Nya horisonter nr 2-2014 by Uppsala universitet

NYA Nr 2. 2014 HORISONTER

MAGASIN FRÅN UPPSALA UNIVERSITET

tema:

RYMDEN FINNS DET LIV PÅ ANDRA PLANETER? Sid 4

UR INNEHÅLLET:

ETT NYTT FÖNSTER MOT UNIVERSUM Sid 8 BENEN BERÄTTAR OM KUNG ERIK Sid 16 BOTA CANCER MED ETT PAR NÅLSTICK Sid 18

NYA Nr 2. 2014 HORISONTER I DETTA NUMMER: TEMA: RYMDEN 4 Finns det liv på andra planeter? 7 Första bilderna från Rosetta 8 Ett nytt fönster mot universum

Var går gränsen för kunskap?

10 Mikroteknik för rymden

MÄNNISKAN ÄR VETGIRIG och vi vill ständigt lära oss mer. Vi vill utvecklas och komma längre, men frågan är hur långt vi kan nå? Alla har vi väl tittat upp mot stjärnorna, känt oss små och funderat över oändligheten. I detta nummer av Nya Horisonter får ni möta några av Uppsala universitets rymdforskare. Rymden har alltid intresserat människan. Kunskapen har byggts upp under hundratals år och rymdforskning är en tydlig illustration av att forskning kräver ihärdighet, samarbeten, långsiktighet och akademisk frihet. Ett viktigt dokument som understryker betydelsen av självständighet, integritet och fri forskning är Magna Charta-deklarationen. Hittills har det undertecknats av cirka 770 universitetsledare från hela världen. Dokumentet är daterat september 1988 då bland annat vår dåvarande rektor Martin H:son Holmdal satte sin signatur på dokumentet. I september möttes många ledare för universitet som precis som vi antagit Magna Chartas principer. Det var ett historiskt möte eftersom evenemanget för första gången genomfördes utanför Bologna. Universitetets frihet och integritet är viktigt att värna, men det är minst lika viktigt att se till att kunskapen är tillgänglig för alla. Det breddande deltagandet ger nya perspektiv och bredare kunskap, därför arbetar vi för att så många som möjligt ska kunna studera vid Uppsala universitet. Ett exempel är elitidrottare som kombinerar sin idrott med heltidsstudier. I Uppsala finns ett stort utbud av idrottsklubbar och över 90 av våra studenter satsar eller vill satsa på en idrottskarriär. Att underlätta för dem är ett sätt att säkra mångfalden. Jag är övertygad om att det är viktigt att ge möjligheten för de som vill komma till Uppsala universitet att hitta en balans mellan studier, forskning, arbete, intressen och familj. Själv tar jag ibland en paus från mitt fantastiska, ofta krävande arbete och ger mig ut i naturen i min kajak. Då laddar jag batterierna. Hur balansen ser ut är olika för alla. När vi är i balans arbetar vi bättre tillsammans. Då tar vi oss tid till att förstå varandra och inspireras av nya idéer. Då når vi längre. n

16 Reportage: Benen berättar om Erik den helige

Eva Åkesson, rektor

Universitetets frihet och integritet är viktigt att värna, men minst lika viktigt att se till att kunskapen är tillgänglig för alla. 2

12 Science fiction – inte bara underhållning

18 Att bota cancer med ett par nålstick 20 Forskarprofilen: Maria Strømme 24 Fråga i fokus: Köttkonsumtion på katastrofens rand 28 De varvar elitidrott och studier 30 Utbildning om äldreomsorg gav effekt 32 Genustänk ska ge nya jobb 33 Uppsala blev mötesplats för äldrefrågor 34 Ångström 200 år. Forskarkarriären gick i arv 36 Alumnprofilen: Fredrik Lindström 38 Klimatexperten Pär Holmgren

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning och utbildning. Det ges ut två gånger per år och finns också i en engelsk version, New Horizons. Magasinet kan beställas kostnadsfritt eller laddas ner som PDF på adressen: www.uu.se/nya-horisonter Adress:

Kommunikationsenheten, Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala

Redaktör: Annica Hulth, annica.hulth@uadm.uu.se Redaktion: Magnus Alsne, Anders Berndt, Anneli Björkman, Reihaneh Dehghani, Sara Gredemark, Linda Koffmar, Anna Malmberg, Anneli Waara. Ansvarig för innehållet: Urban Lindberg Layout: Torbjörn Gozzi Tryck: Danagård Litho

Genom att vi valt att använda detta papper har vår klimatpåverkan reducerats med drygt 35 procent. Papperet är producerat i Sverige och vattenförbrukningen vid pappersproduktionen är unikt låg. Skogsråvaran uppfyller FSC®´s märkningsregler”. N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Finns det liv på andra planeter?

Uppsalaastronomer bygger ett instrument som kan bli det första att spåra utomjordiskt liv.

… om en kung.

Mannen som talar med människor.

När Fredrik Lindström kliver upp på scenen eller syns i teverutan vill han roa, upplysa och uppfostra.

Maria Strømme.

Elitidrott och studier.

Rymden kommer närmare RYMDEN UTMANAR OSS MED OÄNDLIGA PERSPEKTIV och avstånd som inte går att

greppa. Samtidigt kryper den närmare. Forskare jobbar just nu med att förbättra ett instrument i Chile så att det kan mäta signaler från andra solsystem och så kallade exoplaneter. En del av dessa planeter liknar jorden och finns inom den ”beboeliga zonen” i sitt solsystem. Kanske finns det liv även där. Det låter som science fiction – och faktum är att litteraturen och forskningen ofta har gått hand i hand just när det gäller rymden. Och precis som astronomi har intresserat människan i alla tider fanns den litterära genren science fiction redan på antiken. Det är ett kunskapsfält med rötter långt bakåt i tiden. I år firar vi 200-årsdagen av vetenskapsmannen Anders Ångströms födelse. Han är känd för sitt banbrytande arbete inom spektralanalysen – en metod han använde för att mäta vilka ämnen som finns i solens atmosfär. Den kunskapen används än idag, till exempel av Uppsalaforskarna Eric Stempels och Nikolai Piskunov i deras arbete med att fånga signaler från planeter i fjärran solsystem. n

Annica Hulth, redaktör annica.hulth@uadm.uu.se

TEMA: RYMDEN T E X T : K I M B E R G S T R Ö M F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T, E S O

Finns det liv på andra

PLANETER?

Uppsalaastronomer bygger ett instrument som kan bli det första att spåra utomjordiskt liv. Instrumentet kommer att kunna analysera atmosfärer på planeter som kretsar runt andra stjärnor än solen och ska stå färdigt 2017.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Eric Stempels och Nikolai Piskunov har förutsättningar att få mycket observationstid med instrumentet i Chile, som ska byggas om för att mäta ljus från exoplaneter utanför vårt solsystem.

bar från magi och teknikens magi börjar göra det till synes omöjliga möjligt. Nikolai Piskunov och Eric Stempels vid Uppsala universitets astronomiska observatorium är inblandade i ett sådant projekt. Piskunov är professor i observationell astrofysik och Stempels är forskare, båda vid institutionen för fysik och astronomi. Projektet går ut på att använda ett redan existerande instrument, som finns vid det Europeiska sydobservatoriet ESO i Chile. Instrumentet heter CRIRES (CRyogenic high-resolution InfraRed Echelle Spectrograph), och det ska nu byggas om till ett nytt instrument, CRIRES+, med den senaste tekniken. CRIRES är en spektrograf som arbetar i det infraröda området. En spektrograf delar upp ljuset i dess våglängdsmässiga beståndsdelar för att kunna analysera styrkan i de olika våglängderna. Eftersom alla ämnen har karaktäristiska ”våglängds-fingeravtryck”, går det att bestämma vilka ämnen föremålet som sänt ut ljuset består av. – Det infraröda området innehåller mängder av spektrallinjer från molekyler i jordens atmosfär, som koldioxid, koloxid, vattenånga, ozon och metan. Det är molekyler som är väldigt intressanta när man vill ta reda på om det finns liv på en planet. Vi känner inte till någon annan process än liv som kan ge upphov till mätbara mängder ozon, till exempel. Så skulle vi hitta ozon i atmosfären till en planet i ett annat stjärnsystem är det idag svårt att tolka det på annat sätt än att det finns liv på den planeten.

… skulle vi hitta ozon i atmosfären till en planet i ett annat stjärnsystem är det idag svårt att tolka det på annat sätt än att det finns liv på den planeten.

DET ÄR SVÅRT att föreställa sig en vetenskaplig upptäckt med större tyngd. Skulle det hända är nog oddsen på ett kommande nobelpris ganska

Sol

Gliese 581

Beboelig zon Möjlig utvidgning av den beboeliga zonen

ILLUSTRATION: ESO

vårt solsystem bara teorier. Idag har astronomer upptäckt närmare två tusen planeter utanför vårt solsystem – exoplaneter – och antalet ökar ständigt. Dessa planeter ligger tiotals, hundratals eller tusentals ljusår från oss, så det kan verka helt hopplöst att göra annat än få en glimt av dem. Men som science fiction-författaren Arthur C. Clarke sa så är tillräckligt avancerad teknik oskilj-

Stjärnans massa

FÖR TRETTIO ÅR SEDAN var planeter utanför

Avstånd från stjärnan Den beboeliga zonen varierar beroende på vilken typ av stjärna man tittar på. Överst ligger solen, och lägre stjärnan GL 581 med sina planeter. Denna stjärna är kallare än solen, och därmed ligger den beboeliga zonen närmare stjärnan.

FORTS.

Finns det liv på andra

PLANETER?

låga. Och det är forskare vid Uppsala universitet som leder projektet. Att de molekyler de vill studera är så vanliga i jordens atmosfär ställer också till ett problem, eftersom de absorberar just de spektrallinjer astronomerna vill observera. – Lösningen är att använda ett instrument med väldigt hög upplösning. Då kan vi titta ”mellan” spektrallinjerna i jordens atmosfär, eftersom linjerna förskjuts en liten aning av jordens rörelse runt solen och det observerade planetsystemets rörelse genom rymden. Det uppgraderade instrumentet kommer att kunna urskilja det extremt svaga ljus som kommer från en avlägsen planet och filtrera bort det ofantligt mycket starkare ljuset från stjärnan som planeten kretsar kring. Det är ungefär som att mäta på en eldfluga som flyger runt en fyr vid horisonten. DET SVAGA LJUSET från planeten går inte att se direkt. Så CRIRES+ kommer att mäta ljuset som kommer från stjärnan plus planeten, och sedan mäta ljuset från enbart stjärnan när planeten passerar bakom den och blir ”förmörkad”. Genom att subtrahera den andra mätningen från den första går det att få fram ett spektrum för enbart planeten. Nästan som magi.

Detta sätt att mäta medför att forskarna måste göra vissa kompromisser. De kan bara mäta på planetsystem som ligger så orienterat att planeten faktiskt passerar bakom sin sol. Det gör också att de i praktiken bara kan mäta på planetsystem där planeten har en kort omloppstid, eftersom de inte vill vänta år eller årtionden mellan mätningarna. – Därför kommer vi att titta på planeter som kretsar runt små, svaga röda dvärgstjärnor, säger Nikolai Piskunov. Eftersom de är så ljussvaga, så kommer planeter som ligger inom den zon där temperaturen är liknande jordens att ligga väldigt nära stjärnan, så deras omloppstid blir veckor istället för år. HUR MÅNGA PLANETER kommer det då att finnas att titta på? Svaret är att vi idag känner till ganska få. Men antalet ökar, så Nikolai Piskunov och Eric Stempels är inte oroliga för att det ska saknas objekt att titta på när instrumentet står färdigt. De senaste beräkningarna pekar på att en ansenlig andel – kring tio procent – av alla sollika stjärnor har en jordliknande planet inom den beboeliga zonen. För små röda stjärnor är den andelen ännu högre. Det betyder att det statistiskt borde finnas en i de flesta avseenden jordlik planet inom något eller några tiotal ljusår, vilket med interstellära mått mätt är nästgårds. Nikolai Piskunov och Eric Stempels har fått pengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att delta i projektet. De svenska forskarna står för halva finansieringen. Jena-universitetet i Tyskland står för den andra halvan. – Vi kommer att ha väldigt bra förutsättningar att få mycket observationstid med instrumentet, säger Eric Stempels och ler. Man kan säga att observationstiden fördelas efter insatsen, och där ligger vi ju bra till. Studiet av jordlika exoplaneters atmosfärer är CRIRES+ huvudsyfte – och det mest kittlande området. Men instrumentet kommer även att kunna mäta den kemiska kompositionen på alla typer av stjärnor, studera den materia som finns i den ”tomma” rymden mellan stjärnorna och mäta magnetfältet på solliknande stjärnor. n

EXOPLANETER UTANFÖR VÅRT SOLSYSTEM Planeter kretsar kring de flesta stjärnor. Astronomerna räknar idag med att det finns flera hundra miljarder planeter i vår galax,Vintergatan. Det är lättare att upptäcka planeter ju större och tyngre de är, så länge var de planeter man upptäckte snarare kusiner med Jupiter än med jorden. Det är också lättare att upptäcka planeter som ligger nära sin sol än längre bort. Men observationsteknikerna utvecklas snabbt, och det senaste decenniet har astronomerna konstaterat att de flesta solsystemen är relativt lika vårt, och att små, steniga planeter som jorden och Mars är väldigt vanliga.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

TEXT: ANNELI BJÖRKMAN F OTO : E S A / R O S E T TA / M P S F O R O S I R I S T E A M M P S / U P D / L A M / I A A / S S O / I N TA / U P M / D A S P / I D A

Första bilderna

FRÅN ROSETTA I augusti avverkade rymdsonden Rosetta ännu en milstolpe då den nådde fram till målet för sin tioåriga färd: kometen 67P/ChuryumovGerasimenkos omloppsbana. Nu förbereds nästa fas av det europeiska kometforskningsprojektet. KARTLÄGGNINGEN av kometen 67P pågår

från den europeiska rymdorganisationen ESA:s Rosettasond på ett avstånd som krymper från 100 till 30 kilometer från augusti till oktober. Så nära har forskarna aldrig tidigare kunnat studera en komet, och bilderna Rosetta sedan i juli skickat till jorden visar två sammansatta klumpar av stendamm och ispartiklar med en längd av ungefär fyra kilometer. – Även om det är ett så litet objekt så visar den upp en massa olika typer av terränger, säger Björn Davidsson, astronom vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Skiljer sig så här små regioner så kraftigt från varandra är det någon form av geologisk aktivitet i vissa områden. TILLSAMMANS MED kollegan Hans Rickman

ingår han i det team av 30-talet europeiska forskare som byggt Rosettas kamerasystem Osiris. Förutom att analysera kometens beståndsdelar är forskarna intresserade av kometens förändringar när den närmar sig solen. Då värms isytan upp och frigör gas och stoft som bildar kometens karaktäristiska huvud och svans. Kometen 67P tillhör den första typen av objekt som bildades i vårt solsystem för ungefär fyra och en halv miljarder år sedan. – Dessa slår sig samman för att bilda planeter, så det här är överblivet byggnadsmaterial som Jupiter och Saturnus aldrig lyckades glufsa i sig, skrattar Björn Davidsson. Kartläggningar av kometen hoppas han främst ska ge svar på hur kometers aktivitet fungerar men även bidra till svar om solsystemets ursprung och hur vatten och biologiska byggstenar transporterats till jorden.

