har sedan dess kunnat bära sina kostnader själv.

– Jag trivs väldigt bra här i Uppsala, det finns så otroligt mycket kompetens. I Crush Covid jobbar fem olika institutioner tillsammans, epidemiologi, medie- och kommunikationsvetenskap, limnologi, informationsteknologi och folkhälso- och vårdvetenskap. Det är så häftigt!

ver från 30 000 personer. I den här studien ingår 10 000 personer.

– I Malmö och Lund har de lämnat ett avföringsprov som vi har sekvenserat för att läsa av all arvsmassa i proverna och sedan matchat med bakteriers dna. Då kan vi se vilka bakterier de bär på och vilka funktioner bakterierna har, berättar Tove Fall.

IDAG LEDER HON en forskargrupp på

HON VERKAR RATTA sina olika forsk-

15 personer. Det innebär att hon förutom Covid-19-projekten ägnar sig åt andra spännande projekt. Till exempel ett EU-projekt om tarmfloran och dess eventuella påverkan på åderförkalkning.

– Där har jag två fantastiska post docs som har fått bli mer självständiga under det här året och två doktorander. De gör det jättebra! Även det här projektet handlar om stora datamängder, från SCAPIS-kohorten, en medicinsk kunskapsbank som samlar pro-

Tove Fall var tidigt ute med att forska om covid-19 och smittspridningen – i projekten Crush Covid och Covid Symtom Study.

ningsprojekt med lätthet – men det var ingen självklarhet att bli forskare. Sveriges Unga Akademi gav nyligen ut boken ”Forskardrömmar” med berättelser om 60 barn som sedan blev forskare. Tove Fall är en av dem som porträtteras i boken och på bilden sitter hon vid en dator.

– Vi hade mycket datorer hemma, min pappa är språkprofessor och mamma har disputerat och jobbat som översättare och bibliotekarie. Men jag ville inte bli forskare, det tyckte jag verkade jättetråkigt och

Tove Fall Aktuell: Syns ofta i medierna som expert på covid-19 och smittspridningen.

Utsedd till Årets Veterinär 2020 och till Årets Alumn vid SLU 2021.

Titel: Professor i molekylär epidemiologi.

Ledamot i Sveriges Unga Akademi.

På fritiden: Engagerad i barnens fritidsaktiviteter och olika föreningar. Spelar piano med min son. Gillar att vara ute med hunden, åka skidor och cykla.

Umgås gärna med släkt och vänner.

Senast lästa bok: Henrik Brändéns bok ”Immunförsvaret och viruset.

Att förstå coronaviruset”.

Får mina bästa idéer: När jag är ute och går med hunden.

Drivkraft som forskare: Samhällsnytta. Jag vill göra något som är värt någonting men jag vill också göra saker ordentligt. Att se de yngre forskarna växa är också stimulerande. Som barn hatade jag grupparbeten i skolan, men jag har blivit mycket mer av en lag­a rbetare som vuxen.

JAG HAR EN VERKTYGSLÅDA MED OLIKA KOMPETENSER. EN ÄR ATT ANVÄNDA REGISTER, EN ANNAN ATT ANVÄNDA GENETISK ANALYS.” så teoretiskt. Jag ville göra något praktiskt.

Hon valde veterinärutbildning, eftersom hon var en hästtjej som älskade djur och att vara ute i naturen. Alltså flyttade hon till Uppsala där landets enda utbildning fanns.

– Jag tyckte det var roligt att jobba med hundar och katter och gjorde ett arbete om katter och endokrinologi. Då insåg jag att det här är ju min grej, att gräva ner mig i ett ämne under sex månader.

EFTER EN PERIOD som smådjursveteri-

när hörde SLU av sig och bad henne söka en doktorandtjänst. Så hon blev forskare

Vad inspireras du av: Berättelser om människor som på ett och annat sätt har kommit över hinder, trott på sin sak och fortsatt att kämpa för den. Bland nobelpristagare finns många sådana historier.

trots allt – och det verkar som om hon har hamnat helt rätt. Som epidemiolog med vana vid att hantera stora datamängder är hon öppen för många olika forskningsfrågor.

– Jag har en verktygslåda med olika kompetenser. En är att använda register, en annan att använda genetisk analys. Sedan dyker det upp frågor som intresserar mig och andra. Det var så jag kände när covidpandemin kom, vem vill ha mina verktyg nu? Hur kan jag hjälpa till? Det är väldigt roligt att få jobba med de här två stora studierna. ●

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

15

HALL Å DÄR

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FR AMSTEG

Symposium och podd Den 14 oktober 2021 firades 50-årsjubileet med ett symposium i universitetshuset.

Under 2021 gjordes också en poddserie om fredsoch konfliktforskning – Researching Peace.

Lyssna här!

VI HAR GJORT FREDSÄMNET FORSKNINGSBARTˮ S e nior profe s sor Pe t e r Walle n s t e e n , som v ar i t med se d a n fre d s - oc h konf lik t for sk ninge n s t ar t ade v id U p ps al a uni ve r si t e t år 1971.

Hur började det för 50 år sedan?

– Genom ett beslut i samhällsvetenskapliga fakulteten 1971 startade avdelningen för freds- och konfliktforskning.

Då fanns redan ett seminarium inom Kursverksamheten/Folkuniversitetet som flyttade över till universitetet genom en grupp som drev på att det skulle finnas fredsforskning vid landets universitet. Regeringen inrättade tre forskarassistenttjänster, en

16

vardera i Uppsala, Göteborg och Lund. Jag blev forskarassistent och föreståndare vid avdelningen och det var jag sedan i 27 år.

Hur har ämnet utvecklats sedan dess?

– En viktig händelse var att riksdagen 1981 inrättade Dag Hammarskjöldprofessuren.

Den fick jag i januari 1985. Sedan startade forskarutbildningen 1986 och nu är det mer än 50 personer som har doktorerat. I dag arbetar mer än 80 personer

på institutionen och så var det ju inte alls från början.

– På 70- och 80-talen handlade forskningen mycket om nedrustning och kärnvapen. Nu handlar det mer om medling och förhandling. Många är specialiserade på vissa länder och forskningen har skiftat till att handla om frågor på lokal nivå i konfliktdrabbade stater. Det forskas också om frågor kring klimat, genus och i framtiden blir det säkert även hälsa.

Vad har forskningen bidragit med i samhället?

– Vi har gjort fredsämnet forskningsbart, så att det inte bara handlar om tyckanden och ideologier, utan om att verkligen ta reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Om ledare vill ha fred ger det tankar om vad de kan göra.

– Sen tycker jag att det är viktigt att fredsforskningen är en sak och fredsföreningar är en annan. Oberoende av vad vi tycker ska forskningen göras enligt vetenskapliga regler. Vi har varit noggranna med att använda etablerade metoder och vara transparanta och vi tränar studenterna i källkritik och metodfrågor.

Internationellt är ni kända för konfliktdatabasen, med data om all världens konflikter. Hur började det?

– Vi började samla data redan på 70-talet. Det var genom att lyssna på BBC:s nattsändningar som vi upptäckte att det fanns mängder av händelser som inte fick vara med i vanliga medier. Det är fantastiskt att detta har utvecklats till en internationell resurs som används av forskare över hela världen. Det är glädjande att se att den är så användbar. Här finns ju inte bara data om konflikter, utan även om hur de löses. / A N N I C A H U LT H

FOTO: HAO LI

FR AMSTEG Hörmembranet och hörselnerven i hörselsnäckan. Oktavbanden har getts olika färger. Människan kan uppfatta frekvenser från 20 Hz (toppen av snäckan) till 20 000 Hz (basen av snäckan).

Gift eller inte?

JURIDIK Enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har alla medborgare rätt att fritt röra sig och flytta inom EU. Men vad händer om ett gift samkönat par flyttar till ett land där personer av samma kön inte får gifta sig? I en ny avhandling i internationell privaträtt studeras hur ett sådant sätt att tillämpa lagen står sig emot Europakonventionen och EU-rätten, men också hur kulturella omständigheter, religion, nationell identitet och samtida politik som alla skapar en emotionell kontext i lagtillämpningen.

Karta över hörselsnäckan MEDICIN Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med kanadensiska forskare, skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det

inkommande ljudets frekvenser fördelas. Detta kan bidra till en mer effektiv behandling av hörselskadade. Eftersom utseendet på människors hörselsnäckor inte riktigt ser likadana ut menar forskarna att den nya kunskapen kan få stor betydelse för personer, som på grund av grava hörselnedsättningar, får så kallade cochleaimplantat inopererade.

Hjärnskada efter covid-19

Implantatet är ett hörselhjälpmedel där en komponent placeras i hörselsnäckan för att elektriskt stimulera hörsel­ nerven direkt och en annan del fästs på utsidan av skallbenet. Genom att veta exakt hur patientens hörselsnäcka ser ut kan tekniken bättre anpassas efter individen och varje område stimuleras med rätt frekvens.

BILD: GETTY IMAGES

Sant eller falskt på sociala medier?

UTBILDNINGSVETENSKAP Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar skolelever i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. När verktyget test­ades med hjälp av strax över 200 elever visade det sig ha god effekt på deras källkritiska förmåga. Målet är att eleverna ska bli bättre på att avslöja det som är osant men också bättre på att förstå vad som kan vara sant fast det först verkar osannolikt.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

MEDICIN Många covid-19-pati­ enter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. Forskare vid Uppsala universitet var bland de första att upptäcka skador på hjärnan genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan från patienter med lättare eller svårare symtom. Detta kommer att följas upp med undersökningar och olika tester på kognitiv förmåga, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. Varför vissa får väldigt svåra neurologiska skador och svåra kvarstående symtom och andra inte är en av frågorna man söker svar på.

MR-bilder av hjärnan hos en patient som drabbats av covid-19 med svåra neurologiska symtom.

17

FR AMSTEG

R E P O R TA G E

I e t t ny t t proje k t sk a for sk are v id U p ps al a uni ve r si t e t unde r sök a om de t är möjlig t at t hj älp a Ö s t e r sjön s t or sk p å t r ave n ge nom at t sl ä p p a u t l ar ve r som k l äc k t s p å for sk ning s s t at ione n A r p å G ot l a nd . text L I N DA KO F F M A R foto DA N I E L O L S S O N

RADDNI FOR TOR I OSTERS 18

R E P O R TA G E

FR AMSTEG

T

NG SKEN JON U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

orsken i Östersjön ligger illa till. De är få till antalet och fiskarna som finns är småväxta. Situationen för torsken påverkar inte bara fiskerinäringen utan hela innanhavets ekosystem.

Torsken är en toppredator och när det finns för lite torsk som äter av sillen och skarpsillen sätts kretsloppet ur balans. Via flera olika steg blir resultatet ett överskott av växtplankton, som när de sjunker bidrar till att spä på den syrebrist som redan är ett problem på Östersjöns botten.

Syrefattiga bottnar är en av anledningarna till att torskens ägg har svårt att överleva.

– Det här projektet kommer inte att rädda hela Östersjöpopulationen, men om det fungerar kan man tänka sig att man gör samma sak på flera ställen runt om i Östersjön. Samtidigt måste man också jobba med andra åtgärder för att rädda Östersjön och rädda torsken. Det handlar om miljögifter, överfiske och flera andra frågor man måste jobba med parallellt, säger Gunilla Rosenqvist som är projektledare för Blått Centrum Gotland, professor i beteendeekologi och föreståndare vid Forskningsstationen Ar. PROJEKTET RECOD ÄR FORTFARANDE

inne på sitt första år och det har krävts en del anpassningar av forskningsstationen Ar som är belägen på norra Gotland, mitt emellan Östersjön och Bästeträsk.

19

FR AMSTEG

R E P O R TA G E

Det har funnits stort intresse bland allmänheten för projektet Recod. Torsken är viktig både för ekosystemet, försörjning och kulturellt, säger Gunilla Rosenqvist, föreståndare vid Forskningsstationen Ar.

De infångade torskarna simmade till en början i stora bassänger. Under sommaren fördes de över till andra bassänger med saltare vatten som påminner mer om den miljö de skulle ha sökt upp för att leka om de varit kvar i det vilda.

När torsken har parat sig flyter äggen upp till ytan och kan fiskas upp och läggas i en ”barnkammare”. Där kläcks de till larver och innan larverna är så stora att de behöver äta sätts de ut i Östersjön.

Utsättningarna skedde i flera omgångar under sommaren.

Och den stora forskningsfrågan i projektet är helt enkelt om det är möjligt att stärka torskpopulationen med utsättningar av det här slaget, berättar Anssi Laurila som är professor i populationsbiologi och projektets vetenskapliga ledare.

Han berättar att larverna sätts ut i fjordlika vikar där det i dag inte finns någon torsk. Målet är att återskapa lokala populationer i de här vikarna.

Neele Schmidt är en av doktoranderna som arbetar i projektet. Hon ska bland annat fundera ut hur larverna ska märkas, så att de går att känna igen som vuxna fiskar.

– Vi vill prova lite olika metoder och så får vi se vad som fungerar. Metoden får inte skada larverna, den måste gå att läsa efter flera år och vara tidseffektiv eftersom miljontals larver ska märkas, säger Neele Schmidt.

DET SOM SKA MÄRKAS är otoliterna

(hörselsten) hos larverna. Både männ­ iskor och fisk har otoliter i innerörat, men hos benfiskar är de mycket större än hos oss och byggs på med nya ringar

20

Neele Schmidt och Maddi Garate Olaizola är doktorander som arbetar i projektet. De ska bland annat fundera ut hur larverna ska märkas, så att de går att känna igen som vuxna fiskar.

vartefter de växer, som trädens årsringar.

Genom att till exempel flytta larverna mellan vatten av olika temperatur kan forskarna skapa ett unikt mönster i otoliten som sedan kan kännas igen när projektet utvärderas med provfiske efter ett par år.

Projektet har fler utmaningar än fisk­ igenkänning. Som att anpassa larverna till den salthalt de möter i Östersjön och att sätta ut dem på ett sätt så att så många som möjligt överlever.

Men en grundförutsättning för hela projektet är förstås att de infångade avelsfiskarna levererar. Befruktningen ska ske naturligt och torskar vill själv välja en partner. Men det här ska förhoppningsvis inte bli ett problem. Redan innan fiskarna fått komma in i bassängerna som är speciellt anpassade för lek har de börjat visa särskilt intresse för varandra.

– Det ser lovande ut och vi ser redan att de flörtar. Det är väldigt sött faktiskt. De simmar upp och ner och visar magarna för varandra så de verkar börja komma i rätt stämning. De brukar också göra ett särskilt ljud, men det har jag inte hört än, säger Neele Schmidt. ●

En grundförutsättning för hela projektet är att de infångade avelsfiskarna levererar.

Befruktningen ska ske naturligt och torskar vill själva välja en partner.

Femårigt projekt Projektet ”ReCod utsättning av småtorsk i Östersjön” genomförs och finansieras av Baltic­ Waters2030 och Uppsala universitet.

Andra partners som bidrar på olika sätt är: Leader Gute, Region Gotland, SLU, Sportfiskarna och Ulla och Curt Nicolins stiftelse.

Projektet ska pågå under fem år och har en budget på drygt 50 miljoner kronor.

En visningsanläggning där allmänheten kan följa projektet kommer att byggas på Ars forskningsstation.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

21

MOT FOSS FRAM

FOSSILFRI FRAMTID

22

EN ILFRI MTID

FOSSILFRI FRAMTID

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

23

FOSSILFRI FRAMTID Vi är p å v ä g mot e n fossil fr i fr a mt id . M e n v ar för g år d e t s å t rög t?

– Ve t e n sk a ps för ne ke l se är e n v ik t ig f ak t or. E n an n a n är poli t ike n , at t de t f inn s e n v äldig t hög t röske l för b e slu t , s ä ge r M ik ae l K ar l s son , ny b li ve n le k t or i k lim at le d ar sk a p vid U p ps al a unive r si t e t .

E t t s ät t at t sn ab b a p å u t ve c k linge n är s a m ar b e t e – me ll a n olik a for sk ning s f äl t oc h olik a s a mh äll s ak t öre r. text A N N I C A H U LT H foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

man överens om och vad är man inte ense om? Finns det vetenskaplig osäkerhet som kan lösas med mera forskning?

FRÅGAN ÄR OCKSÅ varför det går så

MIKAEL KARLSSON ÄR DOCENT i miljö-

vetenskap och tillhör även ledningsgruppen för projektet Fairtrans, som finansieras av Mistra. Det är ett stort projekt med många olika aktörer, inom akademin, näringslivet, fackförbund och miljöorganisationer. Tillsammans ska de undersöka hur stora koldioxidutsläppen får vara över tid för att klara nationella åtaganden och ambitiösa miljömål. Men framförallt hur omställningen kan ske på ett rättvist sätt.

– En sak som vi hoppas ta fram är ett manifest för omställning. I politiken finns ofta uppfattningen att omställning är så dyrt, att det är svårt och att många är emot det. Vi undersöker hur man kommer förbi de barriärerna.

I projektet ska man undersöka hur effektiva olika styrmedel är. Ett exempel är den ofta kritiserade koldioxidskatten och bensinskatten, som ändå har visat sig fungera. Nu diskuterar partierna nya styrmedel – att sätta bortre gränser för när man får sälja bensin, diesel och fossil­ drivna fordon.

– Vi ska undersöka olika strategier och belysa vilka som kan vara effektiva. Hur uppfattar olika aktörer rättvisa, vad är

24

trögt när vi vet så mycket både om problemet och om vilka lösningar det finns – ja, vi vet till och med mycket om varför vi inte använder lösningarna.