Kometen 67P avbildad av Rosettas kamerasystem.

Än mer detaljerade undersökningar blir det i november då en experimentkapsel kommer att släppas ner på kometens yta. Dock kan ett gasdrag i form av luftmotstånd och gravitationskraft ställa till problem. För att navigera sig förbi detta har forskarna identifierat fem lämpliga landningsplatser. – Vi måste göra en förutsägelse om hur kometen kommer att uppföra sig månader framåt i tiden efter landningen. Där spelar mina matematiska beräkningsmodeller en viktig roll. Dessa beräkningar utgör några av grundpelarna för den strategi forskarna planerar kring kometens och Rosettas fortsatta bana tillsammans. Fram till december 2015 ska de följas åt mot solen, alltmedan rymdsonden förser Max-Planck-institutet för solsystemsforskning i tyska Göttingen med historiska bilder. n

Dessa slår sig samman för att bilda planeter, så det här är överblivet byggnadsmaterial som Jupiter och Saturnus aldrig lyckades glufsa i sig …

RYMDSONDEN ROSETTA

• • •

I mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från franska Guyana. Rymdsonden är försedd med två 14 meter långa solpaneler med en area om sammanlagt 64 kvadratmeter. Dess vikt är cirka 3 000 kg (varav landaren Philae 100 kg) och dess utsträckning är 2,8 x 2,1 x 2,0 meter. 2011 försattes Rosetta i dvala för att i januari 2014 väckas upp inför ankomsten till omloppsbanan runt 67P/Churyumov-Gerasimenko i augusti samma år. I november 2014 landsätts Philae på kometens yta och i december 2015 avslutas projektet.

TEMA: RYMDEN T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : S V E N L I D S T R Ö M , I C E C U B E / N S F , M I K A E L WA L L E R S T E D T

Ett nytt fonster MOT UNIVERSUM Djupt nere i isen på Sydpolen har forskare hittat spår efter partiklar, så kallade neutriner, med ursprung utanför vårt solsystem. Olga Botner, professor i fysik på Ångströmlaboratoriet, är talesperson för det internationella projektet IceCube.

– DET ÄR FANTASTISKT SPÄNNANDE. För

första gången har vi fått övertygande bevis för att högenergetiska neutriner från yttre rymden har hamnat här på jorden, säger Olga Botner. Upptäckten har utsetts till 2013 års fysikgenombrott av den brittiska tidskriften Physics World. Det är inte bara ett stort vetenskapligt kliv utan också en arbetsseger. Det har tagit sex år att bygga upp forskningsstationen på Sydpolen, ett område på en kubikkilometer där man sänkt ned över fem tusen optiska moduler i inlandsisen. Två år efter att IceCube-anläggningen stod färdig har nu forskarna fått ett kvitto på att tekniken fungerar och att neutrinerna faktiskt kan säga oss något om universum. – Det här kan vara början på en helt ny inriktning inom astronomin, säger Olga Botner. Hon har varit med i projektet sedan 1998, då den första prototypen Amanda byggdes på Sydpolen, men projektet har pågått längre än så.

Tanken att neutriner skulle kunna lära oss om universum kom redan 1960. – Redan då insåg man möjligheterna och potentialen i att studera dem, men visste inte hur man skulle kunna genomföra det, säger Olga Botner. DET FÖRSTA VIKTIGA VALET var att använda is. Eftersom neutrinon oerhört sällan växelverkar med andra partiklar behöver den studeras i ett ”tätt” material med många atomkärnor. Det ska också vara transparent för neutrinon saknar elektrisk laddning och syns bara när den kolliderar med en annan partikel. Då uppstår en skur av laddade partiklar – ljusblixtar som syns om mediet är tillräckligt transparent. – Det tätaste transparenta materialet som kan användas är is. Man började mäta isens egenskaper och fann att isen på Grönland inte var tillräckligt transparent, inte heller på Sydpolen med mindre än att man gick väldigt djupt.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Alltså började man borra. Forskarna använde en varmvattenborr som gick ned till 2,5 kilometers djup och sänkte ned detektorer samt instrument som mäter isens optiska egenskaper. Varje detektor består av en kabel försedd med 60 optiska sensorer, stora som basketbollar, som blinkar till ibland och därmed kan identifiera varandra. Sammanlagt är det 5 160 sensorer som sitter i isen. Under två år har de fångat upp 28 händelser och ungefär hälften av dem är neutriner som med stor sannolikhet kommer från rymden – det visar deras energinivå. NU KOMMER FORSKNINGEN att ta fart kring olika astronomiska fenomen, i en extremt svårtillgänglig miljö. Om elektroniken behöver bytas ut eller datorsystemen uppdateras görs det under den arktiska sommaren, från november till mitten av februari. Sedan stängs Sydpolen av från flygtrafik och det är omöjligt att ta sig därifrån. – Under vintern stannar endast ett femtiotal personer på forskningsbasen, varav två från projektet IceCube, säger Olga Botner. Själv har hon under alla dessa år aldrig åkt till Sydpolen utan har följt projektet från distans. Men flera Uppsalastudenter har åkt dit för att hjälpa till med snöskottning och andra praktiska arbetsuppgifter. – De talar fortfarande om det. Projektet har varit till glädje för så många, inte minst studenter. Allt sedan starten har Uppsala universitet och Stockholms universitet varit mycket aktiva inom IceCube. Från början drevs projektet av fem institutioner och numera deltar 300 forskare från

43 institutioner över hela världen. Olga Botner ser många forskningsmöjligheter för de närmaste åren. – Ett av de intressantaste fenomenen är kosmisk strålning, laddade partiklar från yttre rymden som ideligen bombarderar jorden. Några av dessa bär på lika mycket energi som en fallande tegelsten, tio miljoner gånger högre energi än vad vi kan producera på jorden. Vad är det ute i kosmos som kan åstadkomma sådana energier? Neutrinerna från objekt som producerar kosmisk strålning pekar tillbaka så forskarna har en chans att hitta källorna. Men för att nå dit måste tekniken finslipas så att det blir lättare att följa energins riktning. Neutrinerna kan ses som ”kosmiska budbärare” som tar oss längre ut i rymden än vad som tidigare varit möjligt. – I nästan all astronomi som bedrivits har vi tittat efter ljus från universum. Men ljus stoppas upp på vägen till oss och det finns en gräns för hur långt vi kan nå. Med neutriner kan vi se bortom den gränsen. Jag skulle hemskt gärna vilja säga om 20 år att det här var starten på ett nytt forskningsfält, säger Olga Botner. n

SÅ GÅR DET TILL Med en varmvattenborr skapas ett 2,5 km djupt hål i isen. Det tar 40 timmar att borra hålet och att sänka ned en kabelsträng med 60 optiska moduler tar 12 timmar, alltså totalt drygt två dygn. Kabelsträngarna placeras med 125 meters mellanrum och fryser snart in i isen.Varje modul är försedd med en sensor.

ICE CUBE I projektet deltar 300 personer och 43 institutioner från hela världen. Prototypen Amanda byggdes av fem institutioner, bl a från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Svenska Wallenbergstiftelsen,VR och Polarforskningssekretariatet är med och finansierar. Större delen av finansieringen kommer från USA.

IceCube-laboratoriet ligger nära den geografiska sydpolen på Antarktis och används i forskningssyfte av cirka 300 forskare och ingenjörer från USA, Tyskland, Sverige, Danmark, UK, Belgien, Schweiz, Japan, Canada, Nya Zeeland, Australien och Korea.

– Det här kan vara början på en helt ny inriktning inom astronomin, säger Olga Botner.

TEMA: RYMDEN T E X T : K I M B E R G S T R Ö M F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T, N A S A

ÅAC Microtec är ett av Uppsalas rymdföretag med koppling till forskning vid Uppsala universitet. De tillverkar datorer och kraftförsörjning till satelliter, och har kunder över hela värden. Nu ska de även vara med och bygga en serie svenska satelliter.

MIKROTEKNIK FÖR RYMDEN RYMDEN ställer väldigt speciella – och hårda –

Att vi kan göra dessa komponenter väldigt små är det som öppnat marknaden för oss

krav. Komponenterna måste vara extremt driftsäkra, eftersom det inte går att skicka en tekniker om något fallerar. Systemen måste också vara tillräckligt robusta för att fungera i den extrema miljön. – Att vi kan göra dessa komponenter väldigt små är det som öppnat marknaden för oss. Vi arbetar även med andra för att göra deras komponenter mindre. Så vårt kunnande inom mikrotekniken har varit en nyckel för oss för att nå ut till andra marknader, säger Kjell Bohlin, operativ chef på ÅAC. Ett av projekten ÅAC Microtec arbetar med är ett uppdrag från svenska Rymdstyrelsen som går ut på att ta fram prototyp för en innovativ ny svensk satellit, som går under namnet InnoSat. – Tanken är att det utifrån grundkonceptet ska gå att bygga flera olika typer av satelliter, som ska vara anpassade för en rad olika uppdrag. I ett första steg ser det ut att bli tre satelliter men det kan bli fler.

Satelliterna kommer att bli förhållandevis små. I standardutförandet siktar Rymdstyrelsen på en vikt på runt 50 kilo och dimensionerna 50x50x50 cm, vilket passar ÅAC:s spetskompetens inom mikroteknik utmärkt. ÅAC driver projektet tillsammans med OHB

– Vi räknar med att marknaden för små satelliter växer, säger Kjell Bohlin (till vänster). Här med kollegan Henrik Brenning.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Sweden – den del av svenska Rymdbolaget som byggde satelliter och som 2011 såldes till det tyska rymdteknikföretaget OHB. – På sikt vill vi bli en så kallad satellitintegratör. Det är de som har huvudansvaret för en satellit och koordinerar alla underleverantörer, säger Kjell Bohlin. Företaget är även inblandade i andra satellitprojekt. De ska leverera en kraftkomponent till den europeiska rymdorganisationen ESA och de samarbetar även med den japanska rymdorganisationen JAXA. De tittar också på möjligheterna för satelliter på marknaderna Indien och Brasilien, även om ESA där kommer att fortsätta vara en stor samarbetspartner. DET STORA OMRÅDET för ÅAC Microtec

idag är omborddatorer och kraftförsörjning för satelliter. Komponenterna till omborddatorerna väljs bland vanliga kommersiella komponenter. ÅAC sätter ihop komponenterna, och programmerar den färdiga datorn. – Det är programmeringskompetensen som är den viktiga, säger Kjell Bohlin. Att bygga bra kraftkomponenter är ett högteknologiskt pusselarbete. Satellitens strömförsörjning levererar en spänning, men

alla delsystemen har ofta helt olika krav på drivspänning, som dessutom måste vara extremt exakt och stabil. – Vi räknar med att marknaden för små satelliter växer, säger Kjell Bohlin. Vi kan redan se det i USA. Det är en följd av den allmänna kommersialiseringen av rymdtekniken. Exempelvis har ju företaget SpaceX tagit över en del av förrådstransporterna till den internationella rymdstationen ISS. Företaget grundades 2005, och hette ursprungligen Ångström Aerospace Corporation, ÅAC. Det var en avknoppning från forskningsavdelningen Ångström Rymdtekniskt Centrum, eller ÅSTC, Ångström Space Technology Centre. ÅAC var en pionjär inom forskning på mikro-elektromekaniska system. – Vi samarbetar fortfarande mycket med universitetet. Vi hyr in oss på ett labb på Ångströmlaboratoriet, där vi gör vårt arbete med miniatyriseringar. Idag jobbar ett knappt trettiotal medarbetare på ÅAC Microtec. – Men vi söker ständigt folk, säger Kjell Bohlin. Det är i första hand mjukvaruutvecklare, projektledare och elektronikutvecklare. Så vi fortsätter expandera, säger han och ler. n

Ett av ÅAC Microtecs uppdrag 2012 var att leverera all elektronik till NASAs testsatellit TechEdSat, som syns längst till höger av tre små satelliter mot bakgrund av jorden.

Barns frågor om rymden Frågor och svar är hämtade från ”Levande frågelåda” på Uppsala universitet. Hur stor är rymden? Ingen vet hur stor rymden är för vi kan inte se hur långt som helst. Det beror på att universum ”bara” är 14 tusen miljoner år gammalt. Är det sant att rymden växer? Ja, rymden växer. Åt alla håll vi tittar ser vi galaxer som flyger bort från oss. Då kan man ju tro att vi är precis i mitten av Universum, men så är det inte! Tänk dig att vår galax Vintergatan är ett russin i en jättestor jäsande deg. Det spelar ingen roll vilket russin vi sitter på, alla andra russin ser ut att fara bort från oss. Hur kan solen lysa? Allt som är varmt lyser, och stjärnor är heta. Solen är ungefär 5500 grader varm på ytan som vi ser och den lyser därför gul. Människor lyser faktiskt också, men i infrarött ljus som är osynligt för våra ögon. Man kan se en människa i absolut mörker om man använder en värmekamera eller en speciell infraröd-kikare. Vad händer när man sugs in i ett svart hål? Man behöver inte vara orolig för det eftersom det inte finns några svarta hål nära vårt solsystem. Men om en människa skulle styra rakt in i ett svart hål skulle hon eller han inte överleva de enorma tidvattenkrafterna som skulle slita sönder kroppen. Hur kan jorden vara rund när den uppstod av en stor smäll? Jorden uppstod inte i en stor smäll, utan i den snurrande skiva av gas och stoftpartiklar som fanns runt solen när den bildades ur ett stort gasmoln. Alla våra planeter snurrar fortfarande åt samma håll runt solen och i ett plan som visar var gasskivan var.  Den ”stora smällen” (eller ”the Big Bang”) skedde nästan 10 tusen miljoner år innan solen och jorden bildades och efter den fanns den gas som senare har skapat stjärnor och jättestora system av stjärnor som kallas galaxer. Vår galax heter Vintergatan. n

TEMA: RYMDEN T E X T : L I N D A K O F F M A R F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

– inte bara underhållning Klimatförändringar, överbefolkning och radikala samhällssystem – i science fictionlitteratur går det utmärkt att underhålla och på samma gång leverera en rejäl nypa samhällskritik.

– RYMDEN ÄR OÄNDLIG och den ger utrymme för fantasin på ett helt annat sätt. Man är mer fri i tid och rum. Samtidigt rör man sig på gränsen till vad som är möjligt. Så beskriver Jerry Määttä, forskare i litteraturvetenskap, fördelarna med att förlägga en historia till en annan plats än jorden. Författaren får ett större spelrum och behöver inte på samma sätt som jordbundna kollegor förhålla sig till tid, rum och rådande normer. Science fiction är ingalunda ett modernt påfund. Genren fanns egentligen redan under antiken, berättar Jerry Määttä. Det finns bevarade parodier på reseberättelser, som var vanliga på den tiden, där man reste till månen och solen. Genren dyker sedan upp under flera perioder under historien. Bland annat i Miltons ”Paradise lost” och Voltaires ”Micromégas” där utomjordningar kommer till jorden och betraktar den. Detta berättargrepp brukar kallas att främmandegöra och används av flera författare som vill visa upp vad de upplever som absurditeter men som samhället av slentrian accepterar eller har slutat reflektera över. – Man använder till exempel science fiction för att diskutera politiska revolutioner, särskilt i ungdomslitteraturen. Där törs man diskutera hur ett samhälle skulle kunna förändras. Jag tror inte att det skulle kunna göras på samma direkta sätt

BRA SCIENCE FICTION FÖR NYBÖRJARE ENLIGT JERRY MÄÄTTÄ Filmen 2001: A Space Odyssey (Stanley Kubrick) Möte med Rama (Arthur C. Clarke) Trilogin Red Mars, Green Mars och Blue Mars (Kim Stanley Robinson) Bokserien om The Culture (Ian Banks) The Left Hand of Darkness samt The Dispossessed (Ursula K. Le Guin)

i andra genrer, säger Jerry Määttä. Genren kan vara mycket kommersiell men trots detta smygs det ofta in en hel del samhällskritik. – I science fiction ställs ofta stora frågor om mänsklighetens och jordens framtid. Man tar upp problem som klimatförändringar, teknikutvecklingen och stora existentiell frågor – men man gör det på ett lättsamt sätt. Ett exempel på en tv-serie som diskuterade hur ett samhälle skulle kunna förändras är 60-talets Star Trek. JERRY MÄÄTTÄ disputerade 2006 med sin avhandling ”Raketsommar: science fiction i Sverige 1950–1968”. I sin avhandling konstaterar han bland annat att genren var riktigt populär i Sverige i mitten av 50-talet. Märkligt nog avtog intresset för science fiction efter rymdkapplöpningen och man slutade nästan helt att skriva om rymdresor på 60-talet. Science fiction har inte varit och är fortfarande inte en särskilt ”fin” litteraturgenre i Sverige. Mitt under glansperioden på 50-talet publicerade Harry Martinsson sitt rymdepos Aniara där handlingen utspelar sig på en stor rymdfarkost som transporterar emigranter från jorden till Mars eftersom jorden är förstörd av kärnvapen och miljöförstöring. Trots att Aniara är ett skolboksexempel på science fiction har det inte alltid varit rumsrent att kalla boken just det. Det var inte fint med science fiction och fin litteratur kunde följaktligen inte vara science fiction. Idag är det oftast fritt fram att kalla Aniara science fiction. Men även om flera verk och författare inom genren fått ett visst erkännande har den fortfarande inte särskilt hög status i det kulturella Sverige. I Frankrike, Storbritannien och USA står den lite högre i kurs. n

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Jerry Määtä kan science fiction, en genre som fanns redan under antiken.

I science fiction ställs ofta stora frågor om mänsklighetens och jordens framtid.

KORT & GOTT

Ny chans för ratade läkemedel

Kromosomfel kan ge kortare livslängd

ÖVER 80 PROCENT av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tidig utvecklingsfas. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel. I studien användes smärtlindraren ibuprofen som en modell för en substans med låg löslighet. Det visade sig att kristalliseringen av substansen helt uteblev när den placerades i Upsalite, vilket både ledde till högre löslighet och att substansen löstes tre gånger snabbare. Materialet Upsalite har utvecklats av professor Maria Strømmes forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet. n

DET ÄR ALLMÄNT KÄNT att den förväntade livslängden är kortare för män än för kvinnor. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar på ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och både en kortare livslängd och högre dödlighet från cancer i andra organ. Jan Dumanski och Lars Forsberg vid institutionen för immunologi, genetik och patologi har tillsammans med kolleger vid andra universitet undersökt arvsmassan i blodprover från en grupp på över 1 600 äldre män. Den vanligaste genetiska förändringen var att Y-kromosomen hade förlorats i en andel av de vita blodkropparna. n

Studie av miljögifter Gel förbättrar Därför blir längs östersjökusten kirurgiska implantat vita hundar vita FORSKNINGSPROJEKTET TREASURE

vid Uppsala universitet har beviljats 7 miljoner kronor från Formas för att utveckla nya metoder för att uppskatta riskspridningen av miljögifter som finns lagrade på havsbotten i så kallade fiberbankar utmed Sveriges östersjökust. Fiberbanker, som är ett resultat av utsläpp från före detta träoch pappersindustri, är ett hot mot Östersjöns ekosystem. Projektet leds av Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper. n

EN FORSKARGRUPP vid Uppsala uni-

versitet har utvecklat en ny påverkbar gelbeläggning för kirurgiska implantat. Materialet är utformat för att ge en bättre sammanbindning mellan implantat och ben samt att förhindra avstötning. Neutronspridningsexperiment visar hur ett protein som främjar bentillväxt binder till den gelbelagda ytan. Proteinet frigörs sedan när ytan kommer i kontakt med en lösning av kalciumjoner. Denna process stimulerar tillväxten av ben på implantatet. n

Säker färd med trådlösa sensorer TRÅDLÖSA SENSORER är numera en

del av vår vardag där allt ifrån läsplattor till gräsklippare kopplas upp mot internet för att förenkla hanteringen eller minska kostnaderna. I en avhandling vid institutionen för teknikvetenskaper har Mathias Grudén testat den nya tekniken vid övervakning av hjullager på tåg och i jetmotorer på flygplan. I framtiden kan en ökad användning av smarta sensorsystem vara ett sätt att förhindra bland annat tåg- och flygolyckor. n

En gelbelagd titanyta binder proteiner som främjar benbildning. FOTO: IDA BERTS

UPPSALA UNIVERSITET, Sveriges lantbruksuniversitet och Broad Institute har sedan nära tio år ett omfattande forskningssamarbete där hunden används som modelldjur för ärftliga sjukdomar som drabbar både hund och människa. I dag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar, bland annat cancer, immunmedierade sjukdomar, beteende, ögonsjukdomar och kardiomyopati hos flera hundraser. I en studie har forskarna undersökt varför hundar så ofta har vita tecken och hur kan vi förklara hur de bestäms genetiskt. – Ungefär hälften av alla hundar visar någon form av vita tecken. Den viktigaste orsaken är att vi under tusentals år medvetet valt hundar med vita tecken för avel, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och en av forskarna bakom studien. Studien visar att vissa varianter av vita tecken inte berodde på en enskild mutation utan på flera samverkande mutationer som uppkommit vid olika tillfällen. Den vita färgen beror på mutationer i MITF-genen, som har avgörande betydelse för en normal utveckling av pigmentcellerna. Förändringen i MITF-genens reglering gör att inte alla pigmentcellerna hittar fram till huden under hundens embryo- och fosterutveckling. n N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Vindkraftscentrum med bredd

Fetma-gen gör oss hungriga

PCB ökar skadlig effekt av rökning

ETT NYTT vindkraftscentrum vid Uppsala

PERSONER som bär på genen FTO löper

DET ÄR VÄLKÄNT att exponering för as-

universitet och KTH invigdes i slutet av augusti. Det nya centret – Standup for Wind – ska bidra till en optimerad integration av vindkraften i det svenska elnätet. Stora utmaningar väntar i takt med planerad vindkraftsutbyggnad i Sverige. Nu samlas forskning inom vindkartering, strömningsmekanik för vindturbiner i parker och i skog, elsystem, ljud och teknikutveckling av vertikalaxlande turbiner under ett tak och olika kompetenser knyts samman. Centret möjliggör också en samordning av industrins behov både på kort och lång sikt. Standup for Wind är en del av regeringens strategiska forskningsområde Standup for Energy. n

större risk än andra att drabbas av fetma. Forskare vid Uppsala och Umeå universitet har nu identifierat några av de mekanismer som gör att bärare av genen går upp i vikt. En ny studie, på nära 1 000 äldre personer, visar att en vanlig variant av FTO-genen påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar mättnad och hunger. n

best eller radon drastiskt ökar den skadliga effekten av rökning. En ny studie, som letts från Uppsala universitet, visar att den skadliga effekten av rökning också förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet. Studien omfattar nära tusen 70-åriga män och kvinnor. Höga halter av PCB:er har tidigare visat sig vara förknippade med dålig hjärtfunktion, liksom för en rad riskfaktorer för hjärtproblem, såsom fetma, diabetes och högt blodtryck. n

Uppsalaforskare med stort inflytande SJU FORSKARE från Uppsala universitet finns med när Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science, utnämner världens mest inflytelserika forskarhjärnor. Listan baseras på antal citeringar av deras vetenskapliga artiklar. På världslistan finns de drygt 3 000 forskare som under 2002–2012 publicerat särskilt många artiklar bland de mest citerade inom respektive fält. Av svenska lärosäten har Uppsala universitet flest forskare på listan. De sju Uppsalaforskarna är: • Stefan James, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper • Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik • Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi • Lars Wallentin, professor i kardiologi • Petre Stocia, professor i systemmodellering • Helgi Schiöth, professor i funktionell farmakologi • Anders Malmberg, professor i kulturgeografi n

Kemisk mångfald speglad i sjöar DET ÄR INTE BARA biologin i insjöar som varierar med klimat och andra miljöfaktorer, det gör även kemin. En internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, har gjort en omfattande studie av organiska föreningars sammansättning i sjöar för att förstå sjöars ekologi och deras roll för kolomsättning och klimat. 120 insjöar från norr till söder i Sverige har studerats. Genom att jämföra sjöar i olika klimat får man en bild av vilken kemisk sammansättning vattnen kommer att få i ett framtida klimat med högre temperatur och nederbörd. Detta har bland annat konsekvenser för hur framtidens dricksvattenförsörjning skall utformas. n

Magmablandning ger farliga vulkanutbrott EN FORSKARGRUPP från Uppsala universitet har publicerat en ny modell för att förklara hur en vulkan kan ha två vitt skilda typer av magma (mörk basalt och ljus ryolit), baserat på fältobservationer och kemiska analyser från en vulkan på Irland. Fenomenet är viktigt att förstå, eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott. Forskarna har kommit fram till att den ryolitiska magmatismen ofta är en tidig övergångsfas, som en vulkanisk barnsjukdom. n

Energifrågans betydelse för krisen i Ukraina ENERGIFRÅGAN och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som nyligen kommit ut med en bok i ämnet. Ända sedan Sovjetunionens kollaps har energifrågan varit en känslig och ständigt aktuell fråga i relationerna mellan Ryssland och Ukraina. Handeln med gas har kännetecknats av allvarlig korruption. Konflikter mellan Moskva och Kiev angående prissättningen av den gas som ska passera Ukraina från Ryssland har ibland lett till avbrott i leveranserna. När krisen i Ukraina nu eskalerar ökar hotet för ett nytt ”gaskrig”. n

REPORTAGE

Vi ska undersöka om det finns bra DNA bevarat. Om det är så kan vi ställa en del frågor, till exempel om det stämmer att Eriks pappa kom från England.