– Vetenskapsförnekelse är en viktig faktor. I andra fall är det politiken, att det finns väldigt höga trösklar för beslut.

Bevisbördan ligger på den som vill göra mer. Den som vill skärpa klimatmålen eller styrmedlen måste ofta visa att det är mer nytta än kostnader, medan den som vill ha business as usual sällan får krav på sig att visa detsamma.

I själva verket kan det vara mer lönsamt att satsa på miljö än att inte göra det. Sverige har varit ett föregångsland inom miljö- och klimatfrågor ända sedan miljöskyddslagen kom 1969, men har inte förlorat ekonomiskt på det. Snarare tvärtom, menar Mikael Karlsson.

– Det har visat sig empiriskt att föregångsländer inte förlorar konkurrenskraft och sysselsättning. Tvärtom kan man se att de som ligger före i miljöpolitiken är de länder i världen som har högst sysselsättning och bäst tillväxt.

Själva språkbruket får också klimatpolitiken att framstå som besvärlig och dyr, men idag ser alltfler politiker och företag klimatsatsningar som en möjlighet att bli världsledande. Stora företag satsar på grönt stål och batterier, och både dagligvaruhandeln och lantbruket satsar på ekologiskt. Det är ett sätt att stärka sig på marknaden.

OLIKA TYPER AV miljöproblem genom-

går liknande faser, menar Mikael Karlsson. När det gäller det miljöfarliga freonet

som tidigare fanns i sprayflaskor och i kylskåp, varnade ett par forskare redan i början av 70-talet för att ämnet kunde leda till en uttunning av ozonskiktet.

– Många i forskarsamhället tillbakavisade det som ”bara teori”, forskarna skrattades ut och kemiindustrin gav sig på dem.

Men sedan började man undersöka ozonuttunningen. 1985 visade brittiska forskare i mätningar att det verkligen fanns hål i ozonskiktet. Då började världen vidta åtgärder och det gick förvånansvärt fort.

– Vetenskap, politik och näringsliv gick hand i hand i accelererad fart. Näringslivet vaknade och politikerna ville visa framfötterna. Produktionen av freon gick ned väldigt snabbt och de forskarna fick nobelpriset i kemi 1995.

Dessa olika faser kan också appliceras på klimatförändringarna, som pekades ut av fysikern och kemisten Svante Arrhenius redan 1896. Det finns en tydlig fördröjning och även detta har Mikael Karlsson forskat kring.

I MITTEN PÅ MARS 2021 kom han till Uppsala universitet och institutionen för geovetenskaper. Här finns sedan 2015 en gästprofessur i klimatledarskap. Den senaste i raden (och nummer fyra) är Stefania Barca, forskare inom miljöhumaniora.

I forskningsmiljön finns också en grupp doktorander från olika ämnen vid universitetet, CEOS (Cemus forskarskola). De tillhör olika institutioner vid universitetet men har alla fokus på hållbar utveckling.

En av dem är Isak Stoddard, doktorand i geovetenskap.

– En betydande risk med klimatförändringarna är att de ofta framställs som ett problem som behöver fixas, men det är en förenklad syn.

Visst har klimatförändringarna mycket stora samhälleliga och ekologiska konsekvenser. Men det är även viktigt att se hur de är sympIsak Stoddard. tom på en i grunden

FOTO: GETTY IMAGES

Vi vet att snabba samhällstransformationer har skett historiskt, säger Mikael Karlsson, forskare i klimatledarskap.

I projektet Fairtrans ska man undersöka hur effektiva olika styrmedel är, till exempel att sätta bortre gränser för när man får sälja bensin, diesel och fossildrivna fordon.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

25

FOTO: TT

FOSSILFRI FRAMTID

Vid klimatmötet i Paris 2015 enades 175 länder om åtgärder för att sänka koldioxidutsläppen – en historisk händelse.

ohållbar och exploaterande samhällsutveckling, och det kräver alla möjliga infallsvinklar från olika discipliner, säger han.

Sachiko Ishihara är doktorand i kulturgeografi och forskar om människor som flyttat ut på landet i sydvästra Japan och deras syn på ”det goda Sachiko Ishihara. livet” jämfört med dominerande idéer i samhället. Hon får mycket stöd av sina kollegor i CEFO. – Förutom att få nya perspektiv är det viktigt för mig personligen att det är en så bra grupp. Att jobba med ett doktorandprojekt kan vara ganska ensamt och jag har inte så många kollegor som jobbar med hållbar utveckling på min institution.

Det är väldigt viktigt att ha en grupp där du kan bolla idéer.

26

PASCOAL JOÃO GOTA DELTAR i samtalet

på videolänk från Mocambique. Han är doktorand i arkeologi och forskar om miljöskydd i nationalparker och huruvida lokalbefolkningens erfarenheter och kunskaper tas tillvara av makthavarna.

När han presenterat sitt projekt för de andra har han fått många användbara synpunkter.

– När någon inom naturvetenskap, teknik eller samhällsvetenskap frågar om min forskning känner jag mig berikad, för det får mig att se andra perspektiv och synvinklar, som jag själv inte reflekterat över.

Helena Fornstedt, doktorand i teknikvetenskaper, forskar om innovationer och hållbar utveckling. Hon har fått många intressanta insikter sedan hon kom med i CEFO, till exempel genom att ta del av Pascoal João Gotas forskning.

– Det var superintressant och något jag annars inte skulle ha hört talas om.

Dessutom kommer jag att ha nytta av det i framtida forskningsprojekt. Jag är in-

genjör med intresse för industrin, men det som Pascoal har berättat om lokalbefolkningens perspektiv visar hur komplicerad frågan är. För mig är de glimtar jag får från de andra i CEFO något som får mig att tänka till och reflektera. ÄVEN OM CEFO har en bredare inriktning

än att bara handla om klimatfrågor är det förstås något de funderat mycket på. Vad tycker de om läget i samhället just nu, behövs det mer kunskap om klimatförändringarna?

– Vi behöver producera kunskap och know-how och nå ut till allmänheten och andra aktörer. Fast på samma gång behöver vi kunskap om hur vi människor kan ändra vårt beteende. I den processen behöver vi tänka på etiska frågor, Pascoal João Gota. frihet och demokrati,

FOSSILFRI FRAMTID

USA KOM IN OCH SADE: ”VI ÄR ÖVERENS OM ATT VI HAR GJORT FÖR LITE”. SEN KOM KINA IN OCH SADE: ”VI HÅLLER MED”. JAG VAR TÅRÖGD.”

som svart-vitt i media och det tror jag är väldigt farligt, även om det görs med de bästa intentioner. Det är en paradox, hur kommunicerar vi det forskarna säger om den allvarliga situation vi är i, samtidigt som vi håller oss öppna för framtiden?

för vi kan inte bara säga åt någon att ändra sitt beteende om de inte vill det, det är något vi behöver förhandla om, säger Pascoal João Gota.

Helena Fornstedt håller delvis med.

– Vi behöver mer lättillgänglig klimatrelaterad kunskap från många olika discipliner. Det finns redan mycket kunskap, men den är svår att få tag på, Helena Fornstedt. både för folk utanför akademin och för forskare utanför den akademiska disciplin där den producerats. Vi forskare uppmuntras inte att engagera oss populärvetenskapligt, men det behövs verkligen i samhället. Inte minst för att så mycket pengar pumpas in i ”fake news”-industrin i olika länder.

MIKAEL KARLSSON SER positivt på framtiden och säger själv att han har en optimistisk läggning, fast med en sakligt grundad hållning i klimatfrågan.

– Det har hänt väldigt mycket efter Parisavtalet. Vi vet att snabba samhälls­ transformationer har skett historiskt.

Berlinmurens fall hände ju inte sten för sten utan gick väldigt fort. Vi vet också att snabba teknologiska skiften har skett ibland, tänk till exempel på hur vi använder mobiltelefoner och it jämfört med för tio år sedan. På samma sätt tror jag att det här med att minska utsläppen från bilar inte är en linjär process. Vi får tekniksprång.

Han var med på klimatmötet i Paris i december 2015, efter att ha deltagit i flera tidigare klimatmöten, där EU, USA och Kina alltid stått emot varandra.

Den här gången var det annorlunda. Vid presskonferensen stod EU, Globala syd och Afrika–Karibien på scenen.

– USA kom in och sade: ”Vi är överens om att vi har gjort för lite”. Sen kom Kina in och sade: ”Vi håller med”. Jag var tårögd. Indien var ännu inte på banan men ställde sig bakom avtalet en vecka senare, berättar han.

ISAK STODDARD VILL däremot besvara frågan med ett ”nej”. Det behövs inte mer kunskap om klimatförändringarna.

Däremot behövs en ökad förståelse för den svåra situation som samhället och människan som art befinner sig i – och de stora konsekvenser det kan få i framtiden.

– Om du verkligen vill skapa mer förståelse måste forskare ta en annorlunda roll i förhållande till stora samhällsförändringar.