Benen berättar om en

LEGENDARISK KUNG

T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Ibland öppnas historiens dörrar på glänt. Så var det när Erik den heliges relikskrin öppnades i Domkyrkan i Uppsala i april. Under två dagar undersöktes benen med moderna metoder. DNA-analys, osteologiska undersökningar och röntgenbilder kan ge forskarna en tydligare bild av vem han var. DEN LEGENDARISKE Erik Jedvardsson levde

på 1100-talet, dog en våldsam död i 40-årsåldern och blev sedan helgonförklarad. De flesta av Sveriges stora rikstäckande medier var med när hans kvarlevor togs fram i ljuset. För Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, var det en efterlängtad dag:

– Det är jättespännande att få arbeta med en av Sveriges tidigaste kungar som vi inte vet så mycket om. Jag har undersökt benen tidigare, i samband med en teveinspelning, men då gick det så snabbt. Det är kul att komma tillbaka 14 år senare. Metoderna har utvecklats och det finns många fler analyser man kan göra idag. N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Till sin hjälp har hon flera forskare med olika specialiteter från Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Västergötlands museum. Tillsammans ska de söka svar på en lång rad frågor, allt ifrån om det verkligen är Erik den heliges kvarlevor som ligger i skrinet, till att undersöka hans ursprung, hans hälsa och hans diet. Den senaste undersökningen gjordes i slutet av 40-talet och det har hänt mycket sedan dess. – Vi har tagit ett väldigt brett grepp och samlat olika kompetenser. Man får betydligt mer resultat om man jobbar brett med medicinska och genetiska analyser, säger Sabine Sten. TILL EXEMPEL gjordes en DNA-analys på Evo-

lutionsbiologiskt centrum (EBC). Redan samma eftermiddag som skrinet öppnades drog forskaren Helena Malmström på sig skyddskläderna och gick in i labbet för att såga loss en bit av benet. Ur benbitarna kunde sedan DNA extraheras. Professor Mattias Jakobsson förklarar: – Vi ska undersöka om det finns bra DNA bevarat. Om det är så kan vi ställa en del frågor, till exempel om det stämmer att Eriks pappa kom från England. Vi kan fastställa hans ursprung och få klarhet i var Eriksätten kommer ifrån. En annan fråga som kan besvaras med DNA-analys är om den kluvna halskotan verkligen kommer från honom eller om den har lagts dit i efterhand för att stärka legenden om att Erik den helige halshöggs. NÄSTA STATION var Akademiska sjukhusets

radiologiska enhet, som gjorde en datortomografi på benen och kraniet. Dessutom mättes bentätheten med hjälp Östen Ljunggren som är professor i benmetabolism. Det är data som kan användas i ett stort forskningsprojekt om benskörhet och ledförslitningar, i historisk tid och idag, som professor Sabine Sten ansvarar för sedan 2009. – Vi har hittills undersökt ”den vanliga medeltida stads- och landsbygdsbefolkningen”, men Erik den helige tillhör den högre societeten, så det blir en ny pusselbit till projektet. Vi ska också göra en isotopanalys, där vi analyserar benpulver och kan se vad han åt under sina tio sista levnadsår, säger Sabine Sten. Innan skrinet öppnades sjöng alla en psalm och bad en bön. Efteråt frågar jag Sabine Sten hur hon ser på detta. Är det viktigt att benen behandlas med värdighet? – Ja, jag har mycket diskussioner om etik med mina studenter. Det är jätteviktigt att hantera mänskliga kvarlevor med stor respekt, även med icke namngivna skelett från stenåldern, bronsålder, järnålder och medeltid. Just i det här fallet blir det mer personligt när vi har hans namn och

hans levnadshistoria. Det är spännande att jobba med en kung som levde för så länge sedan.

Sabine Sten visar Erik den heliges skalle på presskonferensen.

DET TYCKER UPPENBARLIGEN medierna också och på kvällen visades bilder från skrin öppningen i alla nyhetsprogram på teve. Även utländska medier rapporterade. Mediauppbådet var långt större än Sabine Sten hade räknat med. – Det är roligt, det märks att folk är intresserade av historia och av skelett. För oss forskare är det viktigt att förmedla vad skeletten kan berätta. De är lika viktiga som mynt och andra arkeologiska föremål som hittas vid utgrävningar, säger hon. – Ibland frågar folk varför vi sparar skelett och inte låter dem vila i jorden, men skelettlämningar från människor är viktiga. De kan bidra till dagens forskning inom medicin, hälsa och miljö. n

FRÅGOR OM ERIK KAN FÅ SVAR

Under två dagar gjordes flera undersökningar av kung Eriks kvarlevor. Osteologisk analys: Osteologiska analyser gjordes av Bo Ingelmark 1946, men sedan dess har det kommit nya vetenskapliga metoder, så forskarna uppdaterade hans undersökning. DNA-analys: Kan ge svar på frågor om släktskap, t ex var Eriksätten kommer ifrån. Kan också ge svar på om den kluvna halskotan verkligen kommer från honom eller om den har lagts dit i efterhand. Röntgen och mätning av bentäthet: För första gången gjordes en datortomografi av benen och kraniet. Bentätheten mättes för att ge data till ett stort forskningsprojekt om benskörhet och ledförslitningar, i historisk tid och idag. Isotopanalys: Benpulver analyserades för att se vad Erik den Helige åt under sina tio sista levnadsår.

T E X T : M A G N U S A L S N E F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

I L L U S T R AT I O N : M A J P E R S S O N

Att bota cancer med ett par nålstick Trimmade mördarceller som effektivt söker upp och förgör cancerceller – Angelica Loskog och hennes forskarteam på god väg att göra verklighet av det som nyss lät som science fiction.

Virus

T-mördarcell

Chimära antigen-receptorer

Cancercell

OVAN: T-celler från patientens blod infekteras med ett virus som överför gener som ger upphov till en specialdesignad receptor, CAR. NEDAN: Receptorn gör T-cellen mer aktiv och bättre på att känna igen och döda cancerceller.

Aktiverad CAR-T-cell

Döende cancercell

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

FÖRESTÄLL DIG att kunna bota lymfom och leukemi genom att behandla några droppar blod. Ett par nålstick, få biverkningar, kort konvalescens och voilà! Låter det för fantastiskt för att vara sant? Kanske det, men faktum är att ett forskarteam vid Uppsala universitet just nu är delaktiga i att ta cancervården precis ett så stort steg in i framtiden. – Vi är först i världen med att i kliniska tester behandla cancer med en ny typ av CAR T-celler. De inledande resultaten har gett intressanta svar och viktiga indikationer om hur vi ska gå vidare. Naturligtvis har vi en lång väg kvar till en godkänd produkt, men går allt som vi hoppas kan vi vara på marknaden inom tio år, säger Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi. IMMUNTERAPI MOT cancersjukdomar är ett

hett spår just nu. Så hett att Science, en av världens mest prestigefyllda tidskrifter, utnämnde området till 2013 års främsta vetenskapliga genombrott. Det handlar om olika metoder att förstärka kroppens immunförsvar mot cancerceller. Stora framsteg är gjorda, ännu fler är under utveckling och i Uppsala blickar man framåt med tillförsikt. – Uppsala universitet befinner sig i fältets framkant och nu börjar vårt arbete även uppmärksammas internationellt. Våra framsteg förklaras till stor del av ett nära samarbete med Onkologmottagningen på Akademiska sjuhuset, vilket underlättar för oss att etablera nya terapier kliniskt, berättar Angelica Loskog. Ett annat, mer långväga samarbete bedriver forskargrupp Loskog i samverkan med amerikanska Baylor College of Medicine. Här deltog Angelica som postdoktor i att utveckla så kallade CAR-vektorer för att med genteknik trimma kroppens T-celler och dess förmåga att bekämpa cancerceller. Väl tillbaka i Sverige fortsatte hon att utveckla metoden och resultaten pekar alltjämt rakt framåt.

säkring utan vilket vi sannolikt inte kunnat genomföra processen, säger Angelica Loskog. BEHANDLINGEN INLEDS med att patienten

lämnar 30 milliliter blod ur vilket T-cellerna extraheras. Dessa blandas med ett virus som bär på CAR-gener samt ett signalämne som får dem att växa och föröka sig. Parallellt förbehandlas patienten med en låg dos cytostatika som dämpar immunförsvaret och minskar antalet cancerceller. Därpå återinförs CAR T-cellerna i patienten för att söka upp och förgöra, i första hand, lymfomceller. – Den första patienten som genomgick terapin upplevde körtelsvällning och en överreaktion i immunsystemet. Det innebär att vi sannolikt behöver öka doserna till de resterande 14 patienter som ska delta i Fas I-studien. Vår linje är att behålla fokus på lymfomceller, men uteblir den önskade effekten så har vi en färdig plan B, berättar Angelica Loskog. GÅR ALLT PLANENLIGT hoppas teamet att

några år in i nästa decennium kunna lansera en snabb cancerterapi att ta till redan i ett tidigt sjukdomsskede. Till de potentiella fördelarna hör även ökad miljövänlighet – mängden cytostatika i omlopp minskar drastiskt – och en betydligt högre kostnadseffektivitet. – Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten. En central fråga att ta ställning till är hur vi ska designa den eventuella slutprodukten för att maximera användningsområdet. Själv ser jag framför mig ett slutet system där du helt enkelt behandlar patientens blod i en preparerad påse innan återinföring, säger Angelica Loskog. n

T-CELLER ÄR EN CENTRAL del av människ-

ans immunförsvar, men kan i dag inaktiveras av cancerceller. Genom att tillföra specialdesignade receptorer, så kallade CAR (chimära antigenreceptorer) har forskarna skapat CAR T-celler som bättre identifierar cancerceller, förblir aktiva trots dessas immunhämmande substanser och framför allt, förstör cancercellerna. Tidiga tester visade hur CAR T-cellerna dödade upp till 80 procent av alla cancerceller i en odlingsskål inom en timme, och sommaren 2014 var teamet redo att påbörja kliniska prövningar på cancerpatienter. – Den prekliniska processen har löpt över all förväntan. Dels på grund av ett fortsatt mycket effektivt samarbete med Baylor College, dels tack vare ett stort finansiellt stöd från AFA För-

Uppsala universitet befinner sig i fältets framkant och nu börjar vårt arbete även uppmärksammas internationellt.

– Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten, säger Angelica Loskog.

EN NY TYP AV CAR T-CELLER • • •

Genom att genetiskt förstärka patientens T-celler med en chimär antigen receptor kan de söka upp och döda cancerceller. Forskargrupp Loskogs CAR T-celler är specialiserade på att känna igen leukemi och lymfomceller. Projektet bedrivs i samarbete med Akademiska sjukhuset (professor Gunilla Enblad, docent Hans Hagberg), Karolinska Sjukhuset och Baylor College of Medicine, USA.

FORSKARPROFILEN T E X T : A N N E L I B J Ö R K M A N F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Med koll på tillvarons miljondels millimetrar I år är det tio år sedan Maria Strømme utsågs till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Efter ett decennium av framgångar som 30 patent, drygt 200 internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i forskningsråd är frågan vilka karriärdrömmar som återstår. – JAG GÖR JU REDAN DET JAG VILL, jag drömmer inte om något annat! skrattar Maria Strømme. Det är därför jag är på det här jobbet. Vi är så fokuserade på forskning och att lösa problem att mina drömmar förhoppningsvis är realistiska, de är baserade på de resultat vi uppnår. ”Vi”, det är hennes forskargrupp på 26 personer inom nanoteknologi och funktionella material på Ångströmlaboratoriet. Hit kom Maria Strømme 2004 efter att ha sökt och fått den nyinrättade professuren i nanoteknologi. Innan dess låg hennes fokus på joner i smarta fönster, även det på Uppsala universitet där hon disputerade i fasta tillståndets fysik 1997. – När jag doktorerade och tiden därefter så jobbade jag mycket med nanofysik och analyserade hur nanostrukturer påverkar funktioner och prestanda hos olika material. Men så började jag jobba med farmaceuterna på Biomedicinskt centrum och då öppnade sig ett helt nytt område. Jag såg hur det fanns en massa olösta problem inom farmacin som vi tillsammans kunde lösa med verktyg från teknik och fysik. FAST TIDIGARE I LIVET lockades hon även av andra områden. Under gym-

nasietiden i norska Svolvær i Lofoten var Maria Strømmes intresse för matematik minst lika stort som för fysik. Det avgörande valet av forskarutbildning spåras tillbaka till pappa kärnfysikern. – Att ha en pappa som kan mycket mer än dina lärare om naturvetenskap gör naturligtvis att du kan få bättre svar på dina frågor under hela uppväxten, säger hon. Och det är förstås roligare om man tidigt i livet har möjlighet att få en djupare insikt i olika ämnen.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

MARIA STRØMME

Ålder: 44 år Yrke: Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet Familj: Man, tre barn och en katt Bor: Villa i Sunnersta Intressen: Träning (löpning, styrketräning, motionspass på Friskis & Svettis: ”jag är allätare – mycket och regelbundet!” ), fjällvandring, böcker (gärna biografier och deckare)

FORTS.