När forskare vill informera om de svåra etiska och materiella konsekvenserna av klimatförändringarna, finns det en risk att det används i politiska syften eller framställs i media på ett sätt som faktiskt ökar motståndet hos allmänheten, menar han.

– Det som kan hända när det här budskapet möter samhället är att vi ser vår framtid som förutbestämd, det är antingen att allt går åt helvete eller att vi måste göra x, y eller z. Det framställs ofta

KONTRASTEN VAR STOR mot toppmötet i Köpenhamn 2009 då USA:s president Obama flög in och antogs lösa klimatproblemen, men det blev kollaps. Och sedan dess har världen fortsatt.

– Även när Trump slutade samarbeta fortsatte de andra länderna. Det är en helt ny geopolitisk situation, det är inte så att de andra också lägger ned ambitionerna utan de lägger in en högre växel.

Med Biden som president har USA utmanat EU som världsledare inom klimatpolitiken, med höga ambitioner, mycket pengar och bra styrmedel. EU uppgraderar nu också sin klimatpolitik och i Sverige väntar nya åtgärder. Men det räcker inte, enligt Klimatpolitiska rådet, som är tillsatt av regeringen.

– Nu pratar man i politiken om att skärpa målen och åtgärderna. Utmaningen är stor men målen ligger inom räckhåll, säger Mikael Karlsson. ●

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

Fairtrans Forskningsprogrammets mål är att bana väg för en rättvis fossilfri framtid. Att utveckla klimatåtgärder som är socialt accepterade är en viktig del av programmet, utifrån en koldioxidbudget som är förenlig med Parisavtalet.

Tillsammans ska akademi, civilsamhälle och andra aktörer skapa vetenskapligt underbyggda strategier och ramverk som upplevs som rättvisa, motiverade och effektiva. Programmet finansieras av Mistra och Formas och Stockholms universitet är programvärd.

■

Parisavtalet Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Tre av de viktigaste punkterna är: ■

• Hålla den globala uppvärmningen långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

• Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år.

• Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.

Svante Arrhenius ■ En svensk fysiker och kemist (1859–1927)

som var verksam inom många delar av naturvetenskapen. Han var professor i fysik vid Stockholms högskola och blev den förste svenske nobelpristagaren när han fick Nobelpriset i kemi 1903. Han var först med att beskriva växthuseffekten, det vill säga koldioxidens förmåga att stänga inne värmestrålning år 1896. På detta sätt förklarade han sin teori om växlingen mellan istider och varma perioder beroende på växlingar i atmosfärens koldioxidhalt.

27

FOSSILFRI FRAMTID

”Vi måste få med oss människorna” För at t l yc k a s med e n h ållb ar e ne rgiom s t ällning b e hövs d e l s for sk ning om t e k nik , de l s om e lkon su me nt e n s be t e e nde oc h för u t s ät t ning ar i s a mh älle t .

C ajs a B ar t u sc h oc h J ohn Ö s t h , for sk are i ind u s t r i e ll t e k nik re s pe k t i ve kul t urge ogr af i v id U p ps al a uni ve r si t e t , bidr ar med olik a pe r s pe k t i v. text C A RO L I N E H O L M B O M foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

Omställningen till ett fossilfritt energisystem och förknippad elektrifiering har lett till kapacitetsbrist i många lokala elnät. Detta hotar samhällsutvecklingen i flera storstadsregioner, däribland Uppsala. Det menar Cajsa Bartusch, som tillsammans med kollegor i forskargruppen USER forskar om olika användarperspektiv.

– Det är inte mängden el vi använder som är mest problematisk, utan de toppar vi skapar när många använder mycket el samtidigt.

En av lösningarna är så kallad efterfrågeflexibilitet, det vill säga att elkonsumenter flyttar användning från tidpunkter på dygnet när det är trångt i elnäten, eller lagrar egenproducerad el vid tidpunkter när kapaciteten är god för att använda den senare när den inte är det, säger Cajsa Bartusch.

För att förstå hur elanvändare förhåller sig till elenergisystemet är det viktigt att ta hänsyn till ett stort antal faktorer. Hon menar att det behövs ett integrerat angreppssätt som beaktar interaktionen mellan individen, hens sociala miljö och det smarta elnätets tekniska kontext.

■

JOHN ÖSTH, PROFESSOR i kulturgeografi

vid Uppsala universitet, menar att det finns ett underliggande missnöje kopplat till var människor bor och huruvida de känner att de gynnas eller missgynnas. När man tittar på energiomställningen är det viktigt att inte skapa ett vi- och dom-förhållande eller stirra sig blind på genomsnitt och statistik. Det

28

handlar om att få med sig människorna, menar han. Annars kommer en energiomställning inte att fungera.

– Vilka faktorer gör att människor kan göra ett bättre miljömässigt val? Hur kan konsumenter se nyttan i att ändra sitt beteende kring energiförbrukning? För att kunna identifiera detta behöver man veta hur olika grupper i samhället ser på sådana här saker, säger John Östh och fortsätter: – Vi kan skapa ett oerhört effektivt energiomställningssystem, men om människor inte är villiga att hoppa på det har vi inte vunnit något. Det är bara hälften som handlar om själva energiomställningen. Resten, eller kanske majoriteten, handlar faktiskt om användarna och deras inställning.

ATT ANVÄNDAREN, i det här fallet elkon-

sumenten, spelar en avgörande roll håller Cajsa Bartusch med om. Teknikutvecklingen går fort men implementeringen av den är helt beroende av användarna.

– Under lång tid har energisystemet dominerats av stora, väletablerade företag och kännetecknats av centraliserad och högteknologisk produktion. Övergången till en energieffektiv, lågfossil och klimatsmart ekonomi kräver ett mer decentraliserat och öppet system som involverar hela samhället – i framtidens energisystem måste konsumenterna stå i centrum.

Potentialen att ändra ett beteendemönster ligger således inte enbart hos individen.

Omställningen till ett fossilfritt energisystem och förknippad elektrifiering har lett till kapacitetsbrist i många lokala elnät.

Om den individuella beteendeförändringen inte följs av förändringar i kulturellt delade normer och värderingar, eller stöds av teknik, styrmedel, reglering och infrastrukturer återgår individen snart till sitt "gamla" beteende.

Hur kan ni dra nytta av andra forskares kunskap i frågan om energiomställning?

John: – Genom att ”skaka hand” med olika grupper med olika infallsvinklar. När vi för ett resonemang och diskuterar blir det ofta en lång serie aha-upplevelser oss emellan. Jag och Cajsa har jobbat mycket med gemensamma ansökningar. Jag skulle säga att hon är bryggan mellan teknikvetenskaperna och människors beteende. Men jag kan pytsa in kunskap vad gäller komplexa geografiska bitar och människors rörelsemönster. Vi är också medlemmar i Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI). En plattform

Gränsöverskridande forskning Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI), är en tvärvetenskaplig plattform som syftar till att stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor. Den är öppen för alla anställda som har ett intresse av forskning om hållbarhet.

I FRAMTIDENS ENERGI­SYSTEM MÅSTE KONSU­MENTERNA STÅ I CENTRUM.” som genom gränsöverskridande samarbeten syftar till att stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor.

Cajsa: – Vi har nyligen fått betydande forskningsanslag för projekt med ett tydligt användarperspektiv. Vi ser det som en bekräftelse på behovet av samhälls- och tvärvetenskaplig forskning inom området smarta elnät samt en vilja att främja tvärvetenskap och samverkan med det omgivande samhället – i omställningen till ett hållbart energisystem.

Vilka frågor vill ni ska lyftas framöver inom det här området?

Cajsa: – Under senare år har vi upplevt en allt starkare klimatångest, men den tenderar inte att påverka vår elanvändning i någon större utsträckning. Vad beror det på? Den koden vill vi knäcka. Elkonsumenter är både motiverade och har förmågan att bidra till en snabb omställning till ett hållbart energisystem, men vad behöver vi göra för att de energirelaterade beteendeförändringar som krävs ska falla sig lika naturliga som källsortering?

John: – Jag är geograf och vill därför se hur saker och ting varierar på en rumslig nivå och mäta hur den geografiska variationen ser ut.

Var kommer det att vara lättare eller svårare att genomföra förändring? Kan vi kanske enklare nå en bred allmänhet och göra en energiomställning om vi når en specifik grupp eller gör en viss omställning före en annan? ●

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

Cajsa Bartusch, forskare i industriell teknik.

John Östh, professor i kulturgeografi.

29

ALZHEIMERS SJUKDOM

Fakta: PET-teknik Positronemissionstomografi (PET) som metod för diagnostik av Alzheimers sjukdom har utvecklats snabbt de senaste åren. Vid undersökningen tillförs kroppen ett radioaktivt spårämne. Med PET-kamera kan man därefter studera hur spårämnet tas upp och fördelar sig i kroppens celler eller organ.

PET-tekniken lämpar sig särskilt bra för sjukdomar som drabbar hjärnan, eftersom det är svårt att ta prover där. Att däremot ta en bild av hjärnan skadar inte patienten.

30

ALZHEIMERS SJUKDOM

P E T-T E K N I K AN VAN DS I K AMPEN MOT ALZHEIMERS SJUKDOM A lzhe ime r s sjukd om är e n av v år a v anlig a s t e de me n s sjukd om ar, me n än k r ävs de t myc ke t for sk ning för at t s t äll a d i a g nos oc h be h a ndl a sjukd ome n . For sk are v id U p ps al a uni ve r si t e t u t ve c k l ar PE T- t e k nik för at t kunn a s t äll a e n s äke r di a g nos , me n oc k s å t a red a p å om e t t l äke me de l funge r ar som de t är t änk t . text A N N I C A H U LT H foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

31

ALZHEIMERS SJUKDOM sådana koncentrationer i hjärnan att vi kan använda den med en PET-kamera.

PET-kameran avbildar hjärnan och detekterar radioaktivitet, så forskarna gjorde ännu en modifikation av antikroppen och taggade den med en liten radioaktiv märkning. Hittills har den nya PET-liganden testats på möss och visat sig binda till beta-amyloid i hjärnan.

DEN NYA TEKNIKEN kan bli användbar

JUST NU TESTAS en ny behandling mot Alzheimers sjukdom på Akademiska sjukhuset i en så kallad fas 3-studie. Det som testas är en antikropp som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och utvecklats vidare av företaget BioArctic.

Samtidigt utvecklar forskargruppen en så kallad PET-ligand av antikroppen, som ska kunna hitta spår av Alzheimers sjukdom i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom bildar nämligen proteinet beta-amyloid klumpar i hjärnan och det är just dessa proteinansamlingar som antikroppen letar upp.

EFTERSOM ANTIKROPPAR ÄR väldigt stora molekyler har de svårt att passera blod-hjärnbarriären och ta sig in i hjärnan.

Därför fick forskarna försöka lura in antikroppen i större mängder.

– Vi lade till en liten extra molekyl, en liten protein-domän, på antikroppen som binder till en receptor i blod-hjärnbarriären. Med hjälp av den kommer antikroppen in i hjärnan, som en fripassagerare, säger Stina Syvänen.

– Vi ökade upptaget av antikroppen nästan 100 gånger och då hade vi plötsligt

Dag Sehlin, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

32

även för att behandla sjukdomen, menar Dag Sehlin.

– De antikroppar som är i klinisk prövning nu har visat effekt hos patienter, men man måste ge dem i väldigt höga doser.

Det kan ge biverkningar och är också väldigt dyrt. Vår förhoppning är att om man använder den här antikroppen som tar sig in i hjärnan mycket mer effektivt, kan man få en effektivare behandling och mindre biverkningar, till en lägre kostnad.

Bara i Sverige finns det över 100 000 alzheimerpatienter och skulle man behandla alla blir det enormt stora kostnader.

Det kan vara ganska svårt för läkare att bedöma om någon som lider av minnesproblem har Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden skulle det gå att ställa diagnos ganska tidigt, redan innan patienten har några symtom. Men det är ju först när minnessvårigheter eller orienteringsproblem uppstår, som man söker hjälp.

– Då har sjukdomen redan pågått i kanske 15–20 år inne i hjärnan. Det är en utmaning med själva behandlingen, att egentligen skulle man behöva behandla patienter innan de upplever att de är sjuka. Just därför är det väldigt viktigt med träffsäkra och bra diagnosmetoder så att man så tidigt som möjligt kan upptäcka sjukdomen, säger Dag Sehlin.

nan innan man påbörjar ett behandlingsprogram och göra det igen efter ett tag för att se om läkemedelskandidaten har gjort vad den ska, säger Stina Syvänen.

REDAN I BÖRJAN av 2000-talet utveck-

MEN INNAN DET kan bli verklighet att

lades en PET-ligand, men den riktar in sig på proteinets hårda kärna, som är mer svårbehandlad. Med den nya PET-liganden är det i stället mer lösligt protein man hittar, den formen av beta-amyloid som rör sig omkring i hjärnan.

Genom att använda samma antikropp som man sedan ska använda för att behandla, vet man att det som är antikroppens målmolekyl verkligen finns i hjärnan.

– Att det har varit så svårt att utveckla läkemedel mot Alzheimers sjukdom är just för att vi har saknat metoder för att mäta om läkemedel i kliniska försök har en effekt. Med PET kan man avbilda hjär-

– Att det har varit så svårt att utveckla läkemedel mot Alzheimers sjukdom är just för att vi har saknat metoder för att mäta om läkemedel i kliniska försök har en effekt, säger Stina Syvänen, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

använda PET-liganden på människor, krävs en hel del forskning. Den receptor som används för att transportera antikroppen in i hjärnan skiljer sig mellan olika arter, så det som fungerar i mus behöver förändras för att fungera i människa.

Dessutom behöver antikropparna modifieras så att de försvinner snabbare ur kroppen. Då går det att få en injektion på morgonen och skannas i PET-kameran samma dag.

– Alla de här pusselbitarna måste vi först förbättra innan vi kan testa det i människor. Precis som i all annan forskning är det en ganska långsam process

och man måste ju vara väldigt säker på att det man i slutändan ska injicera i människor är någonting som inte är farligt och också är effektivt, säger Dag Sehlin.

FORSKARGRUPPEN VID INSTITUTIONEN

för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala tillhör de ledande i världen inom Alzheimerforskning. Överhuvudtaget ligger svensk forskning i framkant på det här området.

Och en sak är säker – behovet av att kunna behandla Alzheimers sjukdom kommer bara att öka i framtiden.

– Vi lever längre och längre och har bättre och bättre behandlingar mot cancer och hjärtsjukdomar. I framtiden kommer folk att dö av demenssjukdomar i högre utsträckning eftersom de överlever de andra sjukdomarna. Ålder är den absolut största riskfaktorn för att få Alzheimers sjukdom, så det finns ett enormt behov, säger Stina Syvänen. ●

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

PET-studie med modifierad, radiomärkt antikropp som visualiserar ökningen av beta-amyloid med stigande ålder hos Alzheimer-möss.

Den modifierade antikroppen binder till en receptor i blodkärlets väggar så att den aktivt transporteras över blod-hjärnbarriären och in i hjärnan, där den kan binda till sin målmolekyl, beta-amyloid.

33

PSYKISK HÄLSA

Anställda inom vården har befunnit sig mitt i stormens öga och tvingats uppleva maktlöshet över att många fler patienter än vanligt dött under svåra förhållanden. Många har traumatiserats.

34

PSYKISK HÄLSA

Pandemin psykiska halsan slår ojämnt mot den

P a nd e min h ar pr ä g l at v år a li v i öve r e t t år. I b ör j a n f a nn s f ar h å gor om at t re s t r ik t ione r n a skulle le d a t ill e n v å g av sj äl v mord oc h ps y k isk oh äl s a . M e n d e t h ar for sk ar n a ä nnu int e kunn at se . D äre mot är de t t ydlig t at t v is s a f ar i t myc ke t ill a . text Å S A M A L M B E RG foto I S TO C K P H OTO , M I K A E L WA L L E R S T E DT

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

35

PSYKISK HÄLSA

– Det är väldigt viktigt att komma ihåg att den här pandemin innebär så väldigt många olika saker för olika människor, säger Filip Arnberg, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.

Han har länge forskat i hur människor hanterar kriser och katastrofer. En grupp han konstaterar har tagit särskilt mycket stryk under coronapandemin är anställda inom vården. De har befunnit sig mitt i stormens öga och många har upplevt något som kallas moralisk stress.

Filip Arnberg, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri.

– Det är vanligt hos katastrofmedicinsk personal. De åker till katastrofer och har begränsat med resurser och måste fatta beslut som är jobbiga för dem själva och kan inte ge den vård de vill, säger Filip Arnberg.

PRELIMINÄRA RESULTAT från en studie

han leder visar att svensk vårdpersonal tampats med precis samma dilemma nu under pandemin. Orsaken är främst brist på både materiella resurser och personal.

– Det uppstår situationer när du inte kan följa din moraliska kompass på grund av olika saker. Jag skulle säga att bland fyra av fem som arbetar med covidvård är det vanligt att uppleva moralisk stress. Särskilt allvarligt var det under första vågen, säger Filip Arnberg.

Att situationen inom vården i vissa fall varit katastrofliknande är en uppfattning som delas av Emily Holmes, professor i psykologi vid Uppsala universitet. Sjukhusanställda som arbetat med de svårast sjuka covid-patienterna har slitit hårt, inte getts tid till återhämtning och tvingats uppleva maktlöshet över att många fler patienter än vanligt dött under svåra förhållanden.

Många har traumatiserats. Enligt en studie gjord på brittisk sjukvårdspersonal led så många som omkring 40 procent av intensivvårdspersonalen som arbetat med covidsjuka av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Motsvarande siffra för brittisk militär som arbetar i krigszoner var 10 procent, enligt andra studier.