FORSKARPROFILEN Maria Strømme

Det influerade även hennes systrar som också valt naturvetenskapliga karriärer. En är civilingenjör i maskin- och energiteknik. Den andra har doktorerat i rymdfysik och ansvarar för Stanford Research Institutes radar på Grönland. Och får Maria Strømme chansen vill hon gärna väcka andras nyfikenhet för tekniska och naturvetenskapliga ämnen. – Med sådana utbildningar öppnar man så oerhört många dörrar. När jag diskuterar med min äldsta son som går i ettan på gymnasiet inser jag att han med största sannolikhet kommer att plugga till civilingenjör efter gymnasiet, så min propaganda kanske fungerar på någon, säger hon med ett gapskratt. DEN MEDIALA UPPMÄRKSAMHETEN, som följt på hennes forsknings-

Dygnets timmar utnyttjas till max, där träningen fyller en viktig funktion: ”Ju mer jag jobbar, desto mer behöver jag träna. Och att läsa skönlitteratur eller vetenskapliga artiklar på crosstrainern funkar utmärkt!”

framgångar, hoppas hon också ska ge draghjälp åt tekniska utbildningar. Hon avböjer en hel del förfrågningar, ”särskilt från underhållningsprogram i TV där deltagarna förväntas vara roliga”. Men hon tackade ja till Skavlan 2011 eftersom hon såg det som en chans att synliggöra forskning och teknik i ett spännande sammanhang. – Om det sitter någon cool filmstjärna eller sångerska bredvid kan även det forskaren gör framstå som häftigt och lockande. När jag hade varit med på Skavlan hörde många av sig för att fråga mig om nanoteknologi. Då insåg jag hur viktigt det var att lyfta in forskare i ett sammanhang där de når en publik som inte redan är insatt i ämnet. Ett av forskningsgenombrotten som gett stora rubriker är det så kallade algbatteriet. Det miljövänliga batteriet började Maria Strømmes grupp utveckla för ungefär fem år sen med hjälp av cellulosa från grönalgen Cladophora. När forskarna kombinerade algcellulosan med en ledande polymer och ett saltvattenindränkt filterpapper fick de fram ett miljövänligt batteri med imponerande laddningskapacitet. – Algbatteriprojektet är ett av våra största projekt i dag. Vi jobbar bland annat med att förbättra själva materialet i batterielektroderna för att höja energitätheten. Så småningom tror jag batteriet kan användas inom många områden där man idag inte kan integrera energilagring, som i förpackningsmaterial, textilier och kanske tapeter. ETT ANNAT GENOMBROTT som gett eko långt utanför universitetsvärlden

är materialet Upsalite som upptäcktes av Maria Strømmes forskargrupp 2011. Den icke kristallina formen av magnesiumkarbonat visade sig förhindra läkemedelsmolekyler från att kristallisera vilket därmed gör det enklare för kroppen att ta upp mediciner. Till ämnets unika egenskaper hörde också en enastående förmåga att ta upp fukt vid låga rumsfuktigheter. Materialet döptes till Upsalite och ledde till att bolaget Disruptive Materials bildades i juni 2013. Sedan dess har nära 2 000 intresserade hört av sig för att testa materialet, flera av dem världsledande bolag inom olika branscher. Idag har Disruptive Materials inlett kundprojekt med ett 20-tal av dessa. – Det återstår många tekniska frågor innan vi vet vilka projekt som når hela vägen, säger Maria Strømme. Hur många torkcykler i en diskmaskin håller det för? Går det att använda permanent i hemelektronikkomponenter? Andra vill testa Upsalite för rening och torkning av gaser, eller sanering efter bränder och giftigt avfall. KOMMERSIALISERINGSBITEN lämnar dock Maria Strømme åt andra, ”det gör många så mycket bättre än jag”. Hon har inga planer på att lämna universitetsvärlden eller Uppsala, även om erbjudanden om internationella jobb trillar in då och då. Med tanke på hennes redan så internationella jobb med alla samarbetspartners får det räcka med kortare gästprofessurer, som på universitet i franska Dijon i våras. – Jag känner att jag kan satsa på det jag vill härifrån. Visserligen jobbar jag väldigt mycket men jag definierar ju problemen som jag ska jobba med, det är ju jag själv som fyller min kalender. Det är ändå den känslan jag har, att jag har friheten att göra som jag vill. n

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

KORT & GOTT

4 FRÅGOR TILL MATHIAS STRANDBERG

Sakernas internet expanderar

– nybliven doktor vid institutionen för nordiska språk:

Därför låter skånskan som den gör I EN NY AVHANDLING undersöker Mathias Strandberg de sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. Dessa varierar på ett sätt som har förbryllat forskare i över hundra år och Mathias Strandberg har funnit historiska förklaringar.

Varför är dialekter intressanta för språkforskare? – Det här är ett ämne som engagerar många. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskapligt är dialektforskningen av vikt. Till exempel kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur. Var hittade du ditt material? – Vid Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.

Hur kom lapparna till? – Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt. Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet. Vad kom du fram till i avhandlingen? – Svenskan har två så kallade tonaccenter: accent 1 (akut accent) och accent 2 (grav accent). I standardsvenskan har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2. I avhandlingen kan jag visa att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 används till exempel när en stavelse har fallit bort i början av ordet och vid sammansättningar som kan återföras på två självständiga ord, till exempel ”landsväg”. n

NÄSTAN ALLA SAKER i vår omgivning kan idag förses med en sensor och ett chip och kopplas till Internet. Möjliga tillämpningar finns inom en rad områden. Uppsala universitet har i hård konkurrens fått möjligheten för att driva på utvecklingen inom detta område genom Vinnovas strategiska innovationsprogram. Uppsala universitets ansökan angående ”sakernas internet” (Internet of things, IoT) var en av de fem som vann gehör hos bedömarna i Vinnovas nationella satsning på strategiska innovationsområden. – Vårt mål är att svensk industri och offentlig sektor ska bli bäst i världen på sakernas internet, säger Östen Frånberg, föreståndare vid institutionen för informationsteknologi och koordinator för programmet. Området är starkt expansivt och redan idag finns en rad tillämpningar, medan andra är under utveckling. Det är inte längre en orimlig tanke att via mobilen få en varning om en vattenläcka i stugan, att båten slitit sig eller att brandvarnaren gått på i hemmet. Industriella tillverkningsprocesser är ett annat användningsområde. Innovationsprogrammet samlar ett 40tal aktörer. Genom öppna utlysningar kommer företag, lärosäten och andra aktörer att kunna söka medel för forskning och innovation inom området. Programmet har ansökt om totalt 185 miljoner kronor under två år varav ungefär hälften från Vinnova och hälften från industrin. n

ANNICA HULTH

Ungas sexvanor under luppen BLAND TONÅRINGAR är det en större

andel pojkar än flickor som tittar på och fantiserar om sex som de sett i pornografi, men det finns inga skillnader mellan könen när det gäller vilka typer av sex man fantiserar om. Det framgår av en ny studie från Uppsala universitet. Med hjälp av enkäter har Magdalena Mattebo, som nyligen disputerat vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, undersökt sexuella erfarenheter och pornografikonsumtion hos drygt 800 gymnasister. Studien visar bland annat att det inte finns någon skillnad i andelen flickor och pojkar som tycker att

deras sexuella beteende påverkas mycket av pornografi. De pojkar och flickor som tittar på pornografi är mer positivt inställda till pornografi jämfört med de som inte tittar. – Det var oväntat att drygt var tionde flicka i konsumtionsgruppen uppgav att de tittade på pornografi i lägre utsträckning än de ville. Det var också oväntat att det inte var någon skillnad mellan flickor och pojkar avseende fantasier om sexuella handlingar och att en lika stor andel flickor som pojkar uppgav att pornografi påverkar deras sexuella beteende i hög utsträckning, säger Magdalena Mattebo. n

Det är inte längre en orimlig tanke att via mobilen få en varning om en vattenläcka i stugan.

FRÅGA I FOKUS T E X T : M A G N U S A L S N E F OTO : M AT T O N

KONSUMTION

på katastrofens rand

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Idylliskt idisslande kossor i en hage utgör för många sinnebilden av boskapsuppfödning, men vykortet är skickligt beskuret. Strax bortom horisonten hotar en potentiell katastrof. KÖTT HAR I ALLA TIDER och kulturer haft

ett starkt symbolvärde, inte minst som markör för välstånd och makt. Och vår vurm fortsätter att växa. Sedan 1990 har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 procent. Utvecklingen är på många sätt problematisk och omges av larm om risker för hälsa och miljö, likväl väcker varje tanke på köttfria dagar starkt motstånd. – Ska vi förebygga en potentiell katastrof måste vi ändra våra konsumtionsmönster. Det är vår plikt mot framtida generationer att inte äta billigt kött sju dagar i veckan, likafullt fortsätter vi att pressa in djuren på allt mindre ytor. I dag kostar kött mindre än många grönsaker och ändå vill ingen ta itu med situationen, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar. Just nu förändras infektionsarenan snabbt. I dag är vi över sju miljarder människor och 75 miljarder tamdjur varav fler än hälften trängs i storstadsregioner. För att minska smittorisken i stora djurpopulationer använder matindustrin enorma mängder antibiotika, ett missbruk som accelererar den globala antibiotikaresistensen. – Sverige är på många punkter ett föredöme. Vi spelade en central roll då EU förbjöd användning av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte och Kravmärkning ställer relativt hårda villkor på djurhållning och foder. Problemet är att vi importerar 56 procent av allt kött. Svensk livsmedelsproduktion, i synnerhet ekologisk sådan, har svårt att hävda sig prismässigt, och de konsumenter som betalar merkostnaden är för få, säger Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I dag kostar kött mindre än många grönsaker och ändå vill ingen ta itu med situationen

LOKALA INSATSER gör heller inte Sverige till

en skyddad zon. En studie i Uppsala visade att 24 av 100 svenska resenärer som åkt bortom norra Europa blev bärare av multiresistenta E. coli-bakterier. Det är organismer som sprider sig fort och är svåra att bli av med. I spanska Zaragoza fick ett sjukhus rivas på grund av resistenta bakterier. På våra breddgrader rapporterade danska myndigheter nyligen att fyra personer avlidit efter att ha infekterats av samma resistenta MRSA-bakterier som finns hos grisar.

FORTS.

KONSUMTION på katastrofens rand

Vi i Sverige kan inte leva kvar i vår sörgårdsidyll och tro att vi är fredade.

– Vi i Sverige kan inte leva kvar i vår sörgårdsidyll och tro att vi är fredade. Det som finns i Indien i dag har vi här på Akademiska sjukhuset imorgon. Som det lilla ekologiska system ett sjukhus utgör står vi inför en akut hotbild, menar Björn Olsen. Kolsvart alltså? Nja, än finns ljus i tunneln. Så sent som 2011 beskrev Sasha Wizansky, chefredaktör för Meatpaper – en amerikansk tidskrift med fokus på kött – vår tids rådande Fleischgeist, (”köttanda”). Men plötsligt tog samtalet om våra matvanor en ny riktning. Etik och hälsa blev orden för dagen. Snart var Meatpaper ett minne blott, och är rent av köttets nyss så uppburna position hotad? – Ja, jag ser en pågående förändring i vår syn på köttkonsumtion. Dels ur en filosofisk aspekt där vi börjar se både oss och djuren som del av samma system. Dels påverkas vi självklart av rapporterna om det röda köttets risker för kropp och hälsa, säger Christina Fjellström, professor i hushållsvetenskap. UTAN TVEKAN äter vi för mycket kött för vårt

eget bästa. Undersökningen Riksmaten 2010– 2011 visar att genomsnittssvensken konsumerar betydligt mer än rekommenderade 500 gram tillagat rött kött per vecka. Många rör sig på nivåer som avsevärt ökar risken för tjocktarmscancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Frågan är vilken betydelse det kan ha för folkhälsan? – Det är svårt att dra en exakt gräns. Även vid en veckokonsumtion över 500 gram är den individuella risken relativt liten, men några kommer att drabbas. Samtidigt innehåller kött B12-vitamin, mineraler och en rad proteiner som stärker kroppens muskulatur. Så för äldre som vill förebygga sarkopeni (muskelförtvining) är kött ett bra inslag i en varierad diet. Yngre och medelålders personer klarar sig däremot bättre på en mer vegetarisk kost, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition. Statistik visar emellertid att gruppen över 65 år konsumerar minst kött av alla svenskar över 18 år. Mest äter männen med 903 gram kött per vecka, något som kan ha sin grund i bonde- och industrisamhället där den fysiskt arbetande mannens energibehov kom först vid familjens matbord.

– Det som finns i Indien i dag har vi här på Akademiska sjukhuset imorgon, menar Björn Olsen.

– Den idén lever kvar trots att många män i dag lever relativt stillasittande liv, men även om man anstränger kroppen är det ju inte nödvändigt att äta kött. Det existerar också en irrationell föreställning om att köttbiten är en närmast nödvändig komponent i en ”riktig” måltid, men lätt generaliserat ser vi nu hur vissa grupper av både kvinnor och män lägger större vikt vid att äta miljövänligt, etiskt och hälsosamt, konstaterar Nicklas Neuman, forskare inom maskulinitet och mat. NEJ, HÖSTEN 2014 vore det sannolikt tjänstefel

att som trendkänslig mediepersonlighet tala om en rådande Fleischgeist. Historiskt har å andra sidan varken utbrett charkuterifusk eller utbrott av galna ko-sjukan orsakat mer än temporära effekter på vår köttkonsumtion, så är det ens möjligt att på sikt förändra en kultur där biffen blivit en lika självklar som central del av måltiden? – Ja, jag tror på en kombination av styrmedel, en noggrant genomtänkt livsmedelsskatt som i sin tur måste föregås av målgruppsanpassad information. Det är ett komplext område med många intressen och aspekter, men att samhällsdebatten på fem år gått från huruvida det ens finns ett problem till lösningsorienterad gör att jag känner mig hoppfull, avslutar Elin Röös. n

KÖTTINDUSTRIN I SIFFROR

• • •

Boskapsuppfödning står idag för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. I USA beräknas 80 procent av all antibiotika gå till livsmedelsproducerande djur. Sverige importerar varje år 385 000 ton soja som foderråvara. Det kräver 300 000 fotbollsplaner sojaodlingar och bidrar till hotet mot Sydamerikas artrika savanner.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

KORT & GOTT

4 FRÅGOR TILL DETLEF CLÖWE projektledare för Uppsala universitets kontor i Hanoi.

På plats i Vietnam Varför öppnar Uppsala universitet sitt första representationskontor i just Hanoi, Vietnam? – Det är de långa vänskapsbanden mellan Sverige och Vietnam och de många samarbeten som funnits mellan Uppsalaforskare och olika institutioner i Vietnam som avgjort etableringen av den här försöksverksamheten. Vad är målet med verksamheten? – Vi ska i första hand jobba för att utveckla samarbeten med universitet i Vietnam, men också stötta initiativ och samarbeten i Sydostasien. Vi vill öka andelen masterstudenter och doktorander från regionen som examineras från Uppsala universitet. Ett annat mål är att skapa kurser för svenska studenter som vill studera i Hanoi som en del i sin utbildning vid Uppsala universitet, säger han.

På frammarsch i ny Shanghairankning VARJE ÅR gör Jiao Tonguniversitetet i

Hur finansieras satsningen? – Projektet finansieras inom de befintliga ramarna för avdelningen för uppdragsutbildning. Det finns alltså ingen extra budget för just det här projektet utan det finansieras inom förvaltningen. Verksamheten drivs på försöksbasis i två år innan beslut fattas om den ska bli permanent. Hur jobbar ni på plats? – Det är självklart lite annorlunda att arbeta i mångmiljonstaden Hanoi jämfört med i Uppsala. Här bor över 6,5 miljoner invånare och allt tar mycket längre tid. Just nu arbetar vi för fullt med alumnkontakter och medverkar vid lokala utbildningsmässor för att marknadsföra Uppsala universitets utbildningar. Vi jobbar också med att få upp vår webbplats och Facebooksida för att nå ut till studenter. Det ska bli mycket spännande att utveckla verksamheten vidare! n JOSEFIN SVENSSON

Shanghai en rankning av världens universitet – den så kallade Shanghairankingen. De 500 främsta av världens mer än 20 000 universitet listas. Uppsala universitet finns med bland de 100 främsta universiteten i världen på plats 60 och har klättrat 13 steg från förra årets plats 73. Även inom ämnesrankningen noteras en bättre placering. Uppsala ligger inom de 200 främsta universiteten i samtliga ämnesområden. n

Kraftsamling kring antibiotikaresistens ANTIBIOTIKA RÄDDAR varje dag liv över hela världen. Men utan en radikal förändring när det gäller försäljning och användning av antibiotika kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara ett hot mot mänskligheten. I början av juni samlades några av världens ledande experter från industri, myndigheter, jordbruk, hälsovård, regeringar och forskning i Uppsala för att diskutera antibiotikaresistensfrågans lösning och hur en koordinerad global agenda för framsteg ska kunna skapas. – Antibiotikaresistens kan inte längre anses som en fråga som är begränsad till hälso- och sjukvårdssektorn. Konsekvenserna slår hårt mot den globala ekonomin och utvecklingen, säger Otto Cars, direktor vid ReAct och seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. n

Fördjupa dig i immaterialrätt TILL HÖSTEN 2015 startar Uppsala uni-

versitet ett nytt magisterprogram i immaterialrätt. Programmet är på engelska och riktar sig till både svenska och internationella studenter. Immaterialrätt, som bland annat innefattar upphovsrätt, patenträtt, designrätt och känneteckensrätt, är viktig i dagens kunskapsbaserade ekonomi med fokus på innovation och information. Ekonomisk tillväxt och utveckling är beroende av möjligheten att rättsligt kunna skydda och utveckla immateriella tillgångar. n

REPORTAGE T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Det blir färre besök på nationen, men studierna hinner Carl Nyström och Maria Schoeps med.

De varvar elitidrott

OCH STUDIER Att skynda sig från tentan till den viktiga matchen och missa föreläsningar på grund av träning. Det är vardag för Carl Nyström, som snart är klar med sin lärarexamen. Vid sidan av studierna är han lagkapten i Sirius fotbollslag i superettan. 28

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

CARL NYSTRÖM hade två drömmar när han gick ut gymnasiet i värmländska Sunne – han ville spela fotboll på elitnivå och han ville studera vid Uppsala universitet. Sagt och gjort. När flyttlasset gick till Uppsala var han beredd att satsa 100 procent både på fotbollen i Sirius A-lag och studierna på lärarprogrammet. Fem år senare vill han gärna rekommendera andra att göra samma sak. – Visst, man kan inte gå på nation lika ofta och kanske missar nollningen. Men man får det bästa av två världar – studentvärlden och idrottsvärlden. Framför allt får man kämpa för något och bli bättre. För honom är utmaningen att all träning sker på dagtid och därför krockar med schemat på lärarprogrammet. – Det blir mycket självstudier då jag får lägga upp tiden själv. Ibland har jag träning både klockan 10 och 15 och då blir det inte mycket tid över. Vi har också matcher borta då vi bor på hotell, konstaterar han. – Det jag går miste om är att plugga tillsammans i grupp. Men det här är en livsstil man väljer, jag skulle inte klara mig utan det. Det är det bästa som finns att träna och vara med kompisarna. Att plugga är ett bra sätt att utnyttja tiden som blir över – för tiden finns där, det är bara att köra! UPPSALA UNIVERSITET gör just nu en sats-

ning på studenter som tränar på elitnivå. Bredden är stor bland de sporter som utövas i staden: bandy, ishockey, fotboll, badminton, tennis, brottning, curling, med mera … men hur många studenter är egentligen aktiva på elitnivå? För att ta reda på det gick en enkätundersökning ut till universitetets studenter och stadens alla idrottsklubbar. Den riktade sig till studenter som tränar på elitnivå, men också till studenter med ambitionen att bli elitidrottare eller som varit det och avbrutit sin elitidrottssatsning. Svar kom in från 94 studenter, varav 90 procent studerade på heltid. – Det visar att det fungerar för många att kombinera idrott och studier, säger Eva Söderman, chef för enheten för studie- och karriärvägledning på Uppsala universitet. Men det kan bli bättre. Många studenter vill ha större flexibilitet vad gäller studietakt, examination och obligatoriska studietillfällen. De efterlyser också en kontaktperson, antingen centralt eller på institutionen, som de kan diskutera med och få förståelse för sin situation. Under hösten ska rektor Eva Åkesson fatta beslut om olika åtgärder för att ytterligare underlätta för den här gruppen studenter. – Studenterna ska känna att det finns ett stöd från universitetet vad gäller studier och elitidrott. De ska bli väl bemötta och få möjlighet att kom-

Har jag haft en jobbig dag på universitetet går jag och tränar och tänker på annat, träffar mina kompisar. Jag får den sociala biten samtidigt med träningen. binera studier och elitidrott. Vi ska ta fram ett underlag för hur vi ska fortsätta med det arbetet, säger Eva Söderman. En annan elitidrottande student är Maria Schoeps, som tränar innebandy i FBC Uppsala innebandy i högsta serien. Hon har studerat geovetenskap i två år och har ett år kvar. Fördelen för henne är att träningen sker på kvällstid, fem gånger i veckan och med en eller två matcher i veckan. – Jag har nästan alltid idrottat. Jag gick idrottslinjen på gymnasiet, så jag är van och har lärt mig hur man ska planera. Mycket handlar det om att planera maten, man behöver äta både för att orka träna och orka läsa. DEN HÄR TERMINEN har hon läst mycket kemi och ofta haft labbar som hållit på till klockan fem. – Om jag då har träning klockan halv sex gäller det att hinna äta emellan. Jag måste ha med mig mellanmål som jag förbereder kvällen innan eftersom vi börjar redan klockan åtta. Även om det är stressigt uppväger fördelarna, tycker Maria Schoeps. – Har jag haft en jobbig dag på universitetet går jag och tränar och tänker på annat, träffar mina kompisar. Jag får den sociala biten samtidigt med träningen. Om det går lite sämre i idrotten kan man trösta sig med att det går bättre i studierna och tvärtom. Det är bra för självförtroendet. Carl Nyström håller med. – Det är skönt att komma bort både från plugghetsen och idrottshetsen. Man kan fokusera på något annat ett tag, inte bara stressa upp sig inför matchen eller tentan i morgon.

– Om det går lite sämre i idrotten kan man trösta sig med att det går bättre i studierna och tvärtom, säger Maria Schoeps.

Hur ofta krockar idrotten med studierna?

– Det händer varje vecka. Det är seminarier och föreläsningar som jag inte hinner gå på, en tenta jag missar och får ta som omtenta. Fotbollen kommer alltid först! Tränaren accepterar inte att vi är borta. Många lärare har ingen koll och jag måste ofta förklara för läraren vad det innebär att träna på elitnivå. Därför har det också tagit längre tid att ta sig ända till examen för Carl Nyström. Men nu återstår bara tre tentor som ska göras under hösten. Och det är ingen brådska att bli klar. – Fotbollen är ju mitt jobb, jag tjänar pengar och behöver inte ta studielån. n

– Fotbollen är ju mitt jobb, jag tjänar pengar och behöver inte ta studielån, säger Carl Nyström

T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Utbildning om äldreomsorg gav effekt Uppdragsutbildningen ”Värdegrund i äldreomsorgen” har getts för 1 290 deltagare över hela landet. Men vad hände efter utbildningen – gav de nya kunskaperna effekt i verksamheten? Det utforskas just nu vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. FORSKARNA BAKOM utbildningen, Barbro Wadensten, Õie Umb-Carlsson och Niklas Källberg, har studerat vad som hände med de första två grupperna, totalt 800 personer, som utbildades under 2012. Dels genom att sammanställa de förslag på förbättringar i den egna verksamheten som kursdeltagarna lämnade in via en projektplan. Dels med en uppföljande enkät nästan ett år efter kursens slut. I hur stor utsträckning hade förbättringsprojekten genomförts? Allt tyder på att kursen verkligen har haft effekt i kommuner och på äldreboenden. – Det vi kan se är att de verkligen kopplat ihop teorierna och diskussionerna om värdegrund med sitt yrke och det de jobbar med. Vi kan se den här kopplingen väldigt tydligt, säger Õie Umb-Carlsson. DET VAR SOCIALSTYRELSEN som beställde den webbaserade utbildningen, för att sprida kunskap om den nya nationella värdegrunden för äldreomsorgen: ”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. Uppdraget gick bland annat till Uppsala universitet, som utbildade fyra av landets sex regioner. Kursdeltagarna var chefer inom äldreomsorgen och de flesta förbättringsprojekt handlar om styrning och ledning på olika nivåer. Ett annat viktigt tema är ”delaktighet och inflytande” som är en del av värdegrunden och genomsyrar alla förbättringsprojekt. Här syns det tydligt att kursdeltagarna har fått med sig något från utbildningen, menar Õie Umb-Carlsson. – Många av projekten lyfter fram att man vill göra de äldres röst hörd, att de äldre inte

bara är objekt utan subjekt som ska ha inflytande över sitt eget liv. Det ingår i värdegrunden att man ska ses som en aktiv individ. Den webbaserade utbildningen var utformad för att sätta igång tankar och väcka diskussion, bland annat med filmer på olika teman. – De där raderna i lagen om värdigt liv och välbefinnande är väldigt kortfattade, men vad betyder de egentligen? På kursen har deltagarna fått en ökad förståelse för ord som värdegrund och etik, säger Barbro Wadensten, och får medhåll från Niklas Källberg. – Det är väldigt mycket en översättningsprocess, när en förändring kommer från politikervärlden och sedan ska förverkligas. Jag tycker att det är häftigt att se att det pedagogiska upplägget verkar ha gett den effekt man hade tänkt sig från politikerhåll. Lagtextens ”värdigt liv och välbefinnande” har alltså översatts till massor av olika förbättringsprojekt. – Det handlar om allt ifrån att personal ska få ökad kompetens i palliativ vård och att skapa ett forum för existentiella samtal, till att förändra själva måltidssituationen så att den bidrar till social gemenskap, säger Õie Umb-Carlsson. HUR GICK DET DÅ att genomföra alla förbättringsprojekt? Enkätsvaren ger inte hela bilden, men visar att en hel del har gått från idé till praktik på sina arbetsplatser. – Vi är ganska nöjda med att det är så många som har genomfört projekten, särskilt med tanke att det är en distansutbildning. Det fanns definitivt förändringsenergi i gruppen, som sedan kunde kanaliseras i praktiska idéer, säger Niklas Källberg. n

Det fanns definitivt förändringsenergi i gruppen, som sedan kunde kanaliseras i praktiska idéer.

År 2011 skrevs nya bestämmelser in i socialtjänstlagen, det som kallas nationell värdegrund för äldreomsorgen: ”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”.