EMILY HOLMES FORSKARGRUPP arbetar

nu med ett projekt där de undersöker om enkla strukturerade uppgifter i mobilen kan hjälpa traumatiserad sjukvårdspersonal som hemsöks av återkommande och obehagliga minnesbilder.

– De här påträngande minnena är otroligt korta, bara en halv sekund, men i den stunden återupplevs ett ögonblick, kanske en patients ansikte. Det kan också vara en del av stunden som kanske en gardin eller en tom säng. Hjärnan försöker fånga upp Enligt en studie gjord på brittisk sjukvårdspersonal led så många som omkring 40 procent av intensivvårdspersonalen som arbetat med covidsjuka av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

36

JAG SKULLE SÄGA ATT BLAND FYRA AV FEM SOM ARBETAR MED COVIDVÅRD ÄR DET VANLIGT ATT UPPLEVA MORALISK STRESS.”

någon varningssignal. Den kommer tillbaka dels visuellt och dels som känslor, säger Emily Holmes.

Prognosen för att bli frisk från PTSD är dock mycket god om rätt behandling sätts in. Men det behövs fortfarande mer kunskap om hur PTSD kan förebyggas.

Metoden som Emily Holmes forskargrupp utvecklat har visat mycket lovande resultat just i att förhindra PTSD från att utvecklas.

– Vi försöker hitta ett sätt att lugna ner hjärnan igen så att den inte lagrar de här hemska bilderna som återkommande, påträngande minnen. Man behöver inte prata om traumat i någon detalj, vilket skiljer den från andra psykologiska terapier, säger Emily Holmes.

Personer som deltar i studien har hittills varit positiva, och många har gett uttryck för att det finns ett stort behov av enkla me-

toder som den här som kan göras på egen hand och som både förebygger och hjälper mot återkommande, svåra minnesbilder. ÄVEN DE SOM varit sjuka i corona har

i vissa fall haft svårt att återhämta sig både fysiskt och psykiskt. Än så länge är långtids-covid dåligt utforskat, men flera studier är på gång. Kanske kan en psykologisk behandlingsform som kallas ACT (Acceptance and Commitment Therapy) hjälpa den här gruppen till bättre livskvalitet. Det hoppas i alla fall Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som ska undersöka saken närmare.

ACT har visat sig fungera vid kronisk smärta och går i korthet ut på att lära patienten att skapa strategier för att hantera besvären så att de inte styr livet. Person­erna får bättre psykologisk flexibilitet.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

Karin Brocki, professor vid institutionen för psykologi.

Emily Holmes, professor vid institutionen för psykologi.

37

PSYKISK HÄLSA

VI FÖRSÖKER HITTA ETT SÄTT ATT LUGNA NER HJÄRNAN IGEN SÅ ATT DEN INTE LAGRAR DE HÄR HEMSKA BILDERNA SOM ÅTERKOMMANDE, PÅTRÄNG­ ANDE MINNEN.” – Det handlar om förmågan att anpassa sitt beteende, emotioner och tankar efter situationen som är just nu, men ändå upprätthålla det som får en att må bra. Om man har den förmågan har man lite större motståndskraft mot att utveckla psykisk ohälsa.

Gillar man att gå på gymmet får man hitta på andra sätt att träna, säger Karin Brocki.

Hon var tidigt ute med att studera hur svenskars psykiska hälsa påverkas av pandemin.

– Första studien vi gjorde visade att under den tidigare fasen av pandemin ökade nivån av mental ohälsa markant, trots att vi i stort sett kunde leva som vanligt. Vi såg att det var de unga som mådde sämst. De som hade tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa hade störst risk för att må dåligt under pandemin, säger Karin Brocki.

ATT UNGA GENERELLT mådde sämre än

äldre kan förklaras av de stora förändringar som sker i början av vuxenlivet och som är förenade med en oro. Kanske går flyttlasset till en annan ort för att studera, ekonomin är som regel inte så stabil och över huvud taget finns många frågetecken om framtiden. När en långvarig kris som pandemin slår till förstärks de existenti­ ella frågorna.

Karin Brocki har också tittat närmare på hur familjer med små barn påverkats av pandemin. I en stor internationell studie har hon och kollegor från bland annat University of Cambridge undersökt familjer med barn i åldrarna 4–7 år i sex olika länder: Kina, Storbritannien, Sverige, USA, Italien, Australien. Graden av restriktioner har varierat mycket mellan de olika länderna.

– Vi mätte föräldrarnas mående, konflikter mellan föräldrarna och mellan föräldrar och barn, förmågan att upprätthålla rutiner under pandemin och barnens mående och fungerande i vardagen. Vi såg då att resultaten, oavsett land, visade samband mellan ökade nivåer av psykisk ohälsa hos föräldrarna under pandemin och barnens mående. I de familjer där föräldrarna rapporterade en ökad mental stress under pandemin fungerade också barnen sämre genom ökade nivåer av hyperaktivitet, trots och emotionella svårigheter, berättar Karin Brocki.

Många mår psykiskt dåligt i spåren efter pandemin. Karin Brocki och Emily Holmes forskar båda om detta, fast ur olika perspektiv.

NÅGRA TYDLIGA MÖNSTER mellan hur

hårda restriktionerna var i ett land och familjens psykiska mående kunde forskarna inte se.

– En förklaring till de observerade sambanden mellan föräldrars och barns mående under pandemin kan vara att föräldrarnas förmåga att stötta barnens självreglering av känslor och beteenden blir störd. Självregleringsförmåga hos barnen utvecklas senare så de behöver stöd från föräldrarna att reglera sitt beteende under förskoleåldern. Om samspelet mellan föräldrar och barn blir rubbat får det tydliga effekter på barnets mående eftersom vi vet att självregleringsförmåga hänger starkt ihop med mentalt mående och olika typer av beteendeproblem. En viktig aspekt som påverkar föräldra-barn-relationen är just

38

föräldrarnas anpassningsförmåga i vardagen och emotionellt, säger hon.

Förmågan att upprätthålla rutiner och göra sådant som får oss att må bra, som att motionera och vårda sociala kontakter är över huvud taget något som är viktigt för att vi ska klara av att hantera kriser som den pågående pandemin.

– Det som är så speciellt för pandemin är att påfrestningen är så långvarig. Den har hållit på i mer än ett år och med ganska stora begränsningar av friskfaktorer för vår hälsa, förklarar Filip Arnberg.

SOM PROGRAMDIREKTÖR för Kunskaps­

centrum för katastrofpsykiatri har han studerat många allvarliga kriser och han tycker att pandemin är svår att jämföra med andra händelser som tsunami- och

Estroniakatastroferna. Det som utmärker den är att den är så utdragen i tid.

Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet inrättades 2002 på uppdrag av Socialstyrelsen. I svallvågorna efter Estroniakatastrofen blev det uppenbart att samhället behövde samla kunskap om svåra händelser för den tenderar att glömmas bort och samhället får börja om på nytt vid varje ny kris. Det är ett av flera kunskapscentra vid svenska universitet som är relaterade till katastrofmedicin.

– Man kan sammanfatta vårt uppdrag som att vi skapar, inhämtar och sprider ny kunskap om psykiatriska och psykosociala aspekter av svåra händelser. Vi har ett lite bredare uppdrag än en vanlig forskargrupp i och med att vi också ska bidra med expertkunskap till Socialstyrelsen. Med

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

bidrag av andra myndigheter och organisationer försöker vi också sprida kunskap till allmänheten på olika sätt, säger han.

Något han genom sin forskning slagits av är att de flesta människor tycks klara kriser bra.

– Det ska ofta till en befintlig belastning eller att stressorn är särskilt stor för att vi ska känna att vi inte alls kan hantera en händelse. Vissa tycker att det låter optimistiskt, men jag är övertygad om att det är så efter att ha gjort undersökningar av bussolyckor, Estoniakatastrofen, tsunamin, flygkraschen i Gottröra, branden på Scandinavian Star, branden i Västmanland och så pandemin, säger Filip Arnberg. ●

39

UNIVERSITETSLIV

Ett annorlunda studentliv H ur h ar de t v ar i t at t s t ud e r a oc h lev a s t ud e nt li v unde r p a nd e min? De t f inn s en hel del nackdelar men ock så fördelar, t ycker några studenter vi har prat at med. text A N D E R S B E R N DT foto P R I VAT, J U L I Á N M AC H U C A

I

mitten av mars 2020 blev all undervisning vid Uppsala universitet digital över en natt.

– Lärarna har kämpat och ska ha beröm, de har verkligen försökt göra så gott det går.

Men det har tyvärr ändå blivit en sämre upplevelse för oss studenter. Jag tror inte vi har lärt oss lika mycket under den här tiden och jag tror det kommer att synas i framtiden, säger Linnea Lindström, student på politices kandidatprogram.