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Nyttig tid för reflektion På Uppsala kommun Vård & bildning är det många verksamhetschefer som har gått utbildningen om värdegrund i äldreomsorgen. Nya Horisonter träffade några av dem ett år efter utbildningens slut. MIA LANNSTÅL, verksamhetschef för

Õie Umb-Carlsson (till vänster) och Barbro Wadensten har tillsammans med Niklas Källberg sett att diskussionerna om värdegrund ledde till konkreta projektidéer.

växelvård och dagverksamhet, tyckte utbildningen var så bra att hon utmanade sina medarbetare att gå den. Sju av dem nappade. Sedan ordnade de utbildningsdagar för resten av personalstyrkan, 60-70 personer, med diskussioner i smågrupper. – Fokus var på etiken i olika situationer. Vi diskuterade bemötandet av de äldre men också av varandra. Hur funkar avdelningen ur ett kundperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv? Carola Bertolino är utvecklingsledare på vård- och bildningskontoret. Hon betonar att värdegrund i äldreomsorgen inte är något nytt utan alltid har varit viktigt för dem som arbetar med äldre. – Människors lika värde och bemötandet är centralt i vårt arbete, det är kärnan i vår verksamhet. HON TYCKER ÄNDÅ att utbildningen gjort nytta, inte minst för att den gett tillfälle till reflektion. – Hela paketet var bra, det handlade inte bara om förbättringsarbete utan även djupare, etiska diskussioner. Att gå en längre kurs parallellt med arbetet kan ge mer än en kort, intensiv kurs, menar hon. – Då kan vi koppla teorin till den praktiska verkligheten. Kvalitetsarbetet pågår hela tiden, menar Carola Bertolino, som gärna skulle se fler riktade uppdragsutbildningar, till exempel om etik i äldreomsorgen. För bemötandet av de äldre kan alltid bli bättre i stort och i smått. – Förbättringsarbete behöver inte vara jättestort, det kan vara att ha gröna tallrikar istället för vita, för att personer med demenssjukdom lättare ska se ljus mat. Viktigast är att hålla diskussionen levande. I slutändan är det politiska beslut som kan skapa de rätta förutsättningarna, till exempel ge personalen mer tid för reflektion. n

INNOVATION T E X T : A N D E R S B E R N D T F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Genustänk

ska ge nya jobb Uppsala universitet och Östhammars kommun planerar ett gemensamt utvecklings- och forskningsprojekt för att öka antalet kvalificerade arbetstillfällen för framför allt kvinnor och yngre.

Jämställdhet handlar mycket om just kompetens …

ÖSTHAMMARS KOMMUN, som många andra glesbygdskommuner, har problem med att attrahera barnfamiljer att bo eller stanna kvar i kommunen. Det finns för få kvalificerade arbetstillfällen, utöver ingenjörsarbeten, för kvinnor och yngre. Många flyttar därför från kommunen eller flyttar aldrig dit. En del av lösningen är att satsa på innovationer och kommunen har bett Uppsala universitet om hjälp för att komma vidare i processen. – I arbetet med näringlivsutveckling och tillväxt är det nödvändigt att integrera jämställdhetsfrågorna. Jämställdhet handlar mycket om just kompetens och kompetensutveckling. Av det skälet har vi satt fokus på just detta i vårt

samarbete med de lokala företagarföreningarna, berättar Ulf Andersson, chef för Tillväxtkontoret i Östhammars kommun. FÖR ATT STÖTTA innovativa människor att skapa företag finns olika former av företagsrådgivning. Men det kan vara svårt för rådgivarna att frigöra sig från sina normer. Det är lätt att förslagsställaren fastnar i en förutbestämd bedömning redan innan rådgivningen börjar och sedan kommer man inte vidare. – All rådgivning innehåller normer som kan vara bromsande för utvecklingen. Man tappar innovationer från människor som inte är så drivna att de tar sig igenom och tror på sin innovation trots bristande stöd. Men de allra flesta rådgivare vill inte göra normbaserade bedömningar och de kan till exempel vara hjälpta av en genusobservatör som hjälper dem att se igenom föreställningar om kön och ålder, säger Anneli Häyrén, forskare vid Centrum för genusvetenskap och deltagare i projektet. Projektet ska skapa verktyg för att göra innovationsprocessen tillgängliga även för kvinnor och yngre. – Vi vill skapa känslan av en uppfinnarverkstad där alla ska mötas av möjligheten att vara innovativ. De ska få hjälp att formulera sig, tänka brett och tratta ner idéerna till en realiserbar företagsidé, säger Anneli Häyrén. n

Finnes: Uppfinnarverkstad. Alla är Välkomna! 32

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : M I K A E L WA L L E R S T E D T

Socialminister Ulf Kristersson och drottning Silvia var två av gästerna vid Uppsala Health Summit 3–4 juni. Där möttes företrädare för läkemedelsföretag, vård- och hälsosektorn, forskningsvärlden, myndigheter, kommuner och landsting.

Uppsala blev mötesplats

för äldrefrågor UPPSALA UNIVERSITET var värd för

mötet, som pågick i två dagar och samlade kring 200 deltagare varav 20 procent utländska gäster. Alla var där för att diskutera hur man skapar förutsättningar för ”hälsosamt åldrande”, nu när andelen äldre personer ökar snabbt i hela världen. Fram till 2050 väntas vårdkostnaderna i Sverige öka med totalt 30 procent, och för äldreomsorgen med hela 70 procent. En si-

tuation som kräver att många slår sina kloka huvuden ihop – det handlar inte bara om medicin utan lika mycket om ekonomi, sjukvårdens organisation och om etiska frågor. – En sak är säker, vi kan inte fortsätta göra som vi förut har gjort. Det här är en helt ny situation som kräver nya lösningar, konstaterade Hans Rosling efter att ha gett en mycket illustrativ presentation av de demografiska förändringarna i världen.

Mötet organiserades av Uppsala universitet, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Landstinget Uppsala län, Uppsala kommun, nätverket Världsklass Uppsala, Läkemedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Vinnova. Redan om ett år planeras för nästa Uppsala Health Summit på temat antibiotikaresistens och infektioner. Även det en viktig samhällsfråga som berör många olika aktörer. n

FRÅGAN:

Varför är du här? Är det någon särskild fråga som intresserar dig?

Linn Mandahl Skepp vd för läkemedelsföretaget Takeda. – Vi säljer läkemedel mot cancer, hjärt-kärlsjukdomar och sömnsvårigheter, sjukdomar som i hög grad drabbar äldre. Till exempel är det vanligt bland äldre med felanvändning och överdosering av läkemedel. Det gäller att rätt patient får rätt medicin och på rätt sätt. Att vara här ger inspiration till vad vi kan göra och vi blir bättre insatta.

Jacob Tellgren vd för läkemedelsföretaget MSD, som säljer läkemedel mot autoimmuna sjukdomar, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och infektioner: – Det hälsosamma åldrandet är ett av våra kärnområden i läkemedelsbranschen. Livet har tre faser och den tredje blir längre och längre. Samtidigt går hälsovårdssystemet inte riktigt i takt med det vi behöver åstadkomma. Det är intressanta frågeställningar, inte minst vem som ska betala.

Antonio Mastroianni Operativ chef vid Uppsala Monitoring Center, som jobbar på uppdrag av WHO: – Multimedicinering kommer att bli vanligare bland äldre patienter. Att koppla ihop patientdata och farmaceutiska system på sjukhus kommer att bli allt viktigare för individanpassad medicinering. Sjukhus och hälsoinrättningar kommer att behöva koppla ihop sjuksköterskor, farmaceuter och läkare kring patientbehov och utfall.

T E X T : A N N I C A H U LT H F O T O : U P P S A L A U N I V E R S I T E T S B I B L I O T E K , T O R B J Ö R N G O Z Z I

Forskarkarriären

GICK I ARV I år skulle han ha fyllt 200 år – Anders Ångström, professor i fysik och världskänd vetenskapsman. Nästan lika känd är sonen Knut Ångström, som också blev fysikprofessor. Båda hade solen som forskningsobjekt. UPPVÄXT I MEDELPAD med en präst

som pappa, var det inte en självklarhet att Anders Ångström skulle studera. Men han och hans två bröder satsade alla tre på studier i naturvetenskap. För Anders Ångströms del blev det studier i fysik och astronomi vid Uppsala universitet. På den tiden var universitetet litet. Det fanns få professurer och saknades laboratorium inom fysikämnet. Forskarna fick passa på att experimentera i tomma föreläsningssalar under somrarna. Tjänsterna var alltså få, men Anders Ångström var lyckligt lottad. Efter doktorsexamen fick han anställning som observator vid det astronomiska observatoriet och 1858 kunde han äntligen bli professor i fysik. Det var starten på en framgångsrik karriär. ANDERS ÅNGSTRÖM var med och byggAnders Ångström.

Den vetenskapliga karriären var ett familjeprojekt. Kvinnorna stöttade sina män och deltog i det vetenskapliga livet.

de upp fysikämnet i Uppsala från 1850-talet och framåt. Experimentalfysiken växte fram, fler professurer inrättades och ett laboratorium byggdes. Fast det var först efter Anders Ångströms död, då sonen Knut hade efterträtt honom som professor. Anders Ångström gjorde sina stora upptäckter inom spektroskopin. Han var en av dem som kom på spektralanalysen, med vars hjälp man kan analysera vilka ämnen som finns i solens, eller andra stjärnors, atmosfär. – Ända fram till mitten av 1800-talet hade man ansett det fullständigt omöjligt att studera solens sammansättning, så det var ett betydelsefullt genombrott, säger Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria. Upptäckten lade grunden för astrofy-

siken, där fysik, kemi och astronomi möts, men också moderna tiders kvantfysik. Tillsammans med sin kollega och parhäst Robert Thalén arbetade Ångström med att sprida kunskap om spektralanalysen och 1868 gav de ut en atlas över solens spektrum. – Där redovisades detaljerade mätningar av spektrallinjer, som kom att användas som standard i femton år framåt, berättar Sven Widmalm. Medan Thalén lade ned mycket arbete på att experimentera, var Ångström mer av en teoretiker och tillsammans var de ett radarpar. De hade många kontakter med forskarkolleger i Europa och ville visa upp den svenska fysikforskningen. I Europa startade en debatt om vem som egentligen stod bakom upptäckten av spektralanalysen – tyskar, engelsmän eller svenskarna? Det blev aldrig riktigt avgjort men Ångström belönades i alla fall med ett vetenskapligt pris från England och valdes in i flera utländska akademier. HEMMA I UPPSALA hade Ångström en

tjänstebostad i samma hus som han arbetade. Där bodde han med hustrun Augusta, dottern Anna och sonen Knut. Familjen var en viktig del av nätverket vid den tidens universitet, menar Sven Widmalm. – Det var ju en helt manlig miljö, på 1860-talet fanns inga kvinnliga studenter. Ändå fanns det markanta kvinnliga inslag i det akademiska nätverket. Den vetenskapliga karriären var ett familjeprojekt. Kvinnorna stöttade sina män och deltog i det vetenskapliga livet. Det fanns en hel del kvinnor som bidrog till makens forskning, till exempel Knut Ångströms hustru. N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Sonen Knut gick i faderns fotspår. Det berättas att han redan som treåring brukade följa med pappa till jobbet. Från tidig ålder fick han vara hjälpreda vid laborationer. – Man kan säga att han växte upp på labbet och han träffade också sin blivande fru där, Hélène Pilo, som var systerdotter till kemiprofessorn Lars Fredrik Svanberg. På så sätt gifte han in sig i en annan känd forskarfamilj. Familjenätverket betydde allt på den tiden, det var så man tog sig upp, säger Sven Widmalm. Även Anna Ångström gifte sig med en forskare, nämligen Gustaf Lundquist, professor i mekanik. – Det var en liten, tätt sammanhållen värld där alla känner alla och man inte skilde på yrkesliv och socialt liv. Sociala relationer var också professionella relationer. Anders Ångström kom att få stort inflytande vid Uppsala universitet och var rektor under ett år, 1870-71. Han dog redan som 60-åring och efterträddes först av Robert Thalén och senare av sonen Knut Ångström. ROBERT THALÉN övertog inte bara professuren i fysik efter Anders Ångströms död. Han blev också förmyndare för Knut och gav honom

privatlektioner i fysik. Det starka nätverket kring familjen Ångström slöt upp och när Thalén gick i pension lämnade han över till sonen Ångström. Forskarkarriären kunde fortsätta även i nästa generation. Knut Ångströms forskning handlade också om solen, dess strålning och energifördelning, och har fått betydelse inom meteorologi och klimatforskning. Ångströmlaboratoriet i Uppsala är inte bara uppkallat efter Anders, utan även efter Knut. Minnet lever också kvar i den kända enheten för ljusvåglängd, Ångström, som motsvarar en tiomiljondels millimeter. Den antogs 1905 som en internationell standard och en hyllning till Ångström den äldre. n

Knut Ångström.

SPEKTRALANALYS En metod för att undersöka ett spektrum och energifördelningen i frekvensplanet hos en signal, till exempel ljud och ljus. Signalen målas i ett spektrogram. Eftersom olika kemiska föreningar tar upp och avger elektromagnetisk strålning med olika frekvens, så kan spektralanalys användas för att identifiera kemiska föreningar. Inom astrofysiken är det en metod att studera universums struktur. 1 Ångström = 0,000 000 000 1 m = 0,1 nanometer.

Ångströmlaboratoriet invigdes 1997 och rymmer många institutioner och forskargrupper inom fysik, kemi, matematik och materialvetenskap.

ALUMNPROFILEN T E X T : P E R N I L L A B OV I N P E R S S O N F OTO : M O R G A N N O R M A N

Mannen som talar med människor När Fredrik Lindström kliver upp på scenen eller syns i teverutan vill han roa, upplysa och uppfostra. Och han har publiken helt i sin hand. Själv tror han att hemligheten med framgången är att han kan varva ”bokskriveri, uppträdanden och tv” men också att det handlar om hårt arbete. KVÄLLENS FÖREDRAG avhandlar myten om

Idag är Fredrik aktuell med showen ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” tillsammans med Henrik Schyffert på Rival i Stockholm.