Linnea Lindström menar att mycket av dynamiken kring undervisningen försvinner när den sker digitalt.

– Man ska inte underskatta de små samtalen före och efter till exempel ett seminarium, säger Linnea Lindström.

EN DELVIS ANNAN upplevelse har Anthony Gundstedt, student på civilingenjörsprogrammet i elektroteknik. Han går en utbildning som normalt har mycket schemalagd undervisning och beskriver det som lite lyxigt att själv välja när

40

man vill lyssna på en inspelad föreläsning.

– Du kan disponera din studietid själv. Men det har blivit mindre interaktion när många lyssnar i efterhand, säger Anthony Gundstedt. Även för Rodi Misto, som studerar på läkarprogrammet, har det inneburit att vardagsstressen har minskat.

– Du måste inte ta dig till campus och det är skönt att kunna se föreläsningen i efterhand om man missar den. Det har inneburit en flexibilitet som man bör utnyttja i framtiden.

Men det har varit svårt med motivationen, säger Rodi Misto.

PROBLEMET ATT HÅLLA

igång motivationen håller Mimmi Synnergren, student i historia och litteraturvetenskap med om. Hennes ämnen har normalt sett mindre mängd schemalagd undervisning.

– För mig har det varit kämpigt, jag har verkligen saknat kontakten med lärarna, säger Mimmi Synnergren. Vi

brukade sitta mycket på universitetsbiblioteket Carolina, då kunde man diskutera och prata.

Vi försökte sitta där i början av pandemin men det kändes inte ansvarsfullt. Men när man sitter själv på sin kammare är det svårt att hålla fokus.

Alla fyra betonar vikten av studiekamrater att studera och umgås med.

– Det är så otroligt synd om de nya studenterna som började under pandemin. Jag har haft

en klick med tre-fyra vänner, vi har träffats och det har varit jättebetydelsefullt. Hade nog inte klarat av att vara helt själv, säger Linnea Lindström.

EN DEL STUDENTER valde

att åka hem till sina familjer när pandemin bröt ut. Men Linnea Lindström valde att bo kvar i studentlägenheten på 19 kvadratmeter.

– Det mentala måendet har fått offras för att hantera pan-

En "sommargasque" utomhus som Linnea Lindström och Cornelia Gårdmark anordnade i juni förra året.

– Vi har valt att vara ganska isolerade, säger Rodi Misto, här ute i skogen på jakt efter blåbär.

– Utan min flickvän hade det blivit ganska ensamt, säger Anthony Gundstedt (i mitten).

Här på grillfest med kompisar.

demin. Jag har full respekt för det men det har varit extremt jobbigt, inte minst den personliga lockdown som varit våren 2021, säger Linnea Lindström.

– Om jag inte haft min flickvän här hade jag nog flyttat hem, säger Anthony Gundstedt.

Utan min flickvän hade det Linnea Lindström på en digital bal som föreningen Uppsala Politicesstuderande anordnade i april 2021.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

blivit ganska ensamt.

– Som läkarstudent träffar man patienter hela tiden och man vill förstås inte föra smittan vidare till patienter eller in på vårdavdelningen. Det vill man bara inte vara med om. Så vi har valt att vara ganska isolerade.

Jag har en sambo och det har hjälpt mig jättemycket och minskat behovet av andra sociala kontakter, säger Rodi Misto.

– Men om den här pandemin hade hänt utan att vi haft tillgång till tekniken hade det förstås varit mycket tyngre, säger Linnea Lindström. Och studentföreningarna har imponerat med olika kreativa sätt att umgås. Jag var bland annat på en digital bal med frågesport, spex och digitala smågrupper.

Det var riktigt roligt, säger Linnea Lindström. ●

41

UNIVERSITETSLIV

42

ÅRETS ALUMN

UNIVERSITETSLIV

Jenny Larsson M iljöint re s se t v äc k t e s t id ig t för J e nny L ar s son , som är Å re t s alumn 2 021 v id U p ps al a uni ve r si t e t . S om vd för H i t ac hi A B B Powe r G r id s i Sve r ige ar b e t ar hon för e t t fos sil fr i t t s a mh älle – me n oc k s å för m å ng f ald oc h e t t ink lud e r a nd e le d ar sk a p. text A N N I C A H U LT H foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

■”

Jenny Larsson gör en lysande ingenjörskarriär och är en förträfflig förebild för universitetets studenter med sin karriärväg, sitt miljöintresse, gedigna ledarskap och engagemang”. Så står det i motiveringen till att Jenny Larsson får utmärkelsen Årets Alumn.

Hennes miljöengagemang började redan 1986, med Tjernobylkatastrofen som inträffade när hon var tolv år. Hon bodde i Gävle och såg på nära håll förödelsen som följde i kärnkraftsolyckans spår.

– Det föll ett radioaktivt regn över stora delar av Sverige och väldigt mycket i Gävletrakten där jag bodde. Det blev så påtagligt för mig, min familj och mina vänner att det kunde inträffa saker som påverkar vår miljö och oss människor. Det var då insikten kom att jag vill jobba med det proaktiva och med miljöfrågor.

HON UTBILDADE SIG vid Uppsala universi-

tet och 1998 tog hon civilingenjörsexamen i miljö- och vattenteknik. Efter flera år på Vattenfall och tre år som vd för Gotlands Energi AB kom hon 2018 till ABB Power Grids. Två år senare blev hon vd och samma år skapades ett Joint Venture tillsammans med Hitachi.

Det globala företaget Hitachi ABB Power Grids bildades med Jenny Larsson som VD i Sverige.

– Vi står för den teknologi som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt samhälle via elektrifiering, som ju är nödvändigt

för att sänka fossila utsläpp i olika sektorer.

Energisektorn är en väldigt stor del av vår kundkrets men vi jobbar också direkt mot industrikunder och kunder inom transport och infrastruktur, säger Jenny Larsson.

KARRIÄR: Civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet 1998. Har haft chefsuppdrag sedan 2002 vid Vattenfall, Gotlands Energi och ABB och är nu vd för Hitachi ABB Power Grids i Sverige. Styrelseordförande i Näringslivets Transportråd och ledamot i Elektrifieringskommissionen.

NATION: Norrlands nation, men var också mycket på Östgöta nation för musikens skull.

INSPIRERAS AV: Människor som har mod och törs kliva fram och driva förändring. Ett gott ledarskap och respekt för alla oavsett roll och bakgrund.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

SOM LEDARE ARBETAR hon för mångfald

och jämlikhet, något som också lyfts fram i motiveringen till årets alumn: ”I sina olika befattningar har hon drivit jämställdhets- och mångfaldsfrågor och aktivt arbetat för att få in fler kvinnor på ledande positioner”. För henne är det en självklarhet att jobba aktivt med dessa frågor.

– Att möta medarbetare med respekt och intresse oavsett vad man arbetar med inom en organisation är en ledstjärna för mig. Det är viktigt att jobba tillsammans som ett lag.

Vi behöver också vara olika, med olika bakgrunder. Då blir vi ett mer innovativt och kreativt företag, som får fram det som kunderna vill ha.

NÄR HON SER TILLBAKA på studietiden i

Uppsala minns hon den stora bredden och hur roligt det var att träffa studenter från många olika utbildningar på nationerna. Framför allt minns hon gemenskapen på utbildningen. Är det något särskilt du lärde dig i Uppsala, som du sedan haft nytta av?

– Ja, massor. Lärarna och professorerna låg i framkant när det gällde hållbarhetsfrågorna och miljökunnandet. När jag läste utbildningen var det långt ifrån alla organisationer och företag som hade hållbarhet på agendan överhuvudtaget. Men för oss var det en naturlig del av utbildningen som vi fick med oss i ryggraden när vi sedan gick vidare. Det tycker jag har varit värdefullt. ●

43

UNIVERSITETSLIV

En ceremoni i tiden För först a gången har Uppsala universi­ tetet genomför t en doktorspromotion helt in absens, det vill säga på dist ans. " Det blev bät tre än jag hoppats, under omst ändigheterna var det def initiv t lyckat", säger Mar tin Mickelsson, en av de som promoverades finklädd i kostym och kravat t . text A N D E R S B E R N DT foto M I K A E L WA L L E R S T E DT

44

UNIVERSITETSLIV

P

å grund av pandemin genomfördes vårpromotionen 2021 via en direktsändning utan att de inblandade kunde mötas. Även om ceremonin skedde på distans så sköts kanonsalut mitt i Uppsala precis som vanligt och doften av krutrök var tydlig vid universitetshuset även långt efter ceremonin. Och som brukligt var det den militärkulturhistoriska föreningen Jämtlands fältartilleri klädda i uniformer modell 1873 som sköt saluten med tre kanoner.

– De flesta som doktorerade samtidigt som mig avvaktar med att promoveras, berättar Martin Mickelsson. Men jag åker snart till Zimbabwe för ett postdok-projekt och kommer att vara utomlands till 2024 och då missar jag tidsramen för att promoveras.

DOKTORSPROMOTIONEN ÄR en symbolisk övergångs­

ceremoni i universitetsaulan för dem som tagit doktorsexamen. Men nu fick de som promoverades och åhörare följa den hemma eller på annan plats via dator. I universitetsaulan befann sig bara rektor, promotorer, ceremonipersonal och eldledningen för fältartilleriet.

Martin Mickelsson var ensam i sin lägenhet under ceremonin. Men han hade skapat ett socialt sammanhang genom att bjuda in vänner, familj, kollegor och samarbetspartners till ett zoomrum där han också streamade direktsändningen.

– På det sättet kunde fler delta, det blev mer tillgängligt. Det kom och gick kanske femton-tjugo personer under

de timmar som ceremonin varade och vi kunde prata med varandra, skåla och reflektera över ceremonin istället för att få träsmak av att sitta i aulan, ler Martin Mickelsson.

MARTIN FICK BESÖK i zoomrummet av kollegor från Lettland och flera kollegor från Campus Gotland som aldrig varit på en promotion i universitetshuset fick möjlighet att vara med.

– Det är flera som hört av sig efteråt och berättat att det var kul att vara med via mitt zoomrum. Många var positivt överraskade över hur bra det blev, berättar Martin Mickelsson och skrattar.

Normalt sett binds lagerkransar för doktorer inom filosofiska fakulteter men så blev det inte i år. Martin Mickelsson hade därför ingen lagerkrans att sätta på sig under ceremonin.

– Det gick jag tyvärr miste om. Min mamma som också doktorerat inom filosofisk fakultet har kvar sin lagerkrans.

Men jag förstår att det logistiskt blev oöverstigligt.

EFTER ATT HA FÅTT heders-

tecknen förs de nya doktorerna i vanliga fall över trapporna på talarstolen eller parnassen som det heter i promotionssammanhang.

– Det var annorlunda i år men ceremonin genomfördes och togs på allvar. Min mamma som själv promoverats konstaterade att jag fick hela akten med tal och musik för mig själv eftersom jag var ensam om att promoveras vid min fakultet.

Jag blev inte en i mängden. Jag hade också ordnat så att direktsändningen visades på storbild här hemma, så det blev pampigt för mig, skrattar Martin Mickelsson. ● Fotnot: När det här publiceras har frågan om lagerkransen lösts. Efter att ha faktagranskat artikeln ordnade ceremonipersonalen så att Martin Mickelsson fick en lagerkrans till slut.

Doktorspromotion

Normalt sett har Uppsala universitet två doktorspromotioner per år men på grund av pandemin kunde promotionerna i maj 2020 och januari 2021 inte genomföras.

Under en högtidlig promotionsakt i universitetshusets aula får de nya doktorerna ta emot hederstecken: hatt eller lagerkrans samt diplom.

När den nya doktorn förs över parnassen, som symbo­ liserar det grekiska gudaberget, är det en symbolisk handling för att hen från och med nu ges rättighet att ge akademisk undervisning.

Martin Mickelsson ordnade så att direktsändningen visades på stor­­bild här hemma, så det blev pampigt.

Skål – på distans. Martin Mickelsson bjöd in vänner, familj, kollegor och samarbetspartners till ett zoomrum där han också streamade direktsändningen.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N | 2 021 / 2 02 2

45

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

TILL SIST

Brev från Segerstedt

HÅLLBARHET Uppsala University Campus Garden är ett projekt som syftar till att bygga en trädgård för att odla mat på ett universitetsområde, med målet att minska universitetets klimatpåverkan när det gäller koldioxidutsläpp.

– Vi skapar trädgården på ett tidigare outnyttjat utrymme vid Villavägen, med återvunna material och lösningar som inte ger något avfall, säger projektledarna Sagnik Sinha Roy och Otilia Björndahl João.

De är inspirerade av permakulturprinciper och målet är att integrera trädgården med befintliga ekosystem.

– Vi hoppas kunna involvera och engagera olika aktörer och nivåer inom universitet

Projektledarna Sagnik Sinha Roy och Otilia Björndahl João (i mitten) tillsammans med några volontärer.

och samhälle för att främja hållbarhet, medvetenhet, reflektion och gemenskap.

Med vår tvärvetenskapliga bakgrund är trädgårdens mål både ekologiska och sociala.

Sagnik Sinha Roy och Otilia Björndahl João ansökte till Uppsala universitets klimatpott med idén om att skapa gemensam trädgård – och fick finansiering. Climate Change Leadership node (CCL) har också bidragit med finansiering och Akademiska hus har lånat ut marken.

Äkta horn från blåbocken KULTURARV Blåbocken är ett av de mest sällsynta djuren i musei­ samlingar av de däggdjur som dött ut i historisk tid. Nu visar en DNA-undersökning att museiexemplaren är ännu färre än man trodde – bara fyra exemplar. På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm finns ett monterat skinn med horn från en hane, som är äkta. På Evolutionsmuseet i Uppsala finns ett par horn monterade på en platta, som också är äkta enligt dna-undersökningen

46

BILD: JOHAN WAHLGREN

Här odlas klimatsmart mat

LITTERATUR Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908–1999) efterlämnade papper har nu blivit tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet genom universitetsbiblioteket. Segerstedts arkiv innehåller material från 1930-talet till 1990-talet. Här finns omkring 4 500 brev, ungefär 900 tal och föredrag, biografiska uppgifter, dagboksalmanackor, manuskript och mycket annat.

På det här sättet kan man skala upp psykologisk expertis och hjälpa många människor att uppleva meningsfullhet. En ökad meningsfullhet kan teoretiskt sett agera som en skyddsfaktor för exempelvis lindrigare former av depression- eller ångestsyndrom.”

Mamduh Halawa, Årets Uppsalastudent 2020, som har tagit fram mobilappen Zeeds som skapar meningsfulla vanor.

BILDEN

Nobel Prize Museum har bestämt innehållet i 43 gamla flaskor och burkar från Alfred Nobels laboratorium, i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet.

– En förvånansvärt välbevarad samling kemikalier, säger Adolf Gogoll, professor vid institutionen för kemi-BMC. Det var Adolf Gogoll som utförde de kemiska analyserna, efter att ett 40-tal flaskor och burkar fraktats till Uppsala från Nobelmuseet i Karlskoga. Det var stora burkar med oorganiska salter och oxider och i flaskorna fanns diverse vätskor.

■

Utsätts kemikalier för luft och dagsljus så kan de antingen oxideras (reagera med syre) eller polymeriseras. Men så hade inte skett, konstaterar Adolf Gogoll.

– Det var många som såg helt rena ut. Om någon sagt: Det här köpte jag igår från vår vanliga kemikalieleverantör hade jag inte fattat minsta misstanke att det inte var så. Det var bara ett fåtal av alla dessa organiska ämnen som visade på sönderfall VID ANALYSEN HITTADES

tungmetaller som bly och krom.

Vissa flaskor innehöll ämnen som används vid dynamittillverkning, medan andra innehöll blandningar och möjliga spår av kemikaliska reaktioner som Alfred Nobel eller någon av hans

kollegor arbetat med.

Intresset för kemins historia har Adolf Gogoll haft länge. När institutionen flyttade till BMC från gamla Kemikum i Engelska parken år 2002 var han med och byggde upp en liten utställning i trapphallen med gamla föremål, kolvar och laboratorieglas. En doktorand, som hjälpte till i arbetet, fick senare jobb på Riksantikvarieämbetet.

– När sedan behovet uppstod att bestämma innehållet i Nobels gamla flaskor, tänkte hon på mig och på det viset fick jag uppdraget.

Professor Adolf Gogoll från Institutionen för Kemi-BMC vid Uppsala universitet.

/ A N N I C A H U LT H

Flaskor från Alfred Nobels laboratorier.

FOTO: DAN LEPP

Alfred Nobels kemikalier

TILL SIST

FOTO: STEWEN QUIGLEY

Framtidens universitetsmiljö Den fysiska miljön och samspelet med staden, i Uppsala och Visby, är viktiga förutsättningar för Uppsala universitet att vara en mötesplats för excellent forskning och utbildning och ett kreativt nav i de båda regionerna. Men hur ska universitetets fysiska miljö utvecklas under de kommande decennierna?

För att ge svar på frågan har Uppsala universitet, i bred dialog inom och utanför universitetet, tagit fram en plan som ska ge vägledning och förutsättningar för Uppsala universitets framtida fysiska miljö – Utvecklingsplan 2050.

■

Det handlar bland annat om ökad samverkan och hållbarhet, men också om en utveckling mot ett sammanhängande universitetsområde i Uppsala snarare än flera olika campus. Det innebär utvecklade stadsstråk och tätare kopplingar mellan universitetets verksamheter och till andra aktörer.

I Visby ser man möjligheter till utveckling av området kring inre hamnen för att kunna rymma ytterligare universitetsverksamhet.