Sverige som landet lagom. Det handlar om den svenska identiteten och om oss svenskar som extremister. – Vi har ett system i Sverige där antalet hej avgör hur mycket avstånd vi vill ha till en annan människa, säger Fredrik Lindström. Ett hej betyder vad kul, härligt! Det blir kanske till och med en kram – heeej! – Dubbelhej däremot använder vi när vi inte känner någon eller inte vill hälsa som till exempel i trappuppgången – hej hej. Det är kväll och publiken i universitetsaulan skrattar igenkännande. För kvällens föreläsare Fredrik Lindström kan berätta efter år av studier i idéhistoria, språkhistoria och litteratur vid Uppsala universitet. Idag är Fredrik aktuell med showen ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” tillsammans med Henrik Schyffert på Rival i Stockholm. För en tid sedan avslutades också senaste säsongen av ”På spåret” där Fredrik är programledare tillsammans med Kristian Luuk. Men hur kom det sig att denna idéhistoriker och språkvetare hamnade i tv-rutan? Fredriks intresse för språk och kultur hade han med sig från barnsben. Uppväxten i Eskilstuna tvingade in honom på artistspåret. – Eskilstuna var ingen direkt finkulturell stad på den tiden, säger Fredrik. Det var sport eller

musik som gällde. Valet var enkelt. Det blev soarén på S:t Eskils skola och trummor i hårdrocksbandet Chrystal Pride. Men studieintresset hägrade och efter att Fredrik tagit ett par fil.kand. påbörjade han en doktorsavhandling. – Det var inte jätteklart för mig att jag skulle göra en fullblodsakademisk karriär, säger Fredrik. Det var bara så roligt med språkhistoria och allra helst ville jag hålla på med det populärvetenskapligt. SÅ KOM STAND-UP-VÅGEN i början på 90-ta-

let och som doktorand hade Fredrik ett fritt, självständigt arbete, vilket frigjorde tid åt artisteri. Fredrik lärde då också känna Felix Herngren och blev senare värvad till det legendariska radioprogrammet Hassan. – Då tog jag ledigt från doktorerandet och har varit tjänstledig sen dess, säger Fredrik och skrattar. Vi noterar cirka tjugo år. Fredrik kan nu lägga till en hel rad meriter från ”showbiz” till sitt CV. Han har lyckats koppla ihop artistspåret med det akademiska och tycker det är ett privilegium att kunna arbeta så varierat. – Jag är intresserad av så himla mycket så det nästan blir lite jobbigt ibland, säger han. Men när det grasserar vanföreställningar eller folk missförstår något så går jag igång direkt. Det här gäller speciellt språkhistoria, något som Fredrik skulle vilja ägna mer tid åt. Han menar att många tror att svenska språket är vetenskapligt utformat och bestämt av någon myndighet. Men vi närmare granskning av språkhistorien avslöjas idel majoritetsbeslut. – Det heter simma, sam, summit, säger han. Men när folk börjar säga simma, simmade, simmat, så blir det rätt och riktigt. Och då tänker jag att, fa-an, det här skulle ju folk vara intresserade av om man bara kunde presentera det på rätt sätt! Just en sådan idé ledde till teve-serier som Värsta språket och Språkbågen. Men att göra teve är inte särskilt lukrativt menar Fredrik. Teve ger istället bra publicitet åt de mindre populistiska projekten. Showbiz däremot ger generellt N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

Det är helt klart ett privilegium att få betalt för att uppfostra människor, ge dom lite reprimander, lite perspektiv på ett underhållande sätt.

FREDRIK LINDSTRÖM Ålder: 51 år Titel: Fil kand, författare, journalist och programledare. Familj: Ja. Min dotter läser vid Uppsala universitet. Utbildning: Fil kand i litteraturvetenskap, idé-och lärdomshistoria och nordiska språk. Påbörjad doktorsavhandling om mälardalsdialekter. Nation: Snerikes Bästa med studietiden: Fyrisbion. Universitetsvärldsbubblan – fritt och vansinnigt roligt. Dold talang: Teckning! Jag skulle kunnat bli teckningslärare. Tips till studenter: Lust och omprövningsförmåga. Måste brinna för det man gör för att lyckas, men man måste också ha modet att ompröva sina val.

Fredrik Lindström har lyckats koppla ihop artistspåret med det akademiska.

bättre betalt och därför är det svårare att tacka nej till sådana erbjudanden även om det är roligare att skriva böcker, avslöjar Fredrik. FREDRIK TROR att hemligheten med fram-

gången är att han kan varva ”bokskriveri, uppträdanden och tv”, men också att det handlar om hårt arbete. – Det finns en lös föreställning om att man bara ställer sig någonstans och är cool och folk jublar, säger Fredrik. Men så funkar det inte. Hassan var ett bra exempel på det då lyssnarna trodde att programledarna spontanskämtade. Men man gick till jobbet på morgonen, gick igenom olika idéer, slog i telefonkataloger, gick in i studion, ringde, förbättrade, utvärderade, redigerade och mycket annat. – Allt man gör är i grund och botten ett hantverk. Man kan inte fuska. Man måste göra allt ordentligt oavsett om man skriver en bok, gör en show eller ett tv-program.

Kvällens föreställning eller kanske föreläsning roar och upplyser. Får Fredrik själv tycka, skulle han tillägga uppfostrar. Han menar nämligen att han uppfostrar människor. – Vi har ett fantastisk bra samhälle i Sverige, men det finns vissa avigsidor som vi är dåliga på att diskutera, säger han. Om jag propagerar för ”prat”, så kanske jag hjälper till lite med det. – Det är helt klart ett privilegium att få betalt för att uppfostra människor, ge dom lite reprimander, lite perspektiv på ett underhållande sätt. Kanske är Fredrik Lindström vår svenska motsvarighet till amerikanske hundtränaren Cesar Millan. Han som säger att han rehabiliterar hundar och uppfostrar människor. Fredrik skrattar lite försynt och menar att vi har ett ansvar att diskutera principer och värderingar och han konstaterar i samma andetag, att ordet uppfostran kanske är ett ord som kan få en renässans. Det har ju varit ute i kylan ett tag. n

4 FRÅGOR

4 FRÅGOR TILL PÄR HOLMGREN Författare, meteorolog och klimatexpert. Pär Holmgren utbildade sig till meteorolog vid Uppsala universitet. Nu jobbar han på heltid med klimatfrågan – inte minst för barnens skull.

”Vi tappar hela tiden fart” Mycket kommer att gå att lösa med teknikutveckling och smarta transporter. Men resvanor, främst semestervanorna, och matvanor kan var och en göra något åt.

PÄR HOLMGREN ÄR AKTUELL med två böcker i höst: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och barnboken Torstens resa ner i underjorden. Han varvar föreläsningar, skrivande och engagemang i olika miljöorganisationer.

När fick du själv upp ögonen för klimatfrågan? – Det var i början av 90-talet, när allt fler forskare började intressera sig för klimatförändringarna. I den vevan började jag förstå allvaret, och senare som tevemeteorolog ville jag gärna förklara hur det hängde ihop. Det var framför allt när jag fick mina tre barn i mitten av 90-talet som polletten verkligen trillade ned. Jag insåg att årtalet 2100 inte är så långt borta utan bara ett par generationer bort. Temperaturen ökar stadigt i världen, på grund av koldioxidutsläppen. Hur illa är läget? – Om man vill vara pessimistisk så har vi antagligen redan släppt ut för mycket växthusgaser för att undvika stora katastrofer i framtiden, men samtidigt går det alltid att göra mycket för att undvika att riskerna för framtida katastrofer ska bli ännu större. Vi kommer aldrig att få tillbaka 1900-talets klimat och vi kommer inte att kunna undvika stora humanitära katastrofer. Jag har svårt att se att just det skulle gå att lösa. Trots det finns det fortfarande de som exempelvis ifrågasätter att vi ska höja bensinskatten … Hur är det i dagens Sverige, är medvetenheten tillräckligt stor? – Ja, men det går för långsamt. Redan på 90-talet hade vi rent vetenskapligt tillräckligt underlag för att genomföra den politik som vi diskuterar och vissa partier vill genomföra idag, men från 1990 till 2005 hände inte så mycket. Vi tappar hela tiden fart och om man tappar fart måste man göra ännu mer markanta förändringar.

Vad kan man göra som privatperson? – Mycket kommer att gå att lösa med teknikutveckling och smarta transporter. Men resvanor, främst semestervanorna, och matvanor kan var och en göra något åt. På webbplatsen klimatkontot.se, kan man få en bild av de egna utsläppen. Om man stryker några flygresor får man den absolut största minskningen. Men även när det gäller maten finns det mycket att fundera över. Vill man äta kött ska man hålla sig till vilt kött eller kött från frigående djur. Vegetarisk mat borde vara normen och köttet ses som en krydda eller en smakförhöjare. n ANNICA HULTH

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4

KORT & GOTT

#minuniversitetsstad – vann Euprio Award INSTAGRAMPROJEKTET ”Min universi-

tetsstad” resulterade i massor av bilder på Instagram, en utställning och en kalender. Nyligen vann projektet första pris i en europeisk tävling inom kommunikationsområdet. Det började med att en tävling utlystes 2013. Uppgiften var att ta den bild man själv tyckte representerade staden Uppsala, publicera den på sitt Instagram-

konto och tagga den med #minuniversitetsstad. Tävlingen blev populär, totalt inkom 1048 bidrag. En jury valde ut 25 bilder till en utställning i universitetshusets trapphall på Kulturnatten i Uppsala 2013. Besökarna röstade fram 12 bilder, som fick representera varsin månad i Uppsala universitets kalender 2014. n Läs mer: www.uu.se/minuniversitetsstad

Sigrid Kahles värld FÖRFATTAREN Sigrid Kahle skrev självbi-

ografiska böcker om ett spännande liv fyllt av resor. Nu har hennes dagböcker donerats till Uppsala universitetsbibliotek. Men det dröjer till 2020 innan de får läsas. Sigrid Kahle var en flitig brev- och dagboksskrivare ända fram till sin död 2013. Kopplingen till Uppsala universitet var stark, som dotter till den kända orientalisten HS Nyberg och som student inom humaniora. Från 1990-talet och framåt lämnade hon själv in sin korrespondens på Uppsala universitetsbibliotek. Övriga arkivet, med dagböcker från 1950-talet till 2010-talet, kom dit i våras. – Det är mycket omfattande och fortfarande under uppordning – ännu så länge finns ingen förteckning eller beskrivning över det, säger Maria Berggren, chef för universitetsbibliotekets handskrifts- och musikenhet. Dagböckerna är belagda med spärr och blir tillgängliga för forskare och allmänhet först 31/12 2020, i enlighet med Sigrid Kahles egna önskemål. Men redan nu går det att höra av sig till biblioteket om man är intresserad av att läsa brevsamlingen. n ANNICA HULTH

Tävlingsdeltagarna uppmanades att skicka in ’bilder som speglar upplevelser och ögonblick värda att dela’.

Adoptera en skulptur och unik gipsavgjutningssamling, som införskaffades under mitten av 1800-talet. Större delen av samlingen har sedan länge varit gömd på vindar och i magasin. Omkring 100 statyer är nu i behov av vård. Målet är att återigen kunna presentera samlingen och att den kommer undervisningen till godo och kan visas för alla. Med hjälp av skickliga konservatorer kan detta bli verklighet. Men då behövs hjälp av donatorer. Därför blev det i höst möjligt att adoptera en skulptur, genom att skänka 500 kronor eller mer. Bidragen går oavkortat till att bevara samlingarna för framtiden. n Läs mer: www.uu.se/konstskatten

FOTO: ANDERS WIKLUND / TT

UPPSALA UNIVERSITET har en sällsynt

Sigrid Ida Matilda Kahle (1928–2013) var en svensk journalist och författare med rötter i Uppsala. Hon studerade humaniora och arabiska och specialiserade sig på islams värld och kultur. Som hustru till den tyske diplomaten John H Kahle levde hon utomlands i många år, något som skildras i hennes självbiografiska böcker.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Sista ordet

BJÖRN OLSEN professor i infektionssjukdomar

Fåglarnas fästingar är en källa till lycka

Ofta sitter fästingarna i fåglarnas hörselgångar. Att få loss dem är ett mikrokirurgisk pillande.

SNART ÄR DET VINTER och det är dags igen. Snön i drivor på slätterna och isen på trottoarerna i Uppsala. Lårbensfrakturer är vanliga på akuten och på varje mottagning hostas och harklas det. Infektionerna florerar som hos hopträngda råttor. Samtidigt tar fåglarna höjd, en stjärnklar natt drivna av sin inre klocka färden norrut från Centralafrikas djungler. Efter att ha överlevt passagen över Sahara stannar de upp i ett ensligt träsk i Nordafrika för att vila och fylla på energidepåerna. Under näbben, i örat, vid ögat har fästingarna bitit sig fast. Några dygn senare är fåglarnas näbbar, likt kompassnålar, riktade mot norr. På väg, mot holken i stadsskogen eller till boet under en tuva nära din sommarstuga. När de mellanlandar på Antikytera, i Sevilla, i Camargue, utanför Jerusalem, eller på den italienska ön Capri så finns vi där med fångstnäten. Om man är infektionsläkare och har något som helst estetiskt intresse för kopplingen mellan infektionssjukdomar och fåglar, är projektet perfekt. En del fåglar är

mycket vackra som den citrongula sommargyllingen. Andra, exempelvis den gråbruna trädgårdssångaren är inte lika karismatisk. Men sjunger fint gör den. Oavsett färg eller karisma, om den är bärare av en fästing så utbrister ringmärkaren entusiastiskt ”zecca”. Ofta sitter fästingarna i fåglarnas hörselgångar. Att få loss dem är ett mikrokirurgisk pillande. Jag kan föreställa mig att fåglarna upplever det som när vi doktorer suger ut en vaxpropp på en halvdöv patient. Fästingarna fotograferas och petas ner i ett rör med vätska. En vätska som gör att vi på laboratoriet kan hitta både det ena och det andra. Med raffinerade analyser i avancerade apparater söker vi efter mikroorganismer. Buketten av mikrober som kan hitta i en fästing är stor och varierad och gör vilken infektionsläkare, bakteriolog eller virolog salig av lycka. Tänk vilka vackra namn; Borrelia, Rickettsia och Coxiella för att bara nämna några. Eller varför inte ett litet, litet virus som orsakar någon okänd blödarfeber. Tanken svindlar. n

N YA H O R I S O N T E R : N r 2 . 2 0 1 